EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002

Transkript

1 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002 EBM ett kompetens- och kunskapscentrum för ekobrottsbekämpning

2 EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Stock Image (omslag), IFA-Bilderteam (sid 14), Ola Fagerström (sid 29), Lars Ardarve (sid 32), arkivbilder EBM (sid 30, 31 och 33) och Ola Högberg (övriga). Tryck: DAUS Tryck och Media AB, Örnsköldsvik

3 Innehåll Kort om EBM under Generaldirektören har ordet 4 Resultatredovisning 6 Mål och utgångspunkt 6 Brottsförebyggande arbete 8 Utredning och lagföring 12 Övrig återrapportering 22 Personalredovisning 29 Fortsatt kompetensutveckling 30 Personalen 32 Ledningen 35 Finansiell redovisning 36 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Anslagsredovisning Finansieringsanalys 39 Tilläggsupplysningar och noter 40 Sammanställning över väsentliga noter 44

4 Antalet brottsanmälningar till EBM har fortsatt att öka också under Trots att fler ärenden har avgjorts än något år tidigare har ärendebalansen ökat. Antalet ärenden från EBM som väntar på avgörande i domstol ökar på ett oroväckande sätt. Omkring 40 procent av den tid som EBM lägger ner på brottsutredningar ägnas åt de mer komplexa ärendena, s. k. EKO3. 2 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

5 Kort om EBM under 2002 Produktiviteten fortsätter att öka. Under året anmäldes ekobrott. Det är en ökning med ca 15 procent. Samtidigt avslutades ärenden en ökning med 20 procent. Genom en effektivare hantering av enklare ärenden kan tyngdpunkten läggas på de mer allvarliga och komplexa brotten. Ca 80 procent av arbetstiden ägnas åt dessa utredningar. Landets domstolar har under 2002 meddelat ca 360 domar i mål där åtal väckts av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten (EBM). I drygt 90 procent av fallen har fällande domar meddelats. Sammanlagt har personer lagförts under året. Bland de mer uppmärksammade utredningarna kan nämnas några som lett till fällande dom i Svea hovrätt Jesus Alcalá-målet, insidermålet Pinkerton där det för första gången utdömdes fängelsestraff för insiderbrott samt ett omfattande skalbolagsmål. Flera framgångsrika domar rör mål som gällt grova skattebrottshärvor i samband med svartarbete i städbranschen och byggbranschen. Under året lät EBM för första gången pröva de nya bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) rörande s.k. målvakter. Målet gällde en bolagsplundring. De nya reglerna gör det brottsligt både att som målvakt gå in som styrelseledamot i ett bolag och att sätta in en målvakt i ett bolag. För att stärka myndighetens roll som kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet satsar EBM på uppbyggnaden av en kunskaps- och erfarenhetsbank som ska stödja den operativa verksamheten. Kvalitetssäkring och systematiska utvärderingar av utredningarna är viktiga inslag. Särskilda satsningar görs inom det brottsförebyggande området. Ett arbete pågår med att utforma strategier och riktlinjer för brottsförebyggande arbete. Frisörprojektet rörande svartarbete inom frisörbranschen är ett exempel på en sådan satsning. I samband med Frisörprojektets informationskampanj genomfördes två undersökningar om attityderna till svartarbete i frisörbranschen. Svaren visade på att attityderna förändrats efter kampanjen. 63 procent tyckte att det var mycket viktigt eller ganska viktigt att minska svartarbete vid mätningen Året därpå hade siffran ökat till 68 procent. Ökningen var störst i åldrarna år. Ett omfattande utbildningsprogram för ekoåklagare och ekoutredare över hela landet har genomförts i EBM:s regi. Under året har drygt 300 personer deltagit i myndighetens kursverksamhet. I genomsnitt har varje medarbetare haft 14 utbildningsdagar. För andra gången arrangerades Ekobrottsdagar tillsammans med VJS (Institutet för vidareutbildning av jurister, samhällsvetare och ekonomer) med ett varierat utbud av seminarier och föreläsningar för 250 deltagare. EBM ÅRSREDOVISNING

6 Generaldirektören har ordet Antalet brottsanmälningar till EBM har fortsatt att öka också under Ökningen har varit så stor att ärendebalansen vuxit något trots att vi avgjort fler ärenden än något år tidigare. Genomströmningstiderna fortsätter också att minska, vilket gör att vi i högre grad kan utreda brotten närmare inpå brottstillfället. Antalet mål från EBM som väntar på avgörande i domstol ökar dock på ett oroväckande sätt, vilket gör att väntetiderna där blir allt längre. De negativa konsekvenserna av detta är väl kända. Jag har tidigare haft anledning att ifrågasätta det rättvisande i en del av de statistiska uppgifter som tillgängliga system producerar. Även statistiken för 2002 innehåller en del osäkerheter. Det är därför tillfredsställande att vi nu inom EBM enats om en redovisningsmodell för brottsutredningarna som ger ett bättre och mera tillförlitligt underlag för styrning och uppföljning av verksamheten. Ett fåtal uppmärksammade ekomål har gjort att man via media lätt kan få uppfattningen att ogillade åtal hör till vanligheten i EBM:s verksamhet. Det verkliga förhållandet är att åklagaren haft framgång i 90 procent av domarna. Det måste bedömas som ett bra utfall mot bakgrund av utredningarnas komplexitet. 4 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

