Bedömnings handboken. för antagning till högskoleutbildning

Transkript

1 edömnings handboken för antagning till högskoleutbildning

2 Produktion Universitets- och högskolerådet, UHR Layout & Original irgitta Klingsäter Foto Olle Melkerhed

3 edömningshandboken 2013/2014 Under våren 2013 kommer den digitala bedömningshandboken att presenteras. Någon tryckt upplaga för 2013 kommer alltså inte utan detta något uppdaterade pdf-dokument finns tillgänglig tills vidare. Målgruppen för bedömningshandböcker är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning. Vår strävan är att göra innehållet lättläst. Under arbetsåret kan du följa vårt kontinuerliga arbete genom protokollen från bedömningshandboksgruppens möten, vilka du hittar på UHRs webbplats, för NyA användare, bedömningshandböcker. Där hittar du också den e-postadress, till vilken synpunkter och frågor på innehållet i handböcker kan sändas. edömningshandboken är framtagen och bearbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och den utgör, vid sidan om högskoleförordning och Högskoleverkets föreskrifter, underlaget för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram bedömningshandböcker för utländsk förutbildning på gymnasial nivå samt för grundläggande behörighet för program på avancerad nivå liksom riktlinjer för verifiering av meriter för kurser och program på avancerad nivå. Dessa två senare delar av bedömningshandböcker nås via UHRs webbplats, Vi som arbetar med de tre bedömningshandböckerna är: Lena Andersson, Umeå universitet Katarina Forssner, Uppsala universitet Stefan Haglund, Linnéuniversitetet, (vice ordförande) Joakim Hall, Malmö högskola André Hesselbäck, Uppsala universitet Cecilia Johansson, Linköpings universitet Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet Lisbeth Lidjan, Universitets- och högskolerådet, UHR Karin Sikström, Mälardalens högskola, (ordförande) Mårten Sommelius, Lunds universitet Elisabeth Svensk, Universitets- och högskolerådet, UHR Cecilia George, Universitets- och högskolerådet, UHR Kerstin Alverholt, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Elisabet äckström, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad Petra rundell, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare Lotten Delin, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare De tre bedömningshandböckerna utgör grund för den överenskommelse, som UHR har med universitet och högskolor, som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. De utgör därmed norm för den lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser måste framgå av respektive antagningsordning. För bedömningshandboksgruppen Karin Sikström

4 innehåll 1. behörighet ehörighet för studier på grundnivå...6 Grundläggande behörighet...6 Gymnasieexamen... 6 Slutbetyg från gymnasieskolans program...6 Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning...6 Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning...7 Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvux...7 Folkhögskola...7 Reell kompetens : Utländsk förutbildning...8 edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut...8 Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter...9 Särskild behörighet ehörighet för studier på avancerad nivå motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag Motsvarandebedömning Ersättningskrav Undantag Tillämpningar vid brister i slutbetyg Slutbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från vuxenutbildning Avgångsbetyg från gymnasieskolan Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Oavslutad utländsk gymnasieutbildning 800-poängsregeln Tabell för behörighetsbedömning Tabell över nt-basår/collegeår Tabell över utländska språkkurser Tilläggskomplettering Komplettering av kurser för meritpoäng Meritpoäng gäller Grupp A och Meritvärderingsgrupp examen, A C eräkning av jämförelsetal edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Utländsk förutbildning Meritvärdering av utländska gymnasiebetyg med undantag genom 800-poängsregeln Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning Tabell för jämförelsetal för betygspoäng Tabell för utbyteskomplettering Utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 kurser Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser Utbyteskomplettering av ämnesbetyg Utbyteskompletteringar av etappbetyg Förteckning över /C-språk för utbyte jämförelse Äldre högskolemeriter Exempel på meritvärdring av betyg Urval Urval till grundnivå Fördelning av platser etygsurval ehöriga sökande med lika meriter Sent anmälda, SA Provurval Av högskolan beslutade urvalsgrunder Övriga behöriga sökande Särskilda prov för urval Efteranmälan Reservantagning Urval till utbildning på avancerad nivå edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut Sökande med dubbla betyg Högskoleprovet Meritvärdering av betyg eräkning av meritvärdet okstavsbetyg Sifferbetyg och blandbetyg eräkning av kompletteringsbetyg ehörighetskomplettering Utbyteskomplettering Skolformer Fackskola Folkhögskoleutbildning Friskolor Waldorfskolor Gymnasieskola Gy Slutbetyg med Gy11-kurser I N N E H Å L L Sid 4

