Bedömnings handboken. för antagning till högskoleutbildning

Transkript

1 edömnings handboken för antagning till högskoleutbildning

2 Produktion Universitets- och högskolerådet, UHR Layout & Original irgitta Klingsäter Foto Olle Melkerhed

3 edömningshandboken 2013/2014 Under våren 2013 kommer den digitala bedömningshandboken att presenteras. Någon tryckt upplaga för 2013 kommer alltså inte utan detta något uppdaterade pdf-dokument finns tillgänglig tills vidare. Målgruppen för bedömningshandböcker är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning. Vår strävan är att göra innehållet lättläst. Under arbetsåret kan du följa vårt kontinuerliga arbete genom protokollen från bedömningshandboksgruppens möten, vilka du hittar på UHRs webbplats, för NyA användare, bedömningshandböcker. Där hittar du också den e-postadress, till vilken synpunkter och frågor på innehållet i handböcker kan sändas. edömningshandboken är framtagen och bearbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och den utgör, vid sidan om högskoleförordning och Högskoleverkets föreskrifter, underlaget för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram bedömningshandböcker för utländsk förutbildning på gymnasial nivå samt för grundläggande behörighet för program på avancerad nivå liksom riktlinjer för verifiering av meriter för kurser och program på avancerad nivå. Dessa två senare delar av bedömningshandböcker nås via UHRs webbplats, Vi som arbetar med de tre bedömningshandböckerna är: Lena Andersson, Umeå universitet Katarina Forssner, Uppsala universitet Stefan Haglund, Linnéuniversitetet, (vice ordförande) Joakim Hall, Malmö högskola André Hesselbäck, Uppsala universitet Cecilia Johansson, Linköpings universitet Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet Lisbeth Lidjan, Universitets- och högskolerådet, UHR Karin Sikström, Mälardalens högskola, (ordförande) Mårten Sommelius, Lunds universitet Elisabeth Svensk, Universitets- och högskolerådet, UHR Cecilia George, Universitets- och högskolerådet, UHR Kerstin Alverholt, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Elisabet äckström, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Petra rundell, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare Lotten Delin, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare De tre bedömningshandböckerna utgör grund för den överenskommelse, som UHR har med universitet och högskolor, som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. De utgör därmed norm för den lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser måste framgå av respektive antagningsordning. För bedömningshandboksgruppen Karin Sikström

4 innehåll 1. behörighet ehörighet för studier på grundnivå...6 Grundläggande behörighet...6 Gymnasieexamen... 6 Slutbetyg från gymnasieskolans program...6 Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning...6 Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning...7 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvux...7 Folkhögskola...7 Reell kompetens : Utländsk förutbildning...8 edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut...8 Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter...9 Särskild behörighet... ehörighet för studier på avancerad nivå motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag Motsvarandebedömning Ersättningskrav Undantag Tillämpningar vid brister i slutbetyg Slutbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från vuxenutbildning Avgångsbetyg från gymnasieskolan Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Oavslutad utländsk gymnasieutbildning 800-poängsregeln Tabell för behörighetsbedömning Tabell över nt-basår/collegeår Tabell över utländska språkkurser Tilläggskomplettering Komplettering av kurser för meritpoäng Meritpoäng gäller Grupp A och Meritvärderingsgrupp examen, A C eräkning av jämförelsetal edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Utländsk förutbildning Meritvärdering av utländska gymnasiebetyg med undantag genom 800-poängsregeln Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabell för utbyteskomplettering Utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 kurser Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser Utbyteskomplettering av ämnesbetyg Utbyteskompletteringar av etappbetyg...1 Förteckning över /C-språk för utbyte...3 jämförelse Äldre högskolemeriter...7 Exempel på meritvärdring av betyg Urval Urval till grundnivå Fördelning av platser etygsurval ehöriga sökande med lika meriter Sent anmälda, SA Provurval Av högskolan beslutade urvalsgrunder Övriga behöriga sökande Särskilda prov för urval Efteranmälan Reservantagning Urval till utbildning på avancerad nivå edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Sökande med dubbla betyg Högskoleprovet Meritvärdering av betyg eräkning av meritvärdet okstavsbetyg Sifferbetyg och blandbetyg eräkning av kompletteringsbetyg ehörighetskomplettering Utbyteskomplettering Skolformer Fackskola Folkhögskoleutbildning Friskolor Waldorfskolor Gymnasieskola Gy Slutbetyg med Gy11-kurser I N N E H Å L L Sid 4

5 Gymnasieskolan före Gy Gymnasieskolans linjer Internationell accalaureat I Komvux, Vux Slutbetyg med Vux12-kurser Gymnasial vuxenutbildning före Vux Korrespondensstudier Lärlingsutbildning Normalskolekompetens Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan Specialkurser Studentexamen Studieförbund Svensk gymnasieutbildning på annat språk Övrigt Ämneskoder, förteckning Waldorfskolans kurskoder, förteckning tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet Nationella program utfärdade fr o m vt Specialutformade program utfärdade fr o m vt Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och Mellanårsprogram utfärdade vt95 vt Tre- och fyraåriga teoretiska linjer Tvååriga linjer Treåriga yrkesinriktade linjer Gymnasial vuxenutbildning Folkhögskolor Högskoleexamen SUHF:s rekommendation Studentexamen Handelsgymnasium Tekniskt gymnasium Försvarets läroverk Fackskolan Normalskolekompetens (flickskola) Specialgymnasium Övriga utbildningar Specialkurser Slutbetyg från Waldorfskola Antagningsprocessen Anmälan Komplettering Kontrolluppgift/kontrollbesked Dokumentation Nationell betygsdatabas Användarkonto på antagning.se Antagnings- och urvalsresultat Anstånd Särskilda stödåtgärder Överklagande Tidplan Nationella antagningsomgångar Arbetslivserfarenhet Halvtid Timanställning/oregelbunden tjänstgöring Tjänstledighet, sjukdom mm Tjänstgöringsintyg Anställningsbevis Pågående anställning Särskilda regler för vissa typer av arbete Gymnasieskola 2011 Gy11/Vux12 Gymnasieskola Gymnasial vuxenutbildning Gemensamt för Gy11 och Vux Urval Komplettering med Gy11/Vux12 kurser Högskoleförordning SFS 2011: Områdesbehörigheter Avsnitt 1, Gy11/Vux Avsnitt 2, kursplaner 2000/2001 resp 1992/ Avsnitt 3, ämnen/etapper Områdesbehörigheter yrkesexamen ilagor Utdrag ur högskoleförordningen ilaga Utländska förutbildningar fr o m ht Utländska förutbildningar t o m vt Studentexamen Normalskolekompetens Folkhögskoleintyg Rekommendationer från suhf Förordning om anmälnings- och studieavgifter edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut register Sökordsregister I N N E H Å L L Sid 5

6 1. behörighet Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. EHÖRIGHET FÖR STUDIER PÅ GRUNDNIVÅ Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument. etygsdokumenten avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar vid urval. Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande erhåller från respektive skolform. GRUNDLÄGGANDE EHÖRIGHET Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på när den sökande avslutat sina gymnasiala studier. Kraven skiljer sig också åt beroende på skolform. Nedan beskrivs de olika alternativen för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet utifrån skolform och tidpunkt. Gymnasieexamen För grundläggande behörighet krävs: Examen från ett högskoleförberedande program, eller, Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande måste också styrka godkänt betyg i svenska 2 3 och engelska 6. Läs mer under kapitel 8. sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som Godkända. Högst procent av gymnasiepoängen får avse kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett program kan ha reducerats med. Kursen i Svenska med delat betyg ger ingen gymnasiepoäng om ett av delbetygen är IG. Slutbetyg utfärdat 2003* Samtliga program med enbart nya kursbetyg 2 0 gyp 90 procent minst 2 2 gyp Samtliga program med blandat gamla kursbetyg (konverterade) och nya kursbetyg gyp 90 procent minst gyp *För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. Slutbetyg utfärdat * Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet 2 1 gyp 90 procent minst gyp Övriga program gyp 90 procent minst gyp Slutbetyg utfärdat 1997* Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet gyp 90 procent minst gyp Övriga program gyp 90 procent minst gyp SLUTETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN utfärdade FR O M DEN 1 JANUARI 20 Ett slutbetyg omfattar 2 0 gymnasiepoäng. För grundläggande behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett fullständig nationellt eller specialutformat program och att sökande har lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng (gyp) inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A +, Engelska A och Matematik A. Slutbetyg från reducerat program ger inte grundläggande behörighet. SLUTETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN utfärdade FÖRE DEN 1 JANUARI 20 Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng beroende på vilket program och enligt vilken timplan *För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. SLUTETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEn- UTILDNING UTFÄRDADE FR O M DEN 1 JANUARI 20 För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet med ett slutbetyg som omfattar 2 3 gymnasiepoäng krävs lägst betyg godkänd i minst 2 2 gymnasiepoäng inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A+, Engelska A och Matematik A. Detta gäller även i de fall den sökande har ett konverterat slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng utfärdat 20 och senare. SLUTETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEn- UTILDnING UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 20 För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ska sökande ha lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90 E H Ö R I G H E T Sid 6

7 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng. Kraven för slutbetyg och definition av gamla och nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning. 2 3 gymnasiepoäng* enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 2 3) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser gymnasiepoäng* blandat gamla och nya kurser För slutbetyg som omfattar (konverterade slutbetyg) uppfylls kraven för grundläggande behörighet med lägst betyg godkänd i minst (90 procent av 2 301) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser. etyg i blandat gamla och nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kurser ges i samband med antagning nytt värde enligt SKOLFS 2001:19. etyg i blandat gamla och nya kurser där betyg utfärdats senast den 30 juni 2002 Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny kurs utfärdats senast den 30 juni 2002 uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng görs inte gymnasiepoäng gamla kurser, nya kurser kan ingå För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser. SAMLAT ETYGSDOKUMENT FRÅN GYMNASIAL VUXENUTILDNING UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 20 Sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan uppfylla kraven för grundläggande behörighet med ett samlat betygsdokument med kurser lästa före 1 januari 20, om gymnasiepoängen för dessa kurser sammanlagt omfattar minst 90 procent av den gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg. Endast kurser från gymnasial vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för grundläggande behörighet. Kurserna måste ha betyget lägst Godkänd, alternativ 1 5. Endast betyg i kurser (inklusive lokala kurser) som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning medräknas. etyg i enbart gamla kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar minst AVGÅNGSETYG FRÅN GYMNASIESKOLANS LINJER, MELLANÅRSPROGRAM, TVÅÅRIGA SPECIALKURSER OCH KOMVUX Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha ett fullständigt avgångsbetyg från minst tvåårig linje/specialkurs/avgångsbetyg 2. Dessutom krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs på minst 2 årskurser (med delat betyg) alternativ Svenska kurs (med lägst betyget Godkänd) och engelska motsvarande 2 årskurser alternativ Engelska kurs A (med lägst betyget Godkänd). För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget krav på visst betyg. FOLKHÖGSKOLA Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning etyg i kärnämneskurser Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet. REELL KOMPETENS Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reell kompetens. edömning av reell kompetens ska göras av respektive högskola. etyg i enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar 2 3 gymnasiepoäng. * fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå E H Ö R I G H E T Sid 7

8 Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation, se bilaga. Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna Svenska/Svenska som andra språk A + eller Svenska/ Svenska som andra språk 1, 2 och 3 Engelska A eller Engelska 5 och 6 Matematik A eller Matematik 1a, b eller c Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b* samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Vid bedömning av arbetslivserfarenheten används de regler som nämns under flik 7. Förutbildningskod i NyA: GÖ * alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 25:4 gällde till t om 31 december 2011 Möjligheten att styrka grundläggande behörighet enligt 25:4-regeln togs bort Övergångsregler gällde fram till den 31 december För sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskola/universitet ska fortsättningsvis anses uppfylla kravet för grundläggande behörighet. Förutbildningskoden som då ska användas i NyA är: GÖ Observera att detta endast gäller sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskolan. Nysökande som skulle varit behöriga som 25:4 om de hade sökt till högskolan när reglerna var gällande, får istället ansöka om reell kompetens. Utländsk förutbildning Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/ treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger behörighet i hemlandet till högskolestudier uppfyller kravet för grundläggande behörighet. Den sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i svenska motsvarande Svenska 3 eller Svenska som andra språk 3 alternativt godkänt resultat på Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6, motsvarande Matematik 1a, b eller c med lägst betyget Godkänd. Övergångsregler: kravet i matematik gäller gymnasiebetyg som avslutats efter den 1 januari 20. edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut ehörighet Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande kurser från folkhögskola. Sökande placeras i II. Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg där sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt i minst 2 2 gymnasiepoäng. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg som har IG i kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet kan tillgodoräkna kurser på överliggande nivå i matematik och engelska för att uppnå den grundläggande behörigheten. För svenska gäller lägst betyg godkänt i både Svenska A och. (edömningshandboksgruppen samt ) Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari 20 och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 2 gymnasiepoäng samt har lägst betyg godkänt i Svenska /Svenska som andra språk A och, Engelska A samt Matematik A. (edömningshandboksgruppen ) För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, utfärdade fr o m den 1 januari 20, som inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. etyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet.etyget i dessa kurser medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, utfärdade före den 1 januari 20, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. etyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg from 20 som saknar grundläggande behörighet i svenska och engelska kan komplettera med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. (edömningshandboksgruppen ) E H Ö R I G H E T Sid 8

9 Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande behörighet i svenska och engleska kan komplettera med Gy11/ Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska 3 och Engelska 5 för att uppfylla kraven. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 % / 22 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12 kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasiearbete godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/ Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering. (edömningshandboksgruppen ) Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter Svenska akademiska meriter För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska. Grundläggande behörighet för grundnivå Generella examina, kandidat/magister Högskoleexamen enligt 1993 års studieordning Yrkesexamina 120 p/180 hp enligt 1993 års studieord ning Yrkesexamina 140 p/2 hp 220 p/330 hp ger alltid grundläggande behörighet Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörighet i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläggande behörighet. Svenska C godtas inte. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar grundläggande behörighet i svenska och engelska som kompletterar efter 1 juli 2015 ska komplettera med Svenska 3, Engelska 6 och Historia 1a1. (edömningshandboksgruppen ) Förutbildningskod i NyA: GHSM Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Licentiat- samt doktorsexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Konstnärliga examina Äldre examina som inte klassificeras som akademiska examina Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande saknar några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre. Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia 1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs. (edömningshandboksgruppen ) Grundläggande behörighet genom kursstudier Kurser enligt 1993 års studieordning. Avslutade kurser om 40p/60 hp i ett akademiskt ämne Avslutade kurser om totalt 80p/120 hp Förutbildningskod i NyA: GGKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Om den sökande sedan tidigare har Svenska och sedan läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas ( dvs efter den 1 juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3. Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2). (edömningshandboksgruppen ) Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för grundläggande behörighet, kan komplettera med överliggande kurs Engelska 7. (edömningshandboksgruppen ) Ger EJ grundläggande behörighet Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Akademiska meriter från nordiska länder För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp. Förutbildningskod i NyA: GNEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. E H Ö R I G H E T Sid 9

10 Grundläggande behörighet genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2 års heltidsstudier). Förutbildningskod i NyA: GGNKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Akademiska meriter från övriga länder Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp och En A eller motsvarande kunskaper och Sv eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GUEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Särskild behörighet Särskild behörighet för utbildning på grundnivå Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörig heter. En områdesbehörighet består av behörighetskurser kurser som krävs för särskild behörighet och områdeskurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildning. Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program som leder till en yrkes examen. Till övriga utbildningar beslutar respektive högskola vilken områdesbehörighet som ska gälla. Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS) kommer att ersättas av Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS) under våren Lägsta betygskrav är E/G/3 om inget annat uttrycks vid respektive utbildning. UHR (tidigare HSV) kan medge tillstånd till andra krav än de som finns beslutade i områdesbehörigheterna. Det kan t ex gälla krav på viss arbetslivserfarenhet. En högskola kan också bevilja undantag från ett särskilt behörighetskrav som ingår i områdesbehörighet. Grundläggande behörighet genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper och Sv eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GGUKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet: Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Grundläggande behörighet för utbildningar med generellt undantag från krav på Sv Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper Undantag ges för det aktuella sökalternativet. Se även bilaga: Äldre högskolemeriter Reell kompetens Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan uppfylla kraven genom reell kompetens. edömning av reell kompetens görs av respektive högskola. Arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer av arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet är arbete som sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive antagningsomgång. asår samt övriga högskole förbere dande utbildningar För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa universitet och högskolor. Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande särskilda behörighetskrav. Av utbildningsbeviset ska det klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår. E H Ö R I G H E T Sid 1 0

11 För de basårsstuderande som erhåller betyg från gymnasial vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för behörighetskomplettering. edömning av behörighet, målrelaterad betygsskala Vid bedömning av särskild behörighet med krav på särskilt betyg används för t ex basår en sjugradig målrelaterad betygsskala. ECTS A Excellent Very Good C Good D Satisfactory E Sufficient Fx Insufficient Otillräcklig, komplettering möjlig F Insufficient Otillräcklig ehörighetsprov Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att uppfylla de särskilda behörighetskraven. Godkänt provresultat kan också vara ett ersättningskrav till en kurs som krävs för sär skild behörighet. ehörighet för studier på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå finns beskrivna i Högskoleförordningen 7 kap Särskild behörighet beslutas av respektive universitet/högskola. Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas av respektive universitet / högskola enligt Högskoleförordningen 7 kap 31 E H Ö R I G H E T Sid 1 1

12 motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas ha reell kompetens. Motsvarandebedömning Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom motsvarande kunskaper. Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 2011:) fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet än de som finns förtecknade anses ha förvärvat motsvarande kunskaper. Sökande som uppfyller behörighetskraven genom motsvarande kunskaper placeras i grupp II. Ersättningskrav Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s k ersättningskrav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning dokumenteras eventuella ersätt ningskrav. Undantag Sökande som inte uppfyller behörighetskraven ska medges undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl. Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning. efrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild behörighet. Sökande som medges undantag från ett behörighetskrav placeras i grupp II. Undantag som respektive högskola beslutat ska gälla generellt, framgår av anmälningsmaterial. Tillämpningar vid brister i betyg Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 20 där sökande inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng Sökande med slutbetyg från ett fullständigt program som inte uppfyller kravet lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng kan i efterhand komplettera med nytt Godkänt betyg i de kurser som tidigare hade betyget Icke Godkänt och därmed uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Sökande har även möjlighet att komplettera med andra nationella kurser än de kurser som ingår i slutbetyget för att uppfylla kraven för behörighet. etyg i nya kurser som inte krävs för särskild behörighet ingår inte i beräkningen av jämförelsetalet. Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är 0, inklusive Svenska/Svenska som andra språk A+, Matematik A och Engelska A. Om sökande har betyg i Svenska A och samt även betyg i Svenska som andra språk A och räknas endast ett av dessa som kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras i grupp II vid urval. Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 20 där sökande inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 90 % av fullständigt program Huvudregel Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för behörighet medges endast undantag i undantagsfall. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning görs om sökande har kompletterat med nytt Godkänt betyg i kurserna med betyget Icke Godkänt eller har kompletterat med nationella kurser (ej lokala kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasie poängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt program samt har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som motsvarar vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg. A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 2

13 Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är för: Slutbetyg fullständigt program 2180 gyp 462 gyp kärnämnen 2400 gyp 440 gyp kärnämnen 21 gyp 465 gyp kärnämnen 2370 gyp 443 gyp kärnämnen 20 gyp 0 gyp kärnämnen 2451 gyp 0 gyp kärnämnen För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för den nya kursen Om sökande har betyg i Svenska A och samt även betyg i Svenska som andra språk A och räknas endast ett av dessa som godkänt kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Undantag Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen omfattar färre gymnasie poäng och det är anledningen till att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen. Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2 180 gyp) uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet om betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte uppnår 90-procentgränsen. Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras i grupp II vid urval. Slutbetyg utfärdade utan specialarbete är felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Sökande som saknar specialarbete medges undantag och placeras i grupp I. (edömningshandboksgruppen ) Slutbetyg från vuxenutbildning Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 20 Lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som inte uppfyller kravet lägst betyg Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även edömningshandboksgruppens tillämningsbeslut. Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 20 För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Avgångsbetyg från gymnasieskolan Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att få ut ett nytt av gångsbetyg. I de fall sökande inte har er hållit ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig studiekurs. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen beaktas den mindre studiekursens omfattning och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs beviljats medräknas detta i betygspoängen. Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet inte i beräkningen av betygspoängen. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i I. (edömningshandboksgruppen ) X-markering I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnats, x-markerats, om elev p g a långvarig frånvaro, försummelse eller annan särskild omständighet inte nått de kunskaper/ färdigheter som krävdes för betyg. I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 3

14 Huvudregel Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i I. (edömningshandboksgruppen ) Motsvarandebedömning Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom motsvarandebedömning. Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet under förutsättning att x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av x- markeringen och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats som 0. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering. Undantag I de fall den mindre studiekursen avser kurser som mot svarar högst % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläggande behörighet medges undantag. Sökande som p g a medicinska skäl inte kunnat delta i idrott fick ett ofullständigt av gångs betyg, eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt av medicinska eller andra skäl, t ex skolk. Om elev genom läkarintyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och hälsa är ofullständig av medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet. Ej fullgjord kurs Programmet är fullständigt men eleven har inte fullgjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen inte är fullgjord. Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen ingår. Undantag Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i den kurs som ej fullgjorts. Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag. I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) Oavslutad utländsk gymnasieutbildning 800-poängsregeln Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/ gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett fullständigt avgångsbetyg. Det kan gälla för en utländsk gymnasieutbildning som nominellt är 12 år. Då kan år 12 eller examen saknas för att undantag ska kunna medges. För att undantag ska medges måste 800 poäng (enligt tabell) läsas in på komvux samt Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c, Svenska kurs A+/Svenska och Engelska kurs A/Engelska 5+6. ehörighetskravet i Matematik kurs A/ Matematik 1a, 1b eller 1c gäller oavsett det utländska betygets datering, övergångsregel finns inte. Observera att i vissa fall kan det oavslutade betyget innehålla motsvarandekurs Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c. De högre kraven i svenska och engelska påverkar inte regeln om att läsa 800 poäng enligt ovan (tillämpningsbeslut edömningshandboksgruppen den 29 augusti 2012). A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 4

15 800 poängsregeln gäller inte sökande som uppfyller grundläggande behörighet på annat sätt, till exempel genom slutbetyg eller folkhögskolestudier. Om kompletteringsstudierna ägt rum på Folkhögskola kan universitet och högskola besluta om kurserna ska kompensera det utländska saknade studieåret. Vid beviljat undantag från grundläggande behörighet genom oavslutad gymnasieutbildning och studier vid gymnasial vuxenutbildning räknas inte poängen för Svenska kurs A+/Svenska 1+2+3, Engelska/Engelska 5+6 och Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c in i de 800 poängen. Kurserna från gymnasial vuxenutbildning ska uppnå summan 800 poäng enligt fastställd tabell, se Tabell 800-poängkurser. Observera att kurser i modersmål och undervisningsspråk inte får ingå i de 800 poängen. Manuell kontroll av att 800 p förutom svenska, engelska och matematik finns registrerade i NyA måste göras innan schablonvärde registreras i NyA. Det oavslutade betygets avgångsdatum ska registreras. För meritvärdering se avsnitt Meritvärdering Sökande som endast saknar delar av examen alternativt mindre än ett år av utbildningen bör hanteras av U/H för bedömning av reell kompetens. Sökande som saknar år 12 och examen samt sökande som har oavslutad - eller 11-årig utbildning bör hänvisas till komvux för information om kompletteringsmöjligheter. A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 5

16 Tabellen visar vilka nationella kurser som i huvudsak kan kompensera det som saknas i det ursprungliga gymnasiebetyget. Kursplan 2000/2001 Ämnesplan 2011/2012 iologi A iologi 1 iologi iologi 2 iologi breddning Datorkunskap Engelska Engelska C Engelska 7 Filosofi A Filosofi 1 Filosofi Filosofi 2 Fysik A Fysik 1 Fysik Fysik 2 Fysik breddning Företagsekonomi A Företagsekonomi 1 Företagsekonomi Företagsekonomi 2 Geografi A Geografi 1 Geografi Geografi 2 Historia A Historia 1b Historia Historia 2a/ Historia 2b - kultur Historia C Historia 3 Kemi A Kemi 1 Kemi Kemi 2 Kemi breddning Matematik Matematik 2a, 2b, 2c Matematik C Matematik 3b, 3c Matematik D Matematik 4 Matematik E Matematik 5 Matematik - breddning Matematik - specialisering Matematik - diskret Matematik - specialisering Moderna språk steg 1 Språk 1 Moderna språk steg 2 Språk 2 Moderna språk steg 3 Språk 3 Moderna språk steg 4 Språk 4 Moderna språk steg 5 Språk 5 Moderna språk steg 6 Språk 6 Moderna språk steg 7 Språk 7 Naturkunskap A Naturkunskap 1 eller 1a1+1a2 Naturkunskap Naturkunskap 2 Psykologi A Psykologi 1 Psykologi Psykologi 2a Religionskunskap A Religionskunskap 1 Religionskunskap Religionskunskap 2 Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b Samhällskunskap Samhällskunskap 2 Samhällskunskap C Samhällskunskap 3 Svenska C A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 6

17 Tabell för behörighetsbedömning motsvarandebedömning och ersättningskrav I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget E/G/3. Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder som används för respektive linje. Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3. Se även tabell över behörighetsgivande basår samt högskoleförberedande utbildningar. ILD/KONSTNÄRLIG UTILDNING...18 ILD OCH FORM...19 IOLOGI...20 ENGELSKA...22 FORMGIVNING TEXTIL...25 FRANSKA...27 FYSIK...28 GREKISKA...29 HISTORIA...30 IDROTT OCH HÄLSA...30 KEMI...31 LATIN...32 MATEMATIK...32 MODERNA SPRÅK...35 MODERSMÅL...35 NATURKUNSKAP...36 RELIGIONSKUNSKAP...38 SAMHÄLLSKUNSKAP...39 SPANSKA...40 SVENSKA...41 TECKENSPRÅK...44 TYSKA...45 Jämförelse behörighet äldre kurser/gy11-kurser...46 TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 1 7

18 ILD/KONSTNÄRLIG UTILDNING slutbetyg från estetiskt program, gren konst och formgivning, eller MEDieprogrammet Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221) och Foto grundläggande färdigheter i fotografering inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller motsvarande. Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid Umeå universitet: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria. eller Godkända arbetsprover Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk inriktning (bild) vid Lärarhögskolan i Stockholm (numera Stockholms universitet): Godkända arbetsprover. Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design) vid Lärarhög skolan i Stockholm: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltids studier eller ca timmar med inriktning mot bild. och Datakunskap grundläggande färdigheter i ordbehandling, kurs A eller motsvarande. TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 1 8

19 ILD och form Kurs, L201/40 Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola Samma utbildningar som bild/ konstnärlig utbildning Ämnet bild/teckning från åk 2 på 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsumentekonomisk eller textil gren (208) Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering ( , 274) Komvuxkurs i bild/teckning Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux Teckning från normalskolekompetens (512, 540) Fackteckning som ingår i specialkurs Sammanhållen textilutbildning 2 terminer Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien) ild från specialkurs i textilkunskap, sömnad Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) eklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202) Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215) Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärar utbildning (536) Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 1 9

20 i o l o g i iologi 2, bi0bi002/ Kurs, I1202/, I201/60 Naturbruksprogrammet med någon av kurserna Djurens biologi (IGDJEO/), Marken och växternas biologi (IGMANO/) eller iologi i vattenmiljöer (ILVAT01 eller ILVAT02 eller ILVAT03/) Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (I1204/), Växt- och djurliv (I1208/), Kretslopp (I1205/), Mikrobiologi och genetik (I1206/) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och natur vård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/), Växt- och djurliv (NAM208/30) Ämneskod 30 linje/åk se nedan: Etapp 2 (3002) från komvux 2 åk från Naturvetenskaplig linje (7) Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) ej 1 åk Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på: allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837, 838, 839, 891) Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) Avgångsbetyg från Katrinelunds skola i Sundsvall kan från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på vanlig N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normal timplanen för N-linjen. Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Gymnastiklärarutbildning (535) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Sommarkurs vid högskolan i orås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar. Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård och farmaci: Medicinsk grundkurs (OMV1209/) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200) Medicinsk grundkurs (MÄNK202/90) och omvårdnad (OKU205/180) Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri. Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje, praktisk variant TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 0

21 Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm) Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Arbetsterapeut (1, 3) Gymnastiklärarutbildning (535) Laboratorieassistent (9, 511) (motsvaras idag av biomedicinsk analytiker) Oftamologassistent (261) Radioterapiassistent (264) Röntgenassistent (266) Sjukgymnast (513, 514) Sjuksköterska (515, 516) Skötareutbildning, månader Social servicelinje, p (526) Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger också behörighet) Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och sjukvård för militärsjukvårdare Ersättningskrav för agronomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Jordbruk grundutbildning 40 v, specialkurs (286) 2-årig förberedande och grundläggande praktiskteoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola (erga m fl) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård grundutbildning 40 v, specialkurs (289) iologi 1, bi0bi001/ Kurs A, I1201/, I200/ Samma utbildningar som iologi 2 Ämneskod 30 linje/åk se nedan: 1 åk på Teknisk linje (755) Ersättningskrav för trädgårdsingenjör: Naturkunskap Naturbrukslinjen Naturbruksprogrammet Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov KY-utbildning vid DaCapo hantverksskolan i Mariestad Trädgårdens hantverk och design, poäng Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor Ersättningskrav för hortonomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431) Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274) Trädgård grundutbildning 40 v, specialkurs (289) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 1

22 ENGELSKA Se även den utländska bedömningshandboken Engelska 7, engeng07/ Kurs C (GY2000) EN1203/ Engelska för döva kurs C ENV1203 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägsta betygsnotering 20 (skala 0-30) på delprov Written test (TWE) samt totalt resultat på * Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat på 600 samt betygskrav 4,5 på delprov Written* International English Language Testing Service, Academic Training (IELTS) med totalt resultat på 7,0 och inget delmoment under 6,0* University of Cambridge ESOL Examinations (Cambridge ESOL): Proficiency (Certificate of Proficiency in English) Engelska 6, engeng06/ Kurs, EN1202/, EN201/40 Engelska för döva kurs, ENDV1202 Samma utbildningar som kurs 7. Modersmål kurs A (EN1402/) och (EN1403/) Hemspråk kurs A (ENH401/60) och (ENH402/) Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720) 3-årig ekonomisk linje (730) 3-årig naturvetenskaplig linje (7) Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712) Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711) (för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare) Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6) Engelska från engelskspråkig gymnasieutbildning studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i engelskt affärsspråk (inget betygskrav) Genomgången behörighetsutbildning i engelska för lågstadielärare (inget betygskrav) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Kungsholmens gymnasium, EN511 eller EN6 och EN7 University of Cambridge/Oxford: Certificate in Advanced English Certificate of Proficiency Diploma of English Studies general Cert of Education Ord Level in English (GCE O-level) General Certificate of Secondary Education (GCSE) international Certificate of Secondary Education (IGCSE) Oxford Delegacy Higher Examination International English Language Testing Service, academic Training (IELTS) med totalt resultat 6,5 och inget moment under 5,5* Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägst betygsnotering 20 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 90* Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat 575 samt betygskrav 4,5 på delprov Written* * Höjd poänggräns fr o m TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 2

23 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), datorbaserad (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat 213 Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97: Higher (pass) Michigan English Language Assessment attery (ME- LA) lägst 90 p Studier vid High School: varierar från 1 4 år beroende på förkunskaper Umeå universitet: asutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap. Godkänd basutbildning III t o m vt 1999 ger motsvarande behörighet i En. Ersättningskrav: 2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs. Gäller dock inte till högskoleutbildningar som har inriktning mot ämnet engelska. Grundläggande behörighet i engelska enligt övergångsregler gäller sökande med slutbetyg och äldre betyg. engelska 5 (engeng05/) Kurs A, EN1201/, EN200/1 Engelska för döva kurs A, ENDV1201/ Samma utbildningar som kurs 6 Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux 2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) 2 åk på 2-årig linje ( , 274) 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) Kungsholmens gymnasium EN5 Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen vid Försvarets läroverk (894) folkskollärarexamen (840) 2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843) 2-årig specialkurs studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 8) Engelska från: sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid andhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social linje) Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare 20 v vid AMU. OS! Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymnasium i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott) University of Cambridge/Oxford: First Certificate in English, Grade A, eller C International English Language Testing Service, (IELTS) Academic Training med totalt resultat 5,5 och inget delmoment under 5 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med lägst betygsnotering 17 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) samt ett totalt resultat på 72* Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappersbaserat med totalt resultat 530 samt betygskrav 4 på delprov Written* Test of English as a Foreign Language (TOEFL) datorbaserat (upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4 (skala 0 6) på delprov Essay Rating samt ett totalt resultat 173 * Höjd poänggräns fr o m TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 3

24 ENGELSKA Michigan English Language Assessment attery (MELA) lägst 85 p Studier vid High School: minst 1 år Kursverksamheten KV/Folkuniversitetet: engelska för utländska studerande Engelska 3 eller EFFS-examen (English for foreign students) Från och med vt -97 Lower (pass) Malmö högskola: Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor. avslutad utbildning (lock I och II) ger behörighet i Sv, En A och Sh A. Godkänt resultat inom lock II på enstaka delkurs i Engelska (6hp) ger En A. Samma utbildningar som kurs A Avgångsbetyg från ergsskolan i Filipstad (833, 834) finskspråkig gymnasieutbildning franskspråkig gymnasieutbildning tyskspråkig gymnasieutbildning Waldorfskola omfattande endast omdöme (527) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast Folkuniversitetet (tidigare KV): Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga delmoment uppfyllda i Lund: Engelska 3 English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 4

25 FORMGIVNING TEXTIL Kurs formgivning Textil, Mode, FGTX200/120 och Kurs formgivning Textil, Vävning, FGTV200/120 Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk linje (204, 2, 213, 221) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208) Näst sista årskursen för normalskolekompetens Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår lekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola 2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk slöjd (221) och Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu v och Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu v Textilkunskap, sömnad 1 termin och Textilkunskap, vävning 1 termin på specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning på komvux Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, timmar bestående av: sömnad, textila material timmar konstruktion och förändring av kläder 90 5 timmar sömnad, provning av kläder 90 5 timmar och vävning, textila material timmar vävning, inredning timmar vävning, arbetsteknik 90 timmar Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, 2 x tim Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode: Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår 2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren Hantverksprogrammet med textilteknik Industriprogrammet, gren textil och konfektion Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap, sömnad, på komvux, timmar bestående av: sömnad med materialkunskap timmar sömnad med mönsterkännedom timmar sömnad med mode och klädkunskap timmar Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, 1 termin, timmar bestående av sömnad med textilkunskap I timmar sömnad med textilkunskap II timmar sömnad, barnkläder timmar sömnad, vuxenkläder timmar sömnad, hemtextilier 40 timmar Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för damskräddare eller herrskräddare eller klänningssömmerskor Textilkunskap, sömnad, kurserna i I IV från textil gren, åk 1 och 2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 5

26 FORMGIVNING TEXTIL Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång textilslöjd vid Umeå universitet: Estetiskt program med inriktning mot bild och form eller textilslöjd eller Godkänt behörighetsprov Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans senare år, slöjd, vid Göteborgs universitet: Godkänt färdighetsprov Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning: Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår (om särskilt intyg om vävning finns) Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer 2-årig konsumtionslinje med textil inriktning Textilkunskap, vävning, kurserna I V från textil gren, åk 1 2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux Textilkunskap, vävning, på komvux tim som består av vävning med materialkunskap timmar textilkunskap, vävning timmar Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin, tim bestående av: handvävning, grundkurs timmar och kurs i dekorativ vävning/ kurs i linnevävning 120 timmar Kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 v samt en av följande kurser handvävning, grundkurs timmar handvävning, påbyggnadskurs timmar vävning med materialkunskap timmar Grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 (textil), Nyckelviksskolan, 1 läsår Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Handvävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år (orås) (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav) Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år (Järvsö) Kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid Sätergläntan-Hemslöjdens gård Wiks folkhögskola, vävkurs veckor Kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (Handarbetets vänner i Stockholm) Gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v Östra Grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad som tillval Önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v Grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs, 2 x 34 v Hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år 1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och företag TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 6

27 FRANSKA -språk kurs, FR200/190, FR208/130 Språk 4 MODXXX04/Steg 4 FR1304/ Språk 5 MODXXX05/Steg 5 FR1305/ Språk 6 MODXXX06/Steg 6 FR1306/ Språk 7 MODXXX07/Steg 7 FR1307/ Franska 3, (modfre03/) Steg 3, FR1303/ C-språk kurs FR206/130 -språk kurs A FR207/60 Samma utbildningar som -språk kurs Modersmålkurs A (FR1402/) och (FR1403/) Ämneskod 6130C/6130 linje/åk se nedan Hemspråk kurs A (FRH401/60) och (FRH402/) Ämneskod 6130 linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux -språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho raheskolan i Helsingborg Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk -språk Etapp 3 ( ) på komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) -språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 236, 274) Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) Åk 2 från 2-årig dekoratörsutbildning (236) 2-årigt handelsgymnasium (882) fackskola, -språk ( ) i studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (881) i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt affärsspråk Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska (ej franska fackspråk) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 7

28 Fysik Fysik 2, fysfys02/ Kurs FY1202/1, FY202/130, FY200/220 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (7) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på teknisk gren (835) biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Fysik från 3-årig teknisk påbyggn utb vid andhagens gymnasium i Stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs termin 1 3 eller teknisk specialkurs åk 1 Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2 i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk gren, åk 1 från elteknisk gren) Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957,1970 el 1974 års läroplan Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från ergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80 p Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänt resultat ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar För områdesbehörighet A1112 gäller: Fysik 1a fysfys01a/1 alt Fysik 1b1 + 1b2, fysfys01b1 + FYsfys01b2 Kurs A El-och energiprogrammet med kurserna Energiteknik 1 (eneene01/) Energiteknik 2 (eneene02/) Förnybar energi (eneföro) och praktisk ellära (ellprao/) För områdesbehörighet A7 gäller: Fysik 1a alt Fysik 1b1 Kurs A, Kurs A FY1201/, FY201/90 Samma utbildningar som kurs 2 Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Ellära A (ELL1201/), Ellära (ELL1202/), Elektronik grundkurs (ENK1205/) Elprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), eller Likström och enfas växelström A (ELL200/60), Likström och enfas växelström (ELL201/60), Växelström trefas (ELL202 /30), Elektronik grundkurs (ENK212/) Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), Digitalteknik grundkurs (ENK201/), Flygavionik (ENSY203/70), Flygavionik service och underhåll (ENSY204/90), Flyginstrument (ENSY205/90), TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 8

29 Flygteknik grundkurs (FLYRK202/90), Underhåll (FLYRK200/120), Flygsystemteknik (FLYRK201/155) Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Laboratorieassistentutbildning (9, 511) Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid sjöbefälsskola Ersättningskrav för Fy A Flygingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola: Flygteknisk fysik A, FY10/, Flygteknisk fysik, FY1512/ och Ellära för flygmekaniker, FY1202/ Fysik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk linje (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI) Telereparatörer 80 v (specialkurs) + högre specialkursen Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik för telereparatörer, 1 år GREKISKA Kurs, GRK1202/ Ämneskod årskurs på humanistiskt linje (H) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 9

30 HISTORIA Kurs, HI1202/, HI201/1 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724) 3-årig naturvetenskaplig linje (7) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765) Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje (avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 755, 7, 785) Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (7) Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg från ) (730, 733, 734, 740, ) Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller musiklinje (2, 213, 221) Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228) 3-årigt handelsgymnasium Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav Folkskollärarexamen (840) Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs Normalskolekompetens (512, 540) Småskollärarexamen Historia 1b (hishis01b/) alt Historia 1a1 + 1a2 (hishis01a1/ + hishis01a2/) Kurs A, HI1201/, HI200/80 Samma utbildningar som kurs Idrott och hälsa Idrott och hälsa 2, idridr02/ Kurs, IDH1202/, IDH201/ Ämneskod linje/åk se nedan Idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje Idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs Idrottslinjen vid osöns idrottsfolkhögskola Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott Fritidsledarutbildning vid idrottsfolkhögskola (t ex osön) Idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stockholm, aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även svenska, engelska och matematik) etyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning Avgångsbetyg från Försvarets Officershögskola Kurs A, IDH1201/, IDH200/80 Samma utbildningar som kurs 2 Ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen: Kan variera och bedöms av respektive högskola TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 0

31 KEmi Kemi 2, kemkem02/ Kurs, KE1202/, KE201/40 Teknologi kurs C, under förutsättning att hela -kursen i kemi ingår och att det klart framgår av betyget Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet från 85 87) (7) Åk 2 på 3-årig teknisk linje ( ) Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220) Åk 2 på 3-årig NT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt alternativa timplaner (7) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891) Åk 2 från studentexamen på reallinjen teknisk gren (835) Åk 1 från 2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229) 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Kemi från 3-årig teknisk påbyggnadsutbildnig vid andhagens gymnasium (under förutsättning av kompletterande kemikurs avslutad med särskild prövning) Fackingenjörsexamen vid Hermods, kemiteknisk gren Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1 3 Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre fackkurs) Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3 terminer högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Stockholms tekniska institut (STI), kemiteknisk gren, enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller samtliga grenar enligt 1974 års läroplan Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk gren (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI), kemiteknisk gren Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Teoretisk kompletteringskurs (NT) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523) På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på vanlig N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen. Kemi från följande avslutade utbildning ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från ergsskolan i Filipstad (833) Hushållslärarutbildning (530) Laboratorieassistentutbildning (9, 511) 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhems skolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymnasium i Stockholm, Aschebergsgymnasium och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Kemi 1, kemkem01/ Kurs A, KE1201/, KE200/140 Samma utbildningar som kurs 2 El- och energiprogrammet med kurserna Vatten- och miljöteknik (VATVAT0) och Vatten- och processkemi (ENEVAEO/) Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Kemi process A (KIP1201/), Kemi process (KIP1202/) Energiprogrammet med kursen: Energi (ENTE1202/1) Industriprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process (PRC206/), Massa- och pappers teknik grundkurs (PRC213/120), Miljö process (PRC218/60) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 1

32 LATIN Kurs LAS1202/, LAS200/240 Ämneskod årskurser på humanistisk linje (H) Matematik Matematik 5, matmat05/ Matematik 4, matmat04/ Kurs E, MA1205/, MA205/60 Ämneskod 35N linje/åk se nedan Etapp 4 (35004) på komvux Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (7) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785) Åk 3 från studentexamen på reallinjen, teknisk gren (835) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891) Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260) Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523) Godkänt betyg på -poängskursen MA 002, specialkurs vid Lunds universitet Matematik från 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid andhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs) vid sjöbefälsskola Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik (S3 79:4) Stockholms tekniska institut (STI) Tekniska fackskolan i Eskilstuna Tekniska institutet i Stockholm (TI) Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildning) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269) Naturvetenskaplig kurs (N22) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1 Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från ergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984 Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik motsvarar 3 åk i ämnet på naturveten skaplig linje. Sjökaptensexamen avlagd Sjöingenjörsexamen Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 2

33 Kurs D Samma utbildningar som kurs 4/E Högskoleförberedande kurser vid högskolan i Gävle; Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar, 3MX07A eller MAA (fr. om ht-2007) Grundkurs i Matematik, vid högskolan i Gälve Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm: Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan (229) Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymnasiet (214, 220) Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav För områdesbehörighet A8 gäller: Matematik 3c, matmat03c/ Kurs D, MA1204/, MA204/40 Matematik 2a alt 2b alt 2c, matmat02a/matmat02b/matmat2c/ Kurs, MA1202/, MA201/40 Matematik 3b alt 3c, matmat03b/ matmat3c/ Kurs C, MA1203/, MA203/, MA202/ Samma utbildningar som kurs 4/D Ämneskod 350, 35S linje/åk se nedan Etapp 3 (35003) på komvux Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) 2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220) 2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229) Åk 3 från studentexamen på allmän linje, social gren (811) reallinjen, biologisk gren (836) social gren (839) Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) Lägst betyget 3 t o m åk 12 vid Waldorfskola (523) Sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan betygskrav) (517) Teoretisk kompletteringskurs (SE) Samma utbildningar som kurs 3/C Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna: Ellära A (ELL1201/), Ellära (ELL1202/), Växelström trefas (ELL1203/) Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40) eller Likström och enfas växelström A (ELL200/60), Likström och enfas växelström (ELL201/60), Växelström trefas (ELL202 /30), Elektronik grundkurs (ENK212/) Industriprogrammet med kurserna: Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process (PRC206/), Massa- och pappersteknik grundkurs (PRC213/120), Miljö process (PRC218/60) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 3

34 Matematik Ämneskod 350 linje/åk se nedan Etapp 2 (35002) på komvux Åk 2 på 2-årig linje ( , , 221, 222, 274) 2 åk på 2-årig specialkurs Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien) etyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet, utan krav på visst betyg (hela 700-serien) Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval) Åk 2 från 2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240) 2-årig expeditionspersonalutbildning (241) fackskolan ( ) 2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242) 2-årig fartygsteknisk kurs (243) 2-årig hissmontörsutbildning (249) 2-årig industrielektrikerutbildning (251) 2-årig installationselektrikerutbildning (252) 2-årig maskinelektrikerutbildning (258) 2-årig skorstensfejarutbildning (267) 2-årig telereparatörsutbildning (270) Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje) (811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Åk 1 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) 3-årigt tekniskt gymnasium (8) 2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851) Matematik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, engelska och idrott) Ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. Ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs+högre fackkurs) Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår Maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola Storhushållsteknisk påbyggnadsutbidning vid Härnösands gymnasium Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Yrkeskurs för driftmaskinister Utbildning vid laborantskola Laboratorieassistentutbildning (9, 511) Normalskolekompetens reallinje A (540) humanistisk linje (512) allmän linje A (512) 1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola (ger inte allmän behörighet) Styrmansutbildning (538) Kurs A, MA1201/, MA200/1 Samma utbildningar som kurs 2/ Teoretisk kompletteringskurs (H) Lägst betyget 3 t o m åk eller 11 från Waldorfskola (523) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 4

35 Moderna språk språk 3, modxxx03 Steg 3 XX1303/ C-språk kurs XX206/130 -språk kurs A XX207/ Kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan och gymnasieskolan. etyg från grundskolan ingår inte i beräkning av jämförelsetal. Moderna språk: Språk 4 MODXXX04/Steg 4 XX1304/ Språk 5 MODXXX05/Steg 5 XX1305/ Språk 6 MODXXX06/Steg 6 XX1306/ Språk 7 MODXXX07/Steg 7 XX1307/ Modersmål kurs A (XX1402 /) och (XX1403/) Gäller inte engelska som modersmål Hemspråk kurs A (XX401/60) och (XX402/) Gäller inte engelska som hemspråk Etapp 3 från komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) -språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 236, 274) Hemspråk (ej engelska) med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3 eller tyska från åk 2: från studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (881) från avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) på 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Åk 2 från: 2-årig dekoratörsutbildning (236) fackskola, -språk ( ) 2-årigt handelsgymnasium (882) 2-årigt tekniskt gymnasium (851) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Turism och reseliv, påbyggnadsutbning, med betyg i franska eller tyska Tyska -språk åk 2 från specialkurs Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho raheskolan i Helsingborg. Franska motsvarar 3 åk i ämnet som -språk i gymnasieskolan (svenskan och engelskan ger inte behörighet) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) MODERSMÅL Kurs, ML1203, Hemspråk kurs (XX402/) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 5