7 Erfarenheter År 2002 var EBM:s femte verksamhetsår. Det ger anledning till reflexioner såväl över den tid som gått som vad framtiden för med sig. Trots att antalet brottsanmälningar ökat år för år har EBM genom metod- och kompetensutveckling lyckats hantera situationen väl. Det sammanfattande intrycket för min del är att EBM hittills utvecklats positivt till ett kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsbekämpningen i enlighet med grundtankarna bakom EBMreformen. Detta står numera klart också för vår omvärld som i ökande utsträckning visar intresse för myndighetens verksamhet. Branschorganisationer, föreningar, studenter m.fl. vänder sig allt oftare till oss för att få information eller få vår medverkan i brottsförebyggande och andra projekt. Medias intresse för ekobrott och ekobrottsbekämpningen har sedan länge varit stort. Nu märker vi hur vi allt oftare kontaktas av media för att bistå med bakgrundsinformation av juridisk eller faktamässig art i anslutning till inträffade händelser. Inte någonstans i landet finns en större samlad expertis på ekonomisk brottslighet och hur man bäst bekämpar den. Det har vi anledning att vara stolta över. Att det sedan finns orealistiska uppfattningar om vad en myndighet förmår mot krafter som drivs av möjligheten till lättförtjänta pengar till hisnande belopp får vi leva med. Strategi Från Regeringens sida har aviserats en ny strategi mot den ekonomiska brottsligheten. Huvuddragen i den nya strategin presenterades av företrädare för Justitiedepartementet under Ekobrottsdagarna i november Grundtanken i den nya strategin är att den traditionella brottsbekämpningen måste kompletteras med en mer målmedveten och systematisk satsning på det brottsförebyggande arbetet. Det torde främst bli en fråga om att utforma lagstiftningen inom det skatte- och näringsrättsliga området så att ekonomiska brott motverkas. Det är ett synsätt som överensstämmer med de erfarenheter vi vunnit inom EBM under dessa första år. Det finns anledning att förvänta att EBM ges en central roll i det nya strategiska arbetet. Med de utmaningar som ligger i detta måste vi fundera över hur vi kan utveckla vår kompetens ytterligare. Det brottsförebyggande arbetet kommer alltmer i fokus och ställer ökade krav på oss. Underrättelsetjänsten är ett annat område som måste utvecklas och som kräver att vi har kompetens och resurser för detta. Här saknas fortfarande en del lagstiftningsmässiga förutsättningar för EBM:s poliser att medverka i denna process på samma villkor som övriga poliser i landet. Det finns dock gott hopp om en bra lösning på problemet i närtid. En förutsättning för en gynnsam utveckling av EBM är att vi själva får ett större ansvar för vår verksamhet. Vi har ett gott samarbete med myndigheterna inom åklagarrespektive polisväsendet och får god service från dessa. Det administrativa beroendet innebär dock i vissa avseenden oklara ansvarsförhållanden. Regeringens uppdrag till Riksåklagaren som syftar till att EBM ska få besluta om anställning av åklagare till sin myndighet är positivt. Samverkan De gångna åren visar med stor tydlighet att samverkan är nyckelordet för framgång. Jag har berört behovet av mer och bättre samarbete internt i vår organisation. Men det är lika viktigt med samverkan externt med de aktörer som arbetar mot målet att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Verksamheten i Ekorådet har funnit en ändamålsenlig form och det är naturligt att myndighetssamverkan nu utgår från gemenskapen i denna kvalificerade församling. Aktioner mot ekonomisk brottslighet inom byggsektorn och livsmedelshandeln är goda exempel på vad som kan åstadkommas med en utvecklad samverkan mellan berörda organisationer. I det operativa arbetet måste den samlade kompetens som finns inom EBM utnyttjas bättre. Oavsett att det formella ansvaret som förundersökningsledare är koncentrerat till en ensam åklagare i det svenska rättssystemet, måste mera av teamtanken prägla arbetet. Utredningar och insatser i domstolen måste också utvärderas mer systematiskt så att erfarenheter negativa och positiva tas bättre tillvara. Vi måste skapa förutsättningar för att den senaste IT-tekniken kan komma till användning i den operativa verksamheten. Vi måste förvissa oss om att våra begränsade resurser används på bästa sätt. Rolf Holmquist Generaldirektör EBM ÅRSREDOVISNING

8 Resultatredovisning Mål och utgångspunkt Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. Bemanningsföretag som sysselsätter svart arbetskraft har blivit ett stort problem, bland annat inom byggbranschen. 6 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

9 VERKSAMHETEN EBM:s uppgift är att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet. Myndighetens verksamhet är uppdelad på två verksamhetsgrenar; brottsförebyggande arbete samt utredning och lagföring. Vid EBM handläggs följande ärenden: 1. Ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län avseende bl.a.: 11 kap. brottsbalken Skattebrottslagen Aktiebolagslagen Insiderstrafflagen 2. Andra ärenden som hänför sig till de nämnda länen och vars handläggning ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande. 3. Ärenden som lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att ärendet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet och har nationell utbredning, internationell anknytning, är av principiell natur eller av stor omfattning. Sådana ärenden kan övertas efter framställan från annan åklagarmyndighet. 4. Ärenden rörande omfattande bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. I län utanför EBM:s primära ansvarsområde samverkar EBM med övriga åklagar- och polisväsendet i verksamheten som rör bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Som central myndighet följer och analyserar EBM utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av denna, tar initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbetar förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. VÄSTRA Göteborg Halmstad Malmö Skövde Borås Visby Karlskrona Kristianstad SÖDRA STABEN Stockholm ÖSTRA POLISCHEF STABEN ÖSTRA AVDELNINGEN ORGANISATIONSSCHEMA GENERALDIREKTÖR VÄSTRA AVDELNINGEN SÖDRA AVDELNINGEN ORGANISATIONEN Myndighetens operativa verksamhet bedrivs vid tre avdelningar, Östra, Västra och Södra avdelningarna. Den tidigare separata Kammaren för särskilda brottsutredningar har införlivats i Östra avdelningen. Staben svarar för myndighetens centrala ledning och nationella stabsuppgifter. Under året har en utvecklingsenhet inrättats med samordnande ansvar för kompetens- och metodutveckling, IT-drift, utveckling och analys samt brottsförebyggande arbete. Vid Staben finns också Ekobrottskansliet, som under året organisatoriskt inordnats i Rikskriminalpolisen. Avdelningarnas specialenheter arbetar bland annat med spaning, säkring och analys av beslag i IT-miljö samt hantering av inkommande tips. EBM verkar huvudsakligen inom storstadsområdena. Östra avdelningen ligger i Stockholm och har en utredningsenhet i Visby. Västra avdelningen i Göteborg har utredningsenheter i Borås, Halmstad och Skövde. Södra avdelningen, som är lokaliserad till Malmö, har utredningsenheter i Karlskrona och Kristianstad. Staben ligger i Stockholm. Avdelningarna är indelade i kammare som består av medarbetare under ledning av en chefsåklagare. Myndighetens medarbetare utgörs av åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer som i samverkan svarar för myndighetens operativa uppgifter, dvs. att upptäcka och förhindra brott samt att utreda brott och lagföra brottslingar. Poliserna har fortfarande sin anställning inom polisväsendet men tjänstgör vid EBM. Den operativa verksamheten bedrivs i arbetsgrupper sammansatta av åklagare, poliser, ekorevisorer och i ökande omfattning administrativ personal. Detta utgör ett unikt sätt att arbeta inom rättsväsendet och erfarenheterna är mycket positiva. Ungefär samtidigt med EBM inrättades skattebrottsenheter vid Riksskatteverket. Skattebrottsenheterna biträder EBM i utredningar som gäller främst skattebrott och bokföringsbrott och utgör ett viktigt resurstillskott i den utredande verksamheten. EBM ÅRSREDOVISNING

