Innehållsförteckning:

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 2 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse 3 Omvärldsanalys 7 Nya lagar och förordningar 19 Måluppfyllelse 21 Personalekonomisk redovisning Sammanställd redovisning 35 Redovisningsprinciper 51 Kommunledningsstaben 55 Bildning 63 Vård och stöd 81 Samhällsbyggnad 93 Kommunrevisionen 103 Eda Bostads AB 105 Eda Energi AB 109 Valfjället Skicenter AB 111 Bilder: Eda kommuns bildarkiv

3 3 Förvaltningsberättelse Årets resultat Kommunkoncernens resultat var tkr. Resultatet för kommunen var tkr. Av resultatet svarade den skattefinansierade verksamheten för tkr och affärsverksamheten för tkr. Resultatet innebär att kommunen inte klarade det lagstadgade balanskravet. Kommunen har två helägda bolag, Eda Bostads AB och Eda Energi AB. Kommunen är ägare till Valfjället Skicenter AB till 98,6 %. Resultatet fördelar sig i koncernen enligt följande: Valfjället Skicenter AB visar ett resultat på 757 tkr. Bland orsakerna till det negativa resultatet kan nämnas följande; En stor del av säsongens intäkter (2010/2011) inkom i december 2010 eftersom anläggningen öppnade tidigt. Flertalet köper sina säsongkort då. Bolaget har, efter ekonomiska överväganden och beslut i styrelsen, förvärvat en ny pistmaskin för 2,2 Mkr. Investeringen har finansierats med dels egna medel (1,0 Mkr) och dels lån från ägaren Eda kommun (1,2 Mkr). Avskrivningen belastar 2011 års resultat. Det negativa resultatet är oroande. Eftersom ett ägartillskott beviljades i november 2011 kan resultatet hanteras. Men om man har i åtanke de fyra tidigare årens negativa resultat på totalt 2,2 mkr framgår att läget är problematiskt. Eda Energi AB visar ett resultat på +- 0 kr. Intäkterna under 2011 har sammanlagt uppgått till kr fördelat på anslutningsavgifter tkr och brukningsavgifter tkr varav fasta avgifter tkr och rörliga avgifter tkr. Driftskostnaderna har uppgått till tkr inklusive ordinarie avskrivningar. Eda Bostads AB visar ett resultat på tkr. Resultat kommunen (kr/inv)

4 4 Verksamhetens nettokostnader Verksamheternas totala nettokostnader ökade från 2010 till 2011 med 9,5 mkr. Efter omorganisationen in i 2010 så är det svårare att jämföra verksamhetsområdena över tid med undantag från vård och stöd som inte förändrats organisatoriskt i samma grad som de tre andra områdena. Vård och stöds nettokostnader uppgick 2007 till 120 mkr och 2011 till 144 mkr, dvs. en ökning på 24 mkr på fem år. Ökningen från 2010 till 2011 uppgick till 6,1 mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % Verksamheternas största avvikelser mot budget Det budgeterade resultatet för 2011 var tkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 att revidera budgeten för skatteintäkter och utjämningsbidrag med 8 mkr enligt prognos. Dessutom beslutades om ett tillläggsanslag till kommunstyrelsen på 5 mkr att fördelas med inriktning mot vård och stöd 3 mkr och bildning 2 mkr. Verksamhetsområdena kommunledningsstab och bildning bedrev verksamhet i stort sett i överensstämmelse med budget. Vård och stöd hade en total budgetavvikelse på tkr. De största negativa avvikelserna per verksamhet var: äldreomsorg tkr, LSS/ LASS tkr och institutionsvård/familjehemsvård barn och unga tkr. Samhällsbyggnad hade en budgetavvikelse på tkr. De största avvikelserna återfanns på gatusektion tkr, plansektion tkr och fastighetssektion tkr. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Intäkterna av kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämningssystemen steg med tkr från 2010 och uppgick sammantaget till tkr Det är en relativ låg intäktsökning om man ser på utvecklingen från 2009 till 2010 vilket uppgick till 10,5 mkr. Kommunens skatteunderlag uppgick till tkr vilket utgör 70,7 % av de totala intäkterna från skatter och statsbidrag Finansnetto Kommunens finansnetto minskade från tkr 2010 till -162 tkr Orsaker till detta är enskilda poster på kostnadssidan som t ex nedskrivning av gjorda placeringar på 900 tkr och sänkt diskonteringsränta på pensioner 800 tkr. Kommunen har också haft mindre finansiella intäkter 2011 (2 183 tkr) än 2010 (3 714 tkr). Investeringsredovisning Kommunen investerade 34,6 mkr netto i ett femtiotal projekt. Den budgeterade investeringsvolymen var 44,1 mkr inklusive överföringar från 2010 och tillläggsanslag. Det är flera projekt som färdigställts under året t ex: Stenvalvsbro Eda Glasbruk 1,3 mkr. I summan ingår statliga bidrag på 3,5 mkr. Sista etappen på Petersborg är klar (etapp 3). Total kostnad för de tre etapperna, som pågått sedan 2007, uppgår till 17,2 mkr. I summan ingår statliga bidrag på 2,8 mkr.

5 5 Det finns också en del stora projekt som pågår och som inte var klart vid årsskiftet t ex: Reningsverk i Koppom samt trafiksäkerhetsåtgärder i Åmotfors. Kommunen har också sedan 2006 byggt fjärrvärme för totalt 31,9 mkr och sålt för 24,1 mkr ( ,4 mkr) till Eda Energi. I takt med att respektive etapp färdigställes köper Eda Energi AB byggnationen för bokfört värde. Kommunen hade materiella anläggningstillgångar till ett bokföringsmässigt värde av 366 mkr, varav 350 mkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Avskrivningarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskade med 0,3 % jämfört med Totalt hade kommunen avskrivningar på 21,4 mkr. Årets investeringsnivå täcktes genom nettot från den löpande verksamheten och kommunen behövde inte ta upp nya lån. Kassa- och banktillgångarna var 25,5 mkr vid årsskiftet vilket innebar en minskning på 31,8 mkr. Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade från och med 1998 har ökat med 6,3 mkr till 13,3 mkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade till och med 1997 har ökat med 25,5 mkr till 220 mkr. För att möta framtida pensionsutbetalningar finns drygt 20 mkr placerade långsiktigt. Avstämning av balanskravet Det redovisade resultatet uppgår till tkr. Därmed uppfyller inte kommunen det lagstadgade balanskravet. Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster -70 Tillägg: realisationsvinster enligt undantag 0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld 991 Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 Tillägg:realisationsförluster enligt undantag 0 Justerat resultat Avseende den sänkta diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen hänvisas till synnerliga skäl med 991 tkr. Då engångseffekten av den sänkta diskonteringsräntan återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (ca år) och att balanskravets regelverk har ett 1-3 års perspektiv väljer kommunen att inte räkna med dessa kostnader i en balanskravsavstämning. 70 tkr har lagts till i avstämningen avseende realisationsvinster. Kommunen har således att återställa tkr inom tre år. I strategisk plan återställs årets underskott i de budgeterade resultaten års underskott återställdes Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Som jämförelse anges även effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre. Kommunens personalkostnader uppgår till 276 mkr kronor och därigenom får utfallet av lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att en löneökning med 1 % motsvarar tkr. Av stor betydelse är även förändringar i skatteunderlagets utveckling och förändringar av statsbidragen. Händelse tkr Löneökning 1 % Prisökning 1 % på varor och tjänster Förändring av försörjningsstöd 10 % 550 Inkomstutjämning 1 % Kostnadsutjämning 1 % 120 Skattekraftsutveckling 0,1 % (exkl inkomstoch kostnadsutjämning) Förändrad utdebitering 10 öre Förändrad befolkning 50 personer Ekonomiska engagemang i koncernen Aktieägartillskott Lån Driftbidrag Borgensavgift Försäljning Enhet Ägd andel Givna Mottagntagntagntagna Givna Mot- Givna Mot- Givna Mot- Köpare Säljare Eda Kommun 100,0% Eda Bostads AB 100,0% Valfjället Skicenter AB 98,6% Eda Energi AB 100,0% 3 000

6 6

7 7 Omvärldsanalys Inledning Att ha insikt i att händelser över hela världen påverkar kommunen och hur den påverkas gör det lättare att fatta beslut i den egna verksamheten. Det som händer i omvärlden har blivit allt viktigare för vår kommuns utveckling. Därför är det viktigt att lyfta blicken och identifiera trender som kan komma att påverka vår framtid. Region Värmland har tagit fram ett Regionalt utvecklingsprogram De omvärldsförändringar som påverkar oss framöver är: Mer genomgripande globalisering Ökad individualisering Vi lever längre Ökat fokus på klimatfrågan Rörligheten ökar Ökad regionalisering Innovationer blir allt viktigare Växande upplevelseekonomi Välbefinnande och hälsa allt viktigare Ökat kompetenskrav på en föränderlig arbetsmarknad Gynnsam arbetsmarknad Som gränskommun till Norge har arbetsmarknaden och företagande ett gynnsamt läge. Många edabor pendlar dagligen över gränsen till Norge för att arbeta. Det ger möjligheter och sysselsättning för våra kommuninvånare. Med den ombyggnad som sker av riksväg 2 i Norge mellan gränsen och Oslo kommer förmodligen pendlingstiden förkortas och därmed underlätta för dagpendling. Under åren har arbetspendlingen från Värmland till Norge ökat markant. Den enskilt största arbetskommunen för värmländska inpendlare är Oslo. De pendlar till arbeten inom byggverksamhet, tillverkning samt vård och omsorg. Förvärvsfrekvensen i Värmland påverkas starkt av den stora gränspendlingen. I nationell statistik räknas inte gränspendling utanför riket med. Det leder till att länet får en lägre förvärvsfrekvens än vad som egentligen är fallet. Arbetslösheten i kommunen har under åren sett ut enligt följande:

8 8 År Sökande som fått arbete Arbetslösa Källa: arbetsformedlingen.se År 2011 Arbetslösa I program med aktivitetsstöd år 4,9% 4,5% år 6,0% 10,9% Källa: arbetsformedlingen.se Ett fördelaktigt geografiskt läge Eda kommun har ett strategiskt fördelaktigt geografiskt läge vid gränsen mot Norge. Inom en femtonmilsradie runt kommunen bor över två miljoner människor. Inom samma radie finns mer än fyra flygplatser. Järnvägsförbindelserna är relativt goda och närheten till Oslo gör även att tillgången till havet, färjor och rederitrafik är god. Kommunens geografiska läge och relativt goda kommunikationsmöjligheter innebär att Eda ligger mellan Oslo, Göteborg och Stockholm. Satsningar på infrastruktur Riksväg 61 är en viktig pulsåder för kommunen och en del i tillväxtstråket mellan Stockholm- Oslo. Handlingsplanen för riksväg 61, som Trafikverket reviderade under 2011, visar att den dygnsgenomsnittliga trafiken mellan Charlottenberg och gränsen har mer än fördubblats sedan Trafiken fortsätter att öka. Under perioden ökade antalet fordon från till fordon per år. Både personbils- och busstrafiken har ökat med mer än 25 %. Ökningen antas bero på den ökande gränshandeln. Även industrin och turismen har under perioden haft en stor tillväxt som bidragit till trafikökningen. Fortsatta satsningar på riksväg 61 är av avgörande betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och fortsatt tillväxt. Etappen Charlottenberg-Riksgränsen är en stor flaskhals och Trafikverket kommer att påbörja en förstudie för sträckan. Studien ska vara klara våren En förstudie för sträckan Åmotfors-Haganäset håller på att tas fram och den ska också vara klar under året. Järnvägen Stockholm-Oslo ingår i den Nordiska triangeln. Den är prioriterad av EU som en del i Trans- European Network. Ett nytt mötesspår på järnvägen mellan Karlstad och Kil kommer att byggas. Det nya spåret beräknas vara klart senast Satsningen bidrar till en effektivare tågtrafik i form av tidsvinster och kapacitetshöjning. Betydelsen av järnvägen som transportmedel kommer att öka i framtiden. Pendlingen med både bil, buss och tåg har stadigt ökat och den är omfattande till Osloregionen. Kommunen är beroende av vilka satsningar Statens Vegvesen, Jernbaneverket och norska NSB gör framöver. Infrastruktur är viktigt för samarbetet mellan Sverige och Norge för att få utveckling och tillväxt i området. ARKO gör en översikt med framtidsinriktning över infrastrukturen i gränsregionen. I Värmland var det i slutet av februari utlysta tjänster på Arbetsförmedlingen varav 11 i Eda och 34 i Arvika kommuner. På NAV, som är arbetsförmedlingens motsvarighet i Norge, fanns det utlysta tjänster i Hedmark, Akershus och Osloområdet. Framförallt i Osloområdet finns lediga arbetstillfällen inom IT och framöver finns behov av ingenjörer. Framöver kommer det att behövas arbetskraft inom handeln mot bakgrund av de handelsetableringar som väntas ske. En ny kollektivtrafikmyndighet har bildats i Värmland. Region Värmland har nu det övergripande ansvaret för att samordna och utveckla länets kollektivtrafik sedan 1 januari 2012 och äger Värmlandstrafik. Värmlandstrafik är trafikorganisatör för kollektivtrafiken ivärm-

9 9 lands län och tillsammans med cirka 40 olika samarbetspartner organiserar bolaget persontrafik för tåg, buss och specialfordon i linjetrafik, anropsstyrd trafik och särskild kollektivtrafik. Det är viktigt att kommunikationerna till och från samt inom kommunen förbättras så att resandet underlättas för boende, turister och företag. Full Koll är ett infrastrukturprojekt som drivs av Värmlandstrafik tillsammans med Trafikverket och Region Värmland. Projektet ska öka möjligheterna till effektiv arbetspendling genom kortare restider och därmed bidra till ökad konkurrenskraft och utveckling av näringslivet i Värmlands län. IT-användningen ökar. E-tjänster inom handel, nöjen, offentlig service samt demokrati utvecklas. Ett väl utbyggt bredband är en nödvändighet för den lilla kommunen. Allt fler vill kunna arbeta på distans. Eda kommun samarbetar med övriga Värmlandskommuner i ett bredbandsprojekt initierat av region Värmland för att på sikt få till ett högkvalitativt bredbandsnät som når så många som möjligt. Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en bredbandsstrategi. Ett levande näringsliv Det lokala näringslivet bidrar till att Eda är en levande kommun. Här finns förutsättningar för utveckling av befintliga företag och nya etableringar. Det finns många spännande företag som tillverkar allt från jaktammunition, aluminiumgods, papper, sågade produkter till kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. Konjunkturinstitutets rapport från januari 2012 visar att tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt. Det är tillverkningsindustrin och de privata tjänstenäringarna som bidrog till nedgången. Läget är bäst för bygg- och anläggningsverksamhet samt detaljhandel. Nyföretagandet i Sverige slog nytt rekord Fler och fler väljer att starta aktiebolag då kravet på aktiekapitalets storlek sänkts och kravet på revisor för mindre företag slopats. Nyföretagarbarometern är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket. Den visar att antal nyregistrerade företag per invånare i kommunen ligger på samma nivå som förra året, 5,0. I Värmland hamnar Karlstad i topp med 7,4 och Munkfors i botten med 2,2. Snittet i Sverige är 7,3. Eda är en internationell mötesplats som ger mervärde, inte minst för handeln. Enligt Handelns utredningsinstituts rapport Nordisk gränshandel och turism 2011, gjorde norrmännen 9,5 miljoner resor till Sverige Av resorna är 2/3 dagresor med shopping som huvudsyfte. Norrmännen shoppade för 25 miljarder kronor. Störst inverkan hade turismen i Strömstad med 3,6 miljoner resor och näst störst i Eda med 1,2 miljoner resor. År 2011 hade enbart shoppingcentret 2,7 miljoner besökare och omsatte 1,5 miljarder kronor. Omsättningen har ökat med 4,2 % jämfört med år Antalet snittbesökare per vecka var personer. Under högsäsong har besöksantalet varit besökare i snitt varje vecka. En utbyggnad av centret med kvadratmeter står färdig i juni Det finns färdiga detaljplaner för en fortsatt utbyggnad av handel i Charlottenberg. Både Charlottenberg och Eda Glasbruk är mycket intressanta områden för handel och flera exploatörer har varit i kontakt med kommunen. En fortsatt exploatering innebär fler arbetstillfällen och förhoppningsvis fler kommuninvånare. Det finns relativt gott om planlagda industriområden runt om i kommunen. Däremot saknas strategiskt belägen mark för planläggning av handel.

10 10 Turismen är den näring som ökar mest. Under 2010 omsatte besöksnäringen 134 mkr och sysselsatte 115 personer på årsbasis. Turismomsättningen har ökat med 19 mkr från Den största ökningen har skett inom kategorin camping och antal hotellgästnätter. Ett hjälpmedel för att utveckla besöksnäringen i kommunen är den turismstrategi som tagits fram och den handlingsplan som ska tas fram under I kommunens Näringslivsprogram är ett av målen att värna om och stimulera tillväxt i befintliga företag samt stimulera nyetableringar. För att på sikt utveckla näringslivet behövs nya företag i fler branscher. Som ett led i detta arbete deltar kommunen i projektet Communicare som vänder sig till ungdomar i ålders år och som vill starta företag. Projektet Det företagsamma Värmland skall främja entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt. Kommunen är också aktiv i projektet Attraktiva Värmland vars uppdrag är att attrahera besökare, locka inflyttare och bidra till etablering av mindre företag. Ett tryggt och bekvämt boende Livskvalitet är att leva och bo i en trevlig och trygg miljö. Om man väljer att bosätta sig i tätorterna eller på landet är det alltid nära till naturen och fina omgivningar. Det gångna året ökade byggandet av enbostadshus. Till största delen är det på landsbygden intresset finns. Det finns byggklara villatomter i tätorterna. Högkonjunkturen inom byggnadsväsendet fortsätter. Under de senaste åren har nyproduktionen av lägenheter i kommunen ökat. Efterfrågan på lägenheter i Charlottenberg är stabil men Eda Bostads AB ser en tendens till minskad efterfrågan på lägenheter i övriga orter och bedömer att antalet outhyrda lägenheter kommer att öka. Trenden är att allt fler norska pensionärer flyttar tillbaka till Norge på grund av ändrade skatteregler. Bankerna har blivit restriktivare med att låna ut pengar till nybyggnation och köp av fastigheter. Finansinspektionen införde den 1 oktober 2010 ett bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bolånetaket omfattar även jordbruksfastigheter avsedda för boende, där inte huvudsyftet är att bedriva näringsverksamhet. Det innebär att det oftast krävs en större kontantinsats än tidigare och kompletterande säkerheter. Prissättningen på en del av bolånen blir högre och det påverkar boendekostnaderna. Mäklarna ser en liten tendens av att det är svårare för husköpare att få lånelöfte. Bolånetaket omfattar en- och tvåfamiljsbostäder, bostadsrätter samt fritidshus. Ett av kommunens mål är att skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. En utmaning för kommunen är att det finns attraktiva och bekväma boendeformer såsom trygghetsboenden och mindre lägenheter. Annars är risken att pigga pensionärer väljer att flytta från kommunen. En förutsättning för att få fler invånare i kommunen är att det finns attraktiva boendemöjligheter. Den nya Plan- och bygglagen innebär att planprocessen effektiviseras. En kortare planprocess gör att fler intressenter kan driva byggprojekt. Närheten till Norge skapar möjligheter Den norska ekonomin har en moderat fart och har två år bakom sig med en konjunkturneutral utveckling. Detta förväntas fortsätta några år till innan tillväxten ökar Norge har de senaste åren haft en befolkningstillväxt på närmare 1 % per år. Under de senaste 10 åren har befolkningen ökat med över personer. Varken Hedmark fylke eller Eidskog kommune har fått del av befolkningstillväxten men Kongsvinger kommune växer däremot.

11 11 Området kring Lilleström växer både när det gäller invånarantal, sysselsättning och näringsliv. Antalet nya bostäder som tagits i bruk i perioden har varit i snitt 400 bostäder per år. Nu är nivån tillbaka på den samma som innan finanskrisåret Byggandet av en ny Riksväg 2 med fyrafälts väg med mitträcke pågår mellan Skarnes och Kongsvinger. Projektet är indelat i etapper och hela sträckan ska stå färdig Detta medför att restiden mellan Oslo och riksgränsen blir kortare än tidigare. I vår grannkommun utvecklar Eidskog Näringsservice Magnormoen Näringspark i samarbete med fastighetsägare. Näringsparken omfattar kvadratmeter och ligger rätt in på norska sidan av gränsen. Planlagd mark för näringslivsverksamhet inom kontor, industri och handel. Grensetjänsten är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Huvuduppgiften är att ta emot och behandla frågor från människor och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Huvudsakliga arbetsuppgifter är information och att undanröja gränshinder. Grensetjänsten är delfinansierad av svenska och norska regeringarna samt Nordiska Ministerrådet. ARKO är en sammansättning av de två regioncentren i området Arvika och Kongsvinger. En arbetsgrupp jobbar med ett projekt kring tillväxt vad gäller befolkning, kompetens och näringslivsutveckling samt infrastruktur. Fokus är på ARKO som en grön region. Redan i dag sker stora satsningar på grön energi, miljövänlig framställning och natur och kultur. Efter ett mångårigt arbete fick Eda gymnasieskola tillsammans med Arvika gymnasieskolor kvalitetsstämpeln Teknik College. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Eda gymnasieskola har fått en kvalitetsstämpel på sin utbildning, genom att bli certifierade för ServiceCollege. Den visar att eleverna ges relevant yrkeskompetens för jobb där servicekompetens är ett grundläggande krav, och att de är väl förberedda för en karriär i tjänstesektorn. Skolan kan nu arbeta vidare med det goda samarbetet med arbetslivet, där eleverna utför en del av sin utbildningstid. Programmet satsar även på utveckling inom områden som entreprenörskap, serviceanda och utbildning av kreativa och engagerade elever. I Värmland är utbildningsnivån bland befolkningen i åldern lägre än för riket. De stora skillnaderna ligger i att Värmland har en högre andel av befolkningen med en utbildningsnivå kortare än 3-årig gymnasial. För att möta framtidens kompetenskrav behövs kunskap och en ökad utbildningsnivå. Det ska finnas möjligheter till distansutbildning. Möjligheter till utbildning Gymnasieutbildningar erbjuds i hela Värmland eftersom alla kommuner ingår i ett gemensamt samverkansområde. Närmaste universitet finns i Karlstad och Oslo. Båda ligger cirka 11 mil från Charlottenberg. På den norska sidan finns en högskola i Lilleström med studenter, 9 mil från Charlottenberg, liksom ett forskningscenter, Campus Kjeller. Det finns en folkhögskola i Arvika och i dess närhet en musikhögskola där Karlstads universitet bedriver sin musiklärarutbildning.

12 12 Ett högt ohälsotal Ohälsotalet bland kommunens invånare är högt ur ett Värmlandsperspektiv. Definitionen av ohälsa är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet för Eda kommun 2010 var 42 dagar. Ohälsotalet har förbättrats sedan 2009 då siffran var 47 dagar. I Värmland var ohälsotalet 32 dagar 2010 och 36 dagar För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper prioriterar kommunen följande områden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter, verka för sunda levnadsvanor samt förebyggande åtgärder mot tobak, alkohol och andra droger. Under 2012 ska åtgärder genomföras för förbättrad hälsa bland kommunens invånare. Upplevelser I kommunen finns många gränshistoriska minnesmärken och kulturella sevärdheter. Redan innan fredsmonumentet restes 1914 var gränsen en betydelsefull mötesplats för norrmän och svenskar. Först 1959 fick platsen sitt namn Morokulien som idag är ett välbesökt turistmål. Föreningar har tagit vara på den historiska kunskap som finns i området och gjort besöksmål som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på detta är Eda Skans Museum och Järnskogs Beredskapsmuseum som skildrar norsk-svensk gränshistoria. Staten har bestämt att kulturpengarna ska fördelas till regional nivå. Kommunen har redan sett resultat av detta genom Värmlands Museums besök och inventering i Järnskog och Koppom. Nästa steg är Eda kommun gör sin kulturplan och använder det material som samlades in som underlag till Region Värmlands kulturplan. Det finns ett stort behov av kulturaktiviteter. En aktivitet är Open Art som arrangeras varje år i juli och som lockar många besökare. Open Art har också utökats med författaraftnar och berättarkvällar och kommer att utökas med dans och film. Tack vare ekonomiskt stöd från Leader Växtlust Värmland och kommunen har Eda Glasmuseum investerat i en glashytta som kommer att öppnas i maj. Många kommer till kommunen för att uppleva de naturnära aktiviteterna. De natursköna omgivningarna lockar till fiske, kanotfärder och vandring. Anläggningar som drar mycket folk till kommunen är Eda Golfklubbs 18-hålsbana och Valfjället Ski Center. Föreningslivet engagerar kommuninvånare och många eldsjälar lägger ner mycket tid vilket gör att vi har ett rikt föreningsliv. Det finns möjligheter till många olika fritidsaktiviteter i de anläggningar som finns, till exempel ishall, sporthallar, ridhus, styrke- och skyttehall. Besöksnäringen är den näring som ökar mest i landet och bedöms få ökad betydelse även för kommunen de kommande åren. För att nyttja de möjligheter som detta ger krävs samverkan mellan näringslivet och kommunen. Därför togs en strategi för besöksnäring och turism fram. Strategin visar hur vi ska ta tillvara lokala förutsättningar och utveckla besöksnäringen i kommunen. De slutsatser som kommit fram är att det är viktigt att förstärka och utveckla Eda som mötesplats. Ett led i detta arbete är att göra satsningar på Fredsriket Morokulien och göra området mer attraktivt. Valfjället Ski Center är en av de sydligaste alpina anläggningarna i Sverige. Anläggningen kan utvecklas till en åretruntanläggning med ett utbyggt boende och en breddning av aktivitetsutbudet framförallt i form av olika sommaraktiviteter. Arbetet med en detaljplan för området är påbörjad. Eda Golfanläggning har goda förutsättningar att bli en åretruntanläggning med konferensverksamhet och olika sommar- och vinteraktiviteter. Inriktningen och prioriteringen i verksamhetsplanen för 2012 är att tillsammans med näringslivet utarbeta en handlingsplan för hur besöksnäring och turism kan utvecklas i kommunen. Arbetet har påbörjats.

