Recipientkontroll 2011
|
|
- Gösta Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sala Kommun! Recipientkontroll 2011 Hedåker och Sala avloppsreningsverk
2 Recipientkontroll 2011 Bakgrund! 2 Uppdraget! 2 Områdena! 2 Allmänt om datamaterialet! 3 Vattenföring! 4 Transporter och förluster av näringsämnen! 5 Klassningar och bedömningar! 6 Utsläpp från verksamhetsutövare! 8 Murån! 9 Årsmedelvärden! 9 Tidsserier! 10 Sagån! 12 Årsmedelvärden! 12 Tidsserier! 13 Referenser! 17 Bilageförteckning! Bilaga 1! Reviderat provtagningsprogram! Bilaga 2! Primärdata 2011 Författare: Annika Stål Delbanco. Kvalitetsgranskning: Håkan Sandsten. Databearbetning: Anna Jangius. Calluna AB. Provtagning: Ulf Frykman, Fallma Provtagning. Analys: Eurofins AB Bild framsida: Punkt S3. Fotograf Ulf Frykman, Fallma Provtagning. 1
3 Recipientkontroll 2011 Bakgrund Uppdraget Under 2011 fick Eurofins i uppdrag att utföra recipientkontrollen för Sala kommun och provtagning har skett sedan juni månad av Ulf Frykman på Falma Provtagning. Calluna AB står för rapportering. Tidigare höll Alcontrol i provtagning och rapportering. Data från Alcontrol har tagits med i denna rapportering. Under hösten 2011 uppdaterade Calluna kontrollprogrammet som var i behov av revidering. Programmet reviderades efter diskussion med Magnus Svensson på Länsstyrelsen. Det reviderade programmet bifogas som bilaga. Områdena Sagåns vattensystem börjar norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Avrinningsområdet tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Uppströms Sala är avrinningsområdet sjörikt och skogsdominerat, medan jordbruksmark dominerar nedströms. Sagån är en typisk slättlandså. Ett av de största punktutsläppen till ån är vatten från Sala avloppsreningsverk. I recipientkontrollen finns en referenspunkt (S0) strax före avloppsreningsverket. Därefter följer två punkter (S1 och S3) 70 meter respektive 1 km nedströms. Målhammar ingår i den nationella övervakningen och uppgifter från denna punkt hämtas från Institutionen för vatten och miljö, SLU. Murån är en del av Svartåns vattensystem, som också mynnar Mälaren, inne i Västerås. Till Murån kommer punktutsläpp från bland annat Hedåkers avloppsreningsverk. Vid avloppsreningsverket ingår en punkt 100 meter nedströms (H2) och en referenspunkt (H3) i ett biflöde. Figur 1. Punkt H3 i biflöde vid Hedåkers avloppsreningsverk. 2
4 Recipientkontroll 2011 Allmänt om datamaterialet Uppdraget erhölls under 2011 av Eurofins med Calluna som rapportör, och provtagningarna och analyserna startade i juni. Under första halvan av 2011 utförde Alcontrol provtagning och analys. All rådata för 2011, från båda labben, finns i bilaga 2 och de olika rapportörerna är markerade längst ned i tabellen. Under några tillfällen rapporterades analyssvaren som mindre-än-värden. Vid alla beräkningar har halva detta värde använts. Temperatur och nederbörd Temperatur- och nederbördsdata är hämtade från SMHI:s klimatstation i Västerås. Hässlö klimatstation, som tidigare använts, är nedlagd. April var den varmaste månaden sedan år 1901 och augusti var väldigt rik på nederbörd (tabell 1). I övrigt höll sig temperaturen och nederbörden på normala nivåer. Tabell 1. Månadsmedelvärden över temperatur och nederbörd vid SMHI:s klimatstation i Västerås, jämfört med medelvärden under perioden Temperatur C Nederbörd mm Månad januari!3,2! februari!6,1!4, mars 0!0, april 8,8 4, maj 11,5 10, juni 17 15, juli 18,5 16, augusti 16,4 15, september 13,3 11, oktober 7, november 4,9 1, december 1,6!2,
5 Recipientkontroll 2011 Vattenföring Flödet var ganska jämt under 2011, med undantag för vårfloden i april, samt höga flöden i december (tabell 2; SMHI S-Hype). Årsmedelflödet under 2011 var normalt jämfört med tidigare år (figur 2). Tabell 2. Månadsmedelvattenföring (m 3 /s) vid programmets olika stationer under Delavrinningområdets id anges i tabellrubriken (S-Hype, SMHI). VATTENFÖRING (m 3 /s) MÅNAD H2 S1 S3 MÅLHAMMAR ( ) ) ( ) ( ) januari 0,151 0,603 0,642 3,687 februari 0,124 0,582 0,621 3,193 mars 0,388 1,632 1,701 11,684 april 1,592 5,864 5,952 22,478 maj 0,238 0,732 0,764 1,604 juni 0,154 0,342 0,373 1,059 juli 0,125 0,233 0,265 0,864 augusti 0,126 0,279 0,316 1,599 september 0,144 0,361 0,398 1,594 oktober 0,226 0,610 0,648 2,753 november 0,125 0,443 0,475 1,191 december 0,533 1,927 1,990 11,022 Årsmedelflöde 0,327 1,132 1,176 5,229 #!!!!$ #$%&'()*& #!!!$ #"!!!$ *($ +#$ +)$,-./01102$ #!!$ #%%&$#%%'$#%%%$(!!#$(!!)$(!!&$(!!'$(!!%$(!##$ Figur 2. Årsmedelflöde (m3/s) för punkterna H2, S1, S3 och Målhammar under perioden Observera att skalan är logaritmisk. 4
6 Recipientkontroll 2011 Transporter och förluster av näringsämnen Transporterna är beräknade utifrån de flöden som ges med SMHI:s modell S-Hype. Tidigare har PULS-modell använts, vilket ger andra flöden. Beräkningarna skiljer sig därför från tidigare rapporterade data (tabell 3). De arealspecifika förlusterna av både fosfor och kväve var höga, enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (rapport 4913), vid alla stationerna (tabell 4). Denna jämförelse har gjorts på medelvärde för de senaste tre åren. Om endast 2011 års data används, blir det måttligt höga förluster av fosfor i punkt S1. Tabell 3. Årlig transport av fosfor (P), kväve (N) och organiskt material (TOC) vid de olika stationerna i programmet. H2 s1 s3 Målhammar År P ton/ år N (ton/ år) TOC (ton/ år) P (ton/ år) N (ton/ år) TOC (ton/ år) P (ton/ år) N (ton/ år) TOC (ton/ år) P (ton/ år) N (ton/ år) TOC (ton/ år) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
7 Recipientkontroll 2011 Tabell 4. Arealspecifika förluster (kg/ha) av fosfor (P), kväve (N) och organiskt material (TOC) för de olika punkterna i programmet. Förlust P kg/ha Förlust N kg/ha TOC Punkt Area (km 2 ) Arealspec Medelförlust 3år Klass Arealspec Medelförlust 3år Klass Arealspec Medelförlust 3år H2 53,6 0,14 0,19 Höga 11,69 12,87 Höga 21,88 23,23 S ,16 0,31 Höga* 4,75 4,87 Höga 29,41 35,12 S ,20 0,18 Höga 4,52 4,85 Höga 30,16 34,78 Målhammar 857 0,26 0,27 Höga 5,02 5,13 Höga 31,65 38,79 *Om bedömningen gjorts på endast 2011 års värden hade det varit måttligt höga förluster istället. Klassningar och bedömningar För fosfor har beräkning av ekologisk status och ekologisk kvot gjorts enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och handbok (Handbok 2007:4). För klassificering av metallhalter, alkalinitet och ph har Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (rapport 4913) använts. Vidare har metaller som ligger över EUs gränsvärden för AA (årsmedelvärde) markerats i tabell 5 nedan (Environmental Agency 2011). Bedömningarna baseras på treårsvärden (medel för fosfor och metaller samt median för ph och alk). God status för fosfor rådde i H3, vilket markeras med grön färg. I övriga punkter var statusen för fosfor måttlig (gul) eller sämre (otillfredsställande markeras med orange färg och dålig med röd). För fosfor ligger punkterna H2 och S0 dessutom mycket nära nästföljande sämre klass. Blå klass för ph svarar mot nära neutralt, och för alkalinitet med mycket god buffertkapacitet. Grön klass för metaller svarar mot låga halter, gul mot måttligt höga halter och orange mot höga halter. Motsvarande färger för metaller och avvikelser svarar för liten, tydlig, respektive stor avvikelse jämfört med bakgrundshalter i svenska slättlandsåar (Naturvårdsverket 1999). Blyhalterna var höga i S0, S1 och S3, vilket avviker stort från jämförvärdet. Det innebär att det troligen inte är naturliga bakgrundshalter, utan i stället någon form av mänsklig föroreningspåverkan. Tyvärr är det mycket vanligt med blyföroreningar i Sverige. 6
