Verksamhetsberättelse 2016 Utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Utbildningsnämnden

2 - Innehållsförteckning 1 Utbildningsnämnd Inledning Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Prestationer och nyckeltal Uppdrag Intern kontroll Övrigt Bilagor Nämnd och administration Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Förskola och pedagogisk omsorg Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Prestationer och nyckeltal Grundskola, förskoleklass och fritidshem Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Prestationer och nyckeltal Gymnasieskola Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Prestationer och nyckeltal Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 2(64)

3 6 Vuxenutbildning Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Prestationer och nyckeltal Särskola Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Prestationer och nyckeltal Övrig verksamhet Periodens resultat Viktiga händelser i verksamheten Mål Utmaningar inför framtiden Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 3(64)

4 1 Utbildningsnämnd 1.1 Inledning Danderyds skolor, förskolor och gymnasieskolor har en verksamhet av hög kvalitet. Inför skolinspektionens regelbundna tillsyn av Danderyd gjorde skolinspektionen bedömningen att ingen enskild skola behövde få tillsyn utan det blev enbart tillsyn på huvudmannanivå. Att grundsärskolorna och gymnasiesärskolan fick egen tillsyn berodde på en satsning på dessa skolformer över hela landet. Skolinspektionens beslut var för alla delar utom gymnasiesärskolan på Danderyds gymnasium utan anmärkning. Beslutet för vuxenutbildningen har i skrivande stund inte kommit in. Meritvärdena för elever i årskurs 9 låg över det modellberäknade värdet som tas fram för att kunna jämföra kommuner med hänsyn till förutsättningarna. För alla ingående parametrar i Öppna Jämförelser för grundskola ligger resultaten för Danderyds skolor bland de allra högsta. Från förvaltningens sida har fokus legat på att ge förutsättningar för alla elever att nå goda resultat. En fortsatt satsning på Specialpedagogiskt centrum (Spec Danderyd) ska ge pedagogerna det stöd och den handledning som behövs på skolorna för att ge varje elev förutsättningar för att nå goda resultat. En framgångsfaktor är att elevens utveckling kan fortsätta utan avbrott vid övergångar mellan skolformer. Den satsning som startades under hösten 2016 på att skapa nätverk mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola har just inriktningen - vad är vi i Danderyd överens om att barnet/eleven har med sig i sin kunskaps- och kompetensryggsäck. Kvalitetsutmärkelsen gick till Enebybergs skolor för satsningen på egna lärarlyft så att alla pedagoger deltar i ett kompetenshöjande utvecklingsprojekt och Elevverket som initierade och genomförde ett kommungemensamt arrangemang. Miljöarbetet på förskolorna haft fokus på giftfri miljö. Förvaltningen har gett stöd till förskolorna med inventering och förskolorna har lämnat handlingsplaner. Många skolor har anslutit sig till Grön Flagg. Antalet platser för nyanlända elever utökades under året med en förberedelseklass på Fribergaskolan och två grupper på språkintroduktion på Danderyds gymnasium. Språkintroduktion har inte tidigare erbjudits i kommunen. Rutiner för placering av nyanlända barn i förskolan fastställdes som ett stöd för förskolornas arbete med att ge nyanlända ett bra mottagande. En stor del av förvaltningens fokus har varit på konsekvenserna av utredningen kring beställar- /utförarorganisationen samt den kommande omorganisationen. Ett skifte av ordförande under pågående mandatperiod och att förvaltningschefen gick i pension under hösten har också tagit tid i anspråk. 1.2 Periodens resultat Driftredovisning (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 76,1 78,4 2,3 Verksamhetens kostnader 903,0 912,3-9,3 Nettokostnader -826,9-833,9-7,0 Avvikelser förklaras under respektive verksamhetsområde. Uteslutande kan dock avvikelser Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 4(64)

5 förklaras av fler eller färre barn/elever än budgeterat Avvikelse mot budget (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola, förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 5(64) Vuxenutbildning Särskola Övrig verksamhet Nämnd och administration Totalt För kommentarer, se avsnitt Avvikelse mot budget under respektive område. 1.3 Viktiga händelser i verksamheten Public Partner fick i uppdrag att utreda kundvalsmodellen. I projektets uppdrag ingick att presentera ett förslag på utvecklingsarbete med lämpliga möjligheter att utveckla en konkurrenskraftig och framgångsrik styrning av verksamhet i egen regi. En särskilt viktig frågeställning att besvara var hur förändringar i hela systemet kan påverka den egna regin och vilka krav de ställer på processen och organisationen. Skolinspektionen genomförde under hösten tillsyn på huvudmannanivå samt på grundsärskolor och gymnasiesärskola i kommunen. Även hos små fristående huvudmän inom skola genomfördes tillsyn. Inga brister konstaterades för huvudmannanivån på de hittills rapporterade tillsynerna. Skolinspektionen genomförde en kvalitetsgranskning av sjukhusskola och besökte då Danderyd och Fribergaskolan som anordnar denna. Inspektionen fann tre utvecklingsområden vid denna inspektion. Riktlinjerna för kommunens hantering av Nyanlända elever och modersmålsundervisning reviderades. En överenskommelse mellan utbildningsnämnden och produktionsutskottet formaliserade ansvarsfördelningen dem emellan, och som en följd av den allt större organisationen kring dessa frågor inrättade produktionskontoret Enheten för flerspråkighet på Kevingeskolan. Uppföljningen av arbetet att tillgängliggöra förskola och skola i Danderyd har tydliggjort att fortsatta insatser behövs inom ramen för SPEC Danderyd, för vilket statsbidrag beviljades även för Placeringstiden utökas för barn vars föräldrar är föräldralediga med ett yngre syskon. Tiden utökas från 24 till 30 timmar per vecka för de barn som är 4 och 5 år (från och med vecka 33 det år de fyller 4 år). Ett nytt system för samverkan för vuxenutbildningen utarbetades inom KCNO (Kunskapscentrum Nordost). Beslut om att införa ett auktorisationsförfarande för leverantörer togs och ska införas under 2017.

6 Utvecklingsarbete samverkan pedagogiska övergångar förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Ett kompetensutvecklingsprogram genomfördes i flera steg på temat Vad bör barnen ha med sig i sin ryggsäck utifrån läroplansuppdraget inför nästa steg i utbildningen. Projektet fortsätter under 2017 och ska mynna ut i fortsatta nätverk där pedagogerna och ledningen får ett nära erfarenhetsutbyte med varandra som gynnar barn och elever. Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem utökades med särskilda avsnitt för verksamheten i förskoleklass och fritidshem. Skolverkets bedömningsmatris för årskurs 1 gällande läsförmåga blev obligatorisk till höstterminen. Läsdiagnosen för årskurs 1 som ingått i läsutvecklingsplanen i Danderyd lyftes därför ut. Nytt miljöprogram för kommunen som gäller från och är indelat i fem fokusområden; frisk luft, friskt vatten, god bebyggd miljö, biologisk mångfald och giftfri miljö. Förvaltningen har deltagit i framtagandet och de övergripande målen har brutits ned i aktiviteter som genomförs på enheterna, tex säkra skolvägar, inventering med tillhörande handlingsplan för att få giftfria förskolor. Förskolan Grindstugan lades ner i juli Elevverket fick tillstånd från Skolinspektionen att även ha årskurs 4-6 from hösten Språkintroduktion startades på Danderyds gymnasium under våren 2016 och har under hösten haft ca 40 elever. 1.4 Mål Inriktningsmål Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform. Budget 2016 Utfall 2016 Vårdnadshavarna har ett brett utbud av platser att välja på i både förskola och pedagogisk omsorg. Det finns olika inriktningar, små och stora förskolor i både fristående och kommunal regi. Det finns även möjlighet att välja plats utanför kommunen. Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grundskola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. Vårdnadshavare har möjlighet att välja skola i kommunen eller utanför, kommunal eller fristående. Skolvalet visar att man vanligtvis väljer den närliggande skolan och att de flesta elever får sin önskade skola till förskoleklass. Problemet är dels att skolorna är fulla och tillmötesgåendet att ta emot så många elever som möjligt medför att det ibland kan bli väldigt trångt. Valet till årskurs 7 är mer problematiskt framförallt för eleverna i Enebyberg som inte har närhet till en 7-9 skola. Det innebär att valfriheten inte fungerar. Till hösten 2017 kommer antalet elever till årskurs 7 att överstiga nuvarande antal platser. Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands. Danderyds kommun deltar i den länsgemensamma gymnasieregionen där alla kommuner i Stockholms län samt Gnesta och Håbo. Eleverna i Danderyd kan på samma villkor som övriga ungdomar i regionen söka till alla gymnasieskolor i regionen. I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Pedagoger och vårdnadshavare är överens om att barnen erbjuds en trygg verksamhet som erbjuder barnen goda förutsättningar för lärande. Arbetet med den pedagogiska tillgängligheten kan förbättras så verksamheten anpassas för alla barn. Pedagogerna kan bli ännu bättre på att ta till vara barnens engagemang och nyfikenhet. I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 6(64)

