Ringsjökommittén. Christer Lundkvist Granskad av Martin Dahl Antal sidor: 23 Antal bilagor: 8

Transkript

1 Ringsjökommittén Vattenundersökningar i Ringsjöarna 21 Malmö SCANDIACONSULT SVERIGE AB Miljöteknik Christer Lundkvist Granskad av Martin Dahl Antal sidor: 23 Antal bilagor: 8 Utskriven: g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc SCANDIACONSULT SVERIGE AB Säte i Stockholm Org. nr St Varvsgatan 11N Malmö Tfn Fax Kontor i region Syd: Helsingborg Kalmar Kristianstad Lund Malmö Växjö Regionkontor finns i Göteborg Malmö Stockholm Luleå Örebro

2 Ringsjökommittén Sida 2 (23) Vattenundersökningar Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Undersökningar Ytvattenprover i sjöarna Djupprofiler Reningsverk och vattendrag Biologi Meteorologi och hydrologi Klimatförhållanden Temperatur Nederbörd Vattenföringar Hydrologi i Ringsjöarna Sjöarnas tillstånd Syretillstånd Näringstillstånd Fosfor Kväve Kväve/fosforkvot Plankton och siktdjup Övrig vattenkemi Vattendragens näringstillstånd Fosfor Kväve Ämnestransporter och budgetberäkningar Ämnestransporter i vattendragen Budgetberäkningar Fisk i vattendragen Bilagor Bilaga 1 Allmänna uppgifter om avrinningsområdet och Ringsjöarna Bilaga 2 Kontrollprogrammets utformning Bilaga 3 Undersöknings- och analysmetodik Bilaga 4 Analysdata Bilaga 5 Transporterade närsaltsmängder (reviderade uppgifter för tidigare år) Bilaga 6 Planktonundersökning i Ringsjöarna 21 Bilaga 7 Fiskundersökningar i tre av Ringsjöns tillflöden 21 Bilaga 8 Fågelräkning hösten 21 (Länsstyrelsen i Skåne län) SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

3 Ringsjökommittén Sida 3 (23) Vattenundersökningar Ringsjökommittén Vattenundersökningar i Ringsjöarna 21 1 Inledning Scandiaconsult Sverige, Miljöteknik, Malmö har på uppdrag av Ringsjökommittén genomfört provtagning i Ringsjöarna under år 21. Scandiaconsult ansvarade även för analyserna t o m 31 augusti då laboratoriet övergick i SGAB Analyticas ägo. SGAB Analytica kommer att svara för analyserna under kvarvarande kontraktstid. Förutom Scandiaconsult har följande personer/organisationer varit engagerade: SGAB Analytica, analyser. Gertrud Cronberg, bestämning och utvärdering av planktonprover. Eklövs Fiske och Fiskevård, elfiske i Höörsån, Kvesarumsån, och Hörbyån. Hörby kommun, personal på Lyby reningsverk, som svarat för veckoprovtagningen i Hörbyån, Nunnäsbäcken, Kvesarumsån och vid Lyby reningsverk. Höörs kommun, personal på Ormanäs reningsverk, som svarat för veckoprovtagning i Höörsån, Snogerödsbäcken och vid Ormanäs reningsverk. Ringsjöverket (Sydvatten), personal på Ringsjöverket, som svarat för veckoprovtagning i Rönne å vid Västra Ringsjöns utlopp (Sjöholmen). Dispositionen av föreliggande årsrapport följer i stort det upplägg som började tillämpas Årsrapporten inleds med en kortfattat sammanfattning av årets resultat varefter närmare presentation och kommentarer av relevanta data sker. Sist återfinns bilagor med metodik- och resultatredovisningar. 2 Sammanfattning 21 var nederbördsmässigt ett normalår men månadsvärdena var ojämnt fördelade med extremt mycket nederbörd i augusti-september. I övrigt förekom underskott under sju månader. Årsmedeltemperaturen var högre än normalt främst orsakat av mildare väder i januari-februari samt varmare sommar (juli-augusti) än normalt. Avrinningen till vattendragen på årsbasis var något lägre än normalt. Flödestoppar i tillflödena till Ringsjön noterades i januari-februari och särskilt i september i samband med riklig nederbörd. Till följd av den något lägre avrinningen mot normalt var tillrinnande vattendrags ämnestransporter förhållandevis normala och i nivå med mängderna år 2. Den externa näringsämnesbelastningen på Ringsjöarna var således mindre än åren men högre än lågflödesåret Totalt beräknas tillförseln av fosfor och kväve till sjöarna ha uppgått till 8,4 respektive 565 ton under 21. Den arealspecifika förlusten för fosfor i de tillrinnande vattendragen, beräknat som ett medelvärde för åren , låg mellan,9 (Nunnäsbäcken) och,52 kg/ha år (Snogerödsbäcken). Motsvarande värden för kväveförlusten låg mellan 8,8 (Kvesarumsbäcken) och 48 kg/ha år (Snogerödsbäcken). SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

4 Ringsjökommittén Sida 4 (23) Vattenundersökningar Syreförhållandena var ansträngda i Sätoftasjöns bottenvatten från mitten av juni till slutet av juli medan Östra Ringsjön hade syrefritt bottenvatten vid provtagningen i början av juli och början av augusti. I Västra Ringsjön registrerades viss syrereduktion på 4 m:s djup i början av juli. Fosforhalterna var höga under perioden juli-oktober och särskilt höga vid augusti- och septemberprovtagningarna. Orsaken kan sannolikt kopplas till fosforläckaget från bottensedimenten som då, på grund av tidvis frånvarande språngskikt, kunnat blandas in i hela vattenmassan. Räknat som sommarmedelvärden (juni-september) var fosforhalterna något högre än under hela 199-talet men ändå klart lägre än åren fram till mitten av 198-talet. Årets kvävehalter visar samma nivåer som under 199-talet. Siktdjupen i Ringsjöns tre delbassänger var till följd av stora planktonmängder relativt små under sommarperioden. En försämring av sommarmedelvärdena kan noteras jämfört med de senaste åren och under hela perioden juni-november var siktdjupen mindre än en meter. Genomförda budgetberäkningar för 21 visar att av tillförda kvävemängder lämnade endast 31 % Ringsjöarna via utloppet i Rönneå. I faktiska mängder motsvarar det 177 ton. Totalt tillfördes Rönneå nästan 9 ton fosfor under året och mängden ut till Rönneå var endast några få procent större. Detta är lägre än år 2 och är främst att hänföra till den lägre avtappningen (4,6 m3/s år 21 mot 5,4 m3/s år 2). Genomförda växtplanktonundersökningar visar på ett likartat planktonsamhälle i de tre delbassängerna i Ringsjön. Ringsjöarna har ett mycket näringsrikt, hypertroft växtplanktonsamhälle med dominans av eutrofa och indifferenta arter. Mycket få oligotrofa arter noteras. Biomassan av alger är genomgående hög även om den varierar mellan de olika bassängerna. Blomning av blågröna alger pågick i allmänhet från början av juni och ända in i oktober. Elfiskeundersökningarna på tre lokaler i tillrinnande vattendrag visade på öringförekomst vid alla lokaler. Den undersökta lokalen i Hörbyån visade på en relativt låg fisktäthet och biomassa jämfört med övriga lokaler men påverkan bedöms som låg. 3 Undersökningar 21 Undersökningarna i Ringsjöarna har utförts enligt gällande kontrollprogram. Vid ett par tillfällen har dock is- och väderförhållanden omöjliggjort provtagning. Provpunkter ingående i kontrollprogrammet redovisas på karta, figur 1. Allmänna uppgifter om avrinningsområdet och Ringsjöarna är sammanställda i bilaga 1 medan kontrollprogrammets närmare utformning framgår av bilaga 2. Tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 3. SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

5 Ringsjökommittén Sida 5 (23) Vattenundersökningar SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

6 Ringsjökommittén Sida 6 (23) Vattenundersökningar Ytvattenprover i sjöarna Provtagning har skett en gång i månaden i Sätoftasjön, Östra Ringsjön, Västra Ringsjön, samt i sundet mellan Östra och Västra Ringsjön. Proverna har tagits över sjöarnas djuphålor. Följande fysikalisk-kemiska analyser har utförts på ytvattenproverna: Temperatur Syrgashalt PH Alkalinitet Färg Konduktivitet Fosfatfosfor Totalfosfor, ofilterat Totalfosfor, filtrerat Totalkväve Nitrit- och nitratkväve Klorofyll a (endast i sjöarna) Siktdjup (endast i sjöarna) 3.2 Djupprofiler Provtagning i djupprofiler har utförts totalt sju gånger under perioden juni-september (ca var 14:e dag). Proverna togs på följande djup i de olika sjöarna: Sätoftasjön:,5, 4, 8, 12, 15 meters djup Östra Ringsjön:,5, 4, 8, 12, 15 meters djup Västra Ringsjön,5, 4 meters djup Vid provtagningsomgång 1, 3, 5, och 7 (mitten av juni, juli, augusti och september utfördes följande analyser: Temperatur Syrgashalt Fosfatfosfor Totalfosfor, ofiltrerat Totalfosfor, filtrerat Nitrit+nitrat-kväve Totalkväve Siktdjup Vid övriga tre provtagningsomgångar mättes endast temperatur och syrgashalt. 3.3 Reningsverk och vattendrag Personal på Ringsjöverket, Ormanäs reningsverk respektive Lyby reningsverk har en gång per vecka tagit vattenprov i följande punkter: Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån Rönne å, V. Ringsjöns utlopp Lyby reningsverk, utgående vatten Ormanäs reningsverk, utgående vatten Veckoproverna har frysts direkt efter provtagningen för att efter årets slut blandas SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

7 Ringsjökommittén Sida 7 (23) Vattenundersökningar SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö flödesproportionellt till månadsprover. Undantag är proverna från reningsverken, där utgående vattenmängd är relativt jämn och underlag för flödesproportionell blandning saknas. Veckoproverna här har därför blandats till månadsprover med utgång från hur många dagar veckoproverna representerar. De blandade månadsproverna analyseras med avseende på: Totalfosfor, ofiltrerat Nitrat- och nitritkväve Totalkväve Analyserna har utförts på 12 prover per provpunkt. Alla analysdata för 21 finns sammanställda i bilaga 4. Närsaltstransporter till Ringsjöarna från tillflödena och utsläppsmängder från reningsverken har beräknats med hjälp av flödesdata från Hörbyån (SMHI:s station Heåkra) och flödesuppgifter från respektive reningsverk. Tappningar från V:a Ringsjön till Rönneå har legat till grund för beräkningen av totalt avgående mängder till Rönneå. En sammanställning av transporterade mängder fosfor och kväve för åren (reviderade) och 21 i tillflödena till Ringsjöarna samt uttransporten till Rönneå redovisas i bilaga Biologi I kontrollprogrammet för 21 har ingått växtplankton- och elfiskundersökningar. Kvalitativa och kvantitiva växtplanktonundersökningar har utförts i Sätoftasjön, Östra Ringsjön respektive Västra Ringsjön. Planktonprovtagning gjordes vid sju tillfällen under tiden april till november. Resultaten redovisas i särskild rapport i bilaga 6. Rapportredovisning av elfiskundersökningen i tillflödena Höörsån, Hörbyån och Kvesarumsån återfinns i bilaga 7. En av länsstyrelsen i Skåne län utförd inventering av rastande simfåglar är bilagd i bilaga 8. 4 Meteorologi och hydrologi Klimatförhållanden Temperatur Årsmedeltemperaturen 21 blev +7,6 C vilket är något högre än referensvärdet +6,9 C (1961-9). Månaderna januari-februari samt maj, juli-augusti och oktober karaktäriserades av betydande temperaturöverskott. Juni och december uppvisade tydliga underskott. g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