8 Recipientkontroll 2011 Tabell 5. Bedömningar för ph, alkalinitet och metaller för de olika stationerna i programmet. Parameter Station median/medel med klass EK/klass utifrån avvikelse AA-gränsvärde för medelhårt vatten fosfor H2 100,9 0,3 H3 29,2 1,12 S0 112,4 0,20 S1 167,8 0,16 S3 110,4 0,25 Målhammar 124,0 0,35 ph H2 7,4 H3 7,6 S0 7,7 S1 7,7 S3 7,5 Målhammar 7,4 alkalinitet H2 1,4 mekv/l H3 S0 S1 S3 Målhammar 1,3 mekv/l 1,4 mekv/l 1,6 mekv/l 1,5 mekv/l 2,0 mekv/l Arsenik S0 0,7 µg/l S1 S3 0,7 µg/l 0,7 µg/l Kadmium S0 0,10 µg/l 2 0,09 µg/l S1 0,09 µg/l 2 0,09 µg/l S3 0,19 µg/l 3 0,09 µg/l Kobolt S0 0,44 µg/l 2 S1 0,40 µg/l 2 S3 0,41 µg/l 2 Krom S0 1,0 µg/l 2 S1 0,9 µg/l 2 S3 0,8 µg/l 2 Koppar S0 3,0 µg/l 2 7
9 Recipientkontroll 2011 Parameter Station median/medel med klass EK/klass utifrån avvikelse AA-gränsvärde för medelhårt vatten S1 2,5 µg/l 2 S3 2,8 µg/l 2 Nickel S0 4,5 µg/l 2 S1 3,6 µg/l 2 S3 3,2 µg/l 2 Bly S0 5,8 µg/l 4 S1 6,2 µg/l 4 S3 5,6 µg/l 3 Zink S0 27 µg/l 3 S1 25 µg/l 3 S3 29 µg/l 3 Utsläpp från verksamhetsutövare Sala avloppsreningsverk tar emot vatten från ca personekvivalenter och Hedåker från 220 personer. Årliga utsläpp till vatten från dessa avloppsreningsverk redovisas i tabell 6. I förhållande till den totala ämnestransporten av fosfor i vattendraget 2011 (S1 i tabell 3) motsvarade fosforutsläppet från Sala 21% och kväveutsläppet 33%. Hedåkers utsläpp motsvarade 0,6% av den totala fosfortransporten i Murån (H2) och 0,6% av kvävetransporten, men utsläppet sker i en litet vattendrag och inte direkt i Murån, så jämförelsen gäller inte för påverkan i det lilla vattendraget utan i Murån längre nedströms. Tabell 6. Utsläpp till recipienter av förorenande ämnen från avloppsreningsverken. Verk BOD7 (ton) COD-Cr (ton) TOC (ton) NH4-N (ton) NO2-NO 3- N (ton) Tot-N (ton) Tot-P (ton) Sala 13,2 147,3 24,6 19,8 7,6 31,7 0,665 Hedåker 0,2 0,9 0,2 0,4 0,005 8
10 Recipientkontroll 2011 Murån Årsmedelvärden Vattnet i punkt H2, 100 meter nedströms Sala reningsverk, håller mer än dubbelt så höga halter av närsaltshalter och organiskt material än vad biflödet H3 gör, som inte påverkas av utsläpp från reningsverket (figur 3). Halter är jämförbara med tidigare års data (Alcontrol 2008, 2009, 2010). De syretärande materialen från reningsverket påverkar också syrgashalterna som är lägre i H2 än i H3 (figur 4). #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* &! '#!! %# '!!! %! &!! $# %!! $! $!! # #!! '%" '&" (#" ()" Figur 3. Årsmedelvärde samt max- och minvärde av totalfosfor och totalkväve i Murån under '$" '#" ' &" %" #$%&'()*$ '#" ' &" %" #$%&'()*+,-'.) $" $" #" #" (#" ()" (#" ()" #$"%&%'(')*+(#,-".) (#'" (#&" (#%" (#$" ("!#'"!#&"!#%"!#$" )$" )*" Figur 4. Årsmedelvärde samt max- och minvärde av organiskt material (TOC), alkalinitet och syrehalt i Murån under
11 Recipientkontroll 2011 Tidsserier Punkt H2 Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor, totalkväve, totalt organiskt material, syrgas och alkalinitet i punkterna H2 och H3 under åren redovisas i Figur #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* %# %!!! %! $# $#!! $! $!!! # #!! %!!#" %!!&" %!!'" %!!(" %!!)" %!$ %!$$" %!!#" %!!&" %!!'" %!!(" %!!)" %!$ %!$$" Figur 5. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor och totalkväve i punkt H2 under åren #$%&'()*$ #$%&'()$*+,' '&" '$" '%" '$" '#" ' &" %" $" #" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" '#" ' &" %" $" #" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 6. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalt organiskt kol (TOC) och syrgashalter i punkt H2 under åren #$"%&%'(')*+(#,-".) $" (#'" (#&" (#%" (#$" ("!#'"!#&"!#%"!#$" $!!)" $!!&" $!!*" $!!'" $!!+" $!( $!((" Figur 7. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av alkalinitet i punkt H2 under åren
12 Recipientkontroll 2011 Punkt H3 #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* * '!! ) &#! ( &!! ' %#! & %!! % $#! $ $!! # #! $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!# $!##" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" Figur 8. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor och totalkväve i punkt H3 under åren #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) '#" '#" ' ' &" &" %" %" $" $" #" #" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 9. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalt organiskt kol (TOC) och syrgashalter i punkt H3 under åren #$"%&%'(')*+,-".) (#&" (#%" (#$" ("!#'"!#&"!#%"!#$" $!!)" $!!&" $!!*" $!!'" $!!+" $!( $!((" Figur 10. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av alkalinitet i punkt H3 under åren
13 Recipientkontroll 2011 Sagån Årsmedelvärden Årsmedelhalterna för totalfosfor, totalkväve, organiskt material, alkalinitet och syrgas (figur 11-13) överensstämmer med tidigare års data (Alcontrol 2008, 2009, 2010). Fosforoch kvävehalterna är höga, liksom halterna av TOC. '! #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* &# &! %# '#! '!! &#! &!! %! %#! $# $! # %!! $#! $!! #! ()" ($" (&" *+,-.//.0" ()" ($" (&" *+,-.//.0" Figur 11. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i Sagån under #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) %#" '%" '$" % '#" $#" ' &" $ %" #" $" #" &'" &$" &(" )*+,-..-/" ()" ('" (*" +,-./00/1" Figur 12. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material och syrgashalt i Sagån under '" #$"%&%'(')*+(#,-".) &#$" &" %#$" %"!#$" ()" (%" ('" *+,-.//.0" Figur 13. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i Sagån under
14 Recipientkontroll 2011 Tidsserier Punkt S0 Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor, totalkväve, totalt organiskt material, syrgas och alkalinitet i punkt S0 under åren redovisas i Figur #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* &! '!! %# %! &#! &!! %#! $# %!! $! # $#! $!! #! %!!#" %!!'" %!!(" %!!)" %!!*" %!$ %!$$" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" Figur 14. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i S0 under perioden #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) &#" '$" & '#" %#" ' % &" $#" %" $ $" #" #" %!!#" %!!'" %!!(" %!!)" %!!*" %!$ %!$$" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 15. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material (TOC) och syrgas i S0 under perioden &#$" #$%&'#()"*$ &" %#$" %"!#$" &!!$" &!!'" &!!(" &!!)" &!!*" &!% &!%%" Figur 16. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i S0 under perioden
