Bedömnings handboken för antagning till högskoleutbildning

Transkript

1 Bedömnings handboken f ö r a n tag n i n g t i l l h ö g s ko l e u t b i l d n i n g

2 Produktion Verket för högskoleservice, VHS Original Birgitta Klingsäter Foto Carl Bengtsson Tryck DanagårdLiTHO AB, februari 2012 Papper Profimatt 250 g (omslag) och Cyclos print returpapper 80 g (inlaga)

3 Bedömningshandboken 2012/2013 Du håller just nu den senaste upplagan av Bedömningshandboken för antagning till högskoleutbildning i handen. Målgruppen för bedömningshandböcker är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning. Vår strävan är att göra innehållet lättläst. Uppdatering av bedömningshandboken sker i denna tryckta form en gång om året. Under arbetsåret följer Du emellertid vårt kontinuerliga arbete genom protokollen från bedömningshandboksgruppens möten, vilka du hittar på VHS webbplats, för NyA användare, bedömningshandböcker. Där hittar du också den e-postadress, till vilken synpunkter och frågor på innehållet i handböcker kan sändas. Under 2012 kommer VHS tillsammans med lärosätesrepresentanter att genomföra ett projekt i avsikt att ta fram bedömningshandböckerna i digitalt format. Bedömningshandboken är framtagen och bearbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och den utgör, vid sidan om högskoleförordning och Högskoleverkets föreskrifter, underlaget för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram bedömningshandböcker för utländsk förutbildning på gymnasial nivå samt för grundläggande behörighet för program på avancerad nivå liksom riktlinjer för verifiering av meriter för kurser och program på avancerad nivå. Dessa två senare delar av bedömningshandböcker nås via VHS webbplats, Vi som arbetar med de tre bedömningshandböckerna är: Lena Andersson, Umeå universitet Katarina Forssner, Uppsala universitet Stefan Haglund, Linnéuniversitetet, (vice ordförande) Joakim Hall, Malmö högskola André Hesselbäck, Uppsala universitet Cecilia Johansson, Linköpings universitet Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet Lisbeth Lidjan, Verket för Högskoleservice, VHS Charlotte Roos, Stockholms universitet Karin Sikström, Mälardalens högskola, (ordförande) Mårten Sommelius, Lunds universitet Elisabeth Svensk, Verket för Högskoleservice, VHS Cecilia George, Högskoleverket, HSV Kerstin Alverholt, Verket för Högskoleservice, VHS, adjungerad Elisabet Bäckström, Verket för Högskoleservice, VHS, adjungerad Viveka Sahlberg, Verket för högskoleservice, VHS, adjungerad Krister Bergman, Verket för Högskoleservice, VHS, sekreterare Lotten Delin, Verket för Högskoleservice, VHS, sekreterare De tre bedömningshandböckerna utgör grund för den överenskommelse, som VHS har med universitet och högskolor, som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. De utgör därmed norm för den lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser måste framgå av respektive antagningsordning och i den så kallade VHS anmälningskatalog. 1 behörighet 2 Meritvärdering 3 urval 4 skolformer 5 tabeller 6 Ant. processen 7 ale 8 Gy 11 vux 12 9 omr. behörigheter 10 bilagor För bedömningshandboksgruppen Karin Sikström behörighet Meritvärdering av betyg Urval Skolformer Tabell över förutbildningar AntagninGSprocessen ArbetsliVSerfarenhet gymnasieskola -11 Vuxenutbildning -12 OmråDESbehörigheter Bilagor SökoRDSregister 11 Sökord

4 i n n e h å l l 1. behörighet Behörighet för studier på grundnivå...6 Grundläggande behörighet...6 Slutbetyg från gymnasieskolans program...6 Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning...6 Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning...7 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvux...7 Folkhögskola...7 Reell kompetens : Utländsk förutbildning...8 Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut...8 Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter...8 Särskild behörighet Behörighet för studier på avancerad nivå motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag Motsvarandebedömning Ersättningskrav Undantag Tillämpningar vid brister i slutbetyg Slutbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från vuxenutbildning Avgångsbetyg från gymnasieskolan Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Oavslutad utländsk gymnasieutbildning 800-poängsregeln Tabell för behörighetsbedömning Tabell över nt-basår/collegeår Tabell över utländska språkkurser Komplettering av kurser för meritpoäng Grupp A C Meritpoäng gäller Grupp A och B Beräkning av jämförelsetal Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Utländsk förutbildning Meritvärdering av utländska gymnasiebetyg med undantag genom 800-poängsregeln Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabell för utbyteskomplettering Utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 kurser Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser Utbyteskomplettering av ämnesbetyg Utbyteskompletteringar av etappbetyg Förteckning över B/C-språk för utbyte jämförelse.äldre högskolemeriter Exempel på meritvärdring av betyg Urval Urval till grundnivå Fördelning av platser Betygsurval Behöriga sökande med lika meriter Sent anmälda, SA Provurval Av högskolan beslutade urvalsgrunder Övriga behöriga sökande Särskilda prov för urval Efteranmälan Reservantagning Urval till utbildning på avancerad nivå Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Sökande med dubbla betyg Högskoleprovet Meritvärdering av betyg Beräkning av meritvärdet Bokstavsbetyg Sifferbetyg och blandbetyg Beräkning av kompletteringsbetyg Behörighetskomplettering Utbyteskomplettering Tilläggskomplettering Skolformer Fackskola Folkhögskoleutbildning Friskolor Waldorfskolor Gymnasieskolans linjer Gymnasieskolans nationella program Internationell Baccalaureat IB I N N E H Å L L

5 Gymnasial vuxenutbildning Korrespondensstudier Lärlingsutbildning Normalskolekompetens Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan Specialkurser Studentexamen Studieförbund Svensk gymnasieutbildning på annat språk Övrigt Ämneskoder, förteckning Waldorfskolans kurskoder, förteckning Ttabell över förutbildningar för grundläggande behörighet Nationella program utfärdade fr o m vt Specialutformade program utfärdade fr o m vt Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och Mellanårsprogram utfärdade vt95 vt Tre- och fyraåriga teoretiska linjer Tvååriga linjer Treåriga yrkesinriktade linjer Gymnasial vuxenutbildning Folkhögskolor Högskoleexamen SUHF:s rekommendation Studentexamen Handelsgymnasium Tekniskt gymnasium Försvarets läroverk Fackskolan Normalskolekompetens (flickskola) Specialgymnasium Övriga utbildningar Specialkurser Bilaga Utländska förutbildningar fr o m ht Utländska förutbildningar t o m vt Studentexamen Normalskolekompetens Folkhögskoleintyg Slutbetyg från Waldorfskola AntagningsproceSSen Anmälan Komplettering Kontrolluppgift/kontrollbesked Dokumentation Nationell betygsdatabas Användarkonto på antagning.se Antagnings- och urvalsresultat Anstånd Särskilda stödåtgärder Överklagande Tidplan Nationella antagningsomgångar Arbetslivserfarenhet Halvtid Timanställning/oregelbunden tjänstgöring Tjänstledighet, sjukdom mm Tjänstgöringsintyg Anställningsbevis Pågående anställning Särskilda regler för vissa typer av arbete Gymnasieskola 2011 Gy11/vUx12 Gymnasieskola Gymnasial vuxenutbildning Gemensamt för Gy11 och Vux Urval Komplettering med Gy11/Vux12 kurser Högskoleförordning SFS 2011: områdesbehörigheter Avsnitt 1, Gy11/Vux Avsnitt 2, kursplaner 2000/2001 resp 1992/ Avsnitt 3, ämnen/etapper Områdesbehörigheter yrkesexamen Bilagor Utdrag ur högskoleförordningen Högskoleverkets författningssamling Rekommendationer från suhf Förordning om anmälnings- och studieavgifter Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut register Sökordsregister I N N E H Å L L 5

6 1. behörighet Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. BEHÖRIGHET FÖR STUDIER PÅ GRUNDNIVÅ Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument. Betygsdokumenten avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar vid urval. Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande erhåller från respektive skolform. GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på när den sökande avslutat sina gymnasiala studier. Kraven skiljer sig också åt beroende på skolform. Nedan beskrivs de olika alternativen för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet utifrån skolform och tidpunkt. SLUTBETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN UTFÄRDADE FR O M DEN 1 JANUARI 2010 Ett slutbetyg omfattar gymnasiepoäng. För grundläggande behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett fullständig nationellt eller specialutformat program och att sökande har lägst betyget Godkänt i gymnasiepoäng (gyp) inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A + B, Engelska A och Matematik A. Slutbetyg från reducerat program ger inte grundläggande behörighet. SLUTBETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng beroende på vilket program och enligt vilken timplan sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen får avse kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett program kan ha reducerats med. Kursen i Svenska B med delat betyg ger ingen gymnasiepoäng om ett av delbetygen är IG. Slutbetyg utfärdat 2003* Samtliga program med enbart nya kursbetyg gyp 90 procent minst gyp Samtliga program med blandat gamla kursbetyg (konverterade) och nya kursbetyg gyp 90 procent minst gyp *För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. Slutbetyg utfärdat * Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet gyp 90 procent minst gyp Övriga program gyp 90 procent minst gyp Slutbetyg utfärdat 1997* Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet gyp 90 procent minst gyp Övriga program gyp 90 procent minst gyp *För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. SLUTBETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEn- UTBILDNING UTFÄRDADE FR O M DEN 1 JANUARI 2010 För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet med ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng krävs lägst betyg godkänd i minst gymnasiepoäng inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A+B, Engelska A och Matematik A. Detta gäller även i de fall den sökande har ett konverterat slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng utfärdat 2010 och senare. SLUTBETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEn- UTBILDnING UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ska sökande ha lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng. Kraven för slutbetyg och definition av gamla och nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning gymnasiepoäng enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 2 350) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser. 6 B E H Ö R I G H E T

7 1 behörighet gymnasiepoäng blandat gamla och nya kurser För slutbetyg som omfattar (konverterade slutbetyg) uppfylls kraven för grundläggande behörighet med lägst betyg godkänd i minst (90 procent av 2 301) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser gymnasiepoäng gamla kurser, nya kurser kan ingå För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser. SAMLAT BETYGSDOKUMENT FRÅN GYMNASIAL VUXENUTBILDNING UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 Sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan uppfylla kraven för grundläggande behörighet med ett samlat betygsdokument med kurser lästa före 1 januari 2010, om gymnasiepoängen för dessa kurser sammanlagt omfattar minst 90 procent av den gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg. Endast kurser från gymnasial vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för grundläggande behörighet. Kurserna måste ha betyget lägst Godkänd, alternativ 1 5. Endast betyg i kurser (inklusive lokala kurser) som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning medräknas. Betyg i kärnämneskurser Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet. Betyg i enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng. Betyg i blandat gamla och nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kurser ges i samband med antagning nytt värde enligt SKOLFS 2001:19. Betyg i blandat gamla och nya kurser där betyg utfärdats senast den 30 juni 2002 Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny kurs utfärdats senast den 30 juni 2002 uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng görs inte. Betyg i enbart gamla kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar minst AVGÅNGSBETYG FRÅN GYMNASIESKOLANS LINJER, MELLANÅRSPROGRAM, TVÅÅRIGA SPECIALKURSER OCH KOMVUX Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha ett fullständigt avgångsbetyg från minst tvåårig linje/specialkurs/avgångsbetyg 2. Dessutom krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs på minst 2 årskurser (med delat betyg) alternativ Svenska kurs B (med lägst betyget Godkänd) och engelska motsvarande 2 årskurser alternativ Engelska kurs A (med lägst betyget Godkänd). För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget krav på visst betyg. FOLKHÖGSKOLA Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning REELL KOMPETENS Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras av respektive högskola. Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation, se bilaga. Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna Svenska/Svenska 2 kurs A och B, Engelska kurs A, Matematik kurs A och Samhällskunskap kurs A samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Vid bedömning av arbetslivserfarenheten används de regler som nämns under flik 7. Förutbildningskod i NyA: GBÖB B E H Ö R I G H E T 7

8 25:4 gällde till t om 31 december 2011 Möjligheten att styrka grundläggande behörighet enligt 25:4-regeln togs bort Övergångsregler gällde fram till den 31 december För sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskola/universitet ska fortsättningsvis anses uppfylla kravet för grundläggande behörighet. Förutbildningskoden som då ska användas i NyA är: GBÖB Observera att detta endast gäller sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskolan. Nysökande som skulle varit behöriga som 25:4 om de hade sökt till högskolan när reglerna var gällande, får istället ansöka om reell kompetens. Utländsk förutbildning Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/ treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger behörighet i hemlandet till högskolestudier uppfyller kravet för grundläggande behörighet. Den sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i svenska motsvarande kurs B eller svenska som andra språk kurs B med lägst betyget Godkänd/alternativt godkänt resultat på Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper i engelska motsvarande lägst kurs A med lägst betyget godkänd, motsvarande matematik A med lägst betyget Godkänd. Övergångsregler: kravet i matematik gäller gymnasiebetyg som avslutats efter den 1 januari Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Behörighet Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII. Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg där sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. (Bedömningshandboksgruppen ) Sökande som har IG i kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet kan tillgodoräkna kurser på överliggande nivå i matematik och engelska för att uppnå den grundläggande behörigheten. För svenska gäller lägst betyg godkänt i både Svenska A och B. Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari 2010 och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyg godkänt i minst gymnasiepoäng samt har lägst betyg godkänt i Svenska / Svenska som andra språk A och B, Engelska A samt Matematik A. (Bedömningshandboksgruppen ) För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, utfärdade fr o m den 1 januari 2010, som inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i gymnasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet.betyget i dessa kurser medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII. (Bedömningshandboksgruppen ) För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, utfärdade före den 1 januari 2010, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII. (Bedömningshandboksgruppen ) Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter Svenska akademiska meriter För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska. Grundläggande behörighet för grundnivå Generella examina, kandidat/magister Högskoleexamen enligt 1993 års studieordning Yrkesexamina 120 p/180 hp enligt 1993 års studieord ning Yrkesexamina 140 p/210 hp 220 p/330 hp ger alltid grundläggande behörighet Förutbildningskod i NyA: GBHSM Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. (Bedömningshandboksgruppen samt ) 8 B E H Ö R I G H E T

9 Ger EJ grundläggande behörighet Licentiat- samt doktorsexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Konstnärliga examina Äldre examina som inte klassificeras som akademiska examina Akademiska meriter från övriga länder Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp och En A eller motsvarande kunskaper och Sv B eller motsvarande kunskaper 1 behörighet Grundläggande behörighet genom kursstudier Kurser enligt 1993 års studieordning. Avslutade kurser om 40p/60 hp i ett akademiskt ämne Avslutade kurser om totalt 80p/120 hp Förutbildningskod i NyA: GGBKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Förutbildningskod i NyA: GBUEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Grundläggande behörighet genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper och Sv B eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GGBUKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Akademiska meriter från nordiska länder För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp. Förutbildningskod i NyA: GBNEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Grundläggande behörighet genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2 års heltidsstudier). Ger EJ grundläggande behörighet: Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Grundläggande behörighet för utbildningar med generellt undantag från krav på Sv B Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper Undantag ges för det aktuella sökalternativet. Se även bilaga: Äldre högskolemeriter Förutbildningskod i NyA: GGBNKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. B E H Ö R I G H E T 9

10 Särskild behörighet Särskild behörighet för utbildning på grundnivå Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörig heter. En områdesbehörighet består av behörighetskurser kurser som krävs för särskild behörighet och områdeskurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildning. Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program som leder till en yrkes examen. Till övriga utbildningar beslutar respektive högskola vilken områdesbehörighet som ska gälla. Se bilaga Hög skoleverkets föreskrifter, HSVFS 2011: Lägsta betygskrav är G/3 om inget annat uttrycks vid respektive utbildning. Högskoleverket kan medge tillstånd till andra krav än de som finns beslutade i områdesbehörigheterna. Det kan t ex gälla krav på viss arbetslivserfarenhet. En högskola kan också bevilja undantag från ett särskilt behörighetskrav som ingår i områdesbehörighet. Reell kompetens Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell kompetens görs av respektive högskola. Arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer av arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet är arbete som sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive antagningsomgång. Basår samt övriga högskole förbere dande utbildningar För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa universitet och högskolor. Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande särskilda behörighetskrav. Av utbildningsbeviset ska det klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår. För de basårsstuderande som erhåller betyg från gymnasial vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för behörighetskomplettering. Bedömning av behörighet, målrelaterad betygsskala Vid bedömning av särskild behörighet med krav på särskilt betyg används för t ex basår en sjugradig målrelaterad betygsskala. ECTS A Excellent B Very Good C Good D Satisfactory E Sufficient Fx Insufficient Otillräcklig, komplettering möjlig F Insufficient Otillräcklig Behörighetsprov Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att uppfylla de särskilda behörighetskraven. Godkänt provresultat kan också vara ett ersättningskrav till en kurs som krävs för sär skild behörighet. Behörighet för studier på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå finns beskrivna i Högskoleförordningen 7 kap Särskild behörighet beslutas av respektive universitet/högskola. Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas av respektive universitet / högskola enligt Högskoleförordningen 7 kap B E H Ö R I G H E T

11 motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag 1 behörighet Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas ha reell kompetens. Motsvarandebedömning Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom motsvarande kunskaper. Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 2011:10) fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet än de som finns förtecknade anses ha förvärvat motsvarande kunskaper. Sökande som uppfyller behörighetskraven genom motsvarande kunskaper placeras i grupp BII. Ersättningskrav Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s k ersättningskrav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning dokumenteras eventuella ersätt ningskrav. Undantag Sökande som inte uppfyller behörighetskraven kan medges undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl. Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning. Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild behörighet. Sökande som medges undantag från ett behörighetskrav placeras i grupp BII. Undantag som respektive högskola beslutat ska gälla generellt, framgår av anmälningsmaterial. Tillämpningar vid brister i betyg Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010 där sökande inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i gymnasiepoäng Sökande med slutbetyg från ett fullständigt program som inte uppfyller kravet lägst betyget Godkänt i gymnasiepoäng kan i efterhand komplettera med nytt Godkänt betyg i de kurser som tidigare hade betyget Icke Godkänt och därmed uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Sökande har även möjlighet att komplettera med andra nationella kurser än de kurser som ingår i slutbetyget för att uppfylla kraven för behörighet. Betyg i nya kurser som inte krävs för särskild behörighet ingår inte i beräkningen av jämförelsetalet. Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är 500, inklusive Svenska/Svenska som andra språk A+B, Matematik A och Engelska A. Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg i Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av dessa som kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras i grupp BII vid urval. Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010 där sökande inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 90 % av fullständigt program Huvudregel Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för behörighet medges endast undantag i undantagsfall. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning görs om sökande har kompletterat med nytt Godkänt betyg i kurserna med betyget Icke Godkänt eller har kompletterat med nationella kurser (ej lokala kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasie poängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt program samt har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som motsvarar vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg. A N D R A B E H Ö R I G H E T S G R U N D E R 1 1

12 Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är för: Slutbetyg fullständigt program 2180 gyp 462 gyp kärnämnen 2400 gyp 440 gyp kärnämnen 2150 gyp 465 gyp kärnämnen 2370 gyp 443 gyp kärnämnen 2500 gyp 500 gyp kärnämnen 2451 gyp 500 gyp kärnämnen För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för den nya kursen Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg i Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av dessa som godkänt kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Undantag Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen omfattar färre gymnasie poäng och det är anledningen till att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen. Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2 180 gyp) uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet om betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte uppnår 90-procentgränsen. Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras i grupp BII vid urval. Slutbetyg utfärdade utan specialarbete är felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Sökande som saknar specialarbete medges undantag och placeras i grupp BI. (Bedömningshandboksgruppen ) Slutbetyg från vuxenutbildning Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010 Lägst betyget Godkänt i gymnasiepoäng För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som inte uppfyller kravet lägst betyg Godkänt i gymnasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även Bedömningshandboksgruppens tillämningsbeslut. Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010 För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Avgångsbetyg från gymnasieskolan Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att få ut ett nytt av gångsbetyg. I de fall sökande inte har er hållit ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig studiekurs. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen beaktas den mindre studiekursens omfattning och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs beviljats medräknas detta i betygspoängen. Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet inte i beräkningen av betygspoängen. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i B I. (Bedömningshandboksgruppen ) X-markering I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnats, x-markerats, om elev p g a långvarig frånvaro, försummelse eller annan särskild omständighet inte nått de kunskaper/ färdigheter som krävdes för betyg. I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. 1 2 A N D R A B E H Ö R I G H E T S G R U N D E R

13 1 behörighet Huvudregel Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i B I. (Bedömningshandboksgruppen ) Motsvarandebedömning Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom motsvarandebedömning. Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet under förutsättning att x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av x- markeringen och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats som 0. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i B II. (Bedömningshandboksgruppen ) Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering. Undantag I de fall den mindre studiekursen avser kurser som mot svarar högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläggande behörighet medges undantag. Sökande som p g a medicinska skäl inte kunnat delta i idrott fick ett ofullständigt av gångs betyg, eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt av medicinska eller andra skäl, t ex skolk. Om elev genom läkarintyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och hälsa är ofullständig av medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet. Ej fullgjord kurs Programmet är fullständigt men eleven har inte fullgjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen inte är fullgjord. Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen ingår. Undantag Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i den kurs som ej fullgjorts. Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag. I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i B II. (Bedömningshandboksgruppen ) Oavslutad utländsk gymnasieutbildning 800-poängsregeln Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/ gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett fullständigt avgångsbetyg. Det kan gälla för en utländsk gymnasieutbildning som nominellt är 12 år. Då kan år 12 eller examen saknas för att undantag ska kunna medges. För att undantag ska medges måste 800 poäng (enligt tabell) läsas in på komvux samt Matematik kurs A, Svenska kurs A+B och Engelska kurs A. Det nya behörighetskravet i Matematik kurs A gäller oavsett betygets datering, övergångsregel finns inte. Observera att i vissa fall kan det oavslutade betyget innehålla motsvarandekurs Matematik kurs A. 800 poängsregeln gäller inte sökande som uppfyller grundläggande behörighet på annat sätt, till exempel genom slutbetyg eller folkhögskolestudier. Om kompletteringsstudierna ägt rum på Folkhögskola kan universitet och högskola besluta om kurserna ska kompensera det utländska saknade studieåret. A N D R A B E H Ö R I G H E T S G R U N D E R 1 3

14 Vid beviljat undantag från grundläggande behörighet genom oavslutad gymnasieutbildning och studier vid gymnasial vuxenutbildning räknas inte Svenska A + B, Engelska A och Matematik kurs A in i de 800 poängen. Kurserna från gymnasial vuxenutbildning ska uppnå summan 800 poäng i kärnämnesliknande och nationella kurser (ej kurser i modersmålet/undervisningsspråket eller lokala kurser), se Tabell 800-poängkurser. Manuell kontroll av att 800 p förutom svenska, engelska och matematik finns registrerade i NyA måste göras innan schablonvärde registreras i NyA. Det oavslutade betygets avgångsdatum ska registreras. För meritvärdering se avsnitt Meritvärdering Sökande som endast saknar delar av examen alternativt mindre än ett år av utbildningen bör hanteras av U/H för bedömning av reell kompetens. Sökande som saknar år 12 och examen samt sökande som har oavslutad 10- eller 11-årig utbildning bör hänvisas till komvux för information om kompletteringsmöjligheter. 1 4 A N D R A B E H Ö R I G H E T S G R U N D E R

15 Tabell 800-poängkurser Tabellen över vilka nationella kurser som i huvudsak kan kompensera det som saknas i det ursprungliga utländska gymnasiebetyget. 1 behörighet Kursnamn Kurskod Gymnasie poäng Biologi A BI Biologi B BI Biologi breddning BI Datorkunskap DAA Engelska B EN Engelska C EN Filosofi A FS Filosofi B FS Fysik A FY Fysik B FY Fysik breddning FY Företagsekonomi A FE Företagsekonomi B FE Geografi A GE Geografi B GE Historia A HI Historia B HI Historia C HI Kemi A KE Kemi B KE Kemi breddning KE Matematik B MA Kursnamn Kurskod Gymnasie poäng Matematik C MA Matematik D MA Matematik E MA Matematik breddning MA Matematik diskret MA Moderna språk steg 1 XXX1301 * 100 Moderna språk steg 2 XXX1302 * 100 Moderna språk steg 3 XXX1303 * 100 Moderna språk steg 4 XXX1304 * 100 Moderna språk steg 5 XXX1305 * 100 Moderna språk steg 6 XXX1306 * 100 Moderna språk steg 7 XXX1307 * 100 Naturkunskap A NK Naturkunskap B NK Psykologi A PS Psykologi B PS Religionskunskap A RE Religionskunskap B RE Samhällskunskap A SH Samhällskunskap B SH Samhällskunskap C SH Svenska C SV * istället för XXX ska språkkod anges. A N D R A B E H Ö R I G H E T S G R U N D E R 1 5

16 Tabell för behörighetsbedömning motsvarandebedömning och ersättningskrav I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget G/3. Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder som används för respektive linje. Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3. Se även tabell över behörighetsgivande basår samt högskoleförberedande utbildningar. BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING BILD OCH FORM BIOLOGI ENGELSKA FORMGIVNING TEXTIL FRANSKA FYSIK GREKISKA HISTORIA IDROTT OCH HÄLSA KEMI LATIN MATEMATIK MODERNA SPRÅK MODERSMÅL NATURKUNSKAP RELIGIONSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP SPANSKA SVENSKA TECKENSPRÅK TYSKA TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

17 BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING 1 behörighet slutbetyg från estetiskt program, gren konst och formgivning, eller MEDieprogrammet Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221) och Foto grundläggande färdigheter i fotografering inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller motsvarande. Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid Umeå universitet: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria. eller Godkända arbetsprover Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk inriktning (bild) vid Lärarhögskolan i Stockholm (numera Stockholms universitet): Godkända arbetsprover. Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design) vid Lärarhög skolan i Stockholm: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltids studier eller ca timmar med inriktning mot bild. och Datakunskap grundläggande färdigheter i ordbehandling, kurs A eller motsvarande. TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 1 7

18 BILD och form Kurs B, BL201/40 Samma utbildningar som bild/ konstnärlig utbildning Ämnet bild/teckning från åk 2 på 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsumentekonomisk eller textil gren (208) Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering ( , 274) Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien) Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux Teckning från normalskolekompetens (512, 540) Fackteckning som ingår i specialkurs Sammanhållen textilutbildning 2 terminer Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärar utbildning (536) Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202) Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215) Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola Komvuxkurs i bild/teckning 1 8 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

19 B I O L O G I 1 behörighet Kurs B, BI1202/50, BI201/60 Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (BI1204/50), Växt- och djurliv (BI1208/50), Kretslopp (BI1205/50), Mikrobiologi och genetik (BI1206/50) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30) Ämneskod linje/åk se nedan: Etapp 2 ( ) från komvux 2 åk från Naturvetenskaplig linje (750) Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) ej 1 åk Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på: allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837, 838, 839, 891) Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) Avgångsbetyg från Katrinelunds skola i Sundsvall kan från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på vanlig N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normal timplanen för N-linjen. Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Gymnastiklärarutbildning (535) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Sommarkurs vid högskolan i Borås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar. Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård och farmaci: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200) Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90) och Omvårdnad B (OKU205/180) Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri. Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje, praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm) Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 1 9

20 BIOLOGI Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Arbetsterapeut (501, 503) Gymnastiklärarutbildning (535) Laboratorieassistent (509, 511) Oftamologassistent (261) Radioterapiassistent (264) Röntgenassistent (266) Sjukgymnast (513, 514) Sjuksköterska (515, 516) Skötareutbildning, månader Social servicelinje, 100 p (526) Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger också behörighet) Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och sjukvård för militärsjukvårdare Ersättningskrav för agronomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Jordbruk grundutbildning 40 v, specialkurs (286) 2-årig förberedande och grundläggande praktiskteoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Ersättningskrav för hortonomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Ersättningskrav för landskapsingenjör: I stället för Bi B godtas Biologi kurs A med kurskod Bi1201 Genomgången 3-årig naturbrukslinje inriktning trädgård Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor (EJ FLORIST) Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje KY-utbildning vid DaCapo hantverksskolan i Mariestad Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng Kurs A, BI1201/50, BI200/50 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod linje/åk se nedan: 1 åk på Teknisk linje (755) Ersättningskrav för trädgårdsingenjör: Naturkunskap B Naturbrukslinjen Naturbruksprogrammet Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov KY-utbildning vid DaCapo hantverksskolan i Mariestad Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård grundutbildning 40 v, specialkurs (289) Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård grundutbildning 40 v, specialkurs (289) 2 0 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

21 ENGELSKA 1 behörighet Se även den utländska bedömningshandboken Kurs C (GY2000) EN1203/100 EngelsKA för döva kurs C END1203 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägsta betygsnotering 20 (skala 0-30) på delprov Written test (TWE) samt totalt resultat på 100* Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat på 600 samt betygskrav 4,5 på delprov Written* International English Language Testing Service, Academic Training (IELTS) med totalt resultat på 7,0 och inget delmoment under 6,0* University of Cambridge ESOL Examinations (Cambridge ESOL): Proficiency (Certificate of Proficiency in English) Kurs B, EN1202/100, EN201/40 EngelsKA för döva kurs B, ENDV1202 Samma utbildningar som kurs C. Modersmål kurs A (EN1402/100) och B (EN1403/100) Hemspråk kurs A (ENH401/60) och B (ENH402/100) Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720) 3-årig ekonomisk linje (730) 3-årig naturvetenskaplig linje (750) Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712) Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711) (för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare) Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6) Engelska från engelskspråkig gymnasieutbildning studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i engelskt affärsspråk (inget betygskrav) Genomgången behörighetsutbildning i engelska för lågstadielärare (inget betygskrav) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Kungsholmens gymnasium, EN511 eller EN506 och EN507 University of Cambridge/Oxford: Certificate in Advanced English Certificate of Proficiency Diploma of English Studies General Cert of Education Ord Level in English (GCE O-level) General Certificate of Secondary Education (GCSE) International Certificate of Secondary Education (IGCSE) Oxford Delegacy Higher Examination International English Language Testing Service, Academic Training (IELTS) med totalt resultat 6,5 och inget moment under 5,5* Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägst betygsnotering 20 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 90* Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat 575 samt betygskrav 4,5 på delprov Written* Test of English as a Foreign Language (TOEFL), datorbaserad (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat 213 * Höjd poänggräns fr o m TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 2 1

22 ENGELSKA Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97: Higher (pass) Michigan English Language Assessment Battery (ME- LAB) lägst 90 p Studier vid High School: varierar från 1 4 år beroende på förkunskaper Umeå universitet: Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap. Godkänd basutbildning III t o m vt 1999 ger motsvarande behörighet i En B. Ersättningskrav: 2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs, gäller dock inte till utbildningar med inriktning mot ämnet engelska. Kurs A, EN1201/100, EN200/110 EngelsKA för döva kurs A, ENDV1201/100 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux 2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) 2 åk på 2-årig linje ( , 274) 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) Kungsholmens gymnasium EN510 Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen vid Försvarets läroverk (894) folkskollärarexamen (840) 2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843) 2-årig specialkurs studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 850) Engelska från: sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social linje) Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare 20 v vid AMU. OBS! Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymnasium i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott) University of Cambridge/Oxford: First Certificate in English, Grade A, B eller C International English Language Testing Service, (IELTS) Academic Training med totalt resultat 5,5 och inget delmoment under 5 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägst betygsnotering 17 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 72* Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappersbaserat med totalt resultat 530 samt betygskrav 4 på delprov Written* Test of English as a Foreign Language (TOEFL) datorbaserat (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat 173 Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 85 p Studier vid High School: minst 1 år Kursverksamheten KV/Folkuniversitetet: engelska för utländska studerande Engelska 3 B eller EFFS-examen (English for foreign students) Från och med vt -97 Lower (pass) * Höjd poänggräns fr o m TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

23 1 behörighet Malmö högskola: Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor. Avslutad utbildning (Block I och II) ger behörighet i Sv B, En A och Sh A. Godkänt resultat inom Block II på enstaka delkurs i Engelska (6hp) ger En A. Folkuniversitetet (tidigare KV): Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga delmoment uppfyllda i Lund: Engelska 3 B English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass) GrundläGGande behörighet i engelska enligt övergångsregler Samma utbildningar som kurs A Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833, 834) finskspråkig gymnasieutbildning franskspråkig gymnasieutbildning tyskspråkig gymnasieutbildning Waldorfskola omfattande endast omdöme (527) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 2 3

24 FORMGIVNING TEXTIL Kurs formgivning Textil, Mode, FGTX200/120 och Kurs formgivning Textil, Vävning, FGTV200/120 Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk linje (204, 210, 213, 221) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208) Näst sista årskursen för normalskolekompetens Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola 2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk slöjd (221) och Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v Textilkunskap, sömnad 1 termin och Textilkunskap, vävning 1 termin på specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning på komvux Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, timmar bestående av: sömnad, textila material timmar konstruktion och förändring av kläder timmar sömnad, provning av kläder timmar och vävning, textila material timmar vävning, inredning timmar vävning, arbetsteknik timmar Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, 2 x 100 tim Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode: Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår 2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren Hantverksprogrammet med textilteknik Industriprogrammet, gren textil och konfektion Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad, på komvux, timmar bestående av: sömnad med materialkunskap timmar sömnad med mönsterkännedom timmar sömnad med mode och klädkunskap timmar Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, 1 termin, timmar bestående av sömnad med textilkunskap I timmar sömnad med textilkunskap II timmar sömnad, barnkläder timmar sömnad, vuxenkläder timmar sömnad, hemtextilier 40 timmar Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för damskräddare eller herrskräddare eller klänningssömmerskor Textilkunskap, sömnad, kurserna i I IV från textil gren, åk 1 och 2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång textilslöjd vid Umeå universitet: Estetiskt program med inriktning mot bild och form eller textilslöjd eller Godkänt behörighetsprov 2 4 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

25 1 behörighet Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans senare år, slöjd, vid Göteborgs universitet: Godkänt färdighetsprov Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning: Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår (om särskilt intyg om vävning finns) Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer 2-årig konsumtionslinje med textil inriktning Textilkunskap, vävning, kurserna I V från textil gren, åk 1 2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux Textilkunskap, vävning, på komvux tim som består av vävning med materialkunskap timmar textilkunskap, vävning timmar Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Handvävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås) (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år (Järvsö) Kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid Sätergläntan-Hemslöjdens gård Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor Kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (Handarbetets vänner i Stockholm) Gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v Östra Grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad som tillval Önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v Grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs, 2 x 34 v Hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin, tim bestående av: handvävning, grundkurs timmar och kurs i dekorativ vävning/ kurs i linnevävning 120 timmar 1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och företag Kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 v samt en av följande kurser handvävning, grundkurs timmar handvävning, påbyggnadskurs timmar vävning med materialkunskap timmar Grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 (textil), Nyckelviksskolan, 1 läsår TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 2 5

26 FRANSKA B-språk kurs B, FR200/190, FR208/130 Steg 4 FR1304/100 Steg 5 FR1305/100 Steg 6 FR1306/100 Steg 7 FR1307/100 Modersmålkurs A (FR1402/100) och B (FR1403/100) Hemspråk kurs A (FRH401/60) och (FRH402/100) Ämneskod 6130B linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk Steg 3, FR1303/100 C-språk kurs B FR206/130 B-språk kurs A FR207/60 Samma utbildningar som B-språk kurs B Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 236, 274) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) Åk 2 från 2-årig dekoratörsutbildning (236) 2-årigt handelsgymnasium (882) fackskola, B-språk ( ) i studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (881) i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt affärsspråk Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska (ej franska fackspråk) 2 6 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

27 Fysik 1 behörighet Kurs B FY1202/150, FY202/130, FY200/220 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på teknisk gren (835) biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Fysik från 3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs termin 1 3 eller teknisk specialkurs åk 1 Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2 i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk gren, åk 1 från elteknisk gren) Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957,1970 el 1974 års läroplan Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80 p Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänt resultat ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar Kurs A, FY1201/100, FY201/90 Samma utbildningar som kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Elektronik grundkurs (ENK1205/50) Elprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), eller Likström och enfas växelström A (ELL200/60), Likström och enfas växelström B (ELL201/60), Växelström trefas (ELL202 /30), Elektronik grundkurs (ENK212/50) Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), Digitalteknik grundkurs (ENK201/50), Flygavionik (ENSY203/70), Flygavionik service och underhåll (ENSY204/90), Flyginstrument (ENSY205/90), Flygteknik grundkurs (FLYRK202/90), Underhåll (FLYRK200/120), Flygsystemteknik (FLYRK201/155) Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229) Fysik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk linje (851) TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 2 7

28 Fysik Tekniska institutet i Stockholm (TI) Telereparatörer 80 v (specialkurs) + högre specialkursen Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik för telereparatörer, 1 år Ersättningskrav för Fy A Flygingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola: Flygteknisk fysik A, FY1500/50, Flygteknisk fysik B, FY1512/50 och Ellära för flygmekaniker, FY1202/50 Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid sjöbefälsskola GREKISKA Kurs B, GRK1202/100 Ämneskod årskurs på humanistiskt linje (H) 2 8 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

29 HISTORIA 1 behörighet Kurs B, HI1202/100, HI201/110 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724) 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765) Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje (avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 785) Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750) Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg från ) (730, 733, 734, 740, ) Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller musiklinje (210, 213, 221) Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228) 3-årigt handelsgymnasium Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav Folkskollärarexamen (840) Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs Normalskolekompetens (512, 540) Småskollärarexamen Kurs A, HI1201/100, HI200/80 Samma utbildningar som kurs B Idrott och hälsa Kurs B, IDH1202/50, IDH201/50 Ämneskod linje/åk se nedan Idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje Idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs Idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott Fritidsledarutbildning vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön) Idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö,Västberga gymn i Stockholm, Asch- ebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även svenska, engelska och matematik) Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning Avgångsbetyg från Försvarets Officershögskola Kurs A, IDH1201/100, IDH200/80 Samma utbildningar som kurs B Ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen: Kan variera och bedöms av respektive högskola TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 2 9

30 KEmi Kurs B, KE1202/100, KE201/40 Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i kemi ingår och att det klart framgår av betyget Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet från 85 87) (750) Åk 2 på 3-årig teknisk linje ( ) Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220) Åk 2 på 3-årig NT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt alternativa timplaner (750) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891) Åk 2 från studentexamen på reallinjen teknisk gren (835) Åk 1 från 2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Kemi från 3-årig teknisk påbyggnadsutbildnig vid Bandhagens gymnasium (under förutsättning av kompletterande kemikurs avslutad med särskild prövning) Fackingenjörsexamen vid Hermods, kemiteknisk gren Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1 3 Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre fackkurs) Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3 terminer högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Stockholms tekniska institut (STI), kemiteknisk gren, enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller samtliga grenar enligt 1974 års läroplan Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk gren (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI), kemiteknisk gren Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Teoretisk kompletteringskurs (NT) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523) På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på vanlig N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen. Kemi från följande avslutade utbildning ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Hushållslärarutbildning (530) Laboratorieassistentutbildning (509, 511) 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhems skolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymnasium i Stockholm, Aschebergsgymnasium och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Kurs A, KE1201/100, KE200/140 Samma utbildningar som kurs B Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Kemi process A (KIP1201/50), Kemi process B (KIP1202/100) Energiprogrammet med kursen: Energi B (ENTE1202/150) Industriprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappers teknik grundkurs (PRC213/120), Miljö process (PRC218/60) 3 0 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

31 LATIN 1 behörighet Kurs B LAS1202/100, LAS200/240 Ämneskod årskurser på humanistisk linje (H) Matematik Kurs E, MA1205/50, MA205/60 Ämneskod 3550N linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) Åk 3 från studentexamen på reallinjen, teknisk gren (835) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891) Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260) Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523) Godkänt betyg på 10-poängskursen MA 002, specialkurs vid Lunds universitet Matematik från 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs) vid sjöbefälsskola Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik (S3 79:4) Stockholms tekniska institut (STI) Tekniska fackskolan i Eskilstuna Tekniska institutet i Stockholm (TI) Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildning) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269) Naturvetenskaplig kurs (N22) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1 Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984 Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik motsvarar 3 åk i ämnet på naturveten skaplig linje. Sjökaptensexamen avlagd Sjöingenjörsexamen Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 3 1

32 Matematik Kurs D, MA1204/100, MA204/40 Kurs B, MA1202/50, MA201/40 Samma utbildningar som kurs E Samma utbildningar som kurs C Högskoleförberedande kurser vid högskolan i Gävle; Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar, 3MX07A eller MA100A (fr. om ht-2007) Grundkurs i Matematik, vid högskolan i Gälve Kurs C, MA1203/100, MA203/50, MA 202/50 Samma utbildningar som kurs D Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) 2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220) 2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229) Åk 3 från studentexamen på allmän linje, social gren (811) reallinjen, biologisk gren (836) social gren (839) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) Lägst betyget 3 t o m åk 12 vid Waldorfskola (523) Sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan betygskrav) (517) Teoretisk kompletteringskurs (SE) Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm: Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan (229) Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymnasiet (214, 220) Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Växelström trefas (ELL1203/50) Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40) eller Likström och enfas växelström A (ELL200/60), Likström och enfas växelström B (ELL201/60), Växelström trefas (ELL202 /30), Elektronik grundkurs (ENK212/50) Industriprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik grundkurs (PRC213/120), Miljö process (PRC218/60) Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux Åk 2 på 2-årig linje ( , , 221, 222, 274) 2 åk på 2-årig specialkurs Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien) Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet, utan krav på visst betyg (hela 700-serien) Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval) 3 2 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

33 1 behörighet Åk 2 från 2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240) 2-årig expeditionspersonalutbildning (241) fackskolan ( ) 2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242) 2-årig fartygsteknisk kurs (243) 2-årig hissmontörsutbildning (249) 2-årig industrielektrikerutbildning (251) 2-årig installationselektrikerutbildning (252) 2-årig maskinelektrikerutbildning (258) 2-årig skorstensfejarutbildning (267) 2-årig telereparatörsutbildning (270) Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje) (811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Åk 1 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) 2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851) Teoretisk kompletteringskurs (H) Ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs+högre fackkurs) Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår Maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola Storhushållsteknisk påbyggnadsutbidning vid Härnösands gymnasium Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Yrkeskurs för driftmaskinister Utbildning vid laborantskola Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Normalskolekompetens reallinje A (540) humanistisk linje B (512) allmän linje A (512) 1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola (ger inte allmän behörighet) Styrmansutbildning (538) Kurs A, MA1201/100, MA200/110 Samma utbildningar som kurs B Lägst betyget 3 t o m åk 10 eller 11 från Waldorfskola (523) Matematik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, engelska och idrott) Ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 3 3

