Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Uttersbergsskolan Gäller från augusti 2019 till juli 2020 Ansvarig chef : Marie Johansson, rektor REVIDERAD

2 2 (14) Innehållsförteckning DEL 1 INLEDNING Vision och grundsyn Beskrivning av verksamheten Medverkande i framtagandet av planen Planens giltighetstid Förankring av planen Definitioner av centrala begrepp DEL 2 DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunderna Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande DEL 3 KRÄNKANDE BEHANDLING Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Resultat av kartläggning av nuläget Analys av kartläggning av nuläget Årets planerade åtgärder Delaktighet och inflytande Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete och ärendegång Rutiner vid nätkränkningar Referenser DEL 4 STÖD OCH INFORMATION För ytterligare stöd Presentation av trygghetsteamet Barn- och Elevombudet i Norrköpings kommun Vad kan man göra hemma? Bilaga 1

3 3 (14) DEL 1 Vision och grundsyn Vår yttersta strävan är att varje individ ska mötas av en strukturerad, stimulerande och utvecklande undervisning såväl i förskoleklass som i skolan och på fritidshemmet. Skolan präglas av lärande, trivsel och trygghet. Beskrivning av verksamheten Uttersbergsskolan är en F-3 skola. Efter skoltid bedrivs fritidshemsverksamhet i skolans lokaler. Skolan ligger i natursköna Kolmården ca 25 km norr om Norrköping. På skolan finns cirka 360 elever. Uttersbergsskolan har fyra förskoleklasser, tolv klasser i årskurserna 1-3 och fyra fritidshemsavdelningar fördelade på fyra arbetslag. Personalen består av lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Skolan har även ett lag som utgör elevhälsoteamet och består av speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, logoped och kurator. Våra ledord är Lärande, Trygghet och Trivsel. Medverkande i framtagandet av planen Rektor Marie Johansson och kurator Jenny Liljeberg Planens giltighetstid Läsåret 2019/2020 Förankring av planen Personal som ingår i trygghetsgruppen går igenom planerna i sina respektive verksamhetsgrupper i samband med skolstart, vid klass-/fritids- och elevråd. Tillsammans med elevrådet har vi tagit fram en förenklad version som är enklare för barnen att förstå. Definitioner av centrala begrepp Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Med diskrimineringsgrunden: kön menas att någon, utifrån att definieras som kvinna eller man, inte får diskrimineras. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

4 4 (14) könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vidfödelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. ålder menas uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Gäller inte åldersanpassade aktiviteter i skola, förskola, fritidshem eller på fritidsgård Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. ur Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1 sid 47-48

5 5 (14) DEL 2 DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunder Alla vuxna agerar direkt vid diskriminering eller trakasserier och rapporterar detta till rektor. Detta görs på blanketten Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som skickas med e-post till rektor och kurator. Rektor anmäler till huvudman. Vid läsårets början får alla elever information om Plan mot kränkande behandling och diskriminering. I det pedagogiska ledarskapet har vi eftersträvat tydlighet. Vuxna tar beslut om placeringar och gruppindelningar vid organiserad verksamhet som t.ex. idrott, friluftsdagar, matsituationer, grupp- och temaarbeten etc. Värdegrundsarbetet är en viktig del i alla våra verksamheter. Vi uppmärksammar särskilt FN-dagen 24 okt och Rocka Sockorna 21 mars. Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten i arbete mot diskriminering (t.ex. rektor, trygghetsteam, arbetslag, mentor) Rektor Ansvarar för Plan mot kränkande behandling och diskriminering omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering sparas/arkiveras. Ansvarar för att stöd ges till den som utsatts för diskriminering och att stöd ges till den som orsakat händelsen. Anmäler till huvudman samtliga fall av diskriminering och trakasserier. Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas då behov föreligger. Ansvarar för att personalen har kompetens i värdegrundsfrågor. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet diskuterar ev. behov av stöd till elever som förekommer i diskrimineringsärenden. Analyserar och föreslår åtgärder i samverkan med berört arbetslag i syfte att främja likabehandling. Kurator Kan ge stöd till pedagoger, elever och vårdnadshavare i diskrimineringsärenden Har hand om diarieföring och arkivering av diskrimineringsärenden Samverkanslaget Ansvarar för värdegrundsarbetet runt lagets elever. Är den grupp där man som pedagog i första hand får stöd och hjälp att hantera