36 NATurkuNSkap Naturkunskap 2, naknak02/ Kurs, NK1202/, NK201/70 iologi 1, (biobio01/) Kemi 1, (kemkem01/) Fysik 1a, (fysfys01a/1) alt Fysik 1b1 + 1b2 (fysfys01b1/ + fysfys01b2/) Fysik A (FY1201/, FY201/90), Kemi A (ke1201/, ke200/140), iologi A (I1201/, I200/) Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna: Naturkunskap 1a1, (naknak01a1/) Hälsopedagogik, (hälhäl0/) Medicin 1, (medmed01/1) Etik och människans livsvillkor, (mäneti0/) Naturbruksprogrammet med kurserna: Naturkunskap 1a1 och Djuren i naturbruket, (djudjr0/) Djurhållning, (djudjh0/) eller Djuren i naturbruket, (djudjr0/) Växtodling 1, (odlvät01/) eller Växtkunskap 1, (odlvät01/) Trädgårdsodling, (odltrå0/) eller Mångbruk av skog (skomån0/) samt någon av kurserna: Skogsskötsel 1 (skgsko01/), Jakt och viltvård 1 (skojak01/) Fiske och vattenvård 1 (skofis01/) Teknikprogrammet (gy2000) med kurserna: Ergonomi (idh1203/), Miljöteknik (mku1205/) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (Nam200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (Nam202/40), Miljö och naturvård (Nam205/40), Mikrobiologi och genetik (Nam204/), Växt- och djurliv (Nam208/30) Omvårdnadsprogrammet med kurserna: Medicinsk grundkurs A (mänk201/55), Medicinsk grundkurs (mänk202/90), Omvårdnad A (oku204/120), Omvårdnad (oku205/180) Kurser från gymnasial vuxenutbildning: Nya kurser etik och livsfrågor (soms1201/), medicinsk grundkurs (omv1209/), människa socialt och kulturellt (soms1202/), Vård och omsorgsarbete (omv1215/200), samt minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet varav en kurs ska omfatta 200 gyp. Gamla kurser medicinsk grundkurs A (mänk201/55), medicinsk grundkurs (mänk202/90), omvårdnad A (oku204/120), omvårdnad (oku205/180), människa socialt och kulturellt (mänk203/), social omsorg A (soo202/120), social omsorg (soo203/180), etik och livsfrågor (mänk200/30), Hälsa (HÄ200/30), Hälso- och omsorgskunskap (HÄ201/80), samt en valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp. Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (I1204/), Kretslopp (I1205/), Växt- och djurliv (I1208/) Omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna: Medicinsk grundkurs (omv1209/), Vård och omsorgsarbete (omv1215/200) Ämneskod 384 linje/åk se nedan Etapp 3 (38403) på komvux 2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig linje ( ) 2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208) 2 åk på 2-årig specialkurs TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 6

37 3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428) Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i relevanta moduler) (431) Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux (kurs ) Avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg) 2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans sociala linje (naturvetenskapl variant) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst bet 3 i biologi t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Utbildning till: arbetsterapeut (1, 3) laboratorieassistent (9, 511) oftalmologassistent (261) operationsassistent (262) radioterapiassistent (264) röntgenassistent (266) sjukgymnast (513, 514) sjuksköterska (515, 516) (motsv högskoleutbildningar ger också behörighet) Avgångsbetyg från ergsskolan i Filipstad (833) Folkskollärarexamen (840) Normalskolekompetens, reallinje A (540) Studentexamen allmän linje, social gren (811) reallinjen, social gren (839) Ersättningskrav för arkitektutbildning: Kemi kurs A (KE1201/, KE200/40) och Fysik kurs A (FY1201/, FY201/90) Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning: Medicinsk grundkurs (OMV1209/) och Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200) eller Medicinsk grundkurs (Mänk 202/90) och omvårdnad (OKU 205/180) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och gren för social servicelinje, praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm) Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Skötareutbildning, mån Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig utbildning (524, 526) Social servicelinje, p (526) Ersättningskrav för tandhygienistutbildning: Samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55) och Tandhälsovård (TDH201/205) eller Tandsjukvård (TDSJ201/205) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära, Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och Dental röntgenteknik från Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska Utbildning till tandsköterska, tre terminer Kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 7

38 Naturkunskap Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för naturkunskap kurs ) åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220) Etapp 2 (38402) på komvux Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229) Åk 2 från studentexamen på: reallinjen, social gren (839) allmän linje, social gren (811) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Kemi från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola Ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola (teknikerkurs högre fackkurs) Katrineholms tekniska skola Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957 eller 1970 års läroplan Tekniska institutet i Stockholm (TI) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269) Naturkunskap 1b, (naknak01b/) alt Naturkunskap 1a1 + 1a2 (naknak01a1/ + naknak01a2/) Kurs A, NK1201/, NK200/30 Samma utbildningar som kurs 2 Ämneskod 384 linje/åk se nedan 1 åk på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig ekonomisk linje (730) Etapp 2 (38402) Religionskunskap Kurs, RE1202/, RE201/30 Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( ) på komvux 1 åk på 2 eller 3 årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) Åk 3 från folkskollärarexamen studentexamen från Försvarets läroverk (894) småskollärarexamen (843) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Åk 2 från fackskolan ( ) Sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyg 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav; Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen) 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 8

39 Samhällskunskap Samhällskunskap 2 (samsam02/) Kurs, SH1202/, SH201/1 Kurs C, SH1203/, SH202/ Ämneskod linje/åk se nedan Etapp 2 ( , ) på komvux Minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222) 2 åk på 2-årig specialkurs Observera att: Handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade endast 1 åk vilket inte ger behörighet. Ämneskod 5480K avser kortkurs i samhällskunskap och ger motsvarande samhällskunskap A. 3-årig yrkesinriktad linje (Hela 400-serien) Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan ( ) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285) Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Utbildning till: arbetsterapeut (1, 3) barnavårdslärare (829) hushållslärare (530) sjuksköterska (515, 516) sjöingenjör eller sjökapten (517) socialpedagog (518, 519) föreståndare inom social service och omvårdnad (avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526) ålderdomshemsföreståndare (524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet) Folkskollärarexamen (840) Normalskolekompetens (512, 540) Kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs (i Västerås och Östersund t o m vårterminen 1977). Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet. Samhällskunskap 1b, (samsam01b/) alt samhällskunskap 1a1 + 1a2 (samsam01a1/ + samsam01a2/) Kurs A, SH1201/, SH200/90 Samma utbildningar som kurs 2 Ämneskod linje/åk se nedan 1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela 200- serien) 1 åk på 2-årig specialkurs Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien) etyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs (utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivs erfarenhet. Högskolan i orås: Introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och samhällskunskap inom InvandrarAkademien, 60 hp. Göteborgs universitet: ehörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med ehörighetsprov i svenska motsvarar Tisus. Linköpings universitet: ehörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet. Fr o m HT G13 (7,5 hp) + 761G24 (60 hp) eller 799G13 (7,5 hp) + 761G25 (30 hp) + 761G26 (30 hp). TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 3 9

40 Samhällskunskap Godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet motsvarande Sv och Sh A. Obs! Antagning sker även direkt till 761G26 för de som har kunskaper motsvarande 761G25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet). Collegeutbildning i Svenska, (fr o m H97) Ettårig utbildning, hp (+ introduktionskurs i svenska för nybörjare om 7,5 hp fr o m H99; HSUX15 eller 799G13). Alla kurser ska vara godkända (H97 V99: 60 hp godkända, H99 : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet motsvarande Sv och Sh A. Fram till H08 gavs den som program, fr o m H08 ges den i kursform. Detaljer se högskoleförberedande utbildningar. För mer detaljerad information kontakta Linköpings universitet. Malmö högskola: Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor. avslutad utbildning (lock I och II) ger behörighet i Sv, En A och Sh A. Godkänt resultat inom lock II på enstaka delkurs i Samhällskunskap (3 hp). Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40 p t o m Ger även Engelska kurs A och Samhällskunskap kurs A. Stockholms universitet: ehörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 ger behörighet i Samhällskunskap kurs A juni Svenska som främmande språk/svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m Umeå universitet: asutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap. Godkänd basutbildning III t o m vt 1999, godkänd basutbildning III fr o m vt Uppsala universitet: ehörighetsgivande utbildning i svenska för studerande med utländsk förutbildning, fr o m vt spanska Spanska 3, (modspa03/) Steg 3 SP1303/ C-språk kurs SP206/130 -språk kurs A SP207/60 -språk kurs SP208/130 Språk 4 MODXXX04/Steg 4 FR1304/ Språk 5 MODXXX05/Steg 5 FR1305/ Språk 6 MODXXX06/Steg 6 FR1306/ Språk 7 MODXXX07/Steg 7 FR1307/ Modersmål kurs A (SP1402/) och (SP1403/) Hemspråk kurs A (SPH401/60) och (SPH402/) Ämneskod linje/åk se nedan Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Etapp 3 ( ) på komvux Åk 3 från handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 890, 891) Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk -språk TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 0

41 Svenska Svenska 3, (svesve03/) Grundläggande behörighet i svenska enligt övergångsregler gäller för slutbetyg och övriga äldre utbildningar Svenska 2, (svesve02/) Kurs, SV1202/, SV204/120, SV200S, SV200L/200, SV201S, SV201L/120 Svenska som andraspråk kurs, SVA1202/, SV2202/120 Svenska för döva kurs, SVD1202/ Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan Etapp 3 (6560S03, 6560L03) på komvux Svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje och litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte Svenska Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6) Motsvarande betyg i svenska från: Försvarets läroverk Hvilans specialgymnasium (893) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Tyska skolan i Stockholm (554) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus) Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) lågstadielärarlinjen mellanstadielärarlinjen Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Folkskollärarexamen (840) 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid andhagens gymnasium i Stockholm (svenska motsv 3 åk på humanistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig eller teknisk linje) Kungsholmens gymnasium, SV515 Högskolan i orås: Introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och samhällskunskap inom InvandrarAkademien, 60 hp. Avslutad godkänd utbildning ger motsvarande behörighet i Svenska som andraspråk A och, Samhällskunskap A. Utbildning i svenska som andraspråk inom korta vägen för utländska akademiker. Avslutat godkänt språktest (särskilt intyg) ger motsvarande behörighet i Svenska som andraspråk A och. Högskolan Dalarna: Nybörjarsvenska för akademiker III, genomgången utbildning ger motsvarande behörighet i Svenska. Svenska som andra språk för akademiker III, genomgången utbildning ger motsvarande behörighet i Svenska. Göteborgs universitet: Svenska som främmande språk, behörighetsgivande kurs, 30 hp SW1203 fr o m HT Svenska som främmande språk, behörighetsgivande kurs, SW1202. ehörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med ehörighetsprov i svenska motsvarar Tisus. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A. Linköpings universitet: ehörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet. Fr o m HT G13 (7,5 hp) + 761G24 (60 hp) eller 799G13 (7,5 hp) + 761G25 (30 hp) + 761G26 (30 hp) Godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet motsvarande Sv och Sh A. Obs! Antagning sker även direkt till 761G26 för de som har kunskaper motsvarande 761G25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet). TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 1

42 Svenska Collegeutbildning i Svenska, (fr o m H97) Ettårig utbildning, hp (+ introduktionskurs i svenska för nybörjare om 7,5 hp fr o m H99; HSUX15 eller 799G13). Alla kurser ska vara godkända (H97 V99: 60 hp godkända, H99 : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet motsvarande Sv och Sh A. Fram till H08 gavs den som program, fr o m H08 ges den i kursform. Detaljer se högskoleförberedande utbildningar. För mer detaljerad information kontakta Linköpings universitet. Luleå Tekniska Universitet: Fr o m ht 12 Svenska för nybörjare 1 t o m 7, kurserna SX008S t o m SX0014S (60 hp). Svenska för nybörjare och Svenska språket och kulturen (20 p + p) eller Svenska för nybörjare 30 poäng samt Svenska på avancerad nivå poäng eller kurserna SX001 t o m SX007 motsvarande 60 hp. Lund: Kurserna SUS1-8 vid Folkuniversitetet inklusive godkänt slutprov. Lunds universitet: Svenska som främmande språk, nivå 8 (kurskod SFS181 eller SFSA08) Lärarhögskolan i Stockholm, Tillhör fr o m 0801 Stockholms universitet: Språkligt basår, 40 p t o m Malmö högskola: Utbildning som ger behörighet motsvarande Sv, En A och Sh A Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40 veckor, t o m Introduktionsutbildning, behörighetsgivande utbildning i svenska, engelska och samhällskunskap 40 veckor, t o m VT Avslutad utbildning (block I och II) ger behörighet i Sv, En A och Sh A. Moment för behörighet i Sv ges inom lock II genom delkurserna Litteratur (1,5 hp), Läsa (4,5 hp), Skriva (6 hp), Tala och höra (3 hp), Vetenskapsteori (1,5 hp), Projektarbete (4,5 hp). Introduktionsutbildning behörighetsgivande kurs i svenska, för högskole- och universitetsstudier 20 veckor. Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse, skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet. Introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning i svenska för högskole- och universitetsstudier, 40 veckor. Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse, skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet. Mälardalens högskola: Skandinavistik 3: Språk, historia och litteratur (30 hp). Godkänt resultat på delkurserna Språkbeskrivning, muntlig framställning, skriftlig framställning samt Projektarbete ger behörighet motsvarande Sv /Sv 3. Stockholms universitet: ehörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 ger behörighet i Samhällskunskap kurs A juni Svenska som främmande språk/svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m Ger också behörighet i samhällskunskap kurs A. Umeå universitet: ehörighetsgivande kurs i svenska, 30 hp, fr o m Ger även, i kombination med Fortsättningskurs i svenska 30 hp, behörighet motsvarande Sh 1b/1a1+1a2. asutbildning III i svenska och samhällskunskap, 30 hp, fr o m 2000 t o m Ger även, i kombination med momentet Samhälls- och kulturkunskap 4,5 hp i asutbildning II i svenska och samhällskunskap, behörighet motsvarande Sh A. asutbildning III t o m vt Ger även behörighet motsvarande En samt Sh A. Uppsala universitet: ehörighetsgivande utbildning i svenska för invandrare och flyktingar, utbytesstudenter, stipendiater m fl (5PU013) alternativt ehörighetsgivande utbildning i svenska för studerande med utländsk förutbildning (5PU019 eller 5PU027). Förberedande kurs i svenska inkl Tisus, Svenska för utländska studerande, 20 poäng/30 hp, eller Muntlig språkfärdighet A1, 7,5 hp, Det svenska språkets struktur A2, 7,5 hp, Skriftlig språkfärdighet A3, 7,5 hp och Stilvariationer i tal och skrift A4, 7,5 hp. Utländska studier/tester Nordisk sökande som har danska eller norska och svenska/danska/norska från slutförd treårig gymnasieutbildning. Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från Finland med svenska som modersmål i studentexamen. TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 2

43 Allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland) nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5 (av 6) (motsvarar tidigare högsta nivå) I-examen, Swedish A, A1 och A2 E-examen, modersmål i examen GCE med A Level i svenska Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare, sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor, apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet (fr o m ). Prov i svenska för utländska veterinärer. Institutionen för svenska språk vid Göteborgs universitet är huvudan svarig anordnare för provet. Nedan förtecknas vilka etapper/åk i svenska som ger grundläggande behörighet enligt de övergångsregler som gäller för den som uppfyller kraven i svenska för allmän behörighet (2 åk svenska, motsvarande) enligt äldre regler och inte uppfyller krav på motsvarande svenska. Kraven i svenska för grundläggande behörighet höjdes från lägst 2 åk motsv till svenska när programgymnasiet infördes. Inget betygskrav för betyg i skala 1 5 Samma utbildningar som kurs 2 Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan Etapp 2 (6560S02, 6560L02) på komvux Svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje och litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2- eller 3-årig linje ( , 274, hela 700-serien, hela 400-serien) Motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228) Svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymnasium i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även engelska, matematik och idrott) litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig specialkurs Svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb Kungsholmens gymnasium, SV516, SV517 och SV520 Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från ergsskolan i Filipstad (833) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium (839) Normalskolekompetens (512, 540) Sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) Småskollärarexamen (843) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (8) Waldorfskola (523, 527) Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet: Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat Rikstest, testet har upphört Diplom i Svenska III, enl UKÄ:s studieplan (upphörde i samband med införande av Rikstestet, SLTAP) Swedish Language Test for Academic Purposes (SLTAP) Svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (etygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från svensk gymnasieskola.) Svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (etygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från komvux.) Svenska för nybörjare AI/AII, 20 poäng samt svenska språket och kulturen I-II, p (Luleå tekniska universitet), samt Svenska på avancerad nivå, poäng (totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet. Svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs och TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 3

44 Svenska Utländska gymnasiestudier Den som har danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i avgångsbetyget. Den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha läst svenska som A- eller -språk. Sökande med finsk gymnasieutbildning och minst 3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst 5 kurser I-examen, Swedish gäller gymnasieutbildning som avslutats före 1 januari 20. E-examen, språk 1 eller 2 GCSE (tidigare GCE) med O Level i svenska IGCSE i svenska Kurser som inte ger grundläggande eller särskild behörighet Swedish as a Second Language, part 1, Umeå universitet Swedish as a Second Language, part 2, Umeå universitet Svenska som andra/främmande språk, etapp 2 Svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg från gymnasieskola Svenska som C-språk från svenskt gymnasium Svenska kurs C från svenskt gymnasium I-examen, Swedish gäller gymnasiebetyg som avslutats efter 1 januari 20. Svenska yrkesinriktade språktester Socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal, provet upphörde Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska veterinärer, provet upphörde TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE Svenskt teckenspråk för hörande 3, (svtsvt03/) Steg 3, TNH1203/ Teckenspråk C-språk kurs TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 4

45 Tyska -språk kurs, TY200/190, TY208/130 Språk 4 MODXXX04/Steg 4 FR1304/ Språk 5 MODXXX05/Steg 5 FR1305/ Språk 6 MODXXX06/Steg 6 FR1306/ Språk 7 MODXXX07/Steg 7 FR1307/ Tyska 3, (modger03/) Steg 3 TY1303/ C-språk kurs TY206/130 -språk kurs A TY207/60 Samma utbildningar som -språk kurs Modersmålkurs A (TY1402/) och (TY1403/) Hemspråk kurs A (TYH401/60) och (TYH402/) Ämneskod 6680 linje/åk se nedan Etapp 4 ( ) på komvux -språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen från Försvarets läroverk (894) från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Teoretisk kompletteringskurs (HSE) Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523) Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk -språk Ämneskod 6680C/6680 linje/åk se nedan Etapp 3 ( ) på komvux C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien) -språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 236, 271, 274) Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, , 274) åk 2 från fackskola, -språk ( ) studentexamen från Försvarets läroverk (894) 2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (8, 851) 2-årig transportledningsutbildning (lastbilsföretag), specialkurs (271) Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i tyskt affärsspråk Turism och reseliv, påbyggnadsutbildning, med betyg i tyska, ej fackspråk TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 5

46 Jämförelse av särskild behörighet mellan äldre kurser och Gy11/Vux12-kurser. Områdesbehörigheten styr vilka Gy11/Vux12 kurser som gäller. Särskild behörighet i Fysik A och Matematik D är inte alltid samma som Gy11/vux12-kurser kurser eller äldre motsvarande gy 11/Vux12 kurser iologi A iologi 1 iologi iologi 2 Engelska engelska 6 Fysik A Fysik 1a alt fysik 1b1 + 1b2 Fysik A Fysik 1b1 alt fysik 1a Fysik Fysik 2 Grekiska grekiska, klassisk språk och kultur 2 Historia a historia 1 b alt historia 1a1+1a2 Idrott och hälsa idrott och hälsa 2 Kemi a kemi 1 Kemi kemi 2 Latin Latin språk och kultur 2 Matematik matematik 2 a alt 2 b alt 2 c Matematik C matematik 3 b alt 3 c Matematik d matematik 3 c Matematik d matematik 4 Matematik e matematik 4 Aktuellt språk steg 3 moderna språk aktuellt språk 3 Modersmål modersmål 2 Naturkunskap a naturkunskap 1 b alt naturkunskap 1a1+1a2* Naturkunskap naturkunskap 2* Samhällskunskap a samhällskunskap 1b alt Samhällskunskap 1a1+1a2 Samhällskunskap samhällskunskap 2 Teckenspråk för hörande steg 3 svensk teckenspråk för hörande 3 * Kan ersättas av iologi 1 + Fysik 1a (alt Fysik 1b1 + 1b2) + Kemi 1 TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 4 6

47 TAELL ÖV E R N T- A S Å R / C O L L E G E Å R Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår veckor i respektive ämne och vad studierna i ämnet motsvarar för kurs respektive komvux-etapp. Vissa basår har anordnats i samarbete med gymnasial vuxenutbildning. När kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behörighet kunnat uppnås står den fördjupade behörigheten inom parentes. Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret. T = Tekniskt basår Högskola N = Naturvetenskapligt basår asår T N Matematik v e k v = veckor v Fysik e e = etapp k lekinge (TH) (tid. Karlskrona/Ronneby) 20 t v x E t v x D x E t v x E x Ma 2 Ma Fy 1 A och Ma 3 Ma C Ma 4 D Ma 5 E orås 2007 t v x 15(20) D(E) t v x 7(12) D(E) t v x 16 E t v x 9 E t v x 15 E t v x x E t v x E t v x E x sommarkurs Chalmers astermin VT2009 x 12 D asår 09 t v x 20 E x 20 E x 18 E ** x 15 E 00 01*** x 19 E 95 00** x 14 E 95 00*** x 20 E x 12 E x x Dalarna x x 20 (20) () C (D) (E) 20 (20) A () Gotland 2002 t v 5()(13) C(D)(E) 5(13) A() asår/collegeår 2001 x x 8(11) D(E) 14(18) x 11 E x 11 E x 11 E x v Kemi e Ke 1 5() 5() 3 3 k = kurs k v iologi e k A A A A A A() A() A 5 5 A 5 A 8 A 8 A 8 A 8 A 8 A 8 A (20) A () 4 Ej beh. värd 6 Ej beh. värd 6 Ej beh. värd 6 Ej beh. värd 20 (20) A () 5() A() 5(8) A() 8(11) A() A A A 3(7) A() 6 * eroende på olika förkunskapskrav ** ygger på S- eller E-linje från gymnasiet *** ygger på tvåårig gymnasielinje TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 4 7

48 Högskola asår T N Matematik v e k v Fysik e k v Kemi e k v iologi e k Gävle 2008-tv asma 1+2 C asfy 1 A aske 1 A asi 1 A asma 2+3 D asfy 2 aske 2 asi 2 asma 4 E 2004 t v asma 2 C asfy 1 A aske 1 A asi 1 A asma 3 D asfy 2 aske 2 asi 2 asma 4 E 2003 t v x x 8(12)* C(D) 5() A() 3(6) A() 8(12)* D(E) 2001 t v x x 12 E t v x x 9(12) D(E) 12 8() A() 3(6) A() 98 t v x 9(12) D(E) 12 8() A() 3 A 98 t v x 9(12) D(E) x 12 E 12 8 A x 12 E x x Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy, Ma D, Ke A 3ME01AMatematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D 3ME04Aeller MA008A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D 3MX04Aeller MA030A (fr o m ht-2007) Förberedande kurs i matematik för högskolestudier, motsvarar Ma D. Göteborgs universitet 02 t v x E x E x lärarvariant 02 t v x E (gym.l.) x E t v (1 7) x 7 D 15 A 8 99 t v (4 9) x 7 D x 7 D 15 A x Halmstad 98 t v x x I samarbete med komvux 95 t v x I samarbete med komvux 93 t v x I samarbete med komvux lärarvariant I samarbete med komvux Jönköping 2002 t v x 13 D/3c 17 /Fy2 A/Ke x D A x (12) D(E) A x E A 93/94 x t v x 8 D/Ma4 12 /Fy2 11 /Ke2 9 /i2 2000/01 x 5 D x Komvux Vux Vux Vux * Fr o m 1 januari 20 Linnéuniversitetet TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 4 8

49 Högskola asår T N Matematik v e k v Fysik e k v Kemi e k v iologi e k Kalmar* 2002 t v x C(D) A() Collegeår TC Valbara kurser. ehörighet framgår av utbildningsbevis t v x C(D) A() A() A() Collegeår NC Valbara kurser. ehörighet framgår av utbildningsbevis x D 95 t v x E A() 95 t v x D(E) x D(E) x E A x 4 D(E) x 4 4 Karlstads universitet 08 t v x 12 E 11,5 9, x x 9(12) D(E) 12 7() A() x Karlstads universitet ger två varianter av teknisk bastermin. Godkända studier på en bastermin genomgången tidigast vt 2009 ger Ma E, Fy, samt, om ämnet kemi studerats Ke. Kristianstad x I samarbete med komvux x x I samarbete med komvux 97 x I samarbete med komvux x x I samarbete med komvux x asår Canterbury 97 t v x D 96 t v x x D KTH 09-tv (bastermin) x 4 (4) D (E) 12 (Nivåerna framgår av benämning) 09-tv x 8 (4) (4) C (D) (E) 6 (12) A () 6 A (Nivåerna framgår av benämning) (bastermin) x 8 D x 16 D 18 6 A x 15 D 18 7 A x 11 E A x 11 E 13 9 A x 12 E 7 3 Teknisk bastermin 35 hp ger endast behörighet till Högskoleingenjörsutbildningar i Teknik och ekonomi (180 hp) och Medicinsk teknik (180 hp). Linköpings universitet Ht 05 t v x x 13 E 13 5(9) A() 5(7) A() bastermin Vt 07 6 D 4 A Vt 06 t v E sommarkurs (9MAK01) 5 D sommartermin 05 E x x 12 E x x lärarvariant x x D 12 7 Linnéuniversitetet 20 x C+D A+ A+ A+ (E valbar) 20 x C+D A+ A+ (E valbar) * Fr o m 1 januari 20 Linnéuniversitetet TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 4 9

50 Högskola asår T N Matematik v e k v Fysik e k v Kemi e k v iologi e k Luleå tekniska universitet Filipstad asår +C+D+E A+ A Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna Luleå asår D+E A+ A Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna 2003 t v x DI+DII D 5(12,5) A() 5AI+AII A 12,5 E ehörighet framgår av ladok-utdrag 2001 t v x 9(13) D(E) 7() A() 5() A() ehörighet framgår av utbildningsbevis x 9(13) D(E) 7() A() x 12 E 8 x 12 E 8 Datateknisk ingång x 16 E 8 Lunds universitet / LTH 98 t v Individuella val. ehörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag) E Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20 p/introduktionsår 40 p ger behörighet till Naturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet. Lunds universitet/ Lärarhögskolan i Malmö 98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning). Lärarhögskolan i Stockholm 2002 t v x x 5() (C) 5(12,5) A() 5() A() 5(7,5) A() 15 D 94 t v x 8 D x Malmö Högskola Vt14 tv x x MA030 Ma 3c FY0 Fy 1a KE0 Ke 1 MA040 Ma 4 FY020 Fy 2 Ht05 ht13 X X Ma I C Fy A A Ke I A i I A Ma II D Fy Ke II+Ke III i II Ma III E Ma I C FyA/I A Ke I A i I A Ma II D Fy/II Ke II i II Ma III E D x x 13 D 15 9 A 3 A 99 x x 11(14) D(E) 13 7() A() 3(7) A() 98 x x 11 E Mittuniversitetet (Mitthögskolan) Ht13 x as- Ma 2c as- Fy 1a as- Ke 1 as- i 1 kurs II, 5 kurs I, kurs I, 5 kurs I, 5 as- Ma 3c as- Fy 2 as- Ke 2 as- i 2 kurs III, kurs II, 5 kurs II, 5 kurs II, 5 as kurs IV, 5 Ma t v x Ma, 3 Fy A, 5 A Ke A, 6 A i A, 4 A Ma C, 5 C Fy, 8 Ke, 4 i, 3 Ma D, 5 D Ma E, 3 E Ht 05 vt 07 x Ma, 3 Fy A, 5 A Ke A, 6 A i A, 4 A Ma C, 5 C Fy, 8 Ke, 4 i, 3 Ht 05 vt 07 Ma D, 5 D Ma E, 3 E TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 5 0

51 Högskola asår T N Matematik v e k v Fysik e k v Kemi e k v iologi e k forts Mittuniversitetet (Mitthögskolan) 2003 vt 05 x Ma 0,3 FyI, 5 A KeI, 6 A i 1,4 A MaIA, 5 C FyII, 8 KeII, 4 iii, 3 MaI, 5 D MaII, 3 E x 3(8) (C) 5(13) A() 6() A() 4(7) A() 13(16) D(E) 2001 x 3(8) (C) 4(11) A() 5(9) A() 5(9) A() 13(16) D(E) Sundsvall x (13) D(E) 13 7() A() x 13 E x asår USA x D 13 7 A 5 A Härnösand asår ES x (13) D(E) 13 7() A() asår ES x E asår ES x asår Y x D 13 () asår Y x E 5 A asår Y x T Örnsköldsvik x (13) D(E) 13 7() A() asår Y x D 13 () x E 94 x Östersund x (13) D(E) 13 7() A() asår Y x D 13 () x 12 E x E x ispgården 2001 x x (13) D(E) 7() A() Mälardalens högskola asår 40 v, HT13 x x Ma 3c, 4 Fy 1a, 2 Ke 1 astermin 1 HT09, 20 v tv x x asutb I C A A astermin 2 VT, 20 v tv x x asutb II(III) D(E) astermin 2 Vt 09 x x D A A A alt. (eller (ind.val Fy istället ind. för i A) val) astermin 1 Ht 08 x x C (20 v) x x 5() D(E) 5 A (40/ v) x x (15)(20) C(D)(E) x x 5() D(E) 12 8(11) A() x x E 13 A x x TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 5 1

52 Högskola asår T N Matematik v e k v Fysik e k v Kemi e k Skövde 2011 tv x x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A () 5 (5) A () x x 5 () C (D) 5 (12,5) A () 5 () A () 2011 tv x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A () 5 A x 5() C(D) 5(12,5) A() x x 5() C(D) 5(12,5) A() 5() A() x D x 18 E 12 8 A x x 22 E x x 15 E x x 18 E x x x x Godkänt resultat på teknisk bastermin ger motsvarande Ma D samt Fy. 2011tv Godkänt resultat på teknisk basutbildning ger motsvarande Ma D, Fy och Ke A. Stockholms universitet 2004 t v x 6 D 6(14) A() 6(11) A() x 8 E x 11 E x 11 E x Södertörn Ht 2009 t v x 13 D 7,5(12) A() 8(85) A() x 9 D t v x 8(11) D(E) x 11 E Umeå universitet 2001 t v x x askurs askurs A A askurs A A askurs C C askurs askurs askurs D D askurs E E 98 t v x x 8(13) D(E) 7() A() x x (15) D(E) x x E 5() A() 94 x x Förberedande matematik 7,5 hp ger behörighet motsvarande Ma E. Uppsala universitet t v x x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D D Fy Ke Ma E E x x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D, del 2 D Fy Ke Ma D D Ma E E x x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D D Fy Ke Ma E E 0203 x x (14) D(E) 5(13) A() 5() A() 0002 x x (14) D(E) 4(12) A() 8(11) A() 90 x x (13) D(E) 11 7() A() 9495 x x (13) D(E) 11 7() A() 9394 x x x x TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 5 2 v iologi e k 5 (2,5) 5 (7,5) A () A () 5(7,5) 6 A() 6(9) 8 A() (5,5) A() askurs A A askurs 5() 5() 2 A() A() i A i A i A i A i A i A 5(8) 3(6) 3(6) 3(6) 2 2 A() A() A() A()

53 Högskola asår T N Matematik v e k v Fysik e k v Kemi e k Högskolan Väst (Trollhättan/Uddevalla) 2005 tv x Ma I del 1+2, 6 C Fy del I, 6 A Ke, 6 A Ma II, del 1, 6 D Fy del II, 8 Ma II, del 2, 3 E 2001 t v x 14 E 12 8 A 00 t v x 9 E 15 9 A 99 t v x E 12 8 A x E 12 6 A x E x x 4 4 Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Ma E samt Fy. Växjö universitet * 98 t v x x 11 E x x E Örebro universitet 09 tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Ma D, del 1-2 D Fy, del 1-3 Ke, del 1-3 Ma E, del 1-2 E x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D D Fy Ke Ma E E x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår E Helt basår Valbar kurs (NA009) Heter Naturvet.basår (NT) x Helt basår C Helt basår A Helt basår A Helt basår D Helt basår Valbar kurs Helt basår E 09 tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Ma D, del 1-2 D Fy, del 1-3 Ke, del 1-3 Ma E, del 1-2 E x Ma C C Fy A A Ke A A Ma D D Fy Ke Ma E E (NA005) x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår E Helt basår Valbar kurs x 12 E 15 7 A 7+2 v iologi e 7 k i A, del 1-3 A i, del 1-2 i A i A Helt basår A Helt basår 6 * Fr o m 1 januari 20 Linnéuniversitetet TA E L L ÖV E R A S Å R Sid 5 3

54 TAELL ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R CEFR är en 6-gradig språkfärdighetsskala. Den lägsta nivå är A1 och den högsta är C2. Många internationella språkinstitut och testorganisationer använder skalan vid bedömning av språkkunskaper. Observera att vid bedömning av behörighet i moderna språk är det viktigt att förutom nivån i språkskalan även ta hänsyn till vilket institut/organisation som utfärdat testet. Det finns ingen organisation som kvalitetsgranskar testanordnare och därför kan det vara en god idé att söka information om testanordnaren och kursens innehåll innan man godtar intyg. Endast intyg från testanordnare som är listade i edömningshandboken ska registreras i vårt gemensamma antagningssystem. 1 Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga livet (t ex familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden, mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och förklaringar till mina åsikter och ambitioner. 2 Europarådets betygsskala Europarådets språkskala används för att skapa en gemensam europeisk standard för de olika språknivåerna. Språknivåer A1 Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser som har att göra med de mest grundläggande och konkreta situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t ex namn, var och hur någon bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa mig. A2 Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra med personliga förhållanden (t ex mycket grundläggande person och familjeinformation, shopping, när geografi, arbetssituationen). Jag kan kommunicera i enkla och vanemässiga sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av information om vardagliga ämnen och aktivi teter. Jag kan använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb. TA E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R Sid 5 4 Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en infödd samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsituation och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar. C1 Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och är medveten om både konkret och underförstått innehåll. Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obehindrat; det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord. Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman punkterna språkligt och innehållsmässigt. C2 Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhållen framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situationer spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil.

55 Förteckning över språkkurser/diplom Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska handboken ENGELSKA Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet Engelska för utländska studerande Engelska 3 EFFS-examen (English for foreign students) från och med vt97 Lower (pass) Higher (pass) tom 30 November 20 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat etygsnotering 4 (skala 1 6) på delprov Written test (TWE) ska uppnås samt totalt 0 poäng totalt 5 poäng KURS A, OCH C KURS 5, 6 OCH 7 Kurs A Kurs A Kurs A Kurs Test skickas direkt från ETS Kurs A Kurs from 1 December 20 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat totalpoäng samt betygsnotering på delprov Written test (TWE) (skala 1 6) ska uppnås totalt 530 poäng, TWE 4.0 totalt 575 poäng, TWE 4,5 totalt 600 poäng, TWE 4,5 Test skickas direkt från ETS Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat (upphörde 2006) etygsnotering 4 (skala 0-6) på delprov Essay Rating ska uppnås samt totalt 173 poäng totalt 213 poäng Test skickas direkt från ETS tom 30 November 20 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), Internetbaserat fr o m 2005 etygsnotering 17 (skala 0 30) på delprov Written test (TWE) ska uppnås samt totalt 61 poäng totalt 79 poäng from 1 December 20 Test of English as a Foreign Language (TOEFL), Internetbaserat fr o m 2005 totalpoäng samt betygsnotering på delprov Written test (skala 0 30) ska uppnås totalt 72 poäng, delprov Written test 17 totalt 90 poäng, delprov Written test 20 totalt poäng, delprov Written test 20 Kurs A Kurs Kurs C Kurs 5 Kurs 6 Kurs 7 Kurs A Kurs Test skickas direkt från ETS Kurs A Kurs Test skickas direkt från ETS Kurs A Kurs Kurs C Kurs 5 Kurs 6 Kurs 7 tom 30 November 20 International English Language Testing Service (IELTS) Test kontrolleras via webbsida Academic Training Kurs A totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5 Kurs totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0 fr om 1 December 20 International English Language Testing Service (IELTS) Test kontrolleras via webbsida Academic Training Kurs A totalt 5,5 och inget delmoment under 5,0 Kurs totalt 6,5 och inget delmoment under 5.5 Kurs C totalt 7,0 och inget delmoment under 6,0 Kurs 5 Kurs 6 Kurs 7 TA E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R Sid 5 5

56 ENGELSKA KURS A, OCH C KURS 5, 6 OCH 7 Kurs A Kurs 5 Kurs Kurs 6 Kurs C (beslut ) Kurs 7 Kurs A, testet ges inte längre Kurs, testet ges inte längre Kurs Kurs 6 Kurs Kurs 6 General Certificate of Secondary Education, (GCSE rittiskt utbildningssystem) Kurs Kurs 6 International General Certificate of Secondary Education (IGCSE) Kurs Kurs 6»English for Commerce, Second level Single subject«från London Chamber of Commerce Kurs A Kurs 5 Oxford Delegacy Higher Examination Kurs Kurs 6 Michigan English Language Assesment attery (MELA) lägst 85 poäng lägst 90 poäng Kurs A Kurs Kurs 5 Kurs 6 Kurs Kurs 6 Kurs Kurs 6 Kurs A Kurs Kurs C Kurs 5 Kurs 6 Kurs 7 University of Cambridge ESOL Examinations (Cambridge ESOL) Cambridge English: First (First Certificate in English), grade A, or C Cambridge English: Advanced (Certificate in Advanced English) Cambridge English: Proficiency (Certificate of Proficiency in English) Lower Certificate in English, grade A och Diploma of English Studies Caribbean Secondary Education Certificate (CSEC betygskrav III) General Certificate of Education, Ordinary Level (GCE O level rittiskt utbildningssystem) University of Michigan ECPE (Examination for the certificate of Proficiency in English) Advanced Placement Intenational English Language (APIEL) Pearson Language Test in English Academic (PTE) Score 47 Score 62 (writing 61) Score 68 (writing 61) EXEMPEL PÅ KURSER SOM INTE GER EHÖRIGHET Engelska som C-språk vid svenskt gymnasium EN204 Key English Test KET Preliminary English Test PET College English Test (CET) testar inte hörförståelse och talad engelska Test of English for International Comm TOEIC ej avsett för akademiska ändamål Institutional TOEFL ges ej under korrekta former IELTS General training ej avsett för akademiska ändamål Euroexaminations Certificate ej erkänt test Engelska från Europass TA E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R Sid 5 6

57 Nedanstående tester ger behörighet motsvarande minst steg 3. En del tester kan ligga på nivå över steg 3 men vi tar inte ställning till om testet motsvarar högre nivå eftersom endast språk steg 3 ingår i områdesbehörigheterna. Vi refererar inte heller till Europarådets referensram (CEFR) eller Skolverkets språkskala (GERS). TYSKA Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP, Goethe Institut Kleines Deutsches Sprachdiplom KDS, Goethe Institut Univ München Grosses Deutsches Sprachdiplom GDS, Goethe Institut Univ München Deutsch für den eruf, ICC/Goethe Institut Zertifikat Deutsch als Fremdsprach ZD, ICC/Goethe Institut TestDaF, l a Goethe Institut Ösrerreichisches Sprachdiplom Deutsch, ÖSD, ÖSD testcentrum, finns bla i Skövde FRANSKA Diplôme d Études de Langue Francaise DELF 1, Franska utbildningsministeriet Diplôme d Etudes de Langue Francaise DELF 2, Franska utbildningsministeriet Diplôme Approfondi de Langue Francaise DALF, Franska utbildningsministeriet Diplôme d études francaises (EDF), Franska universitet (DU) Diplôme avancé d études francaises (DAEF), Franska universitet (DU) Diplôme supérieur d études francaises (DSEF), Franska universitet (DU) Certificat de Francaise, ICC Francaise à Usage Professionnel, ICC SPANSKA Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C2 (före Diploma Superior de Español C2-DSE), Instituto Cervantes Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C1, Instituto Cervantes Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel 2 (före Intermedio), Instituto Cervantes Diploma Nivel Intermedio, ICC Certificado de Espanol, ICC ITALIENSKA Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 5 CELI 5, Centro per la Valutazione e le Certificazioni Linguistiche (CVCL) Università per Stranieri di Perugia Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 4 CELI 4, CVCL Certificati di Conoscenza della Lingua Italiana Livello 3 (CELI 3), CVCL Certificado d Italiano, ICC PORTUGISISKA Diploma Intermédio De Português Língua Estrangeira (DIPLE), Centro de Avaliação de Português Língua Estrangeira CAPLE (Universidad de Lisboa) Diploma Avançado De Português Língua Estrangeira (DAPLE), CAPLE Diploma Universitário De Português Língua Estrangeira (DUPLE), CAPLE MODERNA SPRÅK Certificat från UNIcert nivå II, UNIcert Certificat från UNIcert nivå III, UNIcert ICC = International Certificate Conference TA E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R Sid 5 7

58 2. MERITVÄRDERING AV ETYG Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. eräkning av meritvärdet Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. eräkning av meritvärde görs då sökande uppfyller kraven för såväl grundläggande som särskild behörighet. Sökandes jämförelsetal och eventuella meritpoäng utgör meritvärde. Sökande med slut- och avgångsbetyg med bokstavsbetyg, sifferbetyg eller blandat bokstavs- och sifferbetyg rangordnas gemensamt i grupp I och/eller II. För beräkning av meritvärde se under respektive rubrik i detta avsnitt. Sifferbetyg och blandbetyg etygspoängen för sökande med sifferbetyg eller blandbetyg beräknas enligt nedan i skala 1-5. Jämförelsetalet ges efter det att sökande kompletteringsbetyg beräknats. etygs poängen överförs till 20-skalan enligt Tabell för jämförelsetal för betygspoäng. eräkning av kompletteringsbetyg Komplettering kan avse behörighets- eller konkurrenskomplettering. Reglerna för vilka kompletteringar en sökande kan tillgodoräkna framgår under respektive rubrik i detta avsnitt. ehörighetskomplettering Jämförelsetal värdet av sökandes betyg. I jämförelsetalet ingår kompletteringsbetyg. Max 20,00. Motsvarandebedömningar och undantag påverkar inte jämförelsetalet. För sökande som uppfyller kraven för särskild behörighet genom betyg räknas alltid betyg med i jämförelsetalet även om sökande har motsvarande kunskaper genom t ex basårsstudier. Exempel: Sökande till läkarprogrammet Sökande har basårstudier motsvarande Ma D samt betyg i Ma E från vuxenutbildningen. etyget i Ma E medräknas i jämförelsetalet som behörighetskomplettering och betyget ger även meritpoäng. Jämförelsetalet anges med två decimaler. Om den tredje decimalen är fem eller högre ska den andra decimalen höjas till närmaste högre tal. Meritpoäng poäng för meritkurser i moderna språk/ - och C-språk, engelska och matematik samt poäng för områdeskurser som beslutats av Högskoleverket, HSVFS 2011: 11. Gäller sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/ 2001 resp 1994). Max 2,5. Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i kursplaner från 1992 införs till ST2013. etyg i kurs/ämne som krävs för behörighet medräknas alltid. Om sökande i sitt slut-/avgångsbetyg har betyg som räcker för behörighet i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplettering ersätts betyget i kursen/ämnet med det nya betyget. Utbyteskomplettering etyg i kurs/ämne som ersätter betyg i slut-/avgångsbetyget för att höja jämförelsetalet. etyg i kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs eller jämförbar kurs. etyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i samma lokala kurs. etyg i gammal lokal kurs (0-kurs) kan ersättas av betyg i ny lokal kurs (10-kurs) om rektor vid gymnasieskolan styrker att kurserna är identiska. Vid utbyte mot kurs med annan poäng ändras också gymnasiepoängen. Se Tabeller för utbyteskomplettering. Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne eller motsvarande kurs. etyget ska vara på motsvarande nivå eller högre, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att pröva i kurser enligt äldre kursplaner. etyg i etapp som ingår i avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan ersättas av nytt betyg i samma etapp eller motsvarande årskurs eller kurs, se tabell för utbyteskomplettering av etappbetyg. Tilläggskomplettering Meritvärde det värde som sökande konkurrerar på i I och II. Summan av sökandes jämförelsetal och eventuell meritpoäng för meritkurser och områdeskurser. Max 22,5. okstavsbetyg Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg beräknas enligt nedan. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 5 8 etyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget kan medräknas om det är till fördel för den sökande. Til läggskomplettering gäller inte för sökande med slutbetyg utfärdat fr o m den 1 januari 20. Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå i två- eller treåriga linjer i gymnasieskolan.

