Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning 1999

Transkript

1 1(45) sidan Förord 2 Resultatredovisning 4 Samlad översikt 4 Brottsutredningar 8 Stabsuppgifter 22 Övriga mål och krav på återrapportering 25 Personalredovisning 32 Finansiell redovisning Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Anslagsredovisning 38 Finansieringsanalys 39 Tilläggsupplysningar och noter 40 Sammanställning av väsentliga uppgifter 44

2 2(45) FÖRORD Ekobrottsmyndighetens (EBM) verksamhet under 1999 har präglats av en fortsatt expansion av framförallt den operativa verksamheten. Antalet anställda och inkommenderade till myndigheten har ökat med cirka 50 personer till sammanlagt drygt 400 personer. Ökningen beror till en del på att Hallands län och Gotlands län anslutits till EBM:s geografiska verksamhetsområde, varigenom åklagar- och utredningsresurser förts över till myndigheten. Resultatet av den operativa verksamheten har också utvecklats positivt även om Regeringens mål för verksamheten inte kunnat nås till alla delar. Det totala antalet pågående brottsutredningar vid EBM har sålunda inte kunnat nedbringas i enlighet med uppställda mål. Anledningen till detta är främst att resurserna vid EBM:s Östra avdelning varit otillräckliga i förhållande till arbetsmängden. Antalet åklagare och poliser vid denna avdelning är fortfarande klart lägre än vid de övriga avdelningarna sett till ärendemängden. Detta har sin bakgrund i att ett otillräckligt antal poliser och åklagare vid EBM:s bildande gick över från motsvarande enheter i Stockholm till den nya myndigheten. Sedan dess har betydande nyrekryteringar skett men dessa har inte varit tillräckliga. När det gäller tillgången på åklagare bör också nämnas att ett inte obetydligt antal tagits i anspråk för andra uppgifter, huvudsakligen vid Riksåklagarens kansli. I det fortsatta uppbyggnadsarbetet är det följaktligen nödvändigt att prioritera Östra avdelningen vid fördelningen av tillkommande resurser. När det gäller måluppfyllelsen i övrigt måste resultatet för verksamhetsåret betecknas som gott. Det är särskilt glädjande att andelen beslut om åtal i förhållande till den totala ärendemängden ökat markant. Bakgrunden till detta bedöms vara att utredningarna i allt större utsträckning avser nyare ärenden med bättre utredningsbetingelser. Ökningen av genomströmningstiderna indikerar inte minskad effektivitet utan är resultatet av att balansen av mycket gamla ärenden arbetats av till betydande delar. En effekt av den ökande åtalsandelen är dock att åklagarna får ägna mera tid åt domstolsförhandlingar, vilket innebär att utrymmet för förundersökningsledning minskar. Det är därför viktigt att utveckla polisernas kompetens ytterligare med målsättningen att de kan arbeta mer självständigt med utredningarna. Behovet av utredningsdirektiv från åklagarna kan därigenom minska. Bland de avgöranden som registreras som åtalsbeslut finns ett ökande antal godkända strafförelägganden. Det är reglerna om att meddela villkorlig dom genom strafföreläggande som möjliggjort detta resurssparande förfarande. Det är fortfarande några förhållanden som bör lyftas fram som hinder mot att den operativa verksamheten utvecklas så positivt som själva EBM-konceptet är en god förutsättning för. När EBM bildades uttalades att den nya myndigheten inte skulle ha någon egen underrättelseverksamhet utan i den delen ha en beställarroll i förhållande till kriminalunderrättelsetjänsten vid Rikskriminalpolisen och länspolismyndigheternas underrättelseorgan. Utvecklingen hittills har visat på ett klart behov av att EBM har egna resurser och egen kompetens för spaningsändamål. Framförallt i storstadsregionerna saknas i dag till

3 3(45) följd av EBM:s bildande tillräckligt kunnande om ekobrottsligheten vid polismyndigheterna, vilket gör att dessa inte kan förse EBM med det informationsunderlag som är en förutsättning för tidiga och framgångsrika ingripanden mot ekobrottsligheten. Det har i denna situation blivit nödvändigt för EBM att utveckla egna spaningsresurser. Ansvarsfördelningen mellan EBM å ena sidan och Rikskriminalen och övriga polismyndigheter å den andra sidan är dock fortfarande oklar vilket är till men för verksamheten. EBM:s ställning som åklagarmyndighet har hittills hindrat att de poliser som tjänstgör vid myndigheten har tillgång till personregister och andra databaserade informationssystem i samma utsträckning som sina kollegor vid polismyndigheterna. Detta är fortfarande ett betydande irritationsmoment i arbetet och motverkar som lätt kan förstås ett gott utredningsresultat. Det är därför angeläget att uppdraget till Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och EBM att lösa återstående problem kring EBM:s registeråtkomst m.m. kan slutföras med ett gynnsamt resultat för EBM:s del. EBM har hittills inte i tillräcklig grad kunnat avsätta resurser för att fullgöra den viktiga uppgiften att under Riksåklagaren samordna frågor kring ekobrottsbekämpningen i de delar av landet där myndigheten inte bedriver verksamhet. Om resursläget förbättras, får denna uppgift ges hög prioritet. En ändrad intern ansvarsfördelning övervägs också f.n. för att förbättra förutsättningarna för EBM att fullgöra uppgiften. EBM:s s.k. nationella stabsuppgifter behöver också ges en tydligare profil i det fortsatta utvecklingsarbetet. Också beträffande dessa uppgifter kan förändringar av ansvarsfördelningen inom myndigheten vara motiverade. Även om åtskilligt återstår innan uppbyggnaden av EBM kan anses slutförd, finns det redan nu klara tecken på att tanken med en särskild myndighet för ekobrottsbekämpning är riktig. Enligt praktiskt taget enstämmiga besked från dem som är verksamma med operativa uppgifter är det nya arbetssättet med olika kompetenser samlokaliserade klart effektivare än det traditionella sättet att genomföra brottsutredningar. Att verksamhetsmålen inte nåtts till alla delar kan inte ses som ett misslyckande för den nya organisationsformen; jämförelser bör i stället göras med hur resultatet skulle ha blivit med en traditionell ansvarsuppdelning. Organisationen har också medgett samverkan mellan regioner på ett sätt som varit betydligt svårare att genomföra tidigare. Det goda resultatet av det s.k. karusellprojektet har t.ex. åstadkommits genom att EBM:s operativa enheter i Stockholm, västsverige och Skåne samarbetat under en projektledning. Om enheterna funnits i skilda myndigheter hade samarbetet med stor sannolikhet inte kunnat organiseras lika snabbt och effektivt. De samlade erfarenheterna hittills talar alltså för att EBM-reformen bygger på en riktig tanke. Rolf Holmquist Generaldirektör

