Resultatmanipulering. En studie om förekomsten av stålbad på OMX Nordic large cap FÖRFATTARE: EMMY HARDEBJER, MADELEINE NILSSON

Transkript

1 Resultatmanipulering En studie om förekomsten av stålbad på OMX Nordic large cap FÖRFATTARE: EMMY HARDEBJER, MADELEINE NILSSON HANDLEDARE: GUNILLA EKLÖV ALANDER FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN KANDIDATUPPSATS VT 2011 INLÄMNINGSDATUM:

2 Studien i korthet Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad. I det andra och tredje steget testades om de företag som skrivit ned goodwill också hade svagare finansiella resultat än företagen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Studien fann ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. Trots det indikerar inte studiens utfall att stålbad förekommit eftersom majoriteten av nedskrivningarna som redovisats inte var väsentliga. En mindre del företag har dock redovisat väsentliga nedskrivningar i samband med svaga finansiella resultat varför det för dessa företag finns indikationer på att stålbad förekommit. Studien visar att den grupp som redovisat väsentliga nedskrivningar även hade starkare incitament för stålbad eftersom deras finansiella resultat var svagare än de finansiella resultaten i hela den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar. Det antyder att företag på OMX Nordic large cap gör stålbad när de har tillräckligt starka incitament, i detta fall svaga finansiella resultat. Nyckelord: Resultatmanipulering, Stålbad, Goodwillnedskrivning. I

3 Innehåll 1. Inledning Studiens referensram Hur goodwill redovisas IAS Teoretisk bakgrund Resultatmanipulering Stålbad Tidigare studiers syn på stålbad genom goodwillnedskrivningar Jordan och Clarks studie Studiens hypotesgenerering Operationalisering av väsentlighetskriteriet samt hypoteserna Studiens tillvägagångssätt Utformning av studien Urval Period Datainsamling Diskussion om modellen Modellen Steg 1 - Väsentlighetskriteriet Steg 2 - Test av H1 utifrån resultatmåtten ROA och ROS Steg 3 - Test av H2 utifrån andel negativa årsresultat Test av samband Mann Whitney U- test Z- test Studiens resultat och analys II

4 4.1 Steg 1 - Väsentlighetskriteriet Steg 2 - Test av H1 utifrån resultatmåtten ROA och ROS Steg 3 - Test av H2 utifrån andel negativa årsresultat Studiens slutsats Diskussion om studiens slutsats Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor III

5 Studiens förkortningar och begrepp Nedan följer förkortningar, begrepp samt tillhörande förklaringar som använts i studien. IFRS = International Financial Reporting Standards. Redovisningsstandarder som tillämpas bland annat inom EU. IAS = International Accounting Standards. Redovisningsstandarder som tillämpas bland annat inom EU, tillsammans med IFRS. SFAS = Statement of Financial Accounting Standards. Redovisningsstandarder som tillämpas i USA. CF = Conceptual Framework. Ett pågående projekt för att harmonisera redovisningsstandarder internationellt för att därigenom säkerställa relevanta och tillförlitliga finansiella rapporter. EU = Europeiska Unionen. Finansiellt resultat = Övergripande definition för samtliga resultatposter i resultaträkningen. Rörelseresultat = Resultat före finansiella poster och skatt. Årets resultat = Resultat efter finansiella poster och skatt. Posten årets resultat benämns som årsresultat i studien när det är flera årets resultat som avses. Omsättning = Värdet på total försäljning. ROA = Return on Assets. Beräknas som årets resultat/ totala tillgångar. ROS = Return on Sales. Beräknas som rörelseresultat/ omsättning. GN- gruppen = Goodwillnedskrivande grupp. EGN- gruppen = Ej goodwillnedskrivande grupp. VGN- gruppen = Väsentligt goodwillnedskrivande grupp. IV

6 1. Inledning Inledningen problematiserar dagens redovisningspraxis och diskuterar riskerna med en eventuell förekomst av resultatmanipulering. Avsnittet avslutas med studiens problemformulering och syfte. Med skandaler som Enron och Worldcom i åtanke finns det anledning att diskutera kvaliteten på företags finansiella rapporter. Med dessa skandaler synliggjordes företags möjligheter att förvränga finansiella resultat och vilseleda intressenter angående företags finansiella ställning. Genom CF pågår ett arbete för att harmonisera redovisningsstandarder över världen (IFRS, 2011a). Syftet med att samordna redovisningen internationellt är att förbättra kvaliteten på den finansiella redovisningen och att öka jämförbarheten mellan årsredovisningar (IFRS, 2011a). För att kunna anpassa redovisningsstandarder internationellt krävdes att standarderna var principbaserade istället för regelbaserade (Carmona & Trombetta, 2008, s. 455). Principbaserade redovisningsstandarder leder dock till att det i IFRS ges utrymme för subjektiva bedömningar (Carmona & Trombetta, 2008, s. 456). Företagsledningar kan därför välja rapporterings- och värderingsmetoder som inte på ett optimalt sätt speglar ett företags finansiella situation. Det vill säga att företagsledningar kan manipulera ett företags finansiella resultat för att uppvisa en förmånligare bild av företaget. (Healy & Wahlen, 1998, s. 2) Om det som redovisas manipuleras och inte är tillförlitligt förlorar redovisningen sitt syfte och ett problem uppenbarar sig för redovisningens trovärdighet. Återspeglar den information som redovisas företagens ekonomiska situation? Eller är redovisningen styrd av företagsledningen för att uppvisa en önskad och mer gynnsam bild av företaget till förmån för företagsledningen? Denna problematik gör det intressant att undersöka resultatmanipulering närmare. Som ett av stegen mot internationellt harmoniserade redovisningsstandarder infördes år 2005 IFRS som redovisningsstandard för medlemsländerna inom EU (IFRS, 2011b). I och med införandet av IFRS ändrades redovisningen avseende nedskrivning av goodwill genom standarden, IAS 36, från regelbundna avskrivningar till nedskrivning när tillgången minskat i värde. En negativ effekt av förändringen är att värderingen av goodwill numera är subjektiv 1

