Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Tisdagen den 18 september 2018, klockan :30, ca Ösel, Rådhuset Visborg

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2018/37 Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tisdagen den 18 september 2018, klockan :30, ca Ösel, Rådhuset Visborg TEMA: Grundskolan, fördjupad analys Föredragningslista Förslag på justerare: Stefan Nypelius Ärende 1 Förskolelokaler i Visby BUN 2018/412 2 Förslag till yttrande över remiss från tekniska nämnden, Regionalt trafikförsörjningsprogram BUN 2018/476 NOT. Bilagan reviderad i enlighet med arbetsutskottets förslag till beslut 3 Information. Riktad tillsyn Högbyskolan BUN 2018/510 Ärendet föredras av chefen för grundskolan och rektor för Högbyskolan 4 Rapport. Tillsyn av enskild huvudman; förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 2017/19 BUN 2017/800 5 Information. Resultatsammanställning 2017/2018. Skolinspektionens enkät, skolenkäten våren 2018 BUN 2018/500 Föredras av chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Elisabeth Jonsson Höök 6 Rapport. Uppföljning av verksamhetsplan 2018; kunskapslyft för barn, unga och vuxna BUN 2017/605 Föredras av chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Elisabeth Jonsson Höök 7 Rapport. Avvikelser i barn- och elevvolymer samt begäran om ramförstärkning BUN 2018/301 Föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 8 Rapport. Kostnadsjämförelser alla skolformer, inklusive fritidshem BUN 2018/601 Föredras av ekonomichef Jimmy Söderström NOT. Underlaget har uppdaterats inför nämndens sammanträde m a p det underlag om fritidshem som delades ut till arbetsutskottets ledamöter 9 Begäran om kompensation för underskott Montessori friskola Gotland BUN 2018/530 Kommentar Bilaga Bilaga (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) Bilaga (Bilaga) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 1 of 306 Webbplats

2 Barn- och utbildningsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse BUN 2018/37 Ärende 10 Delårsrapport 2018:2 BUN 2018/5 Ärendet föredras av förvaltningschef Anders Jolby och ekonomichef, Jimmy Söderström NOT. Den ekonomiska redovisningen skickas separat fredagen den 14 sept. ANM. Paragrafen ska omedelbart justeras 11 Handlingsplan för digitalisering, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen BUN 2016/360 Föredras av chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Elisabeth Jonsson Höök 12 Information. Projekt Hållbara Gotland: Höjd utbildningsnivå och förstärkt kompetensförsörjning för Gotlands framtid - en modell för förändring BUN 2017/194 Föredras av projektledaren Erik Bäckström 13 Rapport. Utvärdering av studie- och yrkesvägledarnas organisation BUN 2018/ Beslut om att utse skolchef enligt skollagen, 2 kap. 8 a BUN 2018/ Information. Skolpliktsärenden BUN 2017/89 Föredras 16 Rapport. Redovisning av skolvalet till förskoleklass och skolår 7, ht 2018 BUN 2018/ Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning. TEMA - Grundskolan BUN 2018/104 Föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming och rektorn för Solklintskolan i Slite, Gun Thomsson 18 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för år Beslut om redovisning av analysrapport HÖST BUN 2017/ Anmälningsärenden BUN 2018/43 ANM. Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet 20 Information om vissa inkomna handlingar BUN 2018/14 ANM. Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet Kommentar Bilaga (Bilaga) (Muntligt ärende) (Bilaga) (Bilaga) (---) Bilaga Bilaga Bilaga (---) (---) 21 Förvaltningschefens information BUN 2018/15 22 Ev. Övriga ärenden Brittis Benzler Ordförande Page 2 of (2)

3 Page 3 of 306

4 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Rolf Andersson Försörjningschef Tjänsteskrivelse BUN 2018/412 6 september 2018 Barn- och utbildningsnämnden Information. Förslag från Ladingen AB om att göra förskola i kvarteret Infanteristen 1, Visby Förslag till beslut Informationen tas emot Sammanfattning Med anledning av behov av fler förskoleplatser i södra Visby har nämnden i strategisk plan och budget planerat nybyggnation av två förskolor på Wisborg/Vibbleområdet. Som ett alternativ till nybyggnation har Ladingen AB föreslagit att genom att anpassa Infanteristen 1 skapa en förskola med fem avdelningar i befintlig byggnad. (den före detta militärrestaurangen på Wisborgsområdet) Lokalerna har besökts av såväl nämndens arbetsutskott som förvaltningen och resultatet av iakttagelserna har överlämnats till teknikförvaltningen, för fortsatt beredning. Bakgrund I prognosen för Visbys tillväxt beräknas ett behov av sammanlagt 12 nya förskoleplatser i Visby med omnejd. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har även ett uppdrag att verka för större och mer ekonomiskt och pedagogiskt bärkraftiga förskoleenheter. Förvaltningens ambition är därför att alla nya förskolor bör ha minst tre avdelningar. Befintliga förskolor bör ha minst två avdelningar under förutsättning att de ligger i anslutning till en grundskola. Våren 2018 invigdes Törnekvior förskola med fem avdelningar på central plats. I strategisk plan och budget föreslås ytterligare två nybyggnationer av liknande förskolor som Törnekvior. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 4 of 306 Webbplats

5 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/412 Västerhejde/Vibble/Visborg förskola, enligt strategisk plan och budget Steg 1: Nybyggnation enligt strukturplanen (norra änden av fältet, på den så kallade Pippitomten ). Fem avdelningar och en kapacitet för ca 100 barn. Investering, steg 1 ca 40 mnkr (2022), Driftskostnad, steg 1 ca 3,2 mnkr (2023-) Steg 2: Nybyggnation i anslutning till den tänkta VVV-skolan men i övrigt med samma förutsättningar, d.v.s. 5 avdelningar med kapacitet för ca 100 barn. Investering, steg 2 ca 40 mnkr (2025) Driftskostnad, steg 2 ca 3,2 mnkr/år (2026-) Förslag från Ladingen AB på ombyggnad av Infanteristen 1. Ladingen AB har föreslagit att en ombyggnad av Infanteristen 1 skulle kunna skapa en förskola på fem avdelningar. Barn- och Utbildningsnämndens arbetsutskott besökte dessa lokaler den 22 maj. Därefter har lokalerna besökts av förskolecheferna den 31 maj. Vid besöken presenterade Ladingen sitt förslag på inom- och utomhusmiljö för den tänkta förskolan. Man berättade också om liknande projekt som genomförts i Eskilstuna. Besöken avslutades med rundvandring i lokalerna och utomhusytorna. Bedömningen är att det finns goda möjligheter att skapa en förskola i lokalerna. Ett antal synpunkter framfördes som t ex att tillgängligheten till utomhusytan/skolgården inte är tillfredsställande då det saknas direkt förbindelse och möjlighet till tillsyn över gården från lokalerna. Teknikförvaltningen har informerats om de synpunkter och förslag som lagts fram efter dessa studiebesök och genomgång av Ladingens förslag. När förskolorna beställs av Teknikförvaltningen enligt strategisk plan och budget kommer detta alternativ att tas i beaktande vid sidan om andra tänkbara lösningar. Ladingen AB är informerad om Region Gotlands processer och är medvetna om att en eventuell förfrågan kan komma tidigast Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 5 of (2)

6 Page 6 of 306

7 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Rolf Andersson Försörjningschef Tjänsteskrivelse BUN 2018/ september 2018 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över remiss från tekniska nämnden - "Regionalt trafikförsörjningsprogram" TN 2018/886 Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteskrivelse inges som nämndens eget yttrande över denna remiss. Sammanfattning Region Gotland ansvarar för kollektivtrafiken på Gotland. Enligt lagen om kollektivtrafik ska det i varje län finnas ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Tekniska nämnden, som ansvarig nämnd, har därför utarbetat ett förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram för åren Förslaget har bland annat remitterats de båda utbildningsnämnderna. Remisstid till den 25 september. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har utarbetat nedanstående förslag till yttrande. Förslag till yttrande Förvaltningen, som i sak ställer sig positiva till förslaget, överlämnar nedanstående kompletterande synpunkter utifrån vikten av att prioritera våra barns och ungdomars möjligheter att ta sig till och från förskolor och skolor. Punkt 3.4 med tabell på sidan 9 som anger viktiga verksamheter. o Förskolorna saknas. Förskolorna är den offentliga service som genererar mest trafik. (Vårdnadshavare besöker ofta förskolorna två gånger per dag under hela året medan exempelvis en vårdcentral eller ett bibliotek genererar enstaka besök.) o Det framgår inte att Östergarnslandet innefattar Kräklingbo skola och att Storsudret innefattar Burgsvik med Öja skola. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 7 of 306 Webbplats

8 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/476 Punkt 4.4. Rubriken bör ändras till Särskild kollektivtrafik (skolskjutsar, färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor) o Ny punkt Skolskjuts Skolskjuts ska erbjudas i de fallen skolbarn/elev, från förskoleklass till årskurs 9, uppfyller kriterierna för rätt till skolskjuts. Dessa kriterier omfattar bland annat avståndet mellan skola och hem och/eller mellan busshållplats och hem. I möjligaste mån ska den allmänna kollektivtrafiken nyttjas så det är av största vikt att hållplatser och tidtabell anpassas till skolornas placering och tider. Noteras bör att förskolebarn med vårdnadshavare samt gymnasieelever och vuxenstuderande inte har rätt till skolskjuts, utan är beroende av allmänna kollektivtrafiken. Följande punkter/områden bör kompletteras/tydliggöras o Möjlighet att kombinera olika transportmöjligheter såsom att ta med cyklar på bussarna. o Möjlighet att säkert parkera cyklar på hållplatser samt laddningsmöjligheter för el-cyklar. o Säkra och belysta vägar till och från busshållplatserna inklusive utbyggnad av vägrenar och cykelbanor. o Förtydligande av möjligheterna att integrera skolskjutsarna med den allmänna kollektivtrafiken. Övrigt o Punkt 4.7. Punktlistan på sidan 16: o Andra punkten. Ändra till Barn och ungdomar 7 till 19 år o Punkt Punktlistan på sidan 20: o Ny punkt: Grundskoleelever som anvisats allmän kollektivtrafik samt grundskoleelever som genom fria skolvalet valt annan skola än anvisad. o Ny punkt: Barn med vårdnadshavare till och från förskolan. o Punkt 6.2.1, förklaring till begreppet RUP Bedömning Förvaltningen ställer sig i sak positiv till förslaget men kan se vissa behov av kompletteringar förtydliganden, vika framgår avförslaget till yttrande. Beslutsunderlag Förslag till trafikförsörjningsprogram får åren , remissversion Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 8 of (2)

9 Teknikförvaltningen Ärende TN 2018/886 8 juni 2018 Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Enligt lagen om kollektivtrafik ska det i varje län finnas ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Härmed inbjuds myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer att yttra sig över och lämna synpunkter så att regionalt trafikförsörjningsprogram för Gotlands län kan beslutas. Remisstiden pågår till och med den 25 september Remissvar märkt med ärendenumret TN 2018/886 sänds digitalt till registrator-tn@gotland.se Upplysningar under remisstiden lämnas av Michael Schwertner tel 0498/ michael.schwertner@gotland.se Anita Carlsson tel 0498/ anita.carlsson@gotland.se Med vänlig hälsning Anita Carlsson Chef kollektivtrafikenheten Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-tn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 9 of 306

10 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gotland Remissversion, Page 10 of 306

11 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar Utgångsläge Syfte Målsättningar Begrepp Samråd Geografi, befolkning och näringsliv Geografiska förhållanden Befolkning och dess utveckling Näringsliv Service och utbildning Kollektivtrafiken på Gotland idag Bakgrund Utbud i landsbygdstrafiken Linjelagd trafik Närtrafik Utbud i stadstrafiken Färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor Färdtjänst Färdtjänst i annan kommun Riksfärdtjänst Sjukresor Nåbarhet Övrig trafik Upphandlad trafik Kommersiell linjetrafik Resenärsantal och resenärsgrupper Marknadsandel och kundnöjdhet Biljettsystemet och taxan Behovsanalys Utbud baserat på resenärernas behov Pendlare Service- och utbildningsresenärer Fritidsresenärer Hela resan-perspektivet och multimodalitet Page 11 of 306

12 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Infrastruktur Biljettsystemet och taxan Information Beteendepåverkan Strategiska inriktningar Nationella mål Nationella transportpolitiska mål Miljö- och klimatmål Branschgemensamma mål Regionala mål Vision Gotland Region Gotlands styrmodell Energi 2020 energiplan för Region Gotland Strategi Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Mål och åtgärder för Gotlands kollektivtrafik Målbild Större attraktivitet Förbättrad tillgänglighet Ökad nåbarhet Reducerad miljöpåverkan Förbättrad resurseffektivitet...30 Bilagor Page 12 of 306

13 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Bakgrund och förutsättningar 1.1 Utgångsläge Region Gotland ansvarar för kollektivtrafiken på Gotland. Region Gotland innehar landstings- och de kommunala uppdragen, ansvarar för den regionala utvecklingen samt är regional kollektivtrafikmyndighet. Det är endast en kommun inom Region Gotland, avgränsningen är tydlig med havet runt ön. All kollektivtrafik såsom den allmänna kollektivtrafiken, den särskilda kollektivtrafiken med skolskjuts, färdtjänst och sjukresor planeras och styrs av Region Gotland. Myndighetsutövningen vid beviljande av färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts innehas också av Region Gotland. Teknikförvaltningen är regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarig för den allmänna kollektivtrafiken. Teknikförvaltningen ansvarar också för färdtjänst, sjukresor och riksfärdtjänst. Skolskjutsansvaret finns hos Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är ansvarig för sjukresa vid utomlänsvård. Tekniska nämnden är beslutfattande politisknämnd förutom när det gäller skolskjuts som beslutas av utbildnings- och arbetslivsnämnden. 1.2 Syfte Enligt lagen om kollektivtrafik ska varje kollektivtrafikmyndighet upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram, vilket ska revideras regelbundet. Detta trafikförsörjningsprogram är Gotlands andra och ersätter programmet som gäller sedan Mycket har förändrats sedan dess, varför en revidering av det första programmet inte ansågs som tillräcklig. Programmet bygger på de nationella och regionala målen för trafiksystemets utveckling, reducerad miljöpåverkan och samhällsutveckling. Här beskrivs hur kollektivtrafiken ska bidra till en hållbar utveckling av Gotlands framtid. 1.3 Målsättningar Regionalt trafikförsörjningsprogram för Region Gotland innehåller politiska mål för planeringen av kollektivtrafiken på Gotland och lägger grunden för kollektivtrafikens utveckling de kommande åren. Trafikförsörjningsprogrammet beslutas av tekniska nämnden. Mål och åtgärder som programmet föreslår är bland annat att planera för regelbundna avgångstider, bra anslutningar, snabba förbindelser, förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta resenärer, få ökad nåbarhet till viktiga resmål, få fordon som drivs med förnybara drivmedel samt samordna för resurseffektivitet mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. 1.4 Begrepp Allmän trafikplikt Allmän kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik Kollektivtrafikbarometern Kommersiell trafik Tillgänglighet 4 Page 13 of 306

14 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Regionalt trafikförsörjningsprogram Regional kollektivtrafikmyndighet Stomlinje Kompletteringslinje Närtrafik Anropsstyrd trafik Bytespunkter Färdtjänst 5 Page 14 of 306

15 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Samråd Förstudie av Trivector från workshop med politiker och tjänstemän ( , ) 9 medborgarmöten med gruppdiskussioner om framtidens kollektivtrafik i april 2018 Trafikförsörjningsprogrammet på remiss under sommaren 2018 (färdigställas efter remissvaren har inkommit) 6 Page 15 of 306

16 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Geografi, befolkning och näringsliv 3.1 Geografiska förhållanden Gotlands län ligger mitt i Östersjön, det minsta avståndet till fastlandet är omkring 8 mil. Hela länet, som består av ön Gotland och ett antal mindre öar, har en yta av 3140 km 2 (0,8 % av Sveriges yta). Utsträckningen i nord-sydlig riktning är omkring 176 km, den största utsträckningen från väst till öst är 52 km. Den nordöstligaste delen av länet utgörs av den 114 km 2 stora ön Fårö. Förbindelsen med Gotland upprätthålles av Trafikverket genom bilfärjan Fårösund Broa, kallad Fårösundsleden, som är ca 1300 m lång och är en del av vägen 699. Läget skapar unika förhållanden jämfört med de andra länen på fastlandet. Trafikområdet är av naturliga skäl begränsat. Endast de personer som tillfälligt eller året om bor på ön utgör underlaget för trafiken, eftersom det inte finns några transitresenärer. På somrarna besöker många turister Gotland vilket leder till förändrade resmönster. Många besöksmål ligger utanför tätorterna så att de sällan kan nås med kollektivtrafik. Det sista persontåget gick i september 1960, sedan dess är Gotland det enda länet i Sverige utan järnvägstrafik. 1 Trafiknätet utanför tätorterna består av 1487 km allmänna vägar, varav 417 km är länsvägarna nr och (uppgifter från Trafikverket). Samtliga tätorter och många mindre samhällen ligger vid länsvägarna. Till infrastrukturen för persontrafik hör också hamnterminalen i Visby, belägen söder om Visby innerstad, och Visby flygplats, som ligger omkring 4 km norr om staden. 3.2 Befolkning och dess utveckling I slutet av år 2016 bodde personer på Gotland, varav 42 % var bosatta i den största tätorten Visby, belägen på västkusten. Det innebär att 58 % av hela befolkningen bor på landsbygden. Som tabellen nedan visar är befolkningstätheten låg (Sverige: 24,5 invånare/km 2 ). Utanför de 18 tätorterna är den med bara 7,0 invånare/km 2 betydligt lägre. Invånare ( ) Yta [km 2 ] Befolkningstäthet [invånare/km 2 ] Gotland ,0 18,5 därav i Visby (inkl. Norra Visby) ,1 Vibble ,6 Hemse ,1 Klintehamn ,9 Slite (inkl. Slite norra) ,2 Romakloster ,3 Övriga tätorter ,4 Samtliga 18 tätorter ,6 811,3 Utanför tätorter ,4 7,0 Källa: Invånarantal och yta av tätorterna är tagna från Statistiska Centralbyråns tätortsstatistik, invånare och yta av hela Gotland hämtades ur Gotland i siffror Gotlands befolkning växer sedan 2013, år 2017 bodde 1434 eller 2,5 % fler personer på Gotland än Eftersom det finns ett så kallad negativt födelsenetto (fler dödsfall än födelser) beror tillväxten på ett positivt inflyttningsnetto, det flyttar alltså fler personer till Gotland än härifrån. Angående 1 Det har återuppbyggds en delsträcka av före detta Slite-Roma Järnväg (nedlagd 1953) som museijärnväg. Föreningen Gotlandståget trafikerar sträckan Hesselby (Dalhem) Roma under sommarsäsongen. Eftersom det handlar sig om turisttrafik, tillämpas inte lagen om kollektivtrafik och trafiken kommer följaktligen inte att behandlas i detta trafikförsörjningsprogram. 7 Page 16 of 306

17 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion åldersfördelningen avviker Gotland ganska tydligt från de siffror som gäller hela riket (Källa: SCB, siffror för år 2016): Gotland Riket 0-17 år 18,3 % 20,8 % år 57,1 % 59,4 % 65 år och äldre 24,7 % 19,8 % Genomsnittsålder 44,1 år 40,7 år Gotland har såväl lägst andel ungdomar och högst andel pensionärer i Sverige. Befolkningsprognosen till 2027 visar, att andelen ungdomar ökar till 19,1 %, men det förväntas också att det ska finnas fler pensionärer, så att deras andel stiger till 27,7 %. En särskilt stor ökning prognosticeras i åldersklassen 80 år och äldre. Det bodde 3581 personer i denna åldersklass på Gotland år 2017, men siffran ska öka med 1915 personer till Deras andel kommer alltså att stiga från 6,1 % till 9,0 %. 3.3 Näringsliv Region Gotland är den största arbetsgivaren på ön: ca 6500 personer eller omkring 12 % av befolkningen är anställda av Region Gotland. Därefter följer AB Svenska Spel med 425 och Försäkringskassan med 375 medarbetare. Bådas kontor är belägna på Norrområdet i Visby. Största arbetsgivaren i den industriella sektorn är Cementa AB i Slite med 240 anställda. De allra flesta företagen är dock mycket små och finns framförallt inom jordbruk, handel och byggindustrin. Handeln är till stor del koncentrerad i Visby, där det finns tre viktiga handelsområden: innerstaden (inkl. Östercentrum) såväl som Skarphäll och Stenhuggaren i utkanten av staden. Dagligvarubutiker finns därutöver i Hemse, Klintehamn, Slite, Roma, Fårösund, Lärbro, Burgsvik, Stånga, Havdhem, Katthammarsvik, Ljugarn, Fole, Stenkyrka, Rone och När (Källa: Gotland i siffror 2017, s. 65). Koncentrationen av de större arbetsgivarna på få områden leder till en omfattande arbetspendling. På grund av den stora befolkningsandelen på landsbygden är det många som kör bil till arbetet. Så är det föga överraskande att bilinnehavet på Gotland uppgår till 611 personbilar per 1000 invånare, vilket är det högsta i Sverige. Jämför man siffran med riksgenomsnittet utan storstadsregionerna, 2 som är 528 personbilar per 1000 invånare, blir skillnaden tydlig (genomsnittet för hela riket är 479, alla siffror för år 2017). 3.4 Service och utbildning En serviceverksamhet som har stor betydelse för hela regionen är Visby Lasarett vilket fungerar som akutsjukhus för hela Gotland. Centrala utbildningsverksamheter är Wisbygymnasiet med ca 1500 elever och Uppsala Universitet Campus Gotland, där år 2017 omkring 900 helårsstudenter studerade. Alla dessa tre verksamheter är lokaliserade i Visby. Wisbygymnasiet har dessutom lantbruksutbildning på Lövsta i Roma. Följande verksamheter inom vård och omsorg, utbildning, kultur och fritid är viktiga även sett ur ett kollektivtrafikperspektiv: 2 Riket utan Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Uppsala län. 8 Page 17 of 306

18 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Vård och omsorg Utbildning Kultur och fritid Vårdcentral (V) Trygghetspunkt (T) Särskilt boende Skola F-6 Skola 7-9 Vuxenutbildning Bibliotek Teater Ungdomsgård Ishall Simhall Idrottshall Visby V X X X X X X X X X X Hemse V X X X X X X X X X Klintehamn V X X X X X X Slite V X X X X X X X X Roma T X X X X X Fårösund T X X X X X X X X Lärbro X Havdhem X X Storsudret T X X X Östergarnslandet T X X X Därutöver finns det särskilda boenden i Bro och När, grundskolor F-6 i Väskinde, Stenkyrka, Fole, Dalhem, Vänge, Sanda, Garda och Stånga och en idrottshall i Garda. 9 Page 18 of 306

19 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Kollektivtrafiken på Gotland idag 4.1 Bakgrund Region Gotland ansvarar såväl för landstings- som för de kommunala uppgifterna. Det innebär att Regionen har ansvaret för all samhällsfinansierad kollektivtrafik vilket är en viktig förutsättning för ett samordnat utbud. Det finns båda allmän och särskild kollektivtrafik. Den allmänna kollektivtrafiken regleras i lagen om kollektivtrafik; begreppet allmän innebär att alla får åka med. På Gotland består den av landsbygdstrafik, båda linjelagd och anropsstyrd trafik, och stadstrafiken i Visby. Den särskilda kollektivtrafiken, där det krävs tillstånd för att åka med, består av färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Det pågår en samordning av skolskjutsar och allmän kollektivtrafik. Skolskjutsbussarna är öppna för allmänheten som får åka med i mån av plats. För att utnyttja fordonen bättre kan enligt transportörsavtalet, som gäller från 1 juli 2018, taxibilar och minibussar användas inte bara i Närtrafiken, men även i alla former av särskild kollektivtrafik. 4.2 Utbud i landsbygdstrafiken Linjelagd trafik Aktuellt finns det 14 linjer i den allmänna linjelagda landsbygdstrafiken. I tidtabellperioden är linjesträckningar och utbudet som tabellen visar. Utbudet anges i antal turer för varje riktning, uppdelat i vardags- och helgturer. L. Turernas dragning (anges bara för riktning A) km Vintertidtabell Sommartidtabell Riktning A Riktning B Riktning A Riktning B M-F L-S M-F L-S M-F L-S M-F L-S 10 Burgsvik Hemse Klintehamn Visby Hemse Klintehamn Visby Klintehamn Visby 11 Vamlingbo Burgsvik Hemse Roma Visby Burgsvik Hemse Roma Visby Hemse Roma Visby 12 Burgsvik Hemse Visby via Hejde Hemse Visby via Hejde 13 Hemse Garde Ljugarn Roma Garde Ljugarn Roma Ljugarn Roma Roma Visby 2 S - 2 S Fåro Skär Fårösund Lärbro (Slite ) Visby Fårösund Lärbro Slite Visby Fårösund Lärbro Visby Lärbro Slite Bäl Visby Slite Bäl Visby Åminne Bäl 1 S - 1 S Väskinde Visby 2 S - 2 S Havdhem Klintehamn Sandviken Katthammarsvik Dalhem Visby Katthammarsvik Hörsne Dalhem Visby Katthammarsvik Dalhem Visby 51 Klintehamn Visby via Sanda Slite Lärbro Kappelshamn (Väskinde ) Visby Lärbro Kappelshamn (Väskinde ) Visby Kappelshamn (Väskinde ) Visby Lummelundagrottan Väskinde Visby Väskinde Visby F * F L L 1 2 L L L 1 4 L Page 19 of 306

20 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Väskinde Visby 2 S - 2 S * fredagar körs en tur Visby Burgsvik istället för Visby Hemse F tilläggstur på fredagskvällar L varar en tur via Ljugarn S endast skoldagar På skoldagar trafikeras alla 14 linjerna med sammanlagt 147 turer om dagen, medan det på helgdagar finns bara 42 turer på fem linjer. Skillnaden mellan enskilda turer på samma linje kan vara ganska betydande. Framförallt gäller det linje 61, där nästan varje tur har sin egen dragning. Förbindelserna Visby Burgsvik och Visby Väskinde är fördelade på tre linjer var. Det gör utbudet svårbegripligt, inte minst för besökare. Under sommartidtabellen, vilkens period motsvarar skolornas sommarlov, förlängs några turer av linje 11 söderut via Hamra till Vamlingbo på Sudret, som är utan linjelagd trafik i vintertidtabellperioden. Detsamma gäller Fårö, dit några turer på linje 20 förlängs under sommaren. Därutöver går linje 13 från/till Hemse (istället från/till Garde) och linje 41 som går från Katthammarsvik vidare till Sandviken. Linjerna 10, 11 och 20 fungerar som stomlinjer och de står för 70 % av resandet i landsbygdstrafiken. Linjerna 22, 41 och 61, som 2017 tillsammans hade en resandeandel av 16 %, är kompletteringslinjer och betjänar ett antal glesare befolkade områden som inte är anslutna till en stomlinje. De övriga åtta linjerna kan skiljas i pendlings- och skollinjer (12 och 51) såväl som rena skollinjer (13, 14, 24, 27, 32 och 62). Linjerna 14, 24, 27 och 62 trafikeras inte under sommarlovet, medan linjerna 13 och 32 har en viss betydelse för turisttrafiken Närtrafik Närtrafik är varumärket för den anropsstyrda trafiken på Gotland och utgör basutbudet där ingen linjelagd trafik finns. Region Gotland har tecknat avtal med Samres som tar emot beställningar och planerar turerna. Beställningen måste göras senast kl. 16 dagen innan planerad resa. Hela landsbygden är indelad i 18 områden, resenärerna blir hämtade vid sin bostad och får åka till närmaste tätort (från några områden nås två tätorter) på två eller tre vardagar i veckan. Uppehållet i tätorten varar två till tre timmar, därefter går turen tillbaka. För Närtrafiken finns följande hållplatser i tätorterna: - Fårösund: ICA Bungehallen, Kronhagsvägen och Stuxgården - Slite: Vårdcentralen, ICA, Pressbyrån - Visby: Lasarettet, Korpen (vårdcentral), Coop öster, Willys - Klintehamn: Konsum, ICA Donnersgatan, Vårdcentralen - Hemse: Torget/Konsum, Vårdcentralen Som hållplatserna visar ska Närtrafiken tillgodose basbehovet av serviceresor, alltså köp av livsmedel och läkarbesök. 4.3 Utbud i stadstrafiken Stadstrafik finns i Visby och består av sex linjer, tabellen visar utbudet i tidtabellperioden : L. Turernas dragning (anges bara för riktning A) km Vintertidtabell Sommartidtabell Riktning A Riktning B Riktning A Riktning B M-F L-S M-F L-S M-F L-S M-F L-S 1 Gråbo Östercentrum Lasarettet Gråbo Region Gotland Österct. - Lasarettet 18* * Östercentrum Terra Nova Page 20 of 306

21 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Visby busstation Farmek (Österby) Visby busstation Hyvelgatan (Skarphäll) Visby busstation Flundreviken (Snäck) Lasarettet Gråbo Terra Nova Lasarettet 1 5+L 1 4+L 12 5+L 10 5+L 6 Visby busstation Visby hamnterminal o. tillbaka * första turen går endast Pilhagsvägen Östercentrum L tilläggstur på lördagskvällar Linje 1 är den viktigaste stadslinjen och stod för ca 74 % av resandet år 2017, följt av linje 2 med ca 16 %. Sistnämnda linjen förbinder bostadsområdet Terra Nova och handelsområdet Stenhuggaren med busstationen. Linje 5 är en ringlinje och ersätter linjerna 1 och 2 på vardagskvällar och helger, i sommartidtabellen även mellan kl. 10 och 15 på vardagar. Sträckan trafikeras i båda riktningarna, beroende på riktningen är de betecknade som 5A eller 5B. Linje 3 är avsedd för arbetspendling till industri- och handelsområdena Skarphäll och Österby, medan linje 4 förbinder stadsdelen Snäck med stadscentrum. På sommaren tar sig många badgäster med linje 4 till och från badet vid Gustavsvik. Linje 6 utgör förbindelsen mellan busstationen och hamnterminalen för anslutning till och från färjorna. 4.4 Färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor Region Gotland är den myndighet som beviljar färdtjänst- och riksfärdtjänsttillstånd. Taxor och bestämmelser för färdtjänst och sjukresor beslutas av Regionfullmäktige. Taxeuppgifterna i detta avsnitt är tagna från taxan som gäller i april Färdtjänst Antal personer med beviljade färdtjänsttillstånd 2017 var Under 2016 genomfördes och under 2017 genomfördes färdtjänstresor. Taxan för färdtjänst baseras på kilometeravstånd för resan samt att den differentieras mellan dag- och nattaxa. Nattaxan gäller mellan kl. 22 och kl. 05. Egenavgiften betalas direkt till chauffören i bilen eller så faktureras resenären i efterhand. Det minsta beloppet (0-4 km) är 44 kronor dagtid eller 55 kronor nattid, det maximala beloppet (över 55 km) är 104 kr dagtid eller 114 kronor nattid. Sedan 1 april 2018 finns en möjlighet för färdtjänstberättigade att köpa Länskort Plus, Förortskort Plus eller Visbykort Plus. Färdtjänstresenärer som väljer att köpa Länskort Plus åker för en fast månadskostnad i färdtjänsten men åker dessutom på kortet i busstrafiken över hela ön i landsbygdstrafik och i stadstrafiken Visby. För Länskort Plus och Förortskort Plus uttages samma avgift som för ett Länskort/Förortskort vuxen i busstrafiken, så för närvarande är kostnaden för Länskort Plus 750 kronor och Förortskort Plus 495 kronor för kalendermånad. Barn och ungdomar upp till 20 år som är folkbokförda på Gotland reser gratis i kollektivtrafiken på landsbygden med Bussiga kortet. Barn och ungdomar upp till 20 år reser således gratis i färdtjänst på landsbygden. För barn och ungdomar upp till 20 år som är folkbokförda på Gotland och är beviljade färdtjänst erbjuds Visbykort Plus för färdtjänstresor inom Visby samt för bussresor i stadstrafiken Visby. Kostnaden för Visbykort Plus är densamma som kostnaden för ett Visbykort vuxen, för närvarande 370 kronor för en kalendermånad Färdtjänst i annan kommun Region Gotland erbjuder färdtjänstberättigade att resa färdtjänst i annan kommun. Resan får vara maximalt nio mil. En egenavgift av 90 kronor uttas för varje påbörjad tremilsintervall. Önskar resenären resa längre än nio mil, får resenärer stå för hela kostnaden själv över niomilsgränsen. 12 Page 21 of 306

