Bedömningshandboken. för antagning till högskoleutbildning

Transkript

1 Bedömningshandboken för antagning till högskoleutbildning 2009 /2010

2 Produktion: Verket för högskoleservice, VHS Original: Birgitta Klingsäter DataOriginal AB Tryck: Elanders, mars 2009

3 Bedömningshandboken 2009/2010 Vi överlämnar till landets högskolor och universitet en ny upplaga av bedömningshandbok för antagning till högskoleutbildning. Bedömningshandboken är utarbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och utgör underlag för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid högskolor och universitet. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram en bedömningshandbok för utländska betyg. Denna bedömningshandbok för utländsk förutbildning nås via VHS webbplats, Målgruppen för bedömningshandböckerna är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning. Vi som utgör bedömningshandboksgruppen representerar högskolor, universitet och Verket för Högskoleservice (VHS). Vi är Anders Arnebert, Lunds universitet, Stefan Haglund, Växjö universitet, Katarina Forssner, Uppsala universitet, Lena Fries, Karlstads universitet, (ordförande), Ove Johansson, Högskolan Väst, Lisbeth Lidjan, Verket för Högskoleservice, VHS, Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet, Karin Sikström, Mälardalens högskola, Elisabeth Svensk, Verket för Högskoleservice Elisabet Bäckström, Verket för Högskoleservice, adjungerad, Kerstin Alverholt, Verket för Högskoleservice, adjungerad, Viveka Sahlberg, Verket för Högskoleservice, adjungerad, Denna bedömningshandbok utgör tillsammans med motsvarigheten för utländska betyg grund för den överenskommelse, som VHS har med de universitet och högskolor, som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. Den är också norm för den lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Värt att notera är, att de beslut som är redovisade i bedömningshandböckerna ligger till grund för hantering och programmering i NyA. Kompletterande regler och eventuella avvikelser, vilka inte registreras i NyA, måste framgå av respektive högskolas och universitets antagningsordning och i den så kallade VHS anmälningskatalog. Beslut inför ht Inför ht 2010 träder ett stort antal förändringar på antagningsområdet i kraft. Detta innebär, att bedömningshandboksgruppen kan komma att behöva fatta beslut av tillämpningskaraktär som snabbt behöver informeras om. De kommer att läggas ut under rubriken tillämpningsbeslut inför ht 2010 på VHS webbplats för universitets- och högskolepersonal och, när så bedöms nödvändigt också, som information för studie- och yrkesvägledare. Under året har arbetsgruppen utarbetat ett förslag till modell för bedömning av grundläggande behörighet, som skulle kunna tillämpas på sökande vilka åberopar reell kompetens. Modellen kommer, om landets högskolor och universitet ställer sig bakom förslaget, att kunna tillämpas parallellt med den individuella prövning som också åberopande av reell kompetens förutsätter. Remissförfarande, via SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor, pågår i skrivande stund och eventuellt beslut om rekommendationer från SUHF kommer under Arbetet med bedömningshandböckerna pågår kontinuerligt under året. Mötesanteckningar och beslut från arbetsgruppen dokumenteras på VHS webbplats för NyA Användare, Bedömningshandböcker. Där finns också den e-postadress som högskolorna kan använda för synpunkter och frågor på innehållet i handböckerna. För bedömningshandboksgruppen Lena Fries

