SVENSK STANDARD SS
|
|
- Alexander Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSK STANDARD SS Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG (28) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Biobränslen och torv Provtagning Biofuels and peat Sampling Innehåll Orientering 1 Omfattning 2 Referens 3 Allmän problematik vid provtagning 4 Fundamentala principer vid provtagning 5 Provtagning från fordon 6 Provtagning från bränsleflöde på transportband 7 Provtagning från hög, stack eller dylikt 8 Hantering av prov 9 Litteraturhänvisning Bilagor (ej standard) A Exempel på antal delprov B Fel och avvikelser vid provtagning C Bild på en provtagningssond Orientering Denna standard har utarbetats med ISO 1988: 1975 som grund. Den har dessutom vidareutvecklats och praktiskt provats för biobränslen och torv. Standarden ersätter SS utgåva 1. De viktigaste skillnaderna jämfört med utgåva 1 är dels att underlaget för att bestämma hur provtagning skall utföras är betydligt större och dels att även större partier av biobränslen, t.ex. fartygslaster, omfattas av standarden. ICS Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: Telefax: E-post: info@stg.se Prisgrupp P Tryckt i mars 1999
2 Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Denna standard beskriver metoder för provtagning för kvalitetskontroll av trädbränslen (i form av t.ex. kross, flis eller spån), torv-bränslen samt förädlade former av dessa båda. De erhållna proverna kan användas för bestämning av sådana egenskaper som fukthalt, askhalt, svavelhalt, fraktionssammansättning, densitet etc. Ett prov kan utnyttjas för flera analyser. P.g.a. metoder och teknik blir varje mätvärde bara en uppskattning av det sanna värdet. Denna skattning kan göras mer eller mindre bra. Se bilaga B. Detta gäller t.ex. för ett bränsles värmevärde. Standar-den behandlar även de allmänna principer som bör beaktas vid provtagning. Schematiskt har standarden följande uppbyggnad (Se även tabell 1.) 3 Allmän problematik vid provtagning 4 Fundamentala principer vid provtagning 5 Provtagning från fordon 6 Provtagning från bränsleföde på transportband 7 Provtagning från hög, stack eller dylikt Exempel på provtagningsfrekvens i olika situationer ges i bilaga A. I bilaga B ges en orientering om de statistiska begreppen. 2 Referens ISO 1988:1975 Hard coal Sampling 3 Allmän problematik vid provtagning 3.1 Allmänt Egenskaper hos trädbränslen och torvbränslen, såsom fukthalt och askhalt, varierar av flera orsaker. Som exempel kan nämnas tid på året, hanterings- och lagringsformer, sönderdelningsteknik, transportförhållanden och geografiskt ursprung. Bestämningen av dessa egenskaper kan dessutom påverkas av mätfel, som leder till att variationen hos mätvärdena för den studerade egenskapen ökar. Ett grundläggande krav för en korrekt provtagning är att hela innehållet i en last eller skäppa är åtkomligt för provtagning och att dess samtliga delar har samma möjlighet att ingå i provet. Syftet med en sådan provtagning är att den skall ge en delmängd (prov) ur det provade partiet uttagen så att a) systematiska fel undviks b) slumpmässiga fel utjämnas i tillräcklig grad.
3 Sida 3 Systematiska fel, dvs. att resultatet alltid är antingen högre eller lägre än det sanna värdet, uppstår lätt vid provtagning och kan vara mycket svåra att upptäcka. De två främsta orsakerna till att systematiska fel uppstår är: a) prov tas ut från en icke representativ del av bränslemängden, t.ex. endast från den ena sidan av en bandtransportör, b) prov tas ut på sådant sätt, att det inte blir representativt för det material som befinner sig i provtagningskanalen, t.ex. genom att man använder en provtagningsanordning som är för liten för att större styckestorlekar skall kunna komma med eller genom att prov tas ut från en yta som är utsatt för värme, vind eller nederbörd. För att systematiska fel skall undvikas är det av stor vikt att provtagningsutrustningens dimensioner och provets storlek är avstämda mot bränslets maximala styckestorlek (se 4.3). Det är också viktigt att hela den provtagna mängden får ingå i provet. Finmaterial som p.g.a. fukt ed. häftar vid provtagningsutrustningen skall således tas omhand och återföras till provet. Delprov ur partiet (leveransen) skall fördelas över tid och rum. Om ett parti är sammansatt av flera fordonslaster, bör prov tas ut ur varje last (eller grupp av laster). För en stor leverans (mellan en säljare och en köpare) får uttaget grundas på ett urval av uttagna fordonslaster. En förutsättning för att så skall få ske är dock att urvalet skett på strikt slumpmässig grund och att antalet prov tillgodoser kravet på nödvändig