7 Inriktningsmål stimulerande och trygg miljö. Budget 2016 Utfall 2016 Det är en hög kvalitet i alla grundskolor i Danderyd. Kompetenta och engagerade pedagoger tillsammans med studiemotiverade elever ger förutsättningarna för goda resultat för alla. Målsättningen är därför högt ställd. Arbetet med den pedagogiska tillgängligheten och att få alla elever delaktiga i sitt lärande är förbättringsområden. En risk är att förlora bra skolledare och pedagoger till andra kommuner eftersom det idag är hög konkurrens vid rekryteringar. Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Resultat på nationella prov ligger högt jämförelsevis med landet i stort. Även det genomsnittliga meritvärden för elever i årskurs 9 är på en mycket hög nivå. För att nå högre måste skolorna arbeta för att höja lägstanivån, dvs höja motivationen hos de elever som inte använder sin fulla kapacitet, arbeta mot strukturella skillnader i betyg mellan pojkar och flickor samt förbättra kartläggningen av elever i behov av stöd. I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Gymnasieskolorna i Danderyd erbjuder utbildning av bra kvalitet. Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Gymnasieskolorna i Danderyds kommun når tillsammans goda resultat, både andel gymnasieexamen och genomsnittligt betygsmedelvärde. Eleverna som är folkbokförda i Danderyd oavsett var de går sin utbildning ligger i topp i Sverige. De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med verksamheten på skolan. Danderyds elevernas nöjdhet överensstämmer i stort sätt med hela länet. Resultaten är också i nivå med jämförda kommuner. I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Av det begränsade underlaget för bedömning kan det vara vanskligt att uttala att målet är helt uppfyllt. Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande arbetsliv. Utbildningen i Danderyds gymnasier är av hög kvalitet. Endast ett av programmen är yrkesförberedande. Eleverna ges på alla program möjlighet att få behörighet till vidare studier på universitet/högskola. Andelen elever som studerar eller arbetar efter gymnasiestudierna är högre än för Sverige som helhet. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Kostnadseffektiviteten följs upp av många nyckeltal för ekonomi, prestationer och kvalitet/resultat. I många avseenden når verksamheterna mycket goda resultat samt att kostnaderna många gånger är låga i jämförelse i Stockholms län. Det finns dock delar som beskrivs i delårsbokslutet där måluppfyllelsen kan förbättras. Förvaltningen ser tendenser på kostnadsökning inom gymnasieskolan och även inom grundskola. Den sammantagna bedömningen blir därför att målet inte uppfylls i samtliga delar Danderyd främjar en hållbar resursanvändning. Skolor och förskolor ger elever och barn utbildning i hållbar miljö enligt kraven i läroplanen. De punkter som avser Utbildningsnämnden i det nya miljöprogrammet är relevanta och på väg att genomföras. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 7(64)

8 Inriktningsmål Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster. Budget 2016 Utfall 2016 De kommunala skolorna och förskolorna väljer varor utifrån de upphandlingar som kommunen genomfört. Förvaltningen har inte genomfört den årliga enkäten till alla skolor i avvaktan på det nya miljöprogrammet. Beskrivning av nivåerna av måluppfyllelse: målet är uppfyllt (grönt), målet är delvis uppfyllt (gult) samt målet är ej uppfyllt (rött). Starka och svaga sidor per verksamhet Under respektive verksamhetsområde framgår styrkor och de förbättringsområden som är angelägna. Se även nämndens budgetförstag för Utmaningar inför framtiden Samtliga verksamheter Den nya ledningsorganisationen innebär en sammanslagning av utbildnings- och kulturkontoret med produktionskontoret med gemensam chef. Arbetet med att fastställa kontorets organisation görs under våren. Förvaltningens främsta fokus i omorganisationen är att bevaka och främja beställarrollen i den nya organisationen Översyn av Utbildningsnämndens uppdrag med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om beställarrollen. Varje beställarnämnd ska definiera önskat marknadsutbud, bedöma och vårda konkurrensneutraliteten, ha transparens vid resurstilldelning, definiera kvalitetskrav, sträva efter att åstadkomma kommungemensamma (för samtliga utförare) standarder, processer och IT-stöd samt säkerställa att medborgarna får tillräcklig information Befolkningsökning i Danderyd bevaka utvecklingen för att säkerställa ett tillräckligt antal platser på förskola och skola. Utmaningen ligger främst i den osäkerhet om hur mycket som ska byggas. Processer för samverkan mellan förvaltningar om befintliga och behov av utökning av lokalresurser måste formaliseras och tydliggöras Vuxenutbildningen omorganiseras från upphandling till auktorisation under våren. Det gemensamma centrat inom KCNO (Kunskapscentrum Nordost) får en resursförstärkning under våren för att genomföra organisationsändringen. Det behövs resurser för fortsatt analys och uppföljning av både ekonomi, administration och undervisning avseende modersmålsundervisning, studiehandledning samt mottagandet av nyanlända. Systemadministrationen behöver utvecklas. En aktuell undersökning som IT-avdelningen har genomfört visar på dubbelarbete och ineffektiva processer. IT-stöd i beslutsprocess och skoladministration behöver utökas och samordnas för att nå högre effektivitet. Fortsätta arbetet att skapa nätverk i kommundelarna för pedagogiska övergångar mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola som underlättar och stärker barn och elevers lärande. Tillgängligheten för alla barn och elever oavsett individuella förutsättningar behöver en fortsatt utveckling. Bland annat behöver kunskapen höjas om kompensatoriska hjälpmedel och strategier för en pedagogisk tillgänglighet. Däri ligger även barns och elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande. Särskilt för förskolan Öka andelen legitimerade förskollärare genom utbildningsinsatser. Förskolechefer ska vara aktiva och engagerade pedagogiska ledare. Ge pedagogerna förutsättningar för planering, analys och uppföljning av förskolans Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 8(64)

9 pedagogiska verksamhet genom fler planeringsdagar. Genomföra tillsynen över förskolor och pedagogisk omsorg i enlighet med Skollagen Särskilt för grundskolan Se över befintliga metoder för screening av elevers läsförmåga samt stärka skolornas arbete med att ta fram åtgärder eller handlingsprogram. Ge alla elever i Danderyds skolor samma förutsättningar för lärande genom att få tillgång till webbaserade hjälpmedel som inlästa läromedel, rättstavning etc Följa upp att skolorna har implementerat de nya läroplansdelarna för förskoleklass och fritidshem Öka andelen högskoleutbildad personal på fritidshem (grundlärare mot fritidshem) Antalet elever till årskurs 7 kommer att vara högre än tidigare under hösten 2017 och ett antal år framöver. Valfriheten kan komma att försämras i takt med att antalet elever i åldersgruppen ökar. Särskilt för gymnasieskolan Bevaka utbudet i länet med anledning av den kommande ökningen av antalet elever. Framförallt för elever från Danderyd. Följa upp de ungdomar mellan år som inte har plats på gymnasium eller är i arbete samt skapa rutiner för att identifiera gymnasieelever folkbokförda i Danderyd med hög frånvaro. Språkintroduktionen utvärdering av organisation och elevresultat. Följa upp avhopp och genomströmning i gymnasieskolan. 1.6 Prestationer och nyckeltal Nyckeltal för samtliga verksamheter redovisas under respektive verksamhetsområde samt i bilaga. 1.7 Uppdrag 1.8 Intern kontroll Uppföljning av intern kontroll 2016 sker i bilaga till årsredovisningen. 1.9 Övrigt Kontroll av fakturor Förvaltningen har kontrollerat samtliga fakturor under 2016 som avser representation, personalutbildning (såväl förvaltningens egen som de som förvaltningen anordnar för personal i förskolor och skolor), sammanträdeskostnader och resekostnader. På samtliga fakturor framgår deltagare och syfte. Momsredovisningen bedöms vara korrekt liksom konteringen Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsberättelse 2016 nyckeltal - bilaga 1 Bilaga 2: Uppföljning internkontroll bilaga 2 Bilaga 3: Uppföljning intern kontroll 2016 bilaga - bilaga 3 Bilaga 4: Intern kontrollplan bilaga 4 Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 9(64)

10 2 Nämnd och administration 2.1 Periodens resultat Driftredovisning (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader 10,1 9,5 0,6 Nettokostnader -10,1-9,5 0, Avvikelse mot budget (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Administration och nämnd Totalt Detta verksamhetsområde har kostnader för utbildningsnämnden, utbildnings- och kulturkontoret och paviljongkostnader vid förskolor och skolor. Kostnaderna för utbildningsnämnden 0,2 mnkr lägre än budgetterat. Kostnaderna för paviljonger vid förskolor och skolor 0,4 mnkr lägre än budgeterat. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten Under våren har modellen för kundval i Danderyds kommun utretts. Förvaltningen har deltagit i arbetet som har resulterat i att fullmäktige i juni beslutat att komplettera modellen och givit kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa ett antal förslag för att förtydliga beställaruppdraget. Förvaltningen deltog i ett antal utvecklingsprojekt med olika samarbetspartners t.ex. DUA - ett samarbete med socialkontoret, arbetsförmedlingen och kommunikationsavdelningen i syfte att få fler ungdomar mellan år i sysselsättning, förändring av upphandlingsmodell till auktorisationsförfarande för vuxenutbildning, jämförelsetjänst för förskola och skola, omarbetning av metod för Våga Visa Förvaltningen har deltagit i ett flertal förvaltningsövergripande projekt såsom målstyrning, klimat- och miljöstrategier, lokalförsörjning, skoladministrativt IT-stöd, lönestrategier, modell för projektportfölj, utveckling av Mörby centrum. Ordförande i Utbildningsnämnden avgick i juni och vice ordförande tog över ansvaret tills en ny ordförande kunde utses. Personalförändringar på kontoret under året är dels förvaltningschef som avgick med pension from 1/11 varpå skolexperten utsågs till tf förvaltningschef tills ny organisation utretts och beslutats, dels ny nämndsekreterare och vakans av systemadministratör/förvaltare. 2.3 Mål Inga mål finns inom denna verksamhet. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 10(64)