10 Brottsförebyggande arbete innebär kontroll och påföljder som verkställs. Det räcker inte enbart med informationsinsatser. Genom pilotstudier prövar EBM olika metoder. Brottsförebyggande arbete Mål Risken för att brott begås ska minska. Åtgärder I samband med EBM:s tillkomst uttalades att myndigheten skulle svara för utveckling av strategier för det brottsförebyggande arbetet och för den brottsbekämpande verksamheten inom området, i samarbete med berörda myndigheter. Regeringen har återkommande ställt krav på att myndigheten ska utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet. I de granskningar som gjordes av EBM under 2001 av bl.a. Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer konstateras att det brottsförebyggande arbetet inom EBM inte är klart definierat. Brottsförebyggande rådet har under 2002 analyserat behovet av brottsförebyggande arbete inom ekobrottsområdet på uppdrag av regeringen. Resultatet av analysen redovisas i rapporten Förebygga ekobrott behov och metoder. Inom Regeringen pågår arbetet med att utveckla en ny strategi för samhällets åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. EBM tillsatte under året en arbetsgrupp med uppgift att utveckla strategier och riktlinjer för att effektivisera myndighetens brottsförebyggande arbete. Arbetsgruppen kommer att redovisa sina överväganden i mars Redan under 2002 har ansvar och resurser för det brottsförebyggande arbetet inom EBM tydligare pekats ut i organisationen. Utvecklingsenheten ansvarar för strategiska frågor, metodutveckling och samordning av det brottsförebyggande arbetet. Inom varje avdelning har Specialenheten ett uttalat operativt ansvar samtidigt som särskilda resurser inom enheterna avdelats för brottsförebyggande arbete. En viktig effekt av den organisatoriska förändring som gjorts är att avdelningarna fått ett mer enhetligt arbetssätt när det gäller brottsförebyggande arbete. Fortfarande finns dock skillnader i ambition och resursinsats mellan avdelningarna. Även denna fråga behandlas av den tillsatta arbetsgruppen. 8 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

11 Preventiv Ekonomisk Kontakt (PEK) har hittills varit den vanligaste formen av operativt brottsförebyggande arbete inom ekobrottsområdet. Under året har PEK omfattat personliga besök hos 441 näringsidkare. PEK innebär att besök görs hos näringsidkare i samverkan med andra myndigheter för att informera om bokföringsplikt, momsdeklarationer m.m. Underrättelse- och spaningsverksamhet är en betydelsefull faktor för att upptäcka ekonomisk brottslighet. Avdelningarnas specialenheter har under året fått en mer enhetlig och central roll med ansvar för operativ spaningsverksamhet men också som en central länk i kontakten med övriga myndigheters underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhet. I det operativa spaningsarbetet har ett nära samarbete etablerats mellan EBM:s avdelningar och länspolismyndigheternas kriminalenheter. Specialenheterna har bl.a. tillsammans med Finanspolisen inom Rikspolisstyrelsen angripit pågående ekonomisk brottslighet där huvudaktörerna tillhör den grupp som betecknas som särskilt brottsbenägna. Stora summor som genom olika bolag och personer transfererats till utlandet och till olika brottsgrupperingar inom den organiserade brottsligheten i Sverige har kunnat kartläggas och spåras. Erfarenheterna bekräftar vikten av att tidigt upptäcka brottslig verksamhet och att spåra och återföra utbyte av brott. Allmän information Allmän information är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Myndighetens informationsfunktion har en brottsförebyggande uppgift när det gäller att förmedla information till myndigheter, näringsliv, organisationer och allmänhet. Myndighetens hemsida och medierna utgör viktiga kanaler. Under året har ett 20-tal pressmeddelanden distribuerats till medierna, en mediestrategi har utformats och ett 35-tal chefer och nyckelpersoner har genomgått mediaträning. Vidare har ett journalistseminarium kring insiderbrott genomförts tillsammans med Finansinspektionen. EBM har under året lämnat information om sin verksamhet via olika seminarier och sammankomster samt vid besök på skolor m.m. Medarbetare från samtliga avdelningar har under året medverkat vid ett flertal externa informationsmöten för myndigheter, organisationer, studenter och andra intressenter inom ekobrottsområdet. Som ett stöd för det informativa arbetet har EBM i samverkan med bl.a. skattemyndigheterna på regional nivå tagit fram särskilda informationsbroschyrer till företagare. För andra gången genomfördes Ekobrottsdagarna i samarbete med VJS. På programmet fanns ett varierat utbud av seminarier kring aktuella ekobrottsfrågor för omkring 250 deltagare. Som exempel på konkreta insatser kan nämnas att EBM deltagit i: en konferens anordnad av LO-distriktet i Stockholm där olika fackliga avdelningar inom länet redovisade konkreta förekommande ekobrott för inbjudna myndighetsrepresentanter en tvådagarskonferens arrangerad av LO-distriktet i Stockholm där inbjudna myndighetsrepresentanter informerade fackligt förtroendevalda och ombudsmän inom länet om aktuella företeelser inom ekobrottsligheten. Förberedelser pågår för att starta liknande samarbete i andra län och att inbjuda näringslivets organisationer att delta i samarbetet. ett internationellt forskningsseminarium i Sigtuna om momsbedrägerier inom EU anordnad av Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Linköping International Conference on Economic Crime med en rapport med titeln Opportunities for Swedish Government Agencies to Intervene and Retreive the Proceeds of Economic Crime The Cambridge International Symposium on Economic Crime och där presenterat en rapport om beskattning och penningtvätt samt arrangerat en workshop om momsbedrägeri en konferens om ekonomisk brottslighet och rättssäkerhet i Polen. EBM presenterade en rapport om internationellt samarbete i brottsutredningar från ett svenskt perspektiv och en rapport om momsbedrägeri som affärsidé. Sveriges Frisörföretagare tog initiativet till att EBM startade ett pilotprojekt i Malmö om svartarbete inom frisörbranschen. Inom projektet har bl. a. ett certifieringssystem för att garantera seriositeten hos frisörföretagaren lanserats. EBM ÅRSREDOVISNING