7 då företagsledningar tillåts göra egna uppskattningar angående goodwills värde. (Sevin & Schroeder, 2005, s. 48) Eftersom uppskattningar är svåra att verifiera för utomstående kan beräkningar av goodwills värde innebära överdrivna eller underdrivna värderingar. Eventuella nedskrivningar ska därefter redovisas som en kostnad i resultaträkningen vilket innebär att felaktiga nedskrivningar förvränger periodens finansiella resultat. (Jarva, 2009, s. 1063) IAS 36 har därför fått ta emot kritik för att den skapar en risk för resultatmanipulering (Carlin & Finch, 2009, s. 327). Det är därför relevant och intressant att undersöka huruvida företag utnyttjar IAS 36 för att manipulera resultatet. Stålbad, clearing the decks eller big bath, är flera namn för samma metod för resultatmanipulering där syftet är att kraftigt minska årets resultat för att skapa gynnsamma förutsättningar för resultatförbättring åren därefter (Jordan & Clark, 2004, s. 63). I och med införandet av IAS 36 öppnades en dörr för företag inom EU att manipulera sina finansiella resultat kraftigt nedåt, det vill säga göra stålbad. Företag har incitament för stålbad när deras finansiella resultat redan är svaga då ett ännu svagare finansiellt resultat inte påverkar företaget proportionellt mer negativt (Henry & Schmitt, 2001; Jordan & Clark, 2004; Kent, Monem, & Cuffe, 2008). Om företag har redovisat goodwillnedskrivningar i samband med svaga finansiella resultat indikerar det därför att resultatmanipulering i form av stålbad har förekommit (Jordan & Clark, 2004; Van de Poel, Maijoor & Vanstraelen, 2009). Det motiverar att undersöka huruvida företag redovisar goodwillnedskrivningar i samband med att företag uppvisar svaga finansiella resultat. Liknande studier har genomförts för amerikanska och europeiska företag då redovisningsstandarden för goodwill i dessa områden präglas av samma problematik (Jordan & Clark, 2004; Van de Poel et al., 2009). Nordiska företag är däremot ett mindre utforskat område varför denna studie fokuserar på den nordiska marknaden. Problemet som undersöks i denna studie är i vilken utsträckning företag på OMX Nordic large cap 1 utför resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar? Studiens syfte är därför att studera resultatmanipulering i form av stålbad genom att undersöka huruvida företag på OMX Nordic large cap under åren 2006 till och med 2009 redovisat goodwillnedskrivningar i samband med att de redovisat svaga finansiella resultat. 1 I urvalet ingår ej norska och isländska företag, för vidare förklaring se 3.2 Urval, s

8 2. Studiens referensram I studiens referensram beskrivs först hur goodwill redovisas. Därefter följer en teoretisk bakgrund och vidare presenteras forskningens syn på stålbad genom goodwillnedskrivningar. Avsnittet avslutas med studiens hypotesgenerering. 2.1 Hur goodwill redovisas Goodwill är en ej identifierbar immateriell tillgång som kommer från till exempel ett företags starka kundrelationer eller goda rykte. Goodwill är en betydelsefull tillgång för många företag, men är ofta besvärlig att redovisa. Internt skapad goodwill redovisas inte då tillgången är svår att beräkna eftersom goodwill inte går att enskilt identifiera och snabbt kan förändras i värde. (Melville, 2009, s. 109) Däremot redovisas anskaffad goodwill som en tillgång i enlighet med IFRS 3, Rörelseförvärv. Enligt IFRS 3, uppstår goodwill när ett företag förvärvar ett annat företag och köpeskillingen uppgår till mer än det verkliga värdet av det förvärvade företagets identifierbara tillgångar. Mellanskillnaden utgör då goodwilltillgången. (IFRS 3, 2009:51) Innan införandet av IFRS skrevs goodwill av över en bestämd tidsperiod. Redovisningen har sedan talet influerats av en försiktighetsprincip varför de standarder som tillämpas har påverkats av försiktighet. Genom att skriva av goodwill varje år säkerställdes att goodwills värde inte överskattades. (Watts, 2003a, s. 2) Kritik har dock riktats mot att försiktighetsprincipen påverkat relevansen negativt i finansiella rapporter då tillgångars verkliga värde inte nödvändigtvis avspeglats i redovisningen (Barlev & Haddad, 2003, s. 383). IFRS som infördes år 2005 har anammat kritiken mot försiktighetsprincipen varför dessa standarder lägger mer vikt vid att finansiella rapporter innehåller information som är relevant, tillförlitlig och jämförbar (Van de Poel et al., 2009, s. 33). Det resulterade bland annat i en ny standard för nedskrivningar, IAS 36, Nedskrivningar, vilken även behandlar nedskrivning av goodwill. 3

9 2.1.1 IAS 36 Enligt IAS 36 ska värdet på goodwill testas varje år för att bedöma om nedskrivning av goodwill måste göras (IAS 36, 2009:10). Om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det bokförda värdet måste goodwillen skrivas ned till återvinningsvärdet (IAS 36, 2009:104). Återvinningsvärdet är det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försäljningskostnader (IAS 36, 2009:18). Verkligt värde tas fram genom att kontrollera vad liknande tillgångar värderas till på en aktiv marknad (IAS 36, 2009:25). Om det inte skett några bindande avtal nyligen eller om det inte finns någon aktiv marknad måste värdet på goodwill uppskattas utifrån den information som finns att tillgå (IAS 36, 2009:27). Nyttjandevärdet beräknas genom att framtida kassaflöden som tillgången väntas generera diskonteras (IAS 36, 2009:31). Framtida kassaflöden uppskattas för tillgången utifrån dess nuvarande tillstånd samt användning och diskonteringsräntan ska utgöras av nuvarande ränta innan skatt och därigenom spegla värdet av pengar (IAS 36, 2009:30). Uppskattningarna som krävs för att beräkna nyttjandevärdet ska baseras på förnuftiga och försvarbara antaganden och större tyngd ska läggas på extern än intern information. Dessutom ska uppskattningarna baseras på företagsledningars senaste finansiella budgetar och prognoser. (IAS 36, 2009:33) En eventuell nedskrivning av goodwill redovisas därefter som en kostnad i resultaträkningen (IAS 36, 2009:60) och nedskrivningen kan inte återföras (IAS 36, 2009:124). Eftersom goodwillnedskrivningar utifrån IAS 36 kan vara föremål för subjektiva uppskattningar och bedömningar samt påverkar årets resultat skapar IAS 36 en risk för resultatmanipulering (Sevin & Schroeder, 2005, s. 48). 2.2 Teoretisk bakgrund Resultatmanipulering En företagsledning kan sägas ha två motiv till att manipulera vinster, ett externt och ett internt motiv (Dye, 1986, s. 353). Det externa motivet kan vara att nå upp till den vinst som förväntas av företagets intressenter eller att öka priset på företagets aktier. Det interna skäl som finns för resultatmanipulering riktar sig däremot till att uppnå de prestationskrav som ställs från ägare. (Jordan & Clark, 2004, s. 64) Förhållandet mellan företagsledning och aktieägare har kommit att benämnas agentteorin (Christopher, 2010, s. 692). Agentteorin innebär att det finns ett 4

