Beslut. efter tillsyn i Ekerö kommun

Transkript

1 Ekerö kommun efter tillsyn i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (21) Tillsyn i Ekerö kommun Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört regelbunden tillsyn i Ekerö kommun. Samtliga skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Fakta om kommunen Ekerö kommun ligger väster om Stockholm och är en del av Stockholms län. Kommunfullmäktige i Ekerö har uppdragit åt Barn- och utbildningsnämnden att som beställarnämnd fullgöra huvudmannens förpliktelser. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ansvarar för verksamheten inom kommunens förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. För Barn- och utbildningsnämndens arbete finns ett nämndkontor med uppdrag att arbeta fram exempelvis budgetunderlag, kvalitets- och resultatuppföljningar och andra sammanställningar. Nämndkontoret leds av en nämndansvarig chef som också är föredragande inför Barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen i Ekerö kommun utgör utförare, även benämnd produktionsstyrelse, med uppdrag att ansvara för kommunens produktion inom tre områden varav Barn- och utbildning är ett. Produktionsområdet Barn och utbildning omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, resursteam och matproduktion. Produktionsområde Barn och utbildning leds vid tiden för tillsynen av en tillförordnad produktionschef. Produktionsledningens uppdrag är att arbeta fram planeringsunderlag, verksamhetsplaner och resultatuppföljningar till kommunstyrelsen. Beställaren, Barn- och utbildningsnämnden, ansvarar för ledning, styrning och uppföljning och utföraren, produktionsstyrelsen, för det operativa genomförandet. Kommunchefen är arbetsgivarföreträdare för såväl nämndansvarig chef som produktionschef medan produktionschefen är chef för samtliga rektorer. I Ekerö kommun finns 18 kommunala förskolor samt annan pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. I kommunen finns också 13 fristående förskolor som kommunen utövar tillsyn över. Det finns två öppna förskolor som också lyder under Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Enligt kommunens uppgift finns det barn i den kommunala förskolan. Dessutom finns

3 3 (21) ytterligare cirka 800 barn i enskild verksamhet varav 52 barn är mottagna i familjedaghem. I kommunen finns 13 grundskolor fördelade på orterna Adelsö/Munsö, Ekerö tätort, Färentuna, Lovö, Skå, Stenhamra/Svartsjö och Sundby. Två av grundskolorna leds av fristående huvudmän. Varje grundskola leds av en rektor. Fritidshemsverksamhet erbjuds för elever i åldern 6-12 år vid 12 av kommunens grundskolor. Respektive grundskolerektor ansvarar för verksamheten i fritidshemmen. Totalt går, enligt uppgift från kommunen, knappt elever i fritidshem. I en av kommunens grundskolor finns även grundsärskola, med en rektor som ansvarig för all verksamhet inom grundsärskolan. Enligt kommunens redovisning till Skolinspektionen får elever mottagna i gymnasiesärskolan sin utbildning utanför Ekerö kommun och då främst i Stockholms stad. Det finns en kommunal gymnasieskola i kommunen som erbjuder introduktionsprogram. Skolan har löpande intag. Vid tiden för tillsynen har skolan 22 elever. En rektor ansvarar för verksamheten. Merparten av Ekerös ungdomar går i gymnasieskolor utanför kommunen. Uppföljningen av elevernas måluppfyllelse görs av kommunens vägledningsenhet som tillhör Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Kommunens vuxenutbildning bedrivs utanför kommunen genom interkommunal ersättning och med hjälp av en extern aktör. Verksamheten samordnas och följs upp av en rektor som också ansvarar för kommunens studie- och yrkesvägledning. I Ekerö kommun finns ett centralt placerat elevhälsoteam, Ekerö resursteam, som leds av en verksamhetschef och omfattar resurserna skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, talpedagog, psykolog och en kulturpedagog. Teamet fungerar som en stödresurs för de olika skolenheterna och arbetar på uppdrag av respektive rektor. Skolsköterskorna och kuratorerna har sina mottagningar på respektive skola, medan övriga resurser sitter centralt. Vid de större skolenheterna finns specialpedagoger/speciallärare anställda som tillsammans med arbetslagsledare och rektor utgör den lokala elevhälsan och verkar i nära samarbete med den centralt anställda elevhälsopersonalen. I kommunen finns flera kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Klöverskolan, som enligt Statistiska centralbyrån anges vara en skola, har sina lokaler i närheten av Träkvista skola. Vid tillsynstillfället har Klöverskolan 12 elever i årskurs 1-5. Vid Uppgårdsskolan finns Studio 3 med verksamhet för elever i behov av särskilt stöd i årskurs 7-9. Vid tiden för tillsynen går cirka 15 elever i Studio 3. Även i Närlunda skola finns en kommunövergripande sär-