5 Gymnasieskolan före Gy Gymnasieskolans linjer Internationell accalaureat I Komvux, Vux Slutbetyg med Vux12-kurser Gymnasial vuxenutbildning före Vux Korrespondensstudier Lärlingsutbildning Normalskolekompetens Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan Specialkurser Studentexamen Studieförbund Svensk gymnasieutbildning på annat språk Övrigt Ämneskoder, förteckning Waldorfskolans kurskoder, förteckning tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet Nationella program utfärdade fr o m vt Specialutformade program utfärdade fr o m vt Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och Mellanårsprogram utfärdade vt95 vt Tre- och fyraåriga teoretiska linjer Tvååriga linjer Treåriga yrkesinriktade linjer Gymnasial vuxenutbildning Folkhögskolor Högskoleexamen SUHF:s rekommendation Studentexamen Handelsgymnasium Tekniskt gymnasium Försvarets läroverk Fackskolan Normalskolekompetens (flickskola) Specialgymnasium Övriga utbildningar Specialkurser Slutbetyg från Waldorfskola Antagningsprocessen Anmälan Komplettering Kontrolluppgift/kontrollbesked Dokumentation Nationell betygsdatabas Användarkonto på antagning.se Antagnings- och urvalsresultat Anstånd Särskilda stödåtgärder Överklagande Tidplan Nationella antagningsomgångar Arbetslivserfarenhet Halvtid Timanställning/oregelbunden tjänstgöring Tjänstledighet, sjukdom mm Tjänstgöringsintyg Anställningsbevis Pågående anställning Särskilda regler för vissa typer av arbete Gymnasieskola 2011 Gy11/Vux12 Gymnasieskola Gymnasial vuxenutbildning Gemensamt för Gy11 och Vux Urval Komplettering med Gy11/Vux12 kurser Högskoleförordning SFS 2011: Områdesbehörigheter Avsnitt 1, Gy11/Vux Avsnitt 2, kursplaner 2000/2001 resp 1992/ Avsnitt 3, ämnen/etapper Områdesbehörigheter yrkesexamen ilagor Utdrag ur högskoleförordningen ilaga Utländska förutbildningar fr o m ht Utländska förutbildningar t o m vt Studentexamen Normalskolekompetens Folkhögskoleintyg Rekommendationer från suhf Förordning om anmälnings- och studieavgifter edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut register Sökordsregister I N N E H Å L L Sid 5

6 1. behörighet Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8. EHÖRIGHET FÖR STUDIER PÅ GRUNDNIVÅ Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument. etygsdokumenten avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar vid urval. Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande erhåller från respektive skolform. GRUNDLÄGGANDE EHÖRIGHET Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på när den sökande avslutat sina gymnasiala studier. Kraven skiljer sig också åt beroende på skolform. Nedan beskrivs de olika alternativen för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet utifrån skolform och tidpunkt. Gymnasieexamen För grundläggande behörighet krävs: Examen från ett högskoleförberedande program, eller, Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande måste också styrka godkänt betyg i svenska 2 3 och engelska 6. Läs mer under kapitel 8. sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen får avse kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett program kan ha reducerats med. Kursen i Svenska med delat betyg ger ingen gymnasiepoäng om ett av delbetygen är IG. Slutbetyg utfärdat 2003* Samtliga program med enbart nya kursbetyg 2 0 gyp 90 procent minst 2 2 gyp Samtliga program med blandat gamla kursbetyg (konverterade) och nya kursbetyg gyp 90 procent minst gyp *För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. Slutbetyg utfärdat * Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet 2 1 gyp 90 procent minst gyp Övriga program gyp 90 procent minst gyp Slutbetyg utfärdat 1997* Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet gyp 90 procent minst gyp Övriga program gyp 90 procent minst gyp SLUTETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN utfärdade FR O M DEN 1 JANUARI 2010 Ett slutbetyg omfattar 2 0 gymnasiepoäng. För grundläggande behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett fullständig nationellt eller specialutformat program och att sökande har lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng (gyp) inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A +, Engelska A och Matematik A. Slutbetyg från reducerat program ger inte grundläggande behörighet. SLUTETYG FRÅN GYMNASIESKOLAN utfärdade FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng beroende på vilket program och enligt vilken timplan *För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg. SLUTETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEn- UTILDNING UTFÄRDADE FR O M DEN 1 JANUARI 2010 För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet med ett slutbetyg som omfattar 2 3 gymnasiepoäng krävs lägst betyg godkänd i minst 2 2 gymnasiepoäng inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A+, Engelska A och Matematik A. Detta gäller även i de fall den sökande har ett konverterat slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng utfärdat 2010 och senare. SLUTETYG FRÅN GYMNASIAL VUXEn- UTILDnING UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ska sökande ha lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90 E H Ö R I G H E T Sid 6