8 Ringsjökommittén Sida 8 (23) Vattenundersökningar C Hörby C 2 Månadsmedeltemperatur 21 2 Normal årsmedeltemp +6,9 C jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nederbörd Årsnederbörden i Hörby 21 uppgick till ca 754 mm vilket är något över normalnederbörden (737 mm). Augusti-september var nederbördsrikast med ca 1 % större nederbörd än normalt (141 respektive 114 mm). Tydliga underskott kan noteras för 7 av årets månader (januari, mars, maj, juli samt oktober-december). mm Hörby Månadsnederbörd 21 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 4.2 Vattenföringar 21 Vattenföringen 21 i Hörbyån och tappningen till Rönneå vid Ringsjöns utlopp redovisas i diagram nedan, dels som dygnsmedelflöden dels som månadsmedelvärden. Vattenföringarna 21 i vattendragen till Ringsjöarna har generellt varit något lägre än normalt. I Hörbyån beräknas årsmedelflödet ha varit ca 1,7 m 3 /s mot normalvärdet 2, m 3 /s för perioden Flödestoppar i Hörbyån förekom i början av januari och februari (upp till ca 12 m 3 /s) samt i september. SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

9 Ringsjökommittén Sida 9 (23) Vattenundersökningar m3/s 14 Hörbyån, Heåkra Vattenföring 21 m3/s 14 Rönneå, Ringsjöns utlopp Vattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec j f m a m j j a s o n d 4 3 m3/s Hörbyån, Heåkra Månadsmedelvattenföringar m3/s 1 8 Rönneå, Ringsjöns utlopp Månadsmedelvattenföringar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Årshögsta i Hörbyån (14,5 m 3 /s) registrerades i mitten av september efter en nederbördsrik period. Lågvattenföring förekom under en stor del av juli (< 1 l/s). Avtappningen till Rönneå var störst i februari och då med som mest ca 13 m 3 /s. Sommartappningarna (maj-augusti) låg omkring 2 m 3 /s. Årsmedeltappningen blev 4,6 m 3 /s mot normala 3,8 m 3 /s. 4.3 Hydrologi i Ringsjöarna Vattenståndet och vattenvolymen i Ringsjön var som lägst de två första veckorna i september. Vattenståndet var då +53,72 m ö h. I mitten av februari registrerades årshögsta med +54,26. Årets amplitud blev således,54 meter. Vattenvolymen i Ringsjöarna uppgick vid årets början till storleksordningen 187 miljoner kubikmeter för att vid årets slut vara ca 182 miljoner kubikmeter. Omsättningstiden för vattnet i Ringsjöarna har beräknats till ca 14 månader, vilket är längre än de senaste åren (1, år 2,,76 år 1999). SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

10 Ringsjökommittén Sida 1 (23) Vattenundersökningar m ö h 54,4 Ringsjön Vattenstånd 21 54,2 54, 53,8 53,6 53,4 j f m a m j j a s o n d 5 Sjöarnas tillstånd Syretillstånd Syrehalten och syremättnaden var mycket låg i Sätoftasjöns djuphåla vid provtagningarna i juni och juli samt i början av augusti. I Östra Ringsjöns djuphåla var förhållandena likartade med ansträngda syreförhållanden i början av juli och augusti. I Västra Ringsjön kunde en liten syrenedgång registreras på 4 m:s djup i början på juli. Höga syrgashalter och syremättnader registrerades tidvis i Ringsjöarna under sommaren framför allt i mitten av juli och augusti dock bedöms de höga syrgashalterna i Östra och Västra Ringsjöns ytvatten i början av juli (18,1 respektive 16, mg/l vara felanalyser. 18 Sätoftasjön 21 Syrgasmättnad vid olika djup Syre (%) ,5 8 15,5 8 15,5 8 15,5 8 15,5 8 15,5 8 15, Djup (m) SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

11 Ringsjökommittén Sida 11 (23) Vattenundersökningar Näringstillstånd Fosfor Fosforhalterna varierar kraftigt under året. De högsta värdena uppmättes under augusti och september. Årsmedelvärdet för totalfosfor i ytproven i de tre delbassängerna var 82 µg/l för Sätoftasjön samt 13 respektive 95 µg/l i Östra och Västra Ringsjön. Detta kan jämföras med årets sommarmedelvärden (juniseptember) på 126, 163 och 12 µg/l respektive. Fosforhalterna i sjöarnas vattenmassa under sommarperioden varierar inom ett relativt snävt intervall enligt utförda djupanalyser, dock kan noteras väsentligt förhöjda halter vid några tillfällen i Sätoftasjön på 15 meters djup. De förhöjda totalfosforhalterna i juli och fram i september-oktober bör kunna kopplas samman med fosfor som frigjorts från sedimenten. Den svaga tendens till språngskikt som fanns fram till mitten av juli bröts då och den frigjorda fosforn kunde blandas in i hela vattenvolymen Ringsjöarna Fosfatfosfor 21 Sätoftasjön Ö:a Ringsjön V:a Ringsjön Ringsjöarna Totalfosfor (ofilt.) 21 Sätoftasjön Ö:a Ringsjön V:a Ringsjön 2 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec µg/l Ringsjöarna, ytprov Totalfosfor, sommarmedelvärden (juni-september) Gräns för "extremt hög halt". Naturvårdsverket 1999 (Rapport 4913). Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön 1 5 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

12 Ringsjökommittén Sida 12 (23) Vattenundersökningar Kväve Halterna av totalkväve fluktuerar kraftigt under året med de högsta halterna under vintern och våren. Undantaget är totalkvävehalten i Sätoftasjön i juni, 33 µg/l, som är ovanligt högt. Halterna av nitrit-nitratkväve återspeglar i stort planktonutvecklingen under året. Under sommaren saknas således fraktionerna nästan helt genom det upptag som sker i växtplankton och vegetation. Under januari-mars ligger nitrit-nitratfraktionen däremot på 5-6 % av totalkvävet. Medelvärdet för totalkvävehalterna under sommaren (juni-september) i de tre delbassängerna ligger i stort inom ramen för förhållandena under 199-talet. Dock kan noteras att Sätoftasjöns högre medelvärde i nedanstående figur över förhållandena sedan 1975, orsakas av det höga junivärdet (se ovan). Medelvärdet för sommarmånaderna var i Sätoftasjön 25 µg N/l, i Östra Ringsjön 16 samt i Västra Ringsjön 14 µg N/l. Totalkvävehalterna i sjöarnas vattenmassa varierar inom ett relativt snävt intervall enligt utförda djupanalyser Ringsjöarna Nitrat- och nitritkväve 21 Sätoftasjön Ö:a Ringsjön V:a Ringsjön Ringsjöarna Totalkväve 21 Sätoftasjön Ö:a Ringsjön V:a Ringsjön jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec µg/l Ringsjöarna, ytprov Totalkväve, sommarmedelvärden (juni-september) Gräns för "mycket höga halter". Naturvårdsverket 1999 (Rapport 4913). Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

13 Ringsjökommittén Sida 13 (23) Vattenundersökningar Kväve/fosforkvot Kväve/fosforkvoten (tot-n/tot-p) avspeglar vilket av ämnena som är begränsande för algtillväxten. Vid kvoter <1 börjar ofta kvävet bli tillväxtbegränsande. Kvoter <3 innebär risk för massförekomst av blågröna alger (cyanobakterier). Kväve/fosforkvoten har under andra halvåret 21 (juli-december) legat på sådana nivåer att de bör ha verkat stimulerande för massutveckling av blågrönalger. I juli-september kan kväveunderskottet betecknas som stort framför allt i Östra Ringsjön 6 Ringsjöarna Kväve/Fosfor-kvoter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sätoftasjön Ö:a Ringsjön V:a Ringsjön 5.3 Plankton och siktdjup En fullständig rapport över planktonundersökningarna 21 finns i bilaga 6. Växtplankton i form av kiselalger förekom rikligt i Ringsjöarna under våren (från april till juni, dock ej i maj). Vattenblomning av blågröna alger började tidigt och dominerade från juni till och med oktober. De högsta biomassorna uppmättes i augusti i Sätoftasjön och Östra Ringsjön medan maximum i Västra Ringsjön registrerades först i september Östra Ringsjön 21 Biomassa, mg/l apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov Blågröna alger Kiselalger Rekylalger Pansarflagellater Övriga grupper SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

14 Ringsjökommittén Sida 14 (23) Vattenundersökningar Västra Ringsjön Biomassa, mg/l apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov Blågröna alger Kiselalger Rekylalger Pansarflagellater Övriga alger Klorofyll a-halterna var störst i augusti-september som följd av de då höga planktonbiomassorna. 21 förekom större mängder växtplankton i Östra och Västra Ringsjön jämfört med år 2. I Sätoftasjön var däremot mängderna mindre än år Ringsjöarna Klorofyll a 21 Sätoftasjön Ö:a Ringsjön V:a Ringsjön 4 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Siktdjupet visade normal årsvariation, med sämre värden under sommaren och en klart förbättrad sikt under vintermånaderna. Siktdjup mindre än en meter ( mycket litet siktdjup enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913) noteras i princip under perioden juni-november. m, Siktdjup i Ringsjöarna 21 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec,5 1, 1,5 2, 2,5 3, Gräns för mycket små siktdjup (<1, m) Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

15 Ringsjökommittén Sida 15 (23) Vattenundersökningar Medelsiktdjupet under sommaren (juni-september) var dåligt och man får gå tillbaka till slutet av 198-talet för att finna motsvarande värden. De allt lägre siktdjupen som kan noteras orsakas av ökande planktonmängder vilket i sin tur kan bero på stor intern fosforbelastning (fosforfrigörelse från sedimenten). Även tillrinning av fosforrikt vatten under sommarmånaderna kan vara en bidragande orsak, ogynnsam sammansättning av fisksamhällena en annan. m Ringsjön Siktdjup, sommarmedelvärden (juni-september), ,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön 5.4 Övrig vattenkemi Konduktivitet, alkalinitet, färg och ph visar inga anmärkningsvärt avvikande resultat under 21 jämfört med de närmast föregående åren. Medelvärden år 21 för provpunkterna i Ringsjön var för ph 8,2-8,4 med totalvariationen 7,55-9,5. För alkalinitet låg medelvärdena på 1,4-1,7 mmol/l med totalvariationen 1,2-1,8 mmol/l. För färgtalen låg medelvärdena på mg Pt/l med totalvariationen 3-8 mg Pt/l. Konduktivitetens medelvärden, ms/m, ligger något högre än tidigare år (före 1997) vilket kan förklaras med olika analysmetodik och mätinstrument. 21 års mätningar har följt svensk Standard (SS-EN 27888). 6 Vattendragens näringstillstånd Fosfor De månadsvisa fosforhalterna i blandproven följer tidigare års mönster med höga värden i Hörbyån och tidvis extremt höga värden i Snogerödsbäcken. För Övriga tillflöden är värdena beräknade och utgör medelvärden från de fem redovisade tillflödena där provtagning utförs. De höga värdena från Snogerödsbäcken gör att dessa medelvärdena blir tämligen höga. SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