22 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Riksfärdtjänst Under 2017 beviljades 7 beslut om riksfärdtjänstresa. Avgiften är reglerad i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst Sjukresor Region Gotland erbjuder sjukresa i taxi, serviceresa, för personer som bedöms ha särskilda medicinska skäl för resor till och från vårdinrättningar. Sjukresa med egen bil erbjuds till personer som reser fler än åtta gånger under en fyra veckors period till vårdinrättning. Alla som är i behov av sjukresa erbjuds gratis resa i busstrafiken. Antal sjukresor i taxi var år Egenavgift för serviceresa i taxi baseras på kilometeravstånd. Högkostnadsskydd finns på 1900 kronor för resor under en 12 månaders period. Samtliga bussar i landsbygdstrafiken på Gotland samt i stadstrafiken Visby är tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser är inte tillgänglighetsanpassade. 4.5 Nåbarhet Restider från olika orter till Visby busstation Ort Avstånd med bil (snabbaste rutten) *) Vanligaste (och snabbaste) restid med buss Restid med bil *) Restidskvot **) Vibble 4,9 km 0:18 h 0:08 h 2,25 Hemse 51,6 km 1:00 h (0:50 h) 0:49 h 1,22 (1,02) Klintehamn 33,7 km 0:45 h 0:33 h 1,36 Slite 36,7 km 0:45 h 0:35 h 1,29 Romakloster 17,9 km 0:20 h 0:19 h 1,05 Fårösund 56,3 km 1:20 h (0:55 h) 0:53 h 1,51 (1,04) Tofta 20,1 km 0:34 h 0:22 h 1,55 Burgsvik 77,5 km 1:30 h 1:11 h 1,27 Katthammarsvik 48,5 km 1:05 h 0:47 h 1,38 Dalhem 19,4 km 0:30 h 0:21 h 1,43 Stenkyrka 23,8 km 0:30 h 0:23 h 1,30 Väskinde 12,2 km 0:20 h 0:15 h 1,33 *) Källa: Google Maps (tider i normal trafik) **) Restid buss : Restid bil Medelvärdet för restidskvoten av de ovanstående relationerna är 1,36 bussarnas restid är alltså i genomsnitt 36 % längre än den kortaste restiden med bil. 4.6 Övrig trafik Upphandlad trafik Den viktigaste förbindelsen med fastlandet utgör färjorna, ca 80 % av resorna till och från Gotland går vattenleds. Trafiken upphandlades av Trafikverket, den nuvarande avtalsperioden började 1 februari 2017 och gäller i tio år. Destination Gotland bedriver två färjelinjer året om (Visby Nynäshamn, Visby Oskarshamn) och en tredje linje sommartid (Visby Västervik). Det är mest två tur-retur-förbindelser om dagen mellan Visby och Nynäshamn och en förbindelse tur-retur till/från Oskarshamn, men sommartid och under storhelger finns det fler turer. Restiden är på alla rutter omkring 3 tim 15 min Kommersiell linjetrafik Gotlands flygförbindelser med fastlandet bedrivs hela året som kommersiell linjetrafik. Samtliga flyg avgår och ankommer från och till Visby flygplats. Flygbolaget Braathens Regional Airlines (BRA) har 13 Page 22 of 306

23 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion flera dagliga avgångar till Bromma, därutöver finns direktflyg några gånger i veckan till Malmö och Göteborg. Med flera dagliga direktflyg till Arlanda flygplats, utförda av flygbolaget SAS, ges möjligheten att byta till den internationella flygtrafiken. Sommartid trafikerar BRA med direktflyg till ytterligare ett antal destinationer i Sverige (Umeå, Sundsvall, Östersund, Norrköping och Ängelholm) samt till Helsingfors. Den kommersiella linjetrafiken på Gotland själv är inriktad mot besökarnas behov och trafikeras därför på sommaren. År 2017 fanns följande två linjer: - Flygbussarna trafikerar sträckan Visby hamnterminal Östercentrum Visby flygplats. - Veckorna 26 till 33 trafikeras en linje mellan Kneippbyn och upp till tre olika platser nära Visby innerstad (Inre hamnen, hamnterminalen och Östercentrum). Linjen bedrivs av bolaget Perssons Buss, Visby En ny trafik kommer att inledas år 2018 där Geoshuttle AB ska transportera kryssningspassagerare mellan kryssningskajen och Visby innerstad (Almedalen). Trafiken ska i huvudsak genomföras med eldrivna fordon, men också andra fordon kan förekomma. Fordonen är anpassade för rörelsehindrade personer. Sliteexpressen (meddelandet har ännu inte inkommit) 4.7 Resenärsantal och resenärsgrupper Regelbundet resande i kollektivtrafiken görs i mindre omfattning på Gotland än i riket i övrigt. Även i Kalmar som intager näst sista platsen reser man mer än dubbelt så ofta kollektivt som på Gotland och även i de nordligaste länen är antalet kollektivtrafikresor per invånare betydligt större: Kollektivtrafikresor per invånare 2016 (endast busstrafik) Stockholm Västra Götaland Uppsala Skåne Riket Jönköping Jämtland Gävleborg Västmanland Östergötland Västerbotten Blekinge Örebro Värmland Västernorrland Södermanland Norrbotten Kronoberg Dalarna Halland Kalmar Gotland 15,7 54,6 48,4 48,1 48,0 45,5 44,2 42,1 40,1 39,4 39,0 38,1 37,1 35,1 34,6 34,4 34,1 94,8 94,4 88,9 81,4 142,2 Antalet resenärer har, efter en betydande minskning mellan 2011 och 2013, stabiliserat sig på en jämförelsevis blygsam nivå: 14 Page 23 of 306

24 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Resenärer i Gotlands kollektivtrafik (1000-tal) Påstigande (1000-tal) Trots att befolkningen ökade med 2,0 % i tidsperioden mellan 2011 och 2017, sjönk resenärsantalet med 24 %. Det är skolungdomarnas resor med Bussiga kortet som står för en hög del 3 av resandet, varpå antalet skolungdomar i gymnasieålder påverkar resandestatistiken mycket. Den stora tillbakagången i resandet beror till största andelen på att år 2012 avskaffades gratisresorna för skolungdomar i Visby stadstrafik. Samtidigt minskade antalet ungdomar i åldersklass år mellan 2011 och 2013 med 20 %, medan antalet barn/ungdomar mellan 10 och 15 år var konstant. Sedan 2014 stiger antalet ungdomar (13 år och äldre) långsamt och ska enligt prognosen fortsätta öka. År 2017 gjordes omkring resor med kollektivtrafiken, varav ca resor (78,8 %) i landsbygds- och resor (21,0 %) i stadstrafiken. De verkliga siffrorna torde dock vara något högre: På grund av byten av tekniska komponenter i biljettsystemet blev, framförallt i april, inte alla resenärer registrerade. I Närtrafiken genomfördes bara resor (0,2 %). När man jämför linjernas andel av resandet, så är det stomlinjerna som har flest resenärer. På sommaren står linje 10 för nästan en tredjedel av hela resandet, medan fördelningen är lite jämnare största delen av året (vintertidtabellen gäller i 10 månader). Linje 5 har en större andel sommartid eftersom den ersätter linje 1 och 2 en längre period om dygnet än i vintertidtabellen. Andel av resandet % 25% 20% 15% 10% Vintertidtabell Sommartidtabell 5% 0% Under vintertidtabellperioden är andelen 43 %, på sommaren 21 %. Betraktar man bara landsbygdstrafiken (Bussiga kortet gäller inte i stadstrafiken), är motsvarande siffrorna 55 % och 25 %. 15 Page 24 of 306

25 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion En hög andel av resandet kan även bero på att det finns många turer, så att en jämförelse av den genomsnittliga beläggningen per linje skulle vara intressant. Eftersom det inte räknas avstigande resenärer finns uppgifterna inte i statistiken. Istället jämförs medelvärden av påstigande per tur. Påstigande per tur (genomsnitt för år 2017) Vintertidtabell Sommartidtabell Man ser att de mest trafikerade linjerna inte alltid är de som har den högsta beläggningen. Linje 12, som är den snabbaste förbindelsen mellan Hemse och Visby, har flest resenärer per tur, även om linjen bara står för omkring 5 % av resandet (vintertidtabell). Beläggningen är lägre sommartid, eftersom det inte finns någon skolpendling och färre arbetspendlare. Kollektivtrafikresenärer skiljs vanligtvis genom taxan i olika resenärsgrupper. På Gotland är det följande grupper: - Barn till 6 år som åker gratis i sällskap av en vuxen; - Ungdomar från 7 till 19 år åker med det så kallade Bussiga kortet gratis i landsbygdstrafiken om de är folkbokförda på Gotland; - Student är en person äldre än 19 år som studerar på en högskola eller universitet och måste kunna legitimera sig; - Vuxen är en resenär mellan 20 och 64 år som inte är student; - Pensionär är en person 65 år eller äldre; - Resenär som fyllt 80 år och därmed reser gratis. Studenter och pensionärer såväl som ungdomar i stadstrafiken åker på en reducerad taxa. Med övriga sammanfattas alla som inte tillhör en av de ovan nämnda kategorierna. Det kan vara t.ex. resenärer med rollator eller med barnvagn som även får åka gratis. Resenärsgrupperna, uppdelat på stads- och landsbygdstrafik, visas i följande diagram (siffror för år 2017): 16 Page 25 of 306

26 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Sommartidtabell Vintertidtabell 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Barn Ungdom Student Vuxen Pensionär Pers. > 80 Övriga Barn Ungdom Student Vuxen Pensionär Pers. > 80 Övriga Stadstrafik Landsbygdstrafik Stadstrafik Landsbygdstrafik Det blir tydligt att den största resenärsgruppen i vintertidtabellen utgörs av ungdomar, vilket innebär att nästan 60 % av alla resenärer i landsbygdstrafiken åker gratis. På sommaren är bilden annorlunda här är omkring hälften av resenärerna vuxna, eftersom många besökare använder kollektivtrafiken. Eftersom det Bussiga kortet inte gäller i stadstrafiken, åker mycket färre ungdomar med stadsbussarna än i landsbygdstrafiken. Därutöver är det märkligt att andelen pensionärer är mycket lägre än deras relativa andel av befolkningen, vilket blir särskilt tydligt på sommaren. Till en viss del torde det bero på att ungdomar även i denna period är lite överrepresenterade, men trots det verkar det finnas anledningar varför pensionärer åker kollektivt i mindre utsträckning än man kunde förvänta sig. Betraktar man resenärsgrupperna linjevis så framträder inte bara skillnaden mellan stads- och landsbygdstrafik, men också skillnaderna mellan de enskilda linjerna, beroende på deras funktion: Medan skollinjerna 24, 27 och 62 används nästan uteslutet av ungdomar, är ca 80 % av resenärerna på linje 3 vuxna, eftersom den fungerar som arbetspendlingslinje. Sommartidtabell Vintertidtabell 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Linje Linje Barn Ungdom Student Vuxen Pensionär Pers. > 80 Barn Ungdom Student Vuxen Pensionär Pers. > 80 Även skillnaderna mellan sommar- och vintertidtabellperioden är stora. Andelen av vuxna är mycket större på sommaren, eftersom skolpendlingen bortfaller och många sommargäster åker med. 17 Page 26 of 306

27 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Marknadsandel och kundnöjdhet Kollektivtrafikens marknadsandel och kundnöjdheten beräknas utifrån enkätundersökningar som görs inom Kollektivtrafikbarometern. 4 För 2017 låg kollektivtrafikresors andel av det motoriserade resandet på 8 %, vilket är den näst minsta i hela landet: Kollektivtrafikens marknadsandel 12% 10% 8% 6% 8% 10% 6% 7% 5% 6% 8% 4% 2% 0% Den låga andelen av det kollektiva resandet innebär dock att det inte är så många resenärer som deltagit i undersökningen. Därför måste diagrammets siffror användas med viss försiktighet, eftersom basen statistiskt sedd är låg var 54 % av kunderna på Gotland nöjda med kollektivtrafiken som helhet, vilket är visserligen något lägre än riksgenomsnittet av 58 %, men det visar att kollektivtrafikresenärerna på Gotland delar i stort sett uppfattningarna av andra resenärer i landet. Mycket större är däremot skillnaden i allmänhetens nöjdhet, vilken även inkluderar icke-kunder: På Gotland låg den allmänna nöjdheten med 32 % väsentligt under riksgenomsnittet (51 %) och är därutöver det lägsta värdet i Sverige. Nöjdhet med kollektivtrafiken 70% 60% 64% 58% 62% 66% 58% 52% 54% 50% 40% 30% 41% 36% 39% 39% 35% 29% 32% 20% 10% 0% Kunder Allmänhet Förmodligen vet de som inte åker kollektivt för liten om utbudet eller de jämför det med bilens flexibilitet. 4 Kollektivtrafikbarometern (Kolbar) är en enkätundersökning, branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik koordinerar aktiviteterna. Varje månad intervjuas ett antal representativt utvalda personer i hela landet. En sammanställning av resultaten publiceras årligen (se 18 Page 27 of 306

28 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Biljettsystemet och taxan Biljettsystemet som används är ett molnbaserat system där all data lagras i molnet istället för på busskortet. Resenärerna laddar sitt kort med en eller flera produkter via kollektivtrafikens hemsida eller i appen Ridango. I bussarna säljs alla biljettyper och betalsättet är kontantbetalning. En resenär behöver ha ett busskort för alla typer av periodbiljetter och reskassa, vid köp av enkelbiljetter behövs inget busskort. På Visby busstation kan alla biljettyper köpas under öppettiderna Bussbiljetter säljs också på Turistbyrån vid Donnersplats i Visby samt ombord på Destination Gotlandsfärjor. Nuvarande taxa som gäller för all kollektivtrafik inklusive färdtjänst och sjukresor innehåller många olika produkter och resenärskategorier. Produkterna 24- och 72-timmarskort, länskort och förortskort Visby är giltiga i både stads- och landsbygdstrafiken. Priset för en enkel resa är fast inom stadstrafiken i Visby, för landsbygdstrafiken är priset beroende av resans längd (sex prissteg finns). De flesta produkterna har ett lägre pris vid förköp. Resenär som har reskassa får 30 % rabatt vid köp av enkelbiljetter i bussarna. För närtrafiken gäller en enhetstaxa och särskild biljett behöver lösas då länskort eller andra periodkort inte gäller i närtrafiken. 19 Page 28 of 306

29 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Behovsanalys Människor är olika och har därför helt olika resebehov. De ska ta sig till arbetet, till skolan, har beställt tid hos läkaren, vill besöka biblioteket eller ska träffa en vän. På eftermiddagen vill de kanske träna och därefter ska de gå och handla. Därutöver har även varje enskild person olika resmönster, beroende på tidpunkt på dagen, årstid eller vädret. Samtidigt ger bilen möjligheten att uppfylla just dessa behov på ett enkelt sätt utan att man är tvungen att anpassa sig till en tidtabell. Även om kollektivtrafiken inte kan säkerställa en lika stor flexibilitet måste den givetvis vara anpassad till resenärers behov så bra som möjligt. Region Gotlands serviceutbudsstrategi ska säkerställa en levande landsbygd där det är attraktivt att bo. Kollektivtrafiken är en viktig del i strategin, eftersom serviceverksamheterna skulle kunna nås utan bil. Under samrådsprocessen för trafikförsörjningsprogrammet har många olika synpunkter inkommit. Utifrån dessa synpunkter och med hänsyn till serviceutbudsstrategin är de identifierade kollektivtrafikbehoven sammanställda i detta kapitel. Behoven syftar inte bara till utbudet utan även t.ex. infrastruktur och teknik. 5.1 Utbud baserat på resenärernas behov Utbudet måste bli bättre anpassat till resenärernas behov. Det gäller såväl de som bor på Gotland året runt som alla delårsboende och besökare Pendlare På vardagar är den största andelen av resenärerna pendlare, det gäller framförallt följande grupper: - Arbetspendlare från landsbygden till Visby - Arbetspendlare från Visby till större verksamheter på landet t.ex. till Cementa i Slite, vårdcentraler eller äldreboenden. - Arbetspendlare inom Visby - Gymnasieelever från landsbygden till Wisbygymnasiet - Skolelever till skolorna ifall de inte åker med skolskjutsarna En utmaning är att skolans sluttider kan variera över veckodagarna. Dessutom går många skolelever på aktiviteter efter skolan, såsom idrott, musik eller liknande och behöver kunna ta sig till aktiviteterna och sedan kunna åka hem. Arbetspendlare som vill uträtta ärenden eller delta i aktiviteter efter arbetet och åka hem senare på dagen är också en utmaning att planera kollektivtrafik för Service- och utbildningsresenärer Det andra stora vardagliga reseärendet är resor till service vilket sammanfattar resor till läkare eller vårdcentraler, till myndigheter eller till dagligvarubutiker. Härtill hör dessutom resenärer inom vuxenutbildningen som reser till Folkhögskolorna i Fårösund och Hemse. Linjedragningar ska underlätta att nå verksamheterna med kollektivtrafik, vilket också innebär att tidtabellerna behöver anpassas till öppettiderna så långt som möjligt Fritidsresenärer Slutligen finns så kallade fritidsresor som varierar över tid och vart resan ska gå. Det kan vara utflykter runt om på ön eller till Visby för idrottsaktiviteter, utställningar, konserter eller restaurangbesök till exempel. Under sommaren tillkommer många resmål. Traditionellt görs de flesta fritidsresorna på helgerna, men även andelen fritidsresor på vardagar har vuxit kraftigt. Variationen av resmål och restider är alltså mycket stor, vilket gör det till en utmaning att uppfylla alla behov med 20 Page 29 of 306

30 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion kollektivtrafik. Det gäller också i stor utsträckning de behov som delårsboende och besökare har, då det finns turistiska resmål som är belägna långt ifrån en busshållplats Hela resan-perspektivet och multimodalitet En resa från dörr till dörr innebär ibland att byten mellan olika färdmedel behövs till exempel från buss till minibuss eller till cykel. Där hela resan inte kan genomföras med kollektivtrafik kan pendlarparkeringar för cykel eller bil vara ett bra komplement. Det är viktigt att tekniken finns för att söka och köpa biljett för hela resan även om byte av trafikslag behövs. En väldigt stor betydelse har givetvis anknytningen till och från förbindelserna med fastlandet, alltså färjorna och flygen. Bussarna ska ansluta på Visby hamnterminal till och från båtarnas vanligaste avgångs- och ankomsttider. Eftersom variationen av avgångs- och ankomsttiderna är stor över året behövs det en fördjupad dialog med Destination Gotland för att kunna förbättra anslutningarna. Bussarna på linje 20 ska därutöver ansluta till Fårösundsfärjan. Visby Airport trafikeras av flygbolagen i större utsträckning sommartid än under vinterhalvåret. Därför körs, under omkring tio månader om året, få bussanslutningar till och från flygen. 5 Det har upplevts som svårt att planera kollektivtrafik under vinterhalvåret då flygens ankomst och avgångstider varierar under vinterperioden och mellan veckodagar. Sedan ett antal år tillbaka körs kommersiell busstrafik till och från Visby Airport under sommaren. På grund av den ganska glesa befolkningen kan många områden inte anslutas till den linjelagda trafiken. Som basutbud i dessa områden, finns istället Närtrafiken, en områdesbaserad 6 anropsstyrd trafik. I framtiden planeras att utveckla närtrafiken till att erbjuda anropsstyrd kollektivtrafik för anslutning till den linjelagda trafiken. För det behövs en samordning med linjetrafikens tidtabeller, så att resenärerna enkelt och snabbt kan byta fordon. Utöver anslutningar ska även den så kallade multimodaliteten förbättras. Det innebär framförallt en tätare samordning av de olika trafikslagen. Det ska vara enklare att använda både cykel och kollektivtrafik. Möjligheten att ta med cyklar på bussen ska utredas. Att erbjuda lånecyklar på de större bytespunkterna kan också utredas. 5.2 Infrastruktur Genom investeringar i infrastrukturen gör man resan tryggare och underlättar byten inom kollektivtrafiksystemet såväl som mellan kollektivtrafik och andra färdmedel. Alla bytespunkter och de mest utnyttjade hållplatserna ska vara utrustade med väderskydd och belysning. En åtgärd för att minska bilåkandet är att bygga pendlarparkeringar som kan användas gratis när man fortsätter sin resa med kollektivtrafik. För att säkerställa en tillräcklig hög attraktivitet krävs det ett bra kollektivtrafikutbud. Pendlarparkeringar skulle därför företrädesvis byggas längs stomlinjerna, såsom de redan befintliga parkeringarna vid hållplatserna Lye (linje 11) och Othem kors (linje 20). Det ska utredas ytterligare lägen för pendlarparkeringar, primärt i Burgsvik och Fårösund. Även för de som cyklar ska det bli enklare att använda kollektivtrafiken. Redan idag kan man lämna sin cykel i ett låst cykelgarage vid Visby busstation; för resenärer med länskort ingår plats i cykelgaraget. De övriga bytespunkterna, med prioritering av Hemse och Slite, kan utrustas med liknande låsta cykelgarage. 5 I vintertidtabellen 2017/18 trafikeras två turer varje vardag till och från flygplatsen på linje Områdesbaserad innebär i det här fallet att resenären blir hämtad hemma och körd tillbaka hem, det finns alltså inga hållplatser. Av- och påstigning på resmålet (närmaste tätort) sker däremot vid fasta hållplatser. 21 Page 30 of 306

31 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Biljettsystemet och taxan Utvecklingen av teknik för biljettköp går väldigt snabbt framåt. Att möjliggöra förutsättningar för resenärer att på enkla och via snabbt funna kanaler kunna köpa sin biljett är viktigt för att få behålla och få fler resenärer. Försäljning bör finnas på olika kanaler såsom biljettautomater, på försäljningsställen i appar etc. Behov finns att gå igenom kollektivtrafiktaxan från grunden för att kunna erbjuda ett lagom antal lättförståeliga produkter till rätt pris. Betalkortbetalning i bussarna införs under år 2018 och möjligheten för betalning med Swish ska utredas. Idag är en kund som vill byta mellan Närtrafiken och linjetrafiken tvungen att köpa en ny biljett. Närtrafiken måste därför integreras i landsbygdstrafikens taxa så att resenären bara behöver köpa en biljett för hela resan. 5.4 Information Information är viktig för både resenärer och planerare. Resenärerna måste ha kännedom över trafiken (tidtabell, eventuella förseningar, taxan) medan trafikplanerarna måste känna till resvanor för att kunna anpassa trafiken till behoven. Alla resor bör vara sökbara, biljett ska kunna köpas för hela resan även om byte av trafikslag behöver göras. De redan befintliga informationssystemen behöver vidareutvecklas, t.ex. för att kunna få bättre realtidsinformation. Möjligheten att informera resenärer via skärmarna i bussen ska utnyttjas i större omfattning. Även kommunikationen över ytterligare kanaler som sociala medier kunde bidra till att kunderna blir bättre informerade. 5.5 Beteendepåverkan En övergång från bilsamhället till ett mer hållbart transportsystem sker inte av sig själv. Satsningar på kollektivtrafiken är mycket viktiga men det behövs samtidigt även åtgärder utanför kollektivtrafiksystemet. Varje resa med bil medför så kallade externa kostnader (konsekvenser från buller, utsläpp och förbrukning av resurser) som användarna betalar bara i mycket liten utsträckning. En förändring kan dock bara ske på riksnivå och kommer att kräva lång tid. Några kortsiktiga åtgärder vore t.ex. att reducera utbudet av parkeringsplatser, förenhetliga och höja parkeringsavgifter och införa en vägavgift. 22 Page 31 of 306

32 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Strategiska inriktningar 6.1 Nationella mål Nationella transportpolitiska mål De nationella transportpolitiska målen, utförda i regeringens proposition 2008/09:93 och antagna av Riksdagen den 20 maj 2009, hör till utgångspunkterna för det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det övergripande målet är preciserat genom funktions- och hänsynsmålet: Övergripande målet Funktionsmålet Tillgänglighet Hänsynsmålet Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitikens mål ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa Miljö- och klimatmål Det svenska miljömålssystemet består av det övergripande generationsmålet och 16 miljökvalitetsmål, varav de följande tre har beröringspunkter med trafiksystemet: 7 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Frisk luft God bebyggd miljö Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den 15 juni 2017 beslutade riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (formulerat i proposition 2016/17:146), i vilket miljömålen preciseras och ytterligare etappmål och åtgärder är formulerade. Transportsektorn ska uppfylla det följande målet: 7 Uppgifter hämtades från besökt den 5 april Page 32 of 306

33 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år Branschgemensamma mål Miljömål Förutom de miljö- och klimatmål som formulerades av regeringen finns det också specifika mål i kollektivtrafikbranschen. Organisationen Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik (Partnersamverkan) beslutade i november 2013 ett branschgemensamt miljöprogram, som kommer att revideras i år. Visionen är att Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. För att nå denna vision formulerades tre miljömål: Klimat- och Energimål Luftkvalitetsmål Bullermål År 2025 ska nettoutsläppen av koldioxid vara högst 8 gram per personkilometer. År 2025 ska kollektivtrafikens energianvändning vara högst 0,15 kwh per personkilometer. För bussar ska genomsnittsutsläppen per fordonskilometer av kväveoxider och partiklar år 2025 vara 1,0 g/kwh för kväveoxider och 0,015 g/kwh för partiklar. Buller från kollektivtrafiken ska minska. Just nu (april 2018) pågår en revidering av miljöprogrammet Fördubblingsmålet Fördubblingsmålet framtogs år 2008 av Partnersamverkan, där de viktigaste organisationerna i kollektivtrafikbranschen samarbetar. Målet är uppdelat i - Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt - Delmål: Antal resor med kollektivtrafik ska fördubblas till år 2020 jämfört med år 2006 I en rapport 8 beskrivs åtgärder hur målet kan nås, med antingen kollektivtrafikfrämjande åtgärder eller bilhämmande åtgärder såväl som en kombination av båda. Fördubblingsmålet gäller endast resor med motoriserade färdmedel. Basår är 2006, fördubblingen föreslås nå till Regionala mål Vision Gotland 2025 Vision Gotland 2025 fungerar som RUP och blev antagen av kommunfullmäktige den 18 juni Det är följande övergripande mål som ska leda utvecklingen: Minst invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. 8 Helen Lindblom, Anders Bondemark, Karin Brundell-Freij, Eva Ericsson: Fördubblad marknadsandel för kollektivtrafik till år Hur kan vi nå dit och vad blir konsekvenserna? WSP Analys & Strategi, Göteborg dito, s Page 33 of 306

34 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. I kapitlet Hållbara kommunikationer och kommunikationssystem fördjupas de övergripande målen genom målbilden Gotland har som en integrerad och dynamisk region i Europa och som ett centrum i Östersjöområdet en transportstruktur som gynnar tillväxt och utveckling och som är miljömässigt hållbar. såväl som sex strategier, vilka är huvudsakligt inriktade på en förbättring av förbindelserna till fastlandet och en bättre integration i Östersjöregionen. En av strategierna rör också kollektivtrafiken: Verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. I samma kapitel konkretiseras bådadera i avsnittet Resa på Gotland genom fyra målbilder: Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. Genom att 140-vägarna utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektivtrafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland Region Gotlands styrmodell Styrmodellen har det övergripande målet i Vision Gotland 2025 som utgångspunkt. I perspektivet samhälle finns det tre målområden med flera mål. Åtminstone ett mål i varje område rör trafiksystemet och därmed också kollektivtrafiken. Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen regional balans Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Gotlands klimatavtryck ska minska Energi 2020 energiplan för Region Gotland Baserad på de två energimålen i Vision Gotland 2025 utvecklades energiplanen för Gotland, Energi 2020, som antogs av regionfullmäktige den 16 juni Med planen konkretiserades målen på ett ambitiöst sätt. Det övergripande målet är Lokala tillgångar på förnybar och återvunnen energi motsvarar hela energianvändningen i det gotländska samhället, inklusive industrins behov. Därutöver finns fem delmål varav de följande tre gäller även transporter: Förnybarhetsmål Klimatmål Effektiviseringsmål Till år 2020 är målet att klara 100 procent förnybar energiförsörjning för hushåll och näringsliv på Gotland, utom till cementindustrins bränslebehov. Genom omställning från fossila bränslen till förnybar energi har klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen på Gotland minskat med 45 procent från år 1990 till år Energihushållning har gett minskad användning av inköpt el och tillförda bränslen med i genomsnitt 1,5 procent per år för bostäder, lokaler och service, transporter och handel under Page 34 of 306

35 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion För kollektivtrafiken finns det följande delmål som anknyter till alla ovan nämnda målen: Kollektivtrafiken på Gotland drivs till 100 procent av förnybar energi, främst lokalproducerad biogas från och med år Upphandling med miljökrav på samhällsbetalda resor och upphandlade transporter som t ex färdtjänst och avfallsinsamling har lett till att dessa sker med fordon som drivs av förnybara drivmedel. Därutöver rör följande åtgärder i kapitlet Energistrategi till 2020 kollektivtrafiken. Region Gotland ska Väga in möjligheterna till kollektivtrafik som ett av de viktiga kraven när lokalisering av större nya bostadsområden beslutas. Långsiktigt förbättra kollektivtrafiken, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund. Undersöka utökad samordning av kollektivtrafik och skolskjutsar (pågående uppdrag) som leder till utökat utbud av kollektivtrafik Strategi Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland I strategin beskrivs hur det framtida offentliga serviceutbudet ska utformas. Serviceverksamheterna är hierarkiskt uppdelade i fyra servicenivåer, ju högre nivån är desto färre (och större) blir områdena. På basnivån (närservice) är det åtta områden med de större orterna (mer än 750 invånare) som utgångspunkt. Två av dessa områden, Storsudret och Östergarnslandet, saknar dock ett liknande stor centrum och har därutöver en stor andel delårsboende. De i denna strategi nämnda serviceverksamheterna utgör viktiga resmål på Gotland, så att kollektivtrafikplaneringen ska ta särskild hänsyn till dem. 26 Page 35 of 306

36 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Mål och åtgärder för Gotlands kollektivtrafik 7.1 Målbild Målbilden baserar på de i det föregående kapitlet sammanställda nationella och regionala målen och beskriver kollektivtrafikens roll i hur målen ska uppnås. Det övergripande målet är Kollektivtrafiken på Gotland är en självklar del av transportsystemet och är en hållbar resalternativ för båda arbets- och fritidsresor. Det övergripande målet kompletteras med följande fem målområden: Större attraktivitet Förbättrad tillgänglighet Ökad nåbarhet Reducerad miljöpåverkan Förbättrad resurseffektivitet Kollektivtrafiken ska med regelbundna avgångar, bra anslutningar, hög tillförlitlighet och snabba förbindelser uppfattas som ett attraktivt och användbart resalternativ. Kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar ska förbättras. Kollektivtrafiken bidrar till en ökad nåbarhet av de viktigaste resmålen för båda Gotlands invånare och besökare genom ett sammanhållet system av landsbygds- och stadslinjer. En konkurrenskraftig och förnybart driven kollektivtrafik ökar transportsystemets energieffektivitet och minskar dess klimatpåverkan. En integrerad planering och fördjupad samordning av allmän och särskild kollektivtrafik skapar ett resurseffektivt kollektivtrafiksystem. De ovan nämnda målområden konkretiseras med mer detaljerade mål och åtgärder som beskrivs närmare i de följande avsnitten. 7.2 Större attraktivitet En större attraktivitet av hela kollektivtrafiksystemet är den viktigaste förutsättningen att fler människor väljer att åka kollektivt. Den ska nås med följande mål: 1. Ett lättbegripligt utbud gör det enkelt att använda kollektivtrafiken. a. Landsbygdstrafiken består av tre tydligt synliga utbudsnivåer: stomlinjer, kompletteringslinjer (som kan vara anropsstyrda) och närtrafik (områdesbaserad anropsstyrd trafik). b. Med stadstrafikslinjer som har klarare linjedragningar får flera resenärer bättre kollektivtrafikförbindelser. c. Takttrafik 10 och raka linjedragningar utan avvikelser skapar ett regelbundet utbud. 2. Bra anslutningar gör bytena inom busstrafiken och till andra trafikslag smidiga. a. Enkla byten på knutpunkterna i landsbygdstrafiken ger fler resmöjligheter och kortare restider. b. Genom bra anslutningar mellan landsbygds- och stadstrafik på Visby busstation nås resmål i staden snabbare. c. Anslutningar till och från färjorna på Visby hamnterminal ska förbättras. d. Flygplatsen ska nås med linjetrafik året om. e. Nya pendlarparkeringar för cyklar och bilar underlättar arbets- och skolpendling. 3. Besökarnas resebehov ska uppfyllas bättre. a. En förlängning av sommartidtabellsperioden ska utredas. 10 Takttrafik innebär att turerna går med jämna mellanrum. I exempelvis timmestrafik (60 minuters mellanrum) avgår bussen från en hållplats vid samma minut varje timme. 27 Page 36 of 306

