YTTRANDE. A. Prövningsunderlaget. Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen, avdelning 4

Transkript

1 Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen, avdelning 4 YTTRANDE Mål nr M , Stockholms läns landsting, Förvaltning för utbyggd tunnelbana, tillstånd till bortledande av grundvatten m.m. med anledning av anläggande och drift av tunnelbana till Nacka och söderort Stockholms läns landsting, Förvaltning för utbyggd tunnelbana ( SLL ) har tagit del av yttranden från ett antal myndigheter och sakägare, tingsrättens aktbilagor 35, 37, 40, 50, 56, 57, 60, 61-67, 70, 71, 73, 77, 78, 80, 87, 93, 99, 100, 102, , 129, 132, 133, , 146, 147, 149, 193, 223, 229, 243, 267, 272, 273, 277, 278, 280, 291, 292, 294, 295, , 326, 327, 329, , 335, 341, 344, 347, 351, 352, 364, 376, 377, 379, 388, 390, 395, 397, 405, 416, 418, 434, 435, 442, , 452, 453, 477, 479, 482, , 493, 500, 501 och 593, i förekommande fall även med tillhörande bilagor. SLL yttrar sig sakfrågevis enligt vad som nedan anförs. Utöver bemötande av ovan angivna yttranden samt domstolens föreläggande inkommer SLL även med vissa kompletterande uppgifter. A. Prövningsunderlaget Ingen har motsatt sig SLL:s yrkande 2(d) om att miljökonsekvensbeskrivningen ( MKB ), Bilaga B till ansökan, ska godkännas. Yrkandet vidhålls. Utredningsunderlaget kompletteras med denna bemötandeskrift. De ytterligare kompletteringar som nämns i detta yttrande kommer att redovisas innan huvudförhandlingen i målet.

2 2(42) B. Tillståndsfrågor B.1 Tillståndsyrkanden SLL vidhåller sina yrkanden om tillstånd till sökt vattenverksamhet (yrkandena under punkten 1.1 i ansökan). SLL noterar att endast en fastighetsägare har invänt mot detta (aktbilaga 139). B.2 Övriga yrkanden Ingen har motsatt sig SLL:s yrkande 2(a) vad gäller arbetstid. SLL vidhåller yrkandet. När det gäller SLL:s yrkande 2(b) om tid för anmälan av anspråk avseende ersättning för oförutsedd skada har ett flertal fastighetsägare ansett att den tid som SLL yrkat (fem år efter utgången av arbetstiden) är för kort och att tiden bör vara 15 eller 20 år efter utgången av arbetstiden. Mot bakgrund av de önskemål som framförts från bl.a. fastighetsägare samt vad som föreskrivits avseende tunnelbana från Akalla till Barkarby (M ) respektive från Odenplan till Arenastaden (M ) ändrar SLL sitt yrkande 2(b) om tid för anmälan av anspråk på ersättning på grund av oförutsedda skador av vattenverksamheten så att tiden sätts till 20 år räknat från arbetstidens utgång. SLL har även gjort vissa uppdateringar av sina villkorsförslag bl.a. med anledning av vad som beslutats i nämnda avgöranden, vilket närmare redogörs för nedan. En uppdaterad version av konsoliderade yrkanden och villkorsförslag, bifogas som Bilaga 1. SLL vidhåller yrkandet 2(c) om verkställighetsförordnande. SLL noterar att endast Hemsö Skolfastigheter AB (aktbilaga 302) har motsatt sig SLL:s yrkande om verkställighetsförordnande. SLL vidhåller emellertid att det föreligger starka skäl för verkställighetsförordnande, se avsnitt 10.2 i ansökan. C. Villkorsfrågor avseende sökt vattenverksamhet C.1 Inläckande grundvatten Hufvudstaden AB m.fl. har genom Bo Olofsson kommenterat beräkningarna av influensområde (se aktbilaga 481).

3 3(42) SLL noterar dessa synpunkter. SLL instämmer i att influensområdet kan bli större vid förekomst av större sprickzoner om tätningsåtgärder inte utförs. SLL har emellertid tagit höjd för detta vid upprättande av influensområdet genom att ta till området, i enlighet med vad Bo Olofsson föreslår. Någon påverkan kan därför inte befaras ske utanför influensområdet. Flera fastighetsägare och bl.a. länsstyrelsen undrar hur det faktum att bergets sprickighet minskar på djupet kan kompensera för större grundvattentryck och på så sätt ge lägre inläckage. SLL menar att det stämmer att bergets sprickighet minskar på djupet. I de beräkningar av inläckage som utförts, vilka redovisas i PM hydrogeologi, Bilaga C till ansökan, har hänsyn tagits till detta. Bland annat har olika beräkningsformler använts för ytligt liggande tunnlar och djupare liggande tunnlar. De inläckage som föreslagits i villkor är rimliga och stämmer väl överens med erfarenheter från tidigare projekt när hänsyn tas till geometrier och bergförhållanden. Det är alltså inte möjligt att minska föreslagna inläckagevillkor utan betydande risker för att villkoren inte ska kunna innehållas. Statens Geologiska Institut (SGI) har anfört att det är rimligt att skjuta upp frågan om slutliga villkor för inläckande grundvatten under en prövotid. SGI har emellertid inte tagit ställning till föreslagen provisorisk föreskrift. Flera fastighetsägare har ifrågasatt om frågan om slutliga villkor för inläckande grundvatten bör skjutas upp under en prövotid, i vart fall vad gäller byggtiden. Flera fastighetsägare ställer sig positiva till att frågan skjuts upp under en prövotid, men anför att den föreslagna tiden som frågan skjuts upp, är för kort. Det anförs därvid att tiden bör sättas till minst tre år efter byggtidens utgång. SLL anför att det är under byggtiden som det är möjligt att göra effektiva tätningsåtgärder och att minska inläckaget efter byggtiden är inte realistiskt. Därför är det inte meningsfullt att ha en längre prövotid. Flera fastighetsägare och bl.a. länsstyrelsen och Trafikverket har anfört att den föreslagna provisoriska föreskriften P1 bör utökas med ett riktvärde för inläckage för delsträckan km till (passager under Strömmen). Det hänvisas till de lägre värden som ansatts för Stockholm Vattens tunnel för avloppsvatten 1 (7,7 liter per minut och 100 m). Eftersom 1 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, dom den 17 december 2017 i mål nr M