4 RESULTATREDOVISNING Samlad översikt 4(45) Effektmål Ekobrottsmyndighetens (EBM:s) del av effektmålen inom utgiftsområde 4 är att, inom den ekonomiska brottslighetens område, - tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet, - brott skall förhindras eller upptäckas, - se till att den som har begått brott lagförs Andelen ärenden som lagförts har ökat under Detta kan i första hand förklaras med att kvalitén i utredningsarbetet har höjts. Däremot har antalet balanserade ärenden och genomströmningstiderna ökat. Förklaringen till detta är att EBM:s resurser avseende Östra avdelningen har varit otillräckliga. Vidare har ärendebalanserna minskat vid Västra respektive Södra avdelningarna. Vid dessa avdelningar har en stor del äldre ärenden avslutats vilket förlängt genomströmningstiderna. Även den höjda lagföringsandelen som innebär ökad närvaro i domstol för EBM:s personal påverkar såväl balanser som genomströmningstider negativt. Förundersökningarna kan konstateras ha ökat något i svårighetsgrad. Detta i och med att antalet inkomna ärenden i kategorin medelsvåra ärenden numera är större än antalet inkomna ärenden i kategorin mindre omfattande ärenden. Även den ökade internationaliseringen av ekobrottsligheten verkar i denna riktning. EBM har under året prioriterat såväl metodutveckling som kompetensutveckling. Detta gäller inte minst på det snabbt föränderliga IT-området. När det gäller metodutveckling kan särskilt nämnas de erfarenheter som vunnits i samband med utredningarna av den gränsöverskridande skattebrottslighet avseende moms som brukar gå under benämningen karusellhandel. På kompetensutvecklingsområdet har arbetet med att ta fram en ny grundläggande ekoutbildning intensifierats. EBM har i rapporter till regeringen lämnat förslag till åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Därutöver har synpunkter på lagstiftningen även lämnats i remissyttranden. Som nämnts inledningsvis har andelen ärenden som leder till lagföring ökat. Förundersökningarnas kvalitet har höjts. Ett brottsförebyggande arbete pågår inom EBM. Allt detta sammantaget kan förutsättas ha positiva effekter såväl för den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet som för möjligheterna att förhindra och upptäcka brott. Det är naturligtvis svårt att i nuläget mäta dessa effekter med någon större precision. EBM:s förhoppning är dock att myndighetens målmedvetna arbete inom några år skall ha resulterat i en påtagligt effektivare ekobrottsbekämpning. Måluppfyllelse EBM bedömer att effektmålen i huvudsak har uppfyllts under året.

5 5(45) Verksamheten EBM är en åklagarmyndighet med uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet dels operativt på fältet, dels strategiskt som en stabsresurs till statsmakterna i samhällets samlade kamp mot den ekonomiska brottsligheten. Vid EBM handläggs följande ärenden. 1. Ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län eller Gotlands län och som bl.a. avser - 11 kap. Brottsbalken, (avser ofta bokföringsbrott) - Skattebrottslagen (1971:69), - Aktiebolagslagen (1975:1385), - lagen (1990:1342) om insiderhandel, - lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. 2. Andra ärenden som hänför sig till de nämnda länen och vars handläggning annars ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande. 3. Ärenden som lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att ärendet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning eller internationell anknytning eller är av principiell natur eller av stor omfattning. Sådana ärenden får övertagas efter framställning från annan åklagarmyndighet. I de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten samordnar EBM under Riksåklagaren verksamheten som rör ekonomisk brottslighet. EBM skall vidare som central myndighet följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och bekämpandet av denna, ta initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbeta förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. Organisation EBM arbetar i den operativa delen på fyra avdelningar: Östra avdelningen (Stockholm), Västra avdelningen (Göteborg), Södra avdelningen (Malmö) och Särskilda avdelningen (Stockholm). Utredningsgrupper finns i Skövde, Borås, Halmstad, Kristianstad och Visby. Hallands län och Gotlands län hör sedan den 1 juli 1999 till EBM:s geografiska ansvarsområde. Vid granskning av statistikuppgifterna i denna årsredovisning bör detta beaktas. Myndighetens centrala ledning med organisationen för de nationella stabsuppgifterna är lokaliserad till Stockholm. Tabell 1: Organisationsschema Polischef Generaldirektör Stab/kansli Särskilda avdelningen Östra avdelningen Västra avdelningen Södra avdelningen

6 6(45) Östra, Västra och Södra avdelningarna har under året varit organiserade i åklagarkammare. Kamrarnas verksamhet leds av åklagare. Särskilda avdelningen har inte varit kammarindelad utan i stället indelats i arbetsgrupper under åklagarledning. Indelning av verksamheten Verksamheten kan indelas i brottsutredningar med internationell anknytning och övriga brottsutredningar. Internationell anknytning definieras som att någon åtgärd i ärendet utförts utanför Sverige. För de tre avdelningarna med geografiskt avgränsade verksamhetsområden har huvuddelen av brottsutredningarna varit av nationell karaktär. Särskilda avdelningen däremot har haft en övervikt för ärenden med internationell anknytning. De internationella brottsutredningarna har i stor utsträckning genomförts i samverkan med andra myndigheter som t.ex. skattemyndigheterna, Tullen och Finansinspektionen. Inför framställningar till andra länder om rättshjälp har samverkan med andra myndigheter ofta förekommit. Brottsutredningar med internationell anknytning har ökat något under året och utgör nu 22% av den operativa verksamheten. Fördelningen av kostnaderna på internationella brottsutredningar och övriga brottsutredningar har skett via schabloner. I övrig återrapportering nedan görs inte någon uppdelning i internationell och övrig verksamhet. Kravet på sådan uppdelning har utgått i regleringsbrevet för år Tabell 2: Kostnadsfördelning, tkr Internationella Övriga Verksamhetsgren brottsutredningar brottsutredningar Stabsuppgifter Summa Särskilda avdelningen Östra avdelningen Västra avdelningen Södra avdelningen Staben Summa I årsredovisningen 1998 redovisades felaktigt inga kostnader för stabsverksamhet. De i tabellen redovisade kostnaderna för stabsverksamhet har därför justerats med riktiga värden avseende år 1998 för att jämförbarhet med 1999 års kostnader skall vara möjlig. Ekobrottslighetens pågående internationalisering är ett välkänt faktum. Flertalet av de mera komplicerade ärendena innehåller internationella förgreningar och ofta är flera länder involverade i ett och samma ärende. Svårigheterna vid utredning av ärenden med internationell anknytning upplevs bli alltmer påtagliga. Förfarandet vid internationell rättshjälp är långsamt och förhindrar en snabb hantering av ärenden. Antalet utländska framställningar om rättshjälp ökade från 19 st det första halvåret 1999 till 33 st det andra halvåret. Övriga ärenden med internationell anknytning förekommer i huvudsak i de särskilt krävande och medelsvåra ärendekategorierna. De 109 ärendena (varav ett har övertagits från annan åklagarmyndighet) utgör cirka 4% av den totala mängden inkomna ärenden under året. Ett exempel på ett omfattande ärende med internationell anknytning är en skalbolagsutredning som inleddes i augusti Utredningen handlar om sammanlagt 90 bolag