37 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion b. Gotlands viktigaste turistmål ska kunna nås med kollektivtrafik. 4. Tekniken ska göra det möjligt att hela resan kan planeras och köpas. Uppföljning (Källor: Egna mätningar, Kollektivtrafikbarometern) - Ökat antal resenärer (2017: ) - Ökad kundnöjdhet (Nöjd Kundindex NKI, 2017: 54 %) - Ökad nöjdhet med senaste resan (2017: 78 %) 7.3 Förbättrad tillgänglighet Med tillgänglighet menas i det här avsnittet tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Det innebär att såväl fordonen som infrastrukturen ska vara anpassade till behoven av personer med funktionsnedsättningar. För att flera kan använda kollektivtrafiken arbetar Region Gotland med att förbättra dess tillgänglighet. Det är viktigt att påminna att förbättringarna även gynnar de andra resenärerna. Det finns dock ingen enhetlig definition för vad som anses begreppet fullt tillgänglig skulle innebära. Vi uppfattar att personer med rörelsehinder, syn- eller hörselskada skulle självständigt kunna använda kollektivtrafiken. Därför ska en hållplats som betecknas för fullt tillgänglig uppfylla följande krav: - Upphöjd plattform som kan nås utan steg från gatunivå eller gångstig - Taktila stråk - Väderskydd - Belysning - Hållplatsstolpe - Tidtabellsanslag Gällande fordonsparken trafikeras redan idag hela den allmänna trafiken med antingen låggolvs- eller lågentrébussar. Bussarna är utrustade med skärmar som visar de tre följande hållplatserna och det finns utrop av nästa hållplats. Dessa krav kommer även att ställas på kommande upphandlingar. Idag finns dock ingen linje på Gotland som är fullt tillgänglig. På längre sikt vore det tänkbart att huvudlinjen i stadstrafiken kommer att bli det, men planeringen av ett utbyggande av hållplatserna kan först börja när utredningen om stadstrafikens utbud är avslutad. Ett mål i målområdet nåbarhet är att närtrafiken ska förbättras, så att den i framtiden ska kunna användas som matningstrafik till stomlinjerna. Därför kommer bytespunkterna på landsbygden att få en större betydelse än idag. Det är följande hållplatser som ska vara fullt tillgängliga; bytespunkterna ska därutöver vara utrustade med audiovisuellt realtidsinformation: Bytespunkt Fullt tillgänglig till Visby busstation redan utbyggd Visby hamnterminal redan utbyggd Visby flygplats 2022 Hemse busstation 2022 Roma 2022 Klintehamn 2025 Lärbro 2025 Slite 2025 Fårösund Kronhagsvägen Page 37 of 306

38 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Hållplats Fullt tillgänglig till Region Gotland redan utbyggd ICA Maxi 2019 Kungsladorna 2019 Västerhejde 2019 Hemse kyrka 2019 Hemse norra 2019 Hemse vårdcentral 2019 Dalhem 2020 Bjärs allé 2020 De två viktigaste bytespunkterna i Visby är redan fullt tillgängliga enligt den ovannämnda definitionen. Utbyggnaden av de övriga kommer att förbättra tillgängligheten på landsbygden avsevärt. Av de ytterligare drygt 350 hållplatserna på landsbygden, varav de allra flesta har bara få påstigande resenärer om dagen, kan inte alla bli utbyggda. För att erhålla den största nyttan av investeringarna skulle framförallt de mest frekventerade hållplatserna stå i fokus. Därför kommer Region Gotland under perioden att genomföra en utredning om hållplatserna på landsbygden. 7.4 Ökad nåbarhet De första tre målen i målområdet nåbarhet syftar på att skapa ett utbud i landsbygdstrafiken, bestående av tre olika nivåer. Den högsta nivån utgörs av stomlinjerna som gör störst nytta där trafikunderlaget är högt, så att kollektivtrafiken kan fullt utspela sina fördelar. De innehar på Gotland den funktion som uppfylls av järnvägen i de andra länen. 1. Ett översiktligt system av stomlinjer trafikerar de starka stråken. a. Samtliga tätorter över 750 invånare är anknutna till en av stomlinjerna. b. På vardagar (dagtid) går det i varje riktning minst en tur per timme. Kompletteringslinjer fungerar som komplement till stomlinjerna, vilket betyder att en sådan linje finns där trafikunderlaget är inte tillräckligt för stomlinjetrafik men för stort för en områdesbaserad anropsstyrd trafik. 2. De medelstarka stråken trafikeras av kompletteringslinjer. a. Kompletteringslinjerna knyter framförallt de mindre tätorterna till kollektivtrafiknätet. I så fall ska det finnas minst 8 dubbelturer per vardag (motsvarar varannantimmestrafik). b. Vid behov kan en kompletteringslinje även anknyta ett område till en stomlinje. Utbudets omfång bestäms i så fall beroende på linjens huvudsakliga funktion, t.ex. skol- eller pendlingstrafik. Anropsstyrd trafik är den allmänna kollektivtrafikens basutbud i de områden som är glesast befolkade. Den ska kunna användas å ena sidan för att nå den närmast belägna serviceorten, å andra sidan för att byta till (och från) linjetrafiken, när man vill ta sig till en plats längre bort. 3. Ett ökat utbud inom den anropsstyrda trafiken förbättrar tillgången till kollektivtrafik för alla som bor längre ifrån en stom- eller kompletteringslinje. a. Linjelagda anropsstyrda turer kompletterar Närtrafiken där behovet finns. b. I alla närtrafikområden finns det minst en avgång per riktning varje vardag (motsvarar minst 5 resmöjligheter per vecka). c. Den minimala förbeställningstiden ska reduceras till högst 2 timmar. 29 Page 38 of 306

39 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Det fjärde målet syftar på stadstrafiken i Visby som ska förbättras genom ett reviderat linjenät. Med en förlängning av vissa stadslinjer över tätortens gränser ökas nåbarheten i det växande Visbyområdet. 4. Stadstrafiken förbättrar nåbarheten inom Visby och knyter Visbyområdet närmare till staden. a. Nya kvällsturer underlättar t.ex. arbetspendling från Lasarettet. b. Vibble och Väskinde kan nås med stadstrafiken. De tre sista målen bidrar till en förbättrad konkurrenskraft och en större flexibilitet av kollektivtrafiken. Eftersom fritidsaktiviteter blir alltmer betydande är det viktigt att människor även kan använda kollektivtrafiken för det ändamålet. 5. Den andel av Gotlands befolkning som når regioncentret Visby med kollektivtrafik inom mindre än 60 minuter ska öka. a. Turerna ska bli snabbare, t.ex. genom indragning av vissa mycket låg frekventerade hållplatser. b. En utredning om ett införande av snabbturer ska genomföras. 6. Kollektivtrafiken ska i större utsträckning kunna användas för flera ändamål än arbets- och skolpendling. a. Det ska finnas fler kvällsturer, i synnerhet på fredags- och lördagskvällar. b. Serviceverksamheter som t.ex. vårdcentraler eller simhallar kan nås bättre. c. Möjligheten att erbjuda evenemangstrafik ska utredas. 7. En bättre samverkan mellan samhällsutveckling och kollektivtrafikplanering skapar förutsättningar att fler människor har möjlighet att åka kollektivt. a. Nya bostadsområden och serviceverksamheter ska byggas i närheten till en busslinje. Uppföljning: De flesta förändringarna som avses med de ovanstående målen kan först införas efter en ny kollektivtrafikupphandling har genomförts. Det är därför viktigt att målen ingår i själva upphandlingsprocessen. Målen ska bli nådda senast Reducerad miljöpåverkan En reducerad miljöpåverkan ska uppnås med följande mål: 1. Samtliga fordon i den allmänna trafiken drivs fossilfritt senast år Kollektivtrafikens energianvändning per fordonskilometer ska minska med 10 % till 2025 jämfört med Förbättrad resurseffektivitet Följande mål ska bidra till en bättre resurseffektivitet av kollektivtrafiken: 1. Antalet resor ska öka med sammanlagd 15 % till år 2025 jämfört med år a. Satsning på kommunikations- och marknadsföringsåtgärder. 2. Självfinansieringsgraden ska öka till 25 % till år 2025 (2017: 22 %). 3. Den påbörjade samordningen med skolskjutsarna ska vidareutvecklas. Målet för självfinansieringsgraden kan verka lite ambitiös men när utbudet har ökats så dröjer det ett tag tills antalet resor och därmed intäkterna stiger. Den aviserade förbättringen av självfinansieringsgraden kan därför bedömas som realistisk. 30 Page 39 of 306

40 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Det är också viktigt att beakta att även målområdena större attraktivitet och ökad nåbarhet bidrar väsentligt till en förbättrad resurseffektivitet. 31 Page 40 of 306

41 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Bilagor 1 Sammanfattning av målen 2 Samråd 32 Page 41 of 306

42 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Nationella mål Regeringen och Riksdagen Partnersamverkan (branschgemensamma mål) Transportpolitiska mål Miljö- och klimatmål Fördubblingsmålet Övergripande mål Begränsad Klimat- och Energimål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och klimatpåverkan År 2025 ska nettoutsläppen av koldioxid vara högst 8 gram per personkilometer. långsiktigt hållbar transportförsörjning för År 2025 ska kollektivtrafikens energianvändning vara högst 0,15 kwh per medborgarna och näringslivet i hela landet. personkilometer. Funktionsmål tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Hänsynsmålet säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Frisk luft God bebyggd miljö Etappmål Växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 % senast år 2030 Luftkvalitetsmål För bussar ska genomsnittsutsläppen per fordonskilometer av kväveoxider och partiklar år 2025 vara 1,0 g/kwh för kväveoxider och 0,015 g/kwh för partiklar. Bullermål Buller från kollektivtrafiken ska minska. Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt (2030) Delmål Antal resor med kollektivtrafik ska fördubblas till år 2020 jämfört med år 2006 Regionala mål Vision Gotland 2025 Övergripande mål - Minst invånare bor på Gotland. - Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. - Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. - Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. - Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. Bo och leva i ett hållbart Gotland Hållbar tillväxt och sysselsättning Hållbar energiförsörjning Hållbara kommunikationer och kommunikationssystem Gotland har som en integrerad och dynamisk region i Europa och som ett centrum i Östersjöområdet en transportstruktur som gynnar tillväxt och utveckling och som är miljömässigt hållbar. Strategi 4: Verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Målbilder Resa på Gotland: - Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. - De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. - Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. - Genom att 140-vägarna utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektivtrafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland. Styrmodell Social hållbarhet 6. En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen regional balans Ekonomisk hållbarhet 11. Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ekologisk hållbarhet 17. Gotlands klimatavtryck ska minska Energi 2020 energiplan för Region Gotland Övergripande mål Förnybarhetsmål 100 % förnybar energiförsörjning till år 2020 Klimatmål 45 % mindre klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen på Gotland till år 2020 jämfört med 1990 Delmål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken på Gotland drivs till 100 % av förnybar energi, främst lokalproducerad biogas, från och med år Strategi Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Effektiviseringsmål Minskad användning av inköpt el och tillförda bränslen med i genomsnitt 1,5 procent per år under Page 42 of 306

43 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Mål för Gotlands kollektivtrafik Trafikförsörjningsprogram Övergripande mål Kollektivtrafiken på Gotland är en självklar del av transportsystemet och är en hållbar resalternativ för båda arbets- och fritidsresor. Större attraktivitet Kollektivtrafiken ska med regelbundna avgångar, bra anslutningar, hög tillförlitlighet och snabba förbindelser uppfattas som ett attraktivt och användbart resalternativ. 1. Ett lättbegripligt utbud gör det enkelt att använda kollektivtrafiken. 2. Bra anslutningar gör bytena inom busstrafiken och till andra trafikslag smidiga. 3. Besökarnas resebehov ska uppfyllas bättre. 4. Tekniken ska göra det möjligt att hela resan kan planeras och köpas. Förbättrad tillgänglighet Kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar ska förbättras. Utbyggnad av följande bytespunkter för full tillgänglighet, färdigställda senast 2025: - Visby flygplats - Hemse busstation - Roma - Klintehamn - Lärbro - Slite - Fårösund Kronhagsvägen Ökad nåbarhet Kollektivtrafiken bidrar till en ökad nåbarhet av de viktigaste resmålen för båda Gotlands invånare och besökare genom ett sammanhållet system av landsbygds- och stadslinjer. 1. Ett översiktligt system av stomlinjer trafikerar de starka stråken. 2. De medelstarka stråken trafikeras av kompletteringslinjer. 3. Ett ökat utbud inom den anropsstyrda trafiken förbättrar tillgången till kollektivtrafiken för alla som bor längre ifrån en stom- eller kompletteringslinje. 4. Stadstrafiken förbättrar nåbarheten inom Visby och knyter Visbyområdet närmare till staden. 5. Den andel av Gotlands befolkning som når regioncentret Visby med kollektivtrafik inom mindre än 60 minuter ska öka. 6. Kollektivtrafiken ska i större utsträckning kunna användas för flera ändamål än arbets- och skolpendling. 7. En bättre samverkan mellan samhällsutveckling och kollektivtrafikplanering skapar förutsättningar att fler människor har möjlighet att åka kollektivt. Reducerad miljöpåverkan En konkurrenskraftig och förnybart driven kollektivtrafik ökar transportsystemets energieffektivitet och minskar dess klimatpåverkan. 1. Samtliga fordon i den allmänna kollektivtrafiken drivs fossilfritt senast år Kollektivtrafikens energianvändning per fordonskilometer ska minska med 10% till 2025 jämfört med Bättre resurseffektivitet En integrerad planering och fördjupad samordning av allmän och särskild kollektivtrafik skapar ett resurseffektivt kollektivtrafiksystem. 1. Antalet resor ska öka med sammanlagd 15 % till år 2025 jämfört med år Självfinansieringsgraden ska öka till 25 % till år 2025 (2017: 22 %). 3. Den påbörjade samordningen med skolskjutsarna förs vidare. 34 Page 43 of 306

44 Trafikförsörjningsprogram 2019 Remissversion Samråd (skrivs efter remissvaren har inkommit) 35 Page 44 of 306

45 Page 45 of 306

46 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2018/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Information. Riktad tillsyn Högbyskolan, beslut för förskoleklass och grundskola Förslag till beslut Informationen tas emot Sammanfattning Skolinspektionen genomförde under maj månad en riktad tillsyn mot Högbyskolan i Hemse. Myndigheten såg brister i förutsättningar för lärande och trygghet och förelägger därför Region Gotland att vidta åtgärder kring det förebyggande värdegrundsarbetet. Under inspektionen genomfördes lektionsobservationer samt intervjuer med lärare och elever. Skolinspektionen bedömer i sin tillsynsrapport att det finns brister i Högbyskolans värdegrundsarbete i årskurserna 7 till 9. Den åtgärd Skolinspektionen vill ska genomföras är att se till att ett förebyggande värdegrundsarbete integreras i undervisningen i samtliga ämnen för att eleverna ska tillägna sig de grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. Särskilt fokus ska riktas mot att utbildningen ska främja elevernas förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Detta ska vara åtgärdat senast den 28 februari Bedömning Högbyskolans skolledning har inlett ett förstärkt arbete kring värdegrundsfrågor. En del handlar om att systematisera mera, så att det löper en röd tråd igenom värdegrundsarbetet i alla årskurser och klasser. En annan del är att fortbilda personalen i att förebygga, upptäcka och motarbeta kränkningar. Beslutsunderlag Skolinspektionens beslut vilket även bifogas Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 46 of 306 Webbplats

47 Beslut Dnr :1740 Gotlands kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn i Högbyskolan i Gotlands kommun Skolinspektionen Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Page 47 of 306

48 Skolinspektionen Dnr : (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Gotlands kommun att i enlighet med de datum som nedan listas vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. För område förutsättningar för lärande ska åtgärder vidtas senast den 28 februari De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag redovisas till Skolinspektionen skriftligen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen konstaterar att Gotlands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Åtgärder Det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. (Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, God miljö för utveckling och lärande, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden) - Se till att ett förebyggande värdegrundsarbete integreras i undervisningen i samtliga ämnen för att eleverna ska tillägna sig de grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. Särskilt fokus ska riktas mot att utbildningen ska främja elevernas förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Föreläggande Förutsättningar för lärande och trygghet Brister i värdegrundsarbetet Skolinspektionen bedömer att det finns brister i Högbyskolans värdegrundsarbete i årskurserna 7-9. Tillsynen visar att det förebyggande värdegrundsarbetet inte är en del i all undervisning. I undervisningen ska lärarna, utöver kursplanen, även utgå från läroplanens övergripande mål. Dessa mål handlar i stor utsträckning om vilka normer, attityder och förhållningssätt eleverna ska utveckla. Enligt läroplanen ska detta påverka lärarens val av arbetssätt och arbetsformer. Visserligen framgår det av utredningen att Page 48 of 306

49 Skolinspektionen Dnr : (6) vissa lärare bedriver ett värdegrundsarbete i sin undervisning, men detta görs inte systematiskt, aktivt och medvetet inom skolenheten, utan endast på enskilda lärares eget initiativ. Bristen kan leda till att eleverna inte inhämtar de värden som utbildningen syftar till samt att eleverna inte ges möjlighet att få sina skilda uppfattningar bemötta med kunskap, öppna diskussioner och aktiva insatser. Rättslig reglering Enligt skollagen ska utbildningen bl.a. förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I skollagen anges också att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I förarbetena till skollagen anges att det förebyggande arbetet är centralt. Det är skolans, och ytterst rektorns, ansvar att skapa trygghet och studiero i skolan. En viktig förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar och har respekt för varandra i skolan samt att skolan även involverar elevernas vårdnadshavare i arbetet med att skapa gemensamma utgångspunkter för en trygg skolmiljö. Det kräver ett aktivt värdegrundsarbete där grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet utgör grunden för en trygg och utvecklande studiemiljö (prop. 2009/10:165 s. 320). I läroplanen för grundskolan framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig Page 49 of 306

50 Skolinspektionen Dnr : (6) handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor och kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Skolinspektionens utredning Skolinspektionens utredning visar att det förebyggande värdegrundsarbetet inte är en del i all undervisning i årskurserna 7-9. Rektorn uppger att de inte har några mål för det förebyggande värdegrundsarbetet och den biträdande rektorn håller med. Rektorn uppger att de har en förstelärartjänst utlyst för det förebyggande värdegrundsarbetet. Rektorn uppger vidare att skolledningen börjat diskutera kompetensutveckling i värdegrundsarbetet inför nästa läsår. Rektorn uppger även att skolan bland annat har en aktiv kurator, elevvärdar, cafeteria, vuxennärvaro på raster och att fritidshemmet samarbetar med skolan. Rektorn uppger vidare att kuratorn har identifierat att de måste arbeta med HBTQ-frågor, främst riktat mot högstadiet. Representanterna från elevhälsan uppger att lärare på låg- och mellanstadiet arbetar med värdegrunden i klassrummen och att lärare där agerar i konflikter direkt när de sker. En av representanterna uppger även att låg- och mellanstadiet genomfört småprojekt och en musikal. Representanterna uppger vidare att de har svårt att säga vem som gör vad i årskurs 7 till 9, men representanterna uppger att de tycker att lärarna arbetar med ett förebyggande värdegrundsarbete. Representanterna kan inte ge något svar på frågan om rektorn driver något strukturerat värdegrundsarbete. En representant från elevhälsan uppger att de har haft problem med rasistiska kränkningar och att de har arbetat med det genom att ha individuella samtal med elever på högstadiet. De har framförallt arbetat med direkta relationer till elever, uppger representanterna. En representant i elevhälsan uppger att en Pride-flagga hängdes upp i cafeterian för ett tag sedan. Det tog endast några timmar innan glaset som fanns framför flaggan krossades av några elever och flaggan togs sönder. Det finns även elever som uttrycker sig rasistiskt, uppger en representant. En representant för elevhälsan uppger att hen har framfört till skolledningen att skolan måste ha ett tydligt program för att kunna arbeta strukturerat med rasism, med start till höstterminen. Lärarna i årskurs 7-9 uppger att värdegrundsarbetet är olika från klass till klass. De har en samling i 20 minuter varje måndag morgon där eleverna får information om vad som händer i veckan och de tar upp aktuella ämnen, som till exempel språkbruk eller något eleverna upplevt. Lärare uppger att de känner till det värdegrundsprojekt som Page 50 of 306

51 Skolinspektionen Dnr : (6) genomförs på lågstadiet men de uppger även att högstadiet inte berörs av det projektet i nuläget. Tanken är att det ska genomföras ett värdegrundsarbete på högstadiet i framtiden och skolan har långtgående planer på temadagar om tolerans. En lärare uppger att det finns några enstaka elever som styr attityder i klassen och det påverkar de andra eleverna. Det finns några elever som säger dumma saker, och även om det finns elever som säger emot fortsätter de. En lärare uppger att hen arbetar i undervisningen med hedersvåld och förtryck, då många elever har kommit till hen när det har varit något. Läraren är orolig för att eleverna inte vet vart gränsen ska gå och att det är nolltolerans. En lärare uppger att de känner till att det förekommer hårda ord och en hård jargong i korridorerna. En annan lärare uppger att så fort de hör fula ord kommenterar de och visar att det inte är okej, men att de inte, på några minuter, kan ändra en elev som uttrycker sig homofobiskt, alla lärare håller med om det. Lärare uppger att de säger till och markeringen är viktig, men det har ingen direkt effekt på eleven. Lärare uppger att lärarna har gått igenom med eleverna var på skolan det är otryggt och att de har pratat om att lärare måste synas i korridorerna. Två elever i årskurs 7-9 uppger att de har pratat om allas lika värde, rättigheter eller liknande någon gång på samhällskunskapen. Eleverna säger vidare att en lärare har pratat om kvinnors rätt och sådant, och har visat filmer om rättigheter på lektionerna. En elev uppger att de har klassvisa samlingar på måndagar och att de ibland pratar om sådant då, de kan till exempel ta upp trivselregler om det har varit stökigt. En elev uppger att de inte har haft någon temavecka eller övningar kring mänskliga rättigheter eller liknande, de känner inte igen det. En elev uppger att det är för sent för dem att prata om jämställdhet, rasism och/eller HBTQ-frågor i årskurs 9, de flesta har fått sina åsikter från sina föräldrar och det går inte att ändra. Ett par elever uppger att de har pratat om HBTQ-frågor någon enstaka gång. Två elever uppger att det är okej att skojbråka med dem de känner, det är ingen som retar eller skojar med någon de inte känner. En elev uppger att de pratade mer om hur man ska vara mot varandra på mellanstadiet. Samma elev uppger vidare att de kanske tar upp hur de ska vara mot varandra i början av terminen när de går igenom trivselreglerna, men de pratar inte regelbundet om det. Eleverna i årskurserna 7-9 uppger att de brukar få svara på frågor när de har utvecklingssamtal och i början eller slutet av terminen. Frågorna handlar bland annat om mobbing, kränkningar och om man upplever rasism. En elev säger att många fyller i att allt är bra för att de inte orkar läsa frågorna. En annan elev säger att det är som det är, vissa människor går inte att ändra på. Motivering till föreläggande som ingripande Då Högbyskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten föreläggs Gotlands kommun därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Page 51 of 306

52 Skolinspektionen Dnr : (6) På Skolinspektionens vägnar X Lena Högback X Linda Wolf Beslutsfattare Signerat av: Lena Högback Föredragande Signerat av: Linda Wolf Bilagor Bilaga 1: Fakta om Högbyskolan, Gotlands kommun Page 52 of 306

53 Beslut Dnr :1740 Fakta om Högbyskolan Skolinspektionen har den 22 februari 2017 initierat ett ärende utifrån uppgifter som har kommit fram genom information från allmänheten. Enligt inkommen information fanns det brister i tryggheten, studieron samt i det målinriktade arbetet mot kränkande behandling. Skolenheten besöktes av Skolinspektionen den 7-9 maj Tillsynen har omfattat områdena trygghet, studiero, målinriktat arbetet mot kränkande behandling samt värdegrundsarbetet. Högbyskolan är en kommunal skola i Gotlands kommun. På skolan finns förskoleklass och årskurserna 1-9. Skolan har, enligt skolans egen hemsida, 320 elever. Skolinspektionen Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Page 53 of 306

54 Page 54 of 306

55 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2017/800 och BUN 2017/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Rapport. Tillsyn av enskild huvudman; förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 2017/2018 Förslag till beslut Rapporten godkänns Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har tillsynsansvar; enligt 26 kapitlet i skollagen, av fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg med enskild huvudman inom Region Gotland. 2017/2018 års tillsyn har genomförts under tidsperioden november 2017 tom maj 2018 av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Inom Region Gotland finns 22 fristående förskolor, två fritidshem och tre pedagogisk omsorg, de drivs av totalt 19 olika huvudmän. Tillsynen har genomförts genom enkätundersökning till all personal vid alla enheter under hösten Enkäten grundade sig på Skolinspektionens enkätunderlag som en del av tillsynen. Resultaten sammanställdes och granskades av kvalitets- och utvecklingsavdelningen och följdes därefter upp i möte med respektive huvudman under januari och februari månad Samtliga förskolor arbetar utifrån läroplan för förskolan, fritidshemmen läroplan för grundskolan och pedagogisk omsorg Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Verksamheterna har alla några områden att utveckla t.ex. ämnet teknik. Något som dessutom framkommit i enkätsvar och i samtal med förskolechef och huvudman är svårigheten att få tillgång till specialpedagog och övrig stödpersonal. Endast ett fåtal nyanlända barn är inskrivna i fristående verksamhet trots att de önskar att ta emot. Vikariesituationen har visats sig vara svårare under läsåret då det är få som vill vikariera inom förskola och fritidshem. Kompetensutvecklingens innehåll verkar vara en övergripande fråga att arbeta vidare med, vad är kompetensutveckling och inte? Alla förskolor har satt sig in i Skolverkets revideringsarbete av Lpfö 98 för att följa med i utvecklingen av förskolans uppdrag. Enkätresultaten är redovisade och återförda till respektive huvudman och förskolechef för vidare bearbetning. I tillsynens underlag ingick dessutom resultaten av vårens föräldraenkät. Ingen vårdnadshavare har hört av sig med frågor eller klagomål till utbildnings- och 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 55 of 306 Webbplats

56 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/800 och BUN 2017/801 arbetslivsförvaltningen under pågående tillsyn. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har skrivit protokoll för respektive huvudman som är beslutade av utbildningsdirektör. Under tillsynsperioden genomfördes även två etableringskontroller efter utökning av Athene och Sankta Maria förskolor i Visby, ingen anmärkning på förskolorna. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har tillsynsansvar; enligt 26 kapitlet i skollagen, av fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg med enskild huvudman inom Region Gotland. 2017/2018 års tillsyn har genomförts under tidsperioden november 2017 tom maj 2018 av kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Bedömning Kvalitets- och utvecklingsavdelningens samlade bedömning är att huvudman för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg fullgör sina skyldigheter enligt granskade områden vid 2018 års tillsyn. Beslutsunderlag bifogas tjänsteskrivelsen enligt nedan. Beslutsunderlag Bifogade bilagor till tjänsteskrivelsen: 1 Utskick av enkät inklusive information till förskola, bil 1 2 Utskick av enkät inklusive information till fritidshem, bil 2 3 Utskick av enkät inklusive information till pedagogisk omsorg, bil 3 4 Utskick inför samtal med huvudman och förskolechef, bil 4 5 Information till vårdnadshavare, bil 5 6 Följebrev till tillsynsbeslut, bil 6 7 Beslutsprotokoll, mall, bil 7 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 56 of (2)

57 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärende BUN 2017/ november 2017 Bilaga 1 Förskollärare, barnskötare och pedagoger inom fristående förskolor på Gotland Regelbunden tillsyn av enskild huvudman - förskola 2017/2018 Barn- och utbildningsnämnden har tillsynsansvar; enligt 26 kapitlet i skollagen, av de fristående förskolorna inom Region Gotland. 2017/2018 års tillsyn kommer att genomföras av Kvalitets- och utvecklingsavdelningen med start i november All pedagogisk personal vid fristående förskolor får en enkät med frågor som ska besvaras av alla. Upplägget av 2017/2018 års tillsyn bygger på samma frågeställningar i enkäterna som Skolinspektionen för närvarande använder när de genomför regelbunden tillsyn av kommunen som huvudman. Era svar blir anonyma då vi inte kan utläsa vem av er som har svarat. Respektive förskolas svar kommer att sammanställas och redovisas för huvudman och förskolechef. Alla huvudmän och förskolechefer är kallade på intervju/samtal i ett led av vår regelbundna tillsyn under januari månad Om du som personal har frågor till oss som genomför tillsynen får du gärna kontakta karin.sandberg-tapp@gotland.se alt. telefon: Respektive huvudman kommer att få ett skriftligt beslut efter att barn- och utbildningsnämnden har tagit del av kvalitets- och utvecklingsavdelningens rapport under våren Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genom Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 57 of 306

58 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärende BUN 2017/ november 2017 Bilaga 2 Regelbunden tillsyn av enskild huvudman - fritidshem 2017/2018 Barn- och utbildningsnämnden har tillsynsansvar; enligt 26 kapitlet i skollagen, av fristående fritidshem inom Region Gotland. 2017/2018 års tillsyn kommer att genomföras av kvalitets- och utvecklingsavdelningen med start i november Ansvarig pedagogisk personal vid fristående fritidshem får en enkät med frågor som ska besvaras. Upplägget av 2017/2018 års tillsyn bygger på samma frågeställningar i enkäterna som Skolinspektionen för närvarande använder när de genomför regelbunden tillsyn av kommunen som huvudman. Era svar blir inte anonyma då det endast är en ansvarig pedagog per fritidshem som har ansvar för verksamheten. Respektive fritidshems svar kommer att sammanställas och redovisas för huvudman och förskolechef. Alla huvudmän och förskolechefer är kallade på intervju/samtal i ett led av vår regelbundna tillsyn under januari månad Om du som personal har frågor till oss som genomför tillsynen får du gärna kontakta karin.sandberg-tapp@gotland.se alt. telefon: Respektive huvudman kommer att få ett skriftligt beslut efter att barn- och utbildningsnämnden har tagit del av kvalitets- och utvecklingsavdelningens rapport under våren Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genom Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 58 of 306

