Hur tänker vi kringskeenden och aktörers uppdrag vid hantering av samhällsstöningar?

Transkript

1 Hur tänker vi kringskeenden och aktörers uppdrag vid hantering av samhällsstöningar? Syfte Stimulera till reflektion kring hur vi tänker i kopplingen mellan skeendet och aktörers uppdrag för att möta det samlade behovet.

2 Förhållningssätt sätt att tänka Proaktivitet Samtidighet ( uppdragsparallellitet ) Perspektivförståelse Helhetssyn ( Tolkningsutrymme i uppdrag ) Vi behöver utveckla våra föreställningar (tankekonstruktioner) för att stärka vår förmåga att hantera samhällsstörningar!

3 Samhällets insatser Aktörssammanhang Inriktning och samordning Effekt Skeende Hot och skadeverkningar på det skyddsvärda

4 Utmaning Ett för förenklat och snävt tänkande kan leda till brister i den samlade hanteringen, vilket innebär att... aktörer inte blir involverade i tid hanteringen kan bli reaktiv vissa perspektiv i hanteringen försenas eller uteblir???

5 Tankefel!

6 Några påståenden som förekommer! Vilken aktör äger händelsen? Det måste väl redas ut vem som har ansvaret för händelsen? Är det en räddningshändelse eller polishändelse? Vem äger krisen? När krisen inträffar är räddningstjänst /polis/ambulanssjukvård snabbt på plats! Övriga kopplas in successivt ( först blåljus sedan konsekvenshantering ). Räddningstjänsten får tala om vilka behov som finns på kommunens konsekvenshantering. Vem är räddningsledare (RL)? Får bara finnas en RL.Det är sjöräddningstjänst eftersom det är på statligt vatten! Det är väl kommunal räddningstjänst till dess att vi lämnat över räddningsledarskapet till polisens efterforskning?...nu har det gått över att ha blivit en polisiär insats. vid larmet var inte nedslagsplatsen identifierad. Därför låg räddningsledarskapet hos JRCC tills nedslagsplatsen återfunnits och därefter skulle ansvaret för RL övergått till polisen..

7 Tänkbara orsaker Brister i modelltänkandet kring skeenden Förenklat uppdragstänkande Behov av kategorisering, tydlighet och förenkling

8 Hurtänkervi kring skeendet?

9 Exempel Isolyckamed ovisst hjälpbehov Det är en svårtillgänglig plats och det var inte någon som såg hur olyckan inträffade. De som larmar vet inte hur många som fallit i, utan hör bara rop på avstånd. Isen brister på flera ställen flera olyckor? Osäker position i gränsland mellan två kommuner. Den som larmar vet inte riktigt var de är någonstans. De nödställda kan ha tagit sig upp och förflyttat sig långa avstånd. Källa; Proaktiv samverkan vid olyckor ur Samverkan för säkerhetsskull

10 Tolka skeendet vad kan ha skett -vad kommer att ske? Behöver kunna agera på antaganden Modell av förloppet och nya riktningar för skeendet på längre sikt? troligast värsta tänkbara Första bedömningen kan leda till en allför snäv tankeram (beslutsframing) Skeenden är kedjereaktioner och det som är konsekvens för en aktör är ett hot för en annan etc.

11 Hurtänkervi kring tillämpningenavvåra uppdrag?

12 Samtidighet ( Uppdragsparallellitet ) - uppdrag, organisation och insats Källa; Proaktiv samverkan vid olyckor ur Samverkan för säkerhetsskull

13 Flera insatser och åtgärdsproduktion Dessa olika insatser producerar ledningsarbete och åtgärder

14 Flera insatser vid bombhot Räddningsinsats Polisinsats Sjukvinsats Överhängande fara + fyra rekvisit uppfylls i skedet innan det exploderar Polisen oskadliggör sprängladdning Prop 1985/86:170

15 Olycka på isen i havsvik Sjukvinsats K-rinstas Behov av bedömning utifrån olika perspektiv Sjöräddni ngsinsats R-ins efterfors Olycka på isen i havsvik Polisinsats

16 Geografi och innehåll i uppdrag Kustbevakningen och kommunen har motsvarande uppdrag innehållsmässigt och då blir det geografin (exv. strandlinjen) som beskriver ansvarsgräns. Sjöräddning handlar om att efterforska och rädda människor som befaras vara i sjönöd. Både geografi och sjönödsbegreppet behöver vägas in. Ur Prop 1985/86:170;..den som ramlar i vattnet från land eller som i samband med bad kommer i en nödsituation kan däremot mera sällan anses vara i sjönöd.

17 Flera samtidiga insatser vid isolycka Källa; Proaktiv samverkan vid olyckor ur Samverkan för säkerhetsskull

18 Flera insatser vid flygolycka i skogen Sjukvinsats K-Räinsats Efterforskning Polisinsats Efterforskning av försvunna personer som försvinner in i skogen

19 Samtidighet ( uppdragsparallellitet ) och tid Flygräddningstjänst Kommunal räddningstjänst Efterforskning av försvunnen person Varje myndighet tolkar sitt eget uppdrag. Bör göras mot proaktiva antaganden! Myndigheter lämnar inteöver ansvar till varandra, utan information. På så vis kan varje myndighet agera utifrån sitt uppdrag.

