l (2) 6. Information om kv Anegrund (södra hamnen) 7. Samverkansavtal Uddevalla stadstrafik KS/2012: Översiktsplaneringsutskottet

Transkript

1 l UDDEVALLA KOMMUN ÖVERSIKTSPLANERINGSUTSKOTTET KALLELSE Föredragningslista l (2) SAMMANTRÄDE Översiktsplaneringsutskottet PLATS OCH TID Stadshuset, Kompassen, kl. 13:00 ORDFÖRANDE SEKRETERARE Henrik Sundström Annica Åberg Ärende D nr Föredragande l. Val av justerande Förslag Kenneth Engelbrektsson 2. Fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätortlägesrapport 3. Regionalt planeringsunderlag- Länsstyrelsens handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Lynn Joel Lynn Joel 4. Bostadsförsö1jningsprogram för Uddevalla KS 2011:90 kommun 5. Uppdrag åt översiktsplaneringsutskottet att KS 2012:418 utarbeta en strategisk plan för att nå målen i överenskommelsen med Västra Götalandsregionen om Energieffektiva byggnader - Smart Energi 6. Information om kv Anegrund (södra hamnen) 7. Samverkansavtal Uddevalla stadstrafik KS/2012: Öppen ilexlinje för alla KS 2012: Information om tunnelarbeten R v Information om Torp- och centrumutvecklingsprojekten Stefan Björling Martin Gustafsson Martin Gustafsson Sven Andersson Sven Andersson Leif Börjesson Leif Börjesson

2 KALLELSE 2 (2) Föredragningslista UDDEVALLA KOMMUN ÖVERSIKTSPLANERINGSUTSKOTIET Ärende Dn r Föredragande Il. Medborgarförslag från Leif Lykkeberg angående översvämningar i centrala Uddevalla KS/20 Il :609 Lynn Joel 12. Arbetsplan översiktsplaneringsutskottet Meddelande och rapporter Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet eller i en del av sammanträdet ska snarast anmäla detta till Anna-Lena Lundin tel eller Annica Åberg tel eller e-post kommunstyrelsen@uddevalla.se

3 l UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET T JÄNSTESKRIVELSE l (2) DNR KS/2011 :90 HANDLÄGGARE Utvecklare Stefan Björling TELEFON stefan. bjorling@uddevalla.se Förslag till "Bostadsförsörjningsprogram för Uddevalla kommun", inklusive "Mål och riktlinjer för bostadsbyggande i Uddevalla". Sammanfattning Varje kommun skall enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383 ändrad 2002:104) planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Som styrgrupp för arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning i Uddevalla kommun utsågs översiktsplaneringsutskottet Arbetet har nu resulterat i ett färdigt diskussionsmaterial för utskottet att ta ställning till. Materialet består av två delar "Bostadsförsörjningsprogram för Uddevalla kommun- Statistik och underlagsdelen 2012" som redogör för det aktuella läget på kommunens bostadsmarknad; samt "Mål och riktlinjer för bostadsbyggandet i Uddevalla" där principerna för framtidens bostadsbyggande fastslås. Materialets första del är tänkt att uppdateras på tjänstemannanivå åtminstone vartannat år, medan den andra delen enligt lag skall uppdateras i kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till "Bostadsförsörjningsprogram för Uddevalla kommun- Statistik och underlagsdelen 20 12" Förslag till "Mål och riktlinjer för bostadsbyggandet i Uddevalla"

4 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) DNR KS/2011 :90 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar att sända ut förslaget till "Bostadsförsörjningsprogram för Uddevalla kommun- statistik och underlagsdelen 2012", samt "Mål och riktlinjer för bostadsbyggande i Uddevalla" för samråd till samtliga kommunala förvaltningar, de kommunala bostadsstiftelsema, organisationen Fastighetsägarna samt Uddevalla kommuns närdemokratiområden. att synpunktema skall vara översiktsplaneringsutskottet tillhanda senast Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ej akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och tr)'gg kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljö- x handboken 5 Påverkar ärendet Översiktnlanen x 6 Har diskussion förts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mål kopplade till ärendet x J? l ~; vr ( ~~ ~ ~ Lena Tegenfeldt ~ efe n B~ ~tling Tf förvaltningschef ve kl e Expediera till

5

6 INLEDNING Enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183, ändrad 2002: l 04) ska alla kommuner planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Denna planering bör innefatta varierande upplåtelseformer, tillgång till bostäder i livets olika skeden, möjligheten att bo och leva centralt eller på landsbygd och i varierande prisklasser. Därutöver behövs en strategi för hur kommunen skall hantera klimat- och energiomställningar, integrations- och trygghetsfrågor. Som instrument för denna planering skall kommunerna ta fram riktlinjer för sin lokala bostadsförsörjning. Riktlinjerna skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och anger den politiskt strategiska inriktningen för framtida bostadsplanering. Riktlinjerna avser inte bara nyproduktion utan omfattar även det befintliga bostadsbeståndet. För att ta ställning till vilka mål och riktlinjer som är aktuella för Uddevalla kommun har dagens bostadssituation analyserats. Underlagsdelen skall uppdateras minst två gånger per mandatperiod.,.. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel Inledning Varför flyttar människor till Uddevalla? Uddevalla i ett regionalt perspektiv Uddevalla kommuns befolkning 2012 Bostadsmarknaden i Uddevalla Bostadssituationen för särskilda grupper Sida Allt bildmaterial: Stefan Björling 2

7 VARFÖR FLYTTAR MÄNNISKOR TILL UDDEVALLA? Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till utbildning, närheten till en stor arbetsmarknad och en väl fungerande sjukvård, samt det attraktiva läget är några orsaker till kommunens expansion. De stora flyttströmmarna är regionala. Många är ungdomar och unga vuxna som söker sig till studier och arbete i kommunen. För Uddevalla kommuns vidkommande är detta en glädjande utveckling som samtidigt ställer krav på kommunen. Planeringen av en bostadsmarknad som är anpassad för alla behov är en sådan utmaning. För att kartlägga varför människor väljer att flytta till Uddevalla genomfördes 20 l O en undersökning för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som gör Uddevalla kommun till en attraktiv inflyttningskommun. Undersökningen omfattar båda en enkätundersökning och intervjuer med nyligen inflyttade. Undersökningen understryker vikten av boendeplanering då majoriteten kan förmodas söka sig till mindre hyresrätter i centrala lägen. En sammanfattning av vilka grupper som flyttar till Uddevalla är: 45 o/o är mellan 18 och 30 år 55 %är låginkomsttagare 70 o/o är ensamhushåll 67 % har inte barn 9 o/o är arbetslösa 54 o/o flyttade till hyresrätt I kartläggningen ombads också de svarande att ange vilka faktorer som väger tyngst respektive minst tungt i valet av Uddevalla kommun som bostadsort. Svaren pekar entydigt på att bostadplaneringen är viktig. Läget är en avgörande faktor i människors val av bostad. Att de mindre vägande skälen ser ut som de gör kan förmodligen förstås i skenet av att gruppen nyinflyttade huvudsakligen ser ut som den gör. Unga och ensamstående inflyttare står ofta i början av sin boendekarriär och söker inte i huvudsak villatomter med havsnära läge. De fem viktigaste faktorerna: Att Uddevalla kommun har ett havsnära läge Att Uddevalla kommun har vacker natur Att bostaden har ett naturnära läge Att bostadsområdet är lugnt Att det inom kommunen finns väl fungerande hälso- och sjukvård De fem minst viktiga faktorerna: Att det finns/går att få fjärrvärme till bostaden Att det finns tillgång till villor/villatomter Att det finns tillgång till bostadsrätter Att bostaden har havsutsikt Att det finns ett bra utbud av eftergymnasiala kurser och program inom pendlingsavstånd 3