4 INNEHÅLL Innehåll 1 behörighet 4 2 Behörighet för studier på grundnivå 4 Grundläggande behörighet 4 Slutbetyg från gymnasieskolans program 4 Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning 4 Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning 5 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvux 5 Folkhögskola 5 25:4 5 Utländsk förutbildning 6 Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter 6 Ändring av kraven för grundläggande behörighet Särskild behörighet 7 Standardbehörighet 7 Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet 7 Basår samt övriga högskoleförberedande utbildningar 7 Behörighetsprov 7 Ändring av kraven för särskild behörighet Behörighet för studier på avancerad nivå 8 Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå 8 Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå 8 Bedömning av utländska gymnasiebetyg 8 Behörighetsbevis 8 andra behörighetsgrunder 9 Motsvarandebedömning 9 Ersättningskrav 9 Reell kompetens 9 Undantag 9 Tillämpningar 10 Slutbetyg från gymnasieskolan 10 Slutbetyg från vuxenutbildning 10 Avgångsbetyg från gymnasieskolan 10 Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) 11 Utländsk gymnasieutbildning 11 tabell för behörighetsbedömning 13 tabell över nt-basår/collegeår 48 tabell över utländska språkkurser meritvärdering av betyg 61 Kompletteringsbetyg som kan påverka meritvärdet av betyg 61 Slutbetyg från gymnasieskolans program och gymnasial vuxenutbildning bokstavsbetyg 62 Avgångsbetyg från gymnasieskolan och komvux med sifferbetyg eller blandbetyg 62 Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning 65 Utländsk förutbildning 66 Ändring av reglerna för meritvärdering av utländska betyg 66 Tabell över jämförelsetal för betygspoäng 67 tabell för utbyteskomplettering 68 Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser 68 Utbyteskomplettering av ämnesbetyg 80 Utbyteskompletteringar av etappbetyg 84 Förteckning över B/C-språk för utbyte 86 äldre högskolemeriter 90 exempel på meritvärdring av betyg 91 Slutbetyg 91 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer 93 Mellanårsprogram 96 urval 97 Urval till grundnivå 97 Fördelning av platser 97 Behöriga sökande med lika meriter 97 Betygsurval 97 Provurval 97 Av högskolan beslutade urvalsgrunder 97 Övriga behöriga sökande 97 Särskilda prov för urval 98 Efteranmälan 98 Reservantagning 98 Urval till utbildning på avancerad nivå 98 Ändring av platsfördelning på grundval av betyg skolformer 99 Fackskola 99 Folkhögskoleutbildning 99 Friskolor 100 Gymnasieskolans linjer 101 Gymnasieskolans nationella program 102 Internationell Baccalaureat IB 103 Gymnasial vuxenutbildning 104

5 INNEHÅLL 5 6 Korrespondensstudier 104 Lärlingsutbildning 105 Normalskolekompetens 105 Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan 105 Specialkurser 105 Studentexamen 105 Studieförbund 105 Svensk gymnasieutbildning på annat språk 105 Utländsk förutbildning 106 Övrigt 107 Ämneskoder, förteckning 108 Waldorfskolans kurskoder, förteckning 109 tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet 111 Nationella program utfärdade fr o m vt Specialutformade program utfärdade fr o m vt Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och Mellanårsprogram utfärdade vt95-vt Tre- och fyraåriga teoretiska linjer 113 Tvååriga linjer 113 Treåriga yrkesinriktade linjer 114 Gymnasial vuxenutbildning 114 Folkhögskolor 115 Högskoleexamen 115 Studentexamen 115 Fackskolan 115 Normalskolekompetens (flickskola) 116 Specialgymnasium 116 Övriga utbildningar 117 Specialkurser 119 bilaga 122 Utländsk förutbildningsförteckning 122 Utländska förutbildningar fr o m ht Utländska förutbildningar t o m vt Studentexamen 130 Normalskolekompetens 131 Folkhögskoleintyg 132 Slutbetyg från Waldorfskola 140 allmänt 142 Anmälan 142 Komplettering 142 Kontrolluppgift/kontrollbesked 142 Dokumentation 142 Nationell betygsdatabas 143 Användarkonto på studera.nu 143 Antagnings- och urvalsresultat 143 Anstånd 144 Totalförsvarstjänstgöring 144 Särskilda stödåtgärder 144 Tidplan Nationella antagningsomgångar 145 Högskoleprovet arbetslivserfarenhet 146 Halvtid 146 Timanställning/oregelbunden tjänstgöring 146 Tjänstledighet, sjukdom mm 146 Tjänstgöringsintyg 146 Anställningsbevis 146 Pågående anställning 146 Särskilda regler för vissa typer av arbete 146 högskoleprovet 149 Högskoleprov utomlands 149 Anpassade högskoleprov 149 Provet som urvalsinstrument 149 Giltiga prov inför respektive antagningstillfälle 149 Tidplan för högskoleprovet 149 överklagande 151 Rutin för hantering av överklaganden i NyA 151 nya tillträdesregler fr o m den 1 juli Grundläggande behörighet 152 Områdesbehörigheter 152 Meritpoäng 152 Meritvärdering 153 Sökande med utländska gymnasiebetyg 154 Sökande med studieomdöme från folkhögskola 154 Tillämpning av de nya relerna 154 Urval 156 Betygsurval 156 Platsfördelning på grundval av betyg 156 Tillämpning av de nya reglerna 157 bilagor 158 Utdrag ur högskoleförordningen 158 Högskoleverkets författningssamling 167 Standardbehörigheter 169 Standardbehörighet: yrkesexamina 173 Områdesbehörigheter 174 rekommendationer från suhf 195 Reell kompetens 195 Antagningssystemet NyA 202 Samordnad antagning till engelskspråkiga magister- och masterprogram 206 Studenters rörlighet mellan lärosäten 208 sökordsregister