7 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng. Kraven för slutbetyg och definition av gamla och nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning. 2 3 gymnasiepoäng* enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 2 3) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser gymnasiepoäng* blandat gamla och nya kurser För slutbetyg som omfattar (konverterade slutbetyg) uppfylls kraven för grundläggande behörighet med lägst betyg godkänd i minst (90 procent av 2 301) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser. etyg i blandat gamla och nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som omfattar gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kurser ges i samband med antagning nytt värde enligt SKOLFS 2001:19. etyg i blandat gamla och nya kurser där betyg utfärdats senast den 30 juni 2002 Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny kurs utfärdats senast den 30 juni 2002 uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng görs inte gymnasiepoäng gamla kurser, nya kurser kan ingå För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser. SAMLAT ETYGSDOKUMENT FRÅN GYMNASIAL VUXENUTILDNING UTFÄRDADE FÖRE DEN 1 JANUARI 2010 Sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan uppfylla kraven för grundläggande behörighet med ett samlat betygsdokument med kurser lästa före 1 januari 2010, om gymnasiepoängen för dessa kurser sammanlagt omfattar minst 90 procent av den gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg. Endast kurser från gymnasial vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för grundläggande behörighet. Kurserna måste ha betyget lägst Godkänd, alternativ 1 5. Endast betyg i kurser (inklusive lokala kurser) som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning medräknas. etyg i enbart gamla kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar minst AVGÅNGSETYG FRÅN GYMNASIESKOLANS LINJER, MELLANÅRSPROGRAM, TVÅÅRIGA SPECIALKURSER OCH KOMVUX Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha ett fullständigt avgångsbetyg från minst tvåårig linje/specialkurs/avgångsbetyg 2. Dessutom krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs på minst 2 årskurser (med delat betyg) alternativ Svenska kurs (med lägst betyget Godkänd) och engelska motsvarande 2 årskurser alternativ Engelska kurs A (med lägst betyget Godkänd). För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget krav på visst betyg. FOLKHÖGSKOLA Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning etyg i kärnämneskurser Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet. REELL KOMPETENS Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reell kompetens. edömning av reell kompetens ska göras av respektive högskola. etyg i enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar 2 3 gymnasiepoäng. * fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå E H Ö R I G H E T Sid 7

8 Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation, se bilaga. Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna Svenska/Svenska som andra språk A + eller Svenska/ Svenska som andra språk 1, 2 och 3 Engelska A eller Engelska 5 och 6 Matematik A eller Matematik 1a, b eller c Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b* samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Vid bedömning av arbetslivserfarenheten används de regler som nämns under flik 7. Förutbildningskod i NyA: GÖ * alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 25:4 gällde till t om 31 december 2011 Möjligheten att styrka grundläggande behörighet enligt 25:4-regeln togs bort Övergångsregler gällde fram till den 31 december För sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskola/universitet ska fortsättningsvis anses uppfylla kravet för grundläggande behörighet. Förutbildningskoden som då ska användas i NyA är: GÖ Observera att detta endast gäller sökande som tidigare varit behörig som 25:4 vid ansökan till högskolan. Nysökande som skulle varit behöriga som 25:4 om de hade sökt till högskolan när reglerna var gällande, får istället ansöka om reell kompetens. Utländsk förutbildning Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/ treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger behörighet i hemlandet till högskolestudier uppfyller kravet för grundläggande behörighet. Den sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i svenska motsvarande Svenska 3 eller Svenska som andra språk 3 alternativt godkänt resultat på Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6, motsvarande Matematik 1a, b eller c med lägst betyget Godkänd. Övergångsregler: kravet i matematik gäller gymnasiebetyg som avslutats efter den 1 januari edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut ehörighet Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande kurser från folkhögskola. Sökande placeras i II. Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg där sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt i minst 2 2 gymnasiepoäng. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg som har IG i kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet kan tillgodoräkna kurser på överliggande nivå i matematik och engelska för att uppnå den grundläggande behörigheten. För svenska gäller lägst betyg godkänt i både Svenska A och. (edömningshandboksgruppen samt ) Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari 2010 och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet om sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 2 gymnasiepoäng samt har lägst betyg godkänt i Svenska /Svenska som andra språk A och, Engelska A samt Matematik A. (edömningshandboksgruppen ) För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, utfärdade fr o m den 1 januari 2010, som inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. etyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet.etyget i dessa kurser medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, utfärdade före den 1 januari 2010, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. etyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläggande behörighet i svenska och engelska kan komplettera med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet. (edömningshandboksgruppen ) E H Ö R I G H E T Sid 8