4 4 (21) skild undervisningsgrupp, Smaragden, där det vid tillsynstillfället går cirka 8 elever. Rektorn på Träkvista skola ansvarar för verksamheten i Klöverskolan och rektorerna på Uppgårdsskolan och Närlunda skola ansvarar för de särskilda undervisningsgrupperna vid respektive skola. Kunskapsresultat Skolinspektionen har i separata beslut beskrivit måluppfyllelsen inom förskola och annan pedagogisk omsorg, liksom i kommunens gymnasieskola. Skolinspektionen har också i separata beslut beskrivit måluppfyllelsen i varje kommunal grundskola inklusive fritidshem samt för grundsärskolan. Redovisningen av kunskapsresultaten nedan avser resultaten på en kommunövergripande nivå för Ekerö kommuns grundskolor och gymnasieskola. Grundskola Enligt Skolverkets nationella statistik läsåret 2014 för ämnesproven i årskurs 3 uppnår cirka procent av eleverna kravnivåerna i de olika delproven i matematik. Detta är högre jämfört med riket där cirka procent uppnår kravnivåerna på de olika delproven. Resultaten i svenska/svenska som andraspråk visar att cirka procent av eleverna uppnår kravnivåerna i de olika delproven. Det är högre än motsvarande värde för riket i fem av åtta delprov. I tre av delproven i nationella provet i svenska är resultaten sämre än genomsnittet för riket som ligger mellan procent. Resultaten på de olika delproven i matematik och svenska/svenska som andraspråk visar att pojkars och flickors resultat är ungefär lika. Den nationella statistiken för ämnesproven i årskurs 6 år 2013 visar att 94 procent av eleverna når kravnivåerna i matematik, vilket ligger i nivå med genomsnittet i riket. I engelska når drygt 95 procent av eleverna kravnivåerna, jämfört med drygt 94 procent för riket och i svenska/svenska som andraspråk når drygt 95 procent kravnivåerna, vilket är i nivå med genomsnittet för riket. Flickor och pojkar har ungefär samma resultat. Resultatet för de nationella ämnesproven för åk 9 år 2013 visar att knappt 95 procent av eleverna fått minst E i provbetyg i matematik, vilket är högre än rikets knappt 90 procent. I svenska fick cirka 100 procent av eleverna minst betyget E, vilket är högre än rikets drygt 96 procent. I engelska fick drygt 95 procent av eleverna minst E, vilket är lägre än genomsnittet för riket som var knappt 97 procent. Relationen mellan nationella ämnesprov och slutbetyg visar att matematik har den största andelen elever med samma slutbetyg som provbetyg (knappt 79 procent). I svenska fick knappt 64 procent av eleverna samma slutbetyg som provbetyg att jämföras med drygt 66 procent för riket. I engelska hade drygt 66 procent av eleverna samma slutbetyg som provbetyg vilket är

