1 Ekologgruppen i Landskrona AB

Transkript

1 Rönne å - Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB

2 Rönne å - Vattenkontroll 25 Rönne å vattenkontroll Det samordande vattenkontrollprogrammet för Rönne å 25 omfattar: Vattenkemi i vattendrag - 32 provpunkter i vattendrag och 7 i sjöar Transportprogram - 2 provpunkter Metaller i vattenmossa - 6 provpunkter i vattendrag Metaller i vatten - 2 provpunkter i vattendrag Metaller i sediment 6 provpunkter Plankton i sjöar - 7 sjöar Bottenfauna i vattendrag 4 provpunkter Elfiske i vattendrag - 8 provpunkter Påväxtalger i vattendrag - 2 provpunkter Vattenväxter i Ringsjön Den rörliga programdelen 25 omfattar: Specialundersökning, fosfatfosfor - 7 provpunkter i vattendrag Vattenkemi - 4 provpunkter Bekämpningsmedelsrester 3 provpunkter 2 Ekologgruppen i Landskrona AB

3 Rönne å - Vattenkontroll 25 Vattenkemiska förhållanden i Rönne å 25 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport 493: Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvalitéten, där klass anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. Provpunkt Syretillstånd & Ljusförhållanden Surhet/försurning Näringstillstånd Vattendrag Syretärande ämnen Syrehalt CODMn Grumlighet Färg ph Alkalinitet Tot-P Tot-N mg/l mg/l FNU mgpt/l mmol/l µg/l µg/l Min Medel Medel Medel Min Min Medel Medel uppströms Ringsjön Ri Höörsån Ri9 Kvesarumsån Ri8 Nunnäsbäcken Ri7 Hörbyån, norra armen,2 7 2,9 7,7, Ri72 Hörbyån, södra armen 9,9 24 3, 2 7,9, Ri 7 Hörbyån 4 29 Ri6 Snogerödsbäcken 56 Ringsjön Ri5 Sätoftasjön, ytan 8,9 2 6,6 62 7,7, Ri5 Sätoftasjön, 5 m, Ri4 Östra Ringsjön, ytan 8,6 5,5 48 8,, Ri4 Östra Ringsjön, 5 m 3, Ri2 Västra Ringsjön, ytan 8, 8,4 47 8,, Ri2 Västra Ringsjön, 4 m 8, 56 3 Ringsjöns utlopp nedströms Ringsjön 3 Rönneå, uppstr Bålamöllan 6,7 7,9 52 7,6, Rönneå, vid Djupadalsmölla 7, 7, 5 7,6, Rönneå, uppstr Ljungbyheds AR 8, 2 7,9 7 7,6, Rönneå, vid Stackarps bro 8,9 5 7,2 77 7,3, Rönneå, vid Tranarps bro 8, ,4, Rönneå, uppstr Ängelholm 8, ,2, Rönneå, vid utl t Skälderviken 8, ,3, Hålsaxabäcken 9,2 4 4, 93 6,9, Bäljaneå, uppstr Röstånga 9, ,8, Bäljaneå, före utfl t Rönneå 8, ,5, Klingstorpabäcken, vid Färingtofta 9, 9 4,5 54 6,7, Ybbarpsån, utfl ur Ybbarpssjön 6, 5 6,8 88 6,5, Ybbarpsån, nedstr Perstorp AB 8,8 7 7,6 79 6,6, Ybbarpsån, Storarydsdammens utl 8,3 6 5,6 83 6,9, Ybbarpsån, vid Herrevadskloster 8,2 2 5,8 8 6,7, Perstorpsbäcken, uppstr Perstorp 8, ,, Perstorpsbäcken, nedstr Perstorp 8, ,4, Bäljaneå, Hyllstofta 9, ,8, Bäljaneå, uppstr Klippan 9, ,8, Bäljaneå, nedstr Klippan 8, ,6, Smålarpsån 9,9 28 8,4 3 6,4, Pinnån, nedstr Åsljungasjön 5,8 29 8, ,2, Pinnån, nedstr Örkelljunga 8,4 2 4,2 96 6,4, Pinnån, uppstr Gelita 8,7 22 5,7 23 6,5, Pinnån, utfl ur Kopparmölledamm 9, 9 5, 94 6,6, Pinnån, vid utfl t Rönneå 8,4 2 7,2 96 6,7, Kägleån, vid Ängeltofta 9, ,, Kägleån, vägbro Åkersholm 9, ,, Rössjöholmsån, f utfl t Rönneå 9, ,, Rönnesjöar 9 Ö Sorrödssjön, ytan 8, 9 3,7 88 6,9, Ö Sorrödssjön, 4 m 3, Hjälmsjön, ytan 8,5 23 2, ,4, Hjälmsjön, 6,5 m 4, Västersjön, ytan 8,8 2,6 85 6,8, Västersjön, m 7, Rössjön, ytan 9,, 55 6,9, Rössjön, 8 m 7, Ekologgruppen i Landskrona AB

4 Rönne å - Vattenkontroll 25 Väder, hydrologi och flöden Årsmedeltemperaturen i Helsingborg 25 (9,2 o C) var betydligt högre än normalt (7,6 o C). Året både inleddes och avslutades betydligt mildare än vanligt och det var endast maj och juni som hade en medeltemperatur som var kallare än normalt. Årsnederbörden i Helsingborg (833 mm) var större än normalt (737 mm). Månader med större nederbörd än normalt var framför allt januari, november och december. Den nederbördsfattigaste månaden var oktober. När det gäller hydrologin i Ringsjön så tappades de största vattenmängderna från Västra Ringsjön i mitten av januari och i slutet av december. Vattenståndet var som högst 54,5 m ö h mellan den 5 och 24 januari. Den lägsta nivån, 53,4 m ö h, uppmättes ifrån mitten av oktober till början av november. Vattenomsättningstiden i Ringsjöarna 25 har beräknats till, år. Vattenföringen i vattendragen var som högst i januari och december. Årsmedelflödet 25, vid Rönneåns utlopp var 28 m 3 /s, vilket är mer än medelflödet (24 m 3 /s). Under sensommaren/hösten var flödena som lägst och vattendragen hade medelflöden under de normala under augusti-oktober. Syretillstånd och syretärande ämnen Syrgastillståndet var syrerikt (klass ) till måttligt syrerikt (klass 2) vid alla provtagningar med undantag av sjöarnas bottenvatten, där tillståndet var svagt (klass 3) i Östra Ringsjön och Hjälmsjön, samt syrefattigt (klass 4) i Sätoftasjön. Minimivärdena för syrgashalterna i Sätoftasjöns bottenvatten ses i diagrammet till höger. Efter 2 har vattnet inte varit syrgasfritt under någon av provtagningarna, men värdet 25 låg nära gränsen. Medelhalterna av organiskt material COD Mn (omräknat från permanganattal) bedömdes som mycket höga (klass 5) i Hörbyån, Klingstorpabäcken, Ybbarpsån, Perstorpsbäcken, Bäljaneå (Klippan), Smålarpsån, Pinnån och Kägleån. Som högst var permanganttalen i Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28). En tendens till ökade halter (ökat humusinnehåll) de senaste 2 åren kan ses på provpunkten. Medelhalterna av TOC (totalt organiskt kol) 25 bedömdes vara höga (klass 4) i Kvesarumsån och Nunnäsbäcken (Ri och Ri9), samt låga till måttliga (klass 2-3) vid övriga undersökta provpunkter (Ri, Ri7, Ri6, Ri, samt pkt m 3 /s Hydrologi i Ringsjön jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m 3 /s mg/l avtappning, Ringsjöns utflöde m3/s vattenföring, Heåkra m3/s Vattenstånd i Ringsjön, m ö h Rönneå, utloppet Månadsmedelvattenföring 25 medel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m ö h mg/l Syrgashalter i Sätoftasjön, minimivärde svagt tillstånd syrefattigt tillstånd syrefritt tillstånd Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28) COD Mn glidande medel/ ,6 54,4 54,2 54, 53,8 53,6 53,4 53,2 53, 52,8 4 Ekologgruppen i Landskrona AB

5 Rönne å - Vattenkontroll och 56). Ljusförhållanden Vattnet var starkt grumlat och starkt färgat (klass 5) på mer än hälften av provpunkterna. De högsta värdena uppmättes främst i samband med nederbörd i november. Perstorpsbäcken är ett vattendrag med starkt färgat vatten. Vid provpunkten uppströms Perstorp (pkt 28) ses en ökning av färgtalen de senaste 2 åren. mg Pt/l Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28) färgtal glidande medel/6 I Ringsjöarna var siktdjupet som minst i september och som störst i december. Augustivärdena pekar på litet (klass 4) siktdjup i Ringsjöarnas tre bassänger, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön och Västersjön, medan det var måttligt (klass 3) i Rössjön. I klorofyll a-halterna i Ringsjön syns en topp i april och en i september i alla delsjöarna. Baserat på augustivärdena klassas klorofyll a-halterna som mycket höga (klass 4) i Östra och Västra Ringsjön, höga (klass 3) i Sätoftasjön, Hjälmsjön och Västersjön, samt måttliga (klass 2) i Östra Sorrödssjön och Rössjön. siktdjup aug (m) klorofyll a aug (mg/l) Sätoftasjön,4 8 Östra Ringsjön,4 35 Västra Ringsjön, 3 9 Ö Sorrödssjön, Hjälmsjön,3 7 5 Västersjön,8 9 5 Rössjön 3, 7 Från mitten av 99-talet fram till 23 försämrades siktdjupet tydligt i Ringsjöarna. Därefter en har en ökning kunnat märkas, med sommarmedelvärdena 25 som de högsta Ringsjöarna, siktdjup 25 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec,5,5 2 2,5 Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön 3 m mg/m 3 Ringsjöarna, klorofyll a 25 5 Sätoftasjön 45 Östra Ringsjön 4 Västra Ringsjön jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ringsjön, siktdjup, sommarmedelvärden (juni-september),,2,4,6,8,,2,4,6,8 2, m Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön 5 Ekologgruppen i Landskrona AB

6 Rönne å - Vattenkontroll 25 Surhet/försurning ph var mestadels neutralt till svagt surt, med ett par undantag då det var måttligt surt (klass 3) i Perstorpsbäcken vid pkt 29, Smålarpsån (pkt 74), Pinnån (pkt 36, 4 och 42) och i Hjälmsjön, samt surt (klass 4) i Perstorpsbäcken vid pkt 28. I diagrammet till höger ses utvecklingen av ph i Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28) under En svag tendens till ökande ph (högre minvärde) under perioden kan ses. Alkaliniteten visade på måttlig buffringskapacitet (klass 3) i Perstorpsbäcken vid pkt 28, i Pinnån vid pkt 36 och Smålarpsän, pkt 74, samt i Hjälmsjön. I övrigt har alkaliniteten visat på mycket god till god buffringskapacitet (klass -2) vid alla provpunkter under året. 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28) ph glidande medel/ Metaller Metaller i vatten Koppar Zink Kadmium Bly Krom Nickel Arsenik Provpunkt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Rönneå, utloppet ur Ringsjön,87 2,47,6,48,9,69,4 49 Rönneå, uppstr Ängelholm 2,62 7,28,3,6,38,38 <.3 Metaller i mossa Koppar Zink Kadmium Bly Krom Nickel Arsenik Kvicksilver Kobolt Provpunkt mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Rönneå, vid Djupadalsmölla 6,8 64,74 4,39 4,5 4,4,,4 4,4 5 Ybbarpsån, utfl ur Ybbarpssjön 5,3 32,4 3,87,9 4, <.2,28 7,32 7 Ybbarpsån, Storarydsdammens utl 4,5 93,99 4,39 4,5 22,5,3,6 33 Bäljaneå, nedstr Klippan 8, 94,64 2,89 2,66 7, 2,58, Pinnån, utfl ur Kopparmölledamm 8,9 33 2,7 5,8,42 8,3 4,5, Rössjöholmsån, f utfl t Rönneå 8,6 78,39 3,46 4,98 8,9 2,52,27 23 Metaller i sediment Koppar Zink Kadmium Bly Krom Nickel Arsenik Kvicksilver Provpunkt mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 6 Storarydsdammen ,64 72,8 34,6 66,4 5,96,643 9 Ö sorrödsjön ,68 67,3 53, 57,6 8,8,47 6 Stackarpsm 34, ,79 48,4 24,3 25,3 4,29 <,2 37 Hjälmsjön 8,6 53 3,82 5,5 4,8 5,8 8,2,349 5 Rössjön 22,5 55 4,3 54, 2,7 2,2,9, Kopparmölledammen,9 34,843 29, 8,39 7,29,7 <,2 Analysen av metaller i vatten (övre tabellen) visade för samtliga metaller mycket låga till låga (klass -2) halter vid de två undersökta provpunkterna. Metallhalterna i vattenmossa (mellersta tabellen) var mycket låga till måttliga (klass -3) vid alla undersökta provpunkter med följande undantag: Höga (klass 4) kobolthalter uppmättes i Bäljaneå och Pinnån (pkt 33 och 44). Metallhalterna i sediment (nedre tabellen) var mycket låga till måttliga (klass -3) vid alla undersökta provpunkter med följande undantag: I Storarydsdammen (pkt 6) uppmättes höga (klass 4) halter av metallerna koppar, och nickel. I Östra Sorrödssjön (pkt 9) uppmättes höga (klass 4) halter av metallerna koppar, zink, nickel och kvicksilver. 6 Ekologgruppen i Landskrona AB

7 Rönne å - Vattenkontroll 25 Näringstillstånd Fosfor I Ringsjöns tillflöden var årsmedelhalterna av fosfor i de flödesproportionellt blandade proven mycket höga (klass 4) i Snogerödsbäcken. Mycket höga fosforhalter noterades även i bottenvattnet i Östra och Västra Ringsjön, samt vid fyra provpunkter i rinnande vatten (pkt 57, 6, 7 och 56). Extremt höga halter (klass 5) uppmättes i Kägleån vid pkt 55, medan resterande provpunkter bedömdes ha höga till låga (klass -3) halter. Andelen fosfatfosfor, som mättes på sju provpunkter i rinnande vatten, utgjorde i medeltal mellan och 3 % av totalfosforn. Fosforhalterna i Ringsjöarna under juni-september 25 var lägre än medelvärdena för perioden I Sätoftasjön och i Östra Ringsjön var halterna de lägsta i hela mätserien (sedan 975). I alla tre sjöarna har halterna varit på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Utvecklingen av fosforhalten (flödesviktad halt) vid Rönneåns mynning är nedåtgående. Minskningen av halterna har skett och sedan fortsatt de senaste åren. µg/l Ringsjön, ytprover, totalfosfor, sommarmedelvärden (juni-september) Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön µg/l 4 Rönneåns utlopp Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter 2 Flödesviktad halt Ekologgruppen i Landskrona AB

8 Rönne å - Vattenkontroll 25 Kväve I Ringsjöns tillflöden var årsmedelhalterna av kväve i de flödesproportionellt blandade proven mycket höga (klass 4) i alla tillflöden utom Nunnäsbäcken där de var höga (klass 3) och Snogerödsbäcken där de var extremt höga (klass 4). I övrigt noterades mycket höga (klass 4) kvävehalter i Ringsjöarnas ytvatten, samt på alla provpunkter i rinnande vatten utom tre. Dessa tre (pkt, 5 och 36) hade höga halter (klass 3). I Rönnesjöarna registrerades höga till måttliga halter (klass 2-3), förutom i Östra Sorrödssjön, där halterna var mycket höga (klass 4). Kvävehalterna i Ringsjön under juni-september 25 var lägre än medelvärden för perioden I alla tre sjöarna låg halterna på ungefär samma nivå som de varit under de senaste sex-sju åren. Utvecklingen av kvävehalten (flödesviktad halt) vid Rönneåns mynning är nedåtgående. Minskningen av halterna har skett under hela tidsperioden. µg/l Ringsjön, ytprover, totalkväve, sommarmedelvärden (juni-september) Sätoftasjön Östra Ringsjön Västra Ringsjön µg/l 45 Rönneåns utlopp Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter Flödesviktad halt Ekologgruppen i Landskrona AB

9 Rönne å - Vattenkontroll 25 Ämnestransporter 25 Ämnestransporterna i avrinningsområdet var som störst i januari, november och december, då flödena var som högst. Till Ringsjön transporterades 7, ton fosfor, 56 ton kväve och 24 ton TOC via vattendragen och reningsverken 25. Av dessa mängder lämnades 62 % (4,4 ton) fosfor, 3 % (7 ton) kväve och 55 % (3 ton) TOC via Ringsjöns utlopp i Rönne å (pkt ). Jämfört med de senaste tio åren var tillförseln av kväve och fosfor 25 till Ringsjöarna via tillflödena och reningsverken något större än medelvärdet för perioden (medel 25-24: 5,9 ton fosfor och 448 ton kväve). Men ut från sjön, har transporterna varit mindre 25 än de senaste tio åren (medel 25-24: 6,3 ton fosfor och 77 ton kväve). Ut till havet via Rönne å 25 transporterades 5 ton fosfor, 9 ton kväve och ton TOC från utloppet i Skälderviken. Transporten till havet 25 var något större än medelvärdena för den senaste tioårsperioden (25-24), som har varit 4 ton fosfor, 7 ton kväve och 99 ton TOC. 9 Ekologgruppen i Landskrona AB

10 Rönne å - Vattenkontroll 25 ton/år 35 Fosfortransporter till och från Ringsjöarna tillflöden utlopp Linjär (tillflöden) Linjär (utlopp) ton/år 2 Kvävetransporter till och från Ringsjöarna tillflöden utlopp Linjär (tillflöden) Linjär (utlopp) Ekologgruppen i Landskrona AB

11 Rönne å - Vattenkontroll 25 ton Rönneåns utlopp m 3 /s 2 Fosfortransporter Fosfortransport Årsmedelvattenföring Linjär (Fosfortransport) Linjär (Årsmedelvattenföring) ton Rönneåns utlopp m 3 /s 4 Kvävetransporter kvävetransport Linjär (kvävetransport) Årsmedelvattenföring Linjär (Årsmedelvattenföring) ton Rönneåns utlopp m 3 /s 2 TOC TOCtransport Årsmedelvattenföring Ekologgruppen i Landskrona AB

12 Rönne å - Vattenkontroll 25 Arealspecifik förlust Arealförlusterna 25 för fosfor var mycket höga (klass 5) i Snogerödsbäcken och Rössjöholmsån, Höga halter (klass 4) uppmättes i Hörbyån, Pinnån, samt i Rönneån uppströms Ängelholm och i utloppet. Vid övriga beräknade vattendrag var fosforförlusten måttlig (klass 3). För kväve bedömdes arealförlusterna 25 som mycket höga (klass 5) i Hörbyån och Snogerödsbäcken, samt höga (klass 4) vid övriga beräknade mätpunkter. Av de vattendrag som belastas av reningsverk, var Pinnån det vattendrag som tog emot mest, då 6 % av fosforn hade sitt ursprung i reningsverk. För kväve, hade Ybbarpsån den största reningsverksandelen, med ca 5 %, följt av Pinnån, med ca 4 % av den totala kvävetransporten. Vid Rönneåns utlopp (pkt 57) hade ca 7 % av fosforn och ca 2 % av kvävet sin källa i reningsverken (oaktat självrening i vattensystemet). Kg/ha*år,5 Arealspecifik förlust av fosfor 25 fosforförlust reningsverkens andel Kg/ha*år 4 Arealspecifik förlust av kväve 25 kväveförlust reningsverkens andel,45,4,35, ,25 2,2,5,,5 5 5, Klassning av arealförlust Fosfor 25 (kg/ha år) Kväve 25 (Kg/ha år) 2 Ekologgruppen i Landskrona AB

13 Rönne å - Vattenkontroll 25 Biologiska förhållanden Klassning av ekologisk status 25 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Statusklass enligt Naturvårdsverket, handbok 27:4: Bedömningen anger den ekologiska statusen, där hög status anger ett bra eller önskat tillstånd och dålig status anger ett bristfälligt eller oönskat tillstånd. 3 Ekologgruppen i Landskrona AB

14 Rönne å - Vattenkontroll 25 Bottenfauna Undersökningen 25 omfattade 4 lokaler. Utifrån beräknade bottenfaunaindex bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkade av näringsindikerande föroreningar. Av de tre återstående bedömdes Hörbyån vid Osbyholm (Ri7) vara svagt föroreningspåverkad, Bäljaneå före utloppet till Rönneå (RO8) vara måttligt och Ybbarpsåns övre del (RO7) betydligt föroreningspåverkad. Vid alla lokalerna var försurningspåverkan obetydlig. Den sammanvägda ekologiska statusen avseende bottenfaunan bedömdes vara hög på alla provpunkterna utom i Ybbarpsån nedströms Storarydsdammen (RO7), som fick den lägre klassen måttlig eftersom DFI-index indikerade en betydlig föroreningspåverkan. Fyra lokaler bedömdes ha ett högt naturvärde: Höörsån, Rönneå vid Djupadalsmölla, Rönneå vid Tranarps bro och Pinnån Storamölla. Övriga lokaler hade ett allmänt naturvärde. Två rödlistade arter hittades i årets undersökning, en snäckart i Kvesarumsån och en dagsländeart i Pinnån (RO46). Av ovanliga arter noterades sju stycken, varav tre arter var skalbaggar och fyra nattsländor. Flest ovanliga arter (tre) noterades i Rönne å vid Tranarps bro (RO34). Trender föroreningspåverkan I bedömningen av organisk/eutrofierande föroreningar 25 syns inga förändringar jämfört med tidigare undersökningar (med början 997), med nedanstående undantag: Rönne å vid Djupadalsmölla (RO), där föroreningspåverkan har förbättrats från svag till obetydlig. Ybbarpsån vid Herrevadskloster (RO22), där föroreningspåverkan har förbättrats från betydlig/svag till svag/obetydlig. Rössjöholmsån (RO56), där påverkan växlat mellan måttlig till svag och de senare åren varit obetydlig. Trender artantal Artantalet är ett enkelt mått på lokalens kvalitet, men det påverkas bland annat av klimat och väder. Höga flöden kan försvåra provtagningen, medan det vid låga flöden kan vara risk för uttorkning. Att utvärdera trender är därför svårt, men följande tendenser kan skönjas vid jämförelse med tidigare resultat (med början 997). En minskning av artantalet över tidsperioden kan ses i Hörbyån (Ri7), Rönneå vid Tranaps bro (RO34) och i Rössjöholmsån vid Dalamölla (RO68). I Ybbarpsån (RO22) och i viss mån i Rössjöholmsåns utlopp (pkt 56) syns en ökning av artantalet. 5 Antal bottenfaunataxa 25 Övriga arter Renvattenkrävande (enl. DFI-index) Föroreningståliga (enl. DFI-index) Hörbyån, Osbyholm Kvesarumsån Höörsån Rönne å, Djupadalsmölla Rönne å, Tranarps bro Bäljaneå, före utl t Rönneå Klingstorpab., Färingtofta Ybbarpsån, Storarydsd. utfl Ybbarpsån, Herrevadskl Bäljaneå, nedstr Klippan Pinnån, Storamölla Rössjöholmsån, Dalamölla Kägleån, Annelund Rössjöholmsån, utloppet Ri7 Ri9 Ri Ekologgruppen i Landskrona AB

15 Rönne å - Vattenkontroll 25 Fisk Åtta lokaler elfiskade 25. I Kvesarumsån (Ri9), som hade den högsta totala tätheten, fanns det täta stim av små mörtar och abborrar. Denna lokal hade också den näst högsta tätheten av småöringar (+), medan Kägleån (pkt 69) stod för den högsta. Tätheten av lax var som högst i Pinnån (pkt 46) och Kägleån (pkt 69). Reproduktion av lax och/eller öring förekom vid alla lokaler. Den artrikaste lokalen i undersökningen var Ybbarpsån (pkt 22), med 5 arter. Följande arter fångades i undersökningen: öring, lax, lake, abborre, mört, elritsa, sandkrypare och ål. Den ekologiska statusen bedömdes vara god i Bäljaneå (pkt 3), Rössjöholmsån (pkt 68) och Kägleån (pkt 69), måttlig i Höörsån (pkt Ri), Kvesarumsån (pkt Ri9), och Pinnån (pkt 46), medan den var otillfredsställande i Rönneå (pkt 27)och Ybbarpsån (pkt 22). Dessa båda lokaler hade det lägsta tätheterna av laxfisk, och Rönne i fångades dessutom ål, vilket också inverkar negativt på indexet. Vid jämförelse med tidigare undersökningar ses ökad täthet av laxfisk i Höörsån (öring), Rönne å (lax), Ybbarpsån (öring), Pinnån (lax och öring) och Kägleån (lax). Minskad täthet av både lax och öring ses i Rössjöholmsån, medan det på övriga lokaler inte syns någon trend. antal/ m antal/ m Total täthet, alla arter i Rönne å 25 Ri Ri Höörsån Kvesarumsån Rönne å Ybbarpsån Bäljaneå Pinnån Rössjöholmsån Kägleån Täthet av lax och öring i Rönne å 25 lax + lax >+ öring + öring >+ + anger årsungar >+ anger äldre fisk Ri Ri Höörsån Kvesarumsån Rönne å Ybbarpsån Bäljaneå Pinnån Rössjöholmsån Kägleån Kiselalger Utifrån beräknade kiselalgsindex (treårsmedelvärden), som visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening (IPS), bedömdes Rönne å vid Stackarps bro (pkt 25) ha måttlig status och Rönne å uppströms Ängelholm (pkt 49) ha god status 25. I Rönne å vid Stackarps bro (pkt 25) har (enligt IPS-index) påverkan av näringsämnen och organisk förorening minskat sedan 26. I Rönne å nedströms Ängelholm (pkt 49) syns ingen tydlig förändring under perioden, dock var det första gången 25 som lokalen bedömdes ha god status. Surhetsklassningen pekade på alkaliska förhållanden. IPS-index Rönneå, Stackarp, pkt 25 IPS-index Rönneå, uppstr. Ängelholm (pkt 49) Andelen missbildade kiselalgsskal var måttligt hög i Rönne å vid Stackarps bro (pkt 25). Detta tyder på en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Uppströms Ängelholm (pkt 49) var andelen missbildade skal mindre och indikerade en svag påverkan. Tidigare (2-24) har andelen missbildade skal varit mindre och motsvarat ingen/obetydlig eller svag påverkan. Till vänster: Exempel på missbildade skal av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Ett normalt skal t.v. och fyra missbildade (svagt asymmetriska) skal från Rönne å vid Stackarps bro (punkt 25) 25. Foto Amelie Jarlman 5 Ekologgruppen i Landskrona AB

16 Rönne å - Vattenkontroll 25 Plankton I Ringsjön har plankton undersökts i de tre delbassängerna under april-oktober. Den högsta medelbiomassan av växtplankton 25 uppmättes i Västra Ringsjön (9, mg/l), medan Östra och Västra Ringsjön hade lägre biomassa (båda 6, mg/l). Växtplanktonbiomassan varierade mycket både mellan månaderna och mellan de olika bassängerna. De största biomassorna uppmättes under juli och september. Årets augustivärden var de lägsta som uppmätts sedan 994 i Sätoftasjön och Västra Ringsjön och den näst lägsta i Östra Ringsjön. De förekommande arterna var gemensamma för de tre bassängerna. Grönalger och cyanobakterier förekom med flest arter under hela perioden, följt av kiselalger. Det var framför allt eutrofa arter, d v s arter som förekommer under näringsrika förhållanden, som noterades. Oligotrofa arter, d v s arter som förekommer under näringsfattiga förhållanden, var mycket ovanliga i Ringsjöarna. Det finns inga tydliga trender till vare sig minskning eller ökning av växtplanktons medelbiomassa och inte heller andelen cyanobakterier visar någon speciell trend i någon av i de tre olika bassängerna under perioden Den ekologiska statusen som baserar sig på biomassa och andel cyanobakterier i augusti bedömdes vara otillfredsställande (klass 4) i Sätoftasjön och Västra Ringsjön, samt dålig (klass 5) i Östra Ringsjön 25. % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % mg/l Växtplankton, andel Cyanobakterier i augusti Sätoftasjön Ö. Ringsjön V. Ringsjön Växtplankton, biomassa i augusti Sätoftasjön Ö. Ringsjön V. Ringsjön Av djurplankton, noterades flest antal individer/l i Sätoftasjön (2 ind) i juli, samt i Östra och Västra Ringsjön (4 respektive 25 ind) i augusti. Hjuldjuren, (Rotatorier) av släktet Keratella var vanligast. I jämförelse med 24 års resultat förekom totalt sett ungefär lika många individer 25 i Sätoftasjön, och fler i Östra och Västra Ringsjön. I Rössjön, Västersjön, Östra Sorrödssjön och Hjälmsjön, som undersöktes i augusti, varierade växtplanktons biomassa mellan,66 3,3 mg/l, med lägst värde i Östra Sorrödssjön och högst i Västersjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 33 och 54 arter/grupper. Det största antalet arter registrerades i Västersjön. Indifferenta arter dominerade i alla sjöarna. Sjöarna i Rönneåns vattendragssystem har i allmänhet haft låg biomassa i augusti under åren När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostemum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Den ekologiska statusen som baserar sig på biomassa och andel cyanobakterier i augusti bedömdes vara hög (klass) i de fyra undersökta Rönne-sjöarna 25.. Grönalgen Pseudopediastrum kawraiskyi (översta bilden) och Cyanobakteriern Planktothtrix agardhii nedersta bilden) var vanliga i Ringsjöarna 25.Foto: Gertrud Cronberg 6 Ekologgruppen i Landskrona AB