59 Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella kurser med bokstavsbetyg medräknas. Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som inte ingår i avgångsbetyget medräknas. Kurser i ämnen som ingår i avgångsbetyget kan endast medräknas om det är på högre nivå, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera att tillägg i ett ämne som ingår i avgångsbetyget endast kan göras om ett utbyte gjorts. Om sökande för behörighet har kompletterat medräknas inte betyg på lägre nivå. Kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning Samtliga nationella kurser (200- och 400-koder samt 1200-, och 1400-koder) godtas. Lokala kurser (0- och 10-koder) godtas inte. Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) godtas inte. Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder) godtas inte. Etapper från gymnasial vuxenutbildning Etapper med slutsiffra godtas Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser och påbygg nadskurser godtas inte. Ämnesbetyg Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller treårig linje i gymnasieskolan godtas. Fyraårig teknisk linje fjärde året Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas inte som utbyteseller tilläggskompletteringar. När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som tredje året, som motsvarar kurser / etapper från komvux eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer, förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnes betyg motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå. Komplettering av kurser för meritpoäng etyg i meritkurser och områdeskurser. Om sökande har maxpoäng för meritpoäng i sitt slutbetyg tillgodoräknas inte kompletteringen. Slutbetyg från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning eräkning av meritvärde sker i två steg. Först uträknas ett jämförelsetal där betyg behörighet och eventuella kompletteringsbetyg ingår. För sökande (A och nedan) adderas sedan eventuella meritpoäng. Reglerna för hur meritvärdet beräknas skiljer sig åt beroende på hur den sökande styrkt grundläggande behörighet samt när gymnasiestudierna avlutats, se A, och C nedan. ehörighetskomplettera (gäller alla), Utbyteskomplettera (gäller alla), Tilläggskomplettera (gäller + C). Sökande i grupp A + kan komplettera i kurser för meritpoäng. Meritpoäng gäller grupp A och Meritpoängen läggs till jämförelsetalet. Sökande får räkna meritpoäng för meritkurser i Moderna språk, /C-språk Engelska Matematik Det gäller till alla utbildningar på grundnivå. Sökande får räkna meritpoäng för områdeskurser som är kopplade till den områdesbehörighet som krävs till sökt utbildning. Sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget Godkänt krävs. Högre betyg ger inte mer poäng. Kurser som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte ge meritpoäng för samma utbildning. Sökande med betyg i äldre kurskoder (tresiffriga kurs koder) som kompletterat med betyg, enligt nu gällande kursplaner, kan kombinera betyg i äldre kurser med betyg i nya kurser för meritpoäng. Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i äldre kurser kommer att införas till ST Gäller sökande med kursbetyg från vuxenutbildningen och s k mellanårsbetyg. Sökande med ännu äldre betyg får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. UHR utreder vidare förutsättningar för hur dessa betyg ska hanteras. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 5 9

60 Examen Gy11/Vux12 A Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom - examen från högskoleförberedande program - yrkesexamen med godkänt betyg (E) i svenska 2+3 eller svenska som andra språk 2+3 och engelska 6 Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning utfärdat tidigast den 1 januari 20. Värdering av betyg beräkning av jämförelsetal Samtliga betyg som ingår i examen, med undantag för gymnasiearbetet, räknas. Endast betyg som ingår i slutbetyget från fullständigt program räknas. etyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet om kursen krävs för behörighet. etyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet om det krävs för behörighet. (etyg i idrott och hälsa räknas alltid med.) Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. etyg i utökad kurs kan ge meritpoäng och betyget räknas då med i jämförelsetalet. etyg i utökad kurs kan ge meritpoäng men ingår inte i beräkning av jämförelsetalet. För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa merit värdet (kurser i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). Kompletteringsbetyg ehörighetskomplettering räknas alltid med. ehörighetskomplettering räknas alltid med. Sökande får tillgodoräkna sig nytt betyg i kurs som ingår i examen, utbyteskomplettering. Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs som kan ersätta ett lägre betyg i slutbetyget, utbyteskomplettering. Sökande får inte tillgodoräkna tilläggskompletteringar. Sökande får inte tillgodoräkna sig tilläggskompletteringar. Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng i slutbetyget. etyget medräknas inte i jämförelsetalet M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 0

61 Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning utfärdat före den 1 januari 20 med enbart kursbetyg. samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som före den 1 januari 20 uppfyller kraven för grundläggande behörighet med enbart kursbetyg. C Sökande som uppfyller grundläggande behörighet genom. avgångsbetyg från gymnasie skolans linjer eller betyg från annan äldre gymnasieutbildning. slut-/avgångsbetyg från komvux innehållande minst ett etappbetyg eller äldre ämnesbetyg avgångsbetyg från gymnasieskolans mellanårsprogram Värdering av betyg beräkning av jämförelsetal Samtliga betyg som ingår i slutbetyget/det samlade betygsdokumentet räknas. etyg i idrott och hälsa räknas endast med om kursen krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Samtliga betyg som ingår i slut-/avgångsbetyget räknas. etyg inom ramen för utökad studiekurs räknas endast med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Meritpoäng etyg i idrott och hälsa/gymnastik räknas endast med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelse talet. Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5. Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. etyg i utökad kurs som redovisas i ett samlat betygsdokument kan ge meritpoäng. Kompletteringsbetyg ehörighetskomplettering räknas alltid med. Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/ avgångsbetyget, utbyteskomplettering. Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs som inte ingår i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelse talet, tilläggskomplettera (gäller inte Gy11/Vux12-kurser). etyg i utökad kurs som redovisas på samlat betygsdokument kan också räknas som tilläggskomplettering. Gy11/Vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som tillläggskompletteringar. Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng i slut-/avgångsbetyget/samlat betygsdokument. ehörighetskomplettering räknas alltid med. Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/ avgångsbetyget, utbyteskomplettering. Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs/ämne som inte ingår i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelsetalet, tilläggskomplettera. Gy11/Vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som tillläggskompletteringar. Meritpoäng Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 1

62 1. Meritkurser i moderna språk, - och C-språk max 1,5 Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår av betyg eller inte. Endast den högsta nivån räknas. Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Moderna språk 1 Steg 3 meritpoäng -språk 1 kurs A 2 Moderna språk 1 Steg 4 1,0 meritpoäng -språk 1 kurs 3 Moderna språk 1 Steg 5 alt 1,5 meritpoäng -språk 1 kurs och lägst C-språk 2 kurs / Moderna språk 1 Steg 4 och -språk 2 kurs A eller moderna språk 2 lägst steg 2 Sökande som saknar betyg i något -språk men har betyg i mer än ett C-språk kan tillgodoräkna sig merit poäng, se nedan. Nivåerna för de specialregler som gäller C-språk kan inte jämföras med nivåerna 1 3 ovan. Om sökande har -språk men får högre meritpoäng för C-språken, räknas det som är mest fördelaktigt (edömningshandbokgruppen ). Nivå Meritpoäng edömning för sökande med minst två C-språk, bokstavsbetyg 1 meritpoäng C-språk 1 kurs och C-språk 2 kurs A 2 1,0 meritpoäng C-språk 1 kurs och C-språk 2 kurs 3 1,5 meritpoäng C-språk 1 kurs och C-språk 2 kurs och lägst C-språk 3 kurs 2. Meritkurser i engelska max 1,0 Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Engelska Engelska 2 Engelska C*) 1,0 kurskod EN1203 *) Om engelska krävs för behörighet ger engelska C EN1203 meritpoäng 3. Meritkurser i matematik max 1,0 Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng *) Äldre kursplaner, bokstavsbetyg 1 Matematik Matematik 2 Matematik C Matematik C 3 Matematik D Matematik D 4 Matematik E Matematik E *) meritpoäng för varje nivå över den nivå som krävs för behörighet. Max 1,0. För sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med spetsutbildning kan Matematik breddning MA1208 ge meritpoäng. Kursen bygger på Matematik E. 4. Områdeskurser max 1,0 Områdeskurser fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta för den sökta utbildning och inte krävs för behörighet. Gäller endast sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/2001 och äldre kursplaner 1994). Se Högskoleverkets föreskrifter HSVFS 2011: 11. HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs föreskrifter. 1 Lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst gymnasiepoäng meritpoäng. 2 Lägst betyg Godkänt i en områdeskurs som omfattar gymnasiepoäng 0,25 (max ). För 1,0 meritpoäng krävs antingen två kurser om gymnasiepoäng eller en kurs om gymnasiepoäng + två kurser om gymnasiepoäng. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 2

63 Meritpoängsberäkning för sökande med slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg vid komplettering av Gy11/Vux12-kurser För sökande som har slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg och kompletterar med Gy11/Vux12-kurser för meritpoäng gäller äldre bestämmelser. Gy11/Vux12-kurserna räknas som motsvarande äldre kurs och betygsvärdet medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande får tillgodoräkna meritpoäng för underliggande kurser även om kursen inte styrkts. En Gy11/Vux12-kurs kan aldrig ge meritpoäng som områdeskurs. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. Moderna språk max 1,5 Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng Moderna språk 3 Moderna språk steg 3 Moderna språk 4 Moderna språk steg 4* Moderna språk 5 alt språk 2 eller högre i ytterligare ett språk** Moderna språk steg 5 alt steg 2 eller högre i ytterligare ett språk** * Till utbildning som har steg 3 som särskilt behörigehetskrav ger steg 4 1,0 meritpoäng ** gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng Engelska max 1,0 Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng Engelska 6 Engelska Engelska 7 Engelska C (EN1203) Matematik max 1,0 Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng* Matematik 2 a-c Matematik Matematik 3 b-c Matematik C Matematik 4 Matematik D Matematik 5 Matematik E Matematik specialisering * meritpoäng för varje kurs över den nivå som krävs för behörighet, max 1,0 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 3

64 eräkning av jämförelsetal Slutbetyg från gymnasieskolans program och gymnasial vuxenutbildning bokstavsbetyg Jämförelsetalet beräknas enligt nedan då sökande har slutbetyg som enbart innehåller de nya bokstavsbetygen. etygen på de kurser och projektarbete / specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) Väl godkänd (VG) 15 Mycket väl godkänd (MVG) 20 Om sökande i sitt slutbetyg har Gy11/Vux12-kurser, eller kompletterar med dessa kurser så ger bokstavsbetygen A F följande värden: A 20 17,5 C 15 D 12,5 E F 0 eräkning av jämförelsetal görs i följande ordning: 1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens el- ler projektarbete/specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller projektarbete/special arbetet erhålls. Svenska med delat betyg ger 60 gyp för svenska språket och 60 gyp för litteratur kunskap. åda betygen medräknas i meritvärdet oavsett betygsvärde. Det sammanlagda betygsvärdet för de kurser och specialarbete/projektarbete som ska ingå i beräkningen divideras med gymnasiepoängen. 2 etyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid (behörighetskomplettering) och läggs till. 3 etyg i kurs som ingår i slutbetyget ersätts med kompletteringsbetyg i motsvarande eller jämförbar kurs om betyget är högre (utbyteskomplettering). 4 etyg i kurs (gäller ej lokal eller påbyggnadskurs eller kurs med sifferbetyg) som inte ingår i slutbetyget med räknas om det höjer jämförelsetalet (tilläggskomplettering). (Gäller endast grupp, se tabell ovan.) När tilläggskompletteringar medräknas görs det utifrån det jämförelsetal den sökande har per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. 5 Gäller endast grupp, se tabell ovan. etygsvärdet och gymnasiepoängen för kurser i ämnet idrott och hälsa medräknas därefter endast om detta höjer jämförelsetalet, eller kurserna krävs för särskild behörighet. Gäller ej lokala kurser i Idrott och hälsa. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 4 etyg i delkurser som ingår i slutbetyg medräknas inte vid beräkning av jämförelsetal. Övriga kompletteringar Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men påverkar inte jämförelsetalet. Studentbetyg, normalskolekompetens, avgångsbetyg från gymnasieskolans två- och treåriga linjer, tvååriga specialkurser, mellanårsprogram samt avgångs-/slutbetyg från komvux med sifferbetyg i skala 1 5 eller blandbetyg. etygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sifferbetyg eller har både sifferbetyg och bokstavsbetyg (blandbetyg) eller har kompletterat med kurser med bokstavsbetyg. För sökande med sifferbetyg i skala 1 5 ges motsvarande siffervärde för respektive betyg. För bokstavsbetygen A F ges följande värden: A 5 4,5 C 4 D 3,5 E 3 F 0 För bokstavsbetyg MVG IG ges följande värden: Icke godkänd (IG) 0 Godkänd (G) 3 Väl godkänd (VG) 4 Mycket väl godkänd (MVG) 5 För studentbetyg, normalskolekompetens eller motsvarande med gamla bokstavsbetyg ges följande värden: erömlig (A) 5 Med utmärkt beröm godkänd (a) 5 Med beröm godkänd (A) 4 Icke utan beröm godkänd (a) 3 Godkänd () 3 Icke fullt godkänd (C) 1 Icke godkänd (C) 1 I underlag för betygspoängen ingår: etyg i samtliga obligatoriska ämnen / kurser utom idrott/idrott och hälsa. etyg i utökade (frivilliga) ämnen / kurser om de höjer betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. Om det utökade ämnet redan finns i avgångsbetyget på lägre nivå, sker först ett utbyte.

65 etyg i ämne / kurs (gäller ej lokal kurs) som inte ingår i avgångs-/slutbetyget och som krävs för behörighet eller höjer betygspoängen. etyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer betygs poängen eller krävs för särskild behörighet. stetisk verksamhet och att Maskinskrivning inte kan ere sättas av Tangentbordsteknik. Exempel Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 i matematik 3 åk SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C. För sökande med avgångsbetyg från fyraårig teknisk linje beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om sökande saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning av de betyg som satts i årskurs 3, d v s betyg satta i årskurs 4 medräknas inte. eräkning av kompletteringsbetyg Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan aldrig avse betyg på lägre nivå än vad som ingår i avgångsbetyget eller krävs för behörighet. Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i lokal kurs. Det gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen motsvarar aktuellt ämne. ehörighetskomplettering Komplettering med betyg i ämnen/kurser som krävs för behörighet. Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet, oavsett nivå. Exempel Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhållit betyget 2 i samhällskunskap 3 åk. För behörighet krävs samhällskunskap 2 åk / kurs A. Sökande kompletterar med betyget VG i samhällskunskap A. etyget 2 ersätts med 4 (siffervärdet för VG). Utbyteskomplettering Komplettering med betyg i ämnen / kurser som ingår i avgångsbetyget. etygsvärdena byts ut. etyget byts ut i de fall sökande erhållit ett nytt högre betyg i det ämne, motsvarande kurs eller etapp som ingår i avgångsbetyget. Om den sökande uppfyller behörigheten i sitt avgångsbetyg men erhåller en högre betygspoäng genom komplettering byts det gamla betyget ut mot det nya. Sökande som kompletterat ämnesbetyg med nytt betyg från gymnasial vuxenutbildning etapper eller gymnasieskolans nya kurser får byta ut betyg i avgångsbetyg som avser lägst motsvarande nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering. Observera att betyg i ild / Musik inte kan ersättas av etyget 3 ersätts med 5, siffervärdet för MVG. Tilläggskomplettering Komplettering med betyg i ämnen / kurser som inte krävs för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen om de höjer betygsvärdet som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå i avgångsbetyg från två eller treåriga linjer i gymnasieskolan. När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som tredje året, som motsvarar kurser, etapper från gymnasial vuxenutbildning eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs. Avgångsbetyg från mellanårsprogram etyg i lokala kurser som ingår i avgångsbetyg medräknas i betygsvärdet. ehörighetskomplettering (komplettering i ämne som krävs för behörighet) Komplettering med betyg i ämnen /kurser som krävs för behörighet. Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet, oavsett nivå. Utbyteskomplettering För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg från mellanårsprogram krävs att den sökande för de ämnen där kurserna bygger på varandra har ett nytt betyg i lägst den för sökande högsta kursen. Exempel Sökande med betyg i matematik, som läst kurserna A C, måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med ett nytt betyg i lägst kurs C. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 5

66 Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen gäller det följande ämnen: svenska ersätts av kurs * engelska ** samhällskunskap matematik religionskunskap biologi C-språk ersätts av C-språk kurs -språk ersätts av -språk kurs fysik ersätts av fysik historia kemi teknologi företagsekonomi *** samt naturkunskap * Sökande med betyg i svenska där kurs C, SV203, ingår ska komplettera med svenska kurs för att ersätta ämnesbetyget. Nytt betyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205 räknas som tilläggskomplettering. ** Sökande med betyg i engelska där kurs C, EN204, ingår ska för att ersätta ämnesbetyget i engelska med den för sökande högsta kursen av kurs A eller kurs. Nytt betyg i engelska C, kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering. Om sökande kompletterat med engelska C, EN1203, kan betyget ersätta ämnesbetyg i engelska. Exempel Sökande med betyg i ämnet företagsekonomi, som läst kurserna företagsekonomi A, rättskunskap samt lokal kurs, måste för att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi komplettera i både företagsekonomi A och rättskunskap. åde det nya betyget i företagsekonomi A och i rättskunskap medräknas i betygspoängen. Tilläggskomplettering Komplettering med betyg i kurser som inte krävs för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen om de höjer betygspoängen som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats. Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna bygger på varandra får läggas till om kompletteringsbetyget avser kurs på samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget om utbyte först gjorts. Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna inte bygger på varandra får läggas till om utbyte av ämnesbetyget inte gjorts. Exempel 1 En sökande har betyg 3 i matematik som omfattar kurs A-C och söker en utbildning där matematik inte krävs för behörighet. Sökande kompletterar med kurs C, D och E. etyg i samtliga kurser är VG. etygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut mot kurs C *** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella kurser än kurser som benämns företagsekonomi måste sökande för att ersätta ämnesbetyg också komplettera med betyg i dessa kurser. VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att räknas som tillläggskompletteringar om de höjer betygspoängen. Exempel 2 För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte bygger på varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser som ingår i den sökandes ämnesbetyg. etyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg, behöver inte kompletteras. etyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas ut mot betyg i samma lokala kurs/er. Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs till. Sökande har betyg 5 i matematik som omfattar kurs A-C och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörighet. Sökande kompletterar med kurs C, D och E. etyg i samtliga kurser är VG. etyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 (VG) kurs D eftersom D krävs för behörighet. Kurs C och E medräknas som tilläggskomplettering om den höjer betygspoängen. Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning Meritvärdering av samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning görs då den sökande saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 6

67 I beräkningen av jämförelsetal/betygspoäng ingår betyg i samtliga poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan ingå för grundläggande behörighet. Om sökande uppfyller den grundläggande behörigheten genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt ehörighet, görs meritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan. 1. etyg i enbart nya kurser minst g ymnasiepoäng (SANP) Jämförbara kurser Det är alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbild ning som räknas, jämförbar gammal kurs från gymnasial vuxenutbildning kan inte byta ut den nya kursen. Övriga kurser etyg i gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer) kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. etyg i ämnen och/eller etapper kan ge behörighet men medräknas inte vid beräkning av jämförelsetalet. 2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser minst gymnasiepoäng (SAMP eller SAML) Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg (SAML). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till minst gymnasiepoäng konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SAMP). Jämförbara kurser Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns är det alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbild ning som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering). Övriga kurser Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer) och kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala kurser mulitipliceras med 1,0. etyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas inte i meritvärderingen. 3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser. Kursbetyg utfärdade senast den 30 juni 2002 minst gymnasiepoäng (SAP eller SAM) Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg (SAM). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till minst gymnasiepoäng konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SAP). Jämförbara kurser Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns, utfärdade senast den 30 juni 2002, är det alltid den nya kursen som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering). Övriga kurser etyg i gamla eller nya kurser från gymnasial vuxenutbildning utfärdade efter den 30 juni 2002 kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer, gymnasial vuxenutbildning) kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs behåller sitt omfång i gymnasiepoängen konverteras inte. etyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas inte i meritvärderingen. edömningshandboksgruppens til lämpningsbeslut meritvärdering Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörighet får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik. (edömningshandboksgruppen ) Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger inte meritpoäng. (edömningshandboksgruppen ) M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 7

68 etyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet grupp A ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggskomplettering grupp (betyget utfärdat i ett samlat betygsdokument). (edömningshandboksgruppen ). etyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg) ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som tillläggskomplettering grupp C. (edömningshandboksgruppen ). Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i områdesbehörighet fastställd behörighetskurs, ger nivån över den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng i ämnena moderna språk, matematik och engelska. (edömningshandboksgruppen ). Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten. (edömningshandboksgruppen ). Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari 20 får medräkna betyg utfärdade 20 och senare om det krävs för särskild behörighet. (edömningshandboksgruppen ) Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari 20 får medräkna betyg utfärdade 20 och senare som meritkurs/områdeskurs. etygsvärdet kommer inte att medräknas i jämförelsetalet. (edömningshandboksgruppen ). Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbildning enligt kursplanen WK 12 (WK2) omfattande 2 0 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. eslutet avser både meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. etyg skall ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde år För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx. (edömningshandboksgruppen ) etyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik 4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande: Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg A ,5 4,5 C 15 4 D 12,5 3,5 E 3 (edömningshandboksgruppen ) För sökande med gymnasieexamen som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). (edömningshandboksgruppen ) Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal. Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal. Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs som utökad kurs så ingår sökande i I. Om en kompletterad kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår sökande i grupp II. (edömningshandboksgruppen ) Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik 3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4. (edömningshandboksgruppen ) M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 8

69 Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande kurser saknas. etyg i kurserna medräknas inte i jämförelsetalet. Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas. etyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för behörighet. (edömningshandboksgruppen ) En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kurser som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 % medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan inte bli tilläggskompletteringar. (edömningshandboksgruppen ) Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavsbetyg kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser som har sifferbetyg. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg som söker utbildning med krav i Matematik E kan komplettera med godkänt betyg i Matematik 4 för att uppfylla behörighetskravet. Vid meritvärdering sker utbyte endast om betyget i Matematik 4 höjer den sökandes jämförelsetal. (edömningshandboksgruppen ) Utländsk förutbildning Utländska gymnasiebetyg omräknas enligt Högskoleverkets föreskrifter i skala 20 och rangordnas i I och II. Särskilda regler för komplettering gäller för den som har utländsk förutbildning. Se den utländska bedömningshandboken samt HSVFS 2011:8 som övergår i HSVFS 2012:6. HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs föreskrifter. Meritvärdering av utländsk gymnasiebetyg som beviljats undantag genom 800-poängsregeln Räkna ut ett genomsnitt på det oavslutade utländska gymnasiebetyget och omvandla det sedan till skalan 20 enligt formeln i. Det preliminära meritvärdet som beräknats genom formeln ges ett schablonvärde. Schablonvärdena är 300/, 3/12., 400/15,00 och 4/17,. Omräknat genomsnitt ges enligt: Framräknat preliminärt Meritvärde Schablonvärde t o m VT12 = 300 = 3 = 400 = 4 Meritvärde,00-12,49 12,-14,99 15,00-17,49 17,-20,00 Schablonvärde fr o m ST12 =,00 = 12, = 15,00 = 17, De kurser som krävs för grundläggande och särskild behörighet medräknas alltid även om de sänker betygsgenomsnittet. Övriga kompletteringar medräknas om de höjer jämförelsetalet. Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning I första hand ska den sökande visar upp sitt gymnasiebetyg. Sökande som inte kan dokumentera sina gymnasiestudier, men har dokumenterade universitetsstudier, kan i undantagsfall ges ett meritvärde att söka på efter en samlad bedömning av meriterna. eslut om meritvärde för nysökande fattas av respektive lärosäte (tillämpningsbeslut edömningshandboksgruppen ). Skälet till att dokumentation saknas kan bero på politiska förhållanden i hemlandet, t ex krig. För att den sökande ska få ett meritvärde från sina universitetsmeriter registrerat på meriter i NyA krävs en skriftlig förklaring till varför gymnasiebetyget inte finns. Om förklaring inte inkommer beslutar respektive lärosäte om eventuellt manuellt jämförelsetal per sökt kurs. Motsvarande magister examen om minst 4 år Motsvarande fil.kand examen om minst 3 år , ,00 Påbörjad universitetsutbildning 3 12,00 Om endast gymnasiediplom finns 300,00 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 6 9

70 Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabellen används när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska omvandlas till 20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs. etygspoäng Jämförelsetal etygspoäng Jämförelsetal 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1, 1,11 1,12 1,13 1,14 1,15 1,16 1,17 1,18 1,19 1,20 1,21 1,22 1,23 1,24 1,25 1,26 1,27 1,28 1,29 1,30 1,31 1,32 1,33 1,34 1,35 1,36 1,37 1,38 1,39 1,40 1,41 1,42 1,43 1,44 1,45 1,46 1,47 1,48 1,49 1, 1,51 1,52 1,53 1,54 1,55 1,56 1,57 1,58 1,59 1,60 1,61 1,62 1,63 1,64 0,97 1,04 1,11 1,18 1,25 1,32 1,38 1,45 1,52 1,59 1,65 1,72 1,79 1,86 1,92 1,99 2,06 2,12 2,19 2,26 2,32 2,39 2,46 2,52 2,59 2,65 2,72 2,79 2,85 2,92 2,98 3,05 3,11 3,18 3,24 3,31 3,37 3,44 3, 3,57 3,63 3,70 3,76 3,83 3,89 3,95 4,02 4,08 4,15 4,21 4,27 4,34 4,40 4,46 4,53 4,59 4,65 4,71 4,78 4,84 4,90 4,96 5,03 5,09 5,15 1,65 1,66 1,67 1,68 1,69 1,70 1,71 1,72 1,73 1,74 1,75 1,76 1,77 1,78 1,79 1,80 1,81 1,82 1,83 1,84 1,85 1,86 1,87 1,88 1,89 1,90 1,91 1,92 1,93 1,94 1,95 1,96 1,97 1,98 1,99 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2, 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 2,17 2,18 2,19 2,20 2,21 2,22 2,23 2,24 2,25 2,26 2,27 2,28 2,29 5,21 5,28 5,34 5,40 5,46 5,52 5,58 5,64 5,71 5,77 5,83 5,89 5,95 6,01 6,07 6,13 6,19 6,25 6,31 6,37 6,43 6,49 6,55 6,61 6,67 6,73 6,79 6,85 6,91 6,97 7,03 7,09 7,14 7,20 7,26 7,32 7,38 7,44 7,49 7,55 7,61 7,67 7,73 7,78 7,84 7,90 7,96 8,01 8,07 8,13 8,18 8,24 8,30 8,36 8,41 8,47 8,52 8,58 8,64 8,69 8,75 8,80 8,86 8,92 8,97 M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g Sid 7 0 etygspoäng 2,30 2,31 2,32 2,33 2,34 2,35 2,36 2,37 2,38 2,39 2,40 2,41 2,42 2,43 2,44 2,45 2,46 2,47 2,48 2,49 2, 2,51 2,52 2,53 2,54 2,55 2,56 2,57 2,58 2,59 2,60 2,61 2,62 2,63 2,64 2,65 2,66 2,67 2,68 2,69 2,70 2,71 2,72 2,73 2,74 2,75 2,76 2,77 2,78 2,79 2,80 2,81 2,82 2,83 2,84 2,85 2,86 2,87 2,88 2,89 2,90 2,91 2,92 2,93 2,94 Jämförelsetal 9,03 9,08 9,14 9,19 9,25 9,30 9,36 9,41 9,47 9,52 9,58 9,63 9,69 9,74 9,79 9,85 9,90 9,95,01,06,12,17,22,28,33,38,43,49,54,59,64,70,75,80,85,91,96 11,01 11,06 11,11 11,16 11,21 11,27 11,32 11,37 11,42 11,47 11,52 11,57 11,62 11,67 11,72 11,77 11,82 11,87 11,92 11,97 12,02 12,07 12,12 12,17 12,22 12,27 12,32 12,37 etygspoäng Jämförelsetal etygspoäng 2,95 2,96 2,97 2,98 2,99 3,00 3,01 3,02 3,03 3,04 3,05 3,06 3,07 3,08 3,09 3, 3,11 3,12 3,13 3,14 3,15 3,16 3,17 3,18 3,19 3,20 3,21 3,22 3,23 3,24 3,25 3,26 3,27 3,28 3,29 3,30 3,31 3,32 3,33 3,34 3,35 3,36 3,37 3,38 3,39 3,40 3,41 3,42 3,43 3,44 3,45 3,46 3,47 3,48 3,49 3, 3,51 3,52 3,53 3,54 3,55 3,56 3,57 3,58 3,59 12,42 12,47 12,51 12,56 12,61 12,66 12,71 12,76 12,80 12,85 12,90 12,95 13,00 13,04 13,09 13,14 13,19 13,23 13,28 13,33 13,37 13,42 13,47 13,51 13,56 13,61 13,65 13,70 13,75 13,79 13,84 13,88 13,93 13,98 14,02 14,07 14,11 14,16 14,20 14,25 14,29 14,34 14,38 14,43 14,47 14,51 14,56 14,60 14,65 14,69 14,74 14,78 14,82 14,87 14,91 14,95 15,00 15,04 15,08 15,13 15,17 15,21 15,25 15,30 15,34 3,60 3,61 3,62 3,63 3,64 3,65 3,66 3,67 3,68 3,69 3,70 3,71 3,72 3,73 3,74 3,75 3,76 3,77 3,78 3,79 3,80 3,81 3,82 3,83 3,84 3,85 3,86 3,87 3,88 3,89 3,90 3,91 3,92 3,93 3,94 3,95 3,96 3,97 3,98 3,99 4,00 4,01 4,02 4,03 4,04 4,05 4,06 4,07 4,08 4,09 4, 4,11 4,12 4,13 4,14 4,15 4,16 4,17 4,18 4,19 4,20 4,21 4,22 4,23 4,24 Jämförelsetal 15,38 15,42 15,47 15,51 15,55 15,59 15,63 15,68 15,72 15,76 15,80 15,84 15,88 15,92 15,96 16,01 16,05 16,09 16,13 16,17 16,21 16,25 16,29 16,33 16,37 16,41 16,45 16,49 16,53 16,57 16,61 16,65 16,68 16,72 16,76 16,80 16,84 16,88 16,92 16,96 16,99 17,03 17,07 17,11 17,15 17,18 17,22 17,26 17,30 17,34 17,37 17,41 17,45 17,48 17,52 17,56 17,59 17,63 17,67 17,70 17,74 17,78 17,81 17,85 17,89 etygspoäng 4,25 4,26 4,27 4,28 4,29 4,30 4,31 4,32 4,33 4,34 4,35 4,36 4,37 4,38 4,39 4,40 4,41 4,42 4,43 4,44 4,45 4,46 4,47 4,48 4,49 4, 4,51 4,52 4,53 4,54 4,55 4,56 4,57 4,58 4,59 4,60 4,61 4,62 4,63 4,64 4,65 4,66 4,67 4,68 4,69 4,70 4,71 4,72 4,73 4,74 4,75 4,76 4,77 4,78 4,79 4,80 4,81 4,82 4,83 4,84 4,85 4,86 4,87 4,88 4,895,00 Jämförelsetal 17,92 17,96 17,99 18,03 18,06 18, 18,13 18,17 18,20 18,24 18,27 18,31 18,34 18,38 18,41 18,45 18,48 18,52 18,55 18,58 18,62 18,65 18,68 18,72 18,75 18,78 18,82 18,85 18,88 18,92 18,95 18,98 19,02 19,05 19,08 19,11 19,14 19,18 19,21 19,24 19,27 19,30 19,34 19,37 19,40 19,43 19,46 19,49 19,52 19,55 19,59 19,62 19,65 19,68 19,71 19,74 19,77 19,80 19,83 19,86 19,89 19,92 19,95 19,98 20,00

71 Tabell för utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 kurser I denna tabell finns de kurser (2000/2001) som i slutbetyg kan ersättas av kurser från Gy11/Vux12 för att höja meritvärdet. GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Administration Konferens och reception ADM1208 Receptions- och konferensservice ADMREC0 Anläggning Stensättning ATE12 1 Anläggning stensättning ANLANG0 Gröna ytor ATE Anläggning gröna ytor ANLANL0 200 Anläggning ATE1201 Anläggning 1 ANLANL01 Arkitektur Vägbyggnad ATE Anläggning vägbyggnad ANLANN0 Ledningsbyggnad ATE Anläggning ledningsbyggnad ANLANÄ0 200 Miljöanpassad arkitektur YT1203 Arkitektur hus ARKARK0 Automationsteknik Servoteknik STR1208 Elmotordrivsystem AUTELD0 Automationsteknik yggnadsautomation STR11 Fastighetsautomation 1 AUTFAS01 Automationsenheter STR1201 Industriautomation AUTIND0 ageri- och konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND1201 Choklad och konfektyr AGCHO0 Konditori restaurang KOND1205 Konditori specialisering AGKON00S eläggning eläggning ATE eläggning ELEL0 200 erghantering iologi naturbruk ild iologi Cad ergborrning ATE ergborrning ERE0 200 ergmaskiner ATE1205 ergmaskiner EREM0 ergsprängning ATE ergsprängning EREP0 200 ergarbeten ATE ergarbeten ERER0 200 Utrotningshotade arter NAM1211 evarandebiologi IGEA0 iodling NAM1202 iologi naturbruk specialisering IGIG00S ild F ild ILIL0 ild och form, fördjupning F ild och form specialisering ILIL00S ild och form, grundkurs F1202 ild och form 1a1 ILIL01a1 iologi A I1201 iologi 1 IOIO01 iologi I1202 iologi 2 IOIO02 ioteknik I1209 ioteknik IOIT0 CAD A TEU1201 Cad 1 CADCAD01 CAD TEU1202 Cad 2 CADCAD02 CAD C TEU1203 Cad 3 CADCAD03 Dator- och kommunikationsteknik Industriell IT STR1204 Industriell informationsteknik DAOINU0 Datorstyrd produktion CNC-teknik D CNC1205 Datorstyrd produktion 4 DARDAT04 CNC-teknik E CNC1206 Datorstyrd produktion 5 DARDAT05 Dansteknik Dansträning DNS1205 Dansträning DATDAR0 Design Designmodeller MOD Designmodeller DESDES0 Design TEU1204 Design 1 DESDES01 Digitalt skapande Digitalt skapande EOS1201 Digitalt skapande 1 DIGDIG01 Djurvård inom djurens hälso- och sjukvård Djursjukvård DJR Djurvård inom djurens hälso- DJRDJU01 och sjukvård 1 Djur Djurkunskap grundkurs DJR1204 Djurhållning DJUDJH0 Driftsäkerhet och underhåll Reparationsteknik UND1204 Avhjälpande underhåll 1 DRIAVH01 TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 1

72 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Eldistributionsteknik Högspänningsnät ELD1202 ELDHÖG0 Högspänningsnät Lågspänningsnät ELD Lågspänningsnät ELDLÅS0 Drift och underhåll ELD Nätunderhållsarbete på luftledningsnät 0,424kV ELDNÄD0 Elektronik Mikroprocessorteknik ENK1208 Mikrodatortillämpningar ELEMIK0 Elektroteknik Elkunskap ELKU1203 Elektromekanik ELRELK0 Elektroniksystem Energiteknik Engelska Engelska för döva Ljudanläggningar ENSY1213 ild- och ljudanläggningar ELTID0 Marinelektronik ENSY Marina elektroniksystem ELTMAR0 Energi A ENTE1201 Energiteknik 1 ENEENE01 Energi ENTE Energiteknik 2 ENEENE02 Alternativ energihantering KRV1201 Förnybar energi ENEFÖR0 Engelska A EN1201 Engelska 5 ENGENG05 Engelska EN1202 Engelska 6 ENGENG06 Engelska C EN1203 Engelska 7 ENGENG07 Engelska för döva A ENDV1201 Engelska för döva 5 ENLENE05 Engelska för döva ENDV1202 Engelska för döva 6 ENLENE06 Engelska för döva C ENDV1203 Engelska för döva 7 ENLENE07 Entreprenörskap Småföretagande FE1208 Entreprenörskap och företagande ENTENR0 Estetisk kommunikation Estetisk orientering EOS1202 Estetisk kommunikation 1 ESTEST01 Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning FATE1202 Fastighetsförvaltning FAFFAS0 Film- och tv-produktion Rörlig bild A, p RL1201 Film- och tv-produktion 1 FILFIL01 Rörlig bild, p RL1202 Film- och tv-produktion 2 FILFIL02 Filosofi A FS1201 Filosofi 1 FIOFIO01 Filosofi FS1202 Filosofi 2 FIOFIO02 Fiskevård Fiskevård A NAM1204 Fiskevård 1 FIKFIS01 Formgivning Formgivning A FOG1203 Formgivning 1 FOMFOR01S Filosofi Fotografisk bild Fotografisk bild A FL1201 Fotografisk bild 1 FOTFOT01 Fotografisk bild FL1202 Fotografisk bild 2 FOTFOT02 Fritids- och friskvårdsverksamheter adverksamhet KF ad- och friskvårdsanläggningar FRIAD0 Fysik Fysik A FY1201 Fysik 1a FYSFYS01a 1 Fysik FY Fysik 2 FYSFYS02 Marknadsföring FE1204 Marknadsföring FÖRMAD0 Redovisning och beskattning FE1206 Redovisning 1 FÖRRED01 Geografiska informationssystem GE1203 Geografiska informationssystem GEOGEO0 Geografi A GE1201 Geografi 1 GEOGEO01 Geografi GE1202 Geografi 2 GEOGEO02 Geriatrik OMV1205 Vård och omsorg vid demenssjukdom GERVÅR0 Företagsekonomi Geografi Gerontologi och geriatrik Golvläggning Godstransporter Grafisk kommunikation Golv GOTE1201 Golvläggning 1 GOLGOL01 Våtrumsbeklädnad GOTE Golvläggning 2 våtrum GOLGOL02 Trä och laminatgolv GOTE Golvläggning 3 trä och laminat GOLGOV Tunga godstransporter TRTE Godstrafik GOSGOD0 200 Lastbilsmonterad kran TRTE1205 Lastbilsmonterad kran GOSLAL0 Grafisk kommunikation GKO1202 Grafisk kommunikation 2 GRAGRA02 TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 2

73 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Grafisk produktion Tryckteknik A TRYK1202 Grafisk produktion 1 GRFGRF01 Tryckteknik TRYK1203 Grafisk produktion 2 GRFGRF02 Tryckteknik C TRYK Grafisk produktion 3 GRFGRF03 Tryckteknik D TRYK1205 Grafisk produktion 4 GRFGRF04 Handel Handel specialisering HNDL Handel specialisering HANHAN00S Historia Historia inom lärlingsförsök HIF1201 Historia 1a1 HISHIS01a1 Historia A HI1201 Historia 1b HISHIS01b Historia HI1202 Historia 2a HISHIS02a Historia HI1202 Historia 2b kultur HISHIS02b Historia C HI1203 Historia 3 HISHIS03 Hotell Hotell A HOK1202 Logi HOTLOG0 Hotell HOK Reception 1 HOTREC01 Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Tematisk specialisering TS1201 Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets HUAHUM0 Hundkunskap Hundar DJR1209 Hundkunskap 1 HUNHUN01 Hygienkunskap Livsmedelshygien LMK1204 Hygien HYGHYG0 Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande MKU1201 Hållbart samhällsbyggande HÅLHÅ0 Hälsa Alternativmedicin OMV1201 Komplementärmedicin HÄLKOM0 Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH1201 Idrott och hälsa 1 IDRIDR01 Idrott och hälsa IDH1202 Idrott och hälsa 2 IDRIDR02 Inköp och logistik Inköp och varuhantering HNDL1205 Inköp 1 INKINK01 Installationsteknik elysningsteknik ELI1201 elysningsteknik INSES0 Elinstallation grundkurs ELI Elinstallationer INSELI0 200 Elinstallation motorstyrning ELI1204 Elmotorstyrning INSELS0 Industritekniska processer Industriell produktion A KIP Industritekniska processer 1 INUINU01 Industriell produktion KIP Industritekniska processer 2 INUINU02 Kemi Kemi A KE1201 Kemi 1 KEMKEM01 Kemi KE1202 Kemi 2 KEMKEM02 Klassisk grekiska språk och kultur Grekiska A GRK1201 Klassisk grekiska språk och kultur 1 KLAKLA01 Grekiska GRK1202 Klassisk grekiska språk och kultur 2 KLAKLA02 Konferens och evenemang Konferens HOK1205 Konferens 2 KONKON02 Konst och kultur Filmkunskap KUHI1201 Film- och tv-kunskap KOSFIL0 Konstruktion A TEU1205 Konstruktion 1 KOTKOS01 Konstruktion TEU1206 Konstruktion 2 KOTKOS02 Kraft- och värmeteknik Kraft- och värmeteknik A KRV Kraft- och värmeteknik 1 KRAKRA Kraft- och värmeteknik KRV Kraft- och värmeteknik 2 KRAKRA Kraft- och värmeteknik C KRV1204 Reservkraft KRARER0 Kyl installation KYVP Kyl- och värmepumpsteknik installation KYLKYC0 200 Konstruktion Kyl- och värmepumpsteknik TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 3

74 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Kyl- och värmepumpsteknik Kyl drift och underhåll KYVP1201 Kyl- och värmepumpsteknik grund KYLKYO0 Kyl service KYVP Kyl- och värmepumpsteknik service KYLKYV0 200 Lackeringsteknik Lackering tunga fordon A LAC Lackeringsteknik för tunga fordon LACLAR0 200 Lantbruksdjur Lantbruksdjurs skötsel DJR Lantbruksdjur 1 LANLAN01 Larm och säkerhetsteknik Säkerhetssystem TEI1205 Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem LARLAM0 Latin språk och kultur Latin med allmän språkkunskap A LAS1201 Latin språk och kultur 1 LATLAT01 Latin med allmän språkkunskap LAS1202 Latin språk och kultur 2 LATLAT02 Latin med allmän språkkunskap C LAS1203 Latin språk och kultur 3 LATLAT03 Ledarskap och organisation Organisation o ledarskap FE1205 Ledarskap och organisation LEDLED0 Ljudproduktion Ljudmedier A LJUM1201 Ljudproduktion 1 LJULJU01 Ljudmedier LJUM1202 Ljudproduktion 2 LJULJU02 Mat och dryck i kombination Gastronomi MAKU1203 Mat och dryck i kombination MACMAT0 Matlagningskunskap Dietik och dietmatlagning NÄR1201 Specialkoster MALSPE0 Maskin- och lastbilsteknik Matematik Mediekommunikation Medieproduktion Medier, samhälle och kommunikation Moderna språk Hydraulik tunga fordon FOR Mobil hydraulik 1 MASMO01 Systemteknik buss och lastbil ULT1204 Styr- och övervakningssystem MASSTY0 Matematik A MA1201 Matematik 1a MATMAT01a Matematik A MA1201 Matematik 1b MATMAT01b Matematik A MA1201 Matematik 1c MATMAT01c Matematik MA1202 Matematik 2a MATMAT02a Matematik MA1202 Matematik 2b MATMAT02b Matematik MA1202 Matematik 2c MATMAT02c Matematik C MA1203 Matematik 3b MATMAT03b Matematik C MA1203 Matematik 3c MATMAT03c Matematik D MA1204 Matematik 4 MATMAT04 Matematik E MA1205 Matematik 5 MATMAT05 Mediekommunikation A MDK1201 Journalistik, reklam och information 1 MEEJOU01 Medieproduktion A MPR Medieproduktion 1 MEPMEI01 Medieproduktion MPR1202 Medieproduktion 2 MEPMEI02 Mediekunskap MDK1204 Medier, samhälle och kommunikation 1 MERMEE01 Moderna språk steg 1 MSPR1201 Moderna språk 1 MODXXX01 Moderna språk steg 2 MSPR1202 Moderna språk 2 MODXXX02 Moderna språk steg 3 MSPR1203 Moderna språk 3 MODXXX03 Moderna språk steg 4 MSPR1204 Moderna språk 4 MODXXX04 Moderna språk steg 5 MSPR1205 Moderna språk 5 MODXXX05 Moderna språk steg 6 MSPR1206 Moderna språk 6 MODXXX06 Moderna språk steg 7 MSPR1207 Moderna språk 7 MODXXX07 TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 4

75 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Modersmål Aktiv tvåspråkighet ML1201 Modersmål aktiv två språkighet MOEMOD0 Modersmål A ML1202 Modersmål 1 MOEXXX01 Modersmål ML1203 Modersmål 2 MOEXXX02 Motor- och röjmotorsåg NAT1204 Motor- och röjmotorsåg 1 MOTMOT01 Motor- och röjmotorsåg Avverkning med motorsåg SKOG1201 Motor- och röjmotorsåg 2 MOTMOT02 Musikteori Arrangering och komposition MUPR1201 Arrangering och komposition MUIARA0 Mur- och putsverk Musik Gehörs- och musiklära A MU1203 Gehörs- och musiklära 1 MUIGEH01 Gehörs- och musiklära MU1204 Gehörs- och musiklära 2 MUIGEH02 Murning A HUS1208 Mur- och putsverk 1 grundmurar MURMUR01 Murning HUS Mur- och putsverk 2 murverk MURMUR02 Putsning HUS12 Mur- och putsverk 3 puts MURMUR03 Ensembleledning MUPR1202 Ensembleledning och dirigering MUSENE0 Ensemble A MU1201 Ensemble 1 MUSENS01 Ensemble MU1202 Ensemble 2 MUSENS02S Instrument och sång C MU1207 Instrument eller sång 2 MUSINS02 Körsång A MU1208 Körsång 1 MUSKÖS01 Körsång MU1209 Körsång 2 MUSKÖS02S Rytmik med dans MU12 Rytmik MUSRYT0 Måleri Invändig målning MÅL Måleri 1 MÅLMÅL Människan Människan socialt och kulturellt SOMS1202 Internationellt arbete MÄNINA0 Mät-, styr- och reglerteknik Avancerade styrsystem STR1202 Distribuerade styrsystem MÄTDIS0 Styrteknik A STR1209 Mät- och styrteknik MÄTMÄO0 Styrteknik STR12 Programmerbara styrsystem MÄTPRR0 Mönsterkonstruktion Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 Datoriserad mönsterhantering 2 MÖNDAT02 Naturbruksteknik Avverkningsmaskiner SKOG Avverkningsmaskiner NAAVV0 Virkestransport A SKOG Virkestransport med skotare NAVIE0 Naturkunskap A NK1201 Naturkunskap 1a1 NAKNAK01a1 Naturkunskap NK1202 Naturkunskap 2 NAKNAK02 Naturbrukets byggnader yggnadsunderhåll NAT1203 yggnadsunderhåll NARYA0 Näthandel Näthandel C HNDL1208 Näthandel 2 NÄTNÄT02 Nätverksteknik Lokala nätverk DTR Nätverksteknologier NÄVNÄK0 Datorkommunikation DTR1201 Nätverksteknik NÄVNÄR0 Odling i växthus Odling i växthus ODL1206 Odling i växthus 1 ODIODL01 Växthusteknik NAT1207 Odling i växthus 2 ODIODL02 Odling Grovfoderproduktion ODL1203 Odling av djurfoder ODLODL0 Ekologisk odling ODL1201 Odling specialisering ODLODL00S Plantskoleskötsel ODL1208 Trädgårdsodling plant skoleväxter ODLTRS0 Naturkunskap Trädgårdsodling grundkurs ODL Trädgårdsodling ODLTRÅ0 Odling på åker ODL Växtodling 1 ODLVÄT01 Pedagogik i vård och omsorg Handledning OMV1206 Vårdpedagogik och handledning PEAVÅD0 Pedagogik Pedagogiskt ledarskap LPL1208 Pedagogiskt ledarskap PEDPEG0 TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 5

76 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Pedagogiskt arbete Skapande verksamhet EOS1204 Skapande verksamhet PEGSKP0 Plåtslageriteknik Taktäckning YPL1212 yggnadsplåtslageri 4 PLTYG Produktionskunskap Programmering Psykologi Religionskunskap Kopparslageri YPL1204 Kulturplåtslageri PLTKUU0 Lättbyggnad YPL Lättbyggnadsteknik PLTLÄT0 200 Lödning och skärning SVST1206 Plåtslageri svetstekniker PLTPLT0 Industriell produktion A KIP Produktionskunskap 1 PRDPRO01 Industriell produktion KIP Produktionskunskap 2 PRDPRO02 Programmering C DTR1209 Programmering 2 PRRPRR02 Psykologi A PS1201 Psykologi 1 PSKPSY01 Psykologi PS1202 Psykologi 2a PSKPSY02a Teknisk psykologi PS1203 Psykologi 2b PSKPSY02b Religionskunskap A RE1201 Religionskunskap 1 RELREL01 Religionskunskap RE1202 Religionskunskap 2 RELREL02 Rid- och körkunskap Körning RID1202 Körning 1 RIDKÖR01 Rid- och körkunskap Ridning och körning grundkurs RID Ridning och körning RIDRID0 200 Samhällskunskap Serviceteknik naturbruk Serveringskunskap Sjukvård Ridning RID1203 Ridning 1 RIDRID01 Trav RID1205 Trav 1 RIDTRA01 Internationell ekonomi FE12 Internationell ekonomi SAMINE0 Internationella relationer SH1204 Internationella relationer SAMINR0 Samhällskunskap inom lärlingsförsök SHF1201 Samhällskunskap 1a1 SAMSAM01a1 Samhällskunskap A SH1201 Samhällskunskap 1b SAMSAM01b Samhällskunskap SH1202 Samhällskunskap 2 SAMSAM02 Samhällskunskap C SH1203 Samhällskunskap 3 SAMSAM03 asmaskin service NAT1202 Serviceteknik naturbruk 1 SEISEI01 Naturbruksmaskiner reparation NAT1205 Serviceteknik naturbruk 2 SEISEI02 Servering D SERK1208 Matsalshantverk SERMAF0 Servering SERK1206 Servering 1 SERSER01 Servering C SERK Servering 2 SERSER02 Sjukvård OMV Akutsjukvård SJUAKU0 200 arn- och ungdomssjukvård OMV arn- och ungdomssjukvård SJUAR0 200 Hemsjukvård OMV1207 Hemsjukvård SJUHEM0 Lindrande vård OMV1208 Lindrande vård SJULIN0 Skogsskötsel A SKOG1205 Skogsskötsel 1 SKGSKO01 Skogsskötsel SKOG Skogsskötsel 2 SKGSKO02 Virkesmätning SKOG Virkesmätning SKGVIK0 Skog, mark och vatten Jakt och viltvård NAM Jakt och viltvård 1 SKOJAK01 Skötsel av utemiljöer eskärning TDG1201 Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 Specialidrott Specialidrott SC1202 Idrottsspecialisering 3 SPEIDS03 Stycknings- och charkuterikunskap Styckning övriga djurslag STYCK1205 Styckning 4 STYSTY04 Support och servicearbete Elektroniksystem reparationer ENSY Service och reparations arbete SUPSER0 Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk A SVA1201 Svenska som andraspråk 1 SVASVA01 Svenska som andraspråk SVA1202 Svenska som andraspråk 2 SVASVA02 Skogsproduktion TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 6

77 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Svenska Svenska A SV1201 Svenska 1 SVESVE01 Svenska SV1202 Svenska 2 SVESVE02 Svenska C SV1205 Svenska 3 SVESVE03 Litteratur och litteratur kunskap SV1203 Litteratur SVELIT0 Teckenspråk för hörande 1 TNH1201 Svenskt teckenspråk för hörande 1 SVTSVT01 Teckenspråk för hörande 2 TNH1202 Svenskt teckenspråk för hörande 2 SVTSVT02 Teckenspråk för hörande 3 TNH1203 Svenskt teckenspråk för hörande 3 SVTSVT03 Teckenspråk för hörande 4 TNH1204 Svenskt teckenspråk för hörande 4 SVTSVT04 Teckenspråk för hörande 5 TNH1205 Svenskt teckenspråk för hörande 5 SVTSVT05 Fysisk teater TEA1201 Fysisk teater TEAFYS0 Ljus- och ljudteknik TEA1202 Ljud och ljus TEALJU00S Röst och rörelse TEA1203 Röst TEARÖS0 Scenografi, mask, kostym TEA12 Scenografi, mask och kos tym TEASCE00S Scenisk gestaltning A TEA1204 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 Scenisk gestaltning TEA Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 Scenisk gestaltning C TEA1206 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 Svenskt teckenspråk för hörande Teater Sceniskt karaktärsarbete TEA1208 Sceniskt karaktärsarbete 1 TEASCN01 Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning grund kurs ODL Trädgårdsanläggning 1 TRDTRÄ01 Trä Stommar HUS Trä 1 stommar TRÄTRK eklädnader HUS Trä 2 beklädnad TRÄTRK02 Snickerier och inredning HUS1213 Trä 3 montage TRÄTRK03 Turism natur, kultur och miljö TURI1206 Hållbar turism TURHÅL0 Marknad för turism TURI1204 Reseproduktion och försälj ning TURRES0 Expo A EXPO1201 Utställningsdesign 1 UTSUTS01 Expo EXPO1202 Utställningsdesign 2 UTSUTS02 Expo C EXPO1203 Utställningsdesign 3 UTSUTS03S Vattenbruk Fiskodling VT Fiskodling 1 VANFIS Vattenkraftteknik Generatorer och transfor matorer VAKR1201 Generatorer och transfor matorer VAEGEN0 Hydraulik och turbiner VAKR Hydraulik, kraftstationshy draulik och turbiner VAEHYD0 Kontrollanläggningar VAKR Kontrollanläggningar VAEKOR0 200 Kraftstationer VAKR Vattenkraftstationer VAEVAN0 Vatten- och miljöteknik Vatten- och miljöteknik VMT Dricksvatten VATDRI0 200 Vatten- och miljöteknik C VMT Rening av förorenat vatten VATREN0 Vattenreningens mikrobiologi VMT1207 Vattenreningens mikrobio logi VATVAR0 Vatten- och miljöteknik A 1 Vatten- och miljöteknik VATVAT0 200 Turism Utställningsdesign VMT1204 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 7 7

