Utbildningsinspektion i Spångbergsgymnasiet och Vuxenutbildningen i Filipstad

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Filipstads kommun Spångbergsgymnasiet och Vuxenutbildningen Dnr :3230 Utbildningsinspektion i Spångbergsgymnasiet och Vuxenutbildningen i Filipstad Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...4 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...7 Bedömning av förutsättningarna...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Spångbergsgymnasiet den januari 2007 och i Vuxenutbildningen i Filipstad den 7 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Barn- och utbildningsförvaltningen i Filipstad och från Spångbergsgymnasiet samt Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöken. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Spångberggymnasiet intervjuades skolledning, personal, elevhälsa samt lärare och elever från olika program. Inspektörerna intervjuade även personal och deltagare i vuxenutbildningen. Inspektörerna besökte lektioner inom de flesta 1

2 program och i de flesta årskurserna i gymnasieskolan samt i Vuxenutbildningen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Spångbergsgymnasiet och Vuxenutbildningen Antal elever/studerande Gymnasieskola 357 Gymnasiesärskola 3 Kommunal vuxenutbildning 85 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 9 Svenskundervisning för invandrare 45 Spångbergsgymnasiet Spångbergsgymnasiet ligger centralt i Filipstads kommun, endast några få kvarter från den gamla genuina stadskärnan. Eleverna kommer i huvudsak från Filipstad och andra närliggande kommuner. Andelen elever från den egna kommunen var år 2005 cirka 70 procent. Skolan är byggd på 1960-talet och har tillgång till aula och skolmatsal i Strandvägsskolan, som endast ligger några hundra meter från skolan. Undervisningen i karaktärsämnena för eleverna på el-, bygg- och industriprogrammen bedrivs i lokaler cirka två kilometer från Spångbergsgymnasiet. Dessa lokaler benämns oftast Västerängen eller Västerängsgymnasiet. Eleverna på nämnda program har dock undervisningen i kärnämnen förlagda till Spångbergsgymnasiets lokaler. Genom samverkan med Bergmästargården, d.v.s. kommunens egen restaurang i Filipstad, får eleverna på Hotell och restaurangprogrammet och de studerande inom vuxenutbildningens kök- och restaurangutbildning, en realistisk och verklighetsanpassad utbildning. Skolan har en rymlig ensemblesal för ämnet musik och estetisk verksamhet, som skolan sambrukar med kulturskolan i Filipstad. På skolan finns bibliotek och uppehållsrum med café. För ämnet idrott och hälsa har skolan tillgång till Spångbergshallens idrottsanläggning och badhus. Gymnasiesärskolans lokaler ligger i nära anslutning till Spångbergsgymnasiets huvudbyggnad där också utbildning för vuxna äger rum i lokaler med goda utrymmen för deltagarna att ha självstudier. Skolan har idrottsprofiler för innebandy och individuella idrotter. På Spångbergsgymnasiet finns också gymnasiesärskola med individuella programmets verksamhetsträning. Spångbergsgymnasiet hade när Skolverket genomförde inspektion utbildningar enligt tabell 1. 2

3 Tabell 1. Skolans studievägar läsåret 2006/07. PROGRAM - Nationellt (N) eller individuellt (IV). Inriktningar (nationella om ej annat anges). Anmärkning Barn- och fritidsprogrammet, BF (N) Byggprogrammet, BP (N) Elprogrammet, EC (N) Fordonsprogrammet, FP (N) Hotell- och restaurangprogrammet, HP (N) Industriprogrammet, IP (N) - Fritid - Pedagogisk och social verksamhet - Husbyggnad - Anläggning - Bergsteknik Lokal inriktning, om man läst inriktningen Anläggning i årskurs 2. Utbildning i bergsteknik är riksrekryterande. - Datorteknik - Elteknik Möjlighet att läsa ett fjärde år som lärlingsutbildning - Personbilsteknik - Restaurang och måltidsservice - Svetsteknik - Skärande bearbetning 3 Lokal inriktning Lokal inriktning Livsmedelsprogrammet, LP (N) - Processteknik Lokal inriktning Naturvetenskapsprogrammet NV (N) Samhällsvetenskapsprogrammet, SP (N) Gymnasieskolans individuella program, IV - Naturvetenskap - Matematik - Datavetenskap - Miljövetenskap - Ekonomi - Samhällsvetenskap - Språk - Elever ges möjlighet att studera och uppnå grundskolebetyg i svenska, engelska och matematik. På Spångbergsgymnasiet finns PRIV med inriktning mot flera olika nationella program. PRIV d.v.s. programinriktat individuellt program. Vuxenutbildning Spångbergsgymnasiets rektor ansvarar sedan februari 2006 även för vuxenutbildningen i Filipstad. Tidigare har vuxenutbildningen anordnats i samarbete med Kristinehamns och Storfors kommuner och letts av rektorn i Kristinehamn. Enligt skolledningen är därför kommunens och skolans erfarenhet av att driva vuxenutbildning begränsad. Som stöd för verksamheten har dock under hela perioden funnits en väl fungerande lokal administration. Verksamheten bedrivs dels i Spångbergsgymnasiets lokaler, dels i lokaler belägna alldeles intill gymnasieskolan och erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, sfi och särvux. Det ges även yrkesutbildningar inom bergteknik (gymnasial utbildning, lokal inriktning), handel och försäljning (grundkurs om en termin med möjlighet till fortsättningskurs en termin), kök och restaurang (grundkurs om en termin med möjlighet till fortsättningskurs en termin)

4 samt omvårdnadsprogram för vuxna. Större delen av undervisningen sker i de lokaler som angränsar till gymnasieskolan och där finns också ett gemensamt samlingsrum för personal och studerande. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Spångbergsgymnasiet och i utbildningen för vuxna och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Spångbergsgymnasiet och vuxenutbildningen har en utbildning som i huvudsak genomförs i enlighet med nationella bestämmelser. Gymnasieskolans måluppfyllelse avseende kunskapsresultat i form av betygspoäng ligger under riksgenomsnittet för de program, utom byggprogrammet, som erbjuds på skolan samt i de utbildningar som finns för vuxna. Eleverna och deltagarna trivs på skolan. Spångbergsgymnasiet präglas av en trygg och beständig studiemiljö. Genom att alla elever, också de på programmen på Västerängsgymnasiet, läser kärnämnen på Spångbergsgymnasiet ges eleverna goda förutsättningar att känna gemenskap och förståelse för varandra. Skolorganisationen präglas av flexibilitet. Elever på gymnasieskolan, deltagare i vuxenutbildningen samt skolledning och lärare framhåller den lilla skolans möjligheter att skapa ett gott klimat både psykiskt och fysiskt på skolan, vilket ger möjligheter för elever och deltagare att nå målen i utbildningen. Eleverna och deltagarna på skolan ges ofta förutsättningar att få sina önskemål tillgodosedda för att studera program med olika inriktningar och ta del av olika kurser. Eleverna har elevråd och representanter för eleverna deltar i skolans olika programråd. Eleverna tar ansvar för miljön och det förekommer inget klotter eller annan nedsmutsning på skolan. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Det finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationella kurser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Elever på det individuella programmet saknar åtgärdsprogram ( 8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Särvux saknar arbetsplan (1 kap. 7 särvuxförordningen). - Gymnasieskolan saknar skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen ). - Kvalitetsredovisningen för Spångbergsgymnasiet och vuxenutbildningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm.). - Betyg eller intyg sätts inte på avslutad kurs eller delkurs inom den del av grundläggande särvux som motsvarar grundsärskolan eller inom gymnasial särvux (4 kap. 1 särvuxförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Gymnasieskolan bör analysera varför andelen elever på de flesta program har något lägre betygspoäng än riksgenomsnittet. - Gymnasieskolan bör analysera varför så många elever läser med reducerat program på BF och NV. 4