precision i bestäm-ningen av den aktuella egenskapen. Slumpmässiga fel utjämnas genom uttag av många prov. Det nödvändiga antalet prov bestäms av den i förväg godkända tillåtna avvikelsen från det sanna medelvärdet för egenskapen i fråga. Se vidare under bilaga B till denna standard. Det bör påpekas att en ökning av antalet prov inte minskar eller eliminerar det eventuella inneboende systematiska felet hos provtagningsmetoden. Den bästa provtagningssituationen har man när hela bränslekvan-titeten är åtkomlig, t.ex. vid transport av material på transportband. Om provtagningen sker på stillastående transportband och provet omfattar en tillräckligt stor sektion, täckande hela bandets bredd, elimineras till stora delar möjligheten till systematiska fel enligt a) och b) ovan. Denna metod bör om möjligt användas som referens-metod, om andra provtagningssätt skall kontrolleras. Prov av tillfredsställande kvalitet kan tas även från stationärt material (fordon, högar osv.) om en för provtagningen tillförlitlig metod används. Eftersom stationärt material tenderar att bli inhomogent är det väsentligt att provtagningspunkterna fördelas slumpmässigt och att antalet prov bestäms med hänsyn till den önskade precisionen i värdebestämningen. Provtagningen från stackar eller högar med biologiskt material som lagrats under längre eller kortare tid är normalt förenad med speciella problem till följd av fuktvandring, värmebildning eller oxidation. Under denna förutsättning är det speciellt viktigt att provtagningen genomförs så att hela stackens innehåll blir representerat i provet. Maskinella metoder för provtagning är generellt att föredra framför manuella metoder. Om delprov tas ut manuellt är det väsentligt att provtagningen utförs i enlighet med en noggrant utformad skriftlig instruktion. Mekanisk provtagningsmetod är att föredra både provtagningsmässigt och från arbetsmiljösynpunkt. 3.2 Benämning av prover Den minsta enskilda mängd som tas ur ett provat parti kallas i detta sammanhang för delprov. Detta prov kan antingen för sig eller tillsammans med ytterligare ett antal delprov beredas till laboratorieprov.
4 Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview De sammanförda delmängderna från ett antal delprov kan också benämnas samlingsprov. Om detta prov har en mängd, som är större än vad som krävs för analysprovet, skall den reduceras genom neddelning. Principerna för detta förfarande beskrivs i figur 2 på sidan Noggrannhet, precision och systematiskt fel Noggrannheten hos ett erhållet experimentellt resultat är ett mått på hur väl detta stämmer överens med det sanna värdet. Eftersom det sanna värdet oftast inte är känt, är man begränsad till att bedöma överensstämmelsen mellan aktuella värden från uttagna prov. Det senare betecknas mätvärdenas precision. I praktiska provtagningssituationer är det alltså normalt inte möjligt att bestämma noggrannheten hos en serie mätvärden. Jämförelsen måste därför begränsas till deras precision. Bra medelvärde, men stor spridning Exakt träffbild Liten spridning kring medelvärdet Liten spridning, men systematiskt fel Stor spridning, ej exakt Figur 1 - Noggrannhet och precision 3.4 Bestämning av fysikaliska och kemiska analyser och övriga egenskaper De resultat som erhålls vid olika fysikaliska provningar beror av storleksfördelningen hos bränslet; om proverna hanteras varsamt kan de i denna standard beskrivna provtagningsmetoderna användas vid uttag av prov för detta syfte. Minimistorleken av varje delprov skall då vara den mängd som behövs vid uttag av prov för bestämning av både ask- och fukthalt och andra kemiska beståndsdelar. Den totala provmängd som behövs för bestämning av andra fysikaliska egenskaper och andra kemiska beståndsdelar behandlas inte i denna standard. Om den totala provmängd som erfordras är större än vad som behövs för bestämning av ask- och fukthalt kan antingen delprovens storlek ökas eller också, vilket är att föredra, tas ett större antal delprov ut, vilka sammanförs till ett samlingsprov. 3.5 Instruktion för provtagare Det är av stor vikt att provtagaren får enkla och entydiga instruktioner. Dessa instruktioner, som bör vara skriftliga, kan utformas med ledning av denna standard. I tabell 1 redovisas de instruktioner som skall ges vid olika provtagningssituationer. Referenser lämnas till aktuella avsnitt i denna standard. Innan en instruktion för provtagare utformas måste följande frågor vara besvarade: a) För vilket ändamål behövs provet? b) Vilken är den maximala storleksfördelningen och hur stort är askinnehållet? c) Vilka analyser skall utföras (fukthalt, askhalt, andra kemiska bestämningar, fysikaliska tester)?
