Delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering Patientens och sjuksköterskans upplevelse Författare Elina Hansson Amanda Vikström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2019 Handledare Barbro Wadensten Examinator Pranee Lundberg

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Överrapportering sker ofta vid varje skiftbyte inom slutenvården. Traditionellt sker detta mellan sjuksköterskor, i frånvaro av patienten. Informationsöverföring är den process i patientens vård där flest fel riskerar att uppstå. Syfte: Att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering, inkluderat patientens delaktighet och säkerhet. Metod: Tio relevanta empiriska artiklar inkluderades i litteraturstudien där databasen PubMed användes. Den teoretiska referensram som användes i litteraturstudien var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fyra kategorier identifierades som redogör för patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering och presenterades i underrubrikerna; integritet, säkerhet, delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att majoriteten av både patienter och sjuksköterskor upplevde bedsiderapportering som något positivt och att det främjade patientens delaktighet och säkerhet. Slutsats: Bedsiderapportering är en metod där patienternas inkluderande bidrog till en bättre kommunikation med sjuksköterskorna. Patienternas integritet ansågs vara viktig men sjuksköterskor upplevde det svårt att hantera och skydda. Patienter ansågs uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna. Nyckelord: Bedsiderapportering, patientsäkerhet, patientdeltagande, upplevelser, patienter, sjuksköterskor, litteraturstudie

3 ABSTRACT Background: Handover occurs at every shift change within the hospital. Traditionally this happens between nurses, in the absence of patient. The information transfer is the process involved in the patient s care where the most errors may occur. Aim: To describe the patient s and nurse s experiences of bedside handover, including patient s participations and security. Method: Ten relevant empirical articles were included in this literature study with the use of the database PubMed. The theoretical framework for this study was Joyce Travelbees nursing theory. Result: Four categories were identified which explains patients and nurses experiences of bedside handover and were presented under in the subheadings; integrity, safety, participation and communication. The result shows that the majority of patients and nurses experienced bedside handover as something positive and that it promoted the patient s participation and security. Conclusion: Bedside handover is a method where the patients participations contributed to a better communication with the nurses. Patients integrity were considered important but the nurses experienced that it was difficult to handle and to protect. Patients appreciated the interactions with the nurses and that the method could be useful in the health-care to include the patients. Keywords Bedside handover, patient safety, patient participation, experiences, patients, nurses, literature study

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Rapportering vid skiftbyte... 1 Sjuksköterskans ansvar... 1 Säkerhet... 2 Delaktighet... 3 Kommunikation... 4 Teoretisk referensram... 5 Problemformulering... 5 Syfte... 6 Frågeställning... 6 Design... 6 Sökstrategi... 6 Urval... 7 Bearbetning och analys... 7 Kvalitetsanalys... 7 Resultatanalys... 8 Forskningsetiska överväganden... 9 Patientens upplevelser av bedsiderapportering Integritet Kommunikation Sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering Integritet Kommunikation Patientens delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering Delaktighet utifrån patientens perspektiv Delaktighet utifrån sjuksköterskans perspektiv Säkerhet utifrån sjuksköterskans perspektiv Resultatdiskussion Integritet Kommunikation Delaktighet Säkerhet Metoddiskussion... 22

5 Klinisk implikation Slutsats REFERENSER Bilaga Bilaga

6 BAKGRUND Rapportering vid skiftbyte Överrapportering sker traditionellt inne på sjuksköterskornas expedition där patienter exkluderas och endast sjuksköterskor delar information med varandra (Mirsch 2013a). Den konservativa överrapporteringsmetoden med envägskommunikation från avgående sjuksköterska till kommande sjuksköterska kunde vara långvarig, ofullständig och fylld av avbrott. Detta ledde till frustrerade sjuksköterskor med försämrat arbetsflöde och förlust av värdefull tid (Reinbeck & Fitzsimons, 2013). I studien av Jangland och medarbetare (2009) framgår det att patienternas vanligaste missnöje i vården var otillräcklig information eller att information var vilseledande. Detta resulterade i att patienter kände ångest. Studien framhäver även att det var ofullständigt utbyte av information mellan vårdpersonalen vid skiftbyte. Colvin och medarbetare (2016) nämner i en studie att det tillfälle i patientens vård som riskerade att medföra flest fel var vid informationsöverlämning. Den traditionella överrapportering har visat sig vara en ineffektiv metod och flera avdelningar har valt att övergå till att arbeta utifrån bedsiderapportering där patienten inkluderas (Mirsch, 2013a). Bedsiderapportering är en metod där överlämningen av patienter vid skiftbytet sker inne på patientrummet och vid patientens säng istället för att rapporteringen bara sker mellan vårdpersonal utan patienten. Detta används för att patienter ska bli mer delaktiga i sin vård, att vårdpersonal får bättre information om patienterna samt att det ökar patientsäkerheten. Det finns flera möjligheter med bedsiderapportering men även uttalande svårigheter. En svårighet med metoden handlar om sekretess och integritet, hur information ska behandlas och hanteras. Studier visar att detta anses mest vara ett problem från vårdpersonalens sida och inte från patienternas (Mirsch, 2013b). Sjuksköterskans ansvar Svensk sjuksköterskeförenings dokument Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) presenterar de egenskaper som en legitimerade sjuksköterskor bör besitta för att bedriva en säker och trygg vård. Sjuksköterskornas främsta uppgift är omvårdnaden och utöver att leda arbetet bör även ansvar tas för att fatta beslut som främjar patientens hälsoproblem eller funktionsnedsättning, för att 1

7 uppnå bästa möjliga livskvalitet hos patienten. För att sjuksköterskor ska kunna bedriva en riskfri vård bör hen ha kunskap om medicinsk- och beteendevetenskap samt arbeta utifrån stöd av lagar och styrdokument. Sjuksköterskor bör tillhandahålla ett etiskt förhållningssätt vilket innebär att mänskliga rättigheter, värderingar, vanor, tro, integritet, autonomi och värdighet ska respekteras. Detta beskrivs tydligt i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Vanligt förekommande begrepp inom vården är personcentrerad vård som innebär att patienter blir sedda som unika personer med individuella behov. För att sjuksköterskor ska bedriva en personcentrerad vård beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2017) att patienter bör vara i fokus och att dess behov och förväntningar respekteras. Genom gott samarbete mellan parterna etableras förutsättningar för kontinuitet och effektivitet i vården. Informationsöverföring mellan vårdgivare och vårdtagare bör utföras på ett empatiskt sätt för att ta hänsyn till patienten. Utöver de nämnda uppgifterna ska även sjuksköterskor dokumentera rätt, hantera läkemedel, rapportera eventuella vårdskador samt kommunicera med hela vårdteamet och patienternas närstående. Säkerhet Det finns flera lagar som stödjer patienternas säkerhet och delaktighet i vården. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659) främjar säkerheten i vården, att patienter inte ska drabbas av vårdskada. Detta innebär att vårdgivare är skyldiga att arbeta patientsäkert, till exempel att arbeta förebyggande, så att förutsättningen för god vård bevaras. Patientlagen (SFS 2014: 821) syftar till att hälso- och sjukvården ska främja patienternas integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienter har även rätt till information gällande sin vård. Tack vare en tydlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal upptäcks biverkningar och felaktiga behandlingar tidigt. Detta minskar risken för vårdskador och patienter får en tydlig bild av omvårdnadsplaner och behandlingar (Socialstyrelsen, 2017). För att minska kommunikationsproblem och skapa en säkrare patientmiljö visar studien av Wollenhaup och medarbetare (2017) att sjuksköterskor jobbade strukturerat och effektivt under användandet av bedsiderapportering, vilket ökade sjuksköterskornas engagemang. Lane-Fall och medarbetare (2018) beskriver att brist på kommunikation var den främsta orsaken till missförstånd i vården. Det var väsentligt att tillhandahålla en tillförlitlig kommunikation för att säkerställa att fel inte uppstod vid medicinsk administrering, 2