5 5 (21) lägre i jämförelse med riket (knappt 74 procent). När det gäller de nationella proven i naturorienterande ämnen visar den nationella statistiken på stora avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg. I biologi hade procent av eleverna samma slutbetyg som provbetyg, beroende på skola, vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som var 53 procent. I kemi hade cirka procent samma slutbetyg som provbetyg, beroende på skola, där genomsnittet för riket var 61 procent. I fysik var andelen elever med samma provbetyg som slutbetyg ungefär detsamma som för genomsnittet i riket, drygt 60 procent. Av statistiken framkommer att det är stora individuella skillnader mellan skolorna i Ekerö kommun när det gäller relationen mellan provbetyg och slutbetyg, både när det gäller avvikelser uppåt och nedåt i förhållande till provbetygen. Enligt den nationella statistiken för årskurs 9 år 2014 är andelen elever som når målen i alla ämnen drygt 87 procent, att jämföras med rikets drygt 77 procent. Statistiken visar samtidigt att andelen elever i Ekerö kommun som inte når målen i två eller flera ämnen ökat de fem senaste åren från 7,5 till 9,6 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde år 2014 ligger på 232,6 jämfört med 214,8 för riket. Flickorna har ett högre meritvärde än pojkarna, där flickorna når upp till 248,2 medan pojkarnas meritvärde ligger på 220,7. Av statistiken framgår även att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars betyg i olika ämnen. I ämnen som bild, hem- och konsumentkunskap, slöjd, språkval och svenska är skillnaden i betygspoäng anmärkningsvärt stor, till flickornas fördel. Andelen elever som 2014 var behöriga till yrkesförberedande program och det estetiska programmet i gymnasieskolan var knappt 94 procent. Till de högskoleförberedande programmen var cirka procent av eleverna behöriga, vilket är högre än genomsnittet i riket. Av statistiken framgår att det framför allt är pojkar som inte når behörighet till gymnasiet. Gymnasieskola Ekerö kommun har en liten gymnasieskola med individuella program. Vid tiden för tillsynen går 22 elever i gymnasieskolan. Nationell statistik saknas när underlaget grundas på så få elever. Skolan har heller inte kunnat ge någon sammanställning av elevernas kunskapsresultat. Särskola På grund av ett litet elevunderlag saknas nationell statistik för resultaten i särskolan. Kommunen har heller inte redovisat några resultat för eleverna i grundsärskolan.

6 6 (21) Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 52 Fritidshem Förskoleklass 388 Grundskola Grundsärskola 20 Gymnasieskola 28 Gymnasiesärskola 0 Kommunal vuxenutbildning 0 Särskild utbildning för vuxna 0 Utbildning i svenska för invandrare 0 Källa: Kommunens egen redovisning per mars 2014

7 7 (21) Helhetsbedömning Tillsynen av Ekerö kommun visar att eleverna i allmänhet når goda kunskapsresultat, även om de kan förbättras på alla kommunens skolor. Kunskapsresultaten i grundskolan ligger i linje med eller över genomsnittet för riket. I beslutet för den kommunala förskolan framgår att förskolorna bedöms erbjuda en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I beslutet för de kommunala fritidshemmen bedöms verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid. Dock framgår att det finns skillnader mellan olika fritidshems förutsättningar att genomföra det uppdrag som är formulerat i läroplanen. I förskolan behöver samverkan förbättras med förskoleklass, skola och fritidshem i syfte att ge barnen den helhet som framgår av läroplanen. I Ekerös skolor pågår ett värdegrundsarbete för att förebygga och motverka kränkningar. Intervjuer med elever samt svar från eleverna i årskurs 5 och 9 i den enkätundersökning som Skolinspektionen genomförde våren 2014 bekräftar att skolorna generellt sett uppfattas som trygga. Dock visar tillsynen och enkätsvaren att studieron kan förbättras i vissa klasser. Likaså behöver rutinerna för när personalen ska anmäla eventuella kränkningar till rektorn förbättras. I förskolornas och skolornas planer mot kränkande behandling finns i de flesta fall redovisningar av planerade åtgärder utifrån den kartläggning som gjorts vid enheterna. Däremot behöver planerna i vissa verksamheter förbättras vad gäller redovisning av vilka åtgärder som avses att vidtas under kommande läsår samt en redovisning av vilka åtgärder som vidtogs föregående läsår. När det gäller elevernas rätt till särskilt stöd visar tillsynen att det på de flesta skolor finns fungerande rutiner för att kartlägga elevernas behov av särskilt stöd, att utredningar genomförs och att beslut om åtgärdsprogram fattas för de elever som bedömts ha behov av särskilt stöd. Dock framkommer att bristen på tillgång till studiehandledning i vissa språk samt kommunens bristande organisation kring mottagandet av nyanlända elever, i vissa fall har lett till att skolan inte lyckats med att säkerställa de nyanlända elevernas stödbehov och därmed ge eleverna likvärdiga förutsättningar att nå målen för utbildningen. Vidare framkommer att tillgången till elevhälsa inte är likvärdig mellan kommunens skolor. Kommunen har ett centralt resursteam som har till uppgift att stödja rektorer och förskolechefer med spetskompetens och insatser kring barns och ungdomars hälsa, lärande och utveckling. Dock visar tillsynen att organiseringen av den centrala elevhälsans resurser, liksom rektorernas varierande kunskap om elevhälsans funktion, bidrar till att tillgången till elevhälsan inte är likvärdig mellan skolorna.