34 Moderna språk Steg 3 XX1303/100 C-språk kurs B XX206/130 B-språk kurs A XX207/100 Kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan ingår inte i beräkning av jämförelsetal. Moderna språk: Steg 4 XX1304/100 Steg 5 XX1305/100 Steg 6 XX1306/100 Steg 7 XX1307/100 Modersmål kurs A (XX1402 /100) och B (XX1403/100) Gäller inte engelska som modersmål Hemspråk kurs A (XX401/60) och B (XX402/100) Gäller inte engelska som hemspråk Etapp 3 från komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 236, 274) Hemspråk (ej engelska) med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3 eller tyska från åk 2: från studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (881) från avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) på 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 2 från: 2-årig dekoratörsutbildning (236) fackskola, B-språk ( ) 2-årigt handelsgymnasium (882) 2-årigt tekniskt gymnasium (851) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Turism och reseliv, påbyggnadsutbning, med betyg i franska eller tyska Tyska B-språk åk 2 från specialkurs Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg. Franska motsvarar 3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan (svenskan och engelskan ger inte behörighet) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) MODERSMÅL Kurs B, ML1203, Hemspråk kurs B (XX402/100) 3 4 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

35 Naturkunskap 1 behörighet Kurs B, NK1202/100, NK201/70 Fysik A (FY1201/100, FY201/90), Kemi A (KE1201/100, KE200/140), Biologi A (BI1201/100, BI200/50) Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (BI1204/50), Kretslopp (BI1205/50), Växt- och djurliv (BI1208/50) Omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200) Teknikprogrammet (gy2000) med kurserna: Ergonomi (IDH1203/50), Miljöteknik (MKU1205/50) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30) Omvårdnadsprogrammet med kurserna: Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180) Kurser från gymnasial vuxenutbildning: Nya kurser Etik och livsfrågor (SOMS1201/100), Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Människa socialt och kulturellt (SOMS1202/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200), samt minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet varav en kurs ska omfatta 200 gyp. Gamla kurser Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180), Människa socialt och kulturellt (MÄNK203/50), Social omsorg A (SOO202/120), Social omsorg B (SOO203/180), Etik och livsfrågor (MÄNK200/30), Hälsa (HÄ200/30), Hälso- och omsorgskunskap (HÄ201/80), samt en valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp. Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux 2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig linje ( ) 2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208) 2 åk på 2-årig specialkurs 3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428) eller Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i relevanta moduler) (431) Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux (kurs ) Avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg) 2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans sociala linje (naturvetenskapl variant) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst bet 3 i biologi t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) laboratorieassistent (509, 511) oftalmologassistent (261) operationsassistent (262) radioterapiassistent (264) röntgenassistent (266) sjukgymnast (513, 514) sjuksköterska (515, 516) (motsv högskoleutbildningar ger också behörighet) Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Folkskollärarexamen (840) TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 3 5

36 Naturkunskap Normalskolekompetens, reallinje A (540) Studentexamen allmän linje, social gren (811) reallinjen, social gren (839) Ersättningskrav för arkitektutbildning: Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90) Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200) eller Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och Omvårdnad B (OKU 205/180) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och gren för social servicelinje, praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm) Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Skötareutbildning, mån Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig utbildning (524, 526) Social servicelinje, 100 p (526) Ersättningskrav för tandhygienistutbildning: Samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55) och Tandhälsovård B (TDH201/205) eller Tandsjukvård B (TDSJ201/205) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära, Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och Dental röntgenteknik från Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska Utbildning till tandsköterska, tre terminer Kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för naturkunskap kurs B) åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Etapp 2 ( ) på komvux Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229) Åk 2 från studentexamen på: reallinjen, social gren (839) allmän linje, social gren (811) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Kemi från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola Ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola (teknikerkurs högre fackkurs) Katrineholms tekniska skola Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957 eller 1970 års läroplan Tekniska institutet i Stockholm (TI) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269) Kurs A, NK1201/50, NK200/30 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod linje/åk se nedan 1 åk på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig ekonomisk linje (730) Etapp 2 ( ) 3 6 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

37 Religionskunskap 1 behörighet Kurs B, RE1202/50, RE201/30 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux 1 åk på 2 eller 3 årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) Åk 3 från folkskollärarexamen studentexamen från Försvarets läroverk (894) småskollärarexamen (843) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Åk 2 från fackskolan ( ) Sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyg 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav; Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen) 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs Samhällskunskap Kurs B, SH1202/100, SH201/110 Kurs C, SH1203/100, SH202/100 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( , ) på komvux Minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222) 2 åk på 2-årig specialkurs Observera att : Handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade endast 1 åk vilket inte ger behörighet. Ämneskod 5480K avser kortkurs i samhällskunskap och ger motsvarande samhällskunskap A. 3-årig yrkesinriktad linje (Hela 400-serien) Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan ( ) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) barnavårdslärare (829) hushållslärare (530) sjuksköterska (515, 516) sjöingenjör eller sjökapten (517) socialpedagog (518, 519) föreståndare inom social service och omvårdnad (avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526) ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet) Folkskollärarexamen (840) Normalskolekompetens (512, 540) TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 3 7

38 Samhällskunskap Kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs (i Västerås och Östersund t o m vårterminen 1977). Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet. Fram till H08 gavs den som program, fr o m H08 ges den i kursform. Detaljer se högskoleförberedande utbildningar. För mer detaljerad information kontakta Linköpings universitet. Kurs A, SH1201/100, SH200/90 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod linje/åk se nedan 1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela 200- serien) 1 åk på 2-årig specialkurs Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) Högskolan i Borås: Introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och samhällskunskap inom InvandrarAkademien, 60 hp. Malmö högskola: Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor. Avslutad utbildning (Block I och II) ger behörighet i Sv B, En A och Sh A. Godkänt resultat inom Block II på enstaka delkurs i Samhällskunskap (3 hp). Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40 p t o m Ger även Engelska kurs A och Samhällskunskap kurs A. Stockholms universitet: Behörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 ger behörighet i Samhällskunskap kurs A juni Svenska som främmande språk/svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m Göteborgs universitet: Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med Behörighetsprov i svenska motsvarar Tisus. Umeå universitet: Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap. Godkänd basutbildning III t o m vt 1999, godkänd basutbildning III fr o m vt Uppsala universitet: Behörighetsgivande utbildning i svenska för studerande med utländsk förutbildning, fr o m vt Linköpings universitet: Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet. Fr o m HT G13 (7,5 hp) + 761G24 (60 hp) eller 799G13 (7,5 hp) + 761G25 (30 hp) + 761G26 (30 hp) Godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet motsvarande Sv B och Sh A. Obs! Antagning sker även direkt till 761G26 för de som har kunskaper motsvarande 761G25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet). Collegeutbildning i Svenska, (fr om H97) Ettårig utbildning, hp (+ introduktionskurs i svenska för nybörjare om 7,5 hp fr o m H99; HSUX15 eller 799G13). Alla kurser ska vara godkända (H97 V99: 60 hp godkända, H99 : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet motsvarande Sv B och Sh A. Betyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs (utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivs erfarenhet. 3 8 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

39 spanska 1 behörighet Steg 3 SP1303/100 C-språk kurs B SP206/130 B-språk kurs A SP207/60 B-språk kurs B SP208/130 SP1304/100 SP1305/100 SP1306/100 SP1307/100 Modersmål kurs A (SP1402/100) och B (SP1403/100) Hemspråk kurs A (SPH401/60) och B (SPH402/100) Ämneskod linje/åk se nedan Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 från handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 890, 891) Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk Svenska Kurs B, SV1202/100, SV204/120, SV200S, SV200L/200, SV201S, SV201L/120 Svenska som andraspråk kurs B, SVA1202/100, SV2202/120 Svenska för döva kurs B, SVD1202/100 Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan Etapp 3 (6560S03, 6560L03) på komvux Svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje och litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte Svenska B Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6) Motsvarande betyg i svenska från: Försvarets läroverk Hvilans specialgymnasium (893) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Tyska skolan i Stockholm (554) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus) Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) lågstadielärarlinjen mellanstadielärarlinjen Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Folkskollärarexamen (840) TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 3 9

40 Svenska 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (svenska motsv 3 åk på humanistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig eller teknisk linje) Kungsholmens gymnasium, SV515 Högskolan i Borås: Introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och samhällskunskap inom InvandrarAkademien, 60 hp. Avslutad godkänd utbildning ger motsvarande behörighet i Svenska som andraspråk A och B, Samhällskunskap A. Högskolan Dalarna: Nybörjarsvenska för akademiker III, genomgången utbildning ger motsvarande behörighet i Svenska B Göteborgs universitet: Svenska som främmande språk, behörighetsgivande kurs, SW1202. Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med Behörighetsprov i svenska motsvarar Tisus. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A. Linköpings universitet: Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet. Fr o m HT G13 (7,5 hp) + 761G24 (60 hp) eller 799G13 (7,5 hp) + 761G25 (30 hp) + 761G26 (30 hp) Godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet motsvarande Sv B och Sh A. Obs! Antagning sker även direkt till 761G26 för de som har kunskaper motsvarande 761G25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet). Collegeutbildning i Svenska, (fr om H97) Ettårig utbildning, hp (+ introduktionskurs i svenska för nybörjare om 7,5 hp fr o m H99; HSUX15 eller 799G13). Alla kurser ska vara godkända (H97 V99: 60 hp godkända, H99 : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet motsvarande Sv B och Sh A. Fram till H08 gavs den som program, fr o m H08 ges den i kursform. Detaljer se högskoleförberedande utbildningar. För mer detaljerad information kontakta Linköpings universitet. Luleå Tekniska Universitet: Svenska för nybörjare och Svenska språket och kulturen (20 p + 10 p) eller Svenska för nybörjare 30 poäng samt Svenska på avancerad nivå 10 poäng eller kurserna SX001 t o m SX007 motsvarande 60 hp. Lund: Kurserna SUS vid Folkuniversitetet inklusive godkänt slutprov. Lunds universitet: Svenska som främmande språk, nivå 8 (kurskod SFS181 eller SFSA08) Lärarhögskolan i Stockholm, Tillhör fr o m Stockholms universitet: Språkligt basår, 40p t o m Malmö högskola: Introduktionsutbildning, behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap 40 veckor. Avslutad utbildning (block I och II) ger behörighet i Sv B, En A och Sh A. Moment för behörighet i Sv B ges inom Block II genom delkurserna Litteratur (1,5 hp), Läsa (4,5 hp), Skriva (6 hp), Tala och höra (3 hp), Vetenskapsteori (1,5 hp), Projektarbete (4,5 hp). Betyg på dessa delkurser ges först när den studerande godkänts på Slutprovet (motsvarande Tisus-testet). Därmed utfaller behörighet i Sv B. Introduktionsutbildning behörighetsgivande kurs i svenska, 20 veckor. Behörighetsgivande kurs i Svenska som främmande språk, nivå 8, (Institutionen för Nordiska språk). Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40 p t o m Ger även Engelska kurs A och Samhällskunskap kurs A. Mälardalens högskola: Skandinavistik 3: Språk, historia och litteratur (30 hp) Stockholms universitet: Behörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 ger behörighet i Samhällskunskap kurs A juni Svenska som främmande språk/svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m Ger också behörighet i samhällskunskap kurs A. 4 0 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

41 1 behörighet Umeå universitet: Basutbildning III i svenska och samhällskunskap, poäng, från och med Avslutas med test i svenska som motsvarar Tisus. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A. Basutbildning III t o m vt 1999 ger motsvarande Sv B, En B samt Sh A. Uppsala universitet: Behörighetsgivande utbildning i svenska för invandrare och flyktingar, utbytesstudenter, stipendiater m fl (5PU013) alternativt Behörighetsgivande utbildning i svenska för studerande med utländsk förutbildning (5PU019 eller 5PU027). Förberedande kurs i svenska inkl Tisus, Svenska för utländska studerande, 20 poäng/30 hp, eller Muntlig språkfärdighet A1, 7,5 hp, Det svenska språkets struktur A2, 7,5 hp, Skriftlig språkfärdighet A3, 7,5 hp och Stilvariationer i tal och skrift A4, 7,5 hp. Utländska studier/tester Nordisk sökande som har danska eller norska och svenska/danska/norska från slutförd treårig gymnasieutbildning. Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från Finland med svenska som modersmål i studentexamen Allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland) nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5 (av 6) (motsvarar tidigare högsta nivå) IB-examen, Swedish A, A1 och A2 EB-examen, modersmål i examen GCE med A Level i svenska Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare, sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor, apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet (fr o m ). Prov i svenska för utländska veterinärer. Institutionen för svenska språk vid Göteborgs universitet är huvudansvarig anordnare för provet. GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET i svenska enligt övergångsregler Nedan förtecknas vilka etapper/åk i svenska som ger grundläggande behörighet enligt de övergångsregler som gäller för den som uppfyller kraven i svenska för allmän behörighet (2 åk svenska, motsvarande) enligt äldre regler och inte uppfyller krav på motsvarande svenska B. Kraven i svenska för grundläggande behörighet höjdes från lägst 2 åk motsv till svenska B när programgymnasiet infördes. Inget betygskrav för betyg i skala 1 5 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan Etapp 2 (6560S02, 6560L02) på komvux Svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje och litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2- eller 3-årig linje ( , 274, hela 700-serien, hela 400-serien) Motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228) Svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymnasium i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även engelska, matematik och idrott) Svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs och litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig specialkurs Svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb Kungsholmens gymnasium, SV516, SV517 och SV520 Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 4 1

42 Svenska Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium (839) Normalskolekompetens (512, 540) Sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) Småskollärarexamen (843) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Waldorfskola (523, 527) Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet: Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat Rikstest, testet har upphört Diplom i Svenska III, enl UKÄ:s studieplan (upphörde i samband med införande av Rikstestet, SLTAP) Swedish Language Test for Academic Purposes (SLTAP) Svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från svensk gymnasieskola.) Svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från komvux.) Svenska för nybörjare AI/AII, 20 poäng samt svenska språket och kulturen I-II, 10 p (Luleå tekniska universitet), samt Svenska på avancerad nivå, 10 poäng (totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet. Svenska yrkesinriktade språktester Socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal, provet upphörde Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska veterinärer, provet upphörde Kurser som inte ger grundläggande eller särskild behörighet Swedish as a Second Language, part 1, Umeå universitet Swedish as a Second Language, part 2, Umeå universitet Svenska som andra/främmande språk, etapp 2 Svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg från gymnasieskola Svenska som C-språk från svenskt gymnasium Svenska kurs C från svenskt gymnasium IB-examen, Swedish B gäller gymnasiebetyg som avslutats efter 1 januari Utländska gymnasiestudier Den som har danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i avgångsbetyget. Den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha läst svenska som A- eller B-språk. Sökande med finsk gymnasieutbildning och minst 3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst 5 kurser IB-examen, Swedish B gäller gymnasieutbildning som avslutats före 1 januari EB-examen, språk 1 eller 2 GCSE (tidigare GCE) med O Level i svenska IGCSE i svenska 4 2 TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G

43 TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE 1 behörighet Steg 3, TNH1203/100 Tyska B-språk kurs B, TY200/190, TY208/130 Steg 4 TY1304/100 Steg 5 TY1305/100 Steg 6 TY1306/100 Steg 7 TY1307/100 Modersmålkurs A (TY1402/100) och B (TY1403/100) Hemspråk kurs A (TYH401/60) och B (TYH402/100) Ämneskod 6680B linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen från Försvarets läroverk (894) från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk Steg 3 TY1303/100 C-språk kurs B TY206/130 B-språk kurs A TY207/60 Samma utbildningar som B-språk kurs B Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 236, 271, 274) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) åk 2 från fackskola, B-språk ( ) studentexamen från Försvarets läroverk (894) 2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851) 2-årig transportledningsutbildning (lastbilsföretag), specialkurs (271) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i tyskt affärsspråk Turism och reseliv, påbyggnadsutbildning, med betyg i tyska, ej fackspråk TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G 4 3

44 TABELL ÖVER NT-BASÅR/COLLEGEÅR Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår veckor i respektive ämne och vad studierna i ämnet motsvarar för kurs respektive komvux-etapp. Vissa basår har anordnats i samarbete med gymnasial vuxenutbildning. När kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behörighet kunnat uppnås står den fördjupade behörigheten inom parentes. Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret. T = Tekniskt basår N = Naturvetenskapligt basår v = veckor e = etapp k = kurs Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby) 2010 t v x 10 E 13 B 5 A 2004 t v x 10 D 13 B 5 A x 10 E 13 B 5 A 94 t v x 10 E 12 B 6 A x Ma 3 Ma C Fy 1 A och B Ke 1 A Ma 4 D Ma 5 E Borås 2007 t v x 15(20) D(E) 15 B 5(10) A(B) 2007 t v x 7(12) D(E) 15 B 5(10) A(B) 8 B 2005 t v x 16 E 14 B 10 B 2005 t v x 9 E 14 B 10 B 7 B 2000 t v x 15 E 15 B 10 B 2000 t v x x 10 E 15 B 10 B 5 B 96 t v x 10 E 15 B 10 B 5 B 95 t v x 10 E 15 B 10 A 94 x sommarkurs 3 B 5 B Chalmers Bastermin VT2009 x 12 D Basår 09 t v x 20 E 12 B 5 A x 20 E 15 B 5 A x 18 E 13 B 8 A 00 01** x 15 E 10 B 8 A 00 01*** x 19 E 10 B 8 A 95 00** x 14 E 10 B 8 A 4 Ej beh. värd 95 00*** x 20 E 12 B 8 A x 12 E 10 B 8 A 6 Ej beh. värd x Ej beh. värd x Ej beh. värd Dalarna x x 20 (20) (10) C (D) (E) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B) Gotland 2002 t v 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B) Basår/Collegeår 2001 x x 8(11) D(E) 14(18) B 8(11) A(B) 3(7) A(B) x 11 E 18 B 11 A x 11 E 13 B 9 A 6 B x 11 E 13 B 9 A x * Beroende på olika förkunskapskrav ** Bygger på S- eller E-linje från gymnasiet *** Bygger på tvåårig gymnasielinje 4 4 TA B E L L ÖV E R B A S Å R

45 1 behörighet Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Gävle 2008-tv BasMa 1+2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A BasMa 2+3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B BasMa 4 E 2004 t v BasMa 2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A BasMa 3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B BasMa 4 E 2003 t v x x 8(12)* C(D) 5(10) A(B) 3(6) A(B) 8(12)* D(E) 2001 t v x x 12 E 12 B 10 B 6 B 99 t v x x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3(6) A(B) 98 t v x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3 A 98 t v x 9(12) D(E) 12 B 10 B 6 B x 12 E 12 B 8 A x 12 E 12 B 10 B 6 B x x Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D, Ke A 3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D 3ME04A eller MA008A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D 3MX04A eller MA030A (fr o m ht-2007) Förberedande kurs i matematik för högskolestudier, motsvarar Ma D. Göteborgs universitet 02 t v x 10 E 10 B 10 B 10 B x 10 E 12 B 10 B 8 B x lärarvariant 02 t v x 10 E 10 B 10 B 10 B (gym.l.) x 10 E 12 B 10 B 8 B 99 t v (1 7) x 7 D 15 B 10 A 8 B 99 t v (4 9) x 7 D 14 B 12 B 7 B x 7 D 15 B 10 A 8 B x Halmstad 98 t v x x I samarbete med komvux 95 t v x I samarbete med komvux 93 t v x I samarbete med komvux lärarvariant I samarbete med komvux Jönköping 2002 t v x 13 D 17 B 10 A x 10 D 18 B 12 A x 10(12) D(E) 18 B 12 A x 10 E 18 B 12 A 93/94 x t v x 8 D 12 B 11 B 9 B 2000/01 x 5 D 15 B 11 B 9 B x Komvux Vux Vux Vux * Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet TA B E L L ÖV E R B A S Å R 4 5

46 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Kalmar* 2002 t v x C(D) A(B) Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis t v x C(D) A(B) A(B) A(B) Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis x D B B B 95 t v x E B A(B) 95 t v x D(E) B B B x D(E) B B B x E B A x 4 D(E) x 4 4 Karlstads universitet 08 t v x 12 E 11,5 B 9,5 B 7 B x x 9(12) D(E) 12 B 7(10) A(B) 6 B x Karlstads universitet ger två varianter av teknisk bastermin. Godkända studier på en bastermin genomgången tidigast vt 2009 ger Ma E, Fy B, samt, om ämnet kemi studerats Ke B. Kristianstad x I samarbete med komvux x x I samarbete med komvux 97 x I samarbete med komvux x x I samarbete med komvux x Basår Canterbury 97 t v x D B B B 96 t v x x D B B B KTH 09-tv (bastermin) x 4 (4) D (E) 12 B (Nivåerna framgår av benämning) 09-tv x 8 (4) (4) C (D) (E) 6 (12) A (B) 6 A (Nivåerna framgår av benämning) (bastermin) x 8 D 12 B x 16 D 18 B 6 A x 15 D 18 B 7 A x 11 E 18 B 11 A x 11 E 13 B 9 A x 12 E 7 B 3 B Teknisk bastermin 35 hp ger endast behörighet till Högskoleingenjörsutbildningar i Teknik och ekonomi (180 hp) och Medicinsk teknik (180 hp). Linköpings universitet Ht 05 t v x x 13 E 13 B 5(9) A(B) 5(7) A(B) bastermin Vt 07 6 D 10 B 4 A Vt 06 t v 10 E 10 B sommarkurs (9MAK01) 5 D sommartermin E x x 12 E 12 B 9 B 7 B x x lärarvariant x x 10 D 12 B 10 B 7 B Linnéuniversitetet 2010 x C+D A+B A+B A+B (E valbar) 2010 x C+D A+B A+B (E valbar) * Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet 4 6 TA B E L L ÖV E R B A S Å R

47 1 behörighet Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Luleå Basår 11,3 D+E 18,7 A+B 7,5 A Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna 2003 t v x 10DI+DII D 5(12,5) A(B) 5AI+AII A 12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag 2001 t v x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B) Behörighet framgår av utbildningsbevis x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) x 12 E 10 B 8 B x 12 E 10 B 8 B 10 B Datateknisk ingång x 16 E 10 B 8 B Lunds universitet / LTH 98 t v Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag) E B B Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20 p/introduktionsår 40 p ger behörighet till Naturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet. Lunds universitet/ Lärarhögskolan i Malmö 98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning). Lärarhögskolan i Stockholm 2002 t v x x 5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B) 15 D 94 t v x 8 D 14 B 11 B 7 B x Malmö Högskola Ht05 tv X X Ma I C Fy A A Ke I A Bi I A Ma II D Fy B B Ke II+Ke III B Bi II B Ma III E Ma I C FyA/I A Ke I A Bi I A Ma II D FyB/II B Ke II B Bi II B Ma III E D 16 B 10 B 4 B x x 13 D 15 B 9 A 3 A 99 x x 11(14) D(E) 13 B 7(10) A(B) 3(7) A(B) 98 x x 11 E 13 B 11 B 5 B Mittuniversitetet (Mitthögskolan) 2007 t v x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B Ma D, 5 D Ma E, 3 E Ht 05 vt 07 x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B Ht 05 vt 07 Ma D, 5 D Ma E, 3 E 2003 vt 05 x Ma 0,3 B FyI, 5 A KeI, 6 A Bi 1,4 A MaIA, 5 C FyII, 8 B KeII, 4 B BiII, 3 B MaIB, 5 D MaII, 3 E x 3(8) B(C) 5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B) 13(16) D(E) 2001 x 3(8) B(C) 4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B) 13(16) D(E) TA B E L L ÖV E R B A S Å R 4 7

48 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k forts Mittuniversitetet (Mitthögskolan) Sundsvall x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B x 13 E 12 B 10 B 5 B x Basår USA x 10 D 13 B 7 A 5 A Härnösand Basår ES x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B Basår ES x 10 E 10 B 10 B 10 B Basår ES x Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B Basår Y x 10 E 10 B 10 B 5 A Basår Y x T Örnsköldsvik x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B x 10 E 10 B 10 B 10 B 94 x Östersund x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B x 12 E 13 B 10 B 5 B x 10 E 10 B 10 B 10 B x Bispgården 2001 x x 10(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 10 B Mälardalens högskola Bastermin 1 30 v, HT09/HT10 x x Basutb I C A A Bastermin 2 30 v, VT10/VT11 x x Basutb II(III) D(E) B Bastermin 2 Vt 09 x x D A A A alt. B (eller (ind.val Fy B istället ind. för Bi A) val) Bastermin 1 Ht 08 x x C (20 v) x x 5(10) D(E) 10 B 5 A 7 B (40/50 v) x x 10(15)(20) C(D)(E) 12 B 11 B x x 5(10) D(E) 12 B 8(11) A(B) 7 B x x 10 E 13 B 10 A 7 B x x TA B E L L ÖV E R B A S Å R

49 1 behörighet Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Skövde 2011 tv x x 7,5 (7,5) C (D) 7,5 (11,5) A (B) 7,5 (7,5) A (B) 7,5 (3,5) A (B) x x 5 (10) C (D) 5 (12,5) A (B) 5 (10) A (B) 5 (7,5) A (B) 2011 tv x 7,5 (7,5) C (D) 7,5 (11,5) A (B) 7,5 A x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) x x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B) x 10 D 12 B 10 B 6 B x 18 E 12 B 8 A x x 22 E 15 B x x 15 E 12 B 10 B x x 18 E 15 B x x x x Godkänt resultat på teknisk bastermin ger motsvarande Ma D samt Fy B tv Godkänt resultat på teknisk basutbildning ger motsvarande Ma D, Fy B och Ke A. Stockholms universitet 2004 t v x 6 D 6(14) A(B) 6(11) A(B) 6(9) A(B) x 8 E 13 B 11 B 8 B x 11 E 17 B 12 B x 11 E 13 B 10 B 6 B x Södertörn Ht 2009 t v x 13 D 7,5(12) A(B) 8(85) A(B) 5(5,5) A(B) x 9 D 13 B 11 B 7 B 98 t v x 8(11) D(E) 13 B 11 B 5 B x 11 E 13 B 11 B 5 B Umeå universitet 2001 t v x x Baskurs B B Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B B Baskurs D D Baskurs E E 98 t v x x 8(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B) x x 10(15) D(E) 10 B 10 B 5(10) A(B) x x 10 E 10 B 5(10) A(B) 10 B 94 x x Förberedande matematik 7,5 hp ger behörighet motsvarande Ma E. Uppsala universitet 10 t v x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B Ma E E x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D, del 2 D Fy B B Ke B B Bi B B Ma D D Ma E E x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B Ma E E x x 10(14) D(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B) x x 10(14) D(E) 4(12) A(B) 8(11) A(B) 3(6) A(B) x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B) x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B) x x x x TA B E L L ÖV E R B A S Å R 4 9

50 Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Högskola T N v e k v e k v e k v e k Högskolan Väst (Trollhättan/Uddevalla) 2005 t v x 15 E 14 B 6 A 2001 t v x 14 E 12 B 8 A 00 t v x 9 E 15 B 9 A 99 t v x 10 E 12 B 8 A x 10 E 12 B 6 A x 10 E 10 B x x Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Ma E samt Fy B. Växjö universitet * 98 t v x x 11 E 12 B 10 B 7 B 98 x x 10 E 10 B 10 B 10 B Örebro universitet 09 tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B Ma E, del 1-2 E x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D D Fy B B Ke B B Ma E E x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B (NAB009) Heter Naturvet.basår (NT) x Helt basår C Helt basår A Helt basår A Helt basår D Helt basår B Valbar kurs B Helt basår E 09 tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Bi A, del 1-3 A Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B Bi B, del 1-2 B Ma E, del 1-2 E x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B Ma E E (NAB005) x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår A Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B Helt basår B x 12 E 15 B 7 A 6 B 7+2 B * Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet 5 0 TA B E L L ÖV E R B A S Å R

51 TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER 1 behörighet Europarådets betygsskala Europarådets språkskala används för att skapa en gemensam europeisk standard för de olika språknivåerna. Språknivåer A1 Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser som har att göra med de mest grundläggande och konkreta situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t ex namn, var och hur någon bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa mig. A2 Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra med personliga förhållanden (t ex mycket grundläggande person och familjeinformation, shopping, när geografi, arbetssituationen). Jag kan kommunicera i enkla och vanemässiga sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av information om vardagliga ämnen och aktivi teter. Jag kan använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb. B1 Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga livet (t ex familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden, mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och förklaringar till mina åsikter och ambitioner. B2 Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en infödd samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsituation och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar. C1 Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och är medveten om både konkret och underförstått innehåll. Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obehindrat; det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord. Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman punkterna språkligt och innehållsmässigt. C2 Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhållen framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situationer spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil. TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R 5 1

52 Förteckning över språkkurser/diplom Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska handboken Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet motsvarande Nivå enl Diplom steg 3 el C/B-språk Europarådet A1 C2 * (steg 3 = B1) Tyska Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP Goethe Institut ja B2 Kleines Deutsches Goethe Institut ja C1 Sprachdiplom KDS Univ München Grosses Deutsches Goethe Institut ja C2 Sprachdiplom GDS Univ München Deutsch für den Beruf ICC/Goethe Institut ja (Yrkesinriktat) B2 Grundbaustein Deutsch als ICC = International nej A2 Fremdsprache GBS DaF Certificate Conference Zertifikat Deutsch als ICC/Goethe Institut ja B1 Fremdsprach ZD Österriscisches sprachdiplom Testcentrum finns Ja B2 deutsch bland annt i Skövde Franska Diplôme d Études de Franska utbildnings- Ja B2 Langue Française DELF 1 ministeriet Diplôme d Études de Franska utbildnings- DELF 1 + DELF 2 ger C1 Langue Française ministeriet behörighet för arbets- DELF 2 marknaden i Frankrike Diplôme Approfondi Franska utbildnings- Franska C2 de Langue Française DALF ministeriet universitetsstudier Diplôme d études Franska ja B2 françaises (EDF) universitet (DU) Diplôme avancé d etudes Franska Françaises (DSEF) universitet (DU) ja C1 Diplôme supérieur d études Franska Françaises (DAEF) universitet (DU) ja C2 Diplôme Supérieur d Études Françaises Moderne DS Diplôme de Hautes Études Françaises DHEF Alliance Française Alliance Française Certificat de Français ICC ja B1 Module Prepatoire ICC nej A2 Français à Usage ICC ja B1 Professionnel Certificat d aptitudes Organisation des nej Linguistiques Nation Union Certificate d Études de nej Français pratique 1 CEFP 1 Certificate d Études de nej Français pratique 2 CEFP TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R

53 1 behörighet Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet motsvarande Nivå enl Diplom steg 3 el C/B-språk Europarådet A1 C2 * (steg 3 = B1) Spanska Diploma Superior de Instituto Cervantes Spanska C2 Español DSE (DELE) universitetsstudier Diploma nivel intermedio ja B2 Nivel Elemental ICC nej A2 Certificado de Espanol ICC ja B1 Certificado Inicial de nej Espanol CIE Italienska Cert di Conoscenza della ja B2 Lingua Italiano Livello 4 CELI 4 Cert di Conoscenza della ja C1 Lingua Italiano Livello 5 CELI 5 Livello Elementare ICC nej A2 Certificado d Italiano ICC ja B1 Cert di Conoscenza della nej Lingua Italiana, Livello 1 CELI 1 Cert di Conoscenza della nej Lingua Italiana, Livello 2 CELI 2 Portugiska Portugal Diploma de Lingua Portugesa DILP ja B2 *A1 =nybörjarnivå, C2=avancerad nivå TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R 5 3

54 Kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska handboken Språkkurser / Diplom Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet Engelska för utländska studerande (E2) KV Lund: engelska 3 B EFFS-examen (English for foreign students) från och med vt97 Lower (pass) Higher (pass) Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat Betygsnotering 4 (skala 1 6) på delprov Written test ska uppnås samt totalt 500 poäng totalt 550 poäng Fr o m 1 December 2010 totalpoäng samt betygsnotering på delprov Written test (TWE skala 1 6) ska uppnås totalt 530 poäng TWE 4,0 totalt 575 poäng TWE 4,5 totalt 600 poäng TWE 4,5 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat (upphörde 2006) Betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating ska uppnås samt totalt 173 poäng totalt 213 poäng Test of English as a Foreign Language (TOEFL), Internetbaserat fr o m 2005 Betygsnotering 17 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) ska uppnås samt totalt 61 poäng totalt 79 poäng Fr o m 1 december 2010 Totalpoäng samt betygsnotering på delprov Written test (skala 0 30) ska uppnås totalt 72 poäng, Written test 17 totalt 90 poäng, Written test 20 totalt 100 poäng, Written test 20 International English Language Testing (IELTS), Academic Training totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5 totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0 Fr o m 1 december 2010 totalt 5,5, inget demoment under 5,0 totalt 6,5. inget delmoment under 5,5 totalt 7,0, inget delmoment under 6,0 University of Cambridge/Oxford First Certificate in English, A, B eller C Lower Certificate in English Grade A och B Certificate in Advanced English Diploma of English Studies Certificate of Proficiency General Certificate of Education, Ordinary Level (GCE O level), betygskrav C om ej hel utbildning Undantag Sri Lanka O level ger engelska A General Certificate of Secondary Education, (GCSE), betygskrav C om ej hel utbildning Motsvarande behörighetsnivå Kurs A Kurs A Kurs A Kurs B Kurs A Kurs B kurs A kurs B Kurs A Kurs B kurs C kurs A kurs B Kurs A Kurs B Kurs C Kurs A Kurs B kurs A kurs B kurs C Kurs A Kurs A Kurs B Kurs B Kurs C Kurs B Kurs B 5 4 TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R

55 for ts. Kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska 1 behörighet Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska handboken Språkkurser / Diplom International General Certificate of Secondary Education (IGCSE), betygskrav C om ej hel utbildning Oxford Delegacy Higher Examination Michigan English Language Assesment Batt (MELAB) lägst 85 poäng lägst 90 poäng University of Michigan, ECPE Examination for the Certifiacate of Proficiency in English = Engelska B Advanced Placement Intenational English Language (APIEL) Caribbean Secondary Education Certificate (CSEC betygskrav III) English for Commerce, Second level Single subjekt från London of Chamber Motsvarande behörighetsnivå Kurs B Kurs B Kurs A Kurs B Kurs B Kurs B Kurs B Kurs A Språkkurs Anordnare Grundläggande Särskild Nivå Europa- Kommentar / Diplom /särskild behörighet rådet 1 6 behörighet motsv. motsv. Eng B/et 3 Advanced Placement International English Language APIEL ja ja Engelska för utl stud Folkuniv. ja nej (E2) Engelska 3B Folkuniv (KV) Lund ja English for foreign ja nej students EFFS-examen Lower (pass) fr vt 97 English for foreign ja ja students EFFS-examen Higher (pass) fr vt 97 Basutbildning i Umeå univ. ja ja svenska och engelska (t o m ht 99) Tisus ingår First Certificate in English Grade C ja TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R 5 5

56 Följande engelska språkkurser/tester ger INTE behörighet för universitetsstudier Språktest Anordnare Kommentar Nivå Europa- Nivå rådet 1 6 ALTE 1 5 University of Cambridge/Oxford Key English Test KET 1 Preliminary English Test PET Cambridge 3 2 TOEIC = Test of English for International Comm Institutional TOEFL ej avsett för akademiska ändamål ges ej under korrekta former Euroexaminations certificate International English Language Testing Service, (IELTS, General Training Europass 5 6 TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R

57 2. MERITVÄRDERING AV BETYG Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. Beräkning av meritvärdet Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Beräkning av meritvärde görs då sökande uppfyller kraven för såväl grundläggande som särskild behörighet. Sökandes jämförelsetal och eventuella meritpoäng utgör meritvärde. Sökande med slut- och avgångsbetyg med bokstavsbetyg, sifferbetyg eller blandat bokstavs- och sifferbetyg rangordnas gemensamt i grupp I och/eller II. För beräkning av meritvärde se under respektive rubrik i detta avsnitt. Jämförelsetal värdet av sökandes betyg. I jämförelsetalet ingår kompletteringsbetyg. Max 20,00. Motsvarandebedömningar och undantag påverkar inte jämförelsetalet. För sökande som uppfyller kraven för särskild behörighet genom betyg räknas alltid betyg med i jämförelsetalet även om sökande har motsvarande kunskaper genom t ex basårsstudier. Exempel: Sökande till läkarprogrammet Sökande har basårstudier motsvarande Ma D samt betyg i Ma E från vuxenutbildningen. Betyget i Ma E medräknas i jämförelsetalet som behörighetskomplettering och betyget ger även meritpoäng. Jämförelsetalet anges med två decimaler. Om den tredje decimalen är fem eller högre ska den andra decimalen höjas till närmaste högre tal. Meritpoäng poäng för meritkurser i moderna språk/ B- och C-språk, engelska och matematik samt poäng för områdeskurser som beslutats av Högskoleverket, HSVFS 2011: Gäller sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/ 2001 resp 1994). Max 2,5. Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i kursplaner från 1992 införs till ST2013. Meritvärde det värde som sökande konkurrerar på i BI och BII. Summan av sökandes jämförelsetal och eventuell meritpoäng för meritkurser och områdeskurser. Max 22,5. Bokstavsbetyg Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg beräknas enligt nedan. Sifferbetyg och blandbetyg Betygspoängen för sökande med sifferbetyg eller blandbetyg beräknas enligt nedan i skala 1-5. Jämförelsetalet ges efter det att sökande kompletteringsbetyg beräknats. Betygs poängen överförs till 20-skalan enligt Tabell för jämförelsetal för betygspoäng. Beräkning av kompletteringsbetyg Komplettering kan avse behörighets- eller konkurrenskomplettering. Reglerna för vilka kompletteringar en sökande kan tillgodoräkna framgår under respektive rubrik i detta avsnitt. Behörighetskomplettering Betyg i kurs/ämne som krävs för behörighet medräknas alltid. Om sökande i sitt slut-/avgångsbetyg har betyg som räcker för behörighet i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplettering ersätts betyget i kursen/ämnet med det nya betyget. Utbyteskomplettering Betyg i kurs/ämne som ersätter betyg i slut-/avgångsbetyget för att höja jämförelsetalet. Betyg i kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs eller jämförbar kurs. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i samma lokala kurs. Betyg i gammal lokal kurs (500-kurs) kan ersättas av betyg i ny lokal kurs (1500-kurs) om rektor vid gymnasieskolan styrker att kurserna är identiska. Vid utbyte mot kurs med annan poäng ändras också gymnasiepoängen. Se Tabeller för utbyteskomplettering. Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne eller motsvarande kurs. Betyget ska vara på motsvarande nivå eller högre, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att pröva i kurser enligt äldre kursplaner. Betyg i etapp som ingår i avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan ersättas av nytt betyg i samma etapp eller motsvarande årskurs eller kurs, se tabell för utbyteskomplettering av etappbetyg. Tilläggskomplettering Betyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget kan medräknas om det är till fördel för den sökande. Tillläggskomplettering gäller inte för sökande med slutbetyg utfärdat fr o m den 1 januari Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå i två- eller treåriga linjer i gymnasieskolan. 2 Meritvärdering M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g 5 7

58 Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella kurser med bokstavsbetyg medräknas. Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som inte ingår i avgångsbetyget medräknas. Kurser i ämnen som ingår i avgångsbetyget kan endast medräknas om det är på högre nivå, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera att tillägg i ett ämne som ingår i avgångsbetyget endast kan göras om ett utbyte gjorts. Om sökande för behörighet har kompletterat medräknas inte betyg på lägre nivå. Kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning Samtliga nationella kurser (200- och 400-koder samt 1200-, och 1400-koder) godtas. Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtas inte. Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) godtas inte. Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder) godtas inte. Etapper från gymnasial vuxenutbildning Etapper med slutsiffra godtas Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser och påbyggnadskurser godtas inte. Ämnesbetyg Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller treårig linje i gymnasieskolan godtas. Fyraårig teknisk linje fjärde året Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas inte som utbyteseller tilläggskompletteringar. När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som tredje året, som motsvarar kurser / etapper från komvux eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer, förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnes betyg motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå. Komplettering av kurser för meritpoäng Betyg i meritkurser och områdeskurser. Om sökande har maxpoäng för meritpoäng i sitt slutbetyg tillgodoräknas inte kompletteringen. Slutbetyg från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning Beräkning av meritvärde sker i två steg. Först uträknas ett jämförelsetal där betyg behörighet och eventuella kompletteringsbetyg ingår. För sökande (A och B nedan) adderas sedan eventuella meritpoäng. Reglerna för hur meritvärdet beräknas skiljer sig åt beroende på hur den sökande styrkt grundläggande behörighet samt när gymnasiestudierna avlutats, se A, B och C nedan. Behörighetskomplettera (gäller alla), Utbyteskomplettera (gäller alla), Tilläggskomplettera (gäller B + C). Sökande i grupp A + B kan komplettera i kurser för meritpoäng. Meritpoäng gäller grupp A och B Meritpoängen läggs till jämförelsetalet. Sökande får räkna meritpoäng för meritkurser i Moderna språk, B/C-språk Engelska Matematik Det gäller till alla utbildningar på grundnivå. Sökande får räkna meritpoäng för områdeskurser som är kopplade till den områdesbehörighet som krävs till sökt utbildning. Sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget Godkänt krävs. Högre betyg ger inte mer poäng. Kurser som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte ge meritpoäng för samma utbildning. Sökande med betyg i äldre kurskoder (tresiffriga kurskoder) som kompletterat med betyg, enligt nu gällande kursplaner, kan kombinera betyg i äldre kurser med betyg i nya kurser för meritpoäng. Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i äldre kurser kommer att införas till ST Gäller sökande med kursbetyg från vuxenutbildningen och s k mellanårsbetyg. Sökande med ännu äldre betyg får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. Högskoleverket utreder vidare förutsättningar för hur dessa betyg ska hanteras. 5 8 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g

59 A B C Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. slutbetyg från gymnasieskola/ gymnasial vuxenutbildning utfärdat tidigast den 1 januari slutbetyg från gymnasieskola/ gymnasial vuxenutbildning utfärdat före den 1 januari 2010 med enbart bokstavsbetyg. slutbetyg /samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med blandat kurser med både siffer- och bokstavsbetyg. 2 Meritvärdering samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för grundläggande behörighet med enbart bokstavsbetyg. avgångsbetyg från gymnasieskolans mellanårsprogram. avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer eller betyg från annan äldre gymnasieutbildning. Endast betyg som ingår i slutbetyget från fullständigt program räknas. Betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet om det krävs för behörighet. Betyg i idrott och hälsa räknas alltid med. Värdering av betyg beräkning av jämförelsetal Samtliga betyg som ingår i slutbetyget/det samlade betygsdokumentet räknas. Betyg i idrott och hälsa räknas endast med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Samtliga betyg som ingår i slut-/ avgångsbetyget räknas. Betyg inom ramen för utökad studiekurs räknas endast med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Betyg i idrott och hälsa/gymnastik räknas endast med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. Betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng men ingår inte i beräkning av jämförelsetalet. Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. Betyg i utökad kurs som redovisas i ett samlat betygsdokument kan ge meritpoäng. Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. Behörighetskomplettering räknas alltid med. Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs som ingår i slutbetyget, utbyteskomplettering. Sökande får inte tillgodoräkna sig tilläggskompletteringar. Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng i slutbetyget. Kompletteringsbetyg Behörighetskomplettering räknas alltid med. Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs som ingår i slutbetyget, utbyteskomplettering. Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs som inte ingår i slutbetyget om det höjer jämförelsetalet, tilläggskomplettering. Betyg i utökad kurs som redovisas på samlat betygsdokument kan också räknas som tillläggskomplettering. Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng i slutbetyget. Behörighetskomplettering räknas alltid med. Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/ avgångsbetyget, utbyteskomplettering. Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs/ämne som inte ingår i slut-/ avgångsbetyget om det höjer jämförelsetalet, tilläggskomplettera. Meritpoäng Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g 5 9