10 kontrakt mellan en företagsledning och dess ägare innehållande de krav som ställs och de belöningar en företagsledning erhåller om kraven uppnås. Om den eftersträvade vinsten nås eller överskrids erhåller företagsledningen den i kontraktet utsatta belöningen. (Healy, 1985, s. 106) Förekomsten av resultatmanipulering har befunnits svår att bevisa på grund av redovisningens komplexitet och godtycklighet. Det är svårt att avgöra om företag styr sina finansiella resultat för att det mer speglar företagets ekonomiska situation eller om resultatmanipulering förekommit i syfte att förbättra det som står på pappret och visas utåt. (Healy & Wahlen 1998, s. 7; Beneish, 2001, s. 3) Trots det finns det indikationer på att resultatmanipulering förekommer på grund av en strävan från företagsledningar att nå externa aktörers förväntningar samt nå upp till de krav som ställs från ägare (Healy, 1985; Moses, 1987; Trueman & Titman, 1988; Fudenberg & Tirole, 1995; Jordan, Clark & Smith, 1997/1998). Tidigare forskning (Se Healy, 1985, s. 106; Fudenberg & Tirole, 1995, s ; Jordan & Clark, 2004, s. 63) indikerar att resultatmanipulering kan ske på tre olika sätt för att möta de ovannämnda interna och externa krav som finns. Företagsledningar visar ansatser till att manipulera årets resultat uppåt genom att skjuta upp kostnader så att årets resultat kommer över den bonusinbringande tröskeln (Healy, 1985, s. 106). Resultatmanipulering tenderar också att förekomma genom periodiseringar för att jämna ut årets resultat med tidigare års resultat för att undvika svängningar. Anledningen till det är att stabilitet kan vara viktigt för företags intressenter. (Fudenberg & Tirole, 1995, s ) Det tredje och sista sättet till resultatmanipulering är genom att kraftigt minska årets resultat, det vill säga göra stålbad Stålbad Stålbad innebär att företag fattar beslut att rensa ut framtida kostnader vilket minskar årets resultat. Det skapar mer flexibilitet i framtiden och därmed gynnsamma förutsättningar för en långvarig resultatförbättring åren efter stålbad. (Lee, 2006, s. 281) Stålbad kan göras genom kraftiga nedskrivningar eller genom periodiseringar (Walsh, Craig & Clarke, 1991, s. 173). Stålbad är således en strategi företagsledningar kan använda enstaka år för att manipulera årets resultat kraftigt nedåt. Flertalet studier har funnit starka indikationer på att stålbad 5

11 använts av företagsledningar för att manipulera årsresultat (Walsh et al., 1991; Kirschenheiter & Melumad, 2002; Jordan & Clark, 2004). Företag har incitament för stålbad vid byte av företagsledning då det är fördelaktigt att ta stora kostnader i anslutning till en sådan förändring. Kostnaderna kan skyllas på tidigare ansvariga och samtidigt skapas även goda förutsättningar för den nya ledningen att kunna uppvisa bättre årsresultat i framtiden. (Walsh et al., 1991; Jarva, 2009; Francis, 2008; Masters- Stout, Costigan & Lovata, 2007) Flera studier har även funnit att företag har incitament för stålbad i samband med att företag redovisar svaga preliminära finansiella resultat (Walsh et al., 1991; Kirschenheiter & Melumad, 2002; Jordan & Clark, 2004; Kent et al., 2008). Ett centralt antagande inom forskningen angående kapitalmarknaden är att marknaden är informationseffektiv. När marknaden är informationseffektiv reagerar marknadens aktörer direkt på företags redovisade finansiella resultat genom att efterfrågan på aktier ökar eller minskar beroende på det finansiella resultatet. Därmed kan marknadens aktörer belöna eller bestraffa företag. (Beneish, 2001, s. 9) Marknaden straffar företag relativt lika om företag presterar lite sämre än förväntat eller om prestationen är mycket sämre än förväntat. Det skapar incitament för företag att ta stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. (Jordan & Clark, 2004; Kent et al., 2008; Walsh et al., 1991) En stor resultatförsämring ger bättre förutsättningar för framtiden då kostnader tillhörande framtida perioder redan bokförts (Lee, 2006, s. 281). I motsats menar Strong och Meyer (1987, s. 647) att företag som gör stora resultatminskningar inte uppvisar svagare preliminära finansiella resultat än övriga företag i samma industri. Det talar därför emot att stålbad förekommer i samband med svaga finansiella resultat. Flertalet andra studier indikerar dock att företag gör stålbad i samband med svaga preliminära finansiella resultat (Jordan & Clark, 2004; Henry & Schmitt, 2001; Kirschenheiter & Melumad, 2002; Yoon & Miller, 2002). Ovan beskrivna redovisningsbegrepp och teoretiska bakgrund påvisar problematiken med IAS 36 samt resultatmanipulering i form av stålbad. Nedan följer en litteraturgenomgång över studier där goodwillnedskrivningar sammankopplats med resultatmanipulering i form av stålbad. 6

12 2.3 Tidigare studiers syn på stålbad genom goodwillnedskrivningar Det finns indikationer på att företagsledningar påverkas av marknadens förväntningar samt det kontrakt som finns mellan företagsledningar och ägare vid beräkning av goodwills värde (Beatty & Weber, 2006, s. 284). Francis, Hanna och Vincent (1996, s. 118) fann i sin studie att nedskrivningar av inventarier, fastigheter, maskiner och utrustning redovisades efter faktisk minskning av värdet på tillgången. Det vill säga att resultatmanipulering genom stålbad inte förekom i samband med värdering av dessa tillgångar. Å andra sidan visar samma studie att nedskrivningar av goodwill ofta görs på grund av företagsledningars incitament för resultatmanipulering. (Francis et al., 1996, s. 118) Carlin och Finch (2009, s. 328) har studerat huruvida företagsledningar agerade opportunistiskt i valet av diskonteringsränta genom att undersöka 200 stora australiensiska företag, efter det att IFRS infördes som redovisningsstandard år 2005 i Australien. Författarna fann att företagsledningar agerade opportunistiskt i valet av diskonteringsränta och att införandet av IFRS därför skapat problematik då IAS 36 riskerar att utnyttjas för resultatmanipulering (Carlin & Finch, 2009, s. 334). Gallery (2009) har i en kommentar till Carlin och Finchs (2009) studie kritiserat resonemangen som förts i studien. Gallery (2009, s. 337) menar att uppskattningar av goodwill kan bero på informationsasymmetri, det vill säga att företag har specifik kännedom om framtida kassaflöden som inte utomstående intressenter känner till. Dessutom behöver det inte betyda att företagsledningar agerar opportunistiskt vid värderingen av goodwill bara för att incitament existerar (Gallery, 2009, s. 337). Jarva (2009, s. 1083) studerade amerikanska företag över en fyraårsperiod och fann i linje med Gallerys (2009) resonemang att resultatmanipulering inte förekom genom goodwillnedskrivningar. För de företag som under tiden för undersökningen genomgick en omstrukturering fastställdes dock att stålbad förekom genom goodwillnedskrivningar (Jarva, 2009, s. 1083). Van de Poel et al. (2009) har i en studie undersökt huruvida europeiska företag har gjort stålbad genom goodwillnedskrivningar. I studien ingick 15 europeiska länder som redovisar utifrån IFRS. Studien jämförde frekvensen av nedskrivningar i samband med när finansiella incitament för stålbad fanns. Författarna drog slutsatsen att företag gör stålbad genom goodwillnedskrivningar eftersom studien fann ett samband mellan frekvensen av 7