4 4(42) bergförhållandena är normala anför länsstyrelsen att ett villkor om högst 10 liter per minut och 100 m tunnel är rimligt men att större inläckage kan tillåtas för delar under Strömmen. Flera fastighetsägare och bl.a. länsstyrelsen och SGI anför att villkor för inläckage bör anges för kortare delsträckor eftersom det ger bättre kontrollmöjligheter för åtgärder. Länsstyrelsen efterfrågar en översyn av sektioneringen, särskilt vad gäller sista delsträckan. Slutligen efterfrågas ett förtydligande av om villkoret för delsträcka 2 avser ett inläckage på totalt 530 liter per minut eller 530 liter per minut på sträckan Södermalm till Nacka och 530 liter per minut på sträckan Södermalm till söderort för ett total om 1060 liter per minut. SLL anför följande. De provisoriska föreskrifter avseende inläckande grundvatten som föreslagits i målet är anpassade till tunnlarnas specifika utformning (exempelvis area), läge under markytan (grundvattnets trycknivå) samt berggeologisk prognos och injekteringskoncept. Det går inte att direkt överföra samma inläckagevärden sett till liter per minut och 100 m tunnel från en specifik anläggning till en annan. Vid projekteringen av den planerade utbyggnaden har inläckagevärden avseende grundvattenbortledningen varit uppdelade på fler sektioner. SLL avser också att möjliggöra en kontroll av inläckage på kortare sträckor inom ramen för kontrollprogrammet. Den hänsyn till kortare sektioner som länsstyrelsen efterfrågar har således beaktats. För sträckan under Stockholms ström behövs det ingen föreskrift för inläckaget. Det beror på att grundvattnet i jordlagren inte riskerar att påverkas och således finns det inga risker för negativ påverkan till följd av planerad vattenverksamhet. Föreskriften för delsträcka 2 avser ett inläckage på totalt 530 liter per minut. Här bör förtydligas att delsträcka 2 avser längdmätning cirka km till km respektive cirka km till km Detta är de tunnlar som passerar sträckan från Stadsgårdskajen, över Södermalm fram till före passagen av Hammarby kanal. 2 Länsstyrelsen har efterfrågat ett åtagande att uppmätt inläckage på olika delsträckor samt uppnådd täthet, utförande, och andra erfarenheter från injekteringsarbetet sammanställs i en slutrapport som redovisas till tillsynsmyndigheten när byggtiden avslutats. Länsstyrelsen har också efterfrågat ett förtydligande av hur SLL avser arbeta med för- och efterinjektering, framförallt plankartor där det anges var olika injekteringsklasser planeras att användas. SLL avser att tillmötesgå länsstyrelsens önskemål om att sammanställa en rapport över uppnådd täthet, utförande och andra erfarenheter från injekteringsarbetet och översända denna rapport till 2 Benämningen av delsträcka 2 har justerats, se Bilaga 1.

5 5(42) länsstyrelsen efter byggtiden. När det gäller förtydligande av hur SLL avser arbeta med för- och efterinjektering anför SLL att en omfattande förinjektering planeras att utföras längs hela tunnelsträckningen. Förinjekteringen utförs runt hela tunnelsträckningen. Förinjekteringen utförs runt hela tunnelanläggningen (i botten, vägg, anfang och tak). Huvuddelen av sträckan utförs som injekteringsklass 1, vilket innebär injektering i en omgång. Dock utförs kompletterande injektering om det finns behov av det. Injekteringsklass 2 innebär att förinjektering utförs i en omgång, varefter tätningen görs om i en andra omgång. Detta förfarande bedöms ha effekt vid passage av större svaghetszoner i berget. Injekteringsklass 3 innebär att tätningen specialdesignas vid exempelvis passage av närliggande tunnlar. Exakt omfattning av de olika injekteringsklasserna är inte beslutad. SLL avser emellertid att innan huvudförhandlingen i målet ge in preliminära kartor som redovisar injekteringsklasser. Länsstyrelsen anför, avseende föreslaget utredningsvillkor U1, att SLL borde ge exempel på ytterligare åtgärder för att begränsa inläckage som kan vidtas efter prövotidens utgång. Som exempel nämns handlingsutrymmet för sektionering och vilka förberedande åtgärder som kan krävas under byggtiden. SLL anför att det saknas effektiva åtgärder som kan utföras för att minska inläckaget efter byggtiden. SLL avser därför utföra en omfattande tätning med förinjektering. Länsstyrelsen undrar varför villkor inte föreslagits för inläckage från öppna schakt i jord och menar att ett villkor kan formuleras för perioder då infiltration inte pågår utanför schakten. SLL:s förslag till provisorisk föreskrift omfattar inte inläckage till öppna schakt i jord. Det beror dels på att sådana villkor är svåra att följa upp, dels på att det inte finns något behov av ett sådant villkor. Inläckaget i öppna schakt blandas med nederbördsvatten och dessa flöden är under blöta perioder svåra att skilja åt. Dessutom tillämpas infiltration som skyddsåtgärd utanför schakten, vilket då ökar inläckaget till schakten. En föreskrift som omfattar högsta godtagbara inläckage i öppna schakt under byggtiden riskerar alltså att leda till att infiltrationen måste avbrytas för att föreskriften inte ska överskridas. SLL anser inte heller att det är praktiskt eller finns behov av att formulera en föreskrift som gäller för perioder då infiltration inte pågår, eftersom infiltration alltid utförs vid sådan grundvattennivåsänkning som innebär risk för skada. Om infiltration inte pågår finns det således inte risk för skada. Efter byggtiden kommer inläckage i färdigställda schakt att ingå i övrigt dränvatten som leds bort ur anläggningen. Markoch miljödomstolen har i målen rörande utbyggnad av tunnelbana från Akalla till Barkarby (M ) respektive från Odenplan till Arenastaden (M ) slagit fast att, för motsvarande