13 13 Globala perspektiv Finanskrisen och dess efterdyningar är fortfarande aktuella utgångspunkter när det gäller den närmsta tidens ekonomiska utveckling. BNP-tillväxten förväntas enligt IMF ligga på 3,25 procent på global nivå under Detta innebär sänkta förväntningar på återhämtningen efter finanskrisen. Den huvudsakliga orsaken till de sänkta förväntningarna finner man i Euroområdet, som förväntas gå in i en mild recession under 2012 med en BNP-tillväxt på -0,5 procent. Situationen i Grekland, Italien, Spanien, Portugal, med flera, är mycket allvarlig och kräver strukturella reformer. I vilken utsträckning man är villig och kapabel att genomföra de nödvändiga reformerna återstår dock att se. EU har emellertid enats om en finanspakt med bindande regler för budgetbalans i Euroländerna. Hur stor inverkan den kommer att ha är dock inte självklar. Misslyckas finanspakten och reformförsöken riskerar recessionen att sprida sig till andra delar av världen. Lyckas man minskar riskerna för spridning. Dock bör finanspakten som i realiteten är en åtstramning bromsa upp tillväxten eftersom den påverkar efterfrågan på varor och tjänster negativt. Till gengäld bör tilltron och förtroendet för det ekonomiska systemet öka, och verka i positiv riktning. En annan anledning till de lägre förväntningarna på global nivå är att många länder framför allt de mindre utvecklade länderna har en svagare intern efterfrågan. BNP-tillväxt i urval Världen 5,2 3,8 3,3 3,9 Utvecklade länder 3,2 1,6 1,2 1,9 USA 3 1,8 1,8 2,2 Eurozonen 1,9 1,6 0,5 0,8 Tyskland 3,6 3 0,3 1,5 Frankrike 1,4 1,6 0,2 1 Italien 1,5 0,4 2,2 0,6 Spanien 0,1 0,7 1,7 0,3 Mindre utvecklade länder 7,3 6,2 5,4 5,9 Tabellen och diagrammet ger en bild av den ekonomiska BNP-tillväxten i världen. Konjunkturen förefaller splittrad med en starkare tillväxt i USA jämfört med Eurozonen, och en viss avmattning i de mindre utvecklade länderna. Eurozonen uppvisar en påtaglig nedväxling. Utvecklingen i Italien och Spanien, men också Portugal, är mycket viktig för det framtida förtroendet. Källor: IMF.

14 14 Sverige Den Svenska tillväxten har varit stark de senaste två åren. Under 2010 växte BNP med 5,6 procent, och under 2011 växte den med ca 4,4 procent. Utvecklingen under det sista kvartalet 2011 var dock negativ, vilket beror på utvecklingen i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag på global nivå, och det kan därför förväntas att utvecklingen kommer att vara fortstatt svag de kommande åren. Förutsatt att skuldkrisen i Europa löser sig, samt att eventuella finansiella sammanbrott uteblir, förefaller det som att den nuvarande trenden kommer att hålla i sig: en långsam återhämtning och långsamt ökande BNP-tillväxt. Läget ser således på sikt något hoppfull ut, ändå förväntas utvecklingen under 2012 bli avsevärt svagare än vad som tidigare antagits. Anledningen till detta är den låga tillväxten i Europa som i stort sett halveras mellan 2011 och Oron i Europa har emellertid inte bara påverkat den svenska exportstatistiken utan också den inhemska efterfrågan något, främst inom byggbranschen, men även hushållen har blivit försiktigare. Därför förväntas Sveriges BNP-tillväxt inte överstiga en procent under 2012 (se tabell nedan). BNP, Inflation och Reporänta BNP-tillväxt 5,6 4,5 0,6 3 (KI) BNP (SKL) 5,6 4,4 1 2,5 Inflation* (KI) 1,2 3 1,1 1,5 Inflation* 1,2 3 1,9 1,4 (SKL) Reporänta** 1,25 1,75 0,75 1,25 * Konsumentprisindex ** Vid årets slut Källa: SKL & Konjunkturinstitutet Befolkning Eda kommuns befolkning uppgick vid årsskiftet till personer. Av dessa var kvinnor och män. De senaste tre åren har antalet invånare i Eda kommun minskat med i genomsnitt 55 personer enligt det kommunala invånarregistret (KIR). Håller denna trend i sig kommer kommunen ha en befolkning på personer vid årsskiftet Enligt SCB:s befolkningsprognos som genomfördes år 2010 skulle kommunens befolkning uppgå till personer i januari i år, och vid årsskiftet i december. I samma hanget bör dock lyftas fram att befolkningstrenden dessförinnan varit positiv. Befolkningsutvecklingen, som ser ut att vara betydligt sämre än SCB:s ursprungliga prognos, är emellertid en av de verkligt stora utmaningarna som kommunen står inför. Vår förmåga att attrahera och bibehålla människor är en nyckelfråga för hela Värmlands framtid.

15 15 Befolkningsutvecklingen samt prognos för 2012 anledningar som sannolikt kan ha en inverkan på befolkningstrenden är dåliga kommunikationer och pendlingsmöjligheter, begränsad tillgång till snabbt Internet, bostadspriser, etc. Flyttning Totalt Egna länet Övriga Sverige Utlandet Urbaniseringen är ett gammalt fenomen i Sverige och hela västvärlden. I Sverige är det i huvudsak de större städerna, samt universitetsstäderna som har en ökande befolkning. I Värmland växer Karlstad och Hammarö kommuner medan resten i stort sett minskar. Utan tvekan hade situationen varit betydligt dystrare för Eda om det inte varit för närheten till Norge ca 18 procent av befolkningen är norrmän. Källa: KIR Eda kommun & SCB I Eda kommun är både flyttningsnettot och födelsenettot negativt. Det negativa flyttningsnettot indikerar att fler människor flyttar ut ur kommunen än vad det flyttar in. Det negativa födelsenettot innebär på motsvarande vis att fler människor dör än vad det föds. Födda & döda i Eda Födda Döda Födelsenetto Källa: SCB Anledningarna till att människor väljer att flytta är många och förändras över tid. En bidragande orsak till den negativa trenden kan vara den svaga konjunkturen och medföljande svårigheter att finna arbete. Andra Det negativa födelsenettot innebär, som tidigare nämnts, att fler människor dör än vad det föds. Bakgrunden till detta är att det å ena sidan föds färre barn,

16 16 mycket ett resultat av ändrade levnadsvanor och prioriteringar. T.ex. bildar många familj och skaffar barn senare i livet än tidigare generationer. Å andra sidan dör fler, vilket är en konsekvens av att tidigare generationer hade större barnakullar. I framtiden kommer andelen äldre dessutom att öka eftersom den stora fyrtiotalistgenerationen närmar sig pensionsåldern. Samtidigt ökar medellivslängden i takt med att befolkningen blir äldre. I kombination med det faktum att allt färre föds innebär detta att försörjningsbördan ökar, vilket medför en vansklig situation ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom färre yngre skall försörja fler äldre. Hur den framtida välfärden skall finansieras är en svår, känslig, men mycket angelägen fråga. Fenomenet inte är unikt för Eda stora delar av västvärlden och Europa har en åldrande befolkning vilket ytterligare försvårar situationen. Andelen äldre över 65 år är hög i hela Värmland i jämförelse med övriga Sverige. Åldersstruktur i Eda år år 65< år ,8 58,2 24, ,9 58,6 23, ,3 58,7 22, ,0 58,5 22, ,5 58,3 22,2 Källa: SCB Även om befolkningstrenden varit negativ de senaste åren innebär inte det att framtiden med nödvändighet behöver vara det. Hög arbetslöshet brukar vara en förklaringsfaktor till en minskad inflyttning och ökad utflyttning, medan låg arbetslöshet har motsatt effekt. Den gängse accepterade uppfattningen har således varit att om antalet arbetstillfällen ökar, så kommer inflyttningen att öka. Emellertid har forskning på området gett vissa indikationer om ett motsatt samband: om människor flyttar in så skapas fler arbetstillfällen, och tvärtom. Vart man väljer att bosätta sig beror i ökande grad på boendemiljön. Ett brett utbud av attraktiva boenden, och ett långsiktigt arbete med att höja kommunens attraktionskraft kan motverka den negativa befolkningstrenden. En plats attraktionskraft beror till exempel på miljön, utbudet av (fritids)aktiviteter, upplevelser och kultur i dess vidaste bemärkelse. Samtidigt visar undersökningar att befolkningen inte är villig till allt för lång arbetspendling. Därför är även goda möjligheter att finna ett arbete, och ett starkt och diversifierat näringsliv mycket viktiga faktorer som kan motverka den negativa befolkningstrenden.

17 17 Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingen är företagen tveksamma när det gäller konjunkturen framöver. Över lag görs bedömningen att en ökad efterfrågan på varor och tjänster sker, men inte i den omfattning som förutspåddes Privata företag inom utbildning samt vård och omsorg ser generellt sett relativt ljust på framtiden, medan industri, bygg, transport samt personliga och kulturella tjänster har lägst förväntningar på framtiden. Den försämrade konjunkturen bedöms leda till att sysselsättningen i Värmland minskar med ca 600 personer under Minskningen förväntas främst ske inom offentlig sektor, industri samt personliga och kulturella tjänster. Samtidigt bedöms antalet arbetslösa öka med 500 personer under året. Orsaken till detta är inte bara den minskande sysselsättningen utan också ett minskat antal personer i arbetskraften. Arbetslöshet i Sverige Källa: SCB & AMS Arbetslöshet Arbetslöshet (KI) 8,4 7,5 7,8 7,9 Arbetslöshet (SKL) 8,4 7,6 7,9 8,1 Källa: Konjunkturinstitutet och SKL. Efterfrågan på arbetskraft uppges till trots för den höga arbetslösheten samtidigt vara fortsatt god. Inom flera yrkesgrupper råder för närvarande hög brist på arbetskraft - oftast handlar det om yrken med en längre eftergymnasial utbildning och personal med god erfarenhet inom aktuellt yrke. Detta gäller i synnerhet i Eda kommun, där många företag bedömer att de har svårt att hitta rätt personal ett problem som även bedöms bli allt vanligare i takt med ökande pensionsavgångar som kan medföra utmaningar för företag att överleva en generationsväxling. I Eda är det inte helt ovanligt att anställda säger upp sig efter en tid för att söka arbete i Norge där lönerna är högre. Enligt Region Värmland förväntas antalet arbetsplatser öka fram till år Det ökande antalet arbetsplatser, i kombination med att antalet personer i arbetsför ålder minskar, förväntas leda till brist på arbetskraft i Värmland. Att arbeta för att stärka trenden med ett ökat antal arbetsplatser kan därför visa sig viktigt, eftersom arbetskraftsbristen som uppstår kan bidra till att skapa ökad inflyttning och således motverka den negativa befolkningstrenden.

18 18

19 19 Nya lagar och förordningar Listan av lagar är en sammanställning av Regeringskansliets skrift Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2011/2012. Ny lagstiftning om kollektivtrafik Den nya lagen innebär att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik. Redan tidigare har riksdagen beslutat att öppna marknaden för persontrafik på järnväg från och med den 1 oktober Nu avskaffas även den begränsning som hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet, som ersätter dagens trafikhuvudman, får bättre förutsättningar att agera effektivt genom en mer funktionsenlig befogenhet och en tydligare rolloch ansvarsfördelning. Kortare karenstid för vårdnadsbidrag Den 1 januari 2012 träder en ändring i lagen om kom- munalt vårdnadsbidrag i kraft. Ändringen innebär att den tid som vårdnadsbidrag inte kan lämnas, efter det att den som har fått bidraget har sagt upp detta, förkortas till tre månader (tidigare gällde fyra månader). Höjda bostadsbidrag Bostadsbidraget i form av bidrag till bostadskostnader till hushåll utan barn ska lämnas med 90 procent, i stället för med 75 procent, av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger kronor men inte kronor, och med 65 procent, i stället för med 50 procent, av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till kronor. Bostadsbidraget i form av bidrag till bostadskostnader för barnfamiljer ska höjas på så sätt att den nedre gränsen för de bostadskostnader för vilka det lämnas bidrag till, sänks från kronor till kronor per månad. Den nya bostadskostnadsgränsen ska gälla även för de föräldrar som är under 29 år och som inte får bostadsbidrag i form

20 20 av särskilt bidrag. Bostadsbidraget i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn ska höjas med 350 kronor till kronor per månad för ett barn, med 425 kronor till kronor per månad för två barn och med 600 kronor till kronor per månad för tre eller flera barn. Uppgifter om värdeöverföringar hos allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Den 1 januari 2012 träder förordningen (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. En ny förordning om vuxenutbildning Den nya lagen innebär att lokala kurser försvinner. I stället införs en möjlighet att ansöka om en ny kurs och orienteringskursen blir en egen kursform. Bestämmelser om ämnesplaner för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, validering och arbetsplatsförlagt lärande införs i förordningen om vuxenutbildning. En bestämmelse införs också om att behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning ska inträda tidigare än det som anges i den nya skollagen, om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl. Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål inom särskild utbildning för vuxna ska endast den vara som har det aktuella språket som sitt modersmål.

21 21 Måluppfyllelse I detta avsnitt görs en avstämning av måluppfyllelsen avseende de finansiella och verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning vilka fastställts av kommunfullmäktige. När det gäller de verksamhetsmässiga målen görs här en sammanfattande bedömning baserad på verksamheternas redovisade måluppfyllelse. Finansiella mål Den övergripande finansiella målsättningen för planperioden är att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 97,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ambitionen är dock att långsiktigt ha resultat som medför att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 95 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfallet 2011 är 101,2 %. För att klara av att uppfylla målet för planperioden behöver kommunen minska verksamheternas nettokostnader med totalt ca 31 mkr jämfört med driftplan Målet har inte uppfyllts för Resultatnivån för respektive år under planperioden ska inte vara lägre än 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Om avsteg från detta mål görs ska beslutet motiveras. Ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar 2011 ett resultat på 5,9 mkr. Det redovisade resultatet för 2011 är - 4,9 mkr. Målet har inte uppfyllts. Målsättningen är att kommunens totala låneskuld inte ska öka, Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras ned egna medel. Inga lån har tagits upp under Målet har uppfyllts.

22 22 Övergripande verksamhetsmässiga mål Bra boendemöjligheter Skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. Kommunledningsstaben Verksamhetsmål Utveckla attraktiva områden för boende och rekreation. Utveckla trygga, säkra och hållbara livsmiljöer. Måluppfyllelse Undersökningar under året visar att uppsatta verksamhetsmål uppnåtts men att det inte varit tillräckligt för en positiv befolkningsutveckling. Det övergripande målet endast delvis uppfylld eftersom befolkningen minskat under året. Bildning Verksamhetsmål: Erbjuda förskoleverksamhet i barnens närmiljö. Alla föräldrar ska erbjudas barnomsorg till sina barn på det datum de själva önskar Genom ökad fysisk aktivitet och utbildning kring vikten av sunda levnadsvanor, bidra till ökad hälsa hos barn/elever. Trygga och goda uppväxtvillkor (mål i hälsoplanen) Aktiviteter Plan för fortsatt barnomsorgsutbyggnad med närhetsprincipen i fokus finns. Alla barn/elever ska ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet i skolan. De ska också få utbildning i kost och livsstilsfrågor. SMARTIS* erbjuds alla grundskoleelever (*Smart I Skolan, fysisk aktivitet, goda matvanor, självkänsla är tre delar i SMARTIS) Skolmaten ska vara näringsriktig och kommunens framtagna riktlinjer för innehållet i frukost/mellanmål som serveras gäller alla verksamheter Måluppfyllelse De flesta barnen får förskoleplats i närmiljön. Ett antal familjer har själva valt att placera sina barn i ett annat område. 74% av de som sökt plats för sina barn inom förskoleverksamheten har fått plats det datum de önskat. Resterande har fått vänta i snitt 32 dagar på plats. Detta inträffar främst vid anhopning av inskolningar. SMARTIS aktiviteter genomförs ej fullt ut vid alla skolor ännu. En arbetsgrupp med representanter från alla grundskolor arbetar med att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse. Förutom Smartis erbjuder skolgårdarnas utformning eleverna fysiska aktiviteter av olika slag. Skolmaten samt frukost/mellanmål är näringsriktig och följer innehållsmässigt de riktlinjer som tagits fram. Vård och stöd Verksamhetsmål Skapa en trygg boendemiljö för våra äldre. Måluppfyllelse Efter en utredning om behovet av platser i särskilt boende utökades antalet platser med demensinriktning, lägenheter vid Hiernegården renoverades och återöppnades. Behovet av platser blev tillgodosett. Under året färdigställdes ombyggnaden till en högre standard vid demensenheten i Charlottenberg. Hygienutrymmen finns nu till varje lägenhet. Det finns särskilda boenden och servicelägenheter i alla tätorter. Samhällsbyggnad Verksamhetsmål Utveckla attraktiva områden för boende och rekreation. Öka tillgängligheten vid våra fastigheter och anläggningar. När det gäller det kommunala fastighetsbeståndet så är målet nöjda hyresgäster internt och externt Aktiviteter Arbeta med mark och exploateringsfrågor Medel till att bilda naturvårdsområde (Tallmon) Fullfölja återställning- och utvecklingsplan för Kroppstadsforsområdet i Åmotfors Uppdatera gällande handikappsplan Kundenkät till våra hyresgäster för att kunna utläsa önskemål Räddningstjänsten ska genom information och uppsökande verksamhet verka för att alla boende i Eda Kommun skall ha fungerande brandvarnare Måluppfyllelse Tallmon och Kroppstadsfors projekten pågår som planerat. Räddningstjänsten har arbetat uppsökande och gett information om brandvarnare. Arbetet med planerna och avtalen som omfattar Morast Handelsplats samt Eda Glasbruk kommer att pågå under Arbetet med att planlägga Valfjället friluftsområde har påbörjats. Kommunen har accepterat planläggning del av fastighet söder om Thon Shoppingcenter av privat exploatör.

23 23 Goda kommunikationer Med vägar, järnväg och tele/it-kommunikation. Bra förbindelser inom och till kommunen för arbete, fritid och utbildning. Kommunledningsstaben Verksamhetsmål Arbeta för en bra infrastruktur och goda kommunikationer. Måluppfyllelse Verksamhetsmål bedöms uppnådda vad avser arbetet med infrastruktur och kommunikationer. Däremot kan konstateras att det finns vissa brister avseende kollektivtrafik inom kommunen och tillgången på tele/itkommunikation gällande bredband. Utredningar pågår för att klarlägga förutsättningar och möjligheter till förbättringar inom dessa områden. Övergripande mål delvis uppfyllt. Bildning Verksamhetsmål Skapa god tillgång till datorer och Internetuppkoppling, för både lärare och elever i grund- och gymnasieskola. Aktiviteter En IT-strategi ska utarbetas under Denna syftar till att öka möjligheter för elever och lärare att använda IT som ett kommunikations-/arbetsredskap. Måluppfyllelse En IT-plan har utarbetats för Trådlöst nätverk kommer att installeras på Hierneskolan och Gunnarsbyskolan. Målet anses delvis uppfyllt. Vård och stöd Verksamhetsmål Skapa bra förbindelser inom kommunen för arbete och fritid. Måluppfyllelse Via trafikhuvudmannen Värmlandstrafik AB finns behovsprövad länsfärdtjänst och riksfärdtjänst att tillgå för invånare med funktionshinder. Resor med taxi finns vid behov till dagverksamheter med biståndsbedömda insatser. Behov finns av bättre allmänna kommunikationer så att det underlättas för invånare att besöka sina anhöriga på boenden samt uträtta ärenden i tätorterna, bland annat på apoteket. Samhällsbyggnad Verksamhetsmål Arbeta för goda kommunikationer inom kommunen Aktiviteter Anlägger, underhåller och förnyar kommunens gator samt gång- och cyckelvägar Måluppfyllelse I Åmotfors har kommunen tillsammans med Trafikverket arbetat med projektet trafiksäker väg. Stenvalvsbron över Vrångsälven vid Eda Glasbruk har renoverats.

24 24 Ett utvecklat näringsliv Som bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Vi ska stödja entreprenörskap och innovationer och ta tillvara lokala förutsättningar. Kommunledningsstaben Verksamhetsmål Skapa förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv. Öka kommunens servicenivå gentemot företagen. Förbättra informationen och dialogen mellan kommunen och företagen. Förbättra marknadsföringen av kommunen och näringslivet. Värna om och bidra till tillväxt i befintliga företag samt stimulera nyetablering av företag. Måluppfyllelse Verksamhetsmålen för ökad sysselsättning och nya företag bedöms uppnådda. Målet för sysselsättningsgrad är inte uppnådd, men om hänsyn tas till den arbetspendlingen till Norge så bedöms den vara uppnådd. Arbetet för att utveckla information och dialog med företagen har genomförts enligt kommunens näringslivsprogram och bland annat har ett näringslivsråd bildats och företagsbesök har genomförts enligt plan. Arbetet förväntas innebära förbättring av kommunens näringslivsklimat men måluppfyllelse kan bedömas först när nästa undersökning presenteras våren Övergripande mål bedöms i huvudsak vara uppfyllt. Bildning Verksamhetsmål Möjliggöra och uppmuntra entreprenörskap bland elever i grund- och gymnasieskola. Aktiviteter Grundskolan och gymnasieskolan beskriver i sina arbetsplaner hur entreprenörskap möjliggörs Deltagande i olika projekt/aktiviteter kring entreprenörskap uppmuntras Måluppfyllelse Årskurs 8 på Gunnarsbyskolan deltar under tre läsår tillsammans med Norma i ett projekt kring skola/näringsliv. Gymnasiets projekt bygger på ett koncept som tagits fram av Ung Företagsamhet (UF). I korthet kan man säga att det innebär att eleverna i årskurs 3 får prova på att driva ett eget företag. När eleverna får ha ett UF-företag ger det dem en bra inblick i hur det är att arbeta som entreprenör. Samhällsbyggnad Verksamhetsmål Arbeta med fysisk planering, bygglovsgivning och tillsyn Aktiviteter Färdigställa påbörjade planer Måluppfyllelse Planområden för industri finns i kommunen men planområden för handel i Charlottenberg är mycket begränsad. Det är i nuläget privata markägare som har den möjligheten att göra nya planer. Kommunen arbetar tillsammans med privata aktörer för att planlägga områden för handel i Charlottenbergsområdet. Upplevelser Eda kommun skall erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud som är berikande både för invånare som besökare. Vi ska lyfta fram och utveckla det som finns. Kommunledningsstaben Verksamhetsmål Eda kommun ska vara en attraktiv mötesplats för människor. Vi ska skapa förutsättningar för ett rikt fritidsoch kulturliv som bidrar till en så bra livskvalité som möjligt. Vi ska utveckla kommunen som besöksmål för turismen och som destination för shoppingturismen. Måluppfyllelse Verksamhetsmålen attraktiv mötesplats och besöksmål främst för shoppingturism bedöms uppfyllda. Övergripande mål i de delar som avser attraktiv mötesplats och besöksmål för shoppingturism bedöms uppfyllt. Bildning Verksamhetsmål Eda kommun ska vara en attraktiv mötesplats för människor. Vi ska skapa förutsättningar för ett rikt fritids- och kulturliv. Människor ska ha möjlighet till en så bra livskvalité och en så god folkhälsa som möjligt, kort sagt Dä ska va gôtt å leve, annars kan dä kvette Vi ska utveckla kommunen dels som besöksmål för turismen och dels som destination för shoppingturismen.

25 25 Verksamheterna ska samarbeta med föreningslivet i kommunen, t ex genom Smartis, skolskogar, barn- och ungdomsverksamheten och i samband med olika arrangemang. Musikskola ska finnas tillgänglig för alla grundskole- och gymnasieelever i kommunen. Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser för kulturupplevelser och lärande. Användarna ska vara nöjda med bibliotekens servicenivå Aktiviteter Genom olika samverkansgrupper både internt och externt verka för att utveckla fritids och kulturutbudet i egen regi och i samverkan med föreningslivet. Genom ett nära samarbete med turismnäringen verka för att utveckla turismverksamheten. Fritidsanläggningar med möjlighet för en rad olika fritidsaktiviteter finns runt om i kommunen (kommun- och föreningsdrivna) Fritidsgårdsverksamhet finns i Charlottenberg, Koppom och Åmotfors Alla verksamheter beskriver i sina arbetsplaner hur de samverkar med föreningslivet. Musikskolan marknadsför sin verksamhet så att alla elever och föräldrar har tillgång till information och eleverna ges likartade förutsättningar att delta. Bibliotek finns i Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. En omarbetad biblioteksplan beslutas av KF under Inom olika samverkansgrupper verka för att öka delaktigheten och inflytandet i olika samhällsfrågor bland kommuninvånarna och framförallt med ungdomar. En satsning på värdskapsarbete bland invånare och kommunanställda. Måluppfyllelse Med anledning av den framtagna turismstrategin finns numera en bra grund för att tillsammans med kommunens verksamma turistaktörer utveckla turismen och besöksnäringen. Det hela ska nu bearbetas vidare i aktivitets- och verksamhetsplaner. Fritidsgårdsverksamheten är under utveckling. Arbetet med att skapa ett ungdomsråd pågår. Kommunens satsning på ett folkhälsoår under 2012 kommer att intensifiera samverkan på olika sätt med föreningslivet, företag och privatpersoner. När det gäller biblioteksverksamheten så är utlåningstalen oförändrade jämfört med 2010, men med färre invånare innebär ändå detta att resultatet blir ett något högre utlåningstal/invånare för En ny biblioteksplan har beslutats under 2011 och kommunen har bibliotek i Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. Musikskolans verksamhet har förändrats under 2011 med anledning av skärpning i skollagen kring elevers möjlighet att vara lediga från den obligatoriska skolan. Detta gör att antalet elever som deltar i musikskolan har minskat. Vård och stöd Verksamhetsmål Erbjuda ett berikande kultur- och fritidsutbud för kommunens invånare. Måluppfyllelse Genom avtal med Röda Korset samordnas aktiviteter som sång, musik, bingo, hantverk, målning och högläsning, för daglediga och äldre vid Träffpunkten i kommunens tre tätorter. Via Studieförbundet Vuxenskolan anordnas musikterapi för dementa.