9 Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande behörighet i svenska och engleska kan komplettera med Gy11/ Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska 3 och Engelska 5 för att uppfylla kraven. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 % / 22 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12 kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasiearbete godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/ Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering. (edömningshandboksgruppen ) Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på akademiska meriter Svenska akademiska meriter För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska. Grundläggande behörighet för grundnivå Generella examina, kandidat/magister Högskoleexamen enligt 1993 års studieordning Yrkesexamina 120 p/180 hp enligt 1993 års studieord ning Yrkesexamina 140 p/210 hp 220 p/330 hp ger alltid grundläggande behörighet Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörighet i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläggande behörighet. Svenska C godtas inte. (edömningshandboksgruppen ) Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar grundläggande behörighet i svenska och engelska som kompletterar efter 1 juli 2015 ska komplettera med Svenska 3, Engelska 6 och Historia 1a1. (edömningshandboksgruppen ) Förutbildningskod i NyA: GHSM Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Licentiat- samt doktorsexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Konstnärliga examina Äldre examina som inte klassificeras som akademiska examina Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande saknar några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre. Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia 1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs. (edömningshandboksgruppen ) Grundläggande behörighet genom kursstudier Kurser enligt 1993 års studieordning. Avslutade kurser om 40p/60 hp i ett akademiskt ämne Avslutade kurser om totalt 80p/120 hp Förutbildningskod i NyA: GGKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Om den sökande sedan tidigare har Svenska och sedan läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas ( dvs efter den 1 juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3. Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2). (edömningshandboksgruppen ) Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för grundläggande behörighet, kan komplettera med överliggande kurs Engelska 7. (edömningshandboksgruppen ) Ger EJ grundläggande behörighet Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Akademiska meriter från nordiska länder För att grundläggande behörighet eller generellt undantag ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp. Förutbildningskod i NyA: GNEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. E H Ö R I G H E T Sid 9

10 Grundläggande behörighet genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2 års heltidsstudier). Förutbildningskod i NyA: GGNKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Akademiska meriter från övriga länder Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen Examina som bedömts motsvara minst 180 hp och En A eller motsvarande kunskaper och Sv eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GUEX Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Särskild behörighet Särskild behörighet för utbildning på grundnivå Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörig heter. En områdesbehörighet består av behörighetskurser kurser som krävs för särskild behörighet och områdeskurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildning. Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program som leder till en yrkes examen. Till övriga utbildningar beslutar respektive högskola vilken områdesbehörighet som ska gälla. Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS) kommer att ersättas av Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS) under våren Lägsta betygskrav är E/G/3 om inget annat uttrycks vid respektive utbildning. UHR (tidigare HSV) kan medge tillstånd till andra krav än de som finns beslutade i områdesbehörigheterna. Det kan t ex gälla krav på viss arbetslivserfarenhet. En högskola kan också bevilja undantag från ett särskilt behörighetskrav som ingår i områdesbehörighet. Grundläggande behörighet genom kursstudier Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper och Sv eller motsvarande kunskaper Förutbildningskod i NyA: GGUKS Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning. Ger EJ grundläggande behörighet: Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande behörighet enligt ovan. Grundläggande behörighet för utbildningar med generellt undantag från krav på Sv Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp (2-års heltidsstudier) och En A eller motsvarande kunskaper Undantag ges för det aktuella sökalternativet. Se även bilaga: Äldre högskolemeriter Reell kompetens Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan uppfylla kraven genom reell kompetens. edömning av reell kompetens görs av respektive högskola. Arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer av arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet är arbete som sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive antagningsomgång. asår samt övriga högskole förbere dande utbildningar För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa universitet och högskolor. Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande särskilda behörighetskrav. Av utbildningsbeviset ska det klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår. E H Ö R I G H E T Sid 1 0

