Örgryte-Härlanda BUDGET

Transkript

1 Örgryte-Härlanda BUDGET

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 9 Organisationsförändringar... 9 Vision och förhållningssätt Stadsdelens befolkning Jämlikt Göteborg Lokalt perspektiv Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Ledarskap och medarbetarskap Arbetsmiljö och hälsa Jämställda och konkurrenskraftiga löner Ekonomi Eget kapital Strategiska områden Förvaltningsövergripande strategier Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Sektor kultur och fritid Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Sektor utbildning Stadsdelsnämndens mål Barn och ungdomsplanen Jämlikhet Jämställdhet Demokrati Fritid, idrott och förening Funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Förskola och skola Äldre Miljö och klimat SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

3 Arbetsmarknad och vuxenutbildning Kultur Personal Stadsdelsnämndens uppdrag Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår Bilagor Bilaga 1: Mål och inriktningsdokument Bilaga 2: Åtgärder för ekonomi i balans 2017 och effekt 2018 Bilaga 3: Folkhälsoplan Bilaga 4: Stadens riktlinjer för budget och uppföljning SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumntet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

5 Sammanfattning Särskilda förutsättningar kommer att bli ett år med mycket speciella förutsättningar. Den beslutade organisationsförändringen att sektor utbildning övergår till två nya nämnder från halvårsskiftet kommer att innebära stora förändringar och utmaningar både för Örgryte-Härlanda och för stadsdelssektorn som helhet. Stödfunktionerna i stadsdelen kommer att minskas i storleksordningen 40 procent. Även om vissa funktioner (och personer) följer med till de nya nämnderna innebär minskningen av stödfunktionerna att servicen och stödet både till nämnden och till de olika enheterna kommer att minska. Detta beror bland annat på att de stadsdelsgemensamma funktionerna som IT, nämndservice, mänskliga rättigheter, fastigheter, miljö och stadsplanering inte är fullt finansierade i budget Det kommer att få konsekvenser när det gäller möjligheten att uppfylla/verkställa kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Utmaningar 2018 Utöver de saker som följer av omorganisationen har stadsdelen utmaningar i form av: Ansträngd ekonomi under 2017 har krävt omfattande åtgärder. Behov av ytterligare åtgärder om 10 mkr för att få en budget i balans. Lokalförsörjning för skolan och kulturskolan, antalet barn i grundskolan fortsätter att öka. Hög personalomsättning i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom många områden. Fortsatt höga sjukskrivningstal. Risk för fortsatt hög kostnadsutveckling inom IFO-FH. Införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten. Brist på boendeplatser för funktionshindrade. Rimlig ambitionsnivå när det gäller mål och uppdrag utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Göteborg ska vara en jämlik stad Stadsdelens arbete med målet jämlik stad sker huvudsakligen inom ramen för arbetet med barn- och ungdomsplanen, det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) och folkhälsoplanen. Resurser styrs till det mellanområde som har störst behov. Stadsdelsdirektören är fokusledare för Fokusområde 1 och mobiliseringsfrågan "staden där vi läser för våra barn" har sin bas i stadsdelen. De vi är till för I uppdraget för SDN har nämnden ett starkt inflytande vad gäller stadsplaneringsfrågor och ett utökat ansvar att arbeta med demokratiutveckling. Under 2018 kommer förvaltningen att fortsätta arbetet med medborgardialog. Vi behöver utveckla det vi kallar brukarnära innovation och nya arbetssätt inom förvaltningen och har börjat utveckla metoder och utbildning bland annat inom ledarutvecklingsprogrammet VIP (Visionen i praktiken). Denna utvecklingsinsats kommer att fortsätta under Målet med vår verksamhet är att skapa så bra livskvalitet för våra brukare som möjligt. För att detta ska bli möjligt måste vi involvera brukarna på ett mer tydligt sätt i vårt arbete med att utforma våra tjänster. Det gäller att välja det som är viktigast för brukarna och välja bort annat som inte är lika viktigt. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