8 misstolkning av remissvar och att lagar följdes. En viktig del i vården var att kommunikationen fungerade vid överrapporteringen med patienterna. Patienter behövde säkerhet för att uppleva god vård beskriver Mako och medarbetare (2016) som hävdar att detta verkställdes genom att vårdpersonal snabbt var till förfogande när patienter var i behov av hjälp. En snabb bedömning ökade patienternas känslor av säkerhet. Den vårdpersonal som hade tillräckligt med tid för patienternas behov och inte visade stress fick en ökad uppfattning om vad tillgänglig vård innebar och fick erfara hur god vård skulle bedrivas. Patienter uttryckte även betydelsen av att veta vilken vårdpersonal som var ansvariga för deras vård och vilka de kunde be om hjälp. Vårdpersonal som kom fram till patienternas sängar, kollade till dem några extra gånger, erbjöd hjälp och visade engagemang, ökade känslan av tillgänglighet hos patienterna. Studien framhäver att patienter upplevde att det var viktigt att kunna lita på att vårdpersonalen utför sitt jobb korrekt. Kompetent och professionell vårdpersonal ökade patienters känslor av säkerhet och minskade känslan av ångest, vilket främjade upplevelsen av god vård. Värt att nämna är att patienter upplevde att det var viktigt att deras erfarenheter och åsikter hade betydelse och att de respekterades av vårdpersonalen. Delaktighet Delaktighet innebär att patienter ska ha inflytande över sig egna vård, enligt Socialstyrelsen (2015). Delaktighet har olika betydelser för olika människor och den gemensamma nämnaren är att utgå från den enskilde patienten och all vård- och omsorgsarbete. Det är väsentligt att patienter är delaktiga för att kunna anpassa vården specifikt. Till följd av att patienter involveras i vården ökar självkänslan då personal uppskattar patienternas egna åsikter och tankar som blir en förutsättning för vårdpersonalens arbete. Bara för att patienternas delaktighet inte alltid inkluderas betyder inte det att vården klassas som oduglig. Delaktighet i vården kan ses på olika sätt, antingen kan patienten ge förslag på eventuella åtgärder men även att vårdpersonal i samråd med patienten kan komma fram till beslut. Patienten saknar rättigheten att fatta beslut själv gällande sin vård, men har all rätt att få information och få ha en påtaglig inverkan gällande sin vård (Socialstyrelsen, 2015). Larsson och medarbetare (2011) undersökte vad det fanns för hinder för patienternas delaktighet i omvårdnaden. Resultatet identifierade fyra problem. Första problemet handlade 3

9 om patienternas egna oförmågor till delaktighet. Detta kunde bero på att patienter inte hade tillräckligt med kunskap vilket gjorde det svårt att förstå, samarbeta eller fatta beslut. Om patienter hade dåligt självförtroende där sina egna förmågor bedömdes som otillräckliga var det svårt att förstå, hantera problem och utmaningar. Även patienternas hälsotillstånd hindrade till ett involverande. Andra problemet bestod av bristande empati hos personalen vid mötet med patienten. Om sjuksköterskor var okänsliga, inte brydde sig eller var hänsynslösa kunde det begränsa patientdelaktigheten då patienter inte kände sig bekräftade. Studien beskriver att det tredje problemet handlade om att bli mött av en paternalistisk attityd. Hade sjuksköterskor en attityd av makt och kontroll då de kände att de visste vad som är bäst för patienterna, lyssnade de inte på patienternas åsikter eller önskningar, vilket blev ett hinder för patientdelaktigheten. Vissa sjuksköterskor tog även patienternas närstående till sidan för att prata om patienternas hälsotillstånd, då de ansåg att det var bäst att patienterna inte behövde veta allt. Sista problemet bestod av strukturella hinder, tex otillräcklig dokumentation, hög omsättning på vårdpersonal och brist på vårdplatser där patienter ibland skickas hem mot deras vilja. Detta ledde till en känsla av att inte känna sig delaktig i sin egen vård. Detta nämner även studien av Jangland och medarbetare (2009) där patienter berättade att de inte deltog i konversationen med vårdpersonalen när beslut skulle fattas. Patienterna upplevde även brist på empati och respekt hos vårdpersonalen och att det var de vanligaste skälen till ett negativt professionellt bemötande i vården. Kommunikation Kommunikation mellan vårdgivare var en viktig aspekt av patientvården (Apker et al., 2006; Manias et al., 2005; Reinbeck & Fitzsimons, 2013). Metodiskt och noggrant utbyte av patientinformation var nödvändigt för att bibehålla patientfokus och främja en kultur av säkerhet, förtroende och kvalitet i vården (Reinbeck & Fitzsimons, 2013). Welsh och medarbetare (2010) skriver att kommunikationsfel under överrapportering kunde leda till ofullständig patientvård. Barriärer som orsakade kommunikationsfel handlade till exempel om information och tid. För lite information gav till följd att sjuksköterskor inte kände till patienternas tillstånd tillräckligt för att leverera kvalitativ vård. För mycket information gav irrelevant fakta som kunde förvirra sjuksköterskorna. När sjuksköterskor inte fick ställa frågor på grund av tidsbrist orsakade det också kommunikationsfel inför det kommande skiftet. Reinbeck och Fitzsimons (2013) nämner även att vården utvecklas och blir mer komplex vilket gör att kommunikation är viktigt och att det sker på ett tydligt, koncist och 4

10 personcentrerat tillvägagångssätt. Teoretisk referensram Under 1900-talet började diskussionen om patienter skulle bli mer delaktiga i sin vård. Begreppet patientdelaktighet påträffades i vårdlitteratur från 1960-talet och när begreppet etablerades började patienternas rättigheter diskuteras i USA (Rothman, 2001). Enligt Eldh (2014) hade omvårdnadsteoretikerna Florence Nightingale och Virginia Henderson redan innan uttryckt sig i sina texter om ordet autonomi. Detta är snarlikt patientdelaktighet då autonomi står för självständighet och självbestämmande (Ogden & Richards, 1989). Den teoretiska referensram som kommer att användas i litteraturstudien är Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Enligt Kirkevold (2009) var även teoretikern Joyce Travelbee aktiv under 1960-talet. Travelbees teori räknas som en interaktionsteori då hon fokuserar på samspelet och kommunikationen mellan människor. Enligt Travelbee är kommunikation sjuksköterskornas viktigaste verktyg, då det är en ömsesidig process där känslor och tankar kan förmedlas. Detta är en förutsättning för att hjälpa patienter att övervinna sin sjukdom och finna mening i tillvaron. Majoriteten av interaktionerna mellan patienterna och sjuksköterskorna har framkommit via kommunikation. Genom att patient och sjuksköterska börjar samtala med varandra upphör de stereotypiska uppfattningarna och det etableras ett band mellan parterna. Sjuksköterskan börjar få en förståelse för patientens upplevelse och patienten börjar se sjuksköterskan som en person istället för en roll. Travelbee menar att (i Kirkevold, 2009) sjuksköterskan måste lyssna på och se till patientens individuella behov, utan att se likheter från andra patienter. Tack vare Travelbees teori kan den på sätt och vis vara en grundpelare i bedsiderapportering då det är kommunikation som står i fokus och att vården ska vara säker för patienten. Problemformulering Enligt Mirsch (2013b) finns det både möjligheter och svårigheter med bedsiderapportering. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659) och Patientlagen (SFS 2014: 821) finns till för att förebygga och förhindra vårdskada samt att uttrycka patientens och vårdgivarens rättigheter. Det bör därmed ligga i samhällets intresse att utvärdera om bedsiderapportering som 5