17 Rönne å - Vattenkontroll 25 Makrofyter i Ringsjön Under september och oktober 25 inventerades förekomsten av makrofyter i Ringsjön längs 72 transekter från stranden och utåt på olika ställen i sjön. Inventeringen är ett led i en löpande miljöövervakning och likadana inventeringar har utförts med några års mellanrum sedan 992. Generellt hade undervattensvegetationen 25, liksom varit fallet ända sedan 99-talet, relativt svag ställning i sjön. Jämfört med det tidigaste 2- talet, då situationen var som allra sämst, kan dock en återhämtning ses de senaste åren. En tydlig pågående förändring i sjön är att både antalet linjer med vegetation och det totala antalet arter som registrerats utmed alla linjer har ökat. Totalt registrerades 5 arter i undersökningen 25. De vanligaste var ålnate, borstnate, borsträfse och axslinga. Resultaten från hittills utförda inventeringar visar på långsamt ökande växtdjup för sjöns makrofyter under 2-talet. 25 års resultat befäster denna utveckling.,,2,4,6,8,,2 Ringsjön - makrofyternas yttre växtdjup axslinga borstnate ålnate,4 m Bekämpningsmedel Den 9 juni utfördes provtagning för bekämpningsmedelsrester på tre platser, i Hörbyån - pkt Ri 7, Rönneå - pkt 49 och Rössjöholmsån - pkt 56. Resultaten visar på totalt fem detekterade substanser på de tre provtagningsplatserna, och spår (när halten har befunnit sig mellan detektionsgränsen och bestämningsgränsen) av ytterligare sex. Substanserna ingår i medel mot ogräs (herbicider), insekter (insekticider) och svampangrepp (fungicider). Flest substanser (tre) noterades i Hörbyån, som också hade den högsta summahalten (summan av alla detekterade halter),,7 mg/l. En av substanserna (atrazin) som detekterades som spår i Hörbyån, finns med på listan över prioriterade ämnen. Ingen av de detekterade substanserna låg över riktvärdena från kemikalieinspektionen. Som jämförelse kan nämnas Saxån vid Häljarp, där prov togs enligt samma metod den 25 juni. Alla substanser som hittades i Rönneåsystemet hittades även i Saxån. Betydligt fler substanser hittades i Saxån (totalt 24 detekterade substanser och spår av ytterligare 8) och summahalten var högre (,24 mg/l). 7 Ekologgruppen i Landskrona AB

18 Rönne å - Vattenkontroll 25 Läs mer: Den samordnade vattenkontrollen inom Rönneåns avrinningsområde, har sedan 978 administrerats genom Rönneåkommittén. I kommittén ingår medlemmar från kommuner, företag och organisationer med intressen i ån. Kommittén är också en del av Rönneåns vattenråd, som bildades 28. Från och med 22 ingår även Ringsjöarna med större tillflöden och avflöde, och programmet är något omarbetat. Vattenundersökningarna i Ringsjöarna, som har pågått kontinuerligt sedan 975, har utförts på uppdrag av Ringsjöns vattenråd. Mer information om kommittén, vattenråden och dess olika verksamheter finns på hemsidorna: och Rapporten kan laddas hem via internet i PDF-format från Där finns även en fullständig redovisning av resultat. Vidare hittas mer information om den samordnade recipientkontrollen i Rönne å, program, provpunkts- och metodikbeskrivningar samt pekbara kartor där resultat av kemi, bottenfauna, påväxt, plankton och fisk redovisas. Gå in på hemsidan och klicka dig fram under rubriken vattenkontroll. Ansvarig för recipientkontrollen i Rönne å är Ekologgruppen. Uppdragsgivare är Rönneåkommittén och Ringsjöns vattenråd. Ekologgruppen utför provtagning, vissa vattenanalyser, bottenfaunaundersökning, elfiske, och redovisning (ackred nr 279). För genomförandet av undersökningarna har Ekologgruppen dessutom anlitat: ALcontrol, Malmö, som utfört analyserna av kväve, fosfor, permanganattal, TOC, absorbans och klorofyll a (ackred nr 6). Analytica, Luleå, som utfört samtliga metallanalyser (ackred nr 87). Amelie Jarlman som utfört och redovisat kiselalgsundersökningarna. Gertrud Cronberg, och Susanne Gustavsson, som bestämt och redovisat planktonproverna. Sammanfattningen är gjord av Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen Landskrona, maj 26 Omslag: Kägleån, vägbro Åkersholm(pkt 55) juli 25. Foto: Birgitta Bengtsson 8 Ekologgruppen i Landskrona AB

19 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat -Väderlek Sammanställd data - väderlek Månad Helsingborg Helsingborg Stehag 25 normal 25 normal 25 Temperatur ( o C) Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) januari 2,8 -, februari,5 -, mars 4,7, april 7,5 5, maj,2, juni 3,6 4, juli 6,7 6, augusti 8, 5, september 3,6 2, oktober 9, 9, november 7, 4, december 6,, medel 9,2 7,6 summa C Helsingborg, månadsmedeltemperatur 2 25 normal mm jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månadsnederbörd Helsingborg 25 Stehag 25 normal Helsingborg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

20 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Vattenföring Sammanställd data - Vattenföringar Rönneå Rönneå Rönneå Rönneå Rönneå Ybbarpsån Bäljane å Pinnån Rössjöh. ån månad Heåkra Ringsj. utl. Forsmöllan upp Ängelh. utloppet Klippan Fastarp Ärrarp pkt pkt 24* pkt 49 pkt 57 pkt 6 pkt 33* pkt 58* pkt 56* januari 6,2,4 32,6 56,5 66,6,34 8,62 7,53, februari 2, 8,3 2,3 34,5 42,,72 4,88 4,65 7,52 mars,6 6,6 3,7 24,3 29,,63 3,83 3,35 4,76 april,6 4,3 4, 25,2 3,3,76 4,24 3,78 5,2 maj,4 2,5 9, 7, 2,9,52 2,94 2,73 3,7 juni,2 2,8 7,5 4,4 8,,42 2,35 2,45 3,8 juli, 2,3 6,5,6 4,4,38,69,64 2,83 augusti, 2,9 4,5 7,7 9,6,35,5,,79 september, 3, 3,3 6,2 8,2,36,92,98 2,6 oktober, 2,7 4,6 6,6 7,7,34,54,66,4 november 4,6,8, 23,7 3,6,59 4,65 4,44 6,82 december 6,2 8, 24,4 46,9 57,3, 7,65 8,2,4 årsstatistik (m 3 /s) dygnsmax 9, 6, 47,9 6, 2,3 6,3 2,6 årsmedel,9 4,7 2,5 22,9 27,9,4 3,6 3,5 5, dyngsmin,2,6,3,58,38,58,92 * = uppgifter från SMHI. Övriga; pkt - uppg. från Sydvatten, pkt 6 - uppg. från Perstorp AB,samt pkt 49 och 57 - beräknade m 3 /s Vattenföring - Heåkra jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ekologgruppen i andskrona AB Datum:

21 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Vattenföring m 3 /s 2 Vattenföring - Ringsjöns utlopp jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m 3 /s 35 3 Vattenföring - Rönneå, Forsmöllan 25 medel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m 3 /s,6,4 Vattenföring - Ybbarpsån, pkt 6 25 medel ,2,,8,6,4,2, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 Ekologgruppen i andskrona AB Datum:

22 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Vattenföring m 3 /s Vattenföring - Bäljane å, Klippan 25 9 med jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m 3 /s 9 8 Vattenföring - Pinnån, Fastarp 25 medel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 m 3 /s Vattenföring - Rössjöholmsån, Ärrarp 25 med jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 3 Ekologgruppen i andskrona AB Datum:

23 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Vattenföring (m 3 /s) 2 Vattenföring Heåkra jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec (m 3 /s) 25, Vattenföring Bäljaneå, Klippan Rössjöholmsån, Errarp 2, 5,, 5,, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 4 Ekologgruppen i andskrona AB Datum:

24 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Vattenföring Hydrologi i Ringsjöarna m 3 /s mm/ 8 avtappning, Ringsjöns utflöde m3/s Vattenstånd i Ringsjön, m ö h jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m ö h 54,6 54,4 54,2 54, 53,8 53,6 53,4 53,2 53, 52,8 5 Ekologgruppen i andskrona AB Datum:

25 Rönne å - Vattenkontroll 25 Sammanställning - Föroreningsutsläpp Sammanställda data - föroreningsutsläpp I tabellen nedan redovisas föroreningsutsläpp nedströms Ringsjön. Uppgifter från reningsverk som belastar Ringsjön (Lyby och Ormanäs) redovisas under "Resultat och sammanställd data/ämnestransport" Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk. Kommunala verk med mindre än 3 personekvivalenter anslutna är ej medtagna. Uppgifterna är inhämtade direkt från berörda kommuner och industrier. Kommunala Kommun Recipient Provpkt DimensionUtg. vatten COD BOD Tot-P Tot-N reningsverk nedstr personekv mängd Cr *m3/år ton ton ton ton Ängelholm Ängelholm Rönne å <3 <7,3 45 Klippan Klippan Bäljaneå ,7,3 2 Ljungbyhed Klippan Rönne å ,5,,4 6, Örkelljunga Örkelljunga Pinnån ,2 33 Billinge Eslöv Rönne å ,8,5,2,7 Stehag Eslöv Rönne å ,,3 3,6 Stockamöllan Eslöv Rönne å 43 5,6,2,5,5 Perstorp Perstorp Perstorpsb ,5, 23 Röstånga Svalöv Bäljaneå ,9,3,2 2, Kvidinge Åstorp Rönne å ,,4,4 3,6 Industriella reningsverk Gelita Klippan Pinnån ,6 56 SV pappersbruket AB Klippan Rönne å ,5, Perstorp AB Perstorp Ybbarpsån ,6, 39 Summa: 3,3 225 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

26 Rönne å - Vattenlkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 25 Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön 25 Mm 3 % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån 22 2, Ri9 Kvesarumsån 8, Ri8 Nunnäsbäcken 6,2 3,6 2 5, Ri7 Hörbyån , Ri6 Snogerödsbäcken 3, 2, Övriga tillfl 35 9, Höörs ARV,6, *Hörby ARV,,4 2 6, 2 Nederbörd 32 8, summa tillförsel 8 7, Ringsj utl , Sydvatten avdunstning 2 3 summa bortförsel 54 4, volym/mängd-förändring * - ingår i Hörbyån Ämnestransport Tot-P NO 3 -N Tot-N TOC 25 ton ton ton ton Tillförsel till Ringsjön 7, Rönne å Ringsjöns utlopp 4, uppstr Ängelholm utlopp t Skälderviken Ybbarpsån 22 vid Herrevadskloster, 4 78 Bäljane å 33 nedstr Klippan 3, Pinnån 58 utlopp t Rönne å 4, Rössjöholmsån 56 utlopp t Rönneå 2, Tot-P = totalfosfor, NO3-N = nitrat+nitri-kväve, Tot-N = totalkväve, TOC = totalt organiskt kol Arealspecifik förlust Areal Fosfor Reningsverk Kväve Reningsverk 25 km 2 kg/ha % kg/ha % Ringsjöns tillflöden Ri Höörsån 53,4 8,7 Ri9 Kvesarumsån 43,3 7,6 Ri8 Nunnäsbäcken 5, 6,9 Ri7 Hörbyån 47, Ri6 Snogerödsbäcken 7,36 34 Övriga tillflöden 83,9 4,8 Rönne å Ringsjöns utlopp 39, 4,3 49 uppstr Ängelholm 58,22 6 9, utlopp t Skälderviken 89,25 7 9,9 2 Ybbarpsån 22 vid Herrevadskloster 9,2 3 8,7 49 Bäljane å 33 nedstr Klippan 239,6 9,5 6 Pinnån 58 utlopp t Rönne å 22, Rössjöholmsån 56 utlopp t Rönneå 268,48 3 Kommentar till tabell. Tabellen redovisar transporterna av fosfor och kväve i relation till avrinningsområdenas storlek vid respektive provpunkt. Reningsverk % utgör rapporterad utsläppsmängd från de större reningsverken som belastar provpunkten, i relation till beräknade ämnestransporter. Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

27 Rönne å - Vattenlkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter ton 2,,5,,5, ton ton Ringsjöarnas tillföden, fosfortransport 25 Övriga tillflöden Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån Vatteföring Hörbyån Vattenf. 7 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ringsjöarnas tillföden, kvävetransport 25 Övriga tillflöden Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån Vatteföring Hörbyån jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ringsjöarnas tillföden, TOC-transport 25 Övriga tillflöden Snogerödsbäcken Hörbyån Nunnäsbäcken Kvesarumsån Höörsån Vatteföring Hörbyån jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vattenf Vattenf. m 3 /s Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

28 Rönne å - Vattenlkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter ton Ringsjöns utlopp (pkt ), fosfortransport 25 m 3 /s,6 9 fosfor 8,5 flöde Ringsjöns utl 7,4 6,3 5 4,2 3, 2, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ton Ringsjöns utlopp (pkt ), Kvävetransport 25 m 3 /s 35 9 kväve 3 8 flöde Ringsjöns utl jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ton Ringsjöns utlopp (pkt ), TOC-transport 25 m 3 /s jan feb mar apr maj jun TOC flöde Ringsjöns utl jul aug sep okt nov dec Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

29 Rönne å - Vattenlkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter ton Rönne å utlopp (pkt 57), fosfortransport 25 m 3 /s, 7 9, fosfor 6 8, flöde Rönne å utl 7, 5 6, 4 5, 4, 3 3, 2 2,,, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ton Rönne å utlopp (pkt 57), kvävetransport 25 m 3 /s 4 7 kväve 35 flöde Rönne å utl jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ton Rönne å utlopp (pkt 57), TOC-transport 25 m 3 /s 25 7 TOC 6 2 flöde Rönne å utl jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

30 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter Resultat - Månadstransporter 25 Halter Transporter Månad Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC m 3 /s µg/l µg/l µg/l mg/l m 3 /mån ton ton ton ton Höörsån, pkt Ri januari 2, ,75 8,4 3,3 72 februari, ,46 2,4 3,5 8 mars, ,7,7 2,8 7 april, ,9 542,64,7 2,7 5 maj, , ,4,32,6 4 juni, ,8,4,3 2,98 juli, ,8 8375,3,5,,8 augusti, ,5 5726,2,3,6,4 september, ,2,6,9,5 oktober, , 2269,3,, november, ,25 5,7 9,6 57 december 2, ,77 8, Medelvärde, ,64 2,4 3,9 22 Min-värde, ,2,3,6,4 Max-värde 2, ,25 8,5 3,4 73 Summa , Kvesarumsån, pkt Ri9 januari, ,35 4,8 9,2 82 februari, ,42,5 2,5 2 mars, ,39, 2, 9 april, ,45,3 2, 2 maj, ,2,7,42 5 juni, ,8,,24 2,6 juli, ,3 6439,2,4,8,5 augusti, , 4439,,3,5,3 september, ,2,6,8,5 oktober, ,8 9635,,, november, ,9 3,5 6,6 59 december, ,32 4, Medelvärde, ,4,5 2,7 25 Min-värde, ,,3,5,3 Max-värde, ,4 4,8 9,2 88 Summa , Nunnäsbäcken, pkt Ri8 januari, ,45,56 3, 32 februari, ,,3,7 8 mars, ,3,25,56 6, april, ,4,23,54 7, maj, ,4,28,3,9 juni, ,2,8,63,8 juli, ,,7,7,2 augusti, ,3 4266,3,5,, september, ,4 24,4,6,4,2 oktober, ,9 337,,, november, ,32,2 2,5 9,2 december, ,37,56 3, 32 Medelvärde, ,3,4,84 8,9 Min-värde, ,9 4266,3,5,,9 Max-värde, ,45,6 3, 32 Summa ,6 5, 7 gulmarkerade halter är interpolerade, pga saknade värden 5 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

31 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter Halter Transporter Månad Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC m 3 /s µg/l µg/l µg/l mg/l m 3 /mån ton ton ton ton Hörbyån, pkt Ri7 januari 6, , februari 2, , mars, , april, ,8 2 3,8 59 maj, ,4,5 2,2 5 juni, ,28,59, 7,6 juli, , ,8,27,36,7 augusti, , ,8,23,3, september, ,9 2429,7,3,3 oktober, ,,5 3 november 4, , december 6, , Medelvärde, ,23 2 2, 75 Min-värde, ,7,23,3, Max-värde 6, , ,5 27 Summa , Snogerödsbäcken, pkt Ri6 januari, , ,62 6,2 6,2 3,8 februari, , ,5,9,9 2, mars, , ,7,7,8,8 april,8 2 5,8 22,25 2,3 2,3,2 maj, ,2 688,3,2,2,26 juni, ,8 3793,2,64,8,8 juli, ,8 59,3,25,3,6 augusti, ,8 78,,,2,5 september, , 773,,9,2,5 oktober, ,6 6698,,3,,8 november, , 6564,73 5,7 6, 3,7 december, ,5 8478,63 6,3 6,3 3,8 Medelvärde, , ,2 2, 2,,3 Min-värde, ,7 78,,,7,5 Max-värde, ,7 8478,7 6,3 6,3 3,8 Summa 33679, Övriga tillflöden* januari 3, , februari, ,98 8, mars, ,3 6,8 8,3 28 april, ,3 7,8 9, 3 maj, ,25,75,2 7,4 juni, , ,6,3,56 4, juli, , 2562,9,3,9, augusti, ,3 8548,5,8,2,6 september, ,7 283,5,2,7,8 oktober, ,6,8,3 november 2, , , 93 december 3, , Medelvärde, ,3 8,6,2 38 Min-värde, ,5,8,2,6 Max-värde 3, , Summa , gulmarkerade halter är interpolerade, pga saknade värden 6 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

32 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter Halter Transporter Månad Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC m 3 /s µg/l µg/l µg/l mg/l m 3 /mån ton ton ton ton Ormanäs, Höörs ARV, pkt Ri januari, ,368,99 februari, ,258,28 mars, ,288,9 april, ,28,7 maj, ,246, juni, ,72,9 juli, ,23,8 augusti, ,24,53 september, ,323,59 oktober, ,24,49 november, ,2,4 december, ,67 2,36 Medelvärde, ,235, Min-värde, ,24,49 Max-värde, ,37 2,4 Summa 644,282 3, Lyby, Hörby ARV, pkt Ri2 januari, ,27,84 februari, ,4,49 mars, ,9,4 april, ,6,4 maj, ,,39 juni, ,9,28 juli, ,,32 augusti, ,,43 september, ,,3 oktober, ,,52 november, ,4,86 december, ,8,86 Medelvärde, ,2,5 Min-värde, ,6,28 Max-värde, ,27,86 Summa 49243,4 6, Ringsjöns utlopp, pkt januari 4, , ,46 9,3 2 februari 8, , mars 5, , , april 2, , ,242 5,4,3 69 maj 3, , ,32 3,9 4 9 juni 2,5 28 9, ,83,65 6,5 6 juli,8 34 < 93 9,2 4995,67, 4,6 45 augusti 2,8 57 < 9, ,427, 8,2 7 september 3, 58 < 8, ,463, 8,8 7 oktober 3, , ,484,44 9,3 8 november 6, , ,46, december 5, , ,428 7,2 8 2 Medelvärde 4, ,6 5253,4 5,2 4, 94 Min-värde,83 2 < 87 7,6 4995,2, 4,6 45 Max-värde 8, , Summa , Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

33 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter Halter Transporter Månad Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC m 3 /s µg/l µg/l µg/l mg/l m 3 /mån ton ton ton ton Ybbarpsån, pkt 22 januari 2, ,92 5,7 3, februari, ,63 2,8 5,9 mars, ,8 3,8 6,7 april, ,4 4, 7, maj, ,88 2,7 4,5 juni, ,72 2,9 5,2 juli, ,54,8 4, augusti, ,55,4 3,2 september, ,53,8 3,9 oktober, ,53 2,6 4,3 november, ,25 4,6 7,8 december, ,58 7, 3 Medelvärde, ,9 3,4 6,5 Min-värde, ,5,39 3,2 Max-värde 2, ,9 7, 3, Summa , 4 78 Bäljaneå, pkt 33 januari 8, , februari 4, , mars 3, , april 4, ,385 8,8 8 maj 2, ,22 8,7 4 juni 2, ,238 6,7 4, juli, ,77 3,6, augusti, ,8 3, 6 september, ,5 4, 6,2 oktober, ,44 2,3 3 november 4, , december 7, , Medelvärde 3, ,3,5 9 Min-värde, ,4 2,3 3,2 Max-värde 8, , Summa , Pinnån, pkt 58 januari 8, , februari 5, , mars 3, , april 4, , maj 3, ,233 3 juni 2, ,265 7,,9 juli, ,676 5,3 2,6 augusti, ,3 5,2 8 september, , 4,7 7,2 oktober, ,82 3,5 5 november 4, , december 8, , Medelvärde 3, ,4 2 2 Min-värde, ,8 3,5 4,9 Max-värde 8, , Summa , Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

34 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Ämnestransporter Halter Transporter Månad Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC Vattenf Tot-P NO23 N Tot-N TOC m 3 /s µg/l µg/l µg/l mg/l m 3 /mån ton ton ton ton Rössjöholmsån, pkt 56, januari, , februari 7, , mars 4, , april 5, , maj 3, ,248 8, juni 3, ,433 7,8 6,7 67 juli 2, ,37 5,3 2, 4 augusti, ,369 4,8 9, 58 september 2, ,352 6,4,7 69 oktober, ,84 2, november 6, , december, , Medelvärde 5, , Min-värde, ,8 2,7 4,5 24 Max-värde, , Summa Rönneå, pkt 49 januari 56, , februari 34, , mars 24, , april 25, , maj 7, , juni 4, , juli, , augusti 7, , september 6, , oktober 6, , november 23, , december 46, , Medelvärde 22, , Min-värde 6, , Max-värde 56, , Summa Rönneå, pkt 57 januari 66, , februari 42, , mars 29, , april 3, , maj 2, , juni 8, 47696, juli 4, , augusti 9, , september 8,2 2238, oktober 7, , november 3, , december 57, , Medelvärde 27, , Min-värde 7, , Max-värde 66, , Summa gulmarkerade halter är interpolerade, pga saknade värden 9 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

35 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt djup Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge m datum C mg/l % Ri5 Sätoftasjön yta ,4 2, 88 Ri5 Sätoftasjön yta 25-2-, 3,7 96 Ri5 Sätoftasjön yta ,2 2,3 97 Ri5 Sätoftasjön yta ,8 2,7 4 Ri5 Sätoftasjön yta ,8,8 2 Ri5 Sätoftasjön yta ,5 5,8 39 Ri5 Sätoftasjön ,5 5,7 38 Ri5 Sätoftasjön ,5 5,7 38 Ri5 Sätoftasjön ,5 5,5 36 Ri5 Sätoftasjön ,3 5,5 35 Ri5 Sätoftasjön yta ,7,5 3 Ri5 Sätoftasjön ,5,3 Ri5 Sätoftasjön ,8 7,4 78 Ri5 Sätoftasjön ,2 6, 63 Ri5 Sätoftasjön ,2 5,2 54 Ri5 Sätoftasjön yta ,5 8,9 99 Ri5 Sätoftasjön ,4 5,4 59 Ri5 Sätoftasjön ,7 4,6 48 Ri5 Sätoftasjön ,4,7 8 Ri5 Sätoftasjön ,3,3 4 Ri5 Sätoftasjön yta ,2 9,9 99 Ri5 Sätoftasjön , 9,9 99 Ri5 Sätoftasjön , 9,9 99 Ri5 Sätoftasjön , 9,9 99 Ri5 Sätoftasjön , 9,9 98 Ri5 Sätoftasjön yta ,7 9, 79 Ri5 Sätoftasjön yta ,5,6 93 Ri5 Sätoftasjön yta ,3,5 9 8, mg/l 6, 4, 2,, 8, 6, 4, 2,, Sätoftasjön, syrgashalt yta yta yta yta yta yta yta yta yta yta yta yta Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

36 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % Ri4 Östra Ringsjön yta ,5 2, 88 Ri4 Östra Ringsjön yta 25-2-,6 3,8 96 Ri4 Östra Ringsjön yta ,4 2,6 97 Ri4 Östra Ringsjön yta ,9,8 Ri4 Östra Ringsjön yta ,7,8 Ri4 Östra Ringsjön yta , 4,8 32 Ri4 Östra Ringsjön ,9 4,7 3 Ri4 Östra Ringsjön ,9 4,7 3 Ri4 Östra Ringsjön ,9 4,7 3 Ri4 Östra Ringsjön ,7 4,6 29 Ri4 Östra Ringsjön yta ,3,3 Ri4 Östra Ringsjön ,, 6 Ri4 Östra Ringsjön ,7 9, 96 Ri4 Östra Ringsjön ,2 6,7 7 Ri4 Östra Ringsjön , 5, 53 Ri4 Östra Ringsjön yta ,, Ri4 Östra Ringsjön ,7 9,7 6 Ri4 Östra Ringsjön ,3 4,5 48 Ri4 Östra Ringsjön ,8 2,7 28 Ri4 Östra Ringsjön , 3, 33 Ri4 Östra Ringsjön yta ,6 9,8 99 Ri4 Östra Ringsjön ,6 9,8 99 Ri4 Östra Ringsjön ,2 9,8 98 Ri4 Östra Ringsjön ,2 9,8 98 Ri4 Östra Ringsjön ,7 9,8 97 Ri4 Östra Ringsjön yta 25--3, 8,6 77 Ri4 Östra Ringsjön yta ,5, 97 Ri4 Östra Ringsjön yta ,4,5 9 6, 4, 2,, 8, 6, 4, 2,, mg/l Östra Ringsjön, syrgashalt yta yta yta yta yta yta yta yta yta yta yta yta Ekologgruppen i Landskrona AB 2 Datum:

37 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % Ri2 Västra Ringsjön yta ,3 2,2 89 Ri2 Västra Ringsjön yta 25-2-,7 4,8 3 Ri2 Västra Ringsjön yta , 3,3 4 Ri2 Västra Ringsjön yta ,6,8 99 8, 6, 4, mg/l Västra Ringsjön, syrgashalt Ri2 Västra Ringsjön yta ,6, 4 Ri2 Västra Ringsjön yta , 4,8 32 Ri2 Västra Ringsjön , 5,4 37 2,, Ri2 Västra Ringsjön yta ,9,5 3 Ri2 Västra Ringsjön ,3 9,3 99 Ri2 Västra Ringsjön yta ,5 8, 89 Ri2 Västra Ringsjön , 8, 89 8, 6, 4, Ri2 Västra Ringsjön yta ,5 9,7 98 Ri2 Västra Ringsjön ,4 9,3 93 Ri2 Västra Ringsjön yta ,4 9,4 82 2,, Ri2 Västra Ringsjön yta ,6, 97 Ri2 Västra Ringsjön yta ,4, yta yta yta yta yta yta 4 yta 4 yta 4 yta 4 yta yta yta Ekologgruppen i Landskrona AB 3 Datum:

38 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % 6 Storarydsdammen yta ,6 2, Storarydsdammen ,8 2, Storarydsdammen yta ,2 9,2 6 Storarydsdammen , 3,9 4 mg/l 4, 2,, 8, 6, 4, 2,, Storarydsdammen, syrgashalt yta 4 yta 4 Ekologgruppen i Landskrona AB 4 Datum:

39 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % 9 Ö Sorrödssjön yta ,9 2, Ö Sorrödssjön , 95 9 Ö Sorrödssjön yta , 8, 9 9 Ö Sorrödssjön 3, ,2 5, 53 mg/l 4, 2,, Östra Sorrödssjön, syrgashalt 8, 6, 4, 2,, yta 4 yta 3,5 Ekologgruppen i Landskrona AB 5 Datum:

