SVENSK STANDARD SS-EN 932-1

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST (1+25) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Ballast Generella metoder Del 1: Metoder för provtagning Tests for general properties of aggregates Part 1: Methods for sampling Europastandarden EN 932-1:1996 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av EN 932-1:1996. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som årligen ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. Nationell information: SS-EN beskriver metoder för provtagning av ballast och neddelning av prov. I standarden behandlas åtta olika provtagningsfall, bl a hur prov skall tas från transportband, fickor, upplag och lastbilar, och vilka krav som ställs på olika redskap för provtagning t ex skopa, låda, rör och sond. Neddelningen av provet kan ske genom koning och kvartering eller med hjälp av mekaniska anordningar (neddelningsapparat eller roterande provneddelare). De befintliga svenska standarderna är SS Stenmaterial (ballast) för byggnads- och anläggningsändamål Provtagning vid leverans och SS Stenmaterial (ballast) för byggnads- och anläggningsändamål Sorteringar. Den senare är en produktstandard för ballast. Den specificerar att provet skall tas enligt SS , om inte annat anges. Den svenska produktstandarden måste upphävas i samband med att motsvarande europeisk produktstandard fastställes, men efter en övergångstid fram till *. Intill dess gäller alltså SS med referens till SS avseende provtagning. Väsentliga nyheter i SS-EN är bl a att man inte får ta ut samlingsprov enligt de två sätt som föreskrivs i SS att samlingsprovets vikt bör beräknas med en formel som ger större värden än de som rekommenderas i SS att antal delprov bör beräknas på grundval av den variation som produktionsanläggningen åsamkar den egenskap hos sorteringen som skall bestämmas att inga riktlinjer för delprovets minsta storlek ges. * denna tidpunkt kan komma att senareläggas. ICS Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: Telefax: Prisgrupp R Tryckt i december 1997

2

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN Augusti 1996 ICS Nyckelord: Ballast, Prov, Provtagning, Provtagare, Neddelning, Märkning, Utrustning Svensk version Ballast Generella metoder Del 1: Metoder för provtagning Essais pour déterminer les propriétés générales des granulats Partie 1: Méthodes d échantillonnage Tests for general properties of aggregates Part 1: Methods for sampling Prüfverfahren für allgemeine Eigenschaften von Gesteinskörnungen Teil 1: Probenahmeverfahren Denna standard är den officiella svenska versionen av EN 932-1:1996. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1996 Rätten till alla former av mångfaldigande och spridning är i alla länder förbehållen CEN och dess medlemmar. Ref. Nr. EN 932-1:1996 Sv

4 Utgåva 1 Sida 2 Innehåll Sid Förord 3 1 Omfattning 4 2 Bindande referenser 4 3 Definitioner 4 4 Principer för provtagning 5 5 Samlingsprov och delprov storlek och antal 5 6 Provtagningsplan 5 7 Utrustning 6 8 Provtagningsmetoder 6 9 Neddelning av prov 8 10 Märkning, emballering och insändande av prov Provtagningsrapport 10 Bilaga A (icke bindande) Exempel på utrustning för provtagning och neddelning av prov 12 Bilaga B (icke bindande) Bestämning av provtagningsvariation 18 Bilaga C (icke bindande) Exempel på metoder för provtagning från koniska upplag 20 Bilaga D (icke bindande) Användningen av slumptal för slumpmässigt urval 22 Bilaga E (icke bindande) Litteratur 25

5 Utgåva 1 Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 154 Aggregates med sekretariat hos BSI (British Standards Institution). Denna europastandard skall ges status som svensk standard, antingen genom publicering med identisk text eller genom offentliggörande av beslut om ikraftsättning senast i februari 1997 och motstridig nationell standard skall upphävas senast i februari ) Denna europastandard ingår i en serie av standarder för provning av allmänna egenskaper hos ballast enligt nedanstående lista. pren Tests for general properties of aggregates Part 2: Methods for reducing laboratory 2) 6) samples pren Tests for general properties of aggregates Part 3: Procedure and 2) 6) terminology for simplified petrographic description pren Tests for general properties of aggregates 1) Part 4: Quantitative and qualitative procedures for description and petrography 5) pren pren pren Tests for general properties of aggregates Part 5: Common equipment and 2) 6) calibration Tests for general properties of aggregates Part 6: Definitions of repeatability and 2) 6) reproducibility Tests for general properties of aggregates Part 7: Conformity criteria for test results 3) 6 ) Provningsmetoder för andra egenskaper hos ballast återfinnes i olika delar av följande europastandarder EN 933 EN 1097 EN 1367 EN 1744 Tests for geometrical properties of aggregates Tests for mechanical and physical properties of aggregates Tests for thermal and weathering properties of aggregates Tests for chemical properties of aggregates Enligt CEN/ CENELECs regler är följande länder skyldiga att implementera denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. 1) Under utarbetande 2) Svensk fotnot: EN under utarbetande 3) Svensk fotnot: Utarbetandet av standarden är senarelagt fem år 4) Svensk fotnot: Denna tidpunkt har senare ändrats till december 1999 och kan komma att senareläggas ytterliggare 5) Svensk fotnot: Standarden har utgått 6) Svenk fotnot: pren skall vara EN.

