Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Transkript

1 Rikspolisstyrelsen Box STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA /07) Jusek vill inledningsvis framhålla värdet av utredningens arbete. Utredningen har på ett ingående sätt analyserat hur den samlade kompetensen inom polisens brottsutredande verksamhet kan användas på ett effektivare sätt och utförligt belyst den särskilda arbetssituation som råder inom polisen för civila utredare. Utredarens betoning av behovet av ett ökat inslag av civil kompetens inom polisen ligger helt i linje med vad Jusek under lång tid arbetat för. Vi lämnar i det följande synpunkter på enskildheter i den ordning som frågorna behandlas i slutrapporten under avsnittet 7. Rekrytering Behovet av civil kompetens inom polisen Det är Juseks uppfattning att polisen ska ha en öppen attityd till möjligheten att ta in annan kompetens än den rent polisiära i polisverksamheten. Jusek har därför länge hävdat att ett effektivt och rationellt sätt att tillgodose polisens behov av hög kompetens i den brottsutredande verksamheten bör ske genom rekrytering av personer som genom utbildning och/eller arbete inom andra yrkesområden skaffat sig de kunskaper och erfarenheter som behövs för att arbeta inom polisen. Anders Danielsson har i sitt nyligen redovisade slutbetänkande Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39) ingående diskuterat frågan om behovet av specialistkompetens inom polisen. Han anför bl.a. följande: I det mer långsiktiga brottsförebyggande arbetet kommer i framtiden att krävas att polisen arbetar mer kunskapsbaserat. Polisen måste på ett bättre sätt ta till sig den forskning som finns på området och ständigt utvärdera sina egna metoder för att kunna bedöma vilken typ av insat- FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE

2 2 (6) ser som ger bäst resultat. --- I utredningsverksamheten kommer det enligt vår bedömning att ställas krav på en ökad specialisering när det gäller utredningen av vissa typer av brott. En kraftfull bekämpning av exempelvis IT-brottslighet, miljöbrottslighet och ekonomisk brottslighet ställer krav på tillgång till specialistkompetens. Så kan också vara fallet även vad avser exempelvis utredningar av brott i nära relationer, såsom våld mot kvinnor och barn samt beträffande grova brott med särskilt högt straffvärde. (s. 105) Anders Danielsson anför vidare: Vi menar emellertid att också personer med en helt annan utbildnings- och yrkesbakgrund skulle ha mycket att tillföra polisens verksamhet på dessa områden. Vi vill t.o.m. hävda att e sådan rekrytering är nödvändig för att polisen i framtiden ska kunna bedriva en framgångsrik verksamhet. Det bör också framhållas att de kunskaper som tillhandahålls inom ramen för en polisär grundutbildning inte är fullt ut nödvändiga för de arbetsuppgifter som ska utföras inom specialistverksamheten. (s. 137) Inom polisen finns en tradition att tillgodose kravet på särskild kompetens genom att utbilda poliser inom de områden där sådan kompetens behövs. Enligt Juseks uppfattning är detta inte tillräckligt. Den kompetens som behövs för att klara framtidens utmaningar i den brottsutredande verksamheten måste enligt vårt synsätt dessutom ske genom en fortsatt extern rekrytering av bl.a. ekonomer, jurister, naturvetare, samhällsvetare och tekniker. Enligt vår uppfattning är detta i vissa fall rent av en förutsättning för att den brottsutredande verksamheten ska bedrivas på ett korrekt och rättssäkert sätt. Inom polisen har under senare år skett en avsevärd utveckling vad gäller rekrytering av personer utan traditionell polisbakgrund till den brottsutredande verksamheten. Det är Juseks uppfattning att denna utveckling i hög grad bidragit till att höja kvaliteten i polisens arbete. Vi välkomnar därför givetvis utredningens förslag att rekryteringen av civila medarbetare inom polisen måste fortsätta. Framtida kompetensförsörjning Enligt vår uppfattning är det viktigt att polisen även i ett längre perspektiv ska ha förmågan att attrahera personer med annan utbildning och yrkeserfarenhet än den traditionellt polisiära att söka sig till polisen. I utredningen har bl.a. framhållits att en del medarbetare upplever att deras kompetens inte fullt ut tas tillvara. Det är även Juseks uppfattning att det finns civila utredare som upplever att de har en kompetens som inte utnyttjas fullt ut och att arbetsuppgifterna i vissa avseenden därför uppfattas som mindre meningsfulla. För att polisen ska framstå som en attraktiv arbetsplats är det nödvändigt att polisen uppfattas som en arbetsplats som kan erbjuda stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter. Vi vill därför understryka att det är en utomordentligt angelägen arbetsledningsfråga att den enskilde utredarens särskilda kompetens, utbildning och erfarenhet tas tillvara på ett lämpligt sätt och att arbetsuppgifter fördelas mellan utredare utifrån deras individuella kompetens.

