Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Uttersbergsskolan F-3, Norrköpings kommun Gäller under läsåret 2018/2019 Ansvarig chef Marie Johansson

2 Innehållsförteckning DEL 1 Inledning Beskrivning av skola Vision och grundsyn Medverkande och framtagandet av planen Planens giltighetstid Förankring av planen Definitioner av centrala begrepp DEL 2 Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunderna Främjande arbetet definitioner och riktlinjer Förebyggande arbetet definitioner och riktlinjer DEL 3 Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Resultat av kartläggning av nuläget Årets mål - planerade åtgärder Delaktighet och inflytande Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbetet och ärendegång Rutiner och nätkränkningar Sekretess och dokumentation DEL 4 För ytterligare stöd Presentation av trygghetsteamet Barn och elevombudet i Norrköpings kommun Vad kan man göra hemma? Referenser 2

3 DEL 1 Inledning Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudregeln är att det ska minnas en plan för varje enskild verksamhet t.ex. varje förskole- eller skolenhet. Planen ska avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet och ska spegla det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Planen kan ses som en dokumentation av det arbetet och de rutiner som upprättats. Genom planen kopplas det främjande och förebyggande arbetet ihop med de rutiner som måste finnas för att verksamheten effektivt ska kunna agera om ett barn eller en elev upplever sig trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Barn och elever ska uppmuntras och ges verkliga möjligheter att påverka och bli delaktiga i arbetet. Det är viktigt att i planen åskådliggöra hur det ska gå till. För att underlätta arbetet är det bra om bestämmelsernas innehåll och centrala begrepp förklaras i planen. Detta underlättar för elever, vårdnadshavare och personal att få kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter. Planen ska upprättas årligen och alltid finnas tillgänglig för alla. Beskrivning av skola Uttersbergsskolan är en F-3 skola. Efter skoltid bedrivs fritidshemsverksamhet i skolans lokaler. Skolan ligger i natursköna Kolmården ca 25 km norr om Norrköping. På skolan finns cirka 380 elever. Uttersbergsskolan har fyra förskoleklasser, tolv klasser i årskurserna 1-3 och fyra fritidshemsavdelningar fördelade på fyra arbetslag. Personalen består av lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Skolan har även ett lag som utgör elevhälsoteamet och består av speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, logoped och kurator. Våra ledord är Lärande, Trygghet och Trivsel. Vision och grundsyn Vår yttersta strävan är att varje individ ska mötas av en strukturerad, stimulerande och utvecklande undervisning såväl i förskoleklass som i skolan och på fritidshemmet. Våra övergripande mål är: Alla elever kan uttrycka att de lär sig, vad de lär sig och vilket nästa steg i lärandet är. Skolan präglas av lärande, trivsel och trygghet. De här målen arbetar vi medvetet med att uppfylla, dels genom specifika arbetsplaner, dels genom vårt övergripande arbete med Synligt Lärande. Medverkande och framtagandet av planen Rektor Marie Johansson och kurator Jenny Liljeberg Planens giltighetstid Läsåret 2018/2019 3

4 Förankring av planen Till varje nytt läsår upprättas en Likabehandlingsplan och en Plan mot kränkande behandling. Det här dokumentet omfattar bägge planerna och är ett verktyg att använda i vårt likabehandlingsarbete i alla verksamheter. Planen upprättas utifrån 6 kapitlet Åtgärder mot kränkande behandling, 1 och 2 i Skollagen. Ansvariga pedagoger går igenom planerna i sina respektive verksamhetsgrupper i samband med skolstart, vid klass-/fritids- och elevråd. Vi skriver fram en förenklad version som ger tydliga exempel att diskutera kring. Som stöd använder vi också vår Handlingsplan för trygghetsarbete. Definitioner av centrala begrepp Med begrepp likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Med diskrimineringgrunden Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Funktionshinder (Funktionshinder uppstår pga av miljön)(funktionsnedsättning) menas varaktiga fysiska, psykiska, eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller förväntas uppstå Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i Skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet Skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. Ur Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1 sid