60 1. Meritkurser i moderna språk, B- och C-språk max 1,5 Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår av betyg eller inte. Endast den högsta nivån räknas. Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Moderna språk 1 Steg 3 0,5 meritpoäng B-språk 1 kurs A 2 Moderna språk 1 Steg 4 1,0 meritpoäng B-språk 1 kurs B 3 Moderna språk 1 Steg 5 alt Moderna språk 1 Steg 4 och moderna språk 2 lägst steg 2 1,5 meritpoäng B-språk 1 kurs B och lägst C-språk 2 kurs B/ B-språk 2 kurs A eller B Sökande som saknar betyg i något B-språk men har betyg i mer än ett C-språk kan tillgodoräkna sig merit poäng, se nedan. Nivåerna för de specialregler som gäller C-språk kan inte jämföras med nivåerna 1 3 ovan. Om sökande har B-språk men får högre meritpoäng för C-språken, räknas det som är mest fördelaktigt (Bedömningshandbokgruppen ). Nivå Meritpoäng Bedömning för sökande med minst två C-språk, bokstavsbetyg 1 0,5 meritpoäng C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs A 2 1,0 meritpoäng C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs B 3 1,5 meritpoäng C-språk 1 kurs B och C-språk 2 kurs B och lägst C-språk 3 kurs B 2. Meritkurser i engelska max 1,0 Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Engelska B 0,5 Engelska B 2 Engelska C *) kurskod EN1203 1,0 *) Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C EN1203 0,5 meritpoäng 3. Meritkurser i matematik max 1,0 Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng *) Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Matematik B 0,5 Matematik B 2 Matematik C 0,5 Matematik C 3 Matematik D 0,5 Matematik D 4 Matematik E 0,5 Matematik E *) 0,5 meritpoäng för varje nivå över den nivå som krävs för behörighet. Max 1,0. 4. Områdeskurser max 1,0 Områdeskurser fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta för den sökta utbildning och inte krävs för behörighet. Gäller endast sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/2001 och äldre kursplaner 1994). Se vidare bilaga med Högskoleverkets föreskrifter HSVFS 2011: Lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng 0,5 meritpoäng. 2 Lägst betyg Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng 0,25 (max 0,5). För 1,0 meritpoäng krävs antingen två kurser om 100 gymnasiepoäng eller en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng. 6 0 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g

61 Beräkning av jämförelsetal Slutbetyg från gymnasieskolans program och gymnasial vuxenutbildning bokstavsbetyg (Grupp A + B) Jämförelsetalet beräknas enligt nedan då sökande har slutbetyg som enbart innehåller de nya bokstavsbetygen. Betygen på de kurser och projektarbete / specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) 10 Väl godkänd (VG) 15 Mycket väl godkänd (MVG) 20 Beräkning av jämförelsetal görs i följande ordning: 1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller projektarbete/specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller projektarbete/specialarbetet erhålls. Svenska B med delat betyg ger 60 gyp för svenska språket och 60 gyp för litteratur kunskap. Båda betygen medräknas i meritvärdet oavsett betygsvärde. Det sammanlagda betygsvärdet för de kurser och specialarbete/projektarbete som ska ingå i beräkningen divideras med gymnasiepoängen. 2 Betyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid (behörighetskomplettering) och läggs till. 3 Betyg i kurs som ingår i slutbetyget ersätts med kompletteringsbetyg i motsvarande eller jämförbar kurs om betyget är högre (utbyteskomplettering). 4 Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbyggnadskurs eller kurs med sifferbetyg) som inte ingår i slutbetyget medräknas om det höjer jämförelsetalet (tilläggskomplettering). (Gäller endast grupp B, se tabell ovan.) När tilläggskompletteringar medräknas görs det utifrån det jämförelsetal den sökande har per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. 5 Gäller endast grupp B, se tabell ovan. Betygsvärdet och gymnasiepoängen för kurser i ämnet idrott och hälsa medräknas därefter endast om detta höjer jämförelsetalet, eller kurserna krävs för särskild behörighet. Gäller ej lokala kurser i Idrott och hälsa. Betyg i delkurser som ingår i slutbetyg medräknas inte vid beräkning av jämförelsetal. Studentbetyg, normalskolekompetens, avgångsbetyg från gymnasieskolans två- och treåriga linjer, tvååriga specialkurser, mellanårsprogram samt avgångs-/slutbetyg från komvux med sifferbetyg i skala 1 5 eller blandbetyg (Grupp C) Betygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sifferbetyg eller har både sifferbetyg och nya bokstavsbetyg (blandbetyg). För sökande med sifferbetyg i skala 1 5 ges motsvarande siffervärde för respektive betyg. För nya bokstavsbetyg ges följande värden: Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) 3 Väl godkänd (VG) 4 Mycket väl godkänd (MVG) 5 För studentbetyg, normalskolekompetens eller motsvarande med gamla bokstavsbetyg ges följande värden: Berömlig (A) 5 Med utmärkt beröm godkänd (a) 5 Med beröm godkänd (AB) 4 Icke utan beröm godkänd (Ba) 3 Godkänd (B) 3 Icke fullt godkänd (BC) 1 Icke godkänd (C) 1 I underlag för betygspoängen ingår: Betyg i samtliga obligatoriska ämnen / kurser utom idrott/idrott och hälsa. Betyg i utökade (frivilliga) ämnen / kurser om de höjer betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. Om det utökade ämnet redan finns i avgångsbetyget på lägre nivå, sker först ett utbyte. Betyg i ämne / kurs (gäller ej lokal kurs) som inte ingår i avgångs-/slutbetyget och som krävs för behörighet eller höjer betygspoängen. Betyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. För sökande med avgångsbetyg från fyraårig teknisk linje beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om sökande saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning av de betyg som satts i årskurs 3, d v s betyg satta i årskurs 4 medräknas inte. 2 Meritvärdering Övriga kompletteringar Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men påverkar inte jämförelsetalet. Beräkning av kompletteringsbetyg Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan aldrig avse betyg på lägre nivå än vad som ingår i avgångsbetyget eller krävs för behörighet. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g 6 1

62 Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i lokal kurs. Det gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen motsvarar aktuellt ämne. Behörighetskomplettering Komplettering med betyg i ämnen/kurser som krävs för behörighet. Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet, oavsett nivå. Exempel Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhållit betyget 2 i samhällskunskap 3 åk. För behörighet krävs samhällskunskap 2 åk / kurs A. Sökande kompletterar med betyget VG i samhällskunskap A. Betyget 2 ersätts med 4 (siffervärdet för VG). Utbyteskomplettering Komplettering med betyg i ämnen / kurser som ingår i avgångsbetyget. Betygsvärdena byts ut. Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ett nytt högre betyg i det ämne, motsvarande kurs eller etapp som ingår i avgångsbetyget. Om den sökande uppfyller behörigheten i sitt avgångsbetyg men erhåller en högre betygspoäng genom komplettering byts det gamla betyget ut mot det nya. Sökande som kompletterat ämnesbetyg med nytt betyg från gymnasial vuxenutbildning etapper eller gymnasieskolans nya kurser får byta ut betyg i avgångsbetyg som avser lägst motsvarande nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering. Observera att betyg i Bild / Musik inte kan ersättas av Estetisk verksamhet och att Maskinskrivning inte kan ersättas av Tangentbordsteknik. Exempel Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 i matematik 3 åk SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C. Betyget 3 ersätts med 5, siffervärdet för MVG. Tilläggskomplettering Komplettering med betyg i ämnen / kurser som inte krävs för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen om de höjer betygsvärdet som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå i avgångsbetyg från två eller treåriga linjer i gymnasieskolan. När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som tredje året, som motsvarar kurser, etapper från gymnasial vuxenutbildning eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs. Avgångsbetyg från mellanårsprogram Betyg i lokala kurser som ingår i avgångsbetyg medräknas i betygsvärdet. Behörighetskomplettering (komplettering i ämne som krävs för behörighet) Komplettering med betyg i ämnen /kurser som krävs för behörighet. Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet, oavsett nivå. Utbyteskomplettering För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg från mellanårsprogram krävs att den sökande för de ämnen där kurserna bygger på varandra har ett nytt betyg i lägst den för sökande högsta kursen. Exempel Sökande med betyg i matematik, som läst kurserna A C, måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med ett nytt betyg i lägst kurs C. Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen gäller det följande ämnen: svenska ersätts av kurs B * engelska ** samhällskunskap matematik religionskunskap biologi C-språk ersätts av C-språk kurs B B-språk ersätts av B-språk kurs B fysik ersätts av fysik B historia kemi teknologi företagsekonomi *** samt naturkunskap 6 2 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g

63 * Sökande med betyg i svenska där kurs C, SV203, ingår ska komplettera med svenska kurs B för att ersätta ämnesbetyget. Nytt betyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205 räknas som tilläggskomplettering. ** Sökande med betyg i engelska där kurs C, EN204, ingår ska för att ersätta ämnesbetyget i engelska med den för sökande högsta kursen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i engelska C, kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering. Om sökande kompletterat med engelska C, EN1203, kan betyget ersätta ämnesbetyg i engelska. *** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella kurser än kurser som benämns företagsekonomi måste sökande för att ersätta ämnesbetyg också komplettera med betyg i dessa kurser. För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte bygger på varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser som ingår i den sökandes ämnesbetyg. Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg, behöver inte kompletteras. Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas ut mot betyg i samma lokala kurs/er. Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs till. Exempel Sökande med betyg i ämnet företagsekonomi, som läst kurserna företagsekonomi A, rättskunskap samt lokal kurs, måste för att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi komplettera i både företagsekonomi A och rättskunskap. Både det nya betyget i företagsekonomi A och i rättskunskap medräknas i betygspoängen. Tilläggskomplettering Komplettering med betyg i kurser som inte krävs för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen om de höjer betygspoängen som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna bygger på varandra får läggas till om kompletteringsbetyget avser kurs på samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget om utbyte först gjorts. Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna inte bygger på varandra får läggas till om utbyte av ämnesbetyget inte gjorts. Exempel 1 En sökande har betyg 3 i matematik som omfattar kurs A-C och söker en utbildning där matematik inte krävs för behörighet. Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i samtliga kurser är VG. Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut mot kurs C VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att räknas som tillläggskompletteringar om de höjer betygspoängen. Exempel 2 Sökande har betyg 5 i matematik som omfattar kurs A-C och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörighet. Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i samtliga kurser är VG. Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 (VG) kurs D eftersom D krävs för behörighet. Kurs C och E medräknas som tilläggskomplettering om den höjer betygspoängen. Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning Meritvärdering av samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning görs då den sökande saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. I beräkningen av jämförelsetal/betygspoäng ingår betyg i samtliga poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan ingå för grundläggande behörighet. Om sökande uppfyller den grundläggande behörigheten genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt Behörighet, görs meritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan. 1. Betyg i enbart nya kurser minst gymnasiepoäng (SANBP) Jämförbara kurser Det är alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbildning som räknas, jämförbar gammal kurs från gymnasial vuxenutbildning kan inte byta ut den nya kursen. Övriga kurser Betyg i gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer) kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. 2 Meritvärdering M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g 6 3

64 Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behörighet men medräknas inte vid beräkning av jämförelsetalet. 2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser minst gymnasiepoäng (SAMBP eller SAMBL) Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg (SAMBL). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till minst gymnasiepoäng konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SAMBP). Jämförbara kurser Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns är det alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbildning som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering). Övriga kurser Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer) och kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala kurser mulitipliceras med 1,0. Övriga kurser Betyg i gamla eller nya kurser från gymnasial vuxenutbildning utfärdade efter den 30 juni 2002 kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer, gymnasial vuxenutbildning) kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs behåller sitt omfång i gymnasiepoängen konverteras inte. Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas inte i meritvärderingen. Bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut meritvärdering Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörighet får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik. (Bedömningshandboksgruppen ) Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger inte meritpoäng. (Bedömningshandboksgruppen ) Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas inte i meritvärderingen. 3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser. Kursbetyg utfärdade senast den 30 juni 2002 minst gymnasiepoäng (SABP eller SABM) Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg (SABM). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till minst gymnasiepoäng konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SABP). Jämförbara kurser Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns, utfärdade senast den 30 juni 2002, är det alltid den nya kursen som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering). Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet grupp A ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggskomplettering grupp B (betyget utfärdat i ett samlat betygsdokument). (Bedömningshandboksgruppen ). Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg) ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som tillläggskomplettering grupp C. (Bedömningshandboksgruppen ). Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i områdesbehörighet fastställd behörighetskurs, ger nivån över den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng i ämnena moderna språk, matematik och engelska. (Bedömningshandboksgruppen ). Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten. (Bedömningshandboksgruppen ). 6 4 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g

65 Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det krävs för särskild behörighet. (Bedömningshandboksgruppen ) Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare som meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att medräknas i jämförelsetalet. (Bedömningshandboksgruppen ). Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbildning enligt kursplanen WK10 12 (WK2) omfattande gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Beslutet avser både meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde år För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx. (Bedömningshandboksgruppen ) Utländsk förutbildning Utländska gymnasiebetyg omräknas enligt Högskoleverkets föreskrifter i skala och rangordnas i BI och BII. Enligt regeringsbeslut jämställs betyg från IB och EB med betyg från gymnasieskolan vid urvalet till högskoleutbildning. I HSVFS 2011:1 framgår att betyg från European Baccalaureat och International Baccalaureat ska värderas i urvalsgrupp BI och urvalsgrupp BII. Se vidare HSVFS 2011:8 bilaga 5. Behörighetskomplettering Komplettering i ämne/kurs som krävs för behörighet från svensk gymnasieutbild ning eller gymnasial vuxenutbildning medräknas alltid. Utbyteskomplettering På grund av olikheter i utbildningssystem, ämnesinnehåll och betygssystem kan regeln om utbyteskomplettering inte tillämpas. Tilläggskomplettering Kompletteringar i nationella kurser från svensk gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning medräknas om de höjer betygspoängen,se HSVFS 2011:8, bilaga 2. 2 Meritvärdering Meritpoängskomplettering För mer information se HSVFS 2011:8 samt den utländska bedömningshandboken. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g 6 5

66 hsvfs 2011:8 (2009:1) Bilaga 2 Kurser som kan höja det justerade meritvärdet vid värdering av betyg från utländska utbildningar Affärskommunikation engelska Affärskommunikation moderna språk Aktiv tvåspråkighet Bild och form, grundkurs Bild och form, fördjupning Biologi A B Biologi breddning Bioteknik CAD/CAM teknik CAD teknik A C Databashantering Datorkommunikation Datorkunskap Desktopp Engelska A C Etik och livsfrågor Filosofi A B Finansiering och kalkylering Fysik A B Fysik breddning Företagsekonomi A B Geografi Grekiska A B Historia A C Hållbart samhällsbyggande Hälsopedagogik Kemi A B Kemi breddning Konstruktion A B Kultur och idéhistoria Latin A C Litteratur och litteraturvetenskap Litterär gestaltning Marknadsföring Matematik A E Matematik breddning Matematik diskret Medicinsk elektronik Medicinsk grundkurs Mediekommunikation A C Mediekunskap Miljö och säkerhet Miljökunskap Miljöteknik Moderna språk steg 1 7 Modersmål A B Människan socialt och kulturellt Människor i behov av stöd Naturbruket och miljön Naturkunskap A B Omvårdnad Pedagogiskt ledarskap Praktisk marknadsföring A C Programmering A C Projekt och företagande Psykiatri Psykologi A B Redovisning och beskattning Religionskunskap A B Rättskunskap Samhällskunskap A C Skapande verksamhet Småföretagande A B Social omsorg Socialpsykiatri Socialt behandlingsarbete Specialidrott A Svenska A B Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation Svenska för döva A C Svenska som andraspråk A B Teckenspråk A B Teckenspråk för hörande, steg 1 5 Teknik, människa, samhälle Teknikutveckling och företagande Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöer 6 6 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g

67 Meritvärdering av utländsk gymnasiebetyg som beviljats undantag genom 800-poängsregeln Räkna ut ett genomsnitt på det oavslutade utländska gymnasiebetyget och omvandla det sedan till skalan /10-20 enligt formeln i 10. Det preliminära meritvärdet som beräknats genom formeln ges ett schablonvärde. Schablonvärdena är 300/10, 350/12.50, 400/15,00 och 450/17,50. Omräknat genomsnitt ges enligt: Framräknat preliminärt Meritvärde Schablonvärde t o m VT = = = = 450 Meritvärde Schablonvärde fr o m ST12 10,00-12,49 = 10,00 12,50-14,99 = 12,50 15,00-17,49 = 15,00 17,50-20,00 = 17,50 Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning I första hand ska den sökande visar upp sitt gymnasiebetyg. Sökande som inte kan dokumentera sina gymnasiestudier, men har dokumenterade universitetsstudier, kan i undantagsfall ges ett meritvärde att söka på efter en samlad bedömning av meriterna. Skälet till att dokumentation saknas kan bero på politiska förhållanden i hemlandet, t ex krig. För att den sökande ska få ett meritvärde från sina universitetsmeriter registrerat på meriter i NyA krävs en skriftlig förklaring till varför gymnasiebetyget inte finns. Om förklaring inte inkommer beslutar respektive lärosäte om eventuellt manuellt jämförelsetal per sökt kurs. Motsvarande magister examen om minst 4 år ,00 Motsvarande fil.kand examen om minst 3 år ,00 Påbörjad universitetsutbildning ,00 Om endast gymnasiediplom finns ,00 2 Meritvärdering De kurser som krävs för grundläggande och särskild behörighet medräknas alltid även om de sänker betygsgenomsnittet. Övriga kompletteringar medräknas om de höjer jämförelsetalet. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g 6 7

68 Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabellen används när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska omvandlas till 20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs. Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämföpoäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal 1,00 0,97 1,01 1,04 1,02 1,11 1,03 1,18 1,04 1,25 1,05 1,32 1,06 1,38 1,07 1,45 1,08 1,52 1,09 1,59 1,10 1,65 1,11 1,72 1,12 1,79 1,13 1,86 1,14 1,92 1,15 1,99 1,16 2,06 1,17 2,12 1,18 2,19 1,19 2,26 1,20 2,32 1,21 2,39 1,22 2,46 1,23 2,52 1,24 2,59 1,25 2,65 1,26 2,72 1,27 2,79 1,28 2,85 1,29 2,92 1,30 2,98 1,31 3,05 1,32 3,11 1,33 3,18 1,34 3,24 1,35 3,31 1,36 3,37 1,37 3,44 1,38 3,50 1,39 3,57 1,40 3,63 1,41 3,70 1,42 3,76 1,43 3,83 1,44 3,89 1,45 3,95 1,46 4,02 1,47 4,08 1,48 4,15 1,49 4,21 1,50 4,27 1,51 4,34 1,52 4,40 1,53 4,46 1,54 4,53 1,55 4,59 1,56 4,65 1,57 4,71 1,58 4,78 1,59 4,84 1,60 4,90 1,61 4,96 1,62 5,03 1,63 5,09 1,64 5,15 1,65 5,21 1,66 5,28 1,67 5,34 1,68 5,40 1,69 5,46 1,70 5,52 1,71 5,58 1,72 5,64 1,73 5,71 1,74 5,77 1,75 5,83 1,76 5,89 1,77 5,95 1,78 6,01 1,79 6,07 1,80 6,13 1,81 6,19 1,82 6,25 1,83 6,31 1,84 6,37 1,85 6,43 1,86 6,49 1,87 6,55 1,88 6,61 1,89 6,67 1,90 6,73 1,91 6,79 1,92 6,85 1,93 6,91 1,94 6,97 1,95 7,03 1,96 7,09 1,97 7,14 1,98 7,20 1,99 7,26 2,00 7,32 2,01 7,38 2,02 7,44 2,03 7,49 2,04 7,55 2,05 7,61 2,06 7,67 2,07 7,73 2,08 7,78 2,09 7,84 2,10 7,90 2,11 7,96 2,12 8,01 2,13 8,07 2,14 8,13 2,15 8,18 2,16 8,24 2,17 8,30 2,18 8,36 2,19 8,41 2,20 8,47 2,21 8,52 2,22 8,58 2,23 8,64 2,24 8,69 2,25 8,75 2,26 8,80 2,27 8,86 2,28 8,92 2,29 8,97 2,30 9,03 2,31 9,08 2,32 9,14 2,33 9,19 2,34 9,25 2,35 9,30 2,36 9,36 2,37 9,41 2,38 9,47 2,39 9,52 2,40 9,58 2,41 9,63 2,42 9,69 2,43 9,74 2,44 9,79 2,45 9,85 2,46 9,90 2,47 9,95 2,48 10,01 2,49 10,06 2,50 10,12 2,51 10,17 2,52 10,22 2,53 10,28 2,54 10,33 2,55 10,38 2,56 10,43 2,57 10,49 2,58 10,54 2,59 10,59 2,60 10,64 2,61 10,70 2,62 10,75 2,63 10,80 2,64 10,85 2,65 10,91 2,66 10,96 2,67 11,01 2,68 11,06 2,69 11,11 2,70 11,16 2,71 11,21 2,72 11,27 2,73 11,32 2,74 11,37 2,75 11,42 2,76 11,47 2,77 11,52 2,78 11,57 2,79 11,62 2,80 11,67 2,81 11,72 2,82 11,77 2,83 11,82 2,84 11,87 2,85 11,92 2,86 11,97 2,87 12,02 2,88 12,07 2,89 12,12 2,90 12,17 2,91 12,22 2,92 12,27 2,93 12,32 2,94 12,37 2,95 12,42 2,96 12,47 2,97 12,51 2,98 12,56 2,99 12,61 3,00 12,66 3,01 12,71 3,02 12,76 3,03 12,80 3,04 12,85 3,05 12,90 3,06 12,95 3,07 13,00 3,08 13,04 3,09 13,09 3,10 13,14 3,11 13,19 3,12 13,23 3,13 13,28 3,14 13,33 3,15 13,37 3,16 13,42 3,17 13,47 3,18 13,51 3,19 13,56 3,20 13,61 3,21 13,65 3,22 13,70 3,23 13,75 3,24 13,79 3,25 13,84 3,26 13,88 3,27 13,93 3,28 13,98 3,29 14,02 3,30 14,07 3,31 14,11 3,32 14,16 3,33 14,20 3,34 14,25 3,35 14,29 3,36 14,34 3,37 14,38 3,38 14,43 3,39 14,47 3,40 14,51 3,41 14,56 3,42 14,60 3,43 14,65 3,44 14,69 3,45 14,74 3,46 14,78 3,47 14,82 3,48 14,87 3,49 14,91 3,50 14,95 3,51 15,00 3,52 15,04 3,53 15,08 3,54 15,13 3,55 15,17 3,56 15,21 3,57 15,25 3,58 15,30 3,59 15,34 3,60 15,38 3,61 15,42 3,62 15,47 3,63 15,51 3,64 15,55 3,65 15,59 3,66 15,63 3,67 15,68 3,68 15,72 3,69 15,76 3,70 15,80 3,71 15,84 3,72 15,88 3,73 15,92 3,74 15,96 3,75 16,01 3,76 16,05 3,77 16,09 3,78 16,13 3,79 16,17 3,80 16,21 3,81 16,25 3,82 16,29 3,83 16,33 3,84 16,37 3,85 16,41 3,86 16,45 3,87 16,49 3,88 16,53 3,89 16,57 3,90 16,61 3,91 16,65 3,92 16,68 3,93 16,72 3,94 16,76 3,95 16,80 3,96 16,84 3,97 16,88 3,98 16,92 3,99 16,96 4,00 16,99 4,01 17,03 4,02 17,07 4,03 17,11 4,04 17,15 4,05 17,18 4,06 17,22 4,07 17,26 4,08 17,30 4,09 17,34 4,10 17,37 4,11 17,41 4,12 17,45 4,13 17,48 4,14 17,52 4,15 17,56 4,16 17,59 4,17 17,63 4,18 17,67 4,19 17,70 4,20 17,74 4,21 17,78 4,22 17,81 4,23 17,85 4,24 17,89 4,25 17,92 4,26 17,96 4,27 17,99 4,28 18,03 4,29 18,06 4,30 18,10 4,31 18,13 4,32 18,17 4,33 18,20 4,34 18,24 4,35 18,27 4,36 18,31 4,37 18,34 4,38 18,38 4,39 18,41 4,40 18,45 4,41 18,48 4,42 18,52 4,43 18,55 4,44 18,58 4,45 18,62 4,46 18,65 4,47 18,68 4,48 18,72 4,49 18,75 4,50 18,78 4,51 18,82 4,52 18,85 4,53 18,88 4,54 18,92 4,55 18,95 4,56 18,98 4,57 19,02 4,58 19,05 4,59 19,08 4,60 19,11 4,61 19,14 4,62 19,18 4,63 19,21 4,64 19,24 4,65 19,27 4,66 19,30 4,67 19,34 4,68 19,37 4,69 19,40 4,70 19,43 4,71 19,46 4,72 19,49 4,73 19,52 4,74 19,55 4,75 19,59 4,76 19,62 4,77 19,65 4,78 19,68 4,79 19,71 4,80 19,74 4,81 19,77 4,82 19,80 4,83 19,83 4,84 19,86 4,85 19,89 4,86 19,92 4,87 19,95 4,88 19,98 4,89 5,00 20, M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g

69 Tabell för utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 kurser I denna tabell finns de kurser (2000/2001) som i slutbetyg kan ersättas av kurser från Gy11/Vux12 för att höja meritvärdet. GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Administration Receptions- och konferensservice ADMREC0 100 Konferens och reception ADM Anläggning Anläggning stensättning ANLANG0 100 Stensättning ATE Anläggning gröna ytor ANLANL0 200 Gröna ytor ATE Anläggning 1 ANLANL Anläggning ATE Anläggning vägbyggnad ANLANN0 100 Vägbyggnad ATE Anläggning ledningsbyggnad ANLANÄ0 200 Ledningsbyggnad ATE Arkitektur Arkitektur hus ARKARK0 100 Miljöanpassad arkitektur BYT Automationsteknik Elmotordrivsystem AUTELD0 100 Servoteknik STR Automationsteknik Fastighetsautomation 1 AUTFAS Byggnadsautomation STR Industriautomation AUTIND0 100 Automationsenheter STR Bageri- och konditorikunskap Choklad och konfektyr BAGCHO0 100 Choklad och konfektyr KOND Konditori specialisering BAGKON00S 100 Konditori restaurang KOND Beläggning Beläggning BELBEL0 200 Beläggning ATE Berghantering Bergborrning BERBEB0 200 Bergborrning ATE Bergmaskiner BERBEM0 100 Bergmaskiner ATE Bergsprängning BERBEP0 200 Bergsprängning ATE Bergarbeten BERBER0 200 Bergarbeten ATE Biologi naturbruk Bevarandebiologi BIGBEA0 100 Utrotningshotade arter NAM Biologi naturbruk specialisering BIGBIG00S 100 Biodling NAM Bild Bild BILBIL0 100 Bild BF Bild och form specialisering BILBIL00S 100 Bild och form, fördjupning BF Bild och form 1a1 BILBIL01a1 50 Bild och form, grundkurs BF Biologi Biologi 1 BIOBIO Biologi A BI Biologi 2 BIOBIO Biologi B BI Bioteknik BIOBIT0 100 Bioteknik BI Cad Cad 1 CADCAD01 50 CAD A TEU Cad 2 CADCAD02 50 CAD B TEU Cad 3 CADCAD03 50 CAD C TEU Dansgestaltning Dansgestaltning 1 DANDAN Dans och gestaltning A DNS Dansgestaltning 2 DANDAN Dans och gestaltning B DNS Dator- och kommunikationstekniteknik Industriell informations- DAOINU0 100 Industriell IT DTR Datorstyrd produktion Datorstyrd produktion 4 DARDAT CNC-teknik D CNC Datorstyrd produktion 5 DARDAT CNC-teknik E CNC Dansteknik Dansträning DATDAR0 100 Dansträning DNS Dansteknik 1 DATDAS01S 100 Dans och gestaltning A DNS Dansteknik 2 DATDAS02S 100 Dans och gestaltning B DNS Design Designmodeller DESDES0 100 Designmodeller MOD Design 1 DESDES Design TEU Digitalt skapande Digitalt skapande 1 DIGDIG Digitalt skapande EOS Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 6 9

70 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Djurvård inom djurens hälso- och sjukvård Djurvård inom djurens hälso- och sjukvård 1 DJRDJU Djursjukvård DJR Djur Djurhållning DJUDJH0 100 Djurkunskap grundkurs DJR Driftsäkerhet och Avhjälpande underhåll 1 DRIAVH Reparationsteknik UND underhåll Eldistributionsteknik Högspänningsnät ELDHÖG0 100 Högspänningsnät ELD Lågspänningsnät ELDLÅS0 100 Lågspänningsnät ELD Nätunderhållsarbete på luftledningsnät ELDNÄD0 100 Drift och underhåll ELD ,4 24kV Elektronik Mikrodatortillämpningar ELEMIK0 100 Mikroprocessorteknik B ENK Elektroteknik Elektromekanik ELRELK0 100 Elkunskap ELKU Elektroniksystem Bild- och ljudanläggningar ELTBID0 100 Ljudanläggningar ENSY Marina elektroniksystem ELTMAR0 100 Marinelektronik ENSY Energiteknik Energiteknik 1 ENEENE Energi A ENTE Energiteknik 2 ENEENE Energi B ENTE Förnybar energi ENEFÖR0 100 Alternativ energihantering KRV Engelska Engelska 5 ENGENG Engelska A EN Engelska 6 ENGENG Engelska B EN Engelska 7 ENGENG Engelska C EN Engelska för döva Engelska för döva 5 ENLENE Engelska för döva A ENDV Engelska för döva 6 ENLENE Engelska för döva B ENDV Engelska för döva 7 ENLENE Engelska för döva C ENDV Entreprenörskap Entreprenörskap och företagande ENTENR0 100 Småföretagande B FE Estetisk kommunikation Estetisk kommunikation 1 ESTEST Estetisk orientering EOS Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning FAFFAS0 100 Fastighetsförvaltning FATE Film- och tv-produktion Film- och tv-produktion 1 FILFIL Rörlig bild A, 100 p RBL Film- och tv-produktion 2 FILFIL Rörlig bild B, 100 p RBL Filosofi Filosofi 1 FIOFIO01 50 Filosofi A FS Filosofi 2 FIOFIO02 50 Filosofi B FS Fiskevård Fiskevård 1 FIKFIS Fiskevård A NAM Formgivning Formgivning 1 FOMFOR01S 100 Formgivning A FOG Fotografisk bild Fotografisk bild 1 FOTFOT Fotografisk bild A FBL Fotografisk bild 2 FOTFOT Fotografisk bild B FBL Fritids- och friskvårdsverksamheteningar Bad- och friskvårdsanlägg- FRIBAD0 100 Badverksamhet BKF Fysik Fysik 1a FYSFYS01a 150 Fysik A FY Fysik 2 FYSFYS Fysik B FY Företagsekonomi Marknadsföring FÖRMAD0 100 Marknadsföring FE Redovisning 1 FÖRRED Redovisning och beskattning FE Geografi Gerontologi och geriatrik Geografiska informationssystem GEOGEO0 100 Geografiska informationssystem GE Geografi 1 GEOGEO Geografi A GE Geografi 2 GEOGEO Geografi B GE Vård och omsorg vid GERVÅR0 100 Geriatrik OMV demenssjukdom 7 0 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

71 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Golvläggning Golvläggning 1 GOLGOL Golv GOTE Golvläggning 2 våtrum GOLGOL Våtrumsbeklädnad GOTE Golvläggning 3 trä och GOLGOV Trä och laminatgolv GOTE laminat Godstransporter Godstrafik GOSGOD0 200 Tunga godstransporter TRTE Lastbilsmonterad kran GOSLAL0 100 Lastbilsmonterad kran TRTE Grafisk kommunikation Grafisk kommunikation 2 GRAGRA Grafisk kommunikation B GKO Grafisk produktion Grafisk produktion 1 GRFGRF Tryckteknik A TRYK Grafisk produktion 2 GRFGRF Tryckteknik B TRYK Grafisk produktion 3 GRFGRF Tryckteknik C TRYK Grafisk produktion 4 GRFGRF Tryckteknik D TRYK Handel Handel specialisering HANHAN00S 100 Handel specialisering HNDL Hantverk inriktning Hantverk introduktion HAVHAV0 100 Hantverksteknik A HNT finsnickeri BÅB1401 MBSN1401 TMT1401 Finsnickeri 1 HAVFIN Hantverksteknik B HNT BÅB1402 MBSN1402 TMT1402 Finsnickeri 2 HAVFIN Hantverksteknik C HNT BÅB1403 MBSN1403 TMT1403 Finsnickeri 3 HAVFIN Hantverksteknik D HNT1204 BÅB1404 MBSN1404 TMT Hantverk inriktning florist Hantverk inriktning frisör Hantverk introduktion HAVHAV0 200 Hantverksteknik A HNT1201 FLOR1401 Florist 1 HAVFLO Hantverksteknik B HNT1202 FLOR1402 Florist 2 HAVFLO Hantverksteknik C HNT1203 FLOR1403 Florist 3 HAVFLO Hantverksteknik D HNT1204 FLOR1404 Hantverk introduktion HAVHAV0 200 Hantverksteknik A HNT1201 FRST1401 Frisör 1 HAVFRI Hantverksteknik B HNT1202 FRST1402 Frisör 2 HAVFRI Hantverksteknik C HNT1203 FRST1403 Frisör 3 HAVFRI Hantverksteknik D HNT1204 FRST Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 7 1

72 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Hantverk inriktning övriga hantverk Hantverk introduktion HAVHAV0 200 Hantverksteknik A HNT1201 GLAT1401 BÅB1401 GRYT1401 GSMT1401 KER1401 LÅST1401 SAMK1401 SILV1401 SKOT1401 TAPT1401 UMI1401 HÖVA Hantverk inriktning övriga hantverk Hantverk inriktning övriga hantverk Hantverksteknik 1 HAVHNT Hantverksteknik B HNT1202 GLAT1402 BÅB1402 GRYT1402 GSMT1402 KER1402 LÅST1402 SAMK1402 SILV1402 SKOT1402 TAPT1402 UMI1402 HÖVA1402 Hantverksteknik 2 HAVHNT Hantverksteknik C HNT1203 GLAT1403 GRYT1403 GSMT1403 KER1403 LÅST1403 SAMK1403 SILV1403 SKOT1403 TAPT1403 UMI1403 HÖVA1403 Hantverksteknik 3 HAVHNT Hantverksteknik D HNT1204 GLAT1404 GRYT1404 GSMT1404 KER1404 LÅST1404 SAMK1404 SILV1404 SKOT1404 TAPT1404 UMI1404 HÖVA ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

73 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Hantverk inriktning Hantverk introduktion HAVHAV0 200 Hantverksteknik A HNT textil design MODE1401 SKT1401 Textil design 1 HAVTEX Hantverksteknik B HNT MODE1402 SKT1402 Textil design 2 HAVTEX Hantverksteknik C HNT MODE1403 SKT1403 Textil design 3 HAVTEX Hantverksteknik D HNT MODE1404 SKT1404 Historia Historia 1a1 HISHIS01a1 50 Historia inom lärlingsförsök HIF Historia 1b HISHIS01b 100 Historia A HI Historia 2a HISHIS02a 100 Historia B HI Historia 2b kultur HISHIS02b 100 Historia B HI Historia 3 HISHIS Historia C HI Hotell Logi HOTLOG0 100 Hotell A HOK Reception 1 HOTREC Hotell B HOK Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets HUAHUM0 50 Tematisk specialisering TS Hundkunskap Hundkunskap 1 HUNHUN Hundar DJR Hygienkunskap Hygien HYGHYG0 100 Livsmedelshygien LMK Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande HÅLHÅB0 100 Hållbart samhällsbyggande MKU Hälsa Komplementärmedicin HÄLKOM0 100 Alternativmedicin OMV Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1 IDRIDR Idrott och hälsa A IDH Idrott och hälsa 2 IDRIDR Idrott och hälsa B IDH Inköp och logistik Inköp 1 INKINK Inköp och varuhantering HNDL Installationsteknik Belysningsteknik INSBES0 100 Belysningsteknik ELI Elinstallationer INSELI0 200 Elinstallation grundkurs ELI Elmotorstyrning INSELS0 100 Elinstallation motorstyrning ELI Industritekniska processeser Industritekniska proces- INUINU Industriell produktion A KIP Industritekniska processer INUINU Industriell produktion B KIP Kemi Kemi 1 KEMKEM Kemi A KE Kemi 2 KEMKEM Kemi B KE Klassisk grekiska språk och kultur Konferens och evenemang Klassisk grekiska språk KLAKLA Grekiska A GRK och kultur 1 Klassisk grekiska språk och kultur 2 KLAKLA Grekiska B GRK Konferens 2 KONKON Konferens HOK Konst och kultur Film- och tv-kunskap KOSFIL0 100 Filmkunskap KUHI Konstruktion Konstruktion 1 KOTKOS Konstruktion A TEU Konstruktion 2 KOTKOS Konstruktion B TEU Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 7 3

74 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Kraft- och värmeteknik Kraft- och värmeteknik 1 KRAKRA Kraft- och värmeteknik A KRV Kraft- och värmeteknik 2 KRAKRA Kraft- och värmeteknik B KRV Reservkraft KRARER0 100 Kraft- och värmeteknik C KRV Kyl- och värmepumpsteknik Kyl- och värmepumpsteknik installation KYLKYC0 200 Kyl installation KYVP Kyl- och värmepumpsteknik Lackeringsteknik Kyl- och värmepumpsteknik grund Kyl- och värmepumpsteknik service Lackeringsteknik för tunga fordon KYLKYO0 100 Kyl drift och underhåll KYVP KYLKYV0 200 Kyl service KYVP LACLAR0 200 Lackering tunga fordon A LAC Lantbruksdjur Lantbruksdjur 1 LANLAN Lantbruksdjurs skötsel DJR Larm och säkerhetsteknik Larm-, övervaknings- och LARLAM0 100 Säkerhetssystem TEI säkerhetssystem Latin språk och kultur Ledarskap och organisation Latin språk och kultur 1 LATLAT Latin med allmän språkkunskap LAS A Latin språk och kultur 2 LATLAT Latin med allmän språkkunskap LAS B Latin språk och kultur 3 LATLAT Latin med allmän språkkunskap C LAS Ledarskap och organisation LEDLED0 100 Organisation o ledarskap FE Ljudproduktion Ljudproduktion 1 LJULJU Ljudmedier A LJUM Ljudproduktion 2 LJULJU Ljudmedier B LJUM Mat och dryck i kombinatiotion Mat och dryck i kombina- MACMAT0 100 Gastronomi MAKU Matlagningskunskap Specialkoster MALSPE0 100 Dietik och dietmatlagning NÄR Maskin- och lastbilsteknik Matematik Mobil hydraulik 1 MASMOB Hydraulik tunga fordon FOR Styr- och övervakningssystem MASSTY0 100 Systemteknik buss och BULT lastbil Matematik specialisering* MATMAT00S 100 Matematik breddning eller Matematik diskret MA MA Matematik 1a MATMAT01a 100 Matematik A MA Matematik 1b MATMAT01b 100 Matematik A MA Matematik 1c MATMAT01c 100 Matematik A MA Matematik 2a MATMAT02a 100 Matematik B MA Matematik 2b MATMAT02b 100 Matematik B MA Matematik 2c MATMAT02c 100 Matematik B MA Matematik 3b MATMAT03b 100 Matematik C MA Matematik 3c MATMAT03c 100 Matematik C MA Matematik 4 MATMAT Matematik D MA Matematik 5 MATMAT Matematik E MA Mediekommunikation Journalistik, reklam och MEEJOU Mediekommunikation A MDK information 1 Medieproduktion Medieproduktion 1 MEPMEI Medieproduktion A MPR Medieproduktion 2 MEPMEI Medieproduktion B MPR Medier, samhälle och kommunikation Medier, samhälle och kommunikation 1 MERMEE Mediekunskap MDK * Oklart om det finns kurser som är jämförbara. Utredning pågår. 7 4 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

75 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Moderna språk Moderna språk 1 MODXXX Moderna språk steg 1 MSPR Moderna språk 2 MODXXX Moderna språk steg 2 MSPR Moderna språk 3 MODXXX Moderna språk steg 3 MSPR Moderna språk 4 MODXXX Moderna språk steg 4 MSPR Moderna språk 5 MODXXX Moderna språk steg 5 MSPR Moderna språk 6 MODXXX Moderna språk steg 6 MSPR Moderna språk 7 MODXXX Moderna språk steg 7 MSPR Modersmål Modersmål aktiv tvåspråkighet MOEMOD0 100 Aktiv tvåspråkighet ML Modersmål 1 MOEXXX Modersmål A ML Modersmål 2 MOEXXX Modersmål B ML Motor- och röjmotorsåg Motor- och röjmotorsåg 1 MOTMOT Motor- och röjmotorsåg NABT Motor- och röjmotorsåg 2 MOTMOT Avverkning med motorsåg SKOG Musikteori Arrangering och komposition MUIARA0 100 Arrangering och komposition MUPR Gehörs- och musiklära 1 MUIGEH Gehörs- och musiklära A MU Gehörs- och musiklära 2 MUIGEH Gehörs- och musiklära B MU Mur- och putsverk Mur- och putsverk 1 MURMUR Murning A HUS grundmurar Mur- och putsverk 2 murverk MURMUR Murning B HUS Mur- och putsverk 3 puts MURMUR Putsning HUS Musik Ensembleledning och dirigering MUSENE0 100 Ensembleledning MUPR Ensemble 1 MUSENS Ensemble A MU Ensemble 2 MUSENS02S 100 Ensemble B MU Instrument eller sång 2 MUSINS Instrument och sång C MU Körsång 1 MUSKÖS Körsång A MU Körsång 2 MUSKÖS02S 100 Körsång B MU Rytmik MUSRYT0 100 Rytmik med dans MU Måleri Måleri 1 MÅLMÅL Invändig målning MÅL Människan Internationellt arbete MÄNINA0 100 Människan socialt och kulturellt SOMS Mät-, styr- och reglerteknik Distribuerade styrsystem MÄTDIS0 100 Avancerade styrsystem STR Mät- och styrteknik MÄTMÄO0 100 Styrteknik A STR Programmerbara styrsystem MÄTPRR0 100 Styrteknik B STR Mönsterkonstruktion Datoriserad mönsterhantering MÖNDAT Datoriserad mönsterhante- MKO ring C Naturbruksteknik Avverkningsmaskiner NABAVV0 100 Avverkningsmaskiner SKOG Fordon och redskap NABFOR0 100 Basmaskin körning NABT Terrängtransporter NABTER0 100 Basmaskin körning NABT Virkestransport med skotare NABVIE0 100 Virkestransport A SKOG Naturkunskap Naturkunskap 1a1 NAKNAK01a1 50 Naturkunskap A NK Naturkunskap 2 NAKNAK Naturkunskap B NK Naturbrukets byggnader Byggnadsunderhåll NARBYA0 100 Byggnadsunderhåll NABT Näthandel Näthandel 2 NÄTNÄT Näthandel C HNDL Nätverksteknik Nätverksteknologier NÄVNÄK0 100 Lokala nätverk B DTR Nätverksteknik NÄVNÄR0 100 Datorkommunikation DTR Odling i växthus Odling i växthus 1 ODIODL Odling i växthus ODL Odling i växthus 2 ODIODL Växthusteknik NABT Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 7 5