5 Sida 5 d) Skall ett gemensamt prov tas ut eller skall ett separat prov tas ut för bestämning av fukthalt? e) Var skall provet tas ut (fordon, bränsle, lager)? f) Skall den provtagna mängden behandlas som en enskild leverans eller utgör den en del ur en större leverans? g) Hur stor är den totala leveransen och finns det information om variationen hos den egenskap som skall analyseras? h) Kan precisionen enligt denna standard godtas eller skall andra gränser utnyttjas? Tabell 1 Anvisningar för olika provtagningssituationer Behövlig information Allmänna synpunkter Provtagning Storlek på delprov Antal delprov Avsnitt i standarden vid provtagning från Fordon Bränsleflöden Högar Fundamentala principer vid provtagning 4.1 Precision Konfidensintervall I denna standard är alla krav rörande precisionen givna med ett 95-procentigt konfidensintervall. Med detta menas att ett analysvärde kan förväntas ligga inom de specificerade precisionsgränserna 95 gånger av Precision och antal delprov Med de begränsningar som diskuteras nedan kan önskad precision uppnås genom justering av antalet uttagna delprov. En ökning av antalet delprov förbättrar precisionen. Principer för hur dessa justeringar kan göras anges i ISO I denna standard har ett referensvärde valts för precisionen till vilket det nödvändiga antalet delprov i olika provtagningssituationer knutits. Om man vill undersöka andra egenskaper får man utgå från andra referensvärden Precision, referensvärde Det referensvärde som gäller för precisionen (enkla medelfelet) vid provtagning för askhalt är 0,3 % (absolut) och för fukthalt 2,0 % (absolut). Dessa avvikelser innefattar också de fel som kan uppstå vid provtagning, provberedning och analys. Anm. För speciella förhållanden (t.ex. för träpulver) bör högre noggrannhetskrav ställas.
6 Sida 6 Tabell 2 Referensvärde för precisionen vid 95 % konfidensintervall Parameter Referensvärde Askhalt ± 0,3 % 1) Fukthalt ± 2,0 % 2) 1) Om askhalten är 2 % skall resultatet med 95 % sannolikhet ligga mellan 1,7 och 2,3 %. Alla beräkningar av askhalten är grundade på askans torra vikt. 2) Om fukthalten är 50 % skall resultatet med 95 % sannolikhet ligga mellan 48 och 52 %. Värderingen av en bränslemängd av mindre omfattning, t.ex. en leverans som bara omfattar en enda fordonslast om ca 100 m 3 skäppmätt volym, förutsätter normalt ett förhållandevis stort antal prov för att precisionen i bestäm-ningen skall bli i nivå med den som föreskrivs i tabell 2. För att inte kostnaden för provtagning och analys skall bli orimligt hög i förhållande till leveransens värde, är det därför lämpligt att för små leveranser acceptera en lägre precision i värdebestämning-en. Se mera härom i bilaga A. 4.2 Antal delprov Princip Det antal delprov som behöver tas från en leverans för att en viss precision skall uppnås beror av hur den studerade egenskapen (fukt- eller askhalten) varierar inom och mellan leveransens olika delar (bränslets inhomogenitet). Inhomogeniteten beror av bränsletyp, partikelstorlek och graden av särhållning mellan partiklarna i bränslet (segregeringsgrad). Det antal delprov som anges i tabellerna 3 och 4 i bilaga A tar hänsyn till dessa skillnader i bränslets egenskaper samt även till de olika provtagningsförhållanden som kan råda Antalet delprov vid viss angiven precision Det antal delprov som bör tas ut för att uppnå referensnivån för precisionen i olika provtagningssituationer anges i tabell 3 och 4 i bilaga A Stora leveranser För leveranser över 1500 ton bruttovikt tillämpas två alternativa förfaranden: a) leveransen delas in i ett antal mindre delar, vardera på 1500 ton eller mindre och ett separat samlingsprov bildas för varje del genom uttag av föreskrivet antal delprov, b) alternativt bildas endast ett samlingsprov men det föreskrivna antalet delprov multipliceras med följande faktor leveransens vikt (ton) 1500 För stora leveranser mellan en säljare och en köpare är det i princip möjligt att tillämpa mätning genom stickprov. Det innebär att den totala kvantiteten volym eller råvikt bestäms på samtliga leveranslaster medan fukthalt, askhalt etc. bestäms endast på ett slumpmässigt urval av laster. Stickprovets storlek bestäms av önskad precision i värdebestämningen och variationen hos den studerade egenskapen. Anm. Då speciella omständigheter föreligger, t.ex. stor stabilitet i leveransen, bör ett mindre antal prov kunna övervägas.