6 Utgåva 1 Sida 4 1 Omfattning Denna standard innehåller metoder för erhållande av ballastprov från leveranser och produktionsanläggningar inklusive upplag. Syftet med provtagningen är att få ett samlingsprov som är representativt för partiet. Metoderna i denna standard är också lämpliga för erhållande av delprov vilka kan provas var för sig. Metoder för neddelning av prov ges också. Metoderna i denna europastandard baseras på manuellt utförande. Mekanisk eller automatisk provtagning och neddelning kan också användas. Kriterier för utformning av och bedömning av sådan utrustning ges i bilaga A. Metoderna i denna europastandard är främst avsedda för byggande av vägar och andra anläggningar. 2 Bindande referenser Denna europastandard innehåller krav från andra publikationer genom daterade eller odaterade referenser. Dessa bindande referenser åberopas i den löpande texten och publikationerna är förtecknade nedan. Senare ändringar av, tillägg till eller revideringar av någon av de daterade referenserna gäller för denna europastandard endast när de införlivats i den genom ändring, tillägg eller revision. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av publikationen ifråga. pren Definitioner Tests for general properties of aggregates Part 5: Common equipment and calibration 2). För denna europastandard gäller följande definitioner: 3.1 parti: En framställd mängd, en levererad mängd, en levererad delmängd (last på järnvägsvagn, lastbil eller fartyg) eller ett upplag som producerats vid ett tillfälle under förhållanden som kan antas vara konstanta. ANM: Vid en kontinuerlig process behandlas den framställda mängden under en överenskommen period som ett parti. 3.2 delprov: En materialmängd uttagen från ett parti genom ett arbetsmoment med provtagningsutrustningen. 3.3 samlingsprov: Ett prov bildat genom sammanslagning av delproven. 3.4 representativt prov: Ett samlingsprov vars delprov tagits ut enligt en provtagningsplan, som gör det troligt att kvaliteten hos detta prov överensstämmer med kvaliteten hos partiet. 3.5 mellanprov: Ett prov som erhållits från delprov eller ett samlingsprov medelst ett neddelningsförfarande. 3.6 laboratorieprov: Ett neddelat prov, härrörande från ett samlingsprov och avsett för laboratorieprovning. 3.7 provtagare: En person, ett antal personer som arbetar ihop eller en organisation, som tar ut prov rutinmässigt. 2) Svensk fotnot: EN under utarbetande