6 6(42) provisorisk föreskrift, det grundvatten som kan komma att ledas bort från öppna schakt i jord inte ska inräknas i de villkorsreglerade flödena av inläckande grundvatten under byggtiden. Länsstyrelsen anser att SLL för varje uppgång bör ange preliminärt val av metod för schakt, förstärkning och tätning mot inträngande grundvatten, samt omfattningen av bedömd grundvattenpåverkan i tid och rum. Länsstyrelsen efterfrågar också uppgift om vilka volymer vatten som kan komma att avledas. SLL anför att det inte är möjligt att ange exakta metoder för schakt, förstärkning och tätning av öppna schakt i jord, mer än vad som gjorts i den tekniska beskrivningen. Emellertid har SLL beskrivit att schakt kommer att utföras inom en tät stödkonstruktion och att tätning utförs både av berget under stödkonstruktionen och jordlagren mellan stödkonstruktionen och berget. Vanligast när djupa schakt i jord anläggs i Stockholm är att stålspont används som stödkonstruktion. SLL har inför beräkning av prövningsavgift våren 2017 gjort en översiktlig bedömning av årligt inläckage till öppna schakt i jord. En bedömning är att den totala bortledningen av grundvatten från öppna schakt i jord blir omkring m 3 per år. Detta kan jämföras med den beräknade bortledningen av grundvatten i underjordsdelarna som uppgår till ca m 3 per år. Castellum AB har framfört önskemål om att det som skyddsåtgärd vid slakthusområdet, sponten ska utföras som en s.k. RD-spont, i syfte att minimera inläckaget. SLL anför att exakt val av spontkonstruktion inte är möjlig att göra redan i detta skede av projekteringen. Val av konstruktion beror på ett flertal olika faktorer, såsom jordlagerförhållanden, bergkvalitet, förekomst av fyllningsmassor samt bedömd grundvattenpåverkan och därmed täthetskrav för sponten. C.2 Kontrollprogram för grundvatten SLL noterar inledningsvis att SGI, bedömer att SLL:s ansökan är väl genomarbetad och ger en bra generell bild över de risker som är förknippade med förändringar i grundvattensituationen kopplade till geoteknik och miljögeoteknik. SGI anför att SLL:s förslag till kontrollprogram som ska innehålla nivåer för grundvatten till vilka sänkning kan ske utan risk för skada är bra, men att det förutsätter att dessa nivåer är kända. Länsstyrelsen anför att SLL ska redovisa vilka grundvattenrör som syftar till att kontrollera grundvattennivån för varje grundvattenberoende byggnad, kvarter, anläggning, natur-eller kulturobjekt, eller annat skyddsobjekt. Vidare att SLL ska utveckla hur åtgärds- och/eller

7 7(42) larmnivåer tas fram för olika typer av skyddsobjekt samt ange hur nivåerna relaterar till risk för skador. Slutligen erinras om att uppmätta grundvattennivåer ska jämföras med nivåer i opåverkade grundvattenrör för att tidigt identifiera avvikelser från naturliga trender. Några fastighetsägare, bland annat Hufvudstaden AB m.fl. anför att det av SLL föreslagna kontrollprogrammet är otillräckligt. Hufvudstaden AB m.fl. anför bl.a. att grundvattennivåmätningar ska påbörjas 1,5 år innan åtgärder påbörjas, att kontrollprogrammet ska kommuniceras med tillsynsmyndigheten och berörda fastighetsägare innan tillstånd kan ges, samt anger hur åtgärdsnivåer bör bestämmas. Några fastighetsägare har framfört önskemål på att kontrollprogrammet inte bara ges in till tillsynsmyndigheten tre månader innan tillståndsgiven grundvattenbortledning påbörjas, utan även att kontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Några fastighetsägare har anfört att det är av vikt att berörd fastighetsägare är med vid val av åtgärd samt är med vid utformningen av kontrollprogrammet. Flera fastighetsägare har anfört att mätningar av grundvattennivåer enligt verksamhetens kontrollprogram måste påbörjas i god tid före byggnationen för att etablera bakgrundsnivåer att jämföra med. SLL anför följande. Ett förslag till kontrollprogram för grundvatten har getts in i målet som Bilaga 6 till Kompletteringen den 28 februari I ingivet kontrollprogram framgår principerna för åtgärdsnivåer och skadeförebyggande åtgärder. SLL anser inte att åtgärdsnivåer behöver redovisas i målet, men avser ändå att tillmötesgå länsstyrelsens önskemål genom att ge in ett preliminärt kontrollprogram med åtgärdsnivåer i målet innan huvudförhandlingen. I kontrollprogrammet framgår det att två åtgärdsnivåer tas fram för känsliga objekt. Åtgärdsnivåerna bygger på långa mätserier. I de fall där långa mätserier saknas kan åtgärdsnivåerna komma att justeras efter hand om nya naturligt låga nivåer infinner sig. Åtgärdsnivå 1 i undre magasin ansätts till en normalt förekommande låg nivå som återkommer årligen. Om nivån underskrids kan det tyda på en eventuell första påverkan från byggnationen och föranleder en utredning av orsaken. Åtgärdsnivå 2 ansätts till den lägst förekommande grundvattennivån. Om åtgärdsnivån underskrids vidtas åtgärder för att höja grundvattennivån så att nivåer som riskerar att skada riskobjekten inte uppkommer. Principen med åtgärdsnivåer har tillämpats med gott resultat

8 8(42) inom projekt Citybanan. Om länsstyrelsen önskar diskutera principerna ställer sig SLL positivt till detta, men anser att det kan utföras inom ramen för kontrollprogrammet. SLL ställer sig positiv till utförande av kontroller och att ha dialog med fastighetsägare om skadeförebyggande åtgärder och anser att det kan åstadkommas via underhandskontakter mellan parterna. Gällande Hufvudstadens synpunkt på grundvattennivåmätningar så har mätningar pågått i SLL:s regi sedan SLL har även ett datautbyte med bland annat Svenska Kraftnät, där grundvattennivåmätningar inom influensområdet för grundvatten har pågått sedan SLL har även datautbyte med Trafikverket (bl.a. Södra Länken och Citybanan) och Stockholms stad (bl.a. kraftledningstunnel och övergripande mätningar inom staden). Mätningar har i vissa grundvattenrör utförts sedan 1950-talet. Flera fastighetsägare har anfört att mätpunkter ska sättas upp inom deras respektive fastigheter eller att varje fastighet som är att betrakta som ett riskobjekt ska ha ansatta åtgärdsnivåer kopplat till mätpunkten. Åtgärdsnivåerna ska även avse förhöjda grundvattennivåer, för det fall området ska skyddsinfiltreras. Skandia Bostäder AB framhäver vikten av kontinuerlig övervakning av grundvattennivåer runt fastigheterna Nacka Sicklaön 125:3 samt Stockholm Vägaren 24, samt beredskap för skyddsinfiltration. Skandia Fastigheter Storstockholm AB anför detsamma om fastigheten Stockholm Åkern 16 och Äldreboendet Lillängen AB om Nacka Sicklaön 146:25. Flera fastighetsägare, främst ägare till fastigheter med byggnader på lergrund, har påtalat risken för sättningar och sprickbildningar och anser att oberoende besiktning ska ske på SLL:s bekostnad. Några har även begärt att grundvattennivåmätningar sker vid deras fastighet. Några fastighetsägare har även anfört att de önskar vara med vid besiktningar. Några fastighetsägare, bl.a. Hemsö Skolfastigheter AB, har även yrkat att det ska föreskrivas ett villkor avseende besiktning av oberoende besiktningsman. SLL anför att de fastigheter som ligger inom lerområden och har känslig eller okänd grundläggning betraktas som känsliga objekt. Varje sådant objekt kommer att vara kopplat till en mätpunkt med åtgärdsnivå. Infiltrationen kommer att styras så att inträngning av vatten i exempelvis källare inte sker. Detta utförs genom att ha styrnivåer för infiltrationen och om styrnivåerna överskrids minskas infiltrationen eller stängs av.