8 8 (21) Tillsynen visar också att det finns brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete. Av tillsynen framgår att det finns verksamheter som följs upp i mycket liten utsträckning på huvudmannanivå, såsom fritidshemmen och särskolan. I de verksamheter som följs upp i större utsträckning, såsom förskolan och grundskolan, saknas tillräcklig uppföljning av ett flertal områden av betydelse för elevernas måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer att kommunens bristande uppföljning av utbildningsverksamheten gör att nämnden saknar tillräckliga underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver prioriteras inom olika delar av utbildningsverksamheten. Kommunen är medveten om att det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas och har sedan några år ett pågående arbete med att förbättra sitt kvalitetsarbete på såväl enhetsnivå som huvudmannanivå. Slutligen visar tillsynen att kommunen har otydliga rutiner för placering av elever i sina särskilda undervisningsgrupper. Det råder även oklarhet kring organisering och ledning av verksamheten vid Klöverskolan. Skolinspektionen bedömer att Ekerö kommun behöver vidta skyndsamma åtgärder bland annat för att komma tillrätta med oklarheterna i organisering och rutiner för kommunens särskilda undervisningsgrupper och säkerställa att berörda elever får den utbildning som de har rätt till. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på några områden nödvändiga för huvudmannen att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

9 9 (21) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ekerö kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 23 april 2015 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Ekerö kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. - Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform Motivering Av skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov och en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande (prop.2009/10:165 s. 229). Likvärdighet betyder inte likformighet eller att alla elever ska få lika mycket resurser. Likvärdighet upprätthålls av mål i skollag och läroplaner, betygskriterier, bestämmelser om minsta garanterad undervisningstid, ämnen, lärarbehörighet, särskilt stöd, överklagande samt tillsyn och kvalitetsgranskning. Likvärdighet innebär här att de fastställda målen kan nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. Kvaliteten i verksamheten ska dock ha lika hög nivå oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Tillsynen visar att eleverna i Ekerö kommun inte ges en likvärdig utbildning. I utbildningen tas inte tillräcklig hänsyn till barnens och elevernas olika behov.

10 10 (21) Mottagande av nyanlända elever Tillsynen visar att Ekerö kommun saknar övergripande rutiner för mottagande av nyanlända. Av intervjuer med rektorer och lärare framgår att det är personberoende i vilken mån och på vilket sätt nyanlända elever ges möjlighet till utbildning. Enligt företrädare för nämnden och nämndkontoret finns det på en av skolorna i kommunen, som tar emot elever i årskurs 6-9, en samlad resurs för mottagande av nyanlända. Där finns möjlighet för nyanlända elever att gå i en förberedelseklass och där finns rutiner för att integrera eleverna i den ordinarie verksamheten. Dock visar tillsynen av denna skola på stora brister just när det gäller mottagandet av nyanlända, exempelvis när det gäller tillgången till studiehandledning på modersmålet och anpassningen av undervisningen. Tillsynen visar även att det saknas riktlinjer och kompetens på andra skolor som tar emot nyanlända elever. Istället blir det upp till rektorer och lärare att stötta de nyanlända eleverna efter bästa förmåga. I intervjuer med politiker och företrädare för nämndkontor och produktionsledning bekräftas att det saknas övergripande rutiner för hur skolorna ska arbeta med nyanlända elever. Enligt nämndkontorets chef saknas såväl kompetens för att ta emot nyanlända som rutiner kring hur man ska arbeta med att tillgodose deras behov av utbildning. Skolinspektionen kan konstatera att det varierar mellan skolor på vilket sätt de nyanlända eleverna ges förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, både när det gäller kartläggning av deras kunskaper och förmågor, tillgång till studiehandledning på modersmålet och i lärares anpassning av undervisningen. Nyanlända elever i Ekerö kommun ges därmed inte likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Tillgång till elevhälsa Av skollagen framgår att alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan ska ha tillgång till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att alla barn och elever ges möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. I detta ingår att barns och elevers olika behov ligger till grund för hur tillgängliga resurser fördelas. Ekerö kommun har ett centralt organiserat elevhälsoteam, kallat Resursteam, som har till uppgift att stödja rektorer och förskolechefer med spetskompetens och insatser kring barns och ungdomars hälsa, lärande och utveckling. I intervjuer med tjänstemän i kommunen framkommer att det finns en samsyn kring att detta arbete fungerar