7 7(45) varav 16 bolag omfattas av det åtal som senare väckts. Dessa 16 bolag hade tillgångar på 325 miljoner och obeskattade vinster på 248 miljoner. De obeskattade vinsterna har eliminerats på ett olagligt sätt. Förundersökningen har bedrivits av en statsåklagare och två utredningsmän. Under förundersökningen har rättshjälp begärts och erhållits från 15 länder. Åtal har väckts i flera omgångar och det sista åtalet väcktes den 21 juni Sammanlagt har 17 personer åtalats varav tre är advokater. Åtalen handlar genomgående om grov oredlighet mot borgenärer, grova skattebrott och grova bokföringsbrott. Huvudförhandlingen startade i februari 2000 och kommer att pågå under 90 huvudförhandlingsdagar. Huvudförhandlingen i tingsrätten kommer att avslutas i början på Målet kommer med största säkerhet upp i hovrätten och kommer där troligen att ta lika lång tid. EBM har under 1999 bedrivit en aktiv internationell verksamhet i syfte att underlätta den operativa verksamheten. Seminarier och kurser om internationella förhållanden har anordnats för EBM:s medarbetare och för ekobrottsutredare utanför myndigheten. Som exempel kan nämnas seminarieserien om EU:s bidragssystem. Vid dessa seminarier har behandlats bl.a. hur EG:s finanser administreras av gemenskapernas institutioner och i Sverige. EBM har också vid av andra myndigheter anordnade seminarier ställt personal till förfogande som föreläsare i internationella frågor.

8 Brottsutredningar Verksamhetsmål 1 8(45) Förundersökningarnas kvalitet skall höjas Begärd återrapportering - Andelen ärenden som har lett till lagföring. Större skillnader i förhållande till år 1998 respektive mellan avdelningarna skall förklaras. - Antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts med motiveringen att brott inte kan styrkas respektive åtal inte väckts med andra motiveringar. - Antalet beslut i åtalsfrågan, uppdelade på motsvarande sätt, i förhållande till det totala antalet beslut i åtalsfrågan. - Antalet beslut att lägga ned förundersökning och antalet sådana beslut i förhållande till det totala antalet ärenden. Större skillnader mellan avdelningarna skall förklaras. - Åtgärder för att förbättra förundersökningarnas kvalitet. - En bedömning av om förundersökningarnas svårighetsgrad förändrats. Resultatinformationens kvalitet Nedan redovisade statistikuppgifter har i huvudsak tillhandahållits av Riksåklagaren (Riksåklagarens ärendesystem Brådis). Vissa kompletterande uppgifter kommer dock från EBM:s interna statistikrapportering (avdelningarnas årsrapporter). EBM:s målområde avviker i vissa avseenden från vad som tidigare definierats som ekoärenden och hur ekoärenden fortfarande definieras i övriga landet. Siffrorna är därför inte direkt jämförbara med åklagarväsendet i övrigt och inte heller med siffror från 1998 och tiden före EBM:s bildande. EBM:s interna statistikrapportering ( jfr den särskilda ärendeinventeringen per den 1 dec 1998 ) Ärendena redovisas manuellt i fyra olika kategorier: - mindre omfattande ärenden (kategori 1) - medelsvåra ärenden (kategori 2) - särskilt krävande ärenden (kategori 3) - utländska framställningar om rättshjälp (kategori 4) Indelningen bygger främst på hur resurskrävande ärenden bedöms vara. Som mindre omfattande ärenden (kategori 1) anses bokföringsbrott av mindre omfattande eller normal beskaffenhet som inte kräver särskilda ekonominsatser och vissa skattebrott avseende fysiska personer samt andra okomplicerade brott enligt skattebrottslagen. Som särskilt krävande ärenden (kategori 3) räknas bl.a. kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Med stor omfattning avses ärenden som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i

9 9(45) ärendet som är avgörande för om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra kategori 3. Till kategori 4 räknas endast ärenden avseende utländska rättshjälpsframställningar som inte gjorts i någon hos EBM pågående förundersökning. Övriga ärenden faller enligt uteslutningsmetoden in i kategorin medelsvåra ärenden (kategori 2). I EBM:s interna statistikrapportering anses ett ärende som avslutat först när lagakraftvunnen dom föreligger. Andelen ärenden som leder till lagföring Lagföringsandelen har höjts från 23% 1998 till 31% procent under EBM har under året särskilt uppmärksammat frågan om lagföringsandelen och om eventuella skillnader i lagföring mellan olika avdelningar. En särskild granskning genomförs av ett slumpvis urval av avskrivna ärenden från respektive avdelning. Granskningen har ännu inte avslutats. Resultatet av granskningen kommer att redovisas i särskild ordning. Trots att granskningen ännu inte är avslutad kan redan konstateras att ärendena i allt väsentligt tycks ha hanterats på ett korrekt sätt av åklagarna. Tabell 3: Lagföring Andelen ärenden som lett till lagföring (åtal eller strafföreläggande). Sista beslutsdatum i ärendet under Avdelning Förändring 40% Västra 29% 40% 11% 35% Södra 18% 30% 12% 30% Östra 22% 27% 5% 25% Särskilda 32% 27% -5% Totalt 23% 31% 8% 20% 15% 10% 5% Källa: Riksåklagarens ärendesystem 0% Södra Västra Östra Särskilda De mest avancerade ärendena har högst lagföring Lagföringen i de olika ärendekategorierna visar att de särskilt krävande ärendena har högst lagföring, strax över 40%. Dessa ärenden utgör cirka 5% av de totala antalet ärenden. De mindre omfattande och medelsvåra ärendena har en lagföringsandel på 25-28%. Interna tidmätningar under året visar att huvuddelen av resurserna används i de särskilt krävande brottsutredningarna.