13 nedskrivningar och finansiella incitament för stålbad. Ett sådant finansiellt incitament var svaga finansiella resultat. Författarna upptäckte att företag ofta redovisade goodwillnedskrivningar när deras finansiella resultat var ovanligt låga. (Van de Poel et al., 2009) Författarna konstaterade därför att IAS 36, som var tänkt att höja kvaliteten och jämförbarheten på den finansiella redovisningen istället skapat utrymme för resultatmanipulering (Van de Poel et al., 2009, s. 33). Stöd för att stålbad genom goodwillnedskrivningar förekommer finner även en amerikansk studie gjord av Jordan och Clark (2004, s. 68). Jordan och Clark (2004, s. 63) undersökte huruvida goodwillnedskrivningar redovisats i samband med svaga finansiella resultat, då tidigare forskning menar att sambandet är en stark indikation på att stålbad förekommit. Eftersom föreliggande studie också ämnar undersöka sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat följer nedan en djupare redogörelse för Jordan och Clarks (2004) tillvägagångssätt Jordan och Clarks studie Jordan och Clarks (2004, s. 63) studie utgick från företagen på Fortune 100- listan. Företagen delades in i två grupper, de som redovisat goodwillnedskrivningar och de som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Därefter genomfördes undersökningen utifrån en trestegsmodell. I första steget undersöktes huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga. (Jordan & Clark, 2004, s. 65) Om nedskrivningarna var väsentliga innebar det att företagen gjort omfattande nedskrivningar, vilket även påverkat företagens årsresultat kraftigt nedåt. Om nedskrivningarna inte var väsentliga hade inte någon kraftig nedskrivning skett, och årsresultaten för perioden hade därför inte påverkats kraftigt nedåt, vilket ska vara fallet vid stålbad. Nedskrivningar som ej är väsentliga tyder därför inte på att stålbad förekommit. (Elliot & Shaw, 1988, taget ur Jordan & Clark, 2004, s. 64) Bland annat använde Jordan och Clark (2004, s. 64) Elliott och Shaws (1988, s. 92) definition på vad som är en väsentlig goodwillnedskrivning. Goodwillnedskrivningarna räknades som väsentliga om nedskrivningarna var större än 1 procent av bokfört värde på totala tillgångar (Elliott & Shaw, 1988, taget ur Jordan & Clark, s. 64). 8

14 För att undersöka om goodwillnedskrivningarna var väsentliga använde Jordan och Clark (2004, s. 66) också goodwillnedskrivningarna i förhållande till rörelseresultatet som mått, eftersom att goodwillnedskrivningarnas storlek påverkar rörelseresultatet. Utifrån detta mått var goodwillnedskrivningarna väsentliga om goodwillnedskrivningarna var minst 10 procent av rörelseresultatet (Jordan & Clark, 2004, s. 66). Goodwillnedskrivningarna lades tillbaka i rörelseresultatet innan beräkningen gjordes, för att inte påverka utfallet. Goodwillnedskrivningarnas storlek i förhållande till rörelseresultatet användes eftersom Holstrum och Messier (1982, s. 58) menar att en enskild redovisningsposts påverkan på rörelseresultatet är viktigast vid fastställandet om en förändring i en redovisningspost är väsentlig. En generell uppfattning bland revisorer och användare av den finansiella informationen är att om en redovisningspost påverkar rörelseresultatet mer än 10 procent anses posten vara väsentlig (Holstrum & Messier, 1982, s. 59). Jordan och Clark (2004, s. 66) beräknade både hur stora goodwillnedskrivningarna var i förhållande till bokfört värde på totala tillgångar samt hur stora goodwillnedskrivningarna var i förhållande till rörelseresultatet för att öka undersökningens tillförlitlighet. Jordan och Clarks (2004, s. 66) studie kom fram till att goodwillnedskrivningarna som redovisades var väsentliga då majoriteten av goodwillnedskrivningarna utgjorde mer än 1 procent av bokförda värdet på totala tillgångar och mer än 10 procent av rörelseresultatet. Enligt Jordan och Clark (2004, s. 64) är det troligt att resultatmanipulering förekommit om väsentliga goodwillnedskrivningar redovisats i samband med svaga finansiella resultat. I modellens andra steg jämfördes de finansiella resultaten för den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar och den grupp som inte redovisat nedskrivningar utifrån resultatmåtten ROA och ROS. Jämförelsen gjordes för att undersöka om den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar samtidigt hade svagare ROA och ROS än den grupp som inte redovisat goodwillnedskrivningar. ROA visar hur lönsamt ett företag är i förhållande till sina totala tillgångar och ROS visar ett företags lönsamhet i förhållande till sin omsättning. ROA är det vanligaste resultatmåttet vid jämförelse mellan företag. Serviceföretag kan dock missgynnas av ROA då de i regel har lägre värde på totala tillgångar, varför ROS även användes för att få en rättvisare jämförelse mellan företagen. (Jordan & Clark, 2004, s ) Både ROA och ROS beräknades utan att nedskrivningarna var medräknade då 9

15 goodwillnedskrivningarna annars påverkar både rörelseresultatet och årsresultatet nedåt. De finansiella resultaten ska vara svaga innan goodwillnedskrivningarna redovisas för att slutsatser ska kunna dras om att stålbad har skett. Jordan och Clark (2004, s. 67) fann att den grupp som redovisade goodwillnedskrivningar också hade signifikant svagare ROA och ROS, än gruppen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Jordan och Clark (2004, s. 67) testade i det tredje steget av modellen huruvida gruppen som redovisat goodwillnedskrivningar även hade en signifikant större andel negativa årsresultat än gruppen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Jämförelsen av andelen negativa årsresultat gjordes av Jordan och Clark (2004, s. 67) för att ytterligare undersöka huruvida stålbad har förekommit, då negativt årsresultat är ytterligare ett tecken på svagt finansiellt resultat. Goodwillnedskrivningarna lades tillbaka vid jämförelsen, för att det är huruvida årets resultat är negativt innan nedskrivningarna redovisats som är intressant. Gruppen som redovisade goodwillnedskrivningar i Jordan och Clarks (2004, s. 67) studie uppmättes ha en signifikant större andel negativa årsresultat än gruppen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Utfallet styrkte att gruppen som redovisat goodwillnedskrivningar hade svagare finansiella resultat än gruppen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Jordan och Clark (2004, s. 68) kunde utifrån sin undersökning dra slutsatsen att stålbad förekommit eftersom författarna fann ett samband mellan väsentliga goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat, både sett till ROA och ROS samt andel negativa årsresultat. Medianen användes som summeringsmått för de olika grupperna vid samtliga beräkningar då medianen inte påverkas av eventuella extrema värden på observationer, vilket till exempel medelvärdet gör (Jordan & Clark, 2004, s. 66). Jordan och Clarks (2004, s. 65) studie gjordes för år 2002 när standarden för goodwillnedskrivning i USA ändrades till SFAS 142, Goodwill Impairment. Under övergångsåret 2002 behövde företagen inte bokföra nedskrivningar av goodwill som en kostnad i resultaträkningen. Författarna ansåg att det innebar ett ökat ekonomiskt incitament för att skriva ned goodwill år 2002 eftersom nedskrivningar senare år kommer att påverka framtida årsresultat nedåt. Genom att skriva ner goodwill under dessa förhållanden rensades framtida kostnader ut utan att påverka det finansiella resultat år Att goodwillnedskrivningar åren efter 2002 redovisas som en kostnad i resultaträkningen kan 10