78 GY2000 GY2011/VUX12 Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng Ventilationsplåtslageri Ventilationsservice YPL Ventilationsservice VENVEI0 Ventilationsteknik VVS-teknik Ventilationsanläggningar YPL Ventilationsmontering 2 VENVEN Ventilation YPL Ventilationsplåtslageri 1 VENVET01 Luftmängdsmätning YPL1206 Ventilationsteknik injustering VETVEL0 VVS Svetsteknik A VVT1205 VVS svets och lödning rör VVSVVS0 VVS teknik C VVT VVS-teknik VVSVVT0 200 Växtkunskap Växtkunskap TDG1212 Växtkunskap 1 VÄXVÄX01 Webbteknik Webbdesign DTR12 Webbutveckling 1 WEWEU01 TAE L L F Ö R U TYTE S K O M P L ETTERING Sid 7 8

79 Tabell för utbyteskomplettering i slutbetyg från I tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg som vid utbyteskomplettering i slutbetyg kan ersättas av nya kurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i bokstavsordning. Vid meritvärdering räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och som vid meritvärdering är utbytbara finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvändning. Den äldre kursen finns under den streckade linjen. etyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i lokal kurs med samma kurskod om kurserna är identiska och antalet gymnasiepoäng är de samma. Om en gammal lokal kurs (0-koder) kan jämföras med ny lokal kurs (10-koder) kan betyget i den gamla kursen ersättas med nytt betyg. En förutsättning är att rektor vid gymnasieskolan intygar att kurserna ersatt varandra och är identiska. Ämne Kursnamn Gammal kurskod Gymn. Kursnamn poäng Administration Administrativ service A ADM Administration A ADM1201 Administrativ service ADM Administration ADM Sid 7 9 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Affärskommunikation Språk Engelska Franska Spanska Tyska ADM207 ADM208 ADM209 ADM Anteckningsstenografi ADM203 Textbehandling A Textbehandling C Affärskommunikation engelska Affärskommunikation moderna språk Franska Spanska Tyska Ny kurskod Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng ADMREC0 ADM1203 FR1404 SP1404 TY Anteckningsstenografi ADM12 ADM Information och layout A ADM1205 ADM Information och layout ADM1206 Konferensadministration ADM Konferens och reception ADM1208 Receptions- och konferensservice Arbetsmiljökunskap Arbetsmiljö yrkesliv AR Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 Arrangering och komposition Arrangering och komposition ARKO Arrangering och komposition MUPR1201 Arrangering och komposition MUIARA0 agerikunskap ageri grundkurs AK ageri A AK1201 KF200 2 adverksamhet KF ad- och friskvårdsanläggningar arn i förskola, skola och fritidshem KF201 2 Förskola skola fritidshem KF Fritid för funktionshindrade KF203 Kultur och folkbildning KF204 arn-, kultur- och fritids- adverksamhet verksamhet eredningsteknik ild Fritid för funktionshindrade 200 Kultur och fortbildning KF1206 KF Färgning och beredning RT200 Färgning och beredning RT1201 Garvning RT201 Garvning RT1202 ild L ild F1201 FRIAD0 ILILO 1 ild

80 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 8 0 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Gymn. Kursnamn poäng Ny kurskod iologi iologi A I200 iologi A I1201 Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng iologi 1 IOIO01 IOIO02 DARDAT04 DATDARO NÄVNÄR0 NÄVNÄK0 MUSENE0 iologi I iologi I1202 iologi 2 yggteknik Löd- och svetsteknik YT Lödning och skärning A SVST1206 Charkuterikunskap Charkuteri grundkurs CHK Charkuteri A CHK1201 CNC-teknik CAD/CAM-teknik CNC CAD/CAM teknik CNC1201 CNC-teknik A CNC CNC-teknik A CNC1202 CNC-teknik CNC CNC-teknik CNC1203 CNC-teknik C CNC CNC-teknik C CNC CNC-teknik D CNC CNC-teknik D CNC1205 Datorstyrd produktion FMS-teknik A CNC FMS-teknik A CNC1207 FMS-teknik CNC FMS-teknik CNC Dansimprovisation och komposition Dansimprovisation och komposition DSIK Dansimprovisation och komposition DNS Dansträning Dansträning DST Dansträning DNS1205 Dansträning Datakunskap Programmering C/C++ DA Programmering C/C++ DTR Datoranvändning Datorkunskap DAA200 Datorkunskap DAA1201 Datorkunskap, grundkurs DA Datorkunskap DAA200 Datakunskap, grundkurs DA Datakunskap DAA1201 Databashantering DTR Databashantering DTR1211 Datorkommunikation DTR Datorkommunikation DTR1201 Nätverksteknik IT-samordning DTR202 DTR Lokala nätverk administration DTR Lokala nätverk A DTR Lokala nätverk Datorteknik Dirigering och ensemble ledning 180 IT-samordning Lokala nätverk teknologier DTR204 DTR Nätverksteknologier Persondatorer DTR Persondatorer DTR1206 Programmering asic/pascal DTR Programmering A DTR1207 Webbdesign DTR Webbdesign DTR12 Dirigering och ensembleledning DIR Ensembleledning MUPR1202 Ensembleledning och dirigering

81 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Djurkunskap Djurhållning i park DJR202 Djurkunskap grundkurs DJR203 Djursjukvård DJR204 Eldistribution Etologi DJR205 Lantbruksdjurs skötsel DJR208 Gymn. Kursnamn poäng 200 Djurhållning i park Djurkunskap grundkurs 200 Djursjukvård 30 Etologi 1 Lantbruksdjurs skötsel Gymn. poäng DJR1203 DJR1204 DJR1205 DJR1206 DJR1212 Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng DJUDJH0 DJRDJUO1 LANLAN Djurhållning 1 Djurvård inom djurens hälso- och sjukvård 1 1 Lantbruksdjur 1 Sällskapsdjur DJR209 Sällskapsdjur DJR Yrkesmässig stall och hästskötsel DJR2 200 Arbete med häst DJR Drift och underhåll ELD206 ELD200 ELD200 1 Drift och underhåll 1 Drift och underhåll 1 Drift och underhåll ELD1201 ELD1201 ELD206 1 Nätunderhållsarbete på luftledningsnät 0,424kV 1 1 ELDNÄD0 Högspänningsnät ELD207 ELD201 ELD201 Högspänningsnät Högspänningsnät Högspänningsnät ELD1202 ELD1202 ELD207 Högspänningsnät Högspänningsnät ELDÖGO ELDÖGO ELD1203 ELD1203 ELD208 Lågspänningsnät Lågspänningsnät 70 ELDLÅSU ELDLÅSU ELD1204 ELD1204 ELD209 1 Lågspänningsnät 1 Lågspänningsnät 120 ELDLÅS0 ELDLÅS0 Kontrollanläggningar Sid 8 1 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Lågspänningsnät ELD208 ELD202 ELD202 ELD209 ELD203 ELD Kontrollanläggningar 70 Kontrollanläggningar 70 Kontrollanläggningar 120 Lågspänningsnät 120 Lågspänningsnät 120 Lågspänningsnät Nätstationer i jordkabelnät ELD2 ELD204 ELD204 Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 ELD1205 ELD2 Transformatorstationer ELD211 ELD205 ELD205 Transformatorstationer Transformatorstationer Transformatorstationer ELD1206 ELD1206 ELD211

82 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 8 2 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Elektronik Analoga elektronikkretsar lågfrekvensteknik ENK209 Analoga kretsar A ENK1201 Analoga elektronikkretsar högfrekvensteknik ENK208 Analoga kretsar ENK1202 Digitalteknik A ENK2 Digitalteknik A ENK1203 Digitalteknik E NK211 Digitalteknik ENK1204 Elektronik grundkurs ENK212 ENK202 ENK202 Elektronik grundkurs Elektronik grundkurs Elektronik grundkurs ENK1205 ENK1205 ENK212 Industri- och kraft- elektronikkretsar ENK Kraftelektronikkretsar ENK1206 Mikroprocessorteknik ENK Mikroprocessorteknik A ENK1207 Ytmonteringsteknik ENK216 ENK207 ENK Ytmonteringsteknik 30 Ytmonteringsteknik 30 Ytmonteringsteknik ENK1209 ENK1209 ENK Fax- och kopiatorservice ENSY Fax, skrivare, kopiatorer ENSY1205 Hemsatellitanläggningar ENSY Hemsatellitanläggningar ENSY12 Antenn-, mobiltelefon- och kommunikationsradioinstallation ENSY Kommunikationssystem i fordon ENSY1212 Ljud- och hifianläggningar ENSY Ljudanläggningar ENSY1213 Elektroniksystem Gymn. Kursnamn poäng Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn ild- och ljudanläggningar Ljudproduktionsteknik ENSY Ljudproduktionsteknik ENSY Marinelektronik ENSY Marinelektronik ENSY Marina elektroniksystem Mikrovågsutrustning ENSY Mikrovågsutrustning ENSY1216 Videoanläggningar ENSY229 Videoanläggning ENSY1217 Videobandspelare och video kameror ENSY230 ENSY Videobandspelare och videokamera Videoproduktionsteknik ENSY Videoproduktionsteknik ENSY Industriell elektronik ENSY223 ENSY208 ENSY Elektroniksystemreparation 130 Elektroniksystemreparation 130 Industriell elektronik ENSY1204 ENSY1204 ENSY223 1 Service och reparations arbete Kommunikationsradioservice ENSY224 ENSY209 ENSY Kommunikationsradioservice Kommunikationsradioservice 130 Kommunikationsradioservice 130 ENSY1211 ENSY1211 ENSY Kurskod Poäng ELTIDO ELTMARO SUPSER0

83 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Elinstallation elysningsteknik ELI204 Elinstallation motorstyrning ELI206 Elkompetens A ELKU205 Elkompetens A ELKU1201 Elkompetens ELKU Elkompetens ELKU1202 Elmekanik ELKU Elmekanik ELKU1203 Likström och enfas växelström A Elkunskap Ellära Gymn. Kursnamn poäng elysningsteknik 120 Elinstallation motorstyrning Gymn. poäng ELI1201 ELI1204 Ny gymn. poäng Kursnamn elysningsteknik Elmotorstyrning Kurskod Poäng INSES0 INSELS0 ELRELK0 Elektromekanik ELL Ellära A ELL1201 Likström och enfas växelström ELL Ellära ELL1202 Växelström trefas ELL Växelström trefas ELL1203 Energi A ENETE Energi A ENTE1201 Energiteknik 1 ENEENO1 Energi ENETE Energi ENTE Energiteknik 2 ENEENE02 Energiomvandling ENETE202 Engelska A EN200 1 Engelska A EN1201 Engelska 5 ENGENG05 Engelska EN Engelska EN1202 Engelska 6 ENGENG06 Ensemble Ensemble ENS Ensemble A MU1201 Ensemble 1 MUSENS01 Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV200 Expo Expo A EXPO Expo A EXPO1201 Utställningsdesign 1 UTSUTSO1 Expo EXPO201 1 Expo C EXPO Utställningsdesign 3 UTSUTSO3S randskydd ombord FTT206 FTT1201 Fartygsbefäl FTT209 Fartygsbefäl FTT1203 Maskinbefäl FTT213 Maskinbefäl FTT1205 Miljö och säkerhet FTT Miljö och säkerhet FTT1207 Roro/passagerarfartyg FTT Roro/passagerarfartyg FTT1208 FIOFIO01 SEISEI01 Energiteknik Engelska Fartygsteknik Sid 8 3 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Fastighetsteknik Energiomvandling 30 Estetisk verksamhet 40 randskydd ombord ENTE1203 ESV1201 Tanklasthantering FTT216 Tanklasthantering FTT1209 Vakttjänst däck FTT217 Vakttjänst däck FTT12 yggnader och utrustning FASTE yggnader och utrustningar FATE Köks- och tvättutrustning FASTE Köks- och tvättutrustning FATE1203 Städning och rengöring FASTE203 1 Städning och rengöring FATE1204 Yttre miljö FASTE204 1 Yttre miljö FATE1207 Filosofi Filosofi FS200 Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs FYRK204 Småmaskiner skötsel och underhåll FYRK207 Form FRM200 Form 40 Filosofi A 1 asmaskin service 30 Småmaskiner service 160 Form FS1201 NAT1202 MTK1206 F1204 Filosofi 1 Serviceteknik naturbruk 1 1

84 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 8 4 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Fotografisk bild Fotografisk bild A FL Fotografisk bild A FL1201 Fotografisk bild 1 Fotografisk ild FL201 1 Fotografisk bild C FL Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer A FAF200 1 Fritidsanläggning och fritids miljöer A FAF Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer FAF201 1 Fritidsanläggning och fritidsmiljö FAF Fysik A FY Fysik A FY1201 Fysik FY Fysik FY1202 Fysik FY200 FY Fysik 220 Fysik Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer Fysik Gymn. Kursnamn poäng 80 Röst och rörelse Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng FOTFOT01 Fysik 1a FYSFYS01a 1 1 Fysik 2 FYSFYS02 FY1202 FY200 1 Fysik FYSFYS02 TEA1203 Röst tearöso FOR SAMINE0 FÖRMAD0 LEDLED0 FÖRRED01 Fysisk träning Fysisk träning FYTRÄ200 Förbrännings motor teknik Dieselmotorer FÖMT200 Företagsekonomi Export och import FE Export och import FE1209 Finansiering och kalkylering FE207 Finansiering och kalkylering FE1201 Företagsekonomi A FE Företagsekonomi A FE Företagsekonomi FE Dieselmotorer- tunga fordon Företagsekonomi FE203 Internationell ekonomi FE204 Marknadsföring MRKFÖ200 Organisation och ledarskap FE Organisation och ledarskap FE1205 Redovisning och beskattning RD200 Redovisning och beskattning FE1206 Småföretagande FE Internationell ekonomi Marknadsföring FE12 FE1204 Internationell ekonomi Marknadsföring Ledarskap och organisation Redovisning 1 60 Småföretagare A FE Personaladministration ADM Gehörs och musiklära A MU1203 Gehörs- och musiklära 1 MUIGEH01 Personaladministration FE206 Gehörs- och musiklära Gehörs- och musiklära GEMU200 Geografi Geografi A GE200 Geografi A GE1201 Geografi 1 GEOGEO01 Geografi GE Geografi GE1202 Geografi 2 GEOGEO02 Gjuteriteknik A GJU Gjuteriteknik A GJU1201 Gjuteriteknik GJU Gjuteriteknik GJU Gjuteriteknik Gjuteriteknik C GJU Gjuteriteknik C GJU Gjuteriteknik handformning GJU Handformning GJU Gjuteriteknik maskinformning GJU Maskinformning GJU Gjuteriteknik pressgjutning GJU Pressgjutning GJU1206 1

85 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Gymn. Kursnamn poäng Grekiska Grekiska A GRK200 1 Grekiska Handel Hantverksteknik Historia Sid 8 5 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Hotellkunskap Idrott och hälsa Individ och samhälle Gymn. poäng GRK1201 Ny gymn. poäng Kursnamn Klassisk grekiska språk och kultur ransch- och produktkunskap HNDL ransch och produktkunskap HNDL1202 Försäljning och service HNDL Försäljning och service HNDL1203 Inköp och varuhantering HNDL Inköp och varuhantering HNDL1205 Praktisk marknadsföring A HNDL Praktisk marknadsföring A HNDL12 Praktisk marknadsföring HNDL Praktisk marknadsföring HNDL1211 Reklam i butik HNDL Praktisk marknadsföring C HNDL1212 Personlig försäljning HDNL Personlig försäljning HNDL1209 Ledarskap i butik HNDL Affärsutveckling HNDL1201 Transport och spedition HNDL Transport och spedition HNDL1214 Hantverksteknik grundkurs HNT Hantverksteknik A HNT Hantverksteknik A HNT Hantverksteknik HNT Inköp 1 Hantverksteknik HNT Hantverksteknik C HNT Hantverksteknik C HNT Hantverksteknik D HNT Kurskod Poäng KLAKLA01 INKINK01 Hantverksteknik D HNT Hantverksteknik E HNT1205 Hantverksteknik fördjupningskurs HNT Hantverksteknik F HNT1206 Historia A HI Historia A HI1201 Historia 1b HISHIS01b Historia HI201 1 Historia HI1202 Historia 2a HISHIS02a Historia HI201 1 Historia HI1202 Historia 2b HISHIS02b Hotell A HOTKU201 Hotell A HOK1202 HOTLOG0 Hotell HOTKU Hotell HOK Reception 1 HOTREC01 Hotell C HOTKU Hotell C HOK lommor och dekorationer HOTKU200 SERK1204 ordsdekorationer Logi Husfru HOTKU204 1 Våningsservice HOK1207 Konferens HOTKU205 1 Konferens HOK1205 Konferens 2 KONKON2 Idrott och hälsa A IDH Idrott och Hälsa A IDH1201 Idrott och hälsa 1 IDRIDR01 Idrott och hälsa IDH201 Idrott och Hälsa IDH1202 Idrott och hälsa 2 IDRIDR02 arn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd IOS Människor i behov av stöd IOS Utveckling, livsvillkor och socialisation IOS Utveckling, livsvillkor och socialisation IOS

86 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 8 6 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Instrument/sång Instrument/sång A INSÅ Instrument/sång, nivå 1 MU1205 Instrument/sång INSÅ Instrument/sång, nivå 2 MU1206 Instrument/sång C INSÅ204 INSÅ203 INSÅ Instrument/sång, nivå 3 30 Instrument/sång, nivå 3 30 Instrument/sång C MU1207 MU1207 INSÅ204 Instrument eller sång 2 Chassikomponenter KASK200 Luftkonditioneringssystem KASK211 Kemi A KE Kemi A KE1201 Kemi Karossteknik Kemi Gymn. Kursnamn poäng Gymn. poäng 120 Chassikomponenter PTE Luftkonditionering KATE1203 Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng MUSINS02 Kemi 1 KEMKEM01 Kemi 2 KEMKEM02 AGCHO0 ENEFÖR0 MUSKÖS01 LATLAT02 LJULJU01 PEDPEG0 KE Kemi KE1202 Kemiska industri processer Produktionsutrustning A KIP Produktionsutrustning A KIP1205 Produktionsutrustning KIP Produktionsutrustning KIP Konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND200 Choklad och konfektyr KOND1201 Choklad och konfektyr Konditori grundkurs KOND201 KOND1202 Kraftöverföringsteknik Drivlina tunga fordon KÖT Drivlina arbetsmaskiner MTK Kraft- och värmeteknik Alternativ energihantering KRV200 Alternativ energihantering KRV1201 Förnybar energi Kulturhistoria 70 Konditori A Kultur- och idéhistoria KUHI Kultur och idéhistoria KUHI1202 Samtida konst KUHI202 Nutida konst KUHI1205 Kultur och konstanalys KUHI Kultur och konstanalys KUHI1203 Kultur- och stilhistoria Kultur och stilhistoria KSHI Kultur- och stilhistoria HVK1202 Körsång Körsång KÖR Körsång A MU1208 Latin med allmän språkkunskap Latin med allmän språkkunskap LAS Latin LAS1202 Livsmedelskunskap Drycker LMK Drycker LMK1201 Livsmedel A LMK Livsmedel A LMK1202 Ljudmedier A LJUM Ljudmedier A LJUM1201 Ljudproduktion 1 Ljudmedier LJUM201 1 Ljudmedel C LJUM Arbetssätt och lärande LPL200 Arbetssätt och lärande LPL1201 Fritidens aktiviteter LPL201 Fritidens aktiviteter LPL1202 Ledarskap inom lek och idrott LPL204 Ledarskap inom lek och idrott LPL1205 Natur och friluftsliv A LPL205 Natur och friluftsliv A LPL1206 Natur och friluftsliv LPL206 Natur och friluftsliv LPL1207 Pedagogiskt ledarskap LPL207 Pedagogiskt ledarskap LPL1208 Ljudmedier Lärande och pedagogiskt ledarskap Körsång 1 Latin språk och kultur 2 Pedagogiskt ledarskap

87 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Mark- och växtkunskap eskärning MRVX200 Massa och papper Massa och papper Matematik Returfiber MOP208 Kartongtillverkning MOP201 Gymn. Kursnamn poäng 40 eskärning 30 Fiberråvaror 1 Kartongtillverkning Gymn. poäng TDG1201 Ny gymn. poäng Kursnamn Skötsel av utemiljöer MOP1201 MOP Massa och papper grundkurs MOP Massa och papper grundkurs MOP1203 Massatillverkning MOP203 2 Massatillverkning MOP Mekanisk massatillverkning MOP204 1 Mekanisk massatillverkning MOP Mäldberedning MOP205 MOP1206 Mäldberedning Pappers- och kartongtillverkning MOP Pappers- och kartongtillverkning MOP Papperstillverkning MOP207 1 Papperstillverkning MOP Sulfatmassa MOP209 1 Sulfatmassa MOP Sulfitmassa MOP2 1 Sulfitmassa MOP12 1 Wellpapp och solidpapp MOP211 Wellpapp och solidpapp MOP1211 Vidarebehandling av massa MOP212 1 Vidarebehandling av massa MOP Kurskod Poäng SKÖSKÖ0 Sid 8 7 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Vätskekartong och grafisk MOP213 Vätskekartong/grafisk kartong MOP1213 Ytbehandling papper/kartong MOP214 Ytbehandling papper/kartong MOP1214 Matematik A MA200 1 Matematik A MA1201 Matematik 1a MATMAT01a Matematik A MA200 1 Matematik A MA1201 Matematik 1b MATMAT01b Matematik A MA200 1 Matematik A MA1201 Matematik 1c MATMAT01c Matematik MA Matematik MA1202 Matematik 2a MATMAT02a Matematik MA Matematik MA1202 Matematik 2b MATMAT02b Matematik MA Matematik MA1202 Matematik 2c MATMAT02c Matematik C MA203 Matematik C MA1203 Matematik 3b MATMAT03b Matematik C MA203 Matematik C MA1203 Matematik 3c MATMAT03c Matematik D MA Matematik D MA1204 Matematik 4 MATMAT04 Matematik 5 MATMAT05 Matematik E MA Matematik E MA1205 Matlagning Kallkök grundkurs MATL Kallkök MAKU1204 Medicinsk teknik Elektromedicinsk utrustning MEDTE Elektromedicinsk utrustning METE1201 Gas- och vätsketeknik MEDTE207 Gas- och vätsketeknik METE1202 Kemisk analysteknik MEDTE Kemisk analysteknik METE1203 Medicin för tekniker MEDTE Medicin för tekniker METE Medicinsk elektronik MEDTE2 65 Medicinsk elektronik METE1205 Radiologisk utrustning MEDTE211 Radiologisk utrustning METE1206

88 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 8 8 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Gymn. Kursnamn poäng Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn Mediekommunikation Mediekommunikation A MDK Mediekommunikation A MDK1201 Journalistik, reklam och information 1 1 Mediekommunikation C MDK1203 MDK1204 Medier, samhälle och kommunikation 1 Kurskod Poäng MEEJOU01 MERMEE01 Mediekommunikation MDK201 Mediekunskap Mediekunskap MDE200 Miljökunskap Miljö process MILJÖ202 Miljöteknik MKU1205 Miljökunskap MILJÖ Miljökunskap MKU1202 HEMSP201 XXX Koden för resp språk ska anges XXX1402 Modersmål 1 MOEXXX01 HEMSP202 XXX402 Koden för resp språk ska anges XXX1403 Modersmål 2 MOEXXX02 HEMSP203 XXX Koden för resp språk ska anges XXX1401 Modersmål aktiv tvåspråkighet MOEMOD0 Dator design MODE Datordesign FOG1201 Fackteckning och design A MODE Fackteckning och design A FOG1202 Fackteckning och design MODE Fackteckning och design FOG1206 Designmodeller MOD Designmodeller MOD Designmodeller DESDES0 Industrimodeller MOD Industrimodeller MOD Modellteknik A MOD Modellteknik A MOD Modellteknik MOD2 60 Modellteknik MOD1204 Modersmål Modedesign Modellteknik Moderna språk Multimedia Musik och kommunikation Mediekunskap Modellteknik C MOD Modellteknik C MOD Modellteknik D MOD Modellteknik D MOD SPRÅC200 C-språk kurs A XXX Steg 1 Koden för resp språk ska anges XXX1301 Moderna språk 1 MODXXX01 SPRÅC201 C-språk kurs XXX206 XXX Steg 2 Koden för resp språk ska anges 190 XXX1302 Moderna språk 2 MODXXX02 SPRÅ200 -språk kurs A XXX Steg 3 Koden för resp språk ska anges XXX1303 Moderna språk 3 MODXXX03 SPRÅ201 -språk kurs XXX208 XXX Steg 4 Koden för resp språk ska anges 190 XXX1304 Moderna språk 4 MODXXX04 Multimedia A MUM200 Multimedia A MUM1201 Multimedia MUM201 Multimedia MUM1202 Musik och kommunikation MUKO200 MUPR Musik och kommunikation

89 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Människokunskap Medicinsk grundkurs MÄNK Medicinsk grundkurs OMV1209 Etik och livsfrågor MÄNK Etik och livsfrågor SOMS1201 Människan socialt och kulturellt MÄNK203 Människan socialt och kulturellt SOMS1202 Internationellt arbete Fastighetsautomation A MÄTE209 Fastighetsautomation A MÄTE1201 Fastighetsautomation MÄTE2 60 Fastighetsautomation MÄTE1202 Mät- och reglerteknik Mönsterkonstruktion Sid 8 9 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Natur- och miljö kunskap Gymn. Kursnamn poäng 140 Flerloopsreglering Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn Flerloopsreglering MÄTE211 MÄTE Industriell mätteknik A MÄTE213 Mätteknik A MÄTE1204 Industriell mätteknik MÄTE Mätteknik MÄTE1205 Övervakningssystem MÄTE Processdatorsystem MÄTE1208 Processkunskap MÄTE Processkunskap MÄTE1209 Reglerteknik A MÄTE Reglerteknik A MÄTE12 Reglerteknik MÄTE Reglerteknik MÄTE1211 Datoriserad mönsterhantering A MKO Datoriserad mönsterhantering A MKO1201 Datoriserad mönsterhantering MKO Datoriserad mönsterhantering MKO1202 Datoriserad mönsterhantering C MKO Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 Datoriserad mönster hantering 2 Mönsterkonstruktion A MKO Mönsterkonstruktion A MKO1204 Mönsterkonstruktion MKO Mönsterkonstruktion MKO1205 Mönsterkonstruktion C MKO Mönsterkonstruktion C MKO1206 Viltvård NAM207 Viltvård NAM1214 Mikrobiologi och genetik NAM204 Mikrobiologi och genetik I1206 Växt- och djurliv NAM Växt-och djurliv I1208 Ekologi NAM Ekologi I1204 Kretslopp i mark, vatten och luft NAM Kretslopp I1205 Kurskod Poäng MÄNINA0 MÖNDAT02

90 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 0 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Naturbruksproduktion Arbete med avverknings maskiner NAP200 Avverkningsaggregat för jordbrukstraktor NAP202 Avverkningsarbete med motorsåg NAP Avverkning med motorsåg SKOG1201 eståndsanläggning och beståndsvård NAP204 Skogsskötsel A SKOG1205 lomsterbinderi NAP235 lomsterbinderier ODL1211 Ekologisk odling NAP Ekologisk odling ODL1201 Odling specialisering Frukt- och bärodling NAP Frukt och bärodling ODL1202 Golfbaneskötsel NAP Golfbanor TDG1202 Grovfoderproduktion NAP2 60 Grovfoderproduktion ODL1203 Naturbruksproduktion Inomhusplantering NAP211 Mjölk- och nötköttproduktion NAP214 Motorsåg och röjmotorsåg NAP215 Naturbrukets yrkesmiljöer NAP216 Odling av grönsaker på friland NAP217 Odlingsplanering och specialisering NAP220 Odling på åker Gymn. Kursnamn poäng 1 Avverkningsmaskiner 80 Avverkningsaggregat för traktor Inomhusplanteringar Gymn. poäng SKOG1203 SKOG1202 Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng NAAW0 Motor- och röjmotorsåg 2 MOTMOT02 Skogsskötsel 1 SKGSKO01 ODLODL00S ODLODL0 MOTMOT01 ODLVÄT01 ODLTRS0 SKGSKO02 SKGVIK0 NAVIE0 1 Avverkningsmaskiner Odling av djurfoder TDG1203 DJR1213 NAT1204 Motor- och röjmotorsåg 1 NAM1201 Odling av grönsaker ODL1204 Odling planering ODL1205 NAP Odling på åker ODL1207 Plantskoleskötsel NAP221 Plantskoleskötsel ODL1208 Trädgårdsodling plant skoleväxter Produktion av energi- och industriråvara NAP Energiråvara NAM1203 Röjningsarbete NAP Röjningsarbete SKOG1204 Mjölk- och nötköttsproduktion 65 Motor- och röjmotorsåg Arbetsliv naturbruk 1 Växtodling 1 Skogskötsel fördjupning NAP224 1 Skogsskötsel C SKOG Skogskötsel grundkurs NAP225 1 Skogsskötsel SKOG Skogsskötsel 2 Transport med småskalig teknik NAP227 Trädgårdsanläggning NAP228 Trädgårdsanläggning grundkurs 30 Småskalig transportteknik 1 Virkesmätning NAT1206 TDG SKOG Virkesmätning Virkesmätning NAP232 Virkestransport med jordbrukstraktor NAP Virkestransport SKOG1213 Virkestransport med skotare NAP Virkestransport A SKOG Virkestransport med skotare

91 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Naturbruksteknik Körning med basmaskin NAT201 Gymn. Kursnamn poäng 60 asmaskin körning NAT1201 Reparationsteknik NAT202 Växthusteknik NAT Växthusteknik NAT1207 Naturkunskap A NK Naturkunskap A NK1201 Naturkunskap NK Naturkunskap NK1202 Näringskunskap Näringslära A NÄR Näringslära A NÄR1202 Omvårdnad Omvårdnad sjuka barn OKU203 Naturkunskap Plastteknik Plåtteknik Naturbruksmaskiner reparation Gymn. poäng 205 arn- och ungdomssjukvård NAT1205 OMV1202 Ny gymn. poäng Kursnamn Poäng Serviceteknik naturbruk 2 SEISEI02 Odling i växthus 2 ODIODL02 Naturkunskap 1a1 NAKNAK01a1 NAKNAK02 SJUAR0 200 SJUAKV0 200 Naturkunskap arn- och ungdomssjukvård Omvårdnad psykiatri OKU Psykiatri OMV Omvårdnad A OKU Omvårdnad OMV12 1 Omvårdnad akutsjukvård OKU Sjukvård OMV Akutsjukvård Plastteknik härdplast PLT Härdplast PLT Plastteknik termoplast PLT Termoplast PLT Plåtbearbetning A PLÅ203 PLÅ Plåtbearbetning A Kurskod Plåtbearbetning PLÅ Plåtbearbetning PLÅ Plåtbearbetning C PLÅ Plåtbearbetning C PLÅ Kvalitetsteknik PRT Kvalitetsteknik PRT1201 Produktionsteknik PRT Produktionsteknik PRT1203 Psykologi Psykologi PS Psykologi A PS1201 Psykologi 1 PSKPSY01 Religionskunskap Religionskunskap A RE Religionskunskap A RE1201 Religionskunskap 1 RELREL01 Religionskunskap RE Religionskunskap RE1202 Religionskunskap 2 RELREL02 Rytmik och dans Rytmik och dans RYDS Rytmik och dans MU12 Rytmik MUSRYT0 Rättskunskap Affärsjuridik RK Affärsjuridik RK1201 Rättskunskap RK Rättskunskap RK1203 Rörlig ild A RL Rörlig bild A RL1201 Film- och tv-produktion 1 FILFIL01 Rörlig ild RL201 1 Rörlig bild C RL Film- och tv-produktion 2 FILFIL02 Samhällskunskap A SH Samhällskunskap A SH1201 Samhällskunskap 1b SAMSAM01b Samhällskunskap SH201 1 Samhällskunskap SH1202 Samhällskunskap 2 SAMSAM02 Samhällskunskap C SH202 Samhällskunskap C SH1203 Samhällskunskap 3 SAMSAM03 Scenisk gestaltning A SCGE Scenisk gestaltning A TEA1204 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 Scenisk gestaltning SCGE201 Scenisk gestaltning TEA Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 Scenisk gestaltning C SCGE Scenisk gestaltning C TEA1206 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 Produktionsteknik Sid 9 1 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Rörlig bild Samhällskunskap Scenisk gestaltning

92 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 2 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Servering Servering A SERV200 Servering Social omsorgskunskap Social omsorg A Omsorg om person med utvecklingsstörning Specialarbete Specialidrott Styckningskunskap Styrteknik Stål- och metallframställning Svenska Gymn. Kursnamn poäng Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn 60 Servering A SERK1205 SERV Servering SERK1206 Servering 1 SOO Social omsorg SOMS SOO Utvecklingsstörning/funktionshinder SOMS Projektarbete 30 PA1201 Specialidrott A SC Specialidrott A SC Specialidrott SC201 Specialidrott SC1202 Idrottsspecialisering 3 Styckning gris STYK Styckning gris STYK Styckning nöt STYK1204 Styckning nöt STYK203 STYK200 Automationsenheter STR206 Avancerade styrsystem STR207 CNC-teknik service och underhåll STR208 Servoteknik Styrteknik 60 Styckning övriga djurslag SERSER01 SPEIDS03 STYSTY04 STR1201 Industriautomation AUTIND0 90 Avancerad styrsystem STR1202 Distribuerade styrsystem MÄTDIS0 70 CNC-maskiner STR1203 STR2 Serviceteknik STR1208 AUTELD0 STR Styrteknik STR12 MÄTPRR0 1 Automationsenheter Efterbehandling STYK1205 Poäng SA301 SA200 Styckning andra djurslag Kurskod Styckning 4 Elmotordrivsystem Programmerbara styrsystem Efterbehandling SMF201 Metallografi SMF204 Metallurgi grundkurs SMF205 MTE1205 Processmetallurgi SMF Processmetallurgi MTE Pulvermetallurgi SMF Pulvermetallurgi MTE1208 Värmelära och ugnsteknik SMF Värmelära och ugnsteknik MTE1209 Svenska A SV Svenska A SV1201 Svenska 1 SVESVE01 Svenska SV204 SV201S SV201L SV200S SV200L 120 Svenska SV1202 Svenska 2 SVESVE02 Svenska C SV202 SV1205 Svenska 3 SVESVE03 Metallografi 80 Metallurgi grundkurs Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation MTE1201 MTE1204

93 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Gymn. Kursnamn poäng Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn Svenska som andra språk Svenska som andraspråk A SV Svenska som andraspråk A SVA1201 Svenska som andra språk 1 SVASVA01 Svenska som andraspråk SV Svenska som andraspråk SVA1202 Svenska som andra språk 2 SVASVA02 Svetsteknik ågsvetsmetoder grundkurs SVSTE Svetsmetoder grundkurs SVST1221 Lödning och skärning A SVSTE Lödning och skärning A SVST1206 Plåtslageri svetstekniker Lödning och skärning SVSTE228 Lödning och skärning SVST1207 Manuell metallbågssvetsning A1 SVSTE Manuell metallbågssvetsning A1 SVST1208 Manuell metallbågssvetsning A2 SVSTE Manuell metallbågssvetsning A2 SVST1209 Manuell metallbågssvetsning 1 SVSTE231 Manuell metallbågssvetsning 1 SVST12 Manuell metallbågssvetsning 2 SVSTE232 Manuell metallbågssvetsning 2 SVST1211 Manuell metallbågssvetsning C1 SVSTE Manuell metallbågssvetsning C1 SVST1212 Manuell metallbågssvetsning C2 SVSTE Manuell metallbågssvetsning C2 SVST1213 Manuell metallbågssvetsning C3 SVSTE Manuell metallbågssvetsning C3 Kurskod Poäng PLTPLT0 Sid 9 3 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G SVST MIG/MAG-svetsning A1 SVSTE MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 MIG/MAG-svetsning A2 SVSTE MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 MIG/MAG-svetsning 1 SVSTE MIG/MAG-svetsning 1 SVST1217 MIG/MAG-svetsning 2 SVSTE MIG/MAG-svetsning 2 SVST1218 MIG/MAG-svetsning C SVSTE MIG/MAG-svetsning C SVST1219 Svetsarprövning SVSTE Svetsarprövning SVST1220 TIG-svetsning A1 SVSTE242 TIG-svetsning A1 SVST1222 TIG-svetsning A2 SVSTE243 TIG-svetsning A2 SVST1223 TIG-svetsning 1 SVSTE244 TIG-svetsning 1 SVST1224 TIG-svetsning 2 SVSTE245 TIG-svetsning 2 SVST1225 TIG-svetsning C1 SVSTE246 TIG-svetsning C1 SVST1226 TIG-svetsning C2 SVSTE247 TIG-svetsning C2 SVST1227 Teaterproduktion Teaterproduktion TEAP Scenisk produktion TEA1207 Teaterteknik Teaterteknik TEAT Ljus och ljudteknik TEA1202 Ljud och ljus TEALJU00 Teckenspråk Teckenspråk C-språk kurs A TN Teckenspråk för hörande steg 1 TNH1201 Svenskt teckenspråk för hörande 1 SVTSVT01 Teckenspråk C-språk kurs TN Teckenspråk för hörande steg 2 TNH1202 Svenskt teckenspråk 2 SVTSVT02

94 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 4 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Teleinstallation Antenninstallation TEI Antenninstallation TEI1201 Installation och registrering TEI Installation och registrering TEI1202 Kabel-tv-teknik TEI Kabel tv-teknik TEI1203 Lokala datanät TEI Lokala datanät TEI1204 Säkerhetssystem TEI2 60 Säkerhetssystem TEI1205 CAD-teknik A TL206 CAD teknik A TEU1201 CAD-teknik TL CAD teknik TEU1202 Textil och konfektion grundkurs TKF202 Teknologi Textil och konfektion Textproduktion Transportteknik Tryckteknik Träförädling Gymn. Kursnamn poäng 240 Textil och konfektion A Gymn. poäng TKF1202 Ny gymn. poäng Kursnamn Kurskod Poäng LARLAM0 Cad 1 CADCAD01 Cad 2 CADCAD02 GRFGRF01 Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem 200 Textproduktion A TEXT Textkommunikation A TEXK1201 Textproduktion TEXT201 1 Textkommunikation C TEXK1203 Distributionstransporter TRTTE Distributionstransporter TRTE Flyggods TRTTE203 TRTE1203 Fordonskombinationer TRTTE204 Hamn- och terminalarbete TRTTE Hamn- och terminalarbete 120 Skogstransporter 80 Flyggods 80 Fordonskombinationer TRTE1204 TRTE Skogstransporter TRTTE207 TRTE1214 Transportfordon grundkurs TRTTE Transportfordon grundkurs TRTE Truck TRTTE2 60 Truck A TRTE1217 Grafisk mätteknik TRYK Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK1201 Offsettryckning A TRYK Tryckteknik A TRYK1202 Grafisk produktion 1 yggvaror TRÄF200 yggvaror TRÄF1201 Hyvling grundkurs TRÄF201 Hyvling grundkurs TRÄF1202 Hyvling profil TRÄF202 Hyvling profil TRÄF1203 Komponenttillverkning TRÄF203 Komponenttillverkning TRÄF1204 Logistik TRÄF204 Sågning kantverk TRÄF205 Logistik Sågning kantverk TRÄF1205 TRÄF1206 Sågning reducer TRÄF206 Sågning reducerare TRÄF1207 Sågning sortering TRÄF207 Sågning sortering TRÄF1208 Sågning stock TRÄF Sågning stock TRÄF Verktygsunderhåll TRÄF209 1 Verktygsunderhåll TRÄF12 1 Virkestorkning TRÄF2 TRÄF1211 Virkestorkning

95 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Träteknik Fanering TRÄ200 Gymn. Kursnamn poäng 80 Fanering TRÄ1201 Ny gymn. poäng Kursnamn Planmöbler TRÄ Planmöbler TRÄ TRÄ204 Träbearbetning A TRÄ1206 Träbearbetning TRÄ Träbearbetning TRÄ Träbearbetning C TRÄ Träbearbetning C TRÄ Träbearbetning D Träbearbetning D TRÄ207 TRÄ209 TRÄ TRÄ12 Turism och reseservice Turism och reseservice TURE200 Underhållsteknik Hydraulik UNDTE208 Hydralik TURI1207 UND1201 Lager A UNDTE209 Lager UNDTE2 60 Lager A UND1202 Lager UND1203 Reparationsteknik Tribologi UNDTE Reparationsteknik UND1204 UNDTE212 Tribologi UND1205 Underhåll A UNDTE Underhåll A UND1206 Underhåll UNDTE Underhåll UND Ytbehandling Turism och resor Kurskod Poäng DRIAVH01 Träbearbetning A Ytbehandling Sid 9 5 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Verkstadsteknik Gymn. poäng Avhjälpande underhåll 1 Underhåll C UNDTE215 1 Underhåll C UND Uppriktning UNDTE216 Uppriktning UND1209 Vibrationsteknik UNDTE217 Vibrationsteknik UND12 Teknologi industri TL208 Industriell teknologi VER1208 Montering A VER Montering A VER1201 Montering VER Montering Skärande bearbetning A VER Skärande bearbetning A 190 Skärande bearbetning VER VER1203 Skärande bearbetning VER218 VER1204 Slipning A VER219 Slipning A VER1206 Slipning VER Slipning VER1207 Verkstadsteknisk grundkurs VER Verkstadsteknisk grundkurs VER1209

96 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 6 Ämne Kursnamn Gammal kurskod Verktygsteknik Formverktyg A VERK Formverktyg A 2 Formverktyg VVS-teknik Formverktyg VERK212 Gnistbearbetning VERK213 Jiggar och fixturer VERK214 Pressverktyg A VERK216 Gymn. Kursnamn poäng 90 Gnistbearbetning 90 Jiggar och fixturer 130 Pressverktyg A Gymn. poäng Ny gymn. poäng Kursnamn VERK VERK VERK1203 VERK VERK Pressverktyg VERK217 2 Pressverktyg VERK Verktygsteknik grundkurs VERK Verktygsteknik grundkurs VERK VVS svets A VVT VVS svets A VVT1205 VVS svets och lödning rör VVS svets VVT204 VVS svets VVT1206 Kurskod Poäng VVSVVSO

97 TAELL för utbyteskomplettering i avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg. I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild behörighet. Se vidare under rubriken Meritvärdering av betyg. För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå eller högre enligt nedanstående tabell. Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne. Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Ämneskod Etapp Gammal kurskod Ny kurskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 Gy11/Vux12 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Allmän språkkun- 1 åk gymnasieskolan etapp 2 2 åk N 3 åk studentexa iologi I201 iologi I1202 iologi 2 skap iologi 30 2 men -allmän linje,social eller språklig gren latinlinjen (halv- el helklassisk eller nyspråklig gren) Gemensam 1 1 åk T iologi A I200 iologi A I1201 iologi 1 7 Moderna språk, steg Moderna språk 7 ämnesgrupp för -/C-språk 7 Xxx Moderna språk, steg Moderna språk 6 6 Xxx Moderna språk, steg Moderna språk 5 5 Xxx åk -språk etapp 4 -språk Xxx200 Moderna språk, steg -språk kurs 4 Xxx1304 Moderna språk 4 Xxx åk -språk 3 åk etapp 3 C-språk C-språk Xxx201 Moderna språk, steg C-språk kurs 3 Xxx1303 Moderna språk 3 Xxx åk -språk 2 åk etapp 2 C-språk 1 Elektronik Ellära Engelska språk kurs A Moderna språk, steg xxx207 2 Xxx1302 Moderna språk, steg 1 åk C-språk C-språk kurs A xxx205 1 Xxx1301 Åk 3 T elteknisk gren Moderna språk 2 Moderna språk 1 Åk 3 T elteknisk gren Engelska C, EN1203 Engelska åk HSEN Åk 3 stu Engelska, Engelska, EN1202 Engelska 6 Engelska A, EN1201 Engelska 5 dentexamen 1 2 åk två- el treårig linje EN Engelska A, EN200 Filosofi årig yrkesinriktad linje Filosofi FS200 Filosofi FS1202 Filosofi 2 Filosofi A FS1201 Filosofi 1 1 åk gymnasieskolan TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 7

98 Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Ämneskod Etapp Gammal kurskod Ny kurskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 Gy11/Vux12 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Fysik åk NT Åk 3 student examen reallinjen Fysik, FY200 Fysik, FY1202 Fysik 2 Fysik, FY202 (teknisk, biologisk, matematisk gren) Åk 2 från treårigt tekniskt gymn. 1 2 åk tvåårig teknisk linje Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201 Fysik 1a Företagsekonomi Företagsekonomi FE203 FE Företagsekonomi Företagsekonomi A A FE201 FE1202 Grekiska, GRK1202 Åk 2 fackskolan, teknisk linje Företagsekonomi åk två- el treårig ekonomisk linje 2 2 åk Distributions- o 1 1 åk gymnasieskolan kontorslinje Grekiska Klassisk grekiska språk och kultur åk H Grekiska, GRK200 Grekiska A, GRK åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål Klassisk grekiska språk och kultur 1 Hemspråk 0000H0 -språk, Xxx200 Xxx1403 Moderna -språk, Xxx208 språk, steg 4 Modersmål 2 Xxx åk hemspråk etapp åk hemspråk Hemspråk, Xxx401 Modersmål A -språk A xxx207 Modersmål 1 Xxx1402 Moderna språk, steg 2 Xxx1302 Historia åk gymnasieskolan Historia, HI201 Historia, HI1202 Historia 2a eller 1 2 åk gymnasieskolan, Historia A, HI200 Historia A, HI1201 Historia 1b Kemi, KE201 Kemi, KE1202 Kemi Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201 Kemi Historia 2b kultur 3 åk T Kemi Åk 3 N Studentexamen reallinjen (biologisk gren, matematisk gren) 1 Åk 2 T TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 8

99 Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Ämneskod Etapp Gammal kurskod Ny kurskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 Gy11/Vux12 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Matematik 35N åk NT Åk 3 student examen reallinjen, Matematik E, Matematik E, MA205 MA1205 Matematik 5 Matematik D, Matematik D, MA204 MA1204 Matematik C MA1203 Matematik 3b eller (teknisk gren, matematisk gren) åk SE 2 åk Te Åk Matematik C, studentexamen allmän MA203 Matematik linje (social gren) real- Matematik 4 3c C1 MA202 linjen (biologisk gren, social gren) 2 2 åk från 3-årig linje Matematik 1 2 åk 2-årig linje/special Matematik A Matematik MA1202 Matematik 2a, 2b MA201 kurser 1 åk 3-årig linje elelr 2c Matematik A MA1201 MA200 Matematik 1a, 1b eller 1c treåriga yrkesinrik. linjer fullst. kurs Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Naturkunskap 3 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap NK201 NK1202 Naturkunskap åk gymnasieskolan Naturkunskap A Naturkunskap A Naturkunskap 1a1 NK200 NK Produktion M, Åk 3 T maskinteknisk Psykologi 050 Naturkunskap gren 3 Psykologi, PS1202 Psykologi 2a 2 2 åk tvåårig vårdlinje Psykologi A, Psykologi A, PS1201 Psykologi 1 PS200 Religionskunskap 1 1 åk gymnasieskolan Religionskunskap Religionskunskap Religionskunskap 2 RE201 RE1202 Religionskunskap Religionskunskap A A RE200 RE1201 Rättskunskap, Rättskunskap, 1 åk gymnasieskolan åk E Rättskunskap, RK201 RK1203 Samhällskunskap Samhällskunskap C C SH202 SH1203 Samhällskunskap Samhällskunskap SH201 SH1202 Samhällskunskap A Samhällskunskap åk HSE åk gymnasieskolan Samhällskunskap A SH200 SH åk gymnasieskolan Religionskunskap 1 Samhällskunskap 3 Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 1b * Om sökande kompletterar med svenska (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett. TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 9 9