6 6 (14) situationer med anknytning till denna plan. Ansvarig pedagog i laget som får kännedom om eller bevittnar en diskriminerande händelse dokumenterar på blanketten Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetar medvetet och tydligt med den aktuella händelsen i fokus. Vårdnadshavare Förväntas vara uppmärksam på diskrimineringstendenser och informera rektor i förekommande fall Främjande arbete Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och är målinriktat. Det främjande likabehandlingsarbetet sker varje dag och det visar sig i det som görs och sägs och i det som inte görs och sägs. Ett effektivt främjande arbete karaktäriseras av medvetna och närvarande vuxna som skapar stabilitet. Riktlinjer i vårt övergripande främjande arbete: Allas delaktighet och inflytande i organisationen. Relationsskapande arbete (pedagog-elev, grupp). Gemensamt förhållningssätt. Utmanande undervisning = Pedagogernas förhållningssätt till elever, varandra och föräldrar. Vi är professionella. Vi är tydliga och medvetna i vårt pedagogiska ledarskap. Trygg övergång från skola till fritidshem, t.ex. fritidshemspersonal möter upp i klassrum/kapprum vid skolslut. Förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering och trakasserier. Som grund för det förebyggande arbetet ligger kunskap om elevernas situation. Skolans elever är de som är de verkliga experterna på hur det är att vara elev på just den här skolan. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ha god kännedom om elevernas situation och att ständigt arbeta med värdegrundsfrågor. Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande Arbetet kommer att följas upp och dokumenteras genom de anmälningar som kommer in till rektor.

7 7 (14) DEL 3 KRÄNKANDE BEHANDLING Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten i arbete mot kränkande behandling (t.ex. rektor, trygghetsteam, arbetslag, mentor) Rektor Ansvarar för att Plan mot kränkande behandling och diskriminering omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som kränkande behandling sparas/arkiveras. Ansvarar för att stöd ges till den som utsatts för kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. Anmäler till huvudman samtliga fall av kränkningar. Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas då behov föreligger. Lyfter varje vecka aktuella anmälningar om kränkning i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet diskuterar ev. behov av stöd till elever som förekommer i kränkningsärenden. Analyserar och föreslår åtgärder i samverkan med berört arbetslag i syfte att främja likabehandling. Kurator Leder trygghetsteamets arbete Kan ge stöd till pedagoger, elever och vårdnadshavare i kränkningsärenden Har hand om diarieföring och arkivering av kränkningsärenden Trygghetsteamet Arbetar för en samsyn i trygghetsarbetet mellan samverkanslagen Kan ge stöd till pedagoger och elever i kränkningsärenden och utreda vidare om ärendet inte löst sig inom två veckor från upprättad anmälan. Samverkanslaget Ansvarar för trygghetsarbetet runt lagets elever. Är den grupp där man som pedagog i första hand får stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till kränkningsärenden. Ansvarig pedagog i laget som får kännedom om eller bevittnar en kränkande händelse dokumenterar på blanketten Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetar medvetet och tydligt med den aktuella händelsen i fokus.

8 8 (14) Ansvarig klasslärare/förskollärare/fritidspedagog Har huvudansvar för kontakt med elev och information till hemmet. Tänk på att om elevens vårdnadshavare inte bor ihop ska båda vårdnadshavarna kontaktas! Har huvudansvaret för att följa upp med elev och hem inför avslut av ett kränkningsärende och att därefter meddela avslut till rektor. Informerar elever och föräldrar om Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Utbildar elever i frågor som rör kränkande behandling och diskriminering. Elever Förväntas uppträda hänsynsfullt och vänligt mot alla och vara en god kamrat ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling. Förväntas prata med någon vuxen på skolan om eleven eller någon annan upplevt något jobbigt eller tråkigt, exempelvis en konflikt Förväntas använda ett vårdat och kränkningsfritt språk Vårdnadshavare Förväntas vara uppmärksam på kränkningstendenser och informera skolpersonalen i förekommande fall Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Vi genomförde trygghetsvandring med elevrådet vid ett tillfälle och fick en kartläggning av otrygga områden på skolan och skolgården. Pedagogerna fick i uppdrag att se över åtgärder för att öka tryggheten på de platserna. Elevrådets utvärdering visade att trygghetsvandringen fungerade bra, men tyckte att det skulle göras två gånger/år. Vi uppmärksammade Rocka Sockorna-dagen 21 mars på hela skolan. Vi uppmärksammade FN-dagen under en hel vecka och synliggjorde elevernas arbeten genom att sätta upp kollage i korridoren. Följande gemensamma aktiviteter på skolan genomfördes: Festlig skolstart, gemensamma rastaktivitet och gemensam skolavslutning. Årskursvis genomfördes bl a luciatåg i åk 2 och julspel i åk 3. Alla elever var med och såg luciatåget, men i olika omgångar. Flera aktiviteter har genomförts mellan två klasser i samma årskurs, bl a musikal och cirkus. Det har lett att elever lärt känna varandra och fått nya vänner över klassgränserna. Även innehållet i musikalerna har stärkt värdegrundsarbetet på skolan. Resultat av kartläggning av nuläget Vi ser att antalet kränkningar varierar mellan olika årskurser och arbetslag. Det har förekommit flest kränkningsärenden i åk 3. Kartläggningen av otrygga platser visade att