7 Utgåva 1 Sida 5 4 Principer för provtagning Korrekt och noggrann provtagning och provtransport är en nödvändig förutsättning för en bestämning som kommer att ge tillförlitliga resultat. Den korrekta användningen av den föreskrivna utrustningen bidrar till att man kan undvika felaktig provtagning. Provtagningsvariation förorsakad av partiets heterogenitet reduceras till en godtagbar nivå genom att man tar ett tillräckligt antal delprov. Om ballasten homogeniseras genom produktionsprocesser, kan ett stort delprov vara representativt för partiet. Delprov väljs slumpmässigt från alla delar av partiet som samlingsprovet skall representera. Ballast, från vilken inget delprov kan tas (därför det inte är åtkomligt eller av något annat praktiskt skäl), skall inte anses vara en del av partiet som representeras av samlingsprovet. Till exempel, om delprov tas från ballast som tömts från en ficka, representerar samlingsprovet den ballast som tömts och inte den ballast som finns kvar i fickan. Provtagaren skall informeras om syftet med provtagningen. 5 Samlingsprov och delprov storlek och antal Samlingsprovets storlek skall beräknas med hänsyn till vilka och hur många provningar som skall göras, ballastens kornstorlekar och densitet. Om det finns behov av att prova enskilda delprov i stället för samlingsprovet, skall delprovens storlek beräknas med samma parametrar som ovanstående. Välj det antal delprov som skall bilda samlingsprovet på basis av tidigare erfarenhet från provtagning av likartad ballast från likartade produktionsprocesser. Denna erfarenhet skall helst vara dokumenterade försöksresultat. ANM 1: Det rekommenderas att den minsta storleken hos ett samlingsprov beräknas enligt följande ekvation: där: M M = 6 D ρ b D är provets vikt, kg är största kornstorlek, mm ρ b är lös skrymdensitet, Mg/m 3, bestämd enligt pren ANM 2: En metod, som tillverkare kan använda för att kontrollera att de tar tillräckligt antal delprov för sina produkter och processer, ges i bilaga B. 6 Provtagningsplan En provtagningsplan skall upprättas före provtagningen som tar hänsyn till ballastens kornstorlek, partiets art och storlek, lokala förhållanden och provtagningens syften. Den skall omfatta: typen av ballast; syftet med provtagningen inklusive en förteckning av de egenskaper som skall provas; identifieringen av provtagningsställena; den ungefärliga storleken på delprov; antalet delprov; den provtagningsutrustning som skall användas;

8 Utgåva 1 Sida 6 metoderna för provtagning och neddelning av prov med hänvisning till avsnitten i denna europastandard; märkningen, emballeringen och insändandet av proven. 7 Utrustning All utrustning skall uppfylla de allmänna kraven i pren ANM 1: Allmänna råd beträffande utrustning för provtagning och neddelning av prov ges i bilaga A. I samtliga fall skall öppningen w hos utrustning som används för provtagning vara minst 3 gånger partiets största kornstorlek och inte i något fall mindre än 10 mm. ANM 2: Samma sak gäller de mått som anges i figurerna i bilaga A. Utrustning för neddelning av prov ges också i bilaga A. ANM 3: I samtliga fall får alternativ utrustning användas, om bara de väsentliga måtten för öppningens bredd och längd tillgodoses och apparaterna kan användas till att utföra provtagningsmetoderna som beskrivs i avsnitt 8 och neddelningsmetoderna som beskrivs i avsnitt 9. 8 Provtagningmetoder 8.1 Allmänt Föreskrifter för säkerhet och ergonomi skall följas. ANM 1: Provtagarna kommer oundvikligen att arbeta nära produktionsutrustning och fordon i rörelse. De som är inblandade i planeringen och genomförandet av provtagningen bör arbeta nära driftsledningen för att säkerställa säkra arbetsrutiner. ANM 2: Ballastprov bör helst tas från en stationär bandtransportör eller från materialströmmen. Delprov bör tas med jämna mellanrum under hela den tid partiet är i rörelse. ANM 3: När provtagning från upplag som beskrivs i 8.8 utförs, är det svårt att tillfredsställa principen om slumpmässig uttagning av delprov från alla delar av partiet, varför separation kan leda till felaktig provtagning. Därför skall denna metod så långt som möjligt undvikas. Manuell provtagning med skyfflar eller skopor etc skall inte tillämpas vid material i rörelse. 8.2 Provtagning från stationära transportband ANM 1: Provtagning bör bara startas efter en preliminär körning för att man skall kunna säkerställa att möjliga oregelbundenheter i materialströmmen inte förorsakar att ett icke representativt prov tas. Alla delprov skall tas ut från samma provtagningsställe. Materialet skall för varje delprov tas från bandets hela bredd. ANM 2: Provtagningsramen (se A.3) bör användas föra att särskilja det material som skall tas ut som delprov vid provtagningsstället. Som ett alternativ till användning av provtagningsramen kan en skyffel eller en plåt användas för att åtskilja delprovens båda ändar från det material som finns kvar på transportbandet. Längden hos detta delprov bör vara minst tre gånger bredden hos material-strömmen på transportbandet eller en minsta vikt som beräknas enligt ekvationen under avsnitt Provtagning från band- och lucktömningsställen ANM 1: Mekaniska anordningar utgör det mest praktiska sättet att ta ut prov från tömningsställena på band och luckor. Manuell provtagning bör om möjligt undvikas, beroende på att både fel och faror kan uppkomma. Perioden under vilken provtagningen skall äga rum skall delas in i lika stora intervall och ett delprov skall tas i mitten av varje intervall.