16 därför minska det ekonomiska incitamentet för stålbad genom goodwillnedskrivningar efter år 2002 för företag som redovisar efter SFAS 142. (Jordan & Clark, 2004 s. 68) 2.4 Studiens hypotesgenerering Enligt genomgången litteratur är det troligt att resultatmanipulering förekommit om företag redovisat väsentliga goodwillnedskrivningar i samband med att de redovisat svaga finansiella resultat. För att undersöka i vilken utsträckning företagen på OMX Nordic large cap gjort stålbad genom goodwillnedskrivningar har föreliggande studie utgått från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell och ur den har ett väsentlighetskriterium på goodwillnedskrivningarna samt två hypoteser tagits fram. De två hypoteserna testar huruvida det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. Den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar benämns vidare som GN- gruppen (goodwillnedskrivande grupp) och den grupp som ej redovisat goodwillnedskrivningar benämns vidare EGN- gruppen (ej goodwillnedskrivande grupp). Goodwillnedskrivningarna är väsentliga om nedskrivningarna uppgår till minst 1 procent av bokfört värde på totala tillgångar samt om goodwillnedskrivningarna uppgår till minst 10 procent av rörelseresultatet. H1: GN- gruppen har signifikant svagare ROA och ROS än EGN- gruppen. H2: GN- gruppen har signifikant större andel negativa årsresultat än EGN- gruppen Operationalisering av väsentlighetskriteriet samt hypoteserna Steg 1 - Väsentlighetskriteriet Goodwillnedskrivningarnas storlek i förhållande till totala tillgångar: å 11

17 Goodwillnedskrivningarnas storlek i förhållande till rörelseresultatet: 2 Steg 2 - Test av H1 utifrån resultatmåtten ROA och ROS 3 4 Steg 3 - Test av H2 utifrån andel negativa årsresultat 5 2 Goodwillnedskrivningen läggs tillbaka, för förklaring se Jordan och Clarks studie, s Goodwillnedskrivningen läggs tillbaka, för förklaring se Jordan och Clarks studie, s Goodwillnedskrivningen läggs tillbaka, för förklaring se Jordan och Clarks studie, s Goodwillnedskrivningen läggs tillbaka, för förklaring se2.3.1 Jordan och Clarks studie, s

18 3. Studiens tillvägagångssätt Nedan följer en beskrivning och en diskussion om studiens tillvägagångssätt. Därefter framställs en modell som utgörs av väsentlighetskriteriet och de två hypoteserna. 3.1 Utformning av studien Syftet med föreliggande studie är att studera resultatmanipulering i form av stålbad genom att undersöka sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. Författarna har haft ett positivistiskt synsätt och i studien utgått från existerande litteratur. Efter en genomgång av litteratur inom ämnet gjordes en djupare genomgång av Jordan och Clarks (2004) undersökning då föreliggande studie ämnar undersöka samma problematik, men på den nordiska marknaden. Utifrån Jordan och Clarks (2004) modell skapades en egen trestegsmodell med ett test på goodwillnedskrivningarnas väsentlighet samt två hypoteser för att besvara studiens syfte. Därefter bearbetades insamlad data i modellens tre steg och beroende på studiens utfall förkastades eller behölls hypoteserna. Logiska slutsatser har dragits utifrån resultatet för undersökningen vilket innebär att en deduktiv ansats tillämpats (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009, s. 500). En deduktiv ansats motiveras av att det finns mycket skrivet inom ämnet varför teorin kan anses vara relevant att ställa mot data som insamlats. För att undersöka resultatmanipulering genom goodwillnedskrivningar i Norden har en kvantitativ studie genomförts för företagen på Nasdaq OMX Nordic large cap. 3.2 Urval Populationen som undersöktes är de 119 företagen som finns på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med I denna lista ingår de svenska, danska samt finländska företagen med de största kapitalvärdena (Nasdaq OMX, 2011). Norska företag ingår inte i OMX Nordic large cap och därför inte i urvalet. De flesta börsnoterade norska företagen tillämpar IFRS men då det inte är reglerat i lag finns det undantag, varför norska företag inte tagits med i studien (Regnskapsstiftelsen, 2011). Inga isländska företag finns på OMX Nordic large cap under perioden som studerats (Nasdaq OMX, 2011). Eftersom företagen ingår i samma börslista, OMX Nordic large cap, får gruppen anses relativt homogen varför 13

19 undersökningen ser till hela OMX Nordic large cap och inga jämförelser mellan länderna har därför gjorts. Det finns två anledningar till att Jordan och Clark (2004, s. 65) i sin studie använder sig av företagen på Fortune 100- listan. Den första anledningen är att det är större sannolikhet att stora företag redovisar goodwill. Den andra anledningen är att företagen på Fortune 100- listan representerar en bred variation av industrier varför generaliseringar för flera branscher kan göras. (Jordan & Clark, 2004, s. 65) Motsvarande lista för nordiska företag är OMX Nordic large cap, varför dessa företag studeras på basis av samma argument som Jordan och Clark nämner. Dessutom visar tidigare forskning att stora företag är mer benägna att göra stålbad (Elliot & Shaw, 1988, s. 93) vilket ytterligare motiverar OMX Nordic large cap som urval. 3.3 Period För att ge trovärdighet till studien krävs ett tillräckligt stort urval ur populationen (Saunders et al., 2009, s. 219). För att få ett tillräckligt stort urval undersöktes företagen på OMX Nordic large cap över en tidsperiod på fyra år, Varje företag betraktas som en observation för vart och ett av de fyra åren. Observationerna har inte analyserats var för sig utan observationerna har delats in i grupper, de som redovisat goodwillnedskrivningar samt de som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Totala antalet observationer blev 476 stycken vilket utgjorde undersökningens population. Urvalet utgjordes sedan av de observationer ur populationen som redovisat goodwillnedskrivningar och dessa undersöktes för stålbad. Ju större del av populationen som ingår i urvalet desto troligare är det att slutsatsen som dras för urvalet också är generaliserbar till hela populationen (Saunders et al., 2009, s. 219). Generaliseringar bör dock inte göras utanför populationen (Saunders et al., 2009, s. 215). Det vill säga att det resultat som studien kom fram till kan generaliseras till hela OMX Nordic large cap. Däremot undveks generaliseringar till andra nordiska företag som inte innefattas på OMX Nordic large cap då de företagen kan ha andra förutsättningar varför generalisering kan bli missvisande. 14