26 26 Samhällsbyggnad Verksamhetsmål Alla kommunala badplatser, EU-bad, bassängbad för allmänheten skall hålla god badkvalitet samt ha välordnad badplatsmiljö. Livskraftigt fiskebestånd är en förutsättning för utveckling av fisketurismen och övriga näringar baserade på fisk. Aktiviteter Utföra provtagning enligt plan samt göra tillsyn på badplatser Utarbeta lokala förvaltnings- och utvecklingsplaner för sjöar och vattendrag Måluppfyllelse Fiskevårdsplaner, provtagningsplaner och tillsyn är uppfyllda. Offentlig service En god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare. Kommunledningsstaben Verksamhetsmål Medborgare, brukare och kund Levererar tjänster som medborgare, brukare och kunder är nöjda med. Öppen dialog med medborgare, brukare och kunder. Förvaltningen har hög tillgänglighet och korta handläggningstider. Tydlighet med vilka tjänster och servicenivå som vi levererar Medarbetare Skapa utvecklingsmöjligheter, stimulerande arbetsuppgifter och en god arbetsmiljö. Förbättra medarbetarnas hälsa. Ökad jämställdhet och mångfald. Kommunen skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Måluppfyllelse Verksamhtsmål medborgare, brukare och kund bedöms inte uppfyllda. Verksamhetsmål medarbetare bedöms i huvudsak uppfyllda. Övergripande mål för offentlig service bedöms endast delvis uppnådda. Bildning Verksamhetsmål En familjecentral tillskapas, tillsammans med landstinget, för att möjliggöra utökat föräldrastöd och föräldrautbildning. Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns/ elevers utbildning och fostran i förskolan/skolan. Aktiviteter KS föreslås besluta att verksamhetschefen för bildning och avdelningschefen för IFO tillsammans med representanter från landstinget utreder ett eventuellt tillskapande av en familjecentral i Eda. Alla skolor och förskolor beskriver i sina arbetsplaner hur de arbetar med föräldrars delaktighet och möjlighet att påverka sina barns skolgång.

27 27 Måluppfyllelse Familjecentralsplanerna har kommit en bra bit på väg. Samverkan med landstinget och IFO kring innehåll, lokalfrågor, resursfrågor mm sker i en styrgrupp och en arbetsgrupp. På alla förskolor finns föräldraråd och på grundskolorna finns samrådsgrupper för föräldrainflytande. Aktiviteter Utvecklade arbetssättet med datasystemen Timecare och Lapscare. Uppsökande verksamhet genom hembesök inom en viss åldersgrupp. Vidare utvecklad dokumentation genom system och metoder. Vidareutvecklade det förebyggande arbete inom samtliga verksamheter. Utvärderade domar sett som mått på kvalitet. Utvärderade regelbundet klientarbetet. Fortsatte utveckla Edamodellen vad gäller det förebyggande arbetet och hemmaplanslösningar. Följde regelbundet upp genomförandeplaner. Måluppfyllelse Vård och stöd bedömer att verksamheten under året har erbjudit medborgare, kunder och brukare en god socialtjänst inom alla delområden genom resultat och måluppfyllelse i enlighet med gällande lagstiftning. Samhällsbyggnad Verksamhetsmål Levererar tjänster som medborgare, brukare och kunder är nöjda med. Förvaltningen har hög tillgänglighet och korta handläggningstider. Personalen ska känna stolthet och trygghet i sitt arbete och sin kommun. Vård och stöd Verksamhetsmål Den enskilde ska känna sig trygg i sina kontakter med Vård och stöd. Kontakten ska kännetecknas av tydlighet, respekt och tillit. Verksamheten ska verka för kontinuitet, tillgänglighet och hög rättsäkerhet. Vårt kunskapsbaserade arbete bygger på en omvärldsbevakning, helhetssyn och förebyggande arbete. Förvaltningen ska verka för god kvalitet. Den enskilde ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande i sin dagliga livsföring. Verksamheten ska tillhandahålla aktuell och lättillgänglig information samt skapa förutsättningar för mötesplatser. Aktiviteter Arbeta vidare med tillgänglighet av kommunens fastigheter och anläggningar Samhällsbyggnad har genomfört tema dagar i kommunen där innehållet bl.a. var information inom säkerhet och energi. Kostsektion tillreder mat från grunden som sedan kyls ner och levereras till äldre i särskilt boende som är beviljade matdistrubition. Samarbete med företagshälsovården genom hälsoprofilundersökning, årliga medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner för personalen. Måluppfyllelse För att öka tillgängligheten har trottoarkanter vid övergångsställen frästs ner. Arbetet med Hierneskolan och tillgänglighetsanpassning har påbörjats. Energirådgivning har genomförts vid ett antal tillfällen. Samhällsbyggnad hade en tema dag i Koppom där de olika verksamheterna presenterade sig. Charlottadagen är ett återkommande arrangemang där Samhällsbyggnad har olika aktiviteter. Verksamheten med egentillagad mat till äldre har fallit väl ut.

28 28 Livslångt lärande Kunskap för att möta framtidens kompetenskrav. En ökad utbildningsnivå. Möjligheter till distansutbildning. Bildning Verksamhetsmål Skapa en skola som kan möta det framtida samhället. Skapa förutsättningar för barns/elevers inlärning och sökande, när det gäller kunskaper och färdigheter. Skapa en lärande organisation, genom att arbeta i arbetslag, där personal och barn/elever tillsammans planerar, genomför och utvärderar. Genom ett aktivt jämställdhetsarbete skapa en skola där alla barn/elever har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, oavsett kön. Andelen elever som har fullständigt avgångsbetyg i grundskolan ska öka Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Eda tillhör övre halvan av jämförbara kommuner i Skolverkets jämförelsetal. Alla elever ska uppnå målen i simundervisning i åk 5 Delaktighet och inflytande i samhället (mål i hälsoplanen) Aktiviteter Skolan/förskolan implementerar och utgår från nya läroplaner/kursplaner i sitt arbete med barnens/ elevernas måluppfyllelse. Lärarna i Eda ska ha rätt kompetens för de ämnen de undervisar i och i de fall kompetens saknas eller är bristfällig ska lärare utbildas alternativt nyrekryteras. Arbetet kring barnen/eleverna organiseras i arbetslag. Arbetslagen ska skapa förutsättningar för: - en lärande organisation som drar lärdom av sitt eget arbete, som blir ny kunskap - flexiblare arbetsformer, t.ex. olika gruppstorlekar/lärartäthet beroende på behov - ämnesintegrering, d.v.s. helhetssyn på kunskaper - ökat ansvar för hela barnet/eleven - ökade möjligheter att ta tillvara alla medarbetares särskilda kompetens Barn/elever och föräldrar har stort inflytande i verksamheten Skapa ökad kompetens i genuspedagogik/genuskunskap Samverkan med lokalt näringsliv Personalen får möjlighet att utveckla sin IT-kompetens och får tillgång till arbetsdatorer Måluppfyllelse Under året har ett stort och gediget implementeringsarbete avseende nya läroplaner och ny skollag genomsyrat personalens fortbildning i förskola/skola. Allt för att öka möjlighet för Eda kommuns barn/ungdomar att lyckas i förskolan/skolan. Bildningsverksamheten har under året även påmints om uppdraget och de nya krav som ställs på verksamheten i den tillsyn som Skolinspektionen genomförde under våren. En inspektion ger nulägesbilder men också krav som ska uppfyllas vilket naturligtvis skapar utveckling som gagnar barn/unga i kommunen. En utveckling av verksamheternas arbetslag har initierats genom att först kommunens centrala ledningsgrupp och sedan bildnings ledningsgrupp fått förmånen att genomgå en fortbildning med bland annat en inriktning

29 29 på fördelning av uppgifter mellan chefer och arbetslag. Detta har gjort att ledarna inom bildning har kommit en bit på väg när det gäller delegeringsmöjligheter mm. Samhällsbyggnad Verksamhetsmål Tomrör för fibrer till samtliga av Eda Bostad AB fastigheter. Genom AME ordna sysselsättning/praktik åt människor som av någon anledning står utanför den reguljära arbetsmarknaden för att öka möjligheten till egen försörjning. Aktiviteter Tomrör för fibrer har lagts ner när gatusektionen gräver nya eller renoverar gamla ledningsnät. AME har genomfört kartläggningssamtal, individuella handlingsplaner, praktik och vägledning. Måluppfyllelse Tomrör för bredband har lagts ner i samband med vaoch fjärrvärmearbete för att underlätta distansutbildning. Av totalt 165 inskrivna på AME har 80 personer gått vidare till egen försörjning eller studier enligt individuell plan.

30 30

31 31 Personalekonomisk redovisning 2011 Anställda Antal anställda / Personalstruktur Årsarbetare 31/ Antal anställda (personer) 31/ Årsarbetare per verksamhet 2011 Kommunledningsstab 27 Bildning 236 Vård och stöd 234 Samhällsbyggnad 47 Totalt 544 Fr o m 1 januari inrättades en ny förvaltningsorganisation med en förvaltning, tre verksamheter och kommunledningsstab. Antalet årsarbetare ökade totalt i kommunen med 26 årsarbetare. Kommunledningsstaben minskade i antal med 11 årsarbetare pga att Arbetsmarknadsenheten flyttade sin verksamhet till Samhällsbyggnad som i sin tur ökade med totalt 18 årsarbetare. Övriga utökningar inom Samhällsbyggnad beror på tillsättande av vakanser och övertagande av Lunden. Bildning ökade med 10 årsarbetare, vilket beror på att de bla tog över kultur och fritidsavdelningen från kommunledningsstaben. Vård och stöd ökade med 9 årsarbetare pga 6 nya tjänster inom natt varav 3 i Charlottenberg och 3 i Koppom där även en ny avdelning öppnats. Könsfördelning Könsfördelning personer% Kvinnor 86 % Män 14 %

32 32 Eda kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats trots att männen ökat med 1 % sedan föregående år. Deltidsarbetande antal anställningar% Kvinnor 44 % Män 3 % Andelen deltidsarbetande kvinnor har minskat med 2 % sedan ifjol medan antalet deltidsarbetande män är oförändrat. Ålder Genomsnitt ålder Kvinnor 45 Män 40 Totalt 42 Förändringen av genomsnittsåldern är oförändrad för kvinnor men männens genomsnittsålder har sjunkit från 44 till 40 år. Medelpensionsålder Medelpensionsåldern för kommunens anställda är 64 år, vilket är ett år yngre jämfört med tidigare år. Siffran baseras på när anställda i praktiken går i pension oberoende av orsak. Pensionsavgångar Nedan visas antalet personer mellan år för respektive förvaltning och som inom en femårsperiod kommer att gå i ålderspension med antagandet om att pensionsåldern är 65 år. Medellön Kvinnor Män Totalt Tabellen ovan visar medellön för heltidsanställda oavsett befattning. Medellönen har totalt ökat med 334 kr, vilket är en lite mindre ökning än föregående år. Arbetad tid- frånvarotid Nettoarbetstid 78 % 78 % 77 % Semester 8,3 % 8,4 % 8,6 % Sjukdom 3,8 % 3,9 % 4,8 % Föräldraledighet 5,0 % 5,6 % 5,6 % Tjänstledigheter 3,2 % 2,8 % 2,0 % Fackl. Verksamhet 0,2 % 0,2 % 0,2 % Studier 0,7 % 0,3 % 0,5 % Övrig frånvaro 0,7 % 0,8 % 0,9 % Total frånvaro 22 % 22 % 23 % (Ex på övrig frånvaro är kompledighet, närståendevård, olovlig frånvaro mm) Nettoarbetstiden är den tid som blir kvar när all frånvarotid är avräknad från bruttoarbetstiden. De senaste åren har den varit förhållandevis stabil. Sjukfrånvaron sticker ut mest och har ökat något både år 2011 och När det gäller facklig ledighet är frånvarouttaget oförändrat sedan flera år tillbaka. Tjänstledigheter har minskat flera år i rad. Förvaltning Antal Bildning 51 Kommunledningsstab 5 Samhällsbyggnad 18 Vård och stöd 48 Total 122 Av tabellen ovan framkommer att arbetskraftbehovet inom en 5 års period är stort i hela kommunen. Totalt kommer 122 personer att gå i ålderspension och det är 33 personer mer än i fjol. Sedan flera år tillbaka har trenden sett ut på detta sätt, med allt fler som under en femårs-period kommer att sluta. Personalavdelningen har bla med anledning av detta arbetat fram en kompetensförsörjningsplan. Utöver dessa finns de personer som slutar av egen vilja samt dem som blir beviljade sjukersättning.

33 33 Nyckeltalet för nettoarbetstiden i Eda kommun är konkurrenskraftligt jämfört med övriga kommunala arbetsgivare. Frånvarotimmar per verksamhet och orsak Bildn Kls Sb V&S Semester Sjukdom För.led.h Övr.tjl Fackl.verk Ovanstående redovisning visar hur frånvarotiden är fördelad på respektive verksamhet. Övertid och fyllnadstid Fyllnad Enkel Kval Totalt Bildn Kls Sb V&S Totalt Mertidsuttaget för de anställda har minskat i omfattning under 2011, vilket sannolikt beror på att antalet anställda ökat och därmed arbetar inte lika många mertid. Jämfört med föregående år har mertidsuttaget minskat från totalt till timmar. Fyllnadstid är den extra tid som deltidare jobbar upp till heltidsmåttet för anställningen. Att vård och stöd har högst uttag fyllnadstid kan bero på att det är där de flesta är deltidsanställda och därmed enligt lag och avtal får erbjudande om att arbeta fyllnad upp till heltid. Enkel övertid definieras i huvudsak som arbete två timmar före eller efter det ordinarie arbetstidsmått som gäller för heltider. Kvalificerad övertid avser arbete omfattande mer är två timmar före eller efter ordinarie arbetstid, samt vid arbete under jour och beredskap. Övertid och fyllnadstid i timmar per anställd person Fyllnad 46,1 Övertid 17,8 Total övertid/fyllnadstid 63,9 Sjukfrånvaro Totalt sjuktal (%) 3,87 % 3,94 % 4,80 % Sjukfrånvaro per vht. (%) Bildning 3,07 % 3,30 % 3,85 % Kommunledningsstab 1,41 % 1,09 % 4,38 % Samhällsbyggnad 1,63 % 2,19 % 1,40 % Vård & stöd 5,48 % 5,46 % 6,62 % Totalt 3,87 % 3,94% 4,80% Under 2010 ökade sjukfrånvaron i hela kommunen med 0,07 % och 2011 ökade den ytterligare med 0,86 %. Denna trend måste kommunen försöka vända även om siffrorna totalt fortfarande håller sig under målet 5 %. Åtgärder kommer att sättas in under kommande år för att försöka minska sjukfrånvaron främst inom vård och stöd men även inom kommunledningsstaben.

34 34 Sjukfrånvaro i % avseende frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Bildning 35,34 % 28,69 % 24,59 % Kommunledningsstaben 71,32 % 41,47 % 40,01 % Samhällsbyggnad 0 % 15,23 % 5,09 % Vård och stöd 46,99 % 32,13 % 47,63 % Totalt 43,62 % 30,64 % 43,57 % Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på åldersintervall < år 3,70 % 4,59 % 5,89 % år 3,59 % 3,78 % 4,43 % > år 4,19 % 4,00 % 4,95 % Totalt 3,87 % 3,94 % 4,80 % Slutsats sjukfrånvaro Målet har varit att behålla de låga sjukfrånvarosiffrorna och inte öka, vilket vi nästan har lyckats med, men en liten ökning har skett. Tyvärr har dock den totala sjukfrånvaron ökat lite två år i rad nu, vilket gör att satsningar måste göras för att inte öka ytterligare och sänka siffrorna inom verksamheten vård och stöd som ligger över målet 5 %. Vidare ska insatser göras för att sänka sjuktalen hos anställda upp till 29 år, då statistiken visar att denna ålderskategori har högst sjuktal bland alla anställda. Målet år 2012 blir att behålla de låga sjuktalen inom bildning och samhällsbyggnad och försöka sänka siffrorna hos framförallt vård och stöd men även kommunledningsstaben. För att klara detta kommer riktade insatser ske, där sjukfrånvaron är lite högre än genomsnittet och ytterligare satsningar på förebyggande och främjande insatser göras, för att stödja det friska hos våra anställda. Kommunen inför också sjuk och friskanmälan via företagshälsovården med målet att sänka sjukfrånvaron och korttidsfrånvaron. De åtgärder som kommunen främst har jobbat med för att bibehålla de låga sjuktalen under 2011 är följande: Arbetsplatspengen på 400 kr till anställda med syfte att arbetsplatsen tillsammans hittar på personalsociala aktiviteter, för att stärka personalgruppen. Anställda erbjuds 1 tim/vecka för friskvård på betald arbetstid. Ett omfattande ledarskapsutvecklingsprogram har påbörjats och håller på att slutföras. Punktinsatser utifrån behov som framkommit. Ex utbildningar, beteendevetare, hörselkontroller mm Viktväktarkurser Motionskampanj med bonuspriser. Sponsring i utvalda motionslopp. Egna frisksatsningar Lersjön Runt och Valfjällskväll Danskurser i Zumba Friskprofiler/hälsoundersökningar Tidig-rehab projektet som innebär att företagshälsovården kontinuerligt träffar alla chefer, för att tillsammans gå igenom de sjukskrivna i syfte att se vad som kan göras och i ett tidigt skede upptäckta tecken på eventuell ohälsa.

35 Sammanställd redovisning 35

36 36 Sammanställd redovisning Resultaträkning (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Not Förändring ansvarsförbindelse pensioner Res. pensioner enl. fullkostnadsmodell

37 37 Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Löpande verksamhet Årets Resultat Avskrivningar Förändring pens avs Förändring övriga avsättningar Not Reavinst / reaförlust Not Medel från verksamheten före förändr av rörelsekapital Kortfristiga fordringar Förråd Not Kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investering av materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Not Investering av finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Investeringsbidrag övr inkomster Not Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiering Nyupptagna lån Not Amortering av långfristiga skulder Not Minskning av långfristiga fordringar Ökning av kortfristiga placeringar Not Minskning av långfristiga placeringar Not Aktieägartillskott Reavinst / förlust Kassaflöde från finansverksamheten Årets Kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

38 38 Balansräkning (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska Not anläggningar Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Bidrag till infrastruktur Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsmark och förråd Not Kortfristiga fordringar Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Not 24 Avsättning för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

39 39 Panter och ansvarsförbindelse Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Not Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Not Koncerninterna Not Kommunalt borgens- och förlustansvar för egna hem Not Övriga förpliktelser Not Leasingavtal, bilar Hyresavtal kopieringsmaskiner, faxar, datorer Eda kommun har i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Eda kommun hade vid årsskiftet 2011/2012 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,13 procent.

40 40 Noter Not 1 Not 2 Verksamhetens intäkter Kommunen Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Reavinster Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Kommunen Årets pensionskostnad: Nyintjänade pensionsförmåner Uppl löneskatt på nyintjänade pensionsförmåner Avsättning för pensioner Upplupen löneskatt på avsättning för pensioner Pensionskostnader KAP KL Löneskatt på pensionskostnader KAP-KL Pensionsutbetalningar Löneskatt på pensionsutbetalningar Just individuell del /2008 Just slutlig löneskatt på pensionsutbetalningar Personalkostnader inklusive sociala avgifter Kostnader för material och köp av tjänster Bidrag Not 4 Not 5 Kommunen Maskiner och inventarier Fastigheter och anläggningar Skatteintäkter Kommunen Preliminära skatteintäkter Beräknade upplupna/förutbetalda skatteintäkter Justering slutlig skatt 2010: Prognos i bokslut Slutavräkning enligt Skatteverket Slutavräkning 2010 års skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Kommunen Strukturbidrag Utjämningsbidrag för inkomstutjämning Kommunal fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd Regleringsbidrag Avgift för kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Not 3 Avskrivningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Eda Enegi AB

41 41 Not 6 Finansiella intäkter Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Eda Energi AB 4 4 Eliminering interna intäkter Not 8 Avstämning av balanskravet Kommunen Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Tillägg: realisationsvinster enligt undantag Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Kommunen Ränteintäkter på rörliga bankmedel Ränteintäkter på kundfordringar Ränteintäkter på lånefordringar Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld (inkl. löneskatt) Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg:realisationsförluster enligt undantag Justerat resultat Övriga ränteintäkter Borgensavgift Eda Bostads AB Övriga finansiella intäkter Not 9 Förändring övriga avsättningar Eda kommun, Sluttäckning soptipp Eda Bostads AB, skatter Not 7 Finansiella kostnader Koncernen Eda Energi AB, skatter Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Eda Energi AB Not 10 Reavinst / reaförlust Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Ränta på pensionsskuld Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld Räntekostnader för leverantörsskulder Räntekostnader för lån 0 0 Not 11 Försäljning av materiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Fjärrvärmenät Nedskrivning / ändrad värdering Bankkostnader Övriga kostnader Not 12 Investeringsbidrag övr inkomster Eda kommun, Statliga investeringsbidrag Not 13 Nyupptagna lån Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Eda Energi AB

42 42 Not Amortering av långfristiga skulder Eda Bostads AB Not 16 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Not 15 Kort- och långfristiga placeringar I Kommunen har omklassificering av finansiella tillgångar gjorts i enlighet med Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation 20 Eda Energi AB Kommunen Fastigheter och anläggningar Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Årets inkomster Överf till exploateringsmark Överf till inventarier Utgående balans Specifikation (tkr) Anskaffningsvärde Varav åretsnettoanskaffning Årets avskrivning Ackumulerad avskrivn Utgående värde Markreserv Verksamhetsfastigheter Skolfastigheter Servicehus Fritidsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Va-verkets anläggningar Reningsverkets anläggningar Gator, vägar, allmänna platser Fastigheter för annan verksamhet Industri- o hantverkshus Övriga fastigheter o anläggningar Pågående ny- till- o ombyggnad

43 43 Not 17 Maskiner, inventarier, transportmedel, konstverk och samlingar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Maskiner, inventarier, transportmedel, konstverk och samlingar Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Årets inkomster 0 0 Överf till pågående arbeten Utgående balans Specifikation (tkr) Anskaffningsvärde Varav årets nettoanskaffning Årets avskrivning Ackumulerad avskrivn Utgående värde Maskiner Inventarier Bilar, övriga transportmedel Konstverk o samlingar

44 Not 19 Bidrag till infrastruktur Not 18 Finansiella anläggningstillgångar Ombyggnad länsväg 631 i Korterud Koncernen Bidraget avskrivs på 25 år. Eda kommun Eda Bostads AB Not 20 Exploateringsmark och förråd Kommunen Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar Aktier Eda Bostads AB Aktier Valfjället Skicenter AB Aktieägartillskott Valfjället skicenter AB Not 21 Bostadsmark under exploatering Varulager i Morokulien turistbyrå Kortfristiga fordringar Koncernen Aktier Eda Energi AB Eda kommun Aktier Förenade Småkommuners Förs. AB Aktier KommentusGruppen AB Aktier Värmlandstrafik AB Aktier West Wermland Invest AB Andelar Stiftelsen Glaskogen Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Eda Energi AB Eliminering interna poster Kommunen Kundfordringar Interimsfordringar Momsfordran Andelar Kommuninvest ek förening Långfristiga kapitalplaceringar Långfristiga fordringar Eda Golfklubb Kommunal fastighetsavgift Uppl skatteintäkter / 2011 Skatteverket Kortfristig del av långfristig fordran Föreningen Folkets Hus, Charlottenberg Vägverket Övriga fordringar Perfecta Holding Valfjället skicenter AB Överföring till kortfristiga fordringar Omklassificering har gjorts av finansiella tillgångar, detta har inneburit att de finansiella tillgångar som inte brukas stadigvarande omklassats från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemission. Eda kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgår till kr.

45 45 Not 22 Kortfristiga placeringar i Kommunen Marknads Anskaffnings Marknads Anskaffnings Carnegi fonder (värde säkrat) Värmlands Kredit Garanti Förening Mina Fonder Stukturinvest Bankkonton Westra Wermlands Sparbank Ålandsbanken Omklassificering har gjorts av finansiella tillgångar, detta har inneburit att de finansiella tillgångar som inte brukas stadigvarande omklassats från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Not Kassa och bank Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Eda Energi AB Kommunen, förändring pensionsavsättning Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- o basbeloppsuppräkningar Övrig post Förändring av löneskatt Kommunen Utgående avsättning Plusgirot Nordea Westra Wermlands Sparbank Handelsbanken Skandinaviska Enskilda Banken Kommunen, specifikation pensionsavsättning Förmånsbestämd ÅP Ålderspension PA-KL Pension till efterlevande Visstidspensioner Danske Bank Löneskatt avsättning Utgående avsättning Not 24 Avsättningar Koncernen Eda kommun pensioner Kommunen, visstidsförordnaden Politiker 2 1 Eda kommun återställande av soptipp Aktualiseringsgrad 81% 80% Eda Bostads AB uppskjuten skatt Eda Energi AB uppskjuten skatt Not 25 Långfristiga skulder Koncernen Valfjället Skicenter AB Eda Energi AB

46 Not 26 Kortfristiga skulder Not 29 Borgensåtaganden Kommunen Koncernen Leverantörsskulder Eda kommun Anställdas skatter och intresseavdrag Borgensåtaganden Eda Bostads AB Upplupna sociala avgifter Interimsskulder Semesterlöneskuld Upplupna löner inkl sociala avgifter Momsskuld Borgensåtaganden Eda Energi AB Kommunalt borgens- o förlustansvar Övriga förpliktelser Förutbetalda skatteintäkter Uppl pensionsskuld, individuell del Uppl löneskatt på pensionskostn ind del Kommunen Under året har inga utbetalningar skett avseende borgensansvar Övriga kortfristiga skulder Not 27 Pensionsförpliktelser Kommunen Ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalningar Ränte- o basbeloppsuppräkning Förändring av löneskatt Aktualisering m m Utgående ansvarsförbindelse Not 28 Ansvarsförbindelser Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Charlottenbergs Energi AB

47 Driftredovisning (tkr) Urspr. ram Ombudg. fr 2010 Tilläggsanslag Total budget Utfall Budgetavvikelse 47 Kommunstyrelsen Gemensam förvaltning Politisk verksamhet Infrastruktur, näringsliv m m Fritidsverksamhet Värmlandstrafik Bildning Gemensam förvaltning Turistverksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Musikskola Bibliotek Fritidsgårdar Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg Grundskola inkl grundsärskola Gymnasieskola inkl gymnasiesärskola Vuxenutbildning o övrig utbildning Vård o omsorg Bostadsverksamhet Vård och stöd Gemensam verksamhet Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg LSS/Psykiatri Samhällsbyggnad Gemensamma Lokaler Gemensam verksamhet Gator, vägar, parker Miljö och hälsoskydd Räddningstjänst Fritidsverksamhet Särskilt riktade insatser Vatten och avlopp Avfallshantering Övrig verksamhet Summa utskotten Finansförvaltningen Pensionskostnader ink löneskatt Kalkyldiff- PO-/sem påslag Reavinst/-förlust Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Bidrag Finansnetto Summa / resultat

48 48 Driftredovisning per verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall Serviceverksamhet Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Finansiering Investeringsredovisning (tkr) Total budget Redovisning: Inkomst utgift Avvikelse Serviceverksamhet* Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Affärsverksamhet* * Serviceverksamhet består främst av kommunens lokaler, både egna och inhyrda. I mindre omfattning även möbler, informationsteknologi med mjukvara och personalbilar. Affärsverksamhet består av vattenförsörjning, avlopp- och avfallshantering samt fjärrvärme. I mindre omfattning även industrifastigheter och skogsdrift.