100 Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Ämneskod Etapp Gammal kurskod Ny kurskod (kurskod) Kursbenämning Kursbenämning kan kan ersätta ersätta ämnesbetyg ämnesbetyg Gymnasieskolan 1 Gy11/Vux12 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Svenska språket 4 Svenska S Svenska 3 3 åk HSENT Åk 3 stu- 6560S03 Svenska, SV204 Svenska, SV1202 Svenska 2 dentexamen 6560L03 Svenska, SV200S Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201 Svenska 1 Svenska som andra litteratur 6560L * och SV200L SV201S och SV201L 2 2 åk tvåårig linje/speci- 6560S02 alkurs 3-årigt yrkesinrik- 6560L02 tad linje 1 Svenska som 2 främmande språk språk 3 1 oavsett åk Svenska som Svenska som andra Svenska som andra andra språk, språk, SVA1202 språk 2 SVA2202 Teknologi Teknologi C, TL204 2 Åk 2 T Åk 1 Te maskin Teknologi, Teknologi A, TL202 teknisk gren TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid TL203

101 TAELL för utbyteskomplettering i avgångsbetyg från komvux Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot kurs- eller ämnesbetyg. För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå enligt nedanstående tabell. Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12 Allmän språkkunskap, etapp åk gymnasieskolan iologi, etapp åk N 3 åk studentexamen allmän linje, social eller språklig gren I201 latinlinjen (halv- el helklassisk eller nyspråklig gren) iologi I1202 iologi 2 Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk -språk Moderna språk, steg 4 Xxx1304 -språk kurs Xxx208 -språk Xxx200 Moderna språk 4 Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk -språk 3 åk C-språk Moderna språk, steg 3 Xxx1303 C-språk kurs Xxx206 C-språk Xxx201 Moderna språk 3 Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk -språk 2-åk C-språk Moderna språk, steg 2 Xxx1302 -språk kurs A Xxx207 Moderna språk 2 Elektronik, etapp Åk 3 T elteknisk gren Ellära, ellära etapp Åk 3 T elteknisk gren Engelska, etapp åk HSEN Åk 3 studentexamen Engelska EN1202 EN201 Engelska 6 Engelska, etapp åk två- el treårig linje Engelska A EN1201 EN200 Engelska 5 Filosofi, etapp årig yrkesinriktad linje 1 åk gymnasieskolan Filosofi FS1201 FS200 Filosofi 1 Fysik, etapp åk NT Åk 3 studentexamen reallinjen (teknisk, biologisk, matematisk gren) Åk 2 från treårigt tekniskt gymnasium Fysik FY1202 FY200 FY202 Fysik 2 Fysik, etapp åk tvåårig teknisk linje Åk 2 fackskolan, teknisk linje Fysik A FY1201 FY201 Fysik 1a Företagsekonomi, etapp åk två- el treårig ekonomisk linje Företagsekonomi FE1203 FE203 Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål Xxx1403 Hemspråk Xxx402 Modersmål 2 Historia, etapp åk gymnasieskolan Historia HI1202 HI201 Historia 2a eller Historia 2b kultur Historia, etapp åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A HI1201 HI200 Historia 1b Kemi, etapp Åk 3 N Studentexamen reallinjen (biologisk gren, matematisk gren) Kemi A KE1201 KE200 Kemi 1 TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 1 0 1

102 Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12 Matematik, etapp åk NT Åk 3 studentexamen reallinjen (teknisk gren, matematisk gren) Matematik E MA1205 MA205 Matematik 5 Matematik, etapp åk SE 2 åk Te Åk 3 studentexamen allmän linje (social gren) reallinjen (biologisk gren, social gren) Matematik C MA1203 MA203 Matematik C1 MA202 Matematik 3b eller 3c Matematik, etapp åk 2-årig linje/specialkurs 1 åk 3-årig linje treåriga yrkesinriktade linjer Åk 2 fackskolan Åk 1 studentexamen Matematik A MA1201 MA200 Matematik 1a, 1b eller 1c Naturkunskap, etapp åk gymnasieskolan Naturkunskap NK1202 Naturkunskap 2 Produktion, etapp Åk 3 T maskinteknisk gren Psykologi, etapp åk tvåårig vårdlinje Psykologi A PS1201 PS200 Psykologi 1 Religionskunskap, etapp åk gymnasieskolan Religionskunskap A RE1201 RE200 Religionskunskap 1 Rättskunskap, etapp åk E Rättskunskap RK1203 RK201 Samhällskunskap, etapp åk HSE Samhällskunskap SH1202 SH201 Samhällskunskap 2 Samhällskunskap, etapp åk gymnasieskolan Samhällskunskap A SH1201 SH200 Samhällskunskap 1b Svenska språket, etapp S 03 3 åk HSENT Svenska Svenska 2 Svenska litteratur, etapp L 03 Åk 3 studentexamen SV1202* SV204* SV200S SV201S SV200L SV201L Teknologi, etapp Teknologi C TL204 Teknologi. etapp Åk 2 T Åk 1 Te maskinteknisk gren Teknologi TL203 * Om sökande kompletterat med Svenska 2 SVESVE02 eller Svenska, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett. TA E L L F Ö R U T Y T E S K O M P L E T T E R I N G Sid 1 0 2

103 För teckning över /C-språk med kurs/ämneskoder I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser. /C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Gammal kurskod Arabiska osniska/kroatiska/ serbiska Danska 670 Engelska AR1301 steg 1 AR1302 steg 2 AR1303 steg 3 AR1304 steg 4 AR1305 steg 5 AR1306 steg 6 AR1307 steg 7 OS1301 steg 1 OS1302 steg 2 OS1303 steg 3 OS1304 steg 4 OS1305 steg 5 OS1306 steg 6 OS1307 steg 7 KRO1301 steg 1 KRO1302 steg 2 KRO1303 steg 3 KRO1304 steg 4 KRO1305 steg 5 KRO1306 steg 6 KRO1307 steg 7 SER1301 steg 1 SER1302 steg 2 SER1303 steg 3 SER1304 steg 4 SER1305 steg 5 SER1306 steg 6 SER1307 steg 7 DAN1301 steg 1 DAN1302 steg 2 DAN1303 steg 3 DAN1304 steg 4 DAN1305 steg 5 DAN1306 steg 6 DAN1307 steg 7 EN1301 steg 1 EN1302 steg 2 EN1303 steg 3 EN1304 steg 4 EN1305 steg 5 EN1306 steg 6 EN1307 steg 7 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A ARA205 ARA206 A ARA207 ARA208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A KS205 KS206 A KS207 KS208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A KS205 KS206 A KS207 KS208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A KS205 KS206 A KS207 KS208 C-språk kurs A DAN205 C-språk kurs DAN206 C-språk kurs A EN205 C-språk kurs EN206 F Ö R T E C K N I N G ÖV E R / C - S P R Å K Sid 1 0 3

104 /C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Gammal kurskod Estniska Finska 6919 Flamländska/ nederländska Franska 6130 Hebreiska 692 Isländska 651 Italienska 6928 EST1301 steg 1 EST1302 steg 2 EST1303 steg 3 EST1304 steg 4 EST1305 steg 5 EST1306 steg 6 EST1307 steg 7 FI1301 steg 1 FI1302 steg 2 FI1303 steg 3 FI1304 steg 4 FI1305 steg 5 FI1306 steg 6 FI1307 steg 7 FLA1301 steg 1 FLA1302 steg 2 FLA1303 steg 3 FLA1304 steg 4 FLA1305 steg 5 FLA1306 steg 6 FLA1307 steg 7 FR1301 steg 1 FR1302 steg 2 FR1303 steg 3 FR1304 steg 4 FR1305 steg 5 FR1306 steg 6 FR1307 steg 7 HE1301 steg 1 HE1302 steg 2 HE1303 steg 3 HE1304 steg 4 HE1305 steg 5 HE1306 steg 6 HE1307 steg 7 ISL1301 steg 1 ISL1302 steg 2 ISL1303 steg 3 ISL1304 steg 4 ISL1305 steg 5 ISL1306 steg 6 ISL1307 steg 7 IT1301 steg 1 IT1302 steg 2 IT1303 steg 3 IT1304 steg 4 IT1305 steg 5 IT1306 steg 6 IT1307 steg 7 C-språk kurs A EST205 C-språk kurs EST206 F Ö R T E C K N I N G ÖV E R / C - S P R Å K Sid C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A FI205 FI206 A FI207 FI208 C-språk kurs A FLA205 C-språk kurs FLA206 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A FR205 FR206 A FR207 FR208 C-språk kurs A HE205 C-språk kurs HE206 C-språk kurs A ISL205 C-språk kurs ISL206 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A IT205 IT206 A IT207 IT208

105 /C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Gammal kurskod Japanska JAP1301 steg 1 JAP1302 steg 2 JAP1303 steg 3 JAP1304 steg 4 JAP1305 steg 5 JAP1306 steg 6 JAP1307 steg 7 KI1301 steg 1 KI1302 steg 2 KI1303 steg 3 KI1304 steg 4 KI1305 steg 5 KI1306 steg 6 KI1307 steg 7 LSM1301 steg 1 LSM1302 steg 2 LSM1303 steg 3 LSM1304 steg 4 LSM1305 steg 5 LSM1306 steg 6 LSM1307 steg 7 NSM1301 steg 1 NSM1302 steg 2 NSM1303 steg 3 NSM1304 steg 4 NSM1305 steg 5 NSM1306 steg 6 NSM1307 steg 7 PER1301 steg 1 PER1302 steg 2 PER1303 steg 3 PER1304 steg 4 PER1305 steg 5 PER1306 steg 6 PER1307 steg 7 POL1301 steg 1 POL1302 steg 2 POL1303 steg 3 POL1304 steg 4 POL1305 steg 5 POL1306 steg 6 POL1307 steg 7 PO1301 steg 1 PO1302 steg 2 PO1303 steg 3 PO1304 steg 4 PO1305 steg 5 PO1306 steg 6 PO1307 steg 7 C-språk kurs A JAP205 C-språk kurs JAP C Kinesiska 6934C Lulesamiska Nordsamiska Persiska Polska Portugisiska C C-språk kurs A KI205 C-språk kurs KI206 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A LSM205 LSM206 A LSM207 LSM208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A NSM205 NSM206 A NSM207 NSM208 C-språk kurs A PER205 C-språk kurs PER206 -språk kurs A POL207 -språk kurs POL208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A PO205 PO206 A PO207 PO208 F Ö R T E C K N I N G ÖV E R / C - S P R Å K Sid 1 0 5

106 /C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000 Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001 Ryska RY1301 steg 1 RY1302 steg 2 RY1303 steg 3 RY1304 steg 4 RY1305 steg 5 RY1306 steg 6 RY1307 steg 7 Spanska 6470 SP1301 steg C SP1302 steg SP1303 steg 3 SP1304 steg 4 SP1305 steg 5 SP1306 steg 6 SP1307 steg 7 Swahili SWA1301 steg 1 SWA1302 steg 2 SWA1303 steg 3 SWA1304 steg 4 SWA1305 steg 5 SWA steg 6 SWA1307 steg 7 Sydsamiska 657 SSM1301 steg 1 SSM1302 steg 2 SSM1303 steg 3 SSM1304 steg 4 SSM1305 steg 5 SSM1306 steg 6 SSM1307 steg 7 Teckenspråk Tornedalsfinska TFI1301 steg 1 TFI1302 steg 2 TFI1303 steg 3 TFI1304 steg 4 TFI1305 steg 5 TFI1306 steg 6 TFI1307 steg 7 Tyska 6680 TY1301 steg C TY1302 steg 2 TY1303 steg 3 TY1304 steg 4 TY1305 steg 5 TY1306 steg 6 TY1307 steg 7 Ungerska UNG1301 steg 1 UNG1302 steg 2 UNG1303 steg 3 UNG1304 steg 4 UNG1305 steg 5 UNG1306 steg 6 UNG1307 steg 7 F Ö R T E C K N I N G ÖV E R / C - S P R Å K Sid Gammal kurskod C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A RY205 RY206 A RY207 RY208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A SP205 SP206 A SP207 SP208 C-språk kurs A SWA205 C-språk kurs SWA206 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A SSM205 SSM206 A SSM207 SSM208 C-språk C-språk C-språk C-språk -språk -språk kurs A TN201 kurs TN202 kurs A TFI205 kurs TFI206 Kurs A TFI207 kurs TFI208 C-språk C-språk -språk -språk kurs kurs kurs kurs A TY205 TY206 A TY207 TY208 C-språk kurs A UNG205 C-språk kurs UNG206

107 Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid universitet och högskolor För meritvärdering av akademiska meriter, se SUHF:s rekommendationer. Äldre akademiska examina, som inte finns registrerade i LADOK, ska ge akademiska poäng. Kandidatexamen ger 180 hp och Magisterexamen ger 240 hp. För annan icke poängsatta utbildningar finns inga fastställda rekommendationer. Vid varje lärosäte finns praxis som tillämpas. Tabellen visar en jämförelse mellan äldre universitets- och högskolebetyg och poäng/högskolepoäng vid universitet och högskolor. Översättningstabell etygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års Högskolepoäng studieordning och studieordning och fram fr o m 1 juli 2007 tidigare stadgar t o m 30 juni 2007 Försvarlig (1/2 betyg) p godkänd 15 hp godkänd Godkänd (1 betyg) 20 p godkänd 30 hp godkänd Icke utan beröm godkänd (1 betyg med spets) 20 p väl godkänd 30 hp väl godkänd Med beröm godkänd (2 betyg) 40 p godkänd 60 hp godkänd Med utmärkt beröm godkänd (2 betyg med spets) 40 p väl godkänd 60 hp väl godkänd erömlig (3 betyg) 60 p godkänd 90 hp godkänd Mycket berömlig (3 betyg med spets) 60 p väl godkänd 90 hp väl godkänd Utmärkt (4 betyg) 80 p godkänd 120 hp godkänd Särskilt utmärkt (4 betyg med spets) 80 p väl godkänd 120 hp väl godkänd I L A G A : Ä l d r e H Ö G S K O L E M ER I T ER Sid 1 0 7

108 eräkning av meritvärde exempel Slutbetyg från gymnasieskolan utfärdat 20 utökat program med komplettering En sökande har ett slutbetyg från Samhällsvetarprogrammet utfärdat Det är ett utökat program på gymnasiepoäng. Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap är utökade kurser. Förutom slutbetyget finns ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med kurserna Engelska A och. Den sökande anmäler sig till Juristprogrammet som har områdesbehörighet 1. De särskilda behörighetskraven är Historia A och Samhällskunskap A. Den sökande uppfyller kravet för grundläggande och särskild behörighet med slutbetyget. Så här ser betyget ut: Fullständig poäng: 2 0 Individuell poäng: Kurskod I1201 EN1201 EN1202 EN1203 ESV1201 FS1201 GE1201 HI1201 HI1202 HI1203 IDH1201 KUHI1201 KUHI1202 MA1201 MA1202 NK1201 NK1202 PA1201 PS1201 PS1202 RE1201 RE1202 RK1203 SH1201 SH1202 SH1203 SV1201 SV1202 SV1203 SV1205 TY1303 TY1304 Kurs iologi A Engelska A Engelska Engelska C Estetisk verksamhet Filosofi A Geografi A Historia A Historia Historia C Idrott och hälsa A Filmkunskap Kultur- och idéhistoria Matematik A Matematik Naturkunskap A Naturkunskap Projektarbete Psykologi A Psykologi Religionskunskap A Religionskunskap Rättskunskap Samhällskunskap A Samhällskunskap Samhällskunskap C Svenska A Svenska Litteratur och litteraturvetenskap Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation Tyska steg 3 Tyska steg 4 etyg MVG VG VG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG G G MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG MVG G G Poäng okstavsbetygen motsvaras av följande siffervärden: MVG = 20, VG = 15, och G =. IG ger 0. I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid Anmärkn. U U

109 Jämförelsetal För att få fram jämförelsetalet multipliceras först siffervärdet med kursens gymnasiepoäng, gyp. Här har vi summerat kurspoängen för respektive siffervärde: 20 x 1 9 gyp = x 200 gyp = x 3 gyp = gyp 45 0 Det sammanlagda betygsvärdet blir då 45 0 som divideras med den fullständiga gymnasiepoängen 2 0, 45 0/2 0 = 18,20. etyget i de utökade kurserna, Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap, räknas inte med i jämförelsetalet eftersom kurserna inte krävs för behörighet. etyg i utökade kurser räknas bara med i jämförelsetalet om de krävs för behörighet. Från den gymnasiala vuxenutbildningen finns följande kurser: Kurskod EN1201 EN1202 Kurs Engelska A Engelska Ursprung V V etyg MVG MVG Poäng Datum Dessa kurser blir utbyteskompletteringar, slutbetygets VG i Engelska A och byts ut mot MVG. Jämförelsetal efter utbyte blir då (VG) x 200 = = (MVG) x 200 = = 46 0/2 0 = 18,6. Jämförelsetal efter komplettering och utbyte blir 18,60. Meritpoäng Den som läst Moderna språk, Matematik och Engelska, så kallade meritkurser, kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Till vissa utbildningar kan också områdeskurser ge meritpoäng. En sökande kan maximalt tillgodoräkna sig 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng. För att få meritpoäng måste sökande ha lägst betyget G. Meritpoäng till Juristprogrammet: Meritkurser Engelska ger meritpoäng Engelska C ger meritpoäng Tyska steg 3 ger meritpoäng Tyska steg 4 ger meritpoäng Matematik ger meritpoäng Områdeskurser Följande områdeskurser finns i slutbetyg: Filosofi A, Historia, Historia C, Kultur och idéhistoria, Psykologi A, Rättskunskap, Religionskunskap, Samhällskunskap och Svenska C. Eftersom den sökande redan har maximala 2,5 meritpoäng, kan meritpoäng för områdeskurser inte tillgodoräknas. Meritvärde i grupp I I grupp I, direktgruppen vid urval, blir meritvärdet: 18,20 + 2,5 = 20,70. Meritvärde i grupp II I grupp II, kompletteringsgruppen, med utbyteskompletteringarna i Engelska blir meritvärdet: 18,60 + 2,5 = 21, I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid 1 0 9

110 eräkning av meritvärde exempel För sökande med gymnasiebetyg som meritvärderas enligt A och, kan meritpoäng läggas till. Exempel 1 Den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har inga komplet teringsbetyg. Den sökande har läst ett fullständigt program som innehåller 2 0 gymnasiepoäng. Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta. Idrott och hälsa medräknas inte i första steget. etyget innehåller gp med IG = x 0 = gp med G = 600 x = gp med VG = 9 x 15 = gp med MVG = 7 x 20 = = 35 2 = Den sökandes jämförelsetal: utan idrott: 35 2 / = (14,687) 14,69 med idrott, betyg VG: ( x 15 = 1 0) = 36 7 / 2 0 = 14,70 Exempel 2 ehörighetskomplettering Se exempel 1. Den sökande saknar betyg i Fysik och uppfyller därför inte särskild behörighet. Den sökande har kompletterat VG i Fysik, 1 x 15 = = 37 0 gp divideras med = 2 5 Den sökandes jämförelsetal: utan idrott: 37 0 / 2 5 = (14,705) = 14,71 med idrott: / 2 6 = (14,716) = 14,72 Exempel 3 Utbyteskomplettering Se exempel 1 och 2. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget. Följande ersättning görs: gp med IG ersätts med betyg G 200 gp med G ersätts med betyg i VG i 1 gp och MVG i gp gp med VG ersätts med betyget MVG IG - IG = x 0 = G G + G (tidigare IG) = 4 x = 4 0 = 1 1 x 15 = 17 2 = x 20 = VG - VG + 1 VG (tidigare G) + 1 (Fysik ) 7 MVG + MVG (tidigare G) + (tidigare VG) Den sökandes jämförelsetal: utan idrott: 39 7 / 2 5 = (15,588) 15,59 med idrott: 41 2 / 2 6 = (15,566) 15,57 I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid

111 Exempel 4 Tilläggskomplettering Fortsättning på exempel 3. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i slutbetyget. Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg: gp med betyg G 1 gp med betyg VG 300 gp med betyg MVG Jämförelsetalet beräknas enligt nedan: Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen. Uträknat från ex 3 (utan idrott) MVG 300 x = Den sökandes jämförelsetal: 45 7 / 2 8 = (16,052) 16,05 Eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet medräknas dessa inte. Exempel 5 Reducerat program Den sökande har slutbetyg från vt05 (2 0 gp). Programmet är reducerat med gp. gp med betyg IG x 1 0 gp med betyg G 800 gp med betyg VG (inkl idrott) 0 = x = x 15 = Den sökandes jämförelsetal: / = 11,25 Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg eräkning av meritvärde från och med ST2012 före och efter komplettering Uträkning av meritvärde etygsmedelvärde från det utländska gymnasiebetyget 7,70 (Nd) Mprel = 20 -(-7,70) = 15,40-5 Det preliminära meritvärdet 15,40 ger meritpoängskompensation 1,25. Uträkning av meritvärde plus komplettering Meritvärdet är 15,40. Kompletteringar från Komvux med två poängskurser med betyget MVG (20) Jämförelsetal = 15,40 x ,2(x20)+(x20) + 1,25 = 17, I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid 1 1 1

112 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer exempel Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. etyg i kompletteringsämnet finns i betyget Exempel 1 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser matematik med betyg 2. etygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i kurs som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom de höjer betygspoängen. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Kurs, C och D medräknas som tilläggskom pletteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer be tygs poängen efter det att behörighetskom p lettering gjorts. c) Matematik kurs C krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i matematik kurs C. Kurs och D medräknas som tilläggskomp letteringar efter som betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. Kurs A och E medräknas inte eftersom de inte höjer betygspoängen. Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med 3 årskurser matematik med betyg 2. etygspoängen är 57/17 = 3,36 I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid a) Matematik kurs C krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i kurs C. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskom plet teringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskom plet teringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. Exempel 3 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 års kurser matematik med betyg 2. etygspoängen är 55/14 = 3,93 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i kurs som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre. Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom betygspoängen ef ter behörighetskomplettering blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG betygs poängen. Exempel 4 Sökande har avgångsbetyg från samhällsvetenskaplig linje med 3 årskurser matematik med betyg 3. etygspoängen är 47/14 = 3,36

113 Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG, kurs = MVG, kurs C = MVG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs A, trots att behörigheten uppnås i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då blir högre. Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet teringar eftersom betyg på samma nivå som i av gångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts. c) Matematik krävs inte för behörighet etyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer betygspoängen. etyget i matematik i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs C. Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på högre nivå än i avgångsbe tyget kan medräknas som tilläggskomp lettering om det höjer betygspoängen. Exempel 5 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser engelska med betyg 2. etygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs = VG Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget kan medräknas som tilläggskomp letteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. Exempel 6 Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med 3 årskurser engelska med betyg 2. etygspoängen är 57/17 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs =G Engelska krävs inte för särskild behörighet. etyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer betygspoängen. etyget i engelska i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs. Kurs A medräknas inte som tilläggskomp lettering eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att utbyteskomp lettering gjorts. etyg i kompletteringsämnet saknas i betyget Exempel 1 Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i matematik. etygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G. a) Matematik kurs A krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångs betyget läggs betyget i kurs till eftersom det är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre. Kurs C och D medräknas som tilläggskomp let teringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen. Engelska kurs krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs. b) Matematik kurs E krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i mate matik kurs E till. I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid 1 1 3

114 Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomp letteringar om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget. c) Matematik krävs inte för behörighet. Kurs, C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygs poängen. d) Matematik kurs C krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs C till. Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen. Exempel 2 Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i engelska. etygspoängen är 47/14 = 3,36 Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs =G Engelska kurs krävs för behörighet. etyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångs betyget läggs betyget i kurs till. Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomplettering om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget. I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid 1 1 4

115 Mellanårsprogram, omvårdnads programmet Mellanårsprogram, naturvetenskaps programmet Exempel 1 ehörighetskomplettering Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. Samtliga ämnen medräknas, även eventuella lokala kurser som har separat betyg. etygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte särskild behörighet. Den sökande har kompletterat med VG i Fysik. VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till. Exempel 1 ehörighetskomplettering Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. etygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande har betyg i Kemi A, men för särskild behörighet krävs Kemi. Den sökande har kompletterat med G i Kemi. G i detta fall motsvarar betygsvärde 3. Eftersom kursen krävs för behörighet byts ämnesbetyget i av gångs betyget ut mot betyget i Kemi A trots att betygspoängen sänks. Exempel 2 Utbyteskomplettering Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet företagsekonomi med betyg 4 där kurserna Företagsekonomi A och Organisation och ledarskap ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna inte bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare ämnesbetyget tas bort. Exempel 2 Utbyteskomplettering Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet matematik med betyg 3 där kurserna matematik A,, C1, D och E ingått. Sökande har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit betyget 5. Eftersom kurserna bygger på varandra byts det ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med det nya kursbetyget. Exempel 3 Tilläggskomplettering Sökande har kompletterat med betyg i nationella kurser som inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor i torra utrymmen, Odling av grönsaker på friland, Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel. I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de höjer betygspoängen. Exempel 3 Tilläggskomplettering Sökande har kompletterat med betyg i nationella och lokala kurser som inte ingår i av gångs betyget: Matlagning (lokal kurs) och Geografi A och (nationella kurser). I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget 5. Endast de nationella kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom det inte går att tilläggskomplettera med lokala kurser. Exempel 4 Motsvarandebedömning Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes betygspoäng påverkas inte. I L A G A : E X E M P E L M ER I T VÄ RDER I N G AV E T Y G Sid 1 1 5

116 3. URVA L Urval till grundnivå När det är fler behöriga sökande än platser till en utbild ning, fördelas platserna genom urval. Urval kan grundas på betyg, högskoleprov m m. Samtliga sökande rangordnas i den grupp eller de grupper där de uppfyller villkoren. Den som inte kan antas i urvalet får ett reservnummer. Till vissa utbildningar kan många reserver erbjudas plats vid återbud och till andra är det få eller inga. Ett lågt reservnummer är ingen garanti för att erbjudas plats. Fördelning av platser Vid urval till en utbildning skall enligt högskole förordningens 7 kap 13 platserna fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av högskoleprovs resultat och högst en tredjedel på grundval av högskolan bestämda urvalsgrunder. etygsurval Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett urval bland alla behöriga sökande. Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan förekomma där andra meriter än betyg och hög skoleprov används. etygsurvalet består av två grupper, betygsgruppen, som delas i I och II, samt folkhögskolegruppen, F. etygsgruppen I gymnasiebetyg utan kompletteringar, med undantag för elever med examen från yrkesprogram som skaffat sig grundläggande behörighet genom att komplettera inom kommunala vuxenutbildningen II gymnasiebetyg med kompletteringar Folkhögskolegruppen F sökande med folkhögskoleomdöme U R VA L Sid Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg: 1 Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i I och II. 3. Platserna i II minskas med en tredjedel av platserna. Platserna förs över till I. Sökande som har höjt sitt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i I och II (i grupp I med ditt ursprungliga meritvärde och i grupp II med ditt nya meritvärde). Du som komplet terat för att bli behörig konkurrerar bara i II. I betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenut bildning utan kompletteringsbetyg (direktgruppen). etyg i utökad kurs som dokumenteras med samlat betygsdoku ment räknas inte som komplettering, utan dessa sökande konkurrerar i grupp I. Gäller sökande som har Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen* Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning (grundläggande behörighet före 1 januari 20) Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning Äldre gymnasieutbildningar Utländska gymnasiebetyg. * I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som omfattar 2 3 gymnasiepoäng måste minst gymnasiepoäng avse kurser från vuxenutbildning. II betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbild ning med kompletteringsbetyg (kompletteringsgruppen). I denna grupp ingår sökande som kompletterat för behörighet med betyg som utfärdats efter det att slut-/avgångsbetyget utfärdats, kompletterat med betyg för att höja sitt jämförelse tal eller kompletterat med meritkurser. Sökande som styrker särskild behörighet genom basårsstudier, folkhögskolestu dier eller andra motsvarande kunskaper ingår också i II.

117 Gäller sökande som har Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där mindre än 2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning (grundläggande behörighet före 1 januari 20) Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning Äldre gymnasieutbildning Utländska gymnasiebetyg. F intyg från folkhögskola ehöriga sökande med lika meriter Vid lika meriter får urval göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter ska göras genom prov, t ex högskoleprovet. Sent anmälda, SA Denna urvalsgrupp är till för sena anmälningar. Sökande som inkommer med en sen anmälan placeras i denna urvals grupp och tilldelas meritvärde efter ankomstdatum. Efteranmälan, ea Efteranmälan är en sen anmälan som hanteras efter sista maskinella urval. Sökande som är behörig rangordnas efter det datum anmälan kom in. Om det finns eller uppstår lediga platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort en sen anmälan att kunna antas. Mer information om hur efteranmälningar hanteras ges av respektive lärosäte. Provurval, hp I provurvalet HP deltar alla behöriga sökande med giltigt högskoleprovsresultat. Lägsta godkända resultat för att delta i provurvalet är 0,05 poäng om inte annat framgår av an mälningskatalogen. HA-gruppen (högskoleprovsresultat + eventuell poäng för arbetslivserfarenhet) slopades fr o m antagningen till höst terminen Se mer information om högskoleprovet längre ned. Av högskolan beslutade urvals grunder Urvalsgrunderna kan bestå av 1. Andra särskilda prov än högskoleprovet. 2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen. 3. Andra för utbildningen sakliga omständigheter. Övriga behöriga sökande, ös Sökande som inte kan konkurrera i betygs- eller provurvalet kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller sökande med någon av följande bakgrunder utbildning med avgångsbetyg utan betyg i fem- eller sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens), viss folkhögskoleutbildning utan studieomdöme, reell kompetens (GÖ) utan giltigt högskoleprovs resultat (se avsnitt Högskoleprov). Särskilda prov för urval Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om: utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens. Om högskolan vill använda särskilda prov till fler platser än 1/3 krävs Högskoleverkets tillstånd. utbildningar med konstnärlig examen. Respektive hög skola beslutar. Andra urvalsgrupper Vid antagning kan andra urvalsgrupper förekomma t ex för akademiska meriter och arbetslivserfarenhet. Meritvärdering av äldre akademiska meriter beskrivs i tabellen Äldre högskolemeriter. De poänggränser som rekommenderas för meritvärdering av akademiska meriter finns beskrivna i SUHF:s rekommendationer. Reservantagning Reservantagning görs när så många antagna har tackat nej till sina platser att det har uppstått lediga platser på en ut bildning. Respektive universitet och högskola kallar reserver i tur och ordning utifrån urvalsresultat och i enlighet med vad respektive lärosäte bestämmer. Urval till utbildning på avancerad nivå Högskoleförordningen 7 kap 32 33, SUHF:s rekom mendationer. U R VA L Sid 1 1 7

118 edömningshandboksgruppens til lämpningsbeslut I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3 av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vux enutbildning för att sökande ska ingå i grupp I. Minst gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 3 gym nasiepoäng (enbart nya kurser). Minst gymnasiepoäng för slutbetyg om gym nasiepoäng (konverterade och nya kurser). Minst gymnasiepoäng för slutbetyg om gym nasiepoäng (enbart gamla kurser). Sökande i I som genom komplettering höjer sitt meritvärde deltar med det högre meritvärdet också i II. Komplet teringsbetyget kan avse utbytes- (Grupp A, och C) och tilläggskomplettering (Grupp och C) samt betyg i kurser för meritpoäng (Grupp A och ). Komplettering ska bara räknas om sökande höjer sitt meritvärde. (edömningshandboksgruppen ). Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studie kurs ingår i I. (edömningshandboksgruppen ) (edömningshandboksgruppen 2008). Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg från gymnasieskolan, ingår i I. etyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i ur valsgrupp I. (edömningshandboksgruppen , , ) Sökande som styrker grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår i II. (edömningshandboksgruppen ). Sökande som styrker grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodo räkna sig kompletteringar för meritpoäng 20 och senare och ingår då i II. (edömningshandboksgruppen ). Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlings utbildning som i efterhand kompletterar med Svenska / Svenska som andra språk ingår i II. Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläg gande behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska 6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp I. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med dubbla betyg Sökande från Lycée Francais Saint Louis de Stockholm och Tyska skolan i Stockholm har enligt regeringsbeslut rätt att utfärda dubbla betyg. För sökande som både har ett slutbetyg från svensk gymnasieskola och ett avgångsbetyg (baccalauréat) från Franska respektive Abiturbetyg (tyska studentexamen) från Tyska skolan ska sökande själv meddela vilket betyg som ska ligga till grund vid urval och sökande ingår i grupp I och/eller II. Om inget val görs kommer det svenska betyget att ligga till grund för urval. (eslut bedömninghandboksgrupp 2009, expertgruppen ). Högskoleprovet Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdighetsprov, som ger ett mått på förmåga att klara av högskolestudier genom att mäta sådana kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla högskoleutbildningar. Högskoleprovet genomförs två gånger om året, på en lördag. (edöm ningshandboksgruppen ) Högskoleprov utomlands Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytter ligare betyg från vuxenutbildningen ingår i II. etyg i kurser från vuxenutbildnigen som inte ingår i slutbetyget från vux enutbildningen och som utfärdats senast samma dag som slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig I. (edömningshandboksgruppen ) U R VA L Sid För den som är bosatt utomlands eller studerar utomlands, finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller skandinaviska skolor i Europa. Det går inte att göra provet på ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte i andra världsdelar bl a på grund av tidsskillnaderna.

119 Anpassade högskoleprov För gravt synskadade finns anpassade prov på DAISY och punktskrift. Synsvaga kan göra det ordinarie högskoleprovet med längre provtid. Intyg från syncentral krävs. Personer med dyslexi kan också göra det ordinarie hög skoleprovet med längre tid. För att få göra provet måste sökande styrka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av en av Universitets- och högskolerådet (tidigare högskoleverket) godkänd intygsgivare eller via intyg från legitimerad logoped. Om provdeltagaren på grund av ett funktionshinder behöver speciella arrange mang (till exempel extra belysning eller en mindre skrivsal) vid provtillfället bör högskoleenheten försöka ordna detta. Provdeltagaren ska därför vända sig till den högskola där provet skrivs. Det är inte säkert att alla önskemål om anpassning kan tillgodoses. Giltiga prov inför respektive antagningstillfälle Högskoleprov gjort tidigast: HT 2007 VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 20 HT 20 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 Gäller för anmälan till: VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT 2016 VT 2017 HT 2017 VT 2018 Prov på annan dag än lördag Om någon av religiösa skäl inte kan genomföra provet en lördag, finns möjlighet att göra det på en annan vecko dag. Eftersom detta prov är sekretessbelagt, får provet endast genomföras vid ett tillfälle. Provet äger endast rum under våren. Provet som ur valsinstrument Tidplan för Högskoleprovet Sista anmälningsdag Provdag HT september 26 oktober VT februari 5 april Sökande med lägst 0,05 poäng i provresultatet och som i övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar i provurvalet. Undantag kan finnas. Resultatet av högskoleprovet gäller i tio kalenderhalvår efter det kalenderhalvår då provet genomförts, d v s elva provresultat är giltiga. Vid antagning i NyA sker automatisk överföring av högskoleprovsresultaten efter varje provtillfälle och den sökande konkurrerar på det bästa giltiga resultatet. De som inte har svenskt personnummer måste själv skicka in en kopia av sitt resultatbesked. Se även under Urval. U R VA L Sid 1 1 9

120 4. SKOL F O R M E R I tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behö righet. De flesta utbildningar ger placering i betygsurvalet. Fackskola Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social, ekonomisk och teknisk. Fackskolan ersattes av gymnasieskolans tvååriga linjer. Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i skala 1 5 (sifferbetyg). Skolformen fanns under åren (den sista klassen gick ut 1972). Folkhögskoleutbildning Sökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven för behörighet till högskoleutbildning. Folkhögskolekurser kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer yrkesinriktade. För att en folkhögskolekurs ska ge grundläggande be hörighet ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla grundläggande behörighet krävs att det är en allmän kurs eller en allmän kurs med särskild inriktning. För att eleven ska erhålla ett studieomdöme krävs att kursen till hälften består av allmänna ämnen. Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studie omdöme eller inte. Sökande med intyg om grundläggande behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i Grupp F. Grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier ska styrkas genom intyg om grundläggande behörighet. Sökande med intyg om allmän behörighet från utbild ning som avslutats före den 1 juli 1998 upp fyller kraven för grundläggande behörighet genom övergångsregler. Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildningsrådet och VHS/ UHR, ska användas för att styrka grundläggande/allmän behörighet som uppfylls genom studier vid folkhögskola, se bilaga. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som genomgått folk högskoleutbildning om han eller hon har gått 1.. en treårig utbildning, eller 2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, eller 3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller SKOLFORMER Sid en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskola och dessutom har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser:. Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3. Engelska 5 och 6. Matematik 1a, b eller c. Historia 1a1. Naturkunskap 1a1. Religionskunskap 1. Samhällskunskap 1a1 Övergångsbestämmelser Övergångsbestämmelser gäller för de som börjar läsa på folkhögskola före den 1 juli 2013 och som före den 1 juli 2015 har fått ett intyg på grundläggande behörighet enligt de äldre bestämmelserna: Grundläggande behörighet har den som genomgått folk högskoleutbildning om han eller hon har gått 1.. en treårig utbildning, eller 2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, eller 3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskola och har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande God känd nivå i gymnasieskolans kärnämnen: Svenska/Svenska som andra språk A och Engelska A Samhällskunskap A Religionskunskap A Matematik A Naturkunskap A Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har läst de kärnämnen som krävs för den grundläggande behörigheten kan styrka dessa kunskaper på annat sätt, t ex med godkänt betyg i kurs från komvux på samma nivå eller högre.

121 edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut För sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar något kärnämne och måste komplettera med Gy11-kurser för grundläggande behörighet gäller följande: Före 1 juli 2015 kan sökande komplettera med Svenska/ Svenska som andra språk 2 och/eller Engelska 5 för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Fr om 1 juli 2015 gäller skärpta regler. Den sökande som saknar något kärnämne måste då komplettera med Svenska/ Svenska som andra språk 3 och/eller Engelska 6 och Historia 1a1 för att bli grundläggande behörig. Dokumentation ehörighet från folkhögskola ska styrkas genom särskilt intyg (se exempel under flik 5). Intyget ska innehålla dels, studiernas omfattning (omfattningskrav), dels vilka kurser som har lästs vid folkhögskolan (innehållskrav). Intyget ska vara underskrivet av rektor. Under en övergångperiod kan det förekomma intyg där både kärnämnen och Gy11-kurser ingår. Intyg om behörighet från folkhögskola enligt äldre bestämmelser (med kärnämnen) kan utfärdas fram t o m den 30 juni Nya intyg utfärdade från och med 1 juli 2015 kan endast innehålla Gy11-kurser. Allmän behörighet För allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller föl jande tre delkrav: 1) en avslutad, minst 2-årig, utbildning som bygger på grund skolan 2) ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst betyget Godkänd i Svenska 3) ämnet engelska i en omfattning som motsvarar två årskur ser på någon linje i gymnasieskolan alternativ lägst betyget Godkänd i engelska A Den studerande kan uppfylla kraven för allmän behörig het i kombination med studier i andra skolformer. Kurs/ kurser på folkhögskola ska dock alltid omfatta minst 30 veckor på heltid. Uppgifter om särskild behörighet som sökande erhållit genom studier vid folkhögskola ska också styrkas med det särskilda intyget från rektor. Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte. Meritvärdering För att konkurrera i betygsurvalsgruppen F ska sökande ha erhållit studieomdöme. Studieomdöme har följande poängvärde: Utmärkt = 4 Mycket god = 3 God = 2 Mindre god = 1 I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler än ett omdöme från samma kurs och kurstillfälle. I dessa fall an vänds det lägre värdet vid urval. För sökande som genomgått flera folkhögskoleutbildningar, som var för sig uppfyller villkoren för behörighet och urvalsgruppsplacering, och därvid fått olika studieomdömen, ska utbildningen med bäst studieomdöme användas. ehöriga sökande från folkhögskola som saknar studie omdöme deltar inte i betygsurvalet. Poängvärdet påverkas inte av ämnes- eller kursbetyg som erhållits i gymnasieskolan eller gymnasial vuxen utbildning. Friskolor Studier vid friskolor som godkänts av Skolverket ger grund läggande/allmän behörighet och särskild behörighet under förutsättning att eleverna erhåller avgångs-/slutbetyg mot svarande gymnasie skolans. Waldorfskolor Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda slutbetyg. Elev med slutbetyg från 12-årig Waldorfskola som läst enligt studieplan WK 12/WK2 12 och har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt slutbetyg uppfyller kraven för grundläggande behörighet på samma sätt som sökande med slutbetyg från gymnasiesko lan. Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Varje ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från gymnasieskolan. Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som fastställts av VHS och Waldorfskolefederationen (se bilaga). Av blan ketten framgår vad studierna i respektive ämne motsvarar i gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfärdades tidigast för elever som avslutade sin 12-åriga skolgång vårterminen För elever som inte läst samtliga kurser som ingår i studie planen för WK 12/WK2 12 kan skolan utfärda slut betyg från reducerad studiegång. Reduceringen kan uppgå till max procent av ett fullständigt slutbetyg. Reglerna är de samma som för reducerat program i gymnasieskolan. SKOLFORMER Sid 1 2 1

122 I slutbetyg från Waldorfskola kan nationella kurser ingå. Det kan avse betyg i enstaka kurser eller utbildningar där elevens samtliga kurser är nationella. etyg med enbart na tionella kurser motsvarar nationella program från friskola. Elever som läst moderna språk motsvarande steg 1 och 2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla slutbetyg från fullständigt program. Elev med avgångsbetyg från 12-årig Waldorfskola ut färdat t o m vårterminen 1998 uppfyller kraven för grund läggande behörighet. Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas avgångsbetyget som avgångsbetyg från gymnasieskolan. Sökande som endast har betyg med omdöme placeras i provgruppen om giltigt högskoleprov finns. Om endast betyg med omdöme finns måste den särskilda behörigheten styrkas genom särskild prövning. För särskild behörighet krävs lägst betyg 3/G. Se förteckning över Waldorfskolans kurskoder sist i detta avsnitt. ehörighetskomplettering Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för be hörighet medräknas alltid oavsett nivå. Utbyteskomplettering etyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne (ej kurs) efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg från Waldorfskola. Tilläggskomplettering etyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i kurser i ämnen som inte finns med i avgångsbetyget kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget på mot svarande nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola bedömts motsvara. Avgångsbetyg med sifferbetyg (t o m vt 98) Samtliga betyg utom idrott medräknas. etyg i idrott medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer betygspoängen. Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gymnasie skolan när det gäller avgångsbetyg från 12-årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12. (Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis) etyg från Waldorfskola Motsv nivå från gymnasieskola iologi, utan angivelse av att överkurs avses iologi, överkurs Engelska Fysik, utan angivelse av att överkurs avses Naturkunskap kurs kurs kurs Ger ej särskild behörighet till någon hög skoleutbildning kurs kurs Fysik, överkurs Historia Kemi, utan angivelse av att överkurs avses Kemi, överkurs Matematik (avslutad i kl el 11) Matematik (t o m klass 12 utan angivelse av att överkurs avses) Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs Religionskunskap Kemi 1 åk Te / kurs kurs kurs C Samhällskunskap kurs Svenska Tyska kurs steg 3 SKOLFORMER Sid kurs E kurs A

123 iologi = Naturkunskap iologi överkurs = iologi Engelska = Engelska Fysik = ingen jämförelse (fysik A + tillåts som tilläggs komplettering) Fysik överkurs = Fysik Historia = Historia Kemi = ingen jämförelse (kemi A + tillåts som tilläggs komplettering) Kemi överkurs = kemi Matematik avslutad åk el 11 = Matematik A Matematik avslutad åk 12 = Matematik C Matematik överkurs = Matematik E Religion = Religion A Samhällskunskap = Samhällskunskap Svenska = Svenska Tyska = Tyska -språk Slutbetyg med bokstavsbetyg enligt WK 12 (fr o m vt 99 t o m vt 02) och WK2 12 (fr o m vt 03) Samtliga betyg utom idrott och hälsa medräknas. etyg i idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörig het eller höjer jämförelsetalet. Slutbetyg fr o m den 1 januari 20 etyg i idrott och hälsa medräkas alltid. etyg i utökade kurser medräknas i jämförelsetalet om det krävs behörighet eller i meritvärdet som meritpoäng. ehörighetskomplettering Komplettering med betyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid. Utbyteskomplettering etyg i kurs ersätts med nytt betyg som erhållits efter pröv ning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymna sial vuxenutbildning kan inte ersätta betyg i slutbetyg från Waldorfskola. Tilläggskomplettering etyg i kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenut bildning som inte krävs för behörighet medräknas om det höjer betygspoängen och betyget avser kurs i ämne som inte ingår i slutbetyget eller om det erhållits på samma nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola motsvarar. Gäller endast för sökande med slutbetyg före 1 januari 20. Meritpoäng gäller sökande med slutbetyg fr o m VT 1999 Sökande med slutbetyg från Waldorfskola meritvärderas med samma villkor som sökande från gymnasieskolan vad avser möjligheten för meritpoäng. Kurser i moderna språk, engelska och matematik från Waldorf som bedöms motsvara nationella kurser i gymnasieskolan ger meritpoäng. Det gäl ler också de kurser som motsvarar de områdeskurser som Högskoleverket fastställt. etyg i kurser som kan ge meritpoäng och som sökande i efterhand har kompletterat med tillgodoräknas i grupp II. Gymnasieskola 2011 Gy11 Gymnasieskola 2011 Gy11 är indelad i 18 nationella program. Studierna avslutas med en gymnasieexamen. För elever som inte uppfyller samtliga krav för en examen utfärdas ett studiebevis. etyg i betygsskala A F där A är det högsta betyget. A E är godkända betyg, F är underkänt. Sex högskoleförberedande program Ekonomprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Tolv yrkesprogram arn- och fritidsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet SKOLFORMER Sid 1 2 3

124 Examensbevis En högskoleförberedande examen omfattar 2 0 gymnasie poäng. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kur serna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1 3, alternativt svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasie poäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. En yrkesexamen omfattar 2 0 gymnasiepoäng. Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasie poäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven ska dessutom ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även ha godkända betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom de program gemensamma karaktärsämnena. Gymnasieskolan före gy11 Höstterminen 1992 ersattes gymnasieskolans linjer och specialkurser av nationella alternativt specialutformade program. Programmen, är treåriga, och är uppbyggda av kurser, inte årskurser. Gemensamt för alla fullständiga program är att eleven har betyg i samtliga kärnämnen och i ett specialarbete/pro jektarbete. Kärnämnena i gymnasieskolan är: Svenska A+/Svenska som andra språk A + Engelska A Samhällskunskap A Religionskunskap A Matematik A Naturkunskap A Idrott och hälsa A Estetisk verksamhet Slutbetyg Gymnasieskolan Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli För elever som läst Gy11-kurser får ett slutbetyg med blandat Gy2000-kurser och Gy11-kurser utfärdas. För Gy2000-kurser sätt bokstavsbetyg (MVG IG) och för Gy11-kurser betyg i skala A F. Gy11-kurser som kärnämnen Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12-kurser som kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg. Kärnämnen Kurs enligt kursplaner Svenska/Svenska som andraspråk A Svenska/Svenska som andraspråk Engelska A Matematik A Samhällskunskap A Samhällskunskap inom lärlingsförsök Idrott och hälsa A (Gäller endast gymna sieskolan) Idrott och hälsa inom lärlingsförsök (Gäller endast gymnasieskolan) Religionskunskap A Naturkunskap A Estetisk verksamhet (Gäller endast gymna sieskolan) SKOLFORMER Sid Gy 2011 ämnen Kurs enligt ämnesplaner Svenska/Svenska som an draspråk 1 Svenska/Svenska som an draspråk 2 Engelska 5 Matematik 1a, 1b eller 1c Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 1a1 Idrott och hälsa 1 Idrott och hälsa 1 Religionskunskap 1 Naturkunskap 1a1 Valfri kurs i estetiska ämnen, poäng Slutbetyg När elev fått betyg i alla kurser som ingår i elevens studie väg inklusive specialarbete/projektarbete ska slutbetyg utfärdas. Efter avslutad kurs sätts bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG). Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många gymnasiepoäng ett fullständigt slutbetyg ska omfatta avgörs av efter vilken timplan studierna bedrivits. Slutbetyg Gymnasieskola 2000 Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gymnasiestudier ti digast den 1 juli 2000 omfattar 2 0 gymnasiepoäng, oavsett om det avser något av de 17 nationella programmen eller ett specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar 7 gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst gymnasiepoäng. Elever som har betyg i blandat gamla och nya kurser får slut betyg som omfattar lägst gymnasiepoäng. Gymnasiepo ängen för gamla kurser konverteras enligt SKOL:FS 2000:165. Slutbetyg Gymnasieskola 1994/ /00 Ett slutbetyg för elever som påbörjade sina studier i program gymnasiet under perioden 1995 till 1999 består för fullständigt program från N- S- eller E-programmet av 2 1 gymnasie poäng och från övriga program gymnasiepoäng. För elever som påbörjade sina studier 1994 har full ständiga slutbetyg respektive gymnasiepoäng. Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 30 gymnasiepoäng.