6 BEHÖRIGHET Behörighet Behörighet för studier på grundnivå Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument. Betygsdokumenten avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar vid urval. Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande erhåller från respektive skolform. Grundläggande behörighet Kraven för grundläggande behörighet kan uppfyllas enligt följande och avgör också i vilken grupp den sökande konkurrerar vid urval. Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning (för sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning) som omfattar lägst betyget Godkänd i kurser som motsvarar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95, vt 96 (s.k. mellanårsprogram), gymnasieskolans linjer, motsvarande äldre utbildningar, gymnasieskolans tvååriga specialkurser* och komvux. Se vidare förteckning över förutbildningar. * Den tvååriga specialkursen ska i huvudsak vara uppbyggd som en tvåårig linje. Utländsk gymnasieutbildning Folkhögskola med intyg om allmän/ grundläggande behörighet till högskoleutbildning. 25:4 * * 25:4-regeln för grundläggande behörighet slopas fr o m den 1 juli Slutbetyg från gymnasieskolans program Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng (gyp) beroende på vilket program och enligt vilken timplan sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen får avse kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett program kan ha reducerats med. Sökande med delat betyg i svenska B erhåller ingen gymnasiepoäng i kursen om ett av delbetygen är IG. Slutbetyg utfärdat 1997 * Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet gyp 90 procent minst 1962 gyp Övriga program gyp 90 procent minst 2160 gyp Slutbetyg utfärdat * Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet gyp 90 procent minst 1935 gyp Övriga program gyp 90 procent minst 2133 gyp * För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. Slutbetyg utfärdat 2003* Samtliga program med enbart nya kursbetyg gyp 90 procent minst gyp Samtliga program med blandat gamla kursbetyg (konverterade) och nya kursbetyg gyp 90 procent minst gyp * För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet krävs att sökande har lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng. Kraven för slutbetyg och definition av gamla och 4

7 BEHÖRIGHET nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning gymnasiepoäng enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 2 350) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser gymnasiepoäng blandat gamla och nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 2 301) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser gymnasiepoäng gamla kurser, nya kurser kan ingå För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser. Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning Endast kurser från gymnasial vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för grundläggande behörighet. Möjligheten att styrka den grundläggande behörigheten genom samlat betygsdokument gäller sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Endast betyg i kurser, inklusive lokala kurser som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning medräknas. Betyg i kärnämneskurser Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet. Betyg i enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng. Betyg i blandat gamla och nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kurser ges i samband med antagning nytt värde enligt SKOLFS 2001:19. Betyg i blandat gamla och nya kurser där betyg utfärdats senast 30 juni 2002 Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny kurs utfärdats senast 30 juni 2002 uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng görs inte. Betyg i enbart gamla kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar minst Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvux Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha ett fullständigt avgångsbetyg. Dessutom krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs om minst 2 åk (med delat betyg) utan betygskrav alt. kurs B (med lägst betyget Godkänd) och engelska motsvarande 2 åk utan betygskrav alt kurs A (med lägst betyget Godkänd). Folkhögskola Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning 25:4 (se övergångsregel nedan) Sökande som fyller 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2. har kunskaper i svenska som motsvarar kurs B med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2 (med delat betyg). har varit yrkesverksam i minst fyra år på halvtid före det kalenderhalvår då utbildningen börjar För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget krav på visst betyg. Övergångsregel Behörig som 25:4 t o m den 31 december 2011 är den som är född senast 1983 och före den 1 juli 2008 uppfyller kraven i svenska och engelska samt har arbetat i minst 4 år (minst halvtid). 1 5