11 11 (21) dåligt. Exempelvis skiljer det mellan skolor i vad mån de anlitar Resursteamet, då dess funktion inte är tydlig för alla rektorer. Enligt verksamhetschefen för Resursteamet har inte alla rektorer tillräcklig kunskap om elevhälsans utökade uppdrag och de arbetsuppgifter som elevhälsans olika yrkeskategorier kan utföra, vilket gör att det stöd som Resursteamet kan erbjuda inte tas i anspråk. Vidare framkommer att organiseringen av den centrala elevhälsan, med en fast resurstilldelning per skola beroende på storlek, medför att en skola ibland kan stå utan tillgång till exempelvis kurator i flera veckor om den tilldelade tiden faller bort på grund av idrottsdagar, sjukdom eller annat. Små skolor har, enligt uppgift från tjänstemän i kommunen, också svårare att avsätta medel för särskilt stöd, exempelvis i form av fler specialpedagogtimmar, om sådant skulle behövas. Skolinspektionen vill i detta sammanhang påpeka att det är huvudmannen som har det övergripande ansvaret för att säkerställa att eleverna ges tillgång till elevhälsa i tillräcklig utsträckning och därmed ges en likvärdig utbildning. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att huvudmannen inte säkerställer att alla barn och elever ges likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utifrån sina behov och förutsättningar. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ekerö kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4 och 9 skollagen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Ekerö kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling av utbildningen. - Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som omfattar alla skolformer och består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.

12 12 (21) Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete (SKOLFS 2012:98) bör huvudmannen se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Skolinspektionen bedömer att Ekerö kommuns kvalitetsarbete är gott i vissa avseenden och att det också utvecklats de senaste åren. Kommunen har bland annat anställt en så kallad utvärderingsexpert som arbetar med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på såväl enhetsnivå som huvudmannanivå. Vidare har kommunen skapat en enhetlig rapportmall för de olika verksamheternas kvalitetsarbete. Detta förbättrade arbete håller för närvarande på att implementeras. Enligt kommunens verksamhetsberättelse redovisar nämndkontoret till nämnden vilka insatser som pågår och vilka resultat som nås. Det sker huvudsakligen i form av information vid nämndens sammanträden. Av tillsynen framgår vidare att huvudmannen sammanställer elevernas kunskapsresultat utifrån resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9. Sammanställningar görs även av betygsresultat i form av genomsnittliga meritvärden och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan. Utifrån en analys av dessa resultat har huvudmannen vidtagit åtgärder som inneburit att elevernas språk- och läsutveckling tidigt följs upp och att lärare i grundskolan deltar i matematiklyftet i syfte att förbättra elevernas resultat i detta ämne. Huvudmannen gör alltså analyser och vidtar åtgärder i syfte att förbättra måluppfyllelsen utifrån den uppföljning som görs. Tillsynen visar dock att arbetet med såväl uppföljning som analys av de olika verksamheterna behöver förbättras i syfte att ge nämnden ett tillräckligt underlag för att fatta beslut om prioriterade åtgärder inom utbildningsverksamheten i kommunen. Uppföljning och analys Tillsynen visar att det finns verksamheter som i mycket liten utsträckning följs upp på huvudmannanivå, såsom fritidshemmen och särskolan. Enligt rektorn för särskolan finns flera utvecklingsområden, exempelvis information till föräldrar om särskolan som skolform och samverkan mellan förskola, skola och resursteam, men nämnden har enligt rektorn inte efterfrågat någon information om särskolan och saknar därmed kunskap om vad som behöver utvecklas för denna skolform. I intervju med politikerna framkommer att fritidshemmens