16 Ringsjökommittén Sida 16 (23) Vattenundersökningar Under perioden juni-oktober uppmättes de högsta halterna i blandproven, exempelvis 76 µg/l i Snogerödsbäcken i juli (se vidare sammanställningar i bilaga 4). µg/l Vattendrag Fosforhalter Medel Min-värde Max-värde Höörsån Kvesarumsån Nunnäsbäcken Hörbyån Snogerödsbäcken Övriga tillflöden Ringsjöns utlopp 6.2 Kväve Även beträffande kvävehalterna är det Snogerödsbäcken som har de högsta halterna i årets blandprover. Haltvariationen är ganska liten under året i Höörsån, Kvesarumsbäcken och Nunnäsbäcken, µg N/l. I Snogerödsbäcken noteras toppar på 13 µg/l i juli och september. Minimihalten 5 5 µg/l registreras i augusti. Trend till lägre kvävehalter under sommaren finns ej i Snogerödsbäcken medan den är mer eller mindre uttalad i de övriga tillflödena. µg/l Höörsån Kvesarumsån Vattendrag Kvävehalter 21 Nunnäsbäcken Hörbyån Snogerödsbäcken Övriga tillflöden Medel Min-värde Max-värde Ringsjöns utlopp SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

17 Ringsjökommittén Sida 17 (23) Vattenundersökningar Ämnestransporter och budgetberäkningar Ämnestransporter i vattendragen Ämnestransporterna i vattendragen följer i stort vattenföringens variationer. För kvävetransporten blir det dessutom i princip dubbel effekt då de högsta halterna normalt förekommer under vinterhalvåret samtidigt som flödena då är störst. De höga fosforhalterna i vattendragen under sommaren inverkar mindre på transporterna eftersom flödena då är förhållandevis låga. Anmärkningsvärt stora närsaltstransporter kan år 21 noteras för september vilket är en effekt av den rikliga nederbörden under augusti-september. kg m 3 /s 25 Ringsjöarnas tillflöden Fosfortransport Övriga tillflöden Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån Q, Hörbyån jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ton m 3 /s 1 9 Ringsjöarnas tillflöden Kvävetransport Övriga tillflöden Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån Q, Hörbyån jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

18 Ringsjökommittén Sida 18 (23) Vattenundersökningar Totalfosfortillförseln till Ringsjöarna via vattendragen under 21 har beräknats till ca 7,5 ton. De olika tillflödenas samt Höörs avloppsreningsverks andel i totaltransporten framgår av tårtbitsdiagrammet nedan. Ringsjöarnas tillflöden 21 Fosfortransport, kg och % Höörs ARV 129 2% Övriga tillflöden % Snogerödsbäcken 373 5% Höörsån % Kvesarumsån 453 6% Nunnäsbäcken 155 2% Hörbyån % Jämfört med andra år under 199-talet är den totala fosfortillförseln 21 tämligen likvärdig. Jämfört med 198-talet har emellertid i princip en halvering av mängderna skett. ton/år 35 3 Ringsjöarnas tillflöden Fosfortransport Fosfortransport Årsmedelflöde, Hörbyån 5 per. glid. med. (F f t t) m3/s 3,5 3, 25 2,5 2 2, 15 1,5 1 1, 5,5, SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

19 Ringsjökommittén Sida 19 (23) Vattenundersökningar Tillförseln av kväve via vattendragen 21 har totalt beräknats till nästan 5 ton. De olika tillflödenas samt Höörs avloppsreningsverks andel i totalkvävetransporten framgår av tårtbitsdiagrammet nedan. Ringsjöarnas tillflöden 21 Kvävetransport, ton och % Övriga tillflöden 133,1 26% Höörs ARV 12 2% Höörsån 49,2 1% Kvesarumsån 26,5 5% Nunnäsbäcken 1,1 2% Snogerödsbäcken 3,9 6% Hörbyån % Jämfört med tidigare år är den totala kvävetillförseln 21 i nivå med den år 2 och en del andra år under 199-talet samt slutet av 198-talet. Kurvan med 5 års glidande medelvärde visar att den normala kvävetillförseln för närvarande uppgår till 6-7 ton per år. ton/år Ringsjöarnas tillflöden Kvävetransporter Kvävetransport, ton/år Årsmedelflöde, Hörbyån 5 per. glid. med. m3/s 3,5 3, 1 2,5 8 2, 6 1,5 4 1, 2,5, SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

20 Ringsjökommittén Sida 2 (23) Vattenundersökningar Transporterna av fosfor och kväve i de olika vattendragen år 21 i relation till respektive avrinningsområdes storlek, den s k arealspecifika förlusten är liksom tidigare år störst i Snogerödsbäcken (se nedanstående figurer). Förklaringen är avrinningsområdets läge inom ett utpräglat jordbruksområde. Lägst specifik arealförlust för kväve och fosfor föreligger för Hööråns, Kvesarumsåns och Nunnäsbäckens avrinningsområden. Dessa avrinningsområden är till stora delar skogbevuxna. kg/ha, år,6,5,4 Avrinningsområden Arealspecifik förlust Fosfor (medel ) Gräns för "extremt höga förluster", Naturvårdsverket 1999 (Rapport 4913),3,2 Gräns för "höga förluster",1, Höörsån Kvesarumsån Nunnäsbäcken Hörbyån Snogerödsbäcken Övriga tillflöden Ringsjöns utlopp kg/ha, år 5 4 Avrinningsområden Arealspecifik förlust, Kväve (medel ) Gräns för "mycket höga förluster", Naturvårdsverket 1999 (Rapport 4913) Höörsån Kvesarumsån Nunnäsbäcken Hörbyån Snogerödsbäcken Övriga tillflöden Ringsjöns utlopp Kvävetransporten från Ringsjöarna till Rönneå följer i stort avtappningens variation då kvävehalten i det utgående vattnet, enligt utförda blandprovsanalyser, är tämligen jämn under året. Störst uttransport skedde under första och fjärde kvartalen (4 respektive 32 % av årstransporten). Under sommaren var uttransporten per månad endast 3,7 % av årstransporten. SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

21 Ringsjökommittén Sida 21 (23) Vattenundersökningar Fosforutflödet var störst under fjärde kvartalet då kombinationen hög avtappning och relativt höga fosforhalter förelåg (ca 38 % av årstransporten). Den totala uttransporten av fosfor och kväve till Rönneå år 21 var 8,8 respektive 177 ton vilket är väsentligt lägre än år 2 (75 respektive 6 % av årsmängden 2). De lägre mängderna accentueras ytterligare något av att medelavtappningen till Rönneå år 21 (4,6 m 3 /s) var ca 86 % av den året innan. Sett i ett längre perspektiv faller mängderna år 21 väl inom ramen för tidigare års uttransporter (1976-2). 7.2 Budgetberäkningar Översiktliga budgetberäkningar avseende vatten-, fosfor- och kvävemängder redovisas i tabell och figurer nedan. Det bör betonas att alla delar i vatten- och närsaltsomsättningen i sjöarna inte kunnat beräknas. Detta gäller framför allt in- och utströmningen till grundvatten, fastläggning respektive läckage av kväve och fosfor i bottensedimenten samt utbytet av kväve med atmosfären. Redovisad tillförsel av fosfor direkt på sjöytorna via nederbörden är osäker men är enligt tidigare använd schablon. Vatten-, fosfor- och kvävebudget för Ringsjöarna 21: Vattenflöde Fosfor Kväve M(m3) % kg % ton % Höörsån 19,9 12, ,1 49 8,7 Kvesarumsån 15,9 9, ,3 27 4,8 Nunnäsbäcken 5,5 3, ,8 1 1,8 Hörbyån 54,9 34, , ,2 Snogerödsbäcken 2,8 1, ,4 31 5,5 Övriga tillflöden 31 19, , ,5 Höörs ARV 1,4, ,5 12 2,1 Hörby ARV (Ingår i Hörbyån),9, , 5,9 Nederbörd 29,7 18,4 8 9,4 59 1,4 Summa tillförsel 161, Ringsjöns utlopp 137, Sydvatten Avdunstning Summa bortförsel 161, Volym/mängdförändring -5, SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

22 Ringsjökommittén Sida 22 (23) Vattenundersökningar Ringsjöarna Hydrologisk budget 21 nederbörd 29,7 24 avdunstning reningsverk 2,3 Ringsjöarna åarnas ytvattentillförsel 129,1 volym -förändring -5,4 Mm3? 137,8 utflöde till Rönneå utbyte med grundvatten tillförsel, Mm 3 bortförsel, Mm 3 totalt 8468 kg Ringsjöarna Fosforbudget 21 nederbörd reningsverk Ringsjöarna bortförsel via utlopp i relation till tillförsel = 14 % 7282 mängdförändring kg? utflöde till Rönneå tillförsel, kg utbyte med grundvatten/sediment bortförsel, kg nederbörd reningsverk totalt 565 ton Ringsjöarna Kvävebudget 21 Ringsjöarna åarnas ytvattentillförsel 489 tillförsel, ton kvävefixering/ avgång till atmosfären? åarnas ytvattentillförsel mängdförändring -114 ton? utbyte med grundvatten/sediment bortförsel via utlopp i relation till tillförsel = 31 % 177 bortförsel, ton utflöde till Rönneå SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

23 Ringsjökommittén Sida 23 (23) Vattenundersökningar Fisk i vattendragen Undersökning av fiskfaunan genom elfiske har utförts i Hörbyån, Kvesarumsån och i Höörsån. Resultaten, som närmare redovisas i bilaga 7, kan sammanfattas enligt följande: Lokalerna undersöktes senast 1997 och Öring registrerades på samtliga lokaler dock med varierande tätheter. Andra arter som registrerades var gädda, mört, lake, ål och signalkräfta. Förhållandena avseende fiskfaunan bedöms som relativt stabila Höörsån och Kvesarumsån. Fiskfaunan i Hörbyån karaktäriseras av låg täthet och biomassa indikerande en svag påverkan dock kan en svag positiv utveckling utläsas ur resultaten. Tätheterna för öring varierade mellan 8 och 64 individer per 1 m2 (21,5 + och 42, >+ i Kvesarumsån. Tätheterna för öring + var väsentligt lägre i Höörsån och Kvesarumsån jämfört med 1997 men i nivå med För öring >+ förelåg en ökning i Kvesarumsån mot 1997 och Tillflöden Ringsjön >+ 1 Hörbyån Kvesarumsån Höörsån SCANDIACONSULT SVERIGE AB Malmö g:\uppdrag\ \årsrapp21.doc

24 BILAGA 1 Uppgifter om Ringsjöarna och deras avrinningsområde Här lämnas vissa fakta om Ringsjöarnas tillrinningsområden och om sjöarna. Ytterligare uppgifter kan erhållas från bl a skriften Ringsjöns restaurering (Ringsjökommittén 1991). Ringsjöarnas tillrinningsområde, 395 km2 (inklusive sjöytor), utgör ett delavrinningsområde i Rönneåns avrinningsområde, vilket totalt omfattar en yta av 1897 km2. Av Ringsjöarnas totala tillrinningsområde upptar sjöytorna ca 1 % och skogbevuxen mark ca 38 %. Ringsjöarnas tillrinningsområde kan delas in enligt följande (från IVL årsammanställning för 1996): Avrinningsområde Areal, km 2 % Till Sätoftasjön Kvesarumsån Höörsån Övrigt avrinningsområde 42,7 53,3 5, Till Östra Ringsjön Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Övrigt avrinningsområde Till Västra Ringsjön Övrigt avrinningsområde 7, , ,7 4 51, ,7 7 Summa: Totalt bor ca 21 människor i avrinningsområdet varav ca 7 % i tätorter. Uppgifter om sjöarna (från Ringsjökommittén 1991 Ringsjöns restaurering ): Sjöbassäng Sätoftasjön Sjöyta km 2 % 4,2 11 Max.djup, m 17,5 Medeldjup, m 3, Vattenvolym, m 3 x1 6 % 12,8 7 Östra Ringsjön 2, ,4 6,1 124,8 68 Västra Ringsjön 14,8 37 5,4 3,1 46,6 25 S:a Ringsjöarna 39,5 1 17,5 4,7 184,2 1