8 BEHÖRIGHET Utländsk förutbildning Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger behörighet i hemlandet uppfyller kravet för grundläggande behörighet till högskolestudier. Den sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i svenska motsvarande kurs B eller svenska som andra språk kurs B med lägst betyget Godkänd/alternativt godkänt resultat på Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper i engelska motsvarande lägst kurs A med lägst betyget godkänd. Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter Svenska akademiska meriter För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska. Grundläggande behörighet för grundnivå Generella examina, kandidat/magister Högskoleexamen enligt 1993-års studieordning Yrkesexamina 120p/180hp enligt 1993-års studieordning Yrkesexamina 140p/210hp 220p/330hp ger alltid grundläggande behörighet Förutbildningskod i NyA: GBHSM Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Licentiat- samt doktorsexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Konstnärliga examina Äldre examina som inte klassificeras som akademiska examina Generellt undantag genom kursstudier Kurser enligt 1993-års studieordning. Avslutade kurser om 40p/60hp i ett akademiskt ämne Avslutade kurser om totalt 80p/120hp Förutbildningskod i NyA: GGBKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ generellt undantag: Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Akademiska meriter från nordiska länder För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp. Förutbildningskod i NyA: GBNEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Generellt undantag genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier). Förutbildningskod i NyA: GGBNKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Akademiska meriter från övriga länder Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp och En A eller motsvarande kunskaper och Sv B eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GBVEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Generellt undantag genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper och Sv B eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GGBUKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Undantag för utbildningar med generellt undantag från krav på Sv B Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper Undantag ges för det aktuella sökalternativet. Se även bilaga: Äldre högskolemeriter 6

9 BEHÖRIGHET Ändring av kraven för grundläggande behörighet 2010 SFS 2007:666 För sökande som styrker grundläggande behörighet med betyg som utfärdas fr o m den 1 januari 2010 kommer kraven för grundläggande behörighet att ändras. Grundläggande behörighet från gymnasieskolan För sökande från gymnasieskolan krävs slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program med lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inkl lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Grundläggande behörighet från gymnasial vuxenutbildning För sökande från gymnasial vuxenutbildning krävs ett slutbetyg med lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska, engelska och matematik. Observera att möjligheten att styrka grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument slopas. Övergångsregel Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå uppfyller kraven för grundläggande behörighet enligt äldre regler. Se vidare avsnitt 10. Nya tillträdesregler fr o m den 1 juli Särskild behörighet Standardbehörighet Kraven för särskild behörighet till utbildning på grundnivå för nybörjare har av Högskoleverket fastställts i ett antal s.k. standardbehörigheter. Högskoleverket har också beslutat om vilken standardbehörighet som ska gälla till de utbildningar som leder till yrkesexamen. Till övriga utbildningar och kurser beslutar respektive universitet och högskola vilken standardbehörighet som ska gälla. Högskolorna kan också medge undantag från särskild behörighet. Se bilaga Högskoleverkets föreskrifter. Kurs för särskild behörighet anges alltid som lägsta kurs med lägst betyg G/3. Högre kurs i ämnet godtas också för särskild behörighet. Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas av respektive universitet och högskola. Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer av yrkeslivserfarenhet är arbete som sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive antagningsomgång. Basår samt övriga högskoleförberedande utbildningar För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa universitet och högskolor. Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande särskild behörighet under förutsättning att det av utbildningsbeviset klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår. För de basårsstuderande som erhåller betyg från gymnasial vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för behörighetskomplettering. Behörighetsprov Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att uppfylla de särskilda behörighetskraven. Godkänt provresultat kan också vara ett ersättningskrav till en kurs som krävs för särskild behörighet. 1 7

10 BEHÖRIGHET Ändring av kraven för särskild behörighet 2010 SFS 2007:666 Fr o m 1 juli 2010 kommer kraven för särskild behörighet att förändras. Begreppet standardbehörighet slopas och kraven för särskild behörighet ersätts av områdesbehörighet. En områdesbehörighet består av behörighetskurser och områdeskurser. Högskoleverket har fastställt vilka områdesbehörigheter som ska finnas. Se vidare avsnitt 10. Nya tillträdesregler fr o m den 1 juli Behörighet för studier på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå Högskoleförordningen 7 kap Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå Högskoleförordningen 7 kap 31 Bedömning av utländska gymnasiebetyg VHS utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden av utländska meriter. Behörigheten uttrycks som kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det påpekas i samtliga behörighetsbesked att bedömningen är gjord utifrån nu gällande regler. Beskedet innehåller personnummer/födelsedatum för kontroll vid eventuell senare anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på denna till anmälan. Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör att handläggningstiden för bedömning av utländska gymnasiebetyg kan vara lång. Sökande bör därför uppmanas att i god tid före anmälan till utbildning skicka sina handlingar för bedömning. Behörighetsbevis Behörighetsbevis för grundläggande behörighet till högskolestudier för personer som ska studera utomlands utfärdas av VHS och universitet och högskolor. 8