11 överrapporteringsmetod kan främja delaktigheten, säkerheten och integriteten hos patienten och även kommunikationen med sjuksköterskan. Sjuksköterskeprogrammet på Uppsala universitet förmedlar kunskapen om att arbeta patientcentrerat. Patienten ska vara i fokus och känna delaktighet under vårdtiden. Somliga avdelningar på Akademiska sjukhuset arbetar utifrån bedsiderapportering som nyligen har införts. Det är därför av stort intresse att undersöka tidigare studier gällande överrapporteringsmetoden, hur patienter och sjuksköterskor upplever sjukvården samt veta hur de upplever bedsiderapportering. Syfte Syftet var att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering. Det var också att undersöka patientens delaktighet och säkerhet. Frågeställning Hur upplever patienten att bedsiderapportering fungerar? Hur upplever sjuksköterskan att bedsiderapportering fungerar? Hur påverkar bedsiderapportering patientens delaktighet och säkerhet i vården? METOD Design För att besvara syftet användes en beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod (Kristensson, 2014). Sökstrategi För att hitta relevanta litteraturstudier och originalartiklar gjordes sökningar i databaserna Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och PubMed. De sökord som användes på de olika databaserna visas i Tabell 1. MESH-termer användes för att översätta valda sökord till rätt fackord som gav ett mer precist sökresultat. 6

12 Urval Inklusionskriterierna för urvalet var att det skulle vara originalartiklar, vara tillgängliga via universitetsbiblioteket i fulltext, publicerade år 2010 eller senare, vara från olika länder och att studiernas syfte skulle fokusera på patientens och sjuksköterskans upplevelser och patientens delaktighet och säkerhet. Endast kvalitativa artiklar inkluderades. De utvalda artiklarna skulle vara av hög och medelhög kvalitet. Kvantitativa studier, studier som inte publicerats på engelska samt publicerade innan 2010 exkluderades. Tabell 1. Översikt av resultat av litteratursökningen. Databaser Sökord Utfall Antal lästa Granskade Granskade Uppfyllde inklusions- Antal titlar abstrakt artiklar kriterierna utvalda som lästes i artiklar sin helhet SBU Bedsiderapportering Pubmed Change-of-shift report Pubmed Nurse shift report Pubmed Bedside handover, patient Pubmed Bedside handsoff Bearbetning och analys Kvalitetsanalys Tio artiklar har använts i litteraturstudien. Dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av en granskningsmall från SBU (2014), se bilaga 1. Artiklarna har bedömts som hög, medelhög eller låg kvalitet. För att uppnå hög kvalitet skulle artikeln ha minst 17 (16,8) poäng av 21 möjliga, vilket resulterar i 80 % av Ja i granskningsmallen från SBU (2014). För att uppnå medelhög kvalitet skulle artikeln ha minst 13 (12,6) poäng, alltså 60 % av Ja. Artiklar som 7

13 fick poäng under 12,6 resulterar i låg kvalitet och inkluderades inte i litteraturstudien. Artiklar som exkluderats från litteraturstudien uppfyllde inte alla inklusionskriterier. Den främsta orsaken var att artiklar saknade godkännande från etisk kommitté eller noggrant övervägande enligt etiska aspekter. Resultatanalys Studierna har sammanställts med väsentlig information som till exempel namn på författare, år, land, titel, syfte, metod, undersökningsgrupp, bortfall och resultat (se bilaga 2). Observera att ordet sjuksköterska förkortats till SSK samt att bedsiderapportering förkortats till bedside i bilagan. Studierna har sedan jämförts mellan varandra för att se likheter och skillnader. Valda artiklar analyserades enligt Graneheims och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod. För att skapa en förståelse och överblick av artiklarnas innehåll har de först lästs grundligt. Vidare har meningsbärande enheter identifierats som sedan kondenserats och översatts till svenska. Koder skapades sedan och därefter delats in i subkategorier som slutligen konstruerar huvudkategorier. Se tabell 3 för exempel från analysprocessen. Observera att ordet sjuksköterska förkortats till SSK samt att bedsiderapportering förkortats till bedside i tabellen. 8

14 Tabell 3. Exempel från analysprocessen Meningsbärande enhet Bedside gjorde det möjligt för SSK att göra en snabb första bedömning av varje patient, vilket gjorde att de betraktade bedside som en mer ansvarsfull och noggrann metod för att utbyta information om patientens status. Genom att möta patienterna blev SSK förmåga att prioritera vården mer effektiv. Kondenserad mening Bedside som metod gjorde att SSK blev mer ansvarsfulla och noggranna i vården. Att se och utbyta information med patienten gjorde det lättare att prioritera vården. Kod Subkategori Kategori Utbyte av Effektivisering Säkerhet utifrån information av vården för SSK perspektiv. mellan SSK högre säkerhet och patient hos patienten. effektiviserar vården. Dåligt samarbete under den verbala Dåligt samarbete kan Dåligt Vikten av att Kommunikation överrapporteringen kan orsaka leda till förlängning samarbete ger ha bra störningar av kvaliteten på och sämre kvalitet i dålig kvalitet. samarbete. rapporteringen samt förlänga den. överrapporteringen Anledningar till dåligt teamarbete av patienter. kan vara externa, som personliga avbrott eller interna, inklusive oenigheter om var de ska utföra informationsutbytet. Ofta orsakar dåligt teamarbete att rapporteringen sträcker sig längre utanför 30- minuters ramen som SSK identifierade som önskad rapporterings-varaktighet. Forskningsetiska överväganden Innan påbörjad litteraturstudie övervägdes de etiska aspekterna, för att få god forskning. Det var därmed viktigt att valda studier fått tillstånd av etiska kommittéer eller att de noggrant övervägts enligt etiska aspekter (Forsberg & Wengström, 2015). Resultatet har presenterats objektivt, vilket innebär att både positiva och negativa upplevelser om bedsiderapportering inkluderades. 9

15 RESULTAT Resultatet kommer att presenteras i rubriker utifrån litteraturstudiens tre frågeställningar. Tre kategorier identifierades som redogör för patienters och sjuksköterskors upplevelser av bedsiderapportering. Subkategorier till rubriken patientens upplevelse av bedsiderapportering var: integritet och kommunikation. Kategorin sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering hade subkategorierna: integritet och kommunikation. Sista kategorin patientens delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering hade subkategorierna: Delaktighet utifrån patientens perspektiv, delaktighet utifrån sjuksköterskans perspektiv, säkerhet utifrån patientens perspektiv och säkerhet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Se tabell 4. Tabell 4. Översikt över resultatets kategorier. Patientens upplevelser av bedsiderapportering Sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering Patientens delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering Integritet Integritet Delaktighet utifrån patientens perspektiv Kommunikation Kommunikation Delaktighet utifrån sjuksköterskans perspektiv Säkerhet utifrån patientens perspektiv Säkerhet utifrån sjuksköterskans perspektiv Patientens upplevelser av bedsiderapportering Integritet Patienter upplevde att känslig information gällande deras integritet hanterades både positivt och mindre positivt av sjuksköterskor (Kerr et al., 2013; Lupieri et al., 2015; Malfait et al., 2018; McMurray et al., 2011). En del patienter kände inte att deras konfidentiella information äventyrades om överrapporteringen skedde vid sängen, oron var mer riktad till hanteringen av personlig och känslig information efter rapporteringen (Kerr et al., 2013). Trots att det fanns ett befintligt problem gällande skydd av patienternas integritet (Kerr et al., 2013; Lupieri et 10