7 Sida Minimistorlek på delprov Allmänt Storleken på ett delprov måste vara sådan att den möjliggör en storleksfördelning på partiklarna i provet som är representativ för det material som provas. Det skall särskilt beaktas att större partiklar i materialet inte utesluts ur provet. Minimistorleken på ett delprov måste därför anpassas främst till styckestorleken hos det bränsle som provas. Om provmängden av denna anledning skulle bli besvärande stor får detta dock inte leda till att antalet delprov minskas Minimistorleken på delprov för bränslen där minst 95 % av materialet har en maximal styckestorlek på mindre än 100 mm Minimistorleken på ett delprov bör vara 5 l. Dessutom skall även följande fordringar vara uppfyllda. a) Vid provtagning från fordon, hög eller bränsleflöde: Minimistorleken på provtagningsanordningens öppning (skopa eller sond) skall vara minst 2,5 ggr den maximala styckestorleken. b) Vid provtagning från stillastående transportband: Den bredd längs transportbandet där prov tas ut skall vara minst 2,5 ggr den maximala styckestorleken Minimistorleken på delprov för bränslen med annan styckestorleksfördelning än 4.3.2, t.ex. stycketorv Fordringarna i skall vara uppfyllda. Minimistorleken på ett delprov skall i dessa fall vara 10 l Minimistorleken på delprov för förädlade biobränslen För förädlade biobränslen som pellets eller pulver räcker det att ta ut ett delprov om 3 liter. Observera att detta inte gäller för briketter. För briketter gäller 5 liter p.g.a. större partikelstorlek Reducering av stora provmängder Om antalet delprov är stort eller om mängden bränsle per delprov är större än rekommenderade 5 l, kan ett samlingsprov med mycket stor bränslemängd erhållas. I sådana situationer är det av praktiska skäl nödvändigt att låta endast en mindre del av samlingsprovet utgöra laboratorieprov. Denna minskning av provmängden bör ske genom någon form av mekanisk/proportionell delning. Prov som analyseras med avseende på fukthalt skall hanteras så att förlust av vatten undviks. Beredningen av provet måste därför göras så snabbt som möjligt och i skyddad och dragfri miljö. Kan provet inte behandlas omgående bör det förvaras vid en temperatur som är lägre än den vid provtillfället och i lufttäta, noggrant märkta förvaringskärl. Vid reduceringen skall en lika stor andel tas ut från varje delprov. Det slutliga laboratorieprovets mängd får inte underskrida vad som föreskrivs i 4.3. Är det praktiskt möjligt att erhålla ett större prov så är detta att föredra. Principen för reducering av stora provmängder framgår av figur 2 nedan.
8 Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview Delprov Samlingsprov Neddelning Provdelare Laboratorieprov l l Figur 2 Princip för reducering av stora provmängder Vid lagring av prov samt vid reducering av alltför stora provmängder måste åtgärder vidtas för att förhindra förändringar av fukthalten. 4.4 Provtagningsscheman Det antal delprov som erfordras för en viss önskad precision anges i 4.2. Storleken av enskilt delprov anges i Enstaka last Provtagning på enstaka last utförs enligt lämplig anvisning i avsnitt 5, 6 och Kontinuerliga delleveranser Om det inkommande bränslet är del i en större leverans som sträcker sig över en längre tidsperiod med regelbunden intransport, indelas leveransen i mindre delmängder baserade på vikt, tidsperiod etc. Vilken grund som används vid denna indelning är godtycklig. Med hänsyn till att fukthalten ofta varierar med årstiden torde dock indelningsgrunden tidsperiod i allmänhet vara att föredra. Provtagningen kan, beroende på leveransens storlek och önskad precision, ske antingen kontinuerligt eller på grundval av slumpmässiga prov. I det senare fallet begränsas provtagningen till fordonslaster uttagna genom obundet slumpmässigt urval (OSU) eller annan likvärdig urvalsmetod Kontinuerlig provtagning Vid kontinuerlig provtagning tas prov från varje delleverans. Antalet delprov per delleverans erhåller man genom att dividera det totala eftersträvade antalet delprov med det förväntade antalet delleveranser. Om flera delprov tas ut från varje levererad enhet, t.ex. fordonslast, slås dessa samman och ett laboratorieprov bereds. På detta sätt erhålls ett laboratorieprov för varje last. Medelvärdet av resultaten från dessa prov bör ha den eftersträvade precisionen Slumpmässig provtagning För leveranser som är tillräckligt stora kan det vara praktiskt och ekonomiskt ändamålsenligt att ta prov på slumpmässigt uttagna laster. Det antal delleveranser (laster), som skall provas, bestäms med utgångspunkt i förväntad precision