11 2.4 Utmaningar inför framtiden Analys av omvärld och den egna verksamheten Sammanslagningen av utbildnings- och kulturkontoret med produktionskontoret kommer att ta en del av kontorets resurser i anspråk. Det nya kontoret får en gemensam chef och arbetet med att fastställa kontorets organisation ska göras under våren En genomlysning av förvaltningens arbetsuppgifter och ansvar tillsammans med personalens kompetens ska genomföras för att tillsammans med övriga förvaltningar för att hitta en optimal organisation. Förvaltningens främsta fokus i omorganisationen är att bevaka och främja beställarrollen i den nya organisationen Översyn av Utbildningsnämndens uppdrag med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om beställarrollen blir en del av den nya ledningens uppgift. Nämnden ska definiera önskat marknadsutbud, bedöma och vårda konkurrensneutraliteten, ha transparens vid resurstilldelning, definiera kvalitetskrav, sträva efter att åstadkomma kommungemensamma (för samtliga utförare) standarder, processer och IT-stöd samt säkerställa att medborgarna får tillräcklig information Systemadministrationen behöver utvecklas. En aktuell undersökning som IT-avdelningen har genomfört visar på dubbelarbete och ineffektiva processer samtidigt som verksamheterna behöver effektiva processer och en lättarbetad administration. IT-stöd i beslutsprocess och skoladministration behöver utökas och samordnas för att nå högre effektivitet. 3 Förskola och pedagogisk omsorg 3.1 Periodens resultat Driftredovisning (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 40,8 40,1-0,7 Verksamhetens kostnader 225,7 226,4-0,7 Nettokostnader -184,9-186,3-1, Avvikelse mot budget (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Förskola och pedagogisk omsorg Totalt Huvudsakliga förklaringen till avvikelsen: Antalet inskrivna barn var i huvudsak med budgeterat, jämfört med budgeterade. En mindre avvikelse, -0,1 miljoner kronor, beror på något fler barn inskrivna på heltid jämfört med det lägre tidsintervallet, timmar per vecka. Statsbidrag för maxtaxan ska kompensera för lägre avgifter i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Föräldraavgifterna höjdes något i mars 2016, ökningen motsvarar den högsta höjningen i enlighet med förordningen om statsbidrag för maxtaxa. När alla avvikelser i föräldraavgifter och statsbidrag för maxtaxa räknas samman blir det redovisade underskottet 1,3 miljoner kronor. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 11(64)

12 I årsskiftet 2016/17 fick två familjer vårdnadsbidrag. Inga nya tillkommer efter beslut i Riksdagen. Jämfört med budgeterade 12 st så blev överskottet 0,3 miljoner kronor. Ett mindre överskott i insatser för särskilt stöd. Kostnaderna för det individinriktade stödet till barn i förskola var något högre och modersmålsstöd i förskola och psykologkostnader var något lägre än budgeterat. 3.2 Viktiga händelser i verksamheten Workshops om övergångar mellan förskola- förskoleklass- fritidshem och skola Grindstugans förskola avvecklades i juni pedagoger i förskolan avslutade en 7,5 poängskurs i flerspråkighet Förvaltningen tog fram ett nytt stödmaterial som pedagogerna ska använda vid kartläggning och handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd De flesta förskolor har erhållit en inventering om Giftfri förskola och därefter upprättat en handlingsplan Nämnden fastställde "Rutiner vid placering av nyanlända barn i förskolan" Placeringstiden utökades för 4- och 5-åriga barn vars föräldrar är föräldralediga med ett yngre syskon från 24 till 30 timmar per vecka. 3.3 Mål Inriktningsmål: Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform. I kommunen fanns 37 förskolor (36 från juli) varav två även hade "deltidsförskola", nio pedagogisk omsorg (familjedaghem) och tre öppna förskolor. Förskolorna varierar i storlek, inriktning och drivs av olika huvudmän. Fördelningen mellan barn inskrivna i kommunala och fristående verksamhet är ungefär hälften/hälften. Omkring 50 barn gick i förskola utanför kommunen vilket är jämförbart med föregående år. Runt 200 barn från andra kommuner gick i förskola i Danderyd vilket är en ökning mot förra året. Det fanns överskott på platser i förskolor i alla kommundelar förutom i västra Danderyd. Flest lediga platser fanns i Djursholm. Pysslingen stängde Grindstugans förskola i Djursholm i juli Se tabell nedan. I brukarenkäten 2016 svarade 80 % av vårdnadshavarna att det finns tillräckligt stor valfrihet och mångfald i barnomsorgen i Danderyd. Resultatet har förbättrats under flera år. 98 % anger att deras barn går i den förskola de önskar vilket är samma resultat jämfört med tidigare år. Omsorg på kvällar, nätter och helger Sedan införandet av omsorg på kvällar, nätter och helger 2013 har antalet ansökningar ökat för varje år. Under året har 13 barn omfattats av omsorgen. Förvaltningen gör en noggrann prövning av omsorgsbehovet i varje enskilt fall. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Årlig till vårdnadshavare: Mitt barn går på den förskola som jag vill 98% 98% 95% 98% 98% Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 12(64)

13 Platstillgång i förskolor och pedagogisk omsorg 31 december 2016 Kommundel Antal platser 31 december 2016 med avdrag för stängda avdelningar (motsvarande uppgiftför 2015) Antal inskrivna 31 december 2016 (motsvarande uppgift för 2015) Differens västra Danderyd 545 (535) 479 (498) + 66 Stocksund 509 (512) 401 (432) Djursholm 594 (655) 540 (554) + 54 Enebyberg 395 (414) 366 (357) + 29 Summa (2 116) (1 841) Inriktningsmål: I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Måluppfyllelsen mäts utifrån nämndens resultatmål som redovisats i alla förskolors och pedagogisk omsorgs kvalitetsdokument samt de kvalitetsdialoger och förskolechefsmöten som förvaltningen genomfört under läsåret. Alla pedagoger i förskolan har gjort en självvärdering om hur de lever upp till läroplansmålen (görs årligen). Vårdnadshavarna har kommit till tals genom den årliga brukarenkäten. Våga Visa observationsrapporter har gjorts på fem förskolor. Pedagogerna och vårdnadshavarna anser att barnen är trygga och har en bra arbetsmiljö på förskolan och i pedagogisk omsorg. De flesta barn ges goda förutsättningar att stimuleras och utvecklas. Genom att pedagogerna reflekterar, dokumenterar och analyserar sin verksamhet så har de identifierat att barnen behöver få större inflytande över sin vardag. Pedagogerna behöver öka sina kunskaper om barns utforskande så att deras erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten. Pedagogerna behöver strategier som säkerställer alla barns kunskapsutveckling och att de ger barnen olika utmaningar utifrån deras skilda behov. För att nå ännu bättre resultat är det viktigt att barnen upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull så deras självförtroende stärks. Det systematiska arbetet med normkritiskt förhållningssätt och kartläggning av pedagogisk tillgänglighet finns inte i tillräckligt stor omfattning på alla enheter men det är en förbättring jämfört med tidigare Pedagogerna har hög kompetens Målet är ej uppfyllt Av 36 förskolor uppnår tolv målet med 50 % legitimerade förskollärare av dem är sex fristående och sex kommunala. 15 förskolor har mellan 25 % och 48 % legitimerade förskollärare, Sju kommunala och åtta fristående. Nio förskolor har 24 % eller lägre vilket är alldeles för lågt (alla avdelningar har inte förskollärare), av dem är åtta fristående och en kommunal. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 13(64)

14 14 barnskötare studerar till förskollärare, sju från fristående förskolor och sju från kommunala förskolor. Fem barnskötare har blivit legitimerade förskollärare under året. Nämnden bidrar med vikarieersättning till enheten motsvarande 20 % av en heltidstjänst. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel förskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 33% 33% 50% 50% 50% Den statistik för 2016 som redovisa bygger på kommunens egen insamling. SCB begär in statistiken i oktober 2016 och den redovisas först i mars De kommunala förskolorna har 37 % legitimerade förskollärare och de fristående förskolorna har endast 23 %. Det behöver bli mer attraktivt att vara förskollärare i Danderyds kommun då konkurrensen om förskollärare är stor i länet. Lönestrategiska insatser måste till för att värna om befintlig arbetskraft och kunna nyanställa de bästa pedagogerna. Förskolorna behöver engagerade förskolechefer som leder det pedagogiska arbetet. Förskollärarna måste ges förutsättningar att kunna leva upp till kraven i läroplanen, tex tid för reflektion och kompetensutveckling Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Målet är delvis uppfyllt 98 % av pedagogerna i förskolan instämmer i påståendet Jag arbetar med att utveckla barnens förståelse för matematik, vilket är en försämring med en procentenhet sedan förra året. Förskolorna behöver säkerställa att barnen möts av pedagoger som tar tillvara alla vardagssituationer för att stimulera till matematiskt tänkande och ta tillvara på alla barns intresse för matematik och ge dem nya utmaningar. I kvalitetsdokumenten uppger flera förskolor att de haft lite lägre tonvikt på matematik under året och ser att de behöver fokusera mer på matematiken under kommande läsår. Några har pedagoger som särskilt kommer utveckla matematiken. De behöver även dokumentera arbetet med matematiken och synliggöra det de gör och analysera hur de kan utveckla arbetet. Brukarenkäten till vårdnadshavarna visar att 93 % i pedagogisk omsorg och 86 % i förskolan instämmer i påståendet Verksamheten arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för matematik. Resultaten varierar på förskolorna mellan 64 % och 100 %. Resultatet har tidigare ökat under flera år men sjönk i år med 2 procentenheter i pedagogisk omsorg och 1 procentenhet i förskolan Samtliga Pedagogisk omsorg Förskola Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 14(64)

15 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Målet är delvis uppfyllt 91 % av vårdnadshavarna i förskolan och 100 % av vårdnadshavarna i pedagogisk omsorg instämmer i påståendet Verksamheten arbetar med att utveckla mitt barns språk. Det finns en stor variation mellan 74 % och 100 % som instämmer i påståendet i förskolan. Det kan även vara skillnader mellan olika avdelningar på samma förskola Samtliga Pedagogisk omsorg Förskola Alla pedagoger i förskolan anser att de arbetar med att stimulera barnens språk- och kommunikationsutveckling. Trots det så upptäcks det i den kartläggning som görs i förskoleklassen om barnens fonologiska medvetenhet att många barn får under förväntat resultat. När förskoleklasspersonal stöttat de barn som behöver stöd så förbättras deras resultat markant. Pedagogerna i förskolan behöver bli mer medvetna om språklig sårbarhet och vikten av tidiga insatser. Förvaltningen har ansökt om och fått statligt stöd (SIS medel) från SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) för att starta ett "språkotek" som ska medvetandegöra och stötta pedagogerna från Det förskolans pedagoger behöver säkerställa är att alla barn har en språkförståelse och att de sätter in särskilda insatser tidigt för de barn som behöver särskild stimulans. Pedagogerna har lyft fram att de behöver utveckla sitt arbete med barn med annat modersmål än svenska. Flera förskolor har tagit emot nyanlända barn. Förvaltningen har tagit fram rutiner för nyanlända. SPEC Danderyd (Specialpedagogiskt centrum) kommer stötta förskolorna i arbetet med nyanlända barn Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Målet är delvis uppfyllt 79 % av pedagogerna i förskolan uppger i självvärderingen Jag dokumenterar, reflekterar och utvärderar tillsammans med barnen. Fler pedagoger behöver ändra sitt arbetsätt så barnen involveras i dokumentation och utvärderingar så de blir mer delaktiga och kan berätta och visa för sina vårdnadshavare vad de lärt sig och hur de resonerar. 91 % av pedagogerna i förskolan uppger i självvärderingen Vi använder dokumentation för att utveckla verksamheten. Det har skett en ökning från förra året på 3 procentenheter. Den pedagogiska dokumentationen är grunden till det systematiska kvalitetsarbetet. Många av Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 15(64)