9 9 (14) fotbollsplanen och hela skolgården var mest otrygga, framförallt vid fotbollsspel och leken Petras. Analys av kartläggning av nuläget Det är viktigt att vi har vuxna ute på raster, särskilt på fotbollsplanen och på skolgården vid gemensamma lekar. Vuxnas gemensamma förhållningssätt är också en viktig faktor för elevernas trygghet. Trots att vi jobbat med mycket med elevernas ordbruk, så förekommer det mycket ovårdat språk även bland de yngre eleverna. Årets planerade åtgärder Vi planerar att starta ett trygghetsteam genomföra trygghetsvandringar varje termin kurator och specialpedagog kommer att hålla i konfliktskola för alla klasser i åk 2 utveckla arbetet med rastaktiveteter Delaktighet och inflytande Vi genomför regelbundna klassråd, elevråd och fritidshemsråd med eleverna. Eleverna deltar i trygghetsvandringar. Vi använder vår nya elevversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling i arbetet med eleverna och utvärderar den i maj Främjande arbete Insatser och vem som är ansvarig Vi behandlar varandra med respekt all personal Vi använder ett vårdat språk all personal Vi genomför gemensamma aktiviteter på fritidshemmets dag - fritidspedagoger Vi upprättar ordningsregler för hela skolan - rektor Vi upprättar trivselregler för varje avdelning arbetslaget Varje klass upprättar sina klassrumsregler - klasslärare Vi anordnar rastskoj, planerade aktiviteter under raster ansvariga rastvärdar Vi har klassråd inför varje elevrådsmöte ansvarig klasslärare Vi har elevråd 9 ggr/år kurator tillsammans med en pedagog Vi har fritidsråd på varje avdelning minst 2 ggr/termin fritidspedagoger Vi arbetar med lågaffektivt bemötande i alla verksamheter all personal Vi ger bildstöd generellt i verksamheterna all personal Vi anpassar och förbereder lärmiljöerna efter elevernas behov all personal

10 10 (14) Förebyggande arbete Insatser och vem som är ansvarig Rastvärdar, som har på sig gula västar för att barnen enklare ska kunna se dem - arbetslaget Bussvärdar personal som finns på skolgården vid hemfärd och ser till att barnen kommer på rätt buss hem. Arbetslaget ansvarar. Personal i omklädningsrum till idrotten. Arbetslaget ansvarar. Samtal med elever (GSG) - samarbetsövningar, grupp- och klassamtal om värdegrundsfrågor. Ansvariga fritidspedagoger. Trygghetsvandring Tillsammans med elevrådet kartlägga kränkningar och skador och tillbud genom att markera på en karta, området var det sker och på så vis förebygga att det sker. Trygghetsteamet ansvarar. Vi har en mobilfri skola vilket innebär att eleverna inte använder sina mobiltelefoner under skol- och fritidshemstid. Vi tror att det gynnar elevers trygghet i skolan då det sker många kränkningar via sociala medier idag. All personal ansvarar. Vi pratar med barnen om hur man kan lösa konflikter och hur man kan göra för att undvika konflikter. Vid konflikter fokuserar vi på: Vad blev fel och varför blev det fel? Vad kan du/ni göra istället? Hur kan vi hjälpa varandra att göra rätt? All personal ansvarar. Gruppstärkande samarbetsövningar vid varje läsårsstart. Ansvariga pedagoger. Pedagogisk lunch personal som äter med barnen i matsalen. Arbetslaget ansvarar. Regelbundna klassgenomgångar elevhälsoteamet träffar pedagogerna i klasserna två gånger per läsår för att kartlägga behov av stöd. Ansvar elevhälsoteamet. Förebyggande arbete med grupper och individer. Ansvarig all personal. Trivselenkäter och sociogram (blomman). Ansvar arbetslaget. Åtgärdande arbete och ärendegång Rutiner för åtgärdande arbete och ärendegång Vi upptäcker, rapporterar och utreder alla former av kränkande behandling. Den som först upptäcker eller får kännedom en kränkning pratar med berörda elever ringer vårdnadshavare informerar ansvarig klasslärare eller ansvarig fritidspedagog dokumenterar på blanketten Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och mailar till rektor och kurator samt ansvarig klasslärare/fritidspedagog. Rektor skickar ifylld blankett till huvudman.