15 Recipientkontroll 2011 Punkt S1 Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor, totalkväve, totalt organiskt material, syrgas och alkalinitet i punkt S1 under åren redovisas i Figur '! &# #$%&"'&"()*+,-%.) (!! '!! #$%&'(')*+,-.%/* &! %# %! &!! %!! $# $!! $! # #!! %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!# $!##" Figur 17. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i S1 under perioden #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) & '%" %#" % '$" '#" ' $#" &" $ #" %" $" #" %!!#" %!!'" %!!(" %!!)" %!!*" %!$ %!$$" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 18. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material (TOC) och syrgas i S1 under perioden '" &#$" &" %#$" %"!#$" #$%&'#()"*$ &!!$" &!!(" &!!)" &!!*" &!!+" &!% &!%%" Figur 19. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i S1 under perioden Punkt S3 I långtidstrenderna för S3, Sörby, finns det längre tidsserier än för ovanstående punkter, även om det saknas några data. För år 1997 finns endast data från våren att tillgå och för år 2000 finns endast decemberdata att tillgå. För S3, Sörby, verkar halterna av totalkväve sjunka med tiden (figur 20). 14
16 Recipientkontroll 2011 (! '! &! %! $! #! #$%&"'&"()*+,-%.) #))'" #))(" #))*" #))+" #)))" $!! $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!*" $!!+" $!!)" $!# $!##" +!! *!! )!! (!! '!! &!! %!! $!! #!! #$%&'(')*+,-.%/* #++'" #++(" #++)" #++*" #+++" $!! $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!# $!##" Figur 20. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i S3 under perioden & %#" % $#" $ #" #$%&'()*$ $''#" $''(" $'')" $''*" $'''" %!! %!!$" %!!%" %!!&" %!!+" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!'" %!$ %!$$" '%" '$" '#" ' &" %" $" #" #$%&'()*+,-'.) '(()" '((%" '((*" '((&" '(((" #!! #!!'" #!!#" #!!+" #!!$" #!!)" #!!%" #!!*" #!!&" #!!(" #!' #!''" Figur 21. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material (TOC) och syrgas i S3 under perioden '" &#$" &" %#$" %"!#$" #$"%&%'(')*+(#,-".) %(($" %(()" %((*" %((+" %(((" &!! &!!%" &!!&" &!!'" &!!," &!!$" &!!)" &!!*" &!!+" &!!(" &!% &!%%" Figur 22. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i S3 under perioden Målhammar I Målhammar är årsmedelhalterna av totalfosfor, totalkväve, alkalinitet och syrgashalt relativt jämna under perioden (Figur 23-25). Halterna totalt organiskt material tycks dock ha ökat under senare år (Figur 24). I många svenska vattendrag minskar totalfosforhalterna i mynningspunkterna, men så är det inte i Sagån. Halterna under perioden var lägre än under perioden Sagåns bidrag till övergödningen av Mälaren har alltså förvärrats. 15
17 Recipientkontroll 2011 #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* #! (!! '# '! &# &! %# %! $# $! # $((#" $(()" $(((" %!!$" %!!&" %!!#" %!!)" %!!(" %!$$" '!! &!! %!! $!! #!! #))'" #))*" #)))" $!!#" $!!%" $!!'" $!!*" $!!)" $!##" Figur 23. Årsmedelhalter samt max- och minvärden av totalfosfor och totalkväve i Målhammar under perioden %#" % #$%&'()*$ '%" '$" '#" #$%&'()$*+,' $#" $ ' &" %" #" %!!&" %!!'" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" $" #" '(()" '((*" '(((" #!!'" #!!+" #!!)" #!!*" #!!(" #!''" Figur 24. Årsmedelhalter samt max- och minvärden av organiskt material (TOC) och syrgas i Målhammar under perioden '" &#$" &" %#$" %"!#$" #$"%&%'(')*+(#,-".) %(($" %(()" %(((" &!!%" &!!'" &!!$" &!!)" &!!(" &!%%" Figur 25. Årsmedelhalter samt max- och minvärden av alkalinitet i Målhammar under perioden
18 Recipientkontroll 2011 Referenser Alcontrol Alcontrol Sagån-Murån Treårsrapport. Alcontrol Undersökningar i Sagån-Murån Årsrapport. Alcontrol Undersökningar i Sagån-Murån Årsrapport. Environment Agency H1 Annex D-Basic Surface water discharges. v 2.2 December Environment Agency, Bristol. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. Sala kommun Frivillig miljörapport Hedåkers avloppsreningsverk Sala kommun Miljörapport för Sala avloppsreningsverk SMHI. Klimatdata Västerås: SMHI. Vattenweb. Svelab Laboratorietjänst Analysrapporter Kemisk undersökning Sagån 3. Svelab Miljölaboratorier Sagån-Murån Årsrapport över recipientkontrollen. Svelab Miljölaboratorier AB, Stockholm. 17
19 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR HEDÅKER OCH SALA AVLOPPSRENINGSVERK November 2011! SALA KOMMUN Tekniska förvaltningen
20 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Innehåll Mål med recipientkontrollen! 2 Inriktning! 2 Delområden! 3 Parametrar! 4 Vattenkemi! 4 Näringsämnen i vattendrag! 7 Kiselalger! 8 Klimat! 9 Punktkällor! 9 Redovisning! 9 Löpande datarapportering! 9 Årsrapport! 9 Treårsrapport! 11 Övrigt! 12 Kvalitetskrav! 13 Motiv till olika moment (variabler, stationer, m.m)! 13 Kommentar till föreslagna stationer! 13 Kommentar till variabel /ändringar! 15 Referenser! 16 Bilaga 1! 18 Borttagna stationer från tidigare kontrollprogram! 18 Detta kontrollprogram är en uppdatering av tidigare kontrollprogram daterat november Författare: Annika Stål Delbanco och Elisabeth Lundkvist, Calluna AB. Programmet har granskats av Magnus Svensson, Länsstyrelsen i Västmanlands län. 1
21 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Mål med recipientkontrollen De som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:808) skyldiga att utföra kontroll av såväl utsläpp som av utsläppens inverkan på miljön. Recipientkontrollens övergripande syfte är att fortlöpande övervaka vattenkvaliteten, att övervaka och belägga trender i vattenmiljön och att skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder. Detta förutsätter att goda rutiner för kontroll finns, vilket också påpekas i Miljöbalken. Recipientkontroll i Sala kommun har bedrivits årligen sedan Det senaste kontrollprogrammet upprättades 2004 och sedan dess har riktlinjer utgått och nya direktiv har tillkommit. Med anledning av detta har kontrollprogrammet reviderats under hösten Kontrollprogrammet ska möjliggöra att: åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom aktuellt vattenområde. relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö. belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen. ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Detta program är i dagsläget utarbetat att gälla för kontrollen av reningsverken Sala och Hedåker i Sala kommun. Inriktning Inriktningen av undersökningarna inom Sala kommun skall vara att beskriva både det kemiska och biologiska tillståndet i vattenområdet. Tillståndet skall relateras till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda avlopp, luftnedfall och klimatfaktorer. Transporter och tillförsel av kväve, fosfor och organiska ämnen skall åskådliggöras för delar av systemet. Trender skall relateras till förändringar av tillförsel från olika källor och klimatfaktorer. Programmet för Sala kommun omfattar följande moment: vattenkemi (fysikalisk-kemisk) bottenfauna och/eller påväxtalger/kiselalger vattenföring och transporter klimat redovisning/utvärdering 2