11 För de basårsstuderande som erhåller betyg från gymnasial vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för behörighetskomplettering. edömning av behörighet, målrelaterad betygsskala Vid bedömning av särskild behörighet med krav på särskilt betyg används för t ex basår en sjugradig målrelaterad betygsskala. ECTS A Excellent Very Good C Good D Satisfactory E Sufficient Fx Insufficient Otillräcklig, komplettering möjlig F Insufficient Otillräcklig ehörighetsprov Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att uppfylla de särskilda behörighetskraven. Godkänt provresultat kan också vara ett ersättningskrav till en kurs som krävs för sär skild behörighet. ehörighet för studier på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå finns beskrivna i Högskoleförordningen 7 kap Särskild behörighet beslutas av respektive universitet/högskola. Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas av respektive universitet / högskola enligt Högskoleförordningen 7 kap 31 E H Ö R I G H E T Sid 1 1

12 motsvarandebedömning/ersättningskrav/ undantag Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas ha reell kompetens. Motsvarandebedömning Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom motsvarande kunskaper. Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 2011:10) fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild behörighet. Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet än de som finns förtecknade anses ha förvärvat motsvarande kunskaper. Sökande som uppfyller behörighetskraven genom motsvarande kunskaper placeras i grupp II. Ersättningskrav Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s k ersättningskrav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning dokumenteras eventuella ersätt ningskrav. Undantag Sökande som inte uppfyller behörighetskraven ska medges undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl. Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning. efrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild behörighet. Sökande som medges undantag från ett behörighetskrav placeras i grupp II. Undantag som respektive högskola beslutat ska gälla generellt, framgår av anmälningsmaterial. Tillämpningar vid brister i betyg Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010 där sökande inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng Sökande med slutbetyg från ett fullständigt program som inte uppfyller kravet lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng kan i efterhand komplettera med nytt Godkänt betyg i de kurser som tidigare hade betyget Icke Godkänt och därmed uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Sökande har även möjlighet att komplettera med andra nationella kurser än de kurser som ingår i slutbetyget för att uppfylla kraven för behörighet. etyg i nya kurser som inte krävs för särskild behörighet ingår inte i beräkningen av jämförelsetalet. Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är 0, inklusive Svenska/Svenska som andra språk A+, Matematik A och Engelska A. Om sökande har betyg i Svenska A och samt även betyg i Svenska som andra språk A och räknas endast ett av dessa som kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras i grupp II vid urval. Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010 där sökande inte uppfyller kravet på lägst betyg Godkänt i 90 % av fullständigt program Huvudregel Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för behörighet medges endast undantag i undantagsfall. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning görs om sökande har kompletterat med nytt Godkänt betyg i kurserna med betyget Icke Godkänt eller har kompletterat med nationella kurser (ej lokala kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasie poängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt program samt har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som motsvarar vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg. A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 2

13 Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är för: Slutbetyg fullständigt program 2180 gyp 462 gyp kärnämnen 2400 gyp 440 gyp kärnämnen 21 gyp 465 gyp kärnämnen 2370 gyp 443 gyp kärnämnen 20 gyp 0 gyp kärnämnen 2451 gyp 0 gyp kärnämnen För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för den nya kursen Om sökande har betyg i Svenska A och samt även betyg i Svenska som andra språk A och räknas endast ett av dessa som godkänt kärnämne, det vill säga max 200 poäng. Undantag Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen omfattar färre gymnasie poäng och det är anledningen till att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen. Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2 180 gyp) uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet om betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte uppnår 90-procentgränsen. Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras i grupp II vid urval. Slutbetyg utfärdade utan specialarbete är felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Sökande som saknar specialarbete medges undantag och placeras i grupp I. (edömningshandboksgruppen ) Slutbetyg från vuxenutbildning Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010 Lägst betyget Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som inte uppfyller kravet lägst betyg Godkänt i 2 2 gymnasiepoäng gäller samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även edömningshandboksgruppens tillämningsbeslut. Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010 För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även edömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut. Avgångsbetyg från gymnasieskolan Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att få ut ett nytt av gångsbetyg. I de fall sökande inte har er hållit ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig studiekurs. Motsvarandebedömning Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen beaktas den mindre studiekursens omfattning och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs beviljats medräknas detta i betygspoängen. Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet inte i beräkningen av betygspoängen. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i I. (edömningshandboksgruppen ) X-markering I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnats, x-markerats, om elev p g a långvarig frånvaro, försummelse eller annan särskild omständighet inte nått de kunskaper/ färdigheter som krävdes för betyg. I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 3