16 al., 2015; Malfait et al., 2018), ansåg inte majoriteten av patienterna att det bristande skyddet av integriteten spelade en avgörande roll, istället fanns övervägande fördelar med att delta vid rapporten (Lupieri et al., 2015). Trots detta påpekade en patient förhoppningen om att sjuksköterskor gjorde sitt bästa i att skydda patientens integritet (Lupieri et al., 2015). Det framgick att flera patienter tyckte att sjuksköterskor borde vara mer finkänsliga gällande hantering av patienternas integritet (Kerr et al., 2013; Malfait et al., 2018). Detta berörde till exempel problem angående sexualitet, droger eller alkohol (Kerr et al., 2013). Patienter gav exempel på att sjuksköterskorna skulle prata lugnt (Kerr et al., 2013; Lupieri et al., 2015) eller röra sig bort från patientens säng när det handlade om förmedlandet av känslig information (Kerr et al., 2013). En patient sa: They should use their own discretion and ask visitors to leave before discussing hand over. (Kerr et al., 2013, p. 1690). Patienter ansåg att sjuksköterskornas finkänslighet och professionalism borde också genomsyras vid hantering av ny eller känslig information som patienter ännu inte blivit medvetna om. Patienter gav förslag på att den nya informationen istället borde ske utanför konversationen under bedsiderapporteringen (Kerr et al., 2013). Beroende på vilken typ av rum som patienterna befann sig i fanns det skildringar i hur patienterna upplevde hanteringen av integriteten (Malfait et al., 2018; McMurray et al., 2011). Patienter i enbäddsrum upplevde oro för sin integritet (Malfait et al., 2018) i jämförelse med patienter i flerbäddsrum där det fanns lägre förväntningar gällande integriteten (Malfait et al., 2018; McMurray et al., 2011). Beroende på vilken profession det var som lämnade ut känslig information om respektive patient vid bedsiderapporteringen, upplevde patienter att det var mer känsligt när läkare rapporterade information än när sjuksköterskor gjorde det. Ofta skedde utelämnandet av information i flerbäddsrum omedvetet av läkare som diskuterade patienternas privata information samtidigt som de gav ny information relaterat till hälsotillståndet. Detta upplevde patienter som intrång på integriteten samtidigt som närliggande patienter kunde höra privat information. Patienter betraktade information som sjuksköterskorna levererade, både i enbädds- och flerbäddsrum, som mindre känslig då det ofta handlade om omvårdnad samt att sjuksköterskor ansågs ha empatiska skickligheter gällande avvägandet av vilken information som var lämplig att säga trots andra patienter i rummet (Malfait et al., 2018). Trots oenigheten om hanteringen av integritet rapporterade 11

17 några patienter att de ofta spontant delade information med sin intilliggande patient. Detta för att de inte hade något personligt band sinsemellan, till exempel inte några gemensamma vänner (Malfait et al., 2018). Eftersom alla patienter var i samma situation ansåg flera patienter att ingen annan skulle vara intresserade av den enskilda rapporteringen. Ibland fanns ingen mer patient i rummet (Lupieri et al., 2015). Istället för att integriteten sågs som ett problem i flerbäddsrum fanns det patienter som betraktade dilemmat i att dela rum med det andra könet (McMurray et al., 2011). Kommunikation Patienter ansåg att det fanns en kommunikationsbarriär vid bedsiderapporteringen (Kerr et al., 2013; Lu, 2014; Lupieri et al., 2015). En del patienter gav uttryck för att de inte förstod vad som blev sagt vilket orsakade en del ångest. Detta berörde främst patienter som inte talade engelska som modersmål (Kerr et al., 2013). Det fanns patienter som hade bekymmer i att förstå innehållet av bedsiderapporteringen när vårdpersonalens språk till största delen bestod medicinska termer (Lu, 2014; Lupieri et al., 2015). Det var svårare för äldre patienter att förstå än för yngre patienter (Lupieri et al., 2015). Patienter uttryckte att det fanns utrymme till förbättringar trots att bedsiderapporteringen ansågs som en bra metod (Lu, 2014). Behovet av trygghet tillfredsställdes när kommunikationen med sjuksköterskorna etablerades. Empati, vänlighet, omtänksamhet, uppmärksamhet och närhet var egenskaper som patienter uppskattade hos sjuksköterskor (Lupieri et al., 2015). Vid introducerandet av bedsiderapportering blev patienter medvetna om den personcentrerade vården där de uppfattades som en person först och sen en patient. Detta underlättade därmed kommunikationen med sjuksköterskorna gällande vem som skulle vårda dem vid skiftbytet (McMurray et al., 2011). They don t introduce you as a patient or a number, which... alienates you straight away. They actually say, this is [name] and [name s] problems are this. So it actually brings you involvement with the oncoming staff. (McMurray et al., 2011, p. 22). 12

18 Sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering Integritet Det fanns delade meningar om hur sjuksköterskor hade möjlighet att upprätthålla patienternas integritet i samband med bedsiderapportering. Majoriteten påstod att integriteten var något viktigt som borde skyddas men att det fanns flera svårigheter i att upprätthålla det (Kerr et al., 2014; Khuan & Juni, 2017; Malfait et al., 2018), speciellt när det berörde känslig information som till exempel palliativ vård, cancerbesked, blodsmittor eller virusinfektioner (Kerr et al., 2014). Sjuksköterskor oroade sig främst över att andra patienter och besökare skulle höra känslig information om patienterna vid bedsiderapportering. Det framkom att sjuksköterskor använde olika strategier för att förbättra överförandet av information, till exempel genom att använda patienternas tavlor vid sängarna för att kommunicera, tala i lägre ton, prata om känslig information med patienterna utanför rummet eller att be besökare lämna rummet under rapporteringen (Kerr et al., 2014). Trots mycket positiv respons från sjuksköterskor fanns det de som inte var lika positiva till hur bedsiderapportering hanterade patienternas integritet (Khuan & Juni, 2017; Malfait et al., 2018). Malfait och medarbetare (2018) presenterade att hela 60 procent av sjuksköterskorna ansåg att det potentiella intrånget på patienternas integritet var en viktig barriär och ett användbart argument för att motsätta sig tillämpandet av bedsiderapportering. Sjuksköterskor såg ett samband mellan sekretess och osäkerhet om vad för information som hade lämnats ut till patienterna. Detta på grund av att sjuksköterskor inte visste i vilken utsträckning läkarna redan hade informerat patienterna, vilket i sin tur resulterade i att de kände sig obekväma i att avslöja diagnoser samt att verka oprofessionella. Konstruktionen av sekretess fick därmed en större betydelse som inkluderade både juridiska och hierarkiska aspekter. En viktig orsak till att sjuksköterskor motsatte sig bedsiderapportering var att de ville skydda sig själva, sin egen integritet och minska risken för att göra fel (Malfait et al., 2018). Sjuksköterskor främjade inte till öppna frågor från patienterna för att det kunde utmana patienternas självbestämmande eller integritet. Flera sjuksköterskor ansåg att bedsiderapportering borde vara en ömsesidig överenskommelse mellan involverade parter. Patienter har rätt till ett självbestämmande i vården och därmed borde sjuksköterskor alltid fråga om patienterna vill delta eller inte (Khuan & Juni, 2017). En patient sa: 13