25 BILAGA 2 Sammanställning av kontrollprogram för Ringsjön Vattendrag/sjö Nr/Läge 1 Rönneå, utloppet ur Ringsjön 2 Västra Ringsjön 3 Sundet Östra-Västra Ringsjön 4 Östra Ringsjön 5 Sätoftasjön 6 Snogerödsbäcken 7 Hörbyån 8 Nunnäsbäcken 9 Kvesarumsån 1 Höörsån 11 Ormanäs reningsverk 12 Lyby reningsverk Koordinater x (norr): y (öst): Kommun Eslöv/Höör Höör Höör Höör/Hörby Höör/Hörby Höör Hörby Hörby Hörby Höör Höör Hörby Program Vattenkemi Biologi Tr-12 (52) K1-12, K2-4 Växtpl-7 K1-12 K1-12, K2-4, K3-3 Växtpl-7 K1-12, K2-4, K3-3 Växtpl-7 Tr-12 (52) Tr-12 (52) Fisk/2, Btnf/3 Tr-12 (52) Tr-12 (52) Fisk/2, Btnf/3 Tr-12 (52) Fisk/2, Btnf/3 Tr-12 (52) Tr-12 (52) Förklaringar vattenkemi K1 - Ytprover, sjöar K2 Djupprofil, sjöar K3 Djupprofil, sjöar Siktdjup (ej provpunkt 3) Temperatur PH Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Syrehalt Fosfatfosfor Totalfosfor (ofiltrerat) Totalfosfor (filtrerat) Nitrit- + Nitratkväve Totalkväve Klorofyll a (ej provpunkt 3) Temperatur Syrehalt Fosfatfosfor Totalfosfor (ofiltrerat) Totalfosfor (filtrerat) Nitrit- + Nitratkväve Totalkväve Djupprofiler: djup, meter Sätoftasjön,5, 4, 8, 12 och 15 Östra Ringsjön,5, 4, 8, 12 och 15 Västra Ringsjön,5 och 4 Temperatur Syrehalt Tr vattendrag/ Reningsverk Totalfosfor (ofiltrerat) Nitrit- + Nitratkväve Totalkväve Förklaringar provtagningsfrekvens m m K står för tillståndsprogram för vattenkemi Tr står för transportprogram för vattenkemi K-12 -januari-december, ytvattenprovtagning i månadsmitt Tr-12 (52) -veckoprovtagning som blandas flödesproportionellt till månadsprov K-2, 4 ggr/år -juni-september, profilprovtagning i månadsmitt K-3, 3 ggr/år -juni-september, (profilprovtaning i månadsskiften Växtpl-7 -april-oktober (växtplankton) Fisk/2 -elfiske vartannat år med start 21 Btnf/3 -bottenfauna vart tredje år med start 23 Förklaringar biologi Växtpl kvantitativ (-2m) och kvalitativ undersökning av växtplankton, artsammansättning och biomassa Fisk kvantitativt fiske med elaggregat, provtagning i augusti-september (ej 22) Btnf bottenfauna med handhåv, 5 isärhållna delprov/lokal, provtagning i oktober-november (ej 21 och 22)

26 BILAGA 3 Metodik och genomförande Vattenföringar och sjövolymer Vattenföringsuppgifter, dygnsvärden och från reningsverken månadsuppgifter, för beräkning av ämnestransporter har inhämtats från följande stationer: Läge Nr i kontrollprogram Uppgiftshållare SMHI stationsnr Hörbyån, Heåkra 7 SMHI Rönneå, utloppet ur Ringsjön 1 SMHI Ormanäs ARV, utg 11 Höör kommun Lyby ARV, utg 12 Hörby kommun Dygnsvärdena har använts för att beräkna veckomedelvärden och månadsmedelvärden. Vattenföringen, månadsmedelvärden, i tillrinnande vattendrag har beräknats enligt följande: Nr Vattendrag Faktor, relation till Hörbyån (Heåkra) 6 Snogerödsbäcken,51 7 Hörbyån 1,8 8 Nunnäsbäcken,11 9 Kvesarumsån,292 1 Höörsån,365 Summa övriga vattendrag,568 Angivna relationer till vattenföringsstationen i Hörbyån är grundade på respektive avrinningsområdes storlek, se vidare bilaga 1. Beträffande vattenföringsmätningarna vid Heåkra påtalades 1997 att det förelåg ett fel i avbördningskurvan för de värden som redovisats för åren under 199-talet. SMHI har nu justerat detta och alla transportberäkningar som redovisas har reviderats med hänsyn till de omräknade flödesuppgifterna. Beräkning av vattenvolymer i Ringsjöarna är baserade på följande uppgifter och antaganden: Vattenståndsmätningar uppgifter från Sydvatten Medelvattenstånd 54 m ö h (SMHI, stn ), motsvarande de medelvattendjup i Ringsjöarna som redovisas i bilaga 1. Sjövolymer har beräknats som: aktuellt medeldjup x sjöyta Beräkningsexempel för Sätoftasjön 1/ Avläst vattenstånd: 53,7 m ö h =,3 m under medelvattenstånd. Normalt medeldjup 3, m minus,3 m = 2,7 m. 2,7 m (aktuellt medeldjup) x sjöytan (4,2 km 2 ) = 11,34 miljoner m 3. Vattenvolymsförändring under året är beräknad som summa vattenvolym (tre delbassänger) den 31/12 minus summa vattenvolym 1/1 samma år. För beräkning av nederbördsmängderna direkt på sjöytorna har uppgifter om aktuell årsnederbörd från SMHI s station i Hörby använts. Avdunstningen från sjöytorna har schablonmässigt beräknats till 24 miljoner m 3.

27 BILAGA 3 Vattenomsättningstiden i Ringsjöarna har beräknats som sjöarnas medelvolym (184,2 miljoner m 3 ) dividerat med årlig vattentillförsel (inkl nederbörd på sjöytan). Beräkningen förutsätter fullständig och likartad vattenomsättning i hela sjövattenvolymen. Transport- och budgetberäkningar Beräkning av ämnestransporter har i enlighet med kontrollprogrammet utförts vid sex provpunkter samt vid reningsverken i Lyby (Hörby) och Ormanäs (Höör). Vattenprover har tagits 1 gg/vecka vilka sedan fysts. Proverna har tagits av personal vid Lybyverket (provpunkt 7, 8, 9 och 12), vid Ormanäsverket (provpunkt 6, 1 och 11) och vid Ringsjöverket (provpunkt 1). Efter årets slut har veckoproverna från respektive provpunkt blandats till månadsprover i proportion till veckomedelflödet under respektive månad. Undantag utgör proverna från reningsverken (nr 11 och 12) där blandningen skett i proportion till hur många veckodagar de representerar (normalt sju men vid vissa tillfällen färre). I de fall veckoprov ej tagits under en vecka har vatten från veckan före och efter fått representera den ej provtagna veckan. Beredning av månadsproven har baserats på veckomedelflöden enligt följande: Nr Läge Vattenföringsuppgift 1 Rönneå Rönneå, utloppet ur V Ringsjön, SMHI 6 Snogerödsbäcken Hörbyån, Heåkra, SMHI 7 Hörbyån Hörbyån, Heåkra, SMHI 8 Nunnäsbäcken Hörbyån, Heåkra, SMHI 9 Kvesarumsån Hörbyån, Heåkra, SMHI 1 Höörsån Hörbyån, Heåkra, SMHI 11 Ormanäs ARV (Höör) 12 Lyby ARV (Hörby) Flödesuppgift från reningsverket Flödesuppgift från reningsverket För att erhålla ämnestransporten har ämnets halt respektive månad multiplicerats med månadsmedelvattenföringen för månaden. I de tillflöden där flödesmätningar saknas har månadsmedelvattenföringen beräknats som relation till vattenföringsstationen i Hörbyån (Heåkra), baserat på avrinningsområdets storlek (se vidare ovan under Metodik vattenföringar). Ämnestransport från landområden utanför provtagna avrinningsområden har beräknats schablonmässigt. Medelhalterna av fosfor och kväve från de fem provtagna vattendragen har därvid fått representera halterna i övrigt avrinningsområde. De delar i sjöbudgetberäkningarna, som redovisar vilken roll sjövolymförändringar under året haft för de fosfor- och kvävemängder som finns lagrade i sjövattenvolymen, har beräknats enligt följande: Ämnesmängderna vid årets början (1/1) = aktuella sjövolymer beräknat efter rådande vattenstånd (se ovan) och halten av totalfosfor respektive totalkväve i de tre delbassängerna. Mängderna är uträknade för var sjö för sig. Ämnesmängderna vid årets slut (31/12) = aktuella sjövolym, som ovan, multiplicerad med halten totalfosfor och totalkväve i respektive delbassängen i december. Mängderna är uträknade i var sjö för sig. Summan av beräknade ämnesmängder vid årets slut subtraheras med summan av ämnesmängden vid årets början, varvid mängdförändringen under året erhålls.

28 BILAGA 3 Tillförsel av fosfor och kväve till sjöarna genom nederbörd direkt på sjöytorna har beräknats schablonmässigt. För kväve har ett nedfall på 15 kg/km 2 använts och nedfallet av fosfor har satts till 2 kg/km 2. I likhet med tidigare års budgetberäkningar innebär detta en direkt årlig deposition på sjöytorna av 8 kg fosfor och 59 ton kväve. Fen antagna fosfordepositionen får ses som mycket osäker, men följer tidigare års schablon. Kemiska och fysikaliska undersökningar Provtagning i sjöarna har utförts av personal från Scandiaconsult Miljöteknik i Malmö där Martin Dahl varit ansvarig. Proverna har tagits över respektive sjös djuphåla. Ytproverna i djupintervallet -2 m har tagits med Ruttnerhämtare liksom djupproverna. Veckoprovtagningarna i till- och avflöden från Ringsjöarna samt vid reningsverken har ombesörjts av: - Hörby kommun, personal vid Lybyverket (Hörbyån, Nunnäsbäcken, Kvesarumsån samt ARV). - Höörs kommun, personal vid Ormanäs reningsverk (Höörsån, Snogerödsbäcken samt ARV). - Sydvatten, personal vid Ringsjöverket (utloppet i Rönneå vid Sjöholmen. Mätning i fält i sjöarna har skett med avseende på gäller temperatur, syrgashalt och siktdjup. Övriga analyser har utförts på Scandiaconsult Sveriges ackrediterade laboratorium i Malmö (ackr.nr 1677) t o m 31/8 då det övertogs av SGAB Analytica (Svensk Grundämnesanalys AB med ackred.nr 187). Parameter Metodik* Siktdjup 25 cm siktskiva utan vattenkikare Temperatur ph SS Alkalinintet SS-EN ISO Konduktivitet SS-EN Färgtal SS-EN ISO 7887 Syrehalt SS Fosfatfosfor fd SS Totalfosfor, filtr. Och ofiltr. fd SS Nitrit-+nitratkväve, NO2+NO3-N SS-EN 2677/Autoanalyzer Totalkväve SS /Autoanalyzer Klorofyll a Spektofotometer * SS med nr hänvisar till metoder (Svensk Standard) utgivna av Standardiseringskommissionen i Sverige. Uttagna sjöprover har omedelbart efter provtagning förts till SGAB:s laboratorium för analys och konservering. Växtplankton All provtagning i sjöarna har utförts av personal från Scandiaconsult Miljöteknik, Malmö där Martin Dahl varit ansvarig. Prov för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med rör från ytan till 2 meters djup en gång i månaden under perioden april-november (ej provuttag i oktober). Kvalitativa prover insamlades genom att filtrera bestämd mängd vatten (5 alt 1 l) genom 45 µm planktonväv. De kvantitativa proven fixerades med Lugols lösning och de kvalitativa med formalin.