20 Uppdrag, insatser och åtgärder Olyckan är sammansatt och behöver hanteras med hjälp av olika typer av åtgärder Aktörers uppdrag kan vara tillämpliga samtidigt i tiden, exempelvis hela konsekvenshanteringen Ingen äger händelsen, utan det är juridisk uppdrags parallellitet. Det kan bedrivas samtidiga insatser och i vissa fall flera räddningsinsatser enligt LSO. Skeendets behov vägt mot uppdrag och förmåga (resursförmåga och metodikkompetens ex efterforskning)

21 Möjliggöraagerandefrån olikaaktörer

22 Behov av tydlighet mellan aktörer Ibland tror vi att det blir tydligt bara vi klarar ut vem som är räddningsledare! Risken är att annan aktör avvaktar. Tydliga blir vi när vi pratar om innehållet i klartext; -vad har hänt/ händer - alternativa utvecklingar av skeendet (fakta, antaganden) (konstruktiv prövning) -resurser - kontakter med andra myndigheter - omhändertagande av personer -kontaktvägar -etc..

23 Tidig informationsdelning Informationsdelning inför ( nära förestående ) och vid tidskritiska skeenden; För att varje aktör ska kunna bedöma behovet av agerande (Tolka sitt uppdrag) Händelsen som helhet ska kunna hanteras utifrån olika perspektiv Det behövs ett ifrågasättande även av annan samhällsaktörs bedömning! ( Konstruktiv prövning )

24 Vilken aktör tar initiativ? Den som bedömer att det kan finnas ett behov bör ta initiativ Det kan finnas tyngdpunkter i en händelse som leder till naturliga initiativ Det finns ofta ett behov efter ett tag vilket är svårt att se i det tidiga skedet ( modell av förloppet )

25 SAMHÄLLSSTÖRNING -störningarisamhället

26 Syftet med användningen Identifiera behov av åtgärder mot det som hotar det skyddsvärda samt identifiera vilka aktörer som berörs för att aktörsgemensamt åstadkomma inriktning och samordning (effekter). Hot och skadeverkningar på det skyddsvärda Samhällsstörningars omfattning - Sociala sammanhang - Aktörssammanhang Läs sid

27 Avslutningochreflektioner kringförhållningssätt

28 Några påståenden som förekommer! Vilken aktör äger händelsen? Det måste väl redas ut vem som har ansvaret för händelsen? Är det en räddningshändelse eller polishändelse? Vem äger krisen? När krisen inträffar är räddningstjänst /polis/ambulanssjukvård snabbt på plats! Övriga kopplas in successivt ( först blåljus sedan konsekvenshantering ). Räddningstjänsten får tala om vilka behov som finns på kommunens konsekvenshantering. Vem är räddningsledare (RL)? Får bara finnas en RL.Det är sjöräddningstjänst eftersom det är på statligt vatten! Det är väl kommunal räddningstjänst till dess att vi lämnat över räddningsledarskapet till polisens efterforskning?...nu har det gått över att ha blivit en polisiär insats. vid larmet var inte nedslagsplatsen identifierad. Därför låg räddningsledarskapet hos JRCC tills nedslagsplatsen återfunnits och därefter skulle ansvaret för RL övergått till polisen..

29 Hur tänka istället för tankefelen Aktörerna har gemensamt ansvar för helheten. Varje aktör väger av sitt eget agerande utifrån eget uppdrag. Olyckor kan innebära behov av hantering av fler aktörer än bara räddningstjänstmyndigheter och sjukvård. Vållandefenomen och dess konsekvenser kan pågå samtidigt! Visserligen kan någon på plats se behov som skall förmedlas, men det behövs gemensamma bedömningar för att fånga flera perspektiv. Samma behov av tankesätt vid olyckor som vid andra typer av samhällsstörningar. Källa: L. Fredholm Vållandefenomen

30 Tillämpa samtidighet och var proaktiv Alla aktörer behöver inse sitt samtidiga ansvar och pröva den egna rollen och uppdraget Red ut ansvarsförhållanden successivt Varje aktör som uppfattar behov av aktörsgemensamt agerande både kan och ska ta initiativ Tänk framåt och fatta beslut på antaganden

31 Perspektivförståelse Aktörer tolkar företeelser och händelser ur olika perspektiv, som utgår från aktörernas egna uppdrag, verksamheter och förmågor. De olika perspektiv som respektive aktör bidrar med är viktiga för att beskriva hjälpbehoven så heltäckande som möjligt. Granska och pröva inriktningen (konstruktivt ifrågasättande).

32 Tillämpa helhetssynen praktiskt Tänk utanför hanteringen av det egna uppdraget ( Tolkningsutrymme i uppdragen ). Upptäck de effekter som saknas. Gemensam inriktning och prioriteringar

33 Samhällsstörningars omfattning Samhällets samlade insatser Aktörssammanhang Inriktning och samordning Effekt Sociala sammanhang som påverkas Skeende Hot och skadeverkningar på det skyddsvärda

34 Tack förmig!