8 UDDEVALLA l ETT REGIONALT P.ERSPEKTIV I ett regionalt perspektiv är Uddevalla en av de större inflyttningskommunerna och den huvudsakliga andelen nya kommuninvånare kommer från andra kommuner inom Västra Götaland. Uddevalla kommun är med andra ord ett attraktivt alternativ för många. I skenet av detta kan det framstå som något av en paradox att medborgarnas nöjdhet med kommunen i ett regionalt perspektiv sjunker. Uddevalla kommun har sedan 2005 deltagit i fyra av SCBs årliga "Medborgarundersökningar". Undersökningen som vid de senaste mättillfällena besvarats av ca Uddevallabor mäter invånarnas nöjdhet med kommunens attraktivitet i ett regionalt perspektiv, kommunens olika verksamheter och möjligheter till inflytande. Resultatet är bekymmersamt. Jämfört med kommuner av liknande storlek och karaktär är värdena låga. Resultatet består av flera delar där betygen över möjligheterna att finna bra bostäder, arbetstillfållen och utbildningsmöjligheter får lägst betyg. Värdena i mätningen är som lägst bland yngre vuxna (18-25) men sjunker också märkbart efter 3-5 års vistelse i kommunen. Nöjd-Region-Index 2011 l UTBILDNINGSNIV ÅN NRI Uddevalla NR l jämförbar NRI Bostäder NRI Bostäder ~mm~ Uddevalla jämförbar kommun Uddevalla är en av Sveriges största gymnasiestäder ungdomar får sin gymnasieutbildning i kommunen. Däremot saknar Uddevalla numera en högskola sedan Högskolan Väst koncentrerat sina lokaler till Trollhättan. Ett Högskolecentrum med möjligheter till distansundervisning och viss kursverksamhet finns sedan flytten etablerat på Sinclair i centrala Uddevalla. Utbildningsnivån i Uddevalla kommun är högre än i Fyrbodal för övrigt. 20,4 % av Uddevallas befolkning (25-65 år) har en högskoleutbildning på minst tre år. Samtidigt är snittet lägre än i Västra Götaland (23 %) och hela riket (24 %). Befolkningens utbildningsnivå Kvinnor Totalt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas utbildning utbildning utbildning 4

9 ARBETSMARKNADEN Uddevalla har sedan varvsnedläggelsen ul)der mitten av 80-talet förändrats i sin karaktär. Från att varit en stad där traditionell tillverkningsindustri varit dominerande har arbetsmarknaden allt mer förskjutits mot service- och tjänstesektorn. Efter kommunen är Uddevalla sjukhus fortfarande den enskilt största arbetsplatsen i kommunen medan andelen anställda inom handeln växt. Med etableringen av IKEA, Ikano Retail, utbyggnaden av västra Torp och nedläggningen av Volvoanläggningen (f d Pininfarina) kommer denna förskjutning troligen att öka ytterligare. Andelen förvärvsarbetande Män Kvinnor Totalt IN- OCH UTPENDLING Totalt pendlade personer in i Uddevalla 201 O pendlade ut, vilket ger ett pendlingsnetto på- 287 personer. Pendlingen sker i huvudsak inom Trestadsområdet och söderut mot Göteborg. Samtidigt vet vi att arbetsmarknaden förmodligen kommer att fortsätta fårändras i ett regionalt perspektiv kommande år. Med strukturomvandlingarna inom den västsvenska bilindustrin kommer förmodligen behovet av en större arbetsmarknad att öka. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren år 2010 Näringsgren N attbefolkning Dagbefolkning Vård och omsorg Handel Tillverkning och utvinning l 892 Utbildning F öretags~änster Byggverksamhet Civila myndigheter och försvaret l 434 l 643 Transport l 154 l 447 Personliga och kulturella tjänster m.m Hotell och restauranger Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Energi och miljö Summa: Not: Nattbefolkning: bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommunen. Dagbefolkning: arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen. 5

10

11 UDDEVALLA KOMMUNS BEFOLKNING 2012 Uddevalla har under lång tid präglats av en positiv befolkningstillväxt. Allt sedan varvskrisens dagar har befolkningen ökat. Från 1985 har ökningen årligen uppgått till i genomsnitt ca 250 personer. Från år 2000 finns en obruten positiv befolkningstillväxt som huvudsakligen består i nettoinflyttning till kommunen. De senaste åren har dock även visat ett positivt födelsenetto; för 2011 på 122 personer. Befolkningsutveckling Folkmängd KOMMUNENS TÄTORTER 77 % av kommunens befolkning bor i tätort. På senare år har fler tätorter tillkommit. Statiskta Centralbyrån (SCB) definierar tätort som Ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst200m mellan husen. Omprövning av orters status görs var femte år av SCB. Befolkningens fördelning Wddevalla tätort Övriga tätorter Landsbygd Uddevallas tätorter och befolkning (SCB 2010) Uddevalla Herrestad Sunningen Ut by Lanesund och Överby Ljungskile Ammenäs Hagstorp Fagerhult