40 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % 37 Hjälmsjön yta ,7 2, Hjälmsjön Hjälmsjön Hjälmsjön yta ,7 8, Hjälmsjön ,9 6, Hjälmsjön ,6 4,7 48 mg/l 4, 2,, 8, Hjälmsjön, syrgashalt 6, 4, 2,, yta 4 6 yta 4 6 Ekologgruppen i Landskrona AB 6 Datum:

41 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % 5 Västersjön yta , 2,8 9 4, mg/l Västersjön, syrgashalt 5 Västersjön , 2,8 9 5 Västersjön , 2,8 9 5 Västersjön , 2,9 9 2, 5 Västersjön yta ,8 8, Västersjön ,3 9,, 5 Västersjön ,5 8, Västersjön ,9 7, 75 8, 6, 4, 2,, yta 4 8 yta 4 8 Ekologgruppen i Landskrona AB 7 Datum:

42 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Temperatur/syrgasprofiler i sjörna Provtagningspunkt Provtagn Temp Syreh Syrem Nr Läge datum C mg/l % 5 Rössjön yta ,6 2, Rössjön ,6 2, Rössjön ,6 2, Rössjön ,6 2, Rössjön ,6 2,9 92 4, 2,, mg/l Rössjön, syrgashalt 5 Rössjön ,8 3, Rössjön yta ,4 9, 8, 5 Rössjön ,2 8, Rössjön ,8 8, 85 6, 5 Rössjön ,8 8, 84 5 Rössjön ,7 8, 84 5 Rössjön ,9 7,8 82 4, 2,, yta yta Ekologgruppen i Landskrona AB 8 Datum:

43 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - Bekämpningsmedel Resultat 25 - Bekämpningsmedel Resultat från analyserna av bekämpningsmedelsrester inom Rönneåns avrinningsområde redovisas i tabell 2 nedan. I tabell redovisas markanvändningen för de aktuella provunkterna och Saxån. Metodiken finns beskriven i bilaga. Resultaten av provtagningen för bekämpningsmedelsrester den 9 juni visar på totalt fem detekterade substanser på de tre provtagningsplatserna, och spår (när halten har befunnit sig mellan detektionsgränsen och bestämningsgränsen) av ytterligare sex. Substanserna ingår i medel mot ogräs (herbicider), insekter (insekticider) och svampangrepp (fungicider). Flest substanser (tre) noterades i Hörbyån, som också hade den högsta summahalten (summan av alla detekterade halter),,7 mg/l. En av substanserna (atrazin) som detekterades som spår i Hörbyån, finns med på listan över prioriterade ämnen. Ingen av de detekterade substanserna låg över riktvärdena från kemikalieinspektionen. Som jämförelse kan nämnas att provtagning i Saxån vid Häljarp, enligt samma metod, den 25 juli, gav följande resultat. Alla substanser som hittades i Rönneåsystemet hittades även i Saxån. Totalt detekterade 24 substanser och spår av ytterligare 8 på provpunkten i Saxån. Summahalten var,24 mg/l. En av de detekterade substanserna (isoproturon) finns med på listan över prioriterade ämnen och ytterligare ett proriterat ämne (atrazin) gav utslag som spår. En av substanserna (diflufenikan) detekterades i en halt som låg över kemikaleinspektionens riktvärde. Tabell. Markanvändningen enligt SMHI s vattenweb (S-Hype). Markanvändning Hörbyån Rönneå Rössjhsån Saxån Ri7 R49 R56 Sax Jordbruksmark 52,67% 32,7% 33,59% 82,49% Kärr,%,2%,%,% Mosse,94%,88% 2,4%,% Sjö,3% 3,6% 3,5%,% Skogsmark 4,76% 58,69% 57,23% 9,22% Urbant 3,62% 4,53% 3,96% 8,29% Övrig mark,%,%,2%,% Tabell 2. Bekämpningsmedelsrester i Rönne å, den 9 juni 25 Typ Rikt- Hörbyån Rönneå Rössjöholmsån Aktiv substans av värde Ri7 R49 R56 Max-halt antal fynd medel mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l atrazin* He,6 spår BAM In,2 spår,2 bentazon He 3 spår spår AMPA He 5 spår imidakloprid In spår spår MCPA He,, metalaxyl Fu 6 spår pirimikarb In,9,3,3 propikonazol Fu 7 spår terbutylazin He,2 spår,2,2 terbutylazindesetyl He,2,2 spår,2 summahalt,7,2, antal fynd 3 5 Typ av medel - He=herbicid (ogräsbekämpningmedel); In=insekticid; Fu=fungicid (svampbekämpningsmedel). Riktvärden har hämtats från Kemikalieinspektionens Riktvärden för ytvatten och miljökvalitetsnorm (AA-MKN) för inlandsvatten enligt EU-direktiv (EU, 28). Riktvärdet anger den koncentration av ett ämne där inga effekter på vattenmiljön kan förväntas. Spår. När halten har registrerats som spår, har den befunnit sig mellan detektionsgränsen och bestämningsgränsen. * Prioriterat ämne De prioriterade ämnena är 45 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att förhindra förorening av vatten. De är valda för att de utgör en risk för ytvattenmiljön och/eller finns uppmätta i ytvattnen inom EU. Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

44 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Metaller i vatten Resultat - metaller i vatten Halter och transporter 25 Metaller i vatten Halter, mg/l Transporter, ton Provpunkt Rönne å Ringsjöns uppströms Ringsjöns uppströms utlopp Ängelholm utlopp Ängelholm Kalcium Ca Järn Fe Kalium K Magnesium Mg Natrium Na Kisel Si Alminium Al 37,8 2 5, 44 Arsenik As,44 <.3,55 Barium Ba 29,5 24,8 3,9 8 Kadmium Cd,563,34,75,28 Kobolt Co,762,333,,24 Krom Cr,883,379,2,27 Koppar Cu,87 2,62,25,88 Kvicksilver Hg <.2,45,29 Mangan Mn 79,8 79,7 57 Molybden Mo,763,539,,39 Nickel Ni,69,38,83,99 Fosfor P 32, 35 4,3 25, Bly Pb,48,63,64,43 Vanadin V 2 77, Strontium Sr,823,996,,7 Zink Zn 2,47 7,28,33 5,2 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:26-3-4

45 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Metaller i mossa Resultat - metaller i mossa Metaller i mossa provpunkt Rönne å Ybbarpsån Ybbarpsån Bäljaneå Pinnån Rössjöh.ån Djupadalsmölla utfl. Ybbarpssj St.Rydsd. utl nedstr. Klippan utfl.kopparm. f. utfl t.rönne mossa* naturlig utplanterad utplanterad naturlig naturlig naturlig enhet Arsenik As, <.2,3 2,58 4,5 2,52 mg/kg TS Kadmium Cd,74,4,99,64 2,7,39 mg/kg TS Kobolt Co 4,4 7,32, 69,4 4 23, mg/kg TS Krom Cr 4,5,94 4,5 2,66,42 4,98 mg/kg TS Koppar Cu 6,77 5,29 4,5 8,2 8,9 8,63 mg/kg TS Kvicksilver Hg,48,28,63,356,672,272 mg/kg TS Mangan Mn mg/kg TS Nickel Ni 4,37 4, 22,5 7,3 8,3 8,9 mg/kg TS Bly Pb 4,39 3,87 4,39 2,89 5,8 3,46 mg/kg TS Zink Zn 63,9 32,2 92, mg/kg TS Torrsubstans TS,5 2,5, 9,3 8,,6 % * naturlig - näckmossan som växte på provpunkten hämtades utplanterad - näckmossa sattes ut (referens Rönne å ) och hämtades in Provtagare: Birgitta Bengtsson Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

46 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Metaller i sediment Resultat - metaller i sediment Metaller i sediment Stora Ryds- Ö Sorröds- Stackarps- Hjälmsjön Rössjön Kopparmölledammen sjön magasinet dammen enhet Arsenik As 5,96 8,77 4,29 8,9,9,7 mg/kg TS Barium Ba ,2 mg/kg TS Kadmium Cd 2,64 6,68 2,79 3,82 4,3,843 mg/kg TS Kobolt Co 3,8 45,7 2,4 38,3 34,9 3,4 mg/kg TS Krom Cr 34,6 53, 24,3 4,8 2,7 8,39 mg/kg TS Koppar Cu ,2 8,6 22,5,9 mg/kg TS Kvicksilver Hg,643,47 <,2,349,287 <,2 mg/kg TS Nickel Ni 66,4 57,6 25,3 5,8 2,2 7,29 mg/kg TS Bly Pb 43,7 78,9 34,3 82,4 5,9 mg/kg TS Vanadin V 72,8 67,3 48,4 5,5 54, 29, mg/kg TS Zink Zn mg/kg TS Torrsubstans TS 3,6 7,6 9,7 6,9 5, 29,7 % Provtagningen gjordes av Birgitta Bengtsson och Torbjörn Davidsson Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

47 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Resultat 25 bottenfauna Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

48 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Tabell. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 25. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 493, samt expertbedömning. För förklaringar - se Metodik Bottenfauna Lokaln r Vattendrag/sjö Försurningsindex/ påverkan Danskt faunaindex/ näringspåverkan Naturvärdesindex Ri7 Hörbyån, Osbyholm 3 obetydlig 5 måttlig allmänt Ri9 Kvesarumsån 2 obetydlig 3 allmänt Ri Höörsån obetydlig 9 högt RO Rönne å, Djupadalsmölla 4 obetydlig 7 högt RO34 Rönne å, Tranarps bro 3 obetydlig högt RO8 Bäljaneå, före utl t Rönneå 3 obetydlig 6 svag allmänt RO59 Klingstorpabäcken, Färingtofta 3 obetydlig 2 allmänt RO7 Ybbarpsån, Storarydsdamm. utfl obetydlig 4 betydlig allmänt RO22 Ybbarpsån, Herrevadskloster 4 obetydlig 4 allmänt RO33 Bäljaneå, nedstr Klippan 3 obetydlig 5 allmänt RO46 Pinnån, Storamölla 3 obetydlig högt RO68 Rössjöholmsån, Dalamölla 3 obetydlig allmänt RO69 Kägleån, Annelund 3 obetydlig 4 allmänt RO56 Rössjöholmsån, nära utloppet 3 obetydlig allmänt Provtagningsbild från Kägleån vid Annelund (RO69), den 4 oktober Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

49 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Tabell 2. Resultatet av bottenfaunundersökningen i Rönneåns vattensystem 25, avseende antal taxa (inklusive kvalitativt prov), individtäthet, Shannons diversitetsindex, ASPT-index samt EPT-index. För förklaring, se Metodik - Bottenfauna. Shannons Nr Provpunkt Individer diversitetsindeindex ASPT- Antal taxa per m2 EPT-index Ri7 Hörbyån, Osbyholm ,9 6,8 3 Ri9 Kvesarumsån ,7 6,74 27 Ri Höörsån ,43 6,43 9 RO Rönne å, Djupadalsmölla ,24 5,85 9 RO34 Rönne å, Tranarps bro ,83 6,4 7 Ro8 Bäljaneå, före utl t Rönneå ,27 5,27 3 RO59 Klingstorpabäcken, Färingtofta ,4 6, 9 RO7 Ybbarpsån, Storarydsdamm. utfl ,73 4,92 7 RO22 Ybbarpsån, Herrevadskloster ,6 6,4 9 RO33 Bäljaneå, nedstr Klippan ,96 6,63 24 RO46 Pinnån, Storamölla ,22 5,96 2 RO68 Rössjöholmsån, Dalamölla ,74 6,9 9 RO69 Kägleån, Annelund ,79 6,5 23 RO56 Rössjöholmsån, nära utloppet 44 3,72 6,2 2 Tabell 3. Bedömning av ekologisk status 25. Den sammanvägda ekologiska statusen grundar sig på ASPTindex som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som visar påverkan av näringsämnen och MISA-index som visar surhet. Statusklassningen har fem nivåer: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Det index som visar lägst statusklassning avgör lokalens ekologiska status (enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 23:9). Nr Vattendrag/sjö Ekologisk kvalité (ASPT) Näringspåverkan (DJ) Försurningspåverkan (MISA) Sammanvägd Ekologisk status Ri7 Hörbyån, Osbyholm Hög Hög Hög Hög Ri9 Kvesarumsån Hög Hög Hög Hög Ri Höörsån Hög Hög Hög Hög RO Rönne å, Djupadalsmölla Hög Hög Hög Hög RO34 Rönne å, Tranarps bro Hög Hög Hög Hög RO8 Bäljaneå, före utl t Rönneå Hög Hög Hög Hög RO59 Klingstorpabäcken, Färingtofta Hög Hög Hög Hög RO7 Ybbarpsån, Storarydsdamm. utfl Hög Måttlig* (Hög) Hög Måttlig* (Hög) RO22 Ybbarpsån, Herrevadskloster Hög Hög Hög Hög RO33 Bäljaneå, nedstr Klippan Hög Hög Hög Hög RO46 Pinnån, Storamölla Hög Hög Hög Hög RO68 Rössjöholmsån, Dalamölla Hög Hög Hög Hög RO69 Kägleån, Annelund Hög Hög Hög Hög RO56 Rössjöholmsån, nära utloppet Hög Hög Hög Hög * anger att klassen ändrats av expertbedömning, beräknad status inom parentes 3 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

50 Ri7 Ri9 Ri RO RO34 RO8 RO59 RO7 RO22 RO33 RO46 RO68 RO69 RO56 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Tabell 4. Rödlistade och andra ovanliga arter erhållna vid bottenfaunaundersökning i Rönne å vattensystem hösten 25. I tabellen anges totalt antal individer från 5 delprov (= m 2 ). Klassningen av rödlistade (klass -4) arter följer Gärdenfors. Rödlistade arter i Sverige 25. Artdatabanken. SLU; Uppsala. Ovanliga arter (klass 5) avser främst ovanliga i ett regionalt perspektiv. Arter Ri RO RO22 RO33 RO34 RO46 RO69 Summa Rödlistade kategori Nära hotad (NT) Snäckor: Anisus spirorbis? Dagsländor: Baetis liebenauae 2 2 Ovanliga arter Skalbaggar: Stenelmis canaliculata 5 5 Normandia nitens Riolus cupreus 6 7 Nattsländor: Psychomyia pusilla 2 2 Brachycentrus subnubilus 4 4 Adicella reducta Oecetis notata 2 4 Antal taxa Lokalnr Figur. Antal taxa (arter) vid provpunkterna i Rönneåns bottenfaunaundersökning Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

51 Hörbyån, Osbyholm Kvesarumsån Höörsån Rönne å, Djupadalsmölla Rönne å, Tranarps bro Bäljaneå, före utl t Rönneå Klingstorpab., Färingtofta Ybbarpsån, Storarydsd. utfl Ybbarpsån, Herrevadskl Bäljaneå, nedstr Klippan Pinnån, Storamölla Rössjöholmsån, Dalamölla Kägleån, Annelund Rössjöholmsån, utloppet Ri7 Ri9 Ri RO RO34 RO8 RO59 RO7 RO22 RO33 RO46 RO68 RO69 RO56 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Antal individer/m Lokalnr Figur 2. Antal individer/m 2 vid provpunkterna i Rönneåns bottenfaunaundersökning Antal bottenfaunataxa 25 Övriga arter Renvattenkrävande (enl. DFI-index) Föroreningståliga (enl. DFI-index) Ri7 Ri9 Ri Figur 3. Antal taxa (hela stapeln) erhållna vid bottenfaunaundersökning inom Rönneåns vattensystem 25, samt antal renvattenkrävande och smutsvattentåliga arter enligt Danskt faunaindex (DFI). För förklaring till grupperna se Metodik bottenfauna. 5 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

52 Ri7 Ri9 Ri RO RO34 RO8 RO59 RO7 RO22 RO33 RO46 RO68 RO69 RO56 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna % Bottenfauna - funktionella grupper 8% 6% 4% 2% % Filtrerare Detritusätare Predatorer Skrapare Sönderdelare Figur 4. Funktionella grupper på respektive undersökt lokal i Rönne å 25. För förklaring till grupperna se Metodik bottenfauna. % Bottenfauna - funktionella grupper, Rönne å lokal RO 8% 6% 4% 2% % Filtrerare Detritusätare Predatorer Skrapare Sönderdelare Figur 5. Funktionella grupper i Rönneå vid Djupadalsmölla (RO) under åren 993 till 25. För förklaring till grupperna se Metodik - Bottenfauna. Filtrerande grupper har minskat sin andel de senaste åren medan skrapare ökat. 6 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

53 antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Figur 6. Antal taxa (arter/grupper) erhållna vid bottenfaunaundersökning inom Rönneåns vatten-system under åren Hörbyån, Osbyholm, pkt Ri7 6 Kvesarumsån, pkt Ri9 6 Höörsån, pkt Ri Rönne å vid Djupadalsmölla, pkt Ro 7 Rönne å, Tranarps bro, pkt Ro Bäljane å, före utfl t Rönne å, pkt Ro8 6 Klingstorpabäcken, Färingtofta, pkt Ro Ybbarpsån, Storarydsdamm. utfl, pkt Ro7 6 Ybbarpsån, Herrevadskloster, pkt Ro Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

54 antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa antal taxa Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Figur 6. Antal taxa (arter/grupper) erhållna vid bottenfaunaundersökning inom Rönneåns vattensystem under åren Bäljane å, nedstr Klippan, pkt Ro33 6 Pinnån, Stora mölla, pkt Ro46 7 Rössjöholmsån, Dalamölla, pkt Ro Kägleån, Annelunda, pkt Ro69 6 Rössjöholmsån nära utl, pkt Ro Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

55 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna Redovisning av bottenfaunaresultat, artlista provpunktsbeskrivning och resultatkommentarer I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D =taxat tål ph <4,5 =filtrerare =påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Nära hotad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl. 994 Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 25. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande ca 7 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 9 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

56 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Hörbyån, Osbyholm Ri7 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Hörby 3-3 m nedströms liten grön hängbro - vid brofäste Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 7 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 9 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D 2 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: mossa, rötter Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D 3 Barrskog: D3 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt hög måttligt högt måttligt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Limnius volckmari, 3% Baetis rhodani, 8% Heptagenia sulphurea, 6% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: p Iglar: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Musslor: p Snäckor: B/P index: p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Hörbyån vid Osbyholm var artantalet måttligt och individtätheten hög. Bäckvattenbaggar var talrikast, framför allt Limnius volckmari, som utgjorde 3 % av det totala individantalet. Denna art är renvattenindikerande, liksom några andra arter som hittades. Men även några smutsvattentåliga djur förekom. Den syrgaskrävande gruppen bäcksländor var oväntat få, vilket drog ner indexvärdet. Lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av organisk/eutrofierande föroreningar. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar kan inga speciella trender ses. Lokalen har under åren mestadels bedömts vara svagt föroreningspåverkad. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,6 5,3 5 4 obetydlig 6 svag , 5,7 obetydlig 6 svag ,3 5,8 4 3 obetydlig 6 svag ,6 5,8 7 4 obetydlig 6 svag , 5,3 5 4 obetydlig 5 måttlig ,9 6, 7 2 obetydlig , 6, 7 4 obetydlig 6 svag ,9 6,2 3 3 obetydlig 5 måttlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB

57 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ri7. Hörbyån, Osbyholm Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 2 5,2 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata 3 2 2, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 Sphaerium sp. 2 2, SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex , VATTENKVALSTER Hydracarina 3 2 2, HOPPSTJÄRTAR Collembola 3, DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea , Baetis fuscatus 4 4 4, Baetis muticus , Baetis rhodani ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,2 Isoperla sp. 3 3, SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,2 Hydraena riparia 5 2, Elmis aenea ,8 Limnius volckmari ,3 Oulimnius tuberculatus ,5 Oulimnius sp ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila , Rhyacophila sp. 3 3, Polycentropus flavomaculatus 3 X Hydropsyche pellucidula 3 3, Hydropsyche siltalai ,8 Lepidostoma hirtum ,4 Silo pallipes ,3 Athripsodes albifrons 5, Athripsodes sp , TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp , Simuliidae 2, Empididae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 29 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 3 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

58 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Kvesarumsån Ri9 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: 3698 Kommun: Hörby ca 25 m nedströms väg - ca 2-3m uppströms gångbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D3 Finsediment: Överv.veg: D2 Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: D 2 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: mossa, kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D 3 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt mycket högt hög högt högt högt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 24% Limnius volckmari, 5% Heptagenia sulphurea, 4% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 2p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer 7 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: - Asellus aquaticus Snäckor: p B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: I Kvesarumsån var artantalet mycket högt (47 taxa), det högsta av alla undersökta lokaler inom Ringsjöns/Rönneå avrinningsområde 25. Av de vanligaste djurgrupperna saknades musslor och iglar, medan dag- natt och bäcksländor var artrika grupper. Sötvattensmärla (Gammarus pulex), dominerade i individantal (med 24 %). Många av djuren var renvattenindikerande och bara en smutsvattentålig art (enligt DFI-index) noterades. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av organisk/eutrofierande föroreningar. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Lokalen bedömdes ha ett allmänt naturvärde. Vid en jämförelse med tidigare år, passar resultaten från 25 väl in, och bekräftar att lokalen hyser ett mångformigt och värdefullt bottenfaunasamhälle. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,6 6, obetydlig ,4 6, obetydlig , 6,7 28 obetydlig ,7 6, obetydlig , 6, obetydlig ,6 6, obetydlig ,7 6, obetydlig 3 allmänt allmänt högt högt allmänt högt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 2

59 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ri9. Kvesarumsån Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum 3 3 2,4 Polycelis sp ,4 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra 2 2 3,4 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 5 2,4 Gammarus pulex ,5 Trichoniscus sp?,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 VATTENSPINDLAR Arachnida 3 3 Argyroneta aquatica , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,4 Ephemera sp ,4 Heptagenia sulphurea ,2 Leptophlebia marginata , Leptophlebia sp. 4 3,4 Baetis muticus ,2 Baetis niger ,2 Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,7 Amphinemura sulcicollis ,3 Nemoura avicularis , Nemoura flexuosa 5 3 X Nemoura sp. 5 3,4 Leuctra hippopus , Isoperla difformis ,4 Isoperla sp ,3 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens , Calopteryx sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus , Hydraena gracilis , Elmis aenea , Limnius volckmari ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 3 4 X Rhyacophila sp , Lype phaeopa 2 2 4,4 Polycentropus flavomaculatus ,9 Polycentropus irroratus 3,4 Hydropsyche pellucidula 3 8 2,4 Hydropsyche siltalai ,2 Agapetus ochripes ,7 Ithytrichia sp ,8 Lepidostoma hirtum ,7 Limnephilidae ,5 Silo pallipes ,8 Sericostoma personatum 5 3,4 Athripsodes albifrons 5 2, Athripsodes sp ,4 Mystacides sp , Oecetis testacea 3 5 4,4 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 3,4 Simuliidae 2,4 Chironomidae ,8 Ceratopogonidae 3,4 Empididae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 46 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 47 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

60 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Höörsån Ri Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 623 y: 3596 Kommun: Höör uppströms landsvägsbro - precis uppströms bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 9,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 Grus: D3 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: mossa, rötter Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D 3 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 Åker: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt högt måttligt Dominerande taxa: Limnius volckmari, 3% Gammarus pulex, 22% Chironomidae, 2% mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: p p Indikatorgrupper, renvatten: 6 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 5 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: Snäckor: B/P index: p p p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Rödlistade arter: Anisus spirorbis? (NT), 6p Ovanliga arter: Adicella reducta, 3p Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Kommentarer: Lokalen i Höörsån uppvisade ett högt individantal och en måttlig individtäthet. Av de vanligaste djurgrupperna saknades iglar, medan bäcksländor var en artrik grupp. Den mest talrika arten var bäckvattenbaggen Limnius volckmari, som utgjorde en 3 % av det totala individantalet. Många renvattenkrävande arter/grupper noterades, som tex fem husbyggande nattsländefamiljer och sex bäcksländesläkten. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av organisk/eutrofierande föroreningar. En rödlistad snäckart noterades och en ovanlig nattsländeart. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämfört med tidigare undersökningar på lokalen indikerar tidsserien stadiga förhållanden och ett stabilt bottenfaunasamhälle, som bedöms vara obetydligt påverkat av föroreningar. 25 var första gången lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,9 6, 6 3 obetydlig ,4 6,6 6 2 obetydlig ,9 6,2 6 obetydlig ,6 6, obetydlig ,4 6, 3 2 obetydlig ,7 6,5 6 obetydlig ,4 6,4 9 obetydlig 9 allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt högt Ekologgruppen i Landskrona AB 4

61 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ri. Höörsån uppstr landsvägsbro Provt.datum Provtagningskvalitet 84 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra 2 2 3, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Anisus spirorbis? , Ancylus fluviatilis ,6 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina 3 2, HOPPSTJÄRTAR Collembola 3 3,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,5 Ephemerella ignita 2 5 3, Baetis gemellus-gr. 4, Baetis muticus ,2 Baetis rhodani ,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi X Taeniopteryx nebulosa ,7 Protonemura meyeri ,8 Nemoura avicularis ,3 Leuctra hippopus ,4 Isoperla difformis 3 4, Isoperla sp ,6 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx sp , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,8 Hydraena riparia 5, Elmis aenea ,2 Limnius volckmari ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,6 Rhyacophila sp ,2 Hydropsyche pellucidula 3 2 2,2 Hydropsyche siltalai , Agapetus ochripes ,6 Ithytrichia sp , Limnephilidae ,5 Potamophylax latipennis 5 2, Silo pallipes ,5 Adicella reducta 3 3 5, TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,3 Simuliidae 2 3 6, Chironomidae ,6 Ceratopogonidae 3, Empididae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 36 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 37 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

62 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Rönne å, vid Djupadalsmölla RO Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: 3492 Kommun: Klippan vid Djupadalsmölla - ca 2 m nedströms dämme Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 9,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: D2 Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D 3 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D 3 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt mycket hög högt måttligt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Pisidium sp., 3% Baetis rhodani, 7% Hydropsyche siltalai, 2% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 4p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 3 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: p Limnius volckmari Iglar: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: p Asellus aquaticus, Erpobdella, Snäckor: p Sphaerium, Radix B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Stenelmis canaliculata, 3p Oecetis notata, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 7p Kommentarer: I Rönne å vid Djupadalsmölla registrerades ett mycket högt artantal och mycket hög individtäthet. Många olika djurgrupper fanns representerade, varav dagsländor var en ovanligt artrik grupp. Under saknades många av dessa, troligen pga någon miljöfaktor. Musslor av släktet Pisidium dominerade individantalet (med 3 %). Smutvattentåliga djur förekom, men de renvattenkrävande djuren övervägde och lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. Två ovanliga arter noterades, en skalbagge och en nattslända, och lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde. Jämfört med tidigare undersökningar passar resultaten 25 väl in. I undersökningarna bedömdes lokalen vara svagt föroreningspåverkad, men därefter har lokalen varit obetydligt påverkad. Artantalen har under alla undersökningar varit höga till mycket höga. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 5,9 8 4 obetydlig 6 svag , 5,7 4 4 obetydlig 6 svag , 5,4 7 4 obetydlig 6 svag ,3 5, obetydlig , 5, obetydlig ,5 5,7 8 4 obetydlig ,9 6,2 2 4 obetydlig , 5,9 8 4 obetydlig ,7 6, 25 4 obetydlig ,2 5,9 9 4 obetydlig 7 mycket högt högt mycket högt mycket högt mycket högt högt högt högt mycket högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB 6

63 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro. Rönneå, vid Djupadalsmölla Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum , Planaria-Dugesia , Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata 3 3 2,2 Glossiphonia sp ,2 Erpobdella octoculata , Erpobdella testacea ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 Sphaerium sp , SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica 3 4 2,2 Bathyomphalus contortus 3 4 2,2 Theodoxus fluviatilis , Bithynia tentaculata ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,4 Ostracoda 3 2,2 VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica , Ephemera sp ,3 Heptagenia sulphurea ,7 Baetis buceratus ,8 Baetis fuscatus , Baetis gemellus-gr. 4,2 Baetis niger 2 4 3,2 Baetis rhodani ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,9 Protonemura meyeri 5 4,2 Isoperla sp , TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKINNBAGGAR Heteroptera Aphelocheirus aestivalis ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia 5 2 2,3 Elmis aenea ,7 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus ,3 Oulimnius sp ,3 Stenelmis canaliculata , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,3 Rhyacophila sp ,3 Polycentropodidae 2,2 Polycentropus flavomaculatus 3,2 Cheumatopsyche lepida ,6 Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche siltalai ,2 Lepidostoma hirtum ,5 Limnephilidae 5 2 2,3 Athripsodes sp ,2 Oecetis notata 3 5,2 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,6 Chironomidae ,7 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 44 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 45 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

