Regelbunden tillsyn i Hultsbergsskolan

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Hultsbergsskolan Förskoleklass årskurserna 1 9 årskurserna 1 9 Inledning Regelbunden tillsyn i Karlstads kommun Hultsbergsskolan Dnr 43-SV2008:355 Skolinspektionen har granskat verksamheten i Karlstads kommun och besökt Hultsbergsskolan den september. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 9 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hultsbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hultsbergsskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Hultsbergsskolan Beskrivning av skolan Hultsbergsskolan Antal elever Förskoleklass Källa: Hultsbergsskolan

2 2 (20) Hultsbergsskolan startade läsåret 1980/81 och omfattar förskoleklass, årskurserna 1 9 samt obligatorisk särskola. Skolan har större delen av sin verksamhet i samma byggnad eller inom skolans område förutom Sinnenas hus (särskola för funktionshindrade barn) som ligger i en villa i skolans närhet. Skolan hade vid inspektionstillfället 520 elever. Eleverna kommer framförallt från Hultsbergsskolans upptagningsområde, ett villaområde cirka 5 km från Karlstads centrum. Från och med höstterminen 2008 tar skolan även emot alla elever till årskurs 7 från Fredricelundsskolan, vilket innebär att skolan får ett större antal elever med invandrarbakgrund. Enligt rektorerna väljer många föräldrar även aktivt Hultsbergsskolan. Skolan är uppdelad i en F 5 och en 6 9 del. F 5 består av tre arbetsenheter (Skrolyckan F 2, Solberga 3 5, och Mårbacka F 2) samt två särskoleavdelningar (Vildgåsen och Askedala). I årskurserna 6 9 har skolan nyligen delat in sig i tre arbetsenheter (Alfa, Beta och Gamma). Inom årskurserna 6 9 har skolan även en samgrupp, elever som är inskrivna i särskolan men som läser vissa ämnen tillsammans med elever i Alfa, Beta och Gamma. Skolan har tre rektorer varav en är verksamhetschef med ansvar för Hultsbergs skolområde, skolhälsan, service och Mårbacka, en är ansvarig för Solberga och Skrolyckan samt en som är ansvarig för verksamheten i 6 9 och Särskolan. Skolbarnsomsorgen behandlas i en separat och övergripande verksamhetsrapport.

3 3 (20) Bedömningar Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Hultsbergsskolan Riket Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Källa: Hultsbergsskolan. = Uppgift saknas Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Hultsbergsskolan Hultsbergsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Hultsbergsskolan. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

4 4 (20) Tabell 4: Resultat för elever i årskurs 9 Hultsbergsskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 233,3 213,2 216,0 224,3 212,7 210,6 209,0 209, Källa: Skolverkets statistik/siris Tabell 5: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Andel (%) elever som uppnått minst Hultsbergsskolan Samtliga skolor i kommu- Kommungrupp 5 6 Riket Godkänt i: nen Engelska Matematik Svenska Källa: Hultsbergsskolan, Skolverkets statistik/siris 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

5 5 (20) Kommentar och bedömning: Tabell 4 visar resultat för Hultsbergsskolan i form av meritvärden, elever med fullständigt slutbetyg och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka ligger över kommunens och rikets nivå. Enligt kommunens kvalitetsredovisning 06/07 ligger både flickornas och pojkarnas meritvärden i nivå med eller över kommunens och rikets. Trots att skolans genomsnittliga resultat ligger över snittet i riket och kommunen visar resultaten på en nedåtgående trend vad gäller skolans genomsnittliga meritvärde, andelen behöriga till gymnasieskolan och resultaten på de nationella proven. Statistiken visar samtidigt att det är få elever på skolan som inte får slutbetyg i alla ämnen. Skolan gör ingen egen analys av situationen. Enligt skolans kvalitetsredovisning 06/07 är endast 14 av satta betyg icke godkända och att det är matematiken som sticker ut med 9 ej godkända betyg. Skolan arbetar med diagnosmaterialet språket lyfter i årskurs 3 och genomför nationella prov i årskurs 5. I kommunens kvalitetsredovisning 2007 kan man se att skolans resultat på de nationella proven i årskurs 5 ligger över snittet i kommunen. I skolans kvalitetsredovisning 07/08 visar resultaten även här att matematiken sticker ut med fler elever som inte når målen. Skolan drar en del slutsatser kring varför resultaten på de nationella proven i matematik ser ut som de gör och varför satsningen på fortbildning i matematik inte har gett ett förbättrat resultat, men inspektörerna kan däremot inte se någon längre analys eller åtgärder för förbättringar. Vidare gör skolan inte någon systematisk utvärdering eller analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Rektorerna uppger i intervjun att de efterfrågar resultat i endast engelska, svenska och matematik. Skolan gör inte heller någon analys av skillnaden mellan pojkar och flickor. Inspektörerna vill härmed påpeka vikten av att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen för att öka måluppfyllelsen och samtidigt undvika risken för en treämnesskola. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Bedömningspunkter Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.