16 förskolorna kommer fokusera på att utveckla den pedagogiska dokumentationen. De har identifierat att de behöver mer tid för reflektion för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Alla förskolor och pedagogisk omsorg använder någon form av digitala hjälpmedel som underlättar dokumenterandet och kommunikationen med föräldrarna. Flera har någon form av digital lärportal som de använder för pedagogernas dokumentation och i kommunikationen med föräldrarna. Alla kommunala förskolorna kommer använda sig av Förskoleappen från 2017 som ersätter SchoolSoft. I brukarenkäten svarar 90 % av föräldrarna på förskolan och 100 % i pedagogisk omsorg Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas. Dokumentationen på förskolan har utvecklats under flera år men den är fortfarande mer beskrivande än analyserande. I självvärderingen uppger 98 % av personalen på förskolan att de ser till att föräldrarna får tydlig information om hur deras barn utvecklas. Alla förskolor och pedagogisk omsorg har utvecklingssamtal med föräldrarna och i stort sett all personal uppger att de ger föräldrar möjlighet att vara med och diskutera hur deras barn stöds på bästa sätt. Pedagogernas självvärdering Jag dokumenterar, reflekterar och utvärderar tillsammans med barnen Vi använder dokumentation för att utveckla verksamheten Vi ser till att föräldrarna får tydlig information om hur deras barn utvecklas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Föräldraenkäten Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas Självvärderingen som pedagogerna gör startade Barnen känner sig trygga i verksamheten Målet är uppfyllt 100 % av vårdnadshavarna i pedagogisk omsorg och 98 % i förskolan uppger i kundenkäten Mitt barn är tryggt på förskolan/familjedaghemmet. Resultatet är stabilt sedan många år. Både förskolor och pedagogisk omsorg betonar sitt värdegrundsarbete som något ständigt pågående. Många arbetar med olika projekt/metoder för att få barnen att känna empati till exempel hur man är en bra kompis och hur man säger "Stopp, det vill jag inte". Medvetenheten är stor om vikten av tydliga regler och rutiner så att barnen ska känner igen sig och veta vad som ska ske och hur de kan vara med och påverka. Enheterna arbetar aktivt för att barnen ska känna sig trygga i verksamheten då det är grunden för allt lärande. Förskolorna arbetar med att förankra och uppdatera sina planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet ges allt större plats. I pedagogisk omsorg Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 16(64)

17 behöver vissa enheter utveckla sina planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Brukarenkät - Mitt barn känner sig trygg (förskola) Brukarenkät - Mitt barn känner sig trygg (pedagogisk omsorg) 98% 98% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Förskolan och pedagogisk omsorg i Danderyd använder digitala lärverktyg för att stimulera barnens utveckling Målet är delvis uppfyllt De flesta förskolor och pedagogisk omsorg använder datorn eller lärplattan för att söka kunskap, dokumentera eller kommunicera med föräldrarna. Flera är på gång att skaffa en digital plattform som tex Förskoleappen. Många arbetar med att ta fram en IKT-strategi. Det finns en osäkerhet i vad man ska använda lärplattan till och kompetensen att använda lärplattan är ojämn. Många förskolor uppger att pedagogerna behöver kompetensutbildning för att kunna använda lärplattan på ett naturligt sätt. Flera förskolor uppger att de har problem med uppkoppling till internet och problem att skriva ut dokument. Dessa problem behöver lösas så det inte blir ett hinder. SPEC Danderyd har haft flera utbildningar i hur man använder lärplattan som ett pedagogiskt hjälpmedel. De förskolor som har haft eller har pågående projekt för att öka kompetens och medvetenheten hos pedagogerna om digitala lärverktyg har lyckats väl och har delat med sig av sina erfarenheter till övriga förskolor som varit intresserade Arbetsklimatet i Danderyds förskolor gynnar barnets utveckling och lärande Målet är uppfyllt 99 % av pedagogerna uppger i självvärderingen att det är god stämning i barngruppen. 100 % av vårdnadshavarna i pedagogisk omsorg och 93 % i förskolan uppger i brukarenkäten Mitt barn har en god arbetsmiljö. Det är en ökning på 2 procentenheter i pedagogisk omsorg och 9 procentenheter i förskolan. Tidigare år var frågeställningen, Det är arbetsro i barngruppen. Svaren från vårdnadshavare som svarat vet ej har nu ersatts med att de instämmer. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 17(64)

18 Både i förskolan och pedagogisk omsorg lyfter pedagogerna fram att de delar upp barnen i smågrupper så alla barn kommer till tals och att arbetet kan anpassas efter barnens intressen och nivå. Andel vårdnadshavare som instämmer eller instämmer helt på frågan Mitt barn har en god arbetsmiljö: Samtliga Pedagogisk omsorg Förskola Förskolan och pedagogisk omsorg i Danderyd stimulerar och utmanar barnens förståelse för naturvetenskap och teknik Målet är uppfyllt Resultatmål 2016; 80 % av pedagogerna i förskolan instämmer i Jag utmanar och stimulerar barnens förståelse för naturvetenskap och jag utmanar och stimulerar barnen i att utforska hur enkel teknik fungerar. Målet är uppnått. Det finns en stor variation mellan 50 % och 100 % som instämmer i påståendet. Förskolorna har redovisat i sina kvalitetsdokument hur de kommer arbeta för att öka andelen pedagoger som medvetet arbetar tillsammans med barnen för att lära sig mer om både naturvetenskap och teknik (medforskande pedagoger). Det är viktigt att pedagogerna utvärderar om det som görs är tillräckligt och ser om det kan utvecklas ytterligare. Resultatmålen kan höjas inför kommande år. Självvärdering förskola Naturvetenskap Teknik Resultatmål 2016; 80 % av vårdnadshavarna instämmer i Verksamheten arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för naturvetenskap och teknik. År 2014 och 2015 gällde påståendet enbart naturvetenskap Samtliga Pedagogisk omsorg Förskola Målet är uppnått. Resultatet har sjunkit sedan föregående år med 6 procentenheter i pedagogisk omsorg och 5 procentenheter i förskolan, det kan bero på att frågeställningen även avsåg teknik i år och det har inte verksamheterna synliggjort tillräckligt. Resultatmålet kan höjas inför kommande år. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 18(64)

19 Förskolorna i Danderyd är aktiva inom lärarutbildningen Målet är ej uppfyllt Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel förskolor i kommunen som tar emot VFUstudenter. 40% 58% 75% 50% 50% Arbetet med att få fler studenter som vill göra sin VFU i Danderyd är på god väg att införlivas. Problemet är att det är få studenter som väljer att förlägga sin VFU i Danderyd. Det är 21 förskolor som fått ta emot studenter under året. Under vårterminen var det enbart 12 förskolor. Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Kostnaden 2015 per inskrivet barn i förskola och pedagogisk omsorg är lägre än genomsnittet i Stockholms län. Personaltätheten är något högre än i länet. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola är lägre än uppsatt mål men i stort sett jämförbar i länet. Det är dock skillnad mellan kommunala förskolor (37 % med förskollärarexamen) jämfört med 23 % för de fristående. Föräldrarna är till stora delar nöjda med verksamheten och valfriheten är hög bland annat till följd av att det finns lediga förskoleplatser i alla kommundelar. Verksamheten får höga betyg i SCB:s medborgarundersökning. Förskolornas och pedagogisk omsorgs inre arbete kan förbättras inom några områden Kostnaden för ett barn i kommunal regi (i förskola) tillhör kommungruppens lägsta. Målet är delvis uppfyllt Kostnaden för ett inskrivet Danderydsbarn i förskola (kommunal och fristående) 2015 var kr, genomsnittet i Stockholms län var kronor. Även kostnaden för ett inskrivet Danderyds-barn i pedagogisk omsorg 2015 hade lägre kostnad, kr jämfört med kr i Stockholms län. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 19(64)

20 3.3.4 Barn i behov av särskilt stöd i förskola och pedagogisk omsorg Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få det utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Det ska ske genom att verksamheten anpassar lärmiljön för alla barn. Se SPEC Danderyd under Grundskola. Ambitionen att starta en språkförskoleavdelning på Nora herrgård med stöd från landstinget har inte realiserats. Det har resulterat i en begränsad försöksverksamhet och kommunen köpte logopedstöd från talkliniken på Danderyds sjukhus. Från hösten 2016 upphörde det samarbetet. De barn som haft behov har sökt sig till Täby. Tilläggsbeloppet söks som regel för ett läsår. Förskolorna använder oftast tilläggsbeloppet till att öka personaltätheten så att barnen kan delas upp i mindre grupper där de ges möjlighet att få extra stöd delar av dagen. Många förskolor arbetar med bildstöd som är bra för alla barn men en förutsättning för vissa barn. Inför övergången från förskolan till skolan initierar förskolan ett överlämningssamtal med skolan tillsammans med föräldrarna för att ge barnet en så bra start som möjligt i skolan. Nedan redovisas antal barn som har beviljats tilläggsbelopp av förvaltningen. Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Barn med individuella stödresurser i kommunala förskolor Barn med individuella stödresurser i fristående förskolor och pedagogisk omsorg Externt placerade förskolebarn Summa Resultat av tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg 2016 Tillsynsenkät till förskolor i oktober 2016 Alla förskolor 100 %: o följer kommunens regler för peng och avgifter o är medvetna om skyldigheten att ha en ramtid på 50 timmar/vecka o tar inte in avgifter från föräldrarna o har en plan för att förebygga diskriminering och kränkningar, främjar likabehandling och som används aktivt av personalen o begär alltid utdrag ur belastningsregistret för nyanställd personal o använder sig av pedagogisk dokumentation o har rutiner/dokumentation/handlingsplaner för, sekretess och anmälningsplikt, krissituationer, klagomålshantering, olycksfall och tillbud, brand, o har ett systematiskt kvalitetsarbete o vet hur man ansöker om handledning eller tilläggsbelopp 72 % har tillagningskök 87,5 % har personal med annat modersmål än svenska (37 olika språk) Tillsyn av pedagogisk omsorg, besökt och fått svar på följande frågor november 2016 Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 20(64)