64 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Rönne å, Tranarps bro RO34 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: 327 Kommun: Klippan/Ängelhol Tranarps bro - vid bron Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 8 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 9,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: D2 Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D Fina block: D3 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D Annan veg: Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög mycket högt högt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 7% Hydropsyche siltalai, 2% Baetis buceratus, 9% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: p Asellus aquaticus, Sphaerium Snäckor: p B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Normandia nitens, 3p Riolus cupreus, 3p Brachycentrus subnubilus, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Rönne å vid Tranarps bro var både antalet arter och individantalet högt. Många olika djurgrupper fanns representerade, men av de vanligaste saknades iglar. De renvattenindikerande arterna/grupperna var många och de smutvattentåliga endast två. Detta bidrog till att lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. Tre ovanliga arter (två skalbaggs- och en nattsländeart) hittades, och lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde. Jämfört med tidigare år har resultaten pendlat mycket. Lokalen har resurser att hysa ett intressant bottenfaunasamhälle, vilket bl a syns i att naturvärdet flera gånger bedömts vara mycket högt. Provtagningsförhållandena är inte de bästa på lokalen, vattennivån var låg 25 och det gick att komma ut på bra botten, vilket säkerligen bidrog till det positiva resultatet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 6, 22 4 obetydlig , 5,8 9 4 obetydlig 6 svag ,3 5, obetydlig 6 svag ,3 5,6 2 4 obetydlig 5 måttlig ,6 6, 2 2 obetydlig , 5,4 9 4 obetydlig 5 måttlig ,4 5,9 2 4 obetydlig 6 svag , 5,5 7 3 obetydlig 5 måttlig ,7 5,7 9 obetydlig 4 måttlig ,8 6,4 7 3 obetydlig mycket högt högt mycket högt mycket högt mycket högt högt mycket högt mycket högt allmänt högt Ekologgruppen i Landskrona AB 8

65 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro34. Rönneå, vid Tranarps bro Provt.datum Provtagningskvalitet 95 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Planaria-Dugesia 3,3 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 Eiseniella tetraedra 2 2 3,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis 3 4 2,3 Ancylus fluviatilis ,3 Bithynia tentaculata , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 5 2 4, Gammarus pulex , VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,9 Ephemerella ignita , Baetis buceratus ,9 Baetis muticus , Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,3 Protonemura meyeri , Leuctra hippopus 5 4,3 Perlodes dispar 3 4,3 Isoperla grammatica 3 3,3 Isoperla sp , TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKINNBAGGAR Heteroptera Aphelocheirus aestivalis ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus 3 3 2,3 Hydraena gracilis 3 5 3,3 Hydraena riparia ,3 Elmis aenea ,3 Limnius volckmari ,6 Normandia nitens ,3 Oulimnius tuberculatus ,2 Oulimnius sp ,3 Riolus cupreus ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila , Rhyacophila sp , Cheumatopsyche lepida ,6 Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai ,3 Brachycentrus subnubilus , Lepidostoma hirtum ,7 Sericostoma personatum 5 3,3 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp.,3 Simuliidae ,4 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae 3,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 4 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 42 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

66 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Bäljaneå, Före utl t Rönneå RO8 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 6245 y: 3455 Kommun: Klippan Före utl t Rönneå - vid bron Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,6 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),8 m Vattentemperatur 8,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D 2 Finsediment: D 3 Överv.veg: D 3 Grovdetritus: D2 Sand: Flytbladsveg: D3 Fin död ved: Grus: Långskottsveg: D2 Grov död ved: Fin sten: D3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Dom Täck Gräs/äng: Dom Täck Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 Åker: D 3 Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D Annan veg: D2 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: dålig - pga mjuk botten, djupt, branta kanter Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig måttligt lågt måttligt högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 68% Asellus aquaticus, 8% Anisus vortex, 3% mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p p Indikatorgrupper, renvatten: bäcksländesläkte 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: p p p p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium, Radix Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalens artantal var högt och individtätheten måttlig. Många olika djurgrupperna fanns representerade. Sötvattensmärla, Gammarus pulex, dominerade stort, med 68 % av det totala individantalet. Trots den mjuka bottnen fanns många renvattendjur, t ex var gruppen dagsländor artrik. Även föroreningsindikerande arter fanns, men dessa var färre och lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av föroreningar, medan naturvärdet bedömdes vara allmänt. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar, kan inga speciella trender ses, efter undersökningarna på 9-talet har artantalet oftast varit högt, och föroreningsgraden pendlat mellan svag och obetydlig. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 6, 3 3 obetydlig 5 måttlig ,7 7,4 5 obetydlig 6 svag ,5 5,5 9 obetydlig 6 svag ,2 5,3 5 4 obetydlig 6 obetydlig ,7 5,7 4 2 obetydlig 6 svag ,9 6, 9 4 obetydlig 6 svag ,6 5,8 2 obetydlig ,4 5,7 7 3 obetydlig 6 svag ,5 5,9 2 2 obetydlig ,3 5,3 3 3 obetydlig 6 svag allmänt mycket högt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 2

67 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro8. Bäljaneå, före utfl t Rönneå Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 3,4 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata 3 2, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 Sphaerium sp , SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica X Anisus vortex ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,6 Ostracoda ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,9 HOPPSTJÄRTAR Collembola 3, DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,8 Ephemera sp ,5 Heptagenia sulphurea 2 4 4, Baetis rhodani 2 4 2, Baetis vernus ,9 Centroptilum luteolum ,3 Cloeon sp , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,5 Nemoura sp. 5 3, TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,3 SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara sp ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Nebrioporus depressus ,3 Platambus maculatus 3 4, Gyrinus sp ,4 Hydraena riparia 5 2 2,3 Elmis aenea ,6 Oulimnius tuberculatus 3 4 3, Oulimnius sp , MEGALOPTERA Sialis lutaria , NATTSLÄNDOR Trichoptera Plectrocnemia conspersa 3, Polycentropus flavomaculatus ,5 Agapetus sp ,6 Phryganea bipunctata ,9 Limnephilidae ,3 Limnephilus rhombicus ,8 Goera pilosa 2 5 4, TVÅVINGAR Diptera Simuliidae 2 2,3 Chironomidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 34 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

68 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Klingstorpabäcken, Färingtofta RO59 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 626 y: Kommun: Klippan Färingtofta - m nedstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 8,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D3 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 3 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 2 Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig mycket högt måttligt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 5% Baetis niger, 4% Heptagenia sulphurea, 3% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 5 dagsländefamiljer 5 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Elmis aenea, Limnius Bäckbaggar: p volckmari Iglar: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: p Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis Snäckor: - B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Shannon index: poäng 2p Kommentarer: I Klingstorpabäcken var artantalet högt och individtätheten måttlig. Många olika djurgrupper fanns representerade, men av de vanligaste saknades snäckor. Ingen art dominerade stort och de renvattenkrävande arterna/grupperna var många, tex var dagsländor en artrik grupp. Föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades och naturvärdet bedömdes vara allmänt. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar kan konstateras att artsammansättning och indexvärden har varit likartade sedan slutet på 9- talet, vilket pekar på stabila och goda förutsättningar för bottenfaunan. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex EPTindex BpHImax Surhetsindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,6 6,4 3 allmänt ,6 6,5 8 obetydlig 5 måttlig 3 allmänt ,8 6, svag allmänt , 6,4 2 4 obetydlig 5 allmänt ,9 6, obetydlig 2 allmänt ,8 6,3 2 3 obetydlig allmänt ,5 6, 26 4 obetydlig 3 högt ,4 6, 8 3 obetydlig allmänt ,7 6,4 2 4 obetydlig 4 allmänt , 6, 9 3 obetydlig 2 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 22

69 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro59. Klingstorpsbäcken, Färingtofta Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,3 Planaria-Dugesia 3, Polycelis sp ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 3 6, IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia sp ,2 Erpobdella octoculata ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 Gammarus pulex ,2 Ostracoda 3 2, VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,3 Ephemera sp ,7 Caenis rivulorum 4 4 3, Heptagenia sulphurea ,2 Leptophlebia marginata ,5 Leptophlebia sp ,7 Baetis niger ,6 Baetis rhodani ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,5 Amphinemura sulcicollis 5 3 2,2 Nemoura avicularis ,5 Leuctra hippopus 5 4 3,2 Isoperla difformis ,6 Isoperla sp ,2 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens 3 3 3, Calopteryx sp ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,2 Orectochilus villosus ,5 Hydraena gracilis , Hydraena riparia ,5 Elmis aenea ,8 Limnius volckmari ,3 Oulimnius sp , MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,2 Hydropsyche pellucidula ,7 Hydropsyche siltalai 2 4 5,5 Agapetus sp ,8 Lepidostoma hirtum ,3 Limnephilidae , Glyphotaelius pellucidus 5 3, Sericostoma personatum ,8 Athripsodes cinereus ,2 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp. 3 2, Simuliidae 2 3,3 Chironomidae ,4 Ceratopogonidae 3, Empididae 2 3 3, ANTAL TAXA (exkl sökprov) 44 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 44 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

70 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Ybbarpsån, Storarydsdamm. utfl RO7 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Klippan Storarydsdamm. utfl - m nedstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D 3 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D2 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D 3 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: rötter Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 Gräs/äng: D3 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: bra - men svårt att vada i ån, hala block Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt hög lågt lågt mycket lågt mycket högt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 6% Hydropsyche siltalai, 25% Gammarus pulex, 6% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: p - Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 3p familj husbyggare Gammarus, Rhyacophila Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: - p p p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Erpobdella Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Ybbarpsån nedströms Storarydsdammens utlopp var artantalet lågt och individantalet högt, vilket pekar på någon form av störning. Av de vanligaste grupperna saknades bäcksländor, vilka normalt borde förekomma på denna typ av lokal. Tåliga fjädermygglarver, Chironomidae, dominerade individantalet (till 6 %). Endast några få renvattenindikerande arter/grupper förekom. Lokalen bedömdes vara betydligt föroreningspåverkad. Inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades och naturvärdet var allmänt. Lokalen har även i tidigare undersökningar haft en störd bottenfauna. Några positiva tecken finns dock, i undersökningarna från 26 och framåt har sötvattensmärla (Gammarus pulex) varit talrik. Under denna tid har även den mer föroreningståliga nattsländan Hydropsyche angustipennis ersatts av den något mer renvattenkrävande släktingen Hydropsyche siltalai. En annan filtrerande nattslända (Cheumatopsyche lepida) som tidigare hittats i ett ex 26, fanns i år ganska rikligt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde , 4, stark ,6 4,2 5 8 obetydlig 4 betydlig ,5 4, obetydlig 4 betydlig , 4, 4 9 obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig , 4, obetydlig 4 betydlig ,8 5,4 8 obetydlig 4 betydlig ,8 4,9 6 obetydlig 4 betydlig , 4,3 3 5 obetydlig 4 betydlig ,7 4,9 7 obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 24

71 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro7. Ybbarpsån, Storarydsdammens utl Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % NEMERTINI Nemertini ,8 VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Planaria-Dugesia 3 2 2, Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 2, IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata 3 2,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Bithynia tentaculata ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,7 VATTENKVALSTER Hydracarina , VATTENSPINDLAR Arachnida 3 3 Argyroneta aquatica 3 3,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,5 Hydraena riparia 5,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,3 Rhyacophila sp , Lype phaeopa , Cheumatopsyche lepida ,5 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,8 Lepidostoma hirtum ,3 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,8 Chironomidae ,7 Ceratopogonidae 3 2 3, Empididae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 23 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 23 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

72 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Ybbarpsån, Herrevadskloster RO22 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 6228 y: Kommun: Klippan vid Herrevadskloster - 5 m nedstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 7 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 8,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 3 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 Grus: D3 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: Makroalger: D 2 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: Dom.art grönslick Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt måttligt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 24% Cheumatopsyche lepida, 4% Chironomidae, 3% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 4p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari Bäckbaggar: p Iglar: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Musslor: p Snäckor: B/P index: p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Oecetis notata, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 4p Kommentarer: I Ybbarpsån vid Herrevadskloster var artantalet högt, medan individantalet var måttligt. Flertalet djurgrupper fanns representerade, varav dagsländor var en artrik grupp. Den relativt tåliga dagsländan Baetis rhodani dominerade individantalet (med 24 %). Flera renvattenkrävande arter/grupper påträffades, och de smutvattentåliga djuren var relativt få. Lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. En ovanlig art registrerades, nattsländan Oecetis notata. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Resultaten från tidigt 2-tal indikerar föroreningspåverkade förhållanden med ett artfattigt bottenfaunasamhälle. Fram till 23 bedömdes lokalen vara betydligt föroreningspåverkad. Dagsländesläktet Baetis var i princip utslaget fram till början av 2-talet. Därefter har det skett en långsam förbättring, föroreningspåverkan har pendlat mellan svag och obetydlig och både art- och individantalet av Baetis och andra dagsländor har ökat. Även gruppen nattsländor har blivit artrikare, vilket är positivt. I år noterades bäcksländan Protonemura meyeri för första gången. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,5 5,8 8 2 obetydlig 6 svag ,8 6, 5 9 obetydlig ,6 5,9 4 obetydlig 6 svag , 5,9 7 8 obetydlig 6 svag ,4 6, obetydlig ,2 5,9 2 obetydlig 6 svag ,9 6, 8 3 obetydlig ,5 6,3 2 3 obetydlig ,6 5,8 22 obetydlig 6 svag ,6 6, 9 4 obetydlig 4 allmänt allmänt allmänt allmänt högt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 26

73 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro22. Ybbarpsån, vid Herrevadskloster Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % NEMERTINI Nemertini 3 2, GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 Eiseniella tetraedra ,4 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp. 2 2, SNÄCKOR Gastropoda Gyraulus albus 3 4 2, KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,9 Pacifastacus leniusculus 3, Ostracoda 3 2, VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 3, Heptagenia sulphurea ,2 Baetis buceratus ,8 Baetis fuscatus , Baetis muticus ,9 Baetis rhodani , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa 5 4, Protonemura meyeri 5 4, Isoperla difformis ,2 Isoperla grammatica 3 3, Isoperla sp ,5 Calopteryx splendens X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus , Hydraena riparia 5, Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,7 Oulimnius sp ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,9 Lype phaeopa 2 2 4, Cheumatopsyche lepida ,7 Hydropsyche pellucidula 3 3 5,4 Hydropsyche siltalai ,5 Hydroptilidae, Lepidostoma hirtum , Athripsodes sp ,9 Oecetis notata 3 5, TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 3, Dicranota sp ,2 Simuliidae ,8 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae 3 5 5,4 Empididae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 42 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 43 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

74 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Bäljaneå, nedstr Klippan RO33 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 6227 y: Kommun: Klippan Nedstr Klippan - 5 m nedstr krök Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 8,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg, mossa Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D 3 Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig Dominerande taxa: Baetis rhodani, 27% Limnius volckmari, 2% Hydropsyche siltalai, 8% mycket högt högt högt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 6 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 6 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sphaerium Musslor: p Snäckor: B/P index: p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Riolus cupreus, 3p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Shannon index: poäng 5p Kommentarer: I Bäljaneå nedströms Klippan var artantalet högt. Av de vanligaste djurgrupperna saknades iglar, medan dag-, natt- och bäcksländor var artrika grupper. Dagsländan Baetis rhodani dominerade individantalet (med 27 %). Många renvattendjur förekom och endast två arter/grupper smutvattentåliga. Lokalen klassades som obetydligt påverkad av föroreningar. En ovanlig skalbaggsart noterades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämfört med tidigare undersökningar bekräftar resultaten 25 att det råder stabila förhållanden på lokalen, med höga eller mycket höga artantal och obetydlig föroreningspåverkan. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 6, obetydlig ,7 6,3 8 obetydlig ,6 6, 6 3 obetydlig ,8 6,3 9 2 obetydlig ,9 6, obetydlig ,8 6, 9 4 obetydlig ,4 6, 28 4 obetydlig ,3 6,3 3 4 obetydlig ,2 6,3 2 4 obetydlig , 6, obetydlig 5 högt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt högt mycket högt högt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 28

75 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro33. Bäljaneå, nedstr Klippan Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 Eiseniella tetraedra , Stylaria lacustris 3 2 2, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp. 2 2 X SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex , VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera sp , Caenis rivulorum ,3 Heptagenia sulphurea , Baetis fuscatus 4 4 4, Baetis muticus ,5 Baetis niger ,5 Baetis rhodani ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,4 Protonemura meyeri ,2 Amphinemura sp. 5 3, Nemoura avicularis 5 4 X Leuctra hippopus ,7 Isoperla difformis ,9 Isoperla sp ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,5 Hydraena gracilis ,4 Hydraena riparia ,6 Elmis aenea , Limnius volckmari ,4 Oulimnius tuberculatus 3 4 3, Oulimnius sp , Riolus cupreus , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,3 Rhyacophila sp ,7 Polycentropodidae 2, Polycentropus irroratus 3, Hydropsyche pellucidula ,7 Hydropsyche siltalai ,5 Agapetus ochripes ,7 Ithytrichia sp ,2 Oxyethira sp. 4 3, Lepidostoma hirtum ,3 Silo pallipes ,8 Sericostoma personatum ,3 Athripsodes albifrons 5 2 2, Athripsodes sp ,2 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 3, Dicranota sp ,9 Simuliidae ,4 Chironomidae ,6 Empididae ,5 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 43 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 45 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

76 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Pinnån, Storamölla RO46 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Klippan/Ängelhol Storamölla - 2 m nedstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 9 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 9,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D3 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D 3 Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: rötter, kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D 3 Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 ask Buskar: Gräs/halvgräs: D3 Annan veg: D Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt måttligt måttligt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 28% Gammarus pulex, 23% Elmis aenea, 3% mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 5 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sphaerium, Radix Musslor: p Snäckor: B/P index: p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Rödlistade arter: Baetis liebenauae (NT), 6p Ovanliga arter: Oecetis notata, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: I Pinnån vid Storamölla registrerade ett högt artantal, medan individtätheten var måttlig. Av de vanligaste djurgrupperna saknades iglar, medan dagsländor var en artrik grupp. Dagsländan Baetis rhodani dominerade individantalet (med 28 %). Även om det fanns några smutvattentåliga djur, så var de renvattenkrävande betydligt fler och lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. En rödlistad (NT, nära hotad) dagsländeart (Baetis liebenauae) förekom, och en ovanlig nattsländeartart hittades också. Lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde. Jämfört med tidigare resultat passar undersökningen 25 väl in. Stabila och artrika förhållanden råder på lokalen. Bottenfaunan indikerar en obetydlig påverkan av föroreningar och ofta med höga naturvärden. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 6, 24 4 obetydlig ,3 6,4 7 2 obetydlig ,3 6, obetydlig ,7 6,3 2 3 obetydlig ,5 5,8 2 4 obetydlig , 5, obetydlig ,8 6, obetydlig ,8 6, obetydlig , 5,9 2 4 obetydlig ,2 6, 2 3 obetydlig mycket högt allmänt allmänt högt högt högt allmänt högt högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB 3

77 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro46. Pinnån, vid Stora mölla Provt.datum Provtagningskvalitet Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra 2 2 3, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 Sphaerium sp. 2 2, SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica 3 4 2, Gyraulus albus 3 4 2, Ancylus fluviatilis 3 4 3, KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 5 2 3,2 Gammarus pulex , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,6 Baetis digitatus ,4 Baetis liebenauae NT 2, Baetis muticus ,2 Baetis niger ,3 Baetis rhodani ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,8 Protonemura meyeri ,9 Isoperla difformis , Isoperla grammatica 3 3 2, Isoperla sp ,8 SKINNBAGGAR Heteroptera Aphelocheirus aestivalis ,4 Gerris sp. 3 3 X SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,3 Hydraena riparia 5 2 2, Elmis aenea ,9 Limnius volckmari , Oulimnius sp ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,8 Cheumatopsyche lepida , Hydropsyche pellucidula 3 3,2 Hydropsyche siltalai ,3 Ithytrichia sp ,3 Lepidostoma hirtum ,6 Limnephilidae 5 2 X Goera pilosa X Silo pallipes ,3 Oecetis notata 3 5 2, TVÅVINGAR Diptera Tipula sp., Eloeophila sp. 3 X Dicranota sp. 3 2, Simuliidae ,8 Chironomidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 37 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 4 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

78 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Rössjöholmsån, Dalamölla RO68 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Ängelholm Dalamölla - 8 m nedstr kvarnränna Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 9,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: rötter, mossa Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D 3 Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög mycket högt högt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 2% Limnius volckmari, 2% Protonemura meyeri, % Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 4 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 3 dagsländefamiljer 6 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: - > Oligochaeta Snäckor: p Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Rössjöholmsån vid Dalamölla hade ett högt artantal och hög individtäthet. Av de vanligaste djurgrupperna saknades musslor. Dagsländan Baetis rhodani dominerade individantalet (med 2 %). Många arter/grupper renvattenindikerande djur förekom, och endast ett fåtal smutsvattentåliga. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av föroreningar. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades och naturvärdet klassades som allmänt. Jämfört med tidigare undersökningar var resultatet 25 likartat, även om artantalet vid de senaste tre tillfällena varit något lägre än tidigare. Lokalen har bedömts obetydligt påverkad av föroreningar under alla undersökningsåren. Naturvärdet har varit högt eller mycket högt tills 22, då det bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde , 6,3 3 4 obetydlig ,8 6, obetydlig ,9 6, obetydlig , 6, obetydlig ,2 6, 2 3 obetydlig , 6,4 9 3 obetydlig ,7 6,2 9 3 obetydlig högt mycket högt högt högt högt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 32

79 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro68. Rössjöholmsån, Dalamölla Provt.datum Provtagningskvalitet 93 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra 2 2 3,4 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia sp ,4 Erpobdella octoculata 3 2,4 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis 3 4 2,4 Radix auricularia 3 4 2,4 Radix balthica 3 4 2,4 Ancylus fluviatilis , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 5 2,4 Gammarus pulex , Ostracoda 3 2,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica , Heptagenia sulphurea ,8 Baetis muticus ,3 Baetis niger , Baetis rhodani ,9 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,8 Leuctra hippopus ,9 Perlodes dispar 3 4 4,2 Isoperla difformis ,3 Isoperla sp ,5 SKINNBAGGAR Heteroptera Aphelocheirus aestivalis ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,2 Hydraena gracilis ,4 Elmis aenea , Limnius volckmari ,4 Oulimnius tuberculatus 3 4 3,4 Oulimnius sp ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,3 Polycentropus flavomaculatus 3,4 Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai ,8 Agapetus ochripes ,8 Lepidostoma hirtum ,3 Limnephilidae 5 2,4 Silo pallipes ,6 Sericostoma personatum ,2 Athripsodes sp ,4 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,4 Chironomidae , Ceratopogonidae 3,4 Empididae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 42 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 42 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

80 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Kägleån, Annelund RO69 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: 3747 Kommun: Ängelholm Annelund - 5m nedströms bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 8,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: D 2 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: rötter, mossa Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D 3 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 Åker: Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D al ask Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög Dominerande taxa: Baetis rhodani, 26% Limnius volckmari, 5% Agapetus ochripes, % mycket högt högt högt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 4 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 7 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: p Iglar: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: - Erpobdella, Radix Snäckor: p B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Psychomyia pusilla, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 4p Kommentarer: Lokalen i Kägleån uppvisade ett högt artantal och en hög individtäthet. Av de vanligaste djurgrupperna saknades musslor. Dominerande taxa var dagsländan Baetis rhodani, som utgjorde 26 % av det totala individantalet. Sländfaunan var artrik, speciellt bäck- och nattsländor var artrika grupper. Många renvattenindikerande arter förekom och föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig. En ovanlig nattsländeart noterades. Naturvärdet klassades som allmänt. Jämfört med tidigare undersökningar passar resultatet 25 väl in. Stabila förhållanden råder, med ett diverst och artrikt bottenfaunasamhälle. Lokalen har bedömts vara obetydligt föroreningspåverkad under samtliga undersökningsår. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 6, obetydlig ,8 6, obetydlig ,7 6,3 9 2 obetydlig ,9 6, obetydlig ,3 6, obetydlig ,3 6, obetydlig ,8 6, obetydlig 4 högt allmänt allmänt allmänt högt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 34

81 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro69. Kägleån, vid Annelund Provt.datum Provtagningskvalitet 93 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis 2 3,4 Erpobdella octoculata 3 2,4 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica 3 4 2,4 Ancylus fluviatilis ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 HOPPSTJÄRTAR Collembola 3 X DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,7 Heptagenia sulphurea , Baetis muticus ,3 Baetis niger , Baetis rhodani ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,7 Amphinemura sulcicollis ,2 Leuctra hippopus , Leuctra nigra 5 4,4 Isoperla difformis 3 4,4 Isoperla grammatica 3 3,4 Isoperla sp , SKALBAGGAR Coleoptera Hydrophilidae X Hydraena gracilis ,3 Elmis aenea ,2 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,9 Psychomyia pusilla , Polycentropus flavomaculatus ,7 Hydropsyche pellucidula 3 6 9,4 Hydropsyche siltalai ,9 Agapetus ochripes ,5 Ithytrichia sp ,4 Lepidostoma hirtum ,2 Limnephilidae ,6 Silo pallipes ,3 Sericostoma personatum ,6 Athripsodes albifrons ,2 Athripsodes sp ,3 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Dicranota sp ,4 Simuliidae ,4 Chironomidae ,8 Ceratopogonidae 3,4 Empididae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 42 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 44 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

82 Rönne å vattenkontroll 25 - Resultat bottenfauna Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Rössjöholmsån, nära utl. RO56 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: 375 Kommun: Ängelholm,7 km uppstr utloppet - m uppstr bro, vid hus Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2 Lokalens längd (normalt m): 8 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 8 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 8,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 3 Mossor: D 2 Fina block: D2 2 Makroalger: D2 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 Gräs/äng: D 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art grönslick Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D ask lönn Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig mycket högt högt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 2% Limnius volckmari, 2% Hydropsyche siltalai, 5% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 4): Antal taxa: 3p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 6 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Radix Musslor: p Snäckor: B/P index: p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen i Rössjöholmsån hade ett högt artantal och individtätheten var måttlig. Av de vanligaste djurgrupperna saknades iglar, medan dagsländor var en artrik grupp. Många renvattenkrävande arter/grupper registrerades och bara ett par smutvattentåliga. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av föroreningar. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades och naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämfört med tidigare resultat, kan en förbättring ses de senaste åren. I början av perioden var föroreningspåverkan måttlig, sedan svag och har därefter, från 29 och framåt, bedömts vara obetydlig. Individtätheten har varierat mycket och varit oförklarligt låg vissa år, vilket antyder någon form av utslagning. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2 5, obetydlig , 5,3 3 obetydlig 6 svag ,4 5,5 3 2 obetydlig 6 svag , 5,9 6 3 obetydlig , 6, 2 4 obetydlig ,8 6,2 6 3 obetydlig , 5,9 9 4 obetydlig ,8 6,3 2 3 obetydlig ,6 6,3 2 2 obetydlig ,7 6,2 2 3 obetydlig högt allmänt allmänt högt mycket högt allmänt högt högt högt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 36

83 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - bottenfauna ARTLISTA Provpunkt: Ro56. Rössjöholmsån, f utfl t Rönneå Provt.datum Provtagningskvalitet 87 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda 2 2, GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica ,5 Gyraulus albus 3 4 2, Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,7 VATTENSPINDLAR Arachnida 3 3 Argyroneta aquatica 3 3, HOPPSTJÄRTAR Collembola 3 3 4,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 3, Ephemera sp , Caenis rivulorum ,7 Heptagenia fuscogrisea 4 3 X Baetis fuscatus 4 4 4, Baetis muticus ,3 Baetis rhodani , Baetis vernus 4 4 3, Centroptilum luteolum X BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,3 Perlodes dispar ,4 Isoperla grammatica 3 3 2,2 Isoperla sp , SKINNBAGGAR Heteroptera Aphelocheirus aestivalis ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Dytiscidae 3 2, Hydraena gracilis ,9 Elmis aenea ,6 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus ,3 Oulimnius sp , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,8 Rhyacophila sp , Hydropsyche pellucidula 3 2,2 Hydropsyche siltalai ,6 Ithytrichia sp ,2 Lepidostoma hirtum ,3 Limnephilidae 5 2 2,2 Limnephilus rhombicus? 5 2 X Silo pallipes ,6 Sericostoma personatum 5 3, Athripsodes albifrons 5 2 3,3 Athripsodes cinereus 3 5 3, Athripsodes sp ,9 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Dicranota sp ,8 Simuliidae ,2 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae 3, Empididae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 42 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 44 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 37 Ekologgruppen i Landskrona AB