5 - Gymnasieskolan bör arbeta så att eleverna får ökat inflytande i sin utbildning. - Gymnasieskolan bör förbättra elevernas kännedom om läroplanens mål och riktlinjer samt programmålen i gymnasieskolan. - Gymnasieskolan bör förtydliga ansvarsfördelningen för att elever i behov av särskilt stöd skall få det stöd de har rätt till. - Gymnasieskolan bör utveckla åtgärdsprogram så att det tydligt framgår skolans insatser för elever som är i behov av särskilda stödinsatser. - Gymnasieskolan och vuxenutbildningen bör systematiskt kvalitetssäkra betyg och bedömning. - Gymnasieskolan bör utveckla rutiner för att undersöka elevernas behov av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. - Vuxenutbildningen bör analysera orsakerna till att så få korttidsutbildade invånare deltar i utbildningen. - Vuxenutbildningen bör utreda varför hälften av de studerande inom sfi avbryter utbildningen. - Vuxenutbildningen bör öka andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Nedanstående tabell visar Spångbergsgymnasiets resultat jämfört med riket de tre senaste åren avseende andel elever med behörighet till högskola, elever som avslutar sin utbildning med slutbetyg inom fyra år samt genomsnittligt betygspoäng. Tabell 2. Sammanställning av resultat för Spångbergsgymnasiet läsåren 2004, 2005 och Spångbergsgymnasiet Riket Andel elever med behörighet till universitet och högskola (procent) Andel elever som fullföljde sin utbildning inom 4 år (procent) (exkl. IV) Genomsnittlig betygspoäng 12,8 13,0 13,0 14,1 14,1 14,1 Källa: Skolverkets officiella statistik Andelen elever som är behöriga till högskolestudier och andelen elever som avslutar utbildningen med slutbetyg inom fyra år är i nivå med eller något under 5

6 riksgenomsnittet. Även elevernas genomsnittliga betygspoäng 1 de tre senaste åren är i nivå med eller något under riksgenomsnittet. Enligt tabellen är andelen elever med behörighet för högskolan 92 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som 2006 var 89 procent. Enligt skolans senaste kvalitetsredovisning, som bl.a. hänvisar till Skolverkets statistik för 2005 och 2006 är betygsresultaten under riksgenomsnittet för samtliga program utom byggprogrammet. Inspektörerna bedömer att skolan bör utreda detta förhållande. Andelen elever som fick slutbetyg från reducerat program var 2005 högre än riksgenomsnittet för elever på BF, NV och SP. Andelen elever i procent var på BF 16,7 (riksgenomsnittet 5,3), på NV 9,5 (3,4) och på SP 10,5 (7,1). Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera varför andelen elever med reducerat program på främst BF och NV är högre än riksgenomsnittet. Inspektörerna noterar att resultaten från de nationella proven inte på ett systematiskt sätt finns samlade i skolan. Uppgifter om dessa resultat finns t.ex. inte angivna i kvalitetsredovisningen. Enligt lärarna gör eleverna på gymnasiesärskolans individuella program gör enligt lärarna framsteg utifrån den egna förmågan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen och Spångbergsgymnasiet har gemensam kvalitetsredovisning, men det finns ingen uppföljning av vuxenutbildningens resultat. Enligt Skolverkets jämförelsetal för läsåret 2004/05 redovisar vuxenutbildningen att 78 procent av kursdeltagarna inom den grundläggande vuxenutbildningen slutför sina studier. Motsvarande siffra för riket är 65 procent. För den gymnasiala vuxenutbildningen är motsvarande siffror 93 procent för kommunen respektive 75 procent för riket. För sfi visar Skolverkets jämförelsetal att 50 procent av de elever som påbörjade sina studier läsåret 2002/03 hade avbrutit sina studier vid mätningen 2004/05. Motsvarande siffra för riket är 39 procent. För särvux redovisas inga resultat. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör utreda varför hälften av de studerande inom sfi avbryter sina studier. Utveckling och lärande relaterat till ämnesövergripande kunskapsmål Förutom program- och kursmål ingår i gymnasieskolans, gymnasiesärskolans och komvux uppdrag även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. I läroplanens kapitel om mål och riktlinjer finns i avsnittet om kunskaper de samhällsuppdrag formulerade som skolan skall sträva mot t.ex. att varje elev tror på sin egen förmåga och möjligheter att utvecklas, reflektera över erfarenheter och utveckla förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Bland målen för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen märks också att skolan skall sträva mot att varje elev utvecklar analytisk förmåga och ett vetenskapligt sätt att arbeta och tänka samt att skolan skall sträva efter att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Inspektörerna anser att gymnasieskolans resultat är svåra att bedöma avseende läroplanens mål för ovan nämnda generella kunskapskvaliteter. Skolan har inte 1 Genomsnittligt betygspoäng Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 6