29 BILAGA 3 De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplanktonarterna räknades i 2-5 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1=enstaka fynd, 2=vanligt förekommande och 3=mycket vanlig till dominerande). Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. - E = eutrofa organismer, d v s de som framför allt förekommer i näringsrika förhållanden, - O = oligotrofa organismer, d v s de som föredrar näringsfattiga förhållanden, - I = indifferenta organismer, d v s organismer med bres ekologisk tolerans. De olika algernas biomassa redovisas i rapportens tabell 1 och växtplanktons biomassa fördelad på taxonomiska grupper i tabell 2. En artlista över registrerade växtplanktonarter presenteras slutligen i rapportens tabell 3. Där ingår även en bedömning av olika arters frekvens. Den kvalitativa och kvantitativa undersökningen av planktonproven samt utvärdering av resultaten har utförts av Gertrud Cronberg. Fisk vattendrag Under 21 har 3 lokaler elfiskats under perioden 25-3 september. Elfisket utförs kvantitativt med tre genomfiskningar på alla lokaler på en sträcka av 2-3 m. Elfisket utförs enligt en av fiskeriverket rekommenderad metod (Degerman&Sers 1999). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, 2 volt användes. Fisken som fångades samlades in efter varje avfiskning och förvarades i backar. Efter avfiskningarna på respektive lokal längdmättes och vägdes all fisk. Före mätning bedövades fisken med Benzokainum. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (1984) uppdelat på årsungar (+) respektive äldre ungar (>+) för öring. Tätheet för andra arter än öring beräknades också. På varje lokal mättes bredd, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastighet samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal liksom vattenprov för bestämning av ph och konduktivitet. Som stöd för utvärderingen har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (1999) tillämpats. Undersökningen har utförts av Anders Eklöv, Eklövs Fiske och Fiskevård, Håstad Mölla.

30 RINGSJÖKOMMITTÉN Sammanställning över analysdata BILAGA 4 Sid 1 (7) Klimatdata 21 Hörby 21 Månad Temperatur Nederbörd C mm Jan,5 43 Feb -,7 44 Mar,2 2 Apr 5,5 71 Maj 11,9 34 Jun 13,2 6 Jul 18,1 58 Aug 16,8 141 Sep Okt 11,1 55 Nov 3,3 58 Dec -1,3 53 Årsmedel + 7,6 Årsnederbörd 752 mm Normal ,9 C 737 mm

31 RINGSJÖKOMMITTÉN Sid 2 (7) Fysikalisk-kemiska analysresultat i Ringsjöarna 21 PROVTAG- DATUM TEM- SIKT- KLO- ph ALKA- KON- FÄRG SYR- SYR- FOSFAT- TOTAL- TOTAL- NO2-N+ TOTAL- NINGS- PERA- DJUP RO- LINI- DUKTI- GAS- GAS- FOSFOR FOSFOR FOSFOR NO3-N KVÄVE STATION TUR FYLL TET VITET HALT MÄTTN Ofiltrerat Filtrerat C m mg/m3 mmol/l ms/m mg Pt/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Sätoftasjön 1117 Ingen provtagning p g a isförhållandena Stn 5, ytan 122 1,7 1,45 2 7,65 1, ,1 11 8, ,2 1,5 19 8, 1, ,4 14 5, ,7 1,6 18 8,3 1, , 13 9, ,3 1,55 1 8, 1, ,3 19 9, ,9,9 9, 9, 1, , ,4,65 5 8,45 1, , ,2,5 11 9,5 1, , 146 9, ,3,6 65 8,15 1, , ,,8 4 7,9 1, , ,6 1, 22 7,95 1, , , 1,2 1 7,9 1, , Medelvärde 1,9 1,1 34 8,2 1, , Min-värde 1,7,5 9, 7,65 1, , Max-värde 21,2 1,6 11 9,5 1, , Ö:a Ringsjön ,9 2,8 4,7 7,95 1, , Stn 4, ytan 122,5 2,75 5,3 7,55 1, , ,1 2, 17 8, 1, , ,4 1,5 26 8,8 1, , ,3 2,2 5, 8,4 1, , 112 7, ,4 1,2 16 8,6 1, , ,1, ,9 1, , ,5,6 59 8,9 1, , ,8, ,35 1, , , 1, 28 8,25 1, , ,4,9 19 8,5 1, , , 1,65 6, 8, 1, , Medelvärde 1, 1,5 21 8,3 1, , Min-värde,5,6 4,7 7,55 1, ,8 94 7, Max-värde 2,5 2,8 59 8,9 1, , V:a Ringsjön 1117,9 2,5 14 8,35 1, , Stn 2, ytan 122 Ingen provtagning p g a isförhållandena , 1,1 46 8,65 1, , , ,5 1,4 24 8,15 1, , ,9 1,7 8, 8,6 1, , , ,6,8 42 9, 1, , ,,8 18 8,65 1, , ,3,7 63 8,8 1, , ,2, ,3 1, , ,9,9 42 8,25 1, , ,4, ,1 1, , ,4 1,6 12 8, 1, , Medelvärde 1,7 1,2 34 8,4 1, , Min-värde,9,55 8, 8, 1, , Max-värde 21, 2,5 74 9, 1, , Sundet 1117, ,5 1, , Stn , ,65 1, , , , 1, , , ,85 1, , , ,5 1, , , , ,6 1, , , , ,6 1, , , , 1, , , ,45 1, , , ,15 1, , , - - 8,5 1, , , - - 8, 1, , Medelvärde 9, ,2 1, , Min-värde, ,65 1, , Max-värde 2, ,85 1, ,

32 RINGSJÖKOMMITTÉN Sid 3 (7) Sammanställning över analysresultat från djupprovtagningar juni-september 21 Provtagningspunkt Datum Temp ph Syre- Syre- PO4-P Tot-P Tot-P Part-P NO2+3-N Tot-N Provtagningsdjup halt mättn ofiltr filtr C mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Sätoftasjön, ytan ,9 9, 1, m 16,4 8,7 9, m 15,6 9,3 9, m 15,1 8,5 8, m 14,7 7,75 1, Sätoftasjön, ytan ,6-12, m 2,4-9, m 19,1-5, m 16,8-5, m 16,5-1, Sätoftasjön, ytan ,4 8,45 12, m 18,9-12, m 18,6-8, m 18,6-7, m 18,5 - <1 < Sätoftasjön, ytan 182 2,4-7, m 2,1-7, m 2,3-7, m 18,8-6, m 18,8-4, Sätoftasjön, ytan ,2 9,5 13, m 2,2-11, < m 18,1-6, m 18,1-6, m 17,6-6, Sätoftasjön, ytan , - 8, m 16,5-9, m 16,5-8, m 16,5-9, m 16,4-8, Sätoftasjön, ytan ,3 8,15 9, m 14,3-9, m 14,2-9, m 14,2-9, m 14,2-9, Sätoftasjön, ytan medel 19,1 8,7 1, m medel 18,1-9, m medel 17,5-8, m medel 16,9-7, m medel 16,7-4,

33 Sid 4 (7) Provtagningspunkt Datum Temp ph Syre- Syre- PO4-P Tot-P Tot-P Part-P NO2+3-N Tot-N Provtagningsdjup halt mättn ofiltr filtr C mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Östra Ringsjön, ytan ,4 8,6 1, m 16,7 8,55 9, m 15,8 8,4 9, m 15,2 8,65 9, m 14,8 7,9 8, Östra Ringsjön, ytan ,4-18, m 21-8, m 19-6, m 16,4-2, m 15,8 - <1 < Östra Ringsjön, ytan ,1 8,9 13, m 19,4-1, m 18,7-1, m 18,5-9, m 18,3-8, Östra Ringsjön, ytan 182 2,2-8, m 2,2-8, m 2,2-8, m 18,8-8, m 18,5-1, Östra Ringsjön, ytan ,5 8,9 11, m 19,7-11, m 18,5-9, m 18,3-8, m 18,2-7, Östra Ringsjön, ytan ,5-9, m 17,4-9, m 17,4-9, m 17,4-9, m 17,4-9, Östra Ringsjön, ytan ,8 8,35 9, m 14,8-9, m 14,8-9, m 14,7-9, m 14,7-9, Östra Ringsjön, ytan medel 19,1 8,7 11, m medel 18,5-9, m medel 17,8-9, m medel 17, - 8, m medel 16,8-6, Provtagningspunkt Datum Temp ph Syre- Syre- PO4-P Tot-P Tot-P Part-P NO2+3-N Tot-N Provtagningsdjup halt mättn ofiltr filtr C mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Västra Ringsjön, ytan ,6 9, 9, < m 16,4-8, <5 14 Västra Ringsjön, ytan ,6-16, m 2,2-5, Västra Ringsjön, ytan , 8,65 14, m 19, - 9, Västra Ringsjön, ytan 182 2,1-8, m 18,8-8, Västra Ringsjön, ytan ,3 8,8 11, m 19,5-1, <1 14 Västra Ringsjön, ytan , - 9, m 16, - 9, Västra Ringsjön, ytan ,2 8,3 9, m 14,2-9, Västra Ringsjön, ytan medel 19,1 8,7 11, m medel 17,7-8,

34 RINGSJÖKOMMITTÉN Sid 5 (7) Sammanställning av halter och transporterade mängder närsalter år 21 i tillflödena till Ringsjöarna Månad Vatten- Vatten- Halter Transportmängd föring mängd Tot-P NO2+3-N Tot-N Tot-P Tot-N m3/s m3/mån µg/l µg/l µg/l kg ton Höörsån januari, ,8 februari 1, mars, ,3 april, ,5 maj, , juni, ,79 juli, ,9,14 augusti, ,43 september 1, oktober, ,1 november, ,1 december, ,1 Medelvärde, ,1 Min-värde, ,9,14 Max-värde 1, Summa Kvesarumsån januari, ,8 februari 1, ,3 mars, ,9 april, ,3 maj, ,64 juni, ,47 juli, ,7,84 augusti, ,6,23 september 1, ,8 oktober, ,1 november, ,9 december, ,9 Medelvärde, ,2 Min-värde, ,7,84 Max-värde 1, ,3 Summa Nunnäsbäcken januari, ,2 februari, ,7 mars, ,6,56 april, ,8,73 maj, ,4,2 juni, ,2,17 juli, ,47,26 augusti, ,9,1 september, ,7 oktober, ,81 november, ,1 december, ,4,72 Medelvärde, ,84 Min-värde, ,47,26 Max-värde, ,7 Summa

35 RINGSJÖKOMMITTÉN Sid 6 (7) Sammanställning av halter och transporterade mängder närsalter år 21 i tillflödena till Ringsjöarna Månad Vatten- Vatten- Halter Transportmängd föring mängd Tot-P NO2+3-N Tot-N Tot-P Tot-N m3/s m3/mån µg/l µg/l µg/l kg ton Hörbyån januari 2, februari 3, mars 1, april 2, maj, ,2 juni, ,4 juli, ,46 augusti, ,6 september 3, oktober 1, november 2, december 1, Medelvärde 1, Min-värde, ,46 Max-värde 3, Summa Snogerödsbäcken januari, ,6 februari, ,7 mars, ,8 april, , maj, ,5,63 juni, ,42 juli, ,5,15 augusti, ,17 september, ,4 oktober, ,6 november, ,1 december, ,3 Medelvärde, ,6 Min-värde, ,5,15 Max-värde, ,4 Summa Övriga tillflöden januari 1, februari 2, mars, ,2 april 1, maj, ,7 juni, , juli, ,48 augusti, ,91 september 2, oktober 1, november 1, december, Medelvärde 1, Min-värde, ,48 Max-värde 2, Summa