9 9(42) När det gäller kontroller av sättningar utförs mätningar på dubbar på hus och peglar i mark. När det gäller besiktningar utförs sådana när det finns risk för skador till följd av vibrationer. Att utföra besiktningar till följd av risker kopplade till vattenverksamheten är inte meningsfullt, då tillräcklig information erhålls från sättningsmätningarna. Statens historiska museer anför att kontroll inom kontrollprogrammet ska löpa minst lika länge som tiden för oförutsedd skada. Statens historiska museer efterfrågar också en bekräftelse huruvida Hallwylska palatset är ett riskobjekt. The Village AB m.fl. har frågat om åtgärdsnivån avser varje reducerat effektuttag eller om det krävs en viss grad av avvikelse. Fråga har även uppkommit huruvida grundvattennivåer kommer att mätas i samtliga energibrunnar inom 150 meter från den planerade tunnelbaneanläggningen. Om inte så menar The Village AB m.fl. att val av mätpunkter bör ske i samråd med fastighetsägarna. Vidare anges att det av kontrollprogrammet bör framgå att åtgärd vid minskat effektuttag ska genomföras i samråd med fastighetsägaren och att det bör finnas utrymme för ekonomisk ersättning. Flera fastighetsägare anför att grundvattenbortledningens påverkan på omgivningen ska följas upp och kontrolleras under drifttid, i vart fall så länge talan om oförutsedd skada kan väckas. SLL anför att byggnaden på Skravelberget mindre 11 (Hallwylska palatset) är grundlagd på träpålar och därför är ett objekt som är känsligt för grundvattennivåsänkningar. Åtgärdsnivåer kommer därför att tas fram för byggnaden och kontroller kommer att utföras enligt kontrollprogrammet. Efter byggtiden kommer ett kontrollprogram för drifttiden att tas fram i samråd med länsstyrelsen. Gällande mätning av nivåer i energibrunnar, pågår arbete med att utföra installationer för att möjliggöra mätningar i brunnar som ligger inom 150 meter från planerade anläggningar. Ett urval av brunnar utanför 150 m kommer också att övervakas, motiverat av geologiska/hydrogeologiska förutsättningar eller att det saknas mer närliggande brunnar att mäta i. Samtliga brunnar som ligger längre bort från tunnelbanan än 150 meter, men inom influensområdet, kommer att få erbjudande om installationer. SLL anser att de kontroller som utförs är tillräckliga. För påverkan på energibrunnar, se avsnitt C.10. För skadereglering, se avsnitt C.11.

10 10(42) C.3 Infiltration Länsstyrelsen anför att den primära skyddsåtgärden bör vara tätning av tunnlar, så att permanent infiltration så långt som möjligt kan undvikas. Avseende SLL:s förslag till villkor 4 föreslår länsstyrelsen ett nytt stycke med följande lydelse: För skydd av träpålade byggnader ska infiltrationsanläggningar vara driftsatta och funktionstestade senast tre månader innan grundvattenbortledning får påbörjas från berört grundvattenmagasin. Vidare anför länsstyrelsen att SLL ska ange vilka träpålade byggnader som ligger inom influensområdet och vilka av dessa som har en infiltrationsanläggning installerad, om kapaciteten är tillräcklig, hur infiltration säkerställs, och hur SLL har tillgång till marken. SLL anför att tätning är den huvudsakliga skyddsåtgärden och att infiltration endast utförs vid behov. Det förekommer några byggnader som är träpålade, vilka innebär att de är känsliga för nivåsänkningar i eventuella förekommande övre grundvattenmagasin. I dessa områden planeras inga arbeten i det övre magasinet och eventuell påverkan behöver därför spridas från det undre till det övre magasinet för att kunna nå byggnader. Risken för påverkan i dessa områden är liten och infiltration i det undre magasinet kommer att vara tillräcklig för att motverka nivåsänkningar. SLL anser inte att det finns behov av att särskilt reglera infiltration för träpålade byggnader utan detta omfattas av föreslaget villkor 4. Rådighetsfrågor beskrivs närmare i avsnitt E.2. Länsstyrelsen anför att SLL bör redogöra för vilken vattenresurs som är tänkt att användas till infiltration, och vilka volymer vatten som behövs för infiltration från varje vattenresurs i byggoch driftskede. SLL anför att kommunalt dricksvatten kommer att användas för infiltration under byggtiden. Någon exakt prognos över infiltrationen har inte utförts eftersom infiltrationsflödena kommer att styras av aktuell bortledning av grundvatten och vattenbalans i det specifika infiltrationsområdet. Infiltrationsförsök som har genomförts visar dock på möjlighet att infiltrera omkring l/min beroende på magasinets jordartssammansättning och utbredning. Utifrån erfarenheter från andra infrastrukturprojekt i området bedöms infiltrationsbehovet till omkring l/min per infiltrationsområde. Hur stora volymer som behöver infiltreras överskattas dock ofta och i projekt Citybanan uppgick infiltrationsbehovet till mindre än hälften av vad som prognostiserats.

11 11(42) Statens historiska museer anför att ett tillägg bör göras i föreslaget villkor avseende skyddsinfiltration för att motverka grundvattenavsänkning med innebörden att infiltrationsbrunnar ska vara etablerade och testade med verifierad funktion innan markarbeten påbörjas i det aktuella området. Vidare anförs att SLL ska ge in tidplan och tekniska data för uppförande av infiltrationsbrunnar samt redogöra för beredskap om infiltration visar sig vara otillräckligt. Flera fastighetsägare har anfört att deras respektive fastigheter ska hanteras som känsligt objekt. Det anförs också att vissa fastigheter ska tas i beaktande för skyddsinfiltration och att det ska pågå permanent under drifttiden om det skulle visa sig behövligt. Statens historiska museer har avseende Hallwylska palatset anfört att detta förklarats som ett byggnadsminne och har ett synnerligen högt kulturvärde. Flera fastighetsägare och bl.a. länsstyrelsen har efterfrågat kompletterande information och förtydliganden avseende utredningar och infiltrationsförsök som fungerar för avsedda läckagemängder och var infiltrationsbrunnar ska placeras. Även utförligare beskrivningar av kontrollåtgärder och inställning av infiltrationsanläggningar till undvikande av översvämningar efterfrågas. Några fastighetsägare har efterfrågat information om hur infiltration går till. SLL anför att infiltration utförs genom att vatten tillförs grundvattenmagasinet genom brunnar, som borras ner i marken. Brunnarna är försedda med ett filter. Vatten dras fram från det kommunala vattenledningsnätet till brunnarna och brunnarna förses med reglerutrustning. För frågan om styrning av infiltration gentemot åtgärdsnivåer för grundvatten, se avsnitt C.2. SLL har låtit utföra ytterligare infiltrationstester vid Sockenplan, på Norrmalm och vid Katarina Bangata, vilka redovisas i Bilaga 2. Testerna visar att infiltration fungerar väl som skyddsåtgärd. De brunnar som använts vid infiltrationstesterna kommer att användas under byggtiden. Emellertid behöver kompletterande brunnar borras vid Sockenplan och tester kommer att utföras i dessa under vintern. C.4 Avsänkningsnivåer Fastighetsbolaget Näckströmsgatan i Stockholm Kb, har yrkat att nivån för vilken avsänkning som kan tillåtas bör sättas med säkerhetsmarginal så att risken för skada minimeras.

