Hur kan EU-handslaget bidra till ett mer demokratiskt EU? Karin Flordal Internationella sektionen, SKL

Transkript

1 Hur kan EU-handslaget bidra till ett mer demokratiskt EU? Karin Flordal Internationella sektionen, SKL

2 Utredningen om Delaktighet i EU Utredningens uppdrag var att utreda möjligheterna att främja: insyn, delaktighet och inflytande för individer och aktörer i Sverige när det gäller frågor som beslutas inom EU. Det övergripande syftet har varit att bidra till en demokratisk utveckling i linje med demokratipolitikens mål att stärka individens möjligheter till inflytande. Bättre kunskap om EU Allmänhetens bristande kunskap Kunskap hos kunskapsförmedlarna Bristande kunskap hos förtroendevalda Bättre insyn, delaktighet och inflytande Möjligheter att påverka lagstiftningsarbetet Öppnare arbetssätt Bättre information om EU Regeringens åtaganden Samråd: Stärka samrådsformerna med civilsamhälle och näringsliv i ett tidigt skede i EU-arbetet. EU-sakråd ny form för kunskapsinhmtning och dialog. Myndigheter: Förtydliga förväntningarna på myndigheternas arbete med samråd och information. Dialogmöte med myndighetschefer om deras arbete med delaktighet (samråd och information). Utbildning: Genomföra utbildningsinsatser. Sieps uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för förtroendevalda och anställda i kommuner och regioner (samarbete SKL) Information: Förbättra den externa kommunikationen. Mer tillgänglig information och kunskap om EU. Media Regering och riksdag Myndigheter Kommuner EU:s institutioner

3 Lite fakta om EU-handslagen Första EU-handslaget Region Östergötland i Norrköping 23 maj 2017 (Europaforum Norra Sverige, februari 2017) Sedan dess har 77 aktörer ingått EU-handslag ca 40 av dessa är kommuner, landsting och regioner (länsstyrelser, högskolor, universitet, studieförbund, ungdomsorganisationer t ex LSU mfl) Hur har de gått till?

4 Vad har EU-handslagen bidragit till? 1 Många EU-handslagsaktörer har valt att satsa särskilt på ökad kunskap om EU. Vanligast är satsningar på att öka kunskapen/kompetensen om EU inom den egna organisationen. Nästan alla som besvarade formuläret har genomfört eller planerar en sådan satsning. 2 Även vanligt med satsningar för att öka informationen om EU. Ungefär lika vanligt att arbeta för att bättre sprida information internt i organisationen som att förbättra informationen om sitt externa EUarbete. 3 Inte lika vanligt att organisationer/aktörerna arbetar för att inkludera fler i utformandet av sin EU-politik. 4 En stor majoritet av aktörerna i EU-handslagen är politiskt styrda organisationer. Att beslut ofta fattats i kommunstyrelsen eller dyl. kan bidra till långsiktighet. 5 Vad gäller framtiden är det många som anger att de kommer att fortsätta arbetet även efter uppföljningen den 8 maj.

5 Framtiden för EU-handslagen Uppföljningskonferens den 8 maj - vad händer sedan? Kunskapshöjande seminarier tillsammans med Sieps om EU:s påverkan på den lokala politiken är fortsatt möjliga att boka!

6 EU:s framtid och SKL - SKL:s prioriterade EU-frågor - Den kommande långtidsbudgeten - sammanhållningspolitiken Brexit. Kommissionens förslag till utkast till långtidsbudget väntas 2 maj (Möjlighet att lämna inspel via öppna samråd) Slutet av maj väntas förslag till framtida struktur-och investeringsfonderna (inklusive Sammanhållningspolitiken) Början av juni förslag om sektorsprogrammen inklusive kommande forskningsprogram (prel. FP9) Aktivt arbete genom 8-gruppen Dialogkonferenser om EU:s sammanhållningspolitik (Stockholm: 15 maj, Skåne-Blekinge: 2 maj) Löpande dialog med Regeringskansliet och Riksdagen CEMR, Regionkommittén och CEEP - Den sociala pelaren Implementeringskonferens i Bryssel den 27 april Fortsatta förhandlingar i lagstiftningsakterna Långtidsbudgeten 2 maj the Commission is fully committed to mainstreaming the priorities of the European Pillar of Social Rights in all EU policies

7 EU:s framtid och SKL - Brexit - Flyktingsituationen - Solidaritet vs Artikel 7 ex Ungern

8 SKL:s prioriterade EU-frågor EU:s framtida långtidsbudget efter En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter Den sociala dimensionen av EU 4.Förbättrad balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare 5.Ett hållbart asyl-och flyktingmottagande i hela EU 6.Energieffektivisering och förnybar energi 7.Lokala förutsättningar för säker dricksvattenkvalitet inom EU 8.Lokala och regionala aspekter i arbetet för cirkulär ekonomi en ny plaststrategi 9.Mobilitet och infrastruktur inklusive bredband