10 10(45)

11 11(45) Tabell 4: 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lagföring i olika ärendekategorier 1999, andel per löpande halvår jan-jun feb-jul mar-aug apr-sep maj-okt jun-nov jul-dec Mindre omfattande ärenden Medelsvåra ärenden Särskilt krävande ärenden Ärendekategorier jan-jun feb-jul mar-aug apr-sep maj-okt jun-nov jul-dec hela året Mindre omfattande ärenden 28% 29% 28% 30% 32% 32% 30% 28% Medelsvåra ärenden 27% 28% 30% 28% 26% 23% 23% 25% Särskilt krävande ärenden 43% 42% 37% 43% 40% 39% 40% 42% Källa: Avdelningarnas årsrapporter Antalet beslut avseende åtal och förundersökning Antalet beslut avseende åtal och förundersökning har ökat med 11 % jämfört med Antalet beslut om strafförelägganden har ökat kraftigt från en låg nivå Anledningen till detta är att avdelningarna i högre grad än tidigare utnyttjar möjligheten att utfärda strafföreläggande med villkorlig dom för bokföringsbrott. I samtliga de fall strafföreläggande utfärdats hade annars åtal väckts. Det ökade antalet utfärdade strafförelägganden innebär därför att antalet väckta åtal i motsvarande mån blivit mindre. Detta är en del av förklaringen till att antalet väckta åtal minskat under året. Andelen beslut att inte inleda eller lägga ned förundersökning utgör drygt hälften av det totala antalet beslut och har inte nämnvärt förändrats under Antalet beslut att inte inleda förundersökning har ökat betydligt. Sådana beslut fattas i de allra flesta fall med anmälan från konkursförvaltare eller skattemyndighet som underlag. Kvalitén på anmälningarna och samverkan mellan åklagaren och anmälaren är därför av stor betydelse för åklagarens beslut. Dessa frågeställningar kommer att analyseras i samband med den tidigare nämnda granskningen av avskrivna ärenden. Andelen beslut att inte väcka åtal utgör cirka 8 % av det totala antalet beslut och har endast förändrats marginellt sedan 1998.

12 12(45) Tabell 5: Antal beslut avseende åtal och förundersökning under 1999 Särskilda Östra Västra Södra Totalt Fördelning Förundersökning inleds ej ,1% 21,5% Förundersökning nedlagd ,2% 33,2% Förundersökningsbeslut, summa ,3% 54,7% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas ,2% 78,2% Åtal väcks ej, preskription/övrigt ,8% 21,8% Åtal väcks ej, summa ,6% 8,0% Strafföreläggande ,8% 2,1% Åtalsunderlåtelse ,2% 0,6% Åtal ,7% 19,7% Övriga beslut ,3% 14,8% Totalt % 100% Ökning/minskning -25% 11% 24% 0% 11% Skillnader mellan avdelningarna För att skillnaderna mellan avdelningarna skall kunna analyseras måste antalet beslut ovan fördelas på antalet ärenden. Det kan konstateras att de skillnader som då framkommer i huvudsak beror på hur avdelningarnas ärenden fördelas på de olika ärendekategorierna. Särskilda avdelningen har störst andel inkommande särskilt krävande ärenden, följt av Västra, Södra och Östra avdelningarna. Detta återspeglas direkt i det faktum att Särskilda avdelningen fattar flest beslut per ärende, följt av de övriga avdelningarna i motsvarande ordning. Olikheterna mellan avdelningarna avseende andelen beslut att inte inleda förundersökning är marginella. Åtgärder för att förbättra förundersökningarnas kvalitet Inom EBM sker fortlöpande ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra förundersökningarnas kvalitet. Arbetsgrupper diskuterar arbetsmetoder avseende t.ex. utformningen av förundersökningsprotokollet, hanteringen av förhör, frågor rörande säkerställande av bevisning och gemensamma datakataloger i omfattande utredningar. Modeller har framtagits för att bättre strukturera utredningsmaterialet. Förutsättningarna för att kunna genomföra en förundersökning med hög kvalitet är bättre när utredningen avser färsk ekonomisk brottslighet. På grund härav samverkar EBM:s enheter för analys och spaning med andra myndigheter i syfte att kunna avbryta pågående brottslighet. Vid utredning av färsk brottslighet förbättras också möjligheterna att spåra och återföra utbyte av brott. Ett myndighetsövergripande projekt avseende sistnämnda frågeställningar har startats under året. I sammanhanget bör också den tidigare nämnda granskningen av avskrivna ärenden nämnas vilken har som huvudsyfte att höja förundersökningarnas kvalitet.

13 13(45) Bedömning av om förundersökningarnas svårighetsgrad förändrats En allmän uppfattning inom EBM är att förundersökningarna ökar i svårighetsgrad. Som den främsta förklaringen till detta anses internationaliseringen av den ekonomiska brottsligheten. Vidare synes brottsligheten ha blivit mer kvalificerad, komplex och organiserad. Måluppfyllelse Målet att förundersökningarnas kvalitet skall höjas har uppfyllts under Den främsta indikationen på en sådan positiv utveckling är den höjda lagföringsandelen. Denna kan främst förklaras genom ett närmare samarbete mellan yrkesgrupperna, de pågående metodutvecklingsinsatserna samt en ökad inriktning mot pågående ekonomisk brottslighet. Verksamhetsmål 2 Antalet avslutade ärenden skall uppgå till minst det antal som kommit in. Genomströmningstiden skall minska. Begärd återrapportering - Antalet inkomna respektive avslutade ärenden. - Det totala antalet balanserade ärenden samt antalet sådana ärenden i vilka förundersökningen har avslutats. - Genomströmningstider. - Eventuella variationer mellan avdelningarna vad gäller genomströmningstider. Antal inkomna och avslutade ärenden Antalet inkomna ärenden 1999 har minskat jämfört med Det bör noteras att jämförelsesiffrorna från 1998 inte har kunnat justeras för de överföringar av äldre ärenden till EBM som skedde i samband med myndighetens tillkomst. Antalet avslutade ärenden har minskat något. Ungefär lika många ärenden har övertagits från övriga åklagarmyndigheter 1999 som Antalet konkurser i samhället minskar vilket medfört färre brottsanmälningar från konkursförvaltare.