36 RINGSJÖKOMMITTÉN Sid 7 (7) Sammanställning av halter och transporterade mängder närsalter år 21 i tillflödena till Ringsjöarna Månad Vatten- Vatten- Halter Transportmängd föring mängd Tot-P NO2+3-N Tot-N Tot-P Tot-N m3/s m3/mån µg/l µg/l µg/l kg ton Ormanäs, Höörs ARV januari, ,4 1,4 februari, , 1,7 mars, ,2 1,7 april, , 1,6 maj, ,2 juni, ,61 juli, ,56 augusti, ,61 september, ,91 oktober, ,3,63 november, ,52 december, ,2,55 Medelvärde, , Min-värde, ,2,52 Max-värde, ,7 Summa Lyby, Hörby ARV januari, ,53 februari, ,6,62 mars, ,6,73 april, ,62 maj, ,29 juni, ,24 juli, ,24 augusti, ,33 september, ,28 oktober, ,27 november, ,9,25 december, ,24 Medelvärde, ,39 Min-värde, ,6,24 Max-värde, ,73 Summa ,6 Ringsjöns utlopp januari 5, ,6 februari 7, ,6 mars 4, ,3 april 3, ,3 maj 2, ,1 juni 3, ,1 juli 2, < ,1 augusti 2, < ,1 september 4, ,4 oktober 6, ,6 november 4, ,8 december 6, ,3 Medelvärde 4, ,8 Min-värde 2, < ,1 Max-värde 7, ,6 Summa

37 Ringsjökommittén Sammanställning över transporterade mängder närsalter i tillflöden till och utloppet från Ringsjöarna Övriga tillflöden Ringsjöns utlopp Lyby ARV Ormanäs ARV Summa transport, Snogerödsb. Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån beräknat i Rönneå utg utg tillflöden Transpt Tot-P Tot N Tot-P kg Tot N kg Tot-P Tot N Tot-P Tot N Tot-P Tot N Tot-P Tot N Tot-P Tot N Tot-P Tot N Tot-P Tot N Tot-P Tot N kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa Summa

38 Ringsjöarna 21 Växtplankton Metodik Prov för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett rör från ytan till 2 meters djup (-2 m) en gång i månaden under perioden april - oktober. Kvalitativa prov insamlades med planktonnät med 45 µm maskvidd. De kvantitativa proven fixerades med Lugols lösning och de kvalitativa proven med formalin. De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplankton-arterna räknades i 2-5 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig till dominerande). Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, dvs de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa organismer, dvs de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, dvs organismer med bred ekologisk tolerans. De olika algernas biomassa finns redovisat i tabell 1 (bilaga ) och växtplanktons biomassa fördelad på taxonomiska grupper finns i tabell 2 (bilaga ). En artlista över registrerade växtplankton-arter presenteras i tabell 3 (bilaga ). Där ingår även en bedömning av olika arters frekvens. Bedömning av tillstånd i sjöar i augusti månad Klass Trofi Tot-P Tot-N Biomassa Klorofyll µg/l µg/l mm 3 /l µg/l 1 oligotrof < 12,5 < 3,5 2,5 2 mesotrof 12, ,5-2, 2,5-1, 3 eutrof ,-4, 1,-2, 4 eutrof ,-8, 2,-4, 5 hypertrof ej def. > 5 < 8, > 4 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. - Naturvårdverkets rapport

39 Resultat Sätoftasjöns växtplankton dominerades av kiselalger under april. I maj var blågröna alger, rekylalger och kiselalger vanligast. Vattenblomning av blågröna alger började uppträda i slutet av maj och fortsatte under sommaren och hösten. Vid den sista provtagningen i november dominerade kiselalger igen, men det förekom fortfarande rikligt med blågröna alger. I april dominerade kiselalgerna Asterionella formosa, Aulacoseira spp och Cyclotella spp. I juli dominerade de blågröna algerna Woronichinia naegeliana, Anabaena crassa, Anabaena sp och Microcystis viridis. Förekomsten av blågröna alger fördubblades under augusti med dominans av Microcystis viridis och M. wesenbergii samt Woronichinia naegeliana. Blomningen av dessa blågröna alger fortsatte in i oktober. Totala biomassan av alger minskade sedan och i november var kiselalgen Aulacoseira vanligast förekommande. Den lägsta biomassan av alger, 1,96 mg/l, uppmättes i maj och den högsta, 24,6 mg/l i augusti. Medelbiomassan (april till november) var 1,9 mg/l Sätoftasjön 21 Biomassa, mg/l apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov Blågröna alger Kiselalger Rekylalger Pansarflagellater Övriga alger Figur 1. Växtplanktons biomassa i Sätoftasjön, 21. Planktonutvecklingen i Östra Ringsjön var nästan densamma som i Sätoftasjön. Kiselalger dominerade i april och rekylalger i maj. Från mitten av juni till ända in i oktober var de blågröna algerna vanligast. Då registrerades även kraftig vattenblomning. I april dominerades Östra Ringsjön av kiselalgerna Asterionella formosa, Aulacoseira spp, och Cyclotella spp samt rekylalgen Rhodomonas sp. I maj var cryptomonader och monader dominerande. Under juni-juli tillväxte de blågröna 2

40 algerna och ett kraftigt maximum bildades i mitten av augusti. Vanligast förekommande under juli till oktober var de blågröna algerna Woronichinia naegeliana, Microcystis botrys, M. viridis och M. wesenbergii. I september-oktober började kiselalgerna Aulacoseira spp och Stephanodiscus spp uppträda igen. Den lägsta biomassan av alger,,6 mg/l, registrerades i maj och den högsta, 29,9 mg/l, i juli. Medelbiomassan (april till november) var 11,5 mg/l Östra Ringsjön 21 Biomassa, mg/l apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov Blågröna alger Kiselalger Rekylalger Pansarflagellater Övriga grupper Figur 2. Växtplankton biomassa i Östra Ringsjön, 21. Västra Ringsjön dominerades i april av kiselalger tillhörande släktena Asterionella formosa, Aulacoseira spp och Synedra berolinensis samt monader. I maj registrerades den lägsta algbiomassa,,85 mg/l och växtplanktonsamhället utgjordes till största delen av monader. Under maj och juni reducerades biomassan av kiselalger och blågröna alger tog över. Dessa dominerade sedan ända in i november vid den sista provtagningen. Den högsta biomassan, 24,6 mg/l uppmättes i september och utgjordes till 96% av blågröna alger och endast 2% av kiselalger. Vattenblomningen på sensommaren och hösten dominerades av de blågröna algerna Anabaena crassa, Planktothrix agardhii, Microcystis wesenbergii, M. viridis och Woronichinia naegeliana. I oktober hade algbiomassan gått ned till 4,1 mg/l (49% blågröna alger och 3% kiselalger). Medelbiomassan (april till november) var 1,6 mg/l. 3

41 3 Västra Ringsjön Biomassa, mg/l apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov Blågröna alger Kiselalger Rekylalger Pansarflagellater Övriga alger Figur 3. Växtplanktons biomassa i Västra Ringsjön, 21. Artsammansättning Kiselalger förekom rikligt från april till juni i de olika bassängerna, utom i maj då växtplankton minimum registrerades. Från juni till och med in i oktober var de blågröna algerna vanligast. Kiselalger började öka igen i september. De högsta biomassorna uppmättes under augusti i Sätoftasjön och Östra Ringsjön medan maximum registrerades först i september i Västra Ringsjön. Medelbiomassan av alger var högre i Sätoftasjön och Östra Ringsjön än i Västra Ringsjön. Vanligaste förkommande kiselalger var Asterionella formosa, Aulacoseira spp, Cyclotella spp och Stephanodiscus spp. Blågrönalg-blomningen dominerades av Anabaena crassa, Aphanizomenon klebahnii,, Microcystis botrys, M. flos-aquae, M. viridis, M. wesenbergii, Planktothrix (=Oscillatoria) agardhii, och Woronichinia naegeliana. Pansarflagellater förekom rikligast i Västra Ringsjön. Artsammansättningen var likartad i Sätoftasjön och Östra Ringsjön medan artdiversiteten var större i Västra Ringsjön. Totalt registrerades 115 arter/grupper i Ringsjöns olika bassänger. Blågröna alger och grönalger var representerade med flest arter (Tabell 2). 4

42 Bedömning av tillstånd i Ringsjöns olika bassänger i augusti 21. Sjö Trofi Tot-P Tot-N Biomass a Klorofyll µg/l µg/l mg/l µg/l Sätoftasjön Hypertrof ,6 11 Östra Ringsjön Hypertrof ,9 59 Västra Ringsjön Hypertrof ,6 63 De tre bassängerna i Ringsjön har ett likartat växtplanktonsamhället med dominans av eutrofa och indifferenta arter. Mycket få oligotrofa arter registreras. Biomassan av de olika växtplankton-arterna varierar i de olika bassängerna. Biomassan av alger är genomgående hög. Planktonblomning av blågröna alger pågår i allmänhet från början av juni månad till ända in i oktober. Ringsjön har ett mycket näringsrikt, hypertroft växtplanktonsamhälle. Jämförelse med tidigare år. Jämfört med 2 förekom det större mängder växtplankton i Västra och Östra Ringsjön under 21. Däremot var växplanktons biomassa i Sätoftasjön lägre 21 än 2. Vattenblomningen av blågröna alger började tidigt och var mycket långvarig och kraftig, medan utvecklingen av kiselalger var relativt oförändrad. I Sätoftasjön och Östra Ringsjön registrerades maximum redan i augusti medan maximum bildades först i september i Västra Ringsjön. Referenser Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:

43 Tabell 1 (1). Växtplanktons biomassa, Sätoftasjön 21. Färskvikt mg/l (-2 m) ARTER/DATUM 19 apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov CYANOPHYCEAE Chroococcales Blågröna celler ø=5 µm 1,522,42 Microcystsis aeruginosa,123,238,268,238 M. botrys,131,697,697 M. flos-aquae,94,251,31,176 M. wesenbergii,65,83 4,59 2,731,48 M. viridis,131 1,46 8,541 5,113,436 Pico-blågröna celler, ø=1-3 µm,38,248,237,75 Woronichinia karelica,56,112,21,141,34 W. naegeliana,341 2,134 3,724 2,134,63 Oscillatoriales Planktolyngby brevicellularis,12 Planktolyngbya limnetica,21 Planktothrix agardhii,12,464,45,937,4 Nostocales Anabaena crassa 1,618 A. flos-aque 1,166 Anabaena sp.,7 2,88 Aphanizomenon gracile,241 1,13 A. issatschenkoi,291,226 A. klebahnii,27,987,178,268,143,47 CHLOROPHYCEAE Closterium acutum var. variabile,27 Monoraphidium minutum,14 DIATOMOPHYCEAE Asterionella formosa 5,51,189,348 Aulacoseira spp. 1,67,69,571 1,325 3,31 Cyclotella spp.,181,345 1,671,94 Fragilaria crotonensis,267,12 Stephanodiscus spp.,72,146,558,6 Synedra sp.,43,64 XANTHOPHYCEAE Tribonema sp.,312 CRYPTOPHYCEAE Cryptomonas spp,14,126,279,93,93,35,195 Rhodomonas lacustris,134,227,276,36,22,59,99 DINOPHYCEAE Ceratium furcoides,163,896 C. hirundinella,72,252,321 Kolwitziella acuta,28,72 Gymnodinium helveticum,4 Peridiniopsis polonicum 55 8