14 Huvudregel Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i I. (edömningshandboksgruppen ) Motsvarandebedömning Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom motsvarandebedömning. Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet under förutsättning att x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av x- markeringen och sökandes övriga meriter. Meritvärdering Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats som 0. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden. Huvudregel Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet. Komplettering Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering. Undantag I de fall den mindre studiekursen avser kurser som mot svarar högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläggande behörighet medges undantag. Sökande som p g a medicinska skäl inte kunnat delta i idrott fick ett ofullständigt av gångs betyg, eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt av medicinska eller andra skäl, t ex skolk. Om elev genom läkarintyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och hälsa är ofullständig av medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet. Ej fullgjord kurs Programmet är fullständigt men eleven har inte fullgjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen inte är fullgjord. Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen ingår. Undantag Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i den kurs som ej fullgjorts. Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag. I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter. Urval Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande behörighet enligt ovan placeras i II. (edömningshandboksgruppen ) Oavslutad utländsk gymnasieutbildning 800-poängsregeln Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/ gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett fullständigt avgångsbetyg. Det kan gälla för en utländsk gymnasieutbildning som nominellt är 12 år. Då kan år 12 eller examen saknas för att undantag ska kunna medges. För att undantag ska medges måste 800 poäng (enligt tabell) läsas in på komvux samt Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c, Svenska kurs A+/Svenska och Engelska kurs A/Engelska 5+6. ehörighetskravet i Matematik kurs A/ Matematik 1a, 1b eller 1c gäller oavsett det utländska betygets datering, övergångsregel finns inte. Observera att i vissa fall kan det oavslutade betyget innehålla motsvarandekurs Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c. De högre kraven i svenska och engelska påverkar inte regeln om att läsa 800 poäng enligt ovan (tillämpningsbeslut edömningshandboksgruppen den 29 augusti 2012). A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 4

15 800 poängsregeln gäller inte sökande som uppfyller grundläggande behörighet på annat sätt, till exempel genom slutbetyg eller folkhögskolestudier. Om kompletteringsstudierna ägt rum på Folkhögskola kan universitet och högskola besluta om kurserna ska kompensera det utländska saknade studieåret. Vid beviljat undantag från grundläggande behörighet genom oavslutad gymnasieutbildning och studier vid gymnasial vuxenutbildning räknas inte poängen för Svenska kurs A+/Svenska 1+2+3, Engelska/Engelska 5+6 och Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c in i de 800 poängen. Kurserna från gymnasial vuxenutbildning ska uppnå summan 800 poäng enligt fastställd tabell, se Tabell 800-poängkurser. Observera att kurser i modersmål och undervisningsspråk inte får ingå i de 800 poängen. Manuell kontroll av att 800 p förutom svenska, engelska och matematik finns registrerade i NyA måste göras innan schablonvärde registreras i NyA. Det oavslutade betygets avgångsdatum ska registreras. För meritvärdering se avsnitt Meritvärdering Sökande som endast saknar delar av examen alternativt mindre än ett år av utbildningen bör hanteras av U/H för bedömning av reell kompetens. Sökande som saknar år 12 och examen samt sökande som har oavslutad 10- eller 11-årig utbildning bör hänvisas till komvux för information om kompletteringsmöjligheter. A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 5

16 Tabellen visar vilka nationella kurser som i huvudsak kan kompensera det som saknas i det ursprungliga gymnasiebetyget. Kursplan 2000/2001 Ämnesplan 2011/2012 iologi A iologi 1 iologi iologi 2 iologi breddning Datorkunskap Engelska Engelska C Engelska 7 Filosofi A Filosofi 1 Filosofi Filosofi 2 Fysik A Fysik 1 Fysik Fysik 2 Fysik breddning Företagsekonomi A Företagsekonomi 1 Företagsekonomi Företagsekonomi 2 Geografi A Geografi 1 Geografi Geografi 2 Historia A Historia 1b Historia Historia 2a/ Historia 2b - kultur Historia C Historia 3 Kemi A Kemi 1 Kemi Kemi 2 Kemi breddning Matematik Matematik 2a, 2b, 2c Matematik C Matematik 3b, 3c Matematik D Matematik 4 Matematik E Matematik 5 Matematik - breddning Matematik - specialisering Matematik - diskret Matematik - specialisering Moderna språk steg 1 Språk 1 Moderna språk steg 2 Språk 2 Moderna språk steg 3 Språk 3 Moderna språk steg 4 Språk 4 Moderna språk steg 5 Språk 5 Moderna språk steg 6 Språk 6 Moderna språk steg 7 Språk 7 Naturkunskap A Naturkunskap 1 eller 1a1+1a2 Naturkunskap Naturkunskap 2 Psykologi A Psykologi 1 Psykologi Psykologi 2a Religionskunskap A Religionskunskap 1 Religionskunskap Religionskunskap 2 Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b Samhällskunskap Samhällskunskap 2 Samhällskunskap C Samhällskunskap 3 Svenska C A N D R A E H Ö R I G H E T S G R U N D E R Sid 1 6

