Friedrich Bünsow Träpatron, Sundsvall

Transkript

1 FÖRTÄTNING (URBANISERING) ELLER FUNKTIONELL REGION? RSAS Lars Westin Professor i Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet Trafikanalys Vetenskapliga råd Kulturanalys Vetenskapliga råd (Stadsmiljörådet) BA3NET Interreg Botnia Atlantica Friedrich Bünsow Träpatron, Sundsvall Bünsowska huset, Strandvägen 29-33, Östermalm, Stockholm 1

2 OSTKUSTBANAN GÄVLE - HÄRNÖSAND 1927 Härnösand blir en del av Uppsala universitets rekryteringsområde STADSBILDNING I NORRA SVERIGE ANTAL STÄDER Stockholm Åbo Uppsala Gävle Hudiksvall Härnösand Falun Söderhamn Sundsvall Piteå Luleå Umeå Oulu (1605) Vaasa (1606) ÖstersundBorlänge Sollefteå Haparanda Boden Skellefteå Bollnäs Örnsköldsvik Sandviken Lycksele Kramfors Kiruna 2

3 HELA LANDET ÄR INTE BEFOLKAT MARKANVÄNDNING 2010 KÄLLA: MARKANVÄNDNINGEN I SVERIGE, SCB, 2013 SÖDRA PERIFERIN REGION SÖDRA PERIFERIN : Dan Bäcklund REGIONER: * NORRLAND (NORRA PERIFERIN) * STOCKHOLM * SÖDRA PERIFERIN * MALMÖ OCH GÖTEBORG 3

4 Procent Befolkningsandelar Befolkningsandelar för Sveriges Storregioner med Södra periferin ,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, År Stockholm Norrland fem Malmö och Göteborg Södra periferin DATA:SCB Värmland och Örebro län: Andelar av Sveriges befolkning 7,00 6, : Värmlandsbanan invigs 5,00 4,00 3,00 2,00 1, : Järnvägen Hallsberg- Örebro Frövi invigs Örebro Värmland 0, År DATA:SCB 4

5 DOMINERANDE MARKANVÄNDNING: SKOG SOURCE: MARKANVÄNDNINGEN I SVERIGE, SC STOCKHOLM TAR KONTROLLEN LÄNENS ANDEL AV SVERIGES BEFOLKNING DATA:SCB 5

6 Invånare Norrlands befolkning, Norra stambanan, Stambanan genom Övre Norrland och Malmbanan Kiruna Boden1894 Ånge 1880 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Östersund ÅR DATA:SCB ANTAL SÅLDA MOTORSÅGAR I SVERIGE Källa: Hjelm (1991) och Helgesson m.fl.(1979) 6

7 NORRLAND 4 BEFOLKNING

8 NORRLANDSKOMMITTÉN 1949 Om en Centralort funnes i Norrland, skulle av allt att döma en del av den folkström, som nu drages söderut, istället ledas till ( ) centralorten. en plattform för gemensamma norrländska strävanden. Hit borde förläggas institutioner Emellertid har kommittén för sin del icke ansett sig böra taga upp föreliggande spörsmål till närmare övervägande Beslut: Rikssjukhus till Umeå (av lokaliseringsskäl) Utredning om 2 län ska blir 3 eller 4 län Kommunsammanslagningar och urbanisering i glesbygden Varför lämnar kvinnor? NATURRESURSER, SPÅRBEROENDE OCH SJÄLVDESTRUKTIVA REGIONER Naturresursernas förbannelse Stapelfällan/Holländska sjukan Eliter låser in regioner i destruktiva processer (spårberoende) Kreativt skapande och förnyelse! Vägen ur förbannelsen: Lärande kreativa städer! 8

9 SVERIGES STÄDER: HÅRD KONKURRENS OCH KOMMUNAL/STATLIG UTJÄMNING Källa: SNA. Befolkningen CENTRALORTSTEORI WALTER CHRISTALLER AUGUST LÖSCH 9

10 STADEN TÄTORTEN? UMEÅ REGIONEN: UPPSKATTADE FASTIGHETS- VÄRDEN VILLOR Källa: K. SANDBERG 10

11 Sandberg, K. and Brandt, B.F. (2011) Accessibility Improvements, Property Values and Regional Growth. Trafikanalys Generalized travel cost, work trips with car, SEK per person and trip in 2006 to Umeå. Von Thünen IN THE CITY VALET MELLAN BOENDEKOSTNAD OCH RESKOSTNAD Antal förvärvsarbetande i hushållet Hushållets inkomstnivå Kontaktintensiva yrken Antal barn Preferenser land/stad Körkort 11

12 BILAR PER 1000 INVÅNARE SVERIGE E. Lindgren et. al (2010) : Driving from the centre to the perifhery ANDEL PASSAGERARKILOMETER MED BIL OCH KOLLEKTIVA FÄRDMEDEL Källa SIKA PROCENT BILAR KOLLEKTIVA TRANSPORTER YEAR 12

13 STADEN KOMMUNEN INDELNING 1952 FUNKTIONELL ANPASSNING KOMMUNREFORMEN

14 STADEN - LOKAL ARBETSMARKNADSREGION LA-REGION SCB: LA2003 LA2025? FA-REGIONER 14

15 PARAMETERFRIA LOKALA ARBETSMARKNADER FYSISK RIKSPLANERING 1600-talet RUTNÄTSPLAN OCH BYGGNINGSBALKEN 1971: HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN TVÅ AV SJUTTON RIKSINTRESSEN KULTURMILJÖ NATURMILJÖ 15

16 TÄTORTER I STAGNATION Lund Umeå Sundsvall Luleå Östersund Skellefteå STÄDER I NORRLAND 16

17 NORRLAND 4 - ANDEL AV SVERIGES BEFOLKNING 1930 BEFOLKNINGSANDELAR

18 NORRLAND4 OCH STOCKHOLMS LÄN ANDEL AV SVERIGES BEFOLKNING GLESBYGD VÄXER DÄR STÄDER STAGNERAR 18

19 NYA SMÅORTER FÖDS DÄR STÄDER TRIVS Källa: Välfärd, 2013,SCB NORRLANDS RIKSDAGSLEDAMÖTER 19

20 ANTAL INVÅNARE OCH PLATSERS SPECIALISERING Företagsinriktade privata tjänster Humankapital genererande Forskningsintensiv industri Bygg, handel och offentliga tjänster Arbets- och kapitalintensiv industri Jordbruk, Gruvor Fler än Fler än Fler än och runt Överallt Färre än och färre AGGLOMERATIONSFÖRDELAR Storlek ger ofta Mångfald ger ofta Storlek ger ofta Mångfald (men det räcker inte alltid) 20

21 TÄTHET OCH INTERAKTION Interaktion Hög Låg Täthet Tät A C Utspridd B D STADENS INTERAKTION OCH TÄTHET STADEN SOM KOLLEKTIV DANS STADEN SOM AUTONOM TRANSPORTYTA 21

22 SAMMANFATTNING Ge alla förutsättningar för mobilitet Som för många vita män Medel: Arbete, Inkomster och färre arbetsgivarmonopol Fler män i hemmet, fler kvinnor på byggen Skapa interaktion: Fastighets- och transportmarknaderna Förnya fastighets- och bostadspolitiken Hindra inte små städer, som inte hann före 1970, att bli stora städer idag Etablera nya stadscentrum om de äldre ska sparas Konkurrerande stadscentra i en stad är bra Bygg stora städer i Norrland CITIES AND CULTURE 22