21 Alla följer kommunens regler för peng och avgifter Alla är medvetna om skyldigheten att ha öppet alla vardagar Ingen tar in egna avgifter från föräldrarna (gäller ej föräldrar som inte är folkbokförda i kommunen) Alla begär alltid utdrag ur belastningsregistret om de har anställd personal Alla har ett systematiskt kvalitetsarbete men det kan utvecklas Alla dokumenterar sin verksamhet De flesta har en plan för att förebygga diskriminering och kränkningar, främjar likabehandling men det behöver utvecklas De flesta har rutiner/dokumentation/handlingsplaner för, sekretess och anmälningsplikt, krissituationer, klagomålshantering, olycksfall och tillbud, brand men de behöver uppdateras 80 % vet hur man ansöker om handledning eller tilläggsbelopp Förvaltningen har erbjudit en gemensam dag för erfarenhetsutbyte om dokumentation och genomgång av vilka planer som ska finnas och hur de kan se ut. Uppföljning kommer ske under våren 2017 när alla ska ha lämnat in samtliga planer Genomförda Våga Visa-undersökningar 2016 Solvändans förskola, Vitsippans förskola, Äventyrets förskola, Rosenvägens förskola och Norra Åsgårds förskola har observerats under året. Varje förskola besöktes av två observatörer under tre dagar. Under dessa dagar genomfördes intervjuer med förskolechef och pedagoger. Observatörerna observerade flera av förskolans aktiviteter såsom arbetspass, rutinsituationer, samlingar och utevistelse. Solvändans starka sidor enligt observatörerna Pedagogernas förhållningssätt till barnen skapar trygghet och bidrar till det goda arbetsklimat som råder i förskolan. Den tilltalande och mångfaldiga inomhusmiljön inbjuder till ett lustfyllt lärande. Montessoripedagogikens metoder och pedagogernas arbetssätt bidrar till att barnen både ges och tar stort ansvar för sin vardag. Förskolans har engagerade och ansvarstagande pedagoger med vilja att vidareutveckla det pedagogiska arbetet. Solvändans förbättringsområden enligt observatörerna Den pedagogiska dokumentationen behöver utvecklas för att synliggöra barns lärprocesser. Arbetet med modern teknik kan ytterligare utvecklas för att användas som ett pedagogiskt verktyg för barns reflektioner över sitt lärande, deras sökande efter ny kunskap och till kommunikation. Förskolans utemiljö behöver kompletteras med exempelvis varierade lekredskap och lekmaterial som stimulerar barnen till ett mer lustfyllt lärande. Utformning av förskolans observationsunderlag bör omformuleras till att på ett tydligare sätt fokusera på barnens styrkor och kompetenser. Förskolechefens och pedagogernas ansvar, ledarskap och delaktighet i förskolans utvecklingsarbete behöver utvecklas. Vitsippans starka sidor enligt observatörerna Det finns ett respektfullt förhållningssätt mellan alla på förskolan. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 21(64)

22 Värdegrundsarbetet är förankrat hos alla pedagogerna. Verksamheten präglas av omsorg och pedagogernas förhållningssätt skapar harmoni i barngrupperna. Språkutvecklande arbetssätt som stödjer barnens språk finns i riklig omfattning på förskolan. Arbetssätt som utvecklar det matematiska tänkandet genomsyrar förskolan. Barn ges möjligheter ta ansvar för det egna lärandet i praktiska aktiviteter och till en viss del i förskolans veckoplanering. Förskolechef tar till stora delar ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vitsippans förbättringsområden enligt observatörerna En likabehandlingsplan behöver tas fram och implementeras. Utveckla metoder för dokumentation av barnets lärande. Lärandemiljön både inomhus och utomhus behöver utvecklas för att utmana och stimulera barnens lärande. Dokumentation av barns läroprocesser behöver synliggöras så att barnet kan följa sitt eget lärande och utveckling. Öka barns inflytande i verksamheten genom att låta dem få ta större ansvar vid tex. samlingar och måltider. Ett gemensamt måldokument för förskolan behövs. Äventyrets starka sidor enligt observatörerna Pedagogernas engagemang och deras tillit till varandra. Pedagogernas kunskap om och engagemang för utepedagogik. Närmiljöns möjligheter till utveckling och lärande. Förskolechefen som närvarande pedagogisk ledare och verksamhetsutvecklare. Äventyrets förbättringsområden enligt observatörerna Ett normkritiskt förhållningssätt bland pedagogerna behövs för att utmana barnens tankar om könsroller och samhällets mångfald. Pedagogerna dokumenterar i viss mån barnens verksamhet på förskolan, men dokumentationen av det individuella barnets lärprocesser behöver utvecklas. Innemiljön kan utvecklas för att bli mer tillgänglig, utmanande, mångsidig och stimulerande. Forum för demokratiska processer behöver skapas för att ge barnen större inflytande över det dagliga lärandet och över planeringen av verksamheten. Rosenvägens starka sidor enligt observatörerna Hela verksamheten präglas i hög grad av ett arbetsklimat som gynnar barnens lärande. Den stressfria miljön skapar trygghet och arbetsro för barnen. Förskolans grundverksamhet med utgångspunkt i läroplanen ger barnen goda möjligheter till ett allsidigt lärande. Pedagogernas demokratiska förhållningssätt där barns tankar och intressen tas tillvara i vardagen. Ett demokratiskt ledarskap, delaktiga pedagoger och gott samarbete. Rosenvägens förbättringsområden enligt observatörerna Lagens grundområden i Likabehandlingsplanen kan ytterligare tydliggöras med konkreta mål och metoder. Barnens tillgång till modern teknik, samt arbetssätt och arbetsformer som möjliggör för barnen att kontinuerligt reflektera över sitt lärande. Gemensam syn bland pedagogerna beträffande barnens möjlighet till ansvar i de dagliga Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 22(64)

23 situationerna och inflytande i pedagogledda aktiviteter. Arbetssätt och arbetsformer som möjliggör för pedagogerna att kontinuerligt reflektera över barnens lärande och att utvärdera verksamheten. Norra Åsgårds starka sidor enligt observatörerna Pedagogerna i förskolan har en förmåga att fånga och fängsla barnen på ett lågmält sätt vilket bidrar till arbetsro. Förhållningssättet mellan barn och pedagoger och pedagoger emellan är respektfullt och vänligt. Pedagogerna är lyhörda och arbetar aktivt med förskolans värdegrund. Förskolans väl fungerande strategier och metoder för barn i behov av särskilt stöd. Förskolans utemiljö ger möjlighet till olika aktiviteter och att de kan anpassas efter behov. Förskolans användning av IKT i den pedagogiska verksamheten. Norra Åsgårds förbättringsområden enligt observatörerna Dokumentationen av barns lärprocesser bör kompletteras med deras reflektioner och tankar. Förskolan fortsatta arbete med att bygga upp en stimulerande miljö inomhus. Förskolechefens roll att som pedagogisk ledare samstämma de systematiska kvalitetsarbetena. Förskolechefens uppgift att delegera pedagogiskt ledarskap. Solvändan, Vitsippan och Äventyrets förskolor har tagit fram varsin handlingsplan som presenterats för nämnden. Rosenvägen och Norra Åsgårds förskolor kommer att presentera sin handlingsplan på nämnden i början av Under överlämningen deltar observatörerna, förskolechefen, ansvariga pedagoger, förvaltningschef och experter från utbildnings- och kulturkontoret samt verksamhetschef kommunal förskola eller ledamot från fristående huvudman. Danderyd skulle behöva fler observatörer från förskolan så vi kan få fler observationer årligen. Det vore önskvärt med att förskolorna observerades vart 3:e år nu kan det gå upp till 5 år mellan observationerna. 3.4 Utmaningar inför framtiden Säkerställa att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver för att utvecklas och får lust till fortsatt lärande, dvs. tillgänglighetsarbetet Öka andelen legitimerade förskollärare Förskolechefer ska vara aktiva och engagerade pedagogiska ledare. Ge pedagogerna förutsättningar för planering, analys och uppföljning av förskolans pedagogiska verksamhet, det behövs fler planeringsdagar Genomföra tillsynen över förskolor och pedagogisk omsorg i enlighet med Skollagen, för det krävs utökade personalresurser Att förskolan utvecklar arbetsformer så att barnens aktiva inflytande över arbetsformer och innehåll i verksamheten gynnas Tydliggöra förskolans jämställdhetsuppdrag utifrån förskolans läroplan Säkerställa att det finns förskoleplatser för alla barn vid nybyggnation 3.5 Prestationer och nyckeltal Förskola Kostnad förskola (kommunal och fristående förskolor), kronor per inskrivet barn Danderyd Stockholms län Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 23(64)