84 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 25 Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem 25 Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet och biomassa från de elfiskade lokalerna i Rönne å vattensystem 25. Provpunkt antal arter totalt andel laxfisk Täthet totalt Täthet laxfisk Biomassa totalt Biomassa laxfisk Vattendrag Nr antal/tot antal/m 2 antal/m 2 g/m 2 g/m 2 Höörsån Ri 3, Kvesarumsån Ri9 4, Rönneå 27 4, Ybbarpsån 22 5,33 3 4, Bäljaneå 3 2, Pinnån 46 5, Rössjöholmsån 68 3, Kägleån 69 3, Tabell 2. Beräknad täthet (antal/ m 2 ) av lax och öring uppdelat på årsungar (+) och äldre fisk (>+) från de elfiskade lokalerna i Rönne å vattensystem 25. Provpunkt Lax Lax Öring Öring Vattendrag Nr + >+ + >+ Höörsån Ri Kvesarumsån Ri Rönneå 27 3,5 5,6 - - Ybbarpsån ,9,6 Bäljaneå ,4 Pinnån , 5,6 Rössjöholmsån ,6 9,5 - Kägleån Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

85 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske antal/ m2 6 Total täthet, alla arter i Rönne å Ri Ri Höörsån Kvesarumsån Rönne å Ybbarpsån Bäljaneå Pinnån Rössjöholmsån Kägleån Figur. Beräknad total täthet (antal/ m 2 ) av alla arter från de elfiskade lokalerna i Rönne å vattensystem 25. antal/ m Täthet av lax och öring i Rönne å 25 lax + lax >+ öring + öring >+ + anger årsungar >+ anger äldre fisk Ri Ri Höörsån Kvesarumsån Rönne å Ybbarpsån Bäljaneå Pinnån Rössjöholmsån Kägleån Figur 2. Beräknad täthet (antal/ m 2 ) av lax och öring uppdelat på årsungar (+) och äldre fisk (>+) från de elfiskade lokalerna i Rönne å vattensystem Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

86 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Vattendragen har tilldelats olika VIX-klasser enligt nedanstående tabeller. Tabell 3. VIX-klasser enligt fiskeriverkets bedömningsystem ekologisk status för vattendrag för de elfiskade lokalerna i Rönne å vattensystem under åren Statusklass =Hög, 2= God, 3=Måttlig, 4=Otillfredsställande, 5=Dålig. Elfiske Höörsån Kvesarumsån år Ri Ri Elfiske Rönneå Bäljaneå år Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

87 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiske Ybbarpsån Pinnån Rössj.h.ån Kägleån år Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

88 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: Höörsån Sätofta, Ri Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) öring , öring > , abborre , lake , signalkräfta 2 * P 3-värden i kursiv stil riksgenomsnitt som finns angivna i Fiskeriverket information 999:3, sid 5. Övriga är beräknade enligt zippin-metoden (sid 48) Längdfördelning ÖRING Läng(mm) Antal fångade fiskar Kommentar Förhållandena vid lokalen i Höörsån vid Sätofta är bra för elfiske. Bottnen är relativt jämn, det är ganska grunt och lätt att gå i ån. Vattennivån var på medelnivå vid fisketillfället. Antalet arter var högt, tre arter fångades. Biomassan var hög och andelen laxfisk var måttlig. Signalkräfta fångades på lokalen Jämfört med tidigare elfisken på lokalen låg öringtätheten i topp vid senaste elfisket, 23, då tätheten av både ung (+) och äldre (>+) öring var den högsta sedan undersökningarnas början 999. Resultaten 25 matchar dessa väl, med ungefär samma täthet av småöring (+) och något fler stora öringar (>+) Detta innebär att den högsta tätheten av stora öringar registrerades 25. Ekologisk status 25: VIX klass: 3 Måttlig 5 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

89 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 6 Artantal - Ri, Höörsån antal/ m Öring - Ri Höörsån + > anger årsungar, >+ anger äldre fisk 6 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

90 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: Kvesarumsån, Ri9 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) öring , öring > , lake ,84 4,8 5 mört , abborre , * P 3-värden i kursiv stil riksgenomsnitt som finns angivna i Fiskeriverket information 999:3, sid 5. Övriga är beräknade enligt zippin-metoden (sid 48) Längdfördelning Längd(mm) ÖRING Antal fångade fiskar Kommentar På lokalen i Kvesrumsån finns det bra gömställen för äldre fisk. I bågarna har det bildats djuphålor och där är gott om död ved i vattnet. Vattennivån var på medelnivå vid elfisketillfället. Antalet arter som fångades var högt, fyra arter. Biomassan var mycket hög och andelen laxfisk var, på grund av det stora antalet fångade mörtar och abborrar, mycket hög. Jämfört med tidigare år var tätheten 25 av äldre öring ungefär på medelnivå. När det gäller årsungar (+) 25, registrerades den näst högsta tätheten sedan undresökningarnas början (999). Ekologisk status 25: VIX klass: 3 Måttlig 7 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

91 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 5 Artantal - Ri9, Kvesarumsån antal/ m 2 6 Öring - Ri9 Kvesarumsån + > anger årsungar, >+ anger äldre fisk 8 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

92 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: RÖNNE Å, V. Sönnarslöv, RO 27 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) lax (+) , lax(<+) , öring + öring >+ abborre ,,3 sandkrypare 3,6 3,89 3 ål ,95 2,5 P -värden i kursiv stil EST (Fiskeriverket information 999:3, sid 5). Övriga är beräknade enligt zippin-metoden ZIPP(sid 48) Längdfördelning LAX Längd(mm) Antal fångade fiskar Kommentar: Lokalen i Rönne å vid Västra Sönnarslöv är inte idealisk för elfiske, då vattnet är starkt strömmande och ganska djupt, vilket gör det svårt att vada i ån om inte flödet är lågt. Under årets fiske var flödet på medelnivå. Antalet fångade arter var högt, 4 st. Biomassan var låg och andelen laxfisk (beräknad på antalet fiskar) var måttlig. Det finns gott om ål på lokalen. Då metoden inte är optimal för dessa, fångas inte alla under ett elfiske. 25 såg dock inte lika många ålar som vid förra fisket (24). Att det finns mycket ål på lokalen medverkar till att den ekologiska statusen blir otillfredsställande, då ål räknas som en art tålig mot föroreningar (den är även rödlistad). Jämfört med tidigare elfiskeresultat sågs ett ökat antal unga laxar (+) 22 och 23, men 24 och 25 var de återigen färre. Även öring förekommer på lokalen, men i mindre antal. Ekologisk status 25: VIX klass: 4-Otillfredsställande 9 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

93 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter Artantal - 27, Rönne å ej fiskat antal/ m 2 3 Lax - 27, Rönne å + > ej fiskat antal/ m 2 4 Öring - 27, Rönne å + >+ 3 2 ej fiskat + anger årsungar, >+ anger äldre fisk Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

94 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: Ybbarpsån, Herevadsklost, RO22 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) öring , öring > ,9 3 2 abborre , lake , elritsa 75 2,77 mört 9 3,83,2 signalkräfta * P 3-värden i kursiv stil riksgenomsnitt som finns angivna i Fiskeriverket information 999:3, sid 5. Övriga är beräknade enligt zippin-metoden (sid 48) ** - endast längdmätt Längdfördelning ÖRING Längd(mm) Antal fångade fiskar Kommentar När lokalen i Ybbarpsån vid Herrevadskloster undersöktes var flödet lågt och det var relativt lättfiskat. Resultatet var bättre än vid det senaste elfisket (23), men fortfarande registrerades inga höga tätheter av någon fiskart. Antalet fångade arter var mycket högt, 5 st. Biomassan var låg, liksom andelen laxfisk. Signalkräfta fångades på lokalen. När det gäller öringstammen på lokalen, så förekommer det större öring (>+), men endast i låga tätheter. Endast enstaka år (senast 29) har det fångats småöring (+). Eftersom det är bra lek- och uppväxtförhållanden på lokalen tyder detta på att andra yttre omständigheter. som exempelvis vattenkvalitet, kan vara dåliga. 25 uppvisade dock positivare resultat än på länge när det gäller öringstammen, då både årsungar och äldre öring fångades. Dock var tätheten fortfarande låg. Ekologisk status 25 VIX klass 4 - Otillfredsställande Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

95 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 7 Artantal - 22, Ybbarpsån antal/ m 2 5 Öring - 22, Ybbarpsån + > anger årsungar, >+ anger äldre fisk 2 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

96 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: BÄLJANE Å, Hyllstofta, RO 3 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) lax (+) , lax (>+) , öring (+) , öring (>+) 4 63,,4 P 3-värden i kursiv stil EST (Fiskeriverket information 999:3, sid 5). Övriga är beräknade enligt zippin-metoden ZIPP(sid 48) Längdfördelning LAX Längd (mm) Antal fångade fiskar ÖRING Längd (mm) Antal fångade fiskar Kommentar: Då elfisket i Bäljane å vid Hyllstofta utfördes var flödet på medelnivå. Vattnet var grumligt och kraftigt färgat. Antalet arter som fångades var måttligt, 2 st. Biomassan var måttligt hög och andelen laxfisk var mycket hög. Jämfört med tidigare fisken var tätheten av unga laxar (+) något högre än vid de två senaste undersökningarna (23 och 24), medan tätheten av unga öringar, som var relativt hög 23, återigen var lägre 24 och 25. Ekologisk status 25: VIX klass: 2-God 3 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

97 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 8 Artantal - 3, Bäljane å antal/ m2 7 Lax - 3, Bäljane å + > antal/ m Öring - 3, Bäljane å + >+ + anger årsungar, >+ anger äldre fisk 4 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

98 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: Pinnån, Storamölla, RO46 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal Minlängd art fångade ind (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) lax (+) , lax (>+) - öring (+) , 6 3 öring (>+) ,99 6 sandkrypare , elritsa , ål ,78 3 * P 3-värden i kursiv stil riksgenomsnitt som finns angivna i Fiskeriverket information 999:3, sid 5. Övriga är beräknade enligt zippin-metoden (sid 48) Längdfördelning LAX Längd (mm) Antal fångade fiskar ÖRING Längd (mm) Antal fångade fiskar Kommentar: Då elfisket i Pinnån vid Storamölla utfördes var flödet på medelnivå. I lokalens övre del låg nedfallna träd över ån som gjorde det besvärligt att fiska. Antalet arter var mycket högt, 5 st. Biomassan var måttligt hög, liksom andelen laxfisk. Jämfört med tidigare undersökningar var tätheten vid senaste elfisket (23) av både unga laxar (+) och unga öringar, den högsta under alla undersökningsåren. Tätheten av laxungar (+) var på samma nivå 25, men öringtätheten var mindre. Inga stora laxar (>+) fångades 25. Pinnån hade den högsta tätheten av laxungar av alla de undersökta lokalerna 25. Ekologisk status 25: VIX klass: 3 Måttlig 5 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

99 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 9 Artantal - 46, Pinnån antal/ m lax - 46, Pinnån + >+ antal/ m Öring - 46, Pinnån + >+ + anger årsungar, >+ anger äldre fisk 6 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

100 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: Rössjöholmsån, Dalamölla, RO68 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) lax (+) , lax (>+) ,9 2 6 öring(+) ,96 34 öring (>+) - elritsa , * P 2-värden i kursiv stil riksgenomsnitt som finns angivna i Fiskeriverket information 999:3, sid 5. Övriga är beräknade enligt zippin-metoden (sid 48) Längdfördelning Längd (mm) LAX Antal fångade fiskar Kommentar: När elfisket i Rössjöholmsån vid Dalamölla utfördes var det lågflöde och lokalen var relativt lättfiskad. Lokalens artantal var högt, 3 st. Biomassan var låg, medan andelenen laxfisk var måttlig. Vid en jämförelse med tidigare elfiskeundersökningar finner man att tätheten av både öring och lax har minskat sedan toppåret 997. Tätheten av unga laxar (+) 25 har ökat något igen, medan öringtätheten ligger på medelnivå om man jämför med åren efter 997. Ekologisk status 25: VIX klass: 2-God Längd (mm) ÖRING Antal fångade fiskar Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

101 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 8 Artantal - 68, Rössjöholmsån antal/ m 2 8 Lax - 68, Rössjöholmsån + > antal/ m Öring - 68, Rössjöholmsån + > anger årsungar, >+ anger äldre fisk 8 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

102 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Resultat: Kägleån, Annelund, RO69 Provdatum: Resultat och beräkningar Antal art fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/m2) lax (+) , lax (>+) , öring (+) , öring (>+) , 3 3 elritsa 56,77 * P 3-värden i kursiv stil riksgenomsnitt som finns angivna i Fiskeriverket information 999:3, sid 5. Övriga är beräknade enligt zippin-metoden (sid 48) Längdfördelning LAX Längd (mm) Antal fångade fiskar ÖRING Längd (mm) Antal fångade fiskar Kommentar: När Kägleån vid Annelund elfiskades var flödet på medelnivå och lokalen var relativt lättfiskad. Antalet arter som fångades på lokalen var högt, 3 st. Biomassan var hög, liksom andelen laxfisk. Jämfört med tidigare resultat har tätheten av lax ökat mellan 99 och 25, medan tätheten av öring har varit ganska stabil. Tätheten 25 av både lax och öring låg ungefär på lokalens medelnivå. Kägleån var den av de undersökta lokalerna 25 som hade de högsta tätheterna av öringungar (+). Ekologisk status 25: VIX klass: 2-God 9 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

103 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Antal arter 7 Artantal - 69, Kägleån antal/ m 2 2 Lax - 69, Kägleån + > antal/ m Öring - 69, Kägleån + > anger årsungar, >+ anger äldre fisk 2 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

104 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3D SV VATTENDRAGSNAMN: Höörsån LÄNSNUMMER: 2 Kommun: Höör Kommunnr: 267 VERKSAMHET/SYFTE: RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 96 Rönneå LOKALKOORDINATER: X: 62 Y: Biflödesnr: LOKALNAMN: Sätofta Nr: Ri Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Jan Pröjts DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 4, 23,5,3 5, 3,2 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 4, Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): Klart VATTENFÄRG (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt X Färgat Kraftigt färgat X AVFISKAD YTA (m 2 ): 92 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn X Intermediär Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN (2- STEN2 BLOCK BLOCK2 (<,2mm) (,2-2mm) (,2-2cm) cm) D (-2 cm) D2 (2-3cm)) D3 (3-4cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): 3 STEN2 2 BLOCK 2 D3 FLYTBL SLINGE D2 ROSETT MOSSA D FLYTBL SLINGE 2 ROSETT MOSSA 2 LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL FINSED SAND GRUS STEN ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): BESKUGGNING: D3 8 D D2 DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): 3 Al PÅV.ALG PÅV.ALG BLOCK3 (4-2cm) NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm) BLOCK2 BLOCK3 HÄLL Lönn 3,3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING ÖRING > ABBORRE 4 3 LAKE SIGNALKRÄFTA ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

105 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 2D NV VATTENDRAGSNAMN: Kvesarumasån LÄNSNUMMER: 2 Kommun: Hörby Kommunnr: 266 VERKSAMHET/SYFTE: RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 96 Rönneå LOKALKOORDINATER: X: 6996 Y: 3694 Biflödesnr: LOKALNAMN: Kvesarumsån Nr: Ri9 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Jan Pröjts DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 4, 26,,3 7, 3, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 4, Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): Klart VATTENFÄRG (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt X Färgat Kraftigt färgat X AVFISKAD YTA (m 2 ): 4 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN (2- STEN2 BLOCK BLOCK2 (<,2mm) (,2-2mm) (,2-2cm) D3 cm) D (-2 cm) D2 (2-3cm)) (3-4cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): ÖV.VÄXT. 2 3 STEN2 2 BLOCK FINSED SAND GRUS STEN NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): D3 FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D2 FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA 2 PÅV.ALG D BLOCK3 (4-2cm) LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. HÄLL (>2cm) BLOCK2 BLOCK3 HÄLL ARTIFICIELL D2 DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: Björk BESKUGGNING: 7 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m 2 ): 9,6 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING ÖRING > LAKE 2 MÖRT ABBORRE ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

106 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3C NO VATTENDRAGSNAMN: Rönne å Kommun: Klippan Kommunnr: 276 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 2 RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: Y: 3335 Biflödesnr: LOKALNAMN: V. Sönnarslöv Nr: RO27 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt Wedding DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 2, 2,,35 5, 4,8 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI X Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 2, Lokalens andel torra partier (%) AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): X Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): X 4 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS X Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn X m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED (<,2mm) SAND (,2-2mm) GRUS (,2-2cm) STEN (2- cm) STEN2 BLOCK BLOCK2 (3-4cm) BLOCK3 (4-2cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): D D3 (-2 cm) D (2-3cm)) D2 2 STEN2 3 BLOCK 2 D2 2 FLYTBL SLINGE LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL BESKUGGNING: FINSED SAND GRUS STEN VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): D2 5 ÖV.VÄXT. D FLYTBL SLINGE D3 DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): ROSETT ROSETT 2 MOSSA MOSSA al BLOCK2 BLOCK3 HÄLL PÅV.ALG PÅV.ALG NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm),5 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART LAX LAX > ABBORRE SANDKRYPARE 2 ÅL 2 3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

107 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3C SO VATTENDRAGSNAMN: Ybbarpsån Kommun: Klippan Kommunnr: 276 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 2 RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: 6227 Y: LOKALNAMN: Herrevadskloster Huvudflodomr: Biflödesnr: Nr: RO22 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt Wedding DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 5, 4,6,2 8, 6,2 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 5, Lokalens andel torra partier (%) AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): X Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): X 2 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG X MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED (<,2mm) SAND (,2-2mm) GRUS (,2-2cm) STEN (2- cm) STEN2 BLOCK BLOCK2 (3-4cm) BLOCK3 (4-2cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): D D (-2 cm) D2 (2-3cm)) D3 3 STEN2 2 BLOCK LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL BESKUGGNING: FINSED SAND GRUS STEN VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): D3 7 ÖV.VÄXT. D2 FLYTBL FLYTBL SLINGE SLINGE D DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): ROSETT ROSETT 2 MOSSA MOSSA Ask BLOCK2 BLOCK3 HÄLL PÅV.ALG PÅV.ALG NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm) Al, ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + 3 MÖRT ÖRING >+ 2 SIGNALKRÄFTA 2 ABBORRE 5 3 LAKE ELRITSA 2 3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

108 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3C NO VATTENDRAGSNAMN: Bäljaneå Kommun: Klippan Kommunnr: 276 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 2 RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: Y: LOKALNAMN: Hyllstofta Huvudflodomr: 344 Biflödesnr: Nr: RO3 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt Wedding DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 9, 3,5,5 6, 5, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 9, Lokalens andel torra partier (%) AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): X Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): X 27 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED (<,2mm) SAND (,2-2mm) GRUS (,2-2cm) STEN (2- cm) STEN2 BLOCK BLOCK2 (3-4cm) BLOCK3 (4-2cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): D2 (-2 cm) D (2-3cm)) D3 SAND 2 STEN2 3 BLOCK 2 D3 FLYTBL SLINGE D ROSETT MOSSA D2 FLYTBL SLINGE 2 ROSETT MOSSA LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL BESKUGGNING: FINSED GRUS STEN VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): D3 8 ÖV.VÄXT. D2 D DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): Al BLOCK2 BLOCK3 HÄLL PÅV.ALG PÅV.ALG NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm) Ask,4 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART LAX LAX > ÖRING ÖRING >+ 2 3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

109 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3C NO VATTENDRAGSNAMN: Pinnån LÄNSNUMMER: 2 Kommun: Klippan Kommunnr: 276 VERKSAMHET/SYFTE: RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 96 Rönneå LOKALKOORDINATER: X: Y: Biflödesnr: LOKALNAMN: Stora Mölla Nr: RO46 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt Wedding DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 3, 8,7,3 3,,5 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 3, Lokalens andel torra partier (%) 5 AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt X Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): X 99 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn X m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): D2 (2-3cm)) (3-4cm) D (4-2cm) D3 SAND STEN2 2 BLOCK 3 2 D D2 2 FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL FINSED (<,2mm) SAND (,2-2mm) FINSED GRUS STEN ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): BESKUGGNING: D2 D3 8 GRUS (,2-2cm) FLYTBL STEN (2- cm) SLINGE D DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): STEN2 (-2 cm) ROSETT 8 BLOCK MOSSA Al BLOCK2 PÅV.ALG PÅV.ALG BLOCK3 NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm) BLOCK2 BLOCK3 HÄLL Ask 9, ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART LAX ÅL LAX >+ ÖRING + 5 ÖRING >+ SANDKRYPARE ELRITSA ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

110 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3C NV VATTENDRAGSNAMN: Rössjöholmsån LÄNSNUMMER: 2 Kommun: Ängelholm Kommunnr: 292 VERKSAMHET/SYFTE: RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 96 Rönneå LOKALKOORDINATER: X: 6245 Y: Biflödesnr: LOKALNAMN: Dalamölla Nr: RO68 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt Wedding DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 2 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 9, 39,5,2 5, 4,5 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 9, Lokalens andel torra partier (%) AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): X Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): X 35 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG X MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED (<,2mm) SAND (,2-2mm) GRUS (,2-2cm) STEN (2- STEN2 BLOCK (2-3cm)) BLOCK2 (3-4cm) BLOCK3 (4-2cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): D2 cm) D (-2 cm) D3 SAND 2 3 STEN2 BLOCK D LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL BESKUGGNING: 9 FINSED GRUS STEN VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): ÖV.VÄXT. D FLYTBL FLYTBL SLINGE SLINGE D2 DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): ROSETT ROSETT 5 MOSSA MOSSA Al BLOCK2 BLOCK3 HÄLL PÅV.ALG PÅV.ALG NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm) Ask,4 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART LAX LAX > ÖRING ÖRING >+ ELRITSA ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

111 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - elfiske Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 3C NV VATTENDRAGSNAMN: Kägleån LÄNSNUMMER: 2 Kommun: Ängelholm Kommunnr: 292 VERKSAMHET/SYFTE: RECKONTR Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 96 Rönneå LOKALKOORDINATER: X: Y: 3747 Biflödesnr: LOKALNAMN: Annelund Nr: RO69 Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt Wedding DATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Ekologgruppen, Järnvägsgatan 9 B, LandskronaORGANISATION/AVD: KONS birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): JA Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 3 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab 4,5 23,5,5 7,,2 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m): 4,5 Lokalens andel torra partier (%) AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): X Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): X 4 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED (<,2mm) SAND (,2-2mm) GRUS (,2-2cm) STEN (2- STEN2 BLOCK (2-3cm)) BLOCK2 (3-4cm) BLOCK3 (4-2cm) SUBSTRAT * (D, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D2, D3): D2 cm) D (-2 cm) D3 2 3 STEN2 BLOCK LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL BESKUGGNING: FINSED SAND GRUS STEN VEGETATION (D, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): D 7 ÖV.VÄXT. FLYTBL FLYTBL SLINGE SLINGE D2 DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): ROSETT ROSETT 3 MOSSA MOSSA Al D 2 BLOCK2 BLOCK3 HÄLL PÅV.ALG PÅV.ALG NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m 2 ): HÄLL (>2cm) Ask 2,9 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART LAX + 29 LAX >+ 8 4 ÖRING ÖRING >+ 3 ELRITSA 2 3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 25-2-

112 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger Resultat 25 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (näringspåverkan) beaktas vid klassningen, framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Antalet räknade skal av olika arter samt indexvärden för år 25 finns i bilaga, medan samtliga indexvärden för perioden , tillsammans med treårsmedelvärden för IPS, redovisas i bilaga 2. På punkt 25, Rönne å vid Stackarps bro, motsvarade IPS-indexet år 25 klass 3, måttlig status (figur, tabell ). Indexvärdet låg dock nära gränsen mot god status , 2, samt och hamnade lokalen i måttlig status, medan förhållandena var sämre 999, 2-23 samt 26, då de motsvarade klass 4, otillfredsställande status (figur ). Åren var IPS-indexet högre (bättre) och motsvarade då klass 2, god status, men hela denna femårsperiod låg indexvärdena nära gränsen mot måttlig status. 2 8 klass 6 klass klass 3 klass klass 5 Figur. Kiselalgsindexet IPS på punkt 25, Rönne å vid Stackarps bro, De horisontella linjerna visar gränserna mellan statusklasserna. Om man beräknar treårsmedelvärden av IPS-indexet (bilaga 2) har punkt 25 hamnat i den nedre delen av klassintervallet för måttlig status eller i övre delen av intervallet för otillfredsställande status från och fram till Treårsmedelvärdena och 28-2 var högre än tidigare, men de tillhörde fortfarande klass 3, måttlig status. Treårsmedelvärdena från 29-2 och framåt har hamnat i klass 2, god status, dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status, eller i måttlig status, men mycket nära gränsen mot god status (23-25). Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var något högre 25 än tidigare. Punkt 49, Rönne å uppströms Ängelholm, hamnade 25 i klass 2, god status. IPS-indexet låg dock relativt nära gränsen mot måttlig status (figur 2, tabell ) , Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

113 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger och har lokalen tillhört klass 3, måttlig status. Åren 22 och 2-2 var förhållandena sämre och lokalen hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Samtliga treårsmedelvärden av IPS på punkt 49 visar klass 3, måttlig status, utom 29-2 som låg i klass 4, otillfredsställande status, dock mycket nära gränsen mot måttlig status (bilaga 2). 2 8 klass 6 klass klass 3 klass klass Figur 2. Kiselalgsindexet IPS på punkt 49, Rönne å uppströms Ängelholm, De horisontella linjerna visar gränserna mellan statusklasserna. Tabell. Antal räknade arter, diversitet, olika kiselalgsindex samt statusklassning i Rönne å 2-25 samt treårsmedelvärden Punkt År Antal räknade arter Diversitet IPS (-2) IPS-klass % PT % PT-klass TDI (-) TDI-klass Statusklass STATUS Missbildade skal (%) ,24 4,9 2 2,4-2 5, God, ,2 4,7 2 2,8-2 5, God, ,96 4,9 2 5,8-2 53, God, ,85 4, 3 4,9-2 52, Måttlig, ,57 4,2 3 7,5 3 78, Måttlig 3, 3-årsmedelv ,79 4,4 2 9,4-2 6, Måttlig, ,4, 4 35, 4 7, Otillfredsställande, ,56 2,4 3 2, 3 64, Måttlig, ,2 3,9 3 9,3-2 6, Måttlig, ,54 3,9 3 6, -2 64, Måttlig, ,5 4,9 2 4,7-2 7, God,9 3-årsmedelv ,6 4,2 3 6,7-2 65, Måttlig, 2 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

114 ACID och surhetsklassning Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 28). Surhetsindexet ACID för de senaste fem åren redovisas i tabell 2. På båda provtagningspunkterna motsvarade ACID-indexet alkaliska förhållanden åren 2-25, vilket betyder att årsmedelvärdena för ph bör vara högre än 7,3. Följaktligen visar även treårsmedelvärdena alkaliska förhållanden. Släktet Eunotia, som är vanligt förekommande i sura miljöer, påträffades inte alls eller endast i små mängder på lokalerna i Rönne å (mindre än,5 %; EUNO i tabell 2). Inte heller acidobionta + acidofila arter, dvs. de som finns i sura miljöer, var vanliga (som högst,5 %). Tabell 2. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassningar Rönne å 2-25 samt treårsmedelvärden ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) Punkt År ACID Surhetsklass ,9, ,37 Alkaliskt ,2, ,94 Alkaliskt ,2, ,78 Alkaliskt ,7, ,7 Alkaliskt ,6, ,55 Alkaliskt 3-årsmedelv ,2, , Alkaliskt alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass ,7, ,7 Alkaliskt ,8, ,2 Alkaliskt ,4, ,23 Alkaliskt ,8, ,42 Alkaliskt ,8, ,6 Alkaliskt 3-årsmedelv ,, ,75 Alkaliskt Missbildade kiselalgsskal Andelen missbildade kiselalgsskal var 25 måttligt hög (3, %) i Rönne å vid Stackarps bro (pkt 25; tabell, figur 3). Detta tyder på en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Uppströms Ängelholm (pkt 49) noterades,9 % missbildade skal, vilket tyder på en svag påverkan var andelarna missbildade skal mindre och motsvarade ingen/obetydlig eller svag påverkan (tabell ). 3 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