6 Förskolan bidrar till en viktig grund för det livslånga lärandet. Örgryte-Härlanda har full behovstäckning och god beredskap för att möta fortsatt efterfrågan på förskoleplatser. Barn och föräldrar är i huvudsak nöjda med förskolan. Det rådande budgetläget gör att möjligheten att minska antalet barn i barngrupperna utifrån fullmäktiges budget är liten även under Däremot har verksamheten med stöd av ett riktat statsbidrag påbörjat ett arbete för att minska antalet barn i grupperna under delar av dagen. Antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med 700 personer fram till år 2021 enligt stadens befolkningsprognoser. Utvecklingen har vänt och åldrarna år förväntas öka i prognosen med närmare personer fram till De äldsta, personer över 85 år, fortsätter dock att minska. Efterfrågan på äldreboendeplatser har minskat och är i balans. Hemtjänsten arbetar långsiktigt med förberedelser för LOV, mobilt arbetssätt och fortsatt implementering av attraktiv hemtjänst. Det ställer över tid stora krav på anpassningar och förändring av verksamheten. Arbetet med att utveckla personcentrerad vård fortsätter under Den kommunala hälso- och sjukvården ställs inför alltmer komplexa behov, då fler vårdinsatser idag kan utföras i individens eget hem. En nära samverkan med primärvård och slutenvård, men även med utförare av omsorgsinsatser blir då viktigt. Stadsdelen har inte sett samma nedgång när det gäller ekonomiskt bistånd som övriga staden och det innebär fortsatt höga kostnader. De ensamkommande barnen innebär fortfarande ofinansierade kostnader för stadsdelen som påverkar hela stadsdelens ekonomi. IFO-FH:s verksamhet innehåller fortsatt stora ekonomiska risker. Utvecklingen inom områdena barn- och unga, vuxen och behovet av boendelösningar är svåra att förutspå. När det gäller funktionshinder blir antalet brukare fler och behovet av BmSS är fortsatt stort, problem att verkställa fattade beslut gör att stadsdelen tvingas betala viten och köpa dyra boendelösningar. Inom daglig verksamhet fortsätter utvecklingsarbetet och flera brukare är nu ute på arbetsplatser både hos privata arbetsgivare och i äldreomsorgen. För att på sikt få en hållbar och kostnadseffektiv verksamhet har sektor IFO-FH under 2017 påbörjat ett systematiskt utvecklingsarbete som involverar medarbetare på alla nivåer och funktioner. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att alla medarbetares idéer och bidrag till verksamhetsutvecklingen tillvaratas. Inte minst de bidrag som kommer ifrån de medarbetare som står brukarna närmast. Kultur och fritid fortsätter att ha fokus på arbetet för ett jämlikt Göteborg och delaktighet och inflytande för barn och unga. Kulturskolan är en stor verksamhet som är mycket populär bland stadsdelens barn och unga. På grund av de ekonomiska förutsättningarna under 2017 har intaget minskat och kön har blivit betydligt längre. Det finns inga förutsättningar att förändra detta till det bättre under Kulturskolan har även under 2018 stora utmaningar vad gäller tillgång till lokaler. Mat och lokals verksamhet utvecklas, men den stora barn- och elevökningen ställer stora krav på verksamheten. Verksamhetens processer Barns- och ungdomars uppväxtvillkor är viktiga och av strategisk betydelse. Under 2017 har arbetet med barn- och ungdomsplanen fortsatt. Satsningen på främjande och förebyggande insatser fortsätter. Arbetet ska som tidigare ske sektorsövergripande i SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

7 bred samverkan. En viktig fråga är hur detta arbete ska kunna föras över och fortsätta tillsammans med förskole- och grundskoleförvaltningarna. Den stora ökningen av elever i grundskolan som förväntas kommer att innebära stort tryck på sektor UTB samt KoF under Funktionshinderområdet förändras med större behov och fler målgrupper det kräver en beredskap i stadsdelen. Vi får fler nya ärenden inom funktionshinderområdet och bristen på bostäder med stöd och service är fortsatt stor. Individ- och familjeomsorgen har en bättre personell situation inför 2018 än tidigare, men personalomsättningen är fortfarande stor. Det pågående utvecklingsarbetet förväntas på sikt minska kostnaderna och ge personalen bättre förutsättningar för att bedriva ett kvalitativt arbete. Som tidigare är riskfaktorerna många i denna verksamhet. Hemtjänsten står inför införandet av valfrihetssystem enligt LOV och är på väg att få en bättre balans mellan beviljad och utförd tid. Införandet av mer välfärdsteknologi har startat på allvar och kan bidra till detta, men initialt innebär det också kostnader. Situationen för enhetscheferna inom hemtjänsten har successivt förbättrats och det ger förutsättningar för ett mer verksamhetsnära ledarskap under Arbetet med välfärdens processer fortsätter inom ÄO-HS och IFO-FH och bidrar till mer likabehandling och större rättssäkerhet för den enskilde. Kultur och fritid fortsätter sitt arbete inom jämlikt Göteborg för ökad social hållbarhet och ökat inflytande för barn och unga. Förvaltningen har inte ekonomiska förutsättningar att öka andelen ekologiska livsmedel under Strategin är att försöka bibehålla nivån från Medarbetarna Stadsdelen har sedan 2014 kontinuerligt arbetat med ett ledarutvecklingsprogram VIP (visionen i praktiken). Arbetet inleddes med stöd av konsulter men bedrivs sedan två år huvudsakligen i egen regi. Programmet har fortsatt fokus på det personliga ledarskapet och syftar till att i praktiken bygga en lärande organisation. Örgryte-Härlanda har för närvarande fyra yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är legitimerade förskollärare och lärare, kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel. Inom dessa yrkesgrupper kvarstår svårigheter att rekrytera och i kombination med marknadsläget medför detta höjda ingångslöner. Rekryteringsfrågorna blir allt mer centrala för förvaltningen. Vi ser rekryteringssvårigheter kring fler grupper exempelvis vissa enhetschefer och vård- och omsorgspersonal. Under 2017 har det genomförts en stor satsning för att minska sjukskrivningarna i stadsdelen, arbetet med en handlingsplan som har tagits fram ska fortsätta. Förvaltningen arbetar med att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor samt att ge chefer förutsättningar att vara chef är viktiga frågor för att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Förvaltningen har förstärkt och förändrat rekryterings- och bemanningsorganisationen bland annat med resurser för att arbeta med de strategiska rekryterings- och bemanningsfrågorna. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