6 6 (20) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Bedömningspunkter Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

7 7 (20) Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Bedömningspunkter Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

8 8 (20) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Vid samtal med elever och lärare, vid verksamhetsbesök och i dokumentstudier framkommer att eleverna är medvetna om målen och att lärarna tydliggör mål att uppnå samt betygskriterierna i början av varje termin. Lärarna anser att de är duktiga på att ge eleverna möjligheter och förutsättningar till att ta ansvar för sitt lärande genom att konkretisera svåra mål, klistra in målen i elevernas böcker samt sätta upp mål på anslagstavlor. Inspektionen visar däremot att eleverna ges små möjligheter till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Både elever och lärare menar att det kan variera beroende på årskurs, ämne och lärare. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla arbetet med elevinflytande så att alla elever oavsett årskurs, lärare eller ämne får reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

9 9 (20) Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång.

10 10 (20) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Bedömningspunkter Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Motivering Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Av intervjuer och vid verksamhetsbesök framkommer det att lärarna inte alltid har tid att anpassa sin undervisning till varje elevs behov. Anledningen enligt lärarna är att grupperna är för stora eller att mycket av lärarnas tid går åt till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd så att övriga i gruppen blir lidande. Enligt lärarna varierar detta beroende på ämne och årskurs. I vissa ämnen, exempelvis slöjd där man har möjlighet att gruppera, kan man mycket enklare arbeta med elevernas individuella utvecklingsplaner. Lärarna är medvetna om att detta är ett av skolans utvecklingsområden. Skolinspektionen bedömer att skolan bör ge lärarna förutsättningar för att bättre anpassa undervisningen till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

11 11 (20) Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Motivering Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Skolan har arbetat fram en tydlig arbetsgång för elevhälsan vilket gör att man enligt elevhälsans personal har blivit bättre på att följa upp elever som är i behov av särskilt stöd och som lyfts i deras konferenser. Inspektionen visar att skolan ofta som stöd erbjuder eleverna att gå ifrån sin klass till studion för att få hjälp av specialpedagog eller annan lärare. De elever som går till studion har alltid åtgärdsprogram och målet är alltid att eleverna ska tillbaka till sin klass. Enligt elevhälsans personal finns det en stark tradition att eleverna går till speciallärare för att få hjälp. Viss hjälp kan lärarna få av Klaraborgs specialpedagogiska område (SPO) eller specialpedagog på skolan i form av handledning. Personalen uppger att stödet är inriktat på framförallt engelska, matematik och svenska samt elevens sociala situation och att fokus läggs på eleven och mindre på organisation och grupp, vilket också kan ses i de åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av. Studier av betygskatalogen vid inspektionstillfället visar vidare att åtgärdsprogram inte skrivs för alla elever som uppvisar att de inte har nått målen. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram inspektionen tagit del av till stora delar uppfyller förordningens krav men att skolan bör utarbeta åtgärdsprogram för samtliga elever som är i behov av särskilt stöd oavsett ämne. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

12 12 (20) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Motivering Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari finns bestämmelserna i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också

13 13 (20) innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument. Barn och elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen. Hultsbergsskolans likabehandlingsplan uppfyller till stora delar de krav som ställs enligt den gamla lagen och skolan har tydligt delat upp planen för de olika verksamheterna. Däremot har särskolan ingen egen plan. Skolinspektionen bedömer att verksamheterna ska ta fram en årlig plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på sådan plan enligt författningarna och i medverkan av barn och elever. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna.

14 14 (20) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna.