5 DEL 2 Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering finns i 3 kapitlet Diskrimineringslagen. För förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i Skollagen är en av nyheterna i Diskrimineringslagen att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 1. Lagen medför skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det finns också en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunderna Alla vuxna agerar direkt vid kränkande ord eller handlingar och rapporterar detta till rektor. Vid kränkningar anmäls dessa på blanketten Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som skickas med e-post till rektor och kurator. Rektor anmäler till huvudman. Vid läsårets början får alla elever information om Plan mot kränkande behandling och diskriminering. I samtal och gruppstärkande övningar förekommer vi och förebygger vi kränkningar av alla slag. I det pedagogiska ledarskapet har vi eftersträvat tydlighet. Vuxna tar beslut om placeringar och gruppindelningar vid organiserad verksamhet som t.ex. idrott, friluftsdagar, grupp och temaarbeten etc. Ordningsregler och trivselregler finns upprättade. Klassråd, elevråd och fritidshemsråd genomförs regelbundet. Främjande arbetet definition och riktlinjer Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och är målinriktat. Det främjande likabehandlingsarbetet sker varje dag och det visar sig i det som görs och sägs och i det som inte görs och sägs. 1 Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan. En sådan bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ur Lika rättigheter i förskolan utgiven av Diskrimineringsombudsmannen 5

6 Ett effektivt främjande arbete karaktäriseras av medvetna och närvarande vuxna som skapar stabilitet. Riktlinjer i vårt övergripande främjande arbete: Allas delaktighet och inflytande i organisationen. Relationsskapande arbete (pedagog-elev, grupp). Gemensamt förhållningssätt. Utmanande undervisning = Pedagogernas förhållningssätt till elever, varandra och föräldrar. Vi är professionella. Vi är tydliga och medvetna i vårt pedagogiska ledarskap. Trygg övergång från skola till fritidshem, t.ex. fritidshemspersonal möter upp i klassrum/kapprum vid skolslut. Förebyggande arbetet Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för det förebyggande arbetet ligger kunskap om elevernas situation. Skolans elever är de som är de verkliga experterna på hur det är att vara elev på just den här skolan. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ha god kännedom om elevernas kamratrelationer, vilket innebär att det finns ett ständigt pågående arbete med att skapa kunskap om elevernas situation på skolan. I all skolverksamhet ska arbetet vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det gäller också arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. När vi intar ett forskningsbaserat förhållningssätt arbetar vi med nyckelbegreppen: 1. Kartläggning 2. Analys av kartläggningsresultat 3. Slutsatser 4. Mål för det fortsatta arbetet 5. Insatser för förbättring Alla insatser bör ingå i en medveten helhet. Övergripande riktlinjer i vårt förebyggande arbete: Värdegrundsarbete Likabehandlingsplan Elevhälsoteamet 6

7 DEL 3 Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Rektor Ansvarar för Plan mot kränkande behandling och diskriminering omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. Ansvarar för att stöd ges till den som utsatts för diskriminering eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. Anmäler till huvudman samtliga fall av kränkningar eller trakasserier. Ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas då behov föreligger. Lyfter varje vecka aktuella anmälningar om kränkning i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet diskuterar ev. behov av stöd till elever som förekommer i kränkningsärenden. Analyserar och föreslår åtgärder i samverkan med berört arbetslag i syfte att främja likabehandling. Kurator kan ge stöd till pedagoger och elever i kränkningsärenden och utreder vidare om ärendet inte löst sig inom två veckor från upprättad anmälan. Samverkanslaget Är trygghetsteamet runt lagets elever. Är den grupp där man som pedagog i första hand får stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till handlingsplanen. Ansvarig pedagog i laget som får kännedom om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse dokumenterar på blanketten Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetar medvetet och tydligt med den aktuella händelsen i fokus. Klasslärare/förskollärare Elever Har huvudansvar för kontakt med elev och information till hemmet. Tänk på att om elevens vårdnadshavare inte bor ihop ska båda vårdnadshavarna kontaktas! Har huvudansvaret för att följa upp med elev och hem inför avslut av ett kränkningsärende och att därefter meddela avslut till rektor. Informerar elever och föräldrar om Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Utbildar elever i frågor som rör kränkande behandling och diskriminering. Förväntas ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling. Förväntas hjälpa varandra att vara bra kompisar. Kontaktar vuxen om eleven själv eller andra blir utsatt för kränkning. 7