7 någon systematisk bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete. Inspektörerna möter dock elever inom vuxenutbildningen som visar prov på dessa kunskapskvaliteter. I intervjuer med såväl lärare från olika program som elevvårdspersonal berättar de intervjuade att gymnasieskolans elever är vänliga och öppna för att utforma idéer om hur skolan kan bli ännu bättre och trivsammare. Skolledning och elevrådet arbetar bl.a. för att försöka sammanföra de båda skolkulturerna och göra två skolor till en d.v.s. sammanföra programmen till en större gemenskap. Genom att elever från programmen på Västerängen dvs. utbildningen för elever på BP, EC och IP ca två kilometer från Spångbergsgymnasiet, ytterligare samverkar med BF, NV och SP på Spångbergsgymnasiet kan troligen än mer gemenskap nås. Elever och lärare ger ytterligare exempel på hur generella kunskapskvaliteter utvecklas på skolan. Elever och lärare på SP har varit aktiva med att genomföra årets kärleksvecka i syfte att utveckla samhörighet och förståelse. Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att omfatta vårt samhälles värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Inspektörerna uppfattar att det är en trivsam, vardaglig och vänlig atmosfär i skolan. De intryck inspektörerna får vid skolbesöket är att gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen lever upp till läroplanens beskrivning att skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Inspektörerna uppfattar att det är en trivsam och vänlig atmosfär i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Eleverna på gymnasiesärskolan uttrycker enligt lärarnas utsagor glädje, fantasi och trygghet såväl enskilt som i grupp. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt läroplanen skall eleverna ges ansvar och ha inflytande för kunna påverka och vara delaktiga. Samverkan sker i gymnasieskolans formella samverkansorgan. Gymnasieskolan har ingen skolkonferens. På skolan finns istället en samverkansgrupp med fackliga representanter, skyddsombud, elevombud och rektor och biträdande rektorer. Inspektörerna bedömer att skolan måste ha en skolkonferens i enligt med gymnasieförordningens krav. Klassråd hålls och är schemalagda. De flesta elever uppger att klassråden fungerar som det är tänkt, särskilt i de stora klasserna, medan andra elever säger att kvaliteten varierar. I skolan finns ett elevråd. Från varje klass utses 1 2 ledamöter till elevrådet. Elevrådets styrelse försöker träffas regelbundet, minst ett par gånger i månaden. Elevrådet har aktivt försökt på- 7

8 verka att det i varje klassrum borde finnas fungerande klockor. De har försökt ta initiativ till att klassrummen inte skall kännas så kala. Elevrådsstyrelsen samråder med representanter för skolledningen minst fyra gånger per år. Det finns elevrepresentanter i alla programråd på skolan. Inom vuxenutbildningen finns vuxenråd som leds av biträdande rektorn. Skolan skall stäva mot att varje elev aktivt utövar inflytande på sin utbildning. I intervjuer med gymnasieeleverna uppger de att de inte har det inflytande som de skall ha enligt läroplanen. Det beror helt på vilken lärare man har, säger de. Av en enkätundersökning som genomfördes bland gymnasieeleverna på Spångbergsgymnasiet läsåret 2005/06, framgår att elevernas medelvärde avseende inflytande på verksamhet och undervisning var 3,4 vilket är det lägsta uppgivna medelvärde av alla frågor som ställdes i enkäten. De vuxenstuderande upplever att de i de flesta