15 15 (20) Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. 3.2 Personalens utbildning Bedömningspunkter Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Motivering Enligt skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den un-

16 16 (20) dervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Inspektionen visar att lärarna i de lägre årskurserna arbetar som klasslärare och har nästan all undervisning med sin grupp. Enligt lärarna har skolan tidigare försökt arbeta mer ämnesuppdelat, men gått tillbaka till ett klasslärarsystem eftersom arbetsmiljön inte blev hållbar. Dokumentstudierna visar att personalen har föreskriven utbildning och att arbetslagen har en samlad kompetens så att eleverna kan få undervisning av den lärare som har rätt ämnesutbildning. Intervjuer med personal visar att alla arbetslag inte utnyttjar detta, vilket innebär att en del lärare i betydlig del undervisar i ämnen eller årskurser där de saknar föreskriven utbildning. Exempel härpå är en lärare som undervisar i de högre årskurserna trots att läraren inte har den föreskrivna utbildningen. Skolinspektionen bedömer att Hultsbergsskolan, i betydlig del av undervisningen, inte använder lärare som har en utbildning för den undervisning de bedriver, trots att förutsättningar härför finns Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Bedömningspunkter Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

17 17 (20) Motivering Enligt skollagen ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt läroplanen har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Vid intervjuer och samtal framkommer det att rektorn för den obligatoriska särskolan enligt personalen inte är förtrogen med delar av verksamheten och inte heller ses som den pedagogiske ledaren. Personalen känner sig åsidosatt och önskar att rektorn kunde visa mer intresse. Rektorn uttrycker viss förståelse för synpunkterna vid återkopplingen. Skolinspektionen bedömer att rektorn för den obligatoriska särskolan måste ta sitt ansvar att hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten och verka för att utbildningen utvecklas Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

18 18 (20) Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. 3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Motivering Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället. Varje arbetslag på Hultsbergsskolan arbetar fram egna verksamhetsplaner som också utvärderas och analyseras. För att evidensbasera skolans slutsatser enligt skolans kvalitetsredovisning 07/08 har skolan under läsåret genomfört så kallade analytiska konferenser både inom det egna arbetslaget och med all personal tillsammans under ledning av en utvecklingspedagog. Skolan genomför dessutom enkäter med vårdnadshavare och elever. Detta tillsammans med resultaten på de nationella proven samt elevhälsans sammanställning kring elever i behov av särskilt stöd bildar underlag för en gemensam kvalitetsredovisning för skolan och särskolan. Skolans kvalitetscirkel håller på att bli bättre och bättre menar personalen. Inspektionen visar däremot att skolan inte systematiskt arbetar med att sammanställa eller analysera elevernas kunskapsutveckling i samtliga äm-

19 19 (20) nen. Lärarna följer upp elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i en omdömesdatabas (Dexter), men rektorerna efterfrågar inga resultat förutom i ämnena engelska, matematik och svenska. Inspektörerna vill här påpeka vikten av analys och syntes när det gäller elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen för ökad måluppfyllelse och för att undvika risken för att bli en treämnesskola. Vidare kan inspektörerna inte se att skolan har en arbetsplan eller en systematisk uppföljning av bl.a. samverkan mellan skola och hem/omvärlden, övergång och samverkan samt rektors ansvar. Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och att rektorerna måste efterfråga elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen samt systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Motivering Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska dessutom verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten redovisas. Förordningen ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i upprättandet. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans kvalitetsredovisning 2007/2008 uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan. Skolans mål med kvalitetsredovisningen har varit att fokusera på det inre arbetet och att redovisa de områden som arbetslagen arbetat fram på gemensamma studiedagar. Kvalitetsredovisningen innehåller bl.a. skolområdets förutsättningar, en utvärdering och analys av normer och värden, arbetsmiljön för elever i behov av särskilt stöd, bedömning och betyg samt elevers ansvar och inflytande. Vidare följs skolans likabehandlingsplan upp och skolan beskriver i slutet av kvalitetsredovisningen vilka åtgärder man behöver vidta för att förbättra verksamheten. Granskningen av kvalitetsredovisningen 2007/2008

20 20 (20) visar däremot att skolan inte följer upp och analyserar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. I kvalitetsredovisningen analyserar skolan endast resultaten i engelska, svenska och matematik samt hur arbetet kring betyg och bedömning har fungerat under året. Vidare kan inspektörerna inte se någon utvärdering av målområdena samverkan mellan skola och hem/omvärlden, övergång och samverkan samt rektors ansvar. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte till alla delar uppfyller förordningens krav Göteborg Roland Fallström Erik Bergeå