12 INFLYTTNING OCH UTFLYTTNING Inflyttningsnettot är störst i åldrarna 30 år och uppåt. Den allra största gruppen av inflyttare Litgörs av personer med utländsk bakgrund; 72 % av den totala befolkningsökningen mellan åren Il utgörs av denna grupp. Samtidigt är rörligheten på bostadsmarknaden, såväl inflyttning som utflyttning, som störst i åldrarna Detta är inget unikt för en kommun av Uddevallas storlek och karaktär. Den stora rörligheten hänger samman med åldersgruppens studie- och arbetssituation, samt familjebildning. De största flyttrörelserna sker inom länet. l 542 personer flyttade under 2011 från andra kommuner inom Västra Götaland till Uddevalla, 528 personer flyttade in från övriga Sverige och 372 personer från utlandet. Omvänt flyttade l 454 personer till andra kommuner i länet, 579 till övriga Sverige och 230 till utlandet. Befolkningsförändringar 2011 Nettofurändring efter andel av den totala förändringen o Utlandet Befolkningsförändringar l Inflyttade - utflyttade - Födda - Döda "' o.-< o.-<.-< o o o "' "' "' 8

13 In- och utflyttning 2011 Åldersfordelat 600 so o Inflyttade - Utflyttade 200 o "' <t ~ <t 6 J, --;< --;< 6 J, BEFOLKNINGSSTRUKTUR "' <t "' <t "' "' <t 'f 0'\ <t... "' "' "' <t 0'\ <t N 'i' m m... Ln Ln "'i 6 Ln 6 J, 6 Ln 6 J, 6 Ln 6 J, N N m m <t... Ln Ln <t <t J, 00 "' "? 6 Ln "' 6 "' 00 co "' Kommunens invånarantal har som sagt ökat successivt sedan mitten av 1980-talet. Uddevalla tätort hade dock sin hittills största befolkning under 1960 och 70-talet vid Uddevallavarvets storhetstid. Nya bostäder skapades i stadsdelarna skogslyekan och senare i de norra stadsdelarna. Befolkningen i Uddevalla tätort fördelar sig totalt sett relativt lika mellan norr och söder. Uddevalla församling (söder) hade invånare och Bäve (norr) invånare. Samtidigt som Uddevallas befolkning ökar i antal blir också befolkningen äldre. Medelåldern är ,9 år vilket är närmare två procentenheter högre än för 20 år sedan. Medelåldern i riket är , l år. Andelen äldre (över 65 år) ökar i kommunen och uppgår till 20,4 % eller ca l O 627 personer. 20,2 % eller ca l O 000 personer var vid årsskiftet 2011 O- 17 år. Antalet barn och ungdomar, samt dess fördelning åldersmässigt, varierar över tid är antalet ungdomar i 20-årsåldem relativt stort medan antalet ungdomar i grundskaleåldrar är relativt lågt. Födelseöverskottet 2011 uppgick till 122 fler födda än döda. 50 Åldersstruktur so o

14 UDDEVALLAs UTANFORSKAPSQMRAOEN.~- t t. Andelen invånare med utländsk bakgrund* i Uddevalla kommun uppgick 20 Il till 15,3 % (eller personer). 46% av invånarna med utländsk bakgrund har sitt ursprung utanför Europa, 31,5% kommer från EU och Norden, medan 22,5 %kommer från övriga delar av Europa. De vanligaste ursprungsländerna är Jugoslavien, Irak, Libanon och Somalia. Andelen medborgare av utländsk härkomst är mycket varierande om man bryter ner statistiken på stadsdelsnivå. 52% av alla med utländsk bakgrund bor i sex av tätortens stadsdelar. Liksom i många andra svenska kommuner finns dessa områden huvudsakligen i stadens miljonprogramsområden; hyresrätter byggda under och 70-talet. Sedan ett antal år tillbaka använder sig Uddevalla kommun av ett s k "utanförskapsindex" för att mäta invånarnas grad av integration i samhället. Måttet är en sammanvägning av sysselsättning/studier, skolresultat, valdeltagande och ohälsotal. Målet är att ingen stadsdel skall ha index under 65. Uddevalla har länge haft två bostadsområden där måttet ligger lägre än den politiska målsättningen tillkom ett tredje (Ture borg) Indexet för dessa är: Dalaberg (57,3), Hovhult (60,6) Tureborg (64,6). l synnerhet i de två förstnämnda områdena är andelen utrikes födda högt vilket illustreras av följande graf: o 1400 Uddevallas utanförskapsområden o 2011 Dalaberg svensk bakgrund Dalaberg utländsk bakgrund Hovhult svensk bakgrund Hovhult utländsk bakgrund Tureborg svensk bakgrund Tureborg utländsk bakgrund UDDEVALLA KOMMUNS BEFOLKNING l FRAMTIDEN Den senaste befolkningsprognosen för Uddevalla kommun är beräknad i januari 2011 och sträcker sig fram till Den pekar på en kommun som fortsätter att växa och där andelen äldre blir fler. En växande befolkning vars åldersstruktur förändras ställer nya krav på den kommunala bostadsplaneringen. * Definitionen for utländsk bakgrund är fr.o.m : Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 10

15 Befolkningsprognos År w Summa o 1 61 o l l 625 l l l l 795 l l 855 l l Siffrona i prognosen är avrundade till närmaste 5-tal.

16 BOSTADSMARKNADEN l UDDEVALLA I Uddevalla har antalet lägenheter i flerbostadshus från 1990 till2009 ökat från till (l 342). Antalet småhus ökade under samma period från l O 136 till (l 143). Under 1990-talet början var bostadsproduktionen relativt hög med nya lägenheter per år. I Uddevallas centrala delar tillkom lägenheter bl.a. i kvarteren Korpen, Kilbäcken och Skogslyckans centrum. I Ljungskile byggdes lägenheter i Lyckorna på Korpemyren, Särla och Lyckornas centrum. Räntesubventioner gjorde det möjligt att trots stigande produktionskostnader få avsättning för nyproducerade lägenheter. Efter krisåren kring millennieskiftet har framförallt småhusproduktionen hämtat sig med ett hundratal nybyggda småhus per år. I Uddevalla har villaområden tillkommit på bl.a. Misteröd och Bohusgården. På landsbygd tillkommer kontinuerligt nya bostäder genom spridd bebyggelse i kommunens olika delar. Kommunens flerbostadshus har tillkommit under framför allt efterkrigstiden och småhus med något decenniums förskjutning. Allmännyttans andel av bostadsbeståndet uppgår till 19 % av det totala beståndet, vilket är en lika stor andel som innehas av bostadsrättsföreningar. Nära hälften av alla bostäder ägs av enskilda personer Framräknat bostadsbestånd, tlerbostadshus -sm.åhus 350 Färdigställda lägenheter, o 12

17 4 500 Bostadsbestånd 2llll efter byggnadsperiod ~ i o o ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ '"" ~ ~ ~ ~ srn~hus Flerbostadshus ~ ~ Bostadsbestånd efter upplåtelseform lo o Småhus Flerbostadshw Summa lägenheter Hyresratt Bostadsratt Äganderätt 13