44 Tabell 1 (2). Växtplanktons biomassa, Östra Ringsjön 21. Färskvikt mg/l (-2 m) ARTER/DATUM 19 apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov CYANOPHYCEAE Chroococcales Blågröna celler 1,155,256 Microcystsis aeruginosa,134,416,446 M. botrys,223,952,116 M. flos-aquae,251,452,5 M. wesenbergii,22 1,17 5,462 3,196,436 M. viridis,95 3,37 13,539 5,44,654 Pico-blågröna celler, ø=1-3 µm,47 Woronichinia. naegeliana 2,638 8,274 7,614 1,799,157 Oscillatoriales Planktothrix agardhii,232,18,241 Nostocales Anabaena crassa,571 A. flos-aque,446 Anabaena sp.,218,217 Aphanizomenon gracile,55 A. issatschenkoi,25 A. klebahnii,22,415,687,178,98,37 CHLOROPHYCEAE Monoraphidium minutum,12 DIATOMOPHYCEAE Asterionella formosa 5,638,96 Cyclotella spp.,27 Aulacoseira spp. 1,982,17,483 1,125 1,444 Stephanodiscus spp.,48,681,185 XANTHOPHYCEAE Tribonema sp.,546 CRYPTOPHYCEAE Cryptomonas spp.,631,56,744,521,126 Rhodomonas lacustris,165,386,233,344,758,26 DINOPHYCEAE Ceratium furcoides,81 C. hirundinella,18,321,229 Gymnodinium helveticum,64 MONADER Monader, ø=5 µm,383,182,41,94 TOTAL BIOMASSA 9,181,62 6,323 19,167 29,896 11,954 3,415

45 Tabell 1 (3). Växtplanktons biomassa, Västra Ringsjön 21. Färskvikt mg/l (-2 m) ARTER/DATUM 19 apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep 13 nov CYANOPHYCEAE Chroococcales Blågröna celler (diam=5 µm),84 1,368,171 Coelosphaerium minutissimum,134 Microcystsis aeruginosa,119,297,357,11 M. flos aquae,25,31,151,94 M. botrys 1,162 2,673,131 M. wesenbergii,349 2,266 1,976,196 M. viridis 1,453 1,22 2,15,72 Myxobaktron sp.,713 Pico-blågröna celler, ø=1-3 µm,58,721,372,124,157 Woronichina elorantae/karelica,97,28,312,186,36 W. naegeliana,174,96 1,749,31 Oscillatoriales Planktolyngbya brevicellularis,78 P. limnetica,74 Planktothrix agardhii,187,17 3,88 12,482,21 Nostocales Anabaena crassa,11 4,641 A. flos-aque,159 1,276,464,5 Anabaena sp.,17,36,616 Aphanizomenon gracile,266,175 A. issatschenkoi,331 A. klebahnii,393 2,419,181 CHLOROPHYCEAE Botryococcus sp.,175 Pediastrum spp.,74 Scenedesmus spp.,24 Tribonema sp.,312 DIATOMOPHYCEAE Asterionella formosa 6,994 Cyclotella spp.,5,466,3 Fragilaria crotonensis,375 Aulacoseira spp.,576 1,33,571 Stephanodiscus stor,6 1,171,995 Synedra berolinensis,166,197 CRYPTOPHYCEAE Cryptomonas spp.,14,223,632 1,413,56 Rhodomonas lacustris,129,17,716,234,75,26 R. lens,193 DINOPHYCEAE Ceratium furcoides,12,611,81,36 C. hirundinella,344,527,92,115 Kolkwitziella acuta

46 Tabell 2 (1). Ringsjöarna, Artlista 21. EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof Förekomst: 1 = enstaka, 2 = vanlig och 3 = mycket vanlig till dominerande SPECIES EG April Maj Juni Juli Aug Sept Nov CYANOPHYCEAE, Blågröna alger Chroococcales Aphanocapsa delicatissima W. & G.S. West E A. holsatica (Lemm.) Cronb. & Kom. E 1 A. incerta (Lemm.) Cronb. & Kom. E Aphanothece bachmannii Kom.-Legn. & Cron E A. clathrata W. & G.S. West I A. enodphytica (W. et G. S. West) Kom.-Legn I A. minutissima (W. West) Kom.-Legn. & Cron E Chroococcus aphanocapsoides Skuja E Chroococcus limneticus Lemm. E 1 1 Coelosphaerium kuetzingianum Näg. E 1 1 C. minutissimum Lemm. E 1 C. microscopicus Kom.-Legn. & Cronb. E 1 1 Cyanodictyon imperfectum Cronb. E C. planctonicum Meyer I Merismopedia glauca (Ehr.) Näg. E 1 1 M. tenuissima Lemm. I 2 1 Microcystis aeruginosa (Kütz.) Kütz. E M. botrys Teiling E M. firma (Kütz.) Schmidle M. flos-aquae (Wittr.) Krichn. E 1 1 M. wesenbergii (Kom.) Kom. in Kondr. E M. viridis (A. Braun) Lemm. E Myxobactron sp. I 2 Radiocystis geminata Skuja I Snowella litoralis (Häyrén Kom. & Hind. I Woronichinia karelica Kom. & Kom.-Legn. I W. naegeliana (Unger) Elenk. E Nostocales Anabaena crassa (Lemm.) Kom.-Legn. & Cro E A. flos-aquae Bréb. ex Born et Flah. E A. lemmermannii Richter I 2 A. macropspora Kleb. E 1 A. mendotae Trel. E 1 1 A. spiroides KLEB. E 2 Anabaena sp. E 1 Aphanizomenon gracile (Lemm.) Lemm. E A. issatschenkoi (Usac.) Prosk.-Lavr. E A. klebahnii (Elenk.) Pech. & Kalina E O ill t i l

47 Tabell 2 (2). Ringsjöarna, Artlista 21. CHLOROPHYCEAE, Grönalger EG April Maj Juni Juli Aug Sept Nov Volvocales Chlamydomonas sp. I Eudorina elegans Ehr. E 1 1 Tetrasporales Chlamydocapsa cf. planctonica (Kütz.) Fott I 1 Pseudosphaerocystis lacustris (Lemm.) Nov. I Chlorococcales Actinastrum hantzschii Lagerh. I 1 1 Ankistrodesmus bribraianus Korsh. E 1 A. gracilis (Reinsch) Korsch. I 1 1 Ankyra judayi (G.M. Smith) Fott I 1 Botryococcus sp. I Coelastrum astroideum De -Not. E C. microporum Näg. E 1 Crucigenia quadrata Morren I 2 Dictyosphaerium tetrachotomum Printz E Lagerheimia quadriseta (Lemm.) G.M. Smith E Micractinium pusillum Fres. E 1 Monoraphidium contortum (Turp.) Kom.-Legn I 1 1 M. minutum (Näg.) Kom.-Legn. I M. setiforme (Nyg.) Kom. -Legn. I 1 2 Oocystis sp. I P. biradiatum Meyen E 1 1 P. boryanum (Turp.) Mengh. E P. boryanum var. longicorne Reinsch E 1 P. duplex Meyen E P. kawraiskyi Schmidle E 1 1 P. simplex Meyen E P. tetras (Ehr.) Ralfs E Scenedesmus spp. E Selenastrum capricornutum Printz I 2 Tetraedron minimum (A. Braun) Hansg. E Treubaria planctonica (G. M. Smith) Korsh. E 1 Zygnematales Closterium aciculare Tuffen West E 1 1 C. acutum var. variabile (Lemm.) Krieg. I C. limneticum Lemm. E 1 1 Cosmarium sp. O 1 1 Staurastrum chaetoceras (Schröd.) G. M. We E S. paradoxum var. parvum W. West E S. planctonicum Teil. E Staurodesmus mammilatus var. maximus (W O 1 Ulothrichales Elakatothrix gelatinosa Wille I

48 Tabell 2 (3). Ringsjöarna, Artlista 21. DIATOMOPHYCEAE, Kiselalger EG April Maj Juni Juli Aug Sept Nov Acanthoceras zachariasi (Brun.) Simons. I Actinocyclos cf. octonarius Ehr. E 1 Asterionella formosa Hass. I Aulacoseira alpingena (Grun.) Kramm. O Aulacoseira spp. I Cyclotella spp. I Cymatopleura elliptica W. Smith E 1 1 C. solea (Bréb.) W. Smith E 1 1 Diatoma elongatum Agardh E Fragilaria crotonensis Kitton I Fragilaria sp. I Nitzschia palea (Kütz.) W. Smith E 1 1 Stephanodiscus spp. E Synedra berolinensis Lemm. E Synedra spp. I Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. I 1 XANTHOPHYCEAE, Gulgröna alger Pseudostaurastrum limneticum (Borge) Chod I 1 Tribonema sp. I CRYPTOPHYCEAE, Rekylalger Cryptomonas spp. I Rhodomonas lens Pasch. & Ruttn. I 2 Rhodomonas spp. I DINOPYHCEAE, Pansarflagellater Ceratium furcoides Schröd. I C. hirundinella (O.F.M.) Schrank I Gymnodinium excavatum Nyg. E 2 G. helveticum Pen. E 2 1 Gymnodinium sp. I 1 2 Kolkwiziella acuta (Apst.) Elbrächter E Peridiniopsis polonicum (Wolosz.) Bourr. E Peridinium spp. I Heterotrofa flagellater Katablepharis ovalis Skuja I Heterotrof som äter Cyclotella, ø =12 µm E 1 Totala antalet arter Växtplanktons fördelning på taxonomiska grup April Maj Juni Juli Aug Sept Nov Blågröna alger Grönalger

49 Tabell 3. Växtplanktons biomassa (mg/l) fördelad på taxonomiska grupper, 21. Sätoftasjön 19 apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep okt* 13 nov Blågröna alger,425 3,357 11,79 21,232 11,613 1,52 Grönalger,14,27 Kiselalger 6,974,335 2,251 2,344,94 1,325 3,434 Gulgröna alger,312 Rekylalger,274,353,555,966 1,15,364,294 Pansarflagellater,4,72,794 1,326 Monader,467,829 1,222,22,234,14 Total biomassa 7,76 1,96 7,8 15,4 24,61 13,54 5,33 Östra Ringsjön 19 apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep okt* 13 nov Blågröna alger,22 4,62 17,678 27,95 1,788 1,54 Grönalger,12 Kiselalger 7,938,17,777,483 1,125 1,629 Gulgröna alger,546 Rekylalger,796,386,289 1,88 1,279,152 Pansarflagellater,64,18,42,229 Monader,383,182,41,94 Total biomassa 9,18,62 6,32 19,17 29,9 11,95 3,42 Västra Ringsjön 19 apr 16 maj 15 jun 18 jul 17 aug 19 sep okt* 13 nov Blågröna alger,249 2,534 9,73 15,63 22,497 1,997 Grönalger,24,487,74 Kiselalger 7,796,5 2,849,466,571 1,222 Rekylalger,269,17,416 1,348 1,647,75,82 Pansarflagellater,211,473 1,692,466,254,2 M d

50 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 21 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon

51 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder Metodik elfiske Bedömning av tillstånd och avvikelse Bedömning av påverkan 6 4 Resultat och kommentarer 4.1 Resultat elfiske Kommentarer till årets undersökning 9 5 Referenser 9 Bilagor Bilaga 1 Fotografier, lokaler 1 2