14 14(45) Tabell 6: Inkomna ärenden 1999 Avdelning Antal Antal Förändring procent Östra % Västra % Södra % Särskilda % Totalt % källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis Avslutade ärenden 1999 Avdelning Antal Antal Förändring procent Östra % Västra % Södra % Särskilda % Totalt % källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis Övertagna ärenden, ingår i inkomna ovan Avdelning Antal Antal 7 mån Västra (stort antal fr andra ÅM-98, Södra 6 10 Östra 1 6 Särskilda 7 2 Totalt källa: avdelningarnas årsrapporter Inkomna och avslutade ärenden per kategori Antalet inkomna medelsvåra ärenden ökar med 25% och antalet mindre omfattande ärenden med 9% andra halvåret 1999 jämfört med första halvåret. De inkomna särskilt krävande ärendena minskar andra halvåret jämfört med första halvåret. Framställningar om utländsk rättshjälp ökar kraftigt under året, dock från en låg nivå. Antalet avslutade ärenden minskar i samtliga ärendekategorier under andra halvåret jämfört med första halvåret. I sammanhanget bör framhållas att mätperioden är något kort för att mer långtgående slutsatser skall kunna dras. Även semestermånaden juli påverkar uppgifterna. Uppgifterna har inte kunnat avstämmas exakt mot Riksåklagarens ärendesystem. Andelen inkomna och avslutade ärenden per kategori balanserar varandra. Antalet avslutade mindre omfattande ärenden uppgår till cirka 1200 st, medelsvåra till cirka 1000 st, särskilt krävande till cirka 100 och utländska framställningar om rättshjälp till cirka 20 st.

15 15(45) Tabell 7: Ärendekategoriernas fördelning 1999 Ärendekategorier Inkomna Avslutade Mindre omfattande 48,8% 51,4% Medelsvåra 44,0% 43,3% Särskilt krävande 5,1% 4,4% Utländsk framst. om rättshjälp 2,1% 1,0% Totalt 100,0% 100,0% Källa: avdelningarnas årsrapporter Det totala antalet balanserade ärenden Antalet ärenden i balans ökar med 8% under året, vilket helt kan tillskrivas situationen i Stockholm. Västra och Södra avdelningarna har däremot minskat sina balanser. Tabell 8: Ärendebalans Antal balanserade ärenden Avdelning Antal Antal Förändring procent Södra % Västra % Östra % Särskilda % Totalt % Öppna ärenden exklusive ärenden i domstol källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis Södra Västra Östra Särskilda Antalet pågående mål i domstol uppgår till drygt 500 vilket innebär en viss minskning sedan Det bör dock noteras att minskningen endast är hänförlig till Östra avdelningen. Övriga avdelningar har ökat antalet mål i domstol. Antalet ärenden där förundersökningen avslutats men åtalsbeslut ännu inte fattats utgör 8% av den totala mängden öppna ärenden inklusive ärenden i domstol. Tabell 9: Ärenden i domstol Ärenden där där förundersökningen avslutats förundersökningsprotokoll upprättats och åtal väckts i domstol. men åtalsbeslut ännu inte fattats Avdelning Antal Antal Förändring Avdelning Antal Tot antal Andel procent av total Särskilda % Södra % Västra % Särskilda % Södra % Västra % Östra % Östra % Summa % Summa % % av totalt 16% 13% % av totalt 8% öppna ärenden inklusive ärenden i domstol öppna ärenden inklusive ärenden i domstol källa: Brådis samt målinventeringen 1998 källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis

16 16(45) Antalet rapporterade arbetsdagar i domstol ökar tydligt under året. Totalt har dagar rapporterats. Fler åtal medför en ökad närvaro i domstol. Tabell 10: Antal rapporterade dagar i domstol 1999, källa: avdelningarnas årsrapporter jan-jun feb-jul mar-aug apr-sep maj-okt jun-nov jul-dec Genomströmningstider Med genomströmningstider avses antal dagar från inkommen brottsmisstanke till åklagarbeslut. Genomströmningstiderna ökar generellt med en tredjedel under året.. Tabell 11: Genomströmningstid, inkommande till beslut genomsnittligt antal dagar Brottsmisstankar med beslutsdatum under 1999 Genomströmningstid, inkommande till beslut medianvärde, antal dagar (hälften av alla beslut har fattats inom angiven tid) Avdelning dagar dagar Ökning Avdelning dagar dagar Ökning procent procent Särskilda % Särskilda % Västra % Västra % Östra % Östra % Södra % Södra % Totalt % Totalt % källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis Gamla och nya ärenden Av förra årets inventerade öppna ärenden hade 2488 st inkommit före den 1 juni Av dessa hade 997 st (cirka 40%) avslutats vid utgången av De kvarvarande äldre ärendena kommer att fortsätta påverka genomströmningstiderna negativt de närmaste åren.

17 17(45)

18 Tabell 12: 18(45) 800 Avslutade ärenden 1999, nya och gamla, antal per löpande halvår, källa: avdelningarnas årsrapporter jan-jun feb-jul mar-aug apr-sep maj-okt jun-nov jul-dec Nya ärenden (inkom tidigast ) Gamla ärenden (ärenden äldre än ) Ålder på samtliga öppna ärenden Nära hälften av alla öppna ärenden är yngre än ett år och cirka 75% är yngre än två år. Den genomsnittliga åldern per öppet ärende är cirka 16 månader. Tabell 13: Öppna ärendens ålder ärenden inkom andel år av totalt antal ,1% ,1% ,1% ,3% ,7% ,7% ,1% ,0% ,8% ,7% ,4% 100,0% 16,4 månader Genomsnittlig ålder per ärende: Genomströmningstider uppdelade på ärendekategorier Av intresse är vidare hur långa genomströmningstiderna är fördelade på ärendekategorier. Därvid kan konstateras att de mindre omfattande ärendena avslutas inom ett år, medan de särskilt krävande ärendena tar dubbelt så lång tid i anspråk. Ärenden avseende utländska framställningar om rättshjälp tar i genomsnitt fem månader att handlägga.