76 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Odling Odling av djurfoder ODLODL0 100 Grovfoderproduktion ODL Odling specialisering ODLODL00S 100 Ekologisk odling ODL Trädgårdsodling plantskoleväxter ODLTRS0 100 Plantskoleskötsel ODL Trädgårdsodling ODLTRÅ0 100 Trädgårdsodling grundkurs ODL Växtodling 1 ODLVÄT Odling på åker ODL Pedagogik i vård och Vårdpedagogik och handledning PEAVÅD0 100 Handledning OMV omsorg Pedagogik Pedagogiskt ledarskap PEDPEG0 100 Pedagogiskt ledarskap LPL Pedagogiskt arbete Skapande verksamhet PEGSKP0 100 Skapande verksamhet EOS Plåtslageriteknik Byggnadsplåtslageri 4 PLTBYG Taktäckning B BYPL Kulturplåtslageri PLTKUU0 100 Kopparslageri BYPL Lättbyggnadsteknik PLTLÄT0 200 Lättbyggnad BYPL Plåtslageri svetstekniker PLTPLT0 100 Lödning och skärning SVST Produktionskunskap Produktionskunskap 1 PRDPRO Industriell produktion A KIP Produktionskunskap 2 PRDPRO Industriell produktion B KIP Programmering Programmering 2 PRRPRR Programmering C DTR Psykologi Psykologi 1 PSKPSY01 50 Psykologi A PS Psykologi 2a PSKPSY02a 50 Psykologi B PS Psykologi 2b PSKPSY02b 50 Teknisk psykologi PS1203 Religionskunskap Religionskunskap 1 RELREL01 50 Religionskunskap A RE Religionskunskap 2 RELREL02 50 Religionskunskap B RE Rid- och körkunskap Körning 1 RIDKÖR Körning RID Rid- och körkunskap Ridning och körning RIDRID0 200 Ridning och körning grundkurs RID Ridning 1 RIDRID Ridning RID Trav 1 RIDTRA Trav RID Samhällskunskap Internationell ekonomi SAMINE0 100 Internationell ekonomi FE Internationella relationer SAMINR0 100 Internationella relationer SH Samhällskunskap 1a1 50 Samhällskunskap inom lärlingsförsök SHF Samhällskunskap 1b SAMSAM01b 100 Samhällskunskap A SH Samhällskunskap 2 SAMSAM Samhällskunskap B SH Samhällskunskap 3 SAMSAM Samhällskunskap C SH Serviceteknik naturbruk Serviceteknik naturbruk 1 SEISEI Basmaskin service NABT Serviceteknik naturbruk 2 SEISEI Naturbruksmaskiner repara- NABT tion Serveringskunskap Matsalshantverk SERMAF0 100 Servering D SERK Servering 1 SERSER Servering B SERK Servering 2 SERSER Servering C SERK Sjukvård Akutsjukvård SJUAKU0 200 Sjukvård OMV Barn- och ungdomssjukvård SJUBAR0 200 Barn- och ungdomssjukvård OMV Hemsjukvård SJUHEM0 100 Hemsjukvård OMV Lindrande vård SJULIN0 100 Lindrande vård OMV Skogsproduktion Skogsskötsel 1 SKGSKO Skogsskötsel A SKOG Skogsskötsel 2 SKGSKO Skogsskötsel B SKOG Virkesmätning SKGVIK0 100 Virkesmätning SKOG Skog, mark och vatten Jakt och viltvård 1 SKOJAK Jakt och viltvård NAM Skötsel av utemiljöer Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 100 Beskärning TDG Specialidrott Idrottsspecialisering 3 SPEIDS Specialidrott B SC ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

77 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Stycknings- och charkuterikunskap Support och servicearbete Svenska som andraspråk Styckning 4 STYSTY Styckning övriga djurslag STYCK Service och reparationsarbete SUPSER0 100 Elektroniksystemreparationer ENSY Svenska som andraspråk 1 SVASVA Svenska som andraspråk A SVA Svenska som andraspråk 2 SVASVA Svenska som andraspråk B SVA Meritvärdering Svenska Svenska 1 SVESVE Svenska A SV Svenska 2 SVESVE Svenska B SV Svenskt teckenspråk Svenskt teckenspråk för SVTSVT Teckenspråk för hörande 1 TNH för hörande hörande 1 Svenskt teckenspråk för SVTSVT Teckenspråk för hörande 2 TNH hörande 2 Svenskt teckenspråk för SVTSVT Teckenspråk för hörande 3 TNH hörande 3 Svenskt teckenspråk för SVTSVT Teckenspråk för hörande 4 TNH hörande 4 Svenskt teckenspråk för SVTSVT Teckenspråk för hörande 5 TNH hörande 5 Teater Fysisk teater TEAFYS0 100 Fysisk teater TEA Ljud och ljus TEALJU00S 100 Ljus- och ljudteknik TEA Röst TEARÖS0 100 Röst och rörelse TEA Scenografi, mask och kostym TEASCE00S 100 Scenografi, mask, kostym TEA Scenisk gestaltning 1 TEASCE Scenisk gestaltning A TEA Scenisk gestaltning 2 TEASCE Scenisk gestaltning B TEA Scenisk gestaltning 3 TEASCE Scenisk gestaltning C TEA Sceniskt karaktärsarbete 1 TEASCN Sceniskt karaktärsarbete TEA Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning 1 TRDTRÄ Trädgårdsanläggning grundkurs ODL Trä Trä 1 stommar TRÄTRK Stommar HUS Trä 2 beklädnad TRÄTRK Beklädnader HUS Trä 3 montage TRÄTRK Snickerier och inredning HUS Turism Hållbar turism TURHÅL0 100 Turism natur, kultur och TURI miljö Reseproduktion och försäljning TURRES0 100 Marknad för turism TURI Utställningsdesign Utställningsdesign 1 UTSUTS Expo A EXPO Utställningsdesign 2 UTSUTS Expo B EXPO Utställningsdesign 3 UTSUTS03S 100 Expo C EXPO Vattenbruk Fiskodling 1 VANFIS Fiskodling VTB Vattenkraftteknik Generatorer och transformatorer Hydraulik, kraftstationshydraulik och turbiner VAEGEN0 100 Generatorer och transformatorer VAKR VAEHYD0 100 Hydraulik och turbiner VAKR Kontrollanläggningar VAEKOR0 200 Kontrollanläggningar VAKR Vattenkraftstationer VAEVAN0 100 Kraftstationer VAKR Vatten- och miljöteknik Dricksvatten VATDRI0 100 Vatten- och miljöteknik B VMT Rening av förorenat vatten VATREN0 100 Vatten- och miljöteknik C VMT Vattenreningens mikrobiologi VATVAR0 100 Vattenreningens mikrobiologi VMT Vatten- och miljöteknik VATVAT0 200 Vatten- och miljöteknik A VMT TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 7 7

78 GY2011/VUX12 GY2000 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Ventilationsplåtslageri Ventilationsservice VENVEI0 100 Ventilationsservice BYPL Ventilationsteknik Ventilationsmontering 2 VENVEN Ventilationsanläggningar BYPL Ventilationsplåtslageri 1 VENVET Ventilation BYPL Ventilationsteknik injustering VETVEL0 100 Luftmängdsmätning BYPL VVS-teknik VVS svets och lödning rör VVSVVS0 100 VVS Svetsteknik A VVT VVS-teknik VVSVVT0 200 VVS teknik C VVT Växtkunskap Växtkunskap 1 VÄXVÄX Växtkunskap TDG Webbteknik Webbutveckling 1 WEBWEU Webbdesign DTR ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

79 Tabell för utbyteskomplettering i slutbetyg från I tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg som vid utbyteskomplettering i slutbetyg kan ersättas av nya kurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i bokstavsordning. Vid meritvärdering räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och som vid meritvärdering är utbytbara finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvändning. Den äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i lokal kurs med samma kurskod om kurserna är identiska och antalet gymnasiepoäng är de samma. Om en gammal lokal kurs (500-koder) kan jämföras med ny lokal kurs (1500-koder) kan betyget i den gamla kursen ersättas med nytt betyg. En förutsättning är att rektor vid gymnasieskolan intygar att kurserna ersatt varandra och är identiska. 2 Meritvärdering Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Administration Administrativ service A ADM Administration A adm administrativ service B ADM Administration b adm affärskommunikation Språk engelska adm Affärskommunikation engelska ADM affärskommunikation moderna språk Franska adm Franska FR Spanska adm Spanska SP tyska adm Tyska ty anteckningsstenografi ADM Anteckningsstenografi ADM textbehandling A adm Information och layout A ADM textbehandling C adm Information och layout B ADM Konferensadministration ADM Konferens och reception ADM Arbetsmiljö- Arbetsmiljö yrkesliv ARB Arbetsmiljö och säkerhet ARL kunskap Arrangering och Arrangering och arko Arrangering och komposition MUPR komposition komposition Bagerikunskap Bageri grundkurs BAK Bageri A bak Barn-, kultur- och Badverksamhet bkf Badverksamhet bkf fritidsverksamhet barn i förskola, skola BKF Förskola skola fritidshem BKF och fritidshem Fritid för bkf Fritid för funktionshindrade BKF funktionshindrade Kultur och folkbildning BKF Kultur och fortbildning BKF Beredningsteknik Färgning och beredning BRT Färgning och beredning BRT garvning brt Garvning brt Bild bild bl Bild bf Biologi biologi A bi Biologi A bi biologi B bi Biologi B bi Byggteknik Löd- och svetsteknik BYT Lödning och skärning A SVST Charkuterikunskap Charkuteri grundkurs CHK Charkuteri A CHK CNC-teknik CAD/CAM-teknik CNC CAD/CAM teknik CNC CNC-teknik A CNC CNC-teknik A CNC CNC-teknik B CNC CNC-teknik B CNC CNC-teknik C CNC CNC-teknik C CNC CNC-teknik D CNC CNC-teknik D CNC FMS-teknik A CNC FMS-teknik A CNC FMS-teknik B CNC FMS-teknik B CNC Dansimprovisation Dansimprovisation och DSIK Dansimprovisation och DNS och komposition komposition komposition TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 7 9

80 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Dansträning Dansträning dst Dansträning dns Datakunskap Programmering C/C++ DA Programmering C/C++ DTR Datoranvändning Datorkunskap daa Datorkunskap daa datorkunskap, grundkurs DA Datorkunskap daa datakunskap, grundkurs DA Datakunskap daa Datorteknik Databashantering dtr Databashantering dtr datorkommunikation DTR Datorkommunikation dtr it-samordning dtr IT-samordning dtr Lokala nätverk dtr Lokala nätverk A dtr administration Lokala nätverk dtr Lokala nätverk B dtr teknologier Persondatorer dtr Persondatorer dtr Programmering dtr Programmering A dtr basic/pascal Webbdesign dtr Webbdesign dtr Dirigering och Dirigering och dir Ensembleledning MUPR ensembleledning ensembleledning Djurkunskap Djurhållning i park djr Djurhållning i park djr djurkunskap grundkurs DJR Djurkunskap grundkurs DJR djursjukvård djr Djursjukvård djr etologi djr Etologi djr Lantbruksdjurs skötsel DJR Lantbruksdjurs skötsel DJR Sällskapsdjur djr Sällskapsdjur djr yrkesmässig stall och DJR Arbete med häst djr hästskötsel Eldistribution Drift och underhåll ELD Drift och underhåll eld eld Drift och underhåll eld eld Drift och underhåll eld Högspänningsnät eld Högspänningsnät eld eld Högspänningsnät eld eld Högspänningsnät eld Kontrollanläggningar ELD Kontrollanläggningar eld eld Kontrollanläggningar eld eld Kontrollanläggningar eld Lågspänningsnät eld Lågspänningsnät eld eld Lågspänningsnät eld eld Lågspänningsnät eld nätstationer i eld Nätstationer i jordkabelnät ELD jordkabelnät eld Nätstationer i jordkabelnät ELD eld Nätstationer i jordkabelnät ELD transformatorstationer ELD Transformatorstationer ELD eld Transformatorstationer ELD eld Transformatorstationer ELD ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

81 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Elektronik analoga elektronikkretsar ENK Analoga kretsar A enk lågfrekvensteknik analoga elektronikkretsar ENK Analoga kretsar B enk högfrekvensteknik digitalteknik A enk Digitalteknik A enk digitalteknik B e nk Digitalteknik B enk elektronik grundkurs ENK Elektronik grundkurs enk enk Elektronik grundkurs enk enk Elektronik grundkurs enk industri- och kraft- enk Kraftelektronikkretsar enk elektronikkretsar Mikroprocessorteknik ENK Mikroprocessorteknik A ENK ytmonteringsteknik ENK Ytmonteringsteknik enk enk Ytmonteringsteknik enk enk Ytmonteringsteknik enk Elektroniksystem Fax- och kopiatorservice ENSY Fax, skrivare, kopiatorer ENSY Hemsatellitanläggningar ENSY Hemsatellitanläggningar ENSY antenn-, mobiltelefon- ENSY Kommunikationssystem ENSY och kommunikations- i fordon radioinstallation Ljud- och hifianläggningar ENSY Ljudanläggningar ensy Ljudproduktionsteknik ENSY Ljudproduktionsteknik ENSY Marinelektronik ensy Marinelektronik ensy Mikrovågsutrustning ENSY Mikrovågsutrustning ensy videoanläggningar ENSY Videoanläggning ensy videobandspelare och ENSY Videobandspelare och ENSY videokameror videokamera videoproduktionsteknik ENSY Videoproduktionsteknik ENSY industriell elektronik ENSY Elektroniksystemreparation ENSY ensy Elektroniksystemreparation ENSY ensy Industriell elektronik ensy Kommunikationsradio- ENSY Kommunikationsradioservice ENSY service ensy Kommunikationsradioservice ENSY ensy Kommunikationsradioservice ENSY Elinstallation Belysningsteknik eli Belysningsteknik eli elinstallation eli Elinstallation motorstyrning ELI motorstyrning Elkunskap Elkompetens A elku Elkompetens A elku elkompetens B elku Elkompetens B elku elmekanik elku Elmekanik elku Ellära Likström och enfas ELL Ellära A ell växelström A Likström och enfas ELL Ellära B ell växelström B växelström trefas ell Växelström trefas ell Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 8 1

82 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Energiteknik Energi A enete Energi A ente energi B enete Energi B ente energiomvandling enete Energiomvandling ente Engelska engelska A en Engelska A en engelska B en Engelska B en Ensemble Ensemble ens Ensemble A MU Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV Estetisk verksamhet esv Expo expo A expo Expo A expo expo B expo Expo C expo Fartygsteknik Brandskydd ombord FTT Brandskydd ombord FTT Fartygsbefäl FTT Fartygsbefäl FTT Maskinbefäl FTT Maskinbefäl FTT Miljö och säkerhet FTT Miljö och säkerhet FTT roro/passagerarfartyg FTT Roro/passagerarfartyg FTT tanklasthantering FTT Tanklasthantering FTT vakttjänst däck FTT Vakttjänst däck FTT Fastighetsteknik Byggnader och utrustning FASTE Byggnader och utrustningar FATE Köks- och tvättutrustning FASTE Köks- och tvättutrustning FATE Städning och rengöring FASTE Städning och rengöring FATE yttre miljö FASTE Yttre miljö FATE Filosofi Filosofi FS Filosofi A FS Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs FYRK Basmaskin service nabt Småmaskiner skötsel FYRK Småmaskiner service MTK och underhåll Form Form FRM Form bf Fotografisk bild Fotografisk bild A FBL Fotografisk bild A FBL Fotografisk Bild B FBL Fotografisk bild C FBL Fritidsanläggningar Fritidsanläggningar FAF Fritidsanläggning och FAF och fritidsmiljöer och fritidsmiljöer A fritidsmiljö A Fritidsanläggningar FAF Fritidsanläggning och FAF och fritidsmiljöer B fritidsmiljö B Fysik Fysik A FY Fysik A FY Fysik B FY Fysik B FY Fysik FY Fysik B FY FY Fysik B FY Fysisk träning Fysisk träning FYTRÄ Röst och rörelse tea Förbränningsmotor- Dieselmotorer FÖMT Dieselmotorer- tunga fordon FOR teknik Företagsekonomi Export och import FE Export och import FE Finansiering och FE Finansiering och kalkylering FE kalkylering Företagsekonomi A FE Företagsekonomi A FE Företagsekonomi B FE Företagsekonomi B FE internationell ekonomi FE Internationell ekonomi FE Marknadsföring MRKFÖ Marknadsföring FE Organisation och ledarskap FE Organisation och ledarskap FE redovisning och rd Redovisning och beskattning FE beskattning Småföretagande FE Småföretagare A FE Personaladministration FE Personaladministration ADM ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

83 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Gehörs- och Gehörs- och musiklära GEMU Gehörs och musiklära A MU musiklära Geografi geografi A ge Geografi A ge geografi B ge Geografi B ge Gjuteriteknik Gjuteriteknik A gju Gjuteriteknik A gju gjuteriteknik B gju Gjuteriteknik B gju gjuteriteknik C gju Gjuteriteknik C gju gjuteriteknik gju Handformning gju handformning gjuteriteknik gju Maskinformning gju maskinformning gjuteriteknik gju Pressgjutning gju pressgjutning Grekiska grekiska A grk Grekiska grk Handel bransch- och HNDL Bransch och produktkunskap HNDL produktkunskap Försäljning och service HNDL Försäljning och service HNDL inköp och varuhantering HNDL Inköp och varuhantering HNDL Praktisk marknadsföring A HNDL Praktisk marknadsföring A HNDL Praktisk marknadsföring B HNDL Praktisk marknadsföring B HNDL reklam i butik HNDL Praktisk marknadsföring C HNDL Personlig försäljning HDNL Personlig försäljning HNDL Ledarskap i butik HNDL Affärsutveckling HNDL transport och spedition HNDL Transport och spedition HNDL Hantverksteknik Hantverksteknik HNT Hantverksteknik A HNT grundkurs Hantverksteknik A HNT Hantverksteknik B HNT Hantverksteknik B HNT Hantverksteknik C HNT Hantverksteknik C HNT Hantverksteknik D HNT Hantverksteknik D HNT Hantverksteknik E HNT Hantverksteknik HNT Hantverksteknik F HNT fördjupningskurs Historia Historia A HI Historia A HI Historia B HI Historia B HI Hotellkunskap Hotell A HOTKU Hotell A HOK Hotell B HOTKU Hotell B HOK Hotell C HOTKU Hotell C HOK blommor och dekorationer HOTKU Bordsdekorationer SERK Husfru HOTKU Våningsservice HOK Konferens HOTKU Konferens HOK Idrott och hälsa Idrott och hälsa A idh Idrott och Hälsa A idh idrott och hälsa B idh Idrott och Hälsa B idh Individ och Barn, ungdomar och vuxna IOS Människor i behov av stöd IOS samhälle i behov av särskilt stöd Utveckling, livsvillkor IOS Utveckling, livsvillkor och IOS och socialisation socialisation 2 Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 8 3

84 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Instrument/sång Instrument/sång A INSÅ Instrument/sång, nivå 1 MU instrument/sång B INSÅ Instrument/sång, nivå 2 MU instrument/sång C INSÅ Instrument/sång, nivå 3 MU inså Instrument/sång, nivå 3 MU inså Instrument/sång C inså Karossteknik Chassikomponenter KASK Chassikomponenter PBTE Luftkonditioneringssystem KASK Luftkonditionering KATE Kemi Kemi A KE Kemi A KE Kemi B KE Kemi B KE Kemiska Produktionsutrustning A KIP Produktionsutrustning A KIP industriprocesser Produktionsutrustning B KIP Produktionsutrustning B KIP Konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND Choklad och konfektyr KOND Konditori grundkurs KOND Konditori A KOND Kraftöverförings- Drivlina tunga fordon KÖT Drivlina arbetsmaskiner MTK teknik Kraft- och alternativ energihantering KRV Alternativ energihantering KRV värmeteknik Kulturhistoria Kultur- och idéhistoria KUHI Kultur och idéhistoria KUHI Samtida konst KUHI Nutida konst KUHI Kultur och konstanalys KUHI Kultur och konstanalys KUHI Kultur- och Kultur och stilhistoria KSHI Kultur- och stilhistoria HVK stilhistoria Körsång Körsång KÖR Körsång A MU Latin med allmän Latin med allmän LAS Latin B LAS språkkunskap språkkunskap Livsmedelskunskap Drycker LMK Drycker LMK Livsmedel A LMK Livsmedel A LMK Ljudmedier Ljudmedier A LJUM Ljudmedier A LJUM Ljudmedier B LJUM Ljudmedel C LJUM Lärande och peda- Arbetssätt och lärande LPL Arbetssätt och lärande LPL gogiskt ledarskap Fritidens aktiviteter LPL Fritidens aktiviteter LPL Ledarskap inom lek LPL Ledarskap inom lek och idrott LPL och idrott natur och friluftsliv A LPL Natur och friluftsliv A LPL natur och friluftsliv B LPL Natur och friluftsliv B LPL Pedagogiskt ledarskap LPL Pedagogiskt ledarskap LPL Mark- och Beskärning MRVX Beskärning TDG växtkunskap Massa och papper Returfiber MOP Fiberråvaror MOP Kartongtillverkning MOP Kartongtillverkning MOP Massa och papper MOP Massa och papper grundkurs MOP grundkurs Massatillverkning MOP Massatillverkning MOP Mekanisk MOP Mekanisk massatillverkning MOP massatillverkning Mäldberedning MOP Mäldberedning MOP Pappers- och MOP Pappers- och MOP kartongtillverkning kartongtillverkning 8 4 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

85 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Papperstillverkning MOP Papperstillverkning MOP Massa och papper Sulfatmassa MOP Sulfatmassa MOP Sulfitmassa MOP Sulfitmassa MOP Wellpapp och solidpapp MOP Wellpapp och solidpapp MOP vidarebehandling av massa MOP Vidarebehandling av massa MOP vätskekartong och grafisk MOP Vätskekartong/grafisk kartong MOP ytbehandling MOP Ytbehandling papper/kartong MOP papper/kartong Matematik Matematik A MA Matematik A MA Matematik B MA Matematik B MA Matematik C MA Matematik C MA Matematik D MA Matematik D MA Matematik E MA Matematik E MA Matlagning Kallkök grundkurs MATL Kallkök MAKU Medicinsk teknik Elektromedicinsk MEDTE Elektromedicinsk utrustning METE utrustning gas- och vätsketeknik MEDTE Gas- och vätsketeknik METE Kemisk analysteknik MEDTE Kemisk analysteknik METE Medicin för tekniker MEDTE Medicin för tekniker METE Medicinsk elektronik MEDTE Medicinsk elektronik METE radiologisk utrustning MEDTE Radiologisk utrustning METE Mediekommuni- Mediekommunikation A MDK Mediekommunikation A MDK kation Mediekommunikation B MDK Mediekommunikation C MDK Mediekunskap Mediekunskap MDE200 Mediekunskap MDK Miljökunskap Miljö process MILJÖ Miljöteknik MKU Miljökunskap MILJÖ Miljökunskap MKU Modersmål HEMSP201 XXX Koden för resp språk ska anges XXX HEMSP202 XXX Koden för resp språk ska anges XXX HEMSP203 XXX Koden för resp språk ska anges XXX Modedesign Dator design MODE Datordesign FOG Fackteckning och design A MODE Fackteckning och design A FOG Fackteckning och design B MODE Fackteckning och design B FOG Modellteknik Designmodeller MOD Designmodeller MOD industrimodeller MOD Industrimodeller MOD Modellteknik A MOD Modellteknik A MOD Modellteknik B MOD Modellteknik B MOD Modellteknik C MOD Modellteknik C MOD Modellteknik D MOD Modellteknik D MOD Moderna språk SPRÅC200 XXX Steg 1 XXX C-språk kurs A Koden för resp språk ska anges SPRÅC201 XXX Steg 2 XXX C-språk kurs B Koden för resp språk ska anges XXX SPRÅB200 XXX Steg 3 XXX b-språk kurs A Koden för resp språk ska anges SPRÅB201 XXX Steg 4 XXX b-språk kurs B Koden för resp språk ska anges XXX Multimedia Multimedia A MUM Multimedia A MUM Multimedia B MUM Multimedia B MUM Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 8 5

86 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Musik och Musik och kommunikation MUKO Musik och kommunikation MUPR kommunikation Människokunskap Medicinsk grundkurs B MÄNK Medicinsk grundkurs OMV etik och livsfrågor MÄNK Etik och livsfrågor SOMS Människan socialt och MÄNK Människan socialt och kulturellt SOMS kulturellt Mät- och Fastighetsautomation A MÄTE Fastighetsautomation A MÄTE reglerteknik Fastighetsautomation B MÄTE Fastighetsautomation B MÄTE Flerloopsreglering MÄTE Flerloopsreglering MÄTE industriell mätteknik A MÄTE Mätteknik A MÄTE industriell mätteknik B MÄTE Mätteknik B MÄTE Övervakningssystem MÄTE Processdatorsystem MÄTE Processkunskap MÄTE Processkunskap MÄTE reglerteknik A MÄTE Reglerteknik A MÄTE reglerteknik B MÄTE Reglerteknik B MÄTE Mönster- datoriserad MKO Datoriserad mönsterhantering A MKO konstruktion mönsterhantering A datoriserad MKO Datoriserad mönsterhantering B MKO mönsterhantering B datoriserad MKO Datoriserad mönsterhantering C MKO mönsterhantering C Mönsterkonstruktion A MKO Mönsterkonstruktion A MKO Mönsterkonstruktion B MKO Mönsterkonstruktion B MKO Mönsterkonstruktion C MKO Mönsterkonstruktion C MKO Natur- och Viltvård nam Viltvård nam miljökunskap Mikrobiologi och genetik NAM Mikrobiologi och genetik BI växt- och djurliv nam Växt-och djurliv bi ekologi nam Ekologi bi Kretslopp i mark, vatten NAM Kretslopp bi och luft Naturbruks- Arbete med avverknings- NAP Avverkningsmaskiner SKOG produktion maskiner avverkningsaggregat för NAP Avverkningsaggregat för traktor SKOG jordbrukstraktor avverkningsarbete med NAP Avverkning med motorsåg SKOG motorsåg beståndsanläggning och NAP Skogsskötsel A SKOG beståndsvård blomsterbinderi nap Blomsterbinderier ODL ekologisk odling nap Ekologisk odling ODL Frukt- och bärodling NAP Frukt och bärodling ODL golfbaneskötsel nap Golfbanor tdg grovfoderproduktion NAP Grovfoderproduktion ODL inomhusplantering NAP Inomhusplanteringar tdg Mjölk- och nap Mjölk- och nötköttsproduktion DJR nötköttproduktion Motorsåg och röjmotorsåg NAP Motor- och röjmotorsåg NABT naturbrukets yrkesmiljöer NAP Arbetsliv naturbruk nam Odling av grönsaker NAP Odling av grönsaker ODL på friland 8 6 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

87 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Odlingsplanering och NAP Odling planering ODL Naturbruks- specialisering produktion Odling på åker nap Odling på åker ODL Plantskoleskötsel nap Plantskoleskötsel ODL Produktion av energi- och NAP Energiråvara nam industriråvara Naturbruks- Röjningsarbete nap Röjningsarbete SKOG produktion Skogskötsel fördjupning NAP Skogsskötsel C SKOG Skogskötsel grundkurs NAP Skogsskötsel B SKOG transport med småskalig NAP Småskalig transportteknik NABT teknik trädgårdsanläggning NAP Trädgårdsanläggning grundkurs TDG virkesmätning nap Virkesmätning SKOG virkestransport med NAP Virkestransport B SKOG jordbrukstraktor virkestransport med NAP Virkestransport A SKOG skotare Naturbruksteknik Körning med basmaskin NABT Basmaskin körning nabt reparationsteknik nabt Naturbruksmaskiner reparation NABT växthusteknik nabt Växthusteknik nabt Naturkunskap Naturkunskap A nk Naturkunskap A nk naturkunskap B nk Naturkunskap B nk Näringskunskap Näringslära A när Näringslära A när Omvårdnad Omvårdnad sjuka barn OKU Barn- och ungdomssjukvård OMV Omvårdnad psykiatri OKU Psykiatri OMV Omvårdnad A OKU Omvårdnad OMV Omvårdnad akutsjukvård OKU Sjukvård OMV Plastteknik Plastteknik härdplast PLT Härdplast PLT Plastteknik termoplast PLT Termoplast PLT Plåtteknik Plåtbearbetning A PLÅ Plåtbearbetning A PLÅ Plåtbearbetning B PLÅ Plåtbearbetning B PLÅ Plåtbearbetning C PLÅ Plåtbearbetning C PLÅ Produktionsteknik Kvalitetsteknik PRT Kvalitetsteknik PRT Produktionsteknik PRT Produktionsteknik PRT Psykologi Psykologi PS Psykologi A PS Religionskunskap Religionskunskap A RE Religionskunskap A re religionskunskap B RE Religionskunskap B re Rytmik och dans Rytmik och dans ryds Rytmik och dans MU Rättskunskap Affärsjuridik rk Affärsjuridik rk rättskunskap rk Rättskunskap rk Rörlig bild Rörlig Bild A rbl Rörlig bild A rbl rörlig Bild B rbl Rörlig bild C rbl Samhällskunskap Samhällskunskap A SH Samhällskunskap A SH Samhällskunskap B SH Samhällskunskap B SH Samhällskunskap C SH Samhällskunskap C SH Scenisk gestaltning Scenisk gestaltning A SCGE Scenisk gestaltning A tea Scenisk gestaltning B SCGE Scenisk gestaltning B TEA Scenisk gestaltning C SCGE Scenisk gestaltning C TEA Servering Servering A SERV Servering A SERK Servering B SERV Servering B SERK Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 8 7

88 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng Social Social omsorg A SOO Social omsorg SOMS omsorgskunskap Omsorg om person med SOO Utvecklingsstörning/ SOMS utvecklingsstörning funktionshinder Specialarbete SA Projektarbete PA SA Specialidrott Specialidrott A SC Specialidrott A SC Specialidrott B SC Specialidrott B SC Styckningskunskap Styckning gris STYK Styckning gris STYK Styckning nöt STYK Styckning nöt STYK Styckning andra djurslag STYK Styckning övriga djurslag STYK Styrteknik Automationsenheter STR Automationsenheter STR avancerade styrsystem STR Avancerad styrsystem STR CNC-teknik service STR CNC-maskiner STR och underhåll Servoteknik STR Serviceteknik STR Styrteknik B STR Styrteknik B STR Stål- och efterbehandling SMF Efterbehandling MTE metallframställning Metallografi SMF Metallografi MTE Metallurgi grundkurs SMF Metallurgi grundkurs MTE Processmetallurgi SMF Processmetallurgi MTE Pulvermetallurgi SMF Pulvermetallurgi MTE värmelära och ugnsteknik SMF Värmelära och ugnsteknik MTE Svenska Svenska A SV Svenska A SV Svenska B SV Svenska B SV SV201S 60 SV201L 60 SV200S 100 SV200L 100 Svenska C SV Svenska C muntlig och SV skriftlig kommunikation Svenska som Svenska som andraspråk A SV Svenska som andraspråk A SVA andra språk Svenska som andraspråk B SV Svenska som andraspråk B SVA Svetsteknik Bågsvetsmetoder SVSTE Svetsmetoder grundkurs SVST grundkurs Lödning och skärning A SVSTE Lödning och skärning A SVST Lödning och skärning B SVSTE Lödning och skärning B SVST Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST svetsning A1 svetsning A1 Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST svetsning A2 svetsning A2 Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST svetsning B1 svetsning B1 Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST svetsning B2 svetsning B2 8 8 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

89 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST Svetsteknik svetsning C1 svetsning C1 Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST svetsning C2 svetsning C2 Manuell metallbågs- SVSTE Manuell metallbågs- SVST svetsning C3 svetsning C3 MIG/MAG-svetsning A1 SVSTE MIG/MAG-svetsning A1 SVST MIG/MAG-svetsning A2 SVSTE MIG/MAG-svetsning A2 SVST MIG/MAG-svetsning B1 SVSTE MIG/MAG-svetsning B1 SVST MIG/MAG-svetsning B2 SVSTE MIG/MAG-svetsning B2 SVST MIG/MAG-svetsning C SVSTE MIG/MAG-svetsning C SVST Svetsarprövning SVSTE Svetsarprövning SVST tig-svetsning A1 SVSTE TIG-svetsning A1 SVST tig-svetsning A2 SVSTE TIG-svetsning A2 SVST tig-svetsning B1 SVSTE TIG-svetsning B1 SVST tig-svetsning B2 SVSTE TIG-svetsning B2 SVST tig-svetsning C1 SVSTE TIG-svetsning C1 SVST tig-svetsning C2 SVSTE TIG-svetsning C2 SVST Teaterproduktion Teaterproduktion teap Scenisk produktion tea Teaterteknik Teaterteknik teat Ljus och ljudteknik tea Teckenspråk Teckenspråk C-språk TN Teckenspråk för hörande steg 1 TNH kurs A teckenspråk C-språk TN Teckenspråk för hörande steg 2 TNH kurs B Teleinstallation Antenninstallation tei Antenninstallation tei installation och tei Installation och registrering TEI registrering Kabel-tv-teknik tei Kabel tv-teknik tei Lokala datanät tei Lokala datanät tei Säkerhetssystem tei Säkerhetssystem tei Teknologi CAD-teknik A tl CAD teknik A teu CAD-teknik B tl CAD teknik B teu Textil och textil och konfektion TKF Textil och konfektion A TKF konfektion grundkurs Textproduktion Textproduktion A text Textkommunikation A texk textproduktion B text Textkommunikation C texk Transportteknik Distributionstransporter TRTTE Distributionstransporter TRTE Flyggods trtte Flyggods trte Fordonskombinationer TRTTE Fordonskombinationer TRTE Hamn- och terminalarbete TRTTE Hamn- och terminalarbete TRTE Skogstransporter trtte Skogstransporter trte transportfordon trtte Transportfordon grundkurs TRTE grundkurs truck trtte Truck A trte Tryckteknik Grafisk mätteknik tryk Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK Offsettryckning A tryk Tryckteknik A tryk Träförädling Byggvaror träf Byggvaror träf Hyvling grundkurs träf Hyvling grundkurs träf Hyvling profil träf Hyvling profil träf Komponenttillverkning TRÄF Komponenttillverkning TRÄF Logistik träf Logistik träf Meritvärdering TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 8 9

90 Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn kurskod poäng kurskod poäng forts Sågning kantverk TRÄF Sågning kantverk träf Träförädling Sågning reducer träf Sågning reducerare träf Sågning sortering TRÄF Sågning sortering träf Sågning stock träf Sågning stock träf verktygsunderhåll träf Verktygsunderhåll träf virkestorkning träf Virkestorkning träf Träteknik Fanering trä Fanering trä Planmöbler trä Planmöbler trä träbearbetning A trä Träbearbetning A trä träbearbetning B trä Träbearbetning B trä träbearbetning C trä Träbearbetning C trä träbearbetning D trä Träbearbetning D trä ytbehandling trä Ytbehandling trä Turism och Turism och reseservice TURE Turism och resor turi reseservice Underhållsteknik Hydraulik UNDTE Hydralik UND Lager A UNDTE Lager A UND Lager B UNDTE Lager B UND reparationsteknik UNDTE Reparationsteknik UND tribologi UNDTE Tribologi UND Underhåll A UNDTE Underhåll A UND Underhåll B UNDTE Underhåll B UND Underhåll C UNDTE Underhåll C UND Uppriktning UNDTE Uppriktning UND vibrationsteknik UNDTE Vibrationsteknik UND Verkstadsteknik Teknologi industri TL Industriell teknologi ver Montering A ver Montering A ver Montering B ver Montering B ver Skärande bearbetning A VER Skärande bearbetning A VER Skärande bearbetning B VER Skärande bearbetning B VER Slipning A ver Slipning A ver Slipning B ver Slipning B ver verkstadsteknisk grundkurs VER Verkstadsteknisk grundkurs VER Verktygsteknik Formverktyg A verk Formverktyg A verk Formverktyg B verk Formverktyg B verk gnistbearbetning verk Gnistbearbetning verk Jiggar och fixturer verk Jiggar och fixturer verk Pressverktyg A verk Pressverktyg A verk Pressverktyg B verk Pressverktyg B verk verktygsteknik verk Verktygsteknik grundkurs VERK grundkurs VVS-teknik VVS svets A vvt VVS svets A vvt vvs svets B vvt VVS svets B vvt ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

91 TABELL för utbyteskomplettering i avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg. I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild behörighet. Se vidare under rubriken Meritvärdering av betyg. För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå eller högre enligt nedanstående tabell. Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne. 2 Meritvärdering Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnesbetyg betyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Allmän språkkunskap 1 åk gymnasieskolan etapp Biologi 2 2 åk N Biologi B biologi B åk studentexamen bi201 bi1202 -allmän linje,social eller språklig gren -latinlinjen (halv- el helklassisk eller nyspråklig gren) 1 1 åk T Biologi A biologi A bi200 bi1201 Gemensam ämnes- 7 Moderna språk, steg 7 grupp för B-/C-språk Xxx Moderna språk, steg 6 Xxx Moderna språk, steg 5 Xxx åk B-språk etapp 4 B-språk Xxx200 Moderna språk, steg 4 b-språk kurs B Xxx1304 Xxx åk B-språk etapp 3 C-språk Xxx201 Moderna språk, steg 3 3 åk C-språk C-språk kurs B Xxx1303 Xxx åk B-språk etapp 2 B-språk kurs A Moderna språk, steg 2 2 åk C-språk xxx207 Xxx åk C-språk C-språk kurs A Moderna språk, steg 1 xxx205 Xxx1301 Elektronik Åk 3 T elteknisk gren Ellära Åk 3 T elteknisk gren TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 9 1

92 Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnesbetyg betyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Engelska 3 engelska C, EN åk HSEN Engelska B, EN201 Engelska B, EN1202 Åk 3 studentexamen 1 2 åk två- el treårig linje Engelska A, EN200 Engelska A, EN1201 Filosofi 2 Filosofi B FS årig yrkesinriktad linje Filosofi FS200 Filosofi A FS åk gymnasieskolan Fysik 2 3 åk NT Fysik B, FY200 Fysik B, FY Åk 3 studentexamen Fysik B, FY202 reallinjen (teknisk, biologisk, matematisk gren) Åk 2 från treårigt tekniskt gymn. 1 2 åk tvåårig teknisk linje Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201 Åk 2 fackskolan, teknisk linje Företagsekonomi 3 2 åk två- el treårig ekonomisk linje Företagsekonomi B Företagsekonomi B FE203 FE åk Distributions- o kontorslinje åk gymnasieskolan Företagsekonomi A Företagsekonomi A FE201 FE1202 Grekiska 2 grekiska B, grk åk H Grekiska, grekiska A, grk200 grk1201 Hemspråk 3 3 åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål B 0000H0 Xxx1403 b-språk, Xxx200 Moderna språk, steg 4 b-språk B, Xxx208 Xxx åk hemspråk etapp åk hemspråk Hemspråk, Xxx401 Modersmål A Xxx1402 b-språk A Moderna språk, steg 2 xxx207 Xxx1302 Historia 2 3 åk gymnasieskolan Historia B, HI201 Historia B, HI åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A, HI200 Historia A, HI1201 Kemi 3 Kemi B, KE201 Kemi B, KE Åk 3 N Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201 Studentexamen reallinjen (biologisk gren, matematisk gren) 1 Åk 2 T ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

93 Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnesbetyg betyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli Meritvärdering Matematik 5 3 åk NT Matematik E, MA205 Matematik E, 3550N Åk 3 studentexamen MA reallinjen, (teknisk gren, matematisk gren) 4 Matematik D, MA204 Matematik D, MA åk SE Matematik C, MA203 Matematik C MA1203 Matematik C1 MA202 2 åk Te Åk 3 studentexamen allmän linje (social gren) reallinjen (biologisk gren, social gren) 2 2 åk från 3-årig linje Matematik B Matematik B MA201 MA åk 2-årig linje/specialkurser Matematik A Matematik A 1 åk 3-årig linje MA200 MA1201 treåriga yrkesinrik. linjer fullst. kurs Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Naturkunskap 3 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap B Naturkunskap B nk201 nk åk gymnasieskolan Naturkunskap A Naturkunskap A nk200 nk1201 Produktion M, Åk 3 T maskinteknisk gren Psykologi 3 Psykologi B, PS åk tvåårig vårdlinje Psykologi A, PS200 Psykologi A, PS åk gymnasieskolan Religionskunskap 2 Religionskunskap B Religionskunskap B re201 re åk gymnasieskolan Religionskunskap A Religionskunskap A re200 re1201 Rättskunskap, åk E Rättskunskap, Rättskunskap, rk201 rk1203 Samhällskunskap 4 Samhällskunskap C Samhällskunskap C SH202 SH åk HSE Samhällskunskap B Samhällskunskap B SH201 SH åk gymnasieskolan Samhällskunskap A Samhällskunskap A SH200 SH åk gymnasieskolan TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 9 3

94 Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod Ämneskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnesbetyg betyg Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Svenska språket 6560S 3 3 åk HSENT 6560S03 Svenska B, SV204 Svenska B, SV1202 Svenska litteratur 6560L Åk 3 studentexamen 6560L03 Svenska, SV200S * och SV200L SV201S och SV201L 2 2 åk tvåårig linje/specialkurs 6560S02 3-årigt yrkesinriktad linje 6560L02 1 Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201 Svenska som 1 oavsett åk Svenska som andra Svenska som andra främmande språk språk, SVA2202 språk, SVA1202 Teknologi Teknologi C, TL Åk 2 T Teknologi B, TL203 Åk 1 Te maskinteknisk gren 1 teknologi A, TL202 * Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett. 9 4 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