kurser, speciellt inom yrkesämnena, kan påverka utbildningen. Det är inspektörernas bedömning att gymnasieskolan bör arbeta så att eleverna får ett ökat inflytande över sin utbildning. Vid lektionsbesök uppfattar inspektörerna att eleverna oftast är motiverade och aktiva. Stämningen mellan lärare och elever, under de flesta lektioner som inspektörerna besökte, var mycket öppen och tillitsfull. På vissa lektioner, i gymnasieskolan, förekommer det emellertid att eleverna visar trötthet, inte har med sig läromedel, pennor eller skrivpapper. Inspektörerna vill påpeka att undervisningen bör utvecklas så att eleverna, utifrån sina förutsättningar, stimuleras att aktivt delta i undervisningen. Eleverna i skolan känner till målen för de olika kurserna i de program de studerar på. De informeras också av lärarna i början av varje kurs om målen, betygskriterierna för kursen och hur bedömning kommer att ske. Några gymnasieelever efterlyser möjligheterna att tillsammans med läraren bearbeta och förstå målen i kursen men detta arbete beror ofta på lärarens vilja, säger representanter för eleverna. Eleverna anger att de inte har kännedom om läroplanens mål och riktlinjer eller om programmålen. Inspektörerna bedömer att gymnasieskolan bör förbättra arbetet så att eleverna får kännedom om läroplanens mål och riktlinjer samt om programmålen. Enligt kvalitetsredovisningen arbetar gymnasieskolan på ett aktivt sätt för att fokusera hälsa och livsstil bl.a. genom att anordna temadagar om bättre hälsa. Ett sådant inslag är utveckling av morgongymnastik på byggprogrammet. Spångbergsgymnasiet har upprättat ordningsregler som omfattar både gymnasieskolans, gymnasiesärskolans och vuxenutbildningens elever. Elevrådet har varit delaktigt i framtagandet av dessa regler. Likaså har en drogpolicy upprättats för Spångbergsgymnasiet och vuxenutbildningen. Det finns en likabehandlingsplan för hela skolan, som upprättades den 31 augusti Enligt skolledningen har elever och deltagare inte varit representerade vid utarbetandet av likabehandlingsplanen. Vid intervjuer med elevrepresentanter uppger de att de inte känner till innehållet i likabehandlingsplanen. Det framgår inte av likabehandlingsplanen när och hur händelser som kan betraktas som kränkande, skall dokumenteras. Det framgår inte heller av likabehandlingsplanen vilka åtgärder som skall vidtas då akuta kränkningar uppstår. I skolans likabehandlingsplan kan inte de olika verksamheterna gymnasieskola och vuxenutbildning skiljas ut. Inspektörerna bedömer att skolan/kommunen snarast skall upprätta en likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud 8

9 mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Se vidare kommunrapporten. Organisation och arbetssätt i undervisningen Enligt gymnasie- och gymnasiesärskoleförordningen skall det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen för gymnasiet och vuxenutbildningen innehåller uppgifter om vilka mål och metoder som respektive program ämnar vidta för att höja måluppfyllelsen. Några program och vuxenutbildningen har t.ex. angett metoder för att höja elev- och deltagarnärvaron i undervisningen. I detta sammanhang efterlyser elevrepresentanterna i intervjuer med inspektörerna bättre uppföljning av hur lärarna administrerar frånvaroregistreringen på gymnasieskolan. Inspektörerna vill påpeka vikten av att eleverna känner tilltro till att elevernas frånvaro noteras på ett rättssäkert sätt. Särvuxverksamheten i kommunen saknar arbetsplan och verksamheten ingår inte heller i arbetsplanen för gymnasiet och vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen måste upprätta en arbetsplan för särvux. Individanpassning och stöd Enligt gymnasieförordningen och gymnasiesärskoleförordningen skall elever ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Eleverna har individuella studieplaner och utvecklingssamtal genomförs regelbundet med eleverna. På skolan finns en beskrivning, upprättad den 19 december 2006, med rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Av nämnda beskrivning framgår att elever i behov av särskilt