12 12(42) SLL anför att åtgärdsnivåerna ansätts baserat på naturliga nivåvariationer vilket ger en säkerhetsmarginal för avsänkning. Se även avsnitt C.2 ovan. Länsstyrelsen anför att ett nytt villkor bör föreskrivas med innebörden att SLL ska säkerställa att påverkan från den ansökta vattenverksamheten inte medför att grundvattennivån i jord understiger opåverkad nivå i förhållande till tidigare års nivåfluktuationer inom Nationalstadsparken samt Stockholms stads RAÄ-nr Stockholm 103:1 under bygg- och driftskede. Detta eftersom ekbestånden i området är av stor vikt i spridningsnätverk för organismer knutna till gamla grova ekar och att sådana träd är särskilt känsliga för ändrad tillgänglighet till grundvatten då de anpassat rotsystemet till platsen. Vidare växer många av träden i området på morän nära gränsen till lera. Länsstyrelsen och flera fastighetsägare har efterfrågat åtgärdsnivåer vid grundvattennivåsänkning och principer för framtagande av dessa. Länsstyrelsen anser därför att SLL för områden med skyddsvärda ekar ska redovisa jordartsförhållanden och grundvattenförhållanden och analys om var kontakt mellan lera och undre grundvattenmagasin riskerar att brytas, med minskad tillgång på kapillärt vatten, naturvärden inom Nationalstadsparken, utredning av risk för påverkan på äldre ädellövskog och andra naturvärden inom Nationalstadsparken. SLL redovisar i Bilaga 3 en uppdaterad Figur 36 till PM hydrogeologi, Bilaga C till ansökan, där nationalstadsparken har lagts till. SLL redovisar också efterfrågade uppgifter om jordlagerförhållanden, grundvattenmagasin och skyddsvärda träd i Bilaga 4. Som framgår av underlaget är risken för påverkan på skyddsvärda träd liten och SLL ser inte behov av att ha särskilda åtgärdsnivåer för dessa. Om länsstyrelsen anser att sådana åtgärdsnivåer behöver tas fram anser SLL att detta kan utföras inom ramen för kontrollprogrammet och med samma principer som för övriga åtgärdsnivåer. Flera fastighetsägare har efterfrågat information om vilken effekt en avsänkning av grundvattennivån har för exempelvis sättningar och påverkan på ledningar samt vilka åtgärder som planeras i anledning härav. SLL anför att risken för negativ påverkan på ledningar är liten. Kablar i mark är inte känsliga för sättningar. Styva ledningar, såsom gasledningar, fjärrvärmeledningar och VA-ledningar, betraktas som känsliga objekt och ägarna till dessa är upptagna i sakägarförteckningen. Även om ledningarna normalt tål relativt stora sättningar kommer infiltration att utföras för att motverka grundvattennivåsänkningar. Några skador på ledningar till följd av planerad vattenverksamhet befaras därför inte.

13 13(42) C.5 Sättningar Länsstyrelsen och flera fastighetsägare har efterfrågat ytterligare information kring den förväntade påverkan av den ansökta vattenverksamheten. Den information som efterfrågas är att grundvattennivåsänkningens förväntade storlek ritas upp på karta och att område inom vilka skadliga sättningar förväntas märks ut på samma karta, information om vilka områden som kan beröras av sättningar, förtydligande av hur stora sättningar som skyddsobjekten kan tåla utan risk för skador, samt riktvärden för acceptabla sättningar i cm för varje objekt eller geografiskt område. SLL kommer inom ramen för kontrollprogrammen för såväl byggtid som drifttid att bland annat mäta sättningsrörelser i byggnader och anläggningar. SLL har som målsättning att skadliga grundvattennivåsänkningar helt ska undvikas genom att skyddsåtgärder med tätning och infiltration utförs. Att göra några kartor över förväntade grundvattennivåsänkningar är därför inte meningsfullt. Flera fastighetsägare har anfört att deras fastighet ligger på känslig mark såsom exempelvis på lera och att bergförstärkande åtgärder därför kan behöva vidtas vid tunneldrivningen. SLL anför att skyddsåtgärder i form av tätning kommer att utföras för hela tunnelsträckningen och runt om alla tunnelanläggningar. Vid behov utförs även infiltration. SLL har kartlagt känsliga objekt inom influensområdet och har därför god kännedom om grundläggningsförhållanden och jordlagerförhållanden. SLL tar tacksamt emot ytterligare uppgifter om markförhållanden och grundläggningsuppgifter från fastighetsägare. SLL bedömer att det material som hittills har inkommit från fastighetsägare inte föranleder några ändringar avseende planerade skyddsåtgärder. Inga nya sakägare har heller tillkommit till följd av uppgifterna. SGI har anfört att det finns scenarier avseende sättningar som inte avspeglar sig i förväntad grundvattenavsänkning. SGI anför därför att det är av vikt att SLL har beredskap för sådana sättningar som inte följer grundvattenavsänkningen. SLL anför följande. Beräkningar av möjliga sättningar har utförts och redovisas i Bilaga C7 till ansökan. Det är riktigt att sättningarna som redovisas där inte är ett mått på de sättningar som faktiskt kommer att uppkomma, utan beräkningar har gjorts av hur känslig marken är för påverkan av grundvattennivån. SLL bedömer att sättningar kommer att kunna undvikas med angivna skyddsåtgärder.