59 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärende BUN 2017/ november 2017 Bilaga 3 Regelbunden tillsyn av enskild huvudman pedagogisk omsorg 2017/2018 Barn- och utbildningsnämnden har tillsynsansvar; enligt 26 kapitlet i skollagen, av fristående pedagogisk omsorg inom Region Gotland. 2017/2018 års tillsyn kommer att genomföras av kvalitets- och utvecklingsavdelningen med start i november Personalen vid pedagogisk omsorg får en enkät med frågor som ska besvaras av alla. Upplägget av 2017/2018 års tillsyn bygger på samma frågeställningar i enkäterna som Skolinspektionen för närvarande använder när de genomför regelbunden tillsyn av kommunen som huvudman. Era svar redovisas tillsammans och eftersom ni är få anställda blir det inte helt anonymt även om vi inte kan utläsa vem som svarat. Er huvudman är kallad på intervju/samtal i ett led av vår regelbundna tillsyn under januari månad 2018 och kommer då att få tillgång till enkätsvaren. Om du som personal har frågor till oss som genomför tillsynen får du gärna kontakta karin.sandberg-tapp@gotland.se alt. telefon: Respektive huvudman kommer att få ett skriftligt beslut efter att barn- och utbildningsnämnden har tagit del av kvalitets- och utvecklingsavdelningens rapport under våren Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genom Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 59 of 306

60 Page 60 of 306

61 Page 61 of 306

62 Page 62 of 306

63 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärende BUN 2017/800 5 juli 2018 Bilaga 6 Följebrev till tillsynsbeslut fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg 2018 Hej! Vi vill börja med att be om ursäkt för sena beslut efter vår genomförda tillsyn 2017/2018. Ibland går det inte att påverka vilka ärenden som går före andra med det betyder att ingen verksamhet har några allvarliga brister. Det är roligt att våra barn och elever har så fin undervisning och utbildning att ta del av under sin uppväxt på Gotland. Besluten kan innehålla felaktigheter som till exempel antal personal, barn och så vidare men det har i dagsläget ingen betydelse för själva beslutet. Om det däremot har skett eller sker större förändringar i verksamheterna är vi tacksamma för att ni informerar oss om det. Under våren fick ni tillbaka er personals enkätsvar efter våra samtal med huvudman och förskolechef för vidare bearbetning tillsammans med er personal. Ni får två exemplar av beslutet och vill att ni signerar och återsänder ett exemplar till oss i det bifogade kuvertet senast Tillsynen ska redovisas i Barn- och utbildningsnämnden under hösten och därefter är tillsynen avslutad. Onsdag den 19 september kl bjuder Anders Jolby, utbildningsdirektör, in till dialog och informationsmöte. Vi återkommer med information om lokal och dagordning för mötet efter semestrarna. Klart är att Annika Nyström Karlsson, projektledare för tillgängliga lärmiljöer, informerar om SPSM:s webbutbildning En tillgänglig utbildning Så gör vi det möjligt Vi önskar er en fortsatt fin sommar! Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Karin.sandberg-tapp@gotland.se Tfn Caroline Gränefjord Kvalitetscontroller Caroline.granefjord@gotland.se Tfn Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 63 of 306

64 Page 64 of 306

65 Page 65 of 306

66 Page 66 of 306

67 Page 67 of 306

68 Page 68 of 306

69 Page 69 of 306

70 Page 70 of 306

71 Page 71 of 306

72 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Caroline Gränefjord Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse GVN 2018/167 & BUN 2018/ augusti 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Information. Skolinspektionens enkät, skolenkäten våren Förslag till beslut Informationen tas emot. Sammanfattning Skolenkäten genomförs av Skolinspektionen. Skolenkäten genomförs med alla skolenheter i under en tvåårsperiod. Enkäten är ett viktigt underlag i Skolinspektionens arbete med att granska landets skolor. Skolinspektionen följer upp de områden som presenterades i Skolinspektionens årsrapport för De kan då bl.a. för hela riket se att: Även om en klar majoritet av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan så finns det i så gott som samtliga skolor elever som inte gör det Den upplevda tryggheten har försämrats under de senaste fem åren Mer än hälften av eleverna i årskurs fem och nio upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet och var tredje lärare i grundskolan uppger att de lägger en stor del av undervisningstiden på att upprätthålla ordningen Sedan 2013 upplever alltfler att ordningen på skolan har försämrats Tilliten till elevernas förmåga bedöms som hög både bland elever och lärare och har varit det sedan 2013 Även om skillnaderna mellan könen är små, ger svaren från flickor i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 en mer negativ bild av skolan Lärarnas uppfattning om rektors pedagogiska ledarskap har förbättrats över tid, men det finns stora skillnader mellan lärarnas svar från skola till skola För Gotlands kommunala skolor visar resultaten bl.a. att: (jämförelser görs med kommunala skolor i Sverige) 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 72 of 306 Webbplats

73 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/167 & BUN 2018/500 Eleverna i årskurs 5 har givit högre poäng alternativt samma poäng på majoriteten av frågeområdena i jämförelse med medelvärdet för samtliga medverkande elever i årskurs 5 i Sverige. Några enstaka frågeområden hamnar något lägre, dessa är Skolarbetet är intressant samt I min skola finns det extrauppgifter när man är klar. Skillnaderna i resultat från Skolenkäten våren 2016 är mycket små och rör sig mellan 0,3 till - 0,3 där en förändring på 0,3 betyder att resultatet har höjts med 0,3 procentenheter och en förändring på 0,3 betyder att resultatet har sjunkit med 0,3 procentenheter. På frågan Jag är nöjd med min skola som helhet visar resultaten att Gotlands kommunala elever i årskurs 5 ger medelvärde 7,6 i jämförelse med samtliga medverkande kommunala elever i årskurs 5 som ger 7,4 i medelvärde. Eleverna i årskurs 9 har givit högre poäng på samtliga frågeområden i jämförelse med medelvärdet för samtliga medverkande elever i årskurs 9 i Sverige. Resultaten är dock lägre än för årskurs 5. Skillnaderna i resultat från Skolenkäten våren 2016 är mycket små och rör sig mellan 0,1 till - 0,4. På frågan Jag är nöjd med min skola som helhet visar resultaten att Gotlands kommunala elever i årskurs 9 ger medelvärde 7,1 i jämförelse med samtliga kommunala medverkande elever i årskurs 9 som ger 6,3 i medelvärde. Resultaten för eleverna i årskurs 2 på Wisbygymnasiet skiljer inte sig nämnvärt i jämförelse med samtliga medverkande elever i årskurs 2 på gymnasiet i Sverige. Ett frågeområde som sticker ut är studiero där Wisbygymnasiet har givit 0,7 procentenheter högre poäng än övriga Sverige. Då Wisbygymnasiet tidigare varit uppdelat på norr och söder finns ingen data att jämföra med från våren På frågan Jag är nöjd med min skola som helhet visar resultaten att Gotlands elever i årskurs 2 på Wisbygymnasiet ger medelvärde 7,5 i jämförelse med samtliga kommunala elever i årskurs 2 på gymnasiet som ger 7,2 i medelvärde. Vårdnadshavare till barn i förskoleklass har givit lägre betyg på samtliga frågeområden än medelvärdet för medverkande vårdnadshavare till barn i förskoleklass i Sverige. Samtliga frågeområden har fått ett lägre resultat i jämförelse med resultaten från Skolenkäten våren Skillnaderna är mellan - 0,2 till -0,5. Frågorna som får lägst resultat är de som handlar om arbetsro. Vårdnadshavare till barn i grundskolan har givit samma eller lägre betyg på alla utom ett frågeområde i jämförelse med resultaten för medverkande vårdnadshavare till barn i kommunala skolor i hela Sverige. Området där de gotländska vårdnadshavarna är mer positiva än övrig Sverige är området som berör Studiero. Skillnaderna i resultat från Skolenkäten våren 2016 är mycket små och rör sig mellan 0,0 till - 0,3. På grund av för få svarande (fyra stycken) finns inga resultat att tillgå från vårdnadshavare till barn i grundsärskolan. Enkätresultaten från pedagogisk personal inom grundskolan visar i de flesta fall högre poäng i jämförelse med resultaten för medverkande pedagogisk personal inom kommunala grundskolor i hela Sverige. Av 17 frågeområden visar resultaten på högre eller samma indexpoäng inom 12 stycken frågeområden. De områden som hamnar på lägre poäng är Samverkan av undervisning, Bedömning och betygsättning, Pedagogiskt ledarskap, Utveckling av utbildning samt Elevhälsa. Enligt rapporten saknar Gotland resultat från tidigare undersökningar att jämföra med. Enkätresultaten från pedagogisk personal inom Wisbygymnasiet visar lägre poäng inom alla frågeområden förutom ett i jämförelse med resultaten för medverkande pedagogisk personal inom gymnasieskolor i hela Sverige. Det frågeområde som får högre poäng är Studiero. Då Wisbygymnasiet tidigare varit uppdelat på norr och söder finns ingen data att jämföra med från våren Page 73 of (3)

74 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/167 & BUN 2018/500 Ärendebeskrivning Skolenkäten genomförs av Skolinspektionen. Skolenkäten genomförs med alla skolenheter i hela under en tvåårsperiod. Enkäten är ett viktigt underlag i Skolinspektionens arbete med att granska landets skolor. Svaren på vissa frågor redovisas även på Skolverkets webbplats Välja skola, som riktar sig till föräldrar och elever. Skolenkäten besvaras av: -Elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt gymnasieskolans år 2 -Pedagogisk personal 1 i grund-och gymnasieskola -Vårdnadshavare till barn i förskoleklass, grund-och grundsärskola Våren 2018 besvarade elever, pedagogisk personal och vårdnadshavare Skolenkäten. Totalt deltog skolenheter i undersökningen. Mer om Skolenkäten kan du läsa på Skolinspektionens hemsida Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 Med pedagogisk personal avses i Skolenkäten den pedagogiska personal som huvudsakligen planerar, bedriver och följer upp undervisning i grundskolan och gymnasiet (observera ej pedagoger inom förskoleklass, skolbarnomsorg eller grundsärskola). Page 74 of (3)

75 Page 75 of 306

76 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Caroline Gränefjord Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av verksamhetsplan kunskapslyft för barn, unga och vuxna Förslag till beslut Rapporten godkänns avseende nämndens verksamhetsområden. Sammanfattning Följande uppföljningar ingår i verksamhetsplanen för år 2018 och har gjorts utifrån målbilden om kunskapslyft för barn, unga och vuxna: Förskola Språkutveckling, språklig medvetenhet screening i förskoleklass (bilaga 1) Grundskola Andel elever i åk 3 som nått godkänt på nationella prov i svenska och matematik (bilaga 2) Andel elever i åk 6 som nått godkänt på nationella prov i svenska, engelska och matematik (bilaga 3) Andel elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram (bilaga 4) Gymnasiet - Lämnas separat Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasium (bilaga 5) Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium (bilaga 5) Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis (bilaga 5) Gymnasiesärskolan och Lärvux Andel avgångselever i gymnasiesärskolan med fullständiga betyg (bilaga 6) Andel elever på Lärvux som fullföljt sina planerade studier (bilaga 6) Folkhögskolan Deltagarnas upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften (bilaga 7) Nöjd studerandeindex (NSI) (bilaga 7) 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Page 76 of 306 Webbplats

77 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/138 En summering av redovisade (preliminära) resultat för 2018 visar att elever i förskoleklass i lägre utsträckning visar god förmåga på vårens test för språklig medvetenhet än för åren 2017 och Skillnaderna är dock små. För elever i årskurs 3 visar resultaten för nationella prov i svenska/svenska som andraspråk samt matematik att andelen som nått godkänt på samtliga delprov av de som gjort samtliga prov har sjunkit i jämförelser med åren 2017 och års preliminära resultat ligger även lägre än resultaten för riket och liknande kommuner I årskurs 6 nationella prov visar preliminära resultat på att andelen elever som når godkänt betyg ökar inom svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. I jämförelse med riket för 2017 visar resultaten att våra kommunala elever presterar i nivå eller bättre. Andelen behöriga till yrkesprogram 2018 varierar mellan våra skolor. Resultaten påverkas dels av antalet nyanlända i klassen samt om skolan har särskilda undervisningsgrupper. De preliminära resultaten visar dock att andelen behöriga ökar under 2018 i jämförelse med 2017 och är även högre än riket för För gymnasiesärskolan kan vi se att 57% av avgångseleverna har fullständiga betyg. För Lärvux kan vi se att 93% av andelen elever på Lärvux fullföljt sina planerade studier. Här har vi inga jämförbara siffror med tidigare år eller riket då detta är första året vi använder dessa indikatorer. Folkhögskolan redovisar ett högre sammanvägt index kring upplevelsen av Folkhögskolan utifrån statens syften för 2018 i jämförelse med Även för nöjd studerandeindex är resultaten högre för 2018 än Nu pågår analysarbete kring redovisade kunskapsresultat. Analysen görs dels inom varje avdelning samt dels gemensamt på förvaltningsnivå. Pågående analys redovisas i delår 2. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 77 of (2)

78 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp Resultatsammanställning Bilaga 1. 1 (6) Datum 2 juli 2018 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Förskola: Språkutveckling, språklig medvetenhet screening i förskoleklass Språklig medvetenhet, förskoleklass Kompetensstation Språklig medvetenhet består av tre delar varav två redovisas och sammanställs för kommunen, en på höstterminen och en på vårterminen. Kompetensstation 1 a Språklig medvetenhet ht 2017 Alla barn i förskoleklass testas i språklig medvetenhet del 1 a under höstterminen. Del 1 a består av fyra delar; rim, syntes, segment och första ljud. Varje klarat deltest ger fyra poäng, maxpoäng är 16. De barn som inte uppnår minst 14 poäng följs upp extra och för de i spannet 0-8 poäng kan insatser behöva sättas in. Gränsvärden Poäng 0-8 Stödbehov finns Poäng 9-13 Uppmärksammas Poäng God förmåga Andel barn (%) per gränsvärde per linje och totalt för kommunen 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Språklig medvetenhet 1a, f-klass ht 2017 Fårösund- Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Stödbehov 10,2% 5,0% 3,9% 9,0% 8,7% 6,7% Uppmärksammas 20,3% 10,0% 8,5% 20,0% 27,2% 16,7% God förmåga 69,5% 85,0% 87,7% 71,0% 64,1% 76,6% Resultaten visar att andelen elever med stödbehov varierar mellan skolorna där Solbergalinjen har lägst andel medan Fårösund/Slitelinjen har högst andel. Romalinjen samt Solbergalinjen har störst andel med god förmåga. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 78 of 306

79 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (6) Andel flickor och pojkar (%) per gränsvärde per linje och kommunen totalt Språklig medvetenhet 1a, f-klass, flickor & pojkar ht % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fårösund- Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Stödbehov Flickor 8% 4% 4% 4% 10% 6% Stödbehov Pojkar 11% 6% 3% 14% 8% 8% Uppmärksammas Flickor 13% 15% 4% 16% 31% 14% Uppmärksammas Pojkar 26% 6% 13% 24% 23% 19% God förmåga Flickor 79% 81% 91% 80% 60% 80% God förmåga Pojkar 63% 88% 84% 62% 70% 74% Uppdelat på kön visar resultaten att flickorna i våra kommunala skolor i större utsträckning har god förmåga än pojkarna. När vi studerar flickors och pojkars resultat för respektive linje finns inga tydliga signaler mellan könen. Page 79 of 306

80 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (6) Kompetensstation del 2, språklig medvetenhet, vårterminen 2018 Alla förskoleklassbarn testas i språklig medvetenhet del 2 under vårterminen. Del 2 består av fyra delar; första ljud, sista ljud, räkna ljud och skriva själv. Varje klarat deltest ger fyra poäng, maxpoäng är 16 och bedömningen görs enligt samma gränsvärden som i del 1 a. Andel barn (%) per gränsvärde per linje och totalt för kommunen 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Fårösund- Slitelinjen Språklig medvetenhet 2, f-klass vt 2018 Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Stödbehov 8,5% 1,7% 13,1% 7,6% 7,7% 8,5% Uppmärksammas 33,9% 13,3% 26,9% 18,9% 23,1% 23,5% God förmåga 57,6% 85,0% 60,0% 73,6% 69,2% 68,0% Resultaten visar även här att andelen elever med stödbehov varierar mellan skolorna där Romalinjen har lägst andel medan Solbergalinjen har högst andel. Romalinjen samt Södervärnslinjen har störst andel med god förmåga. Page 80 of 306

81 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 4 (6) Andel flickor och pojkar (%) per gränsvärde per linje och kommunen totalt 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Språklig medvetenhet 2, f-klass vt 2018 Flickor - pojkar Fårösund- Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Stödbehov Flickor 8,3% 0,0% 4,7% 5,6% 7,1% 5,3% Stödbehov Pojkar 8,7% 3,5% 21,2% 9,6% 8,2% 11,9% Uppmärksammas Flickor 36,1% 9,7% 18,8% 13,0% 19,1% 19,3% Uppmärksammas Pojkar 30,4% 17,2% 34,9% 25,0% 26,5% 27,9% God förmåga Flickor 55,6% 90,3% 76,6% 81,5% 73,8% 75,4% God förmåga Pojkar 60,9% 79,3% 43,9% 65,4% 65,3% 60,3% Uppdelat på kön visar resultaten att flickorna i våra kommunala skolor i större utsträckning har god förmåga än pojkarna. När vi studerar flickors och pojkars resultat för respektive linje kan vi se att pojkarna i större utsträckning har stödbehov än flickorna. Page 81 of 306

82 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 5 (6) Jämförelse hösttermin del 1 a och vårtermin del 2, språklig medvetenhet, per linje och kommunen totalt 69% 58% 85% 85% 88% 60% 71% 74% 64% 69% 77% 68% 34% 27% 20% 27% 20% 19% 23% 23% 17% 10% 13% 10% 8% 8% 13% 5% 2% 4% 9% 8% 9% 8% 7% 9% ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt Fårösund Klinte/ /Slitelinje Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen SudretKommunen n linjen God förmåga 69% 58% 85% 85% 88% 60% 71% 74% 64% 69% 77% 68% Uppmärksammas 20% 34% 10% 13% 8% 27% 20% 19% 27% 23% 17% 23% Stödbehov 10% 8% 5% 2% 4% 13% 9% 8% 9% 8% 7% 9% Då testen som görs på höstterminen inte är identiska med de som görs på vårterminen kan inte en ordentlig jämförelse göras. Värt att notera är dock att andelen elever med stödbehov samt elever som bör uppmärksammas ökar för kommunens skolor vid vårterminens tester. Page 82 of 306

83 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 6 (6) Jämförelse över tid av test som görs på vårtermin (del 2), språklig medvetenhet, per linje och kommunen totalt Språklig medvetenhet 2, f-klass vt 2016, 2017, 2018 Per linje 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Stödbehov vt 2015 Fårösund- Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Kommunen Stödbehov vt ,0% 3,0% 6,0% 9,0% 5,0% 6,0% Stödbehov vt ,0% 3,0% 7,0% 11,0% 9,0% 8,0% Stödbehov vt ,5% 1,7% 13,1% 7,6% 7,7% 8,5% 40,0% 20,0% 0,0% Uppmärksammas vt 2015 Klinte/S udretlinjen Fårösund- Slitelinjen Språklig medvetenhet 2, f-klass vt 2016, 2017, 2018 Per linje Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Kommunen Uppmärksammas vt ,0% 25,0% 18,0% 23,0% 25,0% 21,0% Uppmärksammas vt ,0% 15,0% 24,0% 22,0% 20,0% 21,0% Uppmärksammas vt ,9% 13,3% 26,9% 18,9% 21,1% 23,5% 100,0% Språklig medvetenhet 2, f-klass vt 2016, 2017, 2018 Per linje 50,0% 0,0% God förmåga vt 2015 Klinte/S udretlinjen Fårösund- Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/S udretlinjen Kommunen God förmåga vt ,0% 72,0% 76,0% 68,0% 70,0% 73,0% God förmåga vt ,0% 82,0% 69,0% 67,0% 71,0% 71,0% God förmåga vt ,6% 85,0% 60,0% 73,6% 69,2% 68,0% Page 83 of 306

84 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp Resultatsammanställning Bilaga 2. 1 (3) Datum 4 juli 2017 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Grundskola: Årskurs 3 andel elever som nått godkänt på nationella prov i matematik och svenska/svenska som andra språk Informationen för år 2018 i denna resultatsammanställning är preliminär. Slutgiltiga resultat inhämtas i samband med att nationell statistik redovisas under hösten Den nationella statistiken för 2018 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för Resultat för övriga år redovisas med nationell statistik. Resultatsammanställning 2018 Andel kommunala elever som uppnått godkänt på alla delprov av de som gjort alla delprov. Redovisningen är inklusive elever i särskild undervisningsgrupp samt nyanlända elever. Matematik Antal och andel elever som nått godkänt på samtliga delprov Flickor Andel Pojkar Andel Totalt Andel ,66% ,58% ,14% Andelen elever som uppnått godkänt på samtliga delprov är 63,14 %. Skillnaden mellan flickor och pojkar uppgår till 4,92 procentenheter. Det är stora skillnader mellan skolorna i andelen elever som uppnått godkänt på alla delprov, variationen är från 20 % på två skolor till 100 % på tre skolor. Svenska/svenska som andra språk Antal och andel elever som nått godkänt på samtliga delprov Flickor Andel Pojkar Andel Totalt Andel ,36% ,49% ,40% 69,40 % av alla elever har uppnått godkänt på alla delprov. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar. Andelen flickor som uppnått godkänt på alla delprov är 9,87 procentenheter högre än andelen pojkar. Det finns variation mellan skolorna i andelen som uppnått godkänt på alla delprov, variationen är från 38,87 % på en skola till 100 % på en skola. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 84 of 306

85 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (3) Resultat år Nedan redovisas andel kommunala elever i årskurs 3 som uppnått godkänt på alla delprov i nationella proven i matematik och svenska/svenska som andra språk mellan år 2014 och Antalet elever jämförs med antalet elever som genomfört samtliga delprov. En jämförelse görs även med riket och jämförbara kommuner. Matematik Andel elever åk 3 som uppnått godkänt på alla delprov i matematik ,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, oväg medel** ,0% 64,0% 67,0% 69,0% 61,0% ,0% 80,0% 79,0% 70,0% 67,0% ,0% 66,0% 66,0% 68,0% 68,0% ,0% 75,0% 72,0% 65,0% 67,0% ,7% 65,6% 63,1% *) Liknande kommuner för grundskolan är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik **) Riket, ovägt medel avser ett ovägt medelvärde för alla kommuner i Sverige källa: Kolada Andel elever som uppnått godkänt på alla delprov år 2018 har minskat i jämförelse med år Pojkar når godkänt i högre utsträckning än flickor. För året 2017 ligger Gotland högre än både riket och liknande kommuner. Page 85 of 306

86 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (3) Svenska/svenska som andra språk 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel elever åk 3 som uppnått godkänt på alla delprov i svenska/svenska som andra språk Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel** ,0% 70,0% 75,0% 77,0% 71,0% ,0% 80,0% 86,0% 76,0% 72,0% ,0% 73,0% 81,0% 81,0% 77,0% ,0% 75,0% 79,0% 78,0% 76,0% ,4% 64,5% 69,4% *) Liknande kommuner för grundskolan är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik **) Riket, ovägt medel avser ett ovägt medelvärde för alla kommuner i Sverige källa: Kolada Andel elever som uppnått godkänt på alla delprov 2018 har minskat i jämförelse med år För året 2017 ligger Gotland högre än både riket och liknande kommuner. Page 86 of 306

87 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp Resultatsammanställning Bilaga 3. 1 (5) Datum 4 juli 2017 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Grundskola: årskurs 6 andel elever som nått minst provbetyg E på nationella prov i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk Informationen för år 2018 i denna resultatsammanställning är preliminär. Slutgiltiga resultat inhämtas i samband med att nationell statistik redovisas under hösten Den nationella statistiken för 2018 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för Resultat för övriga år redovisas med nationell statistik. Resultatredovisning 2018 Redovisningen per ämne avser de elever som gjort alla delprov och därmed fått ett provbetyg. Engelska 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Nationellt prov åk 6 engelska, fördelning provbetygsgrad F E D C B A Flickor 6,10% 9,76% 15,85% 28,86% 22,76% 16,67% Pojkar 7,25% 9,06% 11,23% 25,36% 25,72% 21,38% Totalt 6,70% 9,39% 13,41% 27,01% 24,33% 19,16% Majoriteten av eleverna har fått provbetyg C-A. Något större andel pojkar har fått de högre provbetygen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 87 of 306

88 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (5) Matematik 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Nationellt prov åk 6 matematik, fördelning provbetygsgrad F E D C B A Flickor 6,48% 21,05% 30,77% 20,24% 13,36% 8,10% Pojkar 7,97% 27,90% 20,65% 20,29% 13,41% 9,79% Totalt 7,27% 24,67% 25,43% 20,27% 13,38% 8,99% Fördelningen mellan provbetygsgraderna visar att de flesta får provbetyg E-C. Skillnaderna mellan könen visar att pojkar i större utsträckning får ett högre provbetyg än flickor. Svenska/svenska som andra språk Nationellt prov åk 6 svenska/svenska som andra språk, fördelning provbetygsgrad 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% F E D C B A Flickor 2,02% 10,12% 25,91% 34,01% 24,70% 3,24% Pojkar 7,89% 22,22% 30,47% 28,67% 7,53% 3,23% Totalt 5,13% 16,54% 28,33% 31,18% 15,59% 3,23% I Svenska/svenska som andraspråk fördelar sig provbetygen i en relativt jämn kurva. Provbetygen uppvisar stora skillnader mellan könen, 61,95 procent av flickorna har provbetyg C-A medan endast 39,43 procent av pojkarna har provbetyg C-A. Page 88 of 306

89 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (5) Resultat Redovisningen avser andel elever som gjort alla delprov och fått provbetyg A-E i relation till antal elever som fått provbetyg A-F. Engelska Andel elever åk 6 som uppnått minst provbetyg E, engelska ,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel ,00% 96,00% 95,00% 95,00% 94,00% ,00% 94,00% 94,00% 94,00% ,67% 91,45% 90,60% 93,30% ,90% 92,75% 93,30% *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn källa: Kolada För år 2016 och 2017 fanns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrevs. Andel elever med provbetyg E-A år 2018 är 93,30 %, ca 3 procentenheter högre än året innan men i nivå med riket för Page 89 of 306

90 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 4 (5) Matematik Andel elever som uppnått minst provbetyg E, matematik ,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel ,00% 91,00% 93,00% 92,00% 91,00% ,00% 92,00% 93,00% 90,00% ,70% 86,32% 88,42% 87,80% ,52% 92,03% 92,73% *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn källa: Kolada För år 2016 och 2017 fanns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrevs. Andel elever med provbetyg E-A år 2018 är 92,73 %, ca 4,3 procentenheter högre än året innan samt högre än riket för Page 90 of 306

91 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 5 (5) Svenska/svenska som andra språk Andel elever åk 6 som uppnått minst provbetyg E, svenska/svenska som andra språk ,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel ,00% 95,00% 96,00% 95,00% 94,00% ,00% 91,00% 94,00% 94,00% ,40% 86,70% 89,89% 93,10% ,98% 92,11% 94,87% *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn. Källa: Kolada För år 2016 samt 2017 finns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrivs. Andel elever med provbetyg E-A år 2018 är 94,87 %, ca 5 procentenheter högre än året innan samt högre än riket för Page 91 of 306

92 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp Resultatsammanställning Bilaga 4. 1 (4) Datum 4 juli 2018 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Slutbetyg årskurs 9 gymnasiebehörighet Informationen för år 2018 i denna resultatsammanställning är preliminär. Slutgiltiga resultat inhämtas i samband med att nationell statistik redovisas under hösten Den nationella statistiken för 2018 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för Resultat för övriga år redovisas med nationell statistik. Resultatredovisning 2018, behörighet till yrkesprogram 2018 Elever med minst betyg E i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk samt i ytterligare fem ämnen blir behöriga till gymnasiets yrkesprogram. I diagrammet nedan ingår alla elever som fått slutbetyg i årskurs 9. Antal nyanlända elever varierar mellan skolorna vilket innebär att om en liten skola tar emot många nyanlända elever påverkar det skolans resultat i mycket hög grad. I Klinteskolan finns även särskild undervisningsgrupp som påverkar andelen behöriga elever. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Solklints -skolan Behörighet till yrkesprogram 2018 Fårösundsskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan KOMMUNEN Flicka 91,67% 92,31% 96,00% 88,30% 90,32% 61,11% 87,88% 87,55% Pojke 40,00% 70,37% 93,75% 90,72% 72,84% 65,22% 83,33% 77,00% totalt 56,76% 77,50% 95,12% 89,53% 80,42% 63,41% 85,51% 82,03% Andelen behöriga till yrkesprogram varierar mellan skolorna. I Romaskolan har man högst andel behöriga elever medan Fårösundskolan visar lägst andel behöriga elever. Andelen flickor behöriga till yrkesprogram är över lag högre än andelen pojkar förutom på Klinteskolan där andelen pojkar är högre. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 92 of 306

93 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (4) Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Antal nyanlända VT 2018 i årskurs 9 Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan Solbergaskolan Behörighet Nedan diagram visar behörighet till yrkesprogram under åren **) Liknande kommuner: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik Källa: Kolada Nationell statistik för 2018 levereras under hösten 2018 och redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Andelen behöriga elever till yrkesprogram har ökat sedan Resultaten visar även att andelen behöriga elever ligger högre än riket samt liknande kommuner för Page 93 of 306

94 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (4) Nedan diagram visar behörighet till yrkesprogram under åren uppdelat på kön **) Liknande kommuner: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik Källa: Kolada Resultat för Gotlands fristående skolor, pojkar 2015 finns ej att tillgå från Kolada. Nationell statistik för 2018 levereras under hösten 2018 och redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Andelen behöriga elever uppdelat på kön visar att flickorna i större utsträckning når behörighet till yrkesprogram i jämförelse med pojkarna. Utmärkande är Gotlands fristående skolor som inte visar denna trend utan snarare har större andel pojkar som når gymnasiebehörighet alt. ingen skillnad mellan könen. Page 94 of 306

95 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 4 (4) Nedan diagram visar behörighet till yrkesprogram under åren , exklusive nyanlända elever samt elever med okänd bakgrund Behörighet till yrkesprogram exkl. nyanlända elever samt elever med okänd bakgrund 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Gotlands kommunala skolor 88,88% 90,20% 88,80% Gotlands fristående skolor 88,90% 92,80% 94,70% Liknande kommunder** 89,60% 89,50% 87,80% Riket, ovägt medel 88,20% 89,60% 87,80% **) Liknande kommuner: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn Nationell statistik för 2018 levereras under hösten 2018 och redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Källa: Kolada Då förvaltningen inte lyckats säkerställa ett kvalitetssäkert sätt att ta fram resultat där nyanländas resultat är borträknat väljer vi att endast redovisa nationell statistik för resultat där nyanlända elever samt elever med okänd bakgrund är borträknade. I ovan diagram kan vi se att för 2017 låg Gotlands kommunala skolor straxt över liknande kommuner samt riket. Page 95 of 306

96 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp Resultatsammanställning Bilaga 5. Datum: 23 augusti 2018 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Gymnasieskola - Kunskapsresultat avgångselever 2018 Uppföljningar av verksamhetsplan Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasium Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 96 of 306

97 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Informationen för år 2018 i denna resultatsammanställning är preliminär. Slutgiltiga resultat inhämtas i samband med att nationell statistik redovisas under hösten Den nationella statistiken för 2018 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för Resultat för övriga år redovisas med nationell statistik från Skolverket. Nytt för resultatredovisningen 2018! Resultaten är nu framtagna på samma sätt som Skolverket redovisar statistiken nationellt. Detta gör att vi kan jämföra Wisbygymnasiets resultat med riket. Samtliga resultat bygger på urvalsgruppen: Antal avgångselever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där elever är betygsatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Gemensamma krav för gymnasieexamen För att nå en gymnasieexamen (yrkes- eller högskoleförberedande) ska eleven ha minst 2250 godkända gymnasiepoäng på en utbildning som omfattar 2500 gymnasiepoäng. Eleven ska även ha godkända betyg i kurserna: svenska (eller svenska som andraspråk) 1, engelska 5 och matematik 1 samt en kurs gymnasiearbete, 100 poäng. Dessutom krävs det även följande för att uppnå: Yrkesexamen Av de programgemensamma ämnena måste minst 400 poäng vara godkända. En elev som har en yrkesexamen och har läst kurser i svenska (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6, med godkända betyg, har grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Högskoleförberedande examen Man ska ha godkända betyg i kurserna: svenska (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6. En högskoleförberedande examen ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Genomsnittlig betygspoäng (GBP) beräknas genom att poäng tilldelas för vart och ett av en elevs kursbetyg. Betyget A i en kurs ges värdet 20 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget D 12,5 poäng, betyget F 0 poäng. Poängen per kurs multipliceras sedan med kursens omfattning i kurspoäng. Summan av de viktade kurspoängen divideras sedan med 2400, vilket är den totala mängden gymnasiepoäng där eleven betygssätts med betygen F till A. Gymnasiearbetet och kurser lästa inom utökat program exkluderas från beräkningen. 2 Page 97 of 306