20 På grund av att IAS 36 infördes 2005 kan det finnas en inlärningseffekt som innebär att företag eventuellt inte har kunskap om hur IAS 36 avseende goodwillnedskrivning ska tillämpas varför ofrivilliga fel kan uppstå. En annan inlärningseffekt kan vara att företagen inte vet hur de kan utnyttja standarden för resultatmanipulering. Inlärningseffekten kan därför innebära felaktigheter i resultatet av studien varför en medvetenhet om detta fanns när studiens slutsatser drogs. I databasen Datastream där information hämtades fanns inte data om goodwillnedskrivningar för år 2005 då år 2005 var övergångsåret till IFRS. År 2005 ingår därför inte i föreliggande studie. Det är också rimligt att anta att risken för en inlärningseffekt var störst år 2005, när införandet av IAS 36 inträffade. Vid tiden för denna studie fanns inte data från år 2010 tillgängliga, varför perioden är den senaste som finns att studera och därför mest aktuell. 3.4 Datainsamling För att kunna utföra studiens beräkningar har nödvändig finansiell information om företagen såsom värdet på goodwillnedskrivningar, bokförda värdet på totala tillgångar, årets resultat, rörelseresultat samt omsättning insamlats via databasen Datastream. Eftersom studien innehåller företag från tre länder har samtlig finansiell information som använts vid beräkningarna räknats om till svensk valuta. Den valutakurs som användes var kursen den 31/ 12 för vart och ett av åren 2006 till och med 2009 (Oanda, 2011, se bilaga 1), eftersom valutaförändringar mellan åren annars kan ge missvisande resultat om valutakursen för ett specifikt datum använts. Datastream har använts eftersom databasen tillhandahålls av Uppsala universitet (Uppsala universitetsbibliotek, 2011) och därför får anses erbjuda legitima uppgifter. Samtlig finansiell information som studien krävde var också tillgänglig i databasen. Användningen av Datastream möjliggjorde inskaffandet av en stor mängd data för samtliga företag i urvalet för flera år. En fördel med sekundärdata är att insamlingen av data är tidseffektiv och mer tid kan därför spenderas på analys av insamlad information (Saunders et al., 2009, s. 268). Valet av insamlingsmetod gör också undersökningen replikerbar av den orsaken att samma data kan insamlas av andra vilket ökar studiens reliabilitet (Saunders, et al., 2009, s. 156). Databaser har dock kritiserats för att ibland innehålla felaktig information (Saunders et al., 2009, s. 214). 15

21 Att Datastream tillhandahålls av Uppsala universitet motiverar emellertid valet av insamlingsmetod. Enligt IFRS ska företag, i sin årsredovisning, motivera varför en goodwillnedskrivning redovisats (IAS 36, 2009:130). Inom ramen för den här undersökningen var det dock inte möjligt att se till varje företags motivering. Dessutom är det inte troligt att en företagsledning informerar om en manipulativ nedskrivning i årsredovisningen. De 22 observationer, där finansiell information inte gick att finna i databasen Datastream, räknades som bortfall och ingick inte i undersökningen (Se bilaga 2). Orsaken till att informationen för dessa företag, för de specifika åren, inte togs från andra källor var att jämförbarheten kan skadas om inte all information insamlats från samma källa. Till exempel kan olika beräkningsmetoder och tidpunkter för beräkningarna ha använts, vilket kan leda till felaktiga slutsatser. Eftersom företagen inte analyseras var för sig påverkar det inte studiens slutsatser att en del av företagen förekommer färre år än de fyra som är föremål för studien. 3.5 Diskussion om modellen Modellen som bygger på Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell är enkel, vilket gör att modellen kan förstås av sin publik och är genomförbar (Dellestrand, 2011). Enkelheten och att data till modellen är taget direkt ur Datastream styrker undersökningsmetoden då den dessutom blir replikerbar, förutsatt att inga felberäkningar av författarna förekommit. De mått som tillämpats (1 procent, 10 procent, ROA, ROS) har tidigare används i akademiska artiklar (Se Jordan & Clark, 2004, s. 66; Elliott & Shaw, 1998, s. 92) inom ämnet varför det tyder på att måtten är användbara för undersökningen. Det faktum att modellen samt de ekonomiska måtten tidigare använts stärker valet av modell. En brist med modellen är att måtten som valts inte fångar orsaken till väsentliga goodwillnedskrivningar. Väsentliga goodwillnedskrivningar behöver inte innebära att företag gjort stålbad utan kan bero på att företag har genomfört nedskrivningar av goodwill på grund av konstaterad värdeminskning. Informationsasymmetri är dock ett problem som är svårt att undvika vid all forskning om resultatmanipulering (Healy & Wahlen, 1998, s. 7). Eftersom orsak till en väsentlig nedskrivning inte med säkerhet kan fastställas, sattes väsentliga 16

22 nedskrivningar i samband med om företag uppvisar svaga finansiella resultat då det är ett starkt incitament för stålbad. På så vis reducerades risken för felaktiga slutsatser och validiteten ökade. En annan svårighet med forskning om resultatmanipulering är att fenomenet är svårt att upptäcka då den som resultatmanipulerar inte vill bli upptäckt. Det försvårar att bevisa förekomsten av resultatmanipulering. Att andra (Se Jordan & Clark, 2004; Van de Poel et al., 2009; Carlin & Finch, 2009) studerat resultatmanipulering motiverar emellertid studien. En nedgång i en hel bransch kan påverka båda variablerna, goodwillnedskrivning och svagt finansiellt resultat. Det vill säga att goodwills värde går ned samtidigt som det finansiella resultatet försämras. Det innebär att den grupp som redovisat väsentliga goodwillnedskrivningar och har ett svagt finansiellt resultat kan ha redovisat nedskrivningar på grund av en faktisk minskning av värdet på goodwilltillgången och inte på grund av resultatmanipulering. En finansiell nedgång som drabbar flertalet företag kan också innebära att det finansiella resultatet går ner för både de företag som redovisat goodwillnedskrivningar och de företag som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Gruppernas finansiella resultat kommer då inte att skilja sig signifikant trots att resultatmanipulering genom stålbad kan ha förekommit. Under främst 2008 och 2009 pågick en omfattande internationell finanskris som därför kan ha påverkat studiens utfall. Att båda variablerna som testades kan ha påverkats av externa faktorer minskar studiens validitet (Saunders et al., 2009, s. 157). Genom att vara kritisk till studiens resultat och begränsningar kunde realistiska slutsatser ändå möjliggöras. Ett problem som uppstår då varje företag är med fyra gånger är att samma företag kan ha redovisat goodwillnedskrivningar flera gånger under de fyra åren. Det är inte troligt att företag gör stålbad två år i rad. Studiens modell fångar inte om samma företag redovisat väsentliga nedskrivningar två år i följd, vilket kan innebära att fler observationer indikerat att stålbad gjorts, än vad som varit fallet. Modellen ser endast till om gruppen av observationer som redovisat goodwillnedskrivningar har svagare finansiella resultat än gruppen av observationer som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Det var dock utanför ramen i föreliggande studie att undersöka hur ovanstående problem påverkat utfallet av studien. Medvetenhet fanns dock om att det minskar modellens styrka och ökar risken för felaktiga slutsatser. 17