11 11 (14) Ansvarig klasslärare eller fritidspedagog Följer upp händelsen med berörda elever för att säkerställa att kränkningen har upphört Kontaktar vårdnadshavare för att säkerställa att ärendet kan avslutas Ansvarar för att meddela avslut till rektor inom två veckor alternativt meddela att ärendet inte har kunnat avslutas Ansvarar för att kontakta kurator för fortsatt utredning i trygghetsteamet om kränkningen inte har upphört inom två veckor Kurator lyfter ärendet i trygghetsteamet och informerar elevhälsoteamet om kränkningen inte har upphört inom två veckor och fortsatt utredning behövs. Blanketten för kränkningsärenden finns på intranätet: /AnmälanKränkandeBehandling%20v.1.2.pdf Rutiner vid nätkränkningar Se samma rutiner som ovan. En nätkränkning som påverkar arbetet i skolan ska utredas som vilken kränkning som helst även om kränkningen har skett utanför skoltid. Sekretess, handläggning och dokumentation (utlämnande av dokument) Anmälningar om kränkande behandling och diskriminering innehåller ofta uppgifter om elevers personliga förhållanden och omfattas därmed av sekretess. Handlingar som tillhör ärendet ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga får tillgång till dem. Ärendet ska diarieföras och handlingar ska efter menprövning lämnas ut om någon begär det. Vårdnadshavare får ta del av den dokumentation som upprättats kring det egna barnet. Det är trots sekretessen tillåtet att skicka handlingar i ärenden via kommunens mail till diariet. Ärendet i sin helhet ska förvaras i den utsatte elevens elevhälsoakt. Referenser Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skollagen 2010:800 Diskrimineringslagen 2008:567

12 12 (14) DEL 4 STÖD OCH INFORMATION För ytterligare stöd Barn, elever och vårdnadshavare ska få information om hur man anmäler kränkningar och diskriminering som sker i och i samband med verksamheten. Denna sida kan delas ut till elever och föräldrar. Så här informeras elever och vårdnadshavare När ett barn misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller misstänks ha utsatt någon annan för kränkande behandling kontaktas alltid vårdnadshavare. Skolpersonal ringer eller tar personlig kontakt, helst samma dag som skolan fått kännedom om kränkningen. I samtal med vårdnadshavare lämnas information utifrån händelsen kring det egna barnet. Åtgärder kring enskilda barn diskuteras som regel bara med barnets vårdnadshavare. Presentation av trygghetsteamet eller liknande I trygghetsteamet ingår personal från alla arbetslag på enheten. Trygghetsteamet på skolan kan nås via skolans kurator, Jenny Liljeberg på tel eller E-post: jenny.liljeberg@norrkoping.se Barn- och Elevombudet i Norrköpings kommun Om du som elev, ditt barn eller någon annan har utsatts för kränkande behandling ska du kontakta den som är ansvarig för verksamheten, till exempel rektor/chef. Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till BeoN, Barn- och elevombudet i Norrköpings kommun: Stephan Andersson Telefon: E-post: stephan.andersson@norrkoping.se Vad kan man göra hemma? Det är av stor betydelse är att hemmet och verksamheten har en öppen dialog och känner stöd och förtroende för varandra. Vårdnadshavare bör prata med barnet/eleven hemma, vara lyhörd och uppmärksam på eventuella signaler. Vid minsta misstanke om att något inte är som det ska vara bör personal i verksamheten skyndsamt kontaktas.

13 13 (14) Bilaga 1 Lagstiftning Skollagen 2010:800 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 Kap I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet

14 14 (14) eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958). Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Den 1 januari 2017 ändrades också förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling. Förordningens rubrik har ändrats till förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Barns och elevers deltagande i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering regleras från och med den 1 januari 2017 i diskrimineringslagen. Andra lagar, konventioner och förordningar Denna plan bygger även på andra lagar, konventioner och förordningar t.ex. Barnkonventionen, Arbetsmiljölagen, Europakonventionen artikel 14, Regeringsformen 1 kap 2, Brottsbalken, Socialtjänstlagen 14 kap 1.