98 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Andel elever med examensbevis efter avslutad gymnasieutbildning Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) samt Skolverket Andelen elever som har uppnått examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning 2018 ligger i nivå med resultaten för 2017 och straxt över resultaten för Jämfört med 2017 har andelen ökat inom högskoleförberedande program men sjunkit för yrkesprogram. 3 Page 98 of 306

99 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) samt Skolverket Resultat per program visar att det finns stora skillnader mellan programmen. Skillnaderna är större mellan de olika yrkesprogrammen än mellan de högskoleförberedande programmen. Högst andel elever med examensbevis har VVS- och fastighetsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Humanistiska programmet, Hotell- och turismprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet. Eftersom några av programmen har få elever, kan enstaka elevers resultat ge stora utslag på statistiken. Statistiken på programnivå måste därför tolkas med försiktighet. 4 Page 99 of 306

100 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) (skolverket redovisar inte statistik uppdelat på kön) På totalnivå uppnår större andel kvinnor än män för 2018 examensbevis efter avslutat gymnasium. Skillnaden mellan könen är 10 procentenheter 2018, en skillnad som ökat sedan föregående år. Inom yrkesprogram uppgår skillnaden mellan kvinnor och män för 2018 till 15,7 procentenheter och mellan högskoleförberedande program uppgår skillnaden för 2018 till 4,5 procentenheter. 5 Page 100 of 306

101 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) Det finns relativt stora skillnader i andel kvinnor och andel män som har uppnått examensbevis för några av programmen. Den könsfördelade statistiken på programnivå måste dock tolkas med försiktighet eftersom flera av programmen har få elever totalt eller få elever av ett visst kön. 6 Page 101 of 306

102 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Resultat totalt och per program Andel elever med examensbevis efter avslutad gymnasieutbildning uppdelat på program i tabellform Program Barn- och fritidsprogrammet WG 100, Riket Bygg- och anläggningsprogrammet WG 73, Riket El- och energiprogrammet WG 87, Riket Fordons- och transportprogrammet WG 83, Riket Handels- och administrationsprogrammet WG 86, Riket Hotell- och turismprogrammet WG 100, Riket Naturbruksprogrammet WG 73, Riket Restaurang- och livsmedelsprogrammet WG Riket Sjöfartsutbildningen WG 75,0... Riket... VVS- och fastighetsprogrammet WG 100, Riket Vård- och omsorgsprogrammet WG 100, Riket Total yrkesprogram WG 86, Riket Ekonomiprogrammet WG 96, Riket Estetiska programmet WG 93, Riket Humanistiska programmet WG 100, Riket Naturvetenskapsprogrammet WG 95, Riket Samhällsvetenskapsprogrammet WG 94, Riket Teknikprogrammet WG 96, Riket Totalt högskoleförberedande program WG 95, Riket Totalt alla program WG 92, Riket Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket. I totalsiffrorna ingår alla avgångselever från yrkesprogram och högskoleförberedande program. För nationell statistik gäller att när uppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den i tabellerna. Då visas (..) istället för utfall. Om data saknas visar (.) istället för utfall. 7 Page 102 of 306

103 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) samt Skolverket Andelen elever som har uppnått högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium har sjunkit betydligt mellan 2017 och Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) Andelen elever som uppnått högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram skiljer sig mycket mellan de olika programmen. Mellan programmen med högst och lägst andel skiljer hela 83,3 procentenheter. På grund av lågt elevtal på några av programmen måste statistiken på programnivå tolkas med försiktighet. 8 Page 103 of 306

104 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) Det finns skillnader i andel kvinnor och andel män som uppnått högskolebehörighet på de olika yrkesprogrammen. Ingen tydlig trend utmärker sig i statistiken. Den könsfördelade statistiken på programnivå måste tolkas med försiktighet då flera av programmen har få elever totalt eller få elever av ett visst kön. 9 Page 104 of 306

105 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Resultat totalt och per program Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Program Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Total Wisbygymnasiet (yrkesprogram) WG 41, ,3 Riket 53,8 54,0 53,0 WG 9, Riket 20,7 22,0 22,0 WG 9,5 58,8.... Riket 35,5 36,0 36,0 WG 0, Riket 9,2 9,0 9,0 WG 46, Riket 39,8 41,0 40,0 WG 71, Riket 46,2 51,0 48,0 WG 45, Riket 47,7 48,0 48,0 WG 12, Riket 23,7 24,0 27,0 WG 83,3.... Riket... WG 62, Riket 23,3 22,0 20,0 WG 50, Riket 59,9 60,0 59,0 WG 34,7 45,9 30,0 37,9 Riket 35,0 36,0 35,0 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket. För nationell statistik gäller att när uppgifterna baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den i tabellerna. Då visas (..) istället för utfall. Om data saknas visar (.) istället för utfall. 10 Page 105 of 306

106 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) samt Skolverket För Wisbygymnasiet totalt har den genomsnittliga betygspoängen (GBP) för elever med examensbevis minskat något mellan 2017 och GBP för elever med examen från högskoleförberedande program är högre än för elever med examen från yrkesprogram. 11 Page 106 of 306

107 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) Det finns relativt stora skillnader i GBP mellan de olika programmen. Mellan programmen med högsta och lägsta GPB skiljer 6,9 poäng. Även här gäller att några program har få elever och att enstaka elevers resultat därför kan ge stora utslag på statistiken. 12 Page 107 of 306

108 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis , kvinnor/män 16,0 15,8 15,8 15,2 14,5 14,7 15,3 14,2 14,1 13,0 12,9 12,9 15,6 15,715,3 13,7 14,1 14,0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högskoleförberedande Yrkesprogram WG totalt Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) För Wisbygymnasiet totalt finns en skillnad i GBP mellan kvinnor och män. Skillnaden är 1,3 poäng till kvinnornas favör Jämfört med 2017 har GBP minskat något för både könen, dock mest för kvinnorna där det har skett en minskning på 0,4 poäng. Skillnaderna i GBP mellan könen inom högskoleförberedande program har ökat något för 2018 då männens resultat har försämrats för 2018 medan kvinnornas resultat ligger konstant. Skillnaden i GBP mellan könen inom yrkesprogram har minskat något då kvinnornas resultat försämrats för 2018 medan männens ligger konstant. 13 Page 108 of 306

109 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) Det finns skillnader i GBP mellan könen på de olika programmen om än liten. Generellt kan man säga att kvinnorna har något högre betygspoäng än männen. Den könsfördelade statistiken på programnivå måste tolkas med försiktighet eftersom flera av programmen har få elever totalt eller av et av könen. 14 Page 109 of 306

110 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Resultat totalt och per program Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis Program Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Sjöfartsutbildningen WG WG WG WG WG WG WG WG WG 14,0 13,0 12,4 12,0 13,6 13,7 14,3 14,7 13,8 12,8 12,5 13,4 12,5 13,5 15,6 15,1 14,9 12,5 12,8 12,8 12,8 13,6 13,8 14,6 14,0 14,3 13,0 13,4 12,4 13,5 12,9 13,2 13,3 15,0 13,7 Riket Riket Riket Riket Riket Riket Riket Riket Riket 13,3 13,3 13,0 13,1 13,4 14,3 14,5 14,2 13,1 13,3 13,0 13,0 13,4 14,1 14,1 14,1 13,3 13,3 13,1 13,0 13,3 14,0 14,5 14,0 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Total yrkesprogram Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Totalt högskoleförberedande program Totalt alla program WG 14,0 13,6 12,2 14,1 Riket 13,0 12,9 12,8 WG 13,6 13,6 12,8 14,0 Riket 14,0 13,7 13,8 WG 13,4 13,6 13,4 13,3 Riket 14,7 13,5 13,6 WG 14,3 14,9 14,9 15,2 Riket 15,0 14,7 14,9 WG 15,7 16,3 15,7 14,8 Riket 15,3 14,9 14,9 WG 18,9 17,1 16,7 16,7 Riket 15,9 15,6 15,6 WG 14,9 16,2 16,6 16,9 Riket 16,2 15,8 15,9 WG 15,0 15,3 15,3 15,3 Riket 14,8 14,6 14,7 WG 15,0 15,6 13,5 14,4 Riket 14,7 14,4 14,5 WG 15,3 15,5 15,5 15,5 Riket 15,2 14,9 15,0 WG 14,6 14,8 14,7 14,5 Riket 14,7 14,4 14,5 15 Page 110 of 306

111 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp Resultatsammanställning Bilaga 6. 1 (1) Datum 8 juli 2018 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Gymnasiesärskolan och Lärvux Resultatredovisning 2018 Andel avgångselever i gymnasiesärskolan med fullständiga betyg Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. Gymnasiesärskolan på Gotland erbjuder två av de nio nationella programmen samt det individuella programmet. Det individuella programmet vänder sig till de elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program och behöver en utbildning som är mer anpassad. Fullständiga betyg Kvinna Man Totalt % 50% 57% År 2018 fick 57% av gymnasiesärskolans avgångselever fullständiga betyg. Andelen kvinnor med fullständiga betyg var högre än andelen män. Andel elever på Lärvux som fullföljt sina planerade studier Lärvux är kommunens vuxenutbildning för personer som är över 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada och som vill förbättra eller komplettera sin utbildning. Lärvux har kurser som motsvarar grundsärskolans kurser samt inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans nationella program. Fullföljt utbildning Kvinna Man Totalt % 88% 91% År 2018 fullföljde 91% av eleverna sin utbildning på Lärvux. Andelen kvinnor som fullföljde sin utbildning var högre än andel män. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 111 of 306

112 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Bilaga 7. Datum: 13 augusti 2017 Folkhögskola Deltagarenkät Gotlands folkhögskola VT18 Uppföljningar enligt verksamhetsplan 2018 Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften Deltagares nöjdhet med folkhögskolan - Nöjd deltagarindex Enkäten består av flera påståenden som deltagarna förhåller sig till genom en fyrgradig skala, där 4 = håller helt med och 1 = håller inte med alls. Ett fåtal av frågorna är ja/nej-frågor. Resultatet av enkätfrågorna redovisas i diagrammen omräknade till ett index mellan 0 och 100. Nöjd deltagarindex bygger på en modell utarbetat av SKL och SCB, med ett begränsat antal frågor. Resultatet är alltså jämförbart med andra verksamheter och kommuner. Indexet sammanfattar tre frågor som handlar om deltagarnas uppfattning folkhögskolan. Frågorna besvaras genom en tiogradig skala. Även frågorna som avser deltagarnas upplevelse utifrån statens syfte med stöd till folkbildningen är sammanfattade om omräknade till ett index mellan 0 och 100. Inga frågor kan redovisas uppdelat på kön. Detta då folkhögskolan valde att inte ställa frågan om kön i genomförd enkät. Page 112 of 306

113 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum: 13 augusti 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Innehåll 1. Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften Trend Upplevelse av FHS utifrån statens syften Sammanvägt index Resultat per kurs Nöjd studerandeindex (NSI) Trend Resultat per kurs Page 113 of 306

114 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum: 13 augusti 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning 1. Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften Statens syften med stödet till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Trend Upplevelse av FHS utifrån statens syften Sammanvägt index Upplevelsen av folkhögskolan utifrån statens syften har ökat med 2 procentenheter sedan Nivån ligger dock lägre än för VT 2016 och VT Page 114 of 306

115 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 1.3 Resultat per kurs Datum: 13 augusti 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Det finns stora skillnader mellan de olika kurserna i den sammanvägda upplevelsen av folkhögskolan utifrån statens syften. Mellan högsta och lägsta resultat skiljer hela 56 indexpoäng. Mest positiva är deltagarna på linjen Ella och Livskraft. Lägsta resultat har Musiklinjen och Filmcrew. 2. Nöjd studerandeindex (NSI) 2.1. Trend Nöjd studerandeindex (NSI) VT 2018 VT 2017 VT 2016 VT 2015 Nöjd studerandeindex har ökat med hela 7 indexpoäng jämfört med 2017 och är åter tillbaka på samma nivå som år Page 115 of 306

116 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.2. Resultat per kurs Datum: 13 augusti 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Det finns relativt stora skillnader mellan de olika kurserna i hur nöjda deltagarna är med folkhögskolan som helhet. Eleverna på Livskraft, Ella och Fotolinjen är mest nöjda. Kursen med lägst nöjdhetsindex är Story 1. 5 Page 116 of 306

117 Page 117 of 306

118 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2018/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Avstämning av barn- och elevvolymer inför budget 2019 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hos regionstyrelsen begära ytterligare ramförstärkning, för budgetåret 2019, motsvarande 16,4 miljoner kronor på grund av fler barn och elever. Sammanfattning Förvaltningen har av barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att göra en avstämning av barn och elevvolymer inför budget I Strategisk plan och budget för 2019 är antalet barn och elever beräknat till För budgetåret 2019 har regionfullmäktige fastställt en ramförstärkning på 30,5 miljoner kronor på grund av volymförändringar i antalet barn och elever. Inför det fortsatta arbetet med internbudget 2019 har avstämning av barn och elevvolymer i Region Gotland gjorts den 23 augusti Avstämningen visar att planeringsunderlaget har ökat med 207 barn- och elever sedan mätning gjordes i februari månad. Antalet barn i förskolan har ökat, totalt är ökningen 78 barn. För grundskolan är det för hösten 66 fler inskrivna elever i årskurserna 1-9, detta oavsett huvudman. För fritidshemmen är ökningen 49 elever. Höstens ökning av barn- och elevvolymer påverkar barn- och utbildningsnämndens budget negativt för år Barn- och utbildningsnämndens resursfördelning kommer inte att ha täckning för den ytterligare ökningen i barn- och elevvolymerna, ökningen i barn och elevvolymer motsvarar 16,4 miljoner kronor, se efterföljande tabeller: 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 118 of 306 Webbplats

119 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/131 Jämförelse av budget för år 2019 avseende volymförändringar, tkr (+ökat behov, - minskat behov) Resursfördelningsmodell/flöden Reviderad Not 1 Tidigare Not2 År Differens Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Not 1 Reviderad, avser förändringar i barn och elevvolymer, mätvärde den 23 augusti 2018 Not 2 Tidigare, avser inlämnad och fastställd strategisk plan och budget mätvärde den 15 februari 2018 Förändringen i helårsbarn och elever är enligt nedan tabell: Resursfördelningsmodell/flöden Reviderad Not 1 Tidigare Not2 År Differens Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Not 1 Reviderad, avser förändringar i barn och elevvolymer, mätvärde den 23 augusti 2018 Not 2 Tidigare, avser inlämnad och fastställd strategisk plan och budget mätvärde den 15 februari 2018 Barn- och elevvolymer ökar successivt under ett verksamhetsår, hur stor volymökningen blir under ett år är svårt att prognostisera. Region Gotland har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren, den senaste kvartalsrapporten (kvartal 2 år 2018) för Gotland visar på 119 fler folkbokförda gotlänningar. Detta påverkar barn och elevvolymerna inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Den framtida successiva ökningen av antalet barn och elever under ett verksamhetsår, kommer medföra underskott i barn- och utbildningsnämnden resursfördelning. Bedömning Förvaltningens bedömning är att barn och utbildningsnämnden hos regionstyrelsen, inför den centrala budgetavstämningen, gör en begäran om ramförstärkning beroende på att antalet barn och elever har ökat efter det att regionfullmäktige fastställt nämndernas internbudget 2019 (RF 97). Det ökade antalet barn och elever har inte medräknats i det budgetunderlag för år 2019 som tidigare överlämnats till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 119 of (2)

120 Page 120 of 306

121 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2018/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Kostnadsjämförelser 2018 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Sammanfattning Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Nettokostnad, kr/inv Referenskostnad kr/inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr 58,6 16,4 72,4 21,3 Avvikelse procent 19,8% 23,4% 12,5% 10,4% Tabell 42: Avvikelse nettokostnad och referenskostnad år 2017, Gotland Tabellen visar att Region Gotland har högre kostnader, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Sammanlagt har den egna kommunen en överkostnad på 168,7 miljoner kronor, att jämföras med 212 miljoner kronor 2016 (238 miljoner kronor för 2015). Referenskostnaden ersätter den tidigare strukturårsjusterade standardkostnaden. Referenskostnaden bygger i sin grund på standardkostnaden det vill säga den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Nettokostnaden avser samtlig regi och grundskola inkluderar förskoleklass. Beslutsunderlag - Rapport, Kostnadsjämförelser Utbildning 2013 till 2017 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 121 of 306 Webbplats

122 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen BUN 2018/601 Jimmy Söderström GVN 2018/188 Viktor Ringbom Datum Kostnadsjämförelser Utbildning År 2013 till En översikt - Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens Verksamhetsområden Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 122 of 306

123 Innehållsförteckning Inledning...1 Förskola...2 Pedagogisk omsorg...4 Fritidshem...4 Förskoleklass...6 Grundskola...8 Grundsärskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Svenska för invandrare Folkhögskola Jämförelse av referenskostnad och nettokostnad år Antalet invånare per år totalt och per åldersintervall...21 Bilaga 1 Grundsärskola Bilaga 2 Gymnasiesärskola Bilaga 3 Diagram Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 123 of 306

124 1 Inledning Materialet har till uppgift att ge läsaren en vägledning om den egna kostnaden i jämförelser med andra kommunkategorier. I materialet benämns mindre stad/tätort (tidigare till och med 2016 Turism- och besöksnäringskommuner) som Kommungruppen och Strukturliknande kommuner som - Liknande kommuner. Kommunkategorin Samtliga kommuner avses i det här materialet som samtliga kommuner med redovisade värden. Liknande kommuner är en jämförelsegrupp med 7 kommuner som strukturellt liknar den kommun som är i fokus. Liknande kommuner som jämförelsegrupp finns på kommunal nivå för olika verksamhetsområden, till exempel grundskola, samt för en övergripande nivå. Vilka som väljs ut som liknande kommuner baseras till största del på referenskostnaden (70 procent), som beskrivs i ett eget stycke nedan, men också på invånarantal (30 procent) (Kommun och landstingsdatabasen, Kolada). Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. De kommuner som ligger närmast varandra vad gäller förväntad kostnad för en verksamhet samt invånarantal bildar alltså en jämförelsegrupp. Liknande kommuner är därför framför allt relevant för kostnadsjämförelser. Alla ekonomiska uppgifter har hämtats från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). För ekonomiska uppgifter hämtade från Kolada används ovägda medelvärden för de två kommunkategorierna -Samtliga kommuner och - kommungruppen. Med ovägt medelvärde menas att alla kommuners redovisade värden summeras ihop och divideras med det antal kommuner som redovisat värden. Det ovägda medelvärdet beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner, hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Uppgifter om olika ekonomiska nyckeltal kan hämtas från andra källor än Kolada som exempelvis från Sveriges Kommuner och Landsting, Statiska centralbyrån, Skolverket Siris med flera. Att just uppgifter hämtade från Kolada används i materialet har sin grund i att regionstyrelseförvaltningen inom Region Gotland gör detsamma och att materialet här igenom blir koncernlikt. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr Page 124 of 306

125 2 Förskola Liknande kommuner för år 2017 är: Norrtälje, Hudiksvall, Västervik, Hässleholm, Luleå, Ystad, Karlskoga Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 1: Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med Samtliga kommuner och kommungruppen. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 1,9 procent från 2016, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 2,3 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 8 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 8,7 procent och kronor högre per elev. Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn Kostnad kommunal förskola (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland 4,7 4,8 4,4 4,5 4,4 Samtliga kommuner 5,4 5,4 5,3 5,2 5,1 Jämförelser Liknande kommuner 5,6 5,6 5,5 5,3 5,5 Kommungruppen 5,5 5,5 5,4 5,2 5,2 Tabell 2: Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare, avser kommunal regi Antal inskrivna barn per årsarbetare har under den senaste femårsperioden minskat, vilket medför att personalkostnaderna för motsvarande period har ökat. Antal inskrivna barn per årsarbetare har minskat med 0,1 procentenhet sedan Förskola per kategori Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 3: Kostnad personal kommunal förskola, kr/inskrivet barn Kostnadsökningen är lägre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 3 procent för 2017, att jämföras med de andra kommun-kategoriernas Page 125 of 306

126 3 genomsnittliga ökning på 4,1 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 8 procent högre än kommun-kategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 8,8 procent och kronor högre per elev. Kostnad personal kommunal förskola, kr/inskrivet barn Personalkostnader (löner och personalomkostnader) i kommunal förskola dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Jämförelser Samtliga kommuner Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 4: Kostnad lokaler kommunal förskola, kr/inskrivet barn Kostnaderna har minskat i den egna kommunen. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är tre procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 3,4 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 12 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor lägre per elev, för år 2016 var skillnaden 9,4 procent och kronor lägre per elev. Bruttokostnad lokaler kommunal förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad lokaler i kommunal förskola dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 5: Kostnad övrigt, kommunal förskola, kr/inskrivet barn Kostnaderna har minskat i den egna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 0,3 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 6,3 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 25 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 17 procent och kronor högre per elev. 1 Finns ingen statistik för Norrtälje 2 Finns ingen statistik för Katrinehamn, Norrtälje och Piteå Page 126 of 306

127 4 Kostnad övrigt, kommunal förskola, kr/inskrivet barn Kostnad kommunal förskola (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) minus lokalkostnader och personalkostnader dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada Pedagogisk omsorg Upphörde i den kommunala verksamheten den 14 juli Fritidshem Liknande kommuner för år 2017 är: Norrtälje, Hudiksvall, Falkenberg, Ängelholm, Skövde, Karlshamn, Motala Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 6: Kostnad kommunalt fritidshem, kr/elev Kostnadsökningen är högre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadshöjningen för den egna kommunen är 3,7 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 3,2 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 15,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 14,5 procent och kronor högre per elev Gotland 16,1 17,2 18,9 20,1 20,7 Samtliga kommuner 21,4 22,2 22,3 22,1 21,0 Jämförelser Liknande kommuner 24,3 24,3 25,4 24,8 24,1 Kommungruppen 21,8 22,0 22,1 22,1 21,0 Tabell 7: Fritidshem, Antal elever per anställd (heltidstjänst), kommunal regi Antal inskrivna barn per årsarbetare ökar för åren och medför en lägre personalkostnad. Page 127 of 306

128 5 Fritidshem per kategori Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 8: Kostnad personal kommunalt fritidshem, kr/elev Kostnadsnivån för år 2017 är 11,8 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev. Kostnadsnivån för år 2016 var 10 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev. Data finns ej tillgängligt för perioden Kostnad personal kommunalt fritidshem, kr/elev Personalkostnader (löner och personalomkostnader) i kommunalt fritidshem dividerat med antal inskrivna barn i fritidshem i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 9: Kostnad lokaler kommunalt fritidshem, kr/elev Kostnaderna har minskat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 6,7 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 1,8 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 28,5 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 35,3 procent och kronor högre per elev. Bruttokostnad lokaler kommunalt fritidshem, kr/elev Bruttokostnad lokaler i kommunalt fritidshem dividerat med antal inskrivna barn i fritidshem i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Page 128 of 306

129 Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 10: Kostnad övrigt kommunalt fritidshem, kr/elev Kostnaderna har minskat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 1,4 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 1,6 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 9,7 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 490 kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 9,5 procent och 488 kronor högre per elev. Kostnad övrigt kommunalt fritidshem, kr/elev Kostnad kommunalt fritidshem (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) minus lokalkostnader och personalkostnader dividerat med antal inskrivna barn i fritidshem i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Förskoleklass Liknande kommuner för år 2017 är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 11: Kostnad kommunal förskoleklass, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 2,4 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 2,8 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 26,8 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 33,6 procent och kronor högre per elev. Kostnad kommunal förskoleklass, kr/elev Kostnad kommunal förskoleklass (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) 3 Finns ingen statistik för Norrtälje 4 Bygger på grundskolans statistik Page 129 of 306

130 Gotland 10,9 10,7 11,7 11,6 11,1 Samtliga kommuner 12,0 12,2 12,2 12,0 11,8 Jämförelser Liknande kommuner 12,0 12,2 12,4 12,2 12,3 Kommungruppen 12,1 12,0 12,1 11,9 11,7 Tabell 12: Förskoleklass, Antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi Antal elever per lärare är lägre för den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunerna, vilket medför en högre lärarkostnad per elev. Antalet elever per lärare har minskat med 4,3 procent i jämförelse med de andra kommunkategoriers genomsnittliga minskning på 0,8 procent. Förskoleklass per kategori Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 13: Kostnad personal kommunal förskoleklass, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 2,4 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 5,6 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 34,4 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 45,4 procent och kronor högre per elev. Kostnad personal kommunal förskoleklass, kr/elev Personalkostnader (löner och personalomkostnader) i kommunal förskoleklass dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 14: Kostnad lokaler kommunal förskoleklass, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 0,8 procent för Kostnadsnivån för år 2017 är 26,3 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor mindre per elev, för år 2016 var skillnaden 26,6 procent och kronor lägre per elev. Kostnad lokaler kommunal förskoleklass, kr/elev Bruttokostnad lokaler i kommunal förskoleklass dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett Page 130 of 306

131 8 medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 15: Kostnad övrigt, kommunal förskoleklass, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i samt i de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 3,3 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 2,8 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 41 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 41,8 procent och kronor högre per elev. Kostnad övrigt, kommunal förskoleklass, kr/elev Kostnad kommunal förskoleklass (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) minus lokalkostnader och personalkostnader dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Grundskola Liknande kommuner för år 2017 är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik Gotland Jämförelser Samtliga kommuner Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 16: Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Kostnadsutvecklingen har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen är 0,3 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 4,5 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 6,3 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 11,5 procent och kronor högre per elev. Kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för grundskola åk 1 9 för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV verksamhet. Källa: SCB. (Kolada) 5 Finns ingen statistik för Norrtälje Page 131 of 306

132 Gotland 10,8 10,5 11,6 11,7 11,4 Samtliga kommuner 11,6 11,8 11,8 11,7 11,5 Jämförelser Liknande kommuner 11,7 11,9 12,0 11,9 12,1 Kommungruppen 11,7 11,7 11,8 11,6 11,5 Tabell 17: Grundskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi Antal elever per lärare har under 2017 minskat med 0,3 procentenheter för den egna kommunen. Ökningstakten är högre för den egna kommunen i jämförelse med genomsnittsvärdet för de andra kommunkategorierna. Grundskola per kategori Gotland Jämförelser Samtliga kommuner Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 18: Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Undervisningskostnaderna har en lägre ökning i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 2,3 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 5,7 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 4,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 7,6 procent och kronor högre per elev. Kostnad för undervisning i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Undervisningskostnad grundskola åk 1 9 skolkommun, dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Kostnader avseende samtliga förekommande läro och timplan bundna aktiviteter, d.v.s. i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals (t.ex. fritidspedagogers, förskollärares och specialpedagogers) löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering. Lön för skolledningen, exempelvis lön för rektor samt övrig personals arbete med ledningsfunktion ingår. Om läraren till en del av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever redovisas den delen av lönen under Övrigt. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater redovisas här. Kostnader för lärarfortbildning bruttoredovisas som kostnad för undervisning och statsbidraget som erhålls som kompensation för ökade lönekostnader redovisas som intäkt under Övrigt. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Page 132 of 306

133 Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 19: Kostnad för lärverktyg i kommunal grundskola, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 2,6 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 4,7 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 17,2 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 822 kronor mindre per elev, för år 2016 var skillnaden 18,9 procent och 950 kronor lägre per elev. Kostnad för lärverktyg i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Kostnad för lärverktyg i grundskola åk 1 9 skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Avser läroböcker, inklusive skön och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning i skolan, bild och ljudmedier, AV centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor m.m. Kostnader för internetanslutning och e postadresser i skolan till elever och lärare, service och underhåll t.ex. av datorutrustning eller annan utrustning som används i undervisningen och kalkylerade kapitalkostnader för denna utrustning inkluderas. Som intäkt redovisas t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen ska användas. Om AV centralen är gemensam för flera kommuner redovisas endast den egna kommunens kostnader. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 20: Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola, kr/elev Kostnaden för elevhälsa är för den egna kommunen lägre i jämförelse med de tre andra kommunkategorierna genomsnittliga kostnader. Kostnadsnivån för år 2017 är 2,3 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 76 kronor mindre per elev, för år 2016 var skillnaden 1,7 procent och 53 kronor högre per elev. Page 133 of 306

134 11 Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Kostnad elevhälsa i grundskola skolkommun åk 1 9, tkr dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Avser enbart intäkter och kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting. Lokalkostnader för dessa verksamheter redovisas inte här utan under lokalkostnader. Kostnader för elevassistenter, skolvärdar och elevförsäkringar ingår inte, dessa kostnader ingår under Övrigt. Likasom kostnader för ev. fritidspersonal som arbetar i skolan med annat än pedagogisk verksamhet. Kostnader för personliga assistenter enligt LSS ska redovisas under avdelningen Vård och omsorg. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 21: Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnadsökningen är lägre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 0,8 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 5,2 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 11,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 709 kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 16 procent och 969 kronor högre per elev. Kostnad för måltider i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Kostnad för måltider i grundskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Avser åk 1 9 motsvarande. Avser skolmåltidsverksamhet (inklusive personal, livsmedel, transporter och material), cafeteria, administrativa kostnader (t.ex. lönekostnader för skolmåltidskonsulent och kostkonsulent), köp av tillagning eller servering av en från kommunen fristående entreprenör. Även intäkter från leveranser av mat till annan verksamhet redovisas om kostnader för denna verksamhet ingår i skolmåltidskostnaderna. Lokalkostnader för skolmåltider redovisas inte här utan under lokaler. De skolor som köper sin sina skolmåltider från storkök och betalar ett portionspris ska exkludera kostnaden för lokaler om de ingår i portionspriset. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 22: Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnaden har minskat mer för den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 4,8 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 0,9 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 12,3 Page 134 of 306

135 12 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 17 procent och kronor högre per elev. Kostnad för lokaler i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Lokalkostnad grundskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens grundskola åk 1 9. Kostnader för såväl egna som hyrda lokaler, inklusive kostnader för inventarier. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, externa och interna hyror, driftkostnader för värme, underhåll, städning m.m. samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som lärverktyg. Kostnad för vaktmästare avseende fastighetsskötsel redovisas här. Om lokalerna utnyttjas även för annan verksamhet än skolverksamhet, ska endast de kostnader som avser skolverksamheten redovisas. Kostnader för skolbänkar, möbler, textilier etc. redovisas som lokal och inventariekostnad medan kostnader för t.ex. symaskiner och hyvelbänkar m.m. anses vara lärverktygskostnader. Elevhemsboende redovisas under Bostadsverksamhet. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 23: Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 4,5 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga höjning på 8,3 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 15,9 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 31,4 procent och kronor högre per elev. Övriga kostnader i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Övriga kostnader grundskola åk 1 9 skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Under övrigt ingår t.ex. barn och utbildningsförvaltningen eller motsvarande OH kostnader som ska fördelas ut på de olika skolformerna, administration, kostnader för kompetensutveckling utom lönekostnader för personal under tid för kompetensutveckling, t.ex. kursavgifter, konferenser etc., kostnader för utvecklingsarbete, stipendier, fackligt arbete, kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t.ex. fritidsledare), kostnader för SYV (studie och yrkesvägledare), intäkter av statsbidrag inklusive bidrag från Migrationsverket som avser asylsökande. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Page 135 of 306