12 Brottsförebyggande projekt I samarbete med berörda myndigheter har EBM under året slutfört ett antal brottsförebyggande pilotprojekt. Frisörprojektet Regeringen tilldelade i mars 2001 EBM två miljoner kronor för att i samarbete med Sveriges frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och det regionala samverkansorganet i Skåne driva ett pilotprojekt om svartarbete inom frisörbranschen i Malmö kommun. EBM överlämnade i november 2002 en rapport till regeringen med erfarenheter från projektet. Projektets syfte var att samla erfarenheter inför framtida åtgärder mot svartarbete. Fokus har varit att sprida information till allmänheten, uppmuntra frisörföretag till frivillig certifiering och att informera företagen genom PEK-besök. En utvärdering av de effekter som uppnåtts har skett genom undersökningar av attityder samt mätning av redovisad omsättning före och efter vidtagna åtgärder. Utvärderingen har även omfattat en fördjupad analys av effekterna samt behov av förslag till åtgärder. En intressant frågeställning var om allmänheten tyckte det är viktigt eller oviktigt att minska svartarbetet inom frisörbranschen. Resultatet visar att det är fler som efter informationskampanjen tycker det är mycket eller ganska viktigt att minska svartarbetet. Andelen har ökat från 63 procent i mätningen juni 2001 till 68 procent i mätningen februari Ökningen är störst bland de yngsta (15 20 Drygt hälften av frisörföretagarna deklarerar en inkomst på högst kronor medan avtalsmässig lön för en anställd frisör är ca kronor. I rapporten Frisörprojektet i Malmö kräver Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och Ekobrottsmyndigheten att det införs en lag på kassaapparater i kontantbranschen. år): från 52 procent år 2001 till 60 procent år Detta är glädjande med hänsyn till att de yngre var en prioriterad målgrupp för projektet. Att påverka attityderna innebär dock inte automatiskt att även beteendet förändras. Detta förutsätter ofta en mer långsiktig och medveten påverkan. Gotlandsprojekten Under 2001 startade EBM i samverkan med de lokala myndigheterna på Gotland ett projekt med brottsförebyggande inriktning på restaurangbranschen och ett motsvarande projekt riktat mot den tillfälliga handeln. Inom ramen för restaurangprojektet har samtliga restauranger med utskänkningstillstånd besökts en eller flera gånger. Skattemyndigheten har också genomfört andra kontrollåtgärder riktade mot restaurangföretagen. Kommunen begärde i början av året in uppgifter om ingående lager av sprit, vin och öl samt prislistor från samtliga tillståndsinnehavare och i slutet av året uppgifter om inköpta kvantiteter samt utgående lager. Avsikten var att kontrollera försäljning av alkohol i volym och kronor mot uppgiven omsättning i kronor avseende alkohol. Projektet har inte främst haft karaktären av ett kontrollprojekt utan myndigheterna har agerat helt öppet gentemot restaurangerna och talat om vilka kontroller som skulle göras. Förhoppningen var att man genom detta gemensamma agerande mellan myndigheter, arbetsgivar- och branschorganisationer samt personalorganisationer skulle uppnå en samlad positiv effekt så att så få avsiktliga fel som möjligt skulle uppdagas. Resultatet blev nedslående. Trots hot om indragning av utskänkningstillstånd lämnade endast 24 av 149 tillståndsinnehavare, dvs. 16 procent, in till synes fullständiga svar på båda förfrågningarna. Slutsatsen blir att även om myndigheterna, som i fallet med restauranger, har legala kontrollmöjligheter och dessutom faktiskt genomför omfattande kontroller så räcker inte detta. Straff måste också verkställas för att uppnå efterlevnad på detta område. Vid besök på marknadsplatser och torg har kontroll skett av momsregistrering, F-skattesedel, efterlevnad av informationsskyldighet enligt lagen om tillfällig försäljning, förekomst av svart arbetskraft m.m. När det gäller tillfällig handel är de legala förutsättningarna för kontroll optimala. Resultatet blev även på detta område nedslående. Slutsatsen är att det inte räcker med legala kontrollmöjligheter och faktiskt kontrollutövande, utan att det dessutom krävs att avvikelser sanktioneras på ett kännbart sätt. Livsmedelsprojektet Vid EBM:s Södra avdelning har ett projekt genomförts rörande livsmedelsbranschen. Behovet aktualiserades 10 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