8 Ekonomi Den ekonomiska situationen är efter september ett underskott på -16,9 mkr. Årsprognosen är noll. Nämnden har fattat beslut om åtgärder för 57 mkr under året. Den största obalansen finns inom Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder med ett förväntat underskott på årsbasis på 30 mkr. Underskottet uppvägs främst av den gemensamma reserven. Den ekonomiska tilldelningen i budget 2018 är en minskning med -375,9 mkr. Den stora minskningen beror på att förskolan och skolan förs över till egna nämnder vid kommande halvårsskifte. Därtill kommer befolkningsökningar, främst i skol- och förskoleåldrarna. Den enskilt största risken är övergången till den kraftigt minskade organisationen med anledning av de nya förskole- och skolnämnderna. En annan stor risk för ekonomin bedöms vara svårigheten att rekrytera personal och åtgärder har satts in för att minska rekryteringsbehovet genom att minska sjukfrånvaron. En annan svårighet är bristen på bostäder vilket ofta resulterar i dyrare boendelösningar. Hemtjänsten står för flera utmaningar 2018, bland annat valfrihetssystem enligt LOV och nya tekniklösningar. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

9 Förutsättningar Organisationsförändringar 2018 kommer att bli ett år med mycket speciella förutsättningar. Den beslutade organisationsförändringen att sektor utbildning övergår till två nya nämnder från halvårsskiftet kommer att innebära stora förändringar och utmaningar både för Örgryte-Härlanda och för stadsdelssektorn som helhet. Stödfunktionerna i stadsdelen kommer att minskas i storleksordningen 40 procent. Även om vissa funktioner (och personer) följer med till de nya nämnderna innebär detta att servicen och stödet både till nämnden och till de olika enheterna kommer att minska. Detta beror bland annat på att de stadsdelsgemensamma funktionerna som IT, nämndservice, mänskliga rättigheter, fastigheter, miljö och stadsplanering inte är fullt ut finansierade i budget Det kommer att få konsekvenser när det gäller möjligheten att uppfylla respektive verkställa kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Omorganisationen innebär ekonomiska risker för stadsdelen. Enligt det beslut som är fattat kommer eventuella underskott kopplat till organisationsförändringen att stanna kvar i stadsdelen. Stadsdelen har inte fått förstärkning i budget för de omställningskostnader som med säkerhet kommer att uppstå på grund av den kommande omorganisationen. Kostnaden ska klaras av inom befintlig ram. Konsekvensen av att skolan och förskolan överförs till nya nämnder är att den verksamhet som organisatoriskt blir kvar i stadsdelen behöver minska sina kostnader. I en situation med stora ekonomiska åtgärder under 2017 och mer åtgärder i budget 2018 kan detta ytterligare försämra stadsdelens ekonomi. För att kunna hantera utmaningen har stadsdelsdirektörerna inlett ett arbete med fokus på organisation, ledning, styrning och effektivitet i de framtida stadsdelarna. I stadsdelen arbetar vi med att fokusera insatserna från utvecklingsavdelningen, HR, kommunikation och ekonomi. Det pågår också diskussioner med andra stadsdelar om möjligheter till samarbete för att effektivisera och minska kostnader. När budgeten antas finns flera oklara faktorer som exempelvis vilka av personalen som övergår/rekryteras till de nya nämnderna, hur den nya stadsdelsförvaltningen ska organiseras, hur i detalj de anpassningar av verksamheten som krävs ser ut samt vilka strukturella förändringar som behöver göras. Därför bör det finnas beredskap för att kunna göra anpassningar/justeringar av budgeten efter hand som mer information finns tillgänglig. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

10 Vision och förhållningssätt Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade, öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar ömsesidigt förtroende och trygghet. Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi tänker nytt. Vi samarbetar. Vi bryr oss. För att fördjupa arbetet med visionen har stadsdelen sedan 2014 arbetat med ett ledarutvecklingsprogram med namnet "Visionen i praktiken - VIP". Alla chefer och specialister deltar i denna satsning som hösten 2017 och våren 2018 fokuserar på nytänkande och brukarnära innovationer. Omvärldsanalys stadsdelssektorn Skillnader i livsvillkor och hälsa I Göteborg finns det betydande skillnader i livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Göteborg är en stad med en växande segregation. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. Den ökande inkomstspridningen är ett tydligt kännetecken för att ojämlikheten växer. Till exempel lever 19 procent av alla barnhushåll i Göteborg med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. Ett exempel på skillnaderna i staden är att det skiljer 9 år i medellivslängd mellan olika områden till följd av olika socioekonomiska förhållanden. Ett annat exempel är att 49 SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