9 Sida 9 samt leveransens totala storlek. Urvalet av provsenheter sker med hjälp av slumptalsgenerator eller motsvarande i samband med bränslets leverans och inmätning. Delprov med föreslagen volym tas ut enligt avsnitten 5 och 7. Om flera delprov tas ut från en enhet slås dessa samman och ett laboratorieprov bereds. På detta sätt erhålls ett laboratorieprov för varje provtagen enhet. 4.5 Provtagningsrapport Provtagningsrapporten skall ge besked om: Vilken metod som använts. Provtagningsutrustningens utformning. Kort beskrivning av hur provtagningen gjorts, dvs. tidpunkt, yttre förhållande, identitet, provberedning, vad som skett med provet samt ansvarig provtagare. Antal delprov och laboratorieprov. Erhållet medelvärde för den analyserade egenskapen (gärna med angivande av standardavvikelse och variationsvidd). 5 Provtagning från fordon 5.1 Allmänt Under detta avsnitt beskrivs den metod för provtagning som skall användas när bränslet levereras för inmätning lastat i skäppa eller container på fordon eller i öppna järnvägsvagnar. 5.2 Antal prov för bestämning av ask- eller fukthalt Rekommenderat antal delprov som skall tas ut från leveranser upp till 1500 ton bruttovikt redovisas i tabellerna 3 och 5 i bilaga A. När analysen av provet omfattar mer än en egenskap, skall det antal prov väljas som svarar mot den egenskap som fordrar det största antalet prov. 5.3 Provtagning, fysiskt Allmänt Genom att använda någon av följande metoder kan man komma åt allt material i ett fordon: a) provtagning från fordonets översida genom användning av sond b) provtagning från fordon vid tömning via luckor i botten eller sida c) provtagning i exponerade ytor när bränslet tippas ned i ficka. Det skall anges i rapporten vilken metod som använts vid provtagningen. Metod som innebär att alla partiklarna har lika förutsättningar att komma med i provet är att föredra. 5.4 Provtagning från fordons översida Provtagning med hjälp av manuell och mekanisk sond Provtagning med hjälp av sond innebär att en provtagningsanordning trycks eller skruvas ner i lasten av bränsle där den på slumpmässigt valt ställe hämtar ett prov. Provtagningstekniken skall vara sådan att sonden kan arbeta över fordonets hela översida och ända ned till skäppans botten. Sondens inre diameter skall vara minst 2,5 gånger den största styckestorleken hos bränslet och ha en minsta öppning om 30 mm. Varsamhet skall iakttas när sonden dras ut från bränslet, så att hela provet utan förluster erhålls.
10 Sida 10 Provläsningsexemplar / Preview Stora eller hårda bränslestycken får inte flyttas åt sidan av sonden utan skall ha samma chans som annat material att ingå i provet. Inblandning i delprovet med material som inte tillhör det ursprungliga provet får inte ske liksom uppvärmning av sonden i syfte att förhindra att fuktigt material fastnar. Figur 3 Bild på en provtagningssond (se bilaga C) Provtagning med skopa e.d. Eftersom sond inte alltid finns tillgänglig eller är möjlig att använda, återstår provtagning efter nedgrävning till visst djup i bränslet. Praktiska hinder gör att provgropens djup måste begränsas dock får djupet inte understiga 30 cm. Det bränsle som grävs ut när fördjupningen görs skall kastas tillräckligt långt från gropen för att inte materialet på nytt skall rasa ner i fördjupningen. Gropens kanter skall ha en släntvinkel som understiger rasvinkeln, så att representatitiviteten hos delprovet inte påverkas genom ras av större stycken från gropens sidor. Delprovet skall tas från gropens botten. Undvik att provtagningsredskapet överfylls. Figur 4 Bild på en provtagningsskopa Fördelning av delprover Inom enskild fordonsenhet (skäppa) skall delprov tas ut på minst 3 ställen. Den punkt där delprov tas ut bör också vara belägen på olika ställen från fordon till fordon. På detta sätt blir den totala leveransen representerad på bästa sätt. Placeringen av provtagningspunkten kan göras enligt ett flertal olika metoder och principer beroende på fordonens storlek och utseende. En rekommendation kan vara att den exponerade ytan indelas i rutor om 1 m 2 vardera. För en delleverans väljs sedan slumpmässigt de kvadrater där delproven tas. Provet kan tas var som helst inom utvald kvadrat. 5.5 Provtagning vid lossning av fordon Med denna metod tas delprov under lossning. En så stor behållare som det är möjligt att hantera placeras i det fallande flödet Stationär provtagningsanordning Delprov tas ut under lossningen genom att material får falla i ett kärl placerat i tippströmmen. Kärlets öppning, som skall vara riktad mot tippströmmen, skall ha en area anpassad till partikelstorleken i provet. En lämplig utformning av ett sådant kärl ges i figur 5. Provtagningsanordningen skall placeras i tippströmmen, dock ej närmare fordonet än 1,2 m för att undvika överrepresentation av finmaterial.