22 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Programmet innehåller enbart stationer i rinnande vatten och det finns stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från markanvändning och klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar och stationer för biologisk uppföljning. Delområden Sala kommun med tillhörande vattenområden indelas i två delområden: Murån och Sagån. Dessa områden framgår av Figur 1 och Figur 2. I redovisningar skall denna indelning följas. /$%/ /$"/ /$#/!# Figur 1. Delområde 1 inom recipientkontrollen för Sala kommun: Murån. Röd pil markerar utsläppspunkt från avloppsreningsverk. Skala ! Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/
23 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 #$%%&' /!3 /!4 /! Figur "#$%&! 2. '(! Delområde )*+,-&./*! 2 '! inom #0,-! recipientkontrollen &*1#2#*034,03&,++*0! för 56&! Sala 78+8! kommun: 4,--%09! Sagån. 78$.0(! Blå pil :+.! markerar 2#+! -8&4*&8&! utsläppspunkt %3;+<22;= från avloppsreningsverk. Skala ! Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/1293. Parametrar Vattenkemi!( )*+,-./+012' Provtagningsstationernas läge framgår av koordinater i Tabell 1 samt av Figur 1 och Figur 2. Utöver provtagningsprogrammet som framgår av Tabell 1 skall analysdata och transportberäkningar (N, P, TOC) även inhämtas från SLU för stationen Målhammar i Sagån, vilket framgår av Tabell 1. Dessa data redovisas i årsrapporten/treårsrapporten för recipientkontrollen av Hedåker och Sala avloppsreningsverk. Uppgifter från SLU hämtas på deras hemsida (Data finns här/databank för vattenkemi/mälarens tillflöden/sagån Målhammar). Om data inte finns utlagda på hemsidan i samband med årsrapportens färdigställande tas det med i treårsrapporten. Provtagningsmetodik Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (adresshänvisning i referenslista). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990 MS 29. Provtagningsfrekvens 12 ggr/år vid samtliga stationer i rinnande vatten. Metallpaket C gäller dock endast station S3 i februari och augusti. 4
24 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Tabell 1. Provtagningsstationer och undersökningar inom recipientkontrollprogram i Sala kommun. ARV=avloppsreningsverk, V=vattenkemi (paket A, B och C), K=kiselalger, Q=vattenföring, T=transport. * = provtagning utförs av SLU. Koordinater i RT90. Station Namn X-koord Y-koord Undersökning Motiv Murån H2 H3 Sagån S0 S1 Bäck ca 100 m nedströms ARV Biflöde till bäck vid ARV Sagån, uppströms ARV Sagån, ca 70 m nedstr. ARV V(A), K, T, Q Hedåker ARV Transport V(A), K Referensvattendrag/ biflöde V (A, B), K Referenspunkt V (A, B), K, T Sala ARV Transport S3 Sagån, ca 1 km nedtröms ARV V (A, B, C), K, T, Q Sala ARV Dagvatten, Transport *Målhammar Sagån, ca 4 mil nedstr. ARV V, T Transport till Mälaren Provtagningsnivåer Provtagning i rinnande vatten utförs mitt i vattendraget på 0,5 m djup om djupet överstiger 1 m. Om djupet understiger 1 m tas prov mellan ytan och botten. Positionsnoggrannhet Provtagning i rinnande vatten ska i första hand ske så att stationsläget kan relateras till en eller flera fixpunkter som säkras med t. ex. bäringar till fasta punkter på land (t.ex broar). I andra hand skall GPS användas. Analysparametrar Vid samtliga stationer tas ett grundpaket (A), specificerat i tabell 2. Vid Sagåns stationer tas även ett metallpaket (B). Metaller mäts i ofiltrerade prover vid samtliga tillfällen. I februari och augusti ska dock både halten av filtrerade (0,45 µm filter; paket C) och ofiltrerade metaller bestämmas för station S3. På så sätt får man både ett mått på total belastning (ofiltrerade halter) och mängden biotillgänglig del (filtrerade halter). Halten biotillgänglig del kan jämföras med gränsvärden enligt EG-direktiv 2008/105/ EG (prioriterade ämnen). SIS-standarder ska följas. 5
25 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Tabell 2. Analysomfattning och analyspaket avseende vattenkemi med rapporteringsgräns för metaller. Parametrar märkta med 1 mäts i fält. Paket A, grund Paket B, metaller ofiltrerade Paket C, metaller filtrerade Metaller, rapporteringsgräns Temperatur ( C) 1 Arsenik, As (µg/l) Arsenik, As (µg/l) 0,05 µg/l ph Kadmium, Cd (µg/l) Kadmium, Cd (µg/l) 0,01 µg/l Alkalinitet (mekv/l) Kobolt, Co (µg/l) Kobolt, Co (µg/l) 0,005 µg/l Konduktivitet (ms/m) Krom, Cr (µg/l) Krom, Cr (µg/l) 0,5 µg/l Absorbans, filtr (5 cm; 420 nm) Koppar, Cu (µg/l) Koppar, Cu (µg/l) 0,05 µg/l Absorbans, ofiltr (5 cm; 420 nm) Nickel, Ni (µg/l) Nickel, Ni (µg/l) 0,1 µg/l Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) Bly, Pb (µg/l) Bly, Pb (µg/l) 0,1 µg/l Syrgas (mg/l) 1 Zink, Zn (µg/l) Zink, Zn (µg/l) 1 µg/l Syremättnad (%) 1 Järn, Fe (µg/l) Järn, Fe (µg/l) 0,05 µg/l Totalfosfor, Tot-P (µg/l) Mangan, Mn (µg/l) Mangan, Mn (µg/l) 0,1 µg/l Total-kväve, Tot-N (µg/l) Nitrat-nitritkväve, NO 2+NO 3-N (µg/l) Ammoniumkväve, NH 4-N (µg/l) Fosfatfosfor, PO 4-P (µg/l) Suspenderat material (mg/l) Magnesium, Mg (mg/l) Kalcium, Ca (mg/l) Natrium, Na (mg/l) Kalium, K (mg/l) Sulfat, SO4 (mg/l) Klorid, Cl (mg/l) 6
26 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Näringsämnen i vattendrag Koncentrationen av näringsämnen i ett vattendrag har stor inverkan på vattnets status. Den påverkar kraftigt primärproduktionen. Beräkning av ekologisk status och ekologisk kvot för näringsämnen i vattendrag (fosfor) görs enligt Naturvårdsverkets Handbok 2007:4. För att undvika felaktiga beräkningsvärden p.g.a. årsvariationer bör beräkningar göras på 3-års perioder istället för på årsmedelvärden. För att en klassificering med bedömningsgrunderna för näringsämnen i vattendrag ska kunna göras ska analyser av tot-p utföras enligt SS-EN ISO 6878 alternativt SS-EN ISO eller med annan metod som ger likvärdiga resultat. Statusklassningen görs varje år i årsrapport och i treårsrapport. Ingående data är föregående 3-årsperiod. Vattenföring och transporter Vattenföring Vattenföringsdata (uppmätta eller beräknade med S-HYPE, PULS eller motsvarande modell) inhämtas från SMHI för stationer enligt Tabell 1 av uppdragstagaren. I första hand skall dygnsflöden användas. Går det ej att erhålla dygnsflöden skall veckoflöden användas. Transportberäkningar - arealförluster Årstransporter skall beräknas för fosfor, kväve och organiska ämnen (TOC) vid stationerna i bäck nedströms Hedåker ARV (H2) och i Sagån (S1, S3). Detta skall ske i enlighet med anvisningar i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket rapport 4913), vilket innebär att dygnsflöden skall multipliceras med interpolerade dygnshalter varefter samtliga dygnstransporter summeras för hela året. I de fall endast veckoflöden finns tillgängliga, antas varje veckoflöde gälla för samtliga 7 dygn under aktuell vecka (enligt riktlinjer från SLU), varvid antagna dygnsvärden erhålls som kan multipliceras med interpolerade dygnshalter. Förutom transporter bör även arealspecifika förluster av fosfor och kväve beräknas som årstransport (kg/år) dividerat med avrinningsområdets yta (ha). Utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (1999) skall jämförvärden beräknas, med vilka de arealspecifika förlusterna jämförs. I treårsrapport bör arealspecifika förluster och jämförvärden beräknas som treårsmedelvärden. Bottenfauna Bottenfaunaundersökningar har ingått i det tidigare kontrollprogrammet. Provtagningsstationerna har dock inte varit lämpliga, bl.a. har det varit svårt att hitta rätt typ av substrat och flödesförhållanden. Resultaten blir därför svåra att jämföra med andra undersökningar och mot gällande bedömningsgrunder. I denna version av 7
27 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 kontrollprogrammet föreslås därför bottenfaunaundersökning utgå och ersättas av undersökning av kiselalger. Kiselalger Stationerna är lämpligare för denna undersökningsform och metoden är tillförlitlig och inte lika beroende av ett specifikt bottensubstrat eller flödesförhållande som en bottenfaunaundersökning. Stationernas läge framgår av tabell 1. Provtagningsmetodik Prov tas enligt anvisning i Naturvårdsverkets Handledning för Miljöövervakning eller enligt anvisningar i SS-EN 13946:2003 och SS-EN14407:2005. Prov tas från en ca 10 m lång provtagningssträcka, som är representativ för lokalen när det gäller bottensubstrat, vegetation, vattendjup och vattenhastighet. Provtagningssträckan omfattar helst hela vattendragets bredd; annars så långt ut i vattendraget som är möjligt, beroende på djup- och strömförhållanden. Området närmast strandkanten undviks dock. Läget anges med x/y-koordinater med hjälp av GPS, samt relateras till fixpunkter på land och dokumenteras med skiss och foto. Provtagning ska utföras av person som omfattas av ackreditering för eller har dokumenterad kunskap om provtagningsteknik för kiselalger. Provtagningsfrekvens Prov tas en gång vart tredje år vid stationer enligt tabell 3 under sensommar eller höst (senast mitten av oktober) med start Analys Analys av kiselalger utförs enligt anvisningar i SS-EN 13946:2003 samt SS-EN 14407:2005. Naturvårdsverkets Handledning för Miljöövervakning är också bra att följa. Proverna analyseras med avseende på undersökningsparametrarna IPS och ACID (och vid behov, dvs osäker klassning, även stödparametrarna %PT och TDI). IPS visar näringsförhållanden och organisk påverkan, ACID visar surhetsregimen. Stödparametrarna %PT samt TDI visar på kiselalgers tolerans mot organisk förorening samt eutrofiering. Analys och utvärdering av resultat ska utföras vid laboratorium som är ackrediterat för analys av kiselalger och som deltar i förekommande svenska/skandinaviska interkalibreringar. Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå. Resultaten redovisas i treårsrapporten och rapporteras till SLU i särskild mall. 8
28 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Klimat Följande klimatdata skall redovisas i rapporten: lufttemperatur nederbörd Temperatur- och nederbördsvärden inhämtas från SMHI:s klimatstation i Hässlö och redovisas i rapporten. Punktkällor Uppgifter om punktutsläpp från Hedåker och Sala avloppsreningsverk till vatten i avrinningsområdet tillhandahålls av ansvarig uppdragstagare från berörd verksamhetsutövare. I samband med miljörapportering till länsstyrelse/kommun den 31 mars varje år skickas även kopior på miljörapporterna in till ansvarig uppdragstagare av kontrollprogrammet för Sala kommun. Uppgifterna redovisas i årsrapporten. Redovisning Löpande datarapportering Uppdragstagaren redovisar tabellerade data från kemiska vattenanalyser till huvudansvarig för Sala kommun, Bygg och Miljö på Sala kommun samt till länsstyrelsen två (2) gånger per år, d.v.s. varje halvår. Den löpande redovisningen skall ske med e-post i en fil (excel-format) där analysresultat från respektive provtagningsomgång byggs på successivt i samma fil under hela året. En gång per år ska resultaten rapporteras till länsstyrelsen i ett format som medger direkt inmatning i SLUs databas för vattenkemi. En mall för inrapportering kan laddas ned från institutionen för vatten och miljös hemsida (adress i referenslista). Samtliga värden som ligger inom Naturvårdsverket tillståndsklass 5 samt anmärkningsvärda värden inom tillståndsklass 4 (avgörs av projektansvarig uppdragstagare) skall markeras med inramning eller skuggning. Observera att denna klassning av halter/värden är enligt de gamla bedömningsgrunderna (rapport 4913), vilka är bra men egentligen har upphört att gälla. Årsrapport Varje år sammanställs resultaten i en förenklad, förkortad årsrapport på ca 8-10 sidor. Tre exemplar av rapporten, samt en (1) CD-romskiva med både pdf-format och Word/ Excel- format eller motsvarande av årsrapporten levereras till uppdragsgivaren senast den 1 juni efter aktuellt undersökningsår. Uppdragstagaren skickar samtidigt ett (1) exemplar i pappersformat till länsstyrelsen samt även ett (1) till Bygg- och miljönämnden i Sala kommun. 9
29 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Resultaten redovisas delområdesvis (Murån och Sagån i separata avsnitt). För varje provpunkt per delområde redovisas årsmedelvärden för totalfosfor, totalkväve, TOC, alkalinitet och syre. Värdena redovisas i stapeldiagram med medel-, min- och maxvärden illustrerade. Dessa parametrar redovisas också som tidsserier som byggs på år från år. Även här ska medel-, min- och maxvärden illustreras. Diagrammen skall utgå från 1995 för S3 och Målhammar och från 2005 för övriga stationer. För Målhammar finns TOC uppmätt från Klassningar och statusbedömningar görs för ett antal parametrar. För fosfor görs beräkning av ekologisk status och ekologisk kvot enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och handbok (Handbok 2007:4). För klassificering av metallhalter, alkalinitet och ph används Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (rapport 4913). Dessa bedömningsgrunder är bra och inarbetade, men har egentligen upphört att gälla. Årsmedelvärden (för fosfor helst 3-årsvärden) för dessa parametrar tillståndsklassas i tabeller med aktuellt års data. Färgmärkning enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder och Handbok 2007:4 (fosfor). Metaller som ingår bland de prioriterade ämnena med gränsvärden i EG-direktivet 2008/105/EG bedöms utifrån