19 19(45) Tabell 14: Genomströmningstid, inkommande till beslut Lagförda och avskrivna ärenden genomsnittligt antal dagar Ärenden med beslutsdatum under 1999 Mål med lagakraft under 1999 Ärendekategori dagar Ärendekategori dagar Mindre omfattande 340 Mindre omfattande 652 Medelsvåra 500 Medelsvåra 752 Särskilt krävande 718 Särskilt krävande Utländsk framställan om rättshjälp 160 Totalt 411 Totalt 726 källa: Avdelningarnas årsrapporter avrundade värden: 1 månad=30 dagar Genomströmningstid, inkommande till lagakraft Lagförda ärenden genomsnittligt antal dagar källa: Avdelningarnas årsrapporter avrundade värden: 1 månad=30 dagar Genomströmningstider från färdigt förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan Den genomsnittliga genomströmningstiden från det att förundersökningsprotokollet färdigställts till det att åklagaren fattat beslut i åtalsfrågan har ökat vid samtliga avdelningar under året. Södra avdelningen har därvid den längsta genomströmningstiden och den kraftigaste ökningen. Tabell 15: Genomströmningstid, från färdigt förundersökningsprotokoll till beslut, genomsnittligt antal dagar Brottsmisstankar med beslutsdatum under 1999 Avdelning dagar dagar Förändring Avdelning dagar dagar Förändring procent procent Västra % Östra % Östra % Västra % Särskilda % Särskilda % Södra % Södra % Totalt % Totalt 49, % källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis Genomströmningstid, från färdigt förundersökningsprotokoll till beslut, medianvärde, antal dagar (hälften av alla beslut har fattats inom angiven tid) källa: Riksåklagarens ärendesystem Brådis Variationer mellan avdelningarna avseende genomströmningstider Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen brottsmisstanke till åklagarbeslut ligger på ungefär samma nivå vid Särskilda, Östra och Västra avdelningarna. Genomströmningstiden vid Södra avdelningen är däremot avsevärt längre. Detta kan i första hand förklaras med att denna avdelning minskat sin totala ärendebalans mest och därvid i högre grad avslutat gamla ärenden. Måluppfyllelse Målet att antalet avslutade ärenden under året skall uppgå till minst det antal som kommit in har uppfyllts vid Västra och Södra avdelningarna. Däremot har Särskilda och Öst-

20 20(45) ra avdelningarna ökat sina ärendebalanser. Dessa ökningar är storleksmässigt sådana att balanserna även ökar för EBM som helhet. Anledningen till att målet inte kunnat uppfyllas för EBM som helhet är främst att resurserna vid Östra avdelningen varit otillräckliga i förhållande till ärendemängden. Den höjda lagföringsandelen som innebär en ökad närvaro i domstol för EBM:s personal får till följd att såväl balanssituationen som genomströmningstiderna påverkas negativt. Målet att minska genomströmningstiderna har inte uppfyllts vid någon av EBM:s avdelningar. Huvudorsaken till detta är att ett stort antal gamla ärenden avslutats vilket genast återverkar på den genomsnittliga genomströmningstiden. Sålunda har under året 319 ärenden avslutats vilka var äldre än tre år. Samtliga dessa ärenden kommer från den kärna av svårutredda ärenden som EBM övertog när verksamheten startade den 1 juni Vid genomförandet av balansavarbetningsuppdraget (Ju 95/4597) vilket avslutades den 30 juni 1998 låg tyngdpunkten på de enkla målen. En annan viktig förklaring till att genomströmningstiderna ökat är att förundersökningarna allmänt sett ökat i svårighetsgrad. Andelen medelsvåra ärenden har ökat i förhållande till de mindre omfattande. Verksamhetsmål 3 Ekobrottsmyndigheten skall genom nya arbetsmetoder och en hög kompetens skapa förutsättningar för en effektivare ekobrottsbekämpning. Begärd återrapportering - Åtgärder för att utveckla rationella arbetsmetoder, en hög kompetens och en effektiv användning av ADB samt en bedömning av hur åtgärderna bidragit till verksamheten. - På vilket sätt Ekobrottsmyndigheten samordnat verksamhet som rör ekonomisk brottslighet i de län där Ekobrottsmyndigheten inte har ansvaret för åklagarverksamheten. Åtgärder för att utveckla rationella arbetsmetoder m.m. EBM:s arbetssätt med åklagarledda arbetsgrupper utgör i sig en god grund för en kvalitetshöjning av utredningsverksamheten. Därutöver har åtskilliga åtgärder vidtagits, vilka redovisas nedan. Färsk information En förutsättning för en effektiv ekobrottsbekämpning är att det finns en spaningsverksamhet knuten till utredningsverksamheten. Viktig information kan erhållas från kriminalunderrättelsetjänsten vid Rikskriminalen och länskriminalernas underrättelseenheter (se vidare nedan). Utöver detta måste EBM dock i den operativa verksamheten ha omedelbar tillgång till detaljinformation för att utredningsåtgärderna skall få maximal effekt. På grund härav har det inom EBM:s avdelningar byggts upp spaningsenheter med uppgift att förse utredningspersonalen med erforderlig information. Dialog med konkursförvaltare