11 Sida Lock Hink eller dylikt för profförvaring Behållare Figur 5 Utrustning för stationär provtagning På detta sätt tas provet direkt i förvaringskärlet som sedan bara behöver förslutas. Den öppningsdiameter som anges har i praktiska försök fungerat väl för olika typer av torv och trädbränslen. Behållaren får inte bli helt fylld vid provtagningen Manuell provtagning Vid lossning av fordon tas delprov från det bränsleflöde som uppstår när väggarna i fordonets skäppa eller container öppnas. Provet tas med skaftförsedd skopa eller håv som vid upprepade tillfällen förs in i det fallande flödet. Prov tas slumpmässigt fördelade längs hela fordonet. Figur 6 Provtagningsskopa för fallande flöde 6 Provtagning från bränsleflöde på transportband 6.1 Allmänt Detta avsnitt beskriver den metod som skall användas för provtagning från ett bränsleflöde som antingen är stationärt eller i rörelse. Det inkluderar även den referensmetod mot vilken övriga metoder kan kontrolleras, nämligen provtagning från ett stillastående transportband.
Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen
Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen Baserad på nationella instruktioner och tillämpningsanvisningar för bestämning av torrhalt och energiinnehåll på skogsråvara 1 Varför tas kontrollproven?
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 8756
Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-12-30 1 1 (9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER
Läs merVMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING
Nationella instruktioner för virkesmätning VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för bestämning av torrhalt och energiinnehåll på skogsråvara 2017-01-01 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 VMK:s
Läs merStyrelsens för teknisk ackreditering författningssamling
Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling ISSN 1101-7805 Utgivare: Erik Hansson STAFS 1993:16 Utkom från trycket 1994-01-8 Styrelsens för teknisk ackreditering särskilda föreskrifter om
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2019-01-01 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 lagstiftning om
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Läs merGodkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder
VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE VIRKESMÄTNING...
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84
SVENSK STANDARD SS 14 25 84 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 3 Rostfritt stål SS-stål 25 84 Stainless steel SS steel 25 84 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62
SVENSK STANDARD SS 14 25 62 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 6 Rostfritt stål SS-stål 25 62 Stainless steel SS steel 25 62 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 43
SVENSK STANDARD SS 14 23 43 Fastställd 2-11-15 Utgåva 14 Rostfritt SS- 23 43 Stainless steel SS steel 23 43 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2 Copyright SIS. Reproduction in any form without
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 18 71 06 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 2000-08-25 3 1 (9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 33
SVENSK STANDARD SS 14 23 33 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 13 Rostfritt SS- 23 33 Stainless steel SS steel 23 33 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in any form
Läs merProdukter för vårdbäddar Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-04 Utgåva 2 Produkter för vårdbäddar Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll Hospital bed products General requirements Characteristics, testing and inspection
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2016-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merSVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing ICS 91.100.30 Språk: svenska Publicerad: mars
Läs merMineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merBestämning av kornkurva för drop-on-pärlor
Publikation 1987:143 Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor Metodbeskrivning 83:1987 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER... 3 4. PROVBEREDNING... 4 5. SIKTNING...