18 o o EFTERFRAGAN PA BOSTADER Trycket på bostadsmarknaden i Uddevalla ökar för varje år. Det finns efterfrågan på stadsnära boenden såväl som boende på landsbygden. Som en del i arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet har ett antal aktörer på bostadsmarknaden träffats. Ett antal frågor har diskuterats: Hur ser situationen ut i Uddevalla vad det gäller bostäder? Finns det brist på vissa storlekar/typer av boenden? Finns det överskott av vissa storlekar/typer av bostäder? Finns det brist/överskott på bostäder i något område i kommunen? Aktörerna ansåg att det finns en brist på bostäder i kommunen. Efterfrågan i centrala Uddevalla är stor. Det finns i princip inga lediga lägenheter utan samtliga rapporterade större efterfrågan än tillgång. Det har inte byggts hyresrätter på länge och bristen är påtaglig. Aktörerna betonade samtidigt att det idag är svårt att få lönsamhet i att bygga nya hyresrätter. Byggkostnaderna är höga och med dessa följer hyror som inte gör upplåtelseformen attraktiv. Tillgången till bostadsrätter, villor och byggbara tomter är däremot mindre problematisk. Priserna på bostadsrätter i Uddevalla har liksom i övriga delar av landet varierat under senare år. Prisutvecklingen för bostadrätter i Uddevalla har enligt mäklarstatistik ökat med 18 %mellan april 20 l O och april 20 Il och en bostadrätt kostar idag i snitt kr/m2. Utveckling för villor har gått i motsatt riktning (-11 %) under samma period och den genomsnittliga villan kostar idag strax över 2 miljoner kronor. Den absolut övervägande delen av nytillkommande bostäder utgörs av bostadsrätter och villor. Ett fåtal bostäder i upplåtelseformen ägarlägenheter har också tillkommit. Omvandling av hyresrätter till bostadsrätter är relativt ovanligt i kommunen och några omfattande förändringar av bostadsbeståndet genom rivningar eller om byggnation av kontorslokaler till bostäder eller vice versa är inte märkbar. Däremot finns en betydande omvandling av fritidshus till permanentbostad. Andelen nybyggda och ombyggda bostäder redovisas i nedanstående tabell från statistiska Centralbyrån.

19 DE KOMMUNALA BOSTADSSTIFTELSERNA Uddevallahem och Ljungskilehem är kommunens allmännyttiga bostadsstiftelser. Totalt förfogar man över ca lägenheter och svarar därmed för ca 50 % av hyresmarknaden i kommunen. Omflyttning inom bostadsbeståndet ligger på ca 22 % per år och motsvarar en omsättning av lägenheter årligen. Lägenhetskön hos Uddevallahem omfattar registrerade bostadssökande, varav 500 är befintliga hyresgäster. Lägenheter finns inom loppet av några månader om man kan bo var som helst. För unga finns samma möjlighet. Totalt har man också tillgång till ca 40 studentlägenheter. Allmännyttan har i dagsläget inga pågående nybyggnationer. Planer finns för hyresrätter på Oljeberget i södra Uddevalla. Man har också uppfattat ett behov av lägenheter för äldre som tidigare haft hus bl a i Ljungskile och diskussioner har förts om någon form av senioboende. Utbudet av hyreslägenheter i attraktiva lägen är för närvarande dåligt och man bedömer att centrala och havsnära lägen kan vara attraktiva i framtiden. En omfattande ombyggnad under av en fastighet på skogslyekan innebär att stiftelsen skapar ett trygghetsboende för hyresgäster över 60. Stiftelsen arbetar aktivit med miljö- och energiförbättrande åtgärder. Under 2011 har elanvändingen minskat med 8,3 % medan vattenförbrukningen i princip ligger oförändrad. Målsättningen är att minska energianvndningen med 20 % mellan 2007 och 2016 enligt avtal med Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO). All nyproduktion, ombyggnad och fastighetsutveckling skall enligt stiftelsens övergripande miljömål grundas på en hållbar utveckling. Detta avser fastighetsbeståndets hela livscykel, dvs under byggnation, när byggnaderna nyttjas och i samband med rivning. Man ställer höga kvalitetskrav på ett miljöanpassat byggande. Arbetet med att minska energi- och vattenförbrukning fortgår genom energioptimering, inventering av särskilda förbättringsområden och förberedelser för individuell mätning av vatten och temperatur i varje enskild lägenhet. Fjärrvärmen står idag för 87,7% av energianvändingen inom bostadsbeståndet. Den fasta elen för 12,3 %. DE PRIVATA HYRESVÄRDARNA Relationerna till de privata hyresvärdarna är viktiga för Uddevalla kommun. De utgör en viktig drivkraft i utvecklingen av Uddevalla kommun och är en avgörande del i bostadsförsörjningen. Den samlande kraften bland de privata hyresvärdarna i Uddevalla kommun är organisationen Fastighetsägarna. Årligen genomför de en undersökning där ett sammanfattande mått på de lokala förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet värderas. Värderingen omfattar 14 olika faktorer, däribland den upplevda hanteringen av plan- och byggärenden inom kommunen, det kommunala engagemanget att utveckla centrum och kontakterna med politiker och tjänstemän. Indexet för samtliga 20 städer inom det geografiska område Uddevalla omfattas av hamnade 2011 på 96 ( -2 jämfört med 2010). Uddevalla kommun har ett samlat index 2011 på 95 (-2jämfört med 2010). Bäst betyg :far kommunikationsmöj ligheter, kraven på sophantering och kontakterna med tjänstemän, medan missnöjet är störst med de politiska kontakterna, de kommunala avgiftsnivåerna och möjligheterna att konkurrera på lika villkor. 15