stöd kan få detta av undervisande lärare med ansvar för normala stödåtgärder t.ex. om elev varit sjuk eller av andra skäl behöver extratid med läraren. Enligt nämnda beskrivning har IV- arbetslaget (IV, individuella programmet) ett särskilt ansvar att ge stödinsatser för eleverna på IV och ett allmänt ansvar för stödinsatser till samtliga elever på Spångbergsgymnasiet. Det framgår vidare av beskrivningarna att undervisande lärare har ansvar för att upptäcka elevernas stödbehov och ge stöd om inte insatser inom ramen för den egna undervisningen räcker till. Läraren kan föra saken vidare genom direktkontakt med skolledningen eller ta upp behovet på en klasskonferens. Enligt skolledningen har någon eller några av de undervisande lärarna i sin tjänst också några undervisningstimmar för att ge elever stöd i de ämnen de undervisar i. Det förekommer också, enligt uppgifter från skolledning och elever, att elever kan få stöd på Slussen, d.v.s. den verksamhet som i huvudsak bedrivs på det individuella programmet på skolan. Eleverna uppfattar emellertid att Slussen i första hand är till för elever på IV-programmet. Några elever har framställt önskemål till undervisande lärare om att få stöd på Slussen. De uppger dock att det varit svårt att få stöd där, eftersom lärarna på Slussen främst försöker stödja elever med dokumenterade problem. Enligt uppgifter från representanter för personalen saknas specialpedagogisk kompetens på skolan. Inspektörerna bedömer att ansvarfördelningen på gymnasieskolan bör förtydligas så att elever i behov av stöd får det stöd de har rätt till. 9

10 För elever på nationella program som är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Inspektörerna har tagit del av några upprättade åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen kan utvecklas ytterligare så att det av åtgärdsprogrammen framgår vilka mål eleven har svårt att uppnå och hur skolan ämnar arbeta för att eleven skall uppnå målen. För elever på det individuella programmet har det inte upprättats några åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att det för elever på det individuella programmet skall upprättas åtgärdsprogram. Av Verksamhetsberättelse Individuella programmet framgår att ett antal elever läst svenska, engelska, matematik och samhällsorienterade ämnen på grundskolenivå. Flertalet av dessa elever har avslutat kursen utan betyg. De studerande inom vuxenutbildningen upprättar individuella studieplaner tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare. Planerna anpassas efter de studerandes möjligheter att genomföra studierna och olika lösningar som distansundervisning, handledning, kvällsstudier med flera, prövas för att stödja de studerandes lärande. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Vid kursstart informerar lärarna om kursens mål. Elever och deltagare, får som tidigare sagts, också information om betygskriterier och bedömningsgrunder. Diskussioner kring betyg och bedömningar sker främst bland lärarna inom de olika ämnesgrupperna. Enligt uppgifter vid lärarintervjuerna gör alltid två lärare bedömningarna av elevernas och deltagarnas nationella prov och det förs betygsdiskussioner inom ämnesgrupperna. Kvalitetsredovisningen saknar, som tidigare nämnts, uppgifter om elevernas och deltagarnas resultat på nationella prov. Enligt rektorn har lärare som undervisar i kurser med nationella prov god kontroll på vilka resultat eleverna och de vuxenstuderande gör. Lärarna har inte överläggningar eller samråd med andra skolor i frågan om betyg och bedömning. Inspektörerna bedömer att såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen saknar en systematisk uppföljning och analys av resultaten på nationella prov och slutbetyg och att gymnasieskolan och vuxenutbildningen bör kvalitetssäkra betyg och bedömning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Rektorn skall ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen och ansvara för skolans resultat. Arbetsplanen skall följas upp och utvärderas kontinuerligt För skolan skall årligen upprättas en skriftlig kvalitetsredovisning. Den skall fungera som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Kvalitetsredovisningen innehåller bl.a. uppgifter om slutbetyg i svenska A, svenska B, engelska A och matematik A för gymnasieskolan. Vidare upptar redovisningen uppgifter om hur stor andel som är behöriga till högskolestudier och hur betygspoängen i slutbetygen ser ut för olika program. I kvalitetsredovisningen saknas analys och åtgärder som skall vidtas för att höja skolans måluppfyllelse. Vuxenutbildningen, med ingående verksamheter, saknas nära nog helt i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredo- 10