dessa gränsvärden. Ämnen som ligger över gränsvärdet för AA (årsmedelvärde) eller MAC (maximum allowable concentration) markeras i tabeller. Resultaten kommenteras endast mycket kortfattat i text. Vattenföringsdata för stationerna H2, S1 och S3, Målhammar (om data finns tillgängliga då årsrapport skrivs) skall redovisas som månadsmedelvärden och årsmedelvärden i tabellform för aktuellt år. Transporter redovisas som årsvärden i tabellform för aktuellt år. Årsmedelvattenföring och årstransporter av fosfor, kväve samt TOC för stationerna H2, S1, S3 och Målhammar redovisas i tabellform eller grafiskt med början 1995 (2005 för H2 och S1) och framåt. Samtliga utsläppsdata till vatten som verksamhetsutövare inom avrinningsområdet årligen redovisar i miljörapporter skall även redovisas i årsrapport över recipientkontrollen i Sala kommun. Verksamhetsutövarna levererar kopia på miljörapporter till ansvarig uppdragstagare av recipientkontrollen. Exempel på ämnen är organiska ämnen (TOC, BOD, COD), kväve, ammonium, fosfor, metaller, olja och fenol. För punktutsläppen skall dessutom syretärande kapacitet (BOD7 + ammonium x 4,6) beräknas. Samtliga primärdata från det senaste årets undersökningar ska ingå i årsrapporten och kan med fördel redovisas per delområde (Sagån och Murån i separata avsnitt). 10
30 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Treårsrapport Vart tredje år görs en treårsrapport med en utförlig utvärdering av de tre senaste årens undersökningar. Första treårsrapporten görs för perioden Tre exemplar av rapporten, samt en (1) CD-romskiva med både pdf-format och Word/Excel- format eller motsvarande av årsrapporten levereras till uppdragsgivaren senast den 1 juni efter aktuell treårsperiod (d.v.s. den 1 juni 2014 för första treårsrapporten). Uppdragstagaren skickar samtidigt ett (1) pappersexemplar till länsstyrelsen samt även ett (1) till Bygg och miljönämnden i Sala kommun. I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer skall treårsrapporten bl.a. innehålla följande: en sammanfattning av både kemiska och biologiska resultat samt kommentarer till klimat som också direkt kan tillgodose ett informationsbehov hos allmänheten, beskrivning av kontrollprogrammet och metodik, samtliga grunddata i tabellform med min-, medel- och maxvärden (gäller analysdata, transport- och flödesvärden), presentation av belastning från punktkällor inom avrinningsområdet, klimatdata med kommentarer (temperatur och nederbörd), redovisning och bedömning av biologiska undersökningar med arttabeller, lokalbeskrivningar och skisser/foto på lokaler i bilaga. I sammanfattningen, som placeras först i treårsrapporten, skall redovisning ske med minst två olika färgkartor som beskriver statusklassning på olika provpunkter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Förslagsvis presenteras näringsämnen och transporter i sådana kartor. Då biologiska parametrar finns (kiselalger) presenteras även de i karta med statusklassning. För bedömningar och metoder hänvisas till Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2008:1 och handbok 2007:4. De olika delområdena ska framgå i kartor. I treårsrapporten skall en samlad bedömning av den gångna periodens undersökningar göras. Långtidstrender som täcker in längre tidsserier än tre år skall också redovisas och kommenteras i treårsrapporten enligt anvisningar i efterföljande text. Resultaten redovisas delområdesvis (Murån och Sagån i separata avsnitt). För samtliga stationer redovisas tidsserier baserade på rullande treårsmedelvärden för parametrarna syre (årsmin.), alkalinitet, totalfosfor, totalkväve och TOC, där medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) redovisas grafisk i stapeldiagram. (Rullande treårsmedelvärden har bedömts vara den bästa redovisningsformen att illustrera trender). Diagrammen skall utgå från 1995 för S3 och Målhammar och från 11
31 Recipientkontroll Hedåker & Sala för övriga stationer. Värden på TOC i Målhammar finns från år Nollvärden för syre markeras med siffror i diagrammen. Metaller rapporteras i enlighet med vanlig årsrapport. Rapportering av kiselalgsundersökning sker i treårsrapporten. Även i treårsrapporten skall vattenförings- och transportuppgifter redovisas i enlighet med vanlig årsrapport. I treårsrapporten skall mellanårsvariationer av vattenkvaliteten som är klimatberoende kommenteras. Tidsseriediagram med utsläppsdata och uppmätta halter i kontrollpunkter nedströms punktkällorna redovisas. I tabellform redovisas alla vattenkemiska analysdata för samtliga ingående stationer i rinnande vatten under treårsperioden samt årsvisa medelvärden, min- och maxvärden. Övrigt Ansvarig uppdragstagare av kontrollprogrammet skall årligen via e-post fråga samtliga intressenter samt kommunernas och Länsstyrelsens tillsynsfunktioner om särskilda händelser skett i recipienten eller om särskilda utredningar, som rör recipienten, har utförts. Uppgifterna skall redovisas i rapporterna i en enklare förteckning. I vissa fall kan det vara aktuellt att även ta med sammanfattande resultat från andra undersökningar. Detta måste dock alltid ske i samråd med berörda verksamhetsutövare och Länsstyrelsen. 12
32 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Kvalitetskrav Samtliga kemiska analyser skall utföras på ackrediterade laboratorium. Kemiska analyser skall utföras enligt SIS eller motsvarande. Metodiken gällande samtliga variabler skall tillämpas enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Provtagare skall vara godkända enligt SNFS 1990 MS 29. Alla biologiska moment (provtagning och artbestämning) skall vara ackrediterade. Ansvarig för årsrapportering skall ha dokumenterad erfarenhet inom detta område. Motiv till olika moment (variabler, stationer, m.m) Kommentar till föreslagna stationer Provtagningsplatser Murån H1 uppströms, utgår: Station uppströms Hedåker avloppsreningsverk utgår från föreliggande program som referens till utsläppspåverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Anledningen till detta är att provtagningsplatsen är igengrävd och har inte kunnat provtas de senaste åren. H2 nedströms: Station H2 nedströms Hedåkers avloppsreningsverk har funnits i kontrollprogrammet sedan år Den verkar som som kontrollpunkt för utsläppspåverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Stationen ligger i den bäck som är recipient till Hedåker avloppsreningsverk, ca 100 m nedströms, och analyseras med avseende på vattenkemi och påväxtalger. Bäcken torkar ibland ut och är därför olämplig för undersökning av bottenfauna. Stationen fungerar även som ett beräkningsunderlag för transporter. Vattenflödet beräknas här (PULS-station) för att möjliggöra transportberäkningar. H3 uppströms: Den bäck som är recipient till Hedåker avloppsreningsverk är kulverterad i en sträcka förbi reningsverket och mynnar sedan vid samma plats som ett biflöde från öst. Sedan år 2004 har uppströmsstationen H3 funnits med i kontrollprogrammet i detta biflöde. Stationen fungerar som en referenspunkt med avseende på vattenkemi och påväxtalger. Eftersom bäcken ibland torkar ut är den olämplig för undersökning av bottenfauna. Enligt uppgift från Bygg och Miljö i Sala sker i dagsläget inte någon påverkan av t.ex. dagvatten eller punktutsläpp från sågverk/närliggande träindustri (L.Widéns, tryckimpregnering) till denna bäck. Provtagningsplatser Sagån S0 Sagån: Station S0 ligger i Sagån, mer än femtio meter nedströms den punkt där Lillån och Sagån sammanstrålar. S0 ingår i föreliggande program som referens till 13