95 TABELL för utbyteskomplettering i avgångsbetyg från komvux Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot kurs- eller ämnesbetyg. För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå enligt nedanstående tabell. 2 Meritvärdering Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Allmän språkkunskap, etapp åk gymnasieskolan Biologi, etapp åk N Biologi B 3 åk studentexamen BI1202 allmän linje, social eller språklig gren BI201 latinlinjen (halv- el helklassisk eller ny- språklig gren) Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk B-språk Moderna språk, steg 4 Xxx1304 B-språk kurs B Xxx208 B-språk Xxx200 Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk B-språk Moderna språk, steg 3 3 åk C-språk Xxx1303 C-språk kurs B Xxx206 C-språk Xxx201 Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk B-språk Moderna språk, steg 2 2-åk C-språk Xxx1302 B-språk kurs A Xxx207 Elektronik, etapp Åk 3 T elteknisk gren Ellära, ellära etapp Åk 3 T elteknisk gren Engelska, etapp åk HSEN Engelska B Åk 3 studentexamen EN1202 EN201 Engelska, etapp åk två- el treårig linje Engelska A EN1201 EN200 Filosofi, etapp årig yrkesinriktad linje Filosofi 1 åk gymnasieskolan FS1201 FS200 Fysik, etapp åk NT Fysik B Åk 3 studentexamen FY1202 reallinjen (teknisk, biologisk, FY200 matematisk gren) FY202 Åk 2 från treårigt tekniskt gymnasium Fysik, etapp åk tvåårig teknisk linje Fysik A Åk 2 fackskolan, teknisk linje FY1201 FY201 Företagsekonomi, etapp åk två- el treårig ekonomisk linje Företagsekonomi B FE1203 FE203 Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål B Xxx1403 Hemspråk Xxx402 Historia, etapp åk gymnasieskolan Historia B HI1202 HI201 TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G 9 5

96 Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Historia, etapp åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A HI1201 HI200 Kemi, etapp Åk 3 N Kemi A Studentexamen KE1201 reallinjen (biologisk gren, matematisk KE200 gren) Matematik, etapp åk NT Matematik E Åk 3 studentexamen MA1205 reallinjen (teknisk gren, matematisk MA205 gren) Matematik, etapp åk SE Matematik C 2 åk Te MA1203 Åk 3 studentexamen MA203 allmän linje (social gren) Matematik C1 reallinjen (biologisk gren, social gren) MA202 Matematik, etapp åk 2-årig linje/specialkurs Matematik A 1 åk 3-årig linje MA1201 treåriga yrkesinriktade linjer MA200 Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Naturkunskap, etapp åk gymnasieskolan naturkunskap B nk1202 Produktion, etapp Åk 3 T maskinteknisk gren Psykologi, etapp åk tvåårig vårdlinje Psykologi A PS1201 PS200 Religionskunskap, etapp åk gymnasieskolan religionskunskap A re1201 re200 Rättskunskap, etapp åk E rättskunskap rk1203 rk201 Samhällskunskap, etapp åk HSE Samhällskunskap B SH1202 SH201 Samhällskunskap, etapp åk gymnasieskolan Samhällskunskap A SH1201 SH200 Svenska språket, etapp S 03 3 åk HSENT Svenska B Svenska litteratur, etapp L 03 Åk 3 studentexamen SV1202* SV204* SV200S SV201S SV200L SV201L Teknologi, etapp teknologi C tl204 Teknologi. etapp Åk 2 T teknologi B Åk 1 Te maskinteknisk gren tl203 * Om sökande kompletterat med Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett. 9 6 ta b e L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G

97 För teckning över B/C-språk med kurs/ämneskoder I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser. B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli Meritvärdering Arabiska arb1301 steg 1 C-språk kurs A ARA205 arb1302 steg 2 C-språk kurs B ARA206 arb1303 steg 3 b-språk kurs A ARA207 arb1304 steg 4 b-språk kurs B ARA208 arb1305 steg 5 arb1306 steg 6 arb1307 steg 7 Bosniska/kroatiska/ bos1301 steg 1 C-språk kurs A BKS205 serbiska bos1302 steg 2 C-språk kurs B BKS206 bos1303 steg 3 b-språk kurs A BKS207 bos1304 steg 4 b-språk kurs B BKS208 bos1305 steg 5 bos1306 steg 6 bos1307 steg 7 KRO1301 steg 1 C-språk kurs A BKS205 KRO1302 steg 2 C-språk kurs B BKS206 KRO1303 steg 3 b-språk kurs A BKS207 KRO1304 steg 4 b-språk kurs B BKS208 KRO1305 steg 5 KRO1306 steg 6 KRO1307 steg 7 SER1301 steg 1 C-språk kurs A BKS205 SER1302 steg 2 C-språk kurs B BKS206 SER1303 steg 3 b-språk kurs A BKS207 SER1304 steg 4 b-språk kurs B BKS208 SER1305 steg 5 SER1306 steg 6 SER1307 steg 7 Danska dan1301 steg 1 C-språk kurs A DAN205 dan1302 steg 2 C-språk kurs B DAN206 dan1303 steg 3 dan1304 steg 4 dan1305 steg 5 dan1306 steg 6 dan1307 steg 7 Engelska en1301 steg 1 C-språk kurs A EN205 en1302 steg 2 C-språk kurs B EN206 en1303 steg 3 en1304 steg 4 en1305 steg 5 en1306 steg 6 en1307 steg 7 F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K 9 7

98 B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Estniska est1301 steg 1 C-språk kurs A EST205 est1302 steg 2 C-språk kurs B EST206 est1303 steg 3 est1304 steg 4 est1305 steg 5 est1306 steg 6 est1307 steg 7 Finska 6919B FI1301 steg 1 C-språk kurs A FI205 FI1302 steg 2 C-språk kurs B FI206 FI1303 steg 3 b-språk kurs A FI207 FI1304 steg 4 b-språk kurs B FI208 FI1305 steg 5 FI1306 steg 6 FI1307 steg 7 Flamländska/ FLA1301 steg 1 C-språk kurs A FLA205 nederländska FLA1302 steg 2 C-språk kurs B FLA206 FLA1303 steg 3 FLA1304 steg 4 FLA1305 steg 5 FLA1306 steg 6 FLA1307 steg 7 Franska 6130B FR1301 steg 1 C-språk kurs A FR205 FR1302 steg 2 C-språk kurs B FR206 FR1303 steg 3 b-språk kurs A FR207 FR1304 steg 4 b-språk kurs B FR208 FR1305 steg 5 FR1306 steg 6 FR1307 steg 7 Hebreiska HEB1301 steg 1 C-språk kurs A HEB205 HEB1302 steg 2 C-språk kurs B HEB206 HEB1303 steg 3 HEB1304 steg 4 HEB1305 steg 5 HEB1306 steg 6 HEB1307 steg 7 Isländska isl1301 steg 1 C-språk kurs A ISL205 isl1302 steg 2 C-språk kurs B ISL206 isl1303 steg 3 isl1304 steg 4 isl1305 steg 5 isl1306 steg 6 isl1307 steg 7 Italienska 6928B it1301 steg 1 C-språk kurs A IT205 it1302 steg 2 C-språk kurs B IT206 it1303 steg 3 b-språk kurs A IT207 it1304 steg 4 b-språk kurs B IT208 it1305 steg 5 it1306 steg 6 it1307 steg F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K

99 B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Japanska 6930C JAP1301 steg 1 C-språk kurs A JAP JAP1302 steg 2 C-språk kurs B JAP206 JAP1303 steg 3 JAP1304 steg 4 JAP1305 steg 5 JAP1306 steg 6 JAP1307 steg 7 Kinesiska 6934C KI1301 steg 1 C-språk kurs A KI KI1302 steg 2 C-språk kurs B KI206 KI1303 steg 3 KI1304 steg 4 KI1305 steg 5 KI1306 steg 6 KI1307 steg 7 Lulesamiska LSM1301 steg 1 C-språk kurs A LSM205 LSM1302 steg 2 C-språk kurs B LSM206 LSM1303 steg 3 b-språk kurs A LSM207 LSM1304 steg 4 b-språk kurs B LSM208 LSM1305 steg 5 LSM1306 steg 6 LSM1307 steg 7 Nordsamiska nsm1301 steg 1 C-språk kurs A NSM205 nsm1302 steg 2 C-språk kurs B NSM206 nsm1303 steg 3 b-språk kurs A NSM207 nsm1304 steg 4 b-språk kurs B NSM208 nsm1305 steg 5 nsm1306 steg 6 nsm1307 steg 7 Persiska PER1301 steg 1 C-språk kurs A PER205 PER1302 steg 2 C-språk kurs B PER206 PER1303 steg 3 PER1304 steg 4 PER1305 steg 5 PER1306 steg 6 PER1307 steg 7 Polska POL1301 steg 1 POL1302 steg 2 POL1303 steg 3 b-språk kurs A POL207 POL1304 steg 4 b-språk kurs B POL208 POL1305 steg 5 POL1306 steg 6 POL1307 steg 7 Portugisiska PO1301 steg 1 C-språk kurs A PO C PO1302 steg 2 C-språk kurs B PO206 PO1303 steg 3 b-språk kurs A PO207 PO1304 steg 4 b-språk kurs B PO208 PO1305 steg 5 PO1306 steg 6 PO1307 steg 7 2 Meritvärdering F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K 9 9

100 B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Ryska ry1301 steg 1 C-språk kurs A RY205 ry1302 steg 2 C-språk kurs B RY206 ry1303 steg 3 b-språk kurs A RY207 ry1304 steg 4 b-språk kurs B RY208 ry1305 steg 5 ry1306 steg 6 ry1307 steg 7 Spanska 6470B SP1301 steg 1 C-språk kurs A SP C SP1302 steg 2 C-språk kurs B SP SP1303 steg 3 b-språk kurs A SP207 SP1304 steg 4 b-språk kurs B SP208 SP1305 steg 5 SP1306 steg 6 SP1307 steg 7 Swahili SWA1301 steg 1 C-språk kurs A SWA205 SWA1302 steg 2 C-språk kurs B SWA206 SWA1303 steg 3 SWA1304 steg 4 SWA1305 steg 5 SWA steg 6 SWA1307 steg 7 Sydsamiska SSM1301 steg 1 C-språk kurs A SSM205 SSM1302 steg 2 C-språk kurs B SSM206 SSM1303 steg 3 b-språk kurs A SSM207 SSM1304 steg 4 b-språk kurs B SSM208 SSM1305 steg 5 SSM1306 steg 6 SSM1307 steg 7 Teckenspråk C-språk kurs A TN201 C-språk kurs B TN202 Tornedalsfinska tfi1301 steg 1 C-språk kurs A TFI205 tfi1302 steg 2 C-språk kurs B TFI206 tfi1303 steg 3 b-språk Kurs A TFI207 tfi1304 steg 4 b-språk kurs B TFI208 tfi1305 steg 5 tfi1306 steg 6 tfi1307 steg 7 Tyska 6680B ty1301 steg 1 C-språk kurs A TY C ty1302 steg 2 C-språk kurs B TY206 ty1303 steg 3 b-språk kurs A TY207 ty1304 steg 4 b-språk kurs B TY208 ty1305 steg 5 ty1306 steg 6 ty1307 steg 7 Ungerska UNG1301 steg 1 C-språk kurs A UNG205 UNG1302 steg 2 C-språk kurs B UNG206 UNG1303 steg 3 UNG1304 steg 4 UNG1305 steg 5 UNG1306 steg 6 UNG1307 steg F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K

101 Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid universitet och högskolor För meritvärdering av akademiska meriter, se SUHF:s rekommendationer. Äldre akademiska examina, som inte finns registrerade i LADOK, ska ge akademiska poäng. Kandidatexamen ger 180 hp och Magisterexamen ger 240 hp. För annan icke poängsatta utbildningar finns inga fastställda rekommendationer. Vid varje lärosäte finns praxis som tillämpas. Tabellen visar en jämförelse mellan äldre universitets- och högskolebetyg och poäng/högskolepoäng vid universitet och högskolor. 2 Meritvärdering Översättningstabell Betygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års Högskolepoäng studieordning och studieordning och fram fr o m 1 juli 2007 tidigare stadgar t o m 30 juni 2007 Försvarlig (1/2 betyg) 10 p godkänd 15 hp godkänd Godkänd (1 betyg) 20 p godkänd 30 hp godkänd Icke utan beröm godkänd (1 betyg med spets) 20 p väl godkänd 30 hp väl godkänd Med beröm godkänd (2 betyg) 40 p godkänd 60 hp godkänd Med utmärkt beröm godkänd (2 betyg med spets) 40 p väl godkänd 60 hp väl godkänd Berömlig (3 betyg) 60 p godkänd 90 hp godkänd Mycket berömlig (3 betyg med spets) 60 p väl godkänd 90 hp väl godkänd Utmärkt (4 betyg) 80 p godkänd 120 hp godkänd Särskilt utmärkt (4 betyg med spets) 80 p väl godkänd 120 hp väl godkänd B I L A G A : Ä l d r e H Ö G S KO L E M E R I T E R 1 0 1

102 Beräkning av meritvärde exempel Slutbetyg från gymnasieskolan utfärdat 2010 utökat program med komplettering En sökande har ett slutbetyg från Samhällsvetarprogrammet utfärdat Det är ett utökat program på gymnasiepoäng. Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap är utökade kurser. Förutom slutbetyget finns ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med kurserna Engelska A och B. Den sökande anmäler sig till Juristprogrammet som har områdesbehörighet 1. De särskilda behörighetskraven är Historia A och Samhällskunskap A. Den sökande uppfyller kravet för grundläggande och särskild behörighet med slutbetyget. Så här ser betyget ut: Fullständig poäng: Individuell poäng: Kurskod Kurs Betyg Poäng Anmärkn. BI1201 Biologi A MVG 100 EN1201 Engelska A VG 100 EN1202 Engelska B VG 100 EN1203 Engelska C MVG 100 ESV1201 Estetisk verksamhet MVG 50 FS1201 Filosofi A MVG 50 GE1201 Geografi A MVG 100 HI1201 Historia A MVG 100 HI1202 Historia B MVG 100 HI1203 Historia C MVG 100 IDH1201 Idrott och hälsa A MVG 100 KUHI1201 Filmkunskap MVG 50 U KUHI1202 Kultur- och idéhistoria MVG 100 MA1201 Matematik A G 100 MA1202 Matematik B G 50 NK1201 Naturkunskap A MVG 50 NK1202 Naturkunskap B MVG 100 PA1201 Projektarbete MVG 100 PS1201 Psykologi A MVG 50 PS1202 Psykologi B MVG 50 RE1201 Religionskunskap A MVG 50 RE1202 Religionskunskap B MVG 50 RK1203 Rättskunskap MVG 50 SH1201 Samhällskunskap A MVG 100 SH1202 Samhällskunskap B MVG 100 SH1203 Samhällskunskap C MVG 100 SV1201 Svenska A MVG 100 SV1202 Svenska B MVG 100 SV1203 Litteratur och litteraturvetenskap MVG 50 U SV1205 Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation MVG 50 TY1303 Tyska steg 3 G 100 TY1304 Tyska steg 4 G B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G

103 Bokstavsbetygen motsvaras av följande siffervärden: MVG = 20, VG = 15, och G = 10. IG ger 0. Jämförelsetal För att få fram jämförelsetalet multipliceras först siffervärdet med kursens gymnasiepoäng, gyp. Här har vi summerat kurspoängen för respektive siffervärde: 20 x gyp = x 200 gyp = x 350 gyp = gyp Meritvärdering Det sammanlagda betygsvärdet blir då som divideras med den fullständiga gymnasiepoängen 2 500, /2 500 = 18,20. Betyget i de utökade kurserna, Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap, räknas inte med i jämförelsetalet eftersom kurserna inte krävs för behörighet. Betyg i utökade kurser räknas bara med i jämförelsetalet om de krävs för behörighet. Från den gymnasiala vuxenutbildningen finns följande kurser: Kurskod Kurs Ursprung Betyg Poäng Datum EN1201 Engelska A V MVG EN1202 Engelska B V MVG Dessa kurser blir utbyteskompletteringar, slutbetygets VG i Engelska A och B byts ut mot MVG. Jämförelsetal efter utbyte blir då (VG) x 200 = = (MVG) x 200 = = /2 500 = 18,6. Jämförelsetal efter komplettering och utbyte blir 18,60. Meritpoäng Den som läst Moderna språk, Matematik och Engelska, så kallade meritkurser, kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Till vissa utbildningar kan också områdeskurser ge meritpoäng. En sökande kan maximalt tillgodoräkna sig 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. För att få meritpoäng måste sökande ha lägst betyget G. Meritpoäng till Juristprogrammet: Meritkurser Engelska B ger 0,5 meritpoäng Engelska C ger 0,5 meritpoäng Tyska steg 3 ger 0,5 meritpoäng Tyska steg 4 ger 0,5 meritpoäng Matematik B ger 0,5 meritpoäng Områdeskurser Följande områdeskurser finns i slutbetyg: Filosofi A, Historia B, Historia C, Kultur och idéhistoria, Psykologi A, Rättskunskap, Religionskunskap B, Samhällskunskap B och Svenska C. Eftersom den sökande redan har maximala 2,5 meritpoäng, kan meritpoäng för områdeskurser inte tillgodoräknas. Meritvärde i grupp I I grupp I, direktgruppen vid urval, blir meritvärdet: 18,20 + 2,5 = 20,70. Meritvärde i grupp II I grupp II, kompletteringsgruppen, med utbyteskompletteringarna i Engelska blir meritvärdet: 18,60 + 2,5 = 21,10 B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G 1 0 3

104 Beräkning av meritvärde exempel För sökande med gymnasiebetyg som meritvärderas enligt A och B, kan meritpoäng läggas till. Exempel 1 Den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har inga komplet teringsbetyg. Den sökande har läst ett fullständigt program som innehåller gymnasiepoäng. Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta. Idrott och hälsa medräknas inte i första steget. Betyget innehåller 100 gp med IG = 100 x 0 = gp med G = 600 x 10 = gp med VG = 950 x 15 = gp med MVG = 750 x 20 = = = Den sökandes jämförelsetal: utan idrott: / = (14,687) 14,69 med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = / = 14,70 Exempel 2 Behörighetskomplettering Se exempel 1. Den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behörighet. Den sökande har kompletterat VG i Fysik B, 150 x 15 = = gp divideras med = Den sökandes jämförelsetal: utan idrott: / = (14,705) = 14,71 med idrott: / = (14,716) = 14,72 Exempel 3 Utbyteskomplettering Se exempel 1 och 2. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget. Följande ersättning görs: 50 gp med IG ersätts med betyg G 200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp 100 gp med VG ersätts med betyget MVG 100 IG - 50 IG = 50 x 0 = G G + 50 G (tidigare IG) = 450 x 10 = VG VG VG (tidigare G) (Fysik B) = x 15 = MVG + 50 MVG (tidigare G) (tidigare VG) = 900 x 20 = Den sökandes jämförelsetal: utan idrott: / 2550 = (15,588) 15,59 med idrott: / 2650 = (15,566) 15, B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G

105 Exempel 4 Tilläggskomplettering Fortsättning på exempel 3. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i slutbetyget. Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg: 100 gp med betyg G 150 gp med betyg VG 300 gp med betyg MVG 2 Meritvärdering Jämförelsetalet beräknas enligt nedan: Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen. Uträknat från ex 3 (utan idrott) MVG 300 x 20 = Den sökandes jämförelsetal: / = (16,052) 16,05 Eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet medräknas dessa inte. Exempel 5 Reducerat program Den sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp. 100 gp med betyg IG 100 x 0 = gp med betyg G x 10 = gp med betyg VG (inkl idrott) 800 x 15 = Den sökandes jämförelsetal: / = 11,25 Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg Beräkning av meritvärde från och med ST2012 före och efter komplettering Uträkning av meritvärde Betygsmedelvärde från det utländska gymnasiebetyget 7,70 (Nd) Mprel = 20-10(10-7,70) = 15, Det preliminära meritvärdet 15,40 ger meritpoängskompensation 1,25. Uträkning av meritvärde plus komplettering Meritvärdet är 15,40. Kompletteringar från Komvux med två 100 poängskurser med betyget MVG (20) Jämförelsetal = 15,40 x ,2(100x20)+(100x20) + 1,25 = 17, B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G 1 0 5

106 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer exempel Betyg i kompletteringsämnet finns i betyget Exempel 1 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser matematik med betyg 2. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom de höjer betygspoängen. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Kurs B, C och D medräknas som tilläggskom pletteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer be tygs poängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. c) Matematik kurs C krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i matematik kurs C. Kurs B och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. Kurs A och E medräknas inte eftersom de inte höjer betygspoängen. Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med 3 årskurser matematik med betyg 2. Betygspoängen är 57/17 = 3,36 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs C krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i kurs C. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet teringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet teringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. Exempel 3 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 års kurser matematik med betyg 2. Betygspoängen är 55/14 = 3,93 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom betygspoängen ef ter behörighetskomplettering blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG betygs poängen. Exempel 4 Sökande har avgångsbetyg från samhällsvetenskaplig linje med 3 årskurser matematik med betyg 3. Betygspoängen är 47/14 = 3, B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G

107 Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG, kurs B = MVG, kurs C = MVG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs A, trots att behörigheten uppnås i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då blir högre. Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet teringar eftersom betyg på samma nivå som i av gångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget kan medräknas som tilläggskomp letteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. Exempel 6 Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med 3 årskurser engelska med betyg 2. Betygspoängen är 57/17 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G Engelska krävs inte för särskild behörighet. Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer betygspoängen. Betyget i engelska i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs B. Kurs A medräknas inte som tilläggskomp lettering eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att utbyteskomp lettering gjorts. Betyg i kompletteringsämnet saknas i betyget 2 Meritvärdering c) Matematik krävs inte för behörighet Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer betygspoängen. Betyget i matematik i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs C. Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på högre nivå än i avgångsbe tyget kan medräknas som tilläggskomp lettering om det höjer betygspoängen. Exempel 5 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser engelska med betyg 2. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = VG Engelska kurs B krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B. Exempel 1 Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i matematik. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångs betyget läggs betyget i kurs B till eftersom det är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp let teringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i mate matik kurs E till. B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G 1 0 7

108 Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomp letteringar om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget. c) Matematik krävs inte för behörighet. Kurs B, C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygspoängen. d) Matematik kurs C krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs C till. Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen. Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i engelska. Betygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G Engelska kurs B krävs för behörighet. Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångs betyget läggs betyget i kurs B till. Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomplettering om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G

109 Mellanårsprogram, omvårdnadsprogrammet Exempel 1 Behörighetskomplettering Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. Samtliga ämnen medräknas, även eventuella lokala kurser som har separat betyg. Betygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte särskild behörighet. Den sökande har kompletterat med VG i Fysik B. VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Mellanårsprogram, naturvetenskapsprogrammet Exempel 1 Behörighetskomplettering Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. Betygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande har betyg i Kemi A, men för särskild behörighet krävs Kemi B. Den sökande har kompletterat med G i Kemi B. G i detta fall motsvarar betygsvärde 3. Eftersom kursen krävs för behörighet byts ämnesbetyget i av gångs betyget ut mot betyget i Kemi A trots att betygspoängen sänks. 2 Meritvärdering Exempel 2 Utbyteskomplettering Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet företagsekonomi med betyg 4 där kurserna Företagsekonomi A och Organisation och ledarskap ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna inte bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare ämnesbetyget tas bort. Exempel 2 Utbyteskomplettering Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet matematik med betyg 3 där kurserna matematik A, B, C1, D och E ingått. Sökande har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit betyget 5. Eftersom kurserna bygger på varandra byts det ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med det nya kursbetyget. Exempel 3 Tilläggskomplettering Sökande har kompletterat med betyg i nationella kurser som inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor i torra utrymmen, Odling av grönsaker på friland, Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel. I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de höjer betygspoängen. Exempel 3 Tilläggskomplettering Sökande har kompletterat med betyg i nationella och lokala kurser som inte ingår i av gångs betyget: Matlagning (lokal kurs) och Geografi A och B (nationella kurser). I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget 5. Endast de nationella kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom det inte går att tilläggskomplettera med lokala kurser. Exempel 4 Motsvarandebedömning Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes betygspoäng påverkas inte. B I L A G A : E X E M P E L M E R I T VÄ R D E R I N G AV B E T Y G 1 0 9

110 3. URVAL Urval till grundnivå När det är fler behöriga sökande än platser till en utbildning, fördelas platserna genom urval. Urval kan grundas på betyg, högskoleprov m m. Samtliga sökande rangordnas i den grupp eller de grupper där de uppfyller villkoren. Den som inte kan antas i urvalet får ett reservnummer. Till vissa utbildningar kan många reserver erbjudas plats vid återbud och till andra är det få eller inga. Ett lågt reservnummer är ingen garanti för att erbjudas plats. Fördelning av platser Vid urval till en utbildning skall enligt högskole förordningens 7 kap 13 platserna fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av högskoleprovs resultat och högst en tredjedel på grundval av högskolan bestämda urvalsgrunder. Betygsurval Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett urval bland alla behöriga sökande. Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov används. Betygsurvalet består av två grupper, betygsgruppen, som delas i B I och B II, samt folkhögskolegruppen, BF. Betygsgruppen B I gymnasiebetyg utan kompletteringar, med undantag för elever med examen från yrkesprogram som skaffat sig grundläggande behörighet genom att komplettera inom kommunala vuxenutbildningen B II gymnasiebetyg med kompletteringar Folkhögskolegruppen BF sökande med folkhögskoleomdöme Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg: 1 Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i B I och B II. 3. Platserna i BII minskas med en tredjedel av platserna. Platserna förs över till BI. Sökande som har höjt sitt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i BI och BII (i grupp I med ditt ursprungliga meritvärde och i grupp II med ditt nya meritvärde). Du som kompletterat för att bli behörig konkurrerar bara i B II. B I betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning utan kompletteringsbetyg (direktgruppen). Betyg i utökad kurs som dokumenteras med samlat betygsdokument räknas inte som komplettering, utan dessa sökande konkurrerar i grupp I. Gäller sökande som har Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen* Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning (grundläggande behörighet före 1 januari 2010) Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning Äldre gymnasieutbildningar Utländska gymnasiebetyg. * I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som omfattar gymnasiepoäng måste minst gymnasiepoäng avse kurser från vuxenutbildning. B II betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning med kompletteringsbetyg (kompletteringsgruppen). I denna grupp ingår sökande som kompletterat för behörighet med betyg som utfärdats efter det att slut-/avgångsbetyget utfärdats, kompletterat med betyg för att höja sitt jämförelsetal eller kompletterat med meritkurser. Sökande som styrker särskild behörighet genom basårsstudier, folkhögskolestudier eller andra motsvarande kunskaper ingår också i BII U R VA L

111 Gäller sökande som har Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där mindre än 2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning (grundläggande behörighet före 1 januari 2010) Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning Äldre gymnasieutbildning Utländska gymnasiebetyg. BF intyg från folkhögskola Behöriga sökande med lika meriter Vid lika meriter får urval göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter ska göras genom prov, t ex högskoleprovet. Sent anmälda, SA Denna urvalsgrupp är till för sena anmälningar. Sökande som inkommer med en sen anmälan placeras i denna urvalsgrupp och tilldelas meritvärde efter ankomstdatum. Efteranmälan, ea Efteranmälan är en sen anmälan som hanteras efter sista maskinella urval. Sökande som är behörig rangordnas efter det datum anmälan kom in. Om det finns eller uppstår lediga platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort en sen anmälan att kunna antas. Mer information om hur efteranmälningar hanteras ges av respektive lärosäte. Provurval, hp I provurvalet HP deltar alla behöriga sökande med giltigt högskoleprovsresultat. Lägsta godkända resultat för att delta i provurvalet är 0,1 poäng om inte annat framgår av anmälningskatalogen. HA-gruppen (högskoleprovsresultat + eventuell poäng för arbetslivserfarenhet) slopades fr o m antagningen till höstterminen Av högskolan beslutade urvalsgrunder Urvalsgrunderna kan bestå av 1. Andra särskilda prov än högskoleprovet. 2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen. 3. Andra för utbildningen sakliga omständigheter. Övriga behöriga sökande, ös Sökande som inte kan konkurrera i betygs- eller provurvalet kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller sökande med någon av följande bakgrunder utbildning med avgångsbetyg utan betyg i fem- eller sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens), viss folkhögskoleutbildning utan studieomdöme, reell kompetens (GBÖB) utan giltigt högskoleprovsresultat (se avsnitt Högskoleprov). Särskilda prov för urval Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om: utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens. Om högskolan vill använda särskilda prov till fler platser än 1/3 krävs Högskoleverkets tillstånd. utbildningar med konstnärlig examen. Respektive högskola beslutar. Andra urvalsgrupper Vid antagning kan andra urvalsgrupper förekomma t ex för akademiska meriter och arbetslivserfarenhet. Meritvärdering av äldre akademiska meriter beskrivs i tabellen Äldre högskolemeriter. De poänggränser som rekommenderas för meritvärdering av akademiska meriter finns beskrivna i SUHF:s rekommendationer. Reservantagning Reservantagning görs när så många antagna har tackat nej till sina platser att det har uppstått lediga platser på en utbildning. Respektive universitet och högskola kallar reserver i tur och ordning utifrån urvalsresultat och i enlighet med vad respektive lärosäte bestämmer. 3 urval Se mer information om högskoleprovet längre ned. Urval till utbildning på avancerad nivå Högskoleförordningen 7 kap 32 33, SUHF:s rekommendationer. U R VA L 1 1 1

112 Bedömningshandboksgruppens tilllämpningsbeslut I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3 av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vuxenutbildning för att sökande ska ingå i grupp I. Minst gymnasiepoäng för slutbetyg om gymnasiepoäng (enbart nya kurser). Minst gymnasiepoäng för slutbetyg om gymnasiepoäng (konverterade och nya kurser). Minst gymnasiepoäng för slutbetyg om gymnasiepoäng (enbart gamla kurser). (Bedömningshandboksgruppen 2008). Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg från gymnasieskolan, ingår i BI. Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i urvalsgrupp I. (Bedömningshandboksgruppen , , ) Sökande som styrker grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår i BII. (Bedömningshandboksgruppen ). Sökande som styrker grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodoräkna sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare och ingår då i BII. (Bedömningshandboksgruppen ). Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlingsutbildning som i efterhand kompletterar med Svenska B/ Svenska som andra språk B ingår i BII. (Bedöm ningshandboksgruppen ) Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytter ligare betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser från vuxenutbildnigen som inte ingår i slutbetyget från vuxenutbildningen och som utfärdats senast samma dag som slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI. Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde deltar med det högre meritvärdet också i BII. Kompletteringsbetyget kan avse utbytes- (Grupp A, B och C) och tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara räknas om sökande höjer sitt meritvärde. (Bedömningshandboksgruppen ). Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studiekurs ingår i BI. (Bedömningshandboksgruppen ) Sökande med dubbla betyg Sökande från Lycée Francais Saint Louis de Stockholm och Tyska skolan i Stockholm har enligt regeringsbeslut rätt att utfärda dubbla betyg. För sökande som både har ett slutbetyg från svensk gymnasieskola och ett avgångsbetyg (baccalauréat) från Franska respektive Abiturbetyg (tyska studentexamen) från Tyska skolan ska sökande själv meddela vilket betyg som ska ligga till grund vid urval och sökande ingår i grupp I och/eller II. Om inget val görs kommer det svenska betyget att ligga till grund för urval. (Beslut bedömninghandboksgrupp 2009, expertgruppen ). Högskoleprovet Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdighetsprov, som ger ett mått på förmåga att klara av högskolestudier genom att mäta sådana kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla högskoleutbildningar. Högskoleprovet genomförs två gånger om året, på en lördag. Högskoleprov utomlands För den som är permanent bosatt utomlands eller studerar utomlands, finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller skandinaviska skolor i Europa. Det går inte att göra provet på ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte i andra världsdelar bl a på grund av tidsskillnaderna. (Bedömningshandboksgruppen ) U R VA L

113 Anpassade högskoleprov För gravt synskadade finns anpassade prov på DAISY och punktskrift. Synsvaga kan göra det ordinarie högskoleprovet med längre provtid. Intyg från syncentral krävs. Personer med dyslexi kan också göra det ordinarie högskoleprovet med längre tid. För att få göra provet måste sökande styrka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av en av Högskoleverket godkänd intygsgivare. Om provdeltagaren på grund av ett funktionshinder behöver speciella arrangemang (till exempel extra belysning eller en mindre skrivsal) vid provtillfället bör högskoleenheten försöka ordna detta. Provdeltagaren ska därför vända sig till den högskola där provet skrivas. Det är inte säkert att alla önskemål om anpassning kan tillgodoses. Giltiga prov inför respektive antagningstillfälle Högskoleprov Gäller för gjort tidigast: anmälan till: VT 2007 HT 2012 HT 2007 VT 2013 VT 2008 HT 2013 HT 2008 VT 2014 VT 2009 HT 2014 Tidplan för Högskoleprovet 3 urval Prov på annan dag än lördag Om någon av religiösa skäl inte kan genomföra provet en lördag, finns möjlighet att göra det på en annan vecko dag. Eftersom detta prov är sekretessbelagt, får provet endast genomföras vid ett tillfälle. Provet äger endast rum under våren. HT 2012 VT 2013 Sista anmälningsdag 15 september 15 februari Provdag 27 oktober 6 april Provet som ur valsinstrument Sökande med lägst 0,1 poäng i provresultatet och som i övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar i provurvalet. Undantag kan finnas. Resultatet av högskoleprovet gäller i tio kalenderhalvår efter det kalenderhalvår då provet genomförts, d v s elva provresultat är giltiga. Vid antagning i NyA sker automatisk överföring av högskoleprovsresultaten efter varje provtillfälle och den sökande konkurrerar på det bästa giltiga resultatet. De som inte har svenskt personnummer måste själv skicka in en kopia av sitt resultatbesked. Se även under Urval. U R VA L 1 1 3

114 4. SKOLFORMER I tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behörighet. De flesta utbildningar ger placering i betygsurvalet. Fackskola Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social, ekonomisk och teknisk. Fackskolan ersattes av gymnasieskolans tvååriga linjer. Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i skala 1 5 (sifferbetyg). Skolformen fanns under åren (den sista klassen gick ut 1972). Folkhögskoleutbildning Sökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven för behörighet till högskoleutbildning. Folkhögskolekurser kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer yrkesinriktade. För att en folkhögskolekurs ska ge grundläggande behörighet ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla grundläggande behörighet krävs att det är en allmän kurs eller en allmän kurs med särskild inriktning. För att eleven ska erhålla ett studieomdöme krävs att kursen till hälften består av allmänna ämnen. Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studieomdöme eller inte. Sökande med intyg om grundläggande behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i Grupp BF. Grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier ska styrkas genom intyg om grundläggande behörighet. Sökande med intyg om allmän behörighet från utbildning som avslutats före den 1 juli 1998 upp fyller kraven för grundläggande behörighet. Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildningsrådet och VHS, ska användas för att styrka grundläggande/allmän behörighet som uppfylls genom studier vid folkhögskola, se bilaga. Under våren kommer Högskoleverket besluta om övergångsregler med anledning av ändrade tillträdesregler för Gy11/Vux12. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som genomgått folkhögskoleutbildning om han har gått 1. en treårig utbildning, eller 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 3. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskola, samt har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande Godkänd i gymnasieskolans kärnämnen svenska/svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap. Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har läst de kärnämneskurser som krävs för den grundläggande behörigheten kan styrka dessa kunskaper på annat sätt, t ex genom prövning i gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget Godkänd (motsvarande) eller motsvarande kurs på högre nivå. Kärnämnena är svenska/svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap. Allmän behörighet För allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller följande tre delkrav: 1) en avslutad, minst 2-årig, utbildning som bygger på grund skolan 2) ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst betyget Godkänd i Svenska B 3) ämnet engelska i en omfattning som motsvarar två årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativ lägst betyget Godkänd i engelska A Den studerande kan uppfylla kraven för allmän behörighet i kombination med studier i andra skolformer. Kurs/ kurser på folkhögskola ska dock alltid omfatta minst 30 veckor på heltid. Uppgifter om särskild behörighet som sökande erhållit genom studier vid folkhögskola ska också styrkas med det särskilda intyget från rektor. Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte. Meritvärdering För att konkurrera i betygsurvalets Grupp Bf ska sökande ha erhållit studieomdöme S K O L F O R M E R

115 Studieomdöme har följande poängvärde: Utmärkt = 4 Mycket god = 3 God = 2 Mindre god = 1 I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler än ett omdöme från samma kurs och kurstillfälle. I dessa fall används det lägre värdet vid urval. För sökande som genomgått flera folkhögskoleutbildningar, som var för sig uppfyller villkoren för behörighet och urvalsgruppsplacering, och därvid fått olika studieomdömen, ska utbildningen med bäst studieomdöme användas. Behöriga sökande från folkhögskola som saknar studieomdöme deltar inte i betygsurvalet. Poängvärdet påverkas inte av ämnes- eller kursbetyg som erhållits i gymnasieskolan eller gymnasial vuxen utbildning. Friskolor Studier vid friskolor som godkänts av Skolverket ger grundläggande/allmän behörighet och särskild behörighet under förutsättning att eleverna erhåller avgångs-/slutbetyg motsvarande gymnasie skolans. Waldorfskolor Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda slutbetyg. Elev med slutbetyg från 12-årig Waldorfskola som läst enligt studieplan WK10 12/WK och har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt slutbetyg uppfyller kraven för grundläggande behörighet på samma sätt som sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Varje ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från gymnasieskolan. Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som fastställts av VHS och Waldorfskolefederationen (se bilaga). Av blanketten framgår vad studierna i respektive ämne motsvarar i gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfärdades tidigast för elever som avslutade sin 12-åriga skolgång vårterminen För elever som inte läst samtliga kurser som ingår i studieplanen för WK10 12/WK kan skolan utfärda slutbetyg från reducerad studiegång. Reduceringen kan uppgå till max 10 procent av ett fullständigt slutbetyg. Reglerna är de samma som för reducerat program i gymnasieskolan. I slutbetyg från Waldorfskola kan nationella kurser ingå. Det kan avse betyg i enstaka kurser eller utbildningar där elevens samtliga kurser är nationella. Betyg med enbart nationella kurser motsvarar nationella program från friskola. 4 skolformer Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gymnasie skolan när det gäller avgångsbetyg från 12-årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12. (Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis) Betyg från Waldorfskola Biologi, utan angivelse av att överkurs avses Biologi, överkurs Engelska Fysik, utan angivelse av att överkurs avses Fysik, överkurs Historia Kemi, utan angivelse av att överkurs avses Kemi, överkurs Matematik (avslutad i kl 10 el 11) Matematik (t.o.m. klass 12 utan angivelse av att överkurs avses) Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Tyska Motsv nivå från gymnasieskola Naturkunskap kurs B kurs B kurs B Ger ej särskild behörighet till någon högskoleutbildning kurs B kurs B Kemi 1 åk Te / kurs B kurs B kurs C kurs E kurs A kurs B kurs B steg 3 S KO L F O R M E R 1 1 5

116 Elever som läst moderna språk motsvarande steg 1 och 2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla slutbetyg från fullständigt program. Elev med avgångsbetyg från 12-årig Waldorfskola utfärdat t o m vårterminen 1998 uppfyller kraven för grundläggande behörighet. Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas avgångsbetyget som avgångsbetyg från gymnasieskolan. Sökande som endast har betyg med omdöme placeras i provgruppen om giltigt högskoleprov finns. Om endast betyg med omdöme finns måste den särskilda behörigheten styrkas genom särskild prövning. För särskild behörighet krävs lägst betyg 3/G. Se förteckning över Waldorfskolans kurskoder sist i detta avsnitt. Avgångsbetyg med sifferbetyg (t o m vt 98) Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i idrott medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer betygspoängen. Behörighetskomplettering Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för behörighet medräknas alltid oavsett nivå. Utbyteskomplettering Betyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne (ej kurs) efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg från Waldorfskola. Tilläggskomplettering Betyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i kurser i ämnen som inte finns med i avgångsbetyget kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget på motsvarande nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola bedömts motsvara. Biologi = Naturkunskap B Biologi överkurs = Biologi B Engelska = Engelska B Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts som tilläggskomplettering) Fysik överkurs = Fysik B Historia = Historia B Kemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts som tilläggskomplettering) Kemi överkurs = kemi B Matematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A Matematik avslutad åk 12 = Matematik C Matematik överkurs = Matematik E Religion = Religion A Samhällskunskap = Samhällskunskap B Svenska = Svenska B Tyska = Tyska B-språk B Slutbetyg med bokstavsbetyg enligt WK (fr o m vt 99 t o m vt 02) och WK (fr o m vt 03) Samtliga betyg utom idrott och hälsa medräknas. Betyg i idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Slutbetyg fr o m den 1 januari 2010 Betyg i idrott och hälsa medräkas alltid. Betyg i utökade kurser medräknas i jämförelsetalet om det krävs behörighet eller i meritvärdet som meritpoäng. Behörighetskomplettering Komplettering med betyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid. Utbyteskomplettering Betyg i kurs ersätts med nytt betyg som erhållits efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning kan inte ersätta betyg i slutbetyg från Waldorfskola. Tilläggskomplettering Betyg i kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas om det höjer betygspoängen och betyget avser kurs i ämne som inte ingår i slutbetyget eller om det erhållits på samma nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola motsvarar. Gäller endast för sökande med slutbetyg före 1 januari Meritpoäng gäller sökande med slutbetyg fr o m VT 1999 Sökande med slutbetyg från Waldorfskola meritvärderas med samma villkor som sökande från gymnasieskolan vad avser möjligheten för meritpoäng. Kurser i moderna språk, engelska och matematik från Waldorf som bedöms motsvara nationella kurser i gymnasieskolan ger meritpoäng. Det gäller också de kurser som motsvarar de områdeskurser som Högskoleverket fastställt. Betyg i kurser som kan ge meritpoäng och som sökande i efterhand har kompletterat med tillgodoräknas i grupp II S K O L F O R M E R