Läs merInnehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611
Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 Innehåll 1 Omfattning...3 2 Referenser...3 3 Benämningar...3 4 Säkerhetsföreskrifter...4 5 Utrustning för provuttag...4 6 Laboratorieprovets vikt...5
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01
SVENSK STANDARD SS 14 23 01 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 9 Rostfritt stål SS-stål 23 01 Stainless steel SS steel 23 01 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merGodkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 6 Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE
Läs merMotorbränslen Etanol E85 Krav och provningsmetoder
SVENSK STANDARD Fastställd 2006-07-03 Utgåva 1 Motorbränslen Etanol E85 Krav och provningsmetoder Automotive fuels Ethanol E85 Requirements and test methods ICS 75.160.20 Språk: svenska Publicerad: september
Läs merSVENSK STANDARD SS 3522:2004. Byggnadsbeslag Låsenhet för fast montering Inbrottsskydd Klassindelning
SVENSK STANDARD Fastställd 2004-12-03 Utgåva 4 Byggnadsbeslag Låsenhet för fast montering Inbrottsskydd Klassindelning Door and window fittings Fixed mounted locks Burglar resistance Classification ICS
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV CELLULOSAFLIS
Version 2019-01-01 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) KVALITETSBESTÄMNING AV CELLULOSAFLIS Innehåll 1 Inledning... 3 1.1... 3 1.2 Omfattning
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1
Läs merMineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merKartaktärisering av biobränslen
Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov
Läs merF9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT
Stat. teori gk, ht 006, JW F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT 7.1-7.4) Ordlista till NCT Sample Population Simple random sampling Sampling distribution Sample mean Standard error The central limit theorem Proportion
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer Concrete testing Hardened concrete Compressive strength Conversion factors ICS 91.100.30
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Läs merTätningselement O-ringar Inbyggnad
BEKRÄFTELSE SMS 1588 SIS/TK 104 Fastställd 1974-11-15 Datum 2004-07-15 Utgåva 4 Tätningselement O-ringar Inbyggnad O-rings Housing Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merParametrar i provningsmetoder 1(5)
Parametrar i provningsmetoder 1(5) 932-1 5 Storlek på samlingsprov Formeln M = 6*D^0,5*ρ b är en rekommendation 932-1 9 Neddelning av samlingsprov till laboratorieprov Kan göras med diverse metoder: Neddelningapparat,
Läs merIndustrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk
Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk Lime products for industrial purposes Determination of the slaking reactivity of quicklime. 0 Orienteering Detta är en empirisk metod
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2006-10-13 Utgåva 4 Dieselbränsle av miljöklass 1 och 2 för snabbgående dieselmotorer Diesel fuel oil of environmental class 1 and 2 for high-speed
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2017-01-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
och enkäter "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" September 2011 och enkäter Inledning Inledning Om vi vill mäta en egenskap hos en population individer (individer kan vara personer, företag
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merUrvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap )
F3 Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap 9.1-9.4) Urval Anta att vi ska göra en urvalsunderökning och samla in primärdata Totalundersökning ofta inte möjlig För dyrt Tar
Läs merKONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE
1 1 (7) KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR SMIDE Grupp M04-K FSD 5011 - ers FMV-F norm MA 11. Se FSD 5067 KRAVKLASS 1 1 ALLMÄNT Denna standard
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt
Läs merSVENSK STANDARD SS 3657
SVENSK STANDARD SS 3657 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-12-02 1 1 (8) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ
Läs merProvtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning
Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning Innehåll 1 ORIENTERING 2 2 SAMMANFATTNING 2 3 SÄKERHET 2 4 DEFINITIONER 3 5 PROVNINGSFREKVENSER
Läs merUrval. Slumpmässiga urval (sannolikhetsurval) Fördelar med slumpmässiga urval
Urval F3 Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap 9.1-9.4) Ursprung: Linda Wänström Anta att vi ska göra en urvalsunderökning och samla in primärdata Totalundersökning ofta
Läs merAutomatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning
Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning
Läs merYtjämnhet Riktlinjer för ytjämnhetsbestämning Surface roughness Guidance for the choice of surface roughness
SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 674 Handlägganda organ Fastställd Utgåva Sida Registrering SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING 1989-10-18 4 1 (7} SMS reg 12.77 SIS FASTSTÄLLER
Läs merMetallic industrial piping
SVENSK STANDARD SS-EN 13480/C2:2005 Fastställd 2005-09-14 Utgåva 1 Industriella rörledningar av metalliska material Metallic industrial piping ICS 23.040.01 Språk: svenska Publicerad: april 2006 Copyright
Läs merVäxtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam
Bilaga A Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Totalfosfor Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 högst får tillföras åkermark via avloppsslam Jordens fosforklass 1
Läs merSVENSK STANDARD SS
SVENSK STANDARD SS 61 41 14 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1998-06-10 2 1 (31) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Läs merPrislista. Fasta bränslen och askor
Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 932-1
SVENSK STANDARD SS-EN 932-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1997-09-12 1 1 (1+25) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs merSVENSK STANDARD SS 3659
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 3659 Fastställd Utgåva Sida 2000-09-12 1 1 (17) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Rullflaksväxlare Rullflaksramar
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Läs merSVENSK STANDARD Fastställd 2006-10-13 Utgåva 3 Motorbränslen Oblyad bensin av miljöklass 1 Krav och provningsmetoder Automotive fuels Unleaded petrol of enviroment class 1 Requirements and test methods
Läs merFMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, 28-4-6 EXEMPEL (max och min): Ett instrument består av tre komponenter.