3 3 (6) Här aktualiseras även fråga om bl.a. befogenheter. Med nuvarande regelsystem har enbart polisman befogenhet att fatta beslut i en förundersökning och att verkställa vissa utredningsåtgärder. Chefskap och karriärvägar inom brottsutredningsverksamheten hänger av naturliga skäl nära ihop med befogenheter som ger den enskilde rätt att fatta beslut i utredningsarbetet och att verkställa olika utredningsåtgärder. Med de begränsningar i fråga om befogenheter som gäller för civila utredare säger det sig nästan självt att denna grupp av medarbetare ofta kommer att ha mycket svårt att hävda sig i konkurrensen om attraktiva tjänster på utredningssidan. Enligt vad Jusek känner till så finns inte heller något exempel på att en civilanställd person har en chefsbefattning i den brottsutredande verksamheten. För att polisen ska kunna locka till sig rätt kompetens måste även andra än poliser erbjudas utvecklings- och karriärmöjligeter inom polisen. Genom att ge civila utredare utökade befogenheter skulle utvecklings- och karriärmöjligeter öppnas för denna yrkeskategori och nya karriärvägar skapas. Därmed skulle också en konkurrens på lika villkor kring attraktiva tjänster i den brottsutredande verksamheten möjliggöras. Vi återkommer till frågan om utökade befogenheter för civilanställda under rubriken Författningsändringar. Kulturfrågan En av Juseks bärande tankar är att riva murarna mellan olika personalkategorier och att öka inslagen av extern rekrytering till polisen. Förbundet anser att man därmed generellt sett ökar kompetensen och vitaliserar polisverksamheten. Jusek vill på det sättet motverka att polisen blir en sluten organisation där en för verksamheten negativ kåranda kan utvecklas. Enligt Juseks synsätt finns i dag oroväckande tecken som tyder på att polisen kan komma att få svårt att locka till sig den civila kompetens som behövs för att på längre sikt kunna bedriva verksamheten på ett framgångsrikt sätt. En anledning till det kan vara den poliskultur som råder på vissa ställen inom polisen. Det är vår uppfattning att det inom polisorganisationen på sina håll finns ett motstånd mot att andra än poliser ska få en mera framskjuten position inom t.ex. utredningsarbetet. Det har funnits och finns fortfarande en föreställning att verksamheten inom polisen endast förstås av poliser och att personal med annan kompetens har en lägre status och att deras uppgifter betraktas som mindre viktiga. En intressant illustration till det motstånd som finns mot civila utredare är att det nästan undantagslöst, som utredaren påpekat, kommer från poliser som själva saknar erfarenhet av att arbeta med civila utredare. Av intervjumaterialet framgår dessutom att vissa kritiker av civila utredare i och för sig inte har något konkret

4 4 (6) att anföra mot denna yrkeskategori men är ändå av principiella skäl negativa. Som lyfts fram i utredningen liknar dagens i vissa avseenden negativa debatt om civila utredare den som för många år sedan fördes inom polisen beträffande kvinnliga poliser. En uppdelning av personer som utför likvärdiga arbetsuppgifter inom polisen i ett A- och B-lag beroende på om utredaren är polis eller civilanställd, på det sätt som sker i dag, motverkar ett väl fungerande samarbete och leder till ett dåligt arbetsklimat (se Anders Danielssons utredning s. 142). I likhet med vad utredaren anfört är det Juseks bestämda uppfattning att sådana attityder inte hör hemma i en modern organisation och att de är oförenliga med den gemensamma värdegrund som nu håller på att tas fram för hela polisen. Förutom att det är kränkande så bidrar sådana attityder naturligtvis även till att personer som saknar en polisiär bakgrund inte kommer att känna sig hemma i polisorganisationen. Därmed risker polisen att gå miste om kompetens som kan bidra till att utveckla och förbättra verksamheten. För att en gång för alla komma till rätta med detta i grunden förlegade och nedvärderande synsätt behövs ett från Rikspolisstyrelsen tydligt ställningstagande för nyttan och nödvändigheten av att använda civila utredare inom polisen och en attitydförändring inom delar av poliskåren i fråga om det arbete som civil personal tillför verksamheten. Säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö Jusek delar utredarens bedömning att Rikspolisstyrelsen bör se till att arbetet med att förbättra säkerheten för brottsutredare vidareutvecklas och att det kan finnas behov av att utveckla säkerhetsrutiner som är specifikt anpassade för gruppen brottsutredare. Förbundet ansluter sig vidare till utredarens bedömning att en enhetlig titulatur införs för civila utredare i syfte att komma bort från dagens situation som innebär att benämningarna assistent, handläggare, utredare m.fl. förekommer som olika funktionsbenämningar på civila utredare med likartade arbetsuppgifter. Enligt vår bedömning behöver dessutom en för hela polisen gemensam översyn av BESTA-kodningen för civila utredare genomföras. Författningsändringar Det är Juseks uppfattning att det på många håll inom polisväsendet finns en stor osäkerhet kring frågan om vilka utredningsåtgärder som en civilanställd brottsutredare får utföra i en brottsutredning. Det är vidare förbundets uppfattning att denna osäkerhet inte sällan leder till att gällande regelverk tillämpas på ett överdrivet försiktigt sätt och att civila utredare i motsats till vad Polisförbundet