125 Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (SFS 2007:1347) Förordningen gäller för utbildning som påbörjats mellan den 1 juli 2008 och den 30 juni 20. Elever som intagits till ett nationellt eller specialutformat program som innehåller yrkesämnen inom gymnasieskolan kan ansöka om att få övergå till lärlingsutbildning. Det avser alla program undantaget naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Samma studievägskoder som för de nationella programmen ska användas men med tillägget LF. Exempel: FLF för elev som gått över från arn- och fritidsprogrammet till lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska, tillsammans med den utbildning som eleven genomgått på ett natio nellt eller specialutformat program innan eleven övergick till lärlingsutbildningen, ha en omfattning om 2 0 gym nasiepoäng. Utbildningen ska omfatta svenska A/svenska som andra språk A engelska A matematik A religionskunskap A ämnena idrott och hälsa (IDHF1201), samhällskunskap (SHF1201) och historia (HIF1201) med gymnasie poäng (särskilda kursplaner SKOLFS 2008:64-66). projektarbete. Elev har möjlighet att välja de kärnämneskurser som inte är obligatoriska i försöksverksamheten. Historia (HIF1201) är dock obligatorisk för försöksverksamheten. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (ALF1201) omfattar minst 1 2 gymnasiepoäng, SKOLFS 2008:63. Grundläggande behörighet för högskolestudier För grundläggande behörighet från försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning krävs att sökande har slutbetyg omfattande 2 0 gymnasiepoäng med lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng inklusive lägst betyg Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska (A + ), engelska (A) och matematik (A). (edömningshandboksgruppen ) För grundläggande behörighet krävs Svenska utöver de kärnämneskurser som är obligatoriska för försöksverksam heten. Reducerat program Elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan åtgärdas på annat sätt. Eleven får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Rektor fattar beslut. Eftersom reduceringen högst får omfatta tio procent uppfylls den grundläggande behörighet av elev med maxi mal reducering om samtliga betygsatta kurser är godkända. För slutbetyg utfärdade fr o m 1 jan 20 kommer det att krävas ett fullständigt program för grundläggande behörig het, vilket innebär att ett slutbetyg med reducerad studiekurs inte ger grundläggande behörighet. Utökat program Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler gymna siepoäng än vad som krävs för ett fullständigt program och får då slutbetyg från ett utökat program. Det framgår inte av slutbetyget vad som är utökat. Eleven kan också välja att få ett slutbetyg från fullständigt program och ett samlat betygsdokument där övriga kurser dokumenteras. Om sökande åberopar slutbetyg från utökat program med räknas samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal. Specialutformat program Specialutformat program utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Programmet motsvarar ett nationellt program och ger grundläggande behörighet för hög skolestudier under samma förutsättningar som ett nationellt program. Individuellt program Motsvarar inte ett nationellt eller specialutformat program och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier. Avgångsbetyg (mellanårsprogram) Elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992 och 1993, s k mellanårsprogram, har avgångsbetyg. Ett av gångsbetyg omfattar för N-, S- och E-programmet gymnasiepoäng och övriga program gymnasiepoäng. Avgångsbetygen utfärdades med fullständig, mindre eller utökad studiekurs på samma sätt som avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande betyg (skala 1 5) i de kurser som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångs betyget redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfat tande ämnesbetyg eller separat. SKOLFORMER Sid 1 2 5

126 Gymnasieskolans linjer Gymnasieskolans två- och treåriga linjer har ersatts av gym nasieskolans program. Elev som genomgått gymnasie skolans linjer har avgångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala 1 5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanligaste äm neskoderna längre fram i avsnittet. Avgångsbetyg från s k mellanårsprogram 95 96, se föregående sida. Mindre studiekurs Se avsnitt Andra behörighetsgrunder/mindre studiekurs under flik 1. Utökad studiekurs Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer kan ha deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen som inte är obligatoriska för den studieväg som eleven går, s k utökad studiekurs. I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med slutsiffran 8 i studievägs- och ämneskoderna. Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i utökad studiekurs med kompletteringsbetyg. Treåriga yrkesinriktade linjer På treåriga linjer lästes yrkesämnena i moduler. Av avgångsbe tyget framgår hur många moduler som erbjudits eleven och hur många som godkänts. Antalet erbjudna och godkända moduler påverkar inte den grundläggande behörigheten. Godkända moduler räknas inte med i meritvärderingen. Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska, sam hällskunskap, engelska allmän/särskild kurs, idrott samt ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar på olika årskurser beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet motsvarar 2 åk social linje. Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk kompletteringskurs HSE eller NT. Ämnesbetyg från års kurs tre motsvarar då ämnesbetyg från treårig teoretisk linje. etyg i matematik motsvarande S- respektive N/T-linjen anges med S resp N i ämneskoden. Frivilliga val Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans tvååriga yr kesinriktade linjer och specialkurser kan ha bytt ut undervis ning i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en annan studieväg än den eleven själv tillhör (inbytesämne/fritt tillval). Fritt tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i vissa fall kan betyg från årskurs 2 innehålla två betyg i samma ämne. SKOLFORMER Sid Internationell accalaureat I I-utbildning är en internationell utbildning. I Sverige ges I-utbildning vid 32 gymnasieskolor. Den examen som ges är Internationell accalaureat Diploma I. Examen omfattar sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på Subsidiary Level eller Standard Level. Poängskalan (Total Points) är mel lan poäng. Det krävs 24 poäng för godkänd examen. Sökande som inte klarat I-examen kan få ett I certi fikat. Certifikatet ger inte grundläggande behörighet, men kan ge behörighet i enstaka ämnen. Omprövning inom I kallas för retake. Elev får efter prövning nytt diplom. Sökande som har I-examen har inte rätt att tillgodo räkna sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits parallellt med I-utbildning. Kommunal gymnasial vuxenutbildning Vux12 Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12kurser fr o m den 1 juli Studier avslutas med en gym nasieexamen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen. etyg i enstaka kurser dokumenteras i utdrag ur betygskatalogen. etyg i betygsskala A F där A är det högsta betyget. A E är godkända betyg, F är underkänt. En högskoleförberedande examen omfattar gymna siepoäng. Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svens ka 1 3, alternativt svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kur ser i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt minst 4 gymnasiepo äng. etyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleföreberedande program. En yrkesexamen omfattar gymnasiepoäng. Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.

127 En yrkesexamen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt gymnasiepoäng i varje ämne och betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. Slutbetyg Komvux Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli För elever som läst Gy11-kurser får ett slutbetyg med blandat Gy2000-kurser (även äldre konverterade kurser) och Gy11-kurser utfärdas. För Gy2000-kurser (äldre konverterade kurser) sätt bokstavsbetyg (MVG-IG) och för Gy11-kurser betyg i skala A-F. Gy11-kurser som kärnämnen Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12-kurser som kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg. Kärnämnen Kurs enligt kursplaner Svenska/Svenska som andraspråk A Svenska/Svenska som andraspråk Engelska A Matematik A Samhällskunskap A Samhällskunskap inom lärlingsförsök Religionskunskap A Naturkunskap A Gy 2011 ämnen Kurs enligt ämnesplaner Svenska/Svenska som andraspråk 1 Svenska/Svenska som andraspråk 2 Engelska 5 Matematik 1a, 1b eller 1c Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 1a1 Religionskunskap 1 Naturkunskap 1a1 Gymnasial vuxenutbildning före vux12 Det gymnasiala vuxenutbildningssystemet är utformat på samma sätt som gymnasieskolans program. Studerande i gymnasial vuxenutbildning läser dock inte ett speciellt program utan bestämmer själva vilka kurser utöver kärnämnena som ska ingå i slutbetyget. Kärnämnena i gymnasial vuxenutbildning är: svenska A+/svenska som andra språk A+ engelska A samhällskunskap A religionskunskap A matematik A naturkunskap A. Nya kursplaner infördes i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli Gymnasiepoängen varierar beroende på när elevens slutbetyg är utfärdat. I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de timplaner som gällde före 1 juli 2001, nedan kallat gamla kurser (minst 30 gymnasiepoäng), och kurser enligt de kursplaner som infördes 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst gymnasiepoäng). Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan inte, som för slutbetyg från gymnasieskolans program, vara reducerat eller utökat. Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och 93/94 har erhållit sifferbetyg i respektive kurs. Fr o m 1 juli ges bokstavsbetyg. Sökande som inte har slut- eller avgångsbetyg dokumenterar studierna med samlat betygsdokument. Sökande med slutbetyg som innehåller sifferbetyg merit värderas i skala 1 5. Slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning fr o m den 1 juli gymnasiepoäng enbart nya kurser Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600 gymnasiepoäng) bortsett från betyg i Idrott och hälsa A och Estetisk verksamhet, som inte kan ingå i slutbetyget. etyg i specialidrott kan inte heller ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Projektarbetet är inte obligatoriskt men kan ingå i slutbetyget. Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta mer än 2 3 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120) gymnasiepoäng blandat gamla och nya kurser Skolverket har föreskrivit om hur gamla kurser ska omräknas i ett nytt slutbetyg, SKOLFS 2001:19. För ett slutbetyg som innehåller både gamla (omräknade) kursbetyg och nya kursbetyg är omfattningen för ett slutbetyg minst gymnasiepoäng. Projektarbete är inte obligatoriskt men kan ingå i slutbetyget. Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta mer än 2399 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120) gymnasiepoäng t o m 30 juni 2002 Slutbetyg om gymnasiepoäng utfärdades till och med den 30 juni I slutbetyget ska ingå betyg i gamla kurser och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya kurserna omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa ingår ska slutbetyget omfatta minst gymnasiepoäng. SKOLFORMER Sid 1 2 7

128 Fr o m 1 januari 2000 får i ett slutbetyg ingå betyg från gym nasial vuxenutbildning, Statens skolor för vuxna samt från gymnasieskolan. Undantaget är betyg i kurserna Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A som inte får ingå i slut betyg från gymnasial vuxenutbildning. etyg i kurser i ämnet specialidrott får inte förekomma i gymnasial vuxenutbildning och kan därför inte ingå i ett slutbetyg. Detta gäller också betyg i specialarbete. Avgångsbetyg från Komvux Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var relaterad till gymnasieskolan. Elever i Komvux erhöll efter avslutade studier ett s k av gångsbetyg 3 alternativt avgångsbetyg 2 vilket motsvarar tre årig respektive tvåårig teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från Komvux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studie kurs finns inte. Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas vid beräkning av meritvärde. För äldre system i komvux där eleven läste enligt samma kursplaner som för två- eller treåriga linjer finns andra koder för respektive kurs. Nivån anges då i intervall kombi nerat med ämneskod. Korrespondensstudier Intyg över korrespondensundervisning ger normalt inte be hörighet, studierna per korrespondens måste dokumenteras genom särskild prövning. Hermods har examensrätt och kan utfärda betyg. Dessa betyg värderas som gymnasiebetyg. Detsamma gäller för Centrum för flexibelt lärande (CFL), tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand. Lärlingsutbildning (äldre) Lärlingsutbildning som dokumenterats genom utbild ningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning kan ge grundläggande/allmän behörighet om den sökande uppfyller kraven för grundläggande/allmän behörighet i svenska och engelska. Vid meritvärdering ska betyget från den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. ehörighet i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till skola kan en dast bedömas om det framgår vilken kurs den sökande läst. Normalskolekompetens Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbe tyg utfärdade med bokstavsbetyg. etyg översätts till skala 1 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Stu dentbetyg osv. samt bilaga Normalskolekompetens. SKOLFORMER Sid Påbyggnadsutbildning inom gymnasie skolan Påbyggnadsutbildning (tidigare högre specialkurs) bygger på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis inte grund för grundläggande/allmän behörighet. Det s k tredje året Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tredje på byggnadsår har därigenom 1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl grundläg gande / allmän som särskild behörighet för högskole studier 2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga utbildningen 3 utbildning för ny yrkeskompetens Tredje året kan ha mycket olika innehåll beroende på vilken utbildning kommunen valt att ge (benämns ofta ÖV72). Endast betyg där det klart framgår vad visst ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/ämnesnivå kan beaktas och meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande men kan ge behörighet i ämnen för högskolestudier. Specialkurser Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i gymnasieskolans linjesystem som inte ingick i någon linje. Specialkursernas utbildningar knyter ofta an till ett bestämt yrke. Kurslängderna varierar från någon vecka till flera läsår. Specialkurser som bygger på tvåårig utbildning i gymnasie skolan benämns högre specialkurs. För att en specialkurs ska ge grundläggande behörighet krävs att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre specialkurs är en påbyggnadsutbildning och ger inte grund läggande behörighet. Sökande måste om han/hon i sin specialkurs saknar 2 års kurser svenska (delat betyg) och 2 årskurser engelska styrka dessa kunskaper med lägsta betyget Godkänd i svenska och engelska A eller 2 årskurser/etapp 2 utan betygskrav. I tabellen över förutbildningar för grundläggande be hörighet finns de specialkurser som kan ge grundläggande behörighet förtecknade. Studentexamen Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg utfärdade med bok stavsbetyg. etyg översätts till skala 1 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och bilaga Studentbetyg.

129 Studieförbund Kurser i studieförbundens regi kan omfatta allt från hobby kurser till cirklar på universitetsnivå. Utbildning inom studieförbund ger ingen behörighet. Svensk gymnasieutbildning på annat språk Svensk gymnasieutbildning på annat språk än svenska be handlas som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning. Undervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska. Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde fr.o.m. ht Svenska för grundläggande/allmän behörighet måste alltid kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar doku menteras på annat sätt än som svenskt slut-/avgångsbetyg ska de behandlas som utländska förutbildningar. Engelskspråkig Flera skolor har gymnasieskolans program med engelska som huvudspråk (tidigare samhällsvetenskaplig och/eller naturvetenskaplig linje och även tvåårig linje). Tvådelat be tyg ges i engelska. Eleverna har antingen två respektive tre årskurser svenska med delat betyg eller svenska A +. Det förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som tillhör International accalauréate-undervis ningen. I sådana fall anges svenskan som Swedish eller Swedish A, A1 eller A2. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga International accalauréate. För ytter ligare upplysning om behörighet och betygsskala se Handbok för bedömning av utländsk gymnasieutbildning under Internationella ut bildningar. Svenska som - eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/ allmän behörighet. Franskspråkig Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta fransk studentexamen (accalauréat). Man kan även vid skolan välja att avlägga OI (Option International accalauréat) som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T o m vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda svenska avgångsbetyg. Övrigt Utbildningarna realexamen praktisk realexamen enhetsskola grundskola ger inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig ge grund läggande/allmän behörighet. Finskspråkig Finskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad H, S och N-linje samt tidigare tvåårig linje fanns i Stockholm till och med vårterminen Där lästes finska som huvudspråk och tvådelat betyg gavs i finska. Eleverna har delat betyg i svenska två respektive tre årskurser. Svenska som - eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/allmän behörighet. Tyskspråkig Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få både tysk studentexamen (Abitur) och fullständigt svenskt avgångs betyg (under förutsättning att hela gymnasiet genomgåtts i Sverige). Utbildningen är 13-årig som i Tyskland. SKOLFORMER Sid 1 2 9

130 Förteckning över de vanligaste ämneskoderna Teoretiska ämnen Yrkesinriktade ämnen Allmän språkkunskap ild/teckning iologi Engelska Filosofi Finska Franska () Fysik Geografi Historia Idrott/gymnastik Kemi Latin Matematik Matematik (N) Musik Naturkunskap Psykologi Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd (mjuk) Spanska (C) Svenska Svenska språket Svenska litteratur Tyska N C S 6560L Vårdämnen Anatomi o fysiologi Mikrobiologi o hygien Sjukdomslära Farmakologi Vårdkunskap Social servicekunskap Tandsjukdomslära Tandvårdskunskap Röntgenkunskap SKOLFORMER Sid arnavårdspraktik arn- o ungdomskunskap ostads o miljökunskap yggteknik Datateknik Datakunskap Eldriftteknik Elektronik Elkraft Ellära El-teleteknik Elteknik Fartygsteknik Fordonsteknik Formgivning Konsumentkunskap Kostkunskap Konstruktion (maskin) (bygg) Maskinteknik Organisk kemi Processteknik Produktion Social o familjekunskap Teknologi Textilkunskap (sömnad) Textilkunskap (vävning) Verkstadsteknik

131 Tabell över Waldorfskolans kurskoder enligt kursplan WK -12 I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolverket. De interna kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten. WK-12 (fullständigt program gyp) Interna kurskoder och poäng WK2 12 (fullständigt program 2 0 gyp) Interna kurskoder och poäng Kurskoder och poäng motsvarande gymnasieskola 2000 fastställda av Skolverket 2006 Motsvarande kurs i gymnasieskolan Svenska och dramatik WALSV WAL2SV01 1 SV Svenska A+ Litteratur och litteraturhistoria WALSV WAL2SV02 1 SV Svenska A+ Engelska grundläggande kurs WALEN01 1 WAL2EN01 EN1351 Engelska A Engelska fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN02 EN1352 Engelska Filosofi FS1351 Religionskunskap och livsåskådning WALRE01 WAL2RE01 RE1351 1) Religionskunskap A 1) Religionskunskap A+ Religionskunskap fördjupningskurs RE1352 Religionskunskap Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH01 SH1351 Samhällskunskap A Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH01 Idrott och hälsa A IDH1351 Datakunskap DAA1351 iologi* WALI01 1 WAL2I01 1 I Kemi* WALKE01 80 WAL2KE01 KE1351 Fysik* och astronomi WAL2FY01 FY1351 Fysik A Fysik* WALFY01 Matematik grundläggande kurs WALMA01 1 WAL2MA01 MA1351 Matematik A Matematik fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 MA1352 Matematik Matematik fortsättningskurs 2 WALMA03 WAL2MA03 MA1353 Matematik C Matematik fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA1354 Matematik D Projektiv geometri och utvidgad algebra 40 MA1355 WALMA05 80 iologi A+ WAL2MA05 Fysik A Moderna språk** WAL2TY01 Moderna språk, steg 3 Moderna språk** WAL2TY02 Moderna språk, steg 4 Moderna språk 1 MSPR1351*** Moderna språk, steg 1 Moderna språk 2 MSPR1352*** Moderna språk, steg 2 Moderna språk 3 MSPR1353*** Moderna språk, steg 3 Moderna språk 4 MSPR1354*** Moderna språk, steg 4 Historia WALHI01 HI Historia A Musik och musikhistoria WALMUHI01 1 WAL2MUH01 MU1351 Eurytmi WALIDH03 1 WAL2IDH03 DNS WAL2HI01 1 * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+. ** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02. *** Istället för MSPR ska språkkod anges. SKOLFORMER Sid 1 3 1

132 WK-12 (fullständigt program gyp) Interna kurskoder och poäng ildkonst WALL01 WK2 12 (fullständigt program 2 0 gyp) Interna kurskoder och poäng Kurskoder och poäng motsvarande gymnasieskola 2000 fastställda av Skolverket 2006 L1351 Motsvarande kurs i gymnasieskolan ildkonst och konsthistoria WAL2L01 Hantverk HVK1, HVK2 osv. WAL2HV HNT Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 WAL2ESV01 KUHI1351 Introduktion språk 3 WALTY03/ WALFR03/ WALSP03/ WALIT03 60 Tyska/ Franska grundläggande kurs WALTY01/60 WALFR01 -språk kurs A Tyska/ Franska fortsättningskurs WALTY02/90 WALFR02 -språk kurs Estetisk praktiska fortsättningskurser Aktuellt ämne med 0-kod Projektarbete WAL2EA01 Enskilt årsarbete. WALEA01 60 PA1351**** Lokalt tillägg.. Lokalt tillägg/ praktik 1 Övriga kurser Ersättningskurser SKOLFORMER Sid Aktuellt ämne med nästa 0-kod WAL10, WAL11 osv. Projektarbete Projektarbete (****endast PA1351)

133 5. Tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet GYMNASIESKOLAN nationella program Förutbild- Utbildningens namn ningskod Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg som omfattar minst gymnasiepoäng och 2 för slutbetyg som omfattar minst 2 0 gymnasiepoäng, SKOLFS 2003:15. För utbildning som påbörjats tidigast den 15 augusti 2007 anges prefix 3, SKOLFS 2009:35 Ger behörighet i betygsurvalet. Förutbild- Utbildningens namn ningskod F arn- och fritidsprogrammet FFD F Inr Fritid FPD F Inr Pedagogisk och social verksamhet P yggprogrammet PAN P Inr Anläggning PHU P Inr Husbyggnad PML P Inr Måleri PPC P Inr Plåtslageri EC Elprogrammet ECAU EC Inr Automation ECDT EC Inr Datorteknik ECET EC Inr Elektronik ECEL EC Inr Elteknik EN Energiprogrammet ENDU EN inr Drift- och underhållsteknik ENSF EN inr Sjöfartsteknik ENVK EN inr VVS- och kylteknik ES Estetiska programmet ESD ES Inr ild och formgivning ESDN ES Inr Dans ESMU ES Inr Musik ESTA ES Inr Teater FP Fordonsprogrammet FPFG FP Inr Flygteknik FPKA FP Inr Karosseri FPMA FP Inr Maskin- och lastbilsteknik FPP FP Inr Personbilsteknik FPTS FP Inr Transport HP HPHS HPTU HV HR HRHO HRRM IP LP MP MPME MPTT NP NPLDJ NPLHH NPLJO NPLMN NPLSG NPLTD NV NVNA NVMD NVMV OP SP SPEK SPKU SPSA SPSK TE TELIT TELMT TELTF TELMS TELVD Handels- och administrationsprogrammet HP Inr Handel och service HP Inr Turism och resor Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet HR Inr Hotell HR Inr Restaurang och måltidsservice Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet MP Inr Medieproduktion MP Inr Tryckteknik Naturbruksprogrammet NP Inr Djurvård NP Inr Hästhållning NP Inr Jord NP Inr Miljö- och naturvård NP Inr Skog NP Inr Trädgård Naturvetenskapsprogrammet NV Inr Naturvetenskap NV Inr Matematik och datavetenskap NV Inr Miljövetenskap Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet SP Inr Ekonomi SP Inr Kultur SP Inr Samhällsvetenskap SP Inr Språk Teknikprogrammet TE Inr Informationsteknik TE Inr Människa och teknik TE Inr Teknik och företagande TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande TE Inr Virtuell design FR FR Friskoleprogram E H Ö R I G H E T Sid 1 3 3

134 Förutbild- Utbildningens namn ningskod Förutbild- Utbildningens namn ningskod studievägskoder för SPECIALutformade program SM SMF SMP SMEC SMEN SMES SMFP SMHP SMHV SMHR SMIP SMLP SMMP SMNP SMNV SMOP SMSP SMTE Specialutformat program SM Specialutformat program närliggande F SM Specialutformat program närliggande P SM Specialutformat program närliggande EC SM Specialutformat program närliggande EN SM Specialutformat program närliggande ES SM Specialutformat program närliggande FP SM Specialutformat program närliggande HP SM Specialutformat program närliggande HV SM Specialutformat program närliggande HR SM Specialutformat program närliggande IP SM Specialutformat program närliggande LP SM Specialutformat program närliggande MP SM Specialutformat program närliggande NP SM Specialutformat program närliggande NV SM Specialutformat program närliggande OP SM Specialutformat program närliggande SP SM Specialutformat program närliggande TE Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt 1997 t o m vt Placeras i betygsurvalet. Avgångsbetyg från vt 1995 och vt 1996 (mellanårsbetyg) har prefix M före studievägskoden och placeras i betygsurvalet. F F02 P P PH PH PM PML PPL EC ECA ECAU ECE ECEI ECEK ECI ECO11 EN ENE arn- och fritidsprogrammet arn- och fritidsprogrammet yggprogrammet P Gren byggplåt P Gren hus och anläggning P Gren hus och anläggning P Gren måleri P Gren måleri P Gren byggnadsplåt Elprogrammet EC Gren automation EC Gren automation EC Gren elektronik EC Gren installation EC Gren elektronik EC Gren installation EC Lokal gren elektronik/optronik Energiprogrammet EN Gren energi ENEN ENF ENFG ENV ENVV ES ES01 ES021 ESD ESDN ESDT ESK ESKF ESM ESMU FP FPF FPFU FPK FPKA FPR FPRP FPT FPTS FR HP HR HR017 HR02 HRH HRHO HRR HRRE HRS HRSH HV HVFR HVTX IP IPI IPIN IPK IPP IPPR EN Gren energi EN Gren fartygsteknik EN Gren fartygsteknik EN Gren vvs EN Gren vvs Estetiska programmet ES Gren drama ES Gren bild och form ES Gren dans och teater ES dans ES Gren dans och teater ES Gren konst och formgivning ES Gren konst och formgivning ES Gren musik ES Gren musik Fordonsprogrammet FP Gren flygteknik FP Gren flygteknik FP Gren karosseri FP Gren karosseri FP Gren fordonsteknik FP Gren fordonsteknik FP Gren transport FP Gren transport Friskoleprogram Handels- och adm programmet Hotell- o restaurangprogrammet HR Gren restaurang/storhushåll HR Gren storhushåll o restaurang HR Gren hotell HR Gren hotell HR Gren restaurang HR Gren restaurang HR Gren storhushåll HR Gren storhushåll Hantverksprogrammet HV frisör HV Gren textil Industriprogrammet IP Gren industri IP Gren industri IP Gren textil och konfektion IP Gren process IP Gren process E H Ö R I G H E T Sid 1 3 4

135 Förutbild- Utbildningens namn ningskod Förutbild- Utbildningens namn ningskod IPT IP Gren trä NVNA NV Gren naturvetenskap IPTK IP Gren textil och konfektion NVNA-EN natural sciences programme IPTÄ IP Gren trä NVNAEN natural sciences programme LP LP Livsmedelsprogrammet LP Gren bageri och konditori NVT NVTE NV Gren teknik NV Gren teknik LPK LP Gren bageri och konditori OP Omvårdnadsprogrammet LPK LP Gren kött och charkuteri OPO OP Gren omvårdnad LPKC LP Gren kött och charkuteri OPOM OP Gren omvårdnad MP MP08 Medieprogrammet MP, radio/video/kommunikation OPT OPTN OP Gren tandvård OP Gren tandvård MPI MP Gren information och reklam SM Specialutformade program MPIR MPRTV MPT MPTR MP Gren information och reklam MP Gren radio och television MP Gren tryckmedia MP Gren tryckmedia SP SP013 SP015 SPE Samhällsvetenskapsprogrammet SP, ekonomi/interclass SP, sp international class SP Gren ekonomi NP Naturbruksprogrammet SPEK SP Gren ekonomi NV NV04 NVN Naturvetenskapsprogrammet NV, lokal miljögren NV Gren naturvetenskap SPH SPHU SPS SPSA SP Gren humaniora SP Gren humaniora SP Gren samhällsvetenskap SP Gren samhällsvetenskap tre- och fyraåriga teoretiska linjer Placeras i betygsur valet. 705 Humanistisk linje (H) 712 helklassisk variant 711 halvklassisk variant 720 Samhällsvetenskaplig linje (S) 730 Ekonomisk linje (E) 7 Naturvetenskaplig linje (N) 755 Teknisk linje (T) tvååriga linjer Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat betyg och 2 åk engelska, allmän eller särskild kurs, ger grundläggande behörighet. Placeras i betygsurvalet. 202 eklädnadsteknisk linje 201 ygg- och anläggningsteknisk linje 203 Distributions- och kontorslinje 219 Drift- och underhållsteknisk linje (Du) 204 Ekonomisk linje (Ek) 205 El-tele teknisk linje 221 Estetisk-praktisk linje 206 Fordonsteknisk linje 222 Handels- och kontorslinje (Hk) 207 Jordbrukslinje 208 Konsumtionslinje (Ko) 209 Livsmedelsteknisk linje 2 Musiklinje (Mu) 211 Processteknisk linje 212 Skogsbrukslinje 213 Social linje (So) 218 Social servicelinje 220 Teknisk linje, kemiteknisk gren (TeKe) 214 övriga grenar 274 Trädgårdslinje 215 Träteknisk linje 217 Verkstadsteknisk linje 216 Vårdlinje E H Ö R I G H E T Sid 1 3 5

136 Förutbild- Utbildningens namn ningskod treåriga yrkesinriktade linjer I försöksverksamhetens första skede (det s k femhundraförsöket) har vissa elever inte haft två åk engelska och måste därför komplettera för grundläggande behörighet. Linjerna är elteleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk, omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE, ELIS, INEM, VT, OSSC, OSOM, VIHS, VIU. Placeras i betygsurvalet. 441 yggnads-, plåt- och ventilations teknisk linje 442 yggnads- och anläggningsteknisk linje 443 El-teleteknisk linje 402 gren för elinstallation 403 gren för industriell elektronik 404 gren för industriell automation 444 Frisörteknisk linje 445 Fordons- och transportteknisk linje 446 Grafisk linje 411 Handelslinje 447 Hantverksteknisk linje 448 Industriell teknisk linje 401 elmekanisk gren 449 Livsmedelsteknisk linje 4 Måleriteknisk linje 431 Naturbrukslinje Förutbild- Utbildningens namn ningskod GYMNASIAL VUXEN utildning Placeras i betygsurvalet. VUXEH Högskoleförberedande examen gyp. Enbart Vux12-kurser med betyg A-F. VUXEY Yrkesexamen gyp. Enbart Vux-12 kurser med betyg A-F. VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser. Omfattar minst 2 3 gyp. Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12- kurser ingå. VUXMP Slutbetyg med gamla kurser eller blandat gamla och nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade. Omfattar minst gyp.fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå. VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade. Omfattar minst gyp. VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg. Utfärdade senast Omfattar minst gyp. VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Utfärdade senast Omfattar minst gyp. VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Innehåller både kurser och etapper. Omvårdnadslinje 421 gren hälso- och sjukvård 422 gren omvårdnad 423 gren psykiatri 424 gren omsorg om psykiskt utvecklingsstörda 425 gren social service 451 Processteknisk linje 452 Restauranglinje 453 Textil- och beklädnadsteknisk linje 454 Träteknisk linje 428 Vårdlinje gren för omsorger om barn och ungdom 455 Värme- o sanitetsteknisk linje 460 Teoretisk kompletteringskurs, HSE 461 Teoretisk kompletteringskurs, N/T Kurser på samlade betygsdokument för grundläggande behörighet, se avsnittet ehörighet. SANP Endast nya kurser. Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänt i minst 400 gyp i kärnämneskurser. SAMP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser konverteras. Omfattar minst gyp varav lägst betyg Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser. SAML Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser konverteras. Sifferbetyg- eller blandat sifferoch bokstavsbetyg. Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser. SAP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser. E H Ö R I G H E T Sid 1 3 6

137 Förutbild- Utbildningens namn ningskod SAM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Kursbetyg ufärdat senast Omfattar minst gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser. 799 Avgångsbetyg Avgångsbetyg 2 Förutbild- Utbildningens namn ningskod suhf:s rekommendation GÖ Gemensam bedömning av grundläggande behörighet SUHF:s rekommendation STUDENTEXAMEN Placeras i betygsurvalet. VUX1VUX3, t o m vt 97 slutbetyg från komvux. Dessa förutbildningkoder används inte fr o m antagningen ht 97 VUX 1 motsvarande Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program VUX 2 motsvarande alla program utom Naturvetenskapligt, Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt program VUX3 motsvarande Estetiska programmet FOLKHÖGSKOLOR Placeras i betygsurvalet Grupp F. 4 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet inklusive svenska och engelska 5 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet utom svenska och engelska, utfärdades före Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande behörigheten inklusive samtliga kärnämnen 595 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande behörigheten bortsett från kärnämnen 811 allmänna linjen social gren 812 allmänna linjens språkliga gren 1954 års gymnasieordning 823 latinlinjens halvklassiska gren 824 latinlinjens helklassiska gren 825 latinlinjens nyspråkliga gren Även enligt 1933 års stadga eller äldre 890 latinlinjen Enl 1933 års stadga eller äldre 835 reallinjen, teknisk gren 836 reallinjen, biologisk gren 837 reallinjen, matematisk gren 838 reallinjen, nyspråklig gren 839 reallinjen, social gren 891 reallinjen Enl 1933 års stadga eller äldre handelsgymnasium årigt årigt tekniskt gymnasium 8 3-årigt årigt (specialkurs)* HÖGSKOLEEXAMEN GHSM Grundläggande behörighet genom svensk högskolexamen GGKS Generellt undantag genom kursstudier GNEX Grundläggande behörighet genom examen från nordiska länder GGNKS Generellt undantag genom kursstudier från nordiska länder GUEX Grundläggande behörighet genom examen från övriga länder GGUKS Generellt undantag genom kursstudier från övriga länder försvarets läroverk 894 normallinje 836 speciallinjens biologiska gren 837 speciallinjens matematiska gren FACKSKOLAN Placeras i betygsurvalet. 227 ekonomisk linje 228 social linje 229 teknisk linje* * Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng E H Ö R I G H E T Sid 1 3 7

138 Förutbild- Utbildningens namn ningskod NORMALSKOLE KOMPETENS (flickskola) Placeras i betygsurvalet. 540 reallinje A 512 övriga linjer SPECIALGYMNASIUM Placeras i betygsurvalet. 833 ergsskolan i Filipstad 3-årig 834 ergsskolan i Filipstad 2-årig Finskspråkig gymnasial utbildning Ger allmän behörighet efter komplettering i svenska Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk Engelskspråkig gymnasial utbildning Ger allmän behörighet efter komplettering i svenska Svenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk 893 Hvilans specialgymnasium Lycée Français Saint-Louis, Stockholm Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter 13-årig utbildning, 5-gradig betygsskala) Tyska skolan i Stockholm (utländsk betygsskala) 523 Waldorfskola (avgångsbetyg från svensk 12-årig utbildning 5-gradig betygsskala) 527 Waldorfskola (annan betygsskala)*) Waldorfskola med slutbetyg WALP WK 12 2 WALP WK WALP fr o m *) utanför urvalsgrupp E H Ö R I G H E T Sid 1 3 8

139 ÖVRIGA UTILDNINGAR Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för de som påbörjade utbildning arna när dessa byggde på grundskola eller motsvarande. Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven uppfylls kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten. Följande förutbildningskoder används: 666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i betygsurvalet Utbildningens namn Kommentar etelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng Industriskolor AGA, ASEA, Atlas Copco, ofors, Motala verkstads (MV), SAA, SKF (Hofors) SSA samt VOLVO. Omfattar 2 3 läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår av dokumenten. Ingenjörsutbildning vid kommunal teknisk skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen. Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn, framgår av ämnesförteckningen) Lärlingsutbildning (äldre) Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning. Kan vara 2 eller 3-årig Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 eller marinens tekniska skola, åk 2. Har sv och eng Metodistkyrkans teologiska skola Militär utbildning gymnasiekurs 2 teknikerskola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium, 3-årig kurs Har sv och eng Har sv och eng Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs Småskollärarexamen 3-årig har sv och eng E H Ö R I G H E T Sid 1 3 9

140 Utbildningens namn Kommentar Stockholms tekniska institut, STI 7-gradig skala t o m 1970 Enl 1957 års läroplan STI 5-gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet STI enligt 1974 års läroplan enligt 1970 och 1974 års läroplan Svenska från 1974 års läroplan ger grundläggande behörighet Svenska missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp) Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar E H Ö R I G H E T Sid 1 4 0

141 SPECIALKURSER Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller genom samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska och engelska 2 åk/ engelska A. För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder: 666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska 777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska 888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska 999 ger placering i betygsurvalet Specialkurser som placeras i betygsur valet Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Apotekstekniker ad- och idrottshallspersonal ÖV ilskadereparationer FO yggnadsträarbetare Dekoratör Dekoratör Detaljhandel 237 Djurvårdare JO Elmekaniker VE Fartygsteknisk kurs Fastighetsskötsel A Fiske och fiskeberedning ÖV Fotopersonal ÖV Frisörer ÖV (dam) Utbildningslängd 3 år 248 (herr) Glastillverkning ÖV Åk 1 är gemensam gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren. gren glasslipning och ÖV112 förädlingsarbete Grafisk tecknare ÖV19 Grafisk utbildning, gren för: 246, 247 tryckmedia ÖV tryckning ÖV bokbinderiteknik ÖV bokbinderi, varuförpackn ÖV Guldsmedsteknik ÖV Handel och kontor E H Ö R I G H E T Sid 1 4 1

142 Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Hantverksteknik ÖV Inriktning, bl a foto segelmakare tandtekniker maskör perukmakare Hissmontör ET Hushållstekniker Ko Industrielektriker Jord- och skogsbruk JO Jordbruk, skogsbruk och trädgård JO Knäckebrödsmaskinoperatör LI Kustfiske och vattenbruk ÖV Kvarn-, foder- och spannmålspersonal LI Laboratorietekniker TE , 619 Laboratorietekniker för industrilaboranter ÖV153 Lackering FO Livsmedels- och konsumentekonomisk kurs Mikromekanik ÖV Musik MU Optiker ÖV Intagningen till denna utbildning upphörde Från och med 1986 blev det påbyggnadsutbildning. Parti och detaljhandel Pianotekniker ÖV Pälsteknisk utbildning E Åk 1 är gemensam gren skärning E12 sedan väljs gren. gren sömnad E13 Reklam och dekoration DK Rennäring JO Reparatörer, smeder, svetsare VE14 Sanerings-, rengöringsoch miljötekniker ÖV Skorstensfejare A Intagning till denna utbildning upphörde E H Ö R I G H E T Sid 1 4 2

143 Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar studieväg fastställd ningskod Skoteknisk kurs ÖV Tandsköterska VD Finns även som 23-veckors samt 3-terminers utbildning, vilka inte ger urvalsgruppsplacering. Tandtekniker VD 1983 Utbildningslängd 3 år Tapetserare ÖV Trafikteknisk kurs Träbaserad produktteknik TR Trädgårdsskötsel/ trädgårdskurs Träförädling TR Åk 1 är gemensam gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren. gren verktygsunderhåll TR14 Turisthotellbranschen LI Turisthotellutbildning finns även som specialkurs på gymnasial vuxenutbildning. Varuhantering och kontorsservice DK Vattenbruk, fiskeodling med vattenvård ÖV Yrkesdansare ÖV E H Ö R I G H E T Sid 1 4 3

144 Förteckning över utländska förutbildningskoder fr o m ht 2006 Förutbildningskod UMAN gällde t o m ht UMAN var en gemensam förutbildningskod för länder som inte hade en landspecifik förutbildningskod. UMAN ersattes av landspecifika koder till vt T ex AUSXX (Australien) eller ELXX (elgien). Förutbildningskod UUNI betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undantagsfall Förutbildningskod Land Skala AFG Afghanistan AL5 Albanien 5 ALG Algeriet 20 ANG20 Angola 20 ARGGP Argentina 1 4 ARG4 Argentina 4 ARG6 Argentina 6 ARM35 Armenien 3 5 ARMXX Armenien AUSXX Australien 7 AZE35 Azerbajdzjan 3 5 AHXX ahrein ANXX angladesh AN5 angladesh 1 5 AN33 angladesh 33 AN330 angladesh ARXX arbados ELXX elgien EN20 enin 20 OL3 olivia 3,6 7 OL51 olivia 51 OLXX olivia OS25 osnien o Hercegovina 2 5 OSXX osnien-hercegovina 2 5 OTXX otswana RAGP rasilien 1 4 RA5 rasilien 5 N rasilien RAXX rasilien UF20 urkina faso 20 UL36 ulgarien 3 6 UR urundi URXX urundi CEN Centralafrikanska republiken 20 SRIXX Sri Lanka 6 CHI47 Chile 4 7 COL Colombia COL6 Colombia 6 I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 4 4

145 Förutbildningskod Land Skala COLXX Colombia COS65 Costa Rica 65 CU70 Cuba 70 CXCXX Karibien CYP Cypern 20 DAN Danmark 6 13 DJIXX Djibouti DOM59 Dominikanska republiken 59 E Europeisk baccalaureat 60 ECU12 Ecuador ECU6 Ecuador 6 EGY Egypten ELF Elfenbenskusten 20 ELS5 El salvador 5 ERIGP Eritrea 1 4 EST35 Estland 3 5 ETIGP Etiopien 1 4 FIJXX Fiji FILXX Filippinerna 1 4 FIF Finland, finskspråkig Studentexamen 5 FIF08 Finland FIF96- Finland, finskspråkig Studentexamen 5 FIF-95 Finland, finskspråkig Studentexamen 5 FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1 5 FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5 FIS Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 FIS08 Finland FIS96- Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 FIS-95 Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1 5 FITY Finland, yrkesutbildning 120 sv 1 5 FITY Finland 1 3 FRA Frankrike 20 FRASE Frankrike FAEXX Förenade Arabemiraten GA9 Gabon GAM3 Gambia 3 GAM8 Gambia 8 1 GEO Georgien 5 GEO35 Georgien 3 5 GHAXX Ghana GHA3 Ghana 3 GHA5 Ghana 1 5 GHA8 Ghana 8 1 GRE Grekland 20 I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 4 5

146 Förutbildningskod Land Skala GUA51 Guatemala 51 GI20 Guinea-issau 20 GUI20 Guinea (conakry) 20 GUYXX Guyana HAIXX Haiti HON61 Honduras 61 HONXX Hong Kong IGG Internationell accalaureat IPG Internationell accalaureat INY Internationell baccalaureat INTXX Internationella gymnasieutbildningar INDXX Indien INOXX Indonesien 6 IRLXX Irland IRK Irak IRN Iran 20 ISLGP Island 1 4 ISL5 Island 5 ISR45 Israel 45 ITA36 Italien ITA6 Italien 60 JAM6 Jamaica 6 JAP25 Japan 2 5 JOR Jordanien JUG25 Fd Jugoslavien 2 5 KAGP Kambodja 1 4 KAMG Kamerun 6 KAM Kamerun 20 KANXX Kanada 6 KAP Kap Verde 20 KAZ35 Kazakstan 3 5 KEN Kenya 6 KENGP Kenya 1 4 KIGP Kina 1 4 KIN Kina KIN60 Kina 60 KIR35 Kirgizistan 3 5 KO Kongo/razzav 20 KOS25 Kosovo 2 5 KOK Zaire/Kongo KORGP Korea 1 4 KOR91 Korea 9 1 KOR25 Korea 2 5 KRO25 Kroatien 2 5 KUW Kuwait I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 4 6

147 Förutbildningskod Land Skala LET35 Lettland 3 5 LET5 Lettland 4 LI Libyen LI3 Liberia 3 LI60 Liberia 60 LIXX Libanon el 20 LI Libanon LI Libanon LICXX Lichtenstein LIT35 Litauen 3 5 LIT5 Litauen 5 LUXXX Luxemburg MAD20 Madagaskar 20 MAK25 Makedonien 2 5 MALI1 Mali 20 MAL06 Malaysia 6 MAL08 Malawi 8 1 MALXX Marocko MAR20 Marocko 20 MAUG Mauritius 6 MAUFR Mauritius 20 MEX6 Mexico 6 MOL Moldavien 5 MOL35 Moldavien 3 5 MONXX Mongoliet 2 5 MOZ Mocambique 20 MYAXX urma/myanmar 45 NAMXX Namibia 1 7 NED6 Nederländerna NEDXX Nederländerna 6 NEPXX Nepal NIC51 Nicaragua 51 NIC60 Nicaragua 60 NIGA3 Nigeria 3 NIGA8 Nigeria 8 1 NIG20 Niger 20 NOKUN Norge NOA1 Norge, allmänfaglig 2 6 NOH Norge, handel och kontorfag 2 6 NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2 6 NZEXX Nya Zeeland el 6 GGU Ospec OMAXX Oman OSS35 Oss fd Sovjetunionen 3 5 PAKXX Pakistan 33% % I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 4 7

148 Förutbildningskod Land Skala PAK363 Pakistan 363 1,1 PAL Palestina PAN35 Panama 3 5 PAR25 Paraguay 2 5 PAR5 Paraguay 5 PER11 Peru PLN35 Polen 3 5 PLN36 Polen 2 6 POR Portugal 20 QAT Qatar RUM Rumänien 5 RUM5 Rumänien 5 RWA Rwanda RWAGP Rwanda 1 4 RYS35 Ryssland 3 5 OSS35 Ryssland 3 5 SAUXX Saudarabien SCH36 Schweiz 3 6 SCH46 Schweiz 4 6 SCHXX Schweiz SEM25 Serbien och Montenegro 2 5 SEN20 Senegal 20 SEYXX Seychellerna SIEXX Sierra leone SIE3 Sierra leone 3 SIE8 Sierra leone 8 1 SINXX Singapore 6 SLO25 Slovenien 2 5 SOM Somalia SOM60 Somalia 60 SPA3 Spanien 3 6 SRIXX Sri Lanka STOXX Storbritannien 6 SUD Sudan SLK4 Slovakien 4 1 SVK41 Slovakien 4 1 SWAXX Swaziland SYDXX Sydafrika SYD05 Sydafrika 5 SYD06 Sydafrika 6 SYRXX Syrien TAD35 Tadzjikistan 3 5 TAIXX Taiwan TANXX Tanzania 6 TONXX Tonga I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 4 8

149 Förutbildningskod Land Skala TCH1 Tchad 20 THAGP Thailand 1 4 TJE4 Tjeckiska rep. 4 1 TOG1 Togo 20 TUN Tunisien 20 TUR25 Turkiet 2 5 TUR5 Turkiet 5 TUR45 Turkiet 45 TRK35 Turkmenistan 3 5 TYV4 Tyskland 4 1 UGAXX Uganda 6 UKR12 Ukraina 4 12 UKR25 Ukraina 2 5 UKR35 Ukraina 3 5 UNG2 Ungern 2 5 URG06 Uruguay 6 URG03 Uruguay 3 6 URG05 Uruguay 5 12 USAXX USA USGED USA USAGP USA 1 4 USA70 USA 70 USA65 USA 65 UZ35 Uzbekistan 3 5 VEN1 Venezuela 20 VIEXX Vietnam 5 VIRXX Vitryssland VIR35 Vitryssland 3 5 VIR Vitryssland 3 VITXX Vitryssland YEM5 Yemen 5 ZAMXX Zambia 8 1 ZIMXX Zimbabwe 6 ÅLA Åland 1 5 ÅLA08 Åland, yrkesutb. 1 5 ÅLA98 Åland, yrkesutb 1 5 ÅLV Åland 1 3 ÅLS Åland, studentlinjen 5 ÅLX Åland, studentexamen 5 ÖST4 Österrike 4 1 INTXX Internationell gymnasieutbildning UMAN UUNI Utländskt universitetsutbildning UOAG Utländskt oavslutad gymnasieutbildning I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 4 9