24 Förskola Inskrivna barn per årsarbetare, kommunal förskola Danderyd 5,1 5,2 5,3 Stockholms län 5,4 5,5 5,5 Inskrivna barn per årsarbetare, fristående förskola Danderyd 5,1 4,9 5,1 Stockholms län 5,3 5,4 5,5 Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunal och fristående förskola) Danderyd 32,9 39,8 Stockholms län 31,0 37,8 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal förskola (från och med 2014) Danderyd 37 Stockholms län 30 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, fristående förskola (från och med 2014) Danderyd 23 Stockholms län 24 Kostnad pedagogisk omsorg, kr per inskrivet barn Danderyd Stockholms län Grundskola, förskoleklass och fritidshem 4.1 Periodens resultat Driftredovisning (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 28,4 31,1 2,7 Verksamhetens kostnader 525,7 527,4-1,7 Nettokostnader -497,3-496,3 1,0 Den huvudsakliga förklaringen till avvikelser är I grundskolans årskurs 1-6 var det i genomsnitt 34 färre elever än budgeterat (3 242 jämfört med budgeterade st). De gav överskott på 2,4 miljoner kronor jämfört med budget. I grundskolans årskurs 7-9 var det i genomsnitt 25 fler elever än budgeterat (1 470 jämfört med st). De gav överskott på 2,8 miljoner kronor jämfört med budget. Inom fritidshemmen är det framför allt fler inskrivna bland de äldre barnen, åringar. Budgeten har inte ändrats på många år men successivt väljer alltfler av de äldre barnen att vara kvar på fritidshemmet var det i genomsnitt 728 st jämfört med budgeterade 562, genererade underskott med 1,0 miljoner kronor. Ett större antal elever i fritidshemmen gav också högre avgiftsintäkter än budgeterat, cirka 1,0 mnkr. Vidare var avgiften per barn något högre än budgeterat, vilket också blev högre än budget. Kostnaderna för individuellt stöd i grundskola, förskoleklass och fritidshem var något lägre än budgeterat. Slutligen underskott i kostnaderna för modersmålsundervisning och studiehandledning gav underskott på grund av att allt fler elever ansöker om att få börja. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 24(64)

25 Avvikelse mot budget (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Grundskola, förskoleklass och fritidshem Totalt Viktiga händelser i verksamheten Skolinspektionens tillsyn Under senare delen av hösten 2016 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av Danderyds kommun. Tillsynen för grundskolans del var förlagd till huvudmannen, dvs utbildnings- och kulturkontoret och produktionskontoret, samt grundsärskolorna på Vasaskolan och Kevingeskolan. Besluten kom till kommunen i januari 2017 och där konstaterades att Skolinspektionen inte konstaterat några brister. Öppna jämförelser grundskolan (SKL) I öppna jämförelser för grundskolan hamnar Danderyd på plats elva för läsåret 2015/2016 för det sammanvägda resultatet kommunala och fristående skolor (motsvarande resultatet för läsåret 2014/15 var 27). Måttet är en sammanvägning av flera olika nyckeltal. Danderyds grundskolor levererar resultat på högsta nationella nivå, men enligt SKL s modellberäknade värden bör vi nå högre. 1. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Danderyd har förbättrat sitt resultat till 96 % och är på första plats i rankningen. Enligt modellberäknat värde ska kommunen nå 97 % totalt och 96 % för de kommunala skolorna. 2. Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde Danderyd har höjt det medelvärde som öppna jämförelser använder till 268,3 poäng vilket ger en andraplats (Lidingö är överst med 269,6 poäng). Enligt modellberäknat värde borde skolorna nå 263,2 poäng vilket innebär en ranking för avvikelse på 63 och bland de översta 25 procenten i landet. Flickorna når en högre poäng än pojkarna men skillnaderna har minskat. 3. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%) Danderyd ligger fortsatt kvar på en nivå strax under 100 %. Enligt den officiella statistiken är det färre än fyra elever som inte når behörighet vilket innebär att ett exakt procenttal inte publiceras. Nyanlända elever Antalet platser för nyanlända ungdomar i ålder år dubblerades i och med att Fribergaskolan startade en förberedelseklass. Mörbyskolan har sedan flera år haft en grupp på skolan med möjlighet att ta emot upp till 12 elever. Även Viktor Rydberg samskola stod beredda att ta emot en grupp om behovet fanns. Ett internavtal tecknades med produktionskontoret angående mottagande och undervisning av nyanlända i skolan samt genomförande av modersmålsundervisning och studiehandledning. En utvärdering genomfördes under hösten och där framkom framförallt bristen på systemstöd för att administrera elevers modersmålsundervisning och studiehandledning. Lokaler Under våren avslutades renoveringen av Fribergaskolan. Invigningen hölls på skolgården den 14 mars med inbjudna politiker och tjänstemän. Paviljongen vid Mörbyskolan är kvar och används av SPEC Danderyd och en klass från Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 25(64)

26 Danderyds Montessoriskola. På så sätt frigörs lokaler i Mörbyskolan för att de ska kunna ta emot en extra klass till hösten Utbildnings- och kulturkontoret deltar i arbetet med planeringen av en nybyggd Kevingeskola och renoveringen av Mörbyskolan. Utökat tillstånd för skola i Danderyds kommun Elevverket beviljades tillstånd av Skolinspektionen att utöka sin verksamhet att även omfatta årskurserna 4-6. Utbildningsnämnden ställde sig positiv till utökningen i det remissvar som skickades till Skolinspektionen i samband med ansökan. Tillståndet gäller från och med höstterminen Statliga regelverk I maj tog Riksdagen ett förslag om ändring i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Ändringen innebär ett tillägg där förskoleklassen och fritidshemmet får egna avsnitt med ett tydligare centralt innehåll. Från och med 1 juli 2016 gäller en utökad timplan i matematik. Undervisningstiden har utökats med 105 timmar. Den utökade undervisningstiden gäller för elever som börjar årskurs 4 hösten Den totala undervisningstiden i matematik för de eleverna blir därmed minst timmar. Övergångsbestämmelser finns för elever som börjar årskurs 5 och 6. Riksdagen har beslutat om omfattande riktade statsbidrag till framför allt grundskolan. I bilaga till nämndens budgetförslag för 2017 redovisas samtliga statsbidrag. Kvalitetsutmärkelse Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse 2016 går till två skolor: Enebybergs skolor har skapat ett lärarlyft på skolan för att alla lärare ska delta i pedagogiska diskussioner. Den tydliga strukturen ger pedagogerna möjlighet att sätta ord på det de gör, reflektera över sin undervisning och därigenom utveckla elevernas lärande. Elevverket har genom sitt arbete med Rubiks kub förenat skolans läroplansmål med fritidshemmets mål kring lärande i verksamheten. Lärarlyftet på Enebybergs skolor har medfört att alla lärare deltagit i en fortbildning på "lyft"- modellen. De som inte deltagit i det statliga matematiklyftet och läslyftet har varit aktiva i det egna projektet. Elevverkets idé om samverkan mellan fritidshem och matematikundervisningen i skolan genom Rubiks kub spreds till alla grundskolor i kommunen genom den tävling som genomfördes på Djursholms slott den 12 maj. Drygt 150 elever från årskurs 1-6 deltog i tävlingen som blev en stor succé. 4.3 Mål Inriktningsmål: Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grundskola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. I kommunen fanns 18 skolor för förskoleklass till och med årskurs 9. Tretton av dessa är kommunala och fem är fristående. I kommunen finns också en internationell skola som inte följer svensk läroplan. Det finns flera profiler, språk, naturorienterad, Montessori och flera olika fördjupningsämnen. Sedan 2012 finns riksrekryterande profilklasser (årskurs 7-9) för matematik (Mörbyskolan) och engelska (Viktor Rydbergs samskola). Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 26(64)

27 3 859 elever folkbokförda i Danderyds kommun gick i skolor (förskoleklass till och med årskurs 9) i kommunen, ungefär 300 elever gick i skola i annan kommun och ca 60 skolpliktiga elever gick i skola utomlands. Föräldrarna kan välja skola och ta med sig skolpengen utanför kommunen och utomlands under förutsättningen att utlandsskolan följer svensk läroplan samt är godkänd av Skolverket. I brukarenkäten 2016 svarade 84 % (2015: 83 %) av föräldrarna till elever i förskoleklasserna i Danderyd att det finns tillräckligt många grundskolor att välja mellan. Andelen vårdnadshavare som instämmer i påståendet Det finns tillräckligt många grundskolor att välja mellan i kommunen har sjunkit något jämfört med tidigare år, från 83 % instämmande till 79%. Detta beror på att vårdnadshavarna i årskurs 6 är mindre nöjda nu än när de besvarade enkäten föregående år. Vårdnadshavarna i de fristående skolorna är mer nöjda (85 %) än vårdnadshavarna i de kommunala (76 %). Skolval Skolvalet fungerade väl inför läsåret 2016/2017 trots att inte alla fick sitt förstahandsval tillgodosett. Framförallt gällde detta valet till årskurs 7 där antalet elever har ökat och det är i det närmaste fullt i alla skolor. I skolvalen till förskoleklass och årskurs 4 (gäller för elever som slutar Elevverket, Svalnässkolan och Ösbyskolan, samtliga i Djursholm) fick samtliga sitt förstahandsval. Till skolvalet 2017 kommer det att bli fler elever i årskurs 7. Förvaltningen är beredd att utöka lokalerna framförallt på Mörbyskolan. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Enkät till vårdnadshavare: Det finns tillräckligt många grundskolor att välja mellan i kommunen Andel elever som får sitt förstahandsval 82% 79% 85% 85% 85% 97% 97% 99% 99% 99% Inriktningsmål: I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Måluppfyllelsen mäts dels genom nämndens resultatmål men också genom skolornas kvalitetsdokument samt de kvalitetsdialoger och rektorsmöten som förvaltningen genomför under läsåret. Alla skolorna arbetar strukturerat med trygghetsfrågorna. De flesta skolor anger den egna trygghetsenkäten som ett verktyg för att hitta de områden, fysiska och psykosociala, där eleverna känner sig otrygga. F-6 skolorna har fokus på rastverksamheten med målet att skapa meningsfulla aktiviteter för alla elever för att öka känslan av trygghet. Även i klassrummet anser de allra flesta att det är en god arbetsmiljö. I enkäten finns trygghetsfrågan med som en viktig fråga men där vi når höga resultat, dvs den hamnar inom det område som handlar om att bevaka och vårda goda resultat. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 27(64)