33 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 utsläppspåverkan från Sala avloppsreningsverk sedan år Stationen är belägen ca 100 m uppströms den punkt där det renade avloppsvattnet släpps ut. Stationen analyseras med avseende på vattenkemi samt undersöks med avseende på bottenfauna/påväxtalger. Tidigare togs bottenfaunaprov på denna plats, men eftersom det är hård lerbotten, går det inte att göra ekmanhugg, varför påväxtalger bör tas istället. Vattenprovet tas från den träbrygga där man enligt uppgift släpper ut kylvatten. Prov ska tas strax uppströms kylvattenröret för att undvika påverkan från kylvattenutsläpp. Om bottenfaunaprovtagning ändå sker bör det relativt korta avståndet från Lillåns tillrinning i Sagån beaktas så att provtagning ej sker närmare detta än 50 m. Vidare måste bottenfaunaprovtagningen ske uppströms kylvattenrör och med tillräckligt avstånd från detta. S1 Sagån: Station S1 i Sagån ingår i föreliggande program som kontroll (nedströmsstation) till utsläppspåverkan från Sala avloppsreningsverk sedan år Stationen ligger uppströms bro där Långgatan korsar Sagån, mer än sjuttio meter nedströms utsläppspunkten från Sala avloppsreningsverk. Två dagvattenledningar (D110 och D800) mynnar ca en meter uppströms bron. Provtagning ska ske strax uppströms mynningen av dessa rör, utanför dagvattnets interferensområde. Stationen analyseras med avseende på vattenkemi samt undersöks med avseende på bottenfauna/påväxtalger. Lokalen är mindre lämplig för bottenfaunaprov då det är hårdbotten. Stationen fungerar även som ett beräkningsunderlag för transporter (arealproportioneras mot S3, se nedanstående stycke). S3 Sagån: Station S3 ligger i Sagån (Sörby), cirka 1000 m nedströms utsläppspunkten från Sala avloppsreningsverk och analyseras med avseende på vattenkemi samt undersöks med avseende på bottenfauna/påväxtalger. Stationen har mjukbotten och är mindre lämplig för bottenfaunaprovtagning. Stationen fungerar som kontroll (nedströmsstation) av utsläppspåverkan från Sala avloppsreningsverk samt dagvattenpåverkan från industri- och bostadsområden. Stationen fungerar som ett beräkningsunderlag för transporter. Vattenflödet beräknas här (PULS-station) för att möjliggöra transportberäkningar. Målhammar, Sagån: Station Målhammar ligger i Sagån ca fyra mil nedströms utsläppspunkten från Sala avloppsreningsverk (Figur 4) och analyseras med avseende på vattenkemi och transporter. Undersökningarna utförs av institutionen för miljöanalys vid Uppsala Lantbruksuniversitet och bekostas via anslag för den nationella miljöövervakningen. Stationen representerar hela Sagåns avrinningsområde och fungerar som ett beräkningsunderlag för transporter till Mälaren. Vattenflödet i uppströms liggande Sörsätra har använts och arealproportioneras för att möjliggöra transportberäkningar vid Målhammar. Stationen är inte nödvändig för kontrollen av påverkan från reningsverket i Sala men då data finns att tillgå kostnadsfritt föreslås denna att även i fortsättningen ingå i miljökontrollen. Dessa data redovisas i årsrapporten. Om dessa ännu inte finns utlagda på hemsidan i samband med årsrapportens färdigställande tas dessa med i treårsrapporten. 14
34 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Kommentar till variabel /ändringar Bottenfauna/Påväxtalger Ingen av stationerna är lämplig för bottenfaunaprovtagning. I provpunkterna för Murån är det vattenflödena som begränsar och i Sagån är det bottensubstratet som är undermåligt. Istället föreslås påväxtalger tas på samtliga stationer. Vattenkemi Tidigare har provtagning skett 6 ggr / år jämna månader. Detta ändras nu till 12 ggr / år, dvs en gång per månad. Förändring av analysparametrar Katjoner: För att kunna bedöma totalfosforhalten enligt bedömningsgrunderna (NFS 2008:1) behöver ett referensvärde räknas ut. För detta behövs halter av baskatjonerna Ca, Mg, Na, K, SO4 och Cl. Dessa införs på alla stationer. Metaller: För att uppskatta mängden biotillgänglig metallhalt föreslås filtrerade halter mätas för prover från station S3 i februari och augusti. Ofiltrerade halter tas likt tidigare på alla stationer i Sagån. Suspenderande ämnen: Parametern suspenderande ämnen ingick tidigare i kontrollprogrammet och införs igen istället för turbiditet (grumlighet). 15
35 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Referenser ALcontrol Laboratories Sagån-Murån ALcontrol Laboratories Sagån-Murån Direktiv 2008/105/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Naturvårdsverket Allmänna råd 86:3. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. Naturvårdsverket Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten rapport SFS 1998:808. Miljöbalk SNFS 1990:11 MS 29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorium mm. SIS SS-EN Water quality. Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers (= Vattenundersökningar. Vägledning för provtagning och förbehandling av bentiska kiselalger i vattendrag). SIS SS-EN Water quality. Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters (= Vattenundersökningar. Vägledning för identifiering och utvärdering av prover av bentiska kiselalger från vattendrag). SS-EN Vattenundersökningar - Metoder för biologisk provtagning - Riktlinjer för provtagning av bottenfauna med handhåv. ISO 7828:1985. Hemsideadresser: Naturvårdsverket. Handledning för miljöövervakning: Handledning-for-miljoovervakning/Metoder/Undersokningstyper/ Undersokningstyp-Sotvatten/ 16
36 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Nationella recipientkontrollen, SLU:s vattendatabank: 17