19 I think that first, we must invite patients to become involved, and if they refuse to join us, then we should respect their decision. We can't do it merely for the sake of PCC. (Khuan & Juni, 2017, p. 220). Kommunikation Generellt tyckte sjuksköterskor att bedsiderapportering medförde en bättre kommunikation med patienterna (Bradley & Mott, 2013; Jeffs et al., 2013: Kerr et al., 2014). Tillfredsställandet och kapaciteten i att vårda patienterna ökade enligt flera sjuksköterskor (Bradley & Mott, 2013). It needed to change. Sometimes we were taking an hour to hand-over a few patients and you received the information about the patients, but there was also a lot of other discussion that didn t relate to the handover itself. I m a lot happier with the new handover style and I think a lot of other staff are feeling the same way. It kind of cuts out the rubbish and gets back to why we are here to care [emphasis from participant] for patients. (Bradley & Mott, 2013, p. 1932). Sjuksköterskor upplevde även svårigheter angående kommunikation med patienterna under bedsiderapporteringen (Ernst et al., 2018; Khuan & Juni, 2017). Majoriteten var öppna med deras oerfarenhet angående att bjuda in patienterna till samtal. Problemen grundades i hur sjuksköterskor ansåg sig styra kommunikationen. Detta gällde brist på förståelse om patientcentrerad vård, kommunikationsförmågor, risk för att patienternas värdighet skulle äventyras samt att sjuksköterskor inte fullt ut förstod betydelsen av patientinvolvering. Sjuksköterskor upplevde detta som problematiskt och valde att distansera sig från patienter under bedsiderapporteringen för att skydda sitt självförtroende (Khuan & Juni, 2017). Det var svårt att estimera tiden till interaktion med patienterna samt hur den skulle fördelas. Längden på rapporteringen kunde bero på patienternas tillstånd, förståelse av rapporteringen och medicinsk förståelse (Ernst et al., 2018; Khuan & Juni, 2017). Flera sjuksköterskor berättade att de förstod vikten av god kommunikationsförmåga för att etablera en bra bedsiderapportering tillsammans med patienterna för att minimera ångest och oro. Resultatet av tillämpningen av patientcentrerad vård och god kommunikation gjorde att sjuksköterskor såg patienter som individer med olika behov och skapade känslor av ömsesidighet, öppenhet 14

20 och medkänsla. Detta var avgörande för att kunna identifiera behoven hos patienterna (Khuan & Juni, 2017). För att en god kommunikation skulle upprätthållas mellan sjuksköterska och patient var det grundläggande att det först fungerade mellan sjuksköterskorna. Problemet kunde bli om sjuksköterskorna var oense om vilken information som skulle prioriteras under bedsiderapporteringen och vilken information som redan skulle vara påläst från journalen innan. Sjuksköterskor ansåg att om de var bra påläst om patienternas tillstånd kunde det främja och effektivisera rapporten. Kommunikationen byggde på en delad förståelse mellan sjuksköterskor (Ernst et al., 2018). Patientens delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering Delaktighet utifrån patientens perspektiv Generellt tyckte patienter att delaktighet vid bedsiderapportering gav individualiserad vård som i sin tur ledde till en positiv upplevelse (Bradley & Mott, 2013; Jeffs et al., 2013; Keff et al., 2013; Keff et al., 2014; Lu, 2014; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). Patienterna uppskattade att lära känna sjuksköterskorna som tog hand om dem och att få ett namn på ansiktet (Bradley & Mott, 2013). Tillförlitligheten till sjuksköterskornas kompetens och professionalism ökade under bedsiderapportering enligt flertal patienter (Keff et al., 2013; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). Tack vare sjuksköterskornas professionella egenskaper i kombination med patienternas delaktighet fångades all relevant information upp för fortsatt vård vilket gav patienterna en känsla av trygghet (Lupieri et al., 2015). Patienternas möjlighet att bidra med ytterligare information och korrigera eventuella fel sågs som ett positivt utfall under bedsiderapporteringen (Jeffs et al., 2013; Kerr et al., 2013; Kerr et al., 2014; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). En del patienter uppfattade att deras roll var att säkerställa noggrannheten i informationen som delades under rapporten, till exempel att komma ihåg att medicineringen givits och behandlingar genomförts (Jeffs et al., 2013; McMurray et al., 2011). I många fall lämnade sjuksköterskor ett aktivt uppmuntrande till patientdeltagande (Kerr et al., 2014; McMurray et al., 2011). Patienter kunde bidra med att klargöra sina förväntningar 15

21 och eventuella missförstånd (McMurray et al., 2011) eller ställa frågor angående vården (Kerr et al., 2014). Detta ledde till att patienter upplevde att kvaliteten av vården förbättrades (Kerr et al., 2014). Well you re the subject aren t you? I mean you re the topic of conversation in the handover... they re talking about you so if you ve got anything to say by all means say it and... they can sort of discuss it. You can get involved, you can speak to them and get involved in it. (McMurray et al., 2011, p. 23). Delaktighet bidrog enligt patienterna till att sjuksköterskorna fick en bättre förståelse om patienterna och därmed förbättrades effektiviteten av vården (Bradley & Mott, 2013; Lu, 2014). Flera patienter uppskattade att sjuksköterskor spenderade tid tillsammans med dem under bedsiderapporteringen och såg det som ett tillfälle för samtal (Bradley & Mott, 2013). Delaktigheten bidrog till att patienter förstod vad som hände och ansåg att de hade all rätt till att få information om sitt tillstånd. (Bradley & Mott, 2013; Lu, 2014; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). Tack vare att patienterna var medvetna om situationen gav det en känsla av lugn (Kerr et al., 2013), kontroll, självsäkerhet (Lu, 2014) och att deras åsikter hade betydelse (Bradley & Mott, 2013). Det fanns dock patienter som önskade mer information om sitt tillstånd (Lu, 2014) och att få vara mer involverade (Lupieri et al., 2015). Patientdeltagandet var begränsat trots att det fanns ett befintligt engagemang hos patienterna (Lupieri et al., 2015). Patienter tog inte chansen till att vara delaktig vid bedsiderapporteringen (Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). Vissa ansåg sig vara passiva lyssnare (McMurray et al., 2011) och att det var viktigare att lyssna på vad sjuksköterskorna hade att säga (Lupieri et al., 2015). Patienter var uppmärksamma på informationen som utbyttes under rapporten men bidrog inte själva med någon information om inte sjuksköterskorna uttryckligen bjöd in till det. Ett exempel på när patienter inte upplevde att sjuksköterskor bjöd in till ett aktivt deltagande var när de pratade om patienten i tredje person (McMurray et al., 2011). 16