52 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård 1 Sammanfattning Under 21 har elfiskeundersökningar utförts på 3 lokaler i Ringsjöns tillflöden, Höörsån, Kvesarumsån och Hörbyån. Dessa lokaler har tidigare undersökt 1997 och Resultatet av årets undersökning ger information om de undersökta åarnas nuvarande status som biotop för strömlevande arter som öring. Öring (Salmo trutta) registrerades på samtliga lokaler dock med varierande tätheter. Från resultaten går det att tolka, dels relativt stabila förhållande i Höörsån och Kvesarumsån, dels en svag positiv utveckling i Hörbyån. Trots lägre tätheter av årsungar i Höörsån och Kvesarumsån vid 21 års fiske, ligger värdena på normalvärde för Skåne. Låg täthet och fiskbiomassa i Hörbyån indikerar på en svag påverkan. Sammanfattningsvis framgår det av 21 års elfiske att relativt stabila förhållande för fiskfaunan råder i Höörsån och Kvesarumsån. Andra arter som registrerades var gädda (Esox lucius), mört (Rutilus rutilus) lake (Lota lota), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) påvisats i Ringsjöns tillflöden under 21 års elfiskeundersökningar. 3

53 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård 2 Inledning Under 21 har elfiskeundersökningar utförts på 3 lokaler i Ringsjöns tillflöden, Höörsån, Kvesarumsån och Hörbyån. Dessa lokaler har tidigare undersökt 1997 och 1999 (Eklöv 2). Vid årets undersökning har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet tillämpats. Resultatet av årets undersökning ger information om de undersökta åarnas nuvarande status som biotop för strömlevande arter som öring. Rätt tillämpat kan elfiskeundersökningar komplettera vattendragets övriga miljöövervakning. Vattenkemiska- och fysikaliska undersökningsparametrar dominerar ofta i vattendragens miljöövervakningsprogram vilket ger en relativt momentan bild över vattnets miljöförhållanden. Fiskfaunan, där förekomst respektive avsaknad av olika fiskarter och årsklasser, ger däremot ett mått på vattnets miljöförhållanden under motsvarande period som fisken uppehållit sig i det aktuella vattenområdet. Öringen, som under sina första levnadsår är stationär i strömsatta å-partier, lämpar sig speciellt väl som en s.k. biologisk indikator på miljöförändringar, eftersom de kräver en hög syrgashalt och relativt god vattenkvalitet (Eklöv 1998). 3 Material och metoder 3.1 Metodik elfiske Under 21 har 3 lokaler provfiskats, under perioden från den 25 till den 3 september. De lokaler som undersöktes var; Lokal 1. Hörbyån, nedströms dämmet vid Osbyholms kvarn Lokal 2. Kvesarumsån, nedströms vägbro. Lokal 3. Höörsån, nedströms vägbro. Elfisket utfördes kvantitativt, med tre genomfiskningar på samtliga lokaler, på en sträcka av 2-3 m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fiskeriverket (Sers & Degerman 1999). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, 2 volt användes. Fisken som fångades samlades in efter varje avfiskning och förvarades i backar. Efter avfiskningarna på varje lokal längdmättes och vägdes all fisk. Före mätning bedövades fisken med Benzokainum. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (1984) uppdelat på årsungar (+) respektive äldre ungar (>+) för öring, täthet för övriga arter beräknades också. På varje lokal mättes bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av öringtäthet med andra åar, har elfiskedata från Skånska vattendrag använts (tabell 1) (Elfiskeregistret 2, Eklöv 1998). 4

54 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård Tabell 1. Värden på öringtäthet för elfiske i Skånska vattendrag (data från Elfiskeregistret, 39). Tätheterna anges i antal per 1 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd <5 m 5-1 m >1 m <5 m 5-1 m >1 m Öring Öring > Artantal n= Bedömning av tillstånd och avvikelse Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité har använts för att bedöma tillstånd och avvikelse från jämförvärdet (Wiederholm 1999). Vid bedömning av tillstånd indikerar ett lågt samlat index, klass 1, på ett vattendragets fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket fisk med hög andel laxfisk med hög reproduktion. Om klassning hamnar runt 3 indikerar detta att vattendraget är nära medianen för svenska vattendrag. Höga index, klass 4-5, indikerar art- och individfattiga system med avsaknad av laxfisk, och kan tyda på att en negativ påverkan sker på vattendraget (tabell 2). Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde indikerar ett lågt samalt index, klass 1, på ingen eller obetydlig avvikelse och höga index, klass 4-5, indikerar på stor till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (tabell 3). Tabell 2. Klassning av tillstånd för fisk i vattendrag. Tillstånd, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Mycket lågt samlat index < 2 2 Lågt samlat index Måttligt högt samlat index Högt samlat index Mycket högt samlat index > 4. Tabell 3. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk i vattendrag. Avvikelse från jämförvärde, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Ingen eller obetydlig avvikelse < Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 4.9 5

55 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård 3.3 Bedömning av påverkan Index används för att beskriva tillstånd och avvikelser. För att kunna göra en bedömning av påverkan kan dessa index användas för att sammanfatta resultaten. Tre olika klasser har därför använts för att ange påverkansgraden. 1. Ingen eller obetydlig påverkan 2. Betydlig påverkan 3. Stark eller mycket stark påverkan Lokaler med ingen eller obetydlig påverkan har låga till mycket låga index för tillstånd och avvikelse. Lokaler där öring saknas eller förekommer i låga tätheter och har måttligt till höga index bedöms att ha en betydlig påverkan. Lokaler med stark till mycket stark påverkan har höga index för tillstånd och avvikelse (klass 4-5). Påverkan kan utgöras av organiska föroreningar, låga syrgasvärden, höga halter av giftiga ämnen såsom ammonium, samt fysisk förändring av vattendraget som dikning och förändrad markanvändning. 4 Resultat och kommentarer 4.1 Resultat elfiske De undersökta lokalerna (tabell 4) som elfiskades skiljde sig åt, dels i artförekomst och dels i öringtäthet. Öring registrerades på samtliga lokaler med varierande tätheter för de olika åldersklasserna (figur 1). Övriga fiskarter som registrerades var gädda, mört, lake och ål. Signalkräfta observerades på 1 lokal (tabell 5). Uppmätta värden för ph och konduktivitet var för Hörbyån 7.8 och 33.5 ms/m, för Kvesarumsån 7.4 och 17.2 ms/m, för Höörsån 7.1 och 2.7 ms/m. Tabell 4. Åbredd (m), lokalens längd (m), medel- och maxdjup (m), medelström (m/s) samt dominerad substrat på elfiskelokalerna 21. Lokal Typ av fiske Koordinater Bredd Längd Medel- Max- Medel- Substrat djup djup ström Hörbyån kvantitativt block-sten Kvesarumsån kvantitativt sten-block Höörsån kvantitativt sten-block Tabell 5. Framräknad täthet av öringungar/1 m 2 vid 21 års elfiske samt fisk- och kräftarters förekomst på de olika lokalerna. Öringtäthet Gädda Lake Mört Ål Signal- Lokal + >+ kräfta 1. Hörbyån X X 2. Kvesarumsån X X 3. Höörsån X 6

56 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård Tillflöden Ringsjön >+ 1 Hörbyån Kvesarumsån Höörsån Figur 1. Täthet av öring (antal/1 m 2 ) fångad vid elfiske anger årsungar och >+ äldre öring. Kvesarumsån och Höörsån visar på ingen eller obetydlig påverkan (tabell 6). Lokalerna har efter sin storlek ett relativt medelhögt artantal, hög täthet av fisk och hög fiskbiomassa. Lokalen vid Hörbyån visar på något avvikande värde, låg täthet av fisk och låg fiskbiomassa. Vilket kan indikera på en svag påverkansgrad. Tabell 6. Antal arter, individtäthet, biomassa, täthet laxfisk, bedömning av tillstånd, avvikelse och bedömning av påverkan för lokalerna 1 3 år 21. Läge Hörbyån Kvesarumsån Höörsån Lokalnummer Antal arter Individtäthet (antal/1 m2) Biomassa (vikt i gram/1m2) Täthet, laxfisk (antal/1m2) Bedömning av tillstånd, index (SNV) Avvikelse från jämförvärde, index (SNV) Bedömning av påverkan ingen ingen ingen Lokal 1. Hörbyån I tillflödet Hörbyån, erhölls en relativ låg täthet av öring jämfört med de andra lokalerna (2-3). Tätheten av årsungar var däremot högre än tidigare år och ligger inom framräknat medelvärde för stationär öring i Skåne (jämfört med vattendrag av motsvarande storlek) (tabell 1). Vid bedömning av miljötillstånd erhöll lokalen ett måttligt högt samlat index (tabell 6). Vilket indikerar att vattendragets fiskfauna är artrik, men med låg individtäthet och biomassa. Dock bedöms påverkan vara låg. 7

57 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård Hörbyån > Fig 2. Täthet av öring för Hörbyån. + anger årsungar, >+ anger äldre öring. Lokal 2. Kvesarumsån I tillflödet Kvesarumsån, erhölls en lägre täthet av öringungar (+) än 1997 men motsvarande som 1999, för äldre öring var tätheten något högre än tidigare år. Tätheterna ligger i motsvarande storleksordning som framräknat medelvärde i Skåne, för stationär öring (tabell 1). Biomassan var mycket hög, 426 gram/1 m 2 (tabell 6). Vilket till stor del beror på förekomsten av flera stora stationära öringar. Vid bedömning av miljötillstånd erhöll lokalen ett lågt samlat index (tabell 6). Vilket indikerar att vattendragets fiskfauna är artrik, med hög andel laxfisk med hög reproduktion av dessa. Kvesarumsån > Fig 3. Täthet av öring för Kvesarumsån. + anger årsungar, >+ anger äldre öring. Lokal 3. Höörsån I tillflödet Höörsån, erhölls en lägre täthet av öringungar (+) än 1997 och Tätheterna av årsungar ligger något under framräknat medelvärde för stationär öring i Skåne (tabell 1). Dock var tätheten av äldre öring (>+) av motsvarande storlek som Biomassan var relativ hög, 95 gram/1 m 2 (tabell 6). Vid bedömning av miljötillstånd erhöll lokalen ett 8

58 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård lågt samlat index (tabell 6). Vilket indikerar att vattendragets fiskfauna är artrik, med hög andel laxfisk med hög reproduktion av dessa. Höörsån > Fig 4. Täthet av öring för Höörsån. + anger årsungar, >+ anger äldre öring. 4.2 Kommentarer till årets undersökning På samtliga lokaler leker öringen regelbundet. I Jämförelse med andra åar med motsvarande miljöförhållande (åbredd, djup och substratstorlek) var de totala öringtätheterna på lokalerna 1-3 på ett medelvärde för stationära bestånd i Skåne (tabell 1). Värdena ligger inom lokalernas potentiella produktionsförmåga (Eklöv 1998). Lokalen i Hörby ån visar dock på en relativ låg fisktäthet och biomassa jämfört med övriga lokaler, påverkan bedöms dock vara låg. Signalkräfta förekom på en lokal, Kvesarumsån. Arten har ingen naturlig utbredning i Sverige, utan har sannolikt spridit sig från kräftodlingar och dammar. 5 Referenser Bohlin, T Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer. Inf. Sötvattenlab. Drottningholm. 4: Eklöv, A The distribution of brown trout (Salmo trutta L.) in streams in southern Sweden. Doctoral thesis. Department of Ecology. Lund University. Eklöv 2. Fisk vattendrag. I Ringsjön vattenundersökningar Ekologgruppen. Degerman, E. & Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Wiederholm, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport

59 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård Bilaga 1 Fotografier, lokaler Lokal 1. Hörbyån Lokal 2. Kvesarumsån 1

60 Ringsjöåarna 21 Eklövs Fiskevård Bilaga 1 Lokal 3. Höörsån 11