9 Utgåva 1 Sida 7 Ett delprov skall tas genom att man för provtagningsbehållaren t ex provtagningslådan (se A.4) genom den utflödande strömmen med en jämn rörelse så att hela tvärsektionen för materialströmmen skärs av. ANM 2: När det är lämpligt bör provtagningen börja först efter en preliminär körning för att man skall kunna säkerställa att möjliga oregelbundenheter i materialströmmen inte förorsakar att ett icke representativt prov tas ut. ANM 3: Prov kan kan också tas ut från utloppet av ett såll med samma metod. 8.4 Provtagning av lufttransporterad ballast Provtagning från lufttransporten i ett verk skall utföras enligt 8.3 och med hjälp av provtagningsutrustning som installerats av producenten. Denna provtagningsutrustning, oftast baserad på en förbiledningsprincip, skall utformas så att hela strömmen av ballast kan brytas och bilda ett delprov genom förbiledningen. 8.5 Provtagning av emballerad ballast När ballast är emballerad i säckar, tunnor eller andra små förpackningar skall samlingsprovet erhållas genom att man slumpmässigt väljer ut ett antal förpackningar. ANM: En hel förpackning kan tas som ett delprov, eller provtagningssonden (se A.6) kan användas för uttag av ett delprov från var och en av de utvalda förpackningarna, eller var och en av de utvalda förpackningarna kan delas ned genom någon av metoderna som beskrivs i avsnitt 9. Så ofta som det är möjligt skall slumpmässigt urval av förpackningar åstadkommas genom att förpackningar väljs ut vid slumpmässiga tider då de passerar ett valt provtagningsställe under lastning eller lossning eller genom numrering av alla förpackningar och användning av slumptal (se bilagorna D och E). 8.6 Provtagning av material i skopelevatorer, lastskopor eller gripskopor Varje delprov skall bestå av hela innehållet i en lastskopa. ANM: När detta ger för stort delprov, bör det delas ned genom någon av metoderna som beskrivs i punkt 9, eller genom att man häller ut delprovet till ett litet upplag och tar ut provet enligt Provtagning från en ficka Provtagning skall utföras enligt 8.3. Fickan skall öppnas så mycket att en jämn materialström utan separation säkerställs; detta kräver en öppning som är minst tre gånger större än den största kornstorleken. För ballast med en minsta kornstorlek större än 32 mm krävs en öppning på minst 200 mm. 8.8 Provtagning från upplag Delprov av ungefär samma storlek skall tas ut från olika ställen på olika höjd och djup, fördelade över hela upplaget (se figur 1). Provtagningsstället och antalet delprov skall ta hänsyn till det sätt på vilket upplaget byggts upp, dess form och möjligheten av separation inuti upplaget. Ett delprov skall tas genom användning av en skopa (se A.1), en skyffel (se A.2) eller en gripskopa (se A.7) från den djupaste punkten i varje grop.