49 49 Va-verksamheten (tkr) Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader (kap kostn ränta) Årets resultat Verksamhetens intäkter Konsumtionsavgifter Intern överföring slam Anslutningsavgifter Övr intäkter Verksamhetens kostnader Löner bokf Anläggn mtrl Entr o konsulttjänster Övr verksamhetskostn Fördeln kostn SB-förvaltn (8%) Fördeln kostn KL-förvaltn Red ass (40%) Övr adm kostn Balansräkning Tillgångar Materiella anläggningstillgångar: Fastigheter och anläggningar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Avräkningspost Eda kommun Årets resultat Summa skulder o eget kapital

50 50 Redogörelse över kommunens pensionsförpliktelse Tkr Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar, bokfört värde Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (kommunens återlån) Finansiella placeringar, marknadsvärde Finansiella placeringar, markn värde./. Finansiella placeringar, bokfört 0,97 värde Aktualiseringsgrad 81,0% Fem år i sammandrag Antal invånare 31/ Skattesats kommunen, kr 22,25 22,25 22,25 22,25 22,25 Skattesats totalt, kr 34,30 34,30 34,30 34,05 34,05 Årets resultat, tkr Budgetavvikelse Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 101,2 99,3 101,4 96,9 97,0 Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvesteringar, tkr Långfristiga skulder, tkr Soliditet, % 79,5 80,7 81,6 83,8 81,6 Soliditet inkl pensionsåtagande, % 56,1 58,8 58,4 60,2 58,6 Balanslikviditet, % Borgens- och ansvarsförbindelser, inkl åtagande för pensionsförpliktelser, tkr

51 51 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen Eda kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning (RKR) med något undantag. Undantagen, som beskrivs nedan, gäller vissa avskrivningstider, periodisering av anslutningsavgifter samt dokumentation av redovisningssystemet. Materiella anläggningstillgångar Den kommunala redovisningslagen föreskriver att uppgift ska lämnas om materiella anläggningstillgångars anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Uppgifter om tillgångarnas anskaffningsvärde har hämtats från kommunens anläggningsregister. I de fall anskaffningsvärden ej har kunnat fastställas med hjälp av anläggningsregistret har manuell beräkning gjorts. De planenliga avskrivningarna följer RKR idé skrift, med undantag för vissa industrifastigheter där avskrivningstiden har beräknats till 33 år istället för rekommenderade 20 år. Kommunen har tidigare tillämpat kortare avskrivningstid för va-ledningar (25 år), men från 2007 följs RKR idé skrift, med en avskrivningstid på 50 år. Anläggningstillgångar avskrivs under respektive ekonomisk livslängd, för maskiner och inventarier är detta mellan 3-20 år, för fastigheter år. Bidrag infrastrukturella investeringar I enlighet med RKR rekommendation 6.2 redovisas bidrag till infrastrukturella investeringar som materiell anläggningstillgång och avskrivs på 25 år. Redovisning av finansiella tillgångar I enlighet med RKR rekommendation 20 har omklassificering gjorts av finansiella tillgångar. Detta har inneburit att de finansiella tillgångar som inte brukas stadigvarande omklassas från anläggningstillgång till omsättningstillgång, ex är placeringar som är gjorda för att möta framtida pensionsutbetalningar.

52 52 Exploateringsfastigheter Från och med år 2011 har exploateringsfastigheter omklassificerats från materiell anläggningstillgång till omsättningstillgång enligt god redovisningssed. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter för bl a vatten- och avloppsanslutningar ska enligt RKR 18 rekommendation intäktsredovisas i takt med avskrivningstiden på anläggningen. Eda Kommun har valt att inte följa dessa rekommendationer då anslutningsavgifter används för underhåll och återinvestering i de aktuella anläggningarna. Skatteintäkter Redovisningen av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. I bokslutet för år 2011 redovisar kommunen de preliminära skatteintäkterna (enl SKL:s prognos), dels den justerade slutavräkningen för år I balansräkningen redovisas 2011 års avräkningslikvid som en kortfristig fordran, liksom slutavräkningen för 2010 års skatteintäkter. räkningen. Den individuella delen som intjänats under 2011 och som utbetalas i mars 2012 redovisas som kortfristig skuld. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt, som är intjänade av arbetstagare och pensionstagare före Ansvarsförbindelsen ligger utanför balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. I enlighet med Redovisningsrådets rekommendation periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser. Pensionsförpliktelser till förtroendevalda som ännu ej börjat utbetalas redovisas i enlighet med RKR rekommendation 2.1 som ansvarsförbindelse. Under år 2011 har diskonteringsräntan för pensioner sänkts vilket medfört kostnader. Dessa kostnader är enligt RKR rekommendation 3.1 jämförelsestörande. I årsredovisningen framgår detta av noter 7 och 8. Periodiseringar Leverantörsfakturor på belopp över 25 tkr som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastar 2011 års redovisning. Löner som intjänats i december 2011 men utbetalas i januari 2011 (timlöner, OB-ersättning och övertidsersättning) har periodiserats som kortfristig skuld och belastar 2011 års resultat. Arbetsgivaravgiften för december 2011 har också periodiserats som en kortfristig skuld. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift. Semesterlöneskulden har klassificerats som kortfristig skuld. Pensionsskuld och pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar, som utgörs av inbetalningar till KPA och alternativa lösningar, redovisas bland verksamhetens kostnader, liksom den preliminära löneskatten på dessa pensionsutbetalningar. Den samlade pensionsskulden finns i balansräkningen under raderna avsättning för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelsers som inte har upptagits bland skulder och avsättningar. Pensionsförmåner intjänade fr.o.m samt garantioch visstidspensioner, inklusive särskild löneskatt, redovisas som avsättning. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultat- Internredovisning Personalomkostnadspålägg Arbetsgivaravgifter/personalomkostnader har påförts respektive verksamhet genom procentuellt påslag i samband med löneutbetalningen. Följande procentpåslag har använts under 2011: Anställda 38,98 Förtroendevalda 35,92

53 53 Kapitalkostnader Nämndernas driftkostnader belastas med en internt kalkylerad kapitalkostnadsränta. Räntan beräknas på bokfört värde och räntesatsen har varit 5,0 procent. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8. I koncernbokslutet ingår Eda kommun och de bolag i vilka kommunen innehar en röstandel av minst 20 procent, nämligen Eda Bostads AB (100 procent), Eda Energi AB (100 procent) och Valfjället Skicenter AB (98,6 procent). Kommunen har också små ägarandelar i Värmlandstrafik AB, Kommentusgruppen AB, West Wermland Invest AB och Förenade Småkommuners Försäkrings AB, vilka inte ingår i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunens redovisningsprinciper är styrande, vilket har medfört att bolagens bokslut har justerats något. Koncerninterna poster av väsentlig betydelse har uppskattats och eliminerats. I RKR rekommendation 8.2 beskrivs hur den sammanställda redovisningen ska vara uppställd, i den gemensamma förvaltningsberättelsen görs vissa avvikelser.

54 54

55 55 Kommunledningsstaben Årets verksamhet I och med att både den politiska organisationen och förvaltningsorganisation är ny from 2011 så har det inneburit ett omfattande arbete att strukturera arbetsuppgifter och rutiner inom kommunledningsstaben. Under året har kommunledningsstaben organiserats och bemannats enligt beslutad organisation. Organisationen var fullt bemannad under september månad. Genom den nya organisationsstrukturen - med en förvaltning - har vi lagt en grund för att utveckla de strategiska funktionerna och skapa en effektivare hantering vad gäller driftsfrågor. En viktig förutsättning för utvecklingen är kompetensutveckling och samarbete inom förvaltningen. Ett medborgarkontor har skapats under året för att underlätta för medborgare att ta kontakt med kommunen och att snabbt få hjälp eller bli hänvisad till rätt verksamhet i kommunen. Arbetet med koncernens styrmetoder, årsredovisning, löpande uppföljningar, prognoser, delårsrapport samt samordning av arbetet med verksamhetsplanerna har utgjort en väsentlig del av arbetet under året. Staben har samordnat upphandling av varor och tjänster och samverkat med andra kommuner och myndigheter för att uppnå totalekonomiska fördelar, genom ramavtal eller samlade specifika inköp. Under 2011 genomfördes följande upphandlingar: Terminalglasögon, pensionsadministration, kyld mat, massagetjänster, pistmaskin, resebyråtjänster, ombyggnad avloppsreningsverk, trafiksäkerhetsåtgärder Åmotfors centrum, kalkning av sjöar och vattendrag, kontorsmöbler, livsmedel, stationstankning, trygghetslarm, städentreprenad, laboratorietjänster, skolmaterial och lekmaterial.

56 56 Vidareutvecklingen av vårt elektroniska fakturasystem fortskrider. Fortfarande skannas % av leverantörsfakturorna vilket inte är tillfredsställande eftersom det är billigare och miljövänligare att fakturorna skickas elektroniskt direkt från leverantören. Sjukfrånvaron i kommunen var 4,80% under Detta innebär en ökning av sjukfrånvaron under jfr Målet för kommunen 2012 bör vara att den skall ner till högst 4%. De viktigaste händelserna under året: Riktade insatser har genomförts inom arkivverksamheten. Införande av surfplattor till politikerna Utvecklat medborgarkontoret Ledarskapsutvecklingsprogram för kommunens chefer Implementering av åtgärder för att främja frisknärvaron med anledning av resultaten från hälsoprofilerna. Olika övergripande personalfrämjande åtgärder i syfte att öka trivseln och sammanhållningen mellan kommunens olika arbetsplatser, såsom Valfjällskväll, Lersjön runt, ishockey-kvällar, motionslopp etc. Den virtuella servermiljön har förnyats under Fyra nya servrar är inköpta för att ge oss tillräcklig kapacitet de närmsta åren. Ett trådlöst nät har införts vid våra högstadieskolor. Nätet kommer att färdigställas för övriga skolor under I samverkan med EU-projektet Det företagsamma Värmland arrangerades en näringslivsdag. Arbetet med kommunens översiktsplan och lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden har påbörjats. Kommunen har tagit fram ett näringslivsprogram vars syfte är att främja tillväxt i befintliga företag och göra hela kommunen attraktiv för nyetableringar. För att förbättra dialogen med företagen har 100 företagsbesök gjorts. En företagslots har införts i syfte att vara företagens dörr in i kommunen. Ett Näringslivsråd och en strategigrupp för utveckling av Charlottenbergs centrum har bildats. En informationspolicy för kommunen är framtagen och kommunen introducerade ett eget konto på Facebook. Ett av målen var att delta i ett internationellt EU-projekt. Detta mål har inte uppnåtts. Först under hösten 2012 kommer West Sweden att genomföra en analys av vilka idéer i den kommunala förvaltningen som kan bli internationella projekt. Bra boendemöjligheter. Skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. Verksamhetsmål Utveckla attraktiva områden för boende och rekreation. Utveckla trygga, säkra och hållbara livsmiljöer. Måluppfyllelse Undersökningar under året visar att uppsatta verksamhetsmål uppnåtts men att det inte varit tillräckligt för en positiv befolkningsutveckling. Det övergripande målet endast delvis uppfylld eftersom befolkningen minskat under året. Indikatorer Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 Befolkning Antal innevånare Ohälsotal Dagar 47, Tillgång byggklara Antal villatomter Planberedskap Nivå - God God (10) Tryggare medborgare (39) Attraktivt att bo och leva Poäng (100) Index (100) Goda kommunikationer Med vägar, järnväg och tele/it-kommunikation. Bra förbindelser inom och till kommunen för arbete, fritid och utbildning. Målet för näringslivsklimatet i kommunen var att hamna på plats < 200 i Svenskt Näringslivs ranking. År 2010 hamnade Eda på 268:e plats, att jämföra med 2009 då kommunen låg på 287:e plats. Resultatet av rankingen för år 2011kommer den 23 april.

57 57 Verksamhetsmål Arbeta för en bra infrastruktur och goda kommunikationer. Måluppfyllelse Verksamhetsmål bedöms uppnådda vad avser abetet med infrastruktur och kommunikationer. Däremot kan konstateras att det finns vissa brister avseende kollektivtrafik inom kommunen och tillgången på tele/ IT-kommunikation gällande bredband. Utredningar pågår för att klarlägga förutsättningar och möjligheter till förbättringar inom dessa områden. Övergripande mål delvis uppfyllt. Indikatorer Enhet Utfall 2011 Regionindex (NERI) Index (100) Plan Mål Ett utvecklat näringsliv Som bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Vi ska stödja entreprenörskap och innovationer och ta tillvara lokala förutsättningar. Verksamhetsmål Skapa förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv. Öka kommunens servicenivå gentemot företagen. Förbättra informationen och dialogen mellan kommunen och företagen. Förbättra marknadsföringen av kommunen och näringslivet. Värna om och bidra till tillväxt i befintliga företag samt stimulera nyetablering av företag. Måluppfyllelse Verksamhetsmålen för ökad sysselsättning och nya företag bedöms uppnådda. Målet för sysselsättningsgrad är inte uppnådd, men om hänsyn tas till arbetspendlingen till Norge så bedöms den vara uppnådd. Arbetet för att utveckla information och dialog med företagen har genomförts enligt kommunens näringslivsprogram och bland annat har ett näringslivsråd bildats och företagsbesök har genomförts enligt plan. Arbetet förväntas innebära förbättring av kommunens näringslivsklimat men måluppfyllelse kan bedömas först när nästa undersökning presenteras våren Övergripande mål bedöms i huvudsak vara uppfyllt. Upplevelser Eda kommun skall erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud som är berikande både för invånare som besökare. Vi ska lyfta fram och utveckla det som finns. Indikatorer Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 (29) Sysselsättningsgrad % 62, (32) Nya företag/1 000 invånare Antal 5,9 5 5 (33) Förändring i antal förvärvsarbetande/1 000 invånare Antal 6,0 >6,0 >6,0 (34) Näringslivsklimat Betyg 268 1) <200 <200 Företagsbesök Antal Deltagande i internationella EU-projekt Antal Tillgång byggklara tomter näringslivsändamål Antal - Ökas Ökas Planberedskap -industri -handel 1) Ranking Nivå Inga nya planer för handel fanns 1 ny plan Eda Glasbruk 1 ny plan Charlottenberg

58 58 Verksamhetsmål Eda kommun ska vara en attraktiv mötesplats för människor. Vi ska skapa förutsättningar för ett rikt fritidsoch kulturliv som bidrar till en så bra livskvalité som möjligt. Vi ska utveckla kommunen som besöksmål för turismen och som destination för shoppingturismen. Måluppfyllelse Verksamhetsmålen attraktiv mötesplats och besöksmål främst för shoppingturism bedöms uppfyllda. Övergripande mål i de delar som avser attraktiv mötesplats och besöksmål för shoppingturism bedöms uppfyllt. Indikatorer Enhet Utfall 2011 Gästnätter (SCB) Index (100) Gästnätter (TEM) Antal ) Omsättning detaljhandel (HUI) Detaljhandel försäljning (HUI) Restauranger (SCB) Besökande turistbyrå Arbetstillfällen inom turismen (TEM) Plan 2011 Mål ) Mkr ) Index (100) Index (100) Antal ) ) Antal 115 6) (4) Bibliotek öppet Antal tim 1) Index ) Avser 2010 års TEM. Siffror för 2011 kommer under våren ) Avser utfallet ) Avser utfallet ) Index ) Avser 2010 års TEM. Offentlig service En god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare Verksamhetsmål Medborgare, brukare och kund Levererar tjänster som medborgare, brukare och kunder är nöjda med. Öppen dialog med medborgare, brukare och kunder. Förvaltningen har hög tillgänglighet och korta handläggningstider. Tydlighet med vilka tjänster och servicenivå som vi levererar Medarbetare Skapa utvecklingsmöjligheter, stimulerande arbetsuppgifter och en god arbetsmiljö. Förbättra medarbetarnas hälsa. Ökad jämställdhet och mångfald. Kommunen skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Måluppfyllelse Verksamhtsmål medborgare, brukare och kund bedöms inte uppfyllda. Verksamhetsmål medarbetare bedöms i huvudsak uppfyllda. Övergripande mål för offentlig service bedöms endast delvis uppnådda.

59 59 Indikatorer Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 Medborgarindex (NMI) Index Kundnöjdhet Kommunledningsstab % (13) Valdeltagande % Inget val - - (14) Webbinfo % (15) Medborgare deltagande % (16) Inflytandeindex (NII) Index (1) Tillgänglighet e-post % (2) Tillgänglighet telefon % (3) Bemötande % Sjukfrånvaro kommunen % 4,80 3,5 3,5 Sjukfrånvaro Kommunledningsstab % 4,38 2,5 2,5 Medarbetarnöjdhet kommunen 1) % Medarbetarnöjdhet Kommunledningsstab 1) % Mäts genom medarbetarundersökning Tricconet. Mål avser positionsförbättringar inom undersökningsområdena 2. Ledarskap, 7. Utveckling och 9. Uppskattning.

60 60 Livslångt lärande Kunskap för att möta framtidens kompetenskrav. En ökad utbildningsnivå. Möjligheter till distansutbildning. Verksamhetsmål Vi har en utbildning med hög kvalité och stimulerar det livslånga lärandet. Måluppfyllelse redovisas under verksamhetsområde Bildning. Årets ekonomiska resultat Budget 2011 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Kommunchef Ekonomi IT Administrativa Utveckling Personal Totalt för kommunledningsstaben visas en avvikelse mot budget på ca tkr. Avdelningarnas verksamheter liksom den politiska verksamheten har i stort bedrivits inom de tilldelade ramarna. Bland avvikelserna kan främst nämnas anslaget till Värmlandstrafik som överskreds med drygt 500 tkr. Den negativa avvikelsen kompenseras av att anslaget till oförutsett ej förbrukats fullt ut. För övrigt redovisas endast mindre avvikelser. Framtiden Arbetet med översiktsplan planeras slutföras under våren 2012 för att planen skall kunna antas under hösten Efterfrågan på allmänna handlingar har ökat och ställer krav på en bra struktur på hanteringen av kommunens handlingar. För att möta detta behöver kommunen se över arbetsformer och struktur för att kunna säkerställa enkel och snabb leverans av allmänna handlingar. Kraven på tillgänglighet ökar från medborgarna. Medborgarkontoret är en naturlig kontaktpunkt och servicen till medborgarna behöver fortsatt utvecklas bla genom införande av e-tjänster. Under hösten kommer West Sweden att tillsammans med kommunen se över vilka projektidéer som kan leda till medverkan i internationella projekt. Inför detta arbete kommer politiker och tjänstemän att få kompetensutveckling i ämnet EU. En policy för det internationella arbetet kommer att tas fram. I samarbetet med bla projektet Attraktiva Värmland planeras olika aktiviteter för att bidra till en attraktivare kommun att bo, verka och besöka. Kartläggning och förslag till åtgärder för en förbättrad kollektivtrafik inom kommunen kommer att tas fram..

61 61 Det är viktigt med fortsatt satsning på kompetensutveckling för att målen för verksamheten ska nås. Med hänsyn till att sjukfrånvaron för hela kommunen har ökat är det nödvändigt att genomföra särskilda insatser för att öka frisknärvaron. För att uppnå en bättre service till användarna av fakturasystemet samt att uppnå en billigare och miljövänligare hantering av leverantörsfakturorna så kommer arbetet med den elektroniska anslutningen av leverantörer ytterligare intensifieras Vidare planeras för möjligheten att kommuninvånarna ska kunna betala fakturor avseende kommunala tjänster såsom vatten o avlopp, renhållning, barnomsorg, vård- o omsorg etc etc på elektronisk väg. Systematiskt arbetsmiljöarbete Utvärderingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunledningsstaben uppvisar några områden som behöver förbättras. En handlingsplan för att stödja medarbetarna att hantera tillfälliga perioder av högre arbetsbelastning har tagits fram bl.a har behovsstyrd stresshantering erbjudits all personal. Ambitionen är också att friskvårdstimmen skall utnyttjas bättre för att ytterligare bidra till att motverka den arbetsrelaterade stressen. Sjukfrånvaron uppgick till 3,38% vilket är en ökning jämfört med 2010 års nivå som var1,09%. Den ökade sjukfrånvaro kan främst härledas till två icke arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar. Åtgärder har genomförts för förbättrad brandsäkerheten bl.a har uppgraderingar skett av brandfiltar, utrymningsplaner och släckningsutrustning. Utrymningsövning har genomförts med gott resultat. Några arbetsskade- eller tillbudsanmälningar finns inte inrapporterade från anställda eller skyddsombud under Generellt är trivseln hög, men långtidssjukskrivningar har medfört ökad arbetsbelastning och behov av prioriteringar. Trots prioriteringar har det blivit något högre övertidsuttag som uppgick till 449,25 timmar.

62 62

63 63 Bildning Årets verksamhet Bildnings verksamhetsområde omfattar förskola, pedagogisk omsorg (f d familjedaghem), förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, Svenska för invandrare, musikskola, biblioteksverksamhet, kultur, fritid, turism och folkhälsa. Hela skolverksamheten inklusive förskolan har fått en ny skollag att förhålla sig till under året. Dessutom har nya läroplaner införts för förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Den nya gymnasieskolan, Gy11 med nya programstrukturer trädde också i kraft höstterminen Ett nytt betygssystem gäller från höstterminen, medan den gamla läroplanen med tillhörande betygssystem lever kvar tills årets nior går ur grundskolan. Alla dessa förändringar har medfört att mycket tid har avsatts för implementering bland all berörd personal. Kommunen har under året haft en gedigen genomlysning av hela skolverksamheten, genom att Skolinspektionen utövat sin regelbundna tillsyn. Den rapport med krav på åtgärder som presenterades i juni 2011 finns att läsa på Skolinspektionens hemsida. Antalet elever med komplexa behov som bl a kräver omfattande personella resurser har ökat under året. Detta har medfört utökade kostnader för att kunna ge dem det lagstadgade stöd de har rätt till. I juni beslutade Kommunfullmäktige att kommunen fortsätter att driva förskoleklass och grundskola åk 1-3 i Skillingmark, när friskoleföreningen beslutat att lägga ner sin verksamhet på grund av för få barn i aktuella åldrar. Den fristående förskolan Äventyret startade i Åmotfors augusti 2011 med plats för 15 barn. Delar av förskolans personal har utbildats i småbarnspedagogik och en avdelnings personal har gått en utbildning kring teknik förskolan. Denna

64 64 utbildning resulterade i att förskolan vann Teknikerjaktens Polhemspris under hösten. Vårdnadsbidraget har under året nyttjats av 8 familjer. SFI (Svenska För Invandrare) bedrivs åter i Eda kommuns regi från 1 januari Denna förändring har gett positiva följder för kommunens invandrare. Under hösten hölls också en kulturfest där eleverna bjöd på mat och underhållning från de kulturer de representerar. Eda gymnasieskolas restaurangutbildning erhöll certifiering för ServiceCollege i slutet av året. Årets Nobelfest hölls den 8 december i bibliotekets lokaler Charlottenberg. Det blev en festlig och högtidlig sammankomst med god mat som Restaurangeleverna lagade till och serverade, musikskolan stod för underhållningen och litteraturpris delades ut till tre elever. Dessutom delades årets kulturpris ut till Anna-Lena Persson som är operasångerska och ursprungligen kommer från Koppom. Bland övriga kulturarrangemang kan nämnas utställningar, Open Art, berättarkvällar, författarbesök mm. Fullmäktige beslutade under året om en ny biblioteksplan för Biblioteket startade tillsammans med länets övriga bibliotek en gemensam webbportal. Arbete med att ta fram en regional kulturplan har bl a skett genom dialogmöten där alllmänhet och föreningar bjudits in att lämna synpunkter. Fritidsgårdsverksamheten i Åmotfors bedrivs från 2011 i Folkets Hus lokaler. Arbetet med att tillskapa ett ungdomsråd i kommunen har påbörjats under året. Verksamheten beräknas komma igång under mars En turismstrategi har upprättats för Eda kommun. Under 2012 ska en handlingsplan utarbetas som konkretiserar strategin. Motionsarrangemanget Eda på fötter där kommunen är medarrangör, genomfördes i september i Charlottenberg, Åmotfors, Koppom och Skillingsfors. Bra boendemöjligheter Skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. Verksamhetsmål: Erbjuda förskoleverksamhet i barnens närmiljö. Alla föräldrar ska erbjudas barnomsorg till sina barn på det datum de själva önskar. Genom ökad fysisk aktivitet och utbildning kring vikten av sunda levnadsvanor, bidra till ökad hälsa hos barn/elever. Trygga och goda uppväxtvillkor (mål i hälsoplanen) Aktiviteter för att nå målen: Plan för fortsatt barnomsorgsutbyggnad med närhetsprincipen i fokus finns. Alla barn/elever ska ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet i skolan. De ska också få utbildning i kost och livsstilsfrågor. SMARTIS* erbjuds alla grundskoleelever (*Smart I Skolan, fysisk aktivitet, goda matvanor, själ känska är tre delar i SMARTIS) Skolmaten ska vara näringsriktig och kommunens framtagna riktlinjer för innehållet i frukost/mellanmål som serveras gäller alla verksamheter.