14 14(42) Även om målsättningen är att inga sättningar ska ske utförs sättningskontroller. Kontrollerna utförs genom precisionsavvägning av markpeglar samt dubbar på byggnader och anläggningar. Avvägningarna sker två gånger per år under normal frekvens och fyra gånger per år då grundvattenbortledning i aktuellt grundvattenmagasin sker. Avvägningar sker i dagsläget för att undersöka normal sättningshastighet, alltså vad som sker utan påverkan från den sökta vattenverksamheten. De sättningar som inte korrelerar med grundvattennivåsänkning kommer upptäckas av dessa mätningar. I de områden där sättningskontroller utförs görs även kontroller av grundvattennivåer. Eftersom utvecklande av nya sättningar är kopplade till grundvattennivåsänkning ger grundvattenkontrollen en tidigare indikation och möjliggör skyddsåtgärder innan sättningar hunnit utvecklas. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) anför att utbyggnaden av tunnelbanan berör en stor del av SVOA:s VA-system varför risken för oplanerade avbrott på huvudvattenledningar måste minimeras. Eftersom systemet är av ojämn kvalitet och ålder kan de vara känsliga för sättningar eller vibrationer. SVOA framhåller att VA-systemet måste vara i funktion under byggandet av tunnelbanan. SVOA anför att det sannolikt saknas tillräcklig kunskap om VA-ledningars sättningskänslighet och att detta bör klargöras innan verksamheten påbörjas. Risker ska så långt som möjligt elimineras genom av länsstyrelsen godkänd kontrollplan med angivna åtgärder och åtgärdsnivåer. SVOA uppmärksammar också att en djupt liggande avloppskulvert i Katarina Bangata vid korsningen av Ringvägen redan är skadad av marksättningar och att ytterligare rörelse riskerar rörbrott. SLL instämmer i SVOA:s synpunkter och betraktar VA-ledningar som känsliga för grundvattenpåverkan. Således kommer åtgärdsnivåer att ansättas inom områden där det förekommer känsliga ledningar och infiltration utförs vid behov. När det gäller avloppskulverten i Katarina Bangata har SLL redan förberett för att vid behov kunna utföra infiltration inom detta område. Flera fastighetsägare har anfört att det för SLL:s ansökta vattenverksamhet ska införas ett villkor som föreskriver att SLL med hjälp av certifierad besiktningsman, som det får förstås, besiktigar fastigheter inom influensområdet för den ansökta vattenverksamheten, vilket ska ske dels innan grundvattenbortledningen påbörjas, dels efter det att vattenverksamheten upphör. Några fastighetsägare har dessutom anfört att de önskar få del av program för mätning av sättningar avseende deras fastighet.

15 15(42) Flera fastighetsägare har även framfört önskemål att deras fastighet ska ingå i kontrollprogram avseende kontroll av sättningar och att besiktning av fastigheten ska ske före och under byggtiden samt att detta ska göras på SLL:s bekostnad. Några fastighetsägare har framfört önskemål om att ta del av program för sättningsmätning på kort och lång sikt. SLL anför att kontroller av grundvattennivåer och sättningar kommer att utföras enligt upprättat kontrollprogram för grundvatten, som tas fram i samråd med länsstyrelsen. Alla fastighetsägare bereds möjlighet att ta del av kontrollprogrammet. När det gäller önskemål om kontroller är SLL positiv till att utföra sådana, men anser att ytterligare dialog kan föras genom underhandskontakter med berörda parter. SLL avser att delge mätdata till de fastighetsägare som så önskar. Ellevio AB anför att bolaget har 11 kv och 0,4 kv ledningsnät för eldistribution inom influensområdet som kan påverkas av sättningar. Fyra anläggningar anges vara i konflikt med utvisade schakt i jord där grundvattenbortledning kommer att ske: (1) Museiparken vid Nybrokajen, större 0,4 kv kabelstråk med distributionsledningar och serviser (2) Stigbergsparken, större 11 kv kabelstråk (3) Lumagatan, ett antal större 11 kv kabelstråk (4) Heliosgången, större 11 kv och 0,4 kv kabelstråk parallellt med planerad schakt Flera fastighetsägare har anfört att tillräckliga åtgärder bör vidtas för att undvika negativ påverkan, som det får förstås, med avseende på sättningar. Ellevio AB har dessutom, med hänvisning till samarbetsavtal för lokalnätet och genomförandeavtal där kostnader för flytt regleras anfört att kontakt borde tas i god tid inför planering av åtgärder. SLL anför följande. Kablar för högspänning är inte känsliga för grundvattennivåsänkningar. Dock förekommer det åtskilliga ledningar i berörda områden och inom samtliga områden med elkablar med styva ledningar, som är känsliga för grundvattennivåsänkningar. Därför kommer åtgärdsnivåer att tas fram och skyddsåtgärder utföras. Inga skador på högspänningsledningar till följd av planerad vattenverksamhet befaras uppkomma.

16 16(42) För de ovan nämnda platserna, där planerade uppgångar korsar befintliga ledningar, kommer Ellevio att kontaktas för ledningssamordning. Ledningsomläggning eller flytt av kabelstråk och anläggningar kommer att ske i samråd med Ellevio och där det är aktuellt kommer SLL även att ingå genomförandeavtal med Ellevio. Flera fastighetsägare har anfört att deras fastigheter bör få sättningsdubbar installerade, för att kunna avgöra om sättningar har skett. SLL anför följande. Sättningsdubbar installeras i utvalda byggnader som har känslig eller okänd grundläggning. Dessa byggnader är representativa för området vad gäller lermäktighet och beräknad risk för sättningar. Utöver detta följs områdena upp med nivåavvägningar av markpeglar och grundvattennivåmätningar i grundvattenrör och energibrunnar. Sättningar i byggnader utvecklas under lång tid, därför är det även viktigt att mäta grundvattennivåerna i området. Detta ger en god översikt över förhållandena i de sättningskänsliga områdena. SLL är i övrigt positivt inställt till att utföra kontroller, men anser att överenskommelser om ytterligare mätpunkter kan utföras genom underhandskontakter med respektive berörd part. Några fastighetsägare, bl.a. Hemsö Skolfastigheter AB, har anfört att deras fastigheter är grundlagda på mark, som i ansökan beskrivs som okänd och menar därför att risk för skador på fastigheterna orsakade av grundvattenpåverkan eller vibrationer inte kan uteslutas. SLL anför följande. I de fall där information om grundläggning saknas, eller är ofullständig har SLL gjort en konservativ bedömning. Grundläggningen anses vara känslig och övervakning i form av sättningsdubbar eller markpeglar kommer att utföras i området. C.6 Föroreningar Länsstyrelsen erinrar om kända och okända föroreningar inom influensområdet och att SLL bör redovisa hur risken för okända föroreningar ska hanteras. Vidare önskas en bedömning av risken för spridning och mobilisering av föroreningar som följd av ändrade strömningsförhållande efter infiltration och eventuella konsekvenser av detta. SGI har angett att myndigheten förutsätter att åtgärder vidtas för att förhindra eventuell föroreningsspridning samt att grundvattnets föroreningsgrad kontrolleras. SGI har vidare angett att myndigheten saknar information om hur potentiellt förorenade områden ska följas upp under arbetets gång och hur det ska säkerställas att föroreningar inte sprids från dessa områden.