20 FLYTTKEDJESTUDIER Uddevalla kommun har inte själva genomfört några flyttkedjestudier, men det finns exempel från andra delar av landet. En flyttkedja kan definieras som en kedjereaktion av flyttningar som blir möjlig när det finns lediga bostäder på marknaden. Studier från Umeå visar t ex att vid en nybyggnation av 19 bostadsrätter omsattes 18 villor, 20 hyresrätter, och 6 bostadsrätter som en direkt konsekvens av nybyggnationen. Studier i Malmö visar också att nybyggnation av stora lägenheter/villor tenderar att skapa längre flyttkedjor-dvs fler personer byter bostad- och frigör därmed bostäder för andra grupper än dem nybyggnationen syftar till. Boverket egna undersökningar pekar dock på att flyttkedjorna generellt sett tenderar att hålla sig till samma segment av bostadsmarknaden. Långa flyttkedjor tenderar dessutom att gynna i första hand dem som redan har en bostad. Boverkets slutsats är att det är mer troligt att man får loss de små och billigare lägenheterna i äldre delar av beståndet om man bygger små och medelstora hyreslägenheter än när man satsar på villor eller stora bostadrätter. I bostadsplaneringen är detta en faktor att ta hänsyn till. PLANERAD NYBYGGNATION Länsstyrelsen i Västra Götalands Län har i sin bostadsmarknadsanalys (20 11) beskrivit de faktorerna som för närvarande främst påverkar produktionen av bostäder inom länet. Faktorerna handlar om hushållens förväntningar, kostnadsutvecklingen, konjunkturen, ränteläget och politiska påverkan. Kortfattat konstaterar Länsstyrelsen att: Antalet fårdigställda bostäder ökar Att det senaste årets nytillskott har en dominans av bostadsrätter, men en ökad andel hyresrätter Att produktionskostnaderna och boendekostnaderna fortsätter öka Att kommunerna förväntningar på nyproduktion är mycket hög Att det råder bostadsbrister i många kommuner och att det främst råder brist på små hyresrätter Att allmännyttans bostadsbestånd är fullt uthyrt Att svaga grupper får det allt svårare på bostadsmarknaden I Uddevalla upplevs planberedskapen inom tätorten vara bra. Det finns i dagsläget färdiga detaljplaner som medger omkring nya bostäder (varav ca hälften utgörs av lägenheter). Flera detaljplaner är för närvarande under framtagande vilka medger ytterligare ca 600 bostäder (varav ca hälften bedöms kunna utgöras av lägenheter). Framtida bostadsområden som utpekas i den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort ger ca 1500 nya bostäder. Ytterligare markreserv för bostadsbyggnation i framtiden tillkommer. Däremot byggs det få hyresrätter och produktionen motsvarar inte på långa vägar efterfrågan. De enda hyresrätter som idag planeras finns i södra Uddevalla (Oljeberget) med UddevallaHem som byggherre. Planens genomförbarhet och eventuella byggstart är i dagsläget svårbedömd pga överklaganden och hänsyntaganden till militära intressen och hamnens verksamhet. I kommunens andra tätort Ljungskile är planberedskapen relativt god. Befintliga detaljplaner medger ca 50 bostäder medan pågående detaljplanarbete kan ge drygt 300 nya bostäder. De bostäder som planeras byggas är framför allt enskilda hus, bostadsrätter (seniorbostäder) och ägerlägenheter. 16

21

22 MÖJLIG BOSTADSPRODKTION l UDDEVALLA TÄTORT OCH OMNEJ0_ (större projekt) Detaljplan finns Planarbete pågår Planarbete ej påbörjat

23 MÖJLIG BOSTADSPRODKTION l UUNGSKILE (större projekt),/ l SkarsjöVallen 150 B Detaljpl,an finns Planarbete l)ågår 19

24 Förvantat bostadsbyggande - tidigaste byggstart för hus Objekt Byggherre/ Antal Am n Byggstart markägare bostäder hus, tidigast Sundskogen, villatomter Uakommun 120 Dp finns Sundskogen, samlad expl Sverigehuset ( ) so D p finns Sundskogen, samlad expl U a kommun 2 tomter 80 D p finns Skeppsviken, lgh Uahem+ Sverigehuset 90 D p 2013 över kl Skarsjövallen, villatomter Uddevalla kommun 70 Dp pågår Skarsjövallen, samlad expl U a kommun 2 tomter 80 Dp pågår Sunningebergen, blandat Uakommun 150 Dp pågår L j-berg III (stora området) Uakommun 100+ Dp ej påb 2020 Inre hamnen, lgh Mattsonföretagen 700- Dp ej på b? Mosshed, blandat Privat so o Dpej påb? Ö Äsperöd, blandat U a kom+ privat 100? DP e påb SÖ Sundskogen/Buslätt N Uakommun 100 Dp ej påb? Östberget husetapp 2, lgh Weidekke 30 Dp finns 2011 Östberget husetapp 3, lgh Weidekke 30 Dp finns 2012 Rud/Kagg Äldreboende lgh HSB/kommunen 25 Dp finns 2012 Höjentorp, villatomter LB-hus 8 Dp finns 2011/2012 liöjentorp, villatomter Uakommun 3 Dp finns Sundberg, lgh Erik Hemberg 80? Dp finns 2012 Kurveröd C Äldreboende mm Uakommun? Dp finns 2012 Folkets Park, lgh/radhus NCC 100 Dp pågår 2013 Facklan Söderskolan, lgh Riksbyggen 100 Dp pågår 2013 Kapelle 1:92, lgh Riksbyggen 20 D p finns 2013 Fasseröd, villor flgh Uddevalla kommun 12 Dp pågår 2013 Åberg, lgh Erik Hemberg x Dp finns? 2014 Fisket/Ingen, lgh Wallenstam 32 Dp finns? Utby, villatomter Flera privata Dp 20 Dp finns Överby V, villatomter Markbygg 6 Dp pågår 2012 Smedseröd 1:2, grupphus Västkuststugan 12 Dp finns 2012 Smedseröd 1:12, villatomter Målle 13 Dp klar 2012 Utby 1:5 (vid Holma), blandat Globalhus 70 D p pågår 2012 Kissieberg 1:4, villor Privat 16 Dp klar 2013 Kissieberg 1:4, lgh Privat 16 Dp klar 2013 Överby 1:31, villatomter Thorden 30 Dp pågår 2013 Överby 1:31, lgh Thorden 20 Dp pågår 2013 Misteröd IV b, lgh Uddevalla kommun 30 Dp ej på b? Misteröd IV c, grpbebyggelse Uddevalla kommun 15 Dp ej på b? Treklöverv, 2:166, villat Privat 3 Dp finns