65 65 Kommentarer kring måluppfyllelsen: De flesta barnen får förskoleplats i närmiljön. Ett antal familjer har själva valt att placera sina barn i ett annat område. 74% av de som sökt plats för sina barn inom förskoleverksamheten har fått plats det datum de önskat. Resterande har fått vänta i snitt 32 dagar på plats. Detta inträffar främst vid anhopning av inskolningar. SMARTIS aktiviteter genomförs ej fullt ut vid alla skolor ännu. En arbetsgrupp med representanter från alla grundskolor arbetar med att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse. Förutom Smartis erbjuder skolgårdarnas utformning eleverna fysiska aktiviteter av olika slag. Skolmaten samt frukost/mellanmål är näringsriktig och följer innehållsmässigt de riktlinjer som tagits fram. Indikatorer Enhet Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Andel barn som har barnomsorg i närområdet (mäts Procent /5) Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten Procent har fått plats på önskat place- ringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn i förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Genomsnitt antal dagar Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Hur många barn i snitt per personal är faktiskt närvarande i förskolor i Eda? Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan i Eda? Andel elever som har tillgång till fysisk aktivitet varje dag Antal barn/ årsarb etare Antal barn/ årsarb etare Kr/barn från Skolverket 5,0 5,1 5,0 4,0 3,6 4, : kr Procent 95 GU f GU HI f-9 33 GY Likabehandlingsplaner finns inom alla verksamheter Procent

66 66 Goda kommunikationer Med vägar, järnväg och tele/it-kommunikation. Bra förbindelser inom och till kommunen för arbete, fritid och utbildning. Ett utvecklat näringsliv Som bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Vi ska stödja entreprenörskap och innovationer och ta tillvara lokala förutsättningar. Verksamhetsmål Skapa god tillgång till datorer och Internetuppkoppling, för både lärare och elever i grund- och gymnasieskola. Aktiviteter för att nå målen: En IT-strategi ska utarbetas under Denna syftar till att öka möjligheter för elever och lärare att använda IT som ett kommunikations-/arbetsredskap. Kommentarer kring måluppfyllelsen: Utbyggnaden av IT har under 2011 inte varit prioriterad. En IT-plan har utarbetats och resultatet har blivit att medel avsatts i 2012 års budget, för att påbörja en-till-en satsning inom grundskolan och gymnasiet. Det första steget som är att utrusta alla lärare med en bärbar dator, genomförs Trådlöst nätverk installeras under våren 2012 vid Hierneskolan och Gunnarsbyskolan. Verksamhetsmål Möjliggöra och uppmuntra entreprenörskap bland elever i grund- och gymnasieskola. Aktiviteter för att nå målen: Grundskolan och gymnasieskolan beskriver i sina arbetsplaner hur entreprenörskap möjliggörs Deltagande i olika projekt/aktiviteter kring entreprenörskap uppmuntras Kommentarer kring måluppfyllelsen: Årskurs 8 på Gunnarsbyskolan deltar under tre läsår tillsammans med Norma i ett projekt kring skola/näringsliv. Projektet har initierats av handelskammaren. Gymnasiets projekt bygger på ett koncept som tagits fram av Ung Företagsamhet (UF). I korthet kan man säga att det innebär att eleverna i årskurs 3 får prova på att driva ett eget företag. När eleverna får ha ett UFföretag ger det dem en bra inblick i hur det är att arbeta som entreprenör. Skolorna är bara i uppstartsfasen av det entreprenöriella lärandet och därför är det ännu få klasser som kommit igång med egna projekt. Indikatorer Enhet Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Andel lärare som har en egen dator Procent 50 GU som arbetsredskap HI f-9 16 GY 75 Antal elever/dator Antal 10 GU HI f-9 7 GY 4,5 10 Tillgång till trådlös internetuppkoppling Antal enheter Indikatorer Enhet Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Antal klasser i grundskola/gymnasium som är engagerade i projekt/ Gunnarsby och en från antal 15 3 klasser deltar, 2 från 15 aktiviteter kring entreprenörskap gymnasiet

67 67 Upplevelser Eda kommun skall erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud som är berikande både för invånare som besökare. Vi ska lyfta fram och utveckla det som finns. Verksamhetsmål Eda kommun ska vara en attraktiv mötesplats för människor. Vi ska skapa förutsättningar för ett rikt fritids- och kulturliv. Människor ska ha möjlighet till en så bra livskvalité och en så god folkhälsa som möjligt, kort sagt Dä ska va gôtt å leve, annars kan dä kvette Vi ska utveckla kommunen dels som besöksmål för turismen och dels som destination för shoppingturi men. Verksamheterna ska samarbeta med föreningslivet i kommunen, t ex genom Smartis, skolskogar, barn- och ungdomsverksamheten och i samband med olika arrangemang. Musikskola ska finnas tillgänglig för alla grundskole- och gymnasieelever i kommunen. Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser för kulturupplevelser och lärande. Användarna ska vara nöjda med bibliotekens servicenivå Aktiviteter för att nå målen: Genom olika samverkansgrupper både internt och externt verka för att utveckla fritids- och kulturutbudet i egen regi och i samverkan med föreningslivet. Genom ett nära samarbete med turismnäringen verka för att utveckla turismverksamheten. Fritidsanläggningar med möjlighet för en rad olika fritidsaktiviteter finns runt om i kommunen (kommun- och föreningsdrivna) Fritidsgårdsverksamhet finns i Charlottenberg, Koppom och Åmotfors Alla verksamheter beskriver i sina arbetsplaner hur de samverkar med föreningslivet. Musikskolan marknadsför sin verksamhet så att alla elever och föräldrar har tillgång till information och eleverna ges likartade förutsättningar att delta. Bibliotek finns i Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. En omarbetad biblioteksplan beslutas av KF under Inom olika samverkansgrupper verka för att öka delaktigheten och inflytandet i olika samhällsfrågor bland kommuninvånarna och framförallt med ungdomar. En satsning på värdskapsarbete bland invånare och kommunanställda. Kommentarer kring måluppfyllelsen: Eda-bornas möjligheter att få rika fritids- och kultur upplevelser har från kommunens sida inte förändrats under året. Det blir i slutändan invånarna själva som måste söka upp och ta del av det som erbjuds och tillhandahålles t ex via museiverksamhet, Open Art, föreningsverksamhet osv. Med anledning av den framtagna turismstrategin finns numera en bra grund för att tillsammans med kommunens verksamma turistaktörer utveckla turismen och besöksnäringen. Det hela ska nu bearbetas vidare i aktivitets- och verksamhetsplaner. Fritidsgårdsverksamheten är under utveckling och under 2012 ska öppethållandet utökas och det ska göras

68 68 en breddning och kvalitetshöjning av verksamhetsinnehållet. Inom fritidsavdelningens olika verksamhetsområden ingår samverkan med föreningslivet i stort sett i allt arbete. I det pågående föreningsutvecklingsarbetet finns förhoppningar om att stärka upp och utveckla föreningslivet och dess verksamheter. Arbetet med att skapa ett ungdomsråd pågår och verksamheten beräknas vara igång under våren Kommunens fritidsanläggningar står till förfogande för föreningslivets verksamhet och fritidsavdelningen svarar även för uthyrnings till privatpersoner och företag. Kommunens satsning på ett folkhälsoår under 2012 kommer att intensifiera samverkan på olika sätt med föreningslivet, företag och privatpersoner. När det gäller biblioteksverksamheten så är utlåningstalen oförändrade jämfört med 2010, men färre invånare innebär ändå att resultatet blir ett något högre utlåningstal/invånare för Antal fysiska besök på biblioteken minskade något under året. En ny biblioteksplan har beslutats under 2011 och kommunen har bibliotek i Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. Musikskolans verksamhet har förändrats under 2011 med anledning av skärpning i skollagen kring elevers möjlighet att vara lediga från den obligatoriska skolan. Rektor beslutar om ledighet under skoldagen och många av musikskolans elever får nu denna undervisning efter skoltid eller under håltimmar. Detta gör att antalet elever som deltar i musikskolan har minskat. Denna minskning är förmodligen tillfällig eftersom man söker efter lösningar till möjligheter att flera ska kunna delta. Indikatorer Enhet Budget Utfall 2011 Plan Nöjdhet kring servicenivån bland bibliotekens Procent 90 Ingen utförd 93 brukare (enkät) Bibliotekens totala antal timmar öppethållande per Timmar/vecka lör. 68 vecka Antal besökande/antal kommuninvånare Procent 13 9,2 10,0 Antal utlån/antal kommuninvånare Procent 9,0 7,6 7,8 Antal utlån till barn Antal 30,0 22,3 25,0 Antal nya lånekort Antal Antal elever i musikskolan Antal Antal uppträdanden per år i musikskolan Antal Allmän turistverksamhet inom kommunen (enkät turistaktörer/besökare) Turistbyråverksamheten (enkät besökare) Fritidsgårdsverksamheten (enkät besökare) Upplåtelse av fritidsanläggningar Simskoleverksamheten Föreningsverksamheten (redovisade aktiviteter) Antal arb.tillf. Antal gästnätter Ek.omsättn.kr Öppet (tim/år) Antal besökare Öppet (tim/år) Antal besökare Öppet (tim/år) Antal besökare Antal deltagare Nybörjare Simkunnighet % Antal föreningar Barn/ungd.för. Verksamhet milj Ej klart milj Kulturverksamheten Barn/ungdomsarrangemang Antal Museiverksamhet Öppet (tim/år) Antal besök

69 69 Offentlig service En god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare Verksamhetsmål En familjecentral tillskapas, tillsammans med landstinget, för att möjliggöra utökat föräldrastöd och föräldrautbildning. Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns/ elevers utbildning och fostran i förskolan/skolan. Aktiviteter för att nå målen: KS föreslås besluta att verksamhetschefen för bildning och avdelningschefen för IFO tillsammans med representanter från landstinget utreder ett eventuellt tillskapande av en familjecentral i Eda. Alla skolor och förskolor beskriver i sina arbetsplaner hur de arbetar med föräldrars delaktighet och möjlighet att påverka sina barns skolgång. Kommentarer kring måluppfyllelsen: Familjecentralsplanerna har kommit en bra bit på väg. Samverkan med landstinget och IFO kring innehåll, lokalfrågor, resursfrågor mm sker i en styrgrupp och en arbetsgrupp. Beslut om att kommunen ska vara en aktör i verksamheten har tagits i och med att verksamhetsplan för beslutades av KF nov Tyvärr har övriga samverkansgrupper tillsammans med landstinget och IFO haft låg prioritet under 2011, endast ett möte med Framtidsgruppen har genomförts. På alla förskolor finns föräldraråd. Minnesanteckningarna skickas ut till alla föräldrar. I den dagliga kontakten och på föräldramöten/utvecklingssamtalen finns stora möjligheter att få insyn och delaktighet i barnens utbildning och fostran. I arbetsplaner beskrivs hur man arbetar med inflytande och delaktighet. Ingen enkätundersökning har genomförts under Alla grundskolor har samrådsgrupper för föräldrainflytande. Indikatorer Enhet Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Föräldrars upplevelse av delaktighet (enkät) Procent 85 Ej mätt 85 Samverkansgrupper landsting-kommun, Frekvens/gruppering Antal möten o grupper Framt.gr. 4/år Barnh.t. 4/år Framt. 1 gr. Barnh.t 0 Framt.gr. 4/år Barnh.team 4/år

70 70 Livslångt lärande Kunskap för att möta framtidens kompetenskrav. En ökad utbildningsnivå. Möjligheter till distansutbildning. Verksamhetsmål Skapa en skola som kan möta det framtida samhället. Skapa förutsättningar för barns/elevers inlärning och sökande, när det gäller kunskaper och färdigheter. Skapa en lärande organisation, genom att arbeta i arbetslag, där personal och barn/elever tillsammans planerar, genomför och utvärderar. Genom ett aktivt jämställdhetsarbete skapa en skola där alla barn/elever har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, oavsett kön. Andelen elever som har fullständigt avgångsbetyg i grundskolan ska öka Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Eda tillhör övre halvan av jämförbara kommuner i Skolverkets jämförelsetal. Alla elever ska uppnå målen i simundervisning i åk 5 Delaktighet och inflytande i samhället (mål i hälsoplanen) Samverkan med lokalt näringsliv Personalen får möjlighet att utveckla sin IT-kompetens och får tillgång till arbetsdatorer Kommentarer kring måluppfyllelsen: Under året har ett stort och gediget implementeringsarbete avseende nya läroplaner och ny skollag genomsyrat personalens fortbildning i förskola/skola. Allt för att öka möjlighet för Eda kommuns barn/ungdomar att lyckas i förskolan/ skolan. Bildningsverksamheten har under året även påmints om uppdraget och de nya krav som ställs på verksamheten i den tillsyn som Skolinspektionen genomförde under våren. En inspektion ger nulägesbilder men också krav som ska uppfyllas vilket naturligtvis skapar utveckling som gagnar barn/unga i kommunen. En utveckling av verksamheternas arbetslag har initierats genom att först kommunens centrala ledningsgrupp Aktiviteter för att nå målen: Skolan/förskolan implementerar och utgår från nya läroplaner/kursplaner i sitt arbete med barnens/ elevernas måluppfyllelse. Lärarna i Eda ska ha rätt kompetens för de ämnen de undervisar i och i de fall kompetens saknas eller är bristfällig ska lärare utbildas alternativt nyrekryteras. Arbetet kring barnen/eleverna organiseras i arbetslag. Arbetslagen ska skapa förutsättningar för: - en lärande organisation som drar lärdom av sitt eget arbete, som blir ny kunskap - flexiblare arbetsformer, t.ex. olika gruppstorlekar/lärartäthet beroende på behov - ämnesintegrering, d.v.s. helhetssyn på kunskaper - ökat ansvar för hela barnet/eleven - ökade möjligheter att ta tillvara alla medarbetares särskilda kompetens Barn/elever och föräldrar har stort inflytande i verksamheten Skapa ökad kompetens i genuspedagogik/genuskunskap

71 71 och sedan bildnings ledningsgrupp fått förmånen att genomgå en fortbildning med bland annat en inriktning på fördelning av uppgifter mellan chefer och arbetslag. Detta har gjort att ledarna inom bildning har kommit en bit på väg när det gäller delegeringsmöjligheter mm. En annan satsning som leder till att skolutvecklingen ska öka, genomförs med hjälp av Karlstads Universitet, en så kallad processledarutbildning, under läsåret. På pedagogiska träffar har all förskolepersonal fått föreläsning av två genuspedagog er. Samtliga förskolor ska följa upp jämställdhetsarbete i arbetsplan och likabehandlingsplan, där det beskrivs hur det genomförs och utvärderas. Grundskolans måluppfyllelse kring behörighet till gymnasiet har sjunkit och det beror främst på att nya behörighetsregler trädde i kraft inför ht -11. Reglerna innebär att man ska vara behörig i minst 12 ämnen för att komma in på ett studieförberedande program och behörig i minst 8 ämnen för att komma in på ett praktiskt program. Det ställs alltså större krav på behörighet nu än i den förra gymnasieskolan. Under året har SKL kommit med ett förslag till gemensamma frågeställningar i elevenkäter till alla landets grundskolors åk 5 och åk 9. Eda har inte använt dessa frågeställningar ännu utan har istället utgått från BRUK (Skolverkets material). De utfall som redovisas nedan har tolkats från BRUK till SKL av förvaltningen och blir därför inte helt relevanta. Resultaten visar att det återstår en del innan Edas elever upplever att de får rätt stöd och även känner sig så trygga som det behövs för att må bra och prestera bra i skolan. Andel elever som uppnått målen i simundervisning i åk 5 har ökat men i kommunen finns fortfarande 13% barn som inte kan simma när de går i åk 5! Åtgärder för att öka måluppfyllelsen genomförs fortlöpande. Inflytandefrågorna beskrivs i förskolors och skolors arbetsplaner, se även mål kring offentlig service. Utveckling av IT-kompetens hos personalen har inte prioriterats under En satsning på fortbildning planeras genomföras under 2012.

72 72 Indikatorer Enhet Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Andel elever med fullständigt avgångsbetyg Procent Andel elever behöriga till gymnasiet Procent 90 85,3 90 Andel elever som uppnått målen i simundervisningen i åk 5 SKL enkät, åk 5 och 8: Jag känner mig trygg i skolan SKL enkät, åk 5 och 8: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer SKL enkät, åk 5 och 8: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter SKL enkät, åk 5 och 8: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena SKL enkät, åk 5 och 8: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det SKL enkät, åk 5 och 8: Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet SKL enkät, åk 5 och 8: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Skolråd (föräldrar) finns på alla skolor/förskolor Procent Procent 90 HI GU 5 88 GU Procent 90 HI Procent 90 HI GU 5 63 GU Procent 90 HI GU 5 89 GU 9 70 Procent 90 HI GU 5 85 GU 9 75 Procent 90 HI GU 5 90 GU 9 68 Procent 90 HI GU 5 69 GU 9 62 Antal Elevråd finns på alla skolor Antal Alla barn/elever erbjuds (får) utvecklingssamtal Procent enligt plan Vilket resultat når elever i åk 5 i Eda i de nationella proven i svenska Redovisn./ ämne i % 85 Nytt 2012 mäts i åk 6 Åk 6 85 Vilket resultat når elever i åk 5 i Eda i de nationella proven i matematik Vilket resultat når elever i åk 5 i Eda i de nationella proven i engelska Hur effektiva är Edas grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i Eda? Andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom 4 år Andel elever som har grundläggande behörighet till högskolestudier Andel elever som påbörjar högskolestudier inom 3 år Redovisn./ ämne i % Redovisn./ ämne i % Index från Skolverket Index från Skolverket 85 Nytt 2012 mäts i åk 6 85 Nytt 2012 mäts i åk Åk 6 85 Åk 6 85 Procent Procent Procent

73 73 Årets ekonomiska resultat Drift Budget 2011 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Verksamhetschef Gärdesskolan, Adolfsfors, Sösia Gunnarsbyskolan Förskoleverksamhet Åfs, Kpm, Köla, Skmark Hierneskolan Förskoleverksamhet Charlottenberg, Bysjön Gymnasiet, vuxenutbildningen Fritid, folkhälsa, turism Kultur Förskoleverksamheten: Ett antal barn med särskilda behov har haft assistenter under året. Sommaröppen verksamhet har ej budgeterats. Förskolecheferna har inte haft full täckning i budget för all personal på Nova och Gullvivan. Höga kostnader för vikarier har uppstått i samband med utbildning av processledare, teknikutbildning och småbarnspedagogik. Personalen är medveten och anpassar behovet av vikarie utifrån antal barn. Grundskolan inkl särskola, förskoleklass och fritidshem: Hierneskolan: Både fritidshemmet och grundskolan har haft elevassistenter anställda på grund av ett antal elever i behov av särskilt stöd, några av eleverna har extremt stora behov. Enheten har försökt vara mer restriktiva med uttag av övertid. Man sätter inte alltid in vikarier när ordinarie personal är borta. Gunnarsbyskolan: Underskottet härrör från personalkostnader. Det finns främst tre anledningar till underskottet, personal som har varit långtidssjukskrivna, personal med anställningar som innebär arbetsmarknadsåtgärder, samt personal som har deltagit i olika utbildningar. Gärdesskolan, A-fors samt Sösia: Psykologtjänsten har haft ökade kostnader på grund av att skolpsykologen under året genomfört sin praktiktjänstgöring inför legitimation som psykolog. Därmed har det uppstått kostnader för handledning. Kostnader för utredningar har blivit högre än budgeterade på grund av eftersatt utredningsarbete. Även dessa skolor har haft extra resurser för elever i behov av särskilt stöd. Gymnasiet, inkl gymnasiesärskolan: Interkommunala ersättningar gav ett överskott bland annat på grund av elevavhopp. Under året har 16 elever hoppat av eller inte påbörjat gymnasiestudier i andra kommuner. Vid antagningen till läsåret 2011/2012 hade gymnasiet färre sökande än budgeterat vilket gjorde att samordning mellan programmen inom svenska, matematik, engelska och idrott kunde genomföras. Dessutom kunde gymnasiet sälja lärartjänst till Arvika kommun en period under hösten. Detta tillsammans med att man inte tar in vikarier vid ledighet och sjukdom har gett effektiviseringar inom gymnasieskolan. Vuxenutbildningen inkl SFI: SFI:s budget för 2011 beräknades på ca 20 elever, vilket i verkligheten har varierat mellan elever. Detta har gett en högre kostnad är budgeterat. Genom att starta SFI undervisning i egen regi har Eda kommun ändå sparat kr mot om man skulle köpt platser av Arvika.

74 74 Statsbidrag för yrkesvux: Genom statsbidragsansökan har Eda kommun erhållit närmare 1 milj kr och för dessa köpt yrkesutbildning istället för att använda egna avsatta pengar fullt ut. Möjligheterna till detta statsbidrag nästkommande år minskar för att sedan, enligt Skolverket, avslutas. Glädjande är att man kunnat ge gymnasial utbildning för 1 milj kr extra till Edaborna, finansierade av staten. Skolan har även samutnyttjat resurser mellan yrkesvuxkurser och gymnasieskolan, vilket har gett färre lärartjänster att finansiera. Elevhemmet: Året slutade med ett underskott. Vid ordinarie personals föräldraledighet, återbesattes endast 80% som en åtgärd för att minska underskottet. Musikskolan och biblioteken: Året slutade med ett plusresultat. Allmänkulturen: Utökad hyreskostnad för Eda Skansmuseum. Turistbyråverksamheten: En högre nettokostnad än budgeterat, vilket framförallt beror på ett intäktsbortfall från Trafikverket och Statens Vegvesen (saknas för närvarande avtal för vissa tjänster) och något minskade intäkter från uthyrningen av platser i utställningshallen. Allmänna fritidsverksamheten: Klart lägre kostnader än budgeterat, vilket framförallt beror på minskade bidrag till lokalhållande föreningar. Fritidsgårdsverksamheten: Något högre nettokostnad än budgeterat, vilket dels beror på ökade personalkostnader och dels på ökade kostnader för inköp av diverse utrustning. Det kan även förklaras med en särskild satsning på utökat öppethållande vid fritidsgården i Koppom, under hösten. Folkhälsoverksamheten: En något högre nettokostnad än budgeterat, vilket beror på högre verksamhetskostnader i allmänhet. Inom Folkhälsoverksamheten ingår Folkhälsorådets verksamhet och Edas Ansvar. Framtiden Förskoleverksamheten: Fortsatt implementering av skollag och läroplan kommer att ske. Kraven har skärps och det krävs både planerings- och utbildningstid. En del av dessa krav uppfylls med hjälp av processledarutbildning och teknikutbildning samt utbildning i pedagogisk dokumentation som genomförs våren De processledare som utbildats ska arbeta med förskoleutveckling. Skollagen skärper krav på behörighet för förskollärare samt ett introduktionsår för nyutbildade lärare med mentorsstöd. Detta innebär utökade kostnader för utbildning och arbetstid för mentorerna. För barn i behov av särskilt stöd som kräver extra resurser och speciallösningar kommer det fortsatt att vara kostnader som inte alltid kan täckas inom budget. Behov av ändamålsenliga förskolelokaler i Charlottenberg och Koppom. I Koppom har Kommunfullmäktige beslutat om en nybyggnation av förskola. Det är angeläget att det byggs en treavdelningsförskola som kan möta nuvarande och framtida krav och behov inom förskolan. Med de utökade kraven som ställs på förskolan blir det svårt att ur arbetsmiljö och ur likvärdighets perspektiv driva de minsta enheterna. De är sårbara och det är svårt att göra samordningsvinster.

75 75 En allt äldre personalgrupp inom stora delar av förskolan gör att arbetet behöver anpassas och det är även svårt att få tag på behöriga förskollärare. Det blir allt viktigare att fånga upp dem som utbildas och kommer från Eda kommun. Grundskolan inklusive förskoleklass, särskola och fritidshem: Krav i styrdokumenten gör att kommunen kommer att behöva investera i kompetenshöjning av personalen. Dessutom kommer nu kravet på att alla nya lärare ska ha en mentor under sitt första år, vilket ger ökade kostnader i form av kompetensutveckling och arbetstid för dessa mentorer. Alla lärare måste ha behörighet i de ämnen de undervisar i, detta göra att Eda kommun behöver satsa på Lärarlyftet II för lärare som behöver öka sin behörighet. Bildning måste satsa på kompetenshöjning när det gäller användandet av informations och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen eftersom skolan nu går in i IT satsningen. Alla elever ska få betyg i åk 6 och det innebär att lärarna på mellanstadiet behöver utbildning i betygssättning. Vissa konferenser i ämnet kommer att anordnas av Skolverket. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt. Detta ställer stora krav på både lärare, lärandemiljöer, läromedel och hjälpmedel. De processledare som har utbildats under detta läsår kommer att, tillsammans med rektor, leda skolutvecklingen. En lärare i Eda kommun deltar i en forskarutbildning, vilket kommer att ge forskning kring lärandet i den egna kommunen. Även inom rektorsutbildningen bedrivs aktionslärande som är en form av forskning på den egna verksamheten. Enligt Skolinspektionens beslut erbjuder inte kommunen den undervisning och de valmöjligheter invandrande barn/elever har rätt till. Det innebär att tjänster i svenska som andraspråk måste inrättas. Dessutom måste modersmålslärare anställas om behov finns. Inom hela organisationen behövs insatser för att öka kunskap och förståelse för Svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Gymnasiet inklusive gymnasiesärskolan: Om fler sökande till Hotell- och turismprogrammet blir en realitet så startas detta program på Eda gymnasieskola hösten Vuxenutbildningen inklusive SFI: Då kommunen haft både ekonomiskt framgång och hög måluppfyllelse när IV programmet och SFI startades i egen drift, med ekonomiska besparingar på ca kr för respektive verksamhet, finns det nu möjlighet att starta såväl grundläggande vuxenutbildning som gymnasial vuxenutbildning, i egen regi. När det gäller gymnasievux finns möjligheter att delvis integrera dessa elever i gymnasieskolans klasser eftersom det finns en del kapacitet över. Personalen tittar också på distansundervisning som en möjlighet. Detta skulle kunna genomföras utan alltför stor utökning av personal. När det gäller grundläggande vuxenutbildning, finns avtal tecknat med Arvika kommun gällande Skolan ser stora möjligheter till en mer flexibel studielösning om det finns grundläggande vuxenutbildning på hemmaplan. Eleverna som läser färdigt på SFI kan i nuläget, i vissa fall få vänta 6 månader innan de kan fortsätta studierna i Arvika.