150 Förutbildningsförteckning över utländska förutbildningar t o m vt 2004 Kod Land Kod Land ÅLA ÅLS ÅLSE ÅLX ÅLXE ÅLX6 ÅLX96 ÖST ÖSTA ÖSTE AK2 AK3 ALG ARG AUS ELA ELE OL RN UL CEY CHI COL CYP CYPA CYPE DAN DANA DANE E ECU EGY EST ESTA ESTE ETI FIF FIFE FIF96 FIM FIN FIP FIS FISE Åland gymnasieutbildning /motsvarande Åland studentlinjen Åland studentlinjen Åland med studentexamensbetyg Åland med studentexamensbetyg Åland gymnasieexamen Åland gymnasieexamen Österrike gymnasieutbildning/motsvarande Österrike gymnasieutbildning/motsvarande Österrike gymnasieutbildning/motsvarande Utländsk gymnasieutbildning Utländsk gymnasieutbildning Algeriet gymnasieutbildning/motsvarande Argentina gymnasieutbildning/motsvarande Australien gymnasieutbildning/motsvarande elgien gymnasieutbildning/motsvarande elgien gymnasieutbildning/motsvarande olivia gymnasieutbildning/motsvarande rasilien gymnasieutbildning/motsvarande ulgarien gymnasieutbildning/motsvarande Sri Lanka gymnasieutbildning/motsvarande Chile gymnasieutbildning/motsvarande Colombia gymnasieutbildning/motsvarande Cypern gymnasieutbildning/motsvarande Cypern gymnasieutbildning/motsvarande Cypern gymnasieutbildning/motsvarande Danmark gymnasieutbildning/motsvarande Danmark gymnasieutbildning/motsvarande Danmark gymnasieutbildning/motsvarande Europeisk accalaureat Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande Egypten gymnasieutbildning/motsvarande Estland gymnasieutbildning/motsvarande Estland gymnasieutbildning/motsvarande Estland gymnasieutbildning/motsvarande Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande Finland, finskspråkig studentexamen Finland, finskspråkig studentexamen Finland, finskspråkig studentexamen Finland, Studentexamen, merkonom inriktning Finland gymnasieutbildning/motsvarande Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande Finland, svenskspråkig studentexamen Finland, svenskspråkig studentexamen FIS96 FIT FRA FRAY FRAYE GR GRE GRE GREA GREE II IIE IN INY INYE INO IRK IRN IRNY ISL ISLA ISLE ISR ISRA ISRAE ITA ITAA ITAE JAP JOR JUG JUGA JUGE KAN KANA KANAE KAN KANE KANQ KANQE Finland, svenskspråkig studentexamen Finland, studentexamen teknisk inriktning Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande Grekland gymnasieutbildning/motsvarande Grekland gymnasieutbildning/motsvarande Grekland gymnasieutbildning/motsvarande Internationell accalaureat Internationell accalaureat Internationell accalaureat Internationell accalaureat Internationell accalaureat Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande Irak gymnasieutbildning/motsvarande Iran gymnasieutbildning/motsvarande Iran gymnasieutbildning/motsvarande Island gymnasieutbildning/motsvarande Island gymnasieutbildning/motsvarande Island gymnasieutbildning/motsvarande Israel gymnasieutbildning/motsvarande Israel gymnasieutbildning/motsvarande Israel gymnasieutbildning/motsvarande Italien gymnasieutbildning/motsvarande Italien gymnasieutbildning/motsvarande Italien gymnasieutbildning/motsvarande Japan gymnasieutbildning/motsvarande Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada gymnasieutbildning/motsvarande Kanada/r Colombia gymnasieutbildning/ motsvarande Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarande I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 5 0

151 Kod Land Kod Land KIN KOR KUW LIN MAR MEX MYS NEDA NEDE NOA NOA1 NOA2 NYNOA NOH NON NOR NOS NYZA NYZE OSS PER PGL PGLA PGLE POY PO1 PO2 PO3 PO4 RUM RUMA RUME SCHA SCHE SOM SP SPC SPCA SPCE SYD THA TJE TJEA Kina gymnasieutbildning/motsvarande Korea gymnasieutbildning/motsvarande Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande Libanon gymnasieutbildning/motsvarande Marocko gymnasieutbildning/motsvarande Mexico gymnasieutbildning/motsvarande Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande Norge, Allmänna fag Norge, Allmänfaglig Norge, Allmänfaglig Norge, Vitnemål vidaregående opplärning Norge. Handels och kontorsfag Norge, Naturfaglinje Norge gymnasieutbildning/motsvarande Norge, Samfundsfaglig linje Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande OSS gymnasieutbildning/motsvarande PERU gymnasieutbildning/motsvarande Portugal gymnasieutbildning/motsvarande Portugal gymnasieutbildning/motsvarande Portugal gymnasieutbildning/motsvarande Polen yrkeslinje Polen, Matematisk-fysisk linje Polen, iologisk- kemisk linje Polen, Allmän linje Polen, Humanistisk linje Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande Somalia gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Spanien gymnasieutbildning/motsvarande Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande Thailand gymnasieutbildning/motsvarande Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarande Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./ motsv. TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./ motsvarande TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande TUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande TYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande TYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande UNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarande UNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarande URG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande USA USA gymnasieutbildning/motsvarande US USA gymnasieutbildning/motsvarande USC USA gymnasieutbildning/motsvarande US1 USA gymnasieutbildning/motsvarande USX High school 1 år UUP Utländsk utbildning utan poäng VEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande ÖST Österrike 808 Utomnordisk gymnasieutbildning 809 Utomnordisk gymnasieutbildning 895 Nordisk gymnasieutbildning 896 Finsk gymnasieutbildning 898 Nordisk gymnasieutbildning I L A G A : U T L. F Ö R U T I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G Sid 1 5 1

152 STUDENTEXAMEN (etyg utfärdat t o m 1968) De olika linjerna och grenarna 1954 års gymnasieordning hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social och en språklig gren, latinlinjen med en helklassisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. Ämnena på de olika linjerna framgår av nedanstående uppställning. allmänna linjen latinlinjen reallinjen Social Språklig Halvklassisk Helklassisk iologisk Matematisk Teknisk Studentbetyg kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom svenska t o m högsta svenska svenska svenska svenska svenska svenska engelska ringens kurs engelska engelska engelska latin engelska engelska historia *) samhistoria *) historia *) historia *) grekiska historia *) historia *) hällsk *) matesamhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) matik fysik geografi filosofi tyska latin historia *) matematik matematik fysik kemi matematik franska geografi franska samhällsk *) biologi kemi ellära o biologi filosofi filosofi filosofi fysik mättekn kemi materiallära mekanik etyg för franska tyska franska franska franska tyska flyttn till kemi ritteknik högsta ring projektionslära etyg för tyska matematik geografi tyska tyska tyska franska flyttn till näst fysik biologi biologi geografi geografi geografi kristendom högsta ringen fysik biologi biologi geografi kemi biologi Realexamens matematik matematik betyg eller fysik fysik motsvarande kemi kemi Tillvalsämnen fransk tilläggs- biologi tyska fransk tilläggs- fransk tilläggs- fransk tilläggs- = frivilliga kurs geografi kurs kurs kurs ämnen t o m fysik geografi geografi filosofi geografi filosofi högsta ringen biologi biologi (högst två) Tillvalsämnen tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- = frivilliga kurs kurs kurs kurs ämnen t o m näst högsta ringen *) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära Enligt skolstadgan gällande fram till 19 är: à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceum Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp (i högsta ring) (en komb obligatorisk) Kristendomskunskap 1 tyska, engelska, geografi Kristendomskunskap 1 tyska, franska, geografi Modersmål 2 tyska, engelska, filosofi Modersmål 1 tyska, franska, filosofi Latin 3 engelska, geografi, biologi Engelska 3 franska, geografi, biologi Franska 4 grekiska, tyska Historia m samhällslära 4 tyska, franska, fysik Historia med samhällslära 5 grekiska, engelska Matematik, allmän kurs 5 franska, tyska, kemi 6 greksika, filosofi 6 biologi, fysik, kemi 7 tyska, engelska, matematik 7 matematik spec, fysik, kemi 8 engelska, matematik, fysik 9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev tyska, engelska, biologi efter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringarna/ kretsarna (tilläggsämne) 11 engelska, biologi, kemi I L A G A : S T U D E N T E X A M E N Sid 1 5 2

153 NORMALSKOLEKOMPETENS OLIGATORISKA ÄMNEN PÅ ALLA LINJER Läroämnen: Övningsämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi med hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen) Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språk bytas ut mot ett annat. Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje i båda klasserna, eljest endast i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klassen). SPECIELLA LÄROÄMNEN FÖR RESPEKTIVE LINJER Humanistisk Humanistisk Allmän linje A Allmän linje Reallinje A Reallinje linje A linje Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi iologi m hälsolära Matematik 2 tim Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim iologi m hälsolära (större kurs) iologi m hälsolära (större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen) Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade ut mot tredje språket kurser i hushållsinriktade övningsämnen TILLVALSÄMNEN = frivilliga ämnen (Endast ett tillvalsämne får väljas) Matematik 2 tim Fysik (näst Fysik (näst Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst högsta klassen) högsta klassen) Fysik (näst Tredje språket högsta klassen) högsta klassen) Psykologi Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna dock ej av reallinje med något av följande ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. Även estetisk variant ger normalskolekompetens. OS! Matematik på humanistisk linje och allmän linje A = matematik från reallinje A I L A G A : N O R M A L S K O L E K O M P E T E N S Sid 1 5 3

154 Sida 1 av 2 INTYG Folkhögskola för behörighet till högskolestudier Adress Datum Telefon Webb Plats för logotyp E-post Namn Personnummer Den studerande har vid denna folkhögskola genomgått följande folkhögskolekurser: Kursens namn Kurstid Grundläggande behörighet* Delkrav 1: Omfattning Den studerande uppfyller efter ovanstående folkhögskolekurs/kurser kraven för grundläggande behörighet vad gäller studiernas tidsomfattning. Studieomdöme: Den studerande har erhållit följande sammanfattande studieomdöme: Delkrav 2: Innehåll Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: Svenska 1 Svenska som andraspråk 3 Matematik 1c Svenska 2 Engelska 5 Samhällskunskap 1a1 Svenska 3 Engelska 6 Naturkunskap 1a1 Svenska som andraspråk 1 Matematik 1a Religionskunskap 1 Svenska som andraspråk 2 Matematik 1b Historia 1a1 Övriga särskilda behörigheter** Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande gymnasiala kurser utöver de som intygats ovan: Plats för stämpel Rektors underskrift Namnförtydligande Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013 ILAGA Sid * Förklaringar, se baksidan

155 Förklaringar till INTYG för behörighet till högskolestudier Sida 2 av 2 *GRUNDLÄGGANDE EHÖRIGHET FRÅN FOLKHÖGSKOLA Grundläggande behörighet för högskolestudier, enligt folkhögskolans modell, har den som uppfyller dels ett omfattningskrav, dels ett innehållskrav: 1) Omfattningskravet kan uppnås genom något av följande alternativ - tre år på folkhögskola, - två år på folkhögskola som bygger på minst ett års gymnasiestudier, - två år på folkhögskola som bygger på grundskola och minst 1 års yrkesverksamhet eller - ett år på folkhögskola som bygger på minst två års gymnasiestudie Längden på studierna på folkhögskola varierar beroende på tidigare studie- och arbetslivserfarenhet. Folkhögskolan intygar att omfattningen totalt motsvarar tre års gymnasiestudier. Varje år på folkhögskolan omfattar minst 30 veckors heltidsstudier. 2) Innehållskravet uppnås genom kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasiala kurser Svenska 1, 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 Engelska 5 och 6 Matematik 1 a, b eller c Historia 1a1 Naturkunskap 1a1 Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1a1 Dessa ämnesstudier kan fullgöras på folkhögskola eller inom annan skolform. **SÄRSKILDA EHÖRIGHETER FRÅN FOLKHÖGSKOLA Särskild behörighet har den som deltagit i folkhögskolekurs och inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasiala kurser. Detta gäller även de gymnasiala kurser som för folkhögskolans del ingår i den grundläggande behörigheten. STUDIEOMDÖME På folkhögskolans Allmänna kurs erhåller de studerande som så önskar ett sammanfattande studieomdöme. Studieomdömet avser den studerandes studieförmåga och grundar sig på en gemensam bedömning från all pedagogisk personal. Följande studieomdömen används: Utmärkt studieförmåga (4) Mycket god studieförmåga (3) God studieförmåga (2) Mindre god studieförmåga (1) Följande faktorer beaktas vid omdömessättningen: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Förmåga till analys, bearbetning och överblick Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier Social förmåga Som stöd för omdömessättningen har Folkbildningsrådet fastställt särskilda riktlinjer. Av dessa framgår vilka kriterier som gäller för omdömet Utmärkt studieförmåga. Vidare framgår att genomsnittet av de studieomdömen som sätts på skolan under ett läsår skall ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5%. Genomsnittet beräknas utifrån de siffervärden som anges ovan för respektive skalsteg. Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013 ILAGA Sid 1 5 5

156 ILAGA Sid 1 5 6

157 ILAGA Sid 1 5 7

158 ILAGA Sid 1 5 8

159 ser ILAGA Sid 1 5 9

160 ILAGA Sid 1 6 0

161 ILAGA Sid 1 6 1

162 ILAGA Sid 1 6 2

163 ILAGA Sid 1 6 3

164 Plats för skolans namn SLUTETYG adress m m komplement till avgångsbetyg (eskrivande betyg) Elevens tilltalsnamn Personnummer Waldorfskolornas kursplan WK2 12 Programmets omfattning i poäng Programmets omfattning 2 0 Elevens studieplan Ämne Svenska och dramatik Litteratur och litteraturhistoria Engelska-grundläggande kurs Religionskunskap och livsåskådning Samhällskunskap Idrott och hälsa iologi* Kemi* Fysik* och astronomi Matematik-grundläggande kurs Matematik-fortsättningskurs 1 Matematik-fortsättningskurs 2 Projektiv geometri och utvidgad algebra Engelska-fortsättningskurs Moderna språk Moderna språk Historia Musik och musikhistoria Eurytmi ildkonst och konsthistoria Hantverk Arkitektur och arkitekturhistoria Enskilt årsarbete:... Lokalt tillägg:.... Övriga kurser:.... Ersättningskurser: program Poäng *Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A +... Namnunderskrift/tjänstetitel ILAGA Sid etyg Motsvarande kurs i gymnasieskolan Svenska A+ Engelska A Religionskunskap A Samhällskunskap A Idrott och hälsa A iologi A+ Fysik A Matematik A Matematik Matematik C Engelska Moderna språk, steg 3 Moderna språk, steg 4 Historia A Estetisk verksamhet Projektarbete

165 Plats för skolans namn SLUTETYG adress m m komplement till skriftligt intyg... Datum för utfärdande Efternamn tilltalsnamn Personnummer Waldorfskolornas kursplan WK 12 Programmets omfattning i poäng Elevens studieplan Programmets omfattning Fullständigt program Reducerat program Utökat program Ämne Motsvarande gymn poäng Svenska Svenska och dramatik Litteratur Engelska - grundläggande kurs Engelska - fortsättningskurs Samhällskunskap Religionskunskap och livsåskådning Matematik - grundläggande kurs Matematik - fortsättningskurs 1 Matematik - fortsättningskurs 2 Matematik - fortsättningskurs 3 Projektiv geometri och utvidgad algebra Idrott och hälsa Historia Tyska/Franska- grundläggande kurs Tyska/Franska - fortsättningskurs Fysik * Kemi * iologi * Musik och musikhistoria ildkonst Hantverk Arkitektur och arkitekturshistoria Eurytmi Estetisk-praktiska fortsättningskurser Introduktion språk 3... Lokalt tillägg/praktik Enskilt årsarbete etyg Motsvarande kurs i gymnasieskolan Kurs A + Kurs A Kurs Kurs A Kurs A + Kurs A Kurs Kurs C Kurs D Kurs A Kurs A -språk kursa -språk kurs Kurs A Kurs A * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+.... Namnunderskrift/tjänstetitel ILAGA Sid 1 6 5

166 6. Antag n i n g s p ro c e s s e n Avsnittet berör främst de nationella antagningsomgångarna till vår, sommar och höst. För lokala antagningar kan det vara andra rutiner. Anmälan Enligt Högskoleförordningens 7 kap 4 ska den som vill antas till högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I tid Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit senast sista anmälningsdag. Anmälan som görs via kan göras fram till kl sista dag för anmälan. Infaller sista anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag godtas anmälan som inkommit närmast följande vardag. Anmälan via kan göras senast kl samma dag. är familjemedlem till en medborgare i ett EU/EES-land och har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har uppehållstillstånd i Sverige har ställning som varaktigt bosatt i Sverige har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU/EESland och har uppehållstillstånd i Sverige är student vid en utländsk högskola men genomför en begränsad del av din utbildning vid en svensk högskola inom ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift inte ska tas ut av den mottagande svenska högskolan studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för Sökande behöver inte betala anmälningsavgift om han/hon är registrerad på en utbildning vid ett svenskt lärosäte vid tidpunkten för anmälan. Däremot ska studieavgift betalas. För sent Skälet till att en anmälan inkommit för sent prövas på den sökandes begäran. Om skälen godtas hanteras anmälan som om den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex vara om sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats lämna in anmälan i tid. Skälet ska styrkas med intyg i görligaste mån. Sen anmälan När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att göra en sen anmälan till de flesta program, kurser och kurser inom program. Sökande som är behöriga rangordnas i en särskild urvalsgrupp efter det datum som de sena anmälningarna kom in. Sökande med sen anmälan kan antas först när samtliga i tid inkomna behöriga sökande erbjudits plats. Anmälnings- och studieavgifter Anmälnings- och studieavgifter ska betalas av sökande som inte har medborgarskap i EU / EES-länderna eller Schweiz. Avgifterna införs vid anmälan till utbildningar på grundoch avancerad nivå som startar efter den 31 juli Anmälningsavgiften är 900 svenska kronor. Studieavgifternas storlek beslutas av respektive universitet och högskola. Vissa undantag från kravet på att betala anmälnings- och/ eller studieavgift finns: har permanent uppehållstillstånd i Sverige har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige av andra skäl än studier A n ta g n i n g s p r o c e s s e n Sid Övergångsregler: Om den sökande är student vid ett svenskt universitet eller högskola och har påbörjat en kurs eller ett program före den 1 juli 2011, har den sökande rätt att slutföra kursen eller programmet utan att betala studieavgift. Om studierna inte har slutförts den 31 december 2018 kommer sökande att behöva betala avgift för tiden därefter. Sökande har rätt att antas till en kurs utan att betala avgift förutsatt att kursen påbörjas efter den 1 juni 2011 men avslutas senast den 31 augusti 2011 (avser sommarterminen 2011). Sökande som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och saknar svenskt personnummer måste skicka in dokument som styrker detta. Dokumenten måste vara vidimerade. Medborgare i de nordiska länderna, i ett EU / EES-land eller Schweiz måste styrka sin avgiftsfrihet genom att skicka in dokument som intygar sitt medborgarskap. Medborgarskapet ska styrkas med vidimerade kopior av giltigt pass eller identitetskort eller andra officiellt utfärdade dokument som styrker medborgarskap (t ex personbevis). De vidimerade dokumenten skickas per post till Antagningen, Strömsund. Det är viktigt att handlingarna inkommer senast sista dag för att styrka avgiftsfrihet. Sent inkomna handlingar behandlas endast i mån av tid.

167 Komplettering Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till de meriter som den sökande har skaffat sig före anmälningstidens utgång. Följande kompletteringar får dock göras om kompletteringstid finns angiven: behörighetskompletteringar utbyteskompletteringar tilläggskompletteringar intyg över anställning som påbörjats efter anmäl nings tidens utgång. egäran om komplettering Om en anmälan har brister eller om det är påtagligt att någon uppgift av betydelse saknas ska den sökande upp lysas om detta och ges en möjlighet att komplettera anmälan. Kontrolluppgift/kontrollbesked Kontrolluppgifterna meddelas den sökande vartefter anmälningarna handläggs. Den som gjort en webbanmälan får ett e-postmeddelande när det är dags att gå in på antagning.se för att granska kontrolluppgifterna och den som har gjort en pappersanmälan får kontrollbesked via post. Kontrolluppgifterna redovisar registrerade uppgifter, meri ter och preliminära bedömningar som gäller den sökandes anmälan. Kontrolluppgifterna kan också innehålla information till den sökande om att det är nödvändigt med kompletterande handlingar eller uppgifter för att anmälan ska behandlas korrekt. Sista dag för sådan komplettering framgår av kontrolluppgifterna. Sökande som är bekräftade användare kan följa sin anmälan på antagning.se från och med att sista anmälningsdag har passerats till och med att antagningsomgången avslutas. Dokumentation Alla meriter som åberopas och som har betydelse för antagningen ska dokumenteras genom kopior av betyg, intyg o dyl. Den sökande ska även vara beredd att uppvisa original handling om så krävs. Då utdrag ur betygsdagbok (eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn och personnummeruppgift. Kopior och avskrifter ska vara vidimerade av minst en person. Olika uttr yck för att styrka handlingar Vidimera estyrka till exempel en kopias riktighet. Intygar kopians överensstämmelse med originalet. Attestera Skriftligen intyga riktighet av innehållet i ett dokument. Certifiera har använts som en försvenskning av uttrycket certified true copy. Används på svenska i samband med till exempel ISO-certifiering. Notarisera Försvenskning av uttrycket to notarise det vill säga en Notarius Publicus som bestyrker en kopias riktighet. egreppet finns inte i den svenska ordlistan. Granskning av handlingarna och stickprovskontroller av betygsdokument görs vid varje nationell antagningsomgång. Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan. eslut om antagning kan återkallas. Nationell betygsdatabas UHR (tidigare VHS), fick 1997 i uppdrag av regeringen att utveckla en nationell betygsdatabas för inhämtning, kontroll och lagring av betyg från gymnasieskolan, och vara huvudman för denna. Sedan 1999 har Sveriges gymnasieskolor möjlighet att leverera slutbetyg till databasen. Vuxenutbildningsenheterna har kunnat leverera slutbetyg sedan hösten Från och med våren 2012 har de dessutom möjlighet att leverera betyg i enstaka kurser. Det kostar inget för gymnasieskolorna eller vuxenutbildningen att ansluta sig till betygsdatabasen och de deltar i insamlingen på frivillig basis genom att teckna avtal med UHR. Skolorna har därmed förbundit sig att skicka samtliga betyg som utfärdas under avtalsperioden. De betyg som skolorna skickar skall vara korrekta. Kontroller av betygsfiler görs utifrån Skolverkets föreskrifter om utformning av betygsdokument. En rättssäker leverans av betyg, betygen kommer direkt från skolan, minimerar risken för förfalskningar. Det är också en enklare och mindre kostsam hantering av meriter då betygen kommer på fil direkt från skolan eleven behöver inte skicka post och man reducerar omfattningen av manuell registrering av betyg. etygsdatabasen är inget offentligt register utan betygen i betygsdatabasen blir offentliga först när en anmälan till högskola eller universitet från eleven/den sökande registrerats i antagningssystemet och betyget överförts. Det går inte att begära utdrag ur betygsdatabasen eller begära information om enskilda personers betyg. Efter insamling vidarebefordrar UHR betygsfiler från anslutna skolor till SC. Icke anslutna skolor måste själva skicka in filer till SC. etygsdatabasens hemsida är generellt öppen för inrapportering av betyg följande perioder: 12 december 30 april, 13 maj 19 juni och 15 augusti 2 december På UHRs webbplats kan man se vilka gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheterna som är anslutna till betygs databasen och när de anslöt sig. Det är endast fr o m det år A n ta g n i n g s p r o c e s s e n Sid 1 6 7

168 skolan anslöts sig som slutbetyg kan levereras och överföras till antagningssystemet. Samlade betygsdokument från gymnasiet levereras också men överförs inte till antagningssystemet. Fr.o.m. våren 2012 överförs även enstaka kurser från vuxenutbildningsenheterna från betygsdatabasen till antagningssystemet. Rättelse av slutbetyg i betygsdatabasen I de fall sökande hävdar att betyget inte stämmer i betygsdatabasen ska de sökande kontakta sin skola, då det är skolans ansvar att skicka in ett korrekt betyg. I de fall skolan uppmärksammar att betyget inte stämmer, kontaktar de ansvariga handläggare för betygsdatabasen. I Skollagen (20:800) framgår vad som gäller vid rättelse av skrivfel och liknande förbiseende. egäran om rättelse ska innehålla kopia av det nya slutbetyget och en kopia av rektors underskrivna beslut om rättelse. Vid skrivfel eller liknande ska utfärdandedatum vara detsamma som det felaktiga betyget. Eftersom UHR för statistik bör skolan uppge orsaken till rättelsen. För att underlätta handläggningen på UHR bör skolan även uppge vad som rättats (t ex vilken kurs rättelsen gäller eller om det gäller utökade kurser, utfärdandedatum etc). ehörighetsbevis ehörighetsbevis för grundläggande behörighet till högskolestudier för personer som ska studera utomlands utfärdas av UHR och universitet och högskolor. Dokumentation av utländska gymnasiebetyg evisbördan för äkthetsbevisning av betygshandlingar ligger på den sökande. Kontroll och verifiering av dokumenten ska vid behov ske före registrering. Ett falskt betyg i anmälan ska kunna stoppa vidare behandling av anmälan. Verifiering kan ske genom online-kontroll, kontakt med myndigheter i landet eller att betyget skickas direkt från skolan. Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan. Polisanmälan görs för sökande från EU-, EESländer och sökande som är folkbokförda i Sverige. eslut om antagning återkallas. Dokumentation av utländska akademiska m eriter Äkthetsgranskning av betygshandlingar följer det som fastställts i edömningshandboken för utländska akademiska meriter. Kontroll och verifiering av dokument ska ske före registrering. A n ta g n i n g s p r o c e s s e n Sid edömning av utländska gymnasiebetyg UHR utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden av utländska gymnasiebetyg. e hö righeten uttrycks som kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det påpekas i samtliga behörig hetsbesked att bedömningen är gjord utifrån nu gällande regler. eskedet innehåller personnummer/födelsedatum för kontroll vid eventuell senare anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på denna till anmälan. Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör att handläggningstiden för bedömning av utländska gymnasiebetyg kan vara lång. Sökande bör därför uppmanas att i god tid före anmälan till utbildning skicka sina handlingar för bedömning. Arbetslivserfarenhet Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras framgår av avsnitt Arbetslivserfarenhet. Användarkonto på antagning.se För att kunna göra en webbanmälan och få tillgång till övriga funktioner på sökandewebben krävs ett användarkonto på antagning.se. Sökande med svenskt personnummer skapar ett användarkonto med personnummer. Till de som är folkbokförda i Sverige skickas då en aktiveringskod till folkbok föringsadressen. Användaridentiteten bekräftas genom att aktiveringskoden anges vid endast ett tillfälle. Därefter används personnummer och det lösenord den sökande själv valt. Som bekräftad användare är det möjligt att följa sin anmälan, granska sina kontrolluppgifter, kontrollera sina meriter, ändra personuppgifter samt svara på sitt antagningsbesked. Sökande utan svenskt personnummer har möjlighet att skapa ett användarkonto med inloggning via e-postadress. De har då tillgång till samtliga funktioner på sökandewebben utom att kunna kontrollera sina meriter. De flesta studenter kan logga in via sitt universitets/högskolas studentportal och genom det bli bekräftade användare. Det är möjligt att göra en webbanmälan utan att vara bekräftad användare och det krävs heller ingen aktiveringskod. Antagnings- och urvalsresultat Resultatet av antagningen meddelas den sökande på det sätt som anmälan gjorts. De som gjort en webbanmälan får ett e-postmeddelande att antagningsresultatet finns på antagning.se och de som gjort en pappersanmälan får sitt antagnings besked via post.

169 Sökande som uppfyller kraven för behörighet får besked om antagning och/eller reservplacering. Sökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas detta och stryks från samtliga alternativ. Den som inte uppfyller kraven för särskild behörighet till ett visst sökalternativ stryks från detta alternativ. För antagningsomgångar med svarskrav framgår sista svarsdag av antagningsbeskedet. I antagningsomgångar med två urval och där svarskrav finns får sökande som inte lämnat svar besked om att anmälan strukits i det andra antagningsbeskedet. Svarskrav För antagningsomgångar med två urval måste antagna och reserver bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla inför det andra urvalet genom att svara på antagningsbeskedet. Det kan göras via Antagning.se eller genom att skicka in det svarskort som finns med på antagningsbeskedet (gäller endast de som får sitt antagningsbesked per post). Svar inlämnat via Antagning.se gäller före inskickat svarskort om sökande svarar på båda sätten. Svar ska ha inkommit senast sista svarsdag. Svarskort som inkommer för sent kommer inte att beaktas. Sökande som avstår från utbildningsplats/reservplats ska svara nej. Ej ifyllda svarskort tolkas som nej-svar. Har den sökande endast reservalternativ sker strykning från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 2 högskolepoäng kvarstår. Anstånd eslut om anstånd till utbildning fattas av respektive universitet/högskola dit ansökan ska inlämnas. När den sökande gör en ny anmälan ska beslutet om anstånd bifogas. Särskilda stödåtgärder Personer som har behov av stöd i undervisningen bör i god tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation. Att anlita teckentolk eller anskaffa vissa tekniska hjälpmedel kan ta mycket lång tid. Vid varje universitet/högskola finns en särskild kontakt person för studenter med funktionshinder. Studenter på högskolan kan t ex få lektörshjälp, teckentolk och personlig assistans. Svarsregler ÖVERKLAGANDE Enligt 12 kap 2 Högskoleförordningen får beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildningpå grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap 3 andra meningen eller 28 andra stycket överklagas. Följande svarsregler gäller för höst- och vårterminen samt även för IKHT13 och IKVT14*: Sökande kan bli antagen till 45 poäng och stå kvar som reservplacerad till 165 poäng. Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv till 2 poäng. För MasterHT13 och MasterVT14* gäller följande: Sökande kan bli antagen till 30 poäng och stå kvar som reservplacerad till 90 poäng. Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv till 120 poäng. Till sommartermin kan sökande bli antagen till 23 poäng (endast ett urval). Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överklagas. eslut i samband med antagning, som avser annat än behörighet, får inte heller överklagas. Överklagandet ska ställas till Överklagande nämnden för högskolan (ÖNH) och sändas till Antagningen, Strömsund. Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter det att den klagande tagit del av beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts ändras beslutet och den sökande får ett nytt besked. * Preliminära uppgifter, kan komma att ändras. Str ykningar Sökande som skickar in svarskort som inte överens stämmer med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rubriken Svarskrav, kommer inte att kontaktas för utredning. I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande strykningsmodell: Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng kvarstår. Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Sjuksköterskeskola och Sophiahemmets sjuksköterskehögskola tar slutligt beslut i sina egna överklagandeärenden. Överklagandeskrivelsen ska ställas till Rektor vid aktuell högskola. A n ta g n i n g s p r o c e s s e n Sid 1 6 9

170 Adress och telefon till ÖNH: Överklagandenämnden för högskolan ox STOCKHOLM Tfn: Fax: Ett önskemål från Överklagandenämnden för att vinna tid är att högskolorna skickar kopia av sitt yttrande till sökande och informerar den sökande om att synpunkter i ärendet ska vara ÖNH tillhanda senast inom en vecka. Textförslag: Du har överklagat ett beslut fattat av NN. Rutiner för hantering av överklaganden i NyA NN har till Överklagandenämnden för högskolan skick- Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas. UHR omfördelar ärendet till respektive högskola. Om högskolan för sin omprövning av beslutet och yttrande till ÖNH önskar information utöver de som framgår i NyA lämnar UHR efter uppmaning från respektive högskola ytterligare kommentarer. at bifogat yttrande. Om du har några kompletterande upplysningar att lämna, ska du meddela dessa till Överklagandenämnden senast xxxx-xx-xx. preliminär Tidplan för nationella antagningsomgångar MASTER HT13 ST 2013 IKHT 2013 MASTER vt14 HT 2013 IKVT 2014 VT 2014 Webbanmälan öppnar 21 februari 15 mars 16 september Sista anmälningsdag 15 mars 15 april 15 oktober 15 januari 15 augusti Meddelande om kontrolluppgifter 20 mars 11 april maj juni november Sista kompletteringsdag 1 februari 20 juni/5 juli * 2 december Antagningsbesked 1 slutet av april slutet av mars mitten av juli början av december 30 juli 20 december Antagningsbesked 2 början av augusti början av januari Sista svarsdag ST Sommartermin HT Hösttermin VT Vårtermin * 21 juni slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminsslut t o m 21 juni. 5 juli avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från I och E som avslutas efter 21 juni. A n ta g n i n g s p r o c e s s e n Sid 1 7 0

171 7. AR ETSLIVSER FAREN HET Dessa regler tillämpas för beräkning av arbetslivserfarenhet för behörighet enligt övergångsregeln för 25:4-or. Om inga specifika krav anges tillämpas även dessa regler för beräkning av yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet och i samband med bedömning av reell kompetens. All arbetslivserfarenhet medräknas oavsett längd. Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete i Sverige eller utomlands i anställning, i eget företag eller som fri yrkesutövare, med vård av barn eller annan anhörig, som au pair, genom värnpliktstjänstgöring eller motsvarande. Arbetslivserfarenhet godtas fr o m det kalenderår då sökande fyller 16 år. Arbetslivserfarenhet parallellt med studier i gymnasieskolan, inklusive lärlingsutbildning, godtas inte. Vid bedömning av grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation kan arbetslivserfarenhet tillgodoräknas tidigast efter det att han/hon normalt skulle ha lämnat gymnasiet. För sökande som är 35 år eller äldre vid anmälningstillfället görs en generös bedömning av arbetslivserfarenheten. Om sökande inte kan styrka arbetslivserfarenhet godtas bristande dokumentation. Halvtid Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 tim/vecka, för halvtid alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker, sjukvårdsarbete, se vidare under respektive område). Kravet på minst halvtidssysselsättning kan uppfyllas genom flera samtidiga arbeten om arbetstiden sammanlagt uppgår till minst halvtid. Timanställning/oregelbunden t jänstgöring Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela perioden. Om den totala perioden ger ett genomsnitt som understiger halvtid kan man istället räkna med de ev kortare perioder som uppgår till minst halvtid för att ett så positivt resultat som möjligt ska komma den sökande tillgodo. Tjänstgöringsintyg Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänstgöringsintyg. Om omfattningen inte framgår av intyget tolkas det som heltid om det verkar rimligt. Vid deltidsarbete och timanställning måste arbetets omfattning alltid framgå av intyget. Anställningsbevis Anställningsbevis godtas inte som intyg utom vid pågående anställning vid arbete som påbörjats efter 1 januari inför höstterminen och 1 juli inför vårterminen. Pågående anställning Anställning som pågår vid anmälningstillfället godkänns t o m respektive under förutsättning att den beräknas pågå till detta datum och att det i övrigt verkar rimligt. Intyg om pågående anställning måste vara daterat tidigast 1/1 inför en höstantagning och tidigast 1/7 inför en vårantagning. Särskilda regler för vissa typer av arbete ALU Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex månader godtas som arbetslivserfarenhet. eredskapsarbete eredskapsarbete godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet. Det diakonala året Inom svenska kyrkan förekommer utbildning, kallad det diakonala året, där en del av tiden innehåller teori och en del praktiktjänstgöring. Denna tid godtas i sin helhet som arbetslivserfarenhet. Liknande verksamhet finns även inom frikyrkorna. edömning får göras i varje enskilt fall. Doktorandtjänst Doktorandtjänst godtas enligt regler för arbetslivser farenhet. Utgörs främst i form av anställning på institutionen. De flesta doktorander är sedan 1997/98 anställda för forskarstudier i 2 4 år. Tjänstledighet, sjukdom Tid när sökande varit tjänstledig eller långtidssjukskriven frånräknas den aktuella perioden. Av praktiska skäl frånräknas inte kortare perioder. A R ETS L I V SER FA REN H ET Sid 1 7 1

172 Eget företag Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas genom intyg från t ex kommunal myndighet, företagarförening, revisor eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes verksamhet och arbetsförhållanden), eventuellt kompletterat med utdrag ur länsstyrelsens handelsregister. Elevassistent Se Lärarassistent. Elitidrott Utövande av elitidrott godtas endast om det föreligger ett anställningsförhållande och övriga krav för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet uppfylls. Lärartjänstgöring Vid lärartjänstgöring som pågått sammanhängande under hel termin på minst halvtid anses anställningen ha pågått i 6 månader. Arbetslivserfarenhet medges då för en vårtermin under perioden 1 januari till 30 juni och för en hösttermin 1 juli till 31 december. Då lärartjänstgöringen inte pågått hela terminen godtas endast den faktiska tjänstgöringstiden (lov medräknas inte). Vid beräkning av sysselsättningsgraden för lärartjänst göring gäller följande veckotimmar: långtidsvikariat heltid = 19 vt långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt korttidsvikariat (timanst.) heltid = Feriearbete och arbete under terminstid Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan godtas endast under tid för sommarlov. Arbete parallellt med studier inom andra skolformer godtas. Frilansarbete Frilansarbete måste styrkas genom intyg t ex från upp dragsgivare eller liknande som känner till sökandes verksamhet och dess omfattning. hösttermin vårtermin aug 40 t jan 60 t sep 80 t feb 80 t okt 80 t mar 80 t nov 80 t apr 80 t dec 60 t maj 80 t jun 40 t 340 t Fängelsetid Den sökande kan endast tillgodoräkna sig faktisk arbetslivserfarenhet under fängelsetid eller under s k frigång med arbete utanför fängelset. Arbetsförhållandet måste styrkas med intyg. Instegsjobb Instegsjobb finns från och med Anställningen ska vara kopplad till studier i svenska för invandrare, sfi, och den anställde måste ha fyllt 20 år. Arbetet kan vara på heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsad anställning. Kyrkomusiker Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka. Lärarassistent Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis 75 %. I annat fall ska det framgå av intyget. 420 t halvtid = halva antalet arbetade timmar. Praktik Praktik som ingår i gymnasieutbildning (motsvarande) godtas inte som arbetslivserfarenhet. Den praktik (minst nio månader) som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2-årig teknisk linje ingick inte i utbildningen och godtas alltså som arbetslivserfarenhet på vanligt sätt. Praktik som ingår i annan utbildning, t ex högskole utbildning/ky-utbildning, godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet oavsett om praktiken varit avlönad eller inte. Praktiken måste dokumenteras antingen i utbildningsbevis eller genom separat intyg. Praktikplats Arbetsplatsförlagd utbildning för ungdomar år godtas som arbetslivserfarenhet. Arbetets omfattning kan variera. Varje period omfattar högst 6 månader. Om perioden är längre har den övergått till vanlig anställning. Sandöskolan istånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan o dyl jämställs med militär/civil grundutbildning under totalförsvarsplikt (värnplikt) och godtas som arbetslivserfarenhet. A R ETS L I V SER FA REN H ET Sid 1 7 2

173 Sjukvårdsarbete Olika anställningsformer: gr 1 a = heltid, tillsvidareanst. gr 1 b = deltid, tillsvidareanst. gr 2 = timanställning eller kortare månads anställning (högst 3 mån) t ex semestervikarie. Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är 145 tim/mån. Totalförsvarsutbildning All militär och civil utbildning godtas som arbetslivs erfarenhet. Vård av syskon Vård av syskon godtas som arbetslivserfarenhet om övriga vuxna i familjen arbetar och barnet (under tio år) inte har plats i barnomsorgen och den sökande inte studerar eller har annat arbete. Ett anställningsförhållande bör råda. Värnpliktstjänstgöring All militär utbildning såsom värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst godtas som arbetslivserfarenhet. Ungdomslag Gäller ungdomar år. Arbetet omfattar oftast % då det enligt bestämmelserna ska kombineras med studier på halvtid. Har upphört och ersatts av ungdomsplats, se nedan. Ungdomsplats För ungdomar år. Ska kombineras med studier i någon omfattning, varför arbetets omfattning kan variera. Ungdomspraktik Gäller ungdomar under 25 år. Varje period omfattar högst 6 månader. Utbildning Utbildning som utgör ett mer eller mindre obligatoriskt inslag i anställningen ska inte frånräknas, t ex veckors utbildning av vårdbiträden. Utbildningstiden för post kassör, tulltjänsteman och arbetsförmedlare godtas p g a den speciella anställningsformen. Äldre polisutbildning som ej är högskolebaserad godtas också som arbetslivserfarenhet. Utlandstjänstgöring Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas. Vård av annan person Vård av person som p g a sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, ska styrkas genom intyg av läkare, distriktssköterska, kommunal nämnd eller liknande. Av intyget ska framgå personens behov av vård samt omfattningen av arbetet. Vård av barn Vård av barn fram till den dagen barnet fyller år godtas. Styrks genom egen uppgift samt personbevis för sökande och barnet. A R ETS L I V SER FA REN H ET Sid 1 7 3

174 8. Gym n as i e skola Den reformerade gymnasieskolan Gy11 infördes höstterminen 2011 och inom kommunal gymnasial vuxenutbildning Vux12 höstterminen För elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser. Den första stora kullen med examen från gymnasieskolan kommer i juni etyg från komvux kommer redan som komplettering till anmälan till högskoleutbildning med start vårterminen Gymnasieskola 2011 Gy11 Gymnasieskola 2011 Gy11 är indelad i 18 nationella program. Studierna avslutas med en gymnasieexamen. etygsdokumentation Sex högskoleförberedande program Ekonomprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Elev som avslutat sina gymnasiestudier med examen erhåller ett examensbevis. Hur examensbevis ska utformas finns beslutat i SKOLFS 2011:145 för gymnasieskolan och SKOLF 2012:9 för komvux. I en gymnasieexamen får endast Gy11/Vux12-kurser med betyg i skala AF ingå. Se vidare Skolverkets föreskrifter om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen, SKOLFS 2011:196. Elev som avslutat sina gymnasiestudier utan examen erhåller Studiebevis, SKOLFS 2011:148. etyg i enstaka betyg redovisas i Utdrag ur betygskatalog, SKOLFS 2012:21 för gymnasieskolan och SKOLFS 2012:88 för komvux. Tolv yrkesprogram arn- och fritidsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ny betygsskala Examen En ny betygsskala AF införs. AE är godkända betyg, F är underkänt. En högskoleförberedande examen omfattar 2 0 gymnasiepoäng. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 13, alternativt svenska som andraspråk 13), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. A = 20 = 17,5 C = 15 D = 12,5 E = F=0 Grundläggande behörighet För grundläggande behörighet krävs Examen från ett högskoleförberedande program, se nedan. Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande måste också styrka godkänt betyg i svenska 23 och engelska 6. Folkhögskola Ändringar som påverkas av Gy11, se kapitel om Skolformer. G Y M N A SIES K O L A Sid En yrkesexamen omfattar 2 0 gymnasiepoäng. Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven ska dessutom ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även ha godkända betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom de programgemensamma karaktärsämnena.

175 Kommunal gymnasial vuxenutbildning Vux12 Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12kurser fr o m den 1 juli Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen kan utfärdas. En högskoleförberedande examen omfattar gymnasiepoäng. Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 13, alternativt svenska som andraspråk 13), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt minst 4 gymnasiepoäng. etyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleföreberedande program. En yrkesexamen omfattar gymnasiepoäng. Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 2 gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs. En yrkesexamen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt gymnasiepoäng i varje ämne och betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. Gemensamt för Gy11 och Vux 12 Särskild behörighet områdesbehörigheter Kraven förs särskild behörighet anges i områdesbehörigheter, se Högskoleverket föreskrifter (HSVFS 2011:, 2011:11 kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs föreskrifter). Lägst betyg E krävs i kurser för särskild behörighet. Meritvärde eräkning av meritvärde etyg i samtliga kurser som ingår i en examen räknas. etyget i gymnasiearbetet räknas inte. etyg i kurser som inte ingår i examen (utökade) medräknas om den krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. etyg i kurser som sökande kompletterat för särskild behörighet medräknas, behörighetskomplettering. Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik läggs till jämförelsetalet. Högre betyg i en kurs ersätter ett lägre betyg i sammakurs som ingår i gymnasieexamen, utbyteskomplettering. Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng än de som ingår i examen räknas de kurser som ger bästa meritvärde (utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). Komplettering med betyg som inte ingår i examen medräknas inte i jämförelsetalet, tilläggskomplettering. Meritpoäng för meritkurser Meritpoäng Sökande får tillgodoräkna meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. Lägst betyg E krävs. Högre betyg ger inte fler meritpoäng. Sökande kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. För motsvarande kunskaper ges inte meritpoäng utan endast då sökande har godkänt betyg i de kurser som kan ge meritpoäng. Meritpoäng för moderna språk max 1,5 meritpoäng Språk 1 Moderna språk 3 ger meritpoäng. Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Moderna språk 5 ger meritpoäng. Sökande kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt betyg i Moderna språk 3 och 4. Om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet krävs Moderna språk 4 och 5 för 1,5 meritpoäng. Språk 2 Moderna språk 2 i ett ytterligare modernt språk ger meritpoäng förutsatt att sökande redan uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng. Med moderna språk menas inte svenska, engelska, eller modersmål. Meritvärdet utgörs av ett jämförelsetal där sökandes betyg värderas samt av meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik. G Y M N A SIES K O L A Sid 1 7 5

176 Meritpoäng för engelska max 1,0 poäng ehörighetskomplettering Sökande med gymnasieexamen Komplettering med kurs som inte ingår i examen läggs till och betyget medräknas i jämförelsetalet. Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Meritpoäng för matematik max 1,5 meritpoäng meritpoäng en kurs som ligger en nivå över vad som krävs för behörighet 1,0 meritpoäng två nivåer utöver vad som krävs för behörighet 1,5 meritpoäng tre nivåer utöver vad som krävs för behörighet. Matematik specialisering ger meritpoäng om sökande inte redan uppnått 1,5 meritpoäng. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Komplettering med kurs för särskild behörighet som inte ingår i slutbetyg (motsv) läggs till och betyget medräknas i jämförelsetalet. etyg i ny Gy11/Vux12-kurs som krävs för att sökande ska nå 2 2 gyp eller 90% medräknas inte i jämförelsetalet. Meritpoängskomplettering En förutsättning är att specialiseringskursen ligger på en kursnivå över behörighetskraven eller att den innebär en breddning på samma kursnivå som behörighetskraven. Matematik 5 1,0 meritpoäng (max 1,5) Sökande med gymnasieexamen Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng än de som ingår i examen räknas de kurser som ger bästa meritvärde (utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). etyg i kursen som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet. Exempel matematik 5: 1,0 meritpoäng om sökande har matematik 5 och söker en utbildning där matematik 4 krävs för särskild behörighet. 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs för behörighet och sökande har betyg i matematik 4 () och 5 (1,0) Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Sökande som inte har 2,5 meritpoäng i sitt slutbetyg kan komplettera med Gy11/Vux12-kurser för meritpoäng i moderna språk, engelska och matematik. Gy11/Vux-kurserna omvandlas till motsvarande äldre kurs, och meritpoängen beräknas enligt äldre regler. Urval Sökande med gymnasieexamen ingår i betygsurvalet i I/ II. Den som kompletterat en yrkesexamen i svenska och engelska för grundläggande behörighet ingår i I. Regeringen har aviserat en egen urvalsgrupp för sökande med gymnasieexamen fr o m 2014 och under en övergångsperiod. Någon förordningsändring finns ännu inte beslutad (jan 2013). Utbyteskomplettering Komplettering med Gy11/Vux12-kurser Sökande som uppfyller grundläggande behörighet enligt äldre bestämmelser kan komplettera med Gy11/Vux12kurser. Så här omvandlas betygen vid meritvärderingen: Slutbetyg/Examen Avgångsbetyg A ,5 4,5 C 15 4 D 12,5 3,5 E 3 F 0 0 G Y M N A SIES K O L A Sid Sökande med gymnasieexamen Sökande som kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i samma kurs. Det lägre betyget ersätts med högre betyget. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) Sökande kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i motsvarande Gy11/Vux12-kurs. Det gäller betyg i äldre kurser som kan jämföras/valideras och ingå med en enligt Skolverkets jämförelselista. Det gäller bara om jämförelse avser betyg i en äldre kurs mot nytt högre betyg i en Gy11/ Vux12-kurs. I kurser som inte finns med i förteckningen måste sökande för att höja sitt betyg pröva i samma kurs. Prövning inom komvux kan göras före 1 juli Se utbytestabellen för Gy11/Vux 12-kurser.

