Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 8

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 8 Vision och förhållningssätt... 8 Omvärldsanalys... 8 Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn Lokalt perspektiv Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner sk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital ska områden Förvaltningsövergripande strategier Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Sektor kultur och fritid Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Sektor utbildning Mål Stadsdelsdirektörs uppdrag till sektorschefer KF:s BUDGET KF - En stad för alla KF - Barn och unga KF - Äldre göteborgare KF - Miljö och stadsutveckling KF - Arbete och Näringsliv KF - Kultur KF - Personal KF - Ekonomi SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 2(55)

3 Uppdrag Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår Bilagor Bilagor Bilaga 1: Mål och inriktningsdokument 2015 Bilaga 2: Lokala budgetriktlinjer Bilaga 3: Nämndbidrag per sektor Bilaga 4: Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter i Ö-H Bilaga 5: Förvaltningens övergripande ledningssystem 2014 Bilaga 6: Styrning och metoder för kvalitetsutveckling i Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda Bilaga 7: Plan för internkontroll 2015 Bilaga 8: Stadsdelens folkhälsoplan Bilaga 9: Stadsdelens barn- och ungdomsplan SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 3(55)

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 4(55)

5 Sammanfattning De vi är till för I uppdraget för SDN har nämnden ett starkt inflytande vad gäller stadsplaneringsfrågor och ett utökat ansvar att arbeta med demokratiutveckling. Under 2015 kommer förvaltningen att fortsätta pröva nya arbetssätt för att öka helhetssynen och öka fokus på medborgarnas behov och synpunkter. Förskolan bidrar till en viktig grund för det livslånga lärandet. Trots ökat antal barn i förskoleåldrarna har Örgryte-Härlanda full behovstäckning. Stadsdelen har god beredskap för att möta fortsatt efterfrågan på förskoleplatser. Barn och föräldrar är i huvudsak nöjda med förskolan. Antalet skolbarn i de lägre åldrarna fortsätter att öka, detta innebär fler skolklasser i stadsdelen. Det blir trångt i flera av stadsdelens skolor. De äldre fortsätter att bli färre i stadsdelen, det innebär mindre resurser till äldreomsorgen och krav på fortsatt anpassning av verksamheten. Avvecklingen av äldreboendeplatser avslutas under 2015 och utvecklingen av hemtjänsten kommer att fortsätta. Inom Hälso- och sjukvården är patienterna färre men mer vårdkrävande, vi ser en fortsatt hög efterfrågan på hemsjukvård under Försörjningsstödet ligger ganska stabilt, men kostnaderna för långtidsberoende och ensamkommande flyktingbarn ökar. Det för stadsdelen stora antalet ensamkommande barn innebär ansträngningar både vad gäller handläggning och ekonomi. Inom daglig verksamhet kommer utvecklingsarbetet att fortsätta för att allt bättre stämma överens med brukarnas intresse och förmåga. Behoven inom funktionshinderområdet har fortsatt att öka under 2014, många av dessa behov är långvariga och kommer att ställa krav på insatser även under Kulturhuset Kåken har ett stort antal besökare, många barn och ungdomar är med i kulturskolan, denna efterfrågan förväntas vara på en hög nivå även under Trots utökat antal platser kommer kulturskolan fortsatt ha kö till vissa ämnen. Verksamhetens processer Barns- och ungdomars uppväxtvillkor är viktiga och av strategisk betydelse. Under 2014 har arbetet med stadsdelens Barn- och ungdomsplan tagit fart. Detta arbete görs tvärsektoriellt och kommer att fortsätta under 2015, det innebär att vi fortsatt kommer att arbeta för att stärka tidiga främjande och förebyggande insatser i bred samverkan mellan sektorerna. Detta arbete ligger helt i linje med det stadengemensamma arbete som startats på temat ett "jämlikt och hållbart Göteborg". Under 2014 har den nya rektorsorganisationen införts i skolan, hittills är resultaten positiva och under 2015 förväntas detta få allt mer betydelse för bättre samordnad planering, ökad utveckling av skolverksamheten och ökad kostnadseffektivitet. Stadsdelens samtliga verksamheter fortsätter arbetet utifrån den folkhälsoplan som nämnden antog 2013 och som nu har förlängts. Det innebär att alla verksamheter medverkar i och bidrar till arbetet för en bättre folkhälsa. Liksom 2013 har en mer stringent bedömning av behoven inom funktionshinderområdet tillämpats när det gäller ansökningar om bistånd, stöd och service. Trots detta ökar antalet ärenden inom funktionshinderområdet. Den brist på bostäder med stöd och service som råder i staden innebär att stadsdelen inte har kunnat verkställa beslut om Bmss. I något av dessa ärenden har vite utdömts, och flera ärenden väntar på rättslig prövning. Sammantaget kräver detta en hög beredskap i stadsdelen för förändringar inom funktionshinderområdet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 5(55)

6 Den äldre befolkningen i stadsdelen fortsätter att minska ännu några år men minskningen planar ut för att vända framåt Avvecklingen av äldreboendeplatser avslutas under Under 2014 har behovet av korttidsplatser ökat och antalet utskrivningsklara dygn ökat. Vad detta kommer att innebära för 2015 är osäkert, men det kräver en beredskap hos verksamheten. Inom hemtjänsten har antalet beviljade timmar minskat samtidigt som antalet brukare är ungefär lika många som tidigare. Den stora omorganisation som genomförts i verksamheten förväntas få fullt genomslag under Kultur och Fritid har i enlighet med barn- och ungdomsplanen ökat sin närvaro i de prioriterade områdena, denna utveckling förväntas fortsätta under Förvaltningen har en utmaning i att hantera uppdraget att öka andelen miljömåltider och ekologiska livsmedel. Medarbetarna En struktur avseende ansvar och roller har tagits fram i förvaltningen och förtydligas kontinuerligt. Stadsdelen fortsätter genomförandet av det ledarutvecklingsprogram som startade under 2014 och som omfattar samtliga chefer och ledare i stadsdelen. Programmet har fokus på det personliga ledarskapet, men kommer även att innehålla mer faktabaserade områden för att i praktiken bygga en lärande organisation. Örgryte-Härlanda har för närvarande tre yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är förskollärare, kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel. Inom dessa yrkesgrupper kvarstår svårigheter att rekrytera och i kombination med marknadsläget medför detta höjda ingångslöner. Förvaltningen arbetar med att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Under 2014 har en arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud, baserad på ett underlag som tagits fram centralt i staden, genomförts. Hösten 2015 planeras en liknande utbildning riktad till nya chefer och skyddsombud. För övriga chefer och skyddsombud planeras en utbildning utformad efter de utbildningsönskemål som finns i gruppen. Ytterligare insatser för att förbättra och underlätta användandet av IT-stödet gällande arbetsskador kommer att genomföras. Analysen av arbetsskadorna är ett viktigt instrument för att förbättra arbetsmiljön och förhindra att nya inträffar. Under 2015 kommer analysen att ytterligare förbättras och vidareutvecklas, delvis genom nya för staden gemensamma analysmodeller. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor samt att ge chefer förutsättningar att vara chef är en viktig fråga för att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Arbetet med att införa optimerad bemanning fortgår som ett led i att erbjuda alla heltidsanställning och minska andelen timavlönade. Ekonomi Det ekonomiska ingångsläget för 2015 bedöms som relativt stabilt. Internt finns dock större obalanser främst inom Individ- och familjeomsorgen/funktionshinder. Underskottet balanseras av gemensam reserv. Under 2014 har 8,7 mkr budgeterats av eget kapital vilket förväntas förbrukas. Kommunbidraget för 2015 ökar med 90,6 mkr och ökningen är större än vad den har varit de senaste åren. Den största utmaningen för 2015 är inom äldreomsorgen med fortsatt stor befolkningsminskning. Budgeten förutsätter därför minskat behov av äldreboendeplatser och hemtjänst. Budgeten för försörjningsstöd har minskats med 3,4 mkr och förutsätter en gynnsam konjunkturutveckling. Det nya livsmedelsavtalet bedöms öka förvaltningens kostnader med ca 7 mkr. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 6(55)

7 Budgeten innehåller även ett antal satsningar. Den största satsningen är riktad till förstärkt grundbemanning inom äldreomsorgen med 10 mkr. Vi avsätter även medel för att minska kön i kulturskolan och El Sistema. Vi satsar på att förbättra våra lokaler. Satsning görs även på utveckling av hemtjänsten. Vidare finns det en beredskap för ökat antal barn i förskolan och elever i skolan. Viss finansiell förstärkning görs inom Individ- och familjeomsorg/funktionshinder samt sektor Utbildning. För att påbörja återställandet av det egna kapitalet avsätts 2 mkr. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 7(55)

8 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade, öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar ömsesidigt förtroende och trygghet. Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi tänker nytt. Vi samarbetar. Vi bryr oss. Omvärldsanalys En ljusnande ekonomi men fortsatt stora utmaningar Den globala ekonomiska återhämtningen har varit trög men förväntas nu ta fart. Kommunernas finansieringsförutsättningar är starkt kopplade till den svenska konjunkturutvecklingen. Den svenska ekonomin har förbättrats det senaste året och prognoserna för 2015 och 2016, vad gäller skatteunderlagstillväxten, visar på en högre ökningstakt. Detta ställs dock mot ökade demografiska behov och oförändrade statsbidrag vilket leder till att det förbättrade ekonomiska läget urholkas av löne- och prisökningar. Förutom de ökade demografiska behoven i kärnverksamheterna är de ökade investeringsbehoven en stor ekonomisk utmaning för kommunen. Göteborgs befolkning fortsätter att växa Göteborgs befolkning fortsätter att växa kraftigt och ökade, under 2013, med personer. Den höga befolkningstillväxten förklaras främst av en ökad invandring och en minskad utvandring under året. De närmsta åren finns det några områden där de SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 8(55)

9 demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Antalet grundskoleelever ökar snabbt i antal. De senaste årens höga födelsetal får nu fullt ut genomslag på grundskolan. Under en tioårsperiod kommer antalet elever öka med cirka , vilket motsvarar 500 nya skolklasser med 25 elever i varje klass. De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till Den stora ökningen sker från 2017 och framåt. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Ytterligare en utmaning för staden är den växande segregationen. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Detta beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet. Detta stärker i sin tur förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. I Göteborg finns det betydande skillnader, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Rapporten visar på de stora skillnaderna inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Utbildningsnivån skapar förutsättning för goda livsvillkor genom hela livet. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med kronor mellan 1992 och I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. Långtidsarbetslöshet har därför mer negativa effekter på hälsan än vad kortare arbetslöshet har. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. De skottlossningar som har varit i vissa stadsdelar har fått stor medial uppmärksamhet och de ökar människors upplevelse av otrygghet i vardagen. Detta ställer stora krav på ansträngningar från stadens sida för att vända utvecklingen, bland annat genom ett omfattande trygghetsarbete. För medborgarna i de berörda stadsdelarna och för stadens varumärke är detta en mycket viktig framtidsfråga. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 9(55)

10 Ökning av antalet nyanlända Staden har att vänta ett omfattande flyktingmottagande såväl i år som under nästa år. Under de tre senaste åren har mottagandet av nyanlända stadigt ökat, såväl i riket som i Göteborg, på grund av ökade konfliktsituationer i olika delar av världen. Prognosen för asyl- och flyktingmottagandet i riket är numera på motsvarande nivåer som under Balkan-krisen. Mellan åren 2012 och 2013 har mer än en fördubbling skett av mottagandet i Göteborg, nyanlända år 2012 jämfört med 2 400, år Den preliminära prognosen för 2014 uppgår till minst nyanlända. För 2015 förväntas mottagandet kvarstå på minst 2014 års nivå. Under året har även en betydande ökning skett av asylsökande ensamkommande barn. Prognosen för 2014 och 2015 är ca 450 asylsökande ensamkommande barn för vart och ett av åren. Som i många andra kommuner är bostadsbristen allmänt svår i Göteborg och därmed en utmaning för staden i mottagandet av nyanlända. En majoritet av de nyanlända har för närvarande osäkra boendeförhållanden. Det höjda mottagandet innebär också utmaningar för stadens skolor och ställer krav på planering för de nyanlända barnens skolgång. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personernas möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Den sociala dimensionen får inte reduceras till den lokala dimensionen De stora skillnaderna mellan stadsdelarna gäller även i stor utsträckning inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Nämnderna har i uppdrag att arbeta kompensatoriskt för att utjämna dessa skillnader. Segregationsproblemen i Göteborg är dock först och främst ett stadenövergripande problem. Stadsdelsnämnderna måste därför se vilken roll stadsdelen kan ha för att nå en social hållbarhet för hela staden. Det finns en risk att den sociala dimensionen endast blir en lokal fråga för stadsdelsnämnderna. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden med tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2013 hade Göteborg invånare. Under den kommande femårsperioden visar prognosen på en ökning med invånare, en genomsnittlig befolkningstillväxt på invånare per år. Sett till hela prognosperioden fram till 2025 förväntas staden öka med invånare och folkmängden ökat till I samband med 400-års jubileum passerar staden invånare. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 10(55)

11 Befolkningsprognos för Göteborg Stad, förändring och efter ålder Källa: Stadsledningskontoret År 2014 har präglats av en stor folkökning. Enligt den senaste tillgängliga folkmängdsuppgiften (från vecka 41) så har den prognostiserade folkökningen för året redan överskridits. Om det inte sker en drastisk förändring gentemot de senaste åren så kommer årets folkökning bli den största på över 50 år. Bakom den stora befolkningstillväxten ligger en ökad invandring, minskad utvandring och ovanligt låga dödstal. Antalet födda ligger däremot i linje med de senaste tre åren. Veckovis befolkningsförändring i Göteborg Stad vecka 41 Källa: Procapita, stadsledningskontoret SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 11(55)

12 Lokalt perspektiv I Örgryte-Härlanda bor fler som är mellan år och äldre seniorer än i staden. Samtidigt har stadsdelen lägre andel barn och ungdomar än genomsnittet i staden. Befolkningen i Örgryte-Härlanda förväntas öka med cirka 3200 personer från år 2013 till år Det innebär en ökning på knappt 550 personer per år och en befolkning på cirka år Det är en ökning i ungefär samma takt som de gångna fem åren. Det planerade bostadsbyggandet är större än under de senaste åren och bidrar till en väsentlig del av den förväntade befolkningstillväxten. Av stadsdelsnämndens tolv primärområden kommer samtliga att öka sin folkmängd fram till år Störst blir folkökningarna i Kärralund, Kålltorp och Björkekärr, som alla ökar med mer än 500 invånare. Med undantag för Kålltorp är det bostadsbyggandet som bidrar till huvuddelen av befolkningstillväxten. Det finns planer på omfattande byggnation i Kallebäck, om det blir verklighet kommer det att påverka befolkningsprognosen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 12(55)

13 Figur. Befolkningsprognos för alla åldrar i stadsdelen En stor ökning kommer att ske av barn i förskole- och skolåldern. Förskolebarn i åldern 1-5 år förväntas öka med 160 barn och skolbarn i åldern 9-15 år med cirka 600 barn fram till år Figur. Befolkningsprognos för barn och ungdomar i stadsdelen Ungdomar i gymnasieåldern kommer enligt prognosen att fortsätta att vara lika många i stadsdelen 2018 som Antalet barn i åldern 6-15 år ökar varje år och kommer att vara cirka 700 fler Likaså kommer äldre, i åldern 75 år och uppåt, att minska med cirka 250 personer och minskningen av de allra äldsta bromsar upp. De yngsta pensionärerna ökar dock i antal vilket på längre sikt innebär att antalet äldre pensionärer kommer att öka. Osäkerheten i prognosen är större för den yngre befolkningen då de är mer känsliga för förändringar i flyttmönster och födelsetal. Prognosen för äldre är däremot säkrare då de flyttar i mindre utsträckning och då förändringar i dödligheten är mycket långsamma. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 13(55)

14 Figur. Befolkningsprognos för seniorer från 65 år och uppåt i stadsdelen SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 14(55)

15 Villkor för en hållbar utveckling Stadsdelen Örgryte-Härlanda har cirka invånare och är därmed den tredje största stadsdelen i staden sett till invånarantal. Stadsdelen är indelad i 12 primärområden som är olika både vad gäller storlek, befolkningsmängd och karaktär. Flest invånare har primärområdet Lunden med ca invånare, medan Härlanda har minst, cirka invånare. Stadsdelen präglas av närheten till Göteborgs centrum såväl som till stora grön- och friluftsområden i stadsdelens sydöstra del. Inom stadsdelen finns Skatås, Härlanda tjärn och Delsjöarna, grönområden som är uppskattade inte bara av stadsdelens befolkning utan av hela staden. Invånarna i Örgryte-Härlanda är de, som i jämförelse med invånare i andra stadsdelar, är mest nöjda med tillgången till parker och naturområden. Samtidigt kan tillgängligheten till stadsdelens grönområden bli bättre. Det finns goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv och stadsdelen har också ett rikt föreningsliv. Örgryte-Härlanda har en upplevd småstadskaraktär med flera mindre torg och affärscentrum, varav Olskrokstorget är det största. Flera av de mindre torgen upplevs dock vara i behov av upprustning. Stadsdelens befolkningssammansättning följer i stort hela stadens struktur, men skiljer sig i att ha en stor andel unga vuxna (20-35 år) och äldre seniorer, och en mindre andel barnfamiljer. Av stadsdelens invånare är cirka 14 procent födda i utlandet vilket är en låg siffra vid jämförelse med hela staden. Vanligaste bakgrundsland är Iran, Finland och Polen. Områdena Kallebäck, Olskroken och Björkekärr är de med högst andel utlandsfödda. Folkhälsa Befolkningens uppväxtvillkor, livsmiljö och levnadsvanor är förhållandevis goda i Örgryte-Härlanda. Dock finns det skillnader inom och mellan grupper samt mellan områden i stadsdelen. Dessa skillnader följer tydligt den ekonomiska fördelningen, det vill säga inkomstnivå, utbildningsnivå och hushållens ekonomiska standard. Det följer av att de flesta indikatorerna inom folkhälsoområdet har ett starkt samband med socioekonomi, det vill säga att hög inkomstnivå och utbildningsnivå också ger ett bättre hälsoutfall medan låg inkomstnivå och kort utbildning ger ett sämre hälsoutfall. Örgryte-Härlanda placerar sig oftast bland de tre stadsdelar med de bästa värdena när olika indikatorer inom folkhälsoområdet studeras. Exempel på faktorer som däremot sticker ut negativt i stadsdelen är alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 15(55)

16 Utifrån socioekonomisk status har stadsdelen delats in i tre mellanområden. Ett mellanområde består av en sammanslagning av flera primärområden med likvärdig socioekonomisk status. Skillnaderna mellan de olika mellanområdena är i mer eller mindre utsträckning genomgående för alla indikatorer som beskriver folkhälsan. Det vill säga att mellanområdet med högst socioekonomisk status (Stora Sigfridsplan) också har det högsta hälsoutfallet och tvärtom. Under perioden angav 70 procent av befolkningen (16-84 år) i mellanområdet Stora Delsjökroken att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Samma siffra i mellanområdet Stora Bagaren är 77 procent och i Stora Sigfridsplan 81 procent. Under samma period uppgav 21, 20 och 16 procent i respektive mellanområde att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Ytterligare exempel är att 15 procent av invånarna i Stora Delsjökroken har riskabla alkoholvanor, medan samma siffra i Stora Bagaren är 19 procent och i Stora Sigfridsplan 15 procent. Bildtext: Stadsdelens tre mellanområden: Stora Delsjökroken, Stora Bagaren och Stora Sigfridsplan Utbildning I Örgryte-Härlanda är utbildningsnivån relativt hög i förhållande till staden och övriga stadsdelar. Av invånarna år har 61 procent en eftergymnasial utbildning och 42 procent har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Det är högre än för hela staden där samma siffra är 33 procent. Statistik visar också att en hög andel av befolkningen som är födda utomlands, har en eftergymnasial utbildning. Det finns dock skillnader i utbildningsnivå inom stadsdelen. Störst andel med eftergymnasial utbildning återfinns i primärområdena Skår och Överås, medan Torpa och Olskroken har en lägre andel med eftergymnasial utbildning. De primärområden som har en stor andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ofta även en hög andel elever med gymnasiebehörighet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 16(55)

17 Tabell: Utbildningsnivå i Örgryte-Härlandas primärområden i åldersintervallet år Arbete I stadsdelen är den totala förvärvsfrekvensen för personer år 82 procent, vilket är en högre andel än för hela staden där samma siffra ligger på 78 procent. För unga personer år är förvärvsfrekvensen 56 procent, vilket är sju procentenheter högre än för hela staden. Högts andel arbetslösa återfinns i Olskroken och Torpa medan lägst arbetslöshet återfinns i Skår, Kärralund och Överås. Stadsdelen har generellt en lägre andel öppet arbetslösa än genomsnittet för staden. Den genomsnittliga inkomstnivån i stadsdelen för åldrarna år är cirka kr, vilket är högre än medelinkomsten för hela staden ( kr). Inom stadsdelen finns skillnader mellan de olika primärområdenas medelinkomster och särskilt tydligt blir detta när kvinnor och män studeras var för sig. Kvinnorna i Skår har den högsta medelinkomsten i stadsdelen medan kvinnorna i Kallebäck har den lägsta. För männen är det i Överås som den högsta medelinkomsten finns medan det även för männen är i Kallebäck den lägsta medelinkomsten finns. Tabell: Inkomstfördelning i Örgryte-Härlanda för åldersintervallet år, SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 17(55)

18 Nollinkomsttagare ingår. I stadsdelen erhöll knappt tre procent av familjerna försörjningsstöd år Stadsdelen ligger betydligt lägre än hela Göteborgs Stad, där motsvarande siffra är 7 procent. Boendesituation I stadsdelen finns det cirka bostäder varav de flesta i flerfamiljhus. Av stadsdelens bostäder är 59,3 % hyresrätter, 28,8 % bostadsrätter och 11,9 % äganderätter (småhus). Stadsdelen har många privata hyresvärdar och andelen kommunala hyresvärdar är endast 15,2 %, vilket är en låg andel i jämförelse med staden i övrigt. Två rum och kök är den vanligaste storleken på bostad. Boendeformerna är relativt ojämnt fördelade i stadsdelen då småhusbebyggelse är koncentrerad till främst Skår, Överås och Härlanda medan Olskroken och Redbergslid i princip enbart har flerfamiljhus. Majoriteten av stadsdelens bostäder, ca 60 %, är byggda före Det innebär att många bostäder saknar hiss, vilket är problematiskt ur tillgänglighetssynpunkt för äldre, rörelseförhindrade och barnfamiljer. Den stora andelen små lägenheter bidrar till en hög in- och utflyttning i stadsdelen. Det är framförallt ungdomar och unga vuxna som flyttar, men även utflyttningen av barnfamiljer med barn i förskoleåldrarna är en karakteristisk flyttström. År färdigställdes 704 nya bostäder i stadsdelen varav större delen var flerbostadshus. I pågående detaljplaner och planprogram finns det utrymme för ca 1450 nya bostäder i olika områden av Örgryte - Härlanda. Tillgänglighet Stadsdelen har goda kommunikationsmöjligheter med övriga staden, både med kollektivtrafik och med bil. Flera buss- och spårvagnslinjer samt Flexlinjen går i stadsdelen. Dock är kollektivtrafikförsörjning mellan vissa områden inom stadsdelen bristfällig. Några områden har även ett behov av tätare kollektivtrafik. Särskilt viktigt är detta för äldre och rörelsehindrade som bor i backiga områden. Stadsdelen avskärmas i viss mån från närliggande stadsdelar av kringgående motorleder och även inom stadsdelen finns flera vältrafikerade vägar som utgör barriärer. Trafiksituationen vid flera av stadsdelens skolor och förskolor utgör en viktig säkerhetsfråga. Trygghetsfrågor Örgryte-Härlanda upplevs av befolkningen som en relativt trygg stadsdel. Samtidigt uppger 26 procent av invånarna mellan år i Stora Delsjökroken, 21 procent i Stora Bagaren och 19 procent i Stora Sigfridsplan att de upplever otrygghet. Det är vanligare att kvinnor upplever otrygghet samtidigt som det statistiskt sett är fler män som utsätts för till exempel fysiskt våld utanför hemmet. När det gäller befolkningens känsla av trygghet i parker och naturområden är den högst i staden vid jämförelse med övriga stadsdelar. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 18(55)

19 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad "volymförändring" enligt befolkningsansvar Delverksamhet/tjänst Förskolebarn Elever Antal barn i skolbarnsomsorg Hemtjänsttimmar Äldreboende Boendeplatser funktionshinder Daglig verksamhet I ovanstående sammanställning har en bedömning gjorts över kommande förändringar av behov enligt befolkningsprognoser. Inom förskolan är befolkningsprognosen en kraftigare ökning för 2015 och en något mindre ökning de efterföljande åren. Prognosen för ökning av antalet elever i grundskolan är hög de kommande åren och kommer att ställa krav på skolorganisationen. En kartläggning har gjorts var i stadsdelen ökningarna sker och visar på utrymmesproblem i vissa områden. Inom äldreomsorgen fortsätter befolkningsminskningen men takten bedöms avta något 2016 och 2017 En ökning av antalet funktionshinderboendeplatser är planerad för 2015 med två boenden, Kaggeledsgatan och Munkebäcken. Dessa kommer även att generera behov av daglig verksamhet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 19(55)

20 Lokaler Nedanstående tabell beskriver de förändringar av lokaler och lokalbehov som är kända i förvaltningen för åren ch 2016 Verksamhet IFO-FH IFO-FH IFO-FH IFO-FH IFO-FH IFO-FH IFO-FH ÄO ÄO ÄO ÄO Kultur och fritid Kultur och fritid Kultur och Fritid/Utbildning Nya lokaler till daglig verksamhet "Rundturen" som idag är på Kastanjebacken. Anpassning av lokaler för daglig verksamhet "Munkebäcken" på Kastanjebacken Nya lokaler till "Columbus", samverkansteam för unga vuxna. Tomställning av lokaler i samband med avveckling av äldreboendeplatser. Översyn och inhyrning av lokaler för hemtjänstens verksamhet i samband med översyn av deras organisation. Inhyrning av lokaler till ny enhet för äldreboendesamordning på Härlanda Park. Resursnämndsuppgift Inhyrning av nya lokaler till fastighetsservice och lokalvård på Landerigatan. Anpassning av lokaler före detta "Stacken" på Lundenskolan till lokaler för utbildning och kulturskola. BMSS på Prästgårdsängen. BMSS på Kaggeledsgatan BMSS i samband med nybyggnation på Torpagatan. BMSS i samband med nybyggnation på Örgryte Torp Anpassning av våningskök på Kaggeleds äldreboende. Nya lokaler för Fritids öppna verksamhet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 20(55)

21 Verksamhet Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Ny- ombyggnad av Rosendalsskolan med anledning av prognostiserat ökat elevantal. Nya anpassande lokaler för särskoleverksamheten som idag finns på Torpaskolan. Solavskärmning på Kärralundsskolan. Åtgärder i Kålltorpsskolans idrottshall. Anpassningar i Bagaregårdsskolan utifrån funktion, elevkapacitet, arbetsmiljö, tillgänglighet. Ny skola i Östra Kålltorp (Parkskolan) utifrån prognostiserat ökat elevantal. Åtgärder i Torpaskolan utifrån funktion, arbetsmiljö, tillgänglighet och elevkapacitet. Ny förskola på Torpagatan 50. Ny förskola i Örgryte Torp. Ny idrottshall vid Lundenskolan. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 21(55)

22 Personal Ledarskap och medarbetarskap Stadens förhållningssätt är ett viktigt redskap för att nå ett mer aktivt medarbetarskap. Därför är det viktigt att arbeta med att tydliggöra medarbetarskapet. Det är en viktig utgångspunkt i arbetet med likabehandling inom staden och syftar till att skapa förutsättningar för en jämställd och likvärdig service. Förhållningssätten ska integreras i det dagliga arbetet vilket förutsätter ett aktivt medarbetarskap. Det är viktigt att ta tillvara medarbetarnas engagemang för att utveckla både verksamhet och medarbetare. Ledarskapet har betydelse för både kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Chefer behöver förutsättningar för att kunna utöva ett bra ledarskap och skapa engagemang och motivation hos medarbetarna. Därför är det av strategisk betydelse att utveckla ledarskapet och skapa tydlighet i ansvar och roller. En struktur avseende ansvar och roller har tagits fram i förvaltningen och förtydligas kontinuerligt. Stadsdelen fortsätter genomförandet av det ledarutvecklingsprogram som startade under 2014 och som omfattar samtliga chefer och ledare i stadsdelen Programmet har fokus på det personliga ledarskapet, men kommer även att innehålla mer faktabaserade områden för att i praktiken bygga en lärande organisationen. Jämställda och konkurrenskraftiga löner En handlingsplan för att motverka osakliga löneskillnader har tagits fram utifrån den årligen genomförda lönekartläggningen. Handlingsplanen har sin utgångspunkt i de arbetsvärderingar som har gjorts av alla befattningar i förvaltningen. Förvaltningens lönebild har relateras till Göteborgs stads lönepolitiska målbild. Målbilden är ett verktyg för stadens fortsatta åtgärder för att erbjuda jämställda löner och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män, samt för att uppnå konkurrenskraftiga löner på sikt. I löneöversyn för 2014 fick vissa yrkesgrupper ta del av den särskilda satsningen. Kartläggning och analys pågår nu inför löneöversyn sk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med planerings-, budget- och uppföljningsprocesserna. Det är viktigt att verksamheterna följer utvecklingen kontinuerligt och bedömer behovet av och skapar förutsättningar för kompetensförsörjning genom att identifiera kompetenskritiska utvecklingsfrågor i verksamheterna. Detta sker bland annat genom att vid ersättningsrekrytering inventera vilken kompetens som behövs men även genom utvecklingsinsatser och validering. På individnivå tas en kompetensutvecklingsplan fram i samband med utvecklingssamtalet. Det pågår ett arbete centralt i staden i samarbete med verksamheterna, med att ta fram kompetensförsörjningsplaner. Område Förskola, Äldreomsorg, Hälso- och sjukvård samt Måltid har planer som bryts ner till lokala kompetensförsörjningsplaner. Det pågår även ett arbete centralt i staden när det gäller sektor Individ och familjeomsorg samt område skola. Örgryte-Härlanda har för närvarande tre yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är förskollärare, kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel. Inom dessa yrkesgrupper kvarstår svårigheter att rekrytera och i kombination med marknadsläget medför detta höjda ingångslöner. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 22(55)

23 Hälsa och arbetsmiljö Förvaltningen arbetar med att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Under 2014 har en arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud, baserad på ett underlag som tagits fram centralt i staden, genomförts. Hösten 2015 planeras en liknande utbildning riktad till nya chefer och skyddsombud. För övriga chefer och skyddsombud planeras en utbildning utformad efter de utbildningsönskemål som finns i gruppen. Ytterligare insatser för att förbättra och underlätta användandet av IT-stödet gällande arbetsskador kommer att genomföras. Analysen av arbetsskadorna är ett viktigt instrument för att förbättra arbetsmiljön och förhindra att nya inträffar. Under 2015 kommer analysen att ytterligare förbättras och vidareutvecklas, delvis genom nya för staden gemensamma analysmodeller. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor samt att ge chefer förutsättningar att vara chef är en viktig fråga för att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Därför pågår ett ledarutvecklingsprogram under 2014 och Arbetet med att införa optimerad bemanning fortgår som ett led i att erbjuda alla heltidsanställning och minska andelen timavlönade. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 23(55)

24 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar Förändring i mkr Förändring i procent 5,21 Resursnämndsuppgifter Budgeten utgår ifrån det budgetförslag som presenterades i november Budgeten innehåller ett antal inriktningar, prioriterade mål och uppdrag för nämndernas arbete och ekonomiska ramar. Stadsdelsnämnderna tilldelas medel i en resursfördelningsmodell som är baserad på antalet invånare och deras åldrar samt befolkningens sociala struktur. Detta resulterar i en ekonomisk ram som nämnden har att fördela till sektorerna. För Örgryte Härlandas del är kommunbidraget 1 828,9 mkr för Detta är en ökning med 90,6 mkr i förhållande till kommunbidraget 2014 och motsvarar 5,2 procents ökning. I ökningen ingår bl. a uppdatering av befolkningsförändringar med framförallt en fortsatt stor minskning av antalet äldre invånare. I skol- och förskoleåldrarna ökar befolkningen. Förändringen av den sociala viktningen mellan stadsdelarna innebär även för 2015 en lägre ram med ca 8 mkr. Kostnader för allmänna prishöjningar och löneavtal bedöms kosta ca 48 mkr. Nämnden har för 2015 ansvar för tre resursnämndsuppgifter, Sjukhusundervisning, Kulturhuset Kåken och den senast tillkomna Äldreboendesamordning. Ökningen av kommunbidrag till resursnämndsuppgifterna är relativt stor mellan åren och beror i huvudsak på Äldreboendesamordningen. Nämnden har tidigare begärt utökad finansiering till Sjukhusundervisningen och kommunbidraget har ökat från 1,9 mkr till 2,3 mkr. De resursnämndsuppgifter som nämnden har ansvar för under 2015 är: Sjukhusundervisningen Kulturhuset Kåken Äldreboendesamordning Aktuell ekonomisk situation 2,3 mkr 12,4 mkr 5,0 mkr Det ekonomiska resultatet för oktober 2014 är ett överskott på 3,0 mkr i förhållande till budget för befolkningsramen. Årsprognosen är noll i förhållande till budget som är - 8,7 mkr. Årets ekonomiska utveckling har varit ansträngd. Under årets första fem månader var den ekonomiska utvecklingen negativ. Nämnden har vid två tillfällen fattat beslut om åtgärder för att nå ekonomisk balans: Det första tillfället var åtgärderna riktade till de olika verksamheterna med specificerade åtgärder som uppgick till 13 mkr. Det andra tillfället innehöll övergripande åtgärder som inköpsstopp, anställningsbegränsning och övertidsstopp. Den ekonomiska effekten av dessa åtgärder bedömdes till 10 mkr. Den största negativa avvikelsen redovisas inom individ- och familjeomsorg/funktionshinder med bl. a ökad vårdtyngd inom funktionshinderboende SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 24(55)

25 och ökade kostnader för insatser för barn och unga. Även sektor utbildning har haft ekonomiska bekymmer som dock till stora delar har åtgärdats. Riskanalys Det finns ett flertal områden inom organisationen där det finns ekonomiska risker. Samhällsutvecklingen och därmed sysselsättningen är ett strategiskt område. Den ekonomiska ramen för försörjningsstödet har minskats med 3,4 mkr och förutsätter att antalet hushåll minskar. Hittills syns inte detta i den ekonomiska utvecklingen för försörjningsstödet. Andelen långtidsarbetslösa med olika typer av sjukdomsdiagnoser är relativt stor i Örgryte Härlanda och denna grupp har stora svårigheter att få sysselsättning även om konjunkturen förbättras. Ett annat område är att antalet äldre minskar markant och därmed den ekonomiska tilldelningen. De senaste åren har omfattande åtgärder genomförts inom äldreomsorgen med framförallt avveckling av äldreboendeplatser. Eftersom någon ytterligare avveckling inte är planerad innebär detta att behoven inom hemtjänsten måste fortsätta minska samt även behovet av äldreboendeplatser som då kan utnyttjas av andra stadsdelar. Inom förskolan har bedömningen gjorts att antalet barn inte kommer att öka enligt befolkningsprognosen. Detta är baserat på den minskning som skett under hösten. Den osäkerhet som råder kring statsbudgeten innebär att förutsättningarna framförallt för skolan och äldreomsorgen kan ändras under året. Ett nytt livsmedelsavtal har tecknats för Göteborgs stad. Avtalets innebörd är högre andel ekologisk mat och miljövänligare förpackningar. En bedömning har gjorts att kostnaderna skulle öka med procent. Eftersom frågan är gemensam för staden har inte detta inarbetats. Det senaste året har behovet av insatser för barn och unga, särskilt kopplat till de ensamkommande flyktingbarnen, ökat kraftigt. Ett tillskott i budgeten har gjorts med 3 mkr vilket inte täcker nuvarande kostnadsnivå. Detta är därför ytterligare ett riskområde. Eget kapital Det egna kapitalet beräknas till 34,2 mkr med nuvarande prognos. Det ingående egna kapitalet var 43,1 mkr. Pga. av den ansträngda ekonomin när nämnden de tre senaste åren använt eget kapital till att klara verksamhetens ekonomi. Detta är inte bedömningen inför 2015 då de ekonomiska förutsättningarna är något bättre. De senaste årens ansträngningar har inneburit att många behov har fått stå tillbaka. Delar av dessa har kunnat hanteras i budgeten för Det rekommenderade intervall som det egna kapitalet bör ligga inom är för Örgryte Härlanda mkr. 2,0 mkr avsätts i årets budget för att till en del återställa det egna kapitalet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 25(55)

26 ska områden Förvaltningsövergripande strategier Budgeten som styrdokument Stadsdelsnämnden och förvaltningen har dubbla uppdrag: dels att bedriva verksamhet i några av välfärdssamhällets viktigaste områden, dels att verka för att människor lever ett rikt och tryggt liv i hälsa. Budget för 2015 är nämndens och förvaltningens viktigaste styrdokument. Planen beskriver på förvaltningsövergripande nivå strategier för hur organisationen ska uppnå KF:s och nämndens prioriterade mål och inriktningar. Verksamheterna ska utifrån denna budget redovisa i sin verksamhetsplan på områdesoch enhetsnivå hur man avser att uppnå mål och uppdrag som man blivit tilldelad i respektive område eller enhet. Områden eller enheter kan också lägga till egna målområden som man vill ha med i sin verksamhetsplan för året. Av verksamhetsplanerna ska framgå vilka aktiviteter som ska genomföras samt när och hur dessa ska följas upp. Befolkning och brukare i fokus Befolkningen och brukare ska vara i fokus och är den givna utgångspunkten för förvaltningens arbete. I befolkningsansvaret ingår att göra medborgare och brukare delaktiga i utvecklingen av stadsdelen, att inhämta kunskaper om vad dessa efterfrågar och har för behov samt att deltaga med kunskaper om den sociala dimensionen i samhällsplaneringen. Kommunikation, dialog och information ska utvecklas och förbättras. Hälsofrämjande och förebyggande insatser Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska vara en integrerad del av förvaltningens alla verksamheter. Våra insatser ska syfta till människors oberoende och förmåga att leva ett rikt liv i hälsa. Processinriktat arbetssätt Att sätta brukaren i fokus innebär att utveckla ett processinriktat arbetssätt där olika kompetenser samverkar inom vår egen organisation men även med externa aktörer såsom andra förvaltningar, myndigheter, organisationer samt med det omgivande samhället. Engagerat ledarskap Att utveckla ledarskapet bland Örgryte-Härlandas chefer är av strategisk betydelse för både kvaliteten och effektiviteten i förvaltningens verksamheter. Chefernas förutsättningar för att utöva ett nära och kommunikativt ledarskap är avgörande för att skapa motivation, engagemang och arbetsglädje hos medarbetarna. Under 2015 kommer Stadsdelen att ha genomfört ett ledarutvecklingsprogram som tar sin utgångspunkt i den gemensamma visionen. Lärande organisation Förvaltningen ska på alla nivåer arbeta med ständiga förbättringar på ett systematiskt sätt. Analys av våra resultat, erfarenheter från överklagade beslut, tillsynsrapporter, enkäter, avvikelserapporter och intern kontroll ska tas tillvara i arbetet. Former för spridning av SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 26(55)

27 goda exempel och mötesplatser mellan förvaltningens olika delar kan utvecklas i syfte att lära av varandras erfarenheter. Omvärldsbevakning och benchmarking inom staden, nationellt och internationellt behöver också utvecklas. Ledning och styrning Förvaltningen har utifrån stadens gemensamma styrnings-, lednings- och uppföljningssystem utvecklat ett förvaltningsgemensamt system för ledning och styrning som innehåller verksamhetsuppföljning, ekonomisk uppföljning, kvalitetsuppföljning och intern kontroll. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 27(55)

28 Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder (IFO-FH) ska enligt socialtjänstlagen (SoL) främja jämlika levnadsvillkor genom att erbjuda insatser som stärker individens egna förmågor och så långt det är möjligt ge förutsättningar för ett självständigt liv. Dessutom styrs verksamheten av lagen med bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) som innehåller tvångsåtgärder. Utöver socialtjänstlagen har personer med varaktig funktionsnedsättning rätt till stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen ska garantera goda levnadsvillkor och att den enskilde får den hjälp som behövs i det dagliga livet och kan påverka vilket stöd och vilken service som ges. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Inom funktionshindersverksamheten gäller även hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och 51 socialförsäkringsbalken som reglerar assistansersättning. Annan viktig lagstiftning är förvaltningslagen (FL) som reglerar myndighetens handläggning. Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete inom sektorn. Myndighetsutövningen inom IFO-FH ska präglas av en likvärdighet över staden, vilket bidrar till säkrad kvalitet, ökad delaktighet och enhetliga arbetssätt. Brukarenkäter används för att uppnå likvärdig service. Kvalitativa utvärderingar och framtidsplanering sker med brukare för att öka deras inflytande och verksamheternas kvalitet, bland annat genom arbetet med brukarrevisioner och inom ramen för funktionshindersrådet. Det stadengemensamma arbetet som genomförs i välfärdens processer har implementerats i stadsdelen och förväntas bidra till bättre kvalitet i handläggningen och större rättssäkerhet för medborgarna. IFO-FH arbetar med förebyggande och tidiga insatser både inom och utanför ramen för myndighetsutövningen. Det finns en uttalad strävan att med ett utåtriktat arbete nå människor i deras naturliga miljöer. När det gäller barn och unga i riskzonen utgör samarbetet med andra aktörer inom området en avgörande förutsättning för att så tidigt som möjligt kunna stödja dessa familjer. Inom ramen för myndighetsutövningen får förebyggande och tidiga insatser ses som ett led i en rehabilitering vars främsta syfte är att minska eller helt undvika mer omfattande insatser. Även här är samarbetet både internt inom förvaltningen och externt med sjukvård, arbetsförmedling och försäkringskassa, en viktig förutsättning för att tillgodose den enskildes behov. Utmaningar/utvecklingsfrågor: Arbetet för ett socialt hållbart Göteborg. Hög andel unga vuxna med behov av insatser inom försörjningsstöd, missbruksoch funktionshindersområdet. Fler ensamkommande flyktingbarn samt anhöriginvandring. Rätt boende för personer utanför ordinarie bostadsmarknad. Långtidsberoende av försörjningsstöd som är för sjuka för att arbeta. Sysselsättning/arbete för personer med funktionsnedsättning. Utveckla stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Ökad vårdtyngd inom bostad med särskild service och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Ökad delaktighet för den enskilde genom införande av "Attraktiv hemtjänst". Optimerad bemanning till nytta för brukare och personal. Utökat ansvar för barn som upplever våld i nära relationer. God kvalitet i handläggning samt att de insatser som erbjuds är beprövade och effektiva. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 28(55)