17 17(42) SLL anför att risken för att föroreningar ska nå planerade tunnlar är liten. SLL avser att utföra vattenkemisk provtagning på det vatten som läcker in i anläggningarna. Om föroreningar som inte tidigare varit kända upptäcks under byggtiden och om dessa riskerar att spridas kan kontroller utföras och specifika åtgärder tas fram. Sådana kontroller avser vattenkemisk provtagning av grundvatten mellan planerade tunnlar och föroreningarna, för att se om föroreningarna börjar spridas. SLL ser inga sådana risker idag och anser att dessa i så fall kan hanteras inom ramen för kontrollprogram för grundvatten. Inom projekteringen av planerade schakt i jord görs undersökningar av eventuella förekommande föroreningar i mark och grundvatten. Eventuella föroreningar kommuniceras med aktuell tillsynsmyndighet och platsspecifika reningsåtgärder på länshållningsvatten från schakt sätts in där så är nödvändigt. Vidare anför länsstyrelsen att föroreningar kan förekomma i jordmassor och att sökanden bör komplettera med hur provtagning ska ske för att säkerställa att åtgärderna inte medför risk för skador på människa och miljö. Vidare frågas om prover tagits avseende PFAS eller om sådana föroreningar förväntas inom influensområdet. Länsstyrelsen anser att åtminstone PFAS11 ska ingå i kontrollprogrammet. SLL anför att provtagning av jordmassor utförs vid alla planerade öppna schakt. Eventuella förorenade jordmassor kommer att köras till externt omhändertagande och kommer inte att medföra några negativa konsekvenser för människa eller miljö. Vilka parametrar som ska analyseras vid respektive schakt beror i hög grad på vilken verksamhet som funnits på platsen tidigare, men SLL är positivt till att föra en dialog med tillsynsmyndigheterna avseende detta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Nacka anför att provtagning av grundvatten på södra sidan av Värmdövägen, i närheten av en av de planerade etableringsytorna har visat på förhöjda nivåer av PFAS i grundvattnet. SLL har noterat förekomsten av PFAS och läget för denna. SLL bedömer inte att förekomsten kommer att påverka den planerade utbyggnaden av tunnelbanan, men dialog med miljöenheten sker avseende kommande provtagning. C.7 Vattenavledning SVOA anför att avledning av dagvatten till dagvattensystemet får ske under bygg- och driftskede och påminner om dagvattenstrategin, vattendirektivets åtgärdsprogram, och att förorenat dagvatten bör renas genom avskiljning, sedimentering, och katastrofskydd vid hantering av utsläpp i samband med olycka. SVOA anför att SLL bör förtydliga hur

18 18(42) länshållningsvatten kontrolleras och behandlas innan det leds till spillvattennätet och erinrar om riktlinjerna för länshållningsvatten. Slutligen påminner SVOA om vikten av små och jämna flöden med bra flödesbeskrivningar eftersom byggtiden sammanfaller med andra större tunnelprojekt i Stockholmsområdet. SLL anför att dessa frågor hanteras under pågående projektering och det kontrollprogram som tas fram för verksamheten. Företrädare för SLL, SVOA och berörda kommuner har idag en löpande kontakt och kommer även att ha så under byggtiden. Det gäller bland annat överenskommelser om vilket vatten som kan släppas på spillvattennätet eller dagvattennätet. Länshållning från öppna schakt som leds till dagvattennätet eller lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kommer att genomgå behövliga reningsåtgärder och regelbunden provtagning och beredskap för hantering av eventuella utsläpp finns planerade. Samma sak gäller för det fall att föroreningar påträffas i grundvattnet. Kvävehaltigt länshållningsvatten från anläggningarbeten med sprängning (främst under jord) kommer att ledas till spillvattennätet. De reningssteg som planeras för detta vatten är sedimentation, oljeavskiljning och vid behov phreglering. Reningsanläggningarna kommer att utformas för att följa SVOA:s riktlinjer för länshållningsvatten till spillvattennätet. SLL ger gärna regelbunden information om aktuella flöden vid olika entreprenader under byggtiden. SVOA anför att klimatfaktorn bör ändras från 1,2 till 1,25 med hänvisning till svenskt vattens publikation P110, att höjdsättning och utformning av trösklar ska utgå från dimensionerande vattennivåer i Saltsjön, och att markytor ska utformas så att de ytledes kan avleda dimensionerande regn till recipient samman med dagvattennätet. SLL noterar uppgiften och tar med sig synpunkterna till den pågående projekteringen av anläggningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm har efterfrågat förtydligande hur miljökvalitetsnormer för vatten ska följas i det fall vatten ska avledas till recipient. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka yrkar att domen ska innehålla krav på att miljökvalitetsnormer för vatten ska innehållas och ser en risk i att inga vattendrag i Nacka anges som recipienter. Länsstyrelsen efterfrågar förtydligande om vilka recipienter som kan komma att ta emot länshållningsvatten under byggtiden, om dessa är vattenförekomster som har