11 ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER Andra behörighetsgrunder 1 Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas ha reell kompetens. Undantag som respektive högskola beslutat medge från särskilt behörighetskrav som ingår i standardbehörighet till viss utbildning framgår av anmälningsmaterial. Motsvarandebedömning: Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom motsvarande kunskaper. Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 1996:1) fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet än de som finns förtecknade anses ha motsvarande kunskaper. Ersättningskrav: Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s.k. ersättningskrav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning dokumenteras eventuella ersättningskrav. Reell kompetens: Universitet och högskolor prövar om sökande, som formellt inte uppfyller kraven för behörighet, har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning. Se SUHF:s rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan. Undantag: Sökande som inte uppfyller behörighetskraven kan medges undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl. Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning. Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild behörighet. 9

12 ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER Tillämpningar Slutbetyg från gymnasieskolan Huvudregel Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för behörighet medges endast dispens i undantagsfall. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning görs om sökande har kompletterat nationella kurser (ej lokala kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasiepoängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt program samt har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som motsvarar vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg. Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är för: Slutbetyg fullständigt program 2180 gyp 462 gyp kärnämnen 2400 gyp 440 gyp kärnämnen 2150 gyp 465 gyp kärnämnen 2370 gyp 443 gyp kärnämnen 2500 gyp 500 gyp kärnämnen 2451 gyp 500 gyp kärnämnen För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för den nya kursen. Undantag Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen omfattar färre gymnasiepoäng och det är anledningen till att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen. Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2180 gyp) uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet om betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte uppnår 90- procentgränsen. Slutbetyg utfärdade utan specialarbete är felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Undantag medges om slutbetyget är utfärdat före år Slutbetyg från vuxenutbildning För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, som inte uppfyller 90-procentsgränsen, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Undantaget betyg i specialarbete och betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Avgångsbetyg från gymnasieskolan Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg. I de fall sökande inte har erhållit ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig studiekurs. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen beaktas den mindre studiekursens omfattning och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs beviljats medräknas detta i betygspoängen. Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet inte i beräkningen av betygspoängen. X-markering I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnas, x-markeras, om elev p.g.a. långvarig frånvaro, försummelse eller annan särskild omständighet inte nått de kunskaper/färdigheter som krävs för betyg. I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. 10

13 ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER Huvudregel Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering. Motsvarandebedömning Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/ kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom motsvarandebedömning. Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet under förutsättning att x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av x-markeringen och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats som 0. Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering. Undantag I de fall den mindre studiekursen avser kurser som motsvarar högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläggande behörighet medges undantag. Sökande som p.g.a. medicinska skäl inte kunnat delta i idrott fick ett ofullständigt avgångsbetyg, eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt p.g.a. medicinska eller andra skäl, t.ex. skolk. Om elev genom läkarintyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och hälsa är ofullständig p.g.a. medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet. Ej fullgjord kurs Programmet är fullständigt. Eleven har inte fullgjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen inte är fullgjord. Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen ingår. Undantag Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i den kurs som ej fullgjorts. Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag. I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter. Utländsk gymnasieutbildning Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett fullständigt avgångsbetyg. Det kan gälla sökande som saknar sista året av sin utländska gymnasieutbildning alternativt examen. Kompletteringsstudierna ska motsvara 800 poäng i kärnämnesliknande och nationella kurser för att grundläggande behörighet ska beviljas. Svenska kurs A och B, engelska A och betyg i modersmål/ undervisningsspråk medräknas inte. Se tabell nästa sida. 1 11

14 ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER Kursnamn Kurskod Gymnasiepoäng Biologi A BI Biologi B BI Biologi breddning BI Datorkunskap DAA Engelska B EN Engelska C EN Filosofi A FS Filosofi B FS Fysik A FY Fysik B FY Fysik breddning FY Företagsekonomi A FE Företagsekonomi B FE Geografi A GE Geografi B GE Historia A HI Historia B HI Historia C HI Kemi A KE Kemi B KE Kemi breddning KE Matematik A MA Matematik B MA Kursnamn Kurskod Gymnasiepoäng Matematik C MA Matematik D MA Matematik E MA Matematik breddning MA Matematik diskret MA Moderna språk steg 1 XXX1301 * 100 Moderna språk steg 2 XXX1302 * 100 Moderna språk steg 3 XXX1303 * 100 Moderna språk steg 4 XXX1304 * 100 Moderna språk steg 5 XXX1305 * 100 Moderna språk steg 6 XXX1306 * 100 Moderna språk steg 7 XXX1307 * 100 Naturkunskap A NK Naturkunskap B NK Psykologi A PS Psykologi B PS Religionskunskap A RE Religionskunskap B RE Samhällskunskap A SH Samhällskunskap B SH Samhällskunskap C SH Svenska C SV * istället för XXX ska språkkod anges. 12