5 5 (6) hävdat inte tillåts att utföra arbetsuppgifter i den utsträckning som gällande lagstiftning faktiskt medger. Jusek välkomnar därför att utredningen klargjort vilka befogenheter civilanställda har i en brottsutredning och vilka arbetsuppgifter som lagstiftaren uttryckligen angett ska utföras av en polisman. Finns behov av utökade befogenheter för civilanställda inom polisen? Vid sidan av polisens brottsutredande verksamhet bedrivs i dag brottsutredande verksamhet vid t.ex. Skattemyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen. I dessa myndigheters brottsutredande verksamhet används enbart andra yrkeskategorier än poliser som brottsutredare. Utredarna har dessutom befogenheter som i huvudsak motsvarar de befogenheter som en polisman har i polisens brottsutredande verksamhet. Erfarenheterna från nu nämnda myndigheters brottsutredande verksamhet är överlag mycket goda och visar tydligt av civil personal med fördel kan arbeta på det sättet. I polisens verksamhet finns i dag legala hinder för att låta andra än poliser utföra vissa arbetsuppgifter i brottsutredningsarbetet. Detta regelverk har, som utredaren påpekat, tillkommit vid en tid när det endast fanns polisiära utredare inom polisen och är alltså inte anpassat för att möta kraven i en modern polisorganisationen att kunna utnyttja den samlade personalresursen på ett optimalt sätt. Enligt Juseks uppfattning finns i dag överhuvudtaget inga sakliga skäl som motiverar att civilanställda inte tillåts att utföra de flesta av de arbetsuppgifter som utredare med polisbakgrund gör i en brottsutredning. Från Polisförbundets sida har det upprepade gånger hävdats att omsorgen om den enskildes rättstrygghet kräver att enbart poliser utför brottsutredningsarbete och att det skulle vara ett rättssäkerhetsproblem ifall någon annan än en polisman tillåts att utföra motsvarande arbetsuppgifter. I konsekvens med det resonemanget skulle det också innebära ett rättsäkerhetsproblem att en åklagare, såvida åklagaren inte dessutom är polis, leder en förundersökning och fattar beslut inom ramen för ett sådant förfarande. Det är nog fler än Jusek som uppfattar ett sådant synsätt som verklighetsfrämmande. Enligt förbundets uppfattning ställs stora krav på den person som leder en förundersökning. Höga krav på bl.a. juridisk kompetens är många gånger en förutsättning för att kunna fatta beslut som förundersökningsledare på ett rättssäkert sätt. Just det förhållandet gör att det skulle vara motiverat att även personer som inte är poliser men som har annan kvalificerad utbildning, t.ex. jurister, samhällsvetare eller ekonomer, ges behörighet att leda förundersökningar inom polisen. I syfte att utöka civilanställdas befogenheter och därigenom effektivisera brottsutredningsverksamheten delar Jusek utredarens bedömning att bestämmelserna i 23 kap. 3 och 24 kap. 8 RB samt 24 delgivningslagen bör ändras på så sätt att även annan än polisman ska kunna utföra de arbetsuppgifter som följer av

6 6 (6) aktuella bestämmelser. Det är vidare vår bedömning att förslaget till författningsändringar även bör omfatta möjligheten för civil tjänsteman att hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder innan en förundersökning hunnit inledas (jfr 23 kap. 3 tredje stycket RB). I syfte att uppnå ökad effektivitet i utredningsarbetet bör man enligt vårt synsätt även möjligöra för civila utredare att själva utföra sådana arbetsuppgifter som civilanställda i dag medverkar i endast som biträde åt en polisman, t.ex. verkställighet av vissa tvångsmedelsbeslut. Jusek vill emellertid i enlighet med vad som ovan anförts gå ett steg längre och verka för att gällande lagstiftning ändras så att civila brottsutredare ges motsvarande befogenhet som en polisman att leda förundersökning och att fatta beslut om tvångsmedel (jfr Rikspolisstyrelsens yttrande avseende utredningen Läget i rättsväsendet och förslag till fortsatta reformer inom brottsutredningsverksamheten m.m. [SOU 2003: 114]), RÄS /04). Det bör i första hand ankomma på Rikspolisstyrelsen att ta initiativ till de författningsändringar som behövs för att möjligöra en sådan utökning av civilanställdas befogenheter. JUSEK Staffan Tilling Ordförande i polissektionen Jeffrey Hamberg Facklig förtroendeman