19 19(42) miljökvalitetsnormer, vilka parametrar som i så fall har lägsta möjliga klass avseende kemisk och ekologisk status samt hur icke-försämringskravet ska uppfyllas. SLL anför att större delen av länshållningsvattnet kommer att innehålla relativt höga halter av kväve, till följd av tunnelsprängningarna. Detta vatten kommer därför att ledas till spillvattennätet efter att sedimentering, oljeavskiljning och vid behov ph-reglering har utförts. Vid öppna schakt kan det bli aktuellt att leda bort rent grundvatten och regnvatten. Detta vatten brukar inte SVOA vilja ta emot, eftersom det ofta är för rent. I dessa fall avser SLL föra en dialog med berörd tillsynsmyndighet om att släppa ut vattnet lokalt (LOD) eller till dagvattennätet vilket är gängse praxis vid schaktningsarbeten. Eftersom detta bara berör utsläpp av inläckande grundvatten och regnvatten finns det ingen risk för att några miljökvalitetsnormer ska påverkas. Se även tidigare kommentarer om skyddsberedskap för utsläpp och hantering av eventuella föroreningar i grundvatten. Vid nyttjande av det kommunala dagvattennätet kommer vattnet slutligen att hamna i Saltsjön, Årstaviken, Hammarby sluss och kanal/sjö, Sickla sjö/kanal eller Järla sjö beroende på vilken etableringsyta som avses. Vattenområdena Saltsjön och Hammarby kanal/sjö ingår i ytvattenförekomsten Strömmen ( Kustvatten ) i VISS. Årstaviken och Sickla sjö är identifierade som ytvattenförekomster Sjöar i VISS. Järla sjö, Sickla kanal och Hammarby sluss är identifierade som ytvattenförekomster Övrigt vatten i VISS. Vad avser miljökvalitetsnormer ( ) finns följande presenterade i VISS: Strömmen: Måttlig ekologisk status 2027 (kopplat till övergödning och hydromorfologi, den senare ej praktiskt genomförbar) och god kemisk ytvattenstatus (med undantag PBDE/Bromerad difenyleter och kvicksilver samt tidsfrist för tributyltenn, antracen och bly till 2027). Årstaviken: God ekologis status och god kemisk ytvattenstatus (med undantag av PBDE och kvicksilver samt tidsfrist för tributyltenn, antracen, bly och kadmium till 2027). Sickla sjö: God ekologisk status 2027 (pga övergödning) samt god kemisk ytvattenstatus (med undantag av PBDE och kvicksilver samt tidsfrist för antracen, bly och kadmium till 2027). När det gäller Järla sjö finns det inga specifika miljökvalitetsnormer i VISS. Sickla sjö, som egentligen är en mindre del av Järla sjö, har dock fått miljökvalitetsnormer då det finns en EUklassad badplats där. Nacka kommun har arbetat intensivt med utredningar och åtgärder för att förbättra kvaliteten i Järla sjö, bland annat togs en åtgärdsplan fram år Primära åtgärder är

20 20(42) framförallt minskade utsläpp av näringsämnen samt att öka vattenomsättningen i syrefattiga områden. Länsstyrelsen efterfrågar en beskrivning av tekniska lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, eventuella skyddsåtgärder, samt påverkan på människa och miljö. Länsstyrelsen undrar också om SLL har överenskommelser med ägare till spillvattennätet och dagvattennätet och om dessa ställer några krav avseende vattenkvaliteten. SLL har etablerat en kontakt med SVOA angående avledning av länshållningsvatten till spillvattennätet och med berörda kommuner angående eventuell avledning till dagvattennätet. Vid möten diskuteras aktuella utsläppspunkter och specifika riktvärden för utsläpp till spilleller dagvattennätet. Dialogen i dessa frågor kommer att fortsätta under nuvarande detaljprojektering och hela byggtiden. Utsläpp till spill- eller dagvattennätet regleras också i de avtal som tecknas med aktuell ledningsägare. Tekniska lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten utformas specifikt för respektive plats. Skyddsåtgärder för att ta hand om spill vid olyckor kommer att finnas. För varje plats undersöks förekomst av eventuella föroreningar, vilket ger tid att i förväg anpassa verksamheten med behövliga reningsåtgärder. C.8 Kompletterande information och kontroller Wallenstam Fastighet AB 31, KB Myran nr 309 och KB Myran 306 (Wallenstam) efterfrågar en bedömning av inverkan och konsekvenser av påhängskrafter, som riskerar förkorta livslängden på stålpålar, orsakad av grundvattensänkning vid Wallenstams tomträtter eftersom byggnaderna är grundlagda med spetsburna pålar till fast botten eller berg. Vidare anses kontroller av grundvattennivåer vid Wallenstams tomträtter vara otillräckliga. SLL är positiv till att utföra kontroller, men anser att kompletterande mätpunkter kan överenskommas genom underhandskontakter inom ramen för kontrollprogrammet. När det gäller påhängskrafter på pålar utbildas dessa omgående vid en mycket liten sättning och blir därefter inte större om sättningen fortgår. Eftersom det redan förekommer sättningar inom aktuella områden där Wallenstams fastigheter är belägna har eventuella påhängskrafter redan utbildats. Det är sannolikt att pålgrundläggningen är dimensionerad för påhängskrafter, eftersom sättningar naturligt sker inom lerområden. C.9 Påverkan på andra anläggningar Telia Sverige AB anför att deras ledningstunnlar ligger inom bedömt influensområde längs en sträcka om ca 4,2 km där tunnelbanan kommer att löpa parallellt med ledningstunneln från

21 21(42) Folkungagatan till Hammarby kanal och skära ledningstunnelns sträckning i två lägen i höjd med Mårtensdal/Gullmarsplan. Med anledning av att planerad tunnelbanetunnel passerar under Telia Sverige AB:s anläggningar krävs enligt bolaget särskilda försiktighetsåtgärder. Telia Sverige AB anför också att de bergmekaniska aspekterna avseende uppförande av tunnelbaneanläggningen i närheten av bolagets anläggningar inte är tillräckligt utredda. Några fastighetsägare har anfört att det på deras fastighet finns gasledningar som kan komma att påverkas av den planerade tunnelbaneanläggningen. SLL för en dialog med Telia Sverige AB och efterfrågade bergmekaniska utredningar pågår. De tunnelkorsningar som förekommer mellan planerad tunnelbana och befintliga ledningstunnlar kommer att kunna anläggas med konventionella byggmetoder. SLL avser också teckna ett avtal med Telia Sverige AB som reglerar detta. När det gäller gasledningar är dessa bedömda som känsliga för grundvattenpåverkan och åtgärder i form av tätning och infiltration kommer att utföras för att motverka grundvattennivåsänkningar inom sådana känsliga områden. Trafikverket har anfört att SLL inte har redovisat hur den ansökta vattenverksamheten påverkar Trafikverkets anläggningar och Trafikverket har därför efterfrågat kompletterande information om hur en eventuell grundvattenavsänkning kan påverka dessa. Vidare anför Trafikverket att en sådan komplettering bör innehålla andra än enbart fysiska aspekter, såsom exempelvis trafikpåverkan och samordning med Södra Länkens kontrollprogram för grundvatten. SLL redovisar i Bilaga 5 de delar av Trafikverkets anläggningar som är känsliga för grundvattenpåverkan. Dessa utgörs av vägar på lerområden. Även om känsligheten för grundvattenpåverkan är liten kommer dessa att ingå i kontrollprogrammet och åtgärder vidtas vid behov. SLL kommer att ha en tät dialog med Trafikverket under projektering och byggtid och parterna har tecknat ett samverkansavtal som reglerar detta. Även samordning av kontrollprogram ingår i samverkansavtalet. AB Stockholm Exergi anför att Fortum Värme Tunnlar har undermarksanläggningar i av verksamheten påverkade områden och hänvisar till samverkansavtalet mellan Fortum Värme Tunnlar och SLL samt att parterna avser att teckna ett genomförandeavtal. SLL anför att det stämmer att samverkansavtal finns och att genomförandeavtal kommer att tecknas.