37 Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Bilaga 1 Borttagna stationer från tidigare kontrollprogram Provtagningsplatser Murån M1, borttagen station i Murån: Station M1 i Murån (Bysjöns utlopp; Figur 3) har tidigare undersökts med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Denna station ingick i tidigare kontrollprogram och har fungerat som referens för påverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Resultat av tidigare vattenkemiska undersökningar ( ) vid Bysjöns utlopp har visat på mindre påverkan av näringsämnen jämfört med nedströmsstationerna M2 och M3 (se nedan). Bysjöns utlopp var även generellt mer påverkad av organiska ämnen än M2 och M3 samt har haft nästan syrefria eller syrefattiga förhållanden under perioden. Stationen är inte belägen i reningsverkets närområde och togs därför bort redan i föregående kontrollprogram. M2, borttagen station i Murån: Station M2 i Murån (Nylunda) har tidigare undersökts med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Denna station ingick i tidigare kontrollprogram och skulle enligt detta fungera som kontroll av påverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Provtagningspunkten är dock belägen uppströms den bäck som ansluter till Murån med vatten från den bäck som längre uppströms tar emot renat avloppsvatten från Hedåkers avloppsreningsverk, vilket innebär att den fungerat som en referenspunkt. Stationen är påverkad av jordbruk och enskilda avlopp och har under perioden generellt haft högre årsmedelhalter av närsalter och organiskt material (TOC) samt lägre syrgashalter, än M3 (se nästa stycke). M2 är ej lämplig varken som kontroll- eller referenspunkt och togs därför bort redan i föregående kontrollprogram. M3, borttagen station i Murån: Station M3 i Murån (Mälbytorp) har tidigare undersökts med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Denna station är belägen nedströms Hedåkers avloppsreningsverk och ingick i tidigare kontrollprogram som kontrollpunkt för påverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Ämnestransporter har beräknats med hjälp av arealproportionerade vattenföringsdata från Prästhytteån. Årsmedelhalter av närsalter och TOC har under de senaste tio åren ( ) generellt varit lägre än i M2 (se föregående stycke) men har haft samma utvecklingstrend som i punkt M2. Murån omges av jordbruk. Det stora avståndet från avloppsreningsverket (ca tre km) gör det därför svårt att urskilja eventuell påverkan från detta. Stationen togs därför bort redan i föregående kontrollprogram. Utsläppen från reningsverket var mycket små i förhållande till belastningen på Murån i M3 (<1 % fosfor och ca 2 % kväve). 18
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merFörslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merMiljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merHÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND
1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merSAGÅN - MURÅN Sala kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen
Sagån vid Sörby (provtagningspunkt S3). Foto: Susanne Holmström, ALcontrol. SAGÅN - MURÅN 24 Sala kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDESBESKRIVNING...9 Orientering
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merKontrollprogram Västra Viared
Kontrollprogram Västra Viared Innehåll 1 Inledning... 2 2 Kontroller... 2 2.1 Vattenkemi... 2 2.2 Flödesmätning... 2 3 Provtagningspunkter och omfattning... 2 3.1 Riktvärden vattenkemi... 3 3.2 Åtgärdsnivåer
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merBilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida
-3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merTel E-post:
SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 216 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merRiktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar Blomgren Hannah ÅF Infrastructure 2017-09-21 TK_ Bergtunnlar_hantering av spillvatten_20170921 Sida 1 (6) Inledning/Bakgrund Följande
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merÅKERSTRÖMMEN Åkerströmmens vattenvårdsamverkan
ÅKERSTRÖMMEN 2 Åkerströmmens vattenvårdsamverkan Uppdragsgivare: Kontaktperson: Åkerströmmens vattenvårdsamverkan Karin Palmqvist Larsson Tel: 8-54 813 14 E-post: karin.palmqvist.larsson@osteraker.se Utförare:
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merSpillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:
Läs merDAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT
Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15
Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Innehåll Bakgrund... 3 Målsättning med kontrollprogrammet... 3 Tidsram... 3 Kvalitetssäkring... 3 Undersökningar i rinnande
Läs merYtvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen - att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén samt att följa dess långsiktiga förändring - att inom
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs mer1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN
DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merSedimentbehandling i Växjösjön
Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och
Läs merKVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013
ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till
Läs merKäppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten
Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merReferenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merSveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merStrategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
Läs merSAGÅN - MURÅN
Sagån vid Bispebo (punkt S6). Foto: Anders Sköld, ALcontrol. SAGÅN - MURÅN 1999-23 Sala kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...8 OMRÅDESBESKRIVNING...1 Orientering
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Läs merSKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ
1 SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ KONTROLLPROGRAM ( fastställt 1999-10-15) Fysikalisk-kemiska undersökningar Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens ggr/år 1 a Tommabodaån, vid Tranetorp 4 (* 2 Tommabodaån,
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,
Sid 1 (2) Landskrona 2016-01-25 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, 2015-11-17 Provtagningsförhållanden mm Provtagningsförhållandena var goda vädermässigt med
Läs merVegeån vattenkontroll 2016
Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: 2016-03-31 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll 2016.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019 AVSEENDE ÅR 2017 Förslag april 2017 Mätstationer och provtagningspunkter 2017-2019 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merVISKAN 2018 Viskans vattenråd
VISKAN 218 Viskans vattenråd Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring
Läs merProvpunkter i Trosaåns Avrinningsområde
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merRecipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014
Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson
Läs merSamordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden
Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merLaboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merintegrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merMärstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan
Läs merAckrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Läs mer