76 76 Elevhemmet: Kommunstyrelsen har beslutat att även Edas egna elever på gymnasiesärskolan ska ges möjlighet att bo på elevhemmet en period under gymnasietiden. Detta för att de ska ha möjlighet att lära sig att klara ett eget boende med allt vad det innebär. Musikskolan: En viss förbättring på instrumentfördelningen i anmälningarna till musikskolan kan urskiljas, vilket är positivt. Biblioteken: Biblioteket i Eda arbetar fortsatt med samverkan och gemensamma lösningar tillsammans med andra bibliotek. För att kunna utveckla en rationell hantering av mediabeståndet kommer det att krävas investeringar för radiofrekvensidentifiering (RFID-märkning). Bibliotek kan använda RFID-teknik vid självbetjäning via automatiska utlån- och återlämningsstationer samt i mediahanteringssystem. Allmänkulturen: Utveckling av kulturverksamheten i Eda är i huvudsak beroende på vilken effekt den regionala kulturplanen kommer att få. Samverkan med regionala kulturinstitutioner kan ge ett betydligt bredare utbud på kulturverksamhet/arrangemang. Turistbyråverksamheten: En utveckling av verksamheten i form av mer uppsökande arbete, utökning av besöken hos turistaktörer och utveckling av serviceställen/utbildning av personal kommer att ske. Eda kommun kommer att medverka i en ny databas för besöksnäringen i Värmland. Allmänna fritidsverksamheten: Inrättande av ett Ungdomsråd där ungdomar kommer att ges möjlighet att yttra sig i frågor som berör barn och ungdomar, innan Kommunstyrelsen fattar beslut i sådana frågor kommer att skapa större delaktighet i kommunala beslut som berör kommunens unga. En satsning på fritid och kultur är viktigt för, framförallt invånarna i kommunen, men även för besökare/ turister. Dessa verksamheter ingår som en mycket viktig del i kommunens övergripande mål med att försöka öka befolkningsunderlaget. Ett aktivt föreningsliv med ett brett utbud av fritidsaktiviteter kan vara direkt avgörande för var människor bosätter sig. En hotbild är dock de senaste årens negativa utveckling inom föreningslivet. Man kan se en kraftig minskning av föreningslivets totala verksamhet, föreningar som har lagt ner sin verksamhet eller som väljer att vara vilande. Krafttag måste till för att bryta denna negativa trend och istället försöka stärka och utveckla föreningslivet. Under de närmaste åren kommer fritidsavdelningen att arbeta särskilt med föreningsutveckling, vars syfte är att försöka verka för att bevara och utveckla föreningslivet. Fritidsgårdsverksamheten: Kommunfullmäktige tilldelade en utökad budgetram 2012 vilket gör att kommunen kan utöka öppethållandet vid de tre fritidsgårdarna. Bildning kommer förmodligen även att starta öppen fritidsverksamhet för åringar i Charlottenberg från hösten Folkhälsoverksamheten: År 2012 har Eda kommun utlyst som ett folkhälsoår. Detta för att försöka sänka kommunens höga ohälsotal. Det kommer bland annat att anställas en folkhälsosam-

77 77 ordnare som tillsammans med en styrgrupp kommer att initiera samverkan och aktiviteter tillsammans med näringslivet och föreningslivet. Systematiskt arbetsmiljöarbete Nedan redovisas en sammanfattning av verksamhetsområdets systematiska arbetsmiljöarbete. Skyddsronder: Skyddsrond avseende den fysiska arbetsmiljön har genomförts på alla enheter. I stort sett har vi bra fysisk arbetsmiljö, förutom att några förskolor ej är anpassade till verksamhetens behov. Förskolan Pillrets radonproblem har åtgärdats med hjälp av fläktar. Tyvärr visar nya mätningar att radonhalten fortfarande ligger på gränsvärden vilket gör att ytterligare åtgärder måste vidtas. Gunnarsbyskolan, Hierneskolan, förskolan Solrosen och huvudbiblioteket har problem med ojämn temperatur inomhus, något som delvis kan förklaras med ventilation som upplevs som drag. Förskolan Brobacken har många brister och förväntningar på en ny förskola är stora. Gymnasieskolan är trångbodda och de lokaler som används i Folkets hus i Åmotfors är mycket undermåliga. Även här har vi förhoppningar på att få tillgång till nya lokaler i vårdcentralen som kan avhjälpa dessa brister. Inom fritidsavdelningen saknas övningar för nödsituationer vid fritidsanläggningar, något som måste åtgärdas med det snaraste. Brandskyddstillsyn har oftast genomförts i samband med skyddsronden. De brandskyddsplaner och utrymningsplaner mm som tagits fram följs upp kontinuerligt av brandskyddsansvariga. Psykosocial arbetsmiljö har kartlagts genom enkäter och genomgång av kommunens föreslagna kartläggningsmall. Inom de allra flesta förskolor och grundskolor finns en upplevelse av stress som inte är hälsosam. Stressen inom förskolan kommer av att man i den nya läroplanen fått ökade krav på kvalitetsarbete, mer dokumentation, en ny läroplan att förhålla sig till, medan planeringstiden för detta arbete är mycket begränsad. Även inom grundskolan har de nya måldokumenten tillsammans med ökat dokumentationskrav gjort att det finns en stress och en frustration över allt som tillkommit i arbetet som lärare. En del personalgrupper känner också oro inför politiska beslut. Personalen vid förskolan i Åmotfors har mått allt annat än bra under året som gått och det finns också andra enheter som känner oro inför framtida beslut. Personal vid de mindre enheterna upplever också en otillräcklighet och stress kring att man måste utföra alla de arbetsuppgifter som finns vid en enhet,fördelat på få personer. Vid en större enhet är det lättare att fördela arbete på många medan den lilla förskolan/skolan inte har så många att fördela på. Många uttrycker ändå arbetsglädje och stor möjlighet till delaktighet och just trivselfaktorer är bra skyddsfaktorer. Utvecklingssamtal: Ambitionen har varit att alla anställda ska erbjudas medarbetarsamtal, tyvärr har inte den ambitionen kunnat hållas fullt ut, men de flesta har ändå fått samtal under året. Flera av cheferna genomför samtal nu under vintern 2011/ 2012.

78 78 Nästan genomgående finns en upplevelse av att man ser för lite av sin närmaste chef och efterlyser fler möjligheter till att se chefen ute i verksamheten. I många samtal framkommer samma synpunkter som i den psykosociala kartläggningen, en trötthet och stress som gör att några till och med uttrycker att man ser sig om efter andra typer av arbeten. Samtidigt uttrycker många att man trivs och att arbetet ger stor tillfredsställelse, samt att arbetslaget ger möjlighet till trygghet och god samverkan kring barn/elever. Arbetsskador och tillbud: Alla tillbud och ev arbetsskador rapporteras till verksamhetschefen efter det att man vidtagit åtgärder för att förhindra att olyckan sker igen. Verksamhetschef informerar verksamhetsrådet varje månad. De flesta tillbuden rör elever som skadats vid lek, men även i andra situationer. Personaltillbud rör ofta samma personer som upprepat hamnar i konflikter med elever i behov av särskilt stöd. Några halkolyckor förekommer alltid i samband med den första snön/halkan. En olycka som kunde ha slutat illa var när en förvaringsmöbel som inte var fastsatt i väggen föll över en personal som skadades i ryggen. Olyckan anmäldes också till Arbetsmiljlöverket. Bristerna är idag åtgärdade och personen som skadades har inte fått några men efter olyckan. Ev. synpunkter från Arbetsmiljöverket vid besök: Arbetsmiljöverket kopplades in på den olycka vid Gunnarsbyskolan, som beskrivs under arbetsskador och tillbud. Dessutom har de gjort ett besök vid Adolfsfors skola under året. Man ville förhöra sig om medvetenheten kring arbetsmiljölagstiftning och titta runt på skolan eftersom man inte gjort något besök tidigare. Ingen återrapportering har skett. Företagshälsovårdsprojekt eller andra undersökningar: Inga undersökningar eller projekt har genomförts. Samtliga arbetsledare/chefer har kontinuerlig kontakt med Previas sjuksköterska för att gå igenom sjukfrånvaro och behov av rehabiliteringsåtgärder bland personal. Detta arbete upplevs som mycket meningsfullt och tanken är att man tidigt ska sätta in rätt rehabilitering för att snabbt få tillbaka personal i jobb efter sjukdom. Sjukfrånvaro: Sjukfrånvaron för 2011 var 3,85% vilket var högre än den var föregående år då den var 3,30%. Det finns ett antal långtidssjukskrivna av medicinska skäl som inte är påverkbara. Dessutom har några personer haft längre sjukskrivningsperioder i samband med operationer. Övertidsuttag: Många av dem som har deltidstjänster är villiga att arbeta fyllnadstid för att täcka upp då andra ska vara lediga eller är sjuka. Kurstid som också är fyllnadstid, förekommer eftersom mycket fortbildning ligger på kvällstid t ex föreläsningar i Karlstad. Övertid kan uppstå när personal måste jobba mer för att täcka upp vid sjukfrånvaro eller det uppstår situationer som man inte planerat för. Rektorernas övertid uppgår tyvärr till 700 tim och är en följd av den tunga arbetsbelastningen. Totalt har bildning haft ett övertidsuttag med drygt timmar under Den största delen av dessa timmar härrör från fyllnadstid.

79 79 Riskbedömning/riskanalys: Rektorernas arbetssituation gör att de riskerar att få hälsoproblem, vi riskerar att inte alla chefsuppgifter blir rätt utförda och vi riskerar att inte nå ökad måluppfyllelse bland våra elever! Den viktigaste åtgärden för att ha en väl fungerande arbetsmiljö för alla våra anställda är att det finns en långsiktighet i planeringen av verksamheten. Undermåliga och ej anpassade förskolelokaler gör att arbetet blir tungrott och besvärligt. Vi har förhoppningar att åtgärder i form av nya förskolelokaler som är helt anpassade till verksamhetens behov ska bli verklighet i Koppom under Förskolan Pillrets radonvärden tvingar fram ytterligare åtgärder för att man ska kunna använda källaren fullt ut. Det mest önskvärda läget är att den planerade nybyggnationen av en förskola i Charlottenberg genomförs under Det är angeläget att komma tillrätta med temperaturen i de lokaler som nämns under rubriken Skyddsronder. Det finns risk att de som vistas i lokaler som upp- levs dragiga får problem med spänd nacke och axlar som i slutändan kan leda till bestående problem. Antalet barn/elever med utåtagerande beteende tenderar att öka och riskerna för att personal ska utsättas för slag och sparkar samt verbala kränkningar blir allt vanligare. En skärpning av uppdragen i de nya styrdokumenten gör att många i skolan/förskolan upplever att de inte hinner med sitt arbete, det krävs mer dokumentation, kvalitetsarbetet ställer krav på nytt tänkesätt, många elever har stora behov av särskilt stöd osv. En annan påtaglig stressfaktor är alla de förändringar som genomförs, detta skapar oro och ökad risk för sjukskrivning. Den uttalade stresskänslan som finns hos många i pesonalgrupper i alla skolformer medför risker för,den fysiska och psykiska hälsan. En faktor som gör att det känns meningsfullt att gå till jobbet är den arbetsglädje som många beskriver och även trivseln på arbetsplatsen spelar stor roll. Hur ska vi förbättra / utveckla?åtgärder / Aktiviteter Klart När? Ansvarig Ledningsorganisationen förändras och en ny tjänst som Våren 2012 Verksamhetschef rektor/förskolechef inrättas. Verktyg t ex datorer,samt fortbildning för grundskolan/ 2012 Resp rektor gymnasiets lärare. En bärbar dator till alla lärare ska delas ut under våren Separata handlingsplaner kring arbetsmiljöfrågor, för 2012 Resp chef varje resultatenhet har tagits fram Nybyggnation av förskola i Koppom 2012 Samhällsbyggnad Nybyggnation av förskola i Charlottenberg 2013 Samhällsbyggnad Utarbeta planer för att minska risker kring utåtagerande 2012 Resp rektor elevers kränkningar av personal Skapa förutsättningar för att alla har möjlighet att nyttja 2012 Resp chef friskvårdstimmen Skapa förutsättningar för att personalen i förskolan får 2012 Resp rektor/ förskolechef planeringstid Upprätta, uppdatera utrymningsplaner och öva inom fritidsverksamheten 2012 Fritidschefen

80 80

81 81 Vård och stöd Årets verksamhet Verksamhetsberättelsen för 2011 med utblick mot den nära framtiden har upprättats i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna för Eda kommun. Som grund ligger områdeschefernas verksamhetsberättelser och överläggningar i verksamhetens ledningsgrupp. Uppföljning skedde regelbundet under verksamhetsåret och var en återkommande punkt på vårdutskottets föredragningslista och i verksamhetens ledningsgrupp. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten vård och stöd som består av följande huvudgrupper: Individ och familjeomsorg - försörjningsstöd, stöd till barn och unga samt vuxna missbrukare, öppenvårdsmottagning, familjerätt och Sösia i samarbete med skolan. Myndighetsenhet - fattar beslut om insatser enligt styrande lagar. Vård och omsorg - särskilt boende, hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och bostadsanpassning. LSS/socialpsykiatri - gruppbostäder, daglig verksamhet, personlig assistans, ledsagare, kontaktpersoner, korttidsvistelse, elevhem i annan kommun och boendestöd. Verksamheten styrs av ett flertal lagar, bland annat socialtjänstlagen SoL, hälso- och sjukvårdslagen HSL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, lagen om vård av unga LVU och lagen om vård av vuxna missbrukare LVM. Verksamheten ska tillförsäkra enskilda individer skäliga levnadsförhållanden, god och säker hälso- och sjukvård genom att förebygga eller lösa behov utifrån sociala problem, funktionshinder, åldrande eller sjukdom.

82 82 Individ- och familjeomsorg/myndighetsenhet Myndighetsenheten utvecklades under året positivt genom arbetet med att särskilja utredning och beslut från verkställighet vilket var rättssäkert och effektivt. Enheten deltog aktivt i flera samarbetsforum med andra myndigheter i arbetet för individens bästa. Finsam, Nya Perspektiv, lokal vårdkedja m.m. Planeringsarbete för Familjecentral. Planeringsarbete kring mottagande av Ensamkommande barn. Stödboendet i Charlottenberg konverterades till ett kategoriboende för enskilda med sociala boendeproblem. Kommunen riskerade att få bostadslösa invånare. Ärendemängden inom barnavård och inom försörjningsstöd var hög vilket gav stor arbetsbelastning för socialsekreterarna. En stor personalrotation inom avdelningen påverkade effektivitet och kontinuitet på ett negativt sätt. En väntad lagändring i ärenden avseende barnavård sköts på framtiden och kommer nu troligen att bli aktuell från Indikatorer Enhet Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Individ-och familjeomsorg Antal hushåll med försörjningsstöd st Utbetalt försörjningsstöd per invånare kr Antal anmälningar barn och unga st Antal utredningar barn st Antal barn och unga på behandlingshem st Vårddygnskostnad kr Antal vuxna missbrukare på behandlingshem st Vårddygnskostnad kr Antal vuxna missbrukare i öppenvård st Vård och omsorg Vården ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet samt främja kontakter mellan den enskilde och personalen. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde. Vården ska vara lätt tillgänglig, tillgodose den enskildes behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Särskilt boende Under år 2010 skulle åtta platser på Hiernegården i Koppom avvecklas och all verksamhet bedrivas på övre plan. Detta kunde inte genomföras förrän vid halvårskiftet På grund av platsbrist inom demensboende aktualiserades under året frågan om en utökning och i november återinvigdes, efter upprustning av lokalerna, åtta demensplatser på Hiernegårdens nedre plan. Korttidsplatser för dementa utökades från fyra till fem och dessa flyttades från Gunnarsbygården i Charlottenberg till Hiernegårdens över plan. Nattjänsterna vid Hiernegården och demensenheten i Charlottenberg ökades med sex personer vilket innebär att demensavdelningarna nu är bemannade enligt krav från Socialstyrelsen. Successivt under året blev det högre vårdtyngd än tidigare vid Älvgården i Åmotfors Vid Gunnarsbygården utökades med en demensplats i slutet av året. Samtidigt skedde en successiv flyttning av fyra korttidsplatser till Hiernegården, vilket gav en hög arbetsbelastning då personalen var flexibel vid organisationsförändringen. Lex Sarah anmälan gjordes på Tallmogården, utredningen visade inget felaktigt av personalen. Lex Maria anmälan gjordes på Klockargården, utredningen och vidtagna åtgärder godkändes av Socialstyrelsen. Nattbemanningen ökades med tre tjänster, nu finns en personal vid varje enhet. Klockargården flyttades från lokaler på Petersborg våning 2 till den ombyggda vingen vid demensenheten i Charlottenberg. Alla enheter är nu ombyggda till högre standard. Sinnenas trädgård vid demensenheten i Charlottenberg invigdes under sommaren. De boende har haft stor glädje av att vistas ute i trädgården.

83 83 Indikatorer Enhet Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2012 Äldreboende, totalt antal platser st Petersborg, antal platser st Dygnskostnad kr Hiernegården, antal platser st Dygnskostnad inkl demensplatser kr Älvgården, antal platser st Dygnskostnad kr Demensboende, totalt antal platser st Tallmogården + Gunnarsbygården, antal platser st Dygnskostnad kr Hiernegården, antal platser st 5 (+3) 5 (+3) 8+5 Dygnskostnad kr Klockargården, antal platser st Dygnskostnad kr Särskilt boende exklusive hyra Kostnad per invånare > 65 år kr * * Kostnad per vårdtagare kr * * * = siffror från SCB statistik föregående år, hämtade ur Kolada ( )= snitt överbeläggningar Dagverksamhet Dagverksamheten för dementa flyttade från en servicelägenhet till korttidsplatsernas lokaler på Gunnarsbygården. Det saknades demenssjuksköterska och geriatriker för demensutredning och diagnos vilket behövs för att den enskilde ska beviljas insatsen, antal brukare minskade därmed. Hemtjänst Inom hemtjänsten i Åmotfors och Charlottenberg gav högt antal ärenden och vårdtyngd periodvis behov av tillfälliga personalförstärkningar. Antalet timmar i form av anhörigstöd ökade under året vilket bidrog till behov av tillfälliga personalförstärkningar. Hade anhöriga inte fått detta stöd så hade det funnits behov av hemtjänst eller korttidsplats i ett tidigare skede eller i större utsträckning. Inom hemtjänsten i Charlottenberg var det under en tid hög arbetsbelastning beroende på att en brukare med särskilda behov behövde personal dygnet runt i väntan på gruppboende inom LSS. Personalen utformade handlingsplaner utifrån verksamhetens övergripande mål. Svårigheter att rekrytera utbildad personal till semesterperioderna gjorde att ordinarie personal arbetade en del mertid. Positiv feedback från vårdtagare sedan kostsektionen började laga egen mat i egen regi. Matdistributionen ökade därmed.

84 84 Indikatorer Enhet Utfall 2010 Hemvård Antal hemtjänstärenden per månad Antal hemtjänsttimmar per månad Nettokostnad per hemtjänsttimme Ordinärt boende exklusive hyra Kostnad per invånare > 65 år Kostnad per vårdtagare Utfall 2011 Mål 2012 st st kr kr * * kr * * * = siffror från SCB statistik föregående år, hämtade ur Kolada Kommunal hälso- och sjukvård Under året gick den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) i pension och nyrekrytering genomfördes till funktionen MAS/MAR och anhörigsamordning. Landstinget beslutade lägga ner vårdcentralen i Koppom och medföljande stängning av Apoteket ledde till en ökad arbetsbelastning för kommunens sjuksköterskor. Mycket tid gick åt till beställning och hämtning av läkemedel på Apoteket i Charlottenberg. Korttidsvård Vid korttidsvården präglades andra halvåret av en enskild vårdtagare med specifika omvårdnadsbehov, vilket påverkade verksamheten i stor grad. Risken och utsattheten för hot och våld gjorde att det var nödvändigt med personalförstärkningar dygnet runt. Utökningen av antal demensplatser gav effekter genom ett ökat flöde på platserna inom korttidsvården. Indikatorer Enhet Utfall 2010 Korttidsvård Åmotfors Antal platser st 12 (+3) Utfall 2011 Mål Dygnskostnad kr Platsbeläggning per månad % ( ) = snitt överbeläggningar Rehabilitering Vid resursenheten i Åmotfors utrustades en träningslokal för enskilda som på grund av sin funktionsnedsättning inte har möjligheter att genomföra sin träning på ett tillfredställande sätt i vanliga offentliga träningslokaler. Träning sker under eget ansvar, till exempel med hjälp av enskildes personliga assistenter. En liten ökning skedde avseende förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd samt uthyrning av hjälpmedel till personer som enligt länets riktlinjer inte kan få hjälpmedlet förskrivet kostnadsfritt. Bostadsanpassning Under året nyregistrerades 43 bostadsanpassningsärenden, vilket är något mindre än föregående år. Bidragsbeloppen varierade mellan 100 kr till 143 tkr där övervägande delen är småbelopp.

85 85 LSS/socialpsykiatri Under året gick avdelningschefen i pension och nyrekrytering genomfördes. Ny gruppbostad med särskild service för vuxna planerades då behovet av insatsen ökade och inte kunde verkställas på grund av platsbrist. Lägenheter i ett trapphus i Åmotfors tas successivt i bruk. Stödboendet inom socialpsykiatrin övergick till att bli ett kategoriboende. Funktionen boendestödjare fanns kvar och de arbetade i hela kommunen. Indikatorer Enhet Utfall 2010 LSS-omsorg/Socialpsykiatri Antal platser i gruppbostad Utfall 2011 Mål 2012 st Dygnskostnad kr Antal personer i st daglig verksamhet Platskostnad kr Antal boende på st elevhem Platskostnad kr Antal brukare st inom socialpsykiatrin Kostnad per brukare kr Övergripande mål Bra boendemöjligheter Skapa en trygg boendemiljö för våra äldre. Efter en utredning om behovet av platser i särskilt boende utökades antalet platser med demensinriktning, lägenheter vid Hiernegården renoverades och återöppnades. Behovet av platser blev tillgodosett. Under året färdigställdes ombyggnaden till en högre standard vid demensenheten i Charlottenberg. Hygienutrymmen finns nu till varje lägenhet. Det finns särskilda boenden och servicelägenheter i alla tätorter. Goda kommunikationer Skapa bra förbindelser inom kommunen för arbete och fritid. Via trafikhuvudmannen Värmlandstrafik AB finns behovsprövad länsfärdtjänst och riksfärdtjänst att tillgå för invånare med funktionshinder. Resor med taxi finns vid behov till dagverksamheter med biståndsbedömda insatser. Behov finns av bättre allmänna kommunikationer så att det underlättas för invånare att besöka sina anhöriga på boenden samt uträtta ärenden i tätorterna, bland annat på apoteket. Upplevelser Erbjuda ett berikande kultur- och fritidsutbud för kommunens invånare. Genom avtal med Röda Korset samordnas aktiviteter som sång, musik, bingo, hantverk, målning och högläsning, för daglediga och äldre vid Träffpunkten i kommunens tre tätorter. Via Studieförbundet Vuxenskolan anordnas musikterapi för dementa. Offentlig service Ge en god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare. Verksamhetsmål Den enskilde ska känna sig trygg i sina kontakter med Vård och stöd. Kontakten ska kännetecknas av tydlighet, respekt och tillit. Verksamheten ska verka för kontinuitet, tillgänglighet och hög rättsäkerhet. Vårt kunskapsbaserade arbete bygger på en omvärldsbevakning, helhetssyn och förebyggande arbete. Förvaltningen ska verka för god kvalitet. Den enskilde ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande i sin dagliga livsföring. Verksamheten ska tillhandahålla aktuell och lättillgänglig information samt skapa förutsättningar för mötesplatser. Aktiviteter för att nå målen Utvecklade arbetssättet med datasystemen Timecare och Lapscare. Uppsökande verksamhet genom hembesök inom en viss åldersgrupp. Vidare utvecklad dokumentation genom system och metoder.