22 Delaktighet utifrån sjuksköterskans perspektiv Många sjuksköterskor uppfattade det positivt att patienter fick möjlighet att vara delaktiga och ställa frågor under bedsiderapporteringen. Tack vare att patienter deltog kunde sjuksköterskor ställa frågor om avsaknad information och fastställa hur mycket patienterna var informerade av andra vårdgivare (Jeffs et al., 2011). En sjuksköterska var tydlig med att hela poängen med bedsiderapporteringen var att patienterna engagerade sig (Ernst et al., 2018). Även i studien av Bradley och Mott (2013) framkom positiva aspekter från sjuksköterskor angående patienternas deltagande vid bedsiderapporteringen. En sjuksköterska sa: I think it [patient involvement in their care] has definitely increased... it s [bedside handover] getting the patients involved in their care and discharge planning. Issues might come up so you can sort that out then and there. It s more efficient for us and for the patient. (Bradley & Mott, 2013, p. 1932). Det fanns en generell överenskommelse hos sjuksköterskor om att patientdeltagande vid bedsiderapportering gav en tydlig bild av patienterna i och med en mer detaljerad, ömsesidig och fokuserad informationsöverföring (Kerr et al., 2014). Vissa sjuksköterskor märkte att en del patienter inte använde möjligheten att delta i sin vård vid bedsiderapporteringen (Kerr et al., 2014) trots att de rekommenderade det för att främja patientdeltagandet (Ernst et al., 2018; Kerr et al., 2014). Det fanns en del svårigheter med patientdeltagandet. En del sjuksköterskor ansåg att tiden var begränsad och en dyrbar resurs och därmed prioriterades inte långa samtal vid sängen. Detta ledde till att sjuksköterskor inte främjade till öppna frågor från patienter och att dem själva inte involvera sig för mycket vid bedsiderapporteringen. Flera sjuksköterskor tyckte att patientdeltagande lät teoretiskt men inte praktiskt bra då det fanns olika hinder för att detta skulle resulteras i något positivt; tidsbegränsningar, behovet av att möta patienter på olika kunskapsnivåer, risken att överskrida professionella gränser samt att äventyra patienternas värdighet, självkänsla och autonomi. Patientdeltagande under bedsiderapportering måste vara en ömsesidig överenskommelse mellan parterna, ansåg flera sjuksköterskor. Patienterna hade rätt till att avstå samt inleda ett engagemang. Det var många sjuksköterskor som var tveksamma till att tillämpa patientdelaktighet och valde därmed flera gånger att helt avstå från 17

23 att involvera patienterna. Ibland passade detta även några patienter som motsatte sig patientdeltagande vid bedsiderapportering (Khuan & Juni, 2017). Säkerhet utifrån patientens perspektiv För att säkerställa att viktig information inte gick förlorad berättade patienter att de kunde agera som en extra källa och minimera eventuella fel vid bedsiderapporteringen. En del patienter upplevde att vissa ämnen inte borde nämnas, som till exempel sexuellt överförbara sjukdomar, psykisk sjukdom och religion på grund av att detta kunde upplevas diskriminerande. Det uppskattades inte att höra andra patienters rapporteringar då det kunde skapa en känsla av obehag, till exempel att dela rum med någon som har en psykisk sjukdom (Lu, 2014). Trots detta upplevde majoriteten av patienterna känslor av säkerhet och skydd genom att få vara delaktig vid bedsiderapporteringen. Det gav även en lugnande känsla av att allt var under kontroll och att sjuksköterskorna visste vad de gjorde (Lupieri et al., 2015). Säkerhet utifrån sjuksköterskans perspektiv Sjuksköterskor upplevde att bedsiderapporteringen gav dem förutsättning att kontrollera, säkerställa och korrigera potentiella och faktiska fel i vården av patienterna (Jeffs et al., 2013; Kerr et al., 2014). Genom att möta patienterna i början av varje skift, istället för att sitta igenom en rapport av alla patienter i ett annat rum, ansågs det vara ett bra tillfälle till att bekräfta att de kliniska undersökningarna var genomförda (Kerr et al., 2014) och att snabbare reagera på fel och kunna åtgärda dem (Jeffs et al., 2013). Detta ledde till att flera sjuksköterskor blev mer noggranna i sitt arbete för att minimera fel (Kerr et al., 2014). Sjuksköterskor kunde lägga upp en bättre planering och prioritera sitt skift tack vare att de fick en snabb bedömning av patienterna. Det gav ett resultat på att rätt patient prioriterades i rätt ordning (Jeffs et al., 2013; Kerr et al., 2014). DISKUSSION Syftet med litteraturstudien var att ta reda på patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering, inkluderat patienternas delaktighet och säkerhet. Resultatet visade att majoriteten av patienterna och sjuksköterskorna ansåg att bedsiderapportering var en fungerande metod som främjade patienternas kommunikation med sjuksköterskorna, 18

24 delaktigheten och säkerheten. Samtidigt uppfattade patienter att det fanns utrymme till förbättring då språket blev ett hinder i kommunikationen. Flera sjuksköterskor upplevde att det fanns svårigheter i att skydda patienternas integritet och att patienter ansåg att sjuksköterskor bör vara mer finkänsliga vid uttalandet om känslig information. Patientdelaktighet uppfattades i stort sett positivt av både patienter och sjuksköterskor. Det främjade tillförlitligheten sinsemellan och gav en bättre kvalitet i vården. Patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering ansågs bidra till att fel i vården minimerades. Majoriteten av patienterna och sjuksköterskorna var överens om att detta ökade säkerheten i vården. Resultatdiskussion Integritet Från och med 2014 infördes Patientlagen (SFS 2014: 659) i Sverige som ska främja patienternas integritet och autonomi. Även i ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2012) står det beskrivet att sjuksköterskor bör ha ett etiskt synsätt där patienternas rättigheter ska respekteras. Tack vare implementering av bedsiderapportering har patienternas integritet uppmärksammats jämfört med tidigare (Kerr et al., 2013; Lupieri et al., 2015; Malfait et al., 2018; McMurray et al., 2011) men att sjuksköterskor har uppfattningen om att det är svårt att förhållas sig till hur det på bästa sätt ska skyddas (Kerr et al., 2014; Khuan & Juni, 2017; Malfait et al., 2018). Resultatet visade att majoriteten av alla sjuksköterskor motsatte sig bedsiderapportering på grund av risken att göra intrång på patienternas integritet, verka oprofessionella samt att göra fel (Malfait et al., 2018). Mako och medarbetare (2016) skriver i sin studie att patienter upplevde att det var viktigt att ha tillit till vårdpersonalen samt att de visar respekt till patienter. Detta kunde åtgärdas genom att vårdpersonal visade sig tillgängliga och erbjöd hjälp. Utifrån patienternas perspektiv bör sjuksköterskor vara mer finkänsliga och visa empati på grund av risken att göra intrång på patienternas integritet när andra patienter och besökare kan höra privat information (Kerr et al., 2013; Malfait et al., 2018). Khuan och Juni (2017) nämner i sin studie att patienter har rätt till självbestämmande, vilket överensstämmer med Patientlagen (SFS 2014: 659). Trots att flera sjuksköterskor inte är nöjda med bedsiderapportering använder de sig av metoden ändå. Majoriteten av patienterna upplever att sjuksköterskor gör sitt bästa i att skydda integriteten (Lupieri et al., 2015). 19

