Regelbunden tillsyn i Nybyggeskolan

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Nybyggeskolan årskurs 7-9 årskurs 7-10 Inledning Regelbunden tillsyn i Västerås kommun Nybyggeskolan Dnr :0138 Skolinspektionen har granskat verksamheten i Västerås kommun och besökt Nybyggeskolan den 10 och 12 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 15 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Nybyggeskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Nybyggeskolan skola intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever Beskrivning av skolan Nybyggeskolan Antal elever Källa: Skolans egna uppgifter i samband med tillsynen 2009 Nybyggeskolan är en grundskola med årskurserna 7-9 som är belägen i Västerås västra skolområde. I skolan finns också obligatorisk särskola, både grundsärskola och träningsskola. Skolan är organiserad i arbetslag vars arbete leds av arbetslagsledare. Skolan leds av en enhetschef och en avdelningschef och dessa har fördelat rektorsansvaret för de olika arbetslagen mellan sig. Arbetslagsledarna utgör, tillsammans med rektorerna, skolans ledningsgrupp.

2 2 (18) Bedömningar Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Nybyggeskolan Samtliga Kommun- Riket 3 skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 208,2 194,5 193,1 203,7 200,2 208, , Källa: Skolverkets nationella statistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

3 3 (18) Kommentar och bedömning: I tabell 2 ovan framgår att cirka en tredjedel av eleverna i Nybyggeskolan inte når målen för utbildningen. Detta är en betydligt lägre andel än i kommunen i stort och i riket. Andelen elever som når målen i samtliga ämnen har de senaste fem åren legat runt 70 procent. Även när det gäller andelen elever med behörighet till gymnasieskolan är resultaten lägre för Nybyggeskolan än för kommunen och riket, vilket också är fallet med det genomsnittliga meritvärdet. Skolan har ett fåtal elever som får sin undervisning i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna, men som fortfarande har sin tillhörighet på Nybyggeskolan. Därmed ingår dessa elevers resultat i den nationella statistiken vilket gör denna något missvisande. Rektorerna uppger att cirka 75 procent av eleverna som får sin undervisning på Nybyggeskolan når målen i samtliga ämnen. Vidare framkommer av ned nationella statistiken att det föreligger stora skillnader avseende kunskapsresultat mellan flickor och pojkar. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta kraftfulla åtgärder för att fler elever ska nå målen för utbildningen. Skolan behöver också analysera och eventuellt vidta åtgärder för att komma tillrätta med de stora skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Bedömningspunkter Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.

4 4 (18) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Motivering I 2 kap. 6 grundskoleförordningen anges att det för varje ämne finns en kursplan innehållande både de mål som undervisningen ska sträva mot och de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och nionde skolåret. I kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk och matematik finns också mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) ska läraren allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utifrån läroplanens och kursplanernas mål. Inför höstterminen 2008 trädde nya bestämmelser om individuella utvecklingsplaner i kraft. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen har tagit del av ett antal individuella utvecklingsplaner och kan konstatera att målen i dessa saknar tydlig koppling till de nationella målen. Det förekommer också att målen i utvecklingsplanen uttrycks som aktiviteter som ska utföras. Vidare saknar de utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av skriftliga omdömen i alla de ämnen som eleverna får undervisning i. Sko-

5 5 (18) lan har i de skriftliga omdömena dessutom slagit samman Samhällsorienterande ämnen och Naturorienterande ämnen, vilket inte är förenligt med bestämmelserna. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utveckla sina individuella utvecklingsplaner så att de tydligare utgår från de nationella målen för utbildningen och innehåller skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i alla de ämnen som eleven får undervisning i. 1.3 Bedömning och betygssättning Bedömningspunkter Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas krav.

6 6 (18) 1.4 Genomförande av utbildningen Bedömningspunkter Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. Motivering Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande. Rektorn har, enligt avsnitt 2.8 i läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. För att eleverna, i enlighet med läroplanens intentioner, ska kunna ta ansvar för sin egen utbildning, krävs också att skolan klargör vilka mål utbildningen har. I intervjuerna framkommer att eleverna inom de olika arbetslagen i många fall ges goda möjligheter till inflytande över sitt lärande. Det framkommer emellertid också att det finns variationer mellan lärarna när det gäller möjligheten till

7 7 (18) inflytande. Någon gemensam diskussion om hur skolan ska säkerställa att eleverna får det inflytande som läroplanen föreskriver förs inte. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver försäkra sig om att eleverna, anpassat till stigande ålder och mognad, ges den möjlighet till inflytande över sitt eget lärande som läroplanen föreskriver Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklass Ej relevant Ej relevant

8 8 (18) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Bedömningspunkter Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Motivering Av 4 kap. 1 skollagen framgår att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper, framgår vidare bl.a. att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren ska bl.a. stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Också i avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Nybyggeskolan har en specialpedagog som fungerar som handledare för skolans lärare avseende särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar också direkt mot ett fåtal elever. Vid intervjuerna uppger rektorerna och lärarna att en stor del av det särskilda stödet förväntas ges inom arbetslagen. Till följd av detta har arbetslagen organiserat sig så att det finns möjlighet att skapa lite mindre grupper för de