117 Gymnasieskolans linjer Gymnasieskolans två- och treåriga linjer har ersatts av gymnasieskolans program. Elev som genomgått gymnasie skolans linjer har avgångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala 1 5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanligaste ämneskoderna längre fram i avsnittet. Avgångsbetyg från s k mellanårsprogram 95 96, se information under "Gymnasieskolans nationella program". Mindre studiekurs Se avsnitt Andra behörighetsgrunder/mindre studiekurs under flik 1. Utökad studiekurs Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer kan ha deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen som inte är obligatoriska för den studieväg som eleven går, s k utökad studiekurs. I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med slutsiffran 8 i studievägs- och ämneskoderna. Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i utökad studiekurs med kompletteringsbetyg. Treåriga yrkesinriktade linjer På treåriga linjer lästes yrkesämnena i moduler. Av avgångsbetyget framgår hur många moduler som erbjudits eleven och hur många som godkänts. Antalet erbjudna och godkända moduler påverkar inte den grundläggande behörigheten. Godkända moduler räknas inte med i meritvärderingen. Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska, samhällskunskap, engelska allmän/särskild kurs, idrott samt ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar på olika årskurser beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet motsvarar 2 åk social linje. Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk kompletteringskurs HSE eller NT. Ämnesbetyg från årskurs tre motsvarar då ämnesbetyg från treårig teoretisk linje. Betyg i matematik motsvarande S- respektive N/T-linjen anges med S resp N i ämneskoden. Gymnasieskolans nationella program Höstterminen 1992 ersattes gymnasieskolans linjer och specialkurser av nationella alternativt specialutformade program. Programmen, är treåriga, och är uppbyggda av kurser, inte årskurser. Gemensamt för alla fullständiga program är att eleven har betyg i samtliga kärnämnen och i ett specialarbete/projektarbete. Kärnämnena i gymnasieskolan är: Svenska A+B/Svenska som andra språk A + B Engelska A Samhällskunskap A Religionskunskap A Matematik A Naturkunskap A Idrott och hälsa A Estetisk verksamhet Slutbetyg När elev fått betyg i alla kurser som ingår i elevens studie väg inklusive specialarbete/projektarbete ska slutbetyg utfärdas. Efter avslutad kurs sätts bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG). Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många gymnasiepoäng ett fullständigt slutbetyg ska omfatta avgörs av efter vilken timplan studierna bedrivits. Slutbetyg Gymnasieskola 2000 Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gymnasiestudier tidigast den 1 juli 2000 omfattar gymnasiepoäng, oavsett om det avser något av de 17 nationella programmen eller ett specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar 750 gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 50 gymnasiepoäng. Elever som har betyg i blandat gamla och nya kurser får slutbetyg som omfattar lägst gymnasiepoäng. Gymnasiepoängen för gamla kurser konverteras enligt SKOL:FS 2000: skolformer Frivilliga val Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser kan ha bytt ut undervisning i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en annan studieväg än den eleven själv tillhör (inbytesämne/ fritt tillval). Fritt tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i vissa fall kan betyg från årskurs 2 innehålla två betyg i samma ämne. Slutbetyg Gymnasieskola 1994/ /00 Ett slutbetyg för elever som påbörjade sina studier i programgymnasiet under perioden 1995 till 1999 består för fullständigt program från N- S- eller E-programmet av gymnasiepoäng och från övriga program gymnasiepoäng. För elever som påbörjade sina studier 1994 har fullständiga slutbetyg respektive gymnasiepoäng. Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 30 gymnasiepoäng. S KO L F O R M E R 1 1 7

118 Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (SFS 2007:1347) Förordningen gäller för utbildning som påbörjats mellan den 1 juli 2008 och den 30 juni Elever som intagits till ett nationellt eller specialutformat program som innehåller yrkesämnen inom gymnasieskolan kan ansöka om att få övergå till lärlingsutbildning. Det avser alla program undantaget naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Samma studievägskoder som för de nationella programmen ska användas men med tillägget LF. Exempel: BFLF för elev som gått över från Barn- och fritidsprogrammet till lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska, tillsammans med den utbildning som eleven genomgått på ett nationellt eller specialutformat program innan eleven övergick till lärlingsutbildningen, ha en omfattning om gymnasiepoäng. Utbildningen ska omfatta svenska A/svenska som andra språk A engelska A matematik A religionskunskap A ämnena idrott och hälsa (IDHF1201), samhällskunskap (SHF1201) och historia (HIF1201) med 50 gymnasiepoäng (särskilda kursplaner SKOLFS 2008:64-66). projektarbete. Elev har möjlighet att välja de kärnämneskurser som inte är obligatoriska i försöksverksamheten. Historia (HIF1201) är dock obligatorisk för försöksverksamheten. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (ALF1201) omfattar minst gymnasiepoäng, SKOLFS 2008:63. Grundläggande behörighet för högskolestudier (Bedömningshandboksgruppen ) För grundläggande behörighet från försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning krävs att sökande har slutbetyg omfattande gymnasiepoäng med lägst betyget Godkänt i gymnasiepoäng inklusive lägst betyg Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska (A + B), engelska (A) och matematik (A). För grundläggande behörighet krävs Svenska B utöver de kärnämneskurser som är obligatoriska för försöksverksamheten. Reducerat program Elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan åtgärdas på annat sätt. Eleven får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Rektor fattar beslut. Eftersom reduceringen högst får omfatta tio procent uppfylls den grundläggande behörighet av elev med maximal reducering om samtliga betygsatta kurser är godkända. För slutbetyg utfärdade fr o m 1 jan 2010 kommer det att krävas ett fullständigt program för grundläggande behörighet, vilket innebär att ett slutbetyg med reducerad studiekurs inte ger grundläggande behörighet. Utökat program Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler gymnasiepoäng än vad som krävs för ett fullständigt program och får då slutbetyg från ett utökat program. Det framgår inte av slutbetyget vad som är utökat. Eleven kan också välja att få ett slutbetyg från fullständigt program och ett samlat betygsdokument där övriga kurser dokumenteras. Om sökande åberopar slutbetyg från utökat program medräknas samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal. Specialutformat program Specialutformat program utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Programmet motsvarar ett nationellt program och ger grundläggande behörighet för hög skolestudier under samma förutsättningar som ett nationellt program. Individuellt program Motsvarar inte ett nationellt eller specialutformat program och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier. Avgångsbetyg (mellanårsprogram) Elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992 och 1993, s k mellanårsprogram, har avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg omfattar för N-, S- och E-programmet gymnasiepoäng och övriga program gymnasiepoäng. Avgångsbetygen utfärdades med fullständig, mindre eller utökad studiekurs på samma sätt som avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande betyg (skala 1 5) i de kurser som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångsbetyget redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfattande ämnesbetyg eller separat. Internationell Baccalaureat IB IB-utbildning är en internationell utbildning. I Sverige ges IB-utbildning vid 29 gymnasieskolor. Den examen som ges är Internationell Baccalaureat Diploma IB. Examen omfattar sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på Subsidiary Level eller Standard Level. Poängskalan (Total Points) är mellan poäng. Det krävs 24 poäng för godkänd examen S K O L F O R M E R

119 Sökande som inte klarat IB-examen kan få ett IB certifikat. Certifikatet ger inte grundläggande behörighet, men kan ge behörighet i enstaka ämnen. Omprövning inom IB kallas för retake. Elev får efter prövning nytt diplom. Sökande som har IB-examen har inte rätt att tillgodoräkna sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits parallellt med IB-utbildning. Gymnasial vuxenutbildning Det gymnasiala vuxenutbildningssystemet är utformat på samma sätt som gymnasieskolans program. Studerande i gymnasial vuxenutbildning läser dock inte ett speciellt program utan bestämmer själva vilka kurser utöver kärnämnena som ska ingå i slutbetyget. Kärnämnena i gymnasial vuxenutbildning är: svenska A+B/svenska som andra språk A+B engelska A samhällskunskap A religionskunskap A matematik A naturkunskap A. Nya kursplaner infördes i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli Gymnasiepoängen varierar beroende på när elevens slutbetyg är utfärdat. I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de timplaner som gällde före 1 juli 2001, nedan kallat gamla kurser (minst 30 gymnasiepoäng), och kurser enligt de kursplaner som infördes 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst 50 gymnasiepoäng). Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan inte, som för slutbetyg från gymnasieskolans program, vara reducerat eller utökat. Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och 93/94 har erhållit sifferbetyg i respektive kurs. Fr o m 1 juli ges bokstavsbetyg. Sökande som inte har slut- eller avgångsbetyg dokumenterar studierna med samlat betygsdokument. Sökande med slutbetyg som innehåller sifferbetyg meritvärderas i skala 1 5. Slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning fr o m den 1 juli gymnasiepoäng enbart nya kurser Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600 gymnasiepoäng) bortsett från betyg i Idrott och hälsa A och Estetisk verksamhet, som inte kan ingå i slutbetyget. Betyg i specialidrott kan inte heller ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Projektarbetet är inte obligatoriskt men kan ingå i slutbetyget. Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta mer än gymnasiepoäng. (SFS 2008:120) gymnasiepoäng blandat gamla och nya kurser Skolverket har föreskrivit om hur gamla kurser ska omräknas i ett nytt slutbetyg, SKOLFS 2001:19. För ett slutbetyg som innehåller både gamla (omräknade) kursbetyg och nya kursbetyg är omfattningen för ett slutbetyg minst gymnasiepoäng. Projektarbete är inte obligatoriskt men kan ingå i slutbetyget. Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta mer än 2399 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120) gymnasiepoäng t o m 30 juni 2002 Slutbetyg om gymnasiepoäng utfärdades till och med den 30 juni I slutbetyget ska ingå betyg i gamla kurser och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya kurserna omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa B ingår ska slutbetyget omfatta minst gymnasiepoäng. Fr o m 1 januari 2000 får i ett slutbetyg ingå betyg från gymnasial vuxenutbildning, Statens skolor för vuxna samt från gymnasieskolan. Undantaget är betyg i kurserna Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A som inte får ingå i slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte förekomma i gymnasial vuxenutbildning och kan därför inte ingå i ett slutbetyg. Detta gäller också betyg i specialarbete. Avgångsbetyg från Komvux Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var relaterad till gymnasieskolan. Elever i Komvux erhöll efter avslutade studier ett s k avgångsbetyg 3 alternativt avgångsbetyg 2 vilket motsvarar treårig respektive tvåårig teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från Komvux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studie kurs finns inte. Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas vid beräkning av meritvärde. För äldre system i komvux där eleven läste enligt samma kursplaner som för två- eller treåriga linjer finns andra koder för respektive kurs. Nivån anges då i intervall kombinerat med ämneskod. Korrespondensstudier Intyg över korrespondensundervisning ger normalt inte behörighet, studierna per korrespondens måste dokumenteras genom särskild prövning. 4 skolformer S KO L F O R M E R 1 1 9

120 Hermods har examensrätt och kan utfärda betyg. Dessa betyg värderas som gymnasiebetyg. Detsamma gäller för Centrum för flexibelt lärande (CFL), tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand. Lärlingsutbildning (äldre) Lärlingsutbildning som dokumenterats genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning kan ge grundläggande/allmän behörighet om den sökande uppfyller kraven för grundläggande/allmän behörighet i svenska och engelska. Vid meritvärdering ska betyget från den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. Behörighet i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till skola kan endast bedömas om det framgår vilken kurs den sökande läst. Normalskolekompetens Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala 1 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Studentbetyg osv. samt bilaga Normalskolekompetens. Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan Påbyggnadsutbildning (tidigare högre specialkurs) bygger på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis inte grund för grundläggande/allmän behörighet. Det s k tredje året Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tredje påbyggnadsår har därigenom 1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl grundläggande / allmän som särskild behörighet för högskolestudier 2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga utbildningen 3 utbildning för ny yrkeskompetens Tredje året kan ha mycket olika innehåll beroende på vilken utbildning kommunen valt att ge (benämns ofta ÖV72). Endast betyg där det klart framgår vad visst ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/ämnesnivå kan beaktas och meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande men kan ge behörighet i ämnen för högskolestudier. Specialkurser Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i gymnasieskolans linjesystem som inte ingick i någon linje. Specialkursernas utbildningar knyter ofta an till ett bestämt yrke. Kurslängderna varierar från någon vecka till flera läsår. Specialkurser som bygger på tvåårig utbildning i gymnasieskolan benämns högre specialkurs. För att en specialkurs ska ge grundläggande behörighet krävs att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre specialkurs är en påbyggnadsutbildning och ger inte grundläggande behörighet. Sökande måste om han/hon i sin specialkurs saknar 2 årskurser svenska (delat betyg) och 2 årskurser engelska styrka dessa kunskaper med lägsta betyget Godkänd i svenska B och engelska A eller 2 årskurser/etapp 2 utan betygskrav. I tabellen över förutbildningar för grundläggande behörighet finns de specialkurser som kan ge grundläggande behörighet förtecknade. Studentexamen Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala 1 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och bilaga Studentbetyg. Studieförbund Kurser i studieförbundens regi kan omfatta allt från hobbykurser till cirklar på universitetsnivå. Utbildning inom studieförbund ger ingen behörighet. Svensk gymnasieutbildning på annat språk Svensk gymnasieutbildning på annat språk än svenska behandlas som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning. Undervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska. Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde fr.o.m. ht Svenska för grundläggande/allmän behörighet måste alltid kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar dokumenteras på annat sätt än som svenskt slut-/avgångsbetyg ska de behandlas som utländska förutbildningar. Engelskspråkig Flera skolor har gymnasieskolans program med engelska som huvudspråk (tidigare samhällsvetenskaplig och/eller naturvetenskaplig linje och även tvåårig linje). Tvådelat betyg ges i engelska. Eleverna har antingen två respektive tre årskurser svenska med delat betyg eller svenska A + B. Det förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som tillhör International Baccalauréate-undervis ningen. I sådana fall anges svenskan som Swedish B eller Swedish A, A1 eller A2. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga International Baccalauréate. För ytter ligare upplysning om behörighet och betygsskala se Handbok för bedömning S K O L F O R M E R

121 av utländsk gymnasieutbildning under Internationella utbildningar. Svenska som B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/ allmän behörighet. Finskspråkig Finskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad H, S och N-linje samt tidigare tvåårig linje fanns i Stockholm till och med vårterminen Där lästes finska som huvudspråk och tvådelat betyg gavs i finska. Eleverna har delat betyg i svenska två respektive tre årskurser. Svenska som B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/allmän behörighet. Tyskspråkig Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få både tysk studentexamen (Abitur) och fullständigt svenskt avgångsbetyg (under förutsättning att hela gymnasiet genomgåtts i Sverige). Utbildningen är 13-årig som i Tyskland. 4 skolformer Franskspråkig Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta fransk studentexamen (Baccalauréat). Man kan även vid skolan välja att avlägga OIB (Option International Baccalauréat) som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs B och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T o m vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda svenska avgångsbetyg. Övrigt Utbildningarna realexamen praktisk realexamen enhetsskola grundskola ger inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig ge grundläggande/allmän behörighet. S KO L F O R M E R 1 2 1

122 Förteckning över de vanligaste ämneskoderna Teoretiska ämnen Allmän språkkunskap Bild/teckning Biologi Engelska Filosofi Finska Franska (B) 6130B Fysik Geografi Historia Idrott/gymnastik Kemi Latin Matematik Matematik (N) 3550N Musik Naturkunskap Psykologi Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd (mjuk) Spanska (C) 6470C Svenska Svenska språket 6560S Svenska litteratur 6560L Tyska Yrkesinriktade ämnen Barnavårdspraktik Barn- o ungdomskunskap Bostads o miljökunskap Byggteknik Datateknik Datakunskap Eldriftteknik Elektronik Elkraft Ellära El-teleteknik Elteknik Fartygsteknik Fordonsteknik Formgivning Konsumentkunskap Kostkunskap Konstruktion (maskin) (bygg) Maskinteknik Organisk kemi Processteknik Produktion Social o familjekunskap Teknologi Textilkunskap (sömnad) Textilkunskap (vävning) Verkstadsteknik Vårdämnen Anatomi o fysiologi Mikrobiologi o hygien Sjukdomslära Farmakologi Vårdkunskap Social servicekunskap Tandsjukdomslära Tandvårdskunskap Röntgenkunskap S K O L F O R M E R

123 Tabell över Waldorfskolans kurskoder enligt kursplan WK I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolverket. De interna kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten. WK10-12 WK Kurskoder och poäng Motsvarande kurs (fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan program gyp) program gyp) gymnasieskola 2000 Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av och poäng och poäng Skolverket 2006 Svenska och dramatik WALSV WAL2SV SV Svenska A+B Litteratur och litteraturhistoria WALSV WAL2SV SV Svenska A+B Engelska grundläggande kurs WALEN WAL2EN EN Engelska A Engelska fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN EN Engelska B Filosofi FS Religionskunskap och WALRE01 50 WAL2RE01 50 RE Religionskunskap A livsåskådning 1) 1) Religionskunskap A+B Religionskunskap RE Religionskunskap B fördjupningskurs Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH SH Samhällskunskap A Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH IDH Idrott och hälsa A Datakunskap DAA Biologi* WALBI WAL2BI BI Biologi A+B Kemi* WALKE01 80 WAL2KE KE Fysik* och astronomi WAL2FY FY Fysik A Fysik* WALFY01 80 Fysik A Matematik WALMA WAL2MA MA Matematik A grundläggande kurs Matematik fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 50 MA Matematik B Matematik fortsättningskurs 2 WALMA03 50 WAL2MA MA Matematik C Matematik fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA Matematik D Projektiv geometri och WALMA05 40 WAL2MA05 50 MA utvidgad algebra Moderna språk** WAL2TY Moderna språk, steg 3 Moderna språk** WAL2TY Moderna språk, steg 4 Moderna språk 1 MSPR1351*** 100 Moderna språk, steg 1 Moderna språk 2 MSPR1352*** 100 Moderna språk, steg 2 Moderna språk 3 MSPR1353*** 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk 4 MSPR1354*** 100 Moderna språk, steg 4 Historia WALHI01 80 WAL2HI HI Historia A Musik och musikhistoria WALMUHI WAL2MUH MU Eurytmi WALIDH WAL2IDH DNS * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B. 4 skolformer ** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02. *** Istället för MSPR ska språkkod anges. S KO L F O R M E R 1 2 3

124 WK10-12 WK Kurskoder och poäng Motsvarande kurs (fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan program gyp) program gyp) gymnasieskola 2000 Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av och poäng och poäng Skolverket 2006 Bildkonst WALBL BL Bildkonst och konsthistoria WAL2BL Hantverk HVK501, WAL2HV HNT HVK502 osv. Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 50 WAL2ESV01 50 KUHI Introduktion språk 3 WALTY03/ 60 WALFR03/ WALSP03/ WALIT03 Tyska/ Franska WALTY01/60 B-språk kurs A grundläggande kurs WALFR01 Tyska/ Franska WALTY02/90 B-språk kurs B fortsättningskurs WALFR02 Estetisk praktiska fortsättningskurser Aktuellt ämne med 500-kod Projektarbete WAL2EA Projektarbete Enskilt årsarbete. WALEA01 60 PA1351**** 100 Projektarbete (****endast PA1351) Lokalt tillägg.. WAL1500, 100 WAL1501 osv. Lokalt tillägg/ praktik 150 Övriga kurser Ersättningskurser Aktuellt ämne med nästa 500-kod S K O L F O R M E R

125 5. Tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet GYMNASIESKOLAN nationella program Förutbild- Utbildningens namn ningskod Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg som omfattar minst gymnasiepoäng och 2 för slutbetyg som omfattar minst gymnasiepoäng, SKOLFS 2003:15. För utbildning som påbörjats tidigast den 15 augusti 2007 anges prefix 3, SKOLFS 2009:35 Ger behörighet i betygsurvalet. HP HPHS HPTU HV HR HRHO HRRM IP Handels- och administrationsprogrammet HP Inr Handel och service HP Inr Turism och resor Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet HR Inr Hotell HR Inr Restaurang och måltidsservice Industriprogrammet Förutbild- Utbildningens namn LP Livsmedelsprogrammet ningskod BF BFFD BFPD BP BPAN BPHU BPML BPPC EC ECAU ECDT ECET ECEL Barn- och fritidsprogrammet BF Inr Fritid BF Inr Pedagogisk och social verksamhet Byggprogrammet BP Inr Anläggning BP Inr Husbyggnad BP Inr Måleri BP Inr Plåtslageri Elprogrammet EC Inr Automation EC Inr Datorteknik EC Inr Elektronik EC Inr Elteknik MP MPME MPTT NP NPLDJ NPLHH NPLJO NPLMN NPLSG NPLTD NV NVNA NVMD NVMV Medieprogrammet MP Inr Medieproduktion MP Inr Tryckteknik Naturbruksprogrammet NP Inr Djurvård NP Inr Hästhållning NP Inr Jord NP Inr Miljö- och naturvård NP Inr Skog NP Inr Trädgård Naturvetenskapsprogrammet NV Inr Naturvetenskap NV Inr Matematik och datavetenskap NV Inr Miljövetenskap 5 tabeller EN ENDU ENSF ENVK ES ESBD ESDN ESMU ESTA FP FPFG FPKA FPMA FPPB FPTS Energiprogrammet EN inr Drift- och underhållsteknik EN inr Sjöfartsteknik EN inr VVS- och kylteknik Estetiska programmet ES Inr Bild och formgivning ES Inr Dans ES Inr Musik ES Inr Teater Fordonsprogrammet FP Inr Flygteknik FP Inr Karosseri FP Inr Maskin- och lastbilsteknik FP Inr Personbilsteknik FP Inr Transport OP SP SPEK SPKU SPSA SPSK TE TELIT TELMT TELTF TELMS TELVD Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet SP Inr Ekonomi SP Inr Kultur SP Inr Samhällsvetenskap SP Inr Språk Teknikprogrammet TE Inr Informationsteknik TE Inr Människa och teknik TE Inr Teknik och företagande TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande TE Inr Virtuell design FR FR Friskoleprogram TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T 1 2 5

126 Förutbild- Utbildningens namn ningskod Förutbild- Utbildningens namn ningskod studievägskoder för specialutformade program SM SMBF SMBP SMEC SMEN SMES SMFP SMHP SMHV SMHR SMIP SMLP SMMP SMNP SMNV SMOP SMSP SMTE Specialutformat program SM Specialutformat program närliggande BF SM Specialutformat program närliggande BP SM Specialutformat program närliggande EC SM Specialutformat program närliggande EN SM Specialutformat program närliggande ES SM Specialutformat program närliggande FP SM Specialutformat program närliggande HP SM Specialutformat program närliggande HV SM Specialutformat program närliggande HR SM Specialutformat program närliggande IP SM Specialutformat program närliggande LP SM Specialutformat program närliggande MP SM Specialutformat program närliggande NP SM Specialutformat program närliggande NV SM Specialutformat program närliggande OP SM Specialutformat program närliggande SP SM Specialutformat program närliggande TE Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt 1997 t o m vt Placeras i betygsurvalet. Avgångsbetyg från vt 1995 och vt 1996 (mellanårsbetyg) har prefix M före studievägskoden och placeras i betygsurvalet. BF BF02 BP BPB BPH BPHB BPM BPML BPPL EC ECA ECAU ECE ECEI ECEK ECI ECO11 EN ENE Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet BP Gren byggplåt BP Gren hus och anläggning BP Gren hus och anläggning BP Gren måleri BP Gren måleri BP Gren byggnadsplåt Elprogrammet EC Gren automation EC Gren automation EC Gren elektronik EC Gren installation EC Gren elektronik EC Gren installation EC Lokal gren elektronik/optronik Energiprogrammet EN Gren energi ENEN ENF ENFG ENV ENVV ES ES01 ES021 ESD ESDN ESDT ESK ESKF ESM ESMU FP FPF FPFU FPK FPKA FPR FPRP FPT FPTS FR HP HR HR017 HR02 HRH HRHO HRR HRRE HRS HRSH HV HVFR HVTX IP IPI IPIN IPK IPP IPPR EN Gren energi EN Gren fartygsteknik EN Gren fartygsteknik EN Gren vvs EN Gren vvs Estetiska programmet ES Gren drama ES Gren bild och form ES Gren dans och teater ES dans ES Gren dans och teater ES Gren konst och formgivning ES Gren konst och formgivning ES Gren musik ES Gren musik Fordonsprogrammet FP Gren flygteknik FP Gren flygteknik FP Gren karosseri FP Gren karosseri FP Gren fordonsteknik FP Gren fordonsteknik FP Gren transport FP Gren transport Friskoleprogram Handels- och adm programmet Hotell- o restaurangprogrammet HR Gren restaurang/storhushåll HR Gren storhushåll o restaurang HR Gren hotell HR Gren hotell HR Gren restaurang HR Gren restaurang HR Gren storhushåll HR Gren storhushåll Hantverksprogrammet HV frisör HV Gren textil Industriprogrammet IP Gren industri IP Gren industri IP Gren textil och konfektion IP Gren process IP Gren process TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T

127 Förutbild- Utbildningens namn ningskod Förutbild- Utbildningens namn ningskod IPT IP Gren trä NVNA NV Gren naturvetenskap IPTK IP Gren textil och konfektion NVNA-EN natural sciences programme IPTÄ IP Gren trä NVNAEN natural sciences programme LP LPB Livsmedelsprogrammet LP Gren bageri och konditori NVT NVTE NV Gren teknik NV Gren teknik LPBK LP Gren bageri och konditori OP Omvårdnadsprogrammet LPK LP Gren kött och charkuteri OPO OP Gren omvårdnad LPKC LP Gren kött och charkuteri OPOM OP Gren omvårdnad MP MP08 Medieprogrammet MP, radio/video/kommunikation OPT OPTN OP Gren tandvård OP Gren tandvård MPI MP Gren information och reklam SM Specialutformade program MPIR MPRTV MPT MPTR NP NV NV04 NVN MP Gren information och reklam MP Gren radio och television MP Gren tryckmedia MP Gren tryckmedia Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NV, lokal miljögren NV Gren naturvetenskap SP SP013 SP015 SPE SPEK SPH SPHU SPS SPSA Samhällsvetenskapsprogrammet SP, ekonomi/interclass SP, sp international class SP Gren ekonomi SP Gren ekonomi SP Gren humaniora SP Gren humaniora SP Gren samhällsvetenskap SP Gren samhällsvetenskap 5 tabeller tre- och fyraåriga teoretiska linjer Placeras i betygsur valet. 705 Humanistisk linje (H) 712 helklassisk variant 711 halvklassisk variant 720 Samhällsvetenskaplig linje (S) 730 Ekonomisk linje (E) 750 Naturvetenskaplig linje (N) 755 Teknisk linje (T) tvååriga linjer Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat betyg och 2 åk engelska, allmän eller särskild kurs, ger grundläggande behörighet. Placeras i betygsurvalet. 202 Beklädnadsteknisk linje 201 Bygg- och anläggningsteknisk linje 203 Distributions- och kontorslinje 219 Drift- och underhållsteknisk linje (Du) 204 Ekonomisk linje (Ek) 205 El-tele teknisk linje 221 Estetisk-praktisk linje 206 Fordonsteknisk linje 222 Handels- och kontorslinje (Hk) 207 Jordbrukslinje 208 Konsumtionslinje (Ko) 209 Livsmedelsteknisk linje 210 Musiklinje (Mu) 211 Processteknisk linje 212 Skogsbrukslinje 213 Social linje (So) 218 Social servicelinje 220 Teknisk linje, kemiteknisk gren (TeKe) 214 övriga grenar 274 Trädgårdslinje 215 Träteknisk linje 217 Verkstadsteknisk linje 216 Vårdlinje TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T 1 2 7

128 Förutbild- Utbildningens namn ningskod treåriga yrkesinriktade linjer I försöksverksamhetens första skede (det s k femhundraförsöket) har vissa elever inte haft två åk engelska och måste därför komplettera för grundläggande behörighet. Linjerna är elteleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk, omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE, ELIS, INEM, VT, OSSC, OSOM, VIHS, VIBU. Placeras i betygsurvalet. 441 Byggnads-, plåt- och ventilations teknisk linje 442 Byggnads- och anläggningsteknisk linje 443 El-teleteknisk linje 402 gren för elinstallation 403 gren för industriell elektronik 404 gren för industriell automation 444 Frisörteknisk linje 445 Fordons- och transportteknisk linje 446 Grafisk linje 411 Handelslinje 447 Hantverksteknisk linje 448 Industriell teknisk linje 401 elmekanisk gren 449 Livsmedelsteknisk linje 450 Måleriteknisk linje 431 Naturbrukslinje Omvårdnadslinje 421 gren hälso- och sjukvård 422 gren omvårdnad 423 gren psykiatri 424 gren omsorg om psykiskt utvecklingsstörda 425 gren social service 451 Processteknisk linje 452 Restauranglinje 453 Textil- och beklädnadsteknisk linje 454 Träteknisk linje 428 Vårdlinje gren för omsorger om barn och ungdom 455 Värme- o sanitetsteknisk linje 460 Teoretisk kompletteringskurs, HSE 461 Teoretisk kompletteringskurs, N/T Förutbild- Utbildningens namn ningskod GYMNASIAL VUXEN utbildning Placeras i betygsurvalet. VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser. Omfattar minst gyp. VUXMP Slutbetyg med gamla kurser eller blandat gamla och nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade. Omfattar minst gyp. VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade. Omfattar minst gyp. VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg. Utfärdade senast Omfattar minst gyp. VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Utfärdade senast Omfattar minst gyp. VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Innehåller både kurser och etapper. Kurser på samlade betygsdokument för grundläggande behörighet, se avsnittet Behörighet. SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänt i minst 400 gyp i kärnämneskurser. SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser konverteras. Omfattar minst gyp varav lägst betyg Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser. SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser konverteras. Sifferbetyg- eller blandat sifferoch bokstavsbetyg. Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser. SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser. SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Kursbetyg ufärdat senast Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser. 799 Avgångsbetyg Avgångsbetyg TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T

129 Förutbild- Utbildningens namn ningskod VUX1 VUX3, t o m vt 97 slutbetyg från komvux. Dessa förutbildningkoder används inte fr o m antagningen ht 97 Förutbild- Utbildningens namn ningskod STUDENTEXAMEN Placeras i betygsurvalet. VUX 1 motsvarande Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program VUX 2 motsvarande alla program utom Naturvetenskapligt, Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt program VUX3 motsvarande Estetiska programmet FOLKHÖGSKOLOR Placeras i betygsurvalet Grupp BF. 504 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet inklusive svenska och engelska 505 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet utom svenska och engelska, utfärdades före Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande behörigheten inklusive samtliga kärnämnen 595 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande behörigheten bortsett från kärnämnen HÖGSKOLEEXAMEN 811 allmänna linjen social gren 812 allmänna linjens språkliga gren 1954 års gymnasieordning 823 latinlinjens halvklassiska gren 824 latinlinjens helklassiska gren 825 latinlinjens nyspråkliga gren Även enligt 1933 års stadga eller äldre 890 latinlinjen Enl 1933 års stadga eller äldre 835 reallinjen, teknisk gren 836 reallinjen, biologisk gren 837 reallinjen, matematisk gren 838 reallinjen, nyspråklig gren 839 reallinjen, social gren 891 reallinjen Enl 1933 års stadga eller äldre handelsgymnasium årigt årigt tekniskt gymnasium årigt årigt (specialkurs)* 5 tabeller GBHSM GGBKS GBNEX GGBNKS GBUEX GGBUKS Grundläggande behörighet genom svensk högskolexamen Generellt undantag genom kursstudier Grundläggande behörighet genom examen från nordiska länder Generellt undantag genom kursstudier från nordiska länder Grundläggande behörighet genom examen från övriga länder Generellt undantag genom kursstudier från övriga länder försvarets läroverk 894 normallinje 836 speciallinjens biologiska gren 837 speciallinjens matematiska gren FACKSKOLAN Placeras i betygsurvalet. 227 ekonomisk linje 228 social linje 229 teknisk linje* suhf:s rekommendation * Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng GBÖB Gemensam bedömning av grundläggande behörighet SUHF:s rekommendation TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T 1 2 9

130 Förutbild- Utbildningens namn ningskod NORMALSKOle KOMPETENS (flickskola) Placeras i betygsurvalet. 540 reallinje A 512 övriga linjer SPECIALGYMNASIUM Placeras i betygsurvalet. 833 Bergsskolan i Filipstad 3-årig 834 Bergsskolan i Filipstad 2-årig Finskspråkig gymnasial utbildning Ger allmän behörighet efter komplettering i svenska Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk Engelskspråkig gymnasial utbildning Ger allmän behörighet efter komplettering i svenska Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk 893 Hvilans specialgymnasium Lycée Français Saint-Louis, Stockholm Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter 13-årig utbildning, 5-gradig betygsskala) Tyska skolan i Stockholm (utländsk betygsskala) 523 Waldorfskola (avgångsbetyg från svensk 12-årig utbildning 5-gradig betygsskala) 527 Waldorfskola (annan betygsskala)*) Waldorfskola med slutbetyg WALP WK WALP WK WALP fr o m *) utanför urvalsgrupp TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T

131 ÖVRIGA UTBILDNINGAR Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för de som påbörjade utbildning arna när dessa byggde på grundskola eller motsvarande. Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven uppfylls kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten. Följande förutbildningskoder används: 666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i betygsurvalet Utbildningens namn Kommentar Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng Folkskollärarexamen, 4-årig linje Industriskolor Har sv och eng AGA, ASEA, Atlas Copco, Bofors, Motala verkstads (MV), SAAB, SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 3 läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår av dokumenten. 5 tabeller Ingenjörsutbildning vid kommunal teknisk skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen. Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn, framgår av ämnesförteckningen) Lärlingsutbildning (äldre) Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning. Kan vara 2 eller 3-årig Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 eller marinens tekniska skola, åk 2. Har sv och eng Metodistkyrkans teologiska skola Militär utbildning gymnasiekurs 2 teknikerskola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium, 3-årig kurs Har sv och eng Har sv och eng Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs Småskollärarexamen 3-årig har sv och eng TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T 1 3 1

132 Utbildningens namn Kommentar Stockholms tekniska institut, STI 7-gradig skala t o m 1970 Enl 1957 års läroplan STI 5-gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet STI enligt 1974 års läroplan enligt 1970 och 1974 års läroplan Svenska från 1974 års läroplan ger grundläggande behörighet Svenska missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp) Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T

133 SPECIALKURSER Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller genom samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engelska 2 åk/ engelska A. För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder: 666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i betygsurvalet Specialkurser som placeras i betygsur valet Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Apotekstekniker Bad- och idrottshallspersonal ÖV Bilskadereparationer FO Byggnadsträarbetare Dekoratör Dekoratör Detaljhandel 237 Djurvårdare JO Elmekaniker VE Fartygsteknisk kurs Fastighetsskötsel BA Fiske och fiskeberedning ÖV Fotopersonal ÖV Frisörer ÖV (dam) Utbildningslängd 3 år 248 (herr) Glastillverkning ÖV Åk 1 är gemensam gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren. gren glasslipning och ÖV112 förädlingsarbete Grafisk tecknare ÖV19 Grafisk utbildning, gren för: 246, 247 tryckmedia ÖV tryckning ÖV bokbinderiteknik ÖV bokbinderi, varuförpackn ÖV Guldsmedsteknik ÖV Handel och kontor 5 tabeller TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T 1 3 3

134 Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Hantverksteknik ÖV Inriktning, bl a foto segelmakare tandtekniker maskör perukmakare Hissmontör ET Hushållstekniker Ko Industrielektriker Jord- och skogsbruk JO Jordbruk, skogsbruk och trädgård JO Knäckebrödsmaskinoperatör LI Kustfiske och vattenbruk ÖV Kvarn-, foder- och spannmålspersonal LI Laboratorietekniker TE Laboratorietekniker för industrilaboranter ÖV153 Lackering FO Livsmedels- och konsumentekonomisk kurs Mikromekanik ÖV Musik MU Optiker ÖV Intagningen till denna utbildning upphörde Från och med 1986 blev det påbyggnadsutbildning. Parti och detaljhandel Pianotekniker ÖV Pälsteknisk utbildning BE Åk 1 är gemensam gren skärning BE12 sedan väljs gren. gren sömnad BE13 Reklam och dekoration DK Rennäring JO Reparatörer, smeder, svetsare VE14 Sanerings-, rengöringsoch miljötekniker ÖV Skorstensfejare BA Intagning till denna utbildning upphörde TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T

135 Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Skoteknisk kurs ÖV Tandsköterska VD Finns även som 23-veckors samt 3-terminers utbildning, vilka inte ger urvalsgruppsplacering. Tandtekniker VD Utbildningslängd 3 år Tapetserare ÖV Trafikteknisk kurs Träbaserad produktteknik TR Trädgårdsskötsel/ trädgårdskurs Träförädling TR Åk 1 är gemensam gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren. gren verktygsunderhåll TR14 Turisthotellbranschen LI Turisthotellutbildning finns även som specialkurs på gymnasial vuxenutbildning. Varuhantering och kontorsservice DK Vattenbruk, fiskeodling med vattenvård ÖV Yrkesdansare ÖV tabeller TA B E L L ÖV E R F Ö R U T B I L D N I N G A R F Ö R G R U N D L Ä G G A N D E B E H Ö R I G H E T 1 3 5

136 Förteckning över utländska förutbildningskoder fr o m ht 2006 Förutbildningskod UMAN gällde t o m ht UMAN var en gemensam förutbildningskod för länder som inte hade en landspecifik förutbildningskod. UMAN ersattes av landspecifika koder till vt T ex AUSXX (Australien) eller BELXX (Belgien). Förutbildningskod UUNI betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undantagsfall Förutbildningskod Land Skala AFG50 Afghanistan ALB5 Albanien 5 10 ALG10 Algeriet ANG20 Angola ARGGP Argentina 1 4 ARG4 Argentina 4 10 ARG6 Argentina 6 10 ARM35 Armenien 3 5 ARMXX Armenien AUSXX Australien 7 10 AZE35 Azerbajdzjan 3 5 BAHXX Bahrein BANXX Bangladesh BAN5 Bangladesh 1 5 BAN33 Bangladesh BAN330 Bangladesh BARXX Barbados BELXX Belgien BEN20 Benin BOL3 Bolivia 3,6 7 BOL51 Bolivia BOLXX Bolivia BOS25 Bosnien o Hercegovina 2 5 BOSXX Bosnien-Hercegovina 2 5 BOTXX Botswana BRAGP Brasilien 1 4 BRA5 Brasilien 5 10 BN50 Brasilien BRAXX Brasilien BUF20 Burkina faso BUL36 Bulgarien 3 6 BUR50 Burundi BURXX Burundi CEN10 Centralafrikanska republiken SRIXX Sri Lanka 6 10 CHI47 Chile 4 7 COL50 Colombia COL6 Colombia B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G

137 Förutbildningskod Land Skala COLXX Colombia COS65 Costa Rica CUB70 Cuba CYP10 Cypern DAN Danmark 6 13 DJIXX Djibouti DOM59 Dominikanska republiken EB Europeisk baccalaureat ECU12 Ecuador ECU6 Ecuador 6 10 EGY50 Egypten ELF10 Elfenbenskusten ELS5 El salvador 5 10 ERIGP Eritrea 1 4 EST35 Estland 3 5 ETIGP Etiopien 1 4 FIJXX Fiji FILXX Filippinerna 1 4 FIF Finland, finskspråkig Studentexamen 5 10 FIF08 Finland FIF96- Finland, finskspråkig Studentexamen 5 10 FIF-95 Finland, finskspråkig Studentexamen 5 10 FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1 5 FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5 10 FIS Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 10 FIS08 Finland FIS96- Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 10 FIS-95 Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 10 FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1 5 FITY10 Finland 1 3 FRA Frankrike FRASE Frankrike FAEXX Förenade Arabemiraten GAB9 Gabon GAM3 Gambia 3 10 GAM8 Gambia 8 1 GEO10 Georgien 5 10 GEO35 Georgien 3 5 GHAXX Ghana GHA3 Ghana 3 10 GHA5 Ghana 1 5 GHA8 Ghana 8 1 GRE10 Grekland GUA51 Guatemala GBI20 Guinea-Bissau tabeller B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G 1 3 7

138 Förutbildningskod Land Skala GUI20 Guinea (conakry) GUYXX Guyana HAIXX Haiti HON61 Honduras HONXX Hong Kong IBGG Internationell Baccalaureat IBPG Internationell Baccalaureat IBNY Internationell baccalaureat INTXX Internationella gymnasieutbildningar INDXX Indien INOXX Indonesien 6 10 IRLXX Irland IRK50 Irak IRN10 Iran ISLGP Island 1 4 ISL5 Island 5 10 ISR45 Israel ITA36 Italien ITA6 Italien JAM6 Jamaica 6 10 JAP25 Japan 2 5 JOR50 Jordanien JUG25 Fd Jugoslavien 2 5 KAGP Kambodja 1 4 KAMGB Kamerun 6 10 KAM10 Kamerun KANXX Kanada 6 10 KAP10 Kap Verde KAZ35 Kazakstan 3 5 KEN10 Kenya 6 10 KENGP Kenya 1 4 KIGP Kina 1 4 KIN50 Kina KIN60 Kina KIR35 Kirgizistan 3 5 KOB10 Kongo/Brazzav KOS25 Kosovo 2 5 KOK50 Zaire/Kongo KORGP Korea 1 4 KOR91 Korea 9 1 KOR25 Korea 2 5 KRO25 Kroatien 2 5 KUW50 Kuwait LET35 Lettland 3 5 LET5 Lettland B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G

139 Förutbildningskod Land Skala LIB50 Libyen LIB3 Liberia 3 10 LIB60 Liberia LIBXX Libanon el LIB10 Libanon LIB100 Libanon LICXX Lichtenstein LIT35 Litauen 3 5 LIT5 Litauen 5 10 LUXXX Luxemburg MAD20 Madagaskar MAK25 Makedonien 2 5 MALI1 Mali MAL06 Malaysia 6 10 MAL08 Malawi 8 1 MALXX Marocko MAR20 Marocko MAUGB Mauritius 6 10 MAUFR Mauritius MEX6 Mexico 6 10 MOL10 Moldavien 5 10 MOL35 Moldavien 3 5 MONXX Mongoliet 2 5 MOZ10 Mocambique MYAXX Burma/Myanmar NAMXX Namibia 1 7 NED6 Nederländerna NEDXX Nederländerna 6 10 NEPXX Nepal NIC51 Nicaragua NIC60 Nicaragua NIGA3 Nigeria 3 10 NIGA8 Nigeria 8 1 NIG20 Niger NOKUN Norge NOA1 Norge, allmänfaglig 2 6 NOH Norge, handel och kontorfag 2 6 NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2 6 NZEXX Nya Zeeland el 6 10 GGBU Ospec OMAXX Oman OSS35 Oss fd Sovjetunionen 3 5 PAKXX Pakistan 33% 100% PAK363 Pakistan 363 1,1 PAL50 Palestina tabeller B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G 1 3 9

140 Förutbildningskod Land Skala PAN35 Panama 3 5 PAR25 Paraguay 2 5 PAR5 Paraguay 5 10 PER11 Peru PLN35 Polen 3 5 PLN36 Polen 2 6 POR10 Portugal QAT50 Qatar RUM10 Rumänien 5 10 RUM5 Rumänien 5 10 RWA50 Rwanda RWAGP Rwanda 1 4 RYS35 Ryssland 3 5 OSS35 Ryssland 3 5 SAUXX Saudarabien SCH36 Schweiz 3 6 SCH46 Schweiz 4 6 SCHXX Schweiz SEM25 Serbien och Montenegro 2 5 SEN20 Senegal SEYXX Seychellerna SIEXX Sierra leone SIE3 Sierra leone 3 10 SIE8 Sierra leone 8 1 SINXX Singapore 6 10 SLO25 Slovenien 2 5 SOM50 Somalia SOM60 Somalia SPA3 Spanien 3 6 SRIXX Sri Lanka STOXX Storbritannien 6 10 SUD50 Sudan SLK4 Slovakien 4 1 SVK41 Slovakien 4 1 SWAXX Swaziland SYDXX Sydafrika SYD05 Sydafrika 5 10 SYD06 Sydafrika 6 10 SYRXX Syrien TAD35 Tadzjikistan 3 5 TAIXX Taiwan TANXX Tanzania 6 10 TONXX Tonga TCH1 Tchad THAGP Thailand B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G