136 13 Grundsärskola Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Kommungruppen Tabell 24: Kostnad grundsärskola, kr/elev, avser kommunal regi Den egna kommunens kostnad har minskat för perioden 2015 till 2016 med 8,6 procent. I jämförelse med 2014 där kostnaden ökade med 30,5 procent. Information om 2017 finns ej i dagsläget (se Bilaga 1 för kategorier). Kostnad för kommunal grundsärskola, kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev/inskrivet barn för valt år i grundsärskolan. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV verksamhet, skolledning och administration samt grundskolans del av kommungemensam verksamhet såsom kompetensutveckling av lärare och personal, elevassistenter och skolvärdar. I statistiken ingår inte kostnader för skolskjutsar. Källa Skolverket (Siris). (Kolada) Gotland - - 2,3 2,8 2,9 Samtliga kommuner - - 3,6 3,8 3,8 Jämförelser Kommungruppen - - 3,5 3,5 3,6 Tabell 25: Grundsärskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi Antal elever per lärare är för den egna kommunen lägre i jämförelse med de övriga kommunkategorierna, detta medför en högre personalkostnad per elev i jämförelse. Gymnasiesärskola Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Kommungruppen Tabell 26: Kostnad för kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Den egna kommunens kostnad har ökat för perioden 2015 till 2016 med 1,5 procent. I jämförelse med 2014 där kostnaden ökade med 23,9 procent. Information om 2017 finns ej i dagsläget (se Bilaga 2 kategorier). Page 136 of 306

137 Gotland - - 2,0 2,0 2,5 Samtliga kommuner - - 3,2 2,9 2,9 Jämförelser Kommungruppen - - 3,2 3,2 3,0 Tabell 27: Gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi 6 Antal elever per lärare är för den egna kommunen lägre i jämförelse med de övriga kommunkategorierna, detta medför en högre personalkostnad per elev i jämförelse. För den egna kommunen har elevantalet ökat med 25 procent för Gymnasieskola Liknande kommuner för år 2016 är:, Varberg, Kalmar, Luleå, Norrtälje, Trelleborg, Östersund och Ystad Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 28: Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnadsökningen är lägre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är en procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 12 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 0,3 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 434 kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 11,2 procent och kronor högre per elev. Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, övriga kostnader. Källa: SCB. (Kolada) Gotland 10,6 10,1 11,1 10,7 11,4 Jämförelser Samtliga kommuner 10,4 10,1 10,5 11,1 10,6 Liknande kommuner 8 11,7 12,0 11,5 11,8 11,8 Kommungruppen 11,0 10,8 11,1 11,6 11,0 Tabell 29: Gymnasieskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi Antalet elever per lärare har för den egna kommunen 2017 ökat, kommunkategoriernas genomsnittliga elev/lärare ligger på 11,1. 6 Ingen statistik för Östersund, Kalmar och Sundbyberg samt ingen statistik för Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad 8 Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad för Page 137 of 306

138 15 Gymnasieskola per kategori Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 30: Kostnad för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna som har ökat. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 6,4 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 13,1 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 11 procent mindre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor mindre per elev, för år 2016 var skillnaden 7,7 procent högre och kronor per elev. Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev Undervisningskostnader gymnasieskola skolkommun, dividerat med antal elever i kommunens gymnasieskola. Kostnader avseende samtliga förekommande lärooch timplan bundna aktiviteter, d.v.s. i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering. Lön för skolledningen, exempelvis lön för rektor samt övrig personals arbete med ledningsfunktion ingår. Om läraren till en del av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever redovisas den delen av lönen under Övrigt. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater redovisas här. Kostnader för lärarfortbildning bruttoredovisas som kostnad för undervisning och statsbidraget som erhålls som kompensation för ökade lönekostnader redovisas som intäkt under Övrigt. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 31: Kostnad för lärverktyg i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnaderna har ökat i den egna kommunen, samt i de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 6,4 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 5,8 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 30,5 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 29,8 procent och kronor högre per elev. 9 Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad 10 Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad Page 138 of 306

139 16 Kostnad för lärverktyg i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för lärverktyg i gymnasieskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens gymnasieskolor. Avser läroböcker, inklusive skön och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning i skolan, bild och ljudmedier, AV centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor m.m. Kostnader för internetanslutning och e postadresser i skolan till elever och lärare, service och underhåll t.ex. av datorutrustning eller annan utrustning som används i undervisningen och kalkylerade kapitalkostnader för denna utrustning inkluderas. Som intäkt redovisas t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen ska användas. Om AV centralen är gemensam för flera kommuner redovisas endast den egna kommunens kostnader. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 32: Kostnad elevhälsa i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnaden för den egna kommunen år 2017 är 28,6 procent lägre än de andra kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 849 kronor mindre per elev. Kostnadsutvecklingen för år 2017 är 0 procent. Kostnad elevhälsa i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad elevhälsa i gymnasieskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens gymnasieskolor. Avser enbart intäkter och kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting. Lokalkostnader för dessa verksamheter redovisas inte här utan under lokalkostnader. Kostnader för elevassistenter, skolvärdar och elevförsäkringar ingår inte, dessa kostnader ingår under Övrigt. Likasom kostnader för ev. fritidspersonal som arbetar i skolan med annat än pedagogisk verksamhet. Kostnader för personliga assistenter enligt LSS ska redovisas under avdelningen Vård och omsorg. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) 11 Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad Page 139 of 306

140 Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 33: Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna som har ökat. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 1,4 procent för 2017 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 17,5 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 4,4 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 263 kronor mindre per elev, för år 2016 var skillnaden 14 procent och 722 kronor högre per elev. Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för måltider gymnasieskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens gymnasieskola. Avser skolmåltidsverksamhet (inklusive personal, livsmedel, transporter och material), cafeteria, administrativa kostnader (t.ex. lönekostnader för skolmåltidskonsulent och kostkonsulent), köp av tillagning eller servering av en från kommunen fristående entreprenör. Även intäkter från leveranser av mat till annan verksamhet redovisas om kostnader för denna verksamhet ingår i skolmåltidskostnaderna. Lokalkostnader för skolmåltider redovisas inte här utan under lokaler. De skolor som köper sin sina skolmåltider från storkök och betalar ett portionspris ska exkludera kostnaden för lokaler om de ingår i portionspriset. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 34: Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 8 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 5,3 procent. Kostnadsnivån för den egna kommunen år 2017 är 50,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per elev, för år 2016 var skillnaden 46,4 procent och kronor högre per elev. Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Lokalkostnader gymnasieskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens gymnasieskolor. Kostnader för såväl egna som hyrda lokaler, inklusive kostnader för inventarier. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, 12 Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad, samt Norrtälje har ingen för Page 140 of 306

141 18 externa och interna hyror, driftkostnader för värme, underhåll, städning m.m. samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som lärverktyg. Kostnad för vaktmästare avseende fastighetsskötsel redovisas här. Om lokalerna utnyttjas även för annan verksamhet än skolverksamhet, ska endast de kostnader som avser skolverksamheten redovisas. Kostnader för skolbänkar, möbler, textilier etc. redovisas som lokal och inventariekostnad medan kostnader för t.ex. symaskiner och hyvelbänkar m.m. anses vara lärverktygskostnader. Elevhemsboende redovisas under Bostadsverksamhet. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Liknande kommuner Kommungruppen Tabell 35: Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnaderna har ökat i den egna kommunen, samt i de andra kommunkategorierna. Kostnadshöjningen för den egna kommunen är 11,7 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 15 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 9,2 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor mindre per elev, för år 2016 var skillnaden 6,5 procent och kronor lägre per elev. Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Övriga kostnader gymnasieskola skolkommun, tkr dividerat med antal elever i kommunens gymnasieskolor. Under övrigt ingår t.ex. barn och utbildningsförvaltningen eller motsvarande OH kostnader som ska fördelas ut på de olika skolformerna, administration, kostnader för kompetensutveckling utom lönekostnader för personal under tid för kompetensutveckling, t.ex. kursavgifter, konferenser etc., kostnader för utvecklingsarbete, stipendier, fackligt arbete, kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t.ex. fritidsledare), kostnader för SYV (studie och yrkesvägledare), intäkter av statsbidrag inklusive bidrag från Migrationsverket som avser asylsökande. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. (Kolada) 13 Finns ingen statistik för Kalmar, Östersund och Ystad Page 141 of 306

142 19 Vuxenutbildning Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Kommungruppen Tabell 36: Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande, avser samtlig regi Kostnaderna har minskat i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna som har ökat. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 17,6 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 6,8 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 38,9 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor mindre per heltidsstuderande, för år 2016 var skillnaden 20,9 procent och kronor lägre per elev. Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för Komvux, dividerat med antal heltidsstuderande. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Kommungruppen Tabell 37: Nettokostnad grundläggande vuxenutbildning, kr/heltidsstuderande, avser kommunal regi Kostnaderna har minskat i den egna kommunen. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 48,8 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 0,2 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 19,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor per heltidsstuderande, för år 2016 var skillnaden över hundra procent och kronor högre per elev. Nettokostnad grundläggande vuxenutbildning, kr/heltidsstuderande Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för grundläggande vuxenutbildning med kommunal anordnare dividerad med antal heltidsstuderande. Uppgiften avser kalenderår. Källa: SCB och Skolverket. (Kolada) Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Kommungruppen Tabell 38: Nettokostnad gymnas. vuxenutbildning, kr/heltidsstuderande, avser kommunal regi, inklusive upphandlade utförare Kostnaderna har minskat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 4,9 procent för 2017, att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 1,4 procent. Kostnadsnivån för år 2017 är 33,4 Page 142 of 306

143 20 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar kronor mindre per heltidsstuderande, för år 2016 var skillnaden 30,9 procent och kronor lägre per elev. Nettokostnad gymnas. vuxenutbildning, kr/heltidsstuderande Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för gymnasial vuxen och påbyggnadsutbildning med kommunal anordnare dividerad med antal heltidsstuderande. Uppgiften avser kalenderår. Källa: SCB och Skolverket. (Kolada) Svenska för invandrare Gotland Samtliga kommuner Jämförelser Kommungruppen Tabell 39: Kostnad svenska för invandrare, kr/inv, avser samtlig regi Den egna kostnaden har ökat med 5,5 procent för 2017 men och ligger lägre än de andra kommunkategorierna. Kostnadsnivån för år 2017 är 55,5 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 191 kronor mindre per studerande, för år 2016 var skillnaden 50,2 procent och 146 kronor lägre. I Kolada finns ingen uppgift om kostnad per heltidsstuderande. Kostnad svenska för invandrare, kr/inv Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för svenska för invandrare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser svenskundervisning för invandrare, vilket även inkluderar verksamhet som på kommunens uppdrag drivs av annan utbildningsanordnare, exempelvis ett studieförbund. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (Kolada) Folkhögskola , Finns ej uppgifter för Gotland Jämförelser Landstingsskolor riket Tabell 40: Total kostnad (kr) per deltagarveckor i 2015 års priser (KPI) Uppgifter för år 2016 är i dagsläget inte publicerade. Kostnaden för den egna kommunen är något lägre i jämförelse med landstingskolor riket år Gotland Jämförelser Landstingsskolor riket Tabell 41: Kostnad (kr) undervisande personal per deltagarvecka i 2015 års priser (KPI) Uppgifter för år 2016 är i dagsläget inte publicerade. Kostnaden för den egna kommunen är lägre i jämförelse med landstingsskolor i riket år Page 143 of 306

144 21 Jämförelse av referenskostnad och nettokostnad år 2017 Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Nettokostnad, kr/inv Referenskostnad kr/inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr 58,6 16,4 72,4 21,3 Avvikelse procent 19,8% 23,4% 12,5% 10,4% Tabell 42: Avvikelse nettokostnad och referenskostnad år 2017, Gotland Tabellen visar att Region Gotland har högre kostnader, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Sammanlagt har den egna kommunen en överkostnad på (168,7) miljoner kronor, att jämföras med 212 miljoner kronor 2016 (238 miljoner kronor för 2015). Referenskostnaden ersätter den tidigare strukturårsjusterade standardkostnaden. Referenskostnaden bygger i sin grund på standardkostnaden det vill säga den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Nettokostnaden avser samtlig regi och grundskola inkluderar förskoleklass. Antal invånare per år totalt och per åldersintervall Invånare totalt, antal Invånare 0-19 år, antal Tabellen visar att Region Gotland har haft en positiv befolkningsutveckling sedan år 2015 har antalet invånare ökat med invånare och ökningen motsvarar 2,1 procent, ökningstakten har varit drygt en procent per år sedan I åldersintervallet 0-19 år har antalet invånare, sedan 2015, ökat med 379 barn och elever, ökningen motsvarar 3,3 procent Invånare 0-5 år, antal Invånare 6-15 år, antal Invånare år, antal Invånare år, antal Invånare 65+, antal Samtliga åldersintervall har sedan 2015 haft en ökning i jämförelse med 2017 förutom invånare i gymnasieålder där har antalet minskat. Sedan år 2013 ökar antalet invånare i åldersintervallet över 65 samt i åldersintervallet 6-15 år, övriga minskar. Page 144 of 306

145 22 Bilaga 1 Grundsärskola Kostnad för elevhälsa i kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för lokaler i kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för lärverktyg i kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för måltider i kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för undervisning i kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Övriga kostnader i kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Page 145 of 306

146 23 Bilaga 2 Gymnasiesärskola Kostnad för elevhälsa i kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för lokaler i kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för lärverktyg i kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för måltider i kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Kostnad för undervisning i kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Övriga kostnader i kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Gotland Mindre stad/tätort (ovägt medel) Page 146 of 306

147 Kostnadsjämförelser Samtliga kommuner avser alla kommuner. 2. Liknande kommuner är en jämförelsegrupp med 7 kommuner som strukturellt liknar Gotland. 3. Kommungruppen avser: Kommuner med minst men mindre än invånare i den största tätorten. Ingår i huvudgruppen mindre städer/tätort och landsbygdskommuner. I graferna har vi ett nyckeltal Snitt av de tre kommungrupperna vilket menas med medelvärdet av 1, 2 och 3. Page 147 of 306

148 Kostnadsjämförelser 300,0 Avvikelse, mnkr, referenskostnad 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Totalt ,8 24,2 102,7 32,7 238, ,5 19,4 97,3 32,8 211, ,6 16,4 72,4 21,3 168,7 Page 148 of 306

149 Kostnadsjämförelser Avvikelse referenskostnad 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Förskola 28,5% 21,7% 19,8% Fritidshem 39,7% 29,4% 23,4% Grundskola 19,4% 17,7% 12,5% Gymnasieskola 16,3% 16,8% 10,4% Page 149 of 306

150 Kostnadsjämförelser Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn Gotland Snitt av de tre kommungrupperna Page 150 of 306

151 Kostnadsjämförelser 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 Kommunal förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare 4, Gotland Samtliga kommuner Kommungruppen Page 151 of 306

152 Kostnadsjämförelser Kostnad kommunal förskoleklass, kr/elev Gotland Snitt av de tre kommungrupperna Page 152 of 306

153 Kostnadsjämförelser 12,5 Kommunal förskoleklass, antal elever per lärare (heltidstjänst) 12,0 11,5 11,0 10,5 10, Gotland Samtliga kommuner Kommungruppen Page 153 of 306

154 Kostnadsjämförelser Kostnad kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn Gotland Snitt av de tre kommungrupperna Page 154 of 306

155 Kostnadsjämförelser 23,0 Fritidshem, antal inskrivna barn per årsarbetare 22,0 21,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14, Gotland Samtliga kommuner Kommungruppen Page 155 of 306

156 Kostnadsjämförelser Kostnad för kommunal grundskola, kr/elev Gotland Snitt av de tre kommungrupperna Page 156 of 306

157 Kostnadsjämförelser 12,0 Grundskola, antal elever per lärare 11,8 11,6 11,4 11,2 11,0 10,8 10,6 10,4 10,2 10, Gotland Samtliga kommuner Kommungruppen Page 157 of 306

158 Kostnadsjämförelser Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev Gotland Snitt av de tre kommungrupperna Page 158 of 306

159 Kostnadsjämförelser 12,0 Kommunal gymnasieskola, antal elever per lärare 11,5 11,0 10,5 10,0 9, Gotland Samtliga kommuner Kommungruppen Page 159 of 306

160 Kostnadsjämförelser Jämförelse av referenskostnad och nettokostnad år 2017 Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Nettokostnad, kr/inv Referenskostnad kr/inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr 58,6 16,4 72,4 21,3 Avvikelse procent 19,8% 23,4% 12,5% 10,4% Page 160 of 306

161 Page 161 of 306

162 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2018/530 5 juli 2018 Barn- och utbildningsnämnden Begäran om kompensation för underskott 2014 Montessori Friskola Gotland Förslag till beslut Montessori Friskola Gotland AB kompenseras med kr plus 6% moms på grund av att den kommunala grundskolan erhållit budgettillskott för år 2014 Sammanfattning Montessori friskola AB har till nämnden inkommit med begäran om att bli kompenserade för det underskott (resurstillskott) som den kommunala grundskolan har haft för året Montessori Friskola AB hänvisar till Kammarrättens (läs, Förvaltningsrättens) dom i Stockholm mål nr och anser att lika villkor ska gälla de gotländska skolorna. I dom från KR Stockholm (mål ) överlämnas till Barn- och utbildningsnämnden att beräkna kompensation för de aktuella åren. På s 6 i domen anger kammarrätten följande om beräkning av kompensationen: Vid beräkning av resurstillskottet bör, enligt kammarrättens mening, en jämförelse ske mellan den tidigare fastställda budgeten för den kommunala grundskoleverksamheten således inte hela nämndens verksamhet och det uppkomna underskottet. Barn- och utbildningsnämndens tillämpning och bedömning av hur kompensation för ett underskott skall framräknas är enligt följande: - Budgetgrundbelopp grundskola per elev jämförs med faktisk kostnad per elev för aktuella år 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 162 of 306 Webbplats

163 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/ Budgetgrundbelopp/elev Kostnadsutfall/elev Resurstillskott/elev Differensen (resurstillskottet) per elev multipliceras med faktiskt antal elever som varit inskrivna i Montessori friskola aktuella år År Elevtal Resurstillskott/elev Totalbelopp/år Montessori Friskola Gotland Totalt Bedömning Förvaltningen ger Montessori Friskola Gotland AB kompensation enligt förvaltningsrättens och kammarrättens avgörande i mål och Kompensationen skall ges för året Bilaga -Begäran om kompensation, Montessori Friskola AB Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 163 of (2)

164 REGION GOTLAND l 9 UTBILDNINGS- OCH ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland VISBY Begäran om kompensation Montessori Friskola Gotland begär härmed att bli kompenserade för det underskott (resurstillskott) som den kommunala grundskolan har haft för året Vi hänvisar till Kammarrättens dom i Stockholm mål nr och anser att lika villkor ska gälla de gotländska friskolorna. Visby Tina Örnberg Montessori Friskola Golfland ka f} f^j "T t C C f) T> ] 1VIV-/1.N l-i i3 J V^/ va B x 1274, 62, 23 VISBY info@montessorigotland.se FRISKOLA GOTLAND Page 164 of 306

165 Page 165 of 306

166 RAPPORT Delårsrapport 2, 2018 Barn- och utbildningsnämnden Fastställd av barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr [BUN 2018/5] Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page of 306

167 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Delårsrapport 2, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning...4 Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Händelser av väsentlig betydelse Ökad måluppfyllelse i grundskolan Skolfrånvaron har ökat Kompetensförsörjningen är en utmaning Åtgärder för att hantera de ökade barn- och elevvolymerna Statsbidrag Inkluderande och tillgängliga lärmiljöer Nyanländas lärande Ledningsstöd ges till skolledarna Barn- och elevhälsans lägger ökat fokus på förebyggande åtgärder Digitaliseringen av skolan Invigning av Törnekvior förskola Visby växer, men Alléskolan får vänta Skollokalerna i Västerhejde är nyrenoverade och återinvigda Polhemskolan är på väg att etableras Skolskjutsupphandling har genomförts Förväntad utveckling Skolstrukturerna är avgörande för att klara kompetensförsörjning och ekonomi Egen rekrytering och kompetensförsörjning Statsbidragen får allt större betydelse Övergångar och skolnärvaro är utvecklingsområden Stadieindelad timplan påverkar organisationen Förskolans utveckling Perspektiv samhälle Mål: God folkhälsa Mål: Gotlänningar känner sig delaktiga Mål: Alla barn har goda uppväxtvillkor Mål: Alla elever ska fullfölja gymnasieskolan Mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland Mål: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för en god inomregional balans Mål: Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Mål: God tillgång till vuxenutbildning Mål: Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv Målområdet ekologisk hållbarhet Kvalitet Resultatredovisning Förskola Grundskola Fritidshem Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Lärvux Analys av ovan resultat...28 Page 167 of (42)

168 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Centrala utvecklingsprojekt Slutsats Delaktighet Servicemätningen Inkomna synpunkter Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26)...34 Sjuktal Personalvolym Ekonomi (Jimmy skriver) klart 13/ Bilagor...38 Bilaga 1: Sammanställning mål...38 Bilaga 2: Utvecklingsområden och aktiviteter...40 Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 168 of (42)

169 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Sammanfattning Skolresultat liksom nöjdhet har förbättrats i Region Gotlands grundskolor. Behörigheten till yrkesprogram var 82 procent vid vårterminens slut jämfört med 80 procent förra året och andelen elever som slutade grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ökade till 76 procent, jämfört med 75 procent förra läsåret. Det systematiska kvalitetsarbetet har stort fokus och uppmärksammas även av Skolverket, som i sina utbildningspaket lyfter fram Region Gotland (och ytterligare en kommun) som inspiratör för andra huvudmän. Statliga reformer och riktade satsningar genom till exempel statsbidrag påverkar i stora delar det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och en del av inriktningen framåt. De riktade statsbidragen skapar en osäkerhet kring de ekonomiska förutsättningarna (eventuella satsningar och rekryteringar). Det ökade antalet barn och elever totalt på Gotland i kombination med en ökad inflyttning till Visby är en utmaning som på sikt behöver hanteras genom tillgång till fler förskole- och skollokaler i Visby. Rekryteringsutmaningarna är fortsatt stora. Höjda lönenivåer och ökade förväntningar gällande lönenivå vid nyrekrytering bidrar till svårigheten att rekrytera. Flera insatser görs och Region Gotland måste ta ett större eget ansvar för att vidareutbilda personal för att undvika en långsiktig förstärkt lärarbrist. Sjuktalet har minskat med 0,08 procent i förhållande till motsvarande period 2017 för hela nämndens ansvarområde. Inom förskolan genomförs under 2018 ett projekt i samarbete med företagshälsovården på temat insatser för ett hållbart arbetsliv och inom denna verksamhet har sjuktalen sänkts till 6,74 procent jämfört med 7,59 procent förra året. Under en följd av år har skolledares ansträngda arbetssituation uppmärksammats i medarbetarenkäter och stressmätningar. För att underlätta för rektor och förskolechef att vara pedagogisk ledare så har förvaltningen på försök inrättat intendenter som hanterar administrativa uppgifter för att avlasta skolledarna. Detta (i kombination med andra insatser) har sannolikt påverkat sjuktalet bland skolledarna i grundskolan, vilket har minskat från 4,32 till 1,37. Den ekonomiska prognosen för delår 2 kommer att läggas till efter att nämndens ordinarie kallelse gått ut, med hänvisning till periodens ekonomiska utfall inte funnits tillgänglig förrän den 10 september. 2 Händelser av väsentlig betydelse Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Ökad måluppfyllelse i grundskolan Preliminära siffror visar att andelen behöriga till gymnasiet har ökat sedan För Gotlands kommunala skolor når 82,03 procent av eleverna gymnasiebehörighet. Resultaten är högre än rikets samt jämförbara kommuners resultat för Att 82,03 procent av eleverna når gymnasiebehörighet är bra men inte tillräckligt då grundskolans övergripande mål är att varje elev ska vara behörig till gymnasiet när de lämnar årskurs 9. Det finns även stora skillnader mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. (Mer om detta återfinns i kvalitetsavsnittet.) Page 169 of (42)

170 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Skolfrånvaron har ökat Frånvaron i grundskolan har fördubblats. Rektorerna rapporterar tre gånger per läsår in till utbildnings- och arbetslivsförvaltningen de fall då hög frånvaro riskerar att skolplikten inte kommer att fullgöras. I maj 2018 hade 167 elever hög frånvaro och 42 elever riskerade att skolplikten inte fullgörs. Samma tid 2017 hade 42 elever hög frånvaro och 30 riskerade att inte fullgöra skolplikten. En sannolik orsak bakom ökningen är att skolorna rapporterar mer systematiskt. En ny handlingsplan har tagits fram för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro. Syftet med den nya handlingsplanen är att snabbare synliggöra elevs frånvaro och skälen till det för att kunna genomföra insatser. (Läs mer om skolnärvaro under avsnittet Förväntad utveckling.) 2.3 Kompetensförsörjningen är en utmaning Inom förskolan är det svårt att rekrytera utbildad, kompetent personal. En del av Region Gotlands förskolor har fler medarbetare utan adekvat utbildning än utbildade. Kompetensförsörjningen inom grundskolan är även den en stor utmaning. Utifrån forskning (bland annat gjord av John Hattie) och beprövad erfarenhet vet vi att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att eleven ska klara målen. Inom Region Gotland saknar vi idag behöriga lärare i flera klassrum och 40 stycken dispenser har till höstterminen utfärdats för medarbetare som saknar lärarlegitimation. Rekrytering skedde in i det sista innan skolstart och tar alltmer tid av rektors arbetstid. 2.4 Åtgärder för att hantera de ökade barn- och elevvolymerna Prognosen för barn- och elevvolymer under delår 1 pekade på ett underskott på 29,5 miljoner kronor på grund av 489 fler barn och elever. Nämndens strategi för att hantera det ekonomiska underskottet orsakat av utebliven kompensation för ökade barn- och elevvolymer har ar varit att använda nämndens buffert, beslutat om resultatkrav i verksamheterna samt för resterande del av underskottet begära hos regionstyrelsen att få nyttja nämndens egna kapital för att kunna reducera underskottet till tio miljoner kronor. Detta mot bakgrund av att så långt möjligt försöka minimera negativa konsekvenser för barn och elever och samtidigt inte heller äventyrar den långsiktiga utvecklingen av kvalitetsarbetet. 2.5 Statsbidrag Ett antal olika statsbidrag har sökts. Nämnden har fått bidrag på närmare 19 miljoner kronor inom sitt ansvarsområde bl.a till ökad jämlikhet, läslyftet, mindre barngrupper i förskolan, lovskola, läxhjälp samt gratis simskola för barn födda år 2011 och Förutom dessa har bidrag beviljats till exempelvis karriärtjänster och lärarlönelyftet där barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fördelat pengarna emellan sig. Sökta statsbidrag redovisas i särskild bilaga. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Inkluderande och tillgängliga lärmiljöer För att klara målet om att fler elever ska klara grundskolan och sin gymnasieutbildning genomför Region Gotland en bred och genomgripande satsning på att förbättra våra lärandemiljöer. Arbetet sker med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten med fokus på att höja kompetensen på området bland medarbetarna inom förskola och grundskola. Detta är ett led i att skapa likvärdighet är att göra utbildningen tillgänglig för alla elever. 2.7 Nyanländas lärande Region Gotland har stärkt förmågan att ta emot nyanlända elever. De insatser som de senaste åren gjorts med stöd av Skolverket inom projektet Nyanländas lärande har Page 170 of (42)

171 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 utvärderats och en plan för fortsatt implementering tagits fram. Projektet avslutades den 30 juni och vid projekttidens slut kan konstateras att samarbetet med Skolverket varit framgångsrikt och de uppsatta målen har uppnåtts samtidigt som flera nya utvecklingsbehov har identifierats. Bland resultaten kan nämnas etableringen av mottagningsenheten Lotsen, som är en gemensam verksamhet för grundskolan och gymnasiet för kartläggning och introduktion har etablerats. Där tas samtliga nyanlända barn och unga 6-19 år emot för att kartläggas och ges en introduktion till det svenska skolsystemet och till det gotländska samhället. Läs mer om detta under kvalitetsavsnittet. 2.8 Ledningsstöd ges till skolledarna Under en följd av år har skolledares ansträngda arbetssituation uppmärksammats i medarbetarenkäter och stressmätningar. För att öka skolledares förutsättningar för ett gott pedagogiskt ledarskap hos rektor och förskolechef så har förvaltningen på försök inrättat intendenter för att avlasta skolledarna med de administrativa ledningsuppgifterna kopplade till exempelvis lokaler, HR och ekonomi. Försöket pågår under Barn- och elevhälsans lägger ökat fokus på förebyggande åtgärder Skolledare beskriver att då det finns många elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd går stor del av barn- och elevhälsoteamets arbete åt till akuta insatser. Elevhälsans arbete behöver därför i större grad riktas mot det förbyggande arbetet och till elever i lägre stadier. Ett särskilt betonat område inom elevhälsan är att arbeta förebyggande kring att motverka psykisk ohälsa och att främja närvaro. Ett hälsofrämjande temapaket erbjuds nu alla elever i årskurs 2, 5 och 7. Barn- och elevhälsan på gymnasiet erbjuder alla elever i årskurs 1 lektionspass med tema psykisk ohälsa Digitaliseringen av skolan En nationell IT-strategi är beslutad av regeringen. Förtydliganden och förstärkningar i har även gjorts i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Bland annat införs programmering i flera ämnen redan från första klass och elevernas förmåga att vara källkritiska på nätet ska stärkas. Syftet med förändringarna är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen från och med den 1 juli För att möta förändringarna har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen arbetat fram en lokal handlingsplan för åren För Gotland betyder förändringarna bland annat att ännu större satsningar behöver göras på att kompetensutveckla lärare. Samtliga chefer fortbildats i en satsning som heter "Förändringsledning i skolan (FLIS). Ledarna behöver vara förebilder och ta täten i digitaliseringen av skolan. Samtliga medarbetare och chefer har under året fått utbildning och tillgång till Office 365, ett stöd för delakultur. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Inom nämndens verksamheter sker en fortsatt satsning på 1till1-datorer till alla elever inom vuxenutbildningen och gymnasiet. För att få grepp på den omfattande utvecklingen inom området skapas ett forum bestående av avdelningschefer som ska prioritera och driva utvecklingsarbetet. Ett antal olika utvecklingsprojekt pågår, som är viktiga förutsättningar för verksamhetsutvecklingen. Bland annat rör dessa skoladministrativa system (som ska ersätta dagens olika lösningar för skolformerna), digitala läromedel (som ger interaktivitet, filmer, bilder, möjlighet att dela uppgifter, spelupplägg etc) och digitalisering av det systematiska kvalitetsarbetet (vilket förenkla faktainsamlandet och presentationen av kvalitetsindikatorer). Page 171 of (42)