115 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger Figur 3. Exempel på missbildade skal av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Ett normalt skal t.v. och fyra missbildade (svagt asymmetriska) skal från Rönne å vid Stackarps bro (punkt 25) 25. Arter och diversitet Antalet räknade arter var lågt 25 i Rönne å vid Stackarps bro (pkt 25; tabell ). Samhället utgjordes till 37 % av Achnanthidium minutissimum group III (breda former, vilka är näringskrävande; figur 3-4). Även de näringskrävande arterna Encyonopsis cf. minuta och Encyonema reichardtii (figur 4) var vanliga. De föroreningstoleranta arterna Eolimna minima (figur 4) och Mayamaea atomus var. permitis (figur 4) utgjorde tillsammans 7 % av samhället. Även på pkt 49 i Rönne å uppströms Ängelholm (pkt 49) dominerade Achnanthidium minutissimum group III (breda former; 4 %) och andra mer eller mindre näringskrävande arter, såsom Gomphonema pumilum-gruppen och Staurosira pinnata-gruppen (figur 4). Färre föroreningstoleranta former påträffades här, än på pkt 25. Figur 4. Från vänster: Encyonema reichardtii, Staurosira pinnata, Achnanthidium minutissimum group III, Eolimna minima och Mayamaea atomus var. permitis är exempel på näringskrävande kiselalgsarter som var mer eller mindre vanliga på punkt 25 i Rönne å vid Stackarps bro 25. De två sistnämnda är även föroreningstoleranta. (Foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB.) 4 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

116 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger Bilaga Artlistor med antalet räknade kiselalgsskal i Rönne å, Förklaring till artlistor: Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av -2 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten. 5 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

117 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger 25. RÖNNE Å, vid Stackarps bro Lokalkoordinater: /33359 (RT9) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, 4 3,7 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, 4 3,7 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, 2 3,2 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,8 2 Encyonopsis minuta Krammer & Reichardt ECPM 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 6 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, 2 3 2,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 4 2,4 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 4,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,8 Navicula moskalii Witkowski & Lange-Bertalot NMOK 3, 2,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 4,2 Navicula veneta Kützing NVEN, 2 4,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 4,9 Nitzschia sp. NZSS, 2 2,5 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,5 3 3,7 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, 2 4 2,5 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 9 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 9 TDI (-): 78, ADMI (%): 36,6 Acidofil ( ): Alkalibiont ( ): Diversitet: 2,57 % PT: 7,5 EUNO (%):, Circumneutral ( ): 538 Odefinierad ( ): 9 IPS (-2): 4,2 ACID: 8,55 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 443 Deformerade (%): 3, Medelbredd ADMI (µm): 2,9 6 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

118 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger 49. RÖNNE Å, uppströms Ängelholm Lokalkoordinater: /397 (RT9) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 8 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, 4 4,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, 4 4,9 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 3 2,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, 4 8,9 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, 2 5,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 4,2 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 4, 4 4,9 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, 3 2,5 Encyonopsis sp. ENCP 5, 3,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 6,4 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, 3 2,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4,2 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, 4 2 2,5 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, 3 4 2,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, 3 4,9 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, 5 2,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, 3 4,9 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 2,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4,5 3,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 3 5,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 4 4,9 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 4,2 Navicula veneta Kützing NVEN, 2 4 2,5 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, 3 4 2,5 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU,5 2 3,2 Nitzschia sp. NZSS, 2,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 2,5 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, 4 2,6 Staurosira berolinensis (Lemmermann) Lange-Bertalot STSB 3, 4 8,9 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, 4 2 2,8 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, 4,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, 4 45,6 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, 5 6,4 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, 2 4 2,5 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 39 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 39 TDI (-): 7,8 ADMI (%): 4,8 Acidofil ( ): Alkalibiont ( ): 2 Diversitet: 3,5 % PT: 4,7 EUNO (%):, Circumneutral ( ): 46 Odefinierad ( ): 7 IPS (-2): 4,9 ACID: 8,6 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 52 Deformerade (%):,9 Medelbredd ADMI (µm): 2,85 7 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

119 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger Bilaga 2 Kiselalgsindexen IPS, %PT och TDI samt 3-årsmedelvärden ( , osv.) av IPS i Rönne å Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

120 Rönne å - Vattenkontroll 25 Resultat - Kiselalger Antal räknade arter Diversitet IPS (-2) IPS-klass % PT % PT-klass Punkt År STATUS ,63 2,7 3,6 3 75, Måttlig ,94,8 3, -2 47, Måttlig ,63,6 4 3, -2 6, Otillfredsställande, ,79 2, 3 6,9-2 59, Måttlig, ,99,7 4 5,4-2 5, Otillfredsställande, ,76 9,6 4 4,9-2 46, Otillfredsställande, ,82 8,8 4,2 3 47, Otillfredsställande 9, ,76 3,9 3,3-2 44, Måttlig, ,37 2,3 3 5,3-2 5, Måttlig, ,53 8, 4,2-2 88, Otillfredsställande, ,36 2,4 3 7,4-2 4, Måttlig, ,4 3,6 3 6,4-2 5, Måttlig, ,8 4,9 2 6,9-2 55, God 3, ,8 4,8 2 4, -2 53, God 4, ,24 4,9 2 2,4-2 5, God 4, ,2 4,7 2 2,8-2 5, God 4, ,96 4,9 2 5,8-2 53, God 4, ,85 4, 3 4,9-2 52, Måttlig 4, ,57 4,2 3 7,5 3 78, Måttlig 4, ,4,7 3,5 3 65, Måttlig ,99, 3 8,5-2 58, Måttlig ,59,5 3 2,9 3 76, Måttlig, ,5,7 3 6,6 3 73, Måttlig, ,63,8 3 5,4-2 7, Måttlig, ,,8 4 2,9-2 57, Otillfredsställande, , 4,2 3 3, -2 52, Måttlig 2, ,56 2,4 3 2,8 3 64, Måttlig 2, ,32 3,8 3 7,3-2 55, Måttlig 3, ,94 2,8 3,6 3 6, Måttlig 3, ,9,8 3 23, 4 58, Måttlig 2, ,5 4, 3,4 3 54, Måttlig 2, ,77,9 3 9,5 3 64, Måttlig 2, ,2,9 4 39,9 4 63, Otillfredsställande 2, ,4, 4 35, 4 7, Otillfredsställande, ,56 2,4 3 2, 3 64, Måttlig, ,2 3,9 3 9,3-2 6, Måttlig 2, ,54 3,9 3 6, -2 64, Måttlig 3, ,54 3,9 3 6, -2 64, Måttlig 3,9 3 TDI (-) TDI-klass Statusklass 3-årsmedelvärden Statusklass (mv) 9 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

121 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 25 Kiselalgen Stephanodiscus var mycket vanlig i Ringsjöarna i maj. Foto: Gertrud Cronberg Mars 25 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund

122 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA Sätoftasjön... 2 Östra Ringsjön... 3 Västra Ringsjön... 4 SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA Sätoftasjön... 7 Östra Ringsjön... 7 Västra Ringsjön... 8 SAMMANFATTNING RINGSJÖARNA RESULTAT VÄXTPLANKTON 25, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön... RESULTAT DJURPLANKTON 25 Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön... 2 Östra Sorrödssjön (9)... 3 Hjälmsjön (37)... 3 Västersjön (5)... 3 Rössjön (5)... 3 VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 997 TILL REFERENSER... 4 Växtplankton, bedömning av ekologisk status... 5 Tabeller över växtplanktonbiomassa, arter och djurplankton för Rönne ås sjöar

123 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 25 Sätoftasjön Växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön var förhållandevis jämn över hela perioden (Figur, Tabell ) och bedöms som stor eller mycket stor samtliga månader (Naturvårdsverket 999). "#$%&''&!()*$+&',-.! %!" $#" +/7*!! $!" #"!" &'()**" +&,",-.)",-*)" &-/-" 2'32+42(" (" 89&.54&632()2(" :(;.&*/2(" <)2*&*/2(" =>()/&"&*//(-''2(" Figur. Den totala växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön, april till oktober 25, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger, gulgrönalger och pansarflagellater). Kiselalgerna dominerade växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön från april till juli (Figur, Tabell ) och det är framförallt släktet Aulacoseira och Fragilaria crotonensis som är vanliga. Cyanobakterier förekom i små biomassor på våren/försommaren. Det är först i juli som biomassan av cyanobakterier ökar och det är Dolichospermum crassum och Aphanizomenon som är vanligast förekommande. I augusti fortsätter arter av Dolichospermum att vara vanliga men också Woronichinia ökar i biomassa. I september förekommer det mycket enstaka, lösa celler av cyanobakterier, troligtvis tillhörande släktet Microcystsis, men även Planktothrix agardhii är vanlig. I oktober domineras växtplanktonbiomassan av Planktothrix agardhii. Tabell. Den totala biomassan 25 i Sätoftasjön fördelad på alggrupper. Alggrupp/Datum 4 apr 2 maj 9 jun 4 jul aug 6 sep 3 okt Cyanobakterier,4,2,33 2,5 4,8 3,38 6,8 Grönalger,3,6,7,4,2,4, Kiselalger 5,5 2,78 6,98 4,5,45,5,9 Rekylalger,7,2,5,,7,, Gulgrönalger,88,3,7,4 Pansarflagellater,6,26,8,4,22 Total biomassa 6,8 3,3 7,66 7,7 5,89 4,5 7,26 Ekologgruppen i Landskrona AB 2

124 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Östra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Östra Ringsjön varierade mycket över perioden med den lägsta biomassan i juni och den högsta i september (Figur 2, Tabell 2). Biomassan bedöms som liten i juni, måttligt stor i augusti, stor i maj och oktober och mycket stor övriga månader. (Naturvårdsverket 999).!"#$%&&%'(&)*%'+",-&./,' %!" $#" +/7*"" $!" #"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/-" 2'32+42(" (" 89&.54&632()2(" :(;.&*/2(" <)2*&*/2(" =>()/&"&*//(-''2(" Figur 2. Den totala biomassan i Östra Ringsjön, april till oktober 25, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger, gulgrönalger och pansarflagellater). Kiselalgerna dominerade helt biomassan i april med släktet Aulacoseira samt Asterionella formosa. Även i maj fanns mycket Aulacoseira och centriska kiselalger. Den lägsta biomassan i Östra Ringsjön uppmättes juni och dominerades av kiselalger och cyanobakteriesläktet Microcystis. Större mängder av cyanobakterier uppmättes först i juli och då var det främst släktet Microcystis, som förekom som enstaka, lösa celler, och släktet Dolichospermum som var vanliga. Dessa släkten dominerade även biomassan av cyanobakterierna i augusti och september men i september noterades också hög biomassa av kiselalger av släktet Aulacoseira. I oktober är Planktothrix agardhii den vanligaste cyanobakterien. (Figur 2, Tabell 2). Tabell 2. Den totala biomassan 25 i Östra Ringsjön uppdelad på de olika alggrupperna. Alggrupp/Datum 4 apr 2 maj 9 jun 4 jul aug 6 sep 3 okt Cyanobakterier,37,,48 7, 3,64 6,9 2,58 Grönalger,,4,,2,3 Kiselalger 7,69 2,45,59,87,2 5,37,89 Rekylalger,2,5,,2,4 Gulgrönalger,28,,,2 Pansarflagellater,,2,3,6,9 Total biomassa 8,52 2,67,4 9,82 3,8 2,5 3,65 Ekologgruppen i Landskrona AB 3

125 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Västra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön var i ungefär samma storleksordning i april, maj och juni för att öka i juli, då det högsta värdet uppmättes. Det lägsta värdet noterades i augusti men sedan ökar biomassan till samma nivåer som april - juni. (Figur 3 Tabell 3.) Växtplanktonbiomassan i augusti betecknas som måttligt stor och övriga månader som mycket stor (Naturvårdsverket 999). "#$%&''&!()'*+&!,#-.'/-! %!" $#" +/7*!! $!" #"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/-" 2'32+42(" (" 89&.54&632()2(" :(;.&*/2(" <)2*&*/2(" =>()/&"&*//(-''2(" Figur 3. Den totala växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön, april till oktober 25, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger, gulgrönalger, pansarflagellater, ögonalger och monader). Kiselalger, framför allt av släktena Aulacoseira och Stephanodiscus, dominerade biomassan från april till juni. I juni ökar biomassan av cyanobakterier, framförallt enstaka, lösa celler av Microcystis. I juli uppmättes den högsta biomassan av cyanobakterier och det var Dolichospermum circinale som utgjorde den största delen av biomassan. I augusti sjunker biomassan drastiskt men domineras fortfarande av Microcystis och Dolichospermum. Kiselalgerna ökar i september men i oktober är det återigen cyanobakterierna som dominerar, då arten Planktothrix agardhii (Figur 3, Tabell 3). Tabell 3. Den totala biomassan 25 i Västra Ringsjön fördelad på alggrupper Alggrupp/Datum 4 apr 2 maj 9 jun 4 jul aug 6 sep 3 okt Cyanobakterier,2,3 2,35 3,8 2,9,2 5,5 Grönalger,2,65,,2,,5,53 Kiselalger 6,57 8,2 6,47,66,65 8,8, Rekylalger,6,3,,22,4,6 Gulgrönalger,67,5,4,8 Pansarflagellater,,3,8,82,4,4,46 Total biomassa 8,72 9,73 9,5 5,5 2,94, 7,59 Ekologgruppen i Landskrona AB 4

126 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 25 Total växtplanktonbiomassa Den högsta medelbiomassan 25 uppmättes i Västra Ringsjön (9, mg/l) som också hade det högsta biomassavärdet under perioden (augusti 5,5 mg/l). Östra Ringsjön och Sätoftasjön hade likartade medelbiomassor, 6, mg/l respektive 6,3 mg/l. Växtplanktonbiomassan uppvisar stora månatliga variationer både inom och mellan de olika bassängerna. De största biomassorna uppmättes under juli och september och de lägsta i augusti. Årets augustivärden är bland de lägsta som uppmäts under perioden men på grund av de skärpta gränserna för växtplanktonbiomassa i de nya bedömningsgrunderna förbättras inte den ekologiska statusen nämnvärt. %!" $#"!"#$%&&%'()*+'' +/7*" $!" #"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/-" 2'32+42(" (" 8935:&" ;3(&"<)./,=." >93(&"<)./,=." Figur 4. Den totala växtplanktonbiomassan 25 i Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön. Antalet arter Artlistan är gemensam för alla tre bassängerna då dessa har förbindelse med varandra och arter som förekommer i en bassäng sannolikt finns även i de andra. Högst antal arter noterades i september och oktober (Tabell 4) och artantalet bedöms som mycket högt samtliga månader (Naturvårdsverket 999). Grönalger och cyanobakterier förekom med flest arter under hela perioden följt av kiselalger (Tabell 4). Tabell 4. Antalet arter i Ringsjön (Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön) 25. Alggrupp/Datum 6 apr 3 maj jun 23 jul 2 aug 23 sep 4 okt Cyanobakterier Grönalger Guldalger Kiselalger Gulgrönalger Gonyostomum Rekylalger Häftalger Pansarflagellater Ögonalger Antal arter Ekologgruppen i Landskrona AB 5

127 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Ekologisk grupp Arterna på artlistan delas in i ekologisk grupp beroende på deras huvudsakliga förekomst. I Ringsjöarna är det framför allt eutrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsrika förhållanden, som återfinns. Oligotrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsfattiga förhållanden, är mycket ovanliga i Ringsjöarna och återfinns bland grönalgerna. De eutrofa arterna står för 5 %, eller mer, av det totala artantalet (Figur 5). %!!"# 543*3/)4#/(-''#6!%$# $!"#!"# &'()*# +&,#,-.)#,-*)# &-/# '2# 342# 5-2(37# 8.9):(.2# ;*)/32(37# Figur 5. Växtplanktonarter i Ringsjön 25 uppdelade på olika ekologisk grupper. Cyanobakteriern Planktothtrix agardhii (ovan) och grönalgen Pseudopediastrum kawraiskyi (höger) var vanliga i Ringsjöarna. Ekologgruppen i Landskrona AB 6

128 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA 25 Sätoftasjön Det högsta antalet individer per liter i Sätoftasjön noterades i juni (26) och det lägsta i april (344). I juli var antalet arter högst, 24 st, medan det var lägst i april, 9 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 6). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även släktena Synchaeta och Trichocerca förekom med många individer. Bland hinnkräftorna (cladocerer) var Chydorus sphaericus och Daphnia cucculata vanligast men överlag förekom det relativt få hinnkräftor i proven. Även hoppkräftorna (copepoder) och dess larvstadium, nauplius, var få. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden. %!!!" '()*+,-./"& $#!!"!"#$%& $!!!" #!!"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/" '2" 342" Figur 6. Djurplankton i Sätoftasjön april-oktober 25 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 24 års resultat var individantalet ungefär det samma 25 i Sätoftasjö, så även fördelningen mellan de olika djurplanktongrupperna. Östra Ringsjön 532&23()(" 6*&738((" 63''37(" 9&-'*)-" Det högsta antalet individer per liter i Östra Ringsjön noterades i augusti (425) och det lägsta i oktober (35). I augusti var antalet arter högst, 9 st, medan det var lägst i april, st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 7). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även Synchaeta förekom med många individer. Den vanligaste hinnkräftan (cladoceren) var Chydorus sphaericus och Daphnia cucculata. Hinnkräftor (cladocerer), hoppkräftorna (copepoder) och dess larvstadium, nauplius, var relativt få under perioden. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden. Ekologgruppen i Landskrona AB 7

129 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton %!!!" '()*+&,!"-(./"& $#!!"!"#$%& $!!!" #!!"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/" '2" 342" 532&23()(" 6*&738((" 63''37(" 9&-'*)-" Figur 7. Djurplankton i Östra Ringsjön april-oktober 25 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 24 års resultat förekom fler individer 25. Gruppen rotatorier har ökat i antal, cladocerer minskat och copepoder och naupliuslarver förekommer med ungefär samma antal individer. Västra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Västra Ringsjön noterades i augusti (2525) och det lägsta i juni (23). I augusti var antalet arter högst, 24 st, medan det var lägst i april, 4 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 8). Liksom i de andra bassängerna förekom hjuldjurssläktet Keratella med flest individer men även släktena Polyarthra och Synchaeta var vanliga Den vanligaste hinnkräftan (cladoceren) var Chydorus sphaericus. Hoppkräftor (copepoder) förekom med flest individer i oktober. De indifferenta arterna var vanligast i Västra Ringsjön djurplanktonsamhälle. %!!!" '()*+,&-!".)/"& %$:#" $#!!"!"#$%& $!!!" #!!"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/" '2" 342" 532&23()(" 6*&738((" 63''37(" 9&-'*)-" Figur 8. Djurplankton i Västra Ringsjön april-oktober 25 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. Ekologgruppen i Landskrona AB 8

130 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton I jämförelse med 24 års resultat förekom totalt sett fler individer 25 i Västra Ringsjön och alla grupper har ökat i antal. SAMMANFATTNING RINGSJÖARNA Det finns inga tydliga trender till vare sig minskning eller ökning av växtplanktonmedelbiomassan i de tre olika bassängerna under den 22-åriga tidsserien (Figur 9, och ). Möjligtvis tenderar variationen mellan åren att öka den senare delen av tidsperioden. Västra Ringsjön har den högsta medelbiomassan av de tre bassängerna medan Sätoftasjön och Östra Ringsjön har en likvärdig medelbiomassa. Ett sammanfattande blad om de tre sjöarnas augusti-värden återfinns i slutet av rapporten. '&" '%" '$" '#" &'('$)*+!,--,%./+,-234%!"#$% '!" &" %" $" #"!" '(($" '((%" '((&" #!!!" #!!#" #!!$" #!!%" #!!&" #!'!" #!'#" #!'$" Figur 9. Medelbiomassan (april-oktober) åren 994 till 25 i Sätoftasjön. '&" &'('$)*+!,--,%.-/,%*2"-342% '%" '$" '#"!"#$% '!" &" %" $" #"!" '(($" '((%" '((&" #!!!" #!!#" #!!$" #!!%" #!!&" #!'!" #!'#" #!'$" Figur. Medelbiomassan (april-oktober) åren 994 till 25 i Östra Ringsjön. Ekologgruppen i Landskrona AB 9

131 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton '&" '%" &'('$)*+!,--,%./-,%2*3"-453% '$" '#"!"#$% '!" &" %" $" #"!" '(($" '((%" '((&" #!!!" #!!#" #!!$" #!!%" #!!&" #!'!" #!'#" #!'$" Figur. Medelbiomassan (april-oktober) åren 994 till 25 i Västra Ringsjön. Ekologgruppen i Landskrona AB

132 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton RESULTAT VÄXTPLANKTON 25, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Resultat 25 I augusti 25 varierade biomassan i Rönne ås sjöar mellan,66 och 3,33 mg/l (Figur 2). Störst uppmätt biomassa hade Västersjön och Hjälmsjön, vilket klassas som måttligt stor biomassa medan Östra Sorrödsjön och Rössjöns biomassa bedöms som liten (Naturvårdsverket 999). &" 45%.6))6#789:# %" '()*" $" #"!"!"#$%&&'())*"## #+*,-.)*'/##,)2&)*'/## 3'))*'/## Figur 2. Den totala växtplanktonbiomassan i augusti 25 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 33 och 54 arter Lägsta antalet arter påträffades i Rössjön medan det högsta antalet registrerades i Västersjön (Tabell 5). Indifferenta arter dominerade i alla sjöarna (Figur 3). De alggrupper som förekom med flest arter var grönalger följt av kiselalger. Tabell 5. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper, antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön 25. Sjö Ö. Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Cyanobakterier 2,56,27 8,289 Guldalger Kiselalger 9,8 3,37 3,456 8,66 Gulgröna alger Gonyostomum,74,639,873 Grönalger 4,54 4,39 2,8 9 Pansarflagellater 3, 3,72 3,5,3 Rekylalger 2,58 2,297 2,99 2,23 Ögonalger 3,4 Summa 4,66 5 2, ,33 33,59 Ekologgruppen i Landskrona AB

133 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton (!!"# $!(:# '!"# &!"# %!"# $!"# ;2<=+7,+>#?5.<@8,857# AB7,+>#!"# )#*+,,-.# /234-5# 6478,4-5# # Figur 3. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i augusti 25 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. RESULTAT DJURPLANKTON 25 Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar i augusti 25 (Figur 4). Det förekom överlag mycket få hinnkräftor i sjöarna. Hoppkräftor och hoppkräftornas larvstadium, nauplier, var vanligast i Östra Sorrödssjön. Hjälmsjön dominerades av Gonyostomum semen, vilket kan förklara det låga individantalet där. Antalet individer per liter varierade från 9 till 76. &!!" 6*7&8.9+:%+!;<=>! %!!" '()*+()," '-../,2," '233/,2," 45)3*-)6" 4+(5.! $!!" #!!"!"!!"#!$%&&'())*'+!!!!!,*-./)*'+!!!!!-)2&)*'+!!!!!!3'))*'+! Figur 4. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i augusti 25 i Östra Sorrödsjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Ekologgruppen i Landskrona AB 2

134 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Östra Sorrödssjön (9) I augusti 25 dominerades biomassan i Östra Sorrödssjön av rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas samt kiselalgssläktena Aulacoseira och Cyclotella. Växtplanktons biomassa bedöms som liten. Antalet arter var måttligt högt och grönalger var representerade med flest arter följt av kiselalger. De indifferenta arterna var fler än de eutrofa. Djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta arter och var art- och individrikt. Vanligaste förekommande var hjuldjurssläktena Keratella och Polyarthra samt nauplius-larver medan hinnkräftorna var få. Hjälmsjön (37) Växtplankton biomassan i augusti var måttligt hög och vanligast förekommande var Gubbslem, Gonyostomum semen och rekylalgen Cryptomonas Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och grön- och kiselalger var representerade med flest arter. De indifferenta och eutrofa arterna var ungefär lika många. Djurplankton-samhället var individfattigt och dominerades av hjuldjurssläktena Keratella och Polyarthra. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Västersjön (5) Växtplanktonbiomassan bedöms som måttligt stor och dominerades av Gonyostomum semen tillsammans med kiselalgerna Fragilaria crotonensis och Tabellaria fenestrata var. asterionelloides Antalet arter var högt och de indifferenta och eutrofa arterna var vanligast. Grönalger och kiselalger förkom med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt individoch artrikt och dominerades av hjuldjur från släktena Keratella och Polyarthra samt naupliuslarver. Hinnkräftor förekom bara med enstaka individer medan hoppkräftorna var fler. Rössjön (5) Växtplanktonbiomassan klassas som liten och dominerades av Gonyostomum semen och rekylalgen Cryptomonas. Små mängder av cyanobakterier förekom. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och indifferenta arter var vanligast förekommande. Grönalger, kiselalger och cyanobaktierier var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt individrikt i augusti och dominerades av hjuldjurssläktena Keratella och Polyarthra. De indifferenta arterna övervägde. VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 997 TILL 25 Sjöarna i Rönne åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor i augusti. När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostomum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Vid dominans av Gonyostomum semen kan den beräknade biomassan bli mycket mindre än vad den faktiskt är på grund av att cellerna förstörs vid konservering och inte går att räkna. Antalet arter har varierat mellan 9-62 och de indifferenta arterna har dominerat tillsammans med de eutrofa. Ekologgruppen i Landskrona AB 3

135 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Oligotrofa arterna har påträffats men i lågt antal. Sjöar dominerade av Gubbslem är i allmänhet artfattigare än sjöar med dominans av kiselalger, rekylalger och cyanobakterier. REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Longterm whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 8:-9. Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:-39. Naturvårdsverket 999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 493: -. Naturvårdsverket 27. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 27. Ekologgruppen i Landskrona AB 4

136 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Växtplankton, bedömning av ekologisk status Trender i total biomassa och andel cyanobakterier Ekologgruppen i Landskrona AB 5

137 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Sätoftasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 698/359 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 5,89 mg/l,5 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 4,4 mg/l,3 Dålig &#" &!" %#" Dålig!"#$% %!" $#" $!" #"!" Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala växtplanktonbiomassan i augusti. Flertalet år under perioden indikerar värdena dålig ekologisk status och övriga år otillfredsställande status. 25 års värde klassas som otillfredsställande status. En svag tendens till något lägre biomassa-värden kan ses från år 27 och framåt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 7 %,3 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 66 %,37 Otillfredsställande (!!"# Otillfredsställande $''(" $'')" $''*" %!!!" %!!%" %!!(" %!!)" %!!*" %!$!" %!$%" %!$(" '!"# &!"# %!"# $!"#!"# ())%# ())&# ())'# $!!!# $!!$# $!!%# $!!&# $!!'# $!(!# $!($# $!(%# Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar mycket under perioden och följaktligen även den ekologiska statusen. Medelvärdet under perioden indikerar otillfredsställande status liksom 25 års värde. En trend till minskning av andelen cyanobakterier syns från år 23 till år 2 men andelen ökar sedan från år 2. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Sätoftasjön är till den övervägande delen eutrofa arter, d v s de förekommer under näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgör 84 % eutrofa arter och 6 % indifferenta arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Sätoftasjön 25 som otillfredsställande (sammanlagd näringsstatus,5). För hela perioden bedöms statusen som dålig (sammanvägd näringsstatus,92), vilket också stämmer överens med vår expertbedömning Ekologgruppen i Landskrona AB 6

138 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Östra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 695/359 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 3,8 mg/l,8 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden,2 mg/l,3 Dålig &#" &!" %#"!"#$% %!" $#" $!" Dålig #"!" Den streckade linjen visar gränsen mellan dålig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på den totala växtplanktonbiomassan i augusti. Värdena pendlar under hela perioden mellan att indikera dålig och otillfredsställande ekologisk status, 25 års värde bedöms som otillfredsställande status. Någon större förändring under perioden kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 96 %,4 Dålig Medelvärde aug under perioden 76 %,26 Otillfredsställande (!!"# Otillfredsställande $''(" $'')" $''*" %!!!" %!!%" %!!(" %!!)" %!!*" %!$!" %!$%" %!$(" '!"# &!"# %!"# $!"#!"# ())%# ())&# ())'# $!!!# $!!$# $!!%# $!!&# $!!'# $!(!# $!($# $!(%# Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan har från år 994 till 24 varit mycket hög och den ekologiska statusen klassats som otillfredsställande eller dålig. Från år 25 har dock en förändring skett, andelen cyanobakterier har under vissa år varit betydligt lägre och 22 års värde visade på god ekologisk status. Andelen har dock stigit de fyra senaste åren och den ekologiska klassningen år 25 är dålig. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Östra Ringsjön är eutrofa, föredrar näringsfattiga förhållanden, och indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgörs 88 % av eutrofa arter och 22 % av indifferenta arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Östra Ringsjön 25 som dålig (sammantagen näringsstatus,85). För hela perioden bedöms statusen som dålig (sammantagen näringsstatus,85), vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. Ekologgruppen i Landskrona AB 7