25 Utsiktsvägen, ägarlghjrad hus Dala trähus 24 Dp finns 2012 UtsH:tsvägen, lgh Va kommun 25 D p finns 2013 Rävehogen Agerlund 25 Dp pågår 2012 Dalahöjdsvägen Globalhus 19 Dp pågår 2012 Lyckorna 2:249, villor Bräcke D/Treklöverh s D p 2013 över kl Anfasteröd 2:14, lgh Lyckorna Golfklubb 22 Dp pågår 2013 Tuvullsv, villatomter Uddevalla kommun 8 Dp pågår 2013 Ulvön o VIvesund Privat 2013 Hälle Lider, senior Privat ca D p Arendalsvägen, senior Uddevallahem c 20 D p 2013 Bostäder vid Folkhögskolan x 2014 FolkhögskoJan (Lj- Kärr (längst in, Privat? villat) Högås- Sund, Allmogehus villatomter Hässleröd 1:29 Privat 8 Dp klar 2012 Stale 1:10, villatomter Privat 7 Dp finns 2012 Grötån Privat 10 Dp pågår 2012 Ammenäskolonin Stiftelse 6 Dp pågår 2012 Munkeby Privata 3+5 D p 2012 över kl Svälte, villor Lanesunds fast 100 Dp pågår Svälte, lgh Lanesunds fast 100 Dp pågår Laneberg Omvandling Dp pågår Västerby 1:2 Staxäng 18 Dp pågår 2013 Västerby 1:8 Hultberg 18 Dp pågår 2013 Fräknestranden övrigt Omvandling x Dp ej påb Havsten, 4 DP Omvandling Dp ej påb 2013 (Stora Bräcke 1:3 Privat) Krummedike Privat 16 Dp finns ej aktuellt Klocktornet Privat 17 Dp finns ej aktuellt Godset Privat 15 Dp finns ej aktuell plan Berghogen, blandat Privat 20 D p finns ej aktuell? Utby, villor Johannes o son c7 Dp finns ej aktuellt? I 17 I 17-parkenAB? D p påbörjad Solglänt, Sundsandv, grupph HSB D p påbörjad 21

26

27 6. BOSTADSSITUATIONEN FÖR SÄRSKILDA GRUPPER ÄLDRE Utvecklingen av antalet äldreboendeplatser har under åren O både ökat och minskat. Totalt har det i kommunen under dessa 10 år skett en marginell nettominskning från 771 till 768 platser. Kommunens äldreomsorgsplan beskriver förändringar och behov av äldreomsorg fram till Prognosen visar att behovet av äldreboende kommer att öka. För närvarande bedöms behovet av omsorgsboenden inom äldreomsorgen till ca platser/femårsperiod (l O platser/år). Det planeras under nuvarande mandatperiod ett preliminärt tillskott av äldreboendeplatser med 56 platser Efterfrågan på äldreboendeplatser kan komma att påverkas av eventuella senior- och trygghetsboenden i kommunen. Trygghetsboende definieras som en form av ordinärt boende med tillgång/inslag av service/ social verksamhet. Socialtjänsten har t ex beslutat att tillhandahålla trygghetsvärdinnor på halvtid vid 30 boende och på heltid vid 60 boende. Seniorboende är i regel en form av generationsboende och definieras som ett boende för den som inte har så stort omsorgsbehov. I dagsläget är tillgången till denna typ av boende begränsad i Uddevalla, men inom t ex allmännyttan görs insatser för handikappanpassning av befintligt bostadsbestånd i syfte att förenkla ett fortsatt hemmaboende. I februari 2009 skickades en enkät ut till 700 slumpvis utvalda Uddevallabor i åldrarna år. Syftet med enkäten var att ta reda på äldres intresse för och önskemål kring seniorboende, och ställer frågor kring bland annat hur och var man vill bo, vilka faktorer som gör att man känner sig trygg i bostaden och vilka funktioner som bör finnas i och i närheten av boendet. Svarsfrekvensen var förhållandevis hög (ca 50%) och med en förhållandevisjämn fördelning mellan ålder och kön. En stor del (69 %) av de som svarat uppger att de är intresserade av att flytta till seniorboende i framtiden. För de flesta ligger en sådan flytt långt fram i tiden och de äldres önskemål för inflyttning i senior- och trygghetsboende fördelar sig enligt undersökningen på följande sätt: När i tiden Andel Idag 5% 3-5 år 20% 6-10 år 35% 10 år- 21% Den bostadsform som de svarande finner mest intressant är hyresrätter (ungefär hälften av de svarande), framför bostadsrätt och kooperativ. Man efterfrågar mellanstora lägenheter (2-3 rum och kök) i ett önskat hyresspann mellan kr/månaden. De svarande fick också pricka in på en karta var i kommunen de helst skulle vilja att seniorboende fanns. De populäraste områdena var Uddevalla tätort, Ljungskileområdet inklusive Lyckorna samt Rotviksbro. STUDENTER OCH UNGDOMAR Uddevalla är sedan några år tillbaka inte längre en högskolestad sedan Högskolan Väst centraliserat sina lokaler till Trollhättan. Däremot finns ett etablerat Högskolecentrum i kommunen. Inom Uddevallas bostadsbestånd finns idag ett 40-tal renodlade studentlägenheter. Uddevalla är däremot en av Sveriges största gymnasiestäder med drygt gymnasister. Upptagningsområdet är i huvudsak hela norra Bohuslän och Dalsland. De flesta studenter pendlar eller löser själva sitt boende via inackordering eller den ordinarie bostadsmarknaden. Därutöver har kommunen en folkhögskola med eget boende lokaliserad till Ljungskile. 23

28 l dagsläget bedöms behovet av studentlägenheter vara fullgod och en utbyggd kollektivtrafik har förbättrat möjligheterna till pendlingen till studieorten. Däremot är bristen på hyresrätter påtaglig i kommunen. Detta drabbar inte minst ungdomar som står i början av sin boendekarriär. Nya bolåneregler har förmodligen ytterligare försvårat läget för denna grupp. ANDRA UTSATTA GRUPPER Socialtjänsten har en skyldighet att ordna boende för personer som tillhör socialt utsatta grupper, t ex missbrukare eller personer där den psykiska ohälsan omöjliggjort ett eget hyreskontrakt. Skyldigheten omfattar inte flyktingar och unga utan bostad. Socialtjänsten äger inga egna lägenheter men har behov av bostäder för socialt boende. Samtidigt är kommunens övergripande policy är att avyttra sitt eget bostadsbestånd ( exklusive allmännyttan), men man äger fortfarande fastigheter som lämpar sig för socialt boende. SOCIALT BOENDE För missbrukare eller personer som av andra skäl har svårt att anpassa sig till ett normalt boende finns ett antallägenheter som används för testboende med målet att slussa de boende vidare till den öppna bostadsmarknaden. Det finns också ett samarbete mellan kommunen, Uddevallahem och de privata fastighetsaktörerna för att ge personer möjlighet att pröva boende i det vanliga bostadsbeståndet. Kommunen tecknar i dessa fall hyresavtal för lägenheterna och tar ansvar för uppföljning och lämnar en stöd, kontroll och utflyttningsgaranti till hyresvärden. Socialtjänsten utövar daglig tillsyn och kontroll av sina på detta sätt "uthyrda" lägenheter. Utöver dessa resurser har socialtjänsten också tillgång till baracker för tillfälligt boende. Och en beredskap om 4-5 platser för akuta insatser. Hemlöshet betraktas inte som något problem i Uddevalla kommun. För närvarande bedömer socialtjänsten att behovet av bostäder för svaga grupper är tillgodosedda men betonar vikten av att kommunen behåller ett visst bestånd av hyreslägenheter för att säkerställa tillgång till bostäder för denna grupp. Socialtjänstens nuvarande sociala boenden fördelar sig på följande sätt: Grupp Ca l 00 missbrukare Familjeboende, 5-6 familjer m barn Ca 140 personer inom psykiatrin Boende Lägenheter i centrala Uddevalla Småhus l 00 boendestöd, 40 i gruppbostäder HANDIKAPPOMsORGEN Därutöver tillhandahåller socialtjänstens handikappomsorg boende för grupper med särskilda behov. Behovet av fler platser i särskilda gruppboende bedöms till ca 6 platser per år inom Uddevalla tätort med tillgång till kollektivtrafik. FLYKTINGAR Uddevalla kommun har ett avtal med Migrationsverket om att årligen ta emot 45 flyktingar, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Lägenhetsbehovet tillgodoses i regel via Uddevallahem som tillsammans med Socialtjänstens flyktingmottagning samarbetar om bostadsförsörjningen for gruppen. De ensamkommande flyktingbarnen består i dagsläget av l 0-11 pojkar. Socialtjänsten planerar att vid årskiftet starta ett utslussningsboende tillsammans med bostadsbolagen. 24