177 T illäggskomplettering Sökande med gymnasieexamen etyg i Gy11/Vux12-kurs som inte ingår i examen med räknas endast om kursen krävs behörighet eller kan ge meritpoäng. Se ovan. etyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig medräknas som tilläggskomplettering. Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar) etyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig medräknas som til läggskomplettering. Slutbetyg för elev som läst Gy11/Vux12-kurser I ett slutbetyg kan det ingå blandat betyg i äldre kurser med bokstavsbetyg och Gy11/Vux12-kurs med betyg i skala AF. Hur betyg i Gy11/Vux12-kurser får ingå i slutbetyg finns reglerat i SKOLFS 2012:92. I föreskriften finns också förtecknat vilka Gy11/Vux12-kurser som kan som kan ingå i slutbetyg som kärnämneskurs. Jämförelse av meritpoäng för examen och slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg Engelska Examen Engelska 6 Meritpoäng max 1, Slutbetyg/samlade betygsdokument/ mellanår Engelska Meritpoäng max 1,0 Engelska 7 1,0 Engelska C* (EN1203) 1,0 Meritpoäng max 1,5 1,0 Slutbetyg/samlade betygsdokument/ mellanår Matematik Matematik C Matematik D Matematik E Meritpoäng max 1,0* ---- Meritpoäng max 1,5 ** 1,0** ** Slutbetyg/samlade betygsdokument/ mellanår Moderna språk steg 3 Moderna språk steg 4*** Moderna språk steg 5 alt steg 2 eller högre i ytterligare ett språk* Meritpoäng max 1,5 1,0 1,5 *Om engelska /6 krävs för behörighet ger Engelska C/7 meritpoäng Matematik Examen Matematik 2 a-c Matematik 3 b-c Matematik 4 Matematik 5 Matematik specialisering * meritpoäng per kurs Moderna språk Examen Moderna språk 3 Moderna språk 4 Moderna språk 5 alt språk 2 eller högre i ytterligare ett språk* *gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng ** För meritpoäng krävs betyg i respektive kurs ***Sökande med steg 4 får alltid max 1,0 om steg 3 krävs för behörighet G Y M N A SIES K O L A Sid 1 7 7

178 Gymnasieskola -11 programstruktur i jämförelse med Gy2000 Yrkesprogram Gymnasiegemensamma ämnen Högskoleförberedande program Gymnasiegemensamma ämnen Gy 2000 program Kärnämnen Programgemensamma karaktärsämnen Inriktningar Programgemensamma karaktärsämnen Karaktärsämnen, inriktning och valbara kurser Inriktningar Programfördjupning Programfördjupning Projektarbete Gymnasiearbete Gymnasiearbete Individuellt val Individuellt val G Y M N A SIES K O L A Sid Individuellt val

179 Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:); SFS 2011:20 Utkom från trycket den 20 september 2011 utfärdad den 8 september Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:)1 dels att 7 kap. 18 a ska upphöra att gälla, dels att 7 kap. 8, 18 och 25 samt bilaga 3 ska ha följande lydelse. 7 kap. 8 2 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3. I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som avses i 9 ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet. Meritkurser är 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 2. fördjupning i ämnet engelska, och 3. fördjupning i ämnet matematik. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1 Förordningen omtryckt 1998:3. Senaste lydelse av 7 kap. 18 a 2007: Senaste lydelse 2006:53. 3 Senaste lydelse 2007: Senaste lydelse 2006:53. 1 SFS Sid 1 7 9

180 SFS 2011:20 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser. På regeringens vägnar JAN JÖRKLUND 2 SFS Sid Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet)

181 SFS Sid 1 8 1

182 SFS Sid 1 8 2

183 ilaga 35 SFS 2011:20 PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV ETYG OCH MERITVÄRDERING AV ETYG I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 andra stycket och 18 första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International accalaureate. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International accalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 första stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande. etygsgrupp: I. sökande med betyg från gymnasieskolan, betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, II. sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. 5 Senaste lydelse 2011: SFS Sid 1 8 3

184 SFS 2011:20 Folkhögskolegrupp: sökande med studieomdöme från folkhögskola. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till. Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan Siffervärde 4. etygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: F 0 E,0 D 12,5 C 15,0 17,5 A 20,0 etygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler. etyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser 4 SFS Sid etyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna 1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, 2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9, eller

185 3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 och ger meritpoäng enligt 8. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. SFS 2011:20 Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. etyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv () meritpoäng, b) lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, c) lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv () meritpoäng, d) lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv () meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b, e) lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng, f) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 811 eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv () meritpoäng och om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f, g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv () meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g, h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i g ger en halv () meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h, i) lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en halv () meritpoäng, j) lägst betyget E i Matematik specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 811 eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv () meritpoäng. Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst SFS Sid 1 8 5

186 9. områdesbehörigheter Högskoleverket har föreskrivit (HSVFS 2011:1) om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och till vilken examen res pektive områdesbehörighet gäller. En områdesbehörighet består av kurser (motsv) som krävs för särskild behörighet och i förekommande fall kurser som kan ge meritpoäng (områdeskurser). Områdesbehörigheterna redovisas i tre avsnitt 1 3. Avsnitt 1 Områdesbehörigheter gällande för ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011, Gy11, samt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012, Vux12. Humaniora/Juridik/Teologi eteendevetenskap/ekonomi/ Samhälls v etenskap Områdesbehörighet A1 ehörighetskurser Meritkurser Områdesbehörighet A4 Historia 1b Meritkurser enligt 7 ehörighetskurser Meritkurser alternativt kap. 18 högskoleför Matematik 3b alternativt Meritkurser enligt 7 kap. Historia 1a1 + 1a2 ordningen (1993:) Matematik 3c 18 högskoleförord Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 1b ningen (1993:) alternativt alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Områdesbehörighet A2 Områdesbehörighet A5 ehörighetskurser Meritkurser ehörighetskurser Meritkurser Moderna språk Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 2a Meritkurser enligt aktuellt språk 3 18 högskoleförord alternativt 7 kap. 18 hög ningen (1993:) Matematik 2b skoleförordningen alternativt (1993:) Arkitektur/Naturresurser Matematik 2c Samhällskunskap 1b Områdesbehörighet A3 alternativt ehörighetskurser. Meritkurser Samhällskunskap Matematik 3b Meritkurser enligt 7 kap. 1a1 + 1a2 alternativt 18 högskoleförord Matematik 3c ningen (1993:) Naturkunskap 2 Undervisning Samhällskunskap 1b alternativt Områdesbehörighet A6 Samhällskunskap 1a1 + 1a2 ehörighetskurser Meritkurser (iologi 1 +Fysik 1a Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + alternativt 18 högskoleförord Kemi 1 ersätter Samhällskunskap ningen (1993:) Naturkunskap 2) 1a1 + 1a2 1 Senaste lydelse HSVFS 2011:1 ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 8 6

187 Områdesbehörighet A6 a ehörighetskurser för undervisningsämnet iologi ehörighetskurser Meritkurser iologi 2 Naturkunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. Kemi 1 alternativt 18 högskoleförord Matematik 3b Naturkunskap 1a1 + 1a2 ningen (1993:) alternativt Matematik 3c Samhällskunskap 1b alternativt ehörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, His Samhällskunskap toria, Juridik och Religions kunskap 1a1 + 1a2 Historia 1b (iologi 1 + Fysik 1a alternativt Historia 1a1 + 1a2 alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ehörighetskurser för undervisningsämnena Fysik och Tek ersätter Naturkunskap 1b nik (i gymnasieskola) alternativt Fysik 2 Naturkunskap 1a1 + 1a2) Matematik 4 ehörighetskurser för undervisningsämnet Företagseko Områdesbehörighet A6 b nomi ehörighetskurser Meritkurser Matematik 3b Matematik 2a Meritkurser enligt 7 kap. alternativt alternativt 18 högskoleförordningen Matematik 3c Matematik 2b (1993:) alternativt ehörighetskurser för undervisningsämnena Geografi och Matematik 2c Psykologi Naturkunskap 1b Matematik 2a alternativt alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2 Matematik 2b Samhällskunskap 1b alternativt alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 1a1 + 1a2 ehörighetskurs för undervisningsämnet Grekiska (iologi 1 + Fysik 1a alter Klassisk grekiska språk och kultur 2 nativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkun ehörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa skap 1b alternativt Natur Idrott och hälsa 2 kunskap 1a1 + 1a2) eller motsvarande kunskaper Matematik 2a Områdesbehörighet A6 c alternativt ehörighetskurser Meritkurser Matematik 2b Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap. alternativt alternativt 18 högskoleförordningen Matematik 2c Samhällskunskap (1993:) Naturkunskap 2 1a1 + 1a2 (iologi 1 + Fysik 1a alternativt Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande Fysik 1b1 + 1b2 + behörighetskurser beroende på den sökandes val av Kemi 1 undervisningsämne eller undervisningsämnen. ersätter Naturkunskap 2) ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 8 7

188 ehörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Fysik/Matematik/Teknik iologi 1 Kemi 2 Områdesbehörighet A7 Matematik 4 ehörighetskurser Meritkurser Fysik 1b1 Meritkurser enligt 7 kap. ehörighetskurs för undervisningsämnet Latin alternativt 18 högskoleförord Latin språk och kultur 2 Fysik 1a ningen (1993:) Matematik 2a ehörighetskurs för undervisningsämnet Matematik alternativt Matematik 4 Matematik 2b alternativt ehörighetskurser för undervisningsämnet Moderna språk Matematik 2c Moderna språk aktuellt språk 3 Områdesbehörighet A8 ehörighetskurser för undervisningsämnet Modersmål ehörighetskurser Meritkurser Modersmål 2 Fysik 2 Meritkurser enligt 7 kap. eller motsvarande kunskaper Kemi 1 18 högskoleförord Matematik 3c ningen (1993:) ehörighetskurser för undervisningsämnena Naturkunskap och Teknik (i grundskolans årskurs 79) Områdesbehörighet A9 Matematik 3b ehörighetskurser Meritkurser alternativt Fysik 2 Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 3c Kemi 1 18 högskoleförord Naturkunskap 2 Matematik 4 ningen (1993:) (iologi 1 + Fysik 1a alternativt Områdesbehörighet A Fysik 1b1 + 1b2 + ehörighetskurser Meritkurser Kemi 1 iologi 1 Meritkurser enligt 7 kap. ersätter Fysik 2 18 högskoleförordning Naturkunskap 2) Kemi 2 en (1993:) Matematik 4 ehörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskun skap Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c Samhällskunskap 2 ehörighetskurs för undervisningsämnet Teckenspråk Svenskt teckenspråk för hörande 3 eller motsvarande kunskaper ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 8 8

189 Farmaci/Medicin/Naturresurser/Na turvetenskap/ Odontologi/Omsorg/ Vård Områdesbehörighet A11 Områdesbehörighet A15 ehörighetskurser Meritkurser Idrott och hälsa 1 Meritkurser enligt 7 kap. Matematik 2a 18 högskoleförord alternativt ningen (1993:) ehörighetskurser Meritkurser Matematik 2b iologi 2 Meritkurser enligt 7 kap. alternativt Fysik 1a 18 högskoleförord Matematik 2c alternativt ningen (1993:) Naturkunskap 2 Fysik 1b1 + 1b2 Samhällskunskap 1b Kemi 2 alternativt Matematik 4 Samhällskunskap 1a1 + 1a2 (iologi 1 + Fysik 1a Områdesbehörighet A12 ehörighetskurser Meritkurser alternativt Fysik 1b1 + iologi 2 Meritkurser enligt 7 kap. 1b2 + Kemi 1 ersätter Fysik 1a 18 högskoleförord Naturkunskap 2) alternativt ningen (1993:) Fysik 1b1 + 1b2 Kemi 2 Matematik 3b alternativt Matematik 3c Områdesbehörighet A13 ehörighetskurser Meritkurser iologi 2 Meritkurser enligt 7 kap. Fysik 2 18 högskoleförord Kemi 2 ningen (1993:) Matematik 4 Områdesbehörighet A14 ehörighetskurser Meritkurser Matematik 2a Meritkurser enligt 7 kap. alternativt 18 högskoleförord Matematik 2b ningen (1993:) alternativt Matematik 2c Naturkunskap 2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 (iologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2) ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 8 9

190 Avsnitt 2 Områdesbehörigheter för kurser enligt kursplaner som infördes i 2000/2001 resp 1992/1994. Meritpoäng för om rådeskurser gäller för alla kurser med bokstavsbetyg och införs till utbildning som påbörjas efter maj månads utgång För s k mellanårsprogram (ämnesbetyg med kurser) och kurser från gymnasial vuxenutbildning med sifferbetyg kommer områdeskurser att införas för utbildning som påbörjas efter maj månads utgång Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet 1 ehörighetskurser Historia A Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Filosofi A Filosofi 0,25 Historia Historia Historia C Kultur och idéhis toria Kultur och idéhis toria Latin A Latin med allm. språkkunskap Pedagogiskt ledar skap Pedagogiskt ledar skap Psykologi A Psykologi 0,25 Religionskunskap Religionskunskap 0,25 Rättskunskap Rättskunskap 0,25 Samhällskunskap Samhällskunskap Svenska C Svenska C 0,25 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Modersmål (om annat språk än det som tagits i anspråk ovan) Språk kultur samhälle Svenska C Svenska C Teckenspråk för hörande, steg 1 Teckenspråk A Merit poäng 0,25 Arkitektur/Naturresurser Områdesbehörighet 3 ehörighetskurser Matematik C Naturkunskap Områdesbehörighet 2 Samhällskunskap A iologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+ Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng ild och form fördjup ild och form ning iologi iologi 0,25 Fysik Fysik Företagsekonomi Företagsekonomi ehörighetskurser Geografi Geografi 0,25 Aktuellt språk Steg 3 Hållbart samhälls byggande Kemi Kemi Konstruktion A Teknologi Miljökunskap Miljökunskap Naturbruket och miljön Miljö - och naturvård Samhällskunskap Samhällskunskap Småföretagande A Småföretagande 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Engelska Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Affärskommunikation Affärskommunika engelska tion engelska Merit poäng 0,25 Affärskommunikation Affärskommunika moderna språk tion fr/ty/sp 0,25 Grekiska A Grekiska Latin A Latin med allm. språkkunskap Litteratur och littera turvetenskap 0,25 >> ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 0

191 eteendevetenskap/ekonomi/ Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 ehörighetskurser Engelska Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Psykologi 0,25 Samhällskunskap Samhällskunskap Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livs villkor och sociali sation Matematik C Samhällskunskap A Områdeskurser Undervisning Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Företagsekonomi Företagsekonomi Marknadsföring Marknadsföring Mediekommunika tion C Mediekommunika tion Praktisk marknads föring Handel och admini stration Samhällskunskap A Redovisning och beskattning Redovisning och beskattning Områdeskurser Rättskunskap Rättskunskap 0,25 Samhällskunskap Samhällskunskap Småföretagande A Småföretagande 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Teknikutveckling och företagande Teknologi A Områdesbehörighet 5 ehörighetskurser Matematik Samhällskunskap A Områdeskurser Områdesbehörighet 6 ehörighetskurser Engelska Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idé historia Kultur och idéhistoria Mediekommunika tion A Mediekommunika tion Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledar skap Pedagogiskt ledar skap Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap Samhällskunskap Skapande verksam het ild och form A Svenska C Svenska C 0,25 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation iologi A iologi A Virtuella miljöer Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Programmering C/C++ Filosofi A Filosofi 0,25 Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt Människor i behov av stöd arn och ungdomar med behov av sär skilt stöd Naturkunskap Naturkunskap Omvårdnad Omvårdnad Psykiatri Omvårdnad psykiatri Psykologi A Psykologi 0,25 >> ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 1

192 Områdesbehörighet 6 a Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng ehörighetskurser Samhällskunskap Samhällskunskap Engelska Skapande verksam het ild och form A Naturkunskap A Samhällskunskap A Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livs villkor och socialisa tion Virtuella miljöer Programmering C/C++ Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idé historia Mediekommunika tion A Mediekommunika tion Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledar skap Pedagogiskt ledar skap Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap Samhällskunskap Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Skapande verksam het ild och form A Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Svenska C Svenska C Filosofi A Filosofi 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria Programmering C/C++ Mediekommunika tion Virtuella miljöer Mediekommunika tion A Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledar skap Pedagogiskt ledar skap Områdesbehörighet 6 b Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap (utom när Samhälls kunskap är ett behörighetskrav) Samhällskunskap (utom när Samhälls kunskap är ett behörighetskrav) ehörighetskurser Skapande verksam het ild och form A Naturkunskap A Samhällskunskap A Svenska C Svenska C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Områdeskurser Virtuella miljöer Programmering C/C++ Områdesbehörighet 6 c ehörighetskurser Engelska Samhällskunskap A Områdeskurser 0,25 Engelska Matematik Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Filosofi A Filosofi 0,25 Kultur och idéhistoria Kultur och idé historia Mediekommunika tion A Mediekommunika tion Människan socialt och kulturellt Människan socialt och kulturellt Pedagogiskt ledar skap Pedagogiskt ledar skap Psykologi A Psykologi 0,25 >> ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 2

193 Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande ehörighetskurs för undervisningsämnet Modersmål behörighetskurser beroende på den sökandes val av Modersmål eller motsvarande kunskaper undervisningsämne eller undervisningsämnen. ehörighetskurser för undervisningsämnena Teknik ehörighetskurser för undervisningsämnet iologi (i grundskolans årskurs 79) och Naturkunskap iologi Matematik C Kemi A Naturkunskap Matematik C (iologi A + Kemi A + ehörighetskurs för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Fysik A motsvarar Juridik och Religionskunskap Naturkunskap A + ) Historia A ehörighetskurs för undervisningsämnet Psykologi ehörighetskurser för undervisningsämnena Teknik Matematik (i gymnasieskola) och Fysik Fysik ehörighetskurser för undervisningsämnet Samhälls Matematik D kunskap Matematik ehörighetskurs för undervisningsämnet Företagsekonomi Samhällskunskap Matematik C ehörighetskurs för undervisningsämnet Teckenspråk ehörighetskurs för undervisningsämnet Geografi Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande Matematik kunskaper ehörighetskurs för undervisningsämnet Grekiska Grekiska Fysik/Matematik/Teknik ehörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Områdesbehörighet 7 Idrott och hälsa eller motsvarande kunskaper Matematik ehörighetskurser Naturkunskap Fysik A (iologi A + Matematik Kemi A + Fysik A motsvarar Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Fartygsbefäl Fartyg drift ehörighetskurser för undervisningsämnet Kemi Fysik Fysik iologi A Kemi A Kemi A Kemi Maskinbefäl Fartyg underhåll Matematik D Miljö och säkerhet Fartyg säkerhet Naturkunskap Naturkunskap Svenska C Svenska C 0,25 Naturkunskap A + ) ehörighetskurs för undervisningsämnet Latin Latin ehörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik D ehörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3 ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 3

194 Områdesbehörighet 8 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng ehörighetskurser Hus och anläggnings byggnad yggkunskap Fysik Kemi A Kemi Kemi Matematik D Kemi breddning 0,25 Konstruktion A Teknologi Kvalitetsteknik Teknologi industri 0,25 Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 Programmering Programmering asic/pascal 0,25 0,25 Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng iologi A iologi A iologi breddning iologi 0,25 Svenska C Svenska C Teknikutveckling och företagande Teknologi A Virtuella miljöer Programmering C/C++ CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Datorkommunikation Datakommunikation Fordonsvård och service Fordonsteknik grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hus och anläggnings byggnad yggkunskap Kemi Kemi Kemi breddning 0,25 Konstruktion A Teknologi Kvalitetsteknik Teknologi industri 0,25 Medicinsk elektronik Medicinsk elektro nik 0,25 Programmering Programmering asic/pascal 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Teknikutveckling och företagande Teknologi A Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng iologi iologi 0,25 Virtuella miljöer Programmering C/C++ iologi breddning 0,25 CAD-teknik A CAD/CAM-teknik 0,25 Datorkommunikation Datakommunikation Fordonsvård och service Fordonsteknik grundkurs Fysik breddning Teknologi C 0,25 Fysik Hus och anläggnings byggnad yggkunskap Kemi A Kemi breddning 0,25 Matematik E Konstruktion A Teknologi Kvalitetsteknik Teknologi industri 0,25 Områdesbehörighet 9 ehörighetskurser Områdeskurser Områdesbehörighet ehörighetskurser iologi A Fysik Kemi Matematik E Områdeskurser Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Programmering Programmering asic/pascal 0,25 iologi A iologi A Svenska C Svenska C 0,25 iologi breddning iologi 0,25 CAD/CAM-teknik 0,25 Teknikutveckling och företagande Teknologi A CAD-teknik A Datorkommunikation Datakommunikation Virtuella miljöer Fordonsvård och service Fordonsteknik grundkurs Programmering C/C++ Fysik breddning Teknologi C 0,25 >> ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 4

195 Farmaci/Medicin/Naturresurser/ Naturvetenskap/Odontologi Områdesbehörighet 13 ehörighetskurser iologi Områdesbehörighet 11 Fysik ehörighetskurser Kemi iologi Matematik D Fysik A Områdeskurser Kemi Matematik D Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Områdeskurser iologi breddning 0,25 Djursjukvård Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Djursjukvård Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor iologi breddning 0,25 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Fysik Fysik Kemi breddning 0,25 Fysik breddning Teknologi C 0,25 Omvårdnad Omvårdnad Kemi breddning 0,25 Psykologi A Psykologi 0,25 Omvårdnad Omvårdnad Svenska C Svenska C 0,25 Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Områdesbehörighet 14 Områdesbehörighet 12 ehörighetskurser iologi ehörighetskurser Fysik A iologi Kemi Fysik A Matematik D Kemi Matematik C Områdeskurser Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng iologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor Fysik Fysik Fysik breddning Teknologi C 0,25 Kemi breddning 0,25 Omvårdnad Omvårdnad Psykologi A Psykologi 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkes miljöer iologi breddning 0,25 Fysik Fysik Kemi breddning 0,25 Miljökunskap Miljökunskap Miljöteknik Miljökunskap energi 0,25 Naturbruket och miljön Miljö och naturvård Svenska C 0,25 Svenska C ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 5

196 Områdesbehörighet 15 Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng ehörighetskurser Kemi Kemi Matematik Kemi breddning 0,25 Naturkunskap (alternativt Fysik A, Kemi A och iologi A) Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledar skap Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap Samhällskunskap Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng Social omsorg Social omsorg Svenska C Svensk C 0,25 Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkes miljöer Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö yrkesliv 0,25 asmaskin körning Handredskap och verktyg 0,25 iologi iologi 0,25 iologi breddning 0,25 Djurkunskap Djurkunskap 0,25 Djursjukvård Djursjukvård Fysik Fysik Fysik breddning Teknologi C 0,25 Kemi Kemi Kemi breddning 0,25 Områdesbehörighet 17 ehörighetskurser Idrott och hälsa A Matematik Naturkunskap (alternativt Fysik A, Kemi A och iologi A) Samhällskunskap A Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng iologi iologi 0,25 iologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livfrågor Fysik Fysik Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 Idrott och hälsa Idrott och hälsa 0,25 Kemi Kemi Kemi breddning 0,25 Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledar skap Naturkunskap (alternativt Fysik A, Kemi A och iologi A) Psykologi A Psykologi 0,25 Samhällskunskap A Samhällskunskap Samhällskunskap Specialidrott A Specialidrott A Svenska C Svensk C 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation Utveckling, livsvillkor och socialisation Naturbruket och miljön Miljö och naturvård Projekt och före tagande Företagsekonomi A 0,25 Svenska C Svenska C 0,25 Omsorg/Vård Områdesbehörighet 16 ehörighetskurser Matematik Områdeskurser Kursplaner 2000/2001 Kursplaner 1992/1994 Merit poäng ild och form, fördjup ning ild och form iologi iologi 0,25 iologi breddning 0,25 Etik och livsfrågor Etik och livfrågor Fysik Fysik Fysik breddning Teknologi C 0,25 Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25 >> ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 6

197 Områdesbehörigheter för ä ldre g y mnasieformer Avsnitt 3 Områdesbehörigheter för ämnen/etapper på gymnasienivå. Områdesbehörigheten består endast av behörighetskurser. Någon meritpoäng ges inte. Kurser på program i Ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på gymnasieskolan och gymnasieskolnivå inom kom inom gymnasial vuxen munala och statliga vuxen utbildning utbildningen Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet 1 Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N Historia etapp 2 Samhällskunskap A (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap etapp 2 Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 2 Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser -språk eller tre årskurser Aktuellt språk etapp 3 lägst C-språk kurs C-språk Engelska etapp 3 Engelska Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Arkitektur/Naturresurser Områdesbehörighet 3 Matematik C Samhällskunskap A Matematik tre årskurser SENT eller två Matematik etapp 3 Naturkunskap årskurser Te Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik (alternativt Fysik etapp 3, Kemi kurs A och iologi tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 och iologi kurs A) eller en årskurs TeKe och iologi två årskurser N) etapp 2) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp 2 två årskurser från treårig linje eteendevetenskap/ekonomi/samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 Engelska Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 5 Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo Matematik etapp 2 Samhällskunskap A EkDu Samhällskunskap etapp 2 Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 7

198 Undervisning Områdesbehörighet 6 Engelska Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp 2 Engelska etapp 3 två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 6 a Engelska Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Natur Engelska etapp 3 Naturkunskap A kunskap två årskurser HSSoKo- Ep eller en årskurs E Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst Samhällskunskap etapp 2 Naturkunskap etapp 2 två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 6 b Engelska Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 Naturkunskap A två årskurser MuSo- EkDu Naturkunskap etapp 2 Samhällskunskap A Naturkunskap två årskurser HSSoKo- Ep eller en årskurs E Samhällskunskap etapp 2 Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 6 c Engelska Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Engelska etapp 3 Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller Samhällskunskap etapp 2 minst två årskurser från treårig linje Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervis ningsämne eller undervisningsämnen. ehörighetskurser för undervisningsämnet iologi iologi iologi två årskurser N iologi etapp 2 Kemi A Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller Kemi etapp 3 en årskurs TeKe Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 ehörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N Historia etapp 2 (med alternativt ämne) MuSoEp A ehörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i gymnasieskola) och Fysik Fysik Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 ehörighetskurser för undervisningsämnet Företagsekonomi Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 ehörighetskurser för undervisningsämnet Geografi Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 två årskurser MuSo- EkDu ehörighetskurser för undervisningsämnet Grekiska Grekiska Grekiska en årskurs H ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid Grekiska

199 ehörighetskurser för undervisningsämnet Idrott och hälsa Idrott och hälsa eller Idrott tre årskurser HSENT eller ehörighetskravet kunde motsvarande kunskaper Idrott två årskurser från tvåårig linje inte uppfyllas inom vuxen Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller utbildningen Naturkunskap två årskurser MuSo- EkDu Matematik etapp 2 (iologi A + Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T (alternativt Fysik etapp 3, Fysik A motsvarar Natur eller en årskurs TeKe och iologi två årskurser N) Kemi etapp 3 och kunskap A + ) iologi etapp 2) ehörighetskurser för undervisningsämnet Kemi iologi A iologi två årskurser N iologi etapp 2 Kemi Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller Kemi etapp 3 Matematik D en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT ehörighetskurser för undervisningsämnet Latin Latin Latin två årskurser H Latin ehörighetskurser för undervisningsämnet Matematik Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 ehörighetskurser för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser -språk eller lägst C-språk kurs tre årskurser C-språk Aktuellt språk etapp 3 ehörighetskurser för undervisningsämnet Modersmål Modersmål eller mot Hemspråk Hemspråk svarande kunskaper ehörighetskurser för undervisningsämnena Teknik (i grundskolans årskurs 79) och Naturkunskap Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3 Naturkunskap Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 (al (iologi A +Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T ternativt Fysik etapp 3, Kemi Fysik A motsvarar Natur eller en årskurs TeKe och iologi två årskurser N) etapp 3 och iologi etapp 2) kunskap A + ) ehörighetskurser för undervisningsämnet Psykologi Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 två årskurser MuSo- EkDu ehörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 Samhällskunskap två årskurser MuSo- EkDu Samhällskunskap etapp 3 Samhällskunskap tre årskurser HSN ehörighetskurser för undervisningsämnet Teckenspråk Teckenspråk för höran ehörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje ehörighetskravet kunde inte de steg 3, Teckenspråk i gymnasieskolan C-språk kurs eller uppfyllas inom vuxenutbild ningen motsvarande ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 1 9 9

200 Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Fysik A Fysik treårskurser NT Fysik etapp 3 Matematik Matematik en årskurs HSENTTe eller Matematik etapp 2 två årskurser MuSoEkDu Områdesbehörighet 8 Fysik Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N Fysik etapp 4 Kemi A eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Kemi etapp 3 Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 Fysik Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi A Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik E eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 9 Matematik tre årskurser NT Områdesbehörighet iologi A iologi två årskurser N iologi etapp 2 Fysik Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik E eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi Områdesbehörighet 11 iologi iologi två årskurser N iologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs Kemi etapp 3 Matematik D TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT Områdesbehörighet 12 iologi iologi två årskurser N iologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik C eller en årskurs TeKe Matematik etapp 3 Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Områdesbehörighet 13 iologi iologi två årskurser N iologi etapp 2 Fysik Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik D eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 2 0 0

201 Områdesbehörighet 14 iologi iologi två årskurser N iologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 Matematik D eller en årskurs TeKe Matematik etapp 4 Matematik tre årskurser NT Områdesbehörighet 15 Matematik Matematik en årskurs HSENTTe Matematik etapp 2 Naturkunskap eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik (alternativt Fysik etapp 3, Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 och iologi kurs A) eller en årskurs TeKe och iologi två årskurser N) iologi etapp 2) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje Samhällskunskap etapp Samhällskunskap A eller minst två årskurser från treårig linje Omsorg/Vård Områdesbehörighet 16 Matematik Matematik en årskurs HSENTTe Matematik etapp 2 Naturkunskap eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik (alternativt Fysik etapp 3, Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T Kemi etapp 3 och iologi kurs A) eller en årskurs TeKe och iologi två årskurser N) iologi etapp 2) Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje Samhällskunskap etapp 2 eller minst två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 17 Idrott och hälsa A Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig Kravet på idrott kunde inte Matematik linje uppfyllas inom vuxenutbild Naturkunskap Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo ning (alternativt Fysik kurs A, EkDu Matematik etapp 2 Kemi kurs A och iologi Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 kurs A) tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T alternativt Fysik etapp 3 och Samhällskunskap A eller en årskurs TeKe och iologi två årskurser N) iologi etapp 2 och Kemi Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst etapp 3 två årskurser från treårig linje Samhällskunskap etapp 2 ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 2 0 1

202 Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala studier under perioden hösten 1992 hösten För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 hösten Kurs eller kurser Program iologi kurs A och kurs eller Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark vatten och Naturkunskap kurs luft, Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Matematik Kurs eller Kemi kurs A Industriprogrammet med kursernaclikström och 1-fas växelström, Växelströmc3-fas, Elektronik-grundkurs, Kemi process A, Kemi-process, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljöprocess Matematik kurs eller Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Matematik kurs Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växel ström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Matematik kurs Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växel ström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Fysik kurs A Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1-fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopter service och underhåll samt Flygsystemteknik Naturkunskap kurs A + Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs, Omvårdnad A och omvårdnad Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli Matematik kurs Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industripro grammet med kurserna Ellära A, Ellära samt Växelström 3-fas Fysik kurs A Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industri programmet med kurserna Ellära A, Ellära samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker samt flygelektronik Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi process eller Energiprogrammet med kursen Energi iologi kurs A + Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturkunskap kurs A + Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grund kurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 2 0 2

203 HSVFS 2011: Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexa men som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:) och bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet Utbildning som leder till agronomexamen Områdesbehörigheter för avsnitt 1 (avdelning A i HSVFS 2011:) A3 eller A11 Områdesbehörigheter för avsnitt 2 och 3 (avdelning, C och D i HSVFS 2011:) 3 eller 14 apotekarexamen A13 13 arbetsterapeutexamen A14 16 arkitektexamen A3 3 audionomexamen A14 16 biomedicinsk analytikerexamen A12 12 brandingenjörsexamen A9 9 civilekonomexamen A4 4 civilingenjörsexamen A9 eller A 9 eller dietistexamen A14 16 djursjukvårdarexamen A14 15 hippologexamen A14 15 hortonomexamen A11 14 högskoleingenjörsexamen A8 8 juristexamen A1 1 jägmästarexamen A11 14 lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14 landskapsingenjörsexamen A14 15 lantmästarexamen A14 15 logopedexamen A14 16 läkarexamen A13 13 förskollärarexamen och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och utbildning som grundlärarexamen med in riktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan A6 a 6a A6 b 6b A6 c 6c ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 2 0 3

204 Utbildning som leder till Områdesbehörigheter för avsnitt 1 (avdelning A i HSVFS 2011:) Områdesbehörigheter för avsnitt 2 och 3 (avdelning, C och D i HSVFS 2011:) optikerexamen A13 13 ortopedingenjörsexamen A8 8 psykologexamen A5 5 receptarieexamen A11 11 röntgensjuksköterskeexamen A14 16 sjukgymnastexamen A15 17 sjukhusfysikerexamen A sjuksköterskeexamen A14 16 sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen A7 7 sjökaptens- och styrmansexamen A7 7 skogsmästarexamen A14 15 skogsteknikerexamen A14 15 socionomexamen A5 5 studie- och yrkesvägledarexamen A6 6 tandhygienistexamen A14 16 tandläkarexamen A13 13 tandteknikerexamen A14 16 trädgårdsingenjörsexamen A14 15 veterinärexamen A13 13 ILAGA: OMRÅDESEHÖRIGHET Sid 2 0 4

205 . ilagor Högskoleförordningen 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar 7 kap. T illträde till utbildningen kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på är behörig till högre utbildning, eller grundnivå eller avancerade nivå, genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfa Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som renhet eller på grund av någon annan omständighet har vänder sig till nybörjare, förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven vänder sig till andra än nybörjare, i första stycket 3. Förordning (20:2020). Tillträde till utbildning på avancerad nivå Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov 1 Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad använts. Förordning (20:700). eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förord ning (2006:53). 6 Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i 2 För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläg svenska som behövs. Högskoleverket får meddela närmare gande behörighet och dessutom den särskilda behörighet föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som kan vara föreskriven. Förordning (2006:53). som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år 3 Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som om undantag från något eller några behörighetsvillkor. behövs. Förordning (2006:53). En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att 7 Har upphävts genom förordning (2007:644). tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighets villkoren. Förordning (2006:53). Särskild behörighet 8 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara 4 Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den sig utbildningen. Kraven får avse ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget nationella eller specialutformade program eller motsva besked om antagning såsom högskolans beslut. Förord rande kunskaper, och ning (2006:53). 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av bety delse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. T illträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till ny b örjare Särskild behörighet har också den som genom svensk el Grundläggande behörighet av någon annan omständighet har förutsättningar att till 5 /Träder i kraft I: / godogöra sig utbildningen. Förordning (2006:53). ler utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 9 De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasiesko områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörig lan eller inom gymnasial vuxenutbildning, heter består av behörighetskurser och sådana meritkurser 2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gym som avses i 18. ehörighetskurser är de kurser i ett nasial vuxenutbildning samt har lägst betyget E i de kurser visst ämne som ställs som krav enligt 8 första stycket 1. i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, anges i 8 första stycket 2. Förordning (2007:666). ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 5

206 9 a Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka 15 Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge områdesbehörigheter som skall finnas. att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 och Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet fördela platserna på grundval av någon eller några av de ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall urvalsgrunder som anges i 12. Ett medgivande skall gälla för andra utbildningar än de som avses i a. avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förord Förordning (2007:666). ning (2006:53). a Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken 16 En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningspro 13. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte gram som vänder sig till nybörjare och som leder till en kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förord anges i 12 och om sökanden genom tidigare utbildning, ning (examensordningen). arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar 11 Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge för utbildningen. Förordning (2006:53). att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 första stycket än de som följer av Urval förtur den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. 17 Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybör Förordning (2006:54). jare får högskolan utan hinder av 12 och 13 ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Urval urvalsgrunder Förordning (2006:53). 12 Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är Urval betyg 1. betyg, 18 Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20, och i bilaga urvalsgrunder som avses i 23. I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörig Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels hetskurser som avses i 9 ingå meritkurser. Merit kurser genom prov, intervjuer eller genom lottning. Urval genom är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gym prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning nasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och använts. Förordning (20:700). som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på Urval platsfördelning särskild behörighet. 13 Vid urval till en utbild ning skall platserna fördelas Meritkurser är som följer: 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, 2. fördjupning i ämnet engelska, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högsko 3. fördjupning i ämnet matematik, och leprovet, och 4. kurser i andra ämnen än 1 3 som är särskilt värdefulla 3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning 23 bestämda urvalsgrunderna. eller en specialisering (områdeskurser). Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grund Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värde val av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga ring av betyg. Förordning (2007:666). sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Hög skoleverket meddela föreskrifter om i vilken av de grupper 18 a Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall områdeskurser enligt 18 tredje stycket 4 som för varje ske. Förordning (2007:666). områdesbehörighet skall vara meritkurser. Förordning (2007:666). 14 Vid antagning till en utbildning som leder till en konst närlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 fördela samtliga platser på grundval av sådana andra sär skilda prov som avses i 23 1, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12. Förordning (2006:53). ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 6

207 19 Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad be Särskild behörighet har också den som genom svensk eller tyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av utländsk utbildning skall anses motsvara i förhållande till någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodo de krav som anges i 5 första stycket 1 och 2. Förordning göra sig utbildningen. Förordning (2006:53). (2007:666). Urval Urval högskoleprovet 26 Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. 20 För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett ge Urvalsgrunder är mensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta 1. betyg, fram provet. De högskolor som skall använda provet som 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20, urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan 3. tidigare utbildning, och mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt 4. urvalsgrunder som avses i 23. till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra provtillfället. Förordning (2006:53). stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras. 21 Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad avgift på 3 kronor i samband med anmälan till provet. som anges i 12 tredje stycket. Förordning (2006:53). Förordning (2006:53). 27 En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26. Urval av högskolan bestämda urvalsgrunder Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan 23 En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som, bestämma urvalsgrunder bestående av anges i 26 och om sökanden genom tidigare utbildning, 1. andra särskilda prov än högskoleprovet, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och för utbildningen. Förordning (2006:53). 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förord ning (2006:53). Tillträde till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet T illträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare. Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som Grundläggande behörighet 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfa har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet renhet eller på grund av någon annan omständighet har enligt 5 och 6. förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket Särskild behörighet 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna 25 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara för en sådan examen men examensbevis på grund av sär helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra skilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning sig utbildningen. Kraven får avse (2006:53). 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsva 29 Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram rande kunskaper, som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av bety eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven delse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 som skall ställas. första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbild ningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:53). ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 7

208 30 Grundläggande behörighet till annan utbildning på Högskoleförordningen avancerad nivå än som avses i 28 och 29 har den som Ikraftträdande- och övergångs b estämmelser genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 första stycket 2. Förordning (2006:53). 1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i Särskild behörighet ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förord 31 De krav på särskild behörighet som ställs skall vara ningen (2006:54) om ändring i högskoleförordningen helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra och i övrigt den 1 januari sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordning 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av bety en och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel delse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. serna till förordningen (2006:54) om ändring i högskole Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket förordningen ska tillämpas första gången vid antagning som skall ställas. till utbildning som börjar efter den 31 maj I övrigt Särskild behörighet har också den som genom svensk eller ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodo göra sig utbildningen. Förordning (2006:53). 3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har Urval fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller special 32 Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27. utformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial Förordning (2006:53). vuxenutbildning. Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörig 33 Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda het för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller fall besluta att den som är antagen till utbildning på grund utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska nivå eller avancerad nivå vid högskolan anses ha grundläggande behörighet till utbildning som 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om an 7 kap. 7 i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller stånd och om studieuppehåll. Förordning (2006:53). detta dock längst till och med den 31 december (Kommentar: Sista meningen avser 25:4). 5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare. Förordning (2008:433). Högskoleverket får meddela föreskrifter om att även äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 8

209 Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg Högskoleförordningen ilaga 3 sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förord ningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 andra stycket och 18 första stycket vissa bestämmelser om hur platser Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i ska värderas. 7 kap. 5 första stycket 1 eller 2. Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola. betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europasko sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en lan (European baccalaureate), utbildning som leder fram sökande räknas endast en gång per mängd. till International accalaureate, åländsk gymnasieutbild ning och gymnasieutbildning vid utländska (internationella) Mängd i: sökande i grupp I eller grupp II skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssven Mängd ii: sökande i grupp III ska barn och ungdomar. Mängd iii: sökande i grupp IV Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European 2. Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska baccalaureate), utbildning som leder fram till International platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behö accalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasie riga sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska utbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag andel ska tillföras grupp I. till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Meritvärdering av betyg Grupp A 3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas Platsfördelning på grundval av betyg de betyg som den sökande åberopar för behörighet och 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 första därefter skall poäng för meritkurser läggas till. stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper. Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller Grupp I: sökande med specialutformat program i gymnasieskolan betyg från gymnasieskolan, och betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två Siffervärde tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial 4. etygen som ingår i ett fullständigt program från gym vuxenutbildning. nasieskolan skall ges följande siffervärden: Icke godkänd (IG) 0 Grupp II: Godkänt (G) sökande med betyg från gymnasieskolan i kombina Väl godkänt (VG) 15 tion med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i Mycket väl godkänt (MVG) 20 kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 0 9

210 etygsvärde e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytter 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete ligare ett språk ger en halv () meritpoäng, om den skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. har fått meritpoäng enligt d eller e, Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en kurs som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasie poäng. f) lägst betyget Godkänt i Engelska ger en halv () meritpoäng, g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv () meritpoäng, h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behö Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal righet enligt 7 kap eller, om sådant krav inte har 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 krävs för ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras med 2 0, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet skall anges med två decimaler. grundläggande behörighet ger en halv () meritpoäng, i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger en halv () meritpoäng, etyg i behörighetskurser 7. etyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 och som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasiesko j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst gymnasiepoäng och som ingår i områdes behörigheten ger en halv () meritpoäng, lan skall meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfat betygsvärdet skall, för att få jämförelsetalet i stället för tar gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehö vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gym righeten ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den nasiepoäng som har meritvärderats. sökande inte redan har fått en halv () meritpoäng etyg som inte avser behörighetskurser och som inte enligt k. ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas enligt 4 och 5. Sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg i så 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med dana meritkurser som anges i 7 kap. 18 tillgodoräknas slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. som meritpoäng. För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda be tygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 3. jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k. Meritvärdering av betyg Grupp och C (enligt övergångsregler) För meritpoäng grupp se 14 s etyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: De sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en som har endast bokstavsbetyg halv () meritpoäng, b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en halv () meritpoäng, om den sökande kan få merit 1. etygen på de kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: poäng enligt a, c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en Icke godkänd (IG) 0 (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpo Godkänd (G) äng enligt a eller b, Väl godkänd (VG) 15 d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en Mycket väl godkänd (MVG) 20 halv () meritpoäng, om den sökande kan få merit poäng enligt b eller c, 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet erhålls. ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 1 0

211 3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas: special arbetet som ingår i slutbetyget divideras med det Icke godkänd 0 antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som Godkänd 3 ingår i slutbetyget, varvid det s k jämförelsetalet erhålls. e Väl godkänd 4 tygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa Mycket väl godkänd 5 medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelse talet eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen. Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsva Jämförelsetalet anges med två decimaler. rande skall ersättas av ett betyg som den sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. 4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i I fråga om kurser tillämpas 5. etygspoängen anges med fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår två decimaler. Förordning (1998:3). i slutbetyget. 5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersät tas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre. De sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg 6. Vad som sägs i 1 5, med undantag av vad som sägs om specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg. 7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med a) sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan, b) avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieför ordningen (1992:394), och c) motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbild ning. Den s k betygspoängen används. Den utgörs av medelvär det av följande betyg: a) betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom idrott/idrott och hälsa, b) betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygs poängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, c) betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, och d) betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala kurser, om det höjer betygspoängen. ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid 2 1 1

212 ilaga 4 /Träder i kraft I: / Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är följande: ÄMNESKOMINATIONER FÖR LÄRARUTILDNING 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur äm nesgrupp 2, 3 eller 4, 2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 andra stycket vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. 2. Grundskolans årskurs 79 Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 79 delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna språk, 3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, 4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, och 5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskole poäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. musik och slöjd, 3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk, 4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskun skap, 5. biologi, fysik, kemi och teknik, 6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svens ka som andraspråk och teckenspråk, och 7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 79 är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnes grupp 4, 6 eller 7, 3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7, 4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller ämnesgrupp 5, och 5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik. 3. Gymnasieskolan Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psy kologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik, 5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater. ILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Sid Förordning (20:544).

213 ILAGA Sid 2 1 3

214 ILAGA Sid 2 1 4

215 ILAGA Sid 2 1 5

216 ILAGA Sid 2 1 6

217 ILAGA Sid 2 1 7

218 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan Inledning Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar tillgodoräknande. Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella, dvs. den kompetens som personen har formella betyg på. I högskoleförordningen uttrycks förändringen i 7 kap. 4 punkt 6: Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning. och 7 kap. 7 andra stycket: Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna. Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge. ILAGA Sid

219 Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor) arbete med att validera reell kompetens. Definitioner Formell behörighet De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i högskoleförordningens sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21 resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av: grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygsdokument (slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser. Motsvarandebedömning En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska utbildningar och i några fall via test. En förteckning över motsvarande utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker. Reell kompetens Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella kompetensen prövas i samband med att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval av sin reella kompetens är lika mycket behörig som en person som har fått sin behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte förknippas med undantag (7 kap. 4 punkt 6 och 7 högskoleförordningen). Undantag Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag. 3 I L A G A Sid 2 1 9

220 Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan 1. ehörighet 1.1 Åldersgräns En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna 1.2 ehörighetsbedömning i samband med en anmälan till en utbildning När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas. 1.3 ehörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från en antagningsomgång En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin hand Förhandsbesked Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked. Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta. I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller. ILAGA Sid

221 1.3.2 Tillvägagångssätt Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till. Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs. hur man ansöker om förhandsbesked vad man skall bifoga ansökan när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till hur länge ett förhandsbesked är giltigt 1.4 Nationell giltighet Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av andra högskolor ehörighet för viss utbildning Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll. 2. Tillgodoräknande En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 högskoleförordningen). Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknande. 2.1 Förhållandet tillgodoräknande behörighetsbedömning En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte 5 ILAGA Sid 2 2 1

222 gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att få ett tillgodoräknande prövat. 2.2 Tillgodoräknandeordning I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet. 2.3 Tillgodoräknande betyg Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte. 2.4 Examensbevis I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet. 2.5 Nationell giltighet Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt. 2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra prövningen saknas. 3. Dokumentation Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa. Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid. ILAGA Sid

223 3.1 Dokumentation i Ladok ehörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem. Av dokumentationen skall det framgå vad prövningen gäller, personens kompetens, hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts, vad prövningen resulterade i, 4. Anmälningsmaterial I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med anmälan till högskolan vad man bifogar sin anmälan vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till hur man får besked om resultatet av prövningen hur man ansöker om förhandsbesked vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om förhandsbesked när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de anmälningstillfällen som materialet gäller hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till giltighetstiden för ett förhandsbesked hur man som student ansöker om tillgodoräknande I7 LAGA Sid 2 2 3

224 ILAGA Sid 2 2 4

225 ILAGA Sid 2 2 5

226 ILAGA Sid 2 2 6

227 ILAGA Sid 2 2 7

228 ILAGA Sid 2 2 8

229 ILAGA Sid 2 2 9

230 ILAGA Sid 2 3 0

231 ILAGA Sid 2 3 1

232 ILAGA Sid 2 3 2

233 ilaga Utdrag ur PM från Arbetsutskottet för Expertgruppen för studieadministrativa frågor om anmälningstider från läsåret 2012/2013 och framåt, 9 november 2011 Expertgruppen för studieadministrativa frågor diskuterade vid sammanträde huruvida det vore möjligt att i rekommendationer frångå den del av rekommendationer om anmälningstider från läsåret 20/11 och framåt (REK 2009:1) som avsåg utlysande av engelskspråkig utbildning på studera.nu:s engelskspråkiga webbplats i andra antagningsomgångar än omgångar med sista anmälningsdag 15:e januari (utbildning med start hösttermin) respektive 15:e augusti (utbildning med start vårtermin). En enig expertgrupp beslutade föreslå gruppens presidium att utforma förslag till SUHF:s styrelse i denna del. akgrunden till rekommendationen var att det inte var möjligt att på annat sätt än just genom utbildningens språk svenska eller engelska avgöra när ansökan och antagning skulle ske. Expertgruppen hade tidigare försökt att föreslå olika tidpunkter för sökande med meriter från svensk högskola och sökande med utländska meriter, men kunnat konstatera att detta enligt bl a sektorns tillsynsmyndighet och annan juridisk expertis inte var möjligt. Antalet sökande till engelskspråkig utbildning har minskat markant som konsekvens av avgiftsplikten för sökande och studenter som inte kommer från EU27 och EES-området fr o m höstterminen Antalet sökande är hanterbart i relation till tidigare läsår. Det är en ambition bland svenska lärosäten att också öka antalet sökande från länder inom EU27 och EES-området och dessa sökande har inte nödvändigtvis samma behov av tidiga antagningsbesked på samma sätt som sökande från tredje land även om naturligtvis tidsaspekten är en väsentlig faktor i beslut om mobilitet också för denna grupp. Det ska dock understrykas att de lärosätesinterna processerna måste ses över och att reviderade rekommendationer i denna riktning har stor betydelse för hur informationen utformas avseende målgrupper m m och att det i vissa delar bygger på ett ökat risktagande i planeringshänseende på lärosätesnivå. Denna rekommendation innebär att REK 2009:1 utgår utom för rekommendationen avseende sista dag för anmälan till sommarkurs. ILAGA Sid 2 3 3

234 ILAGA Sid 2 3 4