141 Förutbildningskod Land Skala TJE4 Tjeckiska rep. 4 1 TOG1 Togo TUN10 Tunisien TUR25 Turkiet 2 5 TUR5 Turkiet 5 10 TUR45 Turkiet TRK35 Turkmenistan 3 5 TYV4 Tyskland 4 1 UGAXX Uganda 6 10 UKR12 Ukraina 4 12 UKR25 Ukraina 2 5 UKR35 Ukraina 3 5 UNG2 Ungern 2 5 URG06 Uruguay 6 10 URG03 Uruguay 3 6 URG05 Uruguay 5 12 USAXX USA USGED USA USAGP USA 1 4 USA70 USA USA65 USA UZB35 Uzbekistan 3 5 VEN1 Venezuela VIEXX Vietnam 5 10 VIRXX Vitryssland VIR35 Vitryssland 3 5 VIR10 Vitryssland 3 10 VITXX Vitryssland YEM5 Yemen 5 10 ZAMXX Zambia 8 1 ZIMXX Zimbabwe 6 10 ÅLA Åland 1 5 ÅLA08 Åland, yrkesutb. 1 5 ÅLA98 Åland, yrkesutb 1 5 ÅLV10 Åland 1 3 ÅLS Åland, studentlinjen 5 10 ÅLX Åland, studentexamen 5 10 ÖST4 Österrike 4 1 INTXX Internationell gymnasieutbildning UMAN UUNI Utländskt universitetsutbildning UOAG Utländskt oavslutad gymnasieutbildning 5 tabeller B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G 1 4 1

142 Förutbildningsförteckning över utländska förutbildningar t o m vt 2004 Kod Land Kod Land ÅLA ÅLS ÅLSE ÅLX ÅLXE ÅLX6 ÅLX96 ÖST ÖSTA ÖSTE AK2 AK3 ALG ARG AUS BELA BELE BOL BRN BUL CEY CHI COL CYP CYPA CYPE DAN DANA DANE EB ECU EGY EST ESTA ESTE ETI FIF FIFE FIF96 FIM FIN FIP FIS FISE Åland gymnasieutbildning /motsvarande Åland studentlinjen Åland studentlinjen Åland med studentexamensbetyg Åland med studentexamensbetyg Åland gymnasieexamen Åland gymnasieexamen Österrike gymnasieutbildning/motsvarande Österrike gymnasieutbildning/motsvarande Österrike gymnasieutbildning/motsvarande Utländsk gymnasieutbildning Utländsk gymnasieutbildning Algeriet gymnasieutbildning/motsvarande Argentina gymnasieutbildning/motsvarande Australien gymnasieutbildning/motsvarande Belgien gymnasieutbildning/motsvarande Belgien gymnasieutbildning/motsvarande Bolivia gymnasieutbildning/motsvarande Brasilien gymnasieutbildning/motsvarande Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarande Sri Lanka gymnasieutbildning/motsvarande Chile gymnasieutbildning/motsvarande Colombia gymnasieutbildning/motsvarande Cypern gymnasieutbildning/motsvarande Cypern gymnasieutbildning/motsvarande Cypern gymnasieutbildning/motsvarande Danmark gymnasieutbildning/motsvarande Danmark gymnasieutbildning/motsvarande Danmark gymnasieutbildning/motsvarande Europeisk Baccalaureat Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande Egypten gymnasieutbildning/motsvarande Estland gymnasieutbildning/motsvarande Estland gymnasieutbildning/motsvarande Estland gymnasieutbildning/motsvarande Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande Finland, finskspråkig studentexamen Finland, finskspråkig studentexamen Finland, finskspråkig studentexamen Finland, Studentexamen, merkonom inriktning Finland gymnasieutbildning/motsvarande Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande Finland, svenskspråkig studentexamen Finland, svenskspråkig studentexamen FIS96 FIT FRA FRAY FRAYE GRB GRBE GRE GREA GREE IBI IBIE IBN IBNY IBNYE INO IRK IRN IRNY ISL ISLA ISLE ISR ISRA ISRAE ITA ITAA ITAE JAP JOR JUG JUGA JUGE KAN KANA KANAE KANB KANBE KANQ KANQE Finland, svenskspråkig studentexamen Finland, studentexamen teknisk inriktning Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande Grekland gymnasieutbildning/motsvarande Grekland gymnasieutbildning/motsvarande Grekland gymnasieutbildning/motsvarande Internationell Baccalaureat Internationell Baccalaureat Internationell Baccalaureat Internationell Baccalaureat Internationell Baccalaureat Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande Irak gymnasieutbildning/motsvarande Iran gymnasieutbildning/motsvarande Iran gymnasieutbildning/motsvarande Island gymnasieutbildning/motsvarande Island gymnasieutbildning/motsvarande Island gymnasieutbildning/motsvarande Israel gymnasieutbildning/motsvarande Israel gymnasieutbildning/motsvarande Israel gymnasieutbildning/motsvarande Italien gymnasieutbildning/motsvarande Italien gymnasieutbildning/motsvarande Italien gymnasieutbildning/motsvarande Japan gymnasieutbildning/motsvarande Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/ motsvarande Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarande B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G

143 Kod Land Kod Land KIN KOR KUW LIN MAR MEX MYS NEDA NEDE NOA NOA1 NOA2 NYNOA NOH NON NOR NOS NYZA NYZE OSS PER PGL PGLA PGLE POY PO1 PO2 PO3 PO4 RUM RUMA RUME SCHA SCHE SOM SPB SPC SPCA SPCE SYD THA TJE TJEA Kina gymnasieutbildning/motsvarande Korea gymnasieutbildning/motsvarande Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande Libanon gymnasieutbildning/motsvarande Marocko gymnasieutbildning/motsvarande Mexico gymnasieutbildning/motsvarande Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande Norge, Allmänna fag Norge, Allmänfaglig Norge, Allmänfaglig Norge, Vitnemål vidaregående opplärning Norge. Handels och kontorsfag Norge, Naturfaglinje Norge gymnasieutbildning/motsvarande Norge, Samfundsfaglig linje Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande OSS gymnasieutbildning/motsvarande PERU gymnasieutbildning/motsvarande Portugal gymnasieutbildning/motsvarande Portugal gymnasieutbildning/motsvarande Portugal gymnasieutbildning/motsvarande Polen yrkeslinje Polen, Matematisk-fysisk linje Polen, Biologisk- kemisk linje Polen, Allmän linje Polen, Humanistisk linje Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande Somalia gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande Thailand gymnasieutbildning/motsvarande Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarande Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./ motsv. TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./ motsvarande TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande TUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande TYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande UNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarande URG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande USA USA gymnasieutbildning/motsvarande USB USA gymnasieutbildning/motsvarande USC USA gymnasieutbildning/motsvarande US1 USA gymnasieutbildning/motsvarande USX High school 1 år UUP Utländsk utbildning utan poäng VEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande ÖST Österrike 808 Utomnordisk gymnasieutbildning 809 Utomnordisk gymnasieutbildning 895 Nordisk gymnasieutbildning 896 Finsk gymnasieutbildning 898 Nordisk gymnasieutbildning 5 tabeller B I L A G A : U T L. F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G 1 4 3

144 STUDENTEXAMEN (Betyg utfärdat t o m 1968) De olika linjerna och grenarna 1954 års gymnasieordning hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social och en språklig gren, latinlinjen med en helklassisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. Ämnena på de olika linjerna framgår av nedanstående uppställning. allmänna linjen latinlinjen reallinjen Social Språklig Halvklassisk Helklassisk Biologisk Matematisk Teknisk Studentbetyg kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom svenska t o m högsta svenska svenska svenska svenska svenska svenska engelska ringens kurs engelska engelska engelska latin engelska engelska historia *) samhistoria *) historia *) historia *) grekiska historia *) historia *) hällsk *) matesamhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) matik fysik geografi filosofi tyska latin historia *) matematik matematik fysik kemi matematik franska geografi franska samhällsk *) biologi kemi ellära o biologi filosofi filosofi filosofi fysik mättekn Betyg för franska tyska franska franska franska tyska kemi materiallära mekanik flyttn till kemi ritteknik högsta ring projektionslära Betyg för tyska matematik geografi tyska tyska tyska franska flyttn till näst fysik biologi biologi geografi geografi geografi kristendom högsta ringen fysik biologi biologi geografi kemi Realexamens matematik matematik betyg eller fysik fysik motsvarande kemi kemi Tillvalsämnen fransk tilläggs- biologi tyska fransk tilläggs- fransk tilläggs- fransk tilläggs- = frivilliga kurs geografi kurs kurs kurs ämnen t o m fysik geografi geografi filosofi geografi filosofi högsta ringen biologi biologi (högst två) Tillvalsämnen tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- = frivilliga kurs kurs kurs kurs ämnen t o m näst högsta ringen *) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära biologi Enligt skolstadgan gällande fram till 1950 är: à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceum Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp (i högsta ring) (en komb obligatorisk) Kristendomskunskap 1 tyska, engelska, geografi Kristendomskunskap 1 tyska, franska, geografi Modersmål 2 tyska, engelska, filosofi Modersmål 1 tyska, franska, filosofi Latin 3 engelska, geografi, biologi Engelska 3 franska, geografi, biologi Franska 4 grekiska, tyska Historia m samhällslära 4 tyska, franska, fysik Historia med samhällslära 5 grekiska, engelska Matematik, allmän kurs 5 franska, tyska, kemi 6 greksika, filosofi 6 biologi, fysik, kemi 7 tyska, engelska, matematik 7 matematik spec, fysik, kemi 8 engelska, matematik, fysik 9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev 10 tyska, engelska, biologi efter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringarna/ kretsarna (tilläggsämne) 11 engelska, biologi, kemi B I L A G A : S T U D E N T E X A M E N

145 NORMALSKOLEKOMPETENS OBLIGATORISKA ÄMNEN PÅ ALLA LINJER Läroämnen: Övningsämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi med hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen) Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språk bytas ut mot ett annat. Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna, eljest endast i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klassen). SPECIELLA LÄROÄMNEN FÖR RESPEKTIVE LINJER Humanistisk Humanistisk Allmän linje A Allmän linje B Reallinje A Reallinje B linje A linje B Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära (större kurs) Biologi m hälsolära (större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen) Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade ut mot tredje språket kurser i hushållsinriktade övningsämnen 5 tabeller TILLVALSÄMNEN = frivilliga ämnen (Endast ett tillvalsämne får väljas) Matematik 2 tim Fysik (näst Fysik (näst Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst högsta klassen) högsta klassen) Fysik (näst Tredje språket högsta klassen) högsta klassen) Psykologi Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna dock ej av reallinje B med något av följande ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. Även estetisk variant ger normalskolekompetens. OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A B I L A G A : N O R M A L S KO L E K O M P E T E N S 1 4 5

146 1 4 6 B I L A G A

147 B I L A G A tabeller

148 1 4 8 B I L A G A

149 5 tabeller ser B I L A G A 1 4 9

150 1 5 0 B I L A G A

151 B I L A G A tabeller

152 1 5 2 B I L A G A

153 B I L A G A tabeller

154 Plats för skolans namn adress m m SLUTBETYG komplement till avgångsbetyg (Beskrivande betyg) Elevens tilltalsnamn Personnummer Waldorfskolornas kursplan WK Programmets omfattning i poäng Elevens studieplan Programmets omfattning... program Ämne Poäng Betyg Motsvarande kurs i gymnasieskolan Svenska och dramatik 150 Svenska A+B Litteratur och litteraturhistoria 150 Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska A Religionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap A Samhällskunskap 100 Samhällskunskap A Idrott och hälsa 100 Idrott och hälsa A Biologi* 150 Biologi A+B Kemi* 100 Fysik* och astronomi 100 Fysik A Matematik-grundläggande kurs 100 Matematik A Matematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik B Matematik-fortsättningskurs Matematik C Projektiv geometri och utvidgad algebra 50 Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska B Moderna språk 100 Moderna språk, steg 3 Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4 Historia 150 Historia A Musik och musikhistoria 100 Eurytmi 100 Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhet Hantverk 200 Arkitektur och arkitekturhistoria 50 Enskilt årsarbete: Projektarbete Lokalt tillägg:.... Övriga kurser:.... Ersättningskurser:... *Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B... Namnunderskrift/tjänstetitel B I L A G A

155 Plats för skolans namn adress m m SLUTBETYG komplement till skriftligt intyg... Datum för utfärdande Efternamn tilltalsnamn Personnummer Waldorfskolornas kursplan WK Programmets omfattning i poäng Elevens studieplan Programmets omfattning Fullständigt program Reducerat program Utökat program Ämne Motsvarande Betyg Motsvarande kurs gymn poäng i gymnasieskolan Svenska Svenska och dramatik 180 Litteratur 120 Kurs A + B Engelska - grundläggande kurs 110 Kurs A Engelska - fortsättningskurs 40 Kurs B Samhällskunskap 90 Kurs A Religionskunskap och livsåskådning 60 Kurs A + B Matematik - grundläggande kurs 110 Kurs A Matematik - fortsättningskurs 1 40 Kurs B Matematik - fortsättningskurs 2 50 Kurs C Matematik - fortsättningskurs 3 40 Kurs D Projektiv geometri och utvidgad algebra 40 Idrott och hälsa 90 Kurs A Historia 80 Kurs A Tyska/Franska- grundläggande kurs 60 B-språk kursa Tyska/Franska - fortsättningskurs 90 B-språk kurs B Fysik * 80 Kurs A Kemi * 80 Biologi * 110 Kurs A + B Musik och musikhistoria 150 Bildkonst 100 Hantverk Arkitektur och arkitekturshistoria 50 Eurytmi 110 Estetisk-praktiska fortsättningskurser Introduktion språk Lokalt tillägg/praktik Enskilt årsarbete * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B. 5 tabeller... Namnunderskrift/tjänstetitel B I L A G A 1 5 5

156 6. Antagningsprocessen Avsnittet berör främst de nationella antagningsomgångarna till vår, sommar och höst. För lokala antagningar kan det vara andra rutiner. Anmälan Enligt Högskoleförordningens 7 kap 4 ska den som vill antas till högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I tid Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit senast sista anmälningsdag. Anmälan som görs via kan göras fram till kl sista dag för anmälan. Infaller sista anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag godtas anmälan som inkommit närmast följande vardag. Anmälan via kan göras senast kl samma dag. För sent Skälet till att en anmälan inkommit för sent prövas på den sökandes begäran. Om skälen godtas hanteras anmälan som om den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex vara om sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats lämna in anmälan i tid. Skälet ska styrkas med intyg i görligaste mån. Sen anmälan När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att göra en sen anmälan till de flesta program, kurser och kurser inom program. Sökande som är behöriga rangordnas i en särskild urvalsgrupp efter det datum som de sena anmälningarna kom in. Sökande med sen anmälan kan antas först när samtliga i tid inkomna behöriga sökande erbjudits plats. Anmälnings- och studieavgifter Anmälnings- och studieavgifter ska betalas av sökande som inte har medborgarskap i EU / EES-länderna eller Schweiz. Avgifterna införs vid anmälan till utbildningar på grundoch avancerad nivå som startar efter den 31 juli Anmälningsavgiften är 900 svenska kronor. Studieavgifternas storlek beslutas av respektive universitet och högskola. Vissa undantag från kravet på att betala anmälnings- och/ eller studieavgift finns: har permanent uppehållstillstånd i Sverige har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige av andra skäl än studier är familjemedlem till en medborgare i ett EU/EES-land och har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har uppehållstillstånd i Sverige har ställning som varaktigt bosatt i Sverige har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU/EESland och har uppehållstillstånd i Sverige är student vid en utländsk högskola men genomför en begränsad del av din utbildning vid en svensk högskola inom ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift inte ska tas ut av den mottagande svenska högskolan studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för Sökande behöver inte betala anmälningsavgift om han/hon är registrerad på en utbildning vid ett svenskt lärosäte vid tidpunkten för anmälan. Däremot ska studieavgift betalas. Övergångsregler: Om den sökande är student vid ett svenskt universitet eller högskola och har påbörjat en kurs eller ett program före den 1 juli 2011, har den sökande rätt att slutföra kursen eller programmet utan att betala studieavgift. Om studierna inte har slutförts den 31 december 2018 kommer sökande att behöva betala avgift för tiden därefter. Sökande har rätt att antas till en kurs utan att betala avgift förutsatt att kursen påbörjas efter den 1 juni 2011 men avslutas senast den 31 augusti 2011 (avser sommarterminen 2011). Sökande som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och saknar svenskt personnummer måste skicka in dokument som styrker detta. Dokumenten måste vara vidimerade. Medborgare i de nordiska länderna, i ett EU / EES-land eller Schweiz måste styrka sin avgiftsfrihet genom att skicka in dokument som intygar sitt medborgarskap. Medborgarskapet ska styrkas med vidimerade kopior av giltigt pass eller identitetskort eller andra officiellt utfärdade dokument som styrker medborgarskap (t ex personbevis). De vidimerade dokumenten skickas per post till Antagningen, Strömsund. Det är viktigt att handlingarna inkommer senast sista dag för att styrka avgiftsfrihet. Sent inkomna handlingar behandlas endast i mån av tid A n t a g n i n g s p r o c e s s e n

157 Komplettering Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till de meriter som den sökande har skaffat sig före anmälningstidens utgång. Följande kompletteringar får dock göras om kompletteringstid finns angiven: behörighetskompletteringar utbyteskompletteringar tilläggskompletteringar intyg över anställning som påbörjats efter anmäl ningstidens utgång. Begäran om komplettering Om en anmälan har brister eller om det är påtagligt att någon uppgift av betydelse saknas ska den sökande upp lysas om detta och ges en möjlighet att komplettera anmälan. KontrolluppgIFt/kontrollbeSKed Kontrolluppgifterna meddelas den sökande vartefter anmälningarna handläggs. Den som gjort en webbanmälan får ett e-postmeddelande när det är dags att gå in på antagning.se för att granska kontrolluppgifterna och den som har gjort en pappersanmälan får kontrollbesked via post. Kontrolluppgifterna redovisar registrerade uppgifter, meri ter och preliminära bedömningar som gäller den sökandes anmälan. Kontrolluppgifterna kan också innehålla information till den sökande om att det är nödvändigt med kompletterande handlingar eller uppgifter för att anmälan ska behandlas korrekt. Sista dag för sådan komplettering framgår av kontrolluppgifterna. Sökande som är bekräftade användare kan följa sin anmälan på antagning.se från och med att sista anmälningsdag har passerats till och med att antagningsomgången avslutas. Dokumentation Alla meriter som åberopas och som har betydelse för antagningen ska dokumenteras genom kopior av betyg, intyg o dyl. Den sökande ska även vara beredd att uppvisa original handling om så krävs. Då utdrag ur betygsdagbok (eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn och personnummeruppgift. Kopior och avskrifter ska vara vidimerade av minst en person. Olika uttr yck för att styrka handlingar Vidimera Bestyrka till exempel en kopias riktighet. Intygar kopians överensstämmelse med originalet. Attestera Skriftligen intyga riktighet av innehållet i ett dokument. Certifiera har använts som en försvenskning av uttrycket certified true copy. Används på svenska i samband med till exempel ISO-certifiering. Notarisera Försvenskning av uttrycket to notarise det vill säga en Notarius Publicus som bestyrker en kopias riktighet. Begreppet finns inte i den svenska ordlistan. Granskning av handlingarna och stickprovskontroller av betygsdokument görs vid varje nationell antagningsomgång. Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan. Beslut om antagning kan återkallas. nationell betygsdatabas Skolverket har i SKOLFS 2009:36 föreskrivit hur slutbetyg från gymnasieskolan ska utformas. VHS administrerar sedan 1999 en nationell betygsdatabas bestående av slutbetyg från gymnasieskolorna. De gymnasieskolor som har tecknat överenskommelse med VHS skall föra över samtliga slutbetyg till denna databas. Våren 2011 samlades för första gången slutbetyg från vuxentutbildningen in till betygsdatabasen. För sökande som gjort en anmälan överförs slutbetyg från betygsdatabasen till NyA. Betygsdatabasen är bland annat ett verktyg för verifiering att slutbetyg är äkta. På VHS webbplats finns information om vilka skolor som levererar betyg till den nationella betygsdatabasen för aktuellt år och vilket år de anslöt sig till denna tjänst. Felaktigt utfärdade slutbetyg överförs inte till NyA. Fullständiga slutbetyg utfärdade , där högst 29 gymnasiepoäng saknas, godtas och överförs till NyA. Sökande från skolor som är anslutna till betygsdatabasen behöver inte bifoga eller komplettera slutbetyg till anmälan. Observera att kurser som lästs som utökade och utfärdats på samlat betygsdokument inte läggs upp i databasen. Vill sökande åberopa kurser som inte finns i slutbetyget skall det samlade betygsdokumentet sändas till Antagningen. Sökande från de skolor som inte är anslutna till betygsdatabasen måste själva se till att komplettering av slutbetyg inkommer till Antagningen. Tidplan för gymnasieskolornas leverans av slutbetyg vt 2012 Sista dag för inrapportering till betygsdatabasen vt 2012 är den 18 juni. Därefter är betygsdatabasen öppen t.o.m. den 20 juni för korrigeringar. Från och med den 20 juni kan inga korrigeringar göras inför antagningen till höstterminen Rättelse av slutbetyg i betygsdatabasen Gymnasieförordningen 7 kap 18 Rättelse av betyg I 26 förvaltningslagen föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektor får besluta om rättelse av betyg. 6 Ant. processen A n t a g n i n g s p r o c e s s e n 1 5 7

158 Avser rättelsen en betygshandling som lämnats ut till eleven skall en sådan ny handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Rutin för rättelse i betygsdatabasen Rättelse/ändring av slutbetyg i betygsdatabasen ska begäras skriftligen och vara undertecknad av rektor som gjort rätttelsen. Av skrivelsen som ska sändas till VHS ska framgå vad som ändrats i slutbetyget. Till rättelsen ska kopia av det korrekta slutbetyget bifogas. Behörighetsbevis Behörighetsbevis för grundläggande behörighet till högskolestudier för personer som ska studera utomlands utfärdas av VHS och universitet och högskolor. Dokumentation av utländska gymnasiebetyg Bevisbördan för äkthetsbevisning av betygshandlingar ligger på den sökande. Kontroll och verifiering av dokumenten ska vid behov ske före registrering. Ett falskt betyg i anmälan ska kunna stoppa vidare behandling av anmälan. Verifiering kan ske genom online-kontroll, kontakt med myndigheter i landet eller att betyget skickas direkt från skolan. Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan. Polisanmälan görs för sökande från EU-, EESländer och sökande som är folkbokförda i Sverige. Beslut om antagning återkallas. Dokumentation av utländska akademiska meriter Äkthetsgranskning av betygshandlingar följer det som fastställts i Bedömningshandboken för utländska akademiska meriter. Kontroll och verifiering av dokument ska ske före registrering. Bedömning av utländska gymnasiebetyg VHS utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden av utländska meriter. Be hö righeten uttrycks som kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det påpekas i samtliga behörig hetsbesked att bedömningen är gjord utifrån nu gällande regler. Beskedet innehåller personnummer/ födelsedatum för kontroll vid eventuell senare anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på denna till anmälan. Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör att handläggningstiden för bedömning av utländska gymnasiebetyg kan vara lång. Sökande bör därför uppmanas att i god tid före anmälan till utbildning skicka sina handlingar för bedömning. Arbetslivserfarenhet Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras framgår av avsnitt Arbetslivserfarenhet. Användarkonto på antagning.se För att kunna göra en webbanmälan och få tillgång till övriga funktioner på sökandewebben krävs ett användarkonto på antagning.se. Sökande med svenskt personnummer skapar ett användarkonto med personnummer. Till de som är folkbokförda i Sverige skickas då en aktiveringskod till folkbokföringsadressen. Användaridentiteten bekräftas genom att aktiveringskoden anges vid ett inloggningstillfälle. När användaridentiteten väl är bekräftad sker inloggningen med personnummer och det lösenord den sökande själv valt. Som bekräftad användare är det möjligt att följa sin anmälan, granska sina kontrolluppgifter, kontrollera sina meriter, ändra personuppgifter samt svara på sitt antagningsbesked. Sökande utan svenskt personnummer har möjlighet att skapa ett användarkonto med inloggning via e-postadress. De har då tillgång till samtliga funktioner på sökandewebben utom att kunna kontrollera sina meriter. De flesta studenter kan logga in via sitt universitets/högskolas studentportal och genom det bli bekräftade användare. Det är möjligt att göra en webbanmälan utan att vara bekräftad användare och det krävs heller ingen aktiveringskod. Antagnings- och urvalsresultat Resultatet av antagningen meddelas den sökande på det sätt som anmälan gjorts. De som gjort en webbanmälan får ett e-postmeddelande att antagningsresultatet finns på antagning.se och de som gjort en pappersanmälan får sitt antagnings besked via post. Sökande som uppfyller kraven för behörighet får besked om antagning och/eller reservplacering. Sökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas detta och stryks från samtliga alternativ. Den som inte uppfyller kraven för särskild behörighet till ett visst sökalternativ stryks från detta alternativ. För antagningsomgångar med svarskrav framgår sista svarsdag av antagningsbeskedet. I antagningsomgångar med två urval och där svarskrav finns får sökande som inte lämnat svar besked om att anmälan strukits i det andra antagningsbeskedet A n t a g n i n g s p r o c e s s e n

159 Svarskrav För antagningsomgångar med två urval måste antagna och reserver bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla inför det andra urvalet genom att svara på antagningsbeskedet. Det kan göras via antagning.se eller genom att skicka in det svarskort som finns med på antagningsbeskedet (gäller endast de som får sitt antagningsbesked per post). Svar inlämnat via antagning.se gäller före inskickat svarskort om sökande svarar på båda sätten. Svar ska ha inkommit senast sista svarsdag. Svarskort som inkommer för sent kommer inte att beaktas. Sökande som avstår från utbildningsplats/reservplats ska svara nej. Ej ifyllda svarskort tolkas som nej-svar. Svarsregler Följande svarsregler gäller för höst- och vårterminen samt även för IKHT12 och IKVT13*: Sökande kan bli antagen till 45 poäng och stå kvar som reservplacerad till 165 poäng. Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv till 210 poäng. För MasterHT12 och MasterVT13* gäller följande: Sökande kan bli antagen till 30 poäng och stå kvar som reservplacerad till 90 poäng. Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv till 120 poäng. Till sommartermin kan sökande bli antagen till 23 poäng (endast ett urval). * Preliminära uppgifter, kan komma att ändras. SärSKIlda stödåtgärder Personer som har behov av stöd i undervisningen bör i god tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation. Att anlita teckentolk eller anskaffa vissa tekniska hjälpmedel kan ta mycket lång tid. Vid varje universitet/högskola finns en särskild kontaktperson för studenter med funktionshinder. Studenter på högskolan kan t ex få lektörshjälp, teckentolk och personlig assistans. överklagande Enligt 12 kap 2 Högskoleförordningen får beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildningpå grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap 3 andra meningen eller 28 andra stycket överklagas. Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överklagas. Beslut i samband med antagning, som avser annat än behörighet, får inte heller överklagas. Överklagandet ska ställas till Överklagande nämnden för högskolan (ÖNH) och sändas till Antagningen, Strömsund. Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter det att den klagande tagit del av beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts ändras beslutet och den sökande får ett nytt besked. 6 Ant. processen Str ykningar Sökande som skickar in svarskort som inte överens stämmer med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rubriken Svarskrav, kommer inte att kontaktas för utredning. I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande strykningsmodell: Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng kvarstår. Har den sökande endast reservalternativ sker strykning från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 210 högskolepoäng kvarstår. Anstånd Beslut om anstånd till utbildning fattas av respektive universitet/högskola dit ansökan ska inlämnas. När den sökande gör en ny anmälan ska beslutet om anstånd bifogas. Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Sjuksköterskeskola och Sophiahemmets sjuksköterskehögskola tar slutligt beslut i sina egna överklagandeärenden. Överklagandeskrivelsen ska ställas till Rektor vid aktuell högskola. Adress och telefon till ÖNH: Överklagandenämnden för högskolan Box STOCKHOLM Tfn: Fax: Rutiner för hantering av överklaganden i NyA Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas. VHS omfördelar ärendet till respektive högskola. Om högskolan för sin omprövning av beslutet och yttrande till ÖNH önskar information utöver de som framgår i NyA lämnar VHS efter uppmaning från respektive högskola ytterligare kommentarer. A n t a g n i n g s p r o c e s s e n 1 5 9

160 Ett önskemål från Överklagandenämnden för att vinna tid är att högskolorna skickar kopia av sitt yttrande till sökande och informerar den sökande om att synpunkter i ärendet ska vara ÖNH tillhanda senast inom en vecka. Textförslag: Du har överklagat ett beslut fattat av NN. NN har till Överklagandenämnden för högskolan skickat bifogat yttrande. Om du har några kompletterande upplysningar att lämna, ska du meddela dessa till Överklagandenämnden senast xxxx-xx-xx. preliminär tidplan för nationella antagningsomgångar MASTER HT12 MASTER vt13 ST 2012 IKHT 2012 HT 2012 IKVT 2013 VT 2013 Webbanmälan öppnar 21 februari 15 mars 14 september Sista anmälningsdag 15 mars 17 januari 15 april 15 augusti 15 oktober Meddelande om kontrolluppgifter 30 mars 13 april maj juni november Sista kompletteringsdag 1 februari 21 juni/5 juli * 3 december Antagningsbesked 1 början av maj mitten av maj mitten av juli början av december Sista svarsdag 30 juli ej fastställt Antagningsbesked 2 början av augusti början av januari ST Sommartermin HT Hösttermin VT Vårtermin * 21 juni slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminsslut t o m 21 juni. 5 juli avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från IB och EB som avslutas efter 21 juni A n t a g n i n g s p r o c e s s e n

161 7. ARBetsLIVserFArenHet Dessa regler tillämpas för beräkning av arbetslivserfarenhet för behörighet enligt övergångsregeln för 25:4-or. Om inga specifika krav anges tillämpas även dessa regler för beräkning av yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet och i samband med bedömning av reell kompetens. All arbetslivserfarenhet medräknas oavsett längd. Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete i Sverige eller utomlands i anställning, i eget företag eller som fri yrkesutövare, med vård av barn eller annan anhörig, som au pair, genom värnpliktstjänstgöring eller motsvarande. Arbetslivserfarenhet godtas fr o m det kalenderår då sökande fyller 16 år. Arbetslivserfarenhet parallellt med studier i gymnasieskolan, inklusive lärlingsutbildning, godtas inte. Vid bedömning av grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation kan arbetslivserfarenhet tillgodoräknas tidigast efter det att han/hon normalt skulle ha lämnat gymnasiet. För sökande som är 35 år eller äldre vid anmälningstillfället görs en generös bedömning av arbetslivserfarenheten om sökande inte kan styrka arbetslivserfarenhet godtas bristande dokumentation. halvtid Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 tim/vecka, för halvtid alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker, sjukvårdsarbete, se vidare under respektive område). Kravet på minst halvtidssysselsättning kan uppfyllas genom flera samtidiga arbeten om arbetstiden sammanlagt uppgår till minst halvtid. timanställning/oregelbunden tjänstgöring Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela perioden. Om den totala perioden ger ett genomsnitt som understiger halvtid kan man istället räkna med de ev kortare perioder som uppgår till minst halvtid för att ett så positivt resultat som möjligt ska komma den sökande tillgodo. Tjänstledighet, sjukdom Tid när sökande varit tjänstledig eller långtidssjukskriven frånräknas den aktuella perioden. Av praktiska skäl frånräknas inte kortare perioder. TjänstgöringSIntyg Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänstgöringsintyg. Om omfattningen inte framgår av intyget tolkas det som heltid om det verkar rimligt. Vid deltidsarbete och timanställning måste arbetets omfattning alltid framgå av intyget. AnställningSBevIS Anställningsbevis godtas inte som intyg utom vid pågående anställning vid arbete som påbörjats efter 1 januari inför höstterminen och 1 juli inför vårterminen. Pågående anställning Anställning som pågår vid anmälningstillfället godkänns t o m respektive under förutsättning att den beräknas pågå till detta datum och att det i övrigt verkar rimligt. Intyg om pågående anställning måste vara daterat tidigast 1/1 inför en höstantagning och tidigast 1/7 inför en vårantagning. SärSKIlda regler för vissa typer av arbete ALU Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex månader godtas som arbetslivserfarenhet. Beredskapsarbete Beredskapsarbete godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet. Det diakonala året Inom svenska kyrkan förekommer utbildning, kallad det diakonala året, där en del av tiden innehåller teori och en del praktiktjänstgöring. Denna tid godtas i sin helhet som arbetslivserfarenhet. Liknande verksamhet finns även inom frikyrkorna. Bedömning får göras i varje enskilt fall. Doktorandtjänst Doktorandtjänst godtas enligt regler för arbetslivser farenhet. Utgörs främst i form av anställning på institutionen. De flesta doktorander är sedan 1997/98 anställda för forskarstudier i 2 4 år. 7 ale A R B e t s L I V s e r FA r e n H e t 1 6 1

162 Eget företag Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas genom intyg från t ex kommunal myndighet, företagarförening, revisor eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes verksamhet och arbetsförhållanden), eventuellt kompletterat med utdrag ur länsstyrelsens handelsregister. Elevassistent Se Lärarassistent. Elitidrott Utövande av elitidrott godtas endast om det föreligger ett anställningsförhållande och övriga krav för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet uppfylls. Feriearbete och arbete under terminstid Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan godtas endast under tid för sommarlov. Arbete parallellt med studier inom andra skolformer godtas. Frilansarbete Frilansarbete måste styrkas genom intyg t ex från uppdragsgivare eller liknande som känner till sökandes verksamhet och dess omfattning. Fängelsetid Den sökande kan endast tillgodoräkna sig faktisk arbetslivserfarenhet under fängelsetid eller under s k frigång med arbete utanför fängelset. Arbetsförhållandet måste styrkas med intyg. Instegsjobb Instegsjobb finns från och med Anställningen ska vara kopplad till studier i svenska för invandrare, sfi, och den anställde måste ha fyllt 20 år. Arbetet kan vara på heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsad anställning. Kyrkomusiker Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka. Lärarassistent Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis 75 %. I annat fall ska det framgå av intyget. Lärartjänstgöring Vid lärartjänstgöring som pågått sammanhängande under hel termin på minst halvtid anses anställningen ha pågått i 6 månader. Arbetslivserfarenhet medges då för en vårtermin under perioden 1 januari till 30 juni och för en hösttermin 1 juli till 31 december. Då lärartjänstgöringen inte pågått hela terminen godtas endast den faktiska tjänstgöringstiden (lov medräknas inte). Vid beräkning av sysselsättningsgraden för lärartjänst göring gäller följande veckotimmar: långtidsvikariat heltid = 19 vt långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt korttidsvikariat (timanst.) heltid = hösttermin vårtermin aug 40 t jan 60 t sep 80 t feb 80 t okt 80 t mar 80 t nov 80 t apr 80 t dec 60 t maj 80 t jun 40 t 340 t 420 t halvtid = halva antalet arbetade timmar. Praktik Praktik som ingår i gymnasieutbildning (motsvarande) godtas inte som arbetslivserfarenhet. Den praktik (minst nio månader) som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2-årig teknisk linje ingick inte i utbildningen och godtas alltså som arbetslivserfarenhet på vanligt sätt. Praktik som ingår i annan utbildning, t ex högskoleutbildning/ky-utbildning, godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet oavsett om praktiken varit avlönad eller inte. Praktiken måste dokumenteras antingen i utbildningsbevis eller genom separat intyg. Praktikplats Arbetsplatsförlagd utbildning för ungdomar år godtas som arbetslivserfarenhet. Arbetets omfattning kan variera. Varje period omfattar högst 6 månader. Om perioden är längre har den övergått till vanlig anställning. Sandöskolan Bistånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan o dyl jämställs med militär/civil grundutbildning under totalförsvarsplikt (värnplikt) och godtas som arbetslivserfarenhet A R B e t s L I V s e r FA r e n H e t

163 Sjukvårdsarbete Olika anställningsformer: gr 1 a = heltid, tillsvidareanst. gr 1 b = deltid, tillsvidareanst. gr 2 = timanställning eller kortare månads anställning (högst 3 mån) t ex semestervikarie. Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är 145 tim/mån. Totalförsvarsutbildning All militär och civil utbildning godtas som arbetslivserfarenhet. Vård av syskon Vård av syskon godtas som arbetslivserfarenhet om övriga vuxna i familjen arbetar och barnet (under tio år) inte har plats i barnomsorgen och den sökande inte studerar eller har annat arbete. Ett anställningsförhållande bör råda. Värnpliktstjänstgöring All militär utbildning såsom värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst godtas som arbetslivserfarenhet. Ungdomslag Gäller ungdomar år. Arbetet omfattar oftast 50 % då det enligt bestämmelserna ska kombineras med studier på halvtid. Har upphört och ersatts av ungdomsplats, se nedan. Ungdomsplats För ungdomar år. Ska kombineras med studier i någon omfattning, varför arbetets omfattning kan variera. Ungdomspraktik Gäller ungdomar under 25 år. Varje period omfattar högst 6 månader. Utbildning Utbildning som utgör ett mer eller mindre obligatoriskt inslag i anställningen ska inte frånräknas, t ex 10 veckors utbildning av vårdbiträden. Utbildningstiden för post kassör, tulltjänsteman och arbetsförmedlare godtas p g a den speciella anställningsformen. Äldre polisutbildning som ej är högskolebaserad godtas också som arbetslivserfarenhet. 7 ale Utlandstjänstgöring Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas. Vård av annan person Vård av person som p g a sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, ska styrkas genom intyg av läkare, distriktssköterska, kommunal nämnd eller liknande. Av intyget ska framgå personens behov av vård samt omfattningen av arbetet. Vård av barn Vård av barn fram till den dagen barnet fyller 10 år godtas. Styrks genom egen uppgift samt personbevis för sökande och barnet. A R B e t s L I V s e r FA r e n H e t 1 6 3

164 8. gymnasieskola 2011 gy11/vux12 Det finns en del oklarheter över hur vi ska tillämpa de nya reglerna, bl a ska Skolverket utfärda föreskrifter om hur betyg från vuxenutbildningen ska utformas. Beslut som fattas under våren kommer att finnas i protokoll från handboksgruppen. Information om beslut kommer att läggas ut på VHS.se, syvsidorna. Den reformerade gymnasieskolan Gy11 infördes höstterminen 2011 och inom kommunal gymnasial vuxenutbildning Vux12 höstterminen För elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser. Den första stora kullen med examen från gymnasieskolan kommer i juni Betyg från komvux kommer redan som komplettering till anmälan till högskoleutbildning med start vårterminen I ett slutbetyg kan det ingå blandat betyg i äldre kurser med bokstavsbetyg och Gy11/Vux12-kurs med betyg i skala A F. I en gymnasieexamen får endast Gy11/Vux12-kurser med betyg i skala A F ingå. Se vidare Skolverkets föreskrifter om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen, SKOLFS 2011:196. Ny betygsskala En ny betygsskala A F införs. A E är godkända betyg, F är underkänt. A = 20 B = 17,5 C = 15 D = 12,5 E = 10 F = 0 Grundläggande behörighet För grundläggande behörighet krävs Examen från ett högskoleförberedande program, se nedan. Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande måste också styrka godkänt betyg i svenska 2 3 och engelska 6. GymnASIeSKola 2011 Gy11 Gymnasieskola 2011 Gy11 är indelad i 18 nationella program. Studierna avslutas med en gymnasieexamen. Sex högskoleförberedande program Ekonomprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Tolv yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Examen En högskoleförberedande examen omfattar gymnasiepoäng. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1 3, alternativt svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. En yrkesexamen omfattar gymnasiepoäng. Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven ska dessutom ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även ha godkända betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom de programgemensamma karaktärsämnena. Kommunal gymnasial vuxenutbildning Vux12 Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12- kurser fr o m den 1 juli Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen kan utfärdas G Y M N A s i e s KO L A

165 En högskoleförberedande examen omfattar gymnasiepoäng. Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1 3, alternativt svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepoäng. Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleföreberedande program. En yrkesexamen omfattar gymnasiepoäng. Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. Beräkning av jämförelsetal Betyg i samtliga kurser som ingår i en examen räknas. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte. Betyg i kurser som inte ingår i examen (utökade) medräknas om den krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Betyg i kurser som sökande kompletterat för särskild behörighet medräknas, behörighetskomplettering. Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik läggs till jämförelsetalet. Högre betyg i en kurs ersätter ett lägre betyg i samma kurs som ingår i gymnasieexamen, utbyteskomplettering. Sökande som inte uppnått 2,5 meritpoäng i examen kan komplettera med kurser för meritpoäng. Betyget medräknas alltid i jämförelsetalet, meritpoängskomplettering. Komplettering med betyg som inte ingår i examen medräknas inte i jämförelsetalet, tilläggskomplettering. Meritpoäng för meritkurser Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. Lägst betyg E krävs. Högre betyg ger inte fler meritpoäng. Sökande kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. En yrkesexamen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne och betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. GemenSAmt för Gy11 och Vux 12 Särskild behörighet områdesbehörigheter Kraven förs särskild behörighet anges i områdesbehörigheter, se Högskoleverket föreskrifter (HSVFS 2011:10, 2011:11). Lägst betyg E krävs i kurser för särskild behörighet. Meritvärde Meritvärdet utgörs av ett jämförelsetal där sökandes betyg värderas samt av meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik. Meritpoäng för moderna språk max 1,5 meritpoäng Språk 1 Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng. Sökande kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt betyg i Moderna språk 3 och 4. Om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet krävs Moderna språk 4 och 5 för 1,5 meritpoäng. Språk 2 Moderna språk 2 i ett ytterligare modernt språk ger 0,5 meritpoäng förutsatt att sökande redan uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng. Med moderna språk menas inte svenska, engelska, eller modersmål. 8 Gy 11 vux 12 Meritpoäng för engelska max 1,0 poäng Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. G Y M N A s i e s KO L A 1 6 5