29 BARNFATTIGDOM OCH TRÅNGBODDHET Ett växande problem i det svenska samhället är barnfattigdomen. Begreppet barnfattigdom används av Rädda Barnen och speglar barns ekonomiska utsatthet och relaterar bl a till familjens inkomster och sociala stödbehov. Trenden över landet är att barnfattigdomen ökar och att skillnaderna mellan de barn som lever i familjer med en ekonomiskt pressad situation och de som inte gör det ökar. Därtill pekar allt på att riskerna ökar kraftigt i ensamhushåll, samt att problemen är som allra störst bland barn med bägge föräldrarna födda utomlands. Enligt Rädda Barnens lever ca l 000 barn på eller under barnfattigdomsindexet i Uddevalla. Ca 350 av dessa befinner sig i ett bekymmersamt läge. Förmodligen innebär det att problemen är som störst i Uddevallas tre utanförskapsområden. Vi vet att barnen och de unga är många i områdena; vi vet också att utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, skolresultat och inkomster är låga. Här är också efterfrågan på större lägenheter som störst vilket vittnar om en ökad trångboddhettill detta tillkommer ny lagstiftning som förenklar möjligheterna för anhöriginvandring för grupper som ofta är "papperslösa" (dvs saknar identiitetshandlingar som styrker släktskap). Detta kommer sannolikt att innebära en ökad anhöriginvandring från t ex Somalia och ytterligare öka behoven av större lägenheter i områden som idag har ett utanförskapsindex under kommunens mål.

30 UDDEVALLA KOMMUN

31 Mål och riktlinjer för bostadsbyggandet i Uddevalla

32 INLEDNING Enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183, ändrad 2002:1 04) ska alla kommuner planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Denna planering bör innefatta varierande upplåtelseformer, tillgång till bostäder i livets olika skeden, möjligheten att bo och leva centralt eller på landsbygd och i varierande prisklasser. Därutöver behövs en strategi för hur kommunen skall hantera klimat- och energiomställningar, integrations- och trygghetsfrågor. Som instrument för denna planering skall kommunerna ta fram riktlinjer för sin lokala bostadsförsörjning. Riktlinjerna skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och anger den politiskt strategiska inriktningen för framtida bostadsplanering. Riktlinjerna avser inte bara nyproduktion utan omfattar även det befintliga bostadsbeståndet. Följande dokument utgör den politiska villjeinriktningen för bostadsbyggandet i Uddevalla kommun från och till dess nya riktlinjer antas. I enlighet med Riksdagens mål för bostadspolitiken skall fullmäkte minst en gång per mandatperiod förnya dokumentet. Dessa rikltinjer är antagna av Uddevalla kommunfullmäktige 2012-xx-xx. Programmet kompletteras av en statistik- och beslutsunderlagsdel. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel Inledning Riktlinjer i bostadsplaneringen Övergripande mål för bostadsplaneringen Tillgodose en hållbar bostadsutveckling Tillgodose boende för alla Tillgodose bostäder för särskilda grupper Tillvarata kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön runt boendet Sida Allt bildmaterial: Stefan Björling 2

33 RIKTLINJER l BOSTADSPLANERINGEN BAKGRUND År 2007 fastställde riksdagen ett nytt mål för bostadspolitiken. Målet består av två delar, ett mål för bostadsfrågor och ett mål för samhällsbyggande. Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för samhällsbyggande är en ändamålsenlig samhällsplanering och ett hållbart samhällsbyggande som ger alla människor en, från en social synpunkt, god livsmiljö där långsiktigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. Kommunen har ansvar för att behovet av bostäder tillgodoses. Genom en aktiv bostadsplanering kan förutsättningar skapas för att ge alla möjligheten till en bra bostad till en rimlig kostnad. KOMMUNENS POLITISKA STYRDOKUMENT I Uddevalla kommun finns det ett antal politiskt antagna styrdokument som har anknytning till bostadsplanering. Tillsammans utgör dessa dokument de kort- och långsiktiga målen för samhällsutvecklingen i Uddevalla kommun. Operativt ansvarar kommunens olika förvaltningar för att förverkliga målen, vilket förtydligas i nämndernas styrkort och förvaltningarnas verksamhetskort De politiska styrdokumenten utgör grunden för bostadsförsörjningsplanen. VISION 2040 Vision 2040 är antaget enhälligt i kommunfullmäktige. Det är en övergripande politisk viljeinriktning över kommunens långsiktiga samhällsutveckling. Visionen säger bl a att "Utveckling och bebyggelse av stad och land görs utifrån ett hållbart samhälle där det offentliga och privata tillsammans värnar miljön och det goda livet". STRATEGISK PLAN strategisk plan är den politiska majoritetens styrdokument under innevarande mandatperiod och formulerar bland annat 66 konkreta politiska målsättningar som förvaltningarna har att arbeta med. Här sägs bl a: "Det är viktigt att ha en bredd av boendeformer. Uddevalla har idag stor brist på hyresrätter. Hyresrätten måste värnas. Den är viktigför omsättningen på boende- och arbetsmarknaden. De allmännyttiga stiftelserna har en viktig roll att fylla för en offensiv satsning på nybyggnation. F ör att möte medborgarnas olika behov bör ett brett utbud prioriteras liksom boenden med olika service nivåer, som exempelvis bostäder speciellt anpassade för ungdomar eller seniorer. När vi bygger nytt är det viktigt att bostäderna anpassas för livets alla skeenden". strategisk plan pekar också på några specifika problem och strategierna för att lösa dessa. T ex: "Kommunen måste bli tydligare i sin boendeplaneringför att identifiera brister i marknaden och peka ut och planera områden som lämpliga för exploatering. Kommunen måste också öka sin beredskap för expansion genom mer offensiva markförvärv i strategiska lägen, till exempel i tätortscentra och vid knutpunkter i infrastrukturen" "Denframtida välfärden är beroende av att kommunenfortsatt är attraktiv attflytta till. Därför är det önskvärt om kommunen kan erbjuda en boendemiljö som är efterfrågad av medborgarna, exempelvis boende med havsutsikt. Men planeringen måste även ta hänsyn till hållbarhetsfrågor, såväl sociala, ekonomiska som ekologiska. Placeringen av nya bostadsområden måste därför ta hänsyn till vilka konsekvenser som blir följden ur dessa tre perspektiv. Enstaka bebyggelse utanför planlagt område får oftast enbart marginella e f fekter och ska i normalfallet ses positivt på". 3