139 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Västra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 698/3545 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2,94 mg/l, Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 4,6 mg/l,2 Dålig &#" &!" %#"!"#$% %!" $#" $!" Dålig #"!" Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena indikerar dålig ekologisk status flertalet år och resten av åren klassas statusen som otillfredsställande. 25 års värde är det lägsta sedan mätningarna startade. Biomassan varierar under perioden och någon trend kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 74 %,27 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 58 %,45 Otillfredsställande (!!"# Otillfredsställande $''(" $'')" $''*" %!!!" %!!%" %!!(" %!!)" %!!*" %!$!" %!$%" %!$(" '!"# &!"# %!"# $!"#!"# ())%# ())&# ())'# $!!!# $!!$# $!!%# $!!&# $!!'# $!(!# $!($# $!(%# Den ekologiska statusen, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan, klassas under de flesta åren under perioden som otillfredsställande men även klassningarna hög, god måttlig och dålig status förekommer. Medelvärdet under perioden klassas som otillfredsställande liksom 25 års värde. En försiktig trend till något lägre värden från 2 bryts av årets höga värde. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Västra Ringsjön är till den övervägande delen eutrofa arter, d v s de förekommer under näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgör 74 % eutrofa arter och 26 % indifferenta arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Västra Ringsjön 25 som otillfredsställande (sammantagen näringsstatus,53). För hela perioden bedöms statusen som otillfredsställande på gränsen till dålig (sammantagen näringsstatus,) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. Ekologgruppen i Landskrona AB 8

140 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton 9 Östra Sorrödssjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 6223/34385 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug,66 mg/l,46 God Medelvärde aug under perioden,24 mg/l,24 Måttlig 5 4 mg/l 3 2 Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under perioden pendlat mellan god och måttlig ekologisk status. Biomassan varierar en del mellan åren, vilket säkert kan hänföras till den naturliga variationen och några större förändringar har inte skett under perioden. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug %, Hög Medelvärde aug under perioden,8 %, Hög 8% 6% 4% 2% % God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har cyanobakterier förekommit i mycket liten mängd och inte ingått i biomassaberäkningarna (d v s värdet är ) så även årets värde. De något högre värdena år 29 och 2 verkar ha varit tillfälliga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) är till den övervägande delen indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Sporadisk förekommer både oligotrofa arter som föredrar näringsfattiga förhållanden och eutrofa arter som föredrar näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgör 64 % indifferenta arter, 27 % eutrofa arter och 9 % oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Östra Sorrödssjön 25 som hög (sammanvägd näringsstatus 4,4). För hela perioden bedöms statusen som god (sammanvägd näringsstatus 3,96) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning 9 Ekologgruppen i Landskrona AB

141 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton 37 Hjälmsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 6247/34535 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2,44 mg/l,2 Måttlig Medelvärde aug under perioden,87 mg/l,6 Måttlig '" &"!"#$% %" $" #"!" Måttlig #(()" #(((" $!!#" $!!%" $!!'" $!!)" $!!(" $!##" $!#%" $!#'" God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen pendlar mellan måttlig och god status men flertalet år bedöms statusen som god. 25 års värde är återigen högre, troligtvis på grund av att biomassan av Gonyostomum semen var större. Överlag är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 27). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 6,4 %, Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 22 %,84 God (!!"# '!"# &!"# %!"# $!"#!"# Måttlig ())*# ()))# $!!(# $!!+# $!!,# $!!*# $!!)# $!((# $!(+# $!(,# God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier varierar mycket under perioden, från % till 9 %, men någon egentlig trend går inte att se. 25 års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgörs 3 % av eutrofa arter, 75 % av indifferenta arter och 2 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Hjälmsjön 25 som god (sammanvägd näringsstatus 3,54). För hela perioden bedöms statusen som god på gränsen till måttlig (sammanvägd näringsstatus 3,2) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. Ekologgruppen i Landskrona AB 2

142 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton 5 Västersjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 62474/3293 Biomassa augusti Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 3,33 mg/l,9 Otillfredsställande Medelvärde aug senaste 3 åren,48 mg/l,9 Måttlig 5 4 mg/l 3 2 Måttlig God De streckade linjerna visar gränserna mellan otillfredsställande, måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status med undantag av 24 års värde. Även 24 års värde indikerar god status. Generellt är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 27). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug,8 %, Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 8,7 %,98 Hög 8% 6% 4% 2% Måttlig God % Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har andelen cyanobakterier varit mycket låg och indikerar hög ekologisk status, med undantag år 25 och 29. De något högre värdena dessa år verkar ha varit tillfälliga och 25 års värde, liksom värdena för de fem föregående åren är mycket låga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Västersjön är till största delen indifferenta d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgörs cirka 38 % av eutrofa arter, 56 % av indifferenta arter och 6 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Västersjön 25 som god (sammanvägd näringsstatus 3,33). För hela perioden bedöms statusen som god (sammanvägd näringsstatus 3,78) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. Ekologgruppen i Landskrona AB 2

143 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton 5 Rössjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 62466/3328 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug,59 mg/l,9 Måttlig Medelvärde aug under perioden,4 mg/l,2 Måttlig!"#$% '" &" %" $" #"!" Måttlig God #(()" #(((" $!!#" $!!%" $!!'" $!!)" $!!(" $!##" $!#%" $!#'" Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena under perioden har pendlat mellan god och måttlig ekologisk status. 25 års värde är förhållandevis högt och bedöms som måttlig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 8 %,88 God Medelvärde aug under perioden 46 %,58 Måttlig (!!"# '!"# &!"# %!"# $!"#!"# Otillfredsställande Måttlig ())*# ()))# $!!(# $!!+# $!!,# $!!*# $!!)# $!((# $!(+# $!(,# Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Från år 24 har andelen cyanobakterier varit hög och indikerat otillfredsställande status. 2 var värdet förhållandevis lågt men år 22 var andelen återigen hög. 23 och 24 års värde var lägre och årets värde, 25, är lågt och indikerar god ekologisk status. Tendens till att andelen cyanobakterier ökar över perioden verkar ha brutits. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Rössjön är indifferenta (d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden) och eutrofa, sporadiskt förekommer även oligotrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 25 års biomassaberäkningar utgörs 64 % av indifferenta arter, 27 % av eutrofa arter och 9 % av oligotrofa arter/släkten. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 23) bedöms den ekologiska statusen i Rössjön 25 som god (sammanvägd näringsstatus 3,6). För hela perioden bedöms statusen som måttlig (sammanvägd näringsstatus 2,32) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. Ekologgruppen i Landskrona AB 22

144 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton Tabeller över växtplanktonbiomassa, arter och djurplankton för Rönne ås sjöar 25 Ekologgruppen i Landskrona AB 23

145 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'#()*+,-./#,#((2"3/%%/(4567( 89:;<=><?((@ABC((D5E4(@F %9?GH?I;JKL 2"3/%%/BM/,N3 4567E5OE6O 4567E57E E5PE5Q 4567E5RE6O 4567E5SE E5QE6P 4567E65E6T UV/#2/,W!"W!!"#$%#&'($)'*+,-",-./.../23 4,55,-%'6%#&'($)'*+,-",-./78 /7 9"#-$#&:+":%',-;<"($:'./.=3 9"#-$#&:+":%)$+-&:./.3./.=> 9"#-$#&:+":%?5$:@'A;',./../.33 9"#-$#&:+":%6"-"B":./.../C=./.. 9"#-$#&:+":%D,:,(),-<""./.../.3./.../3.2./2=./.2 E$-$("#F"("'%*'-,5"#'./..7./..7./.3./../.C./..=./..> E$-$("#F"("'%(',<,5"'('./..2./.2./=3./237./>C2 G$5"#F$:H,-I;I%#"-#"('5,./.>./>C./3./3.2 G$5"#F$:H,-I;I%#-'::;I% /733./=>./CC./>8> G$5"#F$:H,-I;I%#;-6;I./..7./.2./.32./.3C G$5"#F$:H,-I;I%5,II,-I'((""./7>./..2./..> G$5"#F$:H,-I;I%I'#-$:H$-;I%./.2./.>C G$5"#F$:H,-I;I%:HJ%./.2./..C./..3 4;:H"B$+F-"K%"::'+:#F,(*$"./..2./.23 LHF'("M$I,($(%<-'#"5,./.2./../.. LHF'("M$I,($(%*5,)'F(""%./..7./>3./.C./>>C./.8./.>8./88!5'(*+$+F-"K%'<'-BF""%./.2./..>./28./827 3/228!5'(*+$5&(<)&'%)-,6"#,55;5'-":./..C./.37!5'(*+$5&(<)&'%5"I(,+"#'%./..7./.C!-$#F5$-$+F-"K%F$55'(B"#'./.../.. $!'#/.$W! N$+-&$#$##;:%:HHJ./.8./../.> 9$($-'HF"B";I%#$(+$-+;I%./.> 9$($-'HF"B";I%I"(;+;I./.=./..8!,B"':+-;I%:HHJ./.3./.2./..3./..!:,;B$H,B"':+-;I%)$-&'(;I%./.>8./.>>!:,;B$:HF',-$#&:+":%5'#;:+-":%./.C O#,(,B,:I;:%:HHJ./..> "%W./.$W! L:+,-"$(,55'%?$-I$:' /.3./.37 /C>./82C./.2 L;5'#$:,"-'%:HHJ 2/= /./C78./C2./=>./CC P-'<"5'-"'%#-$+$(,(:":./37 3/2>3 >/C./3./.27 4&#5$+,55'%:HHJ./.C./>8>./.>8./.7./.8=./.3 O+,HF'($B":#;:%:HHJ /2./=3./.7./2>8./.8./..C./.27 O&(,B-'%:HHJ./..2./..!WV./.$W! 4-&H+$I$(':%:HH./.=2./.7./.37 /.>./7=./..= QF$B$I$(':%:HHJ./.3> $N.$!'#/.$W! R-")$(,I'%:HHJ./CC2./.2C./7C./.8= -/#%/!8./$W../,W! 4,-'+";I%F"-;(B"(,55'./.7>./27./.37./.>7 S&I($B"(";I%F,56,+"#;I./2=!,-"B"(";I%<'+;(,(:,%./.8./.>>,,/.(2"3/%%/ PX5S TX6T RXPP RXR5 7XSQ OX76 RX4P Ekologgruppen i Landskrona AB 24

146 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()*"+,) -./ :;8<;9< 789:;8:;97 789<;8=;8> 789:;8?;9< 789:;8@;99 789:;8>;9= 789:;98;9A BCD/-E5F'.F'!"#$%#&'($)'*+,-",-./..,22,-%'3%#&'($)'*+,-",-./.4 5/.67 /89 5/79 :"#-$#&;+";%',-<="($;'./.9./..5 :"#-$#&;+";%)$+-&;./..5./.9>./>5./.5 :"#-$#&;+";%?2$;@'A<',./.>7./.4./../.75./..8 :"#-$#&;+";%($3'#,*""%./.9B :"#-$#&;+";%3"-"C";./..4./.94./.74./986./.96 :"#-$#&;+";%D,;,(),-=""./.95./9.B./96./.77 :"#-$#&;+";%;E./..5 F$-$("#G"("'%*'-,2"#'./.94./.94./.95./.5B./..7./.9>./.5 F$-$("#G"("'%(',=,2"'('./.9>./.46./8./../965./9>8 H(')',($E;";%;EI%./..4 J$2"#G$;E,-K<K%#"-#"('2,./7>5./9>8 J$2"#G$;E,-K<K%#-';;<K%./584./8./.6./954 J$2"#G$;E,-K<K%#<-3<K./.99./.89./.96./..>./.6 J$2"#G$;E,-K<K%2,KK,-K'((""./.>./.75 J$2"#G$;E,-K<K%K'#-$;E$-<K%./.B4./.9 J$2"#G$;E,-K<K%;EEI./.4B./.7 HEG'("L$K,($(%=-'#"2,./.. HEG'("L$K,($(%*2,)'G(""%./95./.4./.B8./774./.97./9.8 HEG'("L$K,($(%;EEI <;E"C$+G-"M%";;'+;#G,(*$"./..>./.6!2'(*+$2&(=)&'%)-,3"#,22<2'-";./.58./.8!2'(*+$2&(=)&'%2"K(,+"#'%./..6!2'(*+$+G-"M%'='-CG""%./99./..9./.89./555 9/8>5!;,<C'(')',('%2"K(,+"#'%./.9!-$#G2$-$+G-"M%G$22'(C"#'./..4 G'!DHGF' N$+-&$#$##<;%;EEI./.6./.4./.97 :$($-'EG"C"<K%#$(+$-+<K./..4./..9 :$($-'EG"C"<K%K"(<+<K./.95!;,<C$E,C"';+-<K%)$-&'(<K%./.98!,C"';+-<K%;EEI./..7./..B./.98./.4 O#,(,C,;K<;%;EEI./..B./.. E.2FHHGF' H;+,-"$(,22'%?$-K$;' 9/.B5./.6./.69./954 H<2'#$;,"-'%%;EEI 5/>66./B84./9B./465./. 5/976./>48 &K'+$E2,<-'%,22"E+"#'%./.75 P-'="2'-"'%#-$+$(,(;";./49./9B5 9/.75./987 &#2$+,22'%;EEI./.B9./>9./.>8./.57./.7 O+,EG'($C";#<;%;EEI./B45./B>>./.77./4./.B./.5B O&(,C-'%;EEI./.47./.9 'FCHHGF' -&E+$K$(';%;EE./99>./..7./..7./957./99./.95./.46 QG$C$K$(';%;EEI./.59./.54 G6HG'!DHGF' R-")$(,K'%;EE./8>./.99./.99./.95 ID2'JHGFHH5F',-'+"<K%?<-#$"C,;./..>./4.5./..7,-'+"<K%G"-<(C"(,22'./.97./..6./9B S&K($C"("<K%G,23,+"#<K%./.>6!,-"C"("<K%='+<(,(;,%./47>./.9> 7K=? 9K9< >K@7 AK@8 97K<@ AK=: Ekologgruppen i Landskrona AB 25

147 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()*+#,-*./ :;<9=<:= 89:;<9;<:8 89:;<9><9? 89:;<9@<:= 89:;<9A<:: 89:;<9?<:> 89:;<:9<:B CD2E.2F6G(/G(!"#$%#&'($)'*+,-",-./.../. 2,33,-%'4%#&'($)'*+,-",- 5/67 8/97 5/7./86 :$;<=$><=',-"'%'<$("('%?@+AB./.C D"#-$#&>+">%',-EF"($>'./.../..5./..8 D"#-$#&>+">%)$+-&>./.56./58./.8 D"#-$#&>+">%G3$>H'IE',./55./.6./..9 D"#-$#&>+">%($4'#,*""%./..5 D"#-$#&>+">%4"-"J">./..6./..9./.C./5.8./. D"#-$#&>+">%K,>,(),-F""./.5./..5./.6./C89./595./5C L($K,33'%3"+$-'3">./..9./.5C M$-$("#="("'%*'-,3"#'./.59./.8./578./8./..C./.C./.77 M$-$("#="("'%(',F,3"'('./.57./.5./..6./.8 5/587 N(')',($<>">%><B%./C O$3"#=$><,-;E;%#"-#"('3, P/5P7./.97./.8C O$3"#=$><,-;E;%#-'>>E;%./C./.C6./..9./.. O$3"#=$><,-;E;%#E-4E;./.55./..7./.. O$3"#=$><,-;E;%3,;;,-;'(("" 5/P69./.. O$3"#=$><,-;E;%;'#-$><$-E;%./P9C./.55./..8 O$3"#=$><,-;E;%><<B./.78./.8 N<='("A$;,($(%F-'#"3,./..8./.56./.P N<='("A$;,($(%*3,)'=(""%./../.C6./.9./86./.C8./.9C./P8 2E><"J$+=-"Q%">>'+>#=,(*$"./..P./.5P./5.6!3'(*+$3&(F)&'%3";(,+"#'%./.5P!3'(*+$+=-"Q%'F'-J=""%./.C./.8./.7./.C./.76 C/CC!>,EJ'(')',('%3";(,+"#'%./.C9!-$#=3$-$+=-"Q%=$33'(J"#'./..5./..8 H(IE2JHG( R$+-&$#$##E>%><<B./5.P./.55 23$>+,-"E;%'#E+E;%4'-B%4'-"')"3,%./.86 2$,3'>+-E;%;"#-$<$-E;%./..6 D$($-'<="J"E;%#$(+$-+E;%./..P!'-'<,J"'>+-E;%)"-'J"'+E;%./.C./.95!,J"'>+-E;%JE<3,Q%./.5./.96./5.7!>,EJ$<,J"'>+-E;%)$-&'(E;%./95./CC7./C.8!>,EJ$<,J"'>+-E;%*'K-'">*&"%./5.6!,J"'>+-E;%><<B./.6./.59./.58./.7C./..P!>,EJ$><=',-$#&>+">%3'#E>+-">%./.8 L#,(,J,>;E>%><<B./55./.58 S,+-'TJ-$(%;"(";E;%./.5./.C6 F/3GJ2JHG( N>+,-"$(,33'%G$-;$>'./85P./..9./.8./.../.C9 NE3'#$>,"-'%%><<B 7/87./8 /8P./C66./CC 6/565./98 U-'F"3'-"'%#-$+$(,(>">./8./7P5./79C./C8C./.6 U-'F"3'-"'%><<B./..9 2&#3$+,33'%><<B./897 5/566./59C L+,<='($J">#E>%><<B 5/789 /9./..7./8P6./C5 L&(,J-'%><<B./.8 L+'E-$>"-'%),-$3"(,(>">./.6P./.5 (GDJ2JHG( 2-&<+$;$('>%><<B./../.8./.../88C./.77./.P8./..8 V=$J$;$('>%><<B./.5C H7JH(IE2JHG( S-")$(,;'%><<./PPP./58./.C./. K2E32(LJ2HGJJ26G( 2,-'+"E;%GE-#$"J,>./..6./..C./.9P./.CP 2,-'+"E;%="-E(J"(,33'./.C8./59./57C./.CP./.8 :&;($J"("E;%=,34,+"#E;./7C5!,-"J"("E;%F'+E(,(>,%./!,-"J"("E;%><B./.55./..P 662J'./2332 AM@8?M@B?M:; :;M=@ 8M?= Ekologgruppen i Landskrona AB 26

148 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()$*(+',$&-.$'/+-(.23',(' ,:)*;.$<+6+=+:(.$')'+-(>-?->/+4+=+?'(&-/+@+=,-)&-$+$-&&/+>*;-(:,'(>: AB+=+A)*&*-.)+B,C%%/+A+=+AC$,*D/+E+=+E(>-DD:,:($/+F+=+F&-*$,*D AB 4567G5HG6H 4567G57G G5IG5J 4567G5KG6H 4567G5LG G5JG6I 4567G65G6@ MNOPFQRNMAOA/+STUBVPO+OTBA MW,**X*XX'&:.!"#$%&'$"($)*+,-'$.-((-/$)+(.)2) A #7&&'&''8(),-/%+.-'8()9+//+7/ A &/"#&("#$+7-$)$"&%-%$):;.< E = >+7-(/&"+*-$)?,$8'$)@A#7+%BC):;.< A 5 5 >+7-(/&"+*-$)/$7((&%--)9+//+7/ A 5 >+7-(/&"+*-$).+%8-((-/$)9+//+7/ A 5 >-'7&'D(.-()$+78?-%&($)@:;.<C):;.< A 5 5 = = >-'7&'D(.-()B&.7D()E+-,-%? A 5 5 = = 5 5 = >-'7&'D(.-()F-7/$)@:;.<C)4'#/-*,+ A >-'7&'D(.-()F,&(G$H8$+)@-..7C):-7'#% A 5 5 = = 5 = = >-'7&'D(.-()-'#.#D&B,$B+):;.< A 5 >-'7&'D(.-()%$.$%()9+//+7/ A 5 >-'7&'D(.-()%&I$'+J--)@:&/K7+JC)6&/" A = >-'7&'D(.-()7&B8(.$)@M)6,$7JC)ND?$$ A 5 >-'7&'D(.-()I-7-*-()@!O7$8%C)9+//+7/ A 5 5 = = = 5 = >-'7&'D(.-()P+(+%B+7?--)@:&/K7+JC):& A 5 5 = = = = = R$*-&'D(.-()?+/-%$.$)4J8S$ E 5 4%&P+,,$),-.&7$,-()@MTD7U%C):&/K7+J)2 E 5 = %&P+,,$)(+".+%.7-&%$,-():&/K7+J)2)M E 5 &7&%-'#-%-$)+,&7$%.$+):&/K7+J)2):& A 5 5 &7&%-'#-%-$)J$7+,-'$):&/K7+J)2):&/ E = = = = = = = &7&%-'#-%-$)%$+?+,-$%$)@V%?+7C)A,+% A 5 = = = = = = P*.$*X'&:.!%$B$+%&"(-()(") A = =!"#$%-<&/+%&%)?7$'-,+)@9+//+7/C)9 A 5 5 = = 5!"#$%-<&/+%&%)J,+B$#%--)A,+%J-%)+W)X A = = = 5 = = = 68("-*&.#7-W)-(($.('#+%J&-)@V($Y+IC)X A 5 = = = [&,-'#&("+7/8/)'-7'-%$,+)@R$B+%#)+W A 5 = ] = = = [&,-'#&("+7/8/)'7$((8/)@9+//+7/ A = = = = [&,-'#&("+7/8/)'87I8/)@MM-,,C)$' A 5 5 = ] = = = [&,-'#&("+7/8/),+//+7/$%%--)@X3R E 5 5 = = = = [&,-'#&("+7/8/)/$'7&("&78/)@:,+B A 5 = = = 5 [&,-'#&("+7/8/)/+%*&.$+)@E7+,C)$ A 5 [&,-'#&("+7/8/)(" A = = 5 F.X-&&'$*,-'&:. X,$%J.&,D%?BD$)B7+I-'+,,8,$7-()67&%B+7 A = = X,$%J.&,D%?BD$)'&%.&7.$)@9+//+7/C) A 5 5 X,$%J.&,D%?BD$),-/%+.-'$)@9+//+7/C A = = = X,$%J.&.#7-W)$?$7*#--)@3&/&%.C)!%$?% A = = = = = = ] X,$%J.&.#7-W)-(&.#7-W)@4J8S$C):&/K7+J)2 E X(+8*$%$B$+%$),-/%+.-'$)@9+//+7/ A 5 5 = X(+8*$%$B$+%$)/8'-'&,$)@N$8/$%%)2 A X(+8*$%$B$+%$)P&7&%-'#-%--)!%$?%&( A 5 R&/+7-$)(" A 5 5 YZ(:XW*X*XX'&:.!"#$%&.#+'+)B$'#/$%%--):&/K7JG9+? A 5!"#$%&.#+'+)',$.#7$.$)+(.)2)34 E 5!"#$%&.#+'+)/-%8.-((-/$)@+(.C):& A 5 6D$%&'$.+%$)-/"+7F+'.$)@67&%B+7?)2) A 5 5 6D$%&*-'.D&%)F-,-F&7/+):&/K7JG9+?%) A 5 6D$%&*-'.D&%)-$')367&%B+7?)2):&/K7 E 5 6D$%&*-'.D&%)",$%'.&%-'8/)O!>$D+ E 5 5 X7&'#,&7&.#7-W)#&,,$%*-'$)EO87?+7G-+ A 5 5 = = 5 R#$B*&*+7/$),-%+$7+)4'#/-*,+)2)9$8 A 5 MRTFFQRNMAOA/+ABAP[TEBO+BVPOTBA!*&?*X'&:. A8*&7-%$)+,+?$%()A#7+%B A [:$,'.%*,'&:. 6#,$/D*&'$"($)'F)",$%'.&%-'$)@)2)3 E X(+8*&("#$+7&'D(.-(),$'8(.7-()@9+//+ E = Ekologgruppen i Landskrona AB 27

149 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%"&%#&!"#$%"$%#!!"#$%"'%"(!"#$%")%#&!"#$%"*%##!"#$%"(%#'!"#$%#"%#+,-./ !"#$%&'()#(*+"#),-+$#(*./+'234* !-8,($%&'()#(*:+;"+$#(*.<%&+4*=+;:( 8 9!-8,($%&'()#(*+",;,(*.=',-("24*>%( 8 9 <%';+($#)*"+)@,"#)*A3*!"2' 6 9 <%';+($#)*),"%B%#)*CD';,*,-*!3*E 6 9 F <%)+(,';;+*+"#+$+*./'))')+--4*G3H <#",'-,';;+*+B,"#;+$+*./'))') <#",'-,';;+*'"$+-#;+,(*.CD';,4*>% 8 9 O'()%&'()#(*%B%;,'-(,(*.53*=,"2$'4*G O'()%&'()#(*(#@(B,"+$#(*.<2%&+$4*G H+,%$,-+*'$,"#;+$+*53!3O >,"2-',';;+*%@'(+*.Q3P3*A'($4*P"2),& 8 9 /+"#-+($#)*+",;;,)#)*.A3A'($*L*Q %-+"$,-#(*(,)B;'R*.6'S'-4*<%& %-%+B2,&,#)*"%-$%$#)*.72#3*,-*E 8 F F 9 6%-%+B2,&,#)*8%)+8%?+'*CS++& 8 9 6%-%+B2,&,#)*),-#$#)*.CD';,4*>%) 8 F F B'&,+($#)*@,+&,+$#)*.6'S'-4*G 6 F F 9 9 F 9 F 5'&,+($#)*+-#;%(#)*G2'-@3*'R*6' '&,+($#)*@%S+-#)*?+3*;%-,"%-'* F 5'&,+($#)*&#B;'R*6'S'- 6 F F F 9 F 9 9 5('#&%B'&,+($#)*@%S+-#)*.7#B,-4 6 F F F F F 9 F 5('#&%B'&,+($#)*8+I+,(8S,*.P"2),& 6 F F F 9 9 F P"'-'&'()#(*%+2#'-(,(*./'))') P"'-'&'()#(*(BB3 6 F F P';'-+($#)*@,@+,+-#)*=',-(" P$+#,&,#)*$'$+(*.G2'-@34*G3H''I '$+V&%-*),-,)#)*.!3*E+#-4*H+-( 6 9 F :;6<9=>89?@AB6C6 B/ !"$,-+($#)*2+-$M("2,,*/+' O,"$S%(B2+',#)*'2'-@',+-#)*CD 8 9 H,-&+8,+*$'$+"2%$%)+*.5,-$M4*<3E%" #",&%(B2+',#)*B#;"2';;#)*.H3<3A% C'B2%"2;+)S(*%($+$+*CS++&J*>%) 8 9 Y%"S($,(*(BB ,:2D3EFG45 E%$S%"%""#(*@+#-,,*>Z$M3J*9[\] 8 9 E%$S%"%""#(*-';'"$#(*.A3*L*Q3P3*A' F F 9 F 9 E%$S%"%""#(*B,;+*X3>%)N'8*L*536+? E%$S%"%""#(*$',@,;,(*>%)N'8*L* B@C;9?@A:C B9HI=7C:9?@AB6C6 J5KGLG45 <;%($',#)*+","#;+'*73*A'($ <;%($',#)*+"#$#)*?+3*?+,+@,;'*./') F <;%($',#)*'2'-@',,*6'-'23*'R*=+ 8 9 <;%($',#)*8#'$M,-,,*ET@3* <;%($',#)*;,)-'$,"#)*/'))')3 6 9 <;%($',#)*(B <%()+,#)*(BB PB%-&S;%(,#)*B;+-#)*.A%;;'4*A'($*L 9 9 P$+#+($#)*+-+$,-#)*<%%8'*L*A,;;(*, 9 9 P$+#+($#)*"2+'$%"'+(*.P"2W&34*Q P$+#+($#)*;%-,B'(*.C%&($34*7',;,- 9 9 P$+#+($#)*B++&%R#)*?+3*B+?#)*A P$+#+($#)*B';+,"#)*A'($*L*Q3P3A' 9 9 P$+#+($#)*B;+-"$%-,"#)*7',;, P$+#+($#)*B;+-"$%-,"#)*?+3*@#;;%(# P$+#+($#)*B('#&%B';+,"#)*A3A'( P$+#+($#)*(BB Ekologgruppen i Landskrona AB 28