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4157-1 Fastställd Utgåva Sida 1999-05-28 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Byggritningar Beteckningssystem
Läs merGodkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 6 Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK DIAMETERFÖRDELNING
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 1116
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 1116 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1996-05-31 1 1 (1+11 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission
Läs merSVENSK STANDARD SS :2017
SVENSK STANDARD SS 187114:2017 Fastställd/Approved: 2017-07-20 Publicerad/Published: 2017-07-25 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 75.160.10 Torvbränslen Provberedning Peat fuels Sample
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Läs merProvtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa
KRAV Provtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa TDOK 2015:0119 Version Remiss 0.1 2017-02-02 REMISSVERSION Synpunkter skickas till kenneth.lind@trafikverket.se Senast 2017-03-01 KRAV Skapat av (namn
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 2: Metoder för neddelning av laboratorieprov
SVENSK STANDARD SS-EN 932-2 Fastställd 1999-07-30 Utgåva 1 Ballast Generella egenskaper Del 2: Metoder för neddelning av laboratorieprov Tests for general properties of aggregates Part 2: Methods for reducing
Läs merFinns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?
När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns
Läs merBEKRÄFTELSE SS
BEKRÄFTELSE SS 02 81 52 SIS/TK 424 Fastställd 1993-05-12 Datum 2004-11-05 Utgåva 2 Vattenundersökningar Atomabsorptionsspektrometri i flamma Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt,
Läs merBestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merMarkundersökningar Totalbestämning av svavel genom torrförbränning. Soil quality Determination of total sulfur by dry combustion
SVENSK STANDARD SS-ISO 15178 Fastställd 2002-06-28 Utgåva 1 Markundersökningar Totalbestämning av svavel genom torrförbränning Soil quality Determination of total sulfur by dry combustion ICS 13.080.10
Läs merNr 111 303 ART OCH OMFATTNING AV AKTÖRENS VERKSAMHET SAMT KONTROLL- FREKVENS BASERAD PÅ RISKANALYS
Nr 111 303 Bilaga 1 ART OCH OMFATTNING AV AKTÖRENS VERKSAMHET SAMT KONTROLL- FREKVENS BASERAD PÅ RISKANALYS Arten av aktörens verksamhet, aktörsklassificering A. Partihandel, import A1 Import från tredje
Läs merBestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt
Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) Denna metodhandledning förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i Europastandarden SS-EN 9-. Det skall observeras att
Läs merProvtagning på sönderdelade trädbränslen - med jordborr
Datum 2016-04-21 Författare Sven Gustafsson Provtagning på sönderdelade trädbränslen - med jordborr WWW.SDC.SE Postadress: 851 83 Sundsvall Besöksadress: Skepparplatsen 1 Tel: 060-16 86 00 Kundtjänst tel:
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 52/32 Europeiska unionens officiella tidning 3.3.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 178/2010 av den 2 mars 2010 om ändring av förordning (EG) nr 401/2006 vad gäller jordnötter, andra oljeväxter, trädnötter,
Läs merBestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Läs merStatistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX
Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 8785
SVENSK STANDARD SS-ISO 8785 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-12-11 1 1 (1+24) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provtagning vid kvalitetskontroll av asfaltmassa. Bituminous pavement and mixture. Sampling of bituminous mixtures for acceptance control. 1. ORIENTERING 2. SÄKERHET
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 31-9
SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-20 1 1 (33) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 14020
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-ISO 14020 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-11-20 1 1 (1+7+7) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.
Läs merMätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.
BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 1
Experimentella metoder 04, Räkneövning Problem : Tio mätningar av en resistans gav följande resultat: Mätning no. Resistans (Ω) Mätning no Resistans (Ω) 0.3 6 0.0 00.5 7 99.98 3 00.0 8 99.80 4 99.95 9
Läs merBilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL
Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL 1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ undersöker
Läs merVägledande information om kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen
Område Livsmedelskontroll Avdelning Support R Norlin Vägledande information om kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen Denna information syftar till att klargöra Livsmedelsverkets
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av separationstalet Bituminous pavement and mixture. Determination of segregation value. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merFöreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population
Föreläsning 5 Kapitel 6, sid 153-185 Inferens om en population 2 Agenda Statistisk inferens om populationsmedelvärde Statistisk inferens om populationsandel Punktskattning Konfidensintervall Hypotesprövning
Läs merFöreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori
Föreläsning 4 Kapitel 5, sid 127-152 Stickprovsteori 2 Agenda Stickprovsteori Väntevärdesriktiga skattningar Samplingfördelningar Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen 3 Statistisk inferens Population:
Läs merBestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Läs merStatistisk acceptanskontroll
Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-3:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 3: Normala kvalitetskrav (ISO 3834-3:2005) Quality requirements for fusion
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-01-22 1 1 (1+16) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Water
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.
Bestäning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 Innehåll 1 Orientering 2 2 Saanfattning 2 3 Benäningar 2 4 Säkerhetsföreskrifter 2 5 Utrustning 3 6 Provängder 4 7 Provning 4 7.1 Siktning av aterial
Läs mer