86 86 Vidareutvecklade det förebyggande arbete inom samtliga verksamheter. Utvärderade domar sett som mått på kvalitet. Utvärderade regelbundet klientarbetet. Fortsatte utveckla Edamodellen vad gäller det förebyggande arbetet och hemmaplanslösningar. Följde regelbundet upp genomförandeplaner. Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömer att verksamheten under året har erbjudit medborgare, kunder och brukare en god socialtjänst inom alla delområden genom resultat och måluppfyllelse i enlighet med gällande lagstiftning. Nya perspektiv Landstingets och kommunernas gemensamma dokument med mål fokuserar på fyra områden: Den sårbara familjen Missbruk och riskbruk Psykisk ohälsa Äldres hälsa Arbetsgrupper från Arvika, Eda och Årjängs kommuner vidareutvecklade de fyra perspektiven utifrån lokala förutsättningar. Målen följs upp en gång per år i seminarieform. Årets ekonomiska resultat Drift Budget 2011 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Verksamhetschef IFO-avd Särskilt boende Kpm, Åmot Hemvård Kpm, Ch-berg Särskilt boende Ch-berg Hemvård Åmot, SSK, Arbterp Områdeschef LSS/psyk

87 87 Vård och stöds verksamhet visade ett stort underskott och orsakerna var flera: Det tillkom oförutsedda och komplicerade ärenden inom individ- och familjeomsorg och LSS. Inom hemtjänsten visades stora underskott relaterade till en ökad mängd ärenden och vårdtyngd vilket periodvis krävt personalförstärkningar utöver budgetram. Under andra halvåret har en enskild vårdtagare med specifika omvårdnadsbehov krävt personalförstärkningar dygnet runt vid korttidsvården. Inför året skulle boendeplatser i Koppom ha avvecklats men detta genomfördes på grund av platsbrist inte förrän vid halvårskiftet. Detta krävde personalförstärkningar utöver budgetram. Kommunfullmäktige beslutade att utöka antal platser och medföljande personalresurser inom demensvården och att detta skulle verkställas under hösten. Pengar tillfördes inte förrän år Intäkterna gav ett överskott beroende på ökad mängd ärenden, matdistribution inom hemtjänst samt fler platser i särskilt boende än budgeterat. Vård och stöd centralt Verksamheten visade ett överskott med tkr. Orsaken var återhållsamhet. Del av lönekostnaden för den medicinskt ansvariga sjuksköterskan finansierades med projektmedel vilket gav ett överskott. Individ- och familjeomsorg/myndighetsenhet Personalbudget för biståndshandläggare och öppenvård visade ett överskott med 345 tkr. Tjänsterna var periodvis vakanta och för en tjänst utgick ersättning för så kallat Nystartsjobb. Svårigheter att rekrytera avlastningshem gav ett överskott med 164 tkr. Avdelningen fick ökade kostnader för familjehems- och institutionsvård, vilket överensstämde med utvecklingen i länet. Antal familjehem har fördubblats under en femårsperiod, från 12 till 24 stycken, vilket under året gav ett underskott med 719 tkr. Fyra barn vistades i olika perioder på institution vilket gav ett underskott med tkr. Ett yngre barn med särskilda behov hade insatser från flera aktörer inom kommunen och landstinget vilket gav ett underskott med 136 tkr. Detta kan jämföras med alternativet institutionsvård där kostnaden blivit tkr. Utbetalat försörjningsstöd minskade, tkr jämfört med tkr år 2010, antal hushåll som fick insatsen ökade dock. Underskottet med 776 tkr berodde på högre kostnader än budgeterat samt till en del på lägre återbetalning av försörjningsstöd från enskilda. Gemensam verksamhet visade underskott med 348 tkr beroende på personalrotation vilket gav introduktionskostnader och köp av tjänster. Enheten fick tkr i utökad ram från och med oktober till försörjningsstöd, familjehem och institutionsvård. För att minska underskottet för försörjningsstöd har avdelningen effektiva arbetsmetoder och ett nära samarbete med Arbetsmarknadsenheten i kommunen. Jämfört med länet har kommunen fortsatt låga kostnader för försörjningsstöd. Det arbetas aktivt med åtgärder för att motverka orsaker till hög personalrotation. Vård och omsorg För att minska underskottet arbetades aktivt med återhållsamhet inom alla områden. Bedömning av arbetsbelastning gjordes alltid avseende tillsättning av vikariat vid korttidsfrånvaro. Översyn av biståndsbeslut och insatser inom hemtjänsten påbörjades och arbetet ska accelereras nästa år. Särskilt boende Hiernegården i Koppom visade ett stort underskott med tkr då budget var beräknad på 13 boende vilket inte överensstämde med verkligheten. Det fanns under första halvåret boende på grund av brist på demensplatser i kommunen. För att från november kunna öppna nya demensplatser enligt kommunfullmäktiges beslut så måste nattjänsterna utökas samtidigt enligt Socialstyrelsens krav. Inga medel till drift av platserna tillfördes.

88 88 Dagverksamheten för dementa fick ett överskott med 398 tkr beroende på att antalet brukare till verksamheten var lägre än budgeterat. En tjänst vakanssattes tillfälligt under innehavarens tjänstledighet. Hemtjänsten Charlottenberg visade ett underskott med 548 tkr, hemtjänsten Koppom ett underskott med 183 tkr och hemtjänsten Åmotfors ett underskott med 374 tkr. En brukare krävde dygnet runt bemanning under en period vilket genererade en hög kostnad. De beviljade hemtjänstinsatserna och vårdtyngden ökade under året, vilket innebar att sedan tidigare ålagda neddragningar av personal inte kunde genomföras. Det fanns periodvis behov av förstärkningar utöver budgetram. Svårigheter att rekrytera utbildad personal till semesterperioden ledde till att ordinarie personal arbetade en del mertid. Charlottenberg fick 875 tkr och Åmotfors 625 tkr i utökad ram från och med oktober. Kommunal hälso- och sjukvård visade underskott med 110 tkr för sjukvårdsmaterial och 40 tkr för inkontinenshjälpmedel. Anslaget för sjuksköterskor visade underskott med 50 tkr beroende på mertid för ordinarie personal vid vikariebrist. Kortidsvården i Åmotfors visade ett underskott med 842 tkr, varav 724 tkr berodde på extra personalförstärkningar till enskilda vårdtagare med specifika behov. Rehabiliteringen visade ett överskott med 242 tkr, orsaken var obesatta vikariat och brist på vikarier vid föräldra- och tjänstledigheter. Bostadsanpassningen visade ett underskott med 150 tkr. LSS/socialpsykiatri Personlig assistans enligt LASS visade underskott med 156 tkr. Orsaken var att två anställda fick lön under uppsägningstid, samtidigt som ordinarie personal arbetade mertid och ny personal introducerades. På grund av hot och våld på en arbetsplats gjordes tillfälliga personalförstärkningar. Personlig assistans enligt LSS visade underskott med 549 tkr då antalet som beviljades insatsen ökade under året. Elevhem på annan ort visade underskott med 103 tkr. Orsaken var att ett privat elevhem tog betalt även under sommaren, inte per termin som kommunala elevhem gör. Korttidsvistelse visade ett underskott med 206 tkr då det beviljades fler avlastningsdygn än beräknat. Kontaktpersoner visade ett underskott med 126 tkr, beroende på en stor ökning av antal som beviljades insatsen. Gruppboenden inom LSS visade ett underskott med 231 tkr. Behov fanns av extra insatser till en boende med speciella behov. Personalkostnader utöver budget uppstod vid sjukdom hos boende som måste stanna hemma från dagverksamheten, normalt finns ingen personal i boendet dagtid. För att minska underskottet arbetades bland annat med rutiner och schemaläggning. Socialpsykiatrin visade ett överskott med 100 tkr beroende på viss samordning av boendestödjare och personal vid Aktiviteten så att resurserna användes på bästa sätt. Resultatet blev en låg vikariekostnad. Stödboendet finansierades till en del genom statliga stimulansmedel.

89 89 Framtiden Vård och stöd verksamheten ska i framtiden fokusera på följande: Höga sjukskrivningstal. Här startar under våren 2012 tillsammans med personalavdelningen och Previa ett projekt med syftet öka frisktalen. Projektet är indelat i fyra faser: Analysfas omfattningen av sjukfrånvaron inom de olika resultatenheterna. Åtgärdsfas personer med upprepad korttidsfrån varo intervjuas och orsakerna tillsjukfrånvaron diskuteras. Arbetstagaren erbjuds insatser från ar betsgivaren i syfte att sänka sjuktalen. Genomförandefas kommer överens med arbets tagaren om vilka stödinsatser som behövs. Uppföljningsfas efter tre månader utvärdera om det blivit några resultatförändringar. Arbetet med kvalitets- och ledningssystem inom hela verksamheten. Arbetet med vårdplaneringsteam ska utvärderas och nödvändiga förbättringar göras. Kommunen har fattat beslut om att ta emot ensamkommande barn vilket innebär nya intressanta arbetsområden och utmaningar. Detta kräver utrednings- och verkställighetsinsatser från myndighetsenheten. Arbetet med att starta en Familjecentral i kommunen är etablerat och politiskt förankrat. Fortsätta arbetet med planen för den framtida demensvården i kommunen. Tillsätta tjänsten som demenssjuksköterska för att få kontinuitet i demensvården. Utveckla anhörigstöd inom alla verksamheter. Kommunen ska erbjuda stöd till personer som vårdar en närstående. En ökning av anhöriga som använder det stöd som erbjuds i dag har skett och troligen fortsätter ökningen i framtiden. Anhöriga orkar vårda sina närstående längre innan behovet av hjälp från hemtjänsten uppstår. Hög arbetsbelastning och stressnivå ger oro för att sjukfrånvaron/sjuknärvaron ökar ytterligare. I framtiden kommer ett ökat behov av specialkompetens inom demens, nutrition och psykisk sjukdom. Detta innebär satsningar på kompetensutveckling av äldreomsorgens personal. Fortsätta arbetet med att validera vårdbiträden till undersköterskor med hjälp av handledare som utbildas genom statsbidrag från Omvårdnadslyftet. Fortsätta arbetet med att effektivisera hemtjänsten, arbeta med gemensamma mål och handlingsplaner samt förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Översyn av vikariehantering inom personlig assistans för att skapa kontinuitet i omsorgen och en väl fungerande verksamhet. Översyn av övertidsuttag inom verksamheten Fortsatt översyn av biståndsbeslut kopplat till verksamheten. Tendensen är att behovet av bostadsanpassning fortsätter i takt med att kommunens innevånare blir äldre. Kommunen har ett äldre bostadsbestånd som inte är byggt enligt dagens regelverk med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lagstiftning Nya och skärpta regler i Lex Sarah för hela socialtjänsten samt LSS. Lex Sarah kommer att ställa stora krav på socialtjänstens handläggning och dokumentation, utredningens innehåll och struktur (prop2009/10:131). Författningsförändringarna trädde i kraft 1 juli 2011 och kommer att kräva mycket arbete samt utbildning för personalen.

90 90 En förväntad lagändring inom barnavården kommer troligen från år 2013, som kräver högre utbildning, förändrade arbetsuppgifter och högre kompetenskrav hos socialsekreterare inom detta område. Ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete införs (SOSFS 2011:9). På regeringsnivå pågår diskussioner om att blir en make/maka beviljad en plats på särskilt boende ska den andre maken/makan kunna beredas en plats på samma boende.. Inre utveckling av verksamheten Vård och omsorg står inför en organisationsförändring för att möjliggöra en ökad kontroll beträffande kostnader och insatser. En utökning med en områdeschef är här nödvändig vilket resulterar i mera naturliga områden samt färre underställd personal. Införandet av dokumentationssystemet Procapita+ och dokumentationsmodellen ICF för all hälso och sjukvårdspersonal (år 2011) kommer på sikt att leda till ökad effektivitet och inte minst ökad patientsäkerhet. För att uppfylla kraven på dokumentation (efter påpekande från Socialstyrelsen) har det utvecklats nya riktlinjer och rutiner för social dokumentation. Nya genomförandeplaner kommer att införas inom alla enheter under 2012 i syfte att ge en god och säker vård och omsorg. Det bör utredas om det i stället för att höja personaltätheten kan reduceras arbetsuppgifter som städ och tvätt. Insatserna boendestöd och dagverksamhet har ökat. För att kunna verkställa besluten kommer socialpsykiatrins personal att organiseras så att insatser kan erbjudas även under helger från februari 2012 och under ett projektår. Systematiskt arbetsmiljöarbete Skyddsronder Skyddsronder genomfördes inom alla resultatområden utom ett, beroende på områdeschefens arbetsbelastning. Genomgående påpekades smärre problem med ventilation, hala golv, varma/kalla utrymmen, buller från kylar, störande ljudnivå, belysning, säkerhet och utrymningsväg. Problemen har åtgärdats eller ska åtgärdas i samverkan med hyresvärd år Det framfördes önskemål om genomgång av brandrutiner vilket genomfördes. Den psykosociala arbetsmiljön påtalades inom flera enheter. Större arbetsmängd fördelat på färre medarbetare framkallade stress- och trötthetsreaktioner. På en enhet var det stor personalrotation på grund av föräldraledigheter. Uppsägningar, besparingar och effektiviseringar med omorganisationer som följd betyder oro för enskilda, men även för deras arbetslag. Den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter upplevdes som sämre än normalt, främst beroende på ensamarbete i en enskilds hem. Missnöje påvisades i en hemtjänstgrupp. Problemen har åtgärdats eller det pågår åtgärder, bland annat i samverkan med Kommunal och företagshälsovården som har varit inkopplad vid flera enheter. Vid demensenheten påvisades att samarbetet kan förbättras mellan avdelningarna och en del lösningar utfördes.

91 91 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal skedde med samtlig personal inom de flesta enheter och påbörjades inom övriga, kommer att slutföras i början av år De flesta av personalen trivdes på sin arbetsplats och med sina arbetsuppgifter. Återkommande bland medarbetarna var att de önskade en närvarande chef. På en enhet framkom kränkande särbehandling och en anmälan mot arbetsgruppen gjordes vilket presenterades i gruppen av verksamhetschefen. Individuella samtal genomfördes av områdeschef och Kommunal. Det påpekades att all personal inte kunde använda friskvårdstimmen, önskemål fanns om att i stället få bidrag till årskort på badhus eller gym. Arbetsskador och tillbud Under året rapporterades 29 st tillbud och 6 st arbetsskador, samt att det på blankett för upprepade händelser antecknades 46 st tillbud inom demensvård och korttidsvård. Den övervägande delen av rapporter bestod av hot/våld inom demensvården både i särskilt och ordinärt boende samt på korttidsvården. Tillbuden härrörde från en mycket liten krets personer. Även inom individ- och familjeomsorgen samt socialpsykiatrin fanns tillbud av hot/våld. Det är viktigt att personalen fortbildas och tränas i korrekt bemötande. Det fanns också rapporter om skär/stick, lyft/vrid och olycksfall inom socialpsykiatrin, hemvården, särskilt boende och korttidsvård. Arbetsmiljöverket Inget besök från Arbetsmiljöverket gjordes år Företagshälsovården Företagshälsovården gjorde en kartläggning av en enhet efter neddragning av platser som innebar att flera av personalen blev omplacerade och övertaliga. Det var individuella samtal och två planeringsdagar med beteendevetare som gav mycket bra resultat och arbetsro i gruppen, vilket även sänkte sjukfrånvaron. På några enheter var företagshälsovården inkopplad vid konflikthantering samt vid handledning av personal. Övertidsuttag Totalt under året har det arbetats timmar övertid och fyllnadstid. Alla enheter redovisade mertid. Högsta uttaget skedde inom särskilt boende timmar och hemvården timmar. Ordinarie personal som önskade högre sysselsättningsgrad arbetade planerad mertid och i akuta fall då det inte var möjligt att få in vikarier. Nattpersonalens mertid berodde på arbetsplatsträffar och kompetensutvecklig som inte är möjligt att få in på schema. Riskbedömning/Riskanalys Den höga arbetsbelastningen och stressnivån inom flera enheter ger risk för ökad sjukfrånvaro/sjuknärvaro och personalrotation. Det finns risk för tillbud, belastningsskador och psykosomatiska symtom. Inom demensboenden, hemvård, korttidsvård, socialpsykiatri och individoch familjeomsorg finns påtaglig risk för hot och våld från brukare. Vikariehanteringen inom personlig assistans måste underlättas. Annars finns risk för ökad sjukfrånvaro och att personalen i stor utsträckning avslutar sina anställningar vilket påverkar kontinuiteten inom omsorgen på ett negativt sätt. Handlingsplan Under år 2012 planeras följande åtgärder: Projekt för att sänka sjuktalen inom verksamheten tillsammans med personalavdelningen och företagshälsovården. Kartläggning av arbetsmiljön på Älvgården. Arbeta med att sänka stressnivån. Se över vikariehanteringen och ge handledning inom personlig assistans. Planeringsdagar för personalen. Tillsätta en områdeschef. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron ökade jämfört med år 2010, från 5,46 % till 6,62 %. Av 18 enheter så låg 8 stycken över medelvärdet. Högsta värdet var 14,76 % inom personlig assistans (var högre första halvåret) och lägsta värdet var 0 % inom två enheter. På några arbetsplatser inom personlig assistans måste personalen stanna hemma längre än normalt vid sjukdom då brukare är infektionskänsliga. Det var främst korttidsfrånvaron som ökade men inom flera enheter fanns långtidssjukskrivningar som det arbetades för att komma tillrätta med.

92 92

93 93 Samhällsbyggnad Årets verksamhet I samhällsbyggnad ingår: plansektion, miljösektion gatusektion, fastighetssektion, kostsektion, arbetsmarknadsenheten (AME) och räddningstjänsten. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten. Verksamhetschef Utveckling av organisation samt rekrytering av personal har varit den stora utmaningen under Tillsammans med plan- och fastighetschefen blev det akut att lösa arbetsuppgifterna inom plansektionen fram tills det att bygglovshandläggare och byggnadsinspektör hade rekryterats. Samhällsbyggnads ledningsgrupp har under 2011 genomgått en utbildning i ledningsgruppsutveckling som fokuserar på strukturerad kommunikation och målstyrning. Exploateringsavtal med Thongruppen gällande utbyggnad av Charlottenbergs shoppingcenter har upprättats under perioden och exploateringsavtal gällande Morast Handelsplats är under förhandling. Plansektionen Plansektionen stod under en period utan chef och därför genomfördes en organisationsförändring där planoch fastighetssektion enades under samma ledning. På grund av den rådande personalsituationen så har arbetsbelastningen varit onormalt hög under Rekrytering av GIS-ingenjör färdigställdes under april månad där Årjängs kommun köper 50% tjänst. Rekryteringsarbetet med bygglovshandläggare och byggnadsinspektör blev klart i november månad.

94 94 Arbetet med ny detaljplan för Tallmon 1 och Kojan 2 avslutades och antogs av kommunfullmäktige Ny PBL trädde i kraft 2 maj viket innebar vissa förändringar i bygglovshanteringen samt att ny bygglovstaxa enligt SKLs förslag antogs. Förslag till vindbruksplan har upprättats under året men ej antagits då ytterligare utredning om möjliga områden för vindbruk ska utredas. Miljösektionen En plan för återställning och utveckling av Kroppstadforsområdet antogs Planen innebär i stora drag att området utvecklas mot ett rekreationsområde med drag av en friluftspark med rastplatser, labyrinter, bersåer mm. Målet är att färdigställa området inom en treårsperiod. Miljösektion har deltagit i Kemikalieinspektionens samverkansprojekt Kemikalier i lantbruket och i samband med detta utfört tillsyn och bedrivit rådgivning på lantbruk riktat i första hand mot kemikaliehanteringen samt närsaltläckage från lantbruken. Verksamheten med utomhushantering och uppställning av bilar, skrotbilar samt övriga likartade skrothanterande verksamheter skall uppfylla grundläggande miljökrav. Under året har information och rådgivning skett mot dessa verksamheter, vissa har förelagts att vidta åtgärder för att rätta till brister i hanteringen. Miljörapporter från verksamheter med kommunal tillsyn har granskats och samtliga av dessa verksamheter har även haft tillsyn genom en eller flera inspektioner på plats under året. Under året har nästan alla försäljningsställen av tobak fått tillsynsbesök. Under tillsynen vid ett par försäljningsställen påträffades felaktigt märkt tobak. Utöver besöken på försäljningsställena har även skolor besökts för att informera om rökförbudet på skolgårdar. Kommunen blev Fair Trade City Diplomerad under året. Andelen ekologiska råvaror som används i de kommunala köken har ökat till drygt 14,5% från en mycket låg nivå bara ett år tidigare vilket får anses som en mycket god utveckling. Uppföljande radonmätningar har gjorts på Pillret, Gunnarsbyskolan, Adolfsfors och Gärdeskolan. Gatusektionen Med en ovanligt kall och snörik vinter blev kostnaderna för vinterväghållningen hög i början på året. Löpande drift- och underhållsarbete som görs inom området parker har utökats en del på grund av utbyggnaden i Charlottenbergsområdet. Årets skyfall orsakade översvämningar i Charlottenbergsområdet, vilket medförde saneringsåtgärder så som byte av brunnar och ledningar för att förhindra inläckage av vatten. Under året så har förslag till kriterier för behållande av gatljus på landsbygden tagits fram. Lunden avfallstation drivs i kommunal regi fr.o.m. den 1 oktober och askan från våra hushållsopor återanvänds för sluttäckning av Lunden. Fastighetssektionen Förvaltningen av kommunens fastigheter görs genom förvaltningsuppdrag av Eda Bostad AB. Fastighetssektionen ansvarar för kommunens energirådgivning och arbetet med systematiskt brandskyddsarbete.

95 95 Fastighetssektionen har tagit över driften och skötseln av fd. kultur och fritidsnämndens fastigheter. Kostsektionen Målet inom skolmåltidsverksamheten är att nå upp till livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Det målet har nåtts förutom att det serverats mellanmjölk istället för lättmjölk. Inom vård och omsorg är målet att erbjuda måltider som täcker näringsbehovet enligt SNR (svenska näringsrekommendationer) för äldre. Det målet är uppnått men här finns ytterligare utvecklingsmöjligheter. Under våren har kostsektion haft en provperiod till Matdistrubitionen som innebär att köket Hiernegården i Koppom har lagat mat som kyls och levereras till äldre i eget boende. Detta projekt har fallit väl ut och resultatet är att antalet kunder har ökat med 67%. Från årsskiftet lagar kostsektionen även måltiderna till Adolfsfors skola/förskola och till Gunneruds skola/förskola. Arbetsmarknadsenheten Under sommaren hade AME en utställning på biblioteket i Charlottenberg där det visades upp delar av AMEs verksamhet i både föremål och i bilder. Feriepraktik för ungdomar födda 1995 anordnades. Ambitionen var att alla sökande skulle kunna erbjudas en feriepraktik. Jobbgaranti för ungdomar är en åtgärd som riktar sig till unga vuxna 16 t.om. 24 år, AME tillhandahåller jobb sökaraktiviteter med coachning och hjälp att hitta lämpliga praktikplatser. AME samarbetar även med gymnasieskolans (IM) och gymnasiesärskolan och är behjälpliga med att ordna praktik. AME ansvarar för skötseln av Fredsplatsen, både på den svenska och den norska sidan, detta innebär skötsel av grönytor, blomsterarrangemang samt skötsel av byggnader på platsen. Flyktingmottagandet i Eda kommun har fungerat mycket bra. Den nya reformen med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig för mottagandet har fungerat bra. Efter ett år med Sfi (svenska för invandrare) i egen regi kan man också konstatera att individuella och flexibla lösningar har bidragit till bättre introduktion för både nyanlända samt gamla flyktingar. Nytt för 2011 var också Sfi-bonus, en statlig ersättning till flitiga Sfi-elever som under en viss tid klarade olika delmål i Sfikursen. Två elever, mottagna i juni 2011, fick i december lön för sin möda genom kronor vardera. En av dessa elever börjar studera på Universitetet i Karlstad, januari Räddningstjänsten Räddningstjänsten har under årets ställts inför 20 bränder i byggnader och 22 trafikolyckor samt ett fortsatt stort antal IVPA-larm (I Väntan På Ambulans). Totala antalet räddningstjänstlarm 2011 är något färre än för 2010 (143 jämfört med 148 stycken). IVPA-larmen har ökat något i omfattning (352 jämfört med 349 stycken). Under september steg vattennivåerna i flera vattendrag i kommunen. Räddningstjänsten arbetade med att skapa en lägesbild och informera kommunmedborgare som riskerade att drabbas. Lyckligtvis började vattennivåerna sjunka innan de ställde till med allvarliga skador.

96 96 Inom ramen för samverkansavtalet om gemensam säkerhetssamordning med Arvika och Säffle har fortsatt arbete bedrivits för att stärka kommunens krisledningsförmåga, bland annat genom nätverksbyggande, riskinventering och andra åtgärder. Under hösten har både en prioritering av elanvändare samt en uppdaterad riskoch sårbarhetsanalys färdigställts. Övergripande målsättningar, verksamhetsmål och aktiviteter Bra boendemöjligheter Skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. Verksamhetsmål Utveckla attraktiva områden för boende och rekreation. Öka tillgängligheten vid våra fastigheter och anläggningar. När det gäller det kommunala fastighetsbeståndet så är målet nöjda hyresgäster internt och externt Aktiviteter för att nå målen Arbeta med mark och exploateringsfrågor Medel till att bilda naturvårdsområde (Tallmon) Fullfölja återställning- och utvecklingsplan för Kroppstadsforsområdet i Åmotfors Uppdatera gällande handikappsplan Kundenkät till våra hyresgäster för att kunna utläsa önskemål Räddningstjänsten ska genom information och uppsökande verksamhet verka för att alla boende i Eda Kommun skall ha fungerande brandvarnare Kommentarer kring måluppfyllelsen: Tallmon och Kroppstadsfors projekten pågår som planerat. Räddningstjänsten har arbetat uppsökande och gett information om brandvarnare. Arbetet med planerna och avtalen som omfattar Morast Handelsplats samt Eda Glasbruk kommer att pågå under Uppstartsarbetet med att planlägga Valfjället friluftsområde har påbörjats. Kommunen har accepterat planläggning del av fastighet söder om Thon Shoppingcenter av privat exploatör, som planeras att färdigställas under Mål Attraktiv att bo och leva i Eda var målet index 50 inför 2011 och utfallet blev index 52. Indikatorer Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 Tillgång byggklara Antal villatomter Planberedskap Nivå Mindre God God god Brand i byggnad Antal <20 Total antal räddningsinsatser Antal <140 Antal omkomna i Antal bränder (38)Attraktiv att bo och leva Index

97 97 Goda kommunikationer Med vägar, järnväg och tele/it-kommunikation. Bra förbindelser inom och till kommunen för arbete, fritid och utbildning. Verksamhetsmål Arbeta för goda kommunikationer inom kommunen Aktiviteter för att nå målen Anlägger, underhåller och förnyar kommunens gator samt gång- och cyckelvägar Indikatorer Enhet Utfall 2011 Planberedskap -industri -handel Nivå 1 ny plan för handel Plan nya planer Mål nya planer Kommentarer kring måluppfyllelsen: Arbetet har främst pågått i Åmotfors där kommunen tillsammans med Trafikverket arbetat med projektet trafiksäker väg. Stenvalvsbron över Vrångsälven vid Eda Glasbruk har renoverats vilket innebar att vägen var stängd för trafik under en period. Indikator NMI = nöjd medborgar index. Indikatorer Medborgarna om gator och vägar Medborgarna om gång-och cykelvägar Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 NMI NMI Ett utvecklat näringsliv Som bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Vi ska stödja entreprenörskap och innovationer och ta tillvara lokala förutsättningar. Verksamhetsmål Arbeta med fysisk planering, bygglovsgivning och tillsyn Aktiviteter för att nå målen Färdigställa påbörjade planer Kommentarer kring måluppfyllelsen: Planområde för industri finns i kommunen men planområden för handel i Charlottenberg är mycket begränsad, det är i nuläget privata markägare som har den möjligheten att göra nya planer. Arbete pågår att tillsammans med privata aktörer planlägga områden för handel i Charlottenbergsområdet. Upplevelser Eda kommun skall erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud som är berikande både för invånare som besökare. Eda Kommun ska lyfta fram och utveckla det som finns. Verksamhetsmål Alla kommunala badplatser, EU-bad, bassängbad för allmänheten skall hålla god badkvalitet samt ha välordnad badplatsmiljö. Livskraftig fiskebestånd är en förutsättning för utveckling av fisketurismen och övriga näringar baserade på fisk. Aktiviteter för att nå målen Utföra provtagning enligt plan samt göra tillsyn på badplatser Utarbeta lokala förvaltnings- och utvecklingsplaner för sjöar och vattendrag Kommentarer kring måluppfyllelsen: Fiskevårdsplaner, provtagningsplaner och tillsyn är uppfyllda.