28 En förutsättning för att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna för kunskapsutveckling är att de vet vad de förväntas lära sig. Pedagogerna ska utgå från läroplanens kunskapskrav och tillsammans med eleverna förklara vad det innebär. I enkätresultaten från elever och vårdnadshavare framkommer att en av styrkorna i Danderyds skolor är lärarnas höga kompetens och engagemang. Förvaltningen bedömer dock att det arbete som pågår i många skolor kan bli bättre. Verksamheten i förskoleklass har tidigare granskats av förvaltningen. Verksamheten i fritidshemmet är ett område som många skolor arbetar med men behöver utveckla vidare. Tidig matematisk och språklig kompetens är nödvändiga för elevernas hela skolgång. I kommunen har matematiklyftet just avslutats och läslyftet påbörjats. Många skolor använder "En läsande klass" som verktyg för att lyfta läsningen. Även på högre nivå fortsätter skolorna att utmana eleverna att använda ett rikt språk. De elever som behöver stöd får det via den kommunlicens för inlästa läromedel som förvaltningen tecknat. Den framhålls av flera skolor som ett användbart verktyg, inte bara för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultaten på kommunnivå och på den absoluta majoriteten ligger på en hög nivå. Där de höga resultaten inte nås finns förklaringar som handlar om täta lärarbyten vilket återigen påvisar att en bra lärare är den viktigaste faktorn för elevernas skolframgång. Andelen behöriga lärare är hög på skolorna medan andelen högskoleutbildade pedagoger i fritidshemmen kan förbättras. Det systematiska arbetet med normkritiskt förhållningssätt och kartläggning av pedagogisk tillgänglighet finns inte på alla skolor Eleverna känner sig trygga i verksamheten Målet är delvis uppfyllt Målet är högt ställt men skolorna i Danderyd når överlag väldigt goda resultat. Under 2016 ställdes även frågan till elever i årskurs 3 vilket innebar att vi fick underlag även för fritidshemmen. Eleverna i årskurs 3 anger i högre grad än de äldre eleverna att de är trygga i verksamheten. Fritidshemmet får en något högre grad av instämmande angående tryggheten. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Enkät till vårdnadshavare: Mitt barn känner sig trygg i skolan Elevenkät: Jag känner mig trygg i skolan Elevenkät: Jag känner mig trygg på fritidsverksamheten 95% 94% 100% 100% 100% 95% 94% 100% 100% 100% 95% 100% 100% 100% Frågan om trygghet på fritidshemmet är ny för året. Även svarsgruppen elever i årskurs 3 är ny. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 28(64)

29 Arbetsklimatet i Danderyds skolor gynnar elevens utveckling och lärande Målet är delvis uppfyllt Frågeställning är ändrad för vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3 - Mitt barn har en god arbetsmiljö i skolan. Det har lett till en höjning av instämmandegraden men också minskad andel som väljer alternativet vet ej. Frågan om kartläggning av tillgänglighet ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete ingår som en av frågorna i den kvalitetsuppföljning som lämnas till förvaltningen. Alla skolor har inte en tydlig kartläggning och därför anses målet inte uppfyllt. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Elevenkät: Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna. Kartläggning av tillgänglighet ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete Enkät till vårdnadshavare: Mitt barn kan fokusera på skolarbetet under lektionerna/mitt barn har en god arbetsmiljö i skolan 72% 85% 90% 90% 90% Delvis Ja Ja Ja 68% 83% 80% 85% 85% Vårdnadshavare och elever får tydlig information om hur eleven utvecklas Målet är delvis uppfyllt Resultatmålet omfattar två uppdrag som skolorna har enligt skollag och läroplan. Dels ska vårdnadshavare få information om deras barns utveckling och dels ska eleven vara delaktig i sitt eget lärande. Detta område syns ofta som ett prioriterat område i skolornas enkätresultat och därför i skolornas eget utvecklingsarbete. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Enkät till vårdnadshavare: 86% 85% 90% 91% 92% Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 29(64)

30 Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan Elevenkät: Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena 75% 80% 95% 85% 90% Skolorna i Danderyd stimulerar och utmanar elevens språkliga förmåga Målet är uppfyllt Resultaten på de nationella ämnesproven för årskurs 3 visar en hög nivå som för alla delprov ligger över resultaten för riket totalt. Andelen elever som nått kravnivån ligger mellan 96,4 %- 99,4 %. Det nyckeltal som används visar att 90 % av elever klarade alla delproven. Eleverna i årskurs 6 har högre andel elever som nått kravnivån på de nationella proven men 5 % av eleverna når inte godkända betyg. Alla skolor rapporterar att de prioriterar arbetet med läsning och språklig förmåga. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel elever i årskurs 3 som klarar kunskapsnivån på ämnesproven i svenska Andel elever i årskurs 6 som klarar kunskapsnivån på ämnesproven i svenska 84% 90% 98% 99% 99% 98,7% 99,5% 98% 99% 99% Skolorna i Danderyd stimulerar och utmanar elevernas matematiska tänkande Målet är uppfyllt Andelen elever som klarat kravnivåerna för nationella ämnesproven i matematik är hög för årskurs 6 och 9 men något lägre för årskurs 3. Nivåerna ligger resultaten för riket som helhet. Alla lärare i Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 30(64)

31 de kommunala skolorna har deltagit i kompetensutvecklingsinsatsen matematiklyftet. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel elever i årskurs 3 som klarar kunskapsnivån på det nationella proven i matematik Andel elever i årskurs 6 som klarar kunskapsnivån på det nationella proven i matematik 83% 79% 95% 97% 97% 99% 99,5% 92% 99% 99% Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor Målet är delvis uppfyllt Av 18 skolor anger sex att de aktivt arbetar eller är på väg att genomföra aktiviteter i syfte att identifiera strukturella förhållningssätt bland personal och elever. Sju skolor har klar insikt i problemet men har ännu inte planerat in åtgärder. Tre skolor har inte angivit någon indikation på att de analyserar skillnader. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Elevenkät: Flickor och pojkar behandlas lika av lärarna Skolorna analyserar skillnader i kunskapsresultat 65% 77% 85% 85% 86% 80% 100% 100% 100% Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande. Målet är delvis uppfyllt Fritidshemmet är alltmer i fokus för skolornas arbete. De kommunala skolorna har ett nätverk för fritidspedagoger för erfarenhetsutbyte. Rastverksamheten utvecklas mot att bli planerade aktiviteter utan att ta bort möjligheten för eleverna att själva komma på och välja vad de vill göra. Pedagogernas verksamhet handlar här om att ge förslag till de som behöver det och finnas med för att motverka negativa inslag och lösa konflikter. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 31(64)

32 De små fristående skolorna har en tydlig struktur för samarbete mellan skola och fritidshem. Bland de kommunala skolorna finns det flera som har en tydlig struktur mellan skola och fritidshem. Samtidigt finns det också skolor där samarbetet behöver utvecklas. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Enkät till vårdnadshavare: Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn Elevenkät: Jag får pröva på att göra olika saker 92% 85% 93% 93% 94% 92% 100% 100% 100% 2016 var första året då enkäten även omfattade elever i årskurs 3 därför finns inget resultat från Lärarna har hög pedagogisk kompetens Målet är delvis uppfyllt Både elever och vårdnadshavare anger att de har bra och kompetenta lärare som förklarar bra och ger stöd när eleven behöver det. Alla skolorna anger att de har minst en behörig förskollärare i varje förskoleklass medan fritidshemssidan har mellan 25-50% högskoleutbildad personal. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel personal på fritidshem med högskoleutbildning mot fritidshem Andel personal i förskoleklass med pedagogisk högskoleutbildning 30% 50% 50% 50% 100% 100% 100% I skolverkets statistik för förskoleklass används definitionen två pedagoger per 24 elever i förskoleklass Skolorna i Danderyd är aktiva inom lärarutbildningen Målet är uppfyllt Av de 16 grundskolenheterna i Danderyds kommun har 13 stycken aktiva studenter, Två har tidigare haft studenter men inga aktiva i år. Antalet aktiva studenter är 74 st. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 32(64)

33 Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel skolor i kommunen som tar emot VFUstudenter 81% 81% 95% 90% 90% Inriktningsmål: Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Resultaten för eleverna i Danderyds skolor ligger konstant på en hög nivå. I SKL s öppna jämförelser har vi gått från plats 27 till plats 11 i den sammavägda rankingen. För första gången ligger det aktuella meritvärdet över det modellberäknade värdet som SKL tar fram för att jämföra kommuners resultat med hänsyn taget till förutsättningar. Andelen elever som når behörighet till gymnasiet är i det närmaste 100%, det är färre än fyra elever når inte behörigheten Eleverna i Danderyds skolor har ett genomsnittligt meritvärde som är bland de högsta i Sverige Målet är uppfyllt Det genomsnittliga meritvärdet har höjts med flera enheter och ligger nu över det modellberäknade värdet som Skolverket tar fram varje år. Det är dock 17 betyg som ingår i meritvärdet för 2016 jämfört med de 16 som ingick Meritvärdet i Danderyd för 16 ämnen 2016 är 256,4. Den fristående skolan ligger fortfarande högst jämfört med de kommunala skolorna. En analys av ökningen i meritvärde per ämne och genus visar bara ett tydligt mönster - betygen ökar överlag men pojkarnas betyg har ökat mer än flickornas. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Meritvärde i årskurs 9, genomsnitt (kommunala och fristående skolor i Danderyd oavsett var eleverna bor, lägeskommun) Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, (kommunala och fristående skolor i Danderyd oavsett var eleven bor, lägeskommun) 247, ,5% 99,5% 100% 99% 99% Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 33(64)