13 sedan flera förundersökningar inletts rörande misstänkt ekonomisk brottslighet vid import av livsmedel från annat EU-land. Inom ramen för projektet har de brottsförebyggande aspekterna uppmärksammats genom exempelvis PEK-besök. Projektet har påvisat stora luckor i rapporterings- och kontrollsystemen vid kontanthandel från annat EU-land. Detta har föranlett Ekorådet att under hösten 2002 inleda en myndighetsgemensam aktion avseende handel inom livsmedelsområdet. Synpunkter på lagstiftningen Det är främst genom att besvara remisser som EBM lämnar synpunkter på lagstiftningen. Under året har drygt fyrtio remissvar lämnats. Bland dessa kan följande nämnas: Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler En modernare rättegång Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet Ny handelsbolagsbeskattning Företrädaransvar EBM har vidare vid hearings och andra tillfällen redovisat synpunkter på lagstiftningen. En minst lika viktig uppgift för myndigheten är att verka för att den lagstiftning som finns tillämpas fullt ut och på ett korrekt sätt. Inom myndigheten bedrivs därför ständigt ett omfattande arbete med att ta fram handböcker och promemorior som behandlar rättsliga frågor inom olika områden. Som ett belysande exempel kan nämnas handboken Bokföringsbrott och bokföringslagen av Anna-Lena Dahlqvist och Sigurd Elofsson som utgivits under året. Resurser för brottsförebyggande arbete Under 2002 har uppskattningsvis timmar eller ca 12 årsarbetskrafter satsats på brottsförebyggande arbete. Detta utgör ca tre procent av EBM:s totala resurs. Skillnaderna mellan avdelningarna går främst att härleda till skillnader i historisk bakgrund, där Västra och Södra regionerna redan före EBM:s bildande satsat på spaning och PEK-verksamhet i större utsträckning än vad man gjort i Stockholmsregionen. Dessutom har balanssituationen på Östra avdelningen och stora mängder inkommande ärenden minskat möjligheten att avsätta resurser för brottsförebyggande arbete. Effekter av det brottsförebyggande arbetet Effekterna av brottsförebyggande arbete syns ofta först på längre sikt och då i form av minskad faktisk brottslighet eller i form av minskade skadeverkningar. Med de mörkertal som finns inom ekobrottsområdet är det särskilt svårt att mäta effekterna. Uppföljningen har hittills i huvudsak inriktats på att redovisa riktade åtgärder som allmänt uppfattas som brottsförebyggande. Inom ramen för pilotprojektet mot frisörbranschen i Malmö har attitydundersökningar genomförts före och efter informationsinsatserna för att mäta de omedelbara effekterna. Samtidigt genomfördes även undersökningar bland ett urval av hela rikets invånare. En mätning gjordes redan i juni Efter informationskampanjen gjordes en uppföljande mätning i februari 2002 för att studera effekterna. Resultatet av attitydundersökningarna som närmare redovisas i rapporten Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö visar på en viss utveckling i rätt riktning, om än svag. En viktig uppgift för den arbetsgrupp som nu arbetar med utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet inom EBM är att få till stånd en mer nyanserad och långsiktig utvärdering av hur det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas. De åtgärder och projekt som pågått och pågår har skapat en viktig grund för att vidareutveckla det brottsförebyggande arbetet. De brottsförebyggande frågorna kommer även fortsättningsvis att ges ett ökat utrymme. Typfall Oseriösa lagerbolagsbildare Ett problem är s.k. oseriösa lagerbolagsbildare. Det kan gå till så här. En person vill starta ett aktiebolag. För detta krävs att minst kronor ska sättas in i bolaget. Han vänder sig istället till en oseriös lagerbolagsbildare och kan köpa ett färdigt aktiebolag för kr kronor. Både köparen och säljaren struntar i att betala in aktiekapitalet. Brottslingen får genom att köpa färdiga aktiebolag för några tusenlappar tillgång till själva brottsverktyget. Under de senaste tre åren har ca aktiebolag bildats och använts för brottslig verksamhet. De oseriösa lagerbolagsbildarna fungerar som en motor för den ekonomiska brottsligheten. Dessutom konkurrerar de med de seriösa aktörerna på marknaden. Förlorare är staten, näringslivet och medborgarna. PRV genomförde under 2002 en studie där man undersökte 389 lagerbolag i en s.k. lagerbolagskedja. Av dessa hade 128 bolag gått i konkurs efter bara några år. Bolagen och dess styrelsefunktionärer hade restförda skulder på ca 145 miljoner kronor. I 110 av bolagen saknades styrelseledamot eller suppleant och i 176 företag saknades registrerad revisor. Ett stort antal av de lagerbolag som bildats av oseriösa aktörer och sedan sålts vidare hade använts för ekonomisk brottslighet. EBM ÅRSREDOVISNING

14 Vid utredning om svart arbetskraft är det vanligt att man i bokföringen påträffar osanna fakturor till betydande belopp. Förfarandet innebär att staten undandras både arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Utredning och lagföring Mål 1 Lagföringen ska öka och kvaliteten på förundersökningsverksamheten ska höjas. Mål 2 Antalet avslutade ärenden ska uppgå till minst det antal som kommit in och tiden från brottsanmälan till åklagarbeslut ska förkortas. RESULTATINFORMATION Brådis, åklagarväsendets diarieföringssystem för ärendehantering, är den primära källan till resultatinformation om myndighetens ärenden. En del ärenden består av en person som är misstänkt för ett brott, medan andra består av flera personer med en mängd misstankar emot sig. Viss resultatinformation avser ärenden, annan resultatinformation avser misstänkta personer eller brottsmisstankar. En mängd information om EBM:s ärenden registreras i Brådis. En gång per månad hämtas uppgifter från Brådis och sammanställs i en statistikdatabas. Hittills har EBM erhållit ett utdrag ur statistikdatabasen avseende myndighetens ärenden i Excel-format en gång per månad. Avdelningarna har därutöver haft behov av att utveckla egna system för ärendeuppföljning för att tillgodose sina behov av resultatinformation. EBM:s erfarenhet har varit att Brådis inte uppfyller de krav på ärendeinformation som behövs för att få en rättvis bild av verksamheten vid EBM. En arbetsgrupp tillsattes därför i början av hösten för att se över myndighetens ärendeuppföljning och föreslå förbättringar. Syftet var att ärendestatistiken i större utsträckning skulle vara anpassad till och på ett mer rättvisande sätt spegla EBM:s verksamhet. Arbetsgruppen lämnade före årets slut ett antal viktiga förslag till förändringar som kommer att genomföras under Statistikansvariga utses på avdelningarna med tillgång till ärendestatistiken för att underlätta planering och uppföljning i det dagliga arbetet. Datavård kommer att genomföras ett par gånger årligen för att säkerställa korrekt registrering av uppgifter i Brådis. En gemensam månads- och kvartalsrapport har tagits fram, samt gemensamma mallar för registrering av sådana uppgifter som inte omfattas av Brådis. 12 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