8 Uppföljning och utvärdering av förra årets mål Mål: Vi ska ta fram helt en helt ny Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Utvärdering: Uppföljning skedde under vårterminen Kommunen har bestämt att det endast ska finnas en plan där båda delar ingår. Denna ersätter båda. Mål: Vi ska följa upp trygghetsarbetet och de nya planerna genom EHT-möten, samverkanslag och klassråd/fritidsråd och elevråd kontinuerligt. Stående punkt på dagordningen. Utvärdering: EHT har kränkningsärenden som en stående punkt på dagordning. Samverkanslagen har elevvård som en stående punkt på sin dagordning. Elevrådet har jobbat kontinuerligt med trygghetsfrågorna under läsåret. Under vårterminen 2018 lyftes speciellt språkbruket på skolan. Mål: Vi ska förankra de nya planerna med kortversioner i klasserna. Utvärdering: Någon kortversion av planen har inte utarbetats. Mål: Vi ska genomföra trygghetsvandringar för att kartlägga platser där elever kan känna sig otrygga. Utvärdering: Vi har inte utfört några trygghetsvandringar. Platser som i samtal har utpekats som otrygga av elever är fotbollsplanen och Petras plan. Mål: Vi ska arbeta med Trygghetsplanen i samverkanslagen. Utvärdering: Det verkar fortfarande vara osäkert hur det åtgärdande arbetet ska ske. Många anmälningsblanketter om Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är inte ifyllda med nödvändiga uppgifter. Det förekommer att man fyller i uppgifter på att flera barn har blivit kränkta på samma blankett. Resultat av kartläggning av nuläget Vi ser i kommunens utvärdering för årskurs 2-eleverna vårterminen 2018 att: 96% av eleverna svarar att de trivs i skolan. 64% av eleverna svarar att de får lugn och ro på lektionerna när de behöver det. 96 % av eleverna svarar att de känner sig trygga i skolan. 96% av eleverna svarar att de har någon kompis att vara med i skolan. 4% svarar att påståendet stämmer ganska dåligt. 95% av eleverna svarar att vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot någon elev. 2% av eleverna tycker inte att påståendet stämmer alls. 89% av eleverna svarar att vi är snälla mot varandra på skolan. 99% av eleverna svarar att vi i min skola pratar om att alla barn ska behandlas lika. 99% av eleverna svarar att de trivs på fritidshemmet. 97% av eleverna svarar att de känner sig trygga på fritidshemmet. 1% av eleverna svarar att påståendet stämmer inte alls. 85% av eleverna svarar att de kan hitta en plats på fritidshemmet där de kan få lugn och ro. 9% av eleverna svarar att påståendet stämmer inte alls. 8

9 Mål för läsåret 2018/2019 Att genomföra trygghetsvandring med elevrådet minst en gång Att uppmärksamma Rocka Sockorna 21 mars i alla klasser Att uppmärksamma FN-dagen i alla verksamheter Att genomföra gemensamma aktiviteter på skolan samt årskursvis vid några tillfällen per läsår Delaktighet och inflytande Vi genomför regelbundna klassråd, elevråd och fritidshemsråd med eleverna. Främjande arbete Konkreta exempel på vårt främjande arbete: Vi behandlar varandra med respekt Vi använder ett vårdat språk Vi genomför gemensamma aktiviteter på fritidshemmets dag Vi upprättar ordningsregler och trivselregler Varje klass upprättar sina klassrumsregler Vi anordnar rastskoj, planerade aktiviteter under raster Vi har klassråd, elevråd och fritidsråd Vi arbetar med lågaffektivt bemötande Vi ger bildstöd generellt i verksamheterna Vi anpassar och förbereder lärmiljöerna efter elevernas behov Förebyggande arbete Rastvärdar, som har på sig gula västar för att barnen enklare ska kunna se dem. Bussvärdar personal som finns på skolgården vid hemfärd och ser till att barnen kommer på rätt buss hem. Personal i omklädningsrum till idrotten. Samtal med elever (GSG) - samarbetsövningar, grupp- och klassamtal om värdegrundsfrågor Trygghetsvandring Tillsammans med elevrådet kartlägga kränkningar och skador och tillbud genom att markera på en karta, området var det sker och på så vis förebygga att det sker. Vi har en mobilfri skola vilket innebär att eleverna inte använder sina mobiltelefoner under skol- och fritidshemstid. Vi tror att det gynnar elevers trygghet i skolan då det sker många kränkningar via sociala medier idag. 9