11 visningen inte är upprättad i enlighet med förordningen. Av kvalitetsredovisningen skall framgå vilka åtgärder som skall vidtas för att höja måluppfyllelsen. Ledning och intern kommunikation Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen i Filipstad. I ledningen av förvaltningen finns en förvaltningschef. Enligt rektorn fungerar den politiska styrningen av gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen bra i kommunen och förvaltningen för Barn- och utbildning ger skolan stöd och vägledning. För vuxenutbildningen finns idag ännu inga politiskt uttalade mål eller visioner. Rektorn har enligt författningarna en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. För ledningen av utbildningen i en skola skall det finnas en rektor. För att utöva sitt ledarskap skall rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Den som är rektor skall ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. I ledningen av Spångbergsgymnasiet och vuxenutbildningen finns en rektor. På skolan finns också två biträdande rektorer, varav en i första hand svarar för vuxenutbildningen. Enligt intervjuer med elever och lärare äger rektorn och de biträdande rektorerna stor förtrogenhet med verksamheten och leder den pedagogiska utvecklingen. Rektorn deltar för närvarande i den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att ledning och intern kommunikation fungerar väl. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Spångbergsgymnasiet Spångbergsgymnasiet erbjuder inom gymnasieskolan ett utbildningsutbud med nio nationella program samt individuella program. Byggprogrammet har riksrekryterande utbildning för bergsteknik. Undervisningen i denna utbildning är i huvudsak förlagd till årskurs 3 och genomförs bl.a. i samverkan med Bergsskolan, Sveriges enda bergstekniska högskola. På gymnasieskolans elprogram finns möjlighet för eleverna att delta i en elteknikutbildning under ett fjärde år. Denna utbildning genomförs i samverkan med elbranschen i Filipstad. För övriga program hänvisas till närliggande kommuner. I kommunens gymnasieskola, som tidigare nämnts, studerade år procent av kommunens ungdomar. Andelen elever som studerar i den egna kommunen har haft en liten men märkbar ökning de senaste åren. Spångbergsgymnasiet har en hemsida med uppgifter om skolans utbud av program och utbud av idrottsprofiler. Det finns också information om det omfattade internationaliseringsprogrammet som genomförs för såväl studie- som yrkesinriktade program. På skolan finns lokala kurser, bl.a. två med anknytning till Idrott och Hälsa. De upprättade kurserna motsvarar i huvudsak mål och innehåll i nationella kurser, t.ex. specialidrott A och B. Inspektörerna bedömer att nämnda lokala kurser inte är upprättade i överensstämmelse med författningarna. 11

12 På Spångbergsgymnasiet erbjuds eleverna kostnadsfria teorilektioner för körkortsutbildning. Gymnasieskolan erbjuder undervisning i svenska som andraspråk, men inte i modersmål och ger inte studiehandledning på modersmålet. Skolan saknar rutiner för att informera om elevernas rätt till modersmålsundervisning. Inspektörerna bedömer att skolan inte har rutiner att ta reda på vilka elever som har rätt till undervisning i modersmål och vilka som har behov av studiehandledning på modersmålet. Spångbergsgymnasiet har välskötta och ändamålsenliga lokaler. Inspektörerna bedömer att det vid skolan genomgående finns goda förutsättningar för eleverna att nå målen. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen erbjuder ett relativt brett utbud av kurser och utbildningar och de olika utbildningarna anpassas i regel till den studerandes individuella behov. De studerande erbjuds kurser på dagtid och kvällstid, genom handledning, på distans eller genom prövning. Samtliga kurser kan kombineras varför de studerandes individuella studieplaner kan innehålla såväl grundläggande som gymnasial utbildning. Även sfi-undervisningen och undervisningen inom särvux kan utökas med kurser inom komvux. Vuxenutbildningen har som ambition inför läsåret 2006/07 att inom sfi öka tillgången på praktikplatser så att alla sfideltagare får språkpraktik som en integrerad del i utbildningen. Alla sfi-deltagare ges möjligheter till studier motsvarande 15 timmar i veckan. Inom vuxenutbildningen finns lokala kurser i ECDL-datakörkort och Grundläggande bergteknik. I kursplanerna anges att närvaro är obligatorisk i kurserna. Inspektörerna vill peka på att det är de kunskaper och färdigheter som kursen avser att ge som skall betygssättas, inte närvaron. Inom grundläggande vuxenutbildning erbjuds kurser i kärnämnena engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och samhällskunskap men inte övriga ämnen dvs. biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, kemi och religionskunskap. Kortutbildade vuxna har därmed inte tillgång till utbildning inom hela den grundläggande vuxenutbildningen. De får heller inte information om sin rätt till hela utbildningen. Inom särvux erbjuds utbildning motsvarande grundsärskolan i svenska, matematik, engelska och omvärldsorientering men inte i ämnena samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, och biologi. Eleverna har därmed inte tillgång till hela den utbildning som ges inom grundsärskolan. De får heller inte information om sin rätt till hela utbildningen. Enligt Skolverkets jämförelsestatistik för läsåret 2005/06 fick deltagarna vid särvux 1,8 timmars undervisning i snitt per vecka. Snittet för riket var 2,8 timmar. Inspektörerna bedömer att skolan/kommunen inte aktivt verkar för att vuxna skall studera samtliga kurser inom grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux. Skolan/kommunen informerar inte heller om rätten till studier i vissa av kurserna inom utbildningarna. Se vidare kommunrapporten. I Filipstads kommun saknade år procent av befolkningen treårig gymnasieutbildning enligt uppgifter som kommunen lämnar i Ansökan om statligt stöd för utbildning av vuxna år I riket och i Värmlands län var motsvarande siffra 17 procent. Enligt Skolverkets jämförelsetal för läsåret 2004/05 deltar 2,1 procent av kommunens korttidsutbildade invånare i vuxenutbildning- 12

13 en medan motsvarande siffra för riket är 4,3 procent. Antalet kursdeltagare i den grundläggande vuxenutbildningen är, vid inspektionstillfället, åtta personer. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör analysera orsakerna till att så få korttidsutbildade invånare deltar i utbildningen för att kunna få fler deltagare till utbildningen. Personal Enligt officiell statistik för läsåret 2005/06 hade gymnasieskolan 42 lärare (31,4 heltidstjänster). Av lärarna hade 32 pedagogisk utbildning. Enligt Skolverkets officiella statistik 2005 hade 79 procent av gymnasielärarna i riket pedagogisk utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Lärartätheten avseende lärare med pedagogisk utbildning vid skolan läsåret 2005/06 var 8,8 lärare per 100 elever (8,1 var riksgenomsnittet). Inspektörerna konstaterar att skolan inte har tillgång till personal med speciallärarutbildning eller specialpedagogisk utbildning. Enligt Skolverkets jämförelsetal för läsåret 2005/06 var andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom vuxenutbildningen 65 procent. För riket var motsvarande siffra 79 procent. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör öka andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Lärarna i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen har tillgång till kompetensutveckling. Datum Ort Göteborg Leif Aljered Egon Andersson Mats Löwing 13