15 En ny version av Brådis beräknas kunna tas i drift i mitten av 2003 och flertalet av EBM:s önskemål om tillägg i Brådis tillgodoses i denna version. EBM fick i slutet av året direkttillgång till statistikdatabasen och programvaror för databashantering. Översynen av myndighetens uppföljning av verksamhetsstatistiken fortsätter för kontinuerlig förbättring och vidareutveckling. Ny beräkningsmetod Direkttillgången till statistiken, arbetsgruppens överväganden och den ökade kompetensen inom EBM avseende resultatuppföljning har föranlett ett antal förändringar i beräkningen av vissa resultatmått. Tidigare år har lagföringsandel beräknats på i Brådis avslutade ärenden. Ett ärende som innehåller beslut om åtal avslutas i Brådis först när dom meddelat. Vid ett eventuellt överklagande öppnas ärendet igen. Detta för med sig att dessa ärenden kommer med i statistiken över avslutade ärenden långt efter det att beslut i åtalsfrågan fattats och ibland fler än en gång. EBM har därför valt att i ärendeuppföljningen se ärenden som avslutade när avgörande åklagarbeslut fattats i ärendets samtliga brottsmisstankar. Samma resonemang tillämpas redan inom åklagarorganisationen och ger ett mer rättvisande resultat avseende antal avslutade ärenden samt andel och antal lagförda ärenden. Lagföringsandelen har till skillnad från tidigare år dessutom korrigerats för ärenden som avser utländsk framställan om rättslig hjälp, ärenden som överflyttats till annan åklagarmyndighet och övriga ärenden som inte ska lagföras vid EBM. Detta innebär att årets uppgifter avseenden antal avslutade ärenden samt andel och antal lagförda ärenden inte helt kan jämföras med tidigare år. Ärendekategorier Ärenden som inkommer till EBM delas upp i olika kategorier beroende på hur resurskrävande de bedöms vara. Fördelningen sker enligt följande kriterier: EKO1 EKO2 EKO3 EKO4 mindre omfattande ärenden medelsvåra ärenden särskilt krävande ärenden utländsk framställan om rättslig hjälp Exempel på ärenden av EKO 1 är mindre omfattande bokföringsbrott som inte kräver särskilda insatser av en ekorevisor, vissa skattebrott avseende fysiska personer samt andra okomplicerade brott enligt skattebrottslagen. Ärenden av EKO 3 är sådana med kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Med stor omfattning avses ärenden som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i ärendena som avgör om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra EKO 3. Till EKO 4 räknas endast ärenden som avser utländska framställningar om rättslig hjälp i brottmål som inte ingår i någon hos EBM pågående förundersökning. Ärenden som inte bedöms tillhöra någon av dessa kategorier tillhör EKO 2. Tips som registreras i Brådis kategoriindelas på samma sätt som övriga anmälningar som kommer in till myndigheten. I årsredovisningens tabeller presenteras uppgifterna ibland som heltals procentenheter. Vid beräkningar avrundas decimalerna på så sätt att summan av procentenheterna kan avvika med någon enhet från 100. I tabeller med procentuppgifter bör vilka uppgifter som ligger till grund för beräkningen uppmärksammas. Ojämnheter i den procentuella fördelningen kan bero på förändring av en mycket liten grunduppgift. Nedan följer en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Tabell 1. Andel lagförda ärenden Östra 29% 28% 33% Västra 27% 26% 42% Södra 28% 22% 30% Särskilda* 24% 30% Totalt 28% 26% 35% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 2. Lagföringsandel per ärendekategori * EKO 1 28% 24% 36% EKO 2 28% 28% 31% EKO 3 48% 68% 43% * Manuell diarieföring EBM ÅRSREDOVISNING

16 Tabell 3. Lagföringsbeslut per avdelning Åtalsunder- Strafföre- Åtal låtelse läggande Östra 1% 17% 82% Västra 2% 7% 91% Södra 1% 29% 70% Totalt (100%) 1% 15% 84% Tabell 4. Lagföringsandel avseende misstänkta personer, brottsmisstankar Brotts- misstankar** Misstänkta personer* Östra 24% 26% Västra 25% 28% Södra 26% 23% Totalt 24% 26% * Andel misstänkta personer som åtalats, utfärdade strafförelägganden eller åtalsunderlåtelse i förhållande till det totala antalet misstänkta personer i avslutade ärenden ** Andel brottsmisstankar i vilka beslutats om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse i förhållande till det totala antalet avslutade brottsmisstankar MÅL 1 Beskrivning Med lagföringsandel avses andel ärenden med åtal, straffföreläggande eller åtalsunderlåtelse i förhållande till totala antalet avslutade ärenden. Såväl andelen ärenden som lett till lagföring som andelen lagförda personer har ökat. Detsamma gäller för andelen brottsmisstankar som lett till lagföring. En justering har dock skett i beräkningsmetod för andel lagförda ärenden, vilket gör att en jämförelse med tidigare år inte är helt adekvat. Andelen beslut avseende brottsmisstankar har ökat med 20 procent jämfört med Antalet åtal och strafförelägganden har ökat kraftigt. Vidare kan konstateras att andelen beslut att inte inleda alternativt lägga ned en förundersökning också har ökat. Detta skall ses mot bakgrund av att en förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns skäl att fullfölja den. Detta innebär att ett antal utredningar om ekonomisk brottslighet inte kan drivas vidare till åtalsbeslut, eftersom det inte kan bevisas att den misstänkte begått något brott eller det kan konstateras att det inte förekommit någon brottslig gärning. Vidare innebär reglerna om förundersökningsbegränsning att det ofta kan finnas skäl att lägga ned en förundersökning, för att koncentrera utredningsresurserna till mer väsentliga delar i utredningen. Svart arbete förekommer i stor omfattning i de s.k. kontantbranscherna. Taxi är sedan gammalt en bransch med stora problem. 14 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