10 Vi pratar med barnen om hur man kan lösa konflikter och hur man kan göra för att undvika konflikter. Vid konflikter fokuserar vi på: Vad blev fel och varför blev det fel? Vad kan du/ni göra istället? Hur kan vi hjälpa varandra att göra rätt? Gruppstärkande samarbetsövningar vid varje läsårsstart. Pedagogisk lunch personal som äter med barnen i matsalen Regelbundna klassgenomgångar elevhälsoteamet träffar pedagogerna i klasserna två gånger per läsår för att kartlägga behov av stöd Kurators arbete med grupper och individer Trivselenkäter och sociogram (blomman) Trygghetsvandringar Åtgärdande arbetet och ärendegång Vi upptäcker, rapporterar och utreder alla former av kränkande behandling. Den som först upptäcker eller får kännedom en kränkning pratar med berörda elever ringer vårdnadshavare informerar ansvarig klasslärare dokumenterar på blanketten Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och mailar till rektor och kurator samt ansvarig klasslärare Rektor skickar ifylld blankett till huvudman. Ansvarig klasslärare Följer upp händelsen med berörda elever för att säkerställa att kränkningen har upphört Kontaktar vårdnadshavare för att säkerställa att ärendet kan avslutas Ansvarar för att kontakta kurator och rektor för fortsatt utredning om kränkningen inte har upphört Ansvarar för att meddela avslut till rektor inom två veckor Kurator lyfter ärendet i elevhälsoteamet om kränkningen inte har upphört inom två veckor och fortsatt utredning behövs. Rutiner och nätkränkningar Se samma rutiner som ovan. En nätkränkning som påverkar arbetet i skolan ska utredas som vilken kränkning som helst även om kränkningen har skett utanför skoltid. 10

11 Sekretess och dokumentation Anmälningar om kränkandebehandling och diskriminering innehåller ofta uppgifter om elevers personliga förhållanden och omfattas därmed av sekretess. Handlingar som tillhör ärendet ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga får tillgång till dem. Ärendet ska diarieföras och handlingar ska efter menprövning lämnas ut om någon begär det. Vårdnadshavare får ta del av den dokumentation som upprättats kring det egna barnet. Det är trots sekretessen tillåtet att skicka handlingar i ärenden via kommunens mail till diariet. Ärendet i sin helhet ska förvaras i den utsatte elevens elevhälsoakt. 11

12 DEL 4 För ytterligare stöd Barn, elever och vårdnadshavare ska få information om hur man anmäler kränkningar och diskriminering som sker i och i samband med verksamheten. Denna sida kan delas ut till elever och föräldrar. Presentation av trygghetsteamet Vår skola har inget trygghetsteam utan varje arbetslag ansvarar för trygghetsarbetet kring eleverna på sin avdelning. Alla anmälningar om kränkning som inkommit till rektor lyfts i elevhälsoteamet, som träffas varje vecka. Barn och elevombudet i Norrköpings kommun Om du som elev, ditt barn eller någon annan har utsatts för kränkande behandling ska du kontakta den som är ansvarig för verksamheten, till exempel rektor/chef. Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till BeoN, Barn- och elevombudet i Norrköpings kommun: Stephan Andersson Telefon: E-post: stephan.andersson@norrkoping.se Vad kan man göra hemma? Det är av stor betydelse är att hemmet och verksamheten har en öppen dialog och känner stöd och förtroende för varandra. Vårdnadshavare bör prata med barnet/eleven hemma, vara lyhörd och uppmärksam på eventuella signaler. Vid minsta misstanke om att något inte är som det ska vara bör personal i verksamheten skyndsamt kontaktas. Referenser Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skollagen 2010:800 Diskrimineringslagen 2008:567 12