15 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING 1 Tabell för behörighetsbedömning motsvarandebedömning och ersättningskrav I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget G/3. Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder som används för respektive linje. Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3. Se även tabell över behörighetsgivande basår samt högskoleförberedande utbildningar. BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING 14 BILD OCH FORM 14 BIOLOGI 15 ENGELSKA 18 FORMGIVNING TEXTIL 21 FRANSKA 24 FYSIK 25 HISTORIA 27 IDROTT OCH HÄLSA 28 KEMI 29 MATEMATIK 30 MODERNA SPRÅK 34 MUSIK 35 NATURKUNSKAP 35 PSYKOLOGI 39 RELIGIONSKUNSKAP 39 SAMHÄLLSKUNSKAP 40 SPANSKA 41 SVENSKA 42 TYSKA 46 13

16 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING slutbetyg från estetiskt program, gren konst och formgivning eller medieprogrammet Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221) Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid Umeå universitet: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria. eller Godkända arbetsprover Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design) vid Lärarhögskolan i Stockholm: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltidsstudier eller ca 1000 timmar med inriktning mot bild. och Datakunskap grundläggande färdigheter i ordbehandling, kurs A eller motsvarande. och Foto grundläggande färdigheter i fotografering inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller motsvarande. Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk inriktning (bild)vid Lärarhögskolan i Stockholm: Godkända arbetsprover BILD OCH FORM Kurs B, BL201/40 Samma utbildningar som bild/konstnärlig utbildning Ämnet bild/teckning från åk 2 på 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsument-ekonomisk eller textil gren (208) Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering ( , 274) Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien) 14

17 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts BILD OCH FORM Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202) Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215) 1 Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola Komvuxkurs i bild/teckning Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux Teckning från normalskolekompetens (512, 540) Fackteckning som ingår i specialkurs Sammanhållen textilutbildning 2 terminer Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärarutbildning (536) BIOLOGI Kurs B, BI1202/50, BI201/60 Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (BI1204/50), Växt- och djurliv (BI1208/50), Kretslopp (BI1205/50), Mikrobiologi och genetik (BI1206/50) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30) Ämneskod linje/åk se nedan: Etapp 2 ( ) från komvux 2 åk från Naturvetenskaplig linje (750) Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) ej 1 åk Åk 3 från folkskollärarexamen (840) 15

18 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts BIOLOGI studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på: allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837, 838, 839, 891) Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på vanlig N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen. Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Gymnastiklärarutbildning (535) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Sommarkurs vid högskolan i Borås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar. Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård och farmaci: Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200) Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90) och Omvårdnad B (OKU205/180) Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri. Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje, praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm) Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux 16

19 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts BIOLOGI Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Arbetsterapeut (501, 503) Gymnastiklärarutbildning (535) Laboratorieassistent (509, 511) Oftamologassistent (261) Radioterapiassistent (264) Röntgenassistent (266) Sjukgymnast (513, 514) Sjuksköterska (515, 516) Skötareutbildning, månader Social servicelinje, 100 p (526) Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger också behörighet) 1 Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och sjukvård för militärsjukvårdare Ersättningskrav för agronomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Jordbruk grundutbildning 40 v, specialkurs (286) 2-årig förberedande och grundläggande praktisk-teoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Ersättningskrav för hortonomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård grundutbildning 40 v, specialkurs (289) Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård grundutbildning 40 v, specialkurs (289) Ersättningskrav för landskapsingenjör I stället för Bi B godtas Biologi kurs A med kurskod Bi