23 Den finansiella informationen som utgör studiens data är ursprungligen hämtad ur företags årsredovisningar. Det innebär att siffrorna blivit granskade av en revisor som med sin signatur bestyrker årsredovisningen som tillförlitlig och korrekt (Hogan, Rezaee, Reley & Velury, 2008, s. 237). I föreliggande studie antogs revisorerna blivit vilseledda om studiens resultat indikerar att stålbad förekommit. Antagandet gjordes på grund av att det inte är revisorernas agerande som undersökts utan företagsledningarnas. 3.6 Modellen Modellen har utgångspunkt i Jordan och Clarks (2004) studie. Observationerna delades först in i två grupper, en grupp som redovisat goodwillnedskrivningar (GN- gruppen) och en grupp som inte redovisat goodwillnedskrivningar (EGN- gruppen). GN- gruppen är den grupp som undersöks för stålbad och EGN- gruppen användes för jämförelse mot GN- gruppen i modellens steg 2 och steg 3. Liksom i Jordan och Clarks (2004, s. 66) studie användes också i denna studie medianen som summeringsmått för observationerna i de båda grupperna 6. Denna studie innehöll flera observationer med extrema värden vilket motiverar att medianen användes som summeringsmått (Se bilaga 7). Samtliga beräkningar är genomförda i dataprogrammet Excel eftersom en stor mängd beräkningar kan göras samtidigt. Modellen som sedan tillämpades är uppdelad i tre steg Steg 1 - Väsentlighetskriteriet I steg 1 testades goodwillnedskrivningarnas väsentlighet genom två mått. Goodwillnedskrivningarna sattes dels i förhållande till totala tillgångar och räknades då som väsentliga om nedskrivningarna uppgick till minst 1 procent av bokförda värdet på totala tillgångar. Goodwillnedskrivningarna sattes också i förhållande till rörelseresultatet och räknades som väsentliga om nedskrivningarna uppgick till minst 10 procent av rörelseresultatet. För att räknas som väsentliga nedskrivningar måste båda måtten vara uppfyllda. Efter denna beräkning framgick vilka observationer som redovisat väsentliga nedskrivningar. Förutom GN- gruppen som helhet, undersöktes dessutom de observationer som redovisat väsentliga nedskrivningar separat. Väsentliga nedskrivningar är en indikation 6 För motivering se Jordan och Clarks studie, s

24 på att stålbad förekommit varför det var av vikt att undersöka dessa observationer separat i steg 2 och i steg 3, för att eventuellt finna indikationer på att stålbad förekommit. Goodwillnedskrivningarna var väsentliga om nedskrivningarna uppgick till minst 1 procent av bokförda värdet på totala tillgångar samt om goodwillnedskrivningarna uppgick till minst 10 procent av rörelseresultatet Steg 2 - Test av H1 utifrån resultatmåtten ROA och ROS I steg 2 sattes goodwillnedskrivningarna i samband med finansiella resultat. H1 testades genom att medianen för ROA och ROS jämfördes mellan GN- gruppen och EGN- gruppen. Huruvida ROA och ROS var signifikant svagare för GN- gruppen än EGN- gruppen fastställdes med hjälp av Mann Whitney U- test. H1 behölls om GN- gruppen hade signifikant svagare ROA och ROS än EGN- gruppen. Medianen för ROA och ROS för gruppen som redovisat väsentliga nedskrivningar testades också separat mot EGN- gruppen. Gruppen som redovisat väsentliga goodwillnedskrivningar benämns vidare VGN- gruppen (väsentligt goodwillnedskrivande grupp). Med ett Mann Whitney U- test fastställdes om VGN- gruppen hade signifikant svagare ROA och ROS än EGN- gruppen Steg 3 - Test av H2 utifrån andel negativa årsresultat I steg 3 testas H2 genom att andelen negativa årsresultat jämfördes mellan GN- gruppen och EGN- gruppen som ytterligare ett test på gruppernas finansiella resultat. Z- test användes för att testa om GN- gruppen hade signifikant större andel negativa årsresultat än EGN- gruppen. H2 behölls om GN- gruppen hade signifikant större andel negativa årsresultat än EGN- gruppen. 19

25 Därutöver jämfördes andelen negativa årsresultat mellan VGN- gruppen och EGN- gruppen. Eftersom det var stor skillnad i antalet observationer mellan grupperna får det anses vara mer relevant att jämföra andelarna än antalet negativa årsresultat. 3.7 Test av samband Denna studie testade inte ett orsakssamband mellan variablerna svaga finansiella resultat och goodwillnedskrivningar. Ett orsakssamband testades inte då endast förekomsten av den ena variabeln vid samma tidpunkt som förekomsten av den andra variabeln undersöktes. Därför kan det inte utläsas om svaga finansiella resultat var orsaken till goodwillnedskrivningarna. På grund av det, kan modellen endast visa om svaga finansiella resultat sammanfaller med eventuella väsentliga goodwillnedskrivningar vilket indikerar stålbad. De statistiska test som användes för att undersöka sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat var Mann Whitney U- test samt Z- test Mann Whitney U- test Mann Whitney U- test kan användas både vid hypotesprövningar för kvalitativa variabler och för kvantitativa variabler. Mann Whitney U- test är ett väl beprövat test (Nachar, 2008, s. 20) vilket motiverar valet av statistiskt test. Testet är ett ickeparametriskt test som används för att testa hypoteser utifrån medianer. Testet jämför två gruppers medianer och poängen med testet är att undersöka om det finns någon signifikant skillnad mellan två gruppers rangordning. För att Mann Whitney U- test ska kunna genomföras krävs att det råder ett oberoende mellan samt inom grupperna som testas. Dessutom måste data vara av åtminstone ordinalskala, på grund av att data ska kunna rangordnas i en ordningsföljd. (Pallant, 2007, s. 291) Mann Whitney U- test är lämpligt i denna studie då kriterierna för testet är uppfyllda. Mann Whitney U- test utmynnar i ett Z- värde som ger ett sannolikhetsvärde, P- värdet. (Pallant, 2007, s. 292) I samhällsvetenskaplig forskning används en signifikansnivå på 0,05 vid statistiska beräkningar (Dellestrand, 2011). Testet är signifikant om P- värdet är mindre än 0,05 (Pallant, 2007, s. 292). Om P-värdena i denna studie var mindre än 0,05 hade GNgruppen signifikant svagare ROA och ROS än EGN- gruppen och H1 behölls. Om P- värdena 20