25 Kommunikation God kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor är viktigt och ger en förutsättning i att patientvården blir effektiv, personcentrerad och ger en känsla av säkerhet (Reinbeck & Fitzsimons, 2013; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Detta upplevde majoriteten av patienterna och sjuksköterskorna från studiens resultat (Bradley & Mott, 2013; Jeffs et al., 2013: Kerr et al., 2014; McMurray et al., 2011). Hinder för god kommunikation är till exempel vilken typ av information som ska framföras. För lite, mycket eller irrelevant information kan förvirra sjuksköterskor och leverera en mindre säker vård (Welsh et al., 2010). Flera sjuksköterskor var även osäkra när de skulle etablera en konversation med patienterna (Khuan & Juni, 2017), vilket kan bero på tidsbrist och oförmåga att prioritera rätt och att ställa frågor för att få in relevant information för patientens vård (Welsh et al, 2010). I relation till vad resultatet visar, har bedsiderapportering främjat till en mer strukturerad, noggrann och tidsanpassad överrapportering där god kommunikation mellan parterna är grunden (Ernst et al., 2018; Jeffs et al., 2013; Keff et al., 2013; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). Travelbee, som fokuserade på kommunikation, menade (i Kirkevold, 2009) att när samtal etablerades mellan patienter och sjuksköterskor upphörde de stereotypiska uppfattningarna och båda parterna kunde se personen bakom rollen. Enligt McMurrays studie upplevde patienter att de blev sedda som en person först och en patient sen tack vare bedsiderapportering (McMurray et al., 2011). Sjuksköterskor ska enligt styrdokument informera patienterna och framföra information på ett anpassat sätt som patienter kan förstå (Svensk sjuksköterskeförening, 2017; Svensk sjuksköterskeförening, 2012: Socialstyrelsen, 2017). Studiens resultat visar att patienter kan ha svårt att förstå vårdpersonalens språk med till exempel medicinska termer (Lupieri et al., 2015; Shih et al., 2018) och språkförbristningar (Kerr et al., 2013). Trots detta uppskattade patienter kommunikationen med sjuksköterskorna under bedsiderapportering och att empati, omtänksamhet och uppmärksamhet var egenskaper som främjade ett gott möte (McMurray et al., 2011). Delaktighet Patientlagen (SFS 2014: 821) främjar patienternas delaktighet i vården och patienter ska ha inflytande över sin egen vård (Socialstyrelsen, 2015). När patienter var delaktiga under 20

26 bedsiderapportering fanns möjlighet att korrigera fel och tillägga information som var relevant för sjuksköterskorna att veta (Jeffs et al., 2013; Kerr et al., 2013; Kerr et al., 2014; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011; Shih et al., 2018). I och med att Colvin och medarbetare (2016) nämner att informationsöverföring är ett kritiskt moment är det bara fördelaktigt att involvera patienten vid rapporteringen för att samla in information. Det var inte bara patienter som upplevde patientdelaktighet som positivt, det gjorde även majoriteten av sjuksköterskorna (Bradley & Mott, 2013; Ernst et al., 2018; Jeffs et al.,2011). Om patienter hade dålig förförståelse och okunskap om sjukdomsrelaterade frågor, var det flera sjuksköterskor som inte uppskattade att patienterna var involverad vid överrapporteringen (Khuan & Juni, 2017). Detta bekräftar Larsson och medarbetare (2011) som menar att okunskap gjorde det svårt att samarbeta. Flera sjuksköterskor främjade inte till öppna frågor under bedsiderapportering på grund av att det skulle dra ut på tiden och göra processen ineffektiv (Khuan & Juni, 2017). Det hela kan leda till missförstånd då Larsson och medarbetare (2011) nämner att patienter kunde upplevas ha dåligt självförtroende och underskatta sin egen förmåga att förstå och därmed riskera att processen blir långdragen och ineffektiv. Trots att sjuksköterskor ansåg deltagandet som något mindre positivt upplevde majoriteten av patienterna att delaktighet bidrog till en bättre vård, där de kände sig omhändertagna av professionella och kompetenta sjuksköterskor (Bradley & Mott, 2013; Jeffs et al., 2013; Keff et al., 2013; Keff et al., 2014; Lu, 2014; Lupieri et al., 2015; McMurray et al., 2011). Säkerhet Patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659) finns till för att stödja patienternas säkerhet i vården, att till exempel skydda från vårdskada. Lane-Fall och medarbetare (2018) nämner att kommunikation vid överrapportering är viktigt för att garantera att fel minimeras i vården. Patienter upplever säkerhet om vårdpersonal finns nära till förfogande och när de vet vilken vårdpersonal som tar hand om dem (Mako et al., 2016). Socialstyrelsen (2017) belyser att fel i vården kan upptäckas tidigt om det finns god kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. Detta minskar även risk för vårdskada. Studiens resultat visar att både patienter och sjuksköterskor upplevde att säkerheten ökade vid bedsiderapportering, då patienter kan korrigera informationen vid överrapporteringen (Jeffs et al., 2013; Kerr et al., 21

27 2014; Lu, 2014; Lupieri et al., 2015). Bedsiderapportering resulterar i att patienternas säkerhet är bra skyddad enligt både patienter och sjuksköterskor. Metoddiskussion För att få en översikt över hur väl utforskat det valda kunskapsområdet var användes en systematisk litteraturöversikt som metod av kvalitativ design. Eftersom studiens syfte var att studera upplevelser var det fördelaktigt att granska intervjustudier (Forsberg & Wengström, 2015). En svaghet var att inte hela kunskapsområdet kunde utforskas på grund av tidsramen, därför valdes tio artiklar för att presentera resultatet. De utvalda artiklarna som användes i studien hade god tillförlitlighet, trovärdighet och kvalitét. En styrka var att två olika databaser användes som hade vårdvetenskapligt fokus; PubMed och SBU, detta för att få ett så brett utfall som möjligt i sökningen. Inga träffar resulterade från SBU:s databas och därmed exkluderades den från sökningen, vilket kunde ses som en svaghet. Studien ansågs ge en god överblick över kunskapsområdet då de valda artiklarna kom såväl från Australien, Belgien, Italien, Malaysia, Kanada och USA. Detta var en styrka i studien som gav en hög validitet tack vare det breda spektrum av länder. För att bedöma kvaliteten i artiklarna användes SBU:s granskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetod (SBU, 2014). Denna granskningsmall låg till grund för att bedöma artiklarna som låg, medelhög eller hög kvalitet. Majoriteten av artiklarna bedömdes med medelhög kvalitet, vilket kan anses som en nackdel då det inte ger lika hög reliabilitet jämfört med om fler artiklar skulle bedömts med hög kvalitet. En orsak till detta kunde grunda sig i författarnas egna poängsättning på kvaliteten av artiklarna i kombination med de redan färdigställda kriterierna i granskningsmallen. Några artiklar innehöll både kvalitativa och kvantitativa delar. De kvalitativa delarna utnyttjades och användes till resultatet, vilket kan ses som en styrka då författarna tog till vara på väsentlig information som fanns till förfogande. Studien i sin helhet hade kunnat uppnå högre kvalitet om fler sökord samt artiklar som inte var i fulltext inkluderats. Vilket i sin tur hade resulterat i ett större urval av relevanta artiklar som hade stärkt studiens resultat. Resultatanalys utfördes med hjälp av Graneheims och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod vilket resulterade i en objektiv analyserande. Både Graneheim och Lundman är legitimerade sjuksköterskor med doktorand i omvårdnadsforskning. Forskningen som Graneheim bedriver har fokus på kommunikation och Lundman inriktar sig på hälsofrämjande. Då litteraturstudien fokuserar på 22