21 21(45) Konkursförvaltarna svarar för en stor del av de brottsanmälningar som ges in till EBM. Det är viktigt att konkursförvaltarnas kunskaper och iakttagelser tas till vara i utredningsarbetet. På motsvarande sätt är det viktigt att konkursförvaltarna å sin sida får kunskap om vilka krav som EBM ställer på en brottsanmälan. Mellan EBM och förvaltarna pågår löpande en dialog för att åstadkomma ett bättre informationsutbyte. Genomströmningskammare Vid EBM:s Östra avdelning prövas en organisation som innebär att ett par åklagarkammare i huvudsak tilldelas ärenden av jämförelsevis enklare beskaffenhet (s.k. genomströmningsärenden). Arbetssättet bedöms hittills innebära ett rationellt utnyttjande av resurserna. Kompetensutvecklande insatser Kompetensutveckling har varit ett prioriterat område i EBM:s verksamhet under året. Aktiviteterna har främst riktats mot myndighetens egen personal, men även personal som arbetar med ekobrottsbekämpning utanför EBM har i viss utsträckning kunnat erbjudas delta i av EBM anordnad utbildning. En arbetsgrupp har presenterat ett förslag till en ny ekoutbildning, som nu bearbetas inom myndigheten. En annan grupp ser bl.a. över möjligheterna till omstrukturering av den administrativa personalens arbetsuppgifter. En distansutbildning i grundläggande redovisning pågår med deltagande av poliser och åklagare inom och utanför EBM. I avsikt att utveckla det s.k. EBM-konceptet, d.v.s. samverkan mellan olika personalkategorier i åklagarledda arbetsgrupper, genomförs grupputvecklingsaktiviteter i hela myndigheten. Ett chefsutvecklingsprogram har fastställts och satts igång. Vidare kan nämnas att en utbildning genomförts över hela landet syftande till att uppdatera kunskaperna på lagstiftningsområdet hos åklagare, poliser och ekonomer inom och utanför EBM. Utbildning på det internationella området har också genomförts för samma målgrupp. EBM:s personal har också deltagit i utbildningar anordnade av t.ex. Riksåklagaren, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen, Patent- och registreringsverket och Riksskatteverket. Insatser har gjorts för att såväl öka den allmänna IT-kompetensen inom myndigheten som för att tillgodose behovet av specialistkompetens på detta område. Effektivare användning av IT Under året har stora insatser gjorts för att i samverkan med Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen återställa funktionaliteten i de system som påverkats av EBM:s bildande. Detta arbete fortsätter under år Åtgärder har vidtagits för att ge EBM:s personal åtkomst till externa databaser, t.ex. hos Patent- och registreringsverket. En avancerad analysprogramvara har införts, liksom en revisionsprogramvara som stöd för granskning av bokföring. Åklagarväsendets datasystem har genomgått en omfattande modernisering under 1999, delvis betingad av millennieskiftet. EBM har genomfört förändringarna i sin del av det gemensamma systemet. Som exempel kan nämnas att samtliga persondatorer har

22 22(45) försetts med nytt operativsystem och att kontorsprogramvaran uppgraderats till senaste version. Det har redan tidigare nämnts att IT-utbildningen varit omfattande under året. Bedömning av hur åtgärderna har bidragit till verksamheten Åtgärderna under 1999 för att utveckla rationella arbetsmetoder, förbättra kompetensen och effektivare utnyttja IT har bidragit positivt till verksamheten. En ständig utveckling inom dessa områden krävs för att Ekobrottsmyndigheten effektivt skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Utvecklingen är vidare nödvändig för att EBM skall kunna fortsätta att vara en attraktiv arbetsplats. Samordning av verksamhet som rör ekonomisk brottslighet i de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten. Samordning av verksamhet som rör bekämpning av ekonomisk brottslighet i de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten har under 1999 skett i begränsad utsträckning. De åtgärder som vidtagits har främst avsett kompetensutveckling. Som framgått av vad som redovisats ovan har en stor del av den utbildning som erbjudits EBM:s personal även erbjudits åklagare, poliser och ekonomer verksamma utanför EBM. EBM leder den centrala samrådsgruppen för samarbete mellan åklagar- och polisväsendena å ena sidan och skatteförvaltningen å den andra vad gäller skattebrottsenheternas integrering i utredningsverksamheten. I denna grupp deltar även företrädare för Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket. Samrådsgruppen har sammanträtt ett flertal gånger under året och bl.a. diskuterat frågor angående praktiktjänstgöring, samarbetsformer, målfördelning, befogenheter, registertillgång och IT-stöd. Inom åklagarorganisationen handläggs ekoärenden vid åklagarmyndigheterna i Linköping, Västerås och Umeå. Därutöver handlägger Åklagarmyndigheten i Malmö ekoärenden hänförliga till Blekinge län. Vidare har åklagarmyndigheterna i Stockholm och Göteborg fram till den 1 juli 1999 handlagt ekoärenden hänförliga till Gotlands län respektive Hallands län. Under året har 1218 ekoärenden inkommit till dessa åklagarmyndigheter inom åklagarorganisationen. Antalet avslutade ekoärenden uppgick till 1691 stycken. I mängden avslutade ärenden ingår något hundratal ärenden vilka överlämnats till EBM för handläggning i samband med utökningen av EBM:s geografiska ansvarsområde. Lagföringsandelen för de redovisade ärendena är 37 %. Genomströmningstiderna för inkommande brottsmisstankar till åklagarbeslut är 431 dagar vid Åklagarmyndigheten i Linköping, 420 dagar vid Åklagarmyndigheten i Västerås och 438 dagar vid Åklagarmyndigheten i Umeå. Uppgifter från 1998 avseende lagföring och genomströmningstider saknas. Vidare kan nämnas att det i åklagarorganisationens redovisning saknas motsvarighet till EBM:s indelning av ärendena i kategorier med utgångspunkt i svårighetsgrad.

23 23(45) När det gäller balanssituationen avseende ekoärenden i hela landet (EBM och Åklagarorganisationen) kan konstateras att antalet avslutade ärenden är något fler än antalet inkomna ärenden. Detta innebär att det viktigaste nationella målet för ekobrottsbekämpningen har uppfyllts. Resultatet visar att det såväl inom som utom EBM bedrivs ett effektivt, framåtsyftande och målinriktat arbete i fråga om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Måluppfyllelse Målet att EBM genom nya arbetsmetoder och en hög kompetens skall skapa förutsättningar för en effektivare ekobrottsbekämpning har uppfyllts genom en kraftig och tydlig satsning på kompetensutveckling och metodutveckling. Kompetensutvecklingen innebär visserligen ett produktionsbortfall på kort sikt men på lång sikt får den ses som en värdefull och nödvändig investering. Samordning av verksamhet som rör ekonomisk brottslighet i de län där EBM inte har ansvaret har skett i viss utsträckning och då främst avsett kompetensutveckling. Anledningen till att hittills begränsade insatser gjorts är att EBM inte i tillräcklig grad kunnat avsätta resurser för uppgiften. Som framgår av förordet kommer EBM framledes att prioritera frågan.