26 var större än 0,05 hade inte GN- gruppen ett signifikant svagare ROA och ROS än EGN- gruppen och H1 förkastades. Samma förutsättningar gällde när VGN- gruppen testades mot EGN- gruppen. Vid ett Mann Whitney U- test finns det risk för Typ I fel och Typ II fel (Saunders et al., 2009, s. 452). Typ I fel innebär att hypotesen behålls trots att den inte är sann. Typ II fel innebär det motsatta, det vill säga att hypotesen förkastas trots att den är sann. (Saunders et al., 2009, s. 452) Denna studie är exponerad för typ I fel främst på grund av att samma företag kan ha redovisat goodwillnedskrivningar mer än en gång och därför hamnar i nedskrivningsgruppen flera gånger. Ett större urval ur populationen hade också kunnat minska risken för typ I fel. Författarna har dock ingen möjlighet att påverka antalet observationer som redovisat goodwillnedskrivningar under perioden Z- test Z- test kan användas för att testa om två oberoende gruppers andelar skiljer sig signifikant (Dimension Research Inc, 2011). Förutsättningar för att Z- test ska kunna genomföras är att urvalet är normalfördelat och att populationens varians är känd (Saunders et al., 2009, s. 449). För att urvalet ska kunna anses som normalfördelat bör antalet observationer uppgå till minst 30 eller om populationen är mindre än 30 bör alla observationer tas med (Saunders et al., 2009, s. 218). VGN- gruppen bestod av 25 observationer vilket är mindre än 30 men då dessa 25 observationer utgjorde hela populationen i den specifika gruppen kunde det användas för statistiska beräkningar. Variansen för populationen var också känt och förutsättningarna för ett Z- test var därför uppfyllda (Se bilaga 10). Även för detta statistiska test var signifikansnivån satt till 0,05. Z- testet leder fram till ett P- värde. I denna studie behölls H2 om P- värdet var mindre än 0,05 då det innebar att GN- gruppen hade signifikant större andel negativa årsresultat än EGN- gruppen. Om P- värdet var större än 0,05 innebar det att GNgruppen inte hade signifikant större andel negativa årsresultat än EGN- gruppen och H2 förkastades. Samma förutsättningar gällde när VGN- gruppen testades mot EGN- gruppen. Z- testet innebär, liksom Mann Whitney U- testet, en risk för typ I fel samt typ II fel, vilka är beskrivna ovan. För att genomföra Mann Whitney U- testet och Z- testet användes dataprogrammet SPSS som är ett väl använt statistiskt program (Dellestrand, 2011). 21

27 4. Studiens resultat och analys Utifrån modellens tre steg redovisas i denna del av uppsatsen resultaten av insamlad data i ett antal diagram och tabeller. I varje steg analyseras också de resultat som studien genererat genom att resultaten jämförs med teorin. Diagram 1: Antal observationer i undersökningen Antal observationer i GN- gruppen Antal observationer i EGN- gruppen (Se bilaga 3 samt 4) På OMX Nordic large cap finns 119 företag för vart och ett av åren 2006 till och med Det ger 476 observationer eftersom varje företag och år är en observation. För 22 stycken observationer fanns inte finansiell information tillgänglig, varför dessa observationer räknades som bortfall (Se bilaga 2). Antalet observationer som därmed återstod var 454 stycken. Observationerna delades in i två grupper efter huruvida goodwillnedskrivningar redovisats eller ej. Diagram 1 visar att av de 454 observationerna som studien utgör är det 95 stycken där det redovisats goodwillnedskrivningar. Det är således 359 observationer där det inte redovisats goodwillnedskrivningar. 22

28 4.1 Steg 1 - Väsentlighetskriteriet Tabell 1: Redovisade goodwillnedskrivningarnas väsentlighet 1:a kvartilen 2:a kvartilen (median) 3:e kvartilen Nedskrivningarna i förhållande till bokförda värdet på totala tillgångar Nedskrivningarna i förhållande till rörelseresultatet 0,05 % 0,24 % 1,68 % 0,55 % 3,47 % 25,20 % (Se bilaga 6) Tabell 1 visar huruvida de goodwillnedskrivningar som redovisats under perioden är väsentliga. En fjärdedel av observationerna är mindre än första kvartilen och tre fjärdedelar är mindre än den tredje kvartilen. Enligt teorin skall nedskrivningarna uppgå till minst 1 procent av bokförda värdet på totala tillgångar samt uppgå till minst 10 procent av rörelseresultatet. Sett till medianen för observationerna är inte de goodwillnedskrivningar som redovisats väsentliga då goodwillnedskrivningarna i förhållande till bokförda värdet på totala tillgångar endast uppgår till 0,24 procent. Inte heller goodwillnedskrivningarna i förhållande till rörelseresultatet är väsentliga då medianen endast uppgår till 3,47 procent. Utfallen visar därför att majoriteten av de goodwillnedskrivningar som redovisats inte varit väsentliga och därför inte påverkat observationernas årsresultat kraftigt nedåt. Utifrån steg 1 tyder det därför inte på att stålbad förekommit för majoriteten av GN- gruppen. Sett utifrån tredje kvartilen är goodwillnedskrivningarna i förhållande till bokförda värdet på totala tillgångar 1,68 procent och nedskrivningarna i förhållande till rörelseresultatet är 25,20 procent. Det vittnar om att det finns observationer som redovisat väsentliga goodwillnedskrivningar. Efter en genomgång av observationerna var för sig visade det sig att det var 25 observationer där väsentliga goodwillnedskrivningar redovisats utifrån båda måtten, vilket diagram 2 illustrerar. 23

29 Diagram 2: Antal observationer som redovisat goodwillnedskrivningar 25 Antal observationer i VGN- gruppen (Se bilaga 5) 70 Resterande antal observationer i GNgruppen Att goodwillnedskrivningarna är väsentliga utifrån båda måtten innebär att goodwillnedskrivningarna påverkat VGN- gruppens årsresultat kraftigt nedåt. För VGNgruppen kan det därför ha förekommit stålbad och observationerna analyseras därför separat i steg 2 och i steg 3, där de sätts i samband med svagt finansiellt resultat. 24