17 Tabell för behörighetsbedömning motsvarandebedömning och ersättningskrav I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget E/G/3. Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder som används för respektive linje. Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3. Se även tabell över behörighetsgivande basår samt högskoleförberedande utbildningar. ILD/KONSTNÄRLIG UTILDNING...18 ILD OCH FORM...19 IOLOGI...20 ENGELSKA...22 FORMGIVNING TEXTIL...25 FRANSKA...27 FYSIK...28 GREKISKA...29 HISTORIA...30 IDROTT OCH HÄLSA...30 KEMI...31 LATIN...32 MATEMATIK...32 MODERNA SPRÅK...35 MODERSMÅL...35 NATURKUNSKAP...36 RELIGIONSKUNSKAP...38 SAMHÄLLSKUNSKAP...39 SPANSKA...40 SVENSKA...41 TECKENSPRÅK...44 TYSKA...45 Jämförelse behörighet äldre kurser/gy11-kurser...46 TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 1 7

18 ILD/KONSTNÄRLIG UTILDNING slutbetyg från estetiskt program, gren konst och formgivning, eller MEDieprogrammet Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221) och Foto grundläggande färdigheter i fotografering inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller motsvarande. Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid Umeå universitet: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria. eller Godkända arbetsprover Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk inriktning (bild) vid Lärarhögskolan i Stockholm (numera Stockholms universitet): Godkända arbetsprover. Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design) vid Lärarhög skolan i Stockholm: Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltids studier eller ca timmar med inriktning mot bild. och Datakunskap grundläggande färdigheter i ordbehandling, kurs A eller motsvarande. TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 1 8

19 ILD och form Kurs, L201/40 Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola Samma utbildningar som bild/ konstnärlig utbildning Ämnet bild/teckning från åk 2 på 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsumentekonomisk eller textil gren (208) Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering ( , 274) Komvuxkurs i bild/teckning Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux Teckning från normalskolekompetens (512, 540) Fackteckning som ingår i specialkurs Sammanhållen textilutbildning 2 terminer Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien) ild från specialkurs i textilkunskap, sömnad Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) eklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202) Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215) Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärar utbildning (536) Åk 2 från fackskolan ( ) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 1 9

20 i o l o g i iologi 2, bi0bi002/ Kurs, I1202/, I201/60 Naturbruksprogrammet med någon av kurserna Djurens biologi (IGDJEO/), Marken och växternas biologi (IGMANO/) eller iologi i vattenmiljöer (ILVAT01 eller ILVAT02 eller ILVAT03/) Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna: Ekologi (I1204/), Växt- och djurliv (I1208/), Kretslopp (I1205/), Mikrobiologi och genetik (I1206/) Naturbruksprogrammet med kurserna: Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och natur vård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/), Växt- och djurliv (NAM208/30) Ämneskod 30 linje/åk se nedan: Etapp 2 (3002) från komvux 2 åk från Naturvetenskaplig linje (7) Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) ej 1 åk Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på: allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837, 838, 839, 891) Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523) Avgångsbetyg från Katrinelunds skola i Sundsvall kan från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på vanlig N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normal timplanen för N-linjen. Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Gymnastiklärarutbildning (535) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Sommarkurs vid högskolan i orås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar. Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård och farmaci: Medicinsk grundkurs (OMV1209/) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200) Medicinsk grundkurs (MÄNK202/90) och omvårdnad (OKU205/180) Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri. Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler Gren för omvårdnad på komvux Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje, praktisk variant TA E L L F Ö R E H Ö R I G H E T S E D Ö M N I N G Sid 2 0