9 9 (18) elever som behöver lite mer stöd. Sammantaget uppger dock lärarna att de inte har tid att ge eleverna de särskilda stöd de är i behov av. Med hänsyn till de förhållandevis låga kunskapsresultaten bedömer Skolinspektionen att skolan behöver försäkra sig om att särskilt stöd ges i tillräcklig utsträckning Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

10 10 (18) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Motivering Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt den 3 kap. 14 diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Skolinspektionen granskar endast huruvida skolan bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling enligt skollagen. Enligt 14 a kap. 7 skollagen samma lag ska huvudmannen se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.1 Normer och värden, framgår att alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Enligt skolledningen bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete vid Nybyggeskolan. Till grund för detta arbete ligger ett antal ledord som skolan fastställde för några år sedan. Det framkommer dock under inspektionen att eleverna inte känner till dessa begrepp. Vidare uppger eleverna och lärarna att lärarnas förhållningssätt gentemot elever, regler och beteenden kan variera både mellan lärarna och mellan arbetslagen. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver försäkra sig om att skolan genomsyras av ett gemensamt värdegrundsarbete så att skollagens och läroplanens krav uppfylls.

11 11 (18) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Motivering Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt 3 kap. 14 diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Det finns inget hinder för skolan att föra samman dessa två planer i ett dokument. Skolinspektionen bedömer dock endast skolans plan mot kränkande behandling. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska bl.a. en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Skolinspektionen har tagit del av Nybyggeskolans likabehandlingsplan och konstaterar att den saknar en tydlig ansvarsfördelning mellan rektorerna och övrig personal. Vidare saknar planen tydliga rutiner för dokumentation av ärenden. I samtalet med rektorerna framkommer att skolan gör en s.k. lägesinventering gällande situationen på skolan. I likabehandlingsplanen anges dock inga planerade insatser utifrån denna lägesinventering. Slutligen saknar likabehandlingsplanen också rutiner för hur skolan ska agera om en vuxen kränker en elev. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Nybyggeskolans likabehandlings-

12 12 (18) plan behöver utvecklas så att den uppfyller författningskraven. Vidare bör det framgå av planens benämning att den omfattar åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Motivering I bilaga 3 till skollagen anges utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper, även kallad timplan. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Enligt 2 kap syftar undervisningen i elevens val till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen ska också sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. Under inspektionen anger skolan att eleverna i årskurs 9 bland annat kan välja

13 13 (18) körkortsteori som elevens val. Enligt Skolinspektionen saknas en tydlig koppling mellan körkortsteori och de nationella målen för utbildningen. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver försäkra sig om att samtliga ämnen inom ramen för elevens val har en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. Motivering Enligt 4 kap. 4 skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. I tillsynen framkommer att skolan årligen arrangerar friluftsdagar med skidåk-

14 14 (18) ning eller bad som valfria alternativ och för detta får eleverna betala ca 300 kronor. Enligt Skolinspektionen kan inte 300 kronor anses vara en obetydlig kostnad i skollagens mening, trots att det ges som ett frivilligt alternativ för eleverna Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner.

15 15 (18) 3.2 Personalens utbildning Bedömningspunkter Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Bedömningspunkter Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

16 16 (18) Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Motivering Enligt 5 kap. 5 grundskoleförordningen ska beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp fattas av styrelsen för utbildningen (alt rektorn om detta är delegerat) efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Beslutet ska enligt 8 kap. 1 grundskoleförordningen innehålla en fullföljdshänvisning med information om att det får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Västerås kommun har ett flertal kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Tilldelning av plats i dessa grupper sker efter ett ansökningsförfarande från föräldrar och elevens rektor i förening. Först när ansökan beviljats fattar rektorn ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Detta förfarande innebär att om dessa särskilda undervisningsgrupper anses fulla eller det av någon annan anledning inte kan beredas plats för en elev så erhåller eleven inte det särskilda stöd som rektorn anser vara det bästa för eleven. Då rätten till särskilt stöd är oavvisligt och det är enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen rektor som fattar beslut om särskilt stöd för en elev strider ett sådant förfarande mot kravet på att rektor ska fatta beslut om särskilt stöd till elever med svårigheter i skolarbetet. Skolinspektionen bedömer att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte fattas på ett sätt som är förenligt med förordningens krav Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

17 17 (18) Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. 3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Motivering Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive

18 18 (18) skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Enligt 3 a ska i uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen. Enligt 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Skolinspektionen har tagit del av Nybyggeskolans kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. Skolan följer i denna redovisning upp verksamheten utifrån mål som är fastställda av kommunen (proaros). Kvalitetsredovisningen innehåller knapphändiga analyser av kunskapsresultaten och resultatet av skolans arbete med normer och värden. Därmed saknas tydlig koppling mellan analyserna och de utvecklingsåtgärder som skolan avser att vidta under kommande läsår. Avseende särskolan kan Skolinspektionen inte särskilja vidtagna utvecklingsåtgärder från pågående projekt och mål för verksamheten. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utveckla sin kvalitetsredovisning så att den till fullo uppfyller förordningskraven och dessutom utgör det verktyg för utveckling som avses i författningarna. Stockholm 13 november 2009 Anna Rydin Maria Axelsson