166 Meritpoäng för matematik max 1,5 meritpoäng 0,5 meritpoäng en kurs som ligger en nivå över vad som krävs för behörighet 1,0 meritpoäng två nivåer utöver vad som krävs för behörighet 1,5 meritpoäng tre nivåer utöver vad som krävs för behörighet. Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng om sökande inte redan uppnått 1,5 meritpoäng. En förutsättning är att specialiseringskursen ligger på en kursnivå över behörighetskraven eller att den innebär en breddning på samma kursnivå som behörighetskraven. Matematik 5 1,0 meritpoäng (max 1,5) Exempel matematik 5: 1,0 meritpoäng om sökande har matematik 5 och söker en utbildning där matematik 4 krävs för särskild behörighet. 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs för behörighet och sökande har betyg i matematik 4 (0,5) och 5 (1,0) Urval Sökande med gymnasieexamen ingår i betygsurvalet i BI/ BII. Den som kompletterat en yrkesexamen i svenska och engelska för grundläggande behörighet ingår i BI. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Sökande som inte har 2,5 meritpoäng i sitt slutbetyg kan komplettera med Gy11/Vux12-kurser för meritpoäng i moderna språk, engelska och matematik. Utbyteskomplettering Sökande med gymnasieexamen Sökande som kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i samma kurs. Det lägre betyget ersätts med högre betyget. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Sökande kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i motsvarande Gy11/Vux12-kurs. Det gäller betyg i äldre kurser som kan jämföras/valideras och ingå med en enligt Skolverkets jämförelselista. Det gäller bara om jämförelse avser betyg i en äldre kurs mot nytt högre betyg i en Gy11/ Vux12-kurs. I kurser som inte finns med i förteckningen måste sökande för att höja sitt betyg pröva i samma kurs. Prövning inom komvux kan göras före 1 juli Se utbytestabellen för Gy11/Vux 12-kurser. Tilläggskomplettering Sökande med gymnasieexamen Betyg i Gy11/Vux12-kurs som inte ingår i examen eller i ett slutbetyg medräknas endast om kursen krävs behörighet eller kan ge meritpoäng. Se ovan. Komplettering med Gy11/Vux12-kurser Sökande som uppfyller grundläggande behörighet enligt äldre bestämmelser kan komplettera med Gy11/Vux12- kurser. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Oklart om vilka regler som ska gälla för Gy11/Vux12-kurser. Beslut om ändring i övergångsreglerna är på gång. Behörighetskomplettering Sökande med gymnasieexamen Komplettering med kurs som inte ingår i examen läggs till och betyget medräknas i jämförelsetalet. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Komplettering med kurs som inte ingår i slutbetyg (motsv) läggs till och betyget medräknas i jämförelsetalet. Meritpoängskomplettering Sökande med gymnasieexamen Sökande som inte har 2,5 meritpoäng i sin examen kan komplettera med meritkurser i moderna språk, engelska och matematik. Betyg i kursen som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet G Y M N A s i e s KO L A

167 Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2011:1020 Utkom från trycket den 20 september 2011 utfärdad den 8 september Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100) 1 dels att 7 kap. 18 a ska upphöra att gälla, dels att 7 kap. 8, 18 och 25 samt bilaga 3 ska ha följande lydelse. 7 kap. 8 2 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3. I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet. Meritkurser är 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 2. fördjupning i ämnet engelska, och 3. fördjupning i ämnet matematik. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 8 Gy 11 vux 12 1 Förordningen omtryckt 1998:1003. Senaste lydelse av 7 kap. 18 a 2007: Senaste lydelse 2006: Senaste lydelse 2007: Senaste lydelse 2006: S F S 1 6 7

168 SFS 2011: kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser. På regeringens vägnar JAN BJÖRKLUND Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet) S F S

169 Bilaga 3 5 SFS 2011:1020 PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYG I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 andra stycket och 18 första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 första stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande. Betygsgrupp: I. sökande med betyg från gymnasieskolan, betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, II. sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. 8 Gy 11 vux 12 5 Senaste lydelse 2011: S F S 1 6 9

170 SFS 2011:1020 Folkhögskolegrupp: sökande med studieomdöme från folkhögskola. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till. Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: F 0 E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0 Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler. 4 Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser 7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna 1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, 2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9, eller S F S

171 3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 och ger meritpoäng enligt 8. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. SFS 2011:1020 Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, c) lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, d) lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b, e) lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng, f) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng och om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f, g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g, h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h, i) lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en halv (0,5) meritpoäng, j) lägst betyget E i Matematik specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng. Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst Gy 11 vux 12 5 S F S 1 7 1

172 9. områdesbehörigheter Högskoleverket har föreskrivit (HSVFS 2011:1) om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och till vilken examen respektive områdesbehörighet gäller. En områdesbehörighet består av kurser (motsv) som krävs för särskild behörighet och i förekommande fall kurser som kan ge meritpoäng (områdeskurser). Områdesbehörigheterna redovisas i tre avsnitt 1 3. Avsnitt 1 Områdesbehörigheter gällande för ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011, Gy11, samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012, Vux12. Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet A1 Behörighetskurser Meritkurser Historia 1b Meritkurser enligt 7 alternativt kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Historia 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Beteendevetenskap/Ekonomi/ Samhälls vetenskap Områdesbehörighet A4 Behörighetskurser Matematik 3b alternativt Matematik 3c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Områdesbehörighet A2 Behörighetskurser Meritkurser Moderna språk Meritkurser enligt 7 kap. aktuellt språk 3 18 högskoleförordningen (1993:100) Arkitektur/Naturresurser Områdesbehörighet A3 Behörighetskurser. Meritkurser Matematik 3b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförordningen (1993:100) Matematik 3c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Biologi 1 +Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2 Områdesbehörighet A5 Behörighetskurser Meritkurser Matematik 2a Meritkurser enligt alternativt 7 kap. 18 högskoleförordningen Matematik 2b alternativt (1993:100) Matematik 2c Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Undervisning Områdesbehörighet A6 Behörighetskurser Meritkurser Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförordningen (1993:100) Samhällskunskap 1a1 + 1a2 1 Senaste lydelse HSVFS 2011: B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

173 Områdesbehörighet A6 a Behörighetskurser Meritkurser Naturkunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförordningen (1993:100) Naturkunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi Biologi 2 Kemi 1 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik och Religions kunskap Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Behörighetskurser för undervisningsämnena Fysik och Teknik (i gymnasieskola) Fysik 2 Matematik 4 Områdesbehörighet A6 b Behörighetskurser Meritkurser Matematik 2a Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförordningen Matematik 2b (1993:100) alternativt Matematik 2c Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 1b alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Områdesbehörighet A6 c Behörighetskurser Meritkurser Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförordningen Samhällskunskap (1993:100) 1a1 + 1a2 Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervisningsämne eller undervisningsämnen. Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagsekonomi Matematik 3b alternativt Matematik 3c Behörighetskurser för undervisningsämnena Geografi och Psykologi Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Behörighetskurs för undervisningsämnet grekiska Klassisk grekiska språk och kultur 2 Behörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Idrott och hälsa 2 eller motsvarande kunskaper Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2 9 omr. behörigheter B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 7 3

174 Behörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Biologi 1 Kemi 2 Matematik 4 Behörighetskurs för undervisningsämnet Latin Latin språk och kultur 2 Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik 4 Behörighetskurser för undervisningsämnet Moderna språk Moderna språk aktuellt språk 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Modersmål Modersmål 2 eller motsvarande kunskaper Behörighetskurser för undervisningsämnena Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) Matematik 3b alternativt Matematik 3c Naturkunskap 2 Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2 Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 2 Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet A7 Behörighetskurser Meritkurser Fysik 1b1 alternativt Fysik 1a Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Områdesbehörighet A8 Behörighetskurser Fysik 2 Kemi 1 Matematik 3c Områdesbehörighet A9 Behörighetskurser Fysik 2 Kemi 1 Matematik 4 Områdesbehörighet A10 Behörighetskurser Biologi 1 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Behörighetskurs för undervisningsämnet teckenspråk Svenskt teckenspråk för hörande 3 eller motsvarande kunskaper B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

175 9 omr. behörigheter Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/ Odontologi/Omsorg/ Vård Områdesbehörighet A11 Behörighetskurser Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 4 Områdesbehörighet A12 Behörighetskurser Biologi 2 Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Områdesbehörighet A15 Behörighetskurser Meritkurser Idrott och hälsa 1 Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 2a 18 högskoleförordningen (1993:100) alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2 Områdesbehörighet A13 Behörighetskurser Biologi 2 Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Områdesbehörighet A14 Behörighetskurser Meritkurser Matematik 2a Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförordningen (1993:100) Matematik 2b alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2 B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 7 5

176 AvsniTT 2 Områdesbehörigheter för kurser enligt kursplaner som infördes i 2000/2001 resp 1992/1994. Meritpoäng för områdeskurser gäller för alla kurser med bokstavsbetyg och införs till utbildning som påbörjas efter maj månads utgång För s k mellanårsprogram (ämnesbetyg med kurser) och kurser från gymnasial vuxenutbildning med sifferbetyg kommer områdeskurser att införas för utbildning som påbörjas efter maj månads utgång Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet 1 Behörighetskurser Historia A Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Historia B Historia B 0,5 Historia C 0,5 Kultur och idéhistoritoria Kultur och idéhis 0,5 Latin A Latin med allm. språkkunskap 0,5 Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Religionskunskap B Religionskunskap B 0,25 Rättskunskap Rättskunskap 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Områdesbehörighet 2 Behörighetskurser Aktuellt språk Steg 3 Engelska B Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Affärskommunikation Affärskommunikation 0,25 engelska engelska Affärskommunikation moderna språk Affärskommunikation fr/ty/sp 0,25 Grekiska A Grekiska 0,5 Latin A Latin med allm. 0,5 språkkunskap Litteratur och litteraturvetenskap 0,25 >> Kursplaner 2000/2001 Modersmål B (om annat språk än det som tagits i anspråk ovan) Kursplaner 1992/1994 Språk kultur samhälle Meritpoäng 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Teckenspråk för Teckenspråk A hörande, steg 1 0,5 Arkitektur/Naturresurser Områdesbehörighet 3 Behörighetskurser Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A Biologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+B Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Bild och form fördjupning Bild och form B 0,5 Biologi B Biologi B 0,25 Fysik B Fysik B 0,5 Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5 Geografi B Geografi B 0,25 Hållbart samhällsbyggande 0,5 Kemi B Kemi B 0,5 Konstruktion A Teknologi B 0,5 Miljökunskap Miljökunskap 0,5 Naturbruket och Natur och miljökunskap 0,5 miljön Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Småföretagande A Småföretagande 0,25 Svenska C Svenska C 0, B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

177 Beteendevetenskap/Ekonomi/ Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 Behörighetskurser Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/ omr. behörigheter Meritpoäng Psykologi B 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Skapande verksamhet Bild och form A 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5 Marknadsföring Marknadsföring 0,5 Mediekommunikation C Mediekommunikation B 0,5 Praktisk marknadsföring B Redovisning och beskattning 0,5 0,5 Rättskunskap Rättskunskap 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Småförtagande A Småföretagande 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Teknikutveckling och Teknologi A företagande 0,5 Områdesbehörighet 5 Behörighetskurser Matematik B Samhällskunskap A Handel och administration Redovisning och beskattning Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi A Biologi A 0,5 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt 0,5 Människor i behov av stöd Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd 0,5 Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Psykiatri Omvårdnad 0,5 psykiatri Psykologi A Psykologi 0,25 >> Undervisning Områdesbehörighet 6 Behörighetskurser Engelska B Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5 Mediekommunikation A Mediekommunikation 0,5 Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap 0,5 0,5 Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöer Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 Programmering 0,5 C/C++ B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 7 7

178 Områdesbehörighet 6 a Behörighetskurser Engelska B Naturkunskap A Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5 Mediekommunikation A Mediekommunikation 0,5 Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap 0,5 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Skapande verksamhet Bild och form A 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöer Områdesbehörighet 6 b Behörighetskurser Engelska B Matematik B Naturkunskap A Samhällskunskap A Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 Programmering 0,5 C/C++ Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5 Mediekommunikation A Mediekommunikation 0,5 Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap 0,5 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 >> Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap Meritpoäng Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Skapande verksamhet Bild och form A 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöer Områdesbehörighet 6 c Behörighetskurser Engelska B Samhällskunskap A 0,5 0,5 Utveckling, livsvillkor och socialisation Programmering C/C++ Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5 Mediekommunikation A Mediekommunikation 0,5 Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledarskap 0,5 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 (utom när Samhällskunskap B är ett behörighetskrav) (utom när Samhällskunskap B är ett behörighetskrav) Skapande verksamhet Bild och form A 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Virtuella miljöer Utveckling, livsvillkor och socialisation Programmering C/C++ 0,5 0, B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

179 Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervisningsämne eller undervisningsämnen. Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi Biologi B Kemi A Matematik C Behörighetskurs för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap Historia A Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i gymnasieskola) och Fysik Fysik B Matematik D Behörighetskurs för undervisningsämnet Företagsekonomi Matematik C Behörighetskurs för undervisningsämnet Geografi Matematik B Behörighetskurs för undervisningsämnet Grekiska Grekiska B Fysik/Matematik/Teknik Behörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper Matematik B Naturkunskap B Biologi A + Kemi A + Fysik A motsvarar Naturkunskap A + B Behörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Biologi A Kemi B Matematik D Behörighetskurs för undervisningsämnet Latin Latin B Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik D Områdesbehörighet 7 Behörighetskurser Matematik B Behörighetskurs för undervisningsämnet Modersmål Modersmål B eller motsvarande kunskaper Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) och Naturkunskap Matematik C Naturkunskap B Biologi A + Kemi A + Fysik A motsvarar Naturkunskap A + B Behörighetskurs för undervisningsämnet Psykologi Matematik B Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik B Samhällskunskap B Behörighetskurs för undervisningsämnet Teckenspråk Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande kunskaper Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Fartygsbefäl Fartyg drift 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Kemi A Kemi A 0,5 Maskinbefäl Fartyg underhåll 0,5 Miljö och säkerhet Fartyg säkerhet 0,5 Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 9 omr. behörigheter Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3 B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 7 9

180 Områdesbehörighet 8 Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik D Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi A Biologi A 0,5 Biologi breddning Biologi B 0,25 CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Datorkommunikation Datakommunikation 0,5 Fordonsvård och Fordonsteknik 0,5 service grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hus och anläggningsbyggnad Byggkunskap 0,5 Kemi B Kemi B 0,5 Kemi breddning 0,25 Konstruktion A Teknologi B 0,5 Kvalitetsteknik Teknologi industri 0,25 Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 Programmering B Programmering 0,25 Basic/Pascal Svenska C Svenska C 0,25 Teknikutveckling och Teknologi A företagande 0,5 Virtuella miljöer Programmering C/C++ 0,5 Områdesbehörighet 9 Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik E >> Kursplaner 1992/1994 Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi A Biologi A 0,5 Biologi breddning Biologi B 0,25 CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Datorkommunikation Datakommunikation 0,5 Fordonsvård och Fordonsteknik 0,5 service grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Meritpoäng Byggkunskap 0,5 Kemi B Kemi B 0,5 Kemi breddning 0,25 Konstruktion A Teknologi B 0,5 Kvalitetsteknik Teknologi industri 0,25 Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 Programmering B Programmering 0,25 Basic/Pascal Svenska C Svenska C 0,25 Teknikutveckling och Teknologi A företagande 0,5 Virtuella miljöer Programmering C/C++ 0,5 Områdesbehörighet 10 Behörighetskurser Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Kursplaner 2000/2001 Hus och anläggningsbyggnad Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi B Biologi B 0,25 Biologi breddning 0,25 CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Datorkommunikation Datakommunikation 0,5 Fordonsvård och Fordonsteknik 0,5 service grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hus och anläggningsbyggnad Byggkunskap 0,5 Kemi breddning 0,25 Konstruktion A Teknologi B 0,5 Kvalitetsteknik Teknologi industri 0,25 Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 Programmering B Programmering 0,25 Basic/Pascal Svenska C Svenska C 0,25 Teknikutveckling och Teknologi A företagande 0,5 Virtuella miljöer Programmering C/C++ 0, B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

181 Farmaci/Medicin/Naturresurser/ Naturvetenskap/Odontologi Områdesbehörighet 11 Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Områdesbehörighet 13 Behörighetskurser Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D Områdesbehörighet 14 Områdesbehörighet 12 Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik C Kursplaner 1992/1994 Naturbrukets yrkesmiljöer Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Kemi breddning 0,25 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Kemi breddning 0,25 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Arbetsliv naturbruk 9 omr. behörigheter Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi breddning 0,25 Djursjukvård Djursjukvård 0,5 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Kemi breddning 0,25 Omvårdnad Omvårdnad B 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Meritpoäng 0,5 Biologi breddning 0,25 Fysik B Fysik B 0,5 Kemi breddning 0,25 Miljökunskap Miljökunskap 0,5 Miljöteknik Miljökunskap energi 0,25 Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5 Svenska C Svenska C 0,25 B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 8 1

182 Områdesbehörighet 15 Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A) Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Arbetsliv naturbruk Arbetsmiljö och säkerhet Basmaskin körning Kursplaner 1992/1994 Naturbrukets yrkesmiljöer Arbetsmiljö yrkesliv Handredskap och verktyg Meritpoäng 0,5 0,25 0,25 Biologi B Biologi B 0,25 Biologi breddning 0,25 Djurkunskap Djurkunskap 0,25 Djursjukvård Djursjukvård 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Kemi B Kemi B 0,5 Kemi breddning 0,25 Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5 Projekt och företagande Företagsekonomi A 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Omsorg/Vård Områdesbehörighet 16 Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A) Samhällskunskap A >> Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Bild och form, fördjupning Bild och form B 0,5 Biologi B Biologi B 0,25 Biologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Meritpoäng Områdesbehörighet 17 Behörighetskurser Idrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A) Samhällskunskap A Kemi B Kemi B 0,5 Kemi breddning 0,25 Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Social omsorg Social omsorg 0,5 Svenska C Svensk C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation 0,5 Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Meritpoäng Biologi B Biologi B 0,25 Biologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5 Fysik B Fysik B 0,5 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Idrott och hälsa B Idrott och hälsa B 0,25 Kemi B Kemi B 0,5 Kemi breddning 0,25 Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap 0,5 Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5 Specialidrott A Specialidrott A 0,5 Svenska C Svensk C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation 0, B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

183 O m r å d e s b e h ö r i g h e t e r f ö r ä l d r e g y m n a s i e f o r m e r Avsnitt 3 Områdesbehörigheter för ämnen/etapper på gymnasienivå. Områdesbehörigheten består endast av behörighetskurser. Någon meritpoäng ges inte. Kurser på program i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning Ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom kommunala och statliga vuxenutbildningen Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet 1 Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N Samhällskunskap A (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Historia etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 2 Aktuellt språk steg 3, lägst C-språk kurs B Engelska B Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Aktuellt språk etapp 3 Engelska etapp 3 Arkitektur/Naturresurser Områdesbehörighet 3 Matematik C Samhällskunskap A Matematik tre årskurser SENT eller två Naturkunskap B årskurser Te (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Kemi kurs A och Biologi tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T kurs A) eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 5 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo Samhällskunskap A EkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Samhällskunskap etapp Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 9 omr. behörigheter B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 8 3

184 Undervisning Områdesbehörighet 6 Engelska B Samhällskunskap A Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 6 a Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Naturkunskap två årskurser HSSoKo- Ep eller en årskurs E Naturkunskap A Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 6 b Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Naturkunskap A två årskurser MuSo- EkDu Samhällskunskap A Naturkunskap två årskurser HSSoKo- Ep eller en årskurs E Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 6 c Engelska B Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervisningsämne eller undervisningsämnen. Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi Biologi B Kemi A Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller Matematik C en årskurs TeKe Biologi två årskurser N Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp A Historia etapp 2 Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i gymnasieskola) och Fysik Fysik B Fysik tre årskurser NT Matematik D Matematik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Matematik etapp 4 Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagsekonomi Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Geografi Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo- EkDu Matematik etapp 2 Behörighetskurser för undervisningsämnet Grekiska Grekiska B Grekiska en årskurs H Grekiska B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

185 Behörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Idrott och hälsa B eller Idrott tre årskurser HSENT eller motsvarande kunskaper Idrott två årskurser från tvåårig linje Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Naturkunskap B två årskurser MuSo- EkDu Biologi A + Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Fysik A motsvarar Naturkunskap A + eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) B Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Behörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Biologi A Biologi två årskurser N Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller Matematik D en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Behörighetskurser för undervisningsämnet Latin Latin B Latin två årskurser H Latin Behörighetskurser för undervisningsämnet Matematik Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 Behörighetskurser för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser B-språk eller lägst C-språk kurs B tre årskurser C-språk Aktuellt språk etapp 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Modersmål Modersmål B eller motsvarande Hemspråk kunskaper Hemspråk Behörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i grundskolans årskurs 7 9) och Naturkunskap Matematik C Naturkunskap B Biologi A + Kemi A + Fysik A motsvarar Naturkunskap A + B Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Behörighetskurser för undervisningsämnet Psykologi Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo- EkDu Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller Samhällskunskap B två årskurser MuSo- EkDu Samhällskunskap tre årskurser HSN Matematik etapp 2 Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 3 9 omr. behörigheter Behörighetskurser för undervisningsämnet Teckenspråk Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsva i gymnasieskolan Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje rande kunskaper Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildningen B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 8 5

186 Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Matematik etapp 2 Områdesbehörighet 8 Fysik B Kemi A Matematik D Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 9 Fysik B Kemi A Matematik E Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 10 Biologi A Biologi två årskurser N Fysik B Fysik tre årskurser NT Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Matematik E eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi Områdesbehörighet 11 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 12 Biologi B Biologi två årskurser N Fysik A Fysik tre årskurser NT Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Matematik C eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 3 Områdesbehörighet 13 Biologi B Biologi två årskurser N Fysik B Fysik tre årskurser NT Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Matematik D eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

187 Områdesbehörighet 14 Biologi B Biologi två årskurser N Fysik A Fysik tre årskurser NT Kemi B Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Matematik D eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 15 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Biologi kurs A) eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp Omsorg/Vård Områdesbehörighet 16 Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Biologi kurs A) eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 17 Idrott och hälsa A Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig Matematik B linje Naturkunskap B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo (alternativt Fysik kurs A, EkDu Kemi kurs A och Biologi Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik kurs A) tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Samhällskunskap A eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Kravet på idrott kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildning Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 alternativt Fysik etapp 3 och Biologi etapp 2 och Kemi etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 9 omr. behörigheter B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 8 7

188 Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala studier under perioden hösten 1992 hösten För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 hösten Kurs eller kurser Biologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Program Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark vatten och luft, Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Industriprogrammet med kursernaclikström och 1-fas växelström, Växelströmc3-fas, Elektronik-grundkurs, Kemi process A, Kemi-process B, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljöprocess Matematik kurs B eller Fysik kurs A Matematik kurs B Matematik kurs B Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1-fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik Naturkunskap kurs A + B Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och omvårdnad B Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli Matematik kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström 3-fas Fysik kurs A Kemi kurs A Biologi kurs A + B Naturkunskap kurs A + B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt flygelektronik Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

189 HSVFS 2011:10 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet Utbildning som leder till Områdesbehörigheter för avsnitt 1 (avdelning A i HSVFS 2011:10) agronomexamen A3 eller A11 3 eller 14 apotekarexamen A13 13 arbetsterapeutexamen A14 16 arkitektexamen A3 3 audionomexamen A14 16 biomedicinsk analytikerexamen A12 12 brandingenjörsexamen A9 9 civilekonomexamen A4 4 civilingenjörsexamen A9 eller A10 9 eller 10 dietistexamen A14 16 djursjukvårdarexamen A14 15 hippologexamen A14 15 hortonomexamen A11 14 högskoleingenjörsexamen A8 8 juristexamen A1 1 jägmästarexamen A11 14 lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14 landskapsingenjörsexamen A14 15 lantmästarexamen A14 15 logopedexamen A14 16 läkarexamen A13 13 Områdesbehörigheter för avsnitt 2 och 3 (avdelning B, C och D i HSVFS 2011:10) förskollärarexamen och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och utbildning som grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 A6 a A6 b 6 a 6 b 9 omr. behörigheter ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan A6 c 6 c B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T 1 8 9

190 Utbildning som leder till Områdesbehörigheter för avsnitt 1 (avdelning A i HSVFS 2011:10) optikerexamen A13 13 ortopedingenjörsexamen A8 8 psykologexamen A5 5 receptarieexamen A11 11 röntgensjuksköterskeexamen A14 16 sjukgymnastexamen A15 17 sjukhusfysikerexamen A10 10 sjuksköterskeexamen A14 16 sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen A7 7 sjökaptens- och styrmansexamen A7 7 skogsmästarexamen A14 15 skogsteknikerexamen A14 15 socionomexamen A5 5 studie- och yrkesvägledarexamen A6 6 tandhygienistexamen A14 16 tandläkarexamen A13 13 tandteknikerexamen A14 16 trädgårdsingenjörsexamen A14 15 veterinärexamen A13 13 Områdesbehörigheter för avsnitt 2 och 3 (avdelning B, C och D i HSVFS 2011:10) B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T

191 10. Bilagor Högskoleförordningen 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerade nivå, 1 4. Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare, Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare, Tillträde till utbildning på avancerad nivå Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (2006:1053). 2 För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Förordning (2006:1053). 3 Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2006:1053). 4 Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning (2006:1053). Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till ny börjare Grundläggande behörighet 5 /Upphör att gälla U: / Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2007:666). 5 /Träder i kraft I: / Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning, 2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2010:2020). Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Förordning (2010:700). 6 Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2006:1053). 7 Har upphävts genom förordning (2007:644). 10 bilagor B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N 1 9 1

192 Särskild behörighet 8 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053). 9 De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och sådana meritkurser som avses i 18. Behörighetskurser är de kurser i ett visst ämne som ställs som krav enligt 8 första stycket 1. Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som anges i 8 första stycket 2. Förordning (2007:666). 9 a Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdesbehörigheter som skall finnas. 10 Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a. Förordning (2007:666). 10 a Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). 11 Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 första stycket än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. Förordning (2006:1054). Urval urvalsgrunder 12 Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20, och 3. urvalsgrunder som avses i 23. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov, intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning använts. Förordning (2010:700). Urval platsfördelning 13 Vid urval till en utbild ning skall platserna fördelas som följer: 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och 3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 bestämda urvalsgrunderna. Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Högskoleverket meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall ske. Förordning (2007:666). 14 Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 1, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12. Förordning (2006:1053). 15 Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12. Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2006:1053). 16 En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053). Urval förtur 17 Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Förordning (2006:1053). Urval betyg 18 Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N

193 I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 ingå meritkurser. Merit kurser är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på särskild behörighet. Meritkurser är 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 2. fördjupning i ämnet engelska, 3. fördjupning i ämnet matematik, och 4. kurser i andra ämnen än 1 3 som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering (områdeskurser). Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värdering av betyg. Förordning (2007:666). 18 a Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt 18 tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet skall vara meritkurser. Förordning (2007:666). 19 Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning skall anses motsvara i förhållande till de krav som anges i 5 första stycket 1 och 2. Förordning (2007:666). Urval högskoleprovet 20 För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta fram provet. De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (2006:1053). 21 Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. Förordning (2006:1053). Urval av högskolan bestämda urvalsgrunder 23 En högskola får, i den utsträckning som anges i 13, bestämma urvalsgrunder bestående av 1. andra särskilda prov än högskoleprovet, 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning (2006:1053). Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare. Grundläggande behörighet 24 Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5 och 6. Särskild behörighet 25 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053). Urval 26 Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20, 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som avses i 23. Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 tredje stycket. Förordning (2006:1053). 27 En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053). 10 bilagor B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N 1 9 3

194 Tillträde till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning (2006:1053). Urval 32 Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27. Förordning (2006:1053). Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 33 Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (2006:1053). 29 Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053). 30 Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 första stycket 2. Förordning (2006:1053). Särskild behörighet 31 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053) B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N

195 Högskoleförordningen Ikraftträdande- och övergångs bestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den 1 januari De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. 4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december (Kommentar: Sista meningen avser 25:4). 5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare. Förordning (2008:433). Högskoleverket får meddela föreskrifter om att även äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng 10 bilagor B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N 1 9 5

196 Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg Högskoleförordningen Bilaga 3 I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 andra stycket och 18 första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i 7 kap. 5 första stycket 1 eller 2. Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate), utbildning som leder fram till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning och gymnasieutbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate), utbildning som leder fram till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasieutbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 första stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper. Grupp I: sökande med betyg från gymnasieskolan, och betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning. Grupp II: sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola. Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en sökande räknas endast en gång per mängd. Mängd i: sökande i grupp I eller grupp II Mängd ii: sökande i grupp III Mängd iii: sökande i grupp IV 2. Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras grupp I. Meritvärdering av betyg Grupp A 3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och därefter skall poäng för meritkurser läggas till. Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Godkänt (G) 10 Väl godkänt (VG) 15 Mycket väl godkänt (MVG) B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N

197 Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en kurs som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasie poäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet skall anges med två decimaler. Betyg i behörighetskurser 7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 och som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda betygsvärdet skall, för att få jämförelsetalet i stället för vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas enligt 4 och 5. Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a, c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c, e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan har fått meritpoäng enligt d eller e, f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng, g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5) meritpoäng, h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en halv (0,5) meritpoäng, k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng enligt k. Sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst Meritvärdering av betyg Grupp B och C (enligt övergångsregler) För meritpoäng grupp B se 14 s De sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan som har endast bokstavsbetyg 1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) 10 Väl godkänd (VG) 15 Mycket väl godkänd (MVG) Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet erhålls. 10 bilagor B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N 1 9 7

198 3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och special arbetet som ingår i slutbetyget divideras med det antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid det s k jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelse talet eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen. Jämförelsetalet anges med två decimaler. 4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår i slutbetyget. För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas: Icke godkänd 0 Godkänd 3 Väl godkänd 4 Mycket väl godkänd 5 Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsvarande skall ersättas av ett betyg som den sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. I fråga om kurser tillämpas 5. Betygspoängen anges med två decimaler. Förordning (1998:1003). 5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre. De sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg 6. Vad som sägs i 1 5, med undantag av vad som sägs om specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg. 7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med a) sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan, b) avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), och c) motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning. Den s k betygspoängen används. Den utgörs av medelvärdet av följande betyg: a) betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom idrott/idrott och hälsa, b) betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, c) betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, och d) betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala kurser, om det höjer betygspoängen B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N

199 Bilaga 4 /Träder i kraft I: / ÄMNESKOMBINATIONER FÖR LÄRARUTBILD- NING 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 andra stycket vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. 2. Grundskolans årskurs 7 9 Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, 3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk, 4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, 5. biologi, fysik, kemi och teknik, 6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk, och 7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, 2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna språk, 3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, 4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, och 5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. Förordning (2010:544). Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller ämnesgrupp 5, och 5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik. 3. Gymnasieskolan Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik, 5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater. 10 bilagor B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N 1 9 9

200 Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet samt urval Se Högskoleverkets föreskrifter med bilagor på HSV.se. Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå Svensk utbildning 1 Den som har gått igenom en sådan svensk utbildning som anges i bilaga 1 har grundläggande behörighet. 2 Den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han eller hon har gått 1. en treårig utbildning, 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, 3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan. Dessutom krävs att folkhögskolan intygar att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasieskolans kärnämneskurser i svenska eller svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap. Utländsk utbildning 3 Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena engelska och matematik eller motsvarande kunskaper. Kunskaper i svenska 4 Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk eller motsvarande kunskaper. Bestämmelser om den som har finska som modersmål finns i 7 kap. 6 andra stycket högskoleförordningen (1993:100). Urval Värdering av betyg i kärnämnet svenska kurs B 5 Siffervärdena för de två betygen i kärnämnet svenska kurs B läggs samman och delas med två. Betygsvärdet för kursen är det framräknade siffervärdet multiplicerat med kursens gymnasiepoäng. Värdering av studieomdömen från folkhögskolor 6 Ett studieomdöme på en folkhögskolekurs ges följande siffervärden. Mindre god studieförmåga 1 God studieförmåga 2 Mycket god studieförmåga 3 Utmärkt studieförmåga 4 Om en sökande har fler än ett studieomdöme på en folkhögskolekurs ska siffervärdet utgöra medelvärdet av studieomdömena. Om den sökande har gått igenom fler än en folkhögskolekurs som ger grundläggande behörighet, ska det bästa studieomdömet användas vid meritvärderingen. Värdering av betyg från Waldorfskolor 7 Slutbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola som avslutas den 1 januari 2010 eller senare meritvärderas enligt punkterna 3 8 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). Slutbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola som har avslutats den 1 januari 2003 eller senare, men före den 1 januari 2010, meritvärderas enligt punkterna 1 5 i bilaga 3 till högskoleförordningen i dess lydelse före den 1 januari 2010 samt enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen. Slutbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola som har avslutats före den 1 januari 2003 meritvärderas enligt punkterna 1 5 i bilaga 3 till högskoleförordningen i dess lydelse före den 1 januari Avgångsbetyg från en svensk tolvårig utbildning i en Waldorfskola meritvärderas enligt punkterna 1 5 i bilaga 3 till högskoleförordningen i dess lydelse före den 1 januari a Med betyg från gymnasieskolan avses enligt bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), i fråga om platsfördelning, även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate. Sådana betyg ska värderas på sätt som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. 8 Vid värdering av betyg från utländska gymnasieutbildningar eller motsvarande ska ett meritvärde beräknas enligt 10. Om den sökande har kompletterat med kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning beräknas därefter ett meritvärde efter komplettering enligt 11, med beaktande av föreskrifterna i 9. 9 Vid värdering av betyg från utländska gymnasieutbildningar eller motsvarande ska betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande eller särskild behörighet räknas med B I L A G A : H Ö G S K O L E V E R K E T S F Ö R FAT T N I N G S S A M L I N G

201 Betyg i vissa kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte avses i första stycket räknas med om betyget höjer meritvärdet. Vilka dessa kurser är framgår av bilaga 2. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning på lägre nivå än betyg i samma ämne i det utländska betyget ska inte räknas med. Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som utfärdats tidigare än det utländska betyget ska inte heller räknas med, utom om de är behörighetsgivande. 9 a Betygsvärdet för en kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning är siffervärdet multiplicerat med kursens omfattning i gymnasiepoäng. Siffervärdet är 10 för Godkänt, 15 för Väl godkänt och 20 för Mycket väl godkänt. 10 Betyg från en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande ska först överföras till skalan 10,00 20,00, vilket ger ett preliminärt meritvärde. Överföringen ska göras enligt följande formel. Mprel = (Nmax Nd) Nmax Nmin Mprel = det preliminära meritvärdet. Nmax = det utländska betygssystemets högsta värde. Nmin = det utländska betygssystemets lägsta värde för godkänt resultat. Nd = det utländska betygets medelvärde. Vad som sägs i första stycket gäller inte de betyg som anges i bilaga 3, som i stället ska överföras till ett preliminärt meritvärde i enlighet med vad som anges där. Det preliminära meritvärdet anges med två decimaler. Därefter adderas, för betyg utfärdade efter den 31 december 1996, meritpoängskompensationen till det preliminära meritvärdet enligt följande tabell, varvid meritvärdet erhålls. Mprel mk 10,00 11,99 0,50 12,00 12,99 0,75 13,00 13,99 1,00 14,00 14,99 1,25 15,00 15,99 1,50 16,00 16,99 1,75 17,00 17,99 2,00 18,00 18,99 2,25 19,00 20,00 2,50 Mprel = det preliminära meritvärdet. Mk = meritpoängskompensation. 11 Vid beräkningen av meritvärde efter komplettering ska följande formel användas. Meritvärde efter komplettering = Mprel x ,2B + Mk A Mprel = det preliminära meritvärdet som beräknats enligt 10. Mk = meritpoängskompensation. B = summan av betygsvärdena för de medräknade betygen enligt 9. A = summan av gymnasiepoäng för de kurser vars betyg har räknats med enligt 9. Om värdet som beräknats enligt det första ledet i formeln i första stycket, dvs. (Mprel x ,2B)/( A), överstiger 20,00 ska detta värde bestämmas till 20,00. Platsfördelning på grundval av betyg från utländska utbildningar 11 a En sökande med betyg från utländsk utbildning ska vid urval på grundval av betyg alltid delta med meritvärdet enligt 10 i betygsgrupp I, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). Om den sökande har kompletterat med kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ska han eller hon även delta med meritvärdet efter komplettering enligt 11 i betygsgrupp II samma punkt enligt vad som anges i andra fjärde styckena. Meritvärdet efter komplettering enligt 11 ska ingå i betygsgrupp I, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), om kompletteringen avser en kurs som krävs för att uppfylla den grundläggande behörigheten och den sökande inte uppfyller denna behörighet med betyg från utländsk utbildning. Uppfyller den sökande den grundläggande behörigheten redan med betyg från utländsk utbildning ska meritvärdet efter komplettering i stället ingå i betygsgrupp II samma punkt, om meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 10. Meritvärdet efter komplettering enligt 11 ska ingå i betygsgrupp II, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), om kompletteringen avser en kurs som krävs för att uppfylla den särskilda behörigheten och den sökande inte uppfyller denna behörighet med betyg från utländsk utbildning. Uppfyller den sökande den särskilda behörigheten redan med betyg från utländsk utbildning ska meritvärdet efter komplettering ingå i betygsgrupp II samma punkt, om meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt 10. Meritvärdet efter komplettering enligt 11 ska ingå i betygsgrupp II, punkten 1 i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100), om kompletteringen avser en kurs som anges i bilaga 2, som inte krävs för att uppfylla grundläggande eller särskild behörighet, och meritvärdet efter komplettering är högre än meritvärdet enligt bilagor B I L A G A : H Ö G S KO L E V E R K E T S F Ö R FAT T N I N G S S A M L I N G 2 0 1

202 Fördelning av platser vid urval på betyg 12 Behöriga sökande med svenska betyg som inte omfattas av bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) förs till grupp I eller II eller båda enligt punkten 1 i denna bilaga. Värdering av svenska betyg som anges i skalan Svenska betyg som anges i skalan 1 5 ska överföras till skalan 0 20 i enlighet med bilaga 4 till dessa föreskrifter. 14 Bestämmelser om hur betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare tilldelas meritpoäng, finns i punkten 5 första stycket i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Bestämmelser om hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng finns i Meritpoäng för betyg enligt kursplaner i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli Meritpoäng ska tillgodoräknas för betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1992 och den 1 juli Sedan jämförelsetalet har räknats ut får sökande med sådana betyg tillgodoräkna sig meritpoäng för kurser som motsvarar meritkurser enligt vad som anges i 16. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt 16 andra stycket. Vid tillämpningen av 16 ska, vad gäller betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1992, betyget 3 i ett ämne anses motsvara betyget 3 i den eller de kurser som ingår i ämnet. 16 Kurser som motsvarar meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs A, B-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs A, C-språk, och i kurs B i ett annat C-språk, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B, B-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B i två olika C-språk, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a, c) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B, B-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B i två olika C-språk, ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i kurs B, B-språk, och i kurs B, C-språk, eller lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt kurs B i tre olika C- språk, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c, e) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng, f) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet eller, om sådant krav inte har ställts, lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i Matematik B ger en halv (0,5) meritpoäng, g) lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng. Utöver vad som anges i första stycket får en sökande tillgodoräknas meritpoäng för meritkurser enligt avdelning C i bilaga 1 till Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter. Lägst betyget 3 alternativt lägst betyget Godkänt i en sådan områdeskurs ger en halv (0,5) eller en fjärdedels (0,25) meritpoäng enligt vad som framgår av nämnda avdelning. En sökande får högst tillgodoräkna sig två kurser som ger 0,25 meritpoäng. En sökande som tilldelas meritpoäng enligt de bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100) som tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare, får inte tillgodoräkna sig meritpoäng enligt första och andra styckena för kurser som motsvarar kurser som legat till grund för meritpoäng enligt nämnda bestämmelser. Vilka kurser som, i förekommande fall, motsvarar varandra framgår av bilaga 6. Meritpoäng för betyg enligt kursplaner i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1992 och den 1 juli 1994 ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar a) efter den 31 maj 2012 vad gäller sökande med betyg enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1994, och b) efter den 31 maj 2013 även vad gäller sökande med betyg enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli (Avser mellanårsprogram och kurser med sifferbetyg) B I L A G A : H Ö G S K O L E V E R K E T S F Ö R FAT T N I N G S S A M L I N G

203 B I L A G A bilagor

204 2 0 4 B I L A G A

205 B I L A G A bilagor

206 2 0 6 B I L A G A

207 Sveriges Universitets dnr 42/03 & Högskoleförbund Universitet och högskolor Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan Inom SUHF har ett projekt bedrivits om validering av reell kompetens inom högskolan. Till ordförande utsågs Lars Lustig, Umeå universitet och Gunni Öhlund, Mälardalens högskola har fungerat som projektledare. Till projektet har funnits knuten en referensgrupp med representanter för administratörer, lärare och studenter inom högskolan samt berörda myndigheter. Syftet med projektet var att initiera och samordna universitets och högskolors arbete med att utveckla metoder för bedömning (validering) av reell kompetens. Ett syfte var att finna ett gemensamt förhållningssätt i grundläggande frågor som rör validering och ett förslag till rekommendationer lämnades till SUHF:s styrelse i september Rekommendationerna har remissbehandlats och diskuterats vid SUHF:s förbundsförsamlings sammanträde den 15 oktober Förbundsförsamlingen beslutade att ställa sig bakom rekommendationerna för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan efter en slutjustering av styrelsen. Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 oktober 2003 att anta rekommendationerna och överlämna dem till medlemmarna. Christina Ullenius Bengt Karlsson 10 bilagor B I L A G A 2 0 7

208 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan Inledning Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar tillgodoräknande. Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella, dvs. den kompetens som personen har formella betyg på. I högskoleförordningen uttrycks förändringen i 7 kap. 4 punkt 6: Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning. och 7 kap. 7 andra stycket: Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna. Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge B I L A G A 2

209 Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor) arbete med att validera reell kompetens. Definitioner Formell behörighet De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i högskoleförordningens sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21 resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av: grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygsdokument (slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser. Motsvarandebedömning En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska utbildningar och i några fall via test. En förteckning över motsvarande utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker. Reell kompetens Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella kompetensen prövas i samband med att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval av sin reella kompetens är lika mycket behörig som en person som har fått sin behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte förknippas med undantag (7 kap. 4 punkt 6 och 7 högskoleförordningen). Undantag Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag. 10 bilagor B I L A G A 2 0 9

210 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan 1. Behörighet 1.1 Åldersgräns En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna 1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en utbildning När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas. 1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från en antagningsomgång En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin hand Förhandsbesked Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked. Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta. I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller B I L A G A

211 1.3.2 Tillvägagångssätt Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till. Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs. hur man ansöker om förhandsbesked vad man skall bifoga ansökan när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till hur länge ett förhandsbesked är giltigt 1.4 Nationell giltighet Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av andra högskolor Behörighet för viss utbildning Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll. 2. Tillgodoräknande En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 högskoleförordningen). Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknande. 2.1 Förhållandet tillgodoräknande behörighetsbedömning En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte 10 bilagor B I L A G A

212 gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att få ett tillgodoräknande prövat. 2.2 Tillgodoräknandeordning I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet. 2.3 Tillgodoräknande betyg Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte. 2.4 Examensbevis I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet. 2.5 Nationell giltighet Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt. 2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra prövningen saknas. 3. Dokumentation Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa. Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid B I L A G A

213 3.1 Dokumentation i Ladok Behörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem. Av dokumentationen skall det framgå vad prövningen gäller, personens kompetens, hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts, vad prövningen resulterade i, 4. Anmälningsmaterial I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med anmälan till högskolan vad man bifogar sin anmälan vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till hur man får besked om resultatet av prövningen hur man ansöker om förhandsbesked vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om förhandsbesked när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de anmälningstillfällen som materialet gäller hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till giltighetstiden för ett förhandsbesked hur man som student ansöker om tillgodoräknande 10 bilagor B I L A G A 2 1 3

214 2 1 4 B I L A G A

215 B I L A G A bilagor