17 Tabell 5 a. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, hela EBM Förändring från FU* inleds ej 22% FU* nedlagd 22% S:a 22% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 13% Åtal väcks ej, preskription /övrigt -1% S:a 8% Strafföreläggande 10% Åtalsunderlåtelse -10% Åtal 56% Övriga beslut -3% Totalt 21% Tabell 5 c. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Västra avdelningen Förändring från FU* inleds ej 72% FU* nedlagd 29% S:a 45% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 78% Åtal väcks ej, preskription /övrigt -8% S:a 50% Strafföreläggande -17% Åtalsunderlåtelse 100% Åtal 47% Övriga beslut 6% Totalt Västra 37% Tabell 5 b. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Östra avdelningen Förändring från FU* inleds ej 6% FU* nedlagd 30% S:a 18% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -9% Åtal väcks ej, preskription /övrigt -9% S:a -9% Strafföreläggande 13% Åtalsunderlåtelse 0% Åtal 68% Övriga beslut 11% Totalt Östra 22% * Förundersökning Tabell 5 d. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Södra avdelningen Förändring från FU* inleds ej 27% FU* nedlagd -11% S:a 6% Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -24% Åtal väcks ej, preskription /övrigt 113% S:a -5% Strafföreläggande 23% Åtalsunderlåtelse -78% Åtal 32% Övriga beslut -44% Totalt Södra -2% * Förundersökning EBM ÅRSREDOVISNING

18 Tabell 6. Strafförelägganden med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter Östra Västra Södra Totalt Tabell 7. Ärenden övertagna från andra åklagarmyndigheter Östra Västra Södra* Särskilda** 5 3 Totalt * 2001 övertog Södra avdelningen ett stort antal ärenden från Blekinge ** Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 8. Ärenden överlämnade till/redovisade från SBE Till SBE Från SBE Östra Västra Södra Totalt Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid brott med böter i straffskalan, med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter om det är uppenbart att en domstol skulle döma till sådan påföljd. Antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter har sedan föregående år ökat med omkring sju procent. EBM har övertagit 90 brottsutredningar från andra åklagarmyndigheter. Till Skattebrottsenheterna har 697 ärenden överlämnats för biträde i förundersökningen. Enheterna har redovisat 411 ärenden till EBM. I sammanhanget bör nämnas att skattebrottsutredare också medverkar i utredningar, företrädesvis EKO3, som inte överlämnas till enheterna. Åtgärder Åtgärder för att öka lagföringen och förbättra förundersökningarnas kvalitet utgör en viktig del i EBM:s verksamhet. För utveckling av kvalitetsarbetet inom myndigheten har en särskild arbetsgrupp bildats. Frågor om kvalitetskontroll och uppföljning av verksamhetsresultat har av tradition ägnats endast begränsad uppmärksamhet inom rättsväsendet. Detta gäller också för EBM. Bildandet av myndigheten har dock skapat förutsättningar för förbättringar på området som inte funnits tidigare. Det bör hållas i åtanke att EBM bland sin personal förfogar över ett kunnande och en erfarenhet om utredningar om ekonomisk brottslighet som inte står att finna samlat på annat håll. EBM måste säkerställa att den operativa verksamheten vid myndigheten svarar mot de kvalitetskrav som gäller. Utredningsverksamheten måste således ges så goda arbetsverktyg som kan stå till buds. Det är här bl.a. fråga om tillgång till IT-baserade informationsbanker och handböcker i annan form. I sammanhanget bör också nämnas metoder och teknik för presentation av processmaterial i domstolen. Minst lika viktigt är att den enskilde åklagaren ges det stöd i övrigt som kan tillhandahållas. Myndighetens stabsfunktioner har en naturlig roll i detta sammanhang. Att ta tillvara erfarenheter från genomförda brottsutredningar är ett självklart inslag i ett kvalitetssäkringsprogram. Uppföljning och utvärdering av utredningsinsatserna måste därför byggas in som rutinmässiga åtgärder i programmet. Samverkan med andra myndigheter och organisationer i syfte att förbättra anmälningsrutinerna måste lyftas fram. Som exempel kan nämnas samverkan med konkursförvaltarna inom ramen för RUBICON-projektet och revisorernas branschorganisationer, FAR och SRS, vilken beskrivs mer ingående under Övrig rapportering. De riktlinjer och rutiner för i vilken prioriteringsordning ärendena skall handläggas har positivt påverkat förundersökningarnas kvlitet och lagföringsandelen. Bevisningen i ekomål är i hög grad en färskvara och lagföringsandelen påverkas normalt negativt av att utredningarna drar ut på tiden. Myndighetens riktlinjer syftar till att prioritera ärenden med pågående brottslighet. Det program som finns inom myndigheten för metodoch kompetensutveckling kan också nämnas. Avsikten med EBM:s utbildningsprogram är både att höja kompetensen hos de olika yrkesgrupperna och att utveckla effektiva arbetsformer för utredningsgrupperna så att den totala kompetensen i gruppen tas till vara. För att uppnå ett bättre teamarbete har en projektledarutbildning påbörjats under året. Myndighetens utbildningsverksamhet beskrivs utförligare i personalredovisningen. 16 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