11 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av barnen till föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I samhällen med stora skillnader i livsvillkor hämmas attraktiviteten och tillväxten. Ojämlikheten skapar också en grund till att den mellanmänskliga tilliten minskar. I vissa områden uppger 50 procent av befolkningen att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Tillsammans med brist på likvärdighet inom välfärdssystemet kan det leda till polarisering, social oro och otrygghet. I Göteborg är till exempel otryggheten och en viss typ av kriminalitet högre i socioekonomiskt utsatta områden. Sammantaget främjas varken den sociala sammanhållningen eller hälsan i ett sådant samhälle. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader åligger alla stadens förvaltningar och bolag. Det handlar om att arbeta med effektiva strategier och metoder för att minska skillnaderna. För att möjliggöra en minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan såväl inom staden som med externa aktörer. Det krävs samverkan och delaktighet från både akademin, näringslivet, civilsamhällets organisationer, medborgarna själva och andra offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Ökad globalisering leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, konflikter i omvärlden gör att människor flyr till länder som Sverige. Det kommer att påverka Göteborgs Stad under lång tid framöver och innebär att behovet av att arbeta för en sammanhållen stad där likvärdiga livsvillkor finns stärks. Det betyder också att det blir än viktigare att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till fler människor. Det innebär också utmaningar för att få en miljövänlig och fungerande infrastruktur, fler bostäder och en proaktiv stadsplanering som främjar integration, möten och delaktighet. Staden behöver arbeta tillitsskapande och leverera en god och jämlik kvalitet på servicen. Innovation, nytänkande och teknikutveckling Inom hela välfärdssektorn pågår en diskussion kring hur de framtida utmaningarna ska kunna hanteras. Befolkningen ökar, förväntningarna på service är höga och behoven blir alltmer individualiserade. Ekonomin förväntas inte växa i motsvarande takt. Det kommer varken att finnas pengar eller personal i framtiden för att klara välfärdstjänsterna så som de utförs idag. De kommunala verksamheterna behöver fokusera och satsa mer på innovation och nytänkande än någonsin förut. Det kan betyda att använda och driva på teknikutvecklingen. Det handlar också om att, genom ökad delaktighet från medarbetare och brukare, hitta de små förändringar som sammantaget kan ge billigare, bättre och effektivare tjänster. Nytänkande kring lokalanvändning är ett annat område där det redan pågår mycket. Effektivare användning av kontorsytor, mobila förskolor och kulturskola är exempel på detta. Ökade insatser för att stimulera till utveckling är nödvändigt i offentlig sektor redan i en nära framtid. Här kan staden lära av verksamheter som ligger i framkant när det gäller innovationer. Det kan gälla att skapa kreativ tid för medarbetare, utvecklade förslagsverksamheter med möjlighet att pröva och att misslyckas, särskilda utvecklingsfonder, inkubatorer tillsammans med akademin där nya arbetssätt prövas och utvärderas med mera. Sammantaget är behovet av nytänkande, innovationer och teknikutveckling i den kommunala sektorn stort. I en nära framtid kommer det att behöva utvecklas mer och mer av nya och förändrade arbetssätt. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

12 Befolkningsförändring År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara drygt Den nya kommunprognosen visar att befolkningen kommer att öka med personer fram till 2025, vilket är färre än i förra årets prognos. Framförallt kom färre asylsökande under Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort jämför med det som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, eftersom de som flyttar in i de nya bostäderna oftast kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på ökningen av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen på 1920-, 30- och 40-talet. Integration och stöd till etablering Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt personer sökte knappt personer asyl. Till Göteborg kom det under 2016 totalt 3658 flyktingar, varav knappt 800 var kommunplacerade enligt bosättningslagen. Bostadsbristen i Göteborg innebär särskilda svårigheter för nyanlända. Och att hitta boende för dessa personer är avgörande för att lyckas med integrationsarbetet. Migrationsverkets prognoser för nya asylsökande är personer för 2017 och personer för Det finns stora osäkerheter i prognosen kopplat till möjliga förändringar i omvärlden. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka staden under 2017 och Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli placerade och flytta till kommunerna. Prognosen för Göteborg är cirka för Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också på förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

13 för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. När befolkningen ökar mer än bostäderna betyder det en risk för ökad trångboddhet. Vuxna barn bor hemma hos föräldrarna, kompisar delar lägenhet och stora familjer blir ännu större när andra släktingar flyttar in. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli brist på äldreboendeplatser. För personer med funktionsnedsättning finns det fram till och med 2019 behov av 245 lägenheter, bostad med särskild service (BmSS). Under perioden planeras 185 lägenheter. Det ger ett underskott på cirka 60 lägenheter. Det innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Flera faktorer i omvärlden påverkar både behovet av kompetens och möjligheterna att rekrytera medarbetare med yrkesutbildning i den omfattning som behövs. Under de senaste åren har äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten varit i fokus med många reformer, förändringar i lagstiftning och skärpta föreskrifter. Kraven har också ökat på att medarbetare ska ha föreskriven utbildning. Sammantaget medför ökade krav genom förändringar i lagstiftning och konkurrensutsättning, höjda ambitionsnivåer, lokala handlingsplaner och arbetsmiljöförbättrande åtgärder ett ökat rekryteringsbehov. Prognosen för nyrekryteringar är 4000 och för ersättningsrekryteringar cirka 5700 i staden under perioden De närmaste åren väntas relativt stora pensionsavgångar inom de yrkesgrupper som idag är svåra att rekrytera. Det gäller lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger och stödassistenter. Chefer är en av kommunens äldsta yrkesgrupper och inom tio år kommer var tredje att gå i pension. Det är också en stor utmaning att hantera personalomsättningen bland socialsekreterare. Tillgången på utbildad personal, både erfarna och nyutexaminerade motsvarar inte behovet inom flera områden. Vi behöver förhålla oss till brist på kompetens. Ju större gapet är mellan tillgång och efterfrågan på kompetens desto mer angeläget är det att tänka nytt kring bemanning och organisering av kommunens verksamheter. Det är angeläget att hushålla med den kompetens som finns i kommunen. Det handlar om att fördela arbetsuppgifter på ett nytt sätt, skapa nya yrkesroller, bredda yrkesområdena och att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter. För att klara kompetensförsörjningen behöver vi se möjligheterna i att ta tillvara ungdomars intresse för jobben och de nyanländas kompetens. Digitaliseringen Förhållanden mellan olika samhällsaktörer, deras roller och arbetsmetoder ändras med en hastighet som saknar historiskt motstycke. Digitalisering är ett redskap som på ett smart sätt kan förbättra servicen, höja kvaliteten och effektiviteten samt stödja innovationskraften och delaktigheten. Digitaliseringen kommer att påverka hur vi kan, bör och ska arbeta för tillväxt, välfärd, SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

14 framtida jobbtillfällen, en modern utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande. Digitaliseringen påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Digitaliseringen erbjuder även möjligheter att klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minskad klimatpåverkan. Inom offentlig sektor är välfärdstekniken en viktig del inom digitaliseringen. Välfärdsteknik underlättar och effektiviserar både tillgången till och användningen av välfärdstjänster inom exempelvis vård, omsorg, skola, miljö och kultur. Välfärdstekniken leder till ökad självständighet, trygghet och delaktighet i samhället om vi utgår från individens behov och förutsättningar. Den bidrar också till bättre resursutnyttjande och högre kvalitet inom välfärdssektorn och är nödvändig för att säkerställa vår välfärd när demografin förändras, färre personer söker sig till arbeten inom området, och samhällsekonomin kräver rationaliseringar och produktivitetsförbättringar. Inom utbildningsområdet har digitaliseringens möjligheter diskuterat intensivt under många år. Extra tydligt blir det under 2018 då läroplan och kursplaner ändras för att ytterligare belysa digitaliseringens betydelse inom skola och förskola. Förändringarna markeras på flera plan och går från allmänna beskrivningar om digitaliseringens betydelse för att utveckla organisation, administration och dokumentation till att betydligt handfastare ta plats i skolans ämnen i form av kunskap kring programmering och handhavande av teknik. Det går inte längre att som lärare undvika att arbeta med digitala verktyg och debatten om huruvida det är lämpligt att ha datorer i skola och förskola utifrån ett lärandeperspektiv är inte längre gångbart. Digitaliseringen är reell och utbildningssektorn måste förhålla sig till den utveckling som sker. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli fortsatt god under 2017 och 2018 för att därefter sakta dämpas. Det ger en fortsatt bra utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn de närmaste åren. Samtidigt ökar de demografiska behoven framför allt i skolåldrarna. Kostnaderna är fortsatt höga för integration och stöd till etablering för nyanlända som kom till Sverige under Fler barn och äldre kombinerat med stora satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande innebär att kostnadsutvecklingen för staden blir fortsatt hög. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det handlar om att använda ett investeringssynsätt på välfärdstjänsterna genom sociala investeringar. Det pågår ett arbete för att finna en accepterad modell för sociala investeringar i Göteborgs Stad som möjliggör detta. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras också människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

15 Stadsdelens befolkning SDN Örgryte-Härlandas folkmängd förväntas att öka med personer de kommande fem åren. Det planerade bostadsbyggandet är mångdubbelt större än det varit de senaste åren. Cirka 80 procent av de planerade bostäderna förväntas bli klara de tre sista prognosåren. Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med 700 personer fram till år Antalet personer över 65 år har minskat kraftigt under många år. Utvecklingen har vänt och åldrarna år förväntas öka i prognosen med närmare personer fram till De äldsta, personer över 85 år, fortsätter dock att minska. Eftersom årets bostadsbyggnadsprognoser skiljer sig mot förra årets prognoser, både avseende hur många, vilken typ av bostäder och när de ska färdigställas så blir skillnaderna gentemot förra årets befolkningsprognos i några fall stora. Störst blir tillväxten i Björkekärr som antas växa med över invånare. Även primärområdena Kallebäck, Kärralund och Kålltorp växer snabbt, med över 900 invånare, framförallt tack vare planerat bostadsbyggande. Det stora planerade bostadsbyggandet i hela staden leder till att några primärområden med lågt eller inget bostadsbyggande kommer att minska i folkmängd i slutet av prognosperioden. Diagrammen visar ett index över åldersgruppernas utveckling där år 2001 är basår Den största ökningen av antalet barn i förskoleåldern 1 5 år kommer enligt befolkningsprognosen att ske under perioden och då med ca 200 barn. Antalet barn i åldern 6 15 år ökar varje år och kommer att vara cirka 700 fler år Ungdomar i gymnasieåldern kommer enligt prognosen att öka med cirka 200 från SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

16 Antalet personer över 65 år har minskat kraftigt under många år i stadsdelen. Utvecklingen har vänt och åldrarna år förväntas öka i prognosen med närmare personer fram till De äldsta, personer över 85 år och äldre, fortsätter dock att minska med personer per år fram till Utvecklingen i stadsdelen visar att denna minskning i huvudsak rör personer upp till 95 år. Osäkerheten i prognosen är större för den yngre befolkningen då de är mer känsliga för förändringar i flyttmönster och födelsetal. Prognosen för äldre är däremot säkrare då de flyttar i mindre utsträckning och då förändringar i dödligheten är mycket långsamma. En svårighet i prognosen när det gäller de allra äldsta (över 95 år) är att fler personer uppnår en högre ålder än vad som förutsätts i prognoserna. Eventuellt är detta en trend som påverkar stadsdelens ekonomi eftersom detta är en grupp med stora behov av insatser från äldreomsorgen. Jämlikt Göteborg Om Jämlikt Göteborg Forskning visar att stora skillnader i livsvillkor och hälsa skapar sociala problem, sämre ekonomisk utveckling och höga kostnader. Göteborgs Stad satsar därför långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad. Vi ska minska skillnader i livsvillkor och hälsa för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Arbetet gör vi i samverkan med näringsliv, myndigheter och civilsamhälle. Organisering av Jämlikt Göteborg Göteborgs jämlikhetsarbete präglas av bred samverkan, tidiga insatser, kunskapsbaserat arbete och tydligt ansvar i organisationens linje. För att minska SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

17 skillnaderna arbetar vi med fem utvalda fokusområden som grundar sig i forskning och kunskap. Fokusområdena handlar om att ge barn en god start i livet, fortsatt goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande livsmiljöer samt att skapa strukturer och stabilitet för jämlikhetsarbetet. En samordningsgrupp fungerar som strategisk ledning för arbetet på tjänstemannanivå. Här ingår, utöver de direktörer som är fokusledarna för varje fokusområde, även representanter för Stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus AB. Samordningsgruppen leds av direktören för Social resursförvaltning då Social resursnämnd är processägare för Jämlikt Göteborg. Vad är nytt med Jämlikt Göteborg? Det som skiljer arbetet med Jämlikt Göteborg från allt tidigare gott arbete vi utfört i staden är: att vi nu har tydliga mål från kommunfullmäktige att vi har tillgång till ny forskning och statistik att vi har tagit ett samlat grepp om arbetet på högsta ledningsnivå med ansvar i linjen att vi har en långsiktig strategi som sträcker sig minst tio år framåt Vad händer i Jämlikt Göteborg? Här följer en kort sammanfattning av vad som händer i de fem fokusområdena: 1. Ge varje barn en god start i livet (0 6 år). I fokusområdet arbetar vi bland annat med mobiliseringsfrågan "Staden där vi läser för våra barn". Att främja läsningen kan i längden betyda fler behöriga till gymnasiet, fler som vidareutbildar sig och fler som lättare får jobb. Vi arbetar också med att utveckla och stärka familjecentrerat arbetssätt. Alla stadsdelar i hela Göteborg ska ha minst en familjecentral och det ska finnas fler där de behövs som mest. I Göteborg finns nu sju familjecentraler och åtta nya är planerade. Föräldrar ska känna att de kommer rätt med sina frågor, oavsett vad det handlar om, och stöd och service till familjer ska kännas nära var man än bor. I alla stadsdelar har det anställts koordinatorer som ska samordna och stärka det familjecentrerade arbetet i stadsdelen. 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. De prioriterade områdena inom fokusområdet är att främja närvaron i skolan och göra kultur och fritid tillgängligt för alla barn. Vi tittar också på hur vi kan arbeta med föräldrastöd, elevstöd, en bra fysisk skolmiljö och barns inflytande och delaktighet. Arbetet utgår från alla arenor där barn befinner sig, inte bara i skolan. Vi jobbar också med att utveckla och samordna kvalitetssäkrade och tillgängliga föräldrastödsprogram för alla. 3. Skapa förutsättningar för arbete. Fokusområdet inriktar sig på att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och att samordna och utveckla samarbete. Vi arbetar också med sociala krav vid upphandling och att stimulera utveckling av sociala företag och arbetskooperativ. Alla föräldrar ska ha viktiga och riktiga jobb. När föräldrarna har ett jobb att gå till gör det stor skillnad för vilken start i livet och vilka uppväxtvillkor barn har. Modellen för det stegvisa jobboch kunskapslyftet är ett sätt för snabbare inträde på arbetsmarknaden med möjlighet till både arbete och kompetensutveckling. Modellen bygger på stegvis utbildning anpassad för både deltagare och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Exempel på SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

18 övriga satsningar inom fokusområdet är "Välkomna till Framtiden" där 300 nyanlända erbjuds heltidssysselsättning hos Framtiden, försök med serviceassistenter inom äldreomsorgen och samarbete med fordonsindustrin. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer. En god samhällsplanering kan verka hälsofrämjande. För att kunna bygga en socialt hållbar stad behöver vi titta på vilka sociala konsekvenser stadsbyggandet ger. Teman som vi tittar på är hur stadsbyggnaden bidrar till en sammanhållen stad, samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, identitet och upplevelse, gröna stadsmiljöer samt trygghet och öppenhet. Målbilden för fokusområdet handlar ökad delaktighet och inflytande, hälsosam närmiljö, minskad boendesegregation, ökad tillgång till bostäder och ökad användning av aktiva och kollektiva transportmedel. 5. Skapa övergripande och strukturella förutsättningar för jämlikhet. Fokusområde 5 är ett brett fokusområde som handlar om att arbeta med system och strukturer för att långsiktigt minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Fokusområdet stödjer arbetet i staden med kunskap, kommunikation, strategier, program, projekt om sociala investeringar och samverkansallianser. Under 2017 har ett program för tagits fram och 2018 kommer en plan med mer konkret innehåll kopplas på programmet. I slutet av 2017 presenterades en ny jämlikhetsrapport med ny kunskap om läget i Göteborg som ligger till grund för framtida arbete. Under 2018 kommer Jämlikt Göteborg bland annat uppmärksammas i utställningar på Stadsbiblioteket, i Almedalen, under Volvo Ocean race och på Kulturkalaset. Lokalt perspektiv Stadsdelen Örgryte-Härlanda har drygt invånare och är därmed den tredje största stadsdelen i staden sett till invånarantal. Stadsdelen är indelad i 12 primärområden som är olika både vad gäller storlek, befolkningsmängd och karaktär. Flest invånare har primärområdet Lunden med drygt invånare, medan Härlanda är minst med drygt invånare. (se tabell nedan) Stadsdelen präglas av närheten till Göteborgs centrum såväl som till stora grön- och SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

19 friluftsområden i stadsdelens sydöstra del. Inom stadsdelen finns Skatås, Härlanda tjärn och Delsjöarna. Grönområden som är uppskattade inte bara av stadsdelens befolkning utan av hela staden. Samtidigt kan tillgängligheten till stadsdelens grönområden bli bättre. Det finns goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv och stadsdelen har också ett rikt föreningsliv. Örgryte-Härlanda har en upplevd småstadskaraktär med flera mindre torg och affärscentrum, varav Olskrokstorget är det största. Flera av de mindre torgen upplevs dock vara i behov av upprustning. Stadsdelens befolkningssammansättning följer i stort hela stadens struktur, men skiljer sig i att ha en stor andel unga vuxna (20 35 år) och en mindre andel barnfamiljer. Av stadsdelens invånare är cirka 15 procent födda i utlandet vilket är en låg siffra vid jämförelse med hela staden. Vanligaste bakgrundsland är Iran, Finland och Polen. Områdena Kallebäck, Olskroken och Björkekärr är de med högst andel utlandsfödda. Folkhälsa Befolkningens uppväxtvillkor, livsmiljö och levnadsvanor är förhållandevis goda i Örgryte-Härlanda. Dock finns det skillnader inom och mellan grupper samt mellan områden i stadsdelen. Dessa skillnader följer tydligt den socioekonomiska fördelningen, det vill säga inkomstnivå, utbildningsnivå och hushållens ekonomiska standard. Det kommer sig av att de flesta indikatorerna inom folkhälsoområdet har ett starkt samband med socioekonomi, det vill säga att hög inkomstnivå och utbildningsnivå också ger ett bättre hälsoutfall medan låg inkomstnivå och kort utbildning ger ett sämre hälsoutfall. Örgryte-Härlanda placerar sig oftast bland de tre stadsdelar med de bästa värdena i staden när olika indikatorer inom folkhälsoområdet studeras. Exempel på faktorer som däremot sticker ut negativt i stadsdelen är alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion bland unga. Utifrån socioekonomisk status har stadsdelen delats in i tre mellanområden. Ett mellanområde består av en sammanslagning av flera primärområden med likvärdig socioekonomisk status. Skillnaderna för alla indikatorer som beskriver folkhälsan i de olika mellanområdena är mer eller mindre genomgående. Det vill säga att mellanområdet med högst socioekonomisk status (Stora Sigfridsplan) också har det högsta hälsoutfallet och tvärtom. Under perioden angav 80 procent av befolkningen (16 84 år) i stadsdelen att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. I mellanområdet Stora Delsjökroken var det 75 procent som rapporterade att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Samma siffra i mellanområdet Stora Bagaren var 80 procent och i Stora Sigfridsplan 84 procent. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

20 Bildtext: Stadsdelens tre mellanområden: Stora Delsjökroken, Stora Bagaren och Stora Sigfridsplan Utbildning I Örgryte-Härlanda är utbildningsnivån relativt hög i förhållande till övriga stadsdelar i staden. Av invånarna i åldrarna år har 62 procent en eftergymnasial utbildning, siffran för staden är 52 procent, och 31 procent har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Statistik visar också att en hög andel av de i befolkningen som är födda utomlands, har en eftergymnasial utbildning. Det finns dock skillnader i utbildningsnivå inom stadsdelen. Störst andel med eftergymnasial utbildning återfinns i primärområdena Kärralund, Överås och Skår, medan Torpa och Olskroken har en lägre andel med eftergymnasial utbildning. Tabell: Utbildningsnivå i Örgryte-Härlandas primärområden i åldersintervallet år SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

21 Arbete I stadsdelen är den totala förvärvsfrekvensen för personer år 83 procent, vilket är en högre andel än för hela staden där samma siffra ligger på 77 procent. Högst andel arbetslösa återfinns i Torpa medan lägst arbetslöshet återfinns i Överås, Skår, Härlanda, Kärralund och Redbergslid. Ungdomsarbetslösheten ligger på 3 procent och är högst i Torpa och lägst i Kärralund och Härlanda. Stadsdelen har en lägre andel öppet arbetslösa än genomsnittet för staden. Den genomsnittliga inkomstnivån i stadsdelen för åldrarna år är cirka kr, vilket är högre än medelinkomsten för hela staden (cirka kr). Inom stadsdelen finns skillnader mellan de olika primärområdenas medelinkomster. Högst medelinkomst är det i Skår och lägst i Kallebäck. Tabell: Inkomstfördelning i Örgryte-Härlanda för åldersintervallet år, Nollinkomsttagare ingår. Boendesituation I stadsdelen finns det cirka bostäder varav de flesta i flerfamiljshus. Av stadsdelens bostäder är 58 procent hyresrätter, 30 procent bostadsrätter och 12 procent äganderätter (småhus). Stadsdelen har många privata hyresvärdar och andelen kommunala hyresvärdar är endast 15 procent, vilket är en låg andel i jämförelse med staden i övrigt. Boendeformerna är relativt ojämnt fördelade i stadsdelen då småhusbebyggelse är koncentrerad till främst Skår, Överås och Härlanda medan Olskroken och Redbergslid i princip enbart har flerfamiljshus. Majoriteten av stadsdelens bostäder, knappt 60 procent, är byggda före Det innebär att många bostäder saknar hiss, vilket är problematiskt ur tillgänglighetssynpunkt för äldre, rörelseförhindrade och barnfamiljer. Den stora andelen små lägenheter bidrar till en hög in- och utflyttning i stadsdelen. Det är framförallt ungdomar och unga vuxna som flyttar, men även utflyttningen av barnfamiljer med barn i förskoleåldrarna är en karakteristisk flyttström. Antagna detaljplaner och pågående planprogram ger möjlighet att bygga ca 4900 nya bostäder i olika områden av Örgryte-Härlanda inom en tidsperiod på 5 7 år. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

22 Tillgänglighet Stadsdelen har goda kommunikationsmöjligheter med övriga staden, både med kollektivtrafik och bil. Flera buss- och spårvagnslinjer samt flexlinje går i stadsdelen. Dock är kollektivtrafikförsörjning mellan vissa områden inom stadsdelen bristfällig. Några områden har även ett behov av tätare kollektivtrafik. Särskilt viktigt är detta för äldre och rörelsehindrade som bor i backiga områden. Stadsdelen avskärmas i viss mån från närliggande stadsdelar av kringgående motorleder och även inom stadsdelen finns flera vältrafikerade vägar som utgör barriärer. Trafiksituationen vid flera av stadsdelens skolor och förskolor utgör en viktig säkerhetsfråga. Trygghetsfrågor Örgryte-Härlanda upplevs av befolkningen som en relativt trygg stadsdel. Samtidigt uppger 23 procent av invånarna mellan år i Stora Delsjökroken, 16 procent i Stora Bagaren och 18 procent i Stora Sigfridsplan att de upplever otrygghet. Kvinnor upplever otrygghet i större omfattning än vad män gör. Folkmängd 2016 Lunden Kålltorp 8494 Björkekärr 8210 Olskroken 5887 Skår 4718 Torpa 3896 Kallebäck 3865 Bagaregården 3613 Redbergslid 2698 Överås 2507 Kärralund 2420 Härlanda 1613 Örgryte-Härlanda Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognosticerad volymförändring enligt befolkningsansvar Delverksamhet/tjänst Förskolebarn Elever Barn i skolbarnsomsorg Hemtjänsttimmar Äldreboendeplatser Boendeplatser Funktionshinder Daglig verksamhet SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)

23 Antalet förskolebarn förväntas öka de närmaste åren. Även antalet elever i skolåldrarna kommer att fortsätta att öka. Den totala ökningen för åren är ca 400 elever. Prognosen för perioden är ytterligare fler elever. Detta innebär en ökning av antalet elever med 13 % under 5 år. Till följd av detta ökar behovet av skolbarnsomsorg. Hemtjänsttimmarna förväntas minska under 2018 på grund av det åtgärdsarbete som pågår. För 2019 och 2020 prognostiseras en mindre minskning på grund av att befolkningen blir färre i åldersintervallet 85 år och uppåt. Stadsdelen har ambitionen att vårdtagare med mycket hemtjänst ska erbjudas äldreboende i stället. Örgryte Härlanda har en relativt stor andel ensamboende över 75 år vilket resulterar i större behov av hemtjänst och äldreboende. Staden har brist på funktionshinderboende. Inom Örgryte-Härlanda finns planer på att etablera 17 boendeplatser per år 2018, 2019 och 2020.Till detta kommer behov av platser inom daglig verksamhet. Lokaler Verksamhet IFO-FH Nytt BMSS i samband med byggnation på Torpagatan. LS Uppdrag. Nytt BMSS i samband med byggnation i Örgryte Torp. LS Uppdrag. Nya lokaler till Ungdomsmottagning och Columbus. LS Uppdrag. Återställande av hemtjänstlokal till lägenheter på Frödingsgatan. LS Uppdrag. Nytt BMSS i samband med byggnation på Bromeliusgatan. LS Uppdrag. Ny familjecentral i stadsdelen. LS Uppdrag. ÄO - HS Anpassningar i 74 lägenheter på Dicksons Hus. LS Uppdrag. Lokalisering av hemtjänstområde 2 (Lunden- Olskroken). LS Uppdrag. Anpassningar i hemsjukvårdens lokaler på Härlanda Park. LS Uppdrag. Renovering/utbyggnad av Änggårdsbacken och Otium. Begäran hos KS. Anpassningar i Björkekärrs Hus. LS Uppdrag. Nytt BMSS i samband med byggnation i Östra Kålltorp. LS Uppdrag. Nytt äldreboende vid Smörslottsgatan/Robertshöj dsgatan. LS Uppdrag SDN Örgryte-Härlanda, Budget (53)