34 KOMMUNENs ÖVERSIKTSPLAN Kommunen har en översiktsplan samt ett antal fördjupningar av delomrården och tematiska översiktsplaner (t ex vindkraft). Översiktsplanen är vägledande får hela kommunens mark- och vattenanvändning och säger bl a: Den övervägande delen av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (exempelvis om VA-anslutning finns) fårläggas till Skredsvik, Hogstorp, Fagerhult, Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sundsandvik. Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta fårutsätter godkända VA-lösningar. Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation.

35

36 o MAL FOR BOSTADSPLANERINGEN Utifrån en analys av bostadsmarknadsläget i Uddevalla kommun, efterfrågan på bostäder, planerad nybyggnation och befolkningsutvecklingen har ett antal övergripande utmaningar får framtiden identifierats. Grundläggande får all bostadsutveckling i Uddevalla är att den ska präglas av hållbarhetsperspektivet-i dess tre delar- socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Ur ett utvecklingsperspektiv som svarar upp mot de politiska styrdokumenten och skapar fårutsättningarna får ett gott boende i livets alla skeden och som tilltalar såväl nya som gamla Uddevallabor skall bostadsplaneringen i Uddevalla kommun de kommande åren i fårsta hand fokusera på att: l. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 2. Tillogodose ett beonde får alla 3. Tillgodose bostäder får särskilda grupper 4. Tillvaratar kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön kring boendet. ' ' 1 '.

37 1. TILLGODOSE EN HÅLLBAR BOSTADSUTVECKLING All bostadsutveckling i Uddevalla kommun skall utgå från hållbarhetsprinciperna, i dess tre delar- socialt, ekonomiskt och ekologist DEN EKOLOGISKA DIMENSIONEN Klimatfårändringar och risker får översvämningar är frågor som stadigt växer i betydelse. Uddevalla kommun har studerat konsekvenserna av en stigande havsnivå och behöver planera får åtgärder som på sikt kan mildra effekterna av fårändrade havsnivåer. Inte minst är dessa behov påtagliga i centrala delarna av staden och längs Bäveåns utlopp. Här finns fårutom bostäder många samhällsviktiga funktioner som behöver säkras får framtiden. Men det finns också andra sätt får kommunen att påverka och fårbättra den ekologiska hållbarhetsdimensionen. Bland dessa finns behoven av en effektiv resursanvändning, vilket kommunen har möjlighet att påverka vid markupplåtelse och planläggning av nya bostäder och stadsdelar. Det handlar om frågor som att i den fysiska planeringen verka får minskat transportbehov genom att fårtätningar och nybyggnationer läggs i nära anslutning till existerande infrastruktur, allmänna kommunikationer och offentlig service. Då nya bostadsområden planeras skall möjligheterna till kollektivtrafikfårsöjning vägas in redan intialt. Att idag etablera nya bostadsområden där kollektivtrafikförsörjningen inte kan tillgodoses skall undvikas. Planerna skall också innefatta gång- och cykelvägar som möjliggör trygga och effektiva transporter på två hjul och till fots. Men det handlar också om att ställa krav på energieffektivitet och uppmuntra till hållbara energilösningar i samband med om- och nybyggnationer. I detta avseende är kommunens kommande Energiplan och energi effektiviseringsavtalet (Smart Energi) med Västra Götalandsregionen styrande får kommunens egna fastighetsbestånd. Det innebär att kommunen kan och skall ställa krav på energieffektivitet och miljömässigt hållbar uppvärmning vid markupplåtelse. Uddevalla kommun vill optimera nyttan av nya energiteknik vid bostadsbyggande (t ex passiv- och plusenergihus, samt stimulera energifårsärjning via solpanaler eller lokalt producerad vindkraft. Kommunens energirådgivning är ett viktigt inslag i denna omställning och de kommunala bostadsstiftelserna skall kunna vara en drivande kraft i detta arbete, såväl vid renovering av nuvarande bostadsbestånd som vid framtida nyproduktion. Även tillgången till vatten och avlopp är av avgörande betydelse får kommunens utveckling mot ett hållbart samhälle. En av de enskilt största miljöfårbättrande åtgärderna i Uddevailla är den nyligen fårdigställda överfåringsledningen får vatten och avlopp mellan Uddevalla och Ljungskile. All ny samlad (se fårklaring nedan) bostadsbebyggelse i Uddevalla skall därfår etableras där tillgång till det kommunala VA-nätet finns, alternativt där enskilda eller gemensamma miljömässiga tillfredställande vatten- och avloppslösningar kan tillgodose lagkraven enligt Miljöbalken. Den kommunala VA-planeringen skall fortsätta i enlighet med kommunens VA-strategi, vilket också innebär att ett kretsloppsanpassat avloppssystem skall prioriteras; dvs att utsläppen av miljöfårstärande ämnen i och till avloppsnätet minimeras, liksom att viktiga näringsämnen tas om hand och återfårs till jordbruksmarken. Fotnot: I plan- och bygglagstiftningen förekommer två likartade begrepp, samlad bebyggelse och sammanhållen bebyggelse. Begreppet samlad bebyggelse syftar på bebyggelsegrupper som utgörs av tio tillljugo hus och där de sammanbyggda tomtema gränsar till varandra eller endast åtskiljs av väg, grönområde eller dylikt. Begreppet används för att utanför område med detaljplan reglera bygglovspliktens omfattning. I plan- och bygglagen medför sammanhållen bebyggelse i vissa fall krav på detaljplan och på tillgodoseende av vissa allmänna intressen, såsom t ex trafikförsörjning och hushållning med energi och vatten. Det medför också krav på speciella utrymmen för lek och motion. 7