10 Utgåva 1 Sida 8 Figur 1: Provtagning från flacka upplag ANM: Koniska upplag uppvisar speciella problem. Ytterligare vägledning vid provtagning från sådana upplag ges i bilaga C. 8.9 Provtagning från järnvägsvagnar, lastbilar och fartyg Provtagning av ensgraderad ballast och fritt flödande finkornig ballast från lastbilar kan utföras som den beskrivs i 8.8. Provtagning av finkornig balllast från lastbilar kan också utföras genom användning av provtagningsröret (se A.5); varje delprov skall tas ut genom att röret förs vertikalt ned genom hela materialet. I andra situationer kan korrekt provtagning från järnvägsvagnar, lastbilar och fartyg inte vara möjlig. Provtagning skall därför utföras överallt där det är möjligt under lastning eller lossning enligt 8.2, 8.3 eller 8.6. Bara när detta inte är möjligt, skall ballasten tippas till ett upplag och provtas enligt Neddelning av prov 9.1 Allmänt Förfarandet, som beskrivs i 9.2, skall helst användas vid beredning av laboratorieprov från samlingsprov av ballast. Förfarandena, som beskrivs i 9.4, 9.5 och 9.6, kan användas när andra metoder inte är lämpliga eller utrustningarna inte är tillgängliga. Alla förfarandena kan också användas i kombination, till exempel genom användning av kvartering för de allra första neddelningsstegen, följda av neddelning med neddelningsapparat. ANM: För månggraderad ballast med en största kornstorlek på mer än 63 mm, kan det vara lämpligt att avlägsna ballast grövre än 63 mm och behandla dem för sig. Om det är nödvändigt skall samlingsprovet bringas till ett tillstånd i vilket det är fritt flödande men inte så torrt att finmaterial kommer att gå förlorat eller anhopning sker. Då en arbetsyta behövs för blandning och andra arbetsmoment, använd en ren, plan, hård yta såsom en provtagningsplåt (se A.9) eller en glasskiva (för filler). Om en skyffel erfordras skall den vara utformad enligt avsnitt 7. Om en roterande provneddelare är tillgänglig, bör den användas för neddelning av prov. 9.2 Neddelning av ett samlingsprov genom användning av en neddelningsapparat Placera samlingsprovet i en av neddelningsapparatens (se A.10) behållare och placera de andra två behållarna på sina rätta platser. Häll ballasten längs den långa sidan av behållaren utför neddelningsapparatens mittlinje. Lägg åt sidan den ballast som faller i en av de andra två behållarna. Upprepa neddelningen så många gånger som behövs för att man skall komma fram till den erforderliga storleken hos laboratorieprovet. Om samlingsprovet är för stort för neddelningsapparatens behållare, dela upp samlingsprovet i mellanprov som är tillräckligt små, neddela varje mellanprov genom samma antal neddelningssteg och slå sedan ihop de neddelade mellanproven.

11 Utgåva 1 Sida Neddelning av delprov genom användning av en neddelningsapparat När delproven har hållits åtskilda, använd förfarandet som beskrivs i 9.2 till att dela ned varje delprov genom samma antal neddelningssteg. Om så erfordras, slå ihop de neddelade delproven till laboratorieprovet. 9.4 Neddelning av ett samlingsprov genom kvartering Placera samlingsprovet på arbetsytan och blanda det omsorgsfullt genom att bygga upp en kon och vända den upp och ned med skyffeln till en ny kon. Upprepa denna operation tre gånger. När konerna byggs upp, häll materialet på varje skyffel över den nya konens topp på ett sådant sätt att ballasten rasar längs alla sidor av konen och blir jämnt fördelad så att de olika kornstorlekarna blir välblandade. Platta till den tredje konen genom att gång på gång föra skyffeln vertikalt in i konens topp så att en platt hög med en konstant tjocklek och diameter bildas. Kvartera den platta högen längs två diagonaler som skär varandra under rät vinkel (se figur 2). Slopa två motstående kvadranter och skyffla ihop återstoden till en ny hög. Figur 2: Neddelning av ett prov genom kvartering Upprepa förfarandet med blandning och kvartering tills den erforderliga storleken på laboratorieprovet erhålls. ANM: Användningen av en plåt eller ett trä- eller stålkors som kan tvingas ned i högen underlättar ofta kvartering vid separationsbenägna material. 9.5 Neddelning av delprov genom kvartering När delproven förvarats var för sig, använd förfarandet som beskrivs i 9.4 för neddelning av varje delprov genom samma antal kvarterings- och blandningssteg. Vid behov slå ihop de neddelade delproven till laboratorieprovet. 9.6 Neddelning genom fraktionsskyffling Fraktionsskyffling är en neddelningsmetod vid vilken samlingsprovet delas ned till ett antal mellanprov med ungefär lika stor vikt, av vilka ett (eller flera) behålls som laboratorieprovet. Bestäm den ungefärliga vikten m (i kilogram) av samlingsprovet och antalet n mellanprov till vilket det skall neddelas. Använd en skyffel som högst kan hålla en ballastvikt (i kilogram) av m/(30n). Ta ut rågade skyfflar från samlingsprovet och lägg dem i tur och ordning till var och en av de n mellanproven, tills hela samlingsprovet har förbrukats. ANM: För fraktionsskyffling kan olika utrustning användas till att ta upp ballasten från arbetsytan, t ex en kemists spatel eller en mekanisk skyffel. Välj ut slumpmässigt genom användning av slumptal (se bilagorna D och E) det eller de mellanprov som skall behållas.