150 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&%'("# )* +,-./,/- +,-./,./-+ +,-./,/,2 +,-./,3/- +,-./,4/-- +,-./,2/- +,-./-,/-5!"#$%&'()*$)+*#*,--#"$)+.#%/+*#,*$ #5"9,',$*+)$:9#)",;(%$*+2/+2()" :"$';'("# <&$6(&",#+)=/ 6 7 <=)>?6@AB!BCDEF)G) <("H#IJ$%&%'("# >-#?#"&"9%,+:,=-(+@A6##%'3+B,5'C? B FD@E?6CDEF)G)KL*M=!G=*)@ D,5&:%A&5+',.(%6(5)+E/>/+F*9&; B D,5&:%A&5+)&G,#-(+>9%(5:/ B 7 <#--&*&5#)+#?%&?&*&)+H$""5(%+,5+I# B 7 <#--&*&5#)+G#$'#"#+FJ#5&;;+(*/+2,-- B 7 <#--&*&5#)+)=/ B !$5A%#+)==/ B 7 7!BGN6A6CDEF)G)KL<B?)=G=*)@ LG#5"9&G(%#)+M#G9#%,#),,+N%$53+!,*&5 B LG",5&GAG-$)+G;+&G"&5#%,$)+>9%(5:(%6O ) L)"(%,&5(--#+;&%*&)#+B#))#-- B R R Q R R R R L$-#G&)(,%#+#-=,6(5#+S%$5&J3+K%#** 6 7 L$-#G&)(,%#+6%#5$-#"#+.#%/+#56$)",)),* ) L$-#G&)(,%#+6%#5$-#"#+>9%(5:/3+!,*&5 ) L$-#G&)(,%#+)==/ B Q R Q R R Q R UAG-&"(--#+)==/ B R Q R R R R R UA*#"&=-($%#+(--,=",G#+N%V:/+(+KT"M/3 ) 7 7 R 7 R 7 7 UA*#"&=-($%#+)&-(#+N%V:/3+2/!*/ ) W%#6,-#%,#+G%&"&5(5),)+K,""&5 B 7 R Q Q R R 7 W%#6,-#%,#+)=/ B !"#$%&),%#+:(%&-,5(5),)+X(**(%*/3+X# ) !"(=9#5&',)G$)+:,5'(%#5$)+KT"M/3+2/ ) !"(=9#5&',)G$)+)==/ ) R Q R R R R R!$%,%(--#+)==/ B !A5('%#+)=/ B R R #:(--#%,#+;(5()"%#"#+XA56:/3+KT"M/ B 7 7 4#:(--#%,#+;(5()"%#"#+.#%/+#)"(%,&5(--&,' B 7 4#:(--#%,#+;-&GG$-&)#+H&"93+KT"M/ B OGPND6CDEF)G)KL*M=*@QPG=*)@ I)($'&)"#$%#)"%$*+-,*5(",G$*+N&%6( B %,:&5(*#+)==/ B R 7 R S&5A&)"&*$*+-#"$* 6 7 S&5A&)"&*$*+)(*(5+>9%(5:/3+D,(), DGCN6CDEF)G) U9%A)&G9%&*$-,5#+=#%.#+X#G? ) 7 7 F@ECN6CDEF)G)KL@)<E=G=*)@ U%A="&*&5#)+)==/ B R R R R R R R H9&'&*&5#)+)==/ B R R 7 7!BP6CDEF)G)KLCGP?G@R=G*)==GN)@ U(%#",$*+;$%G&,'()+X(.#5'(%3+X#569# B 7 7 R R 7 R R U(%#",$*+9,%$5',5(--#+E/W/<T--/3+D$Z# B R 7 R R R R R SA*5&',5,$*+(G#.#"$*+@A6##%' ) SA*5&',5,$*+9(-.(",G$*+IV5#%' B R I(%,',5,&=),)+=&-&5,G$*+2&-&)M/3+N&$ ) I(%,',5,$*+G;+6#"$5(5)(+@A6##%' B 7 7 R R 7 7 I(%,',5,$*+)=/ B R )M*=)P6CDEF)G)KLQ*6PG=*)@ >$6-(5#+#G$)+>9%(5:/ ) 7 >$6-(5#+)==/ ) 7 I9#G$)+=A%$*+>9%(5:/3+W/+!"(,5 ) %#G9(-&*&5#)+9,)=,'#+I(%"A3+W/+!"(,5 ) %#G9(-&*&5#)+.(%%$G&)#+L/+!"&?() ) 7 4%#G9(-&*&5#)+.&-.&G,5#+>9%(5:/ ) 7 7 N6NG=GLGPNG=)NLG@N)@L , Ekologgruppen i Landskrona AB 29

151 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()*+(,-./.,2/ ,789,./.5,.656:,;<7=.>?@/,abcd $+*'*+$EF$ FG ABCDHBIHCI ABCDHBDHCA ABCDHBJHBK ABCDHBLHCI ABCDHBMHCC ABCDHBKHCJ ABCDHCBHCN!"#$%&'()*)+,*))%+-./2 F 3!)4'5'$(6%+'7%8*)+-9:.;<=2 E 3 >? 3!)4'5'$(6%+)%8@%")+9%$@)46 E? A3!)(8%"46"%+($*'B'"@%+./ F C > > 9$%46*'"#)+%"D#8%$*)+./+ F AE A3 3 F?G 9$%46*'"#)+4%8H4*,8'$#)+I!JJ! F A 9$%46*'"#)+B*7&$)*4'$"*)+-<!<!K2 F AEC L'"'46*8#)+#"*4'$"*)+:/MJN F A3 3 #468%"*)+B*8%@%@%+-O:;9:.2 E 3 > 3 P*8*"*%+8'"D*)&@%+-O:;9=2 E AQ C E A3 F?.%)@$'(#)+)@H8*,&$+RSO/P E A3 T&88*4'@@*%+8'"D*)(*"%+TJJ= E AQ > AQ E F? T&$%@&88%+4'468&%$*)+-./2 E >Q 3FE EEA >E F?G 3UE AGF? T&$%@&88%+6*)(*B%+-./2 E F? UA3 T&$%@&88%+@&4@%+-./2 F FG >Q FG 3E T&$%@&88%+V#%B$%@%+-SWJJ:2 F F? AE A3 3 AQ 3E ACC ;'@6'84%+%4#5*"%@%+-O:;9:.2?> > I'8H%$@6$%+B'8*46'(@&$%+-R<J/;2 E AA > 3G?G >3 I'8H%$@6$%+5%X'$+-9M:LTO!::<N2 E > 3 A3?G E I'8H%$@6$%+$&5%@%+-T/:RT/Y2 E 3E > CC I'8H%$@6$%+7#8D%$*)+-L!:JR; E A AQ A3 H"46%&@%+)(= E EA U?> EE AQ >A? CC N$*46'4&$4%+4%(#4*"%+-ZR:[=2 E AQ N$*46'4&$4%+('$4&88#)+./ F QC FG > AG N$*46'4&$4%+$'#))&8&@*+-Y/R.N2 F 3 AQ 3 > O&'!+OF$' 9')5*"%+4'$&D'"*+9!R:< E F? F? 9')5*"%+4$%))*4'$"*)+JRJJ\9/:. E 3E C? 3 9')5*"%+8'"D*$')@$*)+-SWJJ=2 E >G A3 E 3 A3 L6HB'$#)+)(6%&$*4#)++-SWJJ=2 F >?> F3?G <%(6"*%+4,+4#4#88%@%+!: F >3 AE > A3 <%(6"*%+)(= E? 3 F? O+%F%+!' L%8%"'*B%+4'(&('B&$ E? > AG > LH48'('*B%+4'(&('B&$ E > F3 3A FE A?G A??> ;%#(8*#) E U? >C QC 33 A>3?3 CC ;PQQ.,2/3R NII LDN ACBJ DJN CJCN CAAB CMDJ '/.,.656 K CL CK AI CM AB CJ Ekologgruppen i Landskrona AB 3

152 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()*+(,-./.,2/ ,789,./.5,.656:,;<6.,$2/=<>?/,@abc @ABCGALGBB E 3 4!)5'6'$(7%+&5%#8*)+9:;< D 3 3!)5'6'$(7%+)%=>%")+?%$>)57 D 4!)(=%"57"%+($*'8'">%+./ 3?$%57*'"#)+%"B#=%$*)+./+ E 3 C DE 44 F'"'57*=#)+#"*5'$"*)+:/GH; #57=%"*)+8*=%>%>%+-J:K?:.2 D 4 A3 L*=*"*%+='"B*)&>%+-J:K?M2 D N4 A C O&==*5'>>*%+='"B*)(*"%+OHHM D 4 4 ND O&$%>&==%+5'57=&%$*)+-./2 D 4C NDE N34 O&$%>&==%+7*)(*8%+-./2 D O&$%>&==%+>&5>%+-./2 E 3D 34 N4 O&$%>&==%+Q#%8$%>%+-RSHH:2 E AI C A ND 4C EI K'>7'=5%+%5#6*"%>%+-J:K?:.2 CC 4 9'=T%$>7$%+8'=*57'(>&$%+-UVH/K2 D 4N A NCN C 9'=T%$>7$%+6%W'$+-?G:FOJ!::V;2 D 4C N@A 3 9'=T%$>7$%+X#=B%$*)+-F!:HUK D DE EE 3 NI T"57%&>%+)(M D ECN EEI NCC ND 4I3 A ;$*57'5&$5%+Y*$')>$*)+-RUKUOUZF[2 E 3 ;$*57'5&$5%+('$5&==#)+./ E AI N4 34 C ;$*57'5&$5%+(#)*==%+-\KKUK.2 E 3 ;$*57'5&$5%+$'#))&=&>*+-]/U.;2 E 3 N4 C N&'!+NE$'?')6*"%+5'$&B'"*+?!U:V D NA?')6*"%+='"B*$')>$*)+-RSHHM2 D PI A F7T8'$#)+)(7%&$*5#)++-RSHHM2 E A 3 ND V%(7"*%+5,+5#5#==%>%+!: N4 V%(7"*%+)(M D C N+%E%+!' F%=%"'*8%+5'(&('8&$ D NA A FT5='('*8%+5'(&('8&$ D AC N4 ND 3 AI C K%#(=*#) D NC AA 4C N@A AI 4 OPQQ.,2/3R KKC KHC L@M BACI BH@C JML MBC '/.,.656 BA BM B@ BH BJ BM BC Ekologgruppen i Landskrona AB 3

153 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()*+(,-./.,2/ ,789,./.5,.656:,;<=6.,$2/>=?@/,abcd $+*'*+$EF$ FG ABCDHBIHCI ABCDHBDHCA ABCDHBJHBK ABCDHBLHCI ABCDHBMHCC ABCDHBKHCJ ABCDHCBHCN!"#$%&'()*)+,*))%+-./2 F 3!)4'5'$(6%+&4%#7*)+89:; E 3!)4'5'$(6%+'<%=*)+->9.?@A2 E 3!)4'5'$(6%+)%=B%")+>%$B)46 E C DE DE!)(=%"46"%+($*'7'"B%+./ F DE C >$%46*'"#)+%"F#=%$*)+./+ F 3C DC DG >$%46*'"#)+7*<&$)*4'$"*)+-@!@!;2 F HHG 3 I'"'46*=#)+#"*4'$"*)+9/JK: F DLC 3 #46=%"*)+7*=%B%B%+-M9?>9.2 E DE C N*=*"*%+='"F*)&B%+-M9?>A2 E GO DC DE CD L P&==*4'BB*%+='"F*)(*"%+PKKA E 3 DG 3 HG P&$%B&==%+4'46=&%$*)+-./2 E 3C QLC QO H3E QQQ QDC QC P&$%B&==%+6*)(*7%+-./2 E L RG CCD 3E P&$%B&==%+B&4B%+-./2 F C HG QQ QCL DO P&$%B&==%+S#%7$%B%+-TUKK92 F HOO QC C 3 3 DE DG?'B6'=4%+%4#5*"%B%+-M9?>9.2 LL 8'=V%$B6$%+7'=*46'(B&$%+-W@K/?2 E G3 G DDE EQ G 8'=V%$B6$%+5%X'$+->J9IPM!99@:2 E DC G3 HDE DE 8'=V%$B6$%+<#=F%$*)+-I!9KW? E GO DO3 3HG DE V"46%&B%+)(A E CL DO 3O EOO LD :$*46'4&$4%+Y*$')B$*)+-TW?WPWZI[2 F DE :$*46'4&$4%+('$4&==#)+./ F G DE CD :$*46'4&$4%+(#)*==%+-\??W?.2 F DE :$*46'4&$4%+$'#))&=&B*+-]/W.:2 F C 3 3 G O&'!+OF$' >')5*"%+4'$&F'"*+>!W9@ E HO 3 DE HC >')5*"%+4$%))*4'$"*)+KWKK\>/9. E C >')5*"%+='"F*$')B$*)+-TUKKA2 E 3 3G C 3 DE HG >')5*"%+)(A DG I6V7'$#)+)(6%&$*4#)++-TUKKA2 F 3 G HL 3 HO3 DLL F C DO GO E C G L O+%F%+!' I%=%"'*7%+4'(&('7&$ E 3 DL C 3 DE HRL IV4='('*7%+4'(&('7&$ E LD HC C 3 3E LL HG?%#(=*#) E DCL 3O CO DE 3E 3E DO PQRR.,2/3S MBB KND ACD CJDB ADNM CJNC IKD '/.,.656 CI CD CD CJ AI AC CM Ekologgruppen i Landskrona AB 32

154 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - 3++(, C;7;+$. C;7;+$. C;7;+$. C;7;+$. DE'(*-')$42.42!"#$%#&'("')*%($&') +,++-!"#$%#&'("')./%'234) +,++5 +,+67!"#$%#&'("')84'49*4$:"" +,++5 ;%$%9"#<"9")94:4/"9 +,++= +,+>7?%/"#<%'@4$A3A)#$''3A) +,++B?%/"#<%'@4$A3A)'@C +,++= D'#"//(%$")'@C +,-6B +,5+- F.+4&'&742 E#9(<%#4$')F#<$"'"") +,++- E'(4$"%94//).%$A%' +,--> +,++= E3/#%'4"$)'@@C +,++G +,+H7 I&#/%(4//)'@@C +,+G> +,+>G +,+-6 J$:"/$")#$%(%949'"' +,B= +,+6B K*4//$").494'($()L$C)'(4$"%94//%"M4' +,B7G +,++= 3'%G.8*%GEH4'4 N%9&%'(%A3A)'4A49 -,G7 -,B>H +,=G> I'(+'2J&'74&&'$42 I4$("3A).3$#%"M4') +,++B +,-- +,++6 I4$("3A)<"$39M"94//) +,++6 +,+B5 +,+>- K2('&742 I/%'(4$"3A)#3(3A)L$C)L$"*/4 +,++H I$3#":49")(4($@4M") +,+>!%9%$@<"M"3A)A"93(3A) +,++= O#494M4'A3')'@@C +,++7 +,+>H K4($PM$%9)A"9"A3A) +,+-- 34)E&'&742 I$&@(%A%9')'@@C +,7+= +,56 +,-BH +,5-= Q<%M%A%9')'@@C +,- +,+7G +,+> K$#<4/%A%9')'@@C +,++7 L*$'&,-.*/'++' =9MM <9NN O9OON :9>P Ekologgruppen i Landskrona AB 33

155 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()$*(+,-.((/(,2.'3+, /)*:$;,6,<,/($')',=(>=?=>+,4,<,?'(&=@+,A,<3=)&=@$,$=&&+,>*:=(/3'(>/ BC,<,B)*&*@=),C3D%%+,B,<,BD$3*E+,F,<,F(>=EE/3/($+,G,<,G&=@*$3*E!"#$%&'()('*+,,+&-'-.%)/+,23 HIJ 4+5#""67 89:;<.96( =:.%>".96(?6..96( K3*?%D()$ -,6L,-,AM -,75 -,76 B,C ND@ ND@ ND@ ND@ OPNQGKRPOBNB+,STUC-JQN,NTCB- B, GB"##C#CC-.+;)<(>%)C-.+H><<>"<3 B, I)C"#CJ.%).+K#%"J.+L>);)(' B, I)C"#CJ.%).+M;#.N&O-&>+PD)%%"3Q+R)"CB(3 B, I)C"#CJ.%).+$)")7).+P@3S"&-(Q+H><<>"<3 B,, I)C"#CJ.%).+T>.>(K>"'))+PR#<U">VQ+R#<U">V+)( B, D#"#()CB)()&+(&>'>;)&(&+PX('>"Q+Y;>(V)( B, B, \#;)CB#.A>"<-<+C"&..-<+PH><<>"<3Q+D&CV;) B \#;)CB#.A>"<-<+C-"$-<+P838);;Q+D&CV;)(/+H38# B,,, \#;)CB#.A>"<-<+;><<>"<&(())+P!3F3?)CB%3Q+D F, \#;)CB#.A>"<-<+.A3 B,,,, GW=&&'$*3='&/ ].C);;&%#")&+.A F!;&(V%#;J('KJ&+;)<(>%)C&+PH><<>"<3Q+R#<U"V B,,!;&(V%#%B")[+&'&"7B))+PF#<#(%Q+@(&'(3+E+R#< B,!;&(V%#%B")[+).#%B")[+P5V-9&Q+R#<U">V+E+R#<U" F, ORTG-GKRPOBNB+,BCBQXTFCN,C-JQNTCB-!*&?*W'&/ Y-7#")(&+>;>'&(.+YB">(K3 B,, X/$3'%*3'&/ GB;&<J7#C&A.&+CM+A;&(C%#()C&+PD3+E+F353+D>.% G,,,,H%V'/3*%&/'&/ G#>;&.%"-<+C&<K")C-<+D3+@"CB>" B, G#>;&.%"-<+<)C"#A#"-<+W:'>;)+)(+@3+S"&-( B,,, G"-C)'>()&+%>%"&A>7)&+PR)"CB(>"Q+D3+E+F353+D>. F I#(#"&AB)7)-<+<)(-%-<+PW:'>;)Q+R#<U"V3NH> F!>7)&.%"-<+&('-;#.-<+YB">(K3+>[+I>(>'B3 G,!.>-7#A>7)&.%"-<+K#"J&(-<+PL-"A)(Q+Y38>'>T B,,!>7)&.%"-<+7-A;>[+I>J>( B,,,!.>-7#A>7)&.%"-<+V&T"&).VJ)+P5CB<)7;>Q+Y38> B, 5C>(>7>.<-.+.AA3 B,, 5CB"#>7>")&+H><<>"<3 F, 5%&-")7)-<+%>%"&.+PYB">(K3Q+Y38>'>T&;7 B, L>%"&_7"#(+<)()<-<+P@3+S"&-(Q+8&(.'3 B, X-BSGYZFGKRPOBNB OV&*3/&&'&/ I-C)7#.AB&>")-<+A-;CB>;;-<+P83G3D##7Q+G3S# F, ]#CJ.%).+.AA3 F,,,,X3/[*D#='&/ S#%"J#C#CC-.+K"&-())+R`%Z F,,,, S#%"J#C#CC-.+.A3 F,, Ekologgruppen i Landskrona AB 34

156 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"# $%&!"#$%%&' ()*+,-)&. /*-%-)&. 2&--)&. '()*+,(-.) '+/"&).+,(-'$)$ $-%45," %"89":- 9 ; 3+$-%45,"6755,"<6%9"<6%46=4+">?,,%,9@": 9 C ; 3+$-%45,"-D9 9 ; 3$-,6%45,"-D9 + ; A4%7E.%4++6"$=-6">F9#9":-@"#7E,4'+ 9 ; G47%6-%46-"H5%766"39IB6%'E"J"26+H- + ; ; G47%6-%46-"%6'4$-6"26+H- + ; #D$.'K+$-45,"D+6.5,">:$++@":-"L"F9#9:- + ; ; #65%6-%5,"6.64.5,"3$$M"L": ; #65%6-%5,"6%74-7$.">NE%.=%B"J"26+H-@"O9?5 + ; #65%6-%5,"D6%6'$J5,"<6%9"D6%<5,":9":- $ ; #65%6-%5,"$DE45%6"O9"?5.'++ + ; ; #65%6-%5,"D4.B5"84+4.B + ; #65%6-%5,"D+6.7$.475,"84+4.B $ ; #65%6-%5,"D+6.7$.475,"<6%9"=5++$-5,"84+4. $ ; #65%6-%5,"-J6.B5+6%">P5+.E9@"O9"?5.'++ + ; #65%$'-,5-",6,4++65-"<6%9",6J4,5-">:9": + ; :;$<!+*=99,(-'$)$ :82>3?@ N+6M6$E%4J"=4D+J">QKB66%'@"(4.'RM 9 ; '(*-!+,(-'$)$A%&;);&$* S4.$=%K$."=6<6%475,"T9N9"U,E$H + ; S4.$=%K$."'4<%B.-"T9N9"U,E$H 9 ; ; ; ; S4.$=%K$."-$746+"NE%.=9 9 ; S4.$=%K$."7K+4.'%475,"T9N9"U,E$H 9 ; G6++$,$.6-"6M%$M$,$-"25.%"4."O6-7E% 9 ; G6++$,$.6-"765'66"UV6.$HH",9":4++4"A%4B 9 ; ; ; G6++$,$.6-"-D9 9 ; ; ; ; 9).+=+,(-'$)$A%:9!$;);&$* I76.E$7%6-"W67E6%46-44">P%5.@"#4,$.-. 9 ; C I-%4$.++6"H$%,$-6"( ; ; C C I5+67$-4%6"6+D4B.6">F%5.$V@"A%6,,% + ; I5+67$-4%6"B%6.5+66"<6%9"6.B5-4--4,6">T9GX $ ; I5+67$-4%6"B%6.5+66">NE%.=9@"#4,$.-. $ ; ; ; ; I5+67$-4%6"-DD9 9 C ; ; C 3K7+$++6"-DD9 9 C C C ; Y%6B4+6%46"7%$$..-4-"A4$. 9 ; ; C C Y%6B4+6%46"-D9 9 ; ; ; #65%$-4%6"=%$ ">?,,%,9@"?6.BZP% $ ; #K.'%6"-DD9 9 ; ; ; ; #DE6.$'4-75-"-DD9 $ ; #5%4%++6"-DD9 9 ; 86=++6%46"H.-%66">?K.B=9@"AXW9 9 ; ; 86=++6%46"H.-%66"<6%9"6-%4$.++$4'-"F%5. 9 ; C C 86=++6%46"H+$775+$-6">2$E@"AXW9 9 ; ; [%$-$+.46"+$.B4-6">T9\67E6%46-@"N'+5.'"L"# + ; ; Ekologgruppen i Landskrona AB 35

157 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"# $%&!"#$%%&' ()*+,-)&. /*-%-)&. 2&--)&. '()*+,-+./$($%&2&3#)(2&$3 3-4'$-54%5-%4,"+6,.674,"89$%:;"<=$'5 4 > > 3(-+45,-+./$($?$.@$-$,4,"-,."8A=%.BC;"D6-6.:, > E E E /3.-*,-+./$($%3$6.2(2&$3 <%@F$,$.5-"-FFC 4 G G G G 2=$'$,$.5-"-FC 4 G G G G 54),-+./$($%-()!(372(&$22(*$3 <%564,"H4%7$6'-"8IJ5.'%;"I5.:=5.- 4 G G G G <%564,"=6%4.'6.++5"8KCLCMN++C;"D4)5%'C 4 G G > 3%6'6.64,"-FC 4 > > > $&2$),-+./$($%#&,)(2&$3 3=574-"D4)5%'6."-FC $ > O%57=+$,$.5-"J%%47$-5"PC"#$Q- $ > O%57=+$,$.5-"J$+J$76.5"A=%.BC $ > > O%57=+$,$.5-"-FFC $ B@ Ekologgruppen i Landskrona AB 36

158 Rönne å - vattenkontroll 25 Resultat - plankton!"#$%&'()*+(,-.((/(,".'$2,33,'#4#*5,67389 :;<,:)+&+45),;$#%%=,,,:<:#*$+>2,?<?(@5>>/$/(*2,A<A&54+*$+> B". :,;,,C9,B+$$.@,,,,D"E&F".(,,,,GE*/$".(,,,,,-.".( -AHIHA-?I,JD"#&@"#$K!"#$%$&'()*+#),-."*/23? 4!"#$%$&'()*")56)7"*8!29:;? <4 =!"'5)7#(7)*'&.$-$76)*>?99 : <4 8&)#(.$7,"*)7@,5)&."*>?99 : 4A 8&)#(.$7,"*-.B+&#$&7."*CD!D!3E : 4 :$7$#(.5,"*,7.#$&7."**C?F99G2E : H I.5.7.)*5$7@."+6)*C;J8KE? 4 L+55.#$66.)*5$7@."'.7)*CLGGKE? = M4 L+55.#$66.)*N$"6$7.+7"."*C?F99G2E? H L+&)6+55)*#$#(5+)&."*>?99? OH 44 4H MH L+&)6+55)*(."'.-)*>?99? 4H 4 P4 OH L+&)6+55)*Q,)-&)6)**CRSGGKE : 4 L+&)6+55)*6+#6)*>?99 : = /$5T)&6(&)*%)U$&*8F:L;!D2? HA = <4 = /$5T)&6(&)*&+%)6)*C9L?VL?WE? MA= <H OA /$5T)&6(&)*B,5@)&."*:!GVJ? <4H 4 H= HA 9T7#()+6)*"'K? <H MA X4 2&.#($#+&#)*N.&$"6&."*CRVJLVYV:ZKE : 4 4 2&.#($#+&#)*#)',#.7)*CYVZKE*? 4 4 2&.#($#+&#)*'$&#+55,"*>?99* : H H = LMI!AL:-I,JD5(()$E>*'K *!5$7+55)*>K?K9)&"*"' 4 8$"%.7)*#$&+@$7.*8!VD? 4 4 8$"%.7)*5$7@.&$"6&."*CRSGGKE? H H :+&.$-)'(7.)*Q,)-&)7@,5)*CRSGGKE? 4 :(T-$&,"*"'()+&.#,"*RSGGK : H 4 D)'(7.)*#,#,55)6)*9!9 : <A 4 D)'(7.)*@)5+)6)*9!9? 4 D)'(7.)*"'K? = M4 H D.)'()7$"$%)*N&)#(T,&,%*CGV[WVJE? 4 LAN:NA!I,JD+%%)$E>*'K :T#5$'$.-)*#$'+'$-+&? 4A H M= <4 J),'5.,"? <O4 <4 O= MA ********************************************************************************************************************************************************************* H+*'&','(*'&/*,'$*/$ O 3P H+*'&','(*'&/*,5(@5Q5@/$R&5*/$ SP7 T7 U6U U6O Ekologgruppen i Landskrona AB 37

159 Rönne å Vattenkontroll 25 Resultat Makrofytinventering, Ringsjön Makrofytinventering i Ringsjön 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum:

160 Rönne å Vattenkontroll 25 Resultat Makrofytinventering, Ringsjön Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 25 Sammanfattning Under hösten 25 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter från stranden och utåt sjön. Inventeringen är ett led i den löpande miljöövervakning av makrofyter som utförts i sjön sedan 992. Undervattensvegetationen har ända sedan inventeringarnas start haft en svag ställning i Ringsjön, sannolikt främst på grund av det dåliga ljusklimatet i sjön. Under senare år har dock en förbättring märkts i form av ett ökat antal arter som uppträder på fler strandavsnitt än tidigare. Särskilt gäller detta de två senaste inventeringarna från 23 och 25. Växternas djuputbredning har varit mer statisk under perioden, om än med en del avvikande värden enskilda år. Sett till alla arter och över hela perioden kan dock en svag tendens anas till något ökat växtdjup. 25 års inventeringar befäster ovanstående trender. Resultaten från 25 var i alla avseenden mycket snarlika de från 23, men innebär inga ytterligare ökningar i artsammansättning, antal linjer med förekomst av makrofyter eller dessas djuputbredning. Makrofytförekomst utmed stränderna Makrofyternas utbredning utmed Ringsjöns stränder har varierat under inventeringsperioden (se figur och 2). På 99-talet noterades makrofyter kring ett 3-tal av de totalt 72 transekterna i sjön, vilket får anses som mycket låga siffror. Under det tidiga 2-talet skedde en ytterligare tillbakagång och vid flera inventeringar påträffades makrofyter utmed färre än 2 transekter. I början av 2-talet var också siktdjupet i sjön som allra sämst (se figur 4), vilket sannolikt i hög grad är orsaken till makrofyternas tillbakagång. Från 29 märks dock en successiv återhämtning och vid de två senaste inventeringarna, 23 samt 25, påträffades makrofyter längs 4, respektive 38 transekter. Ökningen sammanfaller väl med den stadiga ökning av siktdjupet i sjön som kan noteras under de senaste 5 åren (se figur 4). antal 45 Makrofyter i Ringsjön linjer med vegetation (av totalt 72) totalt antal arter, längsmed alla linjer Figur. Makrofyter i Ringsjön Antalet linjer med vegetation (av de 72 inventerade linjerna) med förekomst av makrofyter, samt totalt antal registrerade arter längsmed alla linjerna. 9 2 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: