Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd BUDGET

Transkript

1 Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd BUDGET

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 7 Vision och förhållningssätt... 7 Omvärldsanalys... 7 Befolkningsförändring Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner Strategisk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Strategiska områden Förvaltningsövergripande strategier Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Sektor kultur och fritid Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Sektor utbildning Nämndens mål Barn och ungdomsplanen Jämlikhet Jämställdhet Demokrati Fritid, idrott och förening Funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Förskola och skola Äldre Miljö och klimat... 37

3 Stadsutveckling och bostäder Kultur Personal Nämndens uppdrag Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår Sammanställning över beräknad nettokostnad för år SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

5 Sammanfattning Stora utmaningar 2017 Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda står inför stora utmaningar De viktigaste är: Lokalförsörjning för skolan och kulturskolan, kopplat till kraftig ökning av antalet skolbarn. Hög personalomsättning i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom många områden. Höga sjukskrivningstal. Höga kostnader inom IFO-FH, bland annat kopplat till volymökningar. Införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten. Ökad efterfrågan på äldreboendeplatser och korttidsplatser för äldre. Brist på boendeplatser för funktionshindrade. Göteborg ska vara en jämlik stad Stadsdelens arbete med målet jämlik stad sker huvudsakligen inom ramen för arbetet med barn- och ungdomsplanen, det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) och folkhälsoplanen. Resurser styrs till det mellanområde som har störst behov. SDD är fokusledare för Fokusområde 1, och mobiliseringsfrågan "staden där vi läser för våra barn" har sin bas i stadsdelen. De vi är till för I uppdraget för SDN har nämnden ett starkt inflytande vad gäller stadsplaneringsfrågor och ett utökat ansvar att arbeta med demokratiutveckling. Under 2017 kommer förvaltningen att fortsätta det påbörjade arbetet med medborgardialoger för att öka helhetssynen och öka fokus på medborgarnas behov och synpunkter. Förvaltningen kommer också att pröva nya former för brukarinflytande. Förskolan bidrar till en viktig grund för det livslånga lärandet. Örgryte-Härlanda har full behovstäckning och god beredskap för att möta fortsatt efterfrågan på förskoleplatser. Barn och föräldrar är i huvudsak nöjda med förskolan. Det rådande budgetläget gör att möjligheten att minska antalet barn i barngrupperna är liten under Antalet skolbarn i alla åldrar fortsätter att öka, sett över perioden fram till 2019 beräknas barnantalet i grundskolan öka med 600 barn och fram till 2020 med ytterligare 400 barn enligt stadens befolkningsprognoser. De äldre i stadsdelen minskar inte på samma sätt som tidigare, Grupperna mellan ökar och de allra äldsta blir bara marginellt färre. Det finns en tydlig efterfrågeökning på äldreboendeplatser, vilket också innebär en större efterfrågan på korttidsplatser. Detta ställer krav på äldreomsorgen. Hemtjänsten arbetar parallellt med förberedelser för LOV, mobilt arbetssätt och fortsatt implementering av attraktiv hemtjänst. Det ställer stora krav på anpassningar och förändring av verksamheten. I stadsdelen har äldreomsorgens arbete med att utveckla personcentrerad vård pekats ut som ett viktigt strategiskt utvecklingsområde. Hälso- och sjukvården står fortsatt inför stora utmaningar. Många patienter har stora behov som kräver mycket insatser. Samarbetet med VGR både när det gäller primärvård och slutenvård behöver utökas och förbättras. Stadsdelen har till skillnad från stora delar av övriga staden inte sett den förväntade nedgången när det gäller ekonomiskt bistånd, det innebär att kostnaderna är kvar på tidigare nivå. De ensamkommande flyktingbarn som kom i slutet av 2015 finns till största delen kvar. För IFO-FH innebär det fortsatt mycket ofinansierad verksamhet som påverkar hela stadsdelens ekonomi även under Andra risker inom IFO-FH är ett ökande behov av boendelösningar också för grupper som normalt inte är aktuella i socialtjänsten. Under 2016 har behovet av tvångsvård för missbrukare ökat. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

6 När det gäller funktionshinder blir antalet brukare fler och behovet av Bmss är stort, problem att verkställa fattade beslut gör att stadsdelen tvingas betala viten och köpa dyra boendelösningar. Inom daglig verksamhet sker ett utvecklingsarbete som är framgångsrikt med både sänkta kostnader och mer anpassade insatser, det kommer att fortsätta under Kultur och fritid fortsätter att ha fokus på arbetet för ett jämlikt Göteborg och barn och ungas delaktighet och inflytande. Kulturskolan är mycket populär bland stadsdelens barn och unga. Kulturskolan är störst i Göteborg, men det är ändå kö och den kommer att öka under De ekonomiska förutsättningarna 2017 gör att utbyggnaden av kulturskolan inte kan fortsätta, det innebär att verksamheten blir kvar på 2016 års nivå. Kulturskolan har stora utmaningar vad gäller lokaler. Nämnden har antagit en handlingsplan med riktlinjer för att säkerställa verksamhetsanpassade lokaler. Verksamhetens processer Barn - och ungdomars uppväxtvillkor är viktiga och av strategisk betydelse. Under 2016 har arbetet med barn- och ungdomsplanen fortsatt att utvecklas. Satsningen på främjande och förebyggande insatser fortsätter. Arbetet ska som tidigare ske sektorsövergripande i bred samverkan. Samverkan kring barn och unga är ett av stadsdelens tre strategiska utvecklingsområden. Den stora ökningen av elever i grundskolan som förväntas kommer att innebära stort tryck på sektor UTB samt KoF under Funktionshinderområdet förändras med större behov och fler målgrupper, det kräver en beredskap i stadsdelen. Vi får fler nya ärenden inom funktionshinderområdet. Bristen på bostäder med stöd och service är fortfarande stor och stadsdelen tvingas betala särskilda avgifter på grund av beslut som inte har kunnat verkställas. Individ - och familjeomsorgen har befunnit sig under stor press hela Ökade behov, stor personalomsättning och anpassning till arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen fortsätter att påverka verksamheten starkt. Förvaltningen gör under 2017 ytterligare satsningar för att vända utvecklingen. Hemtjänsten står inför införandet av valfrihetssystem enligt LOV och behöver få en bättre balans mellan beviljad och utförd tid. Införandet av mer välfärdsteknologi kan bidra till detta, men initialt innebär det stora kostnader. Arbetet med att utveckla vård- och omsorgskedjan utifrån ett utökat samarbete med primärvården och ett mer verksamhetsnära ledarskap fortsätter. Arbetet med välfärdens processer fortsätter inom ÄO-HS och IFO-FH, detta bidrar till mer likabehandling och större rättssäkerhet för den enskilde. Kultur och fritid fortsätter sitt arbete inom jämlikt Göteborg för ökad social hållbarhet och ökat inflytande för barn och unga. Förvaltningen har ökat andelen ekologiska livsmedel men ligger lägre än övriga stadsdelsförvaltningar. De ekonomiska förutsättningarna 2017 gör att förvaltningens strategi är att försöka bibehålla 2016 års nivå. Förvaltningen kommer inte att klara uppdraget att andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 50 procent. Medarbetarna Stadsdelen har sedan 2014 kontinuerligt arbetat med ett ledarutvecklingsprogram VIP (visionen i praktiken). Först med stöd av konsulter men sedan ett år huvudsakligen i egen regi. Programmet har fortsatt fokus på det personliga ledarskapet och syftar till att i praktiken bygga en lärande organisation. Örgryte-Härlanda har för närvarande fyra yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är legitimerade förskollärare och lärare, kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel. Inom dessa yrkesgrupper kvarstår svårigheter att SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

7 rekrytera och i kombination med marknadsläget medför detta höjda ingångslöner. Rekryteringsfrågorna blir allt mer centrala för förvaltningen, vi ser rekryteringssvårigheter kring fler grupper exempelvis vissa enhetschefer och vård- och omsorgspersonal. Under 2017 kommer det att genomföras en stor satsning för att minska sjukskrivningarna i stadsdelen, en handlingsplan är framtagen för detta. Förvaltningen arbetar med att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor samt att ge chefer förutsättningar att vara chef är en viktig fråga för att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Förvaltningen har förstärkt och förändrat bemanningsorganisationen bland annat med resurser för att arbeta effektivare med de strategiska bemanningsfrågorna. Ekonomi Den ekonomiska situationen är efter augusti ett underskott på 3,7 mkr. Årsprognosen är ett underskott på 9,0 mkr. Nämnden har fattat beslut om åtgärder för 13,0 mkr i juni. Den största obalansen återfinns inom IFO-FH med ett förväntat underskott på årsbasis på 35,0 mkr. Underskottet uppvägs till del av sektor utbildning och kultur och fritid samt den gemensamma reserven. Den ekonomiska tilldelningen i budget 2017 är en ökning med 68,7 mkr vilket i stort sätt behövs för att klara index och löneavtal. Därtill kommer stora befolkningsökningar, främst i skol- och förskoleåldrarna. Vi behöver också förstärka finansieringen av sektor IFO-FH och öka förvaltningens reserv med 10 mkr vardera. En av de största riskerna för ekonomin bedöms vara svårigheten att rekrytera personal och åtgärder har satts in för att minska rekryteringsbehovet genom att minska sjukfrånvaron. En annan svårighet är bristen på bostäder vilket ofta resulterar i dyrare boendelösningar. Hemtjänsten står för flera utmaningar 2017, t ex valfrihetssystem enligt LOV och nya digitala tekniklösningar. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

8 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade, öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar ömsesidigt förtroende och trygghet. Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi tänker nytt. Vi samarbetar. Vi bryr oss. För att fördjupa arbetet med visionen har stadsdelen sedan 2014 arbetat med ett ledarutvecklingsprogram med namnet "Visionen i praktiken - VIP". Alla chefer och specialister deltar i denna satsning. Omvärldsanalys Omvärldsanalys - stadsdelssektorn I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Göteborg har en historiskt stor folkökning. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

9 miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor ger ett bättre samhälle för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som enligt forskning är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. De stora skillnaderna mellan delar av staden visas i följande jämförelse. I medellivslängd skiljer det 7,5 år för kvinnor och 9,1 år för män mellan områden. 19 procent av alla barnhushåll lever med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I vissa områden uppger 50 procent att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Befolkningsökning År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara Den nya kommunprognosen visar att befolkningen kommer öka med personer fram till 2025, vilket är fler än i förra årets prognos. I årets prognos är det framförallt inflyttningen som förändrats till följd av det stora antalet asylsökande. Asylinvandringen påverkar alla åldersgrupper utom pensionärer fram till Utöver det har fruktsamheten, antal barn som föds per kvinna, ökat något. Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Den stora ökningen av antalet asylsökande som ägde rum under det andra halvåret 2015 har ingen motsvarighet i modern tid och det är mycket svårt att förutsäga hur asylinvandringen kommer att utvecklas framöver. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort än vad som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. I dessa åldrar är det förändringar i födelsekullarna som står för de största förändringarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på att ökningarna av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 20-, 30- och 40-talet. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen. Befolkningsprognosen visar på 5000 fler 1-5 åringar fram till SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

10 Grundskoleåldrarna ökar sedan några år tillbaka i mycket snabb takt. Ökningen kommer att fortsätta under perioden och 2025 beräknas det finnas fler skolbarn än idag. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 612 nya klasser. Ökningarna är som störst de närmaste åren. Att antalet skolbarn skulle öka markant har varit känt flera år, den ökade flyktinginvandringen bidrar dock till att ökningen blir större än vad som tidigare antagits. Även gymnasieåldrarna påverkas av den ökade flyktinginvandringen. De senaste årens minskningar av antalet ungdomar i gymnasieåldrarna vänds till en ökning. Fram till 2025 kommer gruppen att växa med drygt personer. Ökningen är något större de närmaste åren än mot slutet av prognosperioden. De stora årskullarna födda runt 1990 och ökat flyktingmottagande kommer att öka trycket på bostadsmarknaden. Halva kommunens folkökning förväntas komma i de förvärvsarbetande åldrarna. Hela gruppen ökar stabilt under prognosperioden. De studenttäta åldrarna år är de som växer snabbast, totalt med fram till Gruppen år ökar med under samma period. Mellanpensionärer, år, ökar snabbt till följd av de stora årskullarna som föddes under 1940-talet och 2025 antas det finnas fler än idag. I denna åldersgrupp börjar fler synas i äldreomsorgen och då framförallt inom hemtjänsten. Äldre 85 och uppåt minskar under den första halvan av prognosperioden med 600, men hämtar under andra halvan tillbaka och ökar med ytterligare 200 i förhållande till läget Efter prognosperioden kommer gruppen att öka i betydligt snabbare takt i och med att 40-talisterna då börjar göra sitt intåg i denna åldersgrupp. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Nyanlända Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt personer, vilket är en fördubbling jämfört med I Göteborg bodde 6193 asylsökande 31 dec 2015, varav drygt 40 procent är barn. Migrationsverket har under första halvan av 2016 sänkt sina prognoser för nya asylsökande. Enligt prognosen från april 2016 ligger huvudscenariot på asylsökande under Det finns dock en mycket stor osäkerhet i denna prognos. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka kommunerna under 2016 och Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli mottagna i kommunerna. Prognosen för Göteborg under 2016 är cirka och cirka för Detta kan jämföras med mottagna under En stor andel av de som beräknas få uppehållstillstånd under 2016 finns redan i staden som asylsökande och får del av kommunens verksamhet. Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

11 etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli viss brist på äldreboendeplatser. Inom funktionshinderområdet finns det fram till 2019 ett behov av 261 lägenheter när det gäller bostad med särskild service (BmSS). Även om det finns planer på totalt 366 lägenheter visar erfarenheten att det troligen inte kommer att vara tillräckligt utan att det kommer att saknas cirka 40 lägenheter. Detta innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Befolkningsökningen ställer ökade krav på stadsdelarnas verksamheter. För att möta detta är kompetensförsörjningen en av stadsdelarnas absolut största utmaningar. Göteborg är en växande stad med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att fokusera på: Babyboomsbarnen (årskullarna födda runt 1990) Nya svenskar Äldre medarbetare som kan kvarstå i tjänst Ökade ambitionsnivåer och ökad efterfrågan på tjänster inom välfärdssektorn medför ökade behov av yrkesutbildad arbetskraft. Generationsskiftet som vi är mitt inne i gör att det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal, och i vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det är redan idag svårt att tillgodose rekryteringsbehoven fullt ut. Bland våra bristyrken märks framförallt fritidspedagoger, undersköterskor, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och andra chefer. Det finns grupper som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på utbildning och kompetens ökar och enkla jobb försvinner. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och akademisering men det förs diskussioner om behovet att skapa mer differentierade yrkesområden där det finns utrymme för både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att skapa och behålla tjänster med arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade kan man nyttja den samlade kompetensen effektivare samtidigt som det kan öppna upp för grupper som har svårt att komma in i arbetslivet. Stadsdelarna måste arbeta aktivt med att vara attraktiva arbetsgivare. Staden och stadsdelarna behöver analysera vad morgondagens anställda värderar hos en arbetsgivare och hur det går att möta. Hur kan vi tillhandahålla arbetsplatser där man vill stanna kvar? En grundförutsättning för att behålla medarbetare är att erbjuda arbetsplatser där man kan hålla sig frisk ett helt arbetsliv. Det handlar om såväl den fysiska, psykosociala som den SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

12 organisatoriska arbetsmiljön. Hela stadsdelssektorn brottas med hög sjukfrånvaro. Därför är ett systematiskt och förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor på alla nivåer av stor vikt. Intentionerna med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ligger i linje med behovet av att arbeta med ett hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2016 och 2017 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2016 och Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. Befolkningsförändring Lokalt perspektiv Eftersom befolkningsförändringarna för hela staden redovisas i omvärldsanalysen redovisar vi här enbart det som gäller för stadsdelen Befolkningen i Örgryte-Härlanda förväntas öka med cirka personer de kommande fem åren. Det innebär en ökning på cirka personer per år och en befolkning på cirka år Det är en något snabbare ökning jämfört med de tidigare fem åren. Det planerade bostadsbyggandet är större än det varit under de senaste åren och bidrar till en väsentlig del av den förväntade befolkningstillväxten. Av stadsdelsnämndens tolv primärområden kommer samtliga att öka sin folkmängd fram till år Störst blir folkökningarna i Björkekärr, Kärralund och Kålltorp som tillsammans ökar med cirka invånare. Det är bostadsbyggandet som i huvudsak bidrar till befolkningstillväxten. Det finns planer på omfattande byggnation i Kallebäck, när den blir verklighet kommer också det att påverka befolkningsutvecklingen på sikt. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

13 Diagrammen visar ett index över åldersgruppernas utveckling där år 2000 är basår. Den största ökningen av antalet barn i förskoleåldern 1-5 år kommer enligt befolkningsprognosen att ske under perioden och då med ca 200 barn. Antalet barn i åldern 6-15 år ökar varje år och kommer att vara cirka 1000 fler Ungdomar i gymnasieåldern kommer enligt prognosen att öka med 300 från Antalet personer över 65 år har minskat kraftigt de senaste 25 åren i stadsdelen. De äldsta, personer över 85 år, fortsätter att minska medan nedgången av antalet yngre pensionärer nu har vänt och gruppen ökar istället snabbt de kommande åren. Likaså kommer äldre, i åldern år att öka med cirka 500 personer fram till Minskningen av de äldsta, 85 år och äldre, fortsätter. De beräknas bli fortsatt mellan personer färre varje år fram till Utvecklingen i stadsdelen visar att denna minskning i huvudsak rör personer upp till 95 år. Osäkerheten i prognosen är större för den yngre befolkningen då de är mer känsliga för förändringar i flyttmönster och födelsetal. Prognosen för äldre är däremot säkrare då de flyttar i mindre utsträckning och då förändringar i dödligheten är mycket långsamma. En svårighet i prognosen när det gäller de allra äldsta (över 95 år) är att fler personer uppnår en högre ålder än vad som förutsätts i prognoserna. Eventuellt är detta en trend som påverkar stadsdelens ekonomi eftersom detta är en grupp med stora behov av insatser från äldreomsorgen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

14 Villkor för en hållbar utveckling Folkmängd 2015 Lunden Kålltorp Björkekärr Olskroken Skår Kallebäck Torpa Bagaregården Redbergslid Överås Kärralund Härlanda Örgryte-Härlanda Stadsdelen Örgryte-Härlanda har drygt invånare och är därmed den tredje största stadsdelen i staden sett till invånarantal. Stadsdelen är indelad i 12 primärområden som är olika både vad gäller storlek, befolkningsmängd och karaktär. Flest invånare har primärområdet Lunden med knappt invånare, medan Härlanda är minst med drygt invånare. Stadsdelen präglas av närheten till Göteborgs centrum såväl som till stora grön- och friluftsområden i stadsdelens sydöstra del. Inom stadsdelen finns Skatås, Härlanda tjärn och Delsjöarna, grönområden som är uppskattade inte bara av stadsdelens befolkning utan av hela staden. Samtidigt kan tillgängligheten till stadsdelens grönområden bli bättre. Det finns goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv och stadsdelen har också ett rikt föreningsliv. Örgryte- Härlanda har en upplevd småstadskaraktär med flera mindre torg och affärscentrum, varav Olskrokstorget är det största. Flera av de mindre torgen upplevs dock vara i behov av upprustning. Stadsdelens befolkningssammansättning följer i stort hela stadens struktur, men skiljer sig i att ha en stor andel unga vuxna (20-35 år) och äldre seniorer, och en mindre andel barnfamiljer. Av stadsdelens invånare är cirka 15 procent födda i utlandet vilket är en låg siffra vid jämförelse med hela staden. Vanligaste bakgrundsland är Iran, Finland och Polen. Områdena Kallebäck, Olskroken och Björkekärr är de med högst andel utlandsfödda. Folkhälsa Befolkningens uppväxtvillkor, livsmiljö och levnadsvanor är förhållandevis goda i Örgryte- Härlanda. Dock finns det skillnader inom och mellan grupper samt mellan områden i stadsdelen. Dessa skillnader följer tydligt den socioekonomiska fördelningen, det vill säga inkomstnivå, utbildningsnivå och hushållens ekonomiska standard. Det kommer sig av att de flesta indikatorerna inom folkhälsoområdet har ett starkt samband med socioekonomi, det vill säga att hög inkomstnivå och utbildningsnivå också ger ett bättre hälsoutfall medan låg inkomstnivå och kort utbildning ger ett sämre hälsoutfall. Örgryte-Härlanda placerar sig oftast bland de tre stadsdelar med de bästa värdena i staden när olika indikatorer inom folkhälsoområdet studeras. Exempel på faktorer som däremot sticker ut negativt i stadsdelen är alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion bland unga. Utifrån socioekonomisk status har stadsdelen delats in i tre mellanområden. Ett mellanområde SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

15 består av en sammanslagning av flera primärområden med likvärdig socioekonomisk status. Skillnaderna mellan de olika mellanområdena är i mer eller mindre utsträckning genomgående för alla indikatorer som beskriver folkhälsan. Det vill säga att mellanområdet med högst socioekonomisk status (Stora Sigfridsplan) också har det högsta hälsoutfallet och tvärtom. Under perioden angav 80 procent av befolkningen (16-84 år) i stadsdelen att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. I mellanområdet Stora Delsjökroken var det 75 procent som rapporterade att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Samma siffra i mellanområdet Stora Bagaren var 80 procent och i Stora Sigfridsplan 84 procent. Ytterligare exempel är att 70 procent av elever åk 9 i Stora Delsjökroken har minst betyget godkänt i alla ämnen, medan samma siffra i Stora Bagaren är 86 procent och i Stora Sigfridsplan 97 procent. Stadsdelens tre mellanområden: Stora Delsjökroken, Stora Bagaren och Stora Sigfridsplan Utbildning I Örgryte-Härlanda är utbildningsnivån relativt hög i förhållande till övriga stadsdelar i staden. Av invånarna år har 62 procent en eftergymnasial utbildning och 42 procent har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Det är högre än för hela staden där samma siffra är 35 procent. Statistik visar också att en hög andel av de i befolkningen som är födda utomlands, har en eftergymnasial utbildning. Det finns dock skillnader i utbildningsnivå inom stadsdelen. Störst andel med eftergymnasial utbildning återfinns i primärområdena Överås och Skår, medan Torpa och Olskroken har en lägre andel med eftergymnasial utbildning. De primärområden som har en stor andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ofta även en hög andel elever med gymnasiebehörighet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

16 Utbildningsnivå i Örgryte-Härlandas primärområden i åldersintervallet år Arbete I stadsdelen är den totala förvärvsfrekvensen för personer år 82 procent, vilket är en högre andel än för hela staden där samma siffra ligger på 76 procent. Högst andel arbetslösa återfinns i Olskroken och Torpa medan lägst arbetslöshet återfinns i Överås, Skår, Härlanda, Kärralund och Redbergslid. Ungdomsarbetslösheten ligger på 4 procent och är högst i Torpa och Olskroken och lägst i Kärralund, Härlanda och Skår. Stadsdelen har en lägre andel öppet arbetslösa än genomsnittet för staden. Den genomsnittliga inkomstnivån i stadsdelen för åldrarna år är cirka kr, vilket är högre än medelinkomsten för hela staden (cirka kr). Inom stadsdelen finns skillnader mellan de olika primärområdenas medelinkomster. Högst medelinkomst är det i Skår och lägst i Kallebäck, det gäller både kvinnor och män. Inkomstfördelning i Örgryte-Härlanda för åldersintervallet år, Nollinkomsttagare ingår. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

17 I stadsdelen erhöll knappt tre procent av familjerna försörjningsstöd år Stadsdelen ligger lägre än Göteborgs Stad där motsvarande siffra är 7 procent. Boendesituation I stadsdelen finns det cirka bostäder varav de flesta i flerfamiljhus. Av stadsdelens bostäder är 59 procent hyresrätter, 30 procent bostadsrätter och 12 procent äganderätter (småhus). Stadsdelen har många privata hyresvärdar och andelen kommunala hyresvärdar är endast 15 procent, vilket är en låg andel i jämförelse med staden i övrigt. Boendeformerna är relativt ojämnt fördelade i stadsdelen då småhusbebyggelse är koncentrerad till främst Skår, Överås och Härlanda medan Olskroken och Redbergslid i princip enbart har flerfamiljhus. Majoriteten av stadsdelens bostäder, ungefär 60 procent, är byggda före Det innebär att många bostäder saknar hiss, vilket är problematiskt ur tillgänglighetssynpunkt för äldre, rörelseförhindrade och barnfamiljer. Den stora andelen små lägenheter bidrar till en hög inoch utflyttning i stadsdelen. Det är framförallt ungdomar och unga vuxna som flyttar, men även utflyttningen av barnfamiljer med barn i förskoleåldrarna är en karakteristisk flyttström. Antagna detaljplaner och pågående planprogram ger möjlighet att bygga ca 4900 nya bostäder i olika områden av Örgryte-Härlanda inom en tidsperiod på 5-7 år. Tillgänglighet Stadsdelen har goda kommunikationsmöjligheter med övriga staden, både med kollektivtrafik och bil. Flera buss- och spårvagnslinjer samt flexlinje går i stadsdelen. Dock är kollektivtrafikförsörjning mellan vissa områden inom stadsdelen bristfällig. Några områden har även ett behov av tätare kollektivtrafik. Särskilt viktigt är detta för äldre och rörelsehindrade som bor i backiga områden. Stadsdelen avskärmas i viss mån från närliggande stadsdelar av kringgående motorleder och även inom stadsdelen finns flera vältrafikerade vägar som utgör barriärer. Trafiksituationen vid flera av stadsdelens skolor och förskolor utgör en viktig säkerhetsfråga. Trygghetsfrågor Örgryte-Härlanda upplevs av befolkningen som en relativt trygg stadsdel. Samtidigt uppger 23 procent av invånarna mellan år i Stora Delsjökroken, 16 procent i Stora Bagaren och 18 procent i Stora Sigfridsplan att de upplever otrygghet. Kvinnor upplever otrygghet i större omfattning än vad män gör. Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad volymförändring enligt befolkningsansvar Delverksamhet/tjänst Förskolebarn Elever Barn i skolbarnsomsorg Hemtjänsttimmar Äldreboendeplatser Boendeplatser Funktionshinder Daglig verksamhet Ensamkommande flyktingbarn Antalet förskolebarn förväntas öka de närmaste åren och ökningstakten förväntas stiga. Även antalet elever i skolåldrarna kommer att fortsätta att öka. Den totala ökningen för åren SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

18 2019 är ca 600 elever. Prognosen för ökningen mellan 2019 och 2020 är ytterligare en ökning perioden är därmed en ökning på elever. Detta innebär en ökning av antalet elever med 21 procent under 5 år. Till följd av detta kommer även behovet av skolbarnsomsorg att öka. Hemtjänsttimmarna förväntas minska under 2017 på grund av det åtgärdsarbete som pågår. För 2018 och 2019 prognostiseras en mindre ökning beroende på befolkningsförändringar. De äldre över 85 år förväntas fortsätta att minska de kommande åren. Trots detta är bedömningen att efterfrågan på äldreboendeplatser kommer att öka. Detta beror på att det idag är en ökande kö i hela Örgryte - Härlanda och i staden. Stadsdelen har också ambitionen att vårdtagare med mycket hemtjänst skall erbjudas äldreboende i stället. Örgryte - Härlanda har en relativt stor andel ensamboende över 75 år vilket resulterar i större behov av hemtjänst och äldreboende. Staden har brist på funktionshinderboende. Inom Örgryte - Härlanda finns planer på att etablera ett boende med 6 platser 2017, 17 platser 2018 och 15 platser Till detta kommer behov av platser inom daglig verksamhet. Antalet ensamkommande flyktingbarn är baserade på Migrationsverkets prognoser, och är en relativt blygsam ökning, cirka 20 barn per år. Lokaler Verksamhet IFO-FH Nytt BMSS i samband med nybyggnation på Torpagatan Nytt BMSS i samband med nybyggnation på Bromeliusgatan (f d Munkebäcksgymnasiet) Nytt BMSS i samband med byggnation på Örgryte Torp Nytt BMSS i samband med byggnation i Östra Kålltorp Nytt BMSS i samband med byggnation på Morängatan. Nya lokaler till Ungdomsmottagning och Columbus. ÄO-HS Åtgärder i lägenheter utifrån Arbetsmiljöverkets synpunkter på Dicksons Hus. Lokalisering av hemtjänstområde 2 (Lunden/Olskroken). Anpassningar av våningskök på Kaggeleds ÄB Anpassningar i hemsjukvårdens lokaler på Härlanda Park. Renovering/utbyggnad Änggårdsbacken och Otium ÄB. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

19 Verksamhet Kultur och Fritid Utbildning Anpassningar av lokaler, f d "Stacken" på Lundenskolan för utbildning och kulturskola. Lokalisering av kulturskolans verksamheter. Anpassningar av Kulturhuset för ökad tillgänglighet Anpassning av lokaler i Lundenskolan för särskolans verksamhet. Ny förskola på Torpagatan 50. Ny förskola i Örgryte Torp. Anpassningar av lokal för familjecentral på Munkebäcks torg. Anpassningar i förskolan Sanatoriegatan 90. Ny- och ombyggnad av Rosendalsskolan. Ny förskola på Bromeliusgatan. Ny idrottshall vid Lundenskolan. Nya lokaler för öppna fritidsgårdsverksamheten. LS uppdrag. Ny skola i Östra Kålltorp. Åtgärder i Torpaskolan utifrån funktion, arbetsmiljö, tillgänglighet och elevkapacitet LS-uppdrag. Ny förskola i Östra Kålltorp. Gällande kommande behov av nya skolor/förskolor utifrån befolkningsprognoser så skall, enligt Lokalsekretariatet, beställningar översändas till dem i samband med att detaljplaner går ut på samråd. Lokalsekretariatet bevakar kommunens intressen och behov i samband med att deltaljplanerna tas fram. SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

20 Personal Ledarskap och medarbetarskap Stadens förhållningssätt är ett viktigt redskap för att nå ett mer aktivt medarbetarskap. Därför är det viktigt att arbeta med att tydliggöra medarbetarskapet. Det är en viktig utgångspunkt i arbetet med likabehandling och syftar till att skapa förutsättningar för en jämställd och likvärdig service. Förhållningssätten ska integreras i det dagliga arbetet. Arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal och andra verksamhetsmöten är arenor som skapar möjlighet att påverka och skapa delaktighet. Engagerade ledare och medarbetare är viktiga för att nå en god måluppfyllelse i våra verksamheter. Därför är det av strategisk betydelse att utveckla ledarskapet och skapa tydlighet i ansvar och roller. En struktur avseende ansvar och roller har tagits fram i förvaltningen och förtydligas kontinuerligt. Förvaltningens ledarutveckling är långsiktig och omfattar även specialister. Den utgår från förvaltningens vision för att få en samsyn avseende ledning och ledningsstöd. Programmet har övergått i en fas där det arbetas med konkreta frågor från verksamheternas nulägesanalyser. Denna ledarutveckling har pågått ett par år och är inplanerad att fortsätta även under Även de återkommande ledarforumen är viktiga för att skapa förutsättningar för inflytande, delaktighet och ansvar samt för att stärka helhetssynen i förvaltningen. En annan viktig faktor för ett väl fungerande ledarskap och medarbetarskap är samverkansarbetet. Vi har kontinuerliga samverkansutbildningar för att stärka kompetensen i samverkansavtalet. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningen arbetar kontinuerligt med lönebildningen för att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning och analys för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Utifrån lönekartläggningen upprättas en handlingsplan. Förvaltningens lönebild relateras till Göteborgs stads lönepolitiska målbild. Målbilden är ett verktyg för stadens fortsatta åtgärder för att erbjuda jämställda löner och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män, samt för att uppnå konkurrenskraftiga löner på sikt. De ekonomiska satsningar som gjorts inom staden och förvaltningen, för att uppnå jämställda löner har bidragit till att förvaltningens lönebild närmat sig den lönepolitiska målbilden för staden. Inom förvaltningen finns inga osakliga löneskillnader på grund av kön. Däremot anser förvaltningen att det finns osakliga löneskillnader beroende på kön i förhållande till fackförvaltningar och bolag i staden. Det är därför viktigt att stadsdelsförvaltningarna även i fortsättningen prioriteras med riktade satsningar för att på sikt komma till rätta med detta. Förvaltningen arbetar för att nå stadens lönepolitiska målbild genom prioriterade satsningar för dessa grupper. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningens stora utmaning nu och framöver är kopplat till vår förmåga att behålla medarbetare och att rekrytera och attrahera nya medarbetare. Kompetensförsörjningsprocessen är en integrerad del av bland annat uppföljningsprocesserna. Det är viktigt att verksamheterna följer utvecklingen kontinuerligt och bedömer behovet av och skapar förutsättningar för kompetensförsörjning genom att identifiera kompetenskritiska utvecklingsfrågor i verksamheterna. Detta sker bland annat genom att vid ersättningsrekrytering inventera vilken kompetens som behövs, men även genom utvecklingsinsatser och validering. På individnivå tas kompetensutvecklingsplaner fram i samband med utvecklingssamtalet. Stadens kompetensförsörjningsplaner som är framtagna SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

21 per sektor är utgångspunkten vid framtagandet av lokala kompetensförsörjningsplaner. Det är viktigt med en bra introduktion av våra nya medarbetare, både förvaltningsgemensamt och på arbetsplatsen. Förvaltningsgemensam introduktion anordnas två gånger per år. I den årliga lönekartläggningen görs också analyser av vilka yrkesgrupper som är svårrekryterade för att kunna göra riktade åtgärder både vid rekrytering och löneöversyn. Örgryte-Härlanda har precis som staden i övrigt några yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är främst kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel, förskollärare och vissa lärarkategorier. En yrkesgrupp som också börjar blir svårrekryterad är utbildad vård- och omsorgspersonal. Som en del i att höja attraktionen inom socialsekreteraryrket erbjuder nu staden genom sociala resursförvaltningen en introduktionsutbildning för nya socialsekreterare. Praktik och ferieplatser är en viktig del i kompetensförsörjningen och är ett område som förvaltningen kommer att fokusera mer på under Hälsa och arbetsmiljö Förvaltningen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare bland annat genom att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang samt se till förutsättningar för chefer. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Fortlöpande arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud är en annan förutsättning. Kontinuerliga uppföljningar och analyser av arbetsskador och tillbud som anmälts i IT-stödet (LISA) genomförs i våra skyddskommittéer. Analysen av arbetsskadorna är ett viktigt instrument för att förbättra arbetsmiljön och förebygga att nya skador inträffar. Arbetet med att införa en optimal bemanningsplanering är ett led i att erbjuda alla heltidsanställning. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor för förvaltningens medarbetare samt att ge chefer goda förutsättningar i sitt ledarskap är betydelsefulla delar i att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. En risk inom personalområdet är de rekryteringssvårigheter som råder inom flera personalkategorier främst socialsekreterare, sjuksköterskor, förskollärare, samt enhetschefer inom flera verksamheter. Vissa rekryteringsproblem upplevs även avseende utbildad personal inom vård och omsorgsområdet. Personalomsättningen med pensionsavgångar och höjda ambitionsnivåer har gjort att antalet rekryteringar ökat markant under det senaste året. För vissa grupper har den interna rörligheten ökat kraftigt, en ökning som förutom att den drar med sig en oönskad löneglidning framförallt skapar instabilitet i berörda arbetsgrupper med försämrad arbetsmiljö som följd. En översyn av rutinerna kring den stadengemensamma lönepolitiken samt en översyn av delar i rekryteringsordningen är önskvärd för att minska risken för en ohälsosam intern rörlighet. Sjukfrånvaron ökar i förvaltningen precis som i staden och riket i övrigt. En del enheter har redan analyserat sin sjukfrånvaro, medan andra behöver påbörja detta samt genomföra insatser för att försöka åtgärda den framför allt ökande långtidsfrånvaron. Förvaltningen har fokuserat mer på frågan under 2016 och arbetet har lett fram till en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Fokus är ett främjandeperspektiv för hållbar arbetsplats och friska medarbetare. Detta arbete fortsätter under SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)

22 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar 1 958, ,5 Förändring i mkr 68,7 Förändring i procent 3,51 Resursnämndsuppgifter 26,2 26,7 Sjukhusundervisningen 2,4 2,4 Planering och samordning, funktionshinder 5,1 5,2 Äldreboendesamordning 6,1 6,2 Kulturhuset Kåken 12,6 12,9 Kommunfullmäktiges budget innehåller ett antal riktningar, prioriterade mål och uppdrag för nämndernas arbete samt ekonomiska ramar. Stadsdelarna tilldelas medel som är baserade på antalet invånare och deras ålder samt efter befolkningens sociala struktur. Detta resulterar i en ekonomisk ram som nämnden har att fördela till sektorerna. För Örgryte - Härlandas del är kommunbidraget 2 027,5 mkr för Detta är en ökning med 68,7 mkr i förhållande till 2016 och motsvarar en ökning med 3,5 procent. I jämförelse med föregående år är ökningen lägre. Dessutom är bedömningen att kostnaden för löneavtalen kommer att vara betydligt högre 2017 jämfört med I ökningen av kommunbidraget ingår bl. a uppdatering av befolkningsförändringar där antalet elever i skolan kommer att öka kraftigt med ca 240 elever. Även antalet förskolebarn kommer att öka. Inom äldreomsorgen är befolkningsförändringarna marginella. Med anledning av nämndens ekonomiska läge görs endast ett mindre antal satsningar och budgeten får betecknas som konsoliderande. IFO-FH förstärks finansiellt med 10 mkr och den ekonomiska reserven förstärks med 10 mkr. De satsningar som görs är riktade mot kostnadssänkande åtgärder. Nämnden har även för 2017 ansvar för fyra resursnämnduppgifter. Dessa är Sjukhusundervisningen, Kulturhuset Kåken, Äldreboendesamordning och den senast tillkomna Planering och samordning funktionshinderboende. Aktuell ekonomisk situation Den ekonomiska situationen är efter augusti månads redovisning ett underskott på 3,7 mkr. Årsprognosen är ett underskott på 9,0 mkr. Nämnden har fattat beslut om åtgärder för 13,0 mkr i juni. Effekter av åtgärderna bedöms ha förbättrat resultatet i augusti och prognosen kan förhoppningsvis förbättras nästkommande månader. Den största obalansen återfinns inom IFO-FH med ett förväntat underskott på årsbasis på 35,0 mkr. Underskottet uppvägs till del av sektor utbildning och kultur och fritid samt den gemensamma reserven. Riskanalys Det finns några områden inom organisationen där det finns ekonomiska risker. Utvecklingen i omvärlden påverkar vår ekonomi. En av de större riskerna är svårigheten med rekrytering. Allt fler personalgrupper är svårrekryterade. De pågående åtgärderna med att få ner sjukfrånvaron och därmed minska behovet av vikarier kommer förhoppningsvis att vara positiv. En annan risk är kostnadsutvecklingen för ensamkommande flyktingbarn och de kostnader SDN Örgryte-Härlanda, Budget (51)