13 13 (21) verksamhet inte heller efterfrågas i någon stor utsträckning. I verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden 2014 framgår att uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten behöver fördjupas och utvecklas. I de verksamheter som följs upp i större utsträckning, såsom förskolan och grundskolan, saknas enligt Skolinspektionens bedömning, tillräcklig uppföljning av ett flertal områden av betydelse för elevernas måluppfyllelse. Det gäller exempelvis skolornas arbete med anpassning av undervisningen, extra anpassning och särskilt stöd, verksamheten i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna, elevhälsans arbete, elevers frånvaro, modersmålsundervisning, arbetet med studiehandledning på modersmålet samt utbildningen för nyanlända. Alla är områden som har betydelse för elevers möjligheter att nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. I intervjuer med tjänstemän och politiker i kommunen framkommer att de är medvetna om att inte alla verksamheter följs upp och att nämnden heller inte efterfrågat information om till exempel arbetet med särskilt stöd eller arbetet med nyanlända. I intervju med rektorn för vuxenutbildningen liksom verksamhetschefen för elevhälsan framkommer att det finns information om deras verksamheter, men att det i väldigt liten utsträckning efterfrågats av nämnden. Vidare framgår av kommunens dokumentation och av intervjuer med tjänstemän i kommunen att den uppföljning av skolverksamheten som görs i stor utsträckning rör ekonomiska nyckeltal snarare än kvaliteten i verksamheterna. Områden som exempelvis trygghet och studiero, där Skolinspektionen funnit brister i flera av kommunens skolor, följs exempelvis inte upp i tillräcklig omfattning. Enligt Skolinspektionens bedömning medför kommunens bristande uppföljning av utbildningsverksamheten att nämnden saknar tillräckliga underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver prioriteras inom olika delar av utbildningsverksamheten. Skolinspektionen har även i den pågående kvalitetsgranskningen Huvudmannens styrning mot nationella mål (dnr :2398) kritiserat Ekerö kommun för bristande uppföljning av andra variabler än kunskapsresultaten. Av Skolinspektionens utredning framgår att uppföljningen på huvudmannanivå främst fokuserat på grundskolans måluppfyllelse och då främst det genomsnittliga meritvärdet. Det övergripande målet är att Ekerö kommun ska vara en av landets 10 bästa skolkommunerna sett till genomsnittligt meritvärde. Enligt kommunens verksamhetsredogörelse för 2013 har detta mål har av nämndkontoret brutits ned till uppföljningsbara och mätbara mål med indikatorer. Ett sådant mål är att eleverna i grundskolan ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Indikatorer för måluppfyllelsen har varit språktester i de

14 14 (21) lägre åldrarna, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt andelen elever som når målen i alla ämnen och slutbetyg i årskurs 9. Av den nationella statistiken framgår att meritvärdet i Ekerö kommun ökat från 218,4 år 2010 till 232,6 år Samtidigt har andelen elever som inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås i två eller flera ämnen ökat från 7,5 procent till 9,6 procent, något som inte framgår i kommunens verksamhetsberättelse. Statistiken visar också att det finns skillnader på ämnesnivå mellan flickor och pojkar där pojkarna generellt får sämre resultat än flickorna. Det gäller exempelvis ämnen som bild, hem- och konsumentkunskap, språkval, svenska och slöjd. Vidare framkommer av den nationella statistiken att andelen elever i årskurs 9 som nått målen i olika ämnen minskat inom ett flertal ämnen (11) de senaste tre åren medan den ökat i bara sex ämnen. I ämnet svenska har andelen elever som når kunskapskraven minskat stadigt de senaste fem åren, medan andelen elever som når kunskapskraven i matematik har ökat under de tre senaste åren. Resultat på ämnesnivå liksom ökningen av andelen elever som inte når målen i två eller flera ämnen har dock inte följts upp eller analyserats på huvudmannanivå. Skillnader mellan pojkar och flickors slutbetyg har enligt uppgift från nämnden uppmärksammats liksom skillnader mellan nationella provbetyg och slutbetyg. Dock visar nationell statistik att det fortfarande, läsåret 2013, är stora skillnader mellan skolor när det gäller skillnader mellan provbetyg och slutbetyg och att skillnader mellan flickors och pojkars resultat kvarstår. Enligt Skolinspektionens bedömning behöver huvudmannen i större utsträckning skapa sig en övergripande bild över vilka resultat eleverna uppnår i olika grupper, ämnen och skolformer. I dagsläget varierar det beroende på skolform och ämne i vad mån elevernas kunskapsresultat finns dokumenterat på huvudmannanivå. Det är vidare angeläget för huvudmannen att utvärdera i vad mån de insatser i form av kompetensutveckling som görs ger önskad effekt och leder till att resultaten förbättras. Syftet med kvalitetsarbetet är att utveckla och förbättra utbildningen så att fler elever når målen för utbildningen. Huvudmannen behöver därför analysera resultaten, liksom läroplanens övriga områden, så att adekvata åtgärder kan sättas in där det behövs och att framgångsfaktorer kan identifieras och spridas i organisationen. Dokumentation Av intervju med ansvariga tjänstemän framgår att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå delvis är dokumenterat. De insatser som genomförts i verksamheterna kan enligt nämndkontorets chef utläsas av den verksamhetsberättelse som