172 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Invigning av Törnekvior förskola I februari invigdes Gotlands nyaste förskola, Törnekvior förskola i Visby. Förskolan har fem avdelningar inklusive tillagningskök och plats för 100 barn i åldern 1-5 år och pedagoger. Törnekviors förskola har ritats utifrån ett miljötänk och både inne- och utemiljö har utformats med utgångspunkten att stimulera barnens lärande. Förskolans gård, en för de mindre barnen och en för de större, är delvis kuperad med bland annat en vattenlek, hinderbana och amfiteater. Huset har försetts med loftgångar som ger plats för vila utomhus under tak. Huset (ett lågenergihus) har byggts i hållbara och ekonomiska material, som inte kräver underhåll. Det återstår en del tekniska problem att lösa kring telefonin då moderna hus inte släpper igenom radiovågor Visby växer, men Alléskolan får vänta BUN begärde under våren hos regionfullmäktige om investeringsmedel med 135 miljoner kronor för nybyggnation av en skola (Alléskolan) på befintlig tomt Visby Pjäsen 14 samt tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 9,6 miljoner kronor per år. I juni beslutade regionfullmäktige att vänta med för att ersätta Alléskolan i Visby med en nybyggd skola med mer funktionella lokaler på samma plats. Detta ska istället göras om ett par år. Behovet av Alléskolan som grundskola kvarstår, då cirka 700 bostäder kommer att byggas på A7-fältet. Skolan kommer inte att ha plats för samtliga elever som beräknas tillhöra upptagningsområdet inom något år. Alléskolan är idag en enparallellig F-6 skola och har sedan länge ett renoveringsbehov. Skolan har i sitt nuvarande skick föreläggande gällande ljudmiljö orsakade av ventilationsanläggningarna och placeringen av dessa Skollokalerna i Västerhejde är nyrenoverade och återinvigda Behovet av en ny, alternativt tillbyggd och/eller renoverad skola i Västerhejde har diskuterats under en rad år. Skolbyggnaderna i Västerhejde var slitna och underhållet till viss del eftersatt. Under året har eleverna i årkurs 3-6 varit evakuerade och fått sin undervisning i tidigare Wisbygymnasiets lokaler på Norra Hansegatan 16A i Visby den så kallade Polhemskolan. Västerhejde är nu återinvigt och eleverna har fått flytta tillbaka till nyrenoverade och fina lokaler. Återstår ett mindre arbete i matsal och slöjdsal vilket gör att eleverna får äta i bygdegården Polhemskolan är på väg att etableras Wisbygymnasiet har lämnat sina lokaler på Hackspettenområdet i Visby. Byggnaderna på Hackspetten har under det nya namnet Polhemskolan överlämnats till grundskolan, men även barn- och elevhälsan återfinns i skolbyggnaderna samt snart även delar av Kompetenscentrum Gotland. A-huset har under våren använts som evakueringslokaler för Västerhejde skola och Norrbackaskolan som renoverats och byggts om. Allt eftersom antalet elever ökar kommer Polhemskolan att få en ordinarie verksamhet. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Skolskjutsupphandling har genomförts Upphandling av Visbyområdets skolskjutsar är genomförd och tilldelad Bergkvara Buss AB. Avtalsstart augusti Förlängning av landsbygdsavtalen gjorda till Avtalstiden upphör nu samtidigt för Visbyområdet och landsbygdstrafiken. Detta för att få en synkronisering av avtalen för skolskjutsar och allmän kollektivtrafik. Ett nytt avtal för transportörer/taxi för elever med växelvis boende och barn med särskilda behov gäller från och med 1 juli Upphandlingen har gjorts gemensamt med teknikförvaltningen för att de samhällsbetalda resorna ska kunna samordnas. Från och med hösten 2018 kan elevers resor med taxi komma att samordnas med andra samhällsbetalda resor så som färdtjänst och sjukresor. Page 172 of (42)

173 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Förväntad utveckling 3.1 Skolstrukturerna är avgörande för att klara kompetensförsörjning och ekonomi Arbetet med att skapa mer bärkraftiga och effektiva enheter behöver fortsätta i enlighet med de av regionfullmäktige beslutade riktlinjerna. För att klara kompetensförsörjningen och den lagda besparingen för 2018 och 2019 är det nödvändigt att fortsätta se över Region Gotlands struktur med många små enheter. Små grupper i vissa årskurser, som inte kan slås ihop med intilliggande årskurser, är kostsamma att driva. Antalet elever i grundskolan ökar något under de närmaste tre åren för att sedan minska med ca 300 elever på totalen fram till år En utmaning är att eleverna inte kommer inte att bo där Region Gotlands skollokaler finns. Inflyttningen till Visby är fortsatt hög och det fria skolvalet påverkar. Många önskar placering på en skola i Visby. Det krävs investeringar för att möta de behov som det ökade elevantalet för med sig en ökning som sker snabbare än vad vi tidigare förutsett. I strategisk plan och budget för år prognostiserades ett behov av 20 nya lektionssalar och åtta nya förskoleavdelningar i Visby de närmaste åren. 3.2 Egen rekrytering och kompetensförsörjning Skolverket pekar i sin lägesbedömning för 2017 ut att strategier för lärarförsörjningen är ett viktigt utvecklingsområde. En kompetensförsörjningsplan för fastställdes av nämnden under året som bland annat anger strategier för att trygga kompetensförsörjningen gällande särskilt svårrekryterade grupper inom respektive verksamhet. Med kunskapen om att lärosätena under kommande år inte kommer att kunna utbilda tillräckligt med lärare inom samtliga ämneskompetenser för att täcka behovet, kommer sannolikt rekryteringsutmaningarna att öka. Detta innebär att Region Gotland måste ta ett större eget ansvar för att vidareutbilda personal för att undvika en långsiktig förstärkt lärarbrist. Viktigt är att lärares tid tillsammans med elev ökar. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Statsbidragen får allt större betydelse Statliga reformer och riktade satsningar genom till exempel statsbidrag styr i stora delar det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och en del av inriktningen framåt. Regeringen beslutade i februari om en förstärkning av den statliga finansieringen av förskoleklassen och grundskolan genom ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i enlighet med Skolkommissionens förslag (förordning 2018:49). Fullt utbyggt innebär att sex miljarder kronor årligen avsätts fr o m För höstterminen 2018 finns det en miljard kronor och för 2019 är planen att 3,5 miljarder kronor ska fördelas till huvudmännen. Medlen fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. För Region Gotlands del innebär det en förstärkning med drygt 4,5 miljoner kronor för innevarande hösttermin, 15,9 miljoner kronor 2019 och fullt utbyggt uppskattningsvis någonstans mellan 25 till 30 miljoner kronor per år fr o m Bidraget är villkorat så att de tillförda medlen ska leda till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten. Samtliga huvudmän som tar del av bidraget förbinder sig att inte sänka de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa, sett till ett genomsnitt av föregående tre år. Om så skulle ske blir huvudmannen återbetalningsskyldig till Skolverket. Huvudmännen ska även utarbeta en plan för hur bidraget ska leda till en stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Page 173 of (42)

174 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Övergångar och skolnärvaro är utvecklingsområden I sin lägesbedömning år 2017 skriver Skolverket att det är ett problem att information om elevers kunskaper och stödbehov inte alltid följer med vid övergångar, till exempel när elever byter skola eller skolform. I de analyser som förvaltningens kvalitets- och utvecklingsavdelning har genomfört framgår också att detta är ett utvecklingsområde. Skolfrånvaro är ett nationellt ökande problem, vilket även gäller på Gotland. Skolfrånvaron har inte enbart ökat, utan även förändrats. Då det även finns kopplingar till ökad psykiska ohälsa bland unga har ett förbättringsarbete inletts kring frånvarorutinerna. Skolornas rutiner och arbetssätt ska fungera på samma sätt. All frånvaro behöver dokumenteras och alla elever synliggöras för att skapa likvärdighet. 3.5 Stadieindelad timplan påverkar organisationen Regeringen har beslutat att från höstterminen 2018 kommer undervisningstiden för alla elever i grundskolan att delas upp mellan låg-, mellan- och högstadiet. Timplanen kommer att innehålla lägsta antalet timmar per ämne i varje stadium. Detta för att det ska bli mer lika över hela Sverige och underlätta när elever byter skola. Störst påverkan för organisationen på Gotland blir att språkvalet, ämnet moderna språk, ska läsas i årskurs 6. Eftersom Region Gotland har små skolenheter med ett fåtal elever i årskursen så krävs organisatoriska förändringar. I en del fall måste elever skjutsas till centralskolan för att kunna erbjuda en undervisningsgrupp och en lärare. Eleven ges genom förändringen rätt att välja mellan minst två språk och redan idag har vi en brist på lärare i moderna språk. Fjärrundervisning kan bli ett sätt att lösa detta problem. Regeringen avser framöver även besluta om ytterligare förändringar i den stadieindelade timplanen. Undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan planeras utökas med 100 timmar och undervisningstiden i matematik i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska utökas med 105 timmar. Regeringens målsättning är att de planerade förändringarna ska gälla från och med hösten Förskolans utveckling Av alla barn i 1-5 års ålder på Gotland är 88 procent inskrivna i förskolan (enligt statistik gällande år 2017). Rikets andel är 83 procent. Detta är glädjande då det gagnar barns sociala utveckling, motorik och språkfärdigheter och inte minst påverkar barnens hälsa positivt. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum En ny läroplan för förskolan träder i kraft den 1 juli Denna lyfter fram det läsfrämjande och språkutvecklande arbetet, förtydligar barnskötarnas uppdrag i arbetslaget och förskollärarnas särskilda ansvar samt barns rätt till integritet. Den nya läroplanen, samt regionfullmäktiges uppdrag att utveckla verksamheten mot större och mer bärkraftiga enheter, föranleder ett större fokus på utveckling av den gotländska förskolan. Bland annat har två karriärtjänster inrättats som förste förskollärare för perioden för att både erbjuda karriärmöjligheter för legitimerade förskollärare samt för att utveckla undervisningen och därmed även utveckla hela förskoleverksamheten. Även utmaningarna kring det ökade antalet barn i förskolan, urbaniseringens påverkan samt de framtida ekonomiska utmaningarna behöver hanteras. Antal barn i förskolan per årsarbetare har under en femårsperiod minskat från 5,0 till 4,4. Riket hade 5,1 barn per årsarbetare under år Anledningen till den relativt låga siffran Page 174 of (42)

175 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 på Gotland beror till viss del på statsbidraget för mindre barngrupper, men till större del på att Region Gotland har många små enheter där barngrupperna inte är så stora. Under 2018 har Region Gotland fått statligt bidrag för mindre barngrupper i förskolan för tre av nio sökande förskolor: Kabyssens förskola i Visby, förskolan Lien i Visby och förskolan Sjöliljan (numera Fårösunds förskola). Förskolan på Gotland eftersträvar att barngruppens storlek är lämplig utifrån de förhållanden som finns på aktuell förskola (bland annat den pedagogiska kompetensen hos personalen och lokalernas utformning) och utifrån de barn som befinner sig i verksamheten. 4 Perspektiv samhälle SOCIAL HÅLLBARHET För Region Gotland handlar social hållbarhet om att bygga ett långsiktig och öppet samhälle för dess invånare och besökare. Ett jämlikt och jämställt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillgodoses. En ö där människor lever ett gott liv i kombination med god hälsa vilket innebär att man kan förverkliga sina egna möjligheter. En ö där det finns en mångfald av människor och utrymme för nya möten. En ö där människor känner tillit och förtroende för varandra samt känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. (Region Gotlands styrkort) EKONOMISK HÅLLBARHET För Region Gotland innebär ekonomisk hållbarhet att skapa ekonomisk tillväxt på ett balanserat sätt i nyttjandet av resurser. Gotland ska växa via en ökad folkmängd, innovativa idéer och samverkan. Med en bra uppväxtmiljö och en god utbildning skapas goda förutsättningar för tillgång av kompetent arbetskraft på lång sikt. Ett bra företagsklimat och goda kommunikationer. En väl utbyggd infrastruktur, såväl den fysiska, som det tekniska (IT). (Region Gotlands styrkort) EKOLOGISK HÅLLBARHET För Region Gotland innebär ekologisk hållbarhet att vi ska värna om miljön, naturen och vattnet för att säkra ett fortsatt hållbart samhälle till kommande generationer. Det innebär att utveckla Gotland som ekokommun. Ställa om till lokalproducerad förnyelsebar energi och minska negativa klimatavtryck och gifter i miljön. Högre grad av återvinning och hållbara kretslopp, att minska samhällets farliga avfall, klimatanpassning, medvetna konsumtionsval och ansvarsfullt samhällsbyggande som minskar belastningen på ekosystemen. (Region Gotlands styrkort) Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) har i verksamhetsplanen för 2018 valt ut några prioriterade utvecklingsområden. Varje utvecklingsområde är kopplat till ett eller flera av de koncerngemensamma målen från koncernstyrkortet och nämndmålen som har tagits fram för barn- och utbildningsnämnden. Varje koncerngemensamma mål och nämndmål kan också vara kopplat till ett eller flera utvecklingsområden. Redovisningen av måluppfyllelse för koncernstyrkortets samhällsperspektiv sorteras utifrån de mål i det koncerngemensamma styrkortet som i verksamhetsplanen har kopplats till ett eller flera prioriterade utvecklingsområden. av måluppfyllelse utgår huvudsakligen från de indikatorer i koncernstyrkortet som har koppling till nämndernas ansvarsområden. Page 175 of (42)

176 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Förvaltningens prioriterade utvecklingsområden med tillhörande aktiviteter och utvecklingsprojekt bildar tillsammans en helhet som syftar till att bidra till måluppfyllelsen. Redovisningen av måluppfyllelse per mål har följande struktur: - koppling till prioriterade utvecklingsområden och tillhörande indikatorer från koncernstyrkortet (tabell) - redovisning av resultat utifrån ovannämnda indikatorer (text, samt tabell i bilaga) - bedömning av bidrag till måluppfyllelse (text) 4.1 Mål: God folkhälsa Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Upplevelse av trygghet * Åk 3 medelvärde 3,5 Åk 5 medelvärde 3,5 Åk 8 medelvärde 3,5 *Inom årskurs 3, 5 och 8 genomfördes elevenkäter under hösten Frågan Jag känner mig trygg i skolan ställdes. Eleven fick svara på en 4 gradig skala där 1= instämmer inte alls och 4= instämmer helt. Ett prioriterat mål från de båda nämnderna är att skapa en god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Värdegrundsarbetet med allas lika värde, arbete med trygghet och goda relationer samt ett medvetet genusarbete är grundläggande och viktiga beståndsdelar som behöver fortsatt fokus för alla åldrar, skolformer och övriga verksamheter i förvaltningen. Till detta hör ett normkritiskt förhållningssätt och respekt för människors lika värde. Den psykiska ohälsan bland befolkningen är ett ökande orosmoln. I våra verksamheter gäller det både medarbetare samt barn och unga, särskilt flickor och kvinnor. En regional handlingsplan för förebyggande arbete mot självmord finns upprättad, samt en förvaltningsöverskridande strategi för ökad psykisk hälsa. Gotland har i snitt en högre andel barn och unga som diagnosticeras med neuropsykiatriska funktionsvariationer i jämförelse med riket. Kompetens att anpassa verksamheterna till barns och elevers olikheter är därför särskilt viktigt på Gotland. För att stödja det arbetet har ett långsiktigt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten inletts i förskola, grundskola och gymnasiet med målet att öka tillgängligheten i våra verksamheter. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Mål: Gotlänningar känner sig delaktiga Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Allas ansvar för skolans uppdrag Resultat Delaktighetsindex Åk 3 medelvärde 3,5 Åk 5 medelvärde 3,5 Åk 8 medelvärde 3,5 Page 176 of (42)

177 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Nöjd inflytandeindex Ingen indikator i VP Integration och etablering *Inom årskurs 3, 5 och 8 genomfördes elevenkäter under hösten Frågan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ställdes. Eleven fick svara på en 4 gradig skala där 1= instämmer inte alls och 4= instämmer helt. Observera att resultaten inte redovisas som ett index. Efter den stora tillströmningen av nyanlända barn och familjer under 2015, så har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. Mottagandet av våra nyanlända på Gotland börjar nu bli välfungerande och strukturerad, men för att detta ska bli ett långsiktigt och hållbart arbetssätt kräver detta även fortsättningsvis ett fokus samt prioriteringar i resursanvändningen. Med den beslutade regionala integrationsstrategin som grund har vi ett flertal områden identifierade. En utmaning framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och att skapa delaktighet för våra nya medborgare, både kvinnor och män, i vårt gotländska samhälle. Särskilt behöver nyanlända kvinnors situation uppmärksammas och där spelar förskolan en stor roll. Med fler barn till nyanlända i förskolan ökar kvinnornas möjlighet att välja studier och arbete samt barnens möjligheter att lyckas i skolan. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen behöver utvecklas ytterligare. Möten och mötesplatser mellan etablerade och nya gotlänningar är viktigt för integrationsarbetet. Att skapa sådana mötesplatser är en del av utbildnings- och arbetslivsförvaltningens uppdrag. 4.3 Mål: Alla barn har goda uppväxtvillkor Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat % Allas ansvar för skolans uppdrag Barn 1 5 år inskrivna i förskola 88% Integration och etablering Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram 82,03 % ** *Andel barn födda 1 jan maj 2017 på Gotland som var inskrivna i kommunal eller fristående förskola per den 31 maj 2018 ** Resultaten för 2018 är preliminära. Slutgiltiga resultat redovisas i verksamhetsberättelsen Ärendenr [BUN 2018/5] Datum En hög andel av Gotlands barn i åldern 1 5 år är inskrivna i förskolan. Jämfört med genomsnittet för rikets kommuner och liknande kommuner har Gotland en högre andel av sina barn i förskolan. En stor andel elever i Gotlands kommunala grundskolor uppnår behörighet till yrkesprogram på gymnasieskolan. Andelen har 2018 ökat i jämförelse med Resultatet för Gotlands kommunala skolor har de senaste åren varit i nivå med riket eller högre. Det finns dock skillnader mellan skolor och mellan flickor och pojkar i hur stor andel som blir behöriga till yrkesprogram. Andelen flickor som blir behöriga till yrkesprogram på gymnasiet är högre än andelen pojkar. Den höga andelen barn inskrivna i förskola på Gotland tyder på att förskolans verksamhet har goda möjligheter att bidra till målet om att alla barn ska ha goda uppväxtvillkor. Att en relativ hög andel elever uppnår behörighet till yrkesprogram är också en indikator på att våra verksamheter i stor utsträckning bidrar till att nå målet om att alla barn ska ha goda Page 177 of (42)

178 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 uppväxtvillkor. Dock finns en utmaning i att lyfta pojkars resultat och höja resultaten för skolor som har lägre resultat 4.4 Mål: Alla elever ska fullfölja gymnasieskolan Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat % Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Allas ansvar för skolans uppdrag Integration och etablering Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram Gymnasielever med examen inom 4 år 82,03 % ** Redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 ** Resultaten för 2018 är preliminära. Slutgiltiga resultat redovisas i verksamhetsberättelsen Som beskrivet under avsnittet 4.3 Alla barn har goda uppväxtvillkor uppnår en hög andel av eleverna i Gotlands kommunala grundskolor behörighet till yrkesprogram på gymnasieskolan. Men skillnader finns mellan skolor och mellan flickor och pojkar. Resultaten indikerar att vi genom våra kommunala grundskolor i stor utsträckning bidrar till målet om att alla elever ska fullfölja gymnasieskolan. Vi ser att det fortsatt finns ett arbete att göra för att lyfta pojkars resultat till flickors nivå samt att lyfta grundskolor med lägre resultat. 4.5 Mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Allas ansvar för skolans uppdrag Gymnasieelever som påbörjat universitet/högskoleutbildning inom 2 år efter avslutade gymnasiestudier Självupplevd hälsa - Redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Gotlands kompetensförsörjning Integration Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning. Då vi ser att resultaten mellan skolor, skolformer, ämnen och kön länge har varit ojämn och skiftande i våra verksamheter så är likvärdigheten ett fortsatt utvecklingsområde på Gotland. Med en tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. Vi ser att pojkars resultat i alla åldrar och skolformer över tid ligger lägre i jämförelse med flickor. Till detta kommer ett ökande antal elever i behov av Page 178 of (42)

179 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 särskilt stöd samt barn och unga med psykisk ohälsa. Detta ställer höga krav på alla som arbetar i skolan att kunna anpassa utbildningen för elevers olikheter. Till exempel vet vi att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är bra för alla elever, men avgörande för vissa. Det kompensatoriska uppdrag som tydligt beskrivs i skollag och läroplaner är ett viktigt utvecklingsområde. En förebyggande och främjande elevhälsa samt god samverkan kring eleverna både inom och utom skolan och förvaltningen är betydelsefullt för att vi ska lyckas. Övergångarna mellan skolformerna behöver säkerställas och överlämningarna bli mer genomarbetade. Tidiga och riktade insatser samt flexibel och behovsstyrd resursanvändning är några stödjande åtgärder för att öka likvärdigheten. En likvärdig tillgång och användning av tidsenliga och digitala verktyg, samt digital kompetens är en viktig rättvisefråga. 4.6 Mål: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för en god inomregional balans Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Gotlands kompetensförsörjning Ej tillämpliga för UAF - Nämnden bedriver verksamhet över hela ön och bidrar därmed till att hela Gotland kan utvecklas. 4.7 Mål: Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Allas ansvar för skolans uppdrag Integration Gymnasieelever som påbörjat universitet/högskoleutbildning inom 2 år efter avslutade gymnasiestudier Andel av hela befolkningen, år, som är i sysselsättning Andel av befolkningen, år, som har minst 3 års högskoleutbildning Antal personer som under året anvisats plats från Arbetsförmedlingen till Region Gotlands förvaltningar Relativt arbetslöshetstal Redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Ingen indikator i VP Ingen indikator i VP Redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Ingen indikator i VP Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Att förbereda barn och elever för framtida yrkesval är ett huvudsakligt uppdrag för skolan och där ingår yrkesvägledningen som en viktig del. Ett brett och anpassat utbud av utbildningar, både på gymnasiet och vuxenutbildningen är grundläggande för att möta elevernas önskemål och arbetsgivarnas behov. Kompetensförsörjningen på Gotland är en utmaning för trots att arbetslösheten är lägre än på länge så finns det personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt har gotländska företagare och arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens för att kunna utveckla sina verksamheter och Page 179 of (42)

180 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 därmed Gotland. Samverkan med öns arbetsgivare behöver därför öka. Vuxen- och yrkesutbildning samt arbetsmarknadsåtgärder spelar en stor roll för utvecklingen på ön. 4.8 Mål: God tillgång till vuxenutbildning Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Gotlands kompetensförsörjning Andel invånare som deltar i vuxenutbildning Pågående yrkeshögskoleutbildningar i egen regi eller i samarbete med andra utbildningsaktörer Redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Redovisas i verksamhetsberättelsen för 2018 Ett av nämnderna prioriterat område är att gotländsk arbetsmarknad har tillgång till kompetent arbetskraft. Utbildning, lärande, ung företagsamhet, entreprenöriellt lärande och arbetsmarknadsinsatser leder till att människor utvecklas, växer och känner sig rustade för arbetslivet. 4.9 Mål: Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat - Ej tillämpliga för UAF - Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom Region Gotland med cirka 1200 deltagare i den egna verksamheten. Målgruppen är barn, ungdomar och - i mån av plats vuxna, som erbjuds undervisning på olika instrument, sång/kör, ensemble, dans, teater och film samt undervisning i bild- och formgivning. Kulturskolan samarbetar med flera av öns andra utbildningar inom de estetiska områdena samt med institutioner och frilansande kulturarbetare. Kulturskolan har för år 2018 erhållit en ramförstärkning kronor som öronmärkts för att kunna bedriva integrationsinsatser för att gotländska ungdomar och ungdomar som inte har svenska som modersmål ska kunna mötas i gemensamma aktiviteter. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Målområdet ekologisk hållbarhet Undervisning kring miljöfrågan i alla skolformer ska ge kunskap och förståelse för miljöoch naturvårdsfrågor och leda till ett ansvarsfullt förhållningssätt till jordens resurser. Varje lärare och pedagog ansvarar för hur undervisningen ska planeras och genomföras för att leda till detta. Till det kommer att undervisningen ska fånga aktuella frågor i omvärlden, både lokalt och globalt samt att vatten ingår som en naturlig del i undervisningen i flertal ämnen, kurser eller program. Till Region Gotlands övergripande miljöprogram har alla nämnder beslutat om en tillhörande handlingsplan. För utbildnings- och arbetslivsförvaltningen tar handlingsplanen Page 180 of (42)

181 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 även hänsyn till de nationella styrdokumenten och uppdragen för utbildningarna där undervisning kring miljö är ett obligatorium. 5 Kvalitet I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (Region Gotlands styrkort) För målområdet kvalitet i verksamhetsplanen har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) två direkt tillämpliga mål: God tillgänglighet till Region Gotland samt God kvalitet i skolan. UAF har inte några utvecklingsområden kopplade till God tillgänglighet och har därför inga resultat att redovisa, förutom servicemätningen för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Nämndmålen som är beslutade i UAF:s verksamhetsplan för år 2018 är satta utifrån styrkortets övergripande mål och från nämndens uppdrag att styra verksamheten. Nämnden har valt att bibehålla samma nämndmål under 2018 som för Nämndmålen är: Kunskapslyft för barn, unga och vuxna, Kunskapslyft i arbetslivet samt Lyckad integration. UAF följer upp dessa mål löpande under verksamhetsåret utifrån fastställda indikatorer. Resultaten redovisas till nämnd vid bestämda tidpunkter. För delår kan UAF redogöra för resultat och analys av kunskapsresultat i grundskola samt enkätresultat från elever och vårdnadshavare till barn i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt gymnasiesärskola. 5.1 Resultatredovisning Kunskapslyft för barn, unga och vuxna 5.2 Förskola Under våren 2018 skickades en enkät ut till vårdnadshavare till barn i förskolan. Enkäten genomfördes digitalt. Nytt för 2018 var att enkäten för kommunal förskola skickades till båda vårdnadshavarna, förutsatt att båda hade en registrerad e-postadress i våra system. Övergripande nöjdhet Om du tänker på ditt barns förskola i sin helhet hur nöjd är du då med den? Skala 1 10 (omräknat till max 100) Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 181 of (42)

182 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Svarsfrekvensen för vårdnadshavare till barn i förskolan var 49% svarande. Den övergripande nöjdheten har ökat sedan mätningen Vi kan även se att vårdnadshavare till flickor är nöjdare än pojkar, skillnaden är dock liten. Ett viktigt resultat för förskolan är den språkscreening som genomförs i förskoleklass. Då nästan alla barn på Gotland har gått i endera kommunal eller fristående förskola (av barn födda 2011 hade 96 procent en förskoleplats i maj 2018) så ger resultatet en viktig indikation på hur väl arbetet med språkutveckling lyckas i förskolan. En svårighet att följa resultatet för respektive enhet uppstår för de förskolor i Visby där barnen väljer olika skolor till förskoleklassen. 5.3 Grundskola Språkutveckling språklig medvetenhet i förskoleklass. Kompetensstation Språklig medvetenhet består av tre delar varav två redovisas och sammanställs för kommunen, en på höstterminen och en på vårterminen. De barn som inte uppnår minst 14 poäng följs upp extra och för de i spannet 0 8 poäng kan insatser behöva sättas in. Gränsvärdena är 0 8 Stödbehov finns, 9 13 Uppmärksammas och God förmåga. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 182 of (42)

183 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Resultat över tid för höstens test inom förskoleklass och uppdelat på pojkar och flickor visar att resultaten är relativt jämna mellan könen och över tid. Utmärkande är pojkars resultat som visar att färre visar god förmåga och fler bör uppmärksammas i jämförelse med Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Resultat över tid för vårens tester inom förskoleklass och uppdelat på pojkar och flickor visar att resultaten försämras under vårterminen För våren 2018 ökar andelen pojkar som har stödbehov samt som ska uppmärksammas. Andelen med god förmåga sjunker. För flickor minskar andelen med stödbehov medan andelen som ska uppmärksammas ökar. Page 183 of (42)

184 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 När vi tittar på resultaten över tid för kommunens elever i förskoleklass sjunker andel elever med god förmåga från 2016 till Vi kan även se att andelen elever som ska uppmärksammas samt har stödbehov ökar under samma tidsperiod. Elevenkäter i årskurs 3, 5 och 8 Under höstterminen 2017 skickades en enkät ut till elever i årskurs 3, årskurs 5 samt årskurs 8. Enkäten genomfördes digitalt. Nedan redovisas nöjdelevindex som bygger på en modell utarbetad av SKL och SCB med ett begränsat antal frågor. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Svarsfrekvensen för årskurs 3 var 91%. 511 svarande. Nöjd elevindex för hösten 2017 har ökat sedan Mellan könen skiljer sig resultaten med mindre än två indexpoäng där flickor är mer nöjda än pojkar. Page 184 of (42)

185 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Svarsfrekvensen för årskurs 5 var 80%. 441 svarande. Nöjd elevindex för hösten 2017 har minskat sedan Mellan könen skiljer sig resultaten med två indexpoäng där flickor är mindre nöjda än pojkar. Svarsfrekvensen för årskurs 8 var 63%. 324 svarande. Nöjd elevindex för hösten 2017 har minskat sedan Mellan könen skiljer sig resultaten med mindre än ett indexpoäng där flickor är mindre nöjda än pojkar. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Nationella prov i årskurs 3 och 6 Kunskapsresultaten för år 2018 i denna rapport är preliminära. Slutgiltiga resultat inhämtas i samband med att nationell statistik redovisas under hösten Den nationella statistiken för 2018 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för Resultat för övriga år redovisas med nationell statistik från Skolverket. Årskurs 3 Resultaten visar andel kommunala elever som uppnått godkänt på alla delprov av de som gjort alla delprov i ämnena matematik samt svenska/svenska som andraspråk. Redovisningen är inklusive elever i särskild undervisningsgrupp samt nyanlända elever. Page 185 of (42)

186 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 *) Liknande kommuner för grundskolan är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik **) Riket, ovägt medel avser ett ovägt medelvärde för alla kommuner i Sverige källa: Kolada Andel elever som uppnått godkänt på alla delprov år 2018 har minskat i jämförelse med år Pojkar når godkänt i högre utsträckning än flickor. För året 2017 ligger Gotland högre än både riket och liknande kommuner. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum *) Liknande kommuner för grundskolan är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik **) Riket, ovägt medel avser ett ovägt medelvärde för alla kommuner i Sverige källa: Kolada Page 186 of (42)

187 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Andel elever som uppnått godkänt på alla delprov 2018 har minskat i jämförelse med år För året 2017 låg Gotland högre än både riket och liknande kommuner. Årskurs 6 Redovisningen anger andel som nått målen (provbetyg E A) av andel elever som gjort alla delprov och därmed fått ett provbetyg i ämnena engelska, matematik samt svenska/svenska som andraspråk. Redovisningen är inklusive elever i särskild undervisningsgrupp samt nyanlända elever. *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn, källa: Kolada För år 2016 och 2017 fanns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrevs. Andel elever med provbetyg E-A år 2018 i engelska är 93,30 procent, ca tre procentenheter högre än året innan men i nivå med riket för Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 187 of (42)

188 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn källa: Kolada. För år 2016 och 2017 fanns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrevs. Andel elever med provbetyg E-A i matematik år 2018 är 92,73 procent, ca 4,3 procentenheter högre än året innan samt högre än riket för Ärendenr [BUN 2018/5] Datum *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn. Källa: Kolada För år 2016 samt 2017 finns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrivs. Page 188 of (42)

189 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Andel elever med provbetyg E-A i svenska/svenska som andraspråk år 2018 är 94,87 procent, ca fem procentenheter högre än året innan samt högre än riket för Behörighet till yrkesprogram, årskurs 9 Elever i årskurs 9 med minst betyg E i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk samt i ytterligare fem ämnen blir behöriga till gymnasiets yrkesprogram. I diagrammet nedan ingår alla elever som fått slutbetyg i årskurs 9, redovisningen är inklusive nyanlända elever samt elever i särskild undervisningsgrupp. **) Liknande kommuner: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik. Källa: Kolada Resultat för Gotlands fristående skolor, pojkar 2015 finns ej att tillgå från Kolada. Andelen behöriga elever i årskurs 9 uppdelat på kön visar att flickorna i större utsträckning når behörighet till yrkesprogram i jämförelse med pojkarna. Utmärkande är Gotlands fristående skolor som inte visar denna trend utan snarare har större andel pojkar som når gymnasiebehörighet alternativt ingen skillnad mellan könen. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 189 of (42)

190 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 **) Liknande kommuner: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik. Källa: Kolada När vi studerar resultaten sammantaget visar de att andelen behöriga elever till yrkesprogram har ökat sedan 2017 för våra kommunala skolor. Resultaten visar även att andelen behöriga elever ligger högre än riket samt liknande kommuner för Ärendenr [BUN 2018/5] Datum När vi studerar måluppfyllelsen för kommunens elever i årskurs 9 (andel som fått godkänt i samtliga ämnen) visar de preliminära resultaten för 2018 att måluppfyllelsen är högre än tidigare år. Vi kan även se att det finns skillnader mellan könen. 5.4 Fritidshem Enkät till föräldrar och vårdnadshavare till barn i fritidshem har genomförts digitalt med en fråga per månad i perioden september till april läsåret 2017/18, den s.k. månadens fråga. Page 190 of (42)