20 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts BIOLOGI Genomgången 3-årig naturbrukslinje inriktning trädgård Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor (EJ FLORIST) Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje KY-utbildning vid DaCapo hantverksskolan i Mariestad Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng Kurs A, BI1201/50, BI200/50 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod linje/åk se nedan: 1 åk på Teknisk linje (755) Ersättningskrav för trädgårdsingenjör Naturkunskap B Naturbrukslinjen Naturbruksprogrammet Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov KY-utbildning vid DaCapo hantverksskolan i Mariestad Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor ENGELSKA Kurs B, EN1202/100, EN201/40 Kurs C (gy2000) EN1203/100 Engelska för döva kurs B, ENDV1202 kurs C ENDV1203 Modersmålkurs A (EN1402/100) och B (EN1403/100) Hemspråk kurs A (ENH401/60) och B (ENH402/100) Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux 18

21 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts ENGELSKA Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720) 3-årig ekonomisk linje (730) 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 1 Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712) Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711) (för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare) Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6) Engelska från engelskspråkig gymnasieutbildning studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i engelskt affärsspråk (inget betygskrav) Genomgången behörighetsutbildning i engelska för lågstadielärare (inget betygskrav) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Kungsholmens gymnasium, EN511 University of Cambridge/Oxford: Certificate in Advanced English Certificate of Proficiency Diploma of English Studies General Cert of Education Ord Level in English (GCE O-level) General Certificate of Secondary Education (GCSE) International Certificate of Secondary Education (IGCSE) Oxford Delegacy Higher Examination International English Language Testing Service, Academic Training (IELTS) med totalt resultat 6.0 och inget moment under 5.0 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägst betygsnotering 17 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 79 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat 550 samt betygskrav 4 på delprov Written Test of English as a Foreign Language (TOEFL), datorbaserad (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat

22 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts ENGELSKA Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97: Higher (pass) Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 90 p Studier vid High School: varierar från 1-4 år beroende på förkunskaper Ersättningskrav: 2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs, gäller dock inte till utbildningar med inriktning mot engelska. Kurs A, EN1201/100, EN200/110 Engelska för döva kurs A, ENDV1201/100 Samma utbildningar som kurs B Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux 2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) 2 åk på 2-årig linje ( , 274) 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) Kungsholmens gymnasium EN510 Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen vid Försvarets läroverk (894) folkskollärarexamen (840) 2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843) 2-årig specialkurs studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 850) Engelska från: sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social linje) Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare 20 v vid AMU. OBS! Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott) University of Cambridge/Oxford: First Certificate in English, Grade A eller B 20

23 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts ENGELSKA International English Language Testing Service, (IELTS) Academic Training med totalt resultat 5,0 och inget delmoment under 4,5 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägst betygsnotering 17 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 61 Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappersbaserat med totalt resultat 500 samt betygskrav 4 på delprov Written Test of English as a Foreign Language (TOEFL) datorbaserat (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat 173 Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 85 p Studier vid High School: minst 1 år Kursverksamheten KV/Folkuniversitetet: engelska för utländska studerande Engelska 3 B eller EFFS-examen (English for foreign students) Från och med vt97 Lower (pass) 1 Grundläggande behörighet Samma utbildningar som kurs A Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833, 834) finskspråkig gymnasieutbildning franskspråkig gymnasieutbildning tyskspråkig gymnasieutbilfning Waldorfskola omfattande endast omdöme (527) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast Folkuniversitetet (tidigare KV): Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga delmoment uppfyllda i Lund: Engelska 3 B English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass) FORMGIVNING TEXTIL Kurs formgivning Textil, Mode, FGTX200/120 och Kurs formgivning Textil, Vävning, FGTV200/120 Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk linje (204, 210, 213, 221) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208) näst sista årskursen för normalskolekompetens Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår 21

24 TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING forts FORMGIVNING TEXTIL Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola 2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk slöjd (221) och Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v Textilkunskap, sömnad 1 termin och Textilkunskap, vävning 1 termin på specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning på komvux Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, timmar bestående av: sömnad, textila material timmar konstruktion och förändring av kläder timmar sömnad, provning av kläder timmar och vävning, textila material timmar vävning, inredning timmar vävning, arbetsteknik timmar Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, 2x100 tim Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode: Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår 2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren Hantverksprogrammet med textilteknik Industriprogrammet, gren textil och konfektion Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad, på komvux, timmar bestående av: sömnad med materialkunskap timmar sömnad med mönsterkännedom timmar sömnad med mode och klädkunskap timmar Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, 1 termin, timmar bestående av sömnad med textilkunskap I timmar sömnad med textilkunskap II timmar 22