19 Arbetet med en IT-baserad kunskaps- och erfarenhetsbank har inletts med en förstudie. Meningen är att erfarenheter som vinns i det operativa arbetet ska sparas och göras tillgängligt för andra. Analys Förundersökningarnas svårighetsgrad Förundersökningarna avseende EKO2 och EKO3 har fortlöpande blivit alltmer omfattande, komplexa och internationella och ställer ökade krav på åklagare, poliser och ekorevisorer. Inom EBM uppfattar man inte att förundersökningarnas svårighetsgrad under det gångna året ökat märkbart, men däremot under de senaste åren. Det konstateras att andelen omfattande och svårhanterliga ärenden inom respektive ärendekategori ökar. Ca 42 procent av den tid som läggs ned på den brottsutredande verksamheten ägnas åt de särskilt krävande ärendena. Motsvarande siffra för de medelsvåra ärendena är ca 40 procent. De medelsvåra och särskilt krävande ärendena ägnas således sammantaget drygt 80 procent av den tid som läggs ned på brottsutredande verksamhet, vilket är i nivå med föregående år. Skillnader mellan avdelningarna Med större skillnader mellan år och avdelningar betraktar EBM sådana avvikelser som i det aktuella sammanhanget framstår som anmärkningsvärda. Det finns en rad faktorer som påverkar åklagarens beslut. En förklaring till skillnaderna mellan avdelningarna är de enskilda ärendenas beskaffenhet, som anmälans kvalitet och innehåll. Därtill kommer att det alltid finns utrymme för olika bedömningar. Vidare har ärendenas ålder och balanssituationen på avdelningen stor betydelse. Från statistisk utgångspunkt är variationer från ett år till ett annat och mellan avdelningarna helt naturliga. Total överensstämmelse mellan avdelningarna när det gäller resultatet skulle förutsätta att såväl inflödet av ärenden som förutsättningarna i övrigt var identiska avdelningarna emellan. Avdelningarna kommer således alltid att uppvisa skillnader i resultat mellan åren. Dessa skillnader jämnar dock ut sig över tiden. När det gäller lagföringsandelen föreligger inte några tydliga skillnader mellan avdelningarna. Lagföringsandelen i EKO3 är lägre på Östra avdelningen än på övriga avdelningar. Detta beror främst på att gamla balanser på Östra avdelningen arbetats av och att möjligheten till lagföring minskar ju äldre ett ärende blir. Beträffande besluten i övrigt förklaras de skillnader som finns främst av att förändringarna i inflödet varit olika för avdelningarna. Skillnaderna förklaras också av hur tips registreras i Brådis inom avdelningarna. Under året har tips registrerats i större omfattning på Västra avdelningen vilket ger en ökad andel beslut att inte inleda förundersökning. Ansträngningar görs kontinuerligt för att uppnå en mer enhetlig diarieföring. Diagram 1. Tabell 9. Inkomna ärenden Förändring från Östra 29% Västra 8% Södra 1% Särskilda* Totalt 15% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 10. Avslutade ärenden Förändring från Östra 34% Västra 14% Södra 4% Särskilda* Totalt 20% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen EBM ÅRSREDOVISNING

20 Måluppfyllelse Målet att lagföringen ska öka har uppfyllts. Myndigheten har som framgått ovan vidtagit en rad åtgärder på området och resultatmåtten visar en positiv utveckling. Den undersökning av andelen fällande domar som gjorts inom myndigheten och gav ett resultat på 90 procent är en viktig resultatindikator i sammanhanget. Också förundersökningarnas kvalitet har förbättrats genom vidtagna åtgärder. Tid i hovrätt På motsvarande sätt som förra året har uppgifter tagits fram manuellt avseende hur många timmar som lagts ner på arbete inför och under förhandlingar i hovrätt. Det kan konstateras att myndighetens medarbetare lägger ned mycket tid på denna del av brottmålsprocessen. Samtliga avdelningar har tillsammans lagt ned drygt 800 dagars arbete på hovrättsprocessen, vilket motsvarar 165 arbetsveckor. Denna siffra inkluderar förberedelser, väntetider, restider m.m. och avser samtliga personalkategorier vid myndigheten. Jämfört med föregående år innebär detta en ökning på ca 300 dagar. MÅL 2 Antalet avslutade ärenden ska uppgå till minst det antal som kommit in och tiden från brottsanmälan till åklagarbeslut ska förkortas. Beskrivning Antalet inkomna ärenden har ökat med nästan 500 vilket utgör en procentuell ökning på 15 procent. Trenden med ökat antal brottsanmälningar har fortsatt under 2002 vid samtliga avdelningar. Inget tyder på att trenden kommer att brytas. På det hela taget håller myndigheten jämna steg med inflödet. Antal avslutade ärenden har ökat med 20 procent. Varken beträffande inkomna eller avslutade ärenden har det skett några betydande förändringar i fråga om fördelningen mellan ärendekategorierna. Ärendebalansen är per den 31 december och kan delas in i ärendebalans och domstolsbalans. Myndighetens totala ärendebalans har ökat med fyra procent. Antalet ärenden i domstol har ökat med 55 från 511 till 566 ärenden eller elva procent. Den procentuella andelen ärenden som är yngre än ett år har ökat med tre procentenheter, från 54 till 57 procent. Tabell 11. Ärenden per kategori Inkomna Avslutade EKO 1 50% 50% 49% 50% 50% 50% EKO 2 46% 46% 46% 46% 45% 44% EKO 3 3% 3% 3% 3% 4% 5% EKO 4 1% 1% 2% 1% 1% 2% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% Tabell 13. Ärendebalans, exklusive mål i domstol Förändring från Östra avdelningen 1% Västra avdelningen 8% Södra avdelningen 12% Särskilda kammaren* Totalt 3% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 12. Total ärendebalans, inklusive mål i domstol Förändring från Östra avdelningen 2% Västra avdelningen 10% Södra avdelningen 13% Särskilda kammaren* Totalt 4% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 14. Domstolsbalans Förändring från Östra avdelningen 14% Västra avdelningen 16% Södra avdelningen 14% Särskilda kammaren* Totalt 11% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen 18 EBM ÅRSREDOVISNING 2002