98 98 Indikatorer Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 Fiskevårdsplaner Antal Vattenkvalitet badplatsekänkänd Nivå God- God- Godkänd Offentlig service En god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare. Verksamhetsmål Levererar tjänster som medborgare, brukare och kunder är nöjda med. Förvaltningen har hög tillgänglighet och korta handläggningstider. Personalen ska känna stolthet och trygghet i sitt arbete och sin kommun. Aktiviteter för att nå målen Arbeta vidare med tillgänglighet av kommunens fastigheter och anläggningar Samhällsbyggnad har genomfört tema dagar i kommunen där innehållet bl.a. var information inom säkerhet och energi. Kostsektion tillreder mat från grunden som sedan kyls ner och levereras till äldre i särskilt boende som är beviljade matdistrubition. Samarbete med företagshälsovården genom hälsoprofilundersökning, årliga medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner för personalen. Kommentarer kring måluppfyllelsen: För att öka tillgängligheten har trottoarkanter vid övergångsställen frästs ner. Arbetet med Hierneskolan och tillgänglighetsanpassning har påbörjats. Energirådgivning har hållts vid ett antal tillfällen. Samhällsbyggnad hade en tema dag i Koppom där de olika verksamheterna presenterade sig. Charlottadagen är ett återkommande arrangemang där Samhällsbyggnad har olika aktiviteter. Egentillagad mat till äldre har fallit väl ut. Tillgänglighet e-post kan till en stor del förklaras med personal vakanser inom plan och bygg Indikatorer (1)Tillgänglighet e-post Enkät mat till äldre Sjukfrånvaro samhällsbyggnad Enhet Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 % 67% >80% >80% Nivå 4,5 4,0 5 % 1,4% <2,0% <2,0% Livslångt lärande Kunskap för att möta framtidens kompetenskrav. En ökad utbildningsnivå. Möjligheter till distansutbildning. Verksamhetsmål Tomrör för fibrer till samtliga av Eda Bostad AB fastigheter. Genom AME ordna sysselsättning/praktik åt människor som av någon anledning står utanför den reguljära arbetsmarknaden för att öka möjligheten till egen försörjning.

99 99 Aktiviteter för att nå målen Tomrör för fibrer har lagts ner när gatusektion gräver nya eller renoverar gamla ledningsnät. AME har genomfört kartläggningssamtal, individuella handlingsplaner, praktik och vägledning. Kommentarer kring måluppfyllelsen: Rör för bredband har lagts ner i samband med va och fjärrvärmearbete. Av totalt 165 inskrivna på AME har 80 personer gått vidare till egen försörjning eller studier enligt individuell plan. Indikatorer Enhet Tomrör till Eda Bostad fastigheter Egen försörjning Antal Utfall 2011 Plan 2011 Mål 2012 % 100% 100% 100% 41 personer Studier Antal 39 personer Att den enskilde når målen Att den enskilde når målen Att den enskilde når målen Att den enskilde når målen Årets ekonomiska resultat Samhällsbyggnad Samhällsbyggnads totala resultat blev (+2 781tkr). Verksamhetschef Verksamhetschefer visar ett positivt resultat på (+350tkr). Orsaken var återhållsamhet inom alla områden samt mer intäkter än budgeterat på alkoholtillstånd ( +65 tkr). Budget 2011 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter Kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Verksamhetschef Gatusektion Kostsektion Räddningssektion Miljösektion Plansektion Arbetsmarknadsenheten Fastighetssektion

100 100 Plansektionen: Plansektionen visar ett positiv resultat på (1100. tkr) Resultatet beror på i huvudsak på ej tillsatta vakanser (+600tkr) och intäkter på bygglov och tillsyn (+472tkr). Miljösektionen: Miljösektionen visar ett noll resultat (+0 tkr). Gatusektionen: Gatusektionen ger ett positivt resultat på ( tkr). På gator & Vägar kontot visas ett negativt resultat (-588 tkr), vilket till största del kan förklaras med KS beslutet den 8 januari, då landsbygdsbelyningen skulle tändas upp igen (-240 tkr), samt en snörik start på vintervägshållningen jan-mars 2011 (-450 tkr). VA-verksamheten ger ett underskott på (-396 tkr). Orsaken till underskottet är en dagvattensanering vid Höglundavägen samt Muraråsen på grund av översvämningsproblem. Resultatet för avfallsverksamheten blev ett överskott på (+3 264tkr). Överskottet har genererats från Lunden avfallsupplag genom försäljning av utsorterat material såsom skrot, papp, returflis, sortering av industriavfall samt mellanlagring av slaggaska från Åmotfors energi`s förbränningsanläggning. Fastighetssektionen: Fastighetssektionen visar ett negativt resultat på ( tkr). Kommunens industrilokaler redovisar (-380 tkr) vilket beror på att budgeterade hyresintäckter blivit något lägre än förväntat samt att reparationerna blivit större än förväntat. Förvaltningen av kommunens skogsbestånd verksamheten redovisar (-344 tkr). Underskottet beror på att kommunen skjutit på planerade avverkningar i väntan på nytt avverknings avtal. De fritidsanläggningar som fastighetssektionen fick överta från den tidigare Kultur och fritidsnämnden omfattar alla kommunens fritidsanläggningar inklusive golfbana men exklusive Valfjället. Verksamheten visar ett resultat på (-1 344tkr) varav golfbanan utgör ( 862 tkr). Kostsektion: Kostsektionen visar ett noll resultat (+0tkr). Arbetsmarknadsenheten: AME visar ett positivt resultat på (+502tkr). Överskott inom särskilt riktade insatser (+528tkr) Räddningstjänsten: Räddningstjänsten visar ett positivt resultat på (+112tkr) Framtiden Verksamhetschef Charlottenberg och Eda Glasbruk är mycket intressant område för handel. Flera exploatörer har varit i kontakt med kommunen med frågan om det finns ledig mark inom dessa områden. Med en ökad exploatering inom olika områden så kommer detta att medföra utmaningar så som energiförsörjning, kapacitet inom va-området, underhåll och anläggning av gator, tillsyn och framtida personalbehov. Rv 61 och järnvägen är viktiga för kommunikationen i Eda kommun. Ett nära samarbete med Trafikverket i deras arbete med förstudien från Charlottenberg till riksgränsen kommer att prioriteras under Plansektionen Arbete med färdigställande av vindbruksplan pågår. Den kommer att vara ett tematiskt tillägg till den kommande översiktsplanen som tas fram tillsammans med utvecklingsavdelningen.

101 101 Detaljplaner för Eda Glasbruk,Valfjället, Kojan 2 och Morast Handelsplats är under arbete. Miljösektionen En ny omgång med LONA, lokal naturvård, startar under Miljösektionen har haft flera projekt igång de senaste åren. De har bidragit till en stärkt naturvård inom kommunen. Sektionen satsar även det närmaste åren resurser på att söka nya LONA-pengar från länsstyrelsen och framförallt att driva de projekt som erhållit bidrag. Aktuella projekt är bl a Eda kommuns virtuella naturguide och Eda kommuns strategi för skogsbruket på eget markinnehav Under året kommer det att sökas pengar för bl a en naturvärdesbedömning av skarbolsnäset samt i ett samarbete med golfklubben utveckla och tillgängligöra de höga natur- och kulturmiljöer som finns i anslutning till golfbanan. En annan bidragsform är LOVA, lokala vattenvårdsprojekt, där det erhållits bidrag under 2010 för att anlägga våtmarker vid de tre större reningsverken i Koppom, Åmotfors och Charlottenberg för att därigenom bl a minska näringsbelastningen på våra vattendrag. Projekten pågår fram till Under 2012 kommer skötselplanen för det nybildade kommunala naturreservatet Tallmon att färdigställas. Utvecklingen av Tallmon som ett tätortsnära natur och strövområde kommer att ta en hel del resurser i anspråk av miljösektionen de närmaste två åren men det kommer att betala sig i ett mycket fint område som väcker intresse för en vidare utveckling av andra områden i kommunen. Gatusektionen Under 2012 kommer gatusektionen att arbeta med energibesparingar på gatusidan för att minska driftkostnaden av belysningsanläggningarna som kommunen ansvarar för. Stora investeringar behövs kommande år om kommunen skall behålla samtliga belysningsanläggningar pga. kvicksilverförbudet som träder i kraft Påbörja arbetet med att upprätta VA-planer. I dag är det endast akutåtgärder såsom vattenläckor och havererade avloppsledningar och i viss mån läckande serviceanslutningar som åtgärdas. Påbörja arbetet med att ta fram en ny avfallsplan samt ta fram förslag på hur kommunens eget slam på c:a ton/år kan omhändertas. Fastighetssektionen Fastighetssektionen har i och med kommunens omorganisation fått ansvaret för kommunens fritidsanläggningar. Dessa anläggningar dras med höga driftskostnader och för att kunna driftoptimera fastigheterna så kommer energiförbrukningarna att kartläggas via kontinuerliga mätaravläsningar. Utfallet för fastighetsförvaltningen är helt beroende av att lokalerna är uthyrda. Idag finns outhyrda lokaler i fastigheterna Patronen, Bysjöskolan, Älvgården, Petersborg samt Morast. Kommunens översyn av fastigheterna som kommer att redovisas i mars månad får utvisa vilka fastigheter som bör betraktas som så kalllade kärnfastigheter och vilka som är så kallade tärande fastigheter. Kostsektionen Priserna på livsmedel är ostabila därför kommer kostsektion att indexreglera portionspriserna inför kommande år.

102 102 Ny upphandling för livsmedel kommer att genomföras. Arbete pågår med att skriva en livsmedelspolicy. En ny arbetsgrupp Bra mat i Eda ska startas för att se över förbättringar som kan genomföras främst för äldreboenden. AME AME kommer att fortsätta sitt samarbete med andra kommunala förvaltningar, arbetsförmedling och näringsliv för att hitta arbete och/eller sysselsättning åt de kommuninnevånare som står utanför arbetsmarknaden. Eda kommun har för avsikt att under 2012 starta upp ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. De barn som under tiden i HVB-hemmet får uppehållstillstånd och blir myndiga kommer att överföras till flyktingmottagningen och avräknas mot det fastsatta antalet flyktingar i överenskommelsen. Ett lagändringsförslag är också på gång angående anhöriginvandring från Somalia. Räddningstjänsten RAKEL-införandet kommer att slutföras under Under året kommer dessutom digital utlarmning införas på samtliga stationer. Den digitala utlarmningen kommer att på sikt ge möjlighet att ta emot brand- och driftlarm från kommunala objekt. Systematiskt arbetsmiljöarbete Skyddsronder Ventilation i skolkök och kontor AME är det som påpekats vid skyddsronder. Åtgärder: Ny ventilation. Utvecklingssamtal Personalen trivs mycket bra med sitt arbete och kolleger, de känner att de både har och får ett ansvar. I vissa perioder finns känslan av att man inte hinner med som man önskar att göra av lite olika orsaker. Enskilda ärenden/fall har känts både pressande och stressande under året. Åtgärder: Arbeta med att se över processer och arbetsrutiner. Arbetsfördelning samt stöttning av kolleger/ chef i besvärliga ärenden/fall. Rekrytering av vakanser har gjorts under året. Arbetsskador och tillbud Halkolyckor, stick- och rivsår. Åtgärder: Information och förbättrade arbetsinstruktioner Ev synpunkter från Arbetsmiljöverket vid besök Inga besök eller synpunkter FHV-projekt eller andra åtgärder Återkommande uppföljningsmöten med avdelningschefer Mätningar av ljudvolym i samtliga kök Friskprofil på kökspersonal Sjukfrånvaro Låg sjukfrånvaro, endast 1,40% totalt för samhällsbyggnad Övertidsuttag Samhällsbyggnads totala övertid är 2076,40h. En av orsakerna är händelsestyrd på grund av utryckning så som vattenläckage eller onormalt med nederbörd som ställer till besvär. Den andra stora orsaken är vakanser under året därutav behov av övertidsuttag. Åtgärder: Anställning av personal samt en övergripande målsättning att minska övertiden

103 103 Kommunrevisionen Årets verksamhet Kommunrevisionens uppgift enligt kommunallagen är att på kommunfullmäktiges uppdrag granska all verksamhet i styrelser och nämnder under året. Detta låter sig dock inte göras varken ur ekonomisk eller ur praktisk synvinkel utan revisionsgruppen gör fördjupande granskningar inom olika områden. Årets ansvarsutövande granskning har i och med den nya organisationen gått till väga så att revisionen träffat de olika utskotten och därefter kommunstyrelsen för att få en överblick i hur den nya organisationen fallit på plats. En särskild rapport från denna granskning finns. Allt sammantaget som gruppen gör ska sedan utmynna i en revisionsberättelse som skall ge vägledning till kommunfullmäktige inför dess beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen. Under 2011 deltog vi i en granskning gemensam förlandstinget och tolv andra kommuner gällande Samverkan i vårdkedjan för äldre som slutredovisats i februari Övriga fördjupade granskningar har varit: - Anläggningsredovisning och inventering av under året inköpta inventarier som kan anses stöldbegärliga. - Förskolans verksamhet Dessutom ingår årligen den lagstadgade uppgiften att granska kommunens bokslut och delårsbokslut.

104 104

105 105 Eda Bostads AB Förvaltningsberättelse Styrelse och revision Styrelsen har under året hållit fem protokollförda sammanträden. Kommunfullmäktige har för verksamhetsåret utsett styrelse och lekmannarevisor, medan bolagsstämman utsett aukt revisor. Organisationsanslutning Företaget är medlem i Sveriges allmännyttiga bostadsföretag SABO, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Fastigo och Husbyggnadsvaror förening HBV. Fastighetsbestånd Bolagets fastighetsbestånd bil (1) Lägenheter Lokaler Garage Bilplatser med eluttag Summa uthyrningsobjekt Miljö Eda Bostads AB blev miljödiplomerat Miljödiplomeringen är godkänd enligt internationell standard för miljöledningssystem. Olja som idag används för uppvärmning är endast för spets i några enstaka fastigheter.

106 106 Arbete med att byta ut befintliga belysningar i fastigheterna till lågenergilampor och närvarostyrning har påbörjats. Energi Utvecklingen av företagets energiförbrukning åskådliggörs av följande diagram. Mwh ENERGI FÖR UPPVÄRMNING ENERGI FÖR UPPVÄRMNING Några större investeringar har inte genomförts på energisidan förutom ett fläktbyte på kv. Styrpinnen. Tyngdpunkten i energiarbetet har varit att driftoptimera tidigare investeringar. Ombyggnationer och underhåll Under året har planerat underhåll utförts enligt företagets underhållsplan. Underhåll och ombyggnadskostnader uppgår till tkr varav tkr avser inre lägenhetsunderhåll. Ekonomi Intäkter Hyresnivån för år 2011 höjdes med 2,26% och genomsnittlig hyresnivå för bostäder är 833,96 kr/m2. Fr o m januari 2012 har hyrorna höjts med 2,99 %. Samtliga intäkter och kostnader hänförliga till externa förvaltningstjänster redovisas som separata poster i resultaträkningen och drivs med målsättningen att vara självbärande vilket innebär att ett visst överskott krävs Kostnader Nettoräntan beräknad på kvarvarande skuld är 3,6 % jämfört med 3,1 % föregående år. Trots låga räntor ligger kapitalkostnadens andel av hyran kvar på samma nivå beroende på höga produktionskostnader för senaste årens nyproduktion. Kostnader för underhåll är i år något lägre och även driftskostnaderna har sjunkit något. Normalårskorrigerad förbrukning 157,39 kwh/m² (151,69) Kostnad för värme och varmvatten uppgår till 144 kr/ m² (161)

107 107 Kostnadsutveckling (kr/m 2 ) Outhyrda lägenheter Bränsle Drift Underhåll Kapital Hyresutveckling (kr/m2) Vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat ,74 samt balanserat resultat ,47 tillsammans kronor ,21 disponeras enl nedan: Balanseras i ny räkning kronor ,21 Finansiering Upplåningen sker enligt upprättad finanspolicy och långfristiga skulder uppgår till kr/m2 (2 935). Företagets soliditet, eget kapital inkl reserver i förhållande till totalt kapital, är vid årets utgång 17,7 % jämfört med 17,3% föregående år. Ägarens mål anges till 10 %. I övrigt hänvisas till följande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalys och till dessa hörande noter och bilagor. Bostadsmarknaden Antalet outhyrda lägenheter uppgår till 2,0 % Totalt sett har hyresbortfall för outhyrda lägenheter medfört ett intäktsbortfall med tkr (962). Efterfrågan på lägenheter har varit stabil i Charlottenberg men marknaden är betydligt kärvare i övriga orter i kommunen. För att minska vakanserna har marknadsföring skett både i Norge och Sverige.

108 108

109 109 Eda Energi AB Förvaltningsberättelse Verksamhet under räkenskapsåret Eda Energi AB påbörjade värmeleveranserna då man förvärvade etapp 1 och 2 jämte två panncentraler för reservvärme från Eda kommun för tkr förvärvades etappen 3 från kommunen för tkr vilket nu utgör bolagets anläggningstillgångar. Lån har upptagits från Kommuninvest med sammanlagt 14 mkr. Under 2011 har kommunen på uppdrag av Eda Energi AB byggt ut fjärrvärme inom etapp 4 NV om Gärdesskolan samt inom etapp 5 i Vammyraområdet till en budgeterad kostnad av totalt 8,6 mkr. Eda Energi AB ska förvärva dessa båda etapper under 2012 för bokfört värde efter godkänd slutbesiktning. Under 2011 har Eda Energi AB levererat MWh. Totalt är vid årsskiftet var 65 fastigheter anslutna till företagets fjärrvärmeanläggning, varav 47 är villor, 10 flerbostadshus och 8 övriga fastigheter med en sammanlagd ansluten effekt på 3,4 MW. Fjärrvärmenätets ledningslängd t.o.m. etapp 5 uppgår till ca m. Under året har förutom bolagsstämma hållits sju protokollförda sammanträden. Framtida verksamhet Under 2012 ska fjärrvärmenätet, enligt avtal med Eda kommun, utvidgas med etapp 6, ca m, från Normaområdet till industriområdet vid Strand. Härmed erbjuds fastigheterna mellan Normaområdet och Strandvägen väster om järnvägen fjärrvärmeanslutning. Kostnaden är budgeterad till 7 mkr. Den anslutna effekten för hittills intresseanmälda fastigheter inom etapp 6 uppgår till 600 kw.

110 110 Då de större fastigheterna i Åmotfors nu är anslutna kommer marknadsföringen framöver att i huvudsak inriktas på samhällets villaområden. Innan ytterligare fastigheter ansluts kommer lönsamhetskalkyler att upprättas som underlag för beslut om fortsatt utbyggnad. Genom befintlig anslutning vid årsskiftet 2011/2012 samt nyanslutningar under 2012 beräknas värmeleveranserna under 2012 att uppgå till ca MWh. När fler fastigheter ansluts måste bolaget investera i ytterligare reservkapacitet för att klara värmeleveranserna vid driftavbrott på värmeleveranserna från Åmotfors Energi AB. Med anledning härav planeras under 2012 nyanskaffning av två st. oljepannor på 2,3 MW vardera för en budgeterad kostnad på 2,5 milj. kr. Förslag till resultatdisposition Intäkterna under 2011 har sammanlagt uppgått till tkr fördelat på anslutningsavgifter tkr och brukningsavgifter tkr varav fasta avgifter tkr och rörliga avgifter tkr. Driftskostnaderna har uppgått till tkr inklusive ordinarie avskrivningar. Årets resultat efter bokslutsdispositioner uppgår till 0 kr.

111 111 Valfjället Skicenter AB Årets verksamhet 2011 Tack vare att kylan kom tidigt i november 2010 kom snöproduktionen igång förhållandevis tidigt. Anläggningen var i stort färdigställd till Lucia och öppnande för allmänheten den 18 december. Detta uppskattades mycket av både allmänhet och Valfjällets slalomklubb! Det tidiga öppnandet medförde att en stor del av säsongens intäkter inkom redan i december Bolaget har, efter ekonomiska överväganden och beslut i styrelsen, förvärvat en ny pistmaskin för 2,2 Mkr. Investeringen har finansierats med dels egna medel (1,0 Mkr) och dels lån från ägaren Eda kommun (1,2 Mkr). I januari tog kommunstyrelsen beslut om att fastställa byggnadsnämndens begäran om att få ett planuppdrag avseende Valfjället. På grund av vakanser på plansektionen- /Samhällsbyggnad kom arbetet igång först under december månad. Arkitekttjänsten köps externt. Under året har även flera möten hållits avseende markköp och markbyten. Med anledning av tidigare års underskott och bolagets ekonomiska situation i övrigt beslutade fullmäktige i Eda kommun, efter anhållan från bolagets styrelse, i maj 2011 att ställa en kapitaltäckningsgaranti till bolaget. Garantin gäller t o m Vidare har Eda kommun under år 2011 lämnat ett villkorat aktieägartillskott till bolaget på 2,0 Mkr. Syftet med garantin och tillskottet var att stärka bolagets finansiella ställning och att återskapa den buffert som bolaget behöver utifrån verksamhetens väderberoende och förutsättningar i övrigt..

112 112 Efter nogsamma överväganden i styrelsen har bolaget under år 2011 investerat i ett nytt biljett- och entrésystem levererat av SKIDATA. Även om ekonomin är ansträngd bedömdes att detta var en ur många aspekter erforderlig investering för bolagets verksamhet I december år 2011 slutade bolagets driftsledare på egen begäran. Rekryteringsprocessen för att finna en ny driftledare pågår. Årets ekonomiska resultat Resultatet för år 2011 uppgår till 757 tkr. Den största orsaken till det negativa resultatet är lägre intäkter från liftkortsförsäljning jämfört med tidigare år. Kostnader för avskrivningar på nyanskaffade anläggningstillgångar har också påverkat resultatet. Det negativa resultatet är oroande. Eftersom ett ägartillskott beviljades i november 2011 kan resultatet hanteras. Men om man har i åtanke de fyra tidigare årens negativa resultat på totalt 2,2 mkr framgår att läget är problematiskt. Anläggningens intäkter består för närvarande av liftintäkter, husvagnscamping, arrende från restaurang och skidshop/skiduthyrning. Intäkterna ska matcha kostnaderna för snöproduktion, personalkostnader, elförbrukning samt drift och underhåll av fastigheter, liftanläggning samt övrig maskinell utrustning. I de fall klimatet är mycket gynnsamt och ingenting i anläggningen går sönder finns förutsättningar för att redovisa nollresultat. Dock finns inget utrymme att utveckla verksamheten och förnya utrustningen enligt en plan. För närvarande sker främst akutåtgärder. Framtiden Av bolagsordningen framgår följande: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Eda kommun förvärva och förvalta fastigheter och anläggningar för fritids- och turiständamål. Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja turismnäringens utveckling inom Eda kommun. Anläggningen i Valfjället nämns också som en styrka och en möjlighet i kommunens nyligen antagna turismstrategi. För att klara uppdrag och nå målsättningar enligt ovan är det ytterst viktigt att ägare, bolag och övriga intressenter tillsammans kommer överens om en långsiktig strategi.

113 113 Arbetet har påbörjats och vi kan konstatera att nuvarande verksamhet behöver kompletteras med flera ben att stå på. I det sammanhanget kan längdskidåkningssatsningen lyftas. Vidare diskuteras en anpassning avseende funktionshindrades möjligheter att utnyttja både nuvarande anläggning och t ex den planerade längdskidåkningen. Det är också ytterst viktigt att hitta verksamheter så att området och anläggningen hålls levande året runt. Detta dels för att locka besökare, både kommuninvånare och turister men också för att minska sårbarheten. Den pågående detaljplaneringen är en mycket viktig del i ovanstående. Dels diskuteras planer och idéer under processen, dels belyses boendefrågan. Möjligheter till boende är en mycket viktig fråga för våra besökare. Redan idag är boendefrågan en flaskhals då det inte i någon större utsträckning kan erbjudas i närheten. Ett utökat boende (småhus, vandrarhem etc) är en nödvändighet för anläggningen men också en stor möjlighet för kommunen att binda ihop de fantastiska möjligheter som finns inom närområdet. Främst kan nämnas golfbanan och närheten till Hugn.