34 Det är en hög andel elever som går ut årskurs 9 och är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram Målet är uppfyllt Antalet elever som inte når behörighet till yrkesprogram på gymnasiet är färre än 5. Det innebär att Skolverket inte presenterar ett procenttal utan skriver ~100. Vid egen beräkning så blir resultatet mellan 99,1 %-99,8 %. Som resultat anges medianen 99,5 %. Observera att i öppna jämförelser anges värdet 95,8 % om Skolverket har angivit ~100 %. Men det görs ingen beräkning av skillnad mot modellberäknat värde. Nyckeltal Resultat 2015 Resultat 2016 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel elever som fått minst betyget E i alla ämnen 92% 96,4% 100% 99% 99% Eleverna i Danderyds skolor lyckas väl i de nationella proven Målet är uppfyllt Den offentliga statistiken visar att Danderyds elever klarar de nationella proven mycket bra. Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Nyckeltalen från årsredovisning visar bland annat på mycket höga betyg, andel som blir behöriga till gymnasieskolans olika program, låga kostnader för grundskolan. Vidare är det förhållandevis hög kompetens bland personalen, hög andel av elever som klarar kunskapskraven i årskurserna 3, 6 och 9. Meritvärdet i årskurs 9 är i topp i landet. I öppna jämförelser används en modell som tar hänsyn till elevernas och föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar och då blir Danderyds resultat betydligt sämre, rang 235 av landets 290 kommuner. Verksamheten får höga betyg i SCB:s medborgarundersökning. Förvaltningen bedömer att målet om kostnadseffektivitet är hög och därmed uppfylld. Till stora delar beror det på skickliga pedagoger, elevunderlaget och effektivt utnyttjade lokal Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 34(64)

35 Kostnaden per elev i kommunal regi (i grundskola) tillhör kommungruppens lägsta. Målet är uppfyllt Kostnaden för en Danderydselev 2015 (kommunal och fristående) var i - grundskolan: kronor, jämfört med genomsnittet i Stockholms län som var kronor - förskoleklass: kr jämfört med kr - fritidshem: kr jämfört med kr. Kostnaden för grundskola har ökat mer de senaste åren i Danderyd jämfört med Stockholms län. Den viktigaste förklaringen är lönesatsningen som gjorts Elever i behov av särskilt stöd i grundskola, förskoleklass och fritidshem För att förtydliga en mer generell roll för utvecklandet av en tillgänglig skola i Danderyd, bytte Skoldatateket namn till Specialpedagogiskt centrum Danderyd (SPEC Danderyd) vid halvårsskiftet och fick även nya, mer ändamålsenliga, lokaler i anslutning till Mörbyskolan. Satsningen på att utveckla skolornas tillgänglighet, inte minst pedagogiskt, strukturerades genom SPEC Danderyd med avseende på hur man kan se på insatser för att befrämja lärandet på skol-, grupp- och individnivå. Först och främst återfinns där vad som kan göras generellt i lärandemiljön för att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Därefter vad som kan rymmas i begreppet extra anpassningar inom undervisningens ram och slutligen det särskilda stödet direkt till en elev. Skolorna har genom detta arbete, som ligger åtkomligt på SPEC Danderyds hemsida, fått en god hjälp att vid behov utveckla sitt arbete för ökad måluppfyllelse för alla elever. Några skolor i kommunen erbjuder särskilt stöd till vissa specifika behov som en grupp elever uppvisar (inom autismspektrum eller språkstörning). Söktrycket till dessa skolor är fortsatt hanterbart med undantag för låg- och mellanstadiet avseende autism. Vasaskolan har trots ökat antal elever i sin verksamhet ändå förfrågningar något över vad man förmår att ta emot. Skolan beviljades utvecklingsmedel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att skapa förutsättningar för bättre insatser för dessa elever i den ordinarie undervisningsgruppen på en skola. Detta är bra då föräldrar ofta också har önskemål om att barnet om möjligt ska få vara kvar på ordinarie skola. På så sätt ökar även skolornas egen kompetens att möta dessa elevers behov. Detta utvecklingsarbete fortsätter. Stödinsats Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Elever med stödresurs i grundskola Elever i kommunövergripande verksamhet Interkommunala placeringar Totalt antal elever som erhållit särskilt Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 35(64)

36 Stödinsats Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 stöd i grundskola Antalet elever som beviljats extraordinärt stöd är i stigande, men i proportion till det totala antalet elever sker endast en marginell ökning 2016 jämfört med 2015 (2,6% 2014, 3,0% 2015, 3,1% 2016). Andelen elever på lågstadiet med resursstöd ökar och utgör 2016 knappt 50%. Alla resultatenheter F-6 i kommunen har fler elever med stödresurs 2016 än Antalet stödresurselever på högstadieskolorna varierar mer upp och ner över dessa år. Skolor utanför kommunen är sparsamt representerade. Om stödbehoven kvarstår från lågstadiet väntas en fortsatt ökning av ansökningar de kommande åren. Uppföljning av tilläggsbelopp 2016 De tilläggsbelopp som beviljats för ett läsår följs regelmässigt upp i slutet av höstterminen varje år. Omkring 10% av de som beviljats tilläggsbelopp (eller verksamhetsstöd) fick detta i huvudsak av medicinska orsaker. Det kan röra sig om funktionsnedsättningar rörande hörsel eller syn. Även andra medicinska orsaker som diabetes återfinns här. Åtgärderna tar då ofta sin utgångspunkt i olika stödjande insatser i samband med funktionsnedsättningen. Dessa elever får sällan problem med att uppnå kunskapsmålen i läroplanen eller de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Ett dussintal elever har så allvarlig språkstörning att denna mer eller mindre kraftfullt påverkar förutsättningarna för inlärning. Insatserna i de fallen rör i huvudsak olika specialpedagogiska/logopediska åtgärder. Med den hjälpen når dessa elever kunskapskraven eller är på väg att uppnå dessa. De återstående eleverna (ca 80 % av de med tilläggsbelopp) har svårigheter som i mer eller mindre uttalad form har sin grund i neuropsykiatriskt beskrivna hinder i kunskapsinhämtandet. I vilken utsträckning som dessa elever når kunskapskraven är inte möjligt att uttala sig om, speciellt om de inte går i årskurs där kunskapskraven är specificerade. I de speciella sk. resursklasserna når eleverna i allmänhet höga meritvärden och eleverna nådde behörighet till gymnasieskola. Den alldeles dominerande insatsen som skolorna använt tilläggsbeloppet till är att förstärka undervisningen med en resursperson. Det kan också anses som den vanligaste intentionen med tilläggsbelopp. Därutöver omnämns även specialpedagogiska insatser. Fristående skolor, som bedriver en tillrättalagd undervisning för enbart elever med (ofta) neuropsykiatrisk problematik, beskriver sin skola i termer av att den i sin helhet bygger på små undervisningsgrupper med hög lärartäthet. En del av tilläggsbeloppet finansierar således denna högre lärartäthet vilket en förändring i skolförordningen har öppnat för. I dessa skolor är funktionsnedsättningen normalitet och återgång till en mer vanlig undervisning behöver aldrig bli aktuell. Det kan ju inte heller genomföras på en sådan skola. Fritidshem Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Elever med särskilt stöd i fritidshem Det är främst en ökning av särskilt stöd inom den kommunala skolan. Ökningen hänger samman med allt större elevkullar. Verksamheterna har också blivit mer nogsamma att notera behoven på fritidshemmen vilket är positivt men det leder också till ökade kostnader Modersmålsundervisning och studiehandledning Modersmål Modersmålsbetyg för elever i årskurs 6-9 återfinns i diagrammet nedan. Antalet elever som läser modersmål i årskurserna 6-9 är 91 stycken. De elever i årskurs 9 som inte har godkända betyg har läst modersmålet för kort tid för att det ska finnas tillräckligt med underlag. Modersmålslärarnas analys av betygen är att de elever som riskerar att inte bli godkända eller inte få det betyg man Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 36(64)

37 hoppas på i årskurs 6-9 i regel väljer att hoppa av modersmålsundervisningen. I och med att det i dagsläget inte finns ett system där vi har tillgång till alla betyg och hur de är fördelade på till exempel skola/ämne/kön så är det svårt att bryta ner det på en djupare nivå. Förbättringsområden är kompetensutveckling för modersmålslärarna i att sätta betyg, formativ bedömning och att utvärdera och utveckla sin undervisning, samt att skriva omdömen. Det är också viktigt att möjliggöra bättre scheman så att eleverna kan läsa modersmål under dagtid och att undervisande lärare ska kunna förbereda sig och ha rätt lokaler. Rutiner kring ansökan om modersmålsundervisning måste förtydligas så att det är rätt elever som läser modersmål. Det vill säga de elever som har det som ett aktivt modersmål hemma. Studiehandledning Processen kring studiehandledningen och hur skolorna ska gå tillväga för att ha tillgång till studiehandledning behöver förtydligas och implementeras på varje skola. Varje studiehandledare har på individnivå hittat samverkansformer med elev/vårdnadshavare/skola men det finns ingen tydlig förväntansbild på vad som ingår i uppdraget som studiehandledare. Det finns inte heller ett tydligt uppdrag vad som är ämneslärare/klasslärarens ansvar för studiehandledningen. I många fall finns det ett åtgärdsprogram som har bifogats till en ansökan men åtgärdsprogrammen är oftast inte utformade på ett sätt så att det hjälper studiehandledaren att veta vad den ska arbeta med. Det gör också att det är svårt att utvärdera hur studiehandledningen har hjälpt eleven att nå kunskapsmålen. I enskilda fall har elever kunnat få betyg i flera ämnen med hjälp av studiehandledning trots att eleven varit i Sverige så kort tid som en termin. Utvärderingsformer för hur varje enskild skola upplever att studiehandledningen har hjälpt eleven att nå målen behöver utformas så att det finns en tydlig koppling mellan stödet och elevens måluppfyllelse. För studiehandledarna har det också många gånger varit svårt att hitta bra ställen att sitta och arbeta med eleven. Ibland blir mötena i en korridor eller liknande. Ofta får de inte heller arbetsmaterial i förväg utan får det i handen när de träffar eleven. Schemat för elever behöver ses över så att de får studiehandledning när de bäst behöver samtidigt som det blir rimliga arbetsförhållanden för studiehandledarna. Samverkansformerna mellan lärare/studiehandledare/elev behöver också förtydligas och utvecklas för att detta ska gynna eleverna. Verksamhetsberättelse 2016 nämndversion 37(64)