15 15 (21) görs varje år. Av verksamhetsberättelsen, som enligt nämnden utgör en viktig grund för beslut om åtgärder, framgår att den till största delen utgörs av en redogörelse för resultatet av de verksamheter som följs upp i förhållande till kommunens uppsatta nämndmål. Huvudmannens analys av de uppnådda resultaten är för verksamheter såsom särskolan och fritidshemmet inte dokumenterade och det saknas även dokumentation som beskriver hur de insatser som görs ska följas upp och utvärderas. Av tillsynen framkommer att det finns en medvetenhet om att det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Ett förbättringsarbete pågår exempelvis när det gäller rutiner för anmälan och åtgärdande av kränkningar. Enligt företrädare för nämnden behöver de utvärdera nämndmålen och uppmärksamma exempelvis elever som inte når målen i alla ämnen vid sidan av elevernas meritvärde för att få en tydligare överblick över elevernas måluppfyllelse och vilka åtgärder som behöver vidtas. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att huvudmannen behöver utveckla kvalitetsarbetet så att det omfattar alla kommunens utbildningsverksamheter samt att de underlag som begärs in är sådana att huvudmannen tidigt kan vidta åtgärder för att alla elever ska ges möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i samtliga ämnen. Huvudmannen behöver vidare analysera de resultat som uppnås avseende exempelvis olika elevgrupper och olika verksamhetsformer i syfte att vidta åtgärder för att komma tillrätta med brister, men också för att framgångsfaktorer ska identifieras och spridas i organisationen. Huvudmannen ska bedriva ett medvetet systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att nå de nationella målen. Här behöver Ekerö kommun särskilt fokusera på barns och elevers olika behov så att skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen uppvägs genom riktade insatser och åtgärder. Av utredningen framgår att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet i Ekerö kommun. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Ekerö kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 3, 5-7 skollagen

16 16 (21) Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Ekerö kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Säkerställa att organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering i särskild undervisningsgrupp följer skollagens bestämmelser. Motivering Lagstiftaren har gjort det möjligt för fristående grundskolor att inrätta skolor som är särskild inriktade mot elever i behov av särskilt stöd genom att reglera möjligheten att begränsa mottagandet till elever som är i behov av särskilt stöd (10 kap. 35 skollagen). I 3 kap. 11 skollagen finns bestämmelser gällande möjligheten att i vissa fall ge särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp. Någon bestämmelse som gör det möjligt för en kommunal huvudman att begränsa mottagandet till en skolenhet för elever i behov av särskilt stöd finns inte i nuvarande skollag. Huvudregeln för en kommunal huvudman är att elever i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning. Elever ska ges det särskilda stöd som en utredning visar att de behöver och rektorn ska besluta om åtgärdsprogram. Endast om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges utanför den ordinarie gruppen i en särskild undervisningsgrupp. Ett sådant beslut kan bli aktuellt först när det kan konstateras att särskilt stöd inte kan ges i den ordinarie undervisningsgrupp som eleven tillhör. Det är elevens rektor vid den skola som eleven går vid när stödbehovet konstaterats som ska fatta beslut om att eleven ska få sitt stödbehov tillgodosett genom planering i en särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan innebära att undervisningen ges i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal. Av förarbetena till bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp framgår att placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Regeringen ansåg att det är viktigt att skolor i det obligatoriska skolväsendet har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt för eleven. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt

17 17 (21) noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. (Prop. 2009/10:165 s ) Tillsynen visar att det råder oklarheter kring organisering och ledning av Klöverskolan. Enligt företrädare för nämndkontoret och politikerna är Klöverskolan en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Enligt företrädare för nämndkontoret och politikerna är den särskilda undervisningsgruppen placerad på Träkvista skola och rektorn där har ansvar för ledning, samordning och uppföljning av gruppens verksamhet. På kommunens hemsida är emellertid verksamheten beskriven som en resursskola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vidare har Klöverskolan, i Skolverkets statistikdatabas (SIRIS) ett eget så kallat skol-id, vilket tyder på att verksamheten ses som en skolenhet. Det råder således skilda uppfattningar om Klöverskolans organisationstillhörighet. Oklarheten kring Klöverskolans organisering och ledning har enligt Skolinspektionens bedömning medfört att det finns brister i uppföljning av verksamheten och i vilken mån Klöverskolans elever får förutsättningar till en god utbildning i en trygg miljö. Enligt vad som framkommer i tillsynen av Klöverskolan saknar bland annat eleverna i realiteten tillgång till elevhälsa, de ges inte undervisning enligt timplanen och det saknas ett strukturerat arbete för att förhindra och förebygga kränkande behandling. Verksamheten följs heller inte upp och utvärderas inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete, varken av kommunen eller av rektorn för Träkvista skola. Skolinspektionen bedömer att Ekerö kommun snarast behöver klargöra Klöverskolans organisationstillhörighet och ledning och se till att alla elever i Klöverskolan får den utbildning som de enligt författningarna har rätt till. Skolinspektionen bedömer vidare att kommunens så kallade resursskola rätteligen bör betraktas som en särskild undervisningsgrupp. Som framgått ovan gäller att en elev i behov av särskilt stöd som utgångspunkt, ska få stödinsatser inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. För eleverna vid Klöverskolan finns inte någon tillhörighet till en ordinarie elevgrupp vid någon av kommunens grundskolor. Organiseringen medför därmed att eleverna inte successivt kan återgå till en ordinarie klass. Därmed finns en risk att placeringen blir en permanent lösning. Tillsynen visar att elevernas placering i Klöverskolan beslutas gemensamt av nämnden och förvaltningen efter initiativ från exempelvis vårdnadshavare, rektor eller lärare mot bakgrund av att alla möjligheter inom den ordinarie undervisningsgruppen anses uttömda. Verksamhetschefen för resursteamet uppger att placeringen inte alltid föregås av en utredning som fastställer att en

18 18 (21) särskild undervisningsgrupp är den bästa lösningen för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Vidare saknar eleverna i Klöverskolan åtgärdsprogram inom ramen för vilka det har beslutats att de ska placeras i en särskild undervisningsgrupp. De grundläggande förutsättningarna för att placera elever i särskild undervisningsgrupp är därmed inte uppfyllda. Kommunen behöver vidta flera åtgärder för att bestämmelserna i skollagen ska följas. Alla elever vid Klöverskolan ska vara placerade vid en ordinarie grundskoleenhet. Vidare måste kommunen se till att rektorn vid elevens ordinarie grundskola gör den utredning som kan krävas och fattar de beslut som följer av bestämmelserna i 3 kap. skollagen. Endast om det i utredningen framkommer att det finns särskilda skäl, kan särskilt stöd ges i annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör, och placeringen ska föranledas av bedömningen att eleven behov bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelmässigt omprövas och målet är att eleven ska kunna återvända till sin ordinarie klass samt att ett sådant stöd inte ska avse längre tid än nödvändigt. Enligt företrädare för nämnden har man tillsatt en extern utredning för att få ett bättre underlag för beslut om Klöverskolans framtid och därmed organisatoriska tillhörighet och ledning. Denna utredning har vid Skolinspektionens tillsyn ännu inte presenterats. I intervjuer med företrädare för huvudmannen omnämns även Smaragden vid Närlundaskolan som en särskild undervisningsgrupp där rektorn för Närlundaskolan har det övergripande ansvaret. Vid tillsynen av Närlundaskolan är rektorn dock tydlig med att Smaragden inte är en särskild undervisningsgrupp då alla elever är integrerade i och får sin huvudsakliga undervisning i ordinarie klasser. Skolinspektionen vill i detta sammanhang betona vikten av att Ekerö kommun tydliggör organiseringen av också Smaragdens verksamhet så att den bedrivs i enlighet med skollagens krav. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i kommunens sätt att organisera sin verksamhet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ekerö kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 3 kap. 7-9, 11 skollagen

19 19 (21) I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjuristen Tove Björnheden och enhetschefen Anna Rydin deltagit. Föredragande har varit utredaren Eva Lantéli. På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

20 Bilaga 1 20 (21) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under en eller flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

21 Bilaga 2 21 (21) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Ekerö kommun Grundskolor: Ekebyhovsskolan beslut Färentuna skola beslut Klöverskolan Munsö skola beslut Närlundaskolan beslut Sanduddens skola beslut Skå skola beslut Stenhamraskolan beslut Sundby skola beslut Tappströmsskolan beslut Träkvista skola beslut Uppgårdsskolan beslut Förskolan i Ekerö kommun beslut Fritidshemmen i Ekerö kommun beslut