24 Stabsuppgifter Verksamhetsmål 1 24(45) Regeringen och övriga intressenter skall få en bättre helhetsbild av den ekonomiska brottsligheten och en bättre möjlighet att förutse utvecklingen inom området. Berörda myndigheter skall på ett så tidigt stadium som möjligt informeras om nya former av ekonomisk brottslighet. Begärd återrapportering Regeringens behov av återrapportering tillgodoses genom följande: - Av förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet följer att Ekobrottsmyndigheten, efter beredning i Ekorådet, senast den 15 mars till regeringen (Justitiedepartementet) skall redovisa en årlig rapport om den ekonomiska brottsligheten Helhetsbild av den ekonomisk brottsligheten Enligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet har de regionala samverkansorganen lämnat en årlig rapport om den ekonomiska brottsligheten, avseende verksamhetsåret 1998, till Ekobrottsmyndigheten. På grundval av dessa rapporter och de redovisningar avseende ekobrottsligheten som lämnats i de centrala samverkande myndigheternas årsredovisningar har Ekobrottsmyndigheten utarbetat en sammanfattande redogörelse om ekobrottsbekämpningen under Rapporten överlämnades till regeringen den 19 mars Enligt regeringens beslut den 17 december 1998 om myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år 1999 skulle ett underlag för inriktningen av ekobrottsbekämpningen år 2000 lämnas till regeringen före utgången av september I enlighet härmed överlämnade Ekobrottsmyndigheten den 30 september 1999 till regeringen en lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning. Lägesrapporten utgör samtidigt en komplettering till den i mars överlämnade årliga rapporten. Septemberrapporten innehåller en samlad lägesbeskrivning och analys av den ekonomiska brottsligheten och av ekobrottsbekämpningen. Analyserna avseende ekobrottsligheten har främst inriktats mot dess orsaker och effekter. Måluppfyllelse Målet att EBM skall ge regeringen och övriga intressenter en bättre helhetsbild av den ekonomiska brottsligheten är uppfyllt genom att de efterfrågade rapporterna lämnats in till regeringen.

25 Verksamhetsmål 2 25(45) Servicen till statsmakterna i form av förslag på åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och synpunkter på lagstiftningen m.m. skall förbättras. Begärd återrapportering Åtgärder för att uppnå målet. Förslag på åtgärder och synpunkter på lagstiftningen EBM:s synpunkter på lagstiftningen har i huvudsak framförts genom besvarande av remisser angående lagförslag m.m. Myndigheten har under året avgett drygt 30 remissyttranden. Som exempel på frågor som behandlats kan nämnas. - Förslag till åtgärder mot handel med skalbolag - Vårdslös kreditgivning samt sekretess i banker - Ömsesidig rättshjälp i brottmål - Likvidation av aktiebolag - Kundvänligare taxi Därutöver har EBM tillsammans med Finansinspektionen överlämnat en promemoria till Finansdepartementet med förslag till allmän översyn av insiderlagen. Behov av åtgärder i lagstiftning m.m. aktualiseras normalt i den löpande operativa verksamheten och framförs genom berörda myndigheters årsredovisningar. Förslag och synpunkter kan även aktualiseras och framföras genom de regionala samverkansorganens rapporter. Områden som enligt septemberrapporten till regeringen kräver särskild uppmärksamhet är samarbetet myndigheterna emellan, utvecklingen av metoder m.m. för att spåra och återföra utbyte av brott, kartläggning och analys av anmälningar om penningtvätt samt kartläggning av ekobrottslighetens servicefunktioner. I de rapporter som Ekobrottsmyndigheten lämnat till regeringen under 1999 har inte några konkreta förslag till lagstiftningsåtgärder lämnats. En frågeställning som genomgående tagits upp av de regionala samverkansorganen är sekretessproblemen. Denna fråga är dock redan föremål för översyn genom ekosekretessutredningens framlagda förslag. Måluppfyllelse Målet att EBM skall ge statsmakterna förslag på åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och synpunkter på lagstiftningen m.m. kan anses i huvudsak uppfyllt genom remissvaren och de synpunkter som lämnades i septemberrapporten.

26 Verksamhetsmål 3 26(45) I samverkan med andra berörda myndigheter skall metoder utvecklas som effektiviserar ekobrottsbekämpningen. Begärd återrapportering Åtgärder för att uppnå målet. Metodutveckling i samverkan med andra myndigheter Under året har EBM och andra myndigheter bedrivit ett landsomfattande projekt i samband med ett antal förundersökningar angående gränsöverskridande skattebrott avseende moms, s.k. karusellhandel. Bland de myndigheter EBM samverkat med märks skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter, Finanspolisen och utländska myndigheter. Genom samarbetet har nya och rationella angreppssätt och arbetsmetoder kunnat utvecklas. EBM har sedan tidigare ett mycket gott samarbete med Finansinspektionen. Under 1999 har detta samarbete på ett påtagligt sätt fördjupats och avsett såväl rent operativa som mera övergripande frågor. I sammanhanget kan nämnas det omfattande samarbete som utförts i samband med den s.k. Pinkertonutredningen och som förutom EBM och Finansinspektionen även omfattat utländska tillsynsmyndigheter. Samarbetet har resulterat i att metoderna för bekämpning av insiderbrottslighet inom ramen för gällande lagstiftning har utvecklats. De vunna erfarenheterna har också resulterat i insikten att insiderlagen är svår att tillämpa varför myndigheterna som ovan nämnts föreslagit en allmän översyn av lagen. Under året har möjligheten att säkra tillgångar i pågående brottsutredningar uppmärksammats bättre än tidigare. Att säkra tillgångar förutsätter ett nära och effektivt samarbete med främst skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Detta har varit särskilt framgångsrikt i utredningar om den s.k. karusellhandeln. I anslutning till EBM:s ärenden har EBM och andra myndigheter per den 31 december 1999 säkrat totalt cirka 362 miljoner kronor. (Källa: avdelningarnas årsrapporter.) Tabell 16: Säkrade tillgångar miljoner kr 96,9 säkrade tillgångar i pågående ärenden, betalningssäkring hos skattemyndigheten 2,1 säkrade tillgångar i pågående ärenden, beslag 73,9 säkrade tillgångar i pågående ärenden, förvar och kvarstad 93,1 beslut i avslutade ärenden, betalningsäkring 95,8 övrigt, frysta tillgångar i utlandet m.m. 361,8 summa per