28 kommunikation och att främja patientens vård kan det vara fördelaktigt att de har en förförståelse kring det grundläggande som undersöks i studien. Granskade artiklar som lästes i sin helhet var totalt 39 stycken varav endast tio stycken uppfyllde inklusionskriterierna och användes i resultatet. De artiklar som exkluderades från studien var de som var av endast kvantitativ metod samt de som inte var etiskt godkända eller hade noggrant övervägts enligt etiska aspekter. Nio av artiklarna hade etiskt godkännande från kommittéer. Artikeln av Ernst och medarbetare (2018) saknade etiskt godkännande från en kommitté, däremot kan det ses som en styrka att arbetet godkändes av universitetets institutionella granskningsråd med administrativt godkännande från båda områdena som studerats. Artikeln fick inte heller något finansiellt stöd från till exempel vinstdrivande företag. Detta ansågs därmed som ett övervägande av de etiska aspekterna och därför kunde artikeln räknas med i resultatet. Studiens resultat har fördelaktigt presenterats objektivt och därmed har inte delar subjektivt valts ut för att passa studiens syfte. Detta resulterade i ett etiskt perspektiv med genomgående källhänvisning i hela studien. Klinisk implikation Studiens resultat visade att bedsiderapportering ansågs ge en ökad patientsäkerhet och att patienterna upplevde delaktighet i vården. Detta ansågs bidra till en förbättrad kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. Trots att resultatet visade att det fanns övervägande goda utfall i användandet av bedsiderapportering, handlade den sviktande delen av resultatet om patienternas integritet och hur den riskeras att äventyras. Därför bör mer forskning kring området genomföras för att ta reda på hur man i samband med bedsiderapportering bäst kan skydda patienternas integritet. Slutsats Utifrån studien som gjorts är att bedsiderapportering är en metod som främjar patienternas säkerhet och delaktighet. Det finns en del svårigheter gällande patienternas integritet och hur känslig information hanteras av vårdpersonal. Majoriteten av patienterna upplevde ändå att bedsiderapportering, där patienter får vara delaktiga och kommunicera med sjuksköterskorna, övervägde nackdelarna. Det är främst sjuksköterskor som ansåg att bedsiderapportering kan överskrida patienternas integritet och därav avstå från att utföra metoden. Patienter ansågs 23

29 uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna. 24

30 REFERENSER *Artiklar som ingår i resultatet Apker, J., Propp, KM., Zabava Ford, WS. & Hotmeister, N. (2006). Collaboration, credibility, compassion, and coordination: Professional nurse communication Skills set in health care team interactions. Journal of professional nursing, 22, (3), doi: /j.profnurs *Bradley, S. & Mott, S. (2013). Adopting a patient-centred approach: an investigation into the introduction of bedside handover to three rural hospitals. Journal of Clinical Nursing, 23(13-14): doi: /jocn Colvin, MO., Eisen, LA. & Gong MN. (2016). Improving the patient handoff process in the intensive care unit: keys to reducing errors and improving outcomes. Semin Respir Crit Care Med. 37(1): doi: /s Eldh, A-C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlen. (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., ss ). Lund: Studentlitteratur AB. *Ernst, KM., McComb, SA. & Lay, C. (2018). Nurse-to-nurse shift handoffs on medicalsurgical units: A process within the flow of nursing care. Journal of Clinical Nursing, 27(5-6):e1189-e1201. doi: /jocn Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och present (4. uppl). Stockholm: Natur och kultur. Graneheim, UH. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24(2), doi: /j.nedt

31 Jangland, E., Gunningberg, L. & Carlsson, M. (2009). Patients and relatives complaints about encounters and communication in health care: evidence for quality improvement. Patient Education and Counseling. 75(2): doi: /j.pec *Jeffs, L., Acott, A., Simpson, E., Campbell, H., Irwin, T., Lo, J,...Cardoso, R. (2013). The value of bedside shift reporting enhancing nurse surveillance, accountability, and patient safety. Journal of Nursing Care Quality, 28(3). doi: /NCQ.0b013e f46 *Kerr, D., Lu, S. & McKinlay L. (2014). Towards patient-centred care: perspectives of nurses and midwives regarding shift-to-shift bedsidehandover. International Journal of Nursing Practice, 20(3): doi: /ijn *Kerr, D., McKay, K., Klim, S., Kelly AM. & McCann. (2013). Attitudes of emergency department patients about handover at the bedside. Journal of Clinical Nursing, 23(11-12): doi: /jocn *Khuan, L. & Juni MH. (2017). Nurses Opinions of Patient Involvement in Relation to Patient-centered Care During Bedside Handovers. Asian Nursing Research, 11(3): doi: /j.anr Kirkevold, M. (2009). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur. Lane-Fall, MB., Pascal, JL., Perifer, HG., Di Taranti, LJ., Collard, ML., Jablonski, J,... Jerome Watts, BA. (2018). A Partially Structured Postoperative Handoff Protocol Improves Communication in 2 Mixed Surgical Intensive Care Units: Findings From the Handoffs and Transitions in Critical Care (HATRICC) Prospective Cohort Study. Annals of Surgery. doi: /SLA Larsson, IE., Sahlsten, MJ., Segesten, K. & Plos, KA. (2011). Patients perceptions of barriers for participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Science. 25(3), doi: /j x 26

32 *Lu, S., Kerr, D. & McKinlay, L. (2014). Bedside nursing handover: patients opinions. International Journal of Nursing Practice, 20(5): doi: /ijn *Lupieri, G., Creatti, C. & Palese, A. (2015). Cardio-thoracic surgical patients experience on bedside nursing handovers: Findings from a qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing, Mako, T., Svanäng, P. & Bjerså, K. (2016). Patients perceptions of the meaning of good care in surgical care: a grounded theory study. BMC Nursing. doi: /s *Malfait, S., Van, HA., Van, BW. & Eeckloo, K. (2018). Is privacy a problem during bedside handovers? A practice-oriented discussion paper. Nursing Ethics, doi: / Manias, E., Atiken, R. & Dunning, T. (2005). Graduate nurses communication with health professionals when managing patients medications. Journal of Clinical Nursing, 14(3), doi: /j *McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2011). Patients perspectives of bedside nursing handover. Collegian, Mirsch, H. (2013a). Misstag undviks om patienten är med vid överraporteringen. Hämtad 3 december 2018, från hshqzo_gx1zg Mirsch, H. (2013b). Överlämning hos patienten. Vårdfokus. Hämtad 21 maj 2018, från Ogden, CK. & Richards, IA. (1989). The meaning of meaning: A study of the influence of language upon thought and of the science of symbolism. New York: Harcourt. 27

33 Reinbeck, DM. & Fitzsimons, V. (2013). Improving the patient experience through bedside shift report. Nursing Management. 44(2):16-7. doi: /01.NUMA Rothman, DJ. (2001). The origins and consequences of patient autonomy: A 25-year perspective. Health Care Analysis, 9, (3), Epub ahead of print SBU. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad den 17 oktober 2018, från SFS 2014: 821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 21 maj 2018, från SFS 2010: 659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 maj 2018, Shih, AF., Addo-Tabiri, NO. & Sofair, AN. (2018). Patients Perceptions of Bedside Rounding. Southern Medical Journal /0 2000/ DOI: /SMJ från Socialstyrelsen. (2017). Kommunikation och informationsöverföring. Socialstyrelsen. Hämtat 21 maj 2018 från Socialstyrelsen. (2015). Om vård- och omsorgstagares delaktighet. Socialstyrelsen. Hämtat 26 november 2018 från 28

34 Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Svensk sjuksköterskeförening kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 4 december 2018 från Welsh, CA., Flanagan, ME & Ebright, P. (2010). Barriers and facilitators to nursing handoffs: Recommendations for redesign. Nursing Outlook. 58(3): doi: /j.outlook Wollenhaup, CA., Stevenson, EL., Thompson, J., Gordon, HA. & Nunn, G. (2017). Implementation of a Modified Bedside Handoff for a Postpartum Unit. The Journal of Nursing Administration, 47(6). doi: /NNA

35 Bilagor Bilaga 1 30

36 31