191 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Övergripande nöjdhet Om du tänker på ditt fritidshem i sin helhet hur nöjd är du med det? Skala 1 10 (omräknat till max 100) Svarsfrekvensen under läsåret har varierat mellan 36% till 56% och legat på 44% i genomsnitt. Resultatet visar att den övergripande nöjdheten har ökat sedan 2016/ Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Elevenkäterna för grundsärskolan och gymnasiesärskolan genomfördes höstterminen Enkäten genomfördes på papper. Enkäten har genomförts så att läraren har läst en fråga i taget högt, förvissat sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan har eleverna markerat sitt svar. Eleverna har bl.a. fått ge totalomdöme om sin skola med hjälp av en fråga om nöjdhet med skolan som helhet. Skalan är 10-gradig och eleverna får ange var på skalan deras skola befinner sig. Resultaten avser medelvärdet av svaren. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 191 of (42)

192 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Den övergripande nöjdheten uppgår till 87 poäng Detta är en rejäl förbättring med tio poäng jämfört med 2016 och är även ett högre resultat än 2014 och Föräldraenkäten till särskolan vårdnadshavare görs under vårterminen. Vad tycker du om ditt barns skola i sin helhet (medelvärde)? Svarsfrekvens för grund- och gymnasiesärskolan var 71 %. Antal svarande var 61. Resultaten visar att nöjdheten har ökat sedan vårterminen 2017 samt ligger på en jämn nivå. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. Gymnasiesärskolan på Gotland erbjuder två av de nio nationella programmen samt det individuella programmet. Det individuella programmet vänder sig till de elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program och behöver en utbildning som är mer anpassad. Fullständiga betyg Kvinna Man Totalt % 50% 57% Ärendenr [BUN 2018/5] Datum År 2018 fick 57 procent av gymnasiesärskolans avgångselever fullständiga betyg. Andelen kvinnor med fullständiga betyg var högre än andelen män. Värt att notera är att dessa resultat ska tolkas med försiktighet då det är en liten grupp med få elever. 5.6 Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för personer som är över 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada och som vill förbättra eller komplettera sin utbildning. Lärvux har kurser som motsvarar grundsärskolans kurser samt inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans nationella program. Page 192 of (42)

193 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Fullföljt utbildning Kvinna Man Totalt % 88% 91% År 2018 fullföljde 91 procent av eleverna sin utbildning på Lärvux. Andelen kvinnor som fullföljde sin utbildning var högre än andel män. Även här är det värt att notera är att dessa resultat ska tolkas med försiktighet då det är en liten grupp med få elever. För nämndmålen Kunskapslyft i arbetslivet har barn och utbildningsnämnden inga indikatorer att redovisa. För nämndmålet Lyckad integration redovisas resultaten av indikatorn i verksamhetsberättelsen. 5.7 Analys av ovan resultat Nedan analys har dels sin grund i dialogsamtal med cheferna i avdelningarna för förskola, grundskola och särskola. Analysen bygger även på gjorda resultatsammanställningar utifrån verksamhetsplanens indikatorer samt avdelningschefernas delårsrapport 2. Förskolan Vi kan se att nöjdheten hos vårdnadshavare till barn i förskolan ökar vilket är glädjande. Förskolecheferna vittnar om att arbetet med handlingsplaner och medarbetarkontrakt har börjat sätta sig och att det finns ett större lugn hos medarbetarna kring vad förskolan ska fokusera på. Många förskolor arbetar även aktivt med att analysera enkätresultaten och bjuder in vårdnadshavarna till dialog kring enkätresultat och framkomna synpunkter. Screeningen som görs i förskoleklass kan även vara ett sätt att mäta hur väl förskolan arbetar med förskolans läroplan samt om förskolan gör rätt saker som ger effekt. Resultaten av screeningen visar att pojkar fortfarande uppnår ett lägre resultat på screeningen som görs i förskoleklass. Vi kan även se att resultaten försämras vid vårens test. För att öka resultaten i förskoleklass behöver det befintliga samarbetet inom linjerna förbättras och rutiner skapas. Olika linjer har olika förutsättningar för detta då vissa förskolor har barn som går till flera olika skolor. Förskolorna behöver bland annat i större utsträckning få ta del av de resultat som genereras i förskoleklass för att på så vis kunna göra grundliga analyser kring verksamhetens innehåll och arbetssätt. Att få tydlig återkoppling är en framgångsfaktor i analysen kring gör vi rätt saker inom förskolan. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Grundskola och fritidshem Resultaten från elevenkäterna visar över lag att eleverna är mer nöjda än tidigare år inom samtliga deltagande årskurser. Resultaten visar vidare att vi har trygga elever. När vi studerar hur positiva eleverna är visar resultaten att elever i årskurs 3 och 5 generellt är mer positiva än eleverna i årskurs 8. En fråga som sticker ut är frågan om huruvida skolarbetet gör eleven nyfiken och ger lust att lära mer där resultaten ligger mellan 2,4 3,2 (av max fem). Låga resultat gällande nyfikenhet är inte unikt för Gotland utan gäller även för övriga Sverige, vilket framkommer av tidigare resultat av Skolenkäten som genomförs av Skolinspektionen. Resultaten för fritidshemsenkäten månadens fråga visar även att vårdnadshavarna är mer nöjda med läsår 2017/18 än 2016/17. Resultaten ska dock läsas med försiktighet då svarsfrekvensen är låg. Under hösten kommer en djupare analys göras av fritidshemmens verksamhet. Mer om detta redovisas i verksamhetsberättelsen för Page 193 of (42)

194 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 I sin helhet kan vi konstatera att grundskolan på Gotland visar goda resultat. Det finns en tydlighet i styrkedjan och det systematiska kvalitetsarbetet fungerar. Grundskolan på Gotland har en hög ambitionsnivå med flertalet insatser för ökad måluppfyllelse. Oroande är de preliminära resultaten i nationella prov för årskurs 3 i både matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultaten varierar dels mycket mellan skolor och har dels sjunkit avsevärt på flertalet skolor samt för Gotland som helhet. En möjlig orsak till detta är enligt chefen för grundskolan att mer fokus i de lägre åldrarna har lagts på att skapa fungerande grupper. Att skapa fungerande grupper tar tid av undervisningen på lågstadiet. En djupare analys behöver dock göras kring resultaten i årskurs 3. Glädjande är dock att resultaten återhämtar sig med stigande ålder. I årskurs 6 visar de preliminära resultaten från nationella prov i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk att eleverna har ökat sin måluppfyllelse i jämförelse med tidigare år och ligger över nivåerna för riket samt liknande kommuner år Preliminära siffror visar att andelen behöriga till gymnasiet har ökat sedan Även här finns det skillnader mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. Resultaten som presenteras avser alla elever där resultaten för nyanlända elever ingår. För Gotlands kommunala skolor når 82,03 procent av eleverna gymnasiebehörighet. Resultaten är högre än rikets samt jämförbara kommuners resultat för Att 82,03 procent av eleverna når gymnasiebehörighet är bra men inte tillräckligt då grundskolans övergripande mål är att varje elev ska vara behörig till gymnasiet när de lämnar årskurs 9. När vi tittar närmare på andelen av våra kommunala elever som når målen i årskurs 9 visar det sig att årets resultat är högre än både 2016 och Skillnader finns mellan skolorna Vi ser skillnader i resultat mellan våra skolor bakom detta finns en likvärdighetsproblematik. Skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag och detta arbete måste stärkas för att nå målet att alla elever ska klara sin utbildning uppnå gymnasiebehörighet. Det har funnits utmaningar i form av brist på behöriga lärare, att elevhälsoteamet haft vakanser eller att det brustit i samarbetet över förvaltningsgränser. Skolan har också tagit emot nyanlända elever med svag studiebakgrund som kommit sent in i den svenska skolan. Man ser också samband mellan det arbete som görs på förskolan och resultatet i skolan. Enheter med lägre resultat är också självkritiska och menar att man borde varit mer aktiv i att få effekt av det som beslutats i enhetens handlingsplan. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum En viktig samarbetspart till skolan är elevernas vårdnadshavare. Tillsammans kan vårdnadshavare och skola vägleda eleverna till en ljus framtid med goda arbetsmöjligheter. Gotlands näringsliv står med stora rekryteringsutmaningar framöver och det är bl.a. eleverna i våra skolor som kan lösa den utmaningen. Attityderna behöver förändras och en positiv bild av vilka möjligheter som finns behöver förmedlas. Det är vidare dags att i högre grad följa upp de medel som fördelas till skolorna samt de insatser som görs lokalt. Ger dagens fördelningssystem av medel den effekt det är tänkt och leder lokala insatser till en mer likvärdig skola? Särskola, gymnasiesärskola och Lärvux Gällande grundsärskolan samt gymnasiesärskolan visar enkätresultaten att eleverna är nöjda med skolan. Vi kan även se att nöjdheten har ökat i jämförelse med tidigare år. Avdelningschefen för grundsärskolan samt gymnasiesärskolan menar på att skolans välfungerande värdegrundsarbete samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog ger resultat. Satsningarna grundar sig i bemötande och Page 194 of (42)

195 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Kunskapsresultaten för gymnasiesärskolan samt Lärvux är svåranalyserade då resultaten grundar sig på få elever. Då det är första året vi har dessa resultat som indikatorer i verksamhetsplanen har vi heller inga resultat att jämföra med historiskt. Skolledarna anger de centrala satsningar som genomförs med fokus på verksamhetsplanens utvecklingsområden som mycket positiva och ett stöd för verksamhetsutvecklingen. Däremot vittnar alla om svårigheter att hantera mängden av utvecklingsprojekt. 5.8 Centrala utvecklingsprojekt PRIO är ett skolutvecklingsarbete utifrån en modell som SKL (Sveriges kommuner och landsting) framställt i samarbete med Stockholms stad. Målet är att med hjälp av förändringsledare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå och nästan hälften grundskolorna har nu genomför förbättringsarbetet. Det är ett stöd i att utveckla det kollegiala lärandet och undervisningen enligt rektorerna. Projektet Tillgängliga lärmiljöer med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har uppdraget att öka verksamheternas förmåga att anpassa undervisning och lärmiljö för barn och elever i behov av mycket stöd. Avslutade projektet Nyanländas lärande med stöd av Skolverket har lett till ett likvärdigt mottagande för nyanlända elever bland annat genom inrättandet av Lotsen. Arbetet med att utveckla undervisningen fortsätter med stöd av språk- och kunskapsutvecklingspedagoger. Kompetenta Gotland med medel från Tillväxtverket är i startgroparna för förs- och grundskola och har det långsiktiga målet att öka studiemotivationen för gotländska elever, öka kunskapen om olika yrken och utbildningar samt ombesörja kompetensförsörjningen på Gotland. Skolutveckling med hjälp av moderna lärverktyg, digitalisering, innebär ett förändrat läraruppdrag som kräver tid för det kollegiala lärandet och förändringsledarskap. Samtliga ovan nämnda projekt genomförs parallellt med flertalet statsbidrag till förskola och skola som har förhållandevis korta omsättningsperioder och krav på leverans i form av omställningar eller utvecklingsresultat. 5.9 Slutsats Ovan analys vittnar om att verksamhetsplanen håller och att de insatser som görs ger resultat. I dialog med skolledare framkommer allt som oftast att tydligheten från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt är uppskattad och att medarbetarna för varje år som går ökar sin förståelse för sitt uppdrag. Slutsatsen blir då att vi behöver hålla i de mål som finns och de insatser som görs. Vi ska inte introducera nya satsningar utan förstärka de som pågår och faktiskt ger resultat. Vid varje insats som görs ska frågan ställas - leder detta till ökad måluppfyllelse för våra elever? Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Delaktighet Hur gör vi våra elever delaktiga i verksamheten? Resultat vid gjorda enkätundersökningar till elever i årskurs 3, 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet visar att frågor som rör delaktighet har relativt låga resultat som dessutom sjunker betydligt med ökande ålder. Som konstaterades i analysrapport 2 läsår 2016/17 är det fortsatt ett utvecklingsområde för Gotlands kommunala skolor att öka elevernas delaktighet. En fråga att landa i mellan elev Page 195 of (42)

196 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 och verksamhet är vilka delar kan eleven vara delaktig i och vilka delar styrs av skollag och läroplan? 5.11 Servicemätningen Hösten 2017 genomfördes den senaste servicemätningen för att undersöka tillgängligheten till Region Gotland via e-post- och telefoni. (Detta är en del av de mätningar som görs inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet KkiK.) Områden som bedömts: För utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har frågor ställts rörande förskola, grundskola och gymnasie-/vuxenutbildningen. Metoden har varit att kontakta regionen via regionväxeln och skicka frågemejl till regionens centrala e-postbrevlåda. Totalt har 144 sökningar gjorts inom Region Gotlands verksamheter via telefon och 72 sökningar via e- post under veckorna Värt att notera är att då det bara är sex stycken frågor som ställs inom respektive område ger ett missat samtal eller ett samtal som inte upplevts som tillfredsställande en stor procentuell avvikelse. Resultaten gällande tillgänglighet och andelen lyckade försök att få kontakt med en handläggare per telefon har sjunkit för förskolan och ökat för grundskolan jämfört med tidigare år. Andelen lyckade kontaktförsök kring frågor om förskolan var 58 procent (jämfört med 83 procent vid mätningen 2016) och frågor och grundskolan 75 procent (som hade samma resultat år 2016, men med något längre svarstider). 42 procent av samtalen gällande förskola fick inte kontakt med handläggare och 25 procent av samtalen gällande grundskola fick inte kontakt. Noteras kan att talsvar räknas som ett ickesvar i mätningen. Förvaltningen konstaterar att resultatet för tillgänglighet på telefon och huruvida man har fått svar på frågan är för låga om man jämför med ambitionsnivån i Region Gotlands servicepolicy som är att 90 procent av samtalen mellan kl.9 och 15 ska besvaras. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har inte någon egen central kundtjänstfunktion, utan man hänvisas till en administratör, handläggare eller ansvarig chef. Undersökningen per telefon genomförs genom att uppringaren/undersökningsföretaget ringer via regionupplysningen, knappval 9, och kopplas därifrån vidare. Därmed startar tidsloggningen i undersökningen. Att förvaltningen får låga resultat i undersökningen är inte så anmärkningsvärt eftersom tidsloggningen därmed inte blir rättvisande. Dels hinner många samtal helt enkelt inte kopplas fram inom den tidsrymd som beslutats i mätningen, dels kopplas man kanske till en handläggare som är på möte och hänvisas därmed via ett talsvar. Alla uppringare blir kontaktade, men inte inom de stipulerade 60 sekunderna. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum procent av de som ringde om förskolefrågor tyckte svaret var dåligt och 33 procent tyckte svaret var gott 1, 17 procent att svaret var medelgott. Resultatet är en försämring jämfört med mätningen 2016 då 58 procent tyckte att svaret var gott och 12 procent att det var medelgott. 34 procent tyckte svaren de fick kring grundskolan var dåligt och 58 procent tyckte svaret var gott och åtta procent att det var medelgott. Resultatet är ungefär i nivå med mätningen Resultaten gällande information, intresse och engagemang och bemötande är relativt höga. För förskolan har inget dåligt bemötande har registrerats och för grundskolan var andelen som angav dåligt bemötande elva procent. Resultatet för förskolan är en förbättring jämfört 1 Bedömningen utgår ifrån om frågan blir besvarad eller bara delvis Page 196 of (42)

197 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 med mätningen 2016 för både förskola och grundskola. I regionens servicepolicy är riktmärket att 90 procent ska tycka att bemötandet är mycket bra/bra. När det gäller intresse och engagemanget var andelen som såg det som gott 60 procent för förskolan och 40 procent medelgott. Resultatet oförändrat jämfört med mätningen För grundskolan var andelen som såg intresse och engagemanget som gott 67 procent och 22 procent medelgott. Resultatet för grundskolan är en försämring jämfört med mätningen Riktmärket är återigen 90 procent gott/medelgott för regionen. När det gäller information tyckte 20 procent att de fick dåligt med information gällande förskola och elva procent att informationskvaliteten var dålig gällande grundskola. Resultatet för grundskolan är en försämring jämfört med mätningen 2016 och för förskolan en viss försämring, men en ökning både i andel som upplevde att informationen var god och i andel som tycker informationen var dålig. Även på detta mätområde gäller regionens riktmärke 90 procent. När det gäller svarstider och epost fick 91 procent som frågade om förskola svar inom ett eller 1 2 dygn och nio procent fick ej svar inom två veckor. Resultatet är en försämring jämfört med mätningen procent som ställde frågor om grundskola fick svar inom ett dygn, men drygt 15 procent fick inget svar inom två veckor. Resultatet är en försämring jämfört med mätningen Region Gotlands riktmärke är att 90 procent av all e-post med frågor från allmänheten ska besvaras inom två arbetsdagar. När det gäller själva svarskvaliteten så innehöll 55 procent av svaren om förskola merinformation. Resultatet är en försämring jämfört med mätningen Tio procent av svaren om grundskolan innehöll merinformation. Resultatet är en försämring jämfört med mätningen 2016 Identifierade styrkor Identifierade förbättringsområden Åtgärder Tillgängligheten till förskola och grundskola är hög, men har sjunkit något mot tidigare mätning Svarstider på e-post i förskola och grundskola är mycket god Bemötande av förskola och grundskola är god men har sjunkit något sedan föregående år. Svar på ställd fråga både förskola och grundskola b. Bättre/tydligare kontaktinformation på webb och i trycksaker för att styras till rätt handläggare. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Inkomna synpunkter Inom BUN:s ansvarsområde har det inkommit totalt 17 synpunkter till och med 31 augusti. Det är övervägande klagomål som inkommer och rör sig om brist på förskoleplatser, köhantering och säkerhet inom förskolan. Inom grundskolans område inklusive fritidshem handlar det om särskilt stöd för elever, undervisning och skolornas värdegrundsarbete. I stigande ålder gällande eleverna så lär de sig vem de ska vända sig i vilken frågeställning vilket innebär att synpunkter och klagomål är flest inom BUN:s ansvarsområde och ytterst få inom GVN. Vårdnadshavare som framför synpunkter per telefon erbjuds, beroende på synpunkternas allvar, ett möte på förvaltningen för att åtgärder snabbt ska kunna sättas in. Områden med positiva synpunkter Områden med negativa synpunkter Förskolan; köhantering, barngruppernas storlek, utomhusmiljöns säkerhet. Page 197 of (42)

198 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Fritidshem; barngruppernas storlek, regler för plats i fritidshem Grundskolan; undervisning, särskilt stöd, värdegrundsarbete, information, trafiksituation kring skola. Åtgärder Förvaltningen kontaktar anmälare, oftast vårdnadshavare, omgående för att komma överens om åtgärd och vidare kontakter. En del ärenden avslutas därmed. Andra ärenden går vidare i möte med alla inblandande. Alla ärenden omhändertas och åtgärdas inom rimlig tid. Tabell 1: Sammanställning analys inkomna synpunkter Medarbetare För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (Region Gotlands styrkort) 6.1 Medarbetarundersökningen I medarbetarenkäten 2017 presenterades resultat för 195 arbetsplatser/enheter inom hela utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF). Då varje chef kan ha ansvar för upp till sex arbetsplatser/enheter har många samordnat små enheter i samma handlingsplan, t ex sammanfört medarbetare inom fritidshemmet med skolan då båda enheterna har få anställda. Inom barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) ansvarsområde har 93 handlingsplaner registrerats i verktyget för medarbetarenkäten. Aktiviteterna kan sammanföras under följande teman: Samarbete, 111 aktiviteter, kommunikation/tydlighet, 32 aktiviteter, arbetsmängd, 30 aktiviteter, ledarskap, 28 aktiviteter, feedback, 22 aktiviteter, effektivitet/kvalitet, 8 aktiviteter, energi, 3 aktiviteter, samt inom området personlig utveckling, 2 aktiviteter. 6.2 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) På övergripande nivå har UAF ett gott resultat vad gäller medarbetarnas motivation, upplevelse av att målen för verksamheten är tydliga och att man känner sig respekterad av sin chef och sina kollegor, vilket är viktiga förutsättningar för att kunna bidra till verksamhetens utveckling. Dock kan aktiviteterna i handlingsplanerna enligt ovan kanske beskriva begränsningar för medarbetare i olika delar av vår organisation. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Ny omgång av förstelärare och nyrekrytering till förskolan - för fortsatt utvecklingsarbete Förvaltningen har rekryterat en ny omgång förstelärare och denna gång för perioden Karriärtjänsterna riktar sig till legitimerade lärare inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och särskolan. Karriärtjänsterna är tidsbegränsade och uppdragsstart är höstterminen Det handlar om totalt 73 tjänster varav två i förskolan, 55 i grundskolan, tre i särskolan och fyra inom PRIO Page 198 of (42)

199 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Precis som vid föregående rekryteringsprocess för två år sedan, har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen formulerat uppdragen utifrån aktuella och prioriterade utvecklingsbehov. En hel del uppdrag kommer att vara nya, medan andra kommer att bestå. Inställningen är att det är viktigt att alla ges samma möjlighet att på nytt söka en karriärtjänst och ett specifikt försteläraruppdrag. Förste förskollärare Som ett sätt att öka attraktiviteten och likvärdigheten mellan skolformerna har förvaltningen satsat egna medel på att inrätta två karriärtjänster även inom förskolan. Processen har varit parallell till den som genomförts inom övriga skolformer. Två förste förskollärare är tillsattes i juni för att bidra till utvecklingsarbetet inom förskolan under två år. 6.3 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) I medarbetarundersökningen 2017 redovisades sju resultat på avdelningsnivå för BUN:s ansvarsområde. Leadarskapsindexet (LSI) varierar mellan 51 för kulturskolan och 74 för barn- och elevhälsan. Det förra indikerar att ledarskapet behöver utvecklas och det senare är att betrakta som bra. Ledarskapsindexet avser att utvärdera nyckelegenskaper hos ledare. Försök pågår med intendenter Stresscreeningen som genomfördes för samtliga regionens chefer under hösten 2017, visade att en stor andel chefer inom UAF upplever att arbetstiden inte är tillräcklig i förhållande till kraven. Medelvärdet för tidsupplevelse hamnar på 2,91 på en skala upp till 6,00 och medelvärdet för uppskattad övertid per vecka var 7,36 timmar. I syfte att avlasta rektor för att kunna fokusera på det pedagogiska ledarskapet, pågår ett försök med intendenter inom grundskolan. Förhoppningen är att därigenom kunna öka elevernas måluppfyllelse, förbättra ledarnas arbetsmiljö samt att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande så att detta kan ske inom befintliga ekonomiska ramar. Fyra intendenter har tillsatts tidsbegränsat inom grundskolan under Försöket ska utvärderas under hösten. 6.4 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Medarbetarundersökningen visade ett engagemangsindex, EI, som varierade för avdelningarna mellan 67 för kulturskolan och 79 för avdelningen för kvalitet och utveckling. Engagemangsindexet mäter engagemanget i form av energi och tydlighet. Tydligheten avser mål på individ- och gruppnivå, samt koppling till övergripande mål. Energin har en koppling till medarbetarnas motivation, inspiration och stolthet. 6.5 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ärendenr [BUN 2018/5] Datum I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (Region Gotlands jämställdhetsplan, mål 1.3) Sjuktal Förändring 2017 BUN tot 6,37% 6,02% 5,98-0,04 Page 199 of (42)

200 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Förskolan 7,52% 6,79% -0,73% Grundsko 5,74% 6,00% 0,26% lan Särskola 5,93% 5,58% -0,35% n Barn- och 7,68% 9,68 2% elevhälsa n Kultursko lan 2,29% 5,57% 3,28% Inom BUN:s ansvarområde har sjuktalet minskat något i förhållande till motsvarande period Inom Region Gotland fortsätter arbetet med att på strukturnivå hitta insatser för att minska sjuktalet. En uppföljning ska göras under hösten av stresscreeningen kopplat till chefers arbetssituation. En ny rehabmodul, som prövats med gott resultat inom socialförvaltningen, ska införas i alla förvaltningar som ett konkret verktyg för cheferna i arbetet med tidiga insatser. I samband med det görs en genomgång av frisk- och riskfaktorer. Försöket med intendenter som hanterar administrativa uppgifter för att avlasta skolledarna har sannolikt bidragit till att minska sjuktalet bland skolledarna i grundskolan - från 4,32 till 1,37. Hälsoarbete inom förskolan Även sjuktalet inom förskolan, som är den verksamhet som uppvisar högst sjuktal, har minskat, vilket sannolikt har flera förklaringar. En särskild satsning under året genomförs i samarbete med företagshälsovården, Avonova, där ett program har utarbetats som genomförs för nyutbildade förskollärare. Syftet är att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, där förhoppningen är att minska sjukfrånvaron och öka förutsättningarna för fler att stanna längre i yrket. 6.6 Personalvolym BUN Förändring från 2017 Antal totalt Antal t v Antal viss tid Årsarbetare totalt 1 505, , ,1 27,17 Antalet månadsanställda medarbetare har ökat med 27,17 årsarbetare i förhållande till juli Noteras att timanställningar inte redovisas i statistiken. Volymförändringen korrelerar till kostnadsutvecklingen. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Kompetensförsörjning lönebildning Inom budget för 2018 finns planerade satsningar på lärarkollektivet, tänkta att bidra till att Gotland får konkurrenskraftiga löner och till att minska osakliga löneskillnader som kan kopplas till kön. Löneöversynen inom området har dock inte genomförts under första delen av 2018 då arbetsmarknadens parter inte tecknat något nytt avtal som reglerar löneöversynsarbetet. 6.8 Kompetensförsörjning särskilda insatser Rekrytering av finländska lärare I höstas besökte utbildnings- och arbetslivsförvaltningens HR-konsult, tillsammans med en Page 200 of (42)

201 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 biträdande rektor från Solbergaskolan, Åbo Akademi i Finland för att skapa intresse för den gotländska skolan bland lärarstudenterna. Den finska lärarutbildningen ger en behörighetsgivande examen, något som är ett grundkrav för att få svensk lärarlegitimation. Två lärare har anställts till Solklintskolan och en till Södervärnskolan. Lärarlyftet Under vårterminen 2018 genomgick sex lärare vidareutbildning inom Lärarlyftet; fyra till speciallärare, en till lärare i slöjd år 7-9 och en till lärare i engelska år 7-9. Inför höstterminen 2018 har ytterligare sju medarbetare ansökt om vidareutbildning till speciallärare eller specialpedagog, i dagsläget har fyra antagits och tre står som reserver. Specialpedagoger i förskolan Förvaltningen har under våren gjort en särskild satsning utanför Lärarlyftet där två förskollärare erbjuds att, med motsvarande förmåner, studera till specialpedagog inom förskolan. Samarbete med Uppsala universitet Under året har ett fortsatt samarbete skett med Uppsala Universitet Campus Gotland. Bl a har en gemensam inbjudan gjorts till en informationsträff riktad till tidsbegränsat anställda medarbetare inom UAF, t ex elevassistenter och obehöriga lärare, som kan tänkas vara intresserade av en lärarutbildning. Ytterligare ett samarbetsprojekt är en utbildning som planeras att genomföras under hösten, motsvarande 7,5 högskolepoäng, som erbjuds lärare som kan ta uppdrag som handledare för VFU-studenter (dvs under verksamhetsförlagd utbildning). Erbjudandet gäller lärare i förskolan, grundskolan och gymnasiet. UAF och Campus Gotland har också samarbetat gällande annonsering om kommande lärarutbildningar. Övriga rekryteringsinsatser Förvaltningen har deltagit i karriärmässor för lärare arrangerade av Uppsala Universitet och av Mälardalens högskola samt i arbetsmarknadsmässor på Gotland. UAF har använt skoljobb.se för olika annonseringskampanjer och gjort en särskild samannonsering för grundskolan och gymnasiet, i syfte att rekrytera lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 201 of (42)

202 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, Ekonomi Den ekonomiska uppföljningen och redovisningen för delår 2 kommer att läggas till efter att nämndens ordinarie kallelse gått ut, med hänvisning till periodens ekonomiska utfall inte funnits tillgänglig förrän den 10 september. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 202 of (42)

203 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning mål x= direkt tillämpligt mål i verksamhetsplanen x= indirekt tillämpligt mål i verksamhetsplanen Perspektiv: Samhälle Social hållbarhet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål 1. God folkhälsa X X X X 2. Gotlänningar känner sig delaktiga X X X X 3. Ett jämställt och jämlikt Gotland X X X X 4. Alla barn har goda uppväxtvillkor X X X X 5. Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv X X X X 6. En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans finns X X X X Ekonomisk hållbarhet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 7. Ingen bostadsbrist 8. Alla elever fullföljer gymnasieskolan X X X X 9. Hög andel gotlänningar i arbete eller studier X X X X 10. God tillgång till vuxenutbildning X X X X 11. Långsiktigt goda och stabila kommunikationer 12. Ett gott näringslivsklimat x X X X 13. Ökad folkmängd x Ekologisk hållbarhet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 14. Utveckla Gotland som ekokommun x 15. Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi 16. Säkra tillgången till vatten av god kvalitet x 17. Gotlands klimatavtryck ska minska x Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön x Page 203 of (42)

204 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Perspektiv: Verksamhet Kvalitet Mål Tillämpligt mål i VP 19. God tillgänglighet till Region Gotland X Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 20. God kvalitet i skolan X X X X 21. God kvalitet i vården 22. God kvalitet i omsorgen Medarbetare Mål 23. Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling 24. Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna 25. Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag 26. Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP X X X X X X X X X X X X Relaterat nämndmål finns Ekonomi Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 27. Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden 28. Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden x 29. Soliditeten ska vara minst 45 procent 30. Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag x 31. Regionens materiella tillgångar ska vårdas X 32. Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 204 of (42)

205 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Bilaga 2: Utvecklingsområden och aktiviteter Utvecklingsområde 1: Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla elever ska fullfölja gymnasieskolan, God kvalitet i skolan, God tillgänglighet i Region Gotland, God folkhälsa Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer, utbildningsinsats för förskolan, grundskolan och särskolan Digitalisering - gäller alla verksamheter SKL Prio, skolutvecklingsprojekt - grundskolan Kompetenta Gotland, projekt för att höja utbildningsnivån och öka kompetensförsörjningen på Gotland Nyanländas lärande, utvecklingsprojekt med Skolverket, förskola, grundskola och särskolan Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Det är ett stort fokus på utveckling av verksamheterna i riktning mot ökad likvärdighet. - Tillgängliga lärmiljöer. Vilket förväntas ge ökad kompetens hos alla våra medarbetare och ge en större trygghet i arbetet med barn och elever som har stora behov av stöd. - Digitaliseringen. Se avsnittet om digitalisering. - PRIO. Att alla skolor deltar i SKL:s satsning gör att undervisningen blir mer likvärdig och ger en tydligare struktur på skolornas systematiska kvalitetsarbete. - Kompetenta Gotland. Att arbeta med studie- och yrkesvägledning både i det specifika och det bredare perspektivet som är ett ansvar för alla som arbetar på skolan är viktigt. x x x x x x x Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö och kompetensförsörjning Avser mål: Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling, Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa, Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna, Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag. Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. x Ärendenr [BUN 2018/5] Datum I rekrytering och i ansökan om statsbidrag söker vi aktivt andra yrkeskategorier. T.ex. socialpedagoger Ge ökade möjligheter för förskolechef/rektor att vara pedagogisk ledare. Införa en intendent per linje. En god arbetsmiljö. Verkställa handlingsplan utifrån medarbetarenkäten. Page 205 of 306 x x x 40 (42)

206 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Se avsnittet Medarbetare Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, God tillgång till vuxenutbildningen, God tillgänglighet till Region Gotland, En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans. Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer Kompetenta Gotland Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Tillgängliga lärmiljöer: att öka medvetenheten om vikten av att lärandet ska vara tillgängligt för alla. För tidigt för att se effekter ännu för alla men de förskolor som kommit lite längre kan se att utbildningen och förhållningssättet börjat att genomsyra stora delar av verksamheten Kompetenta Gotland: se nedan x x Utvecklingsområde 4: Gotlands kompetensförsörjning Avser mål: Ett jämlikt och jämställt Gotland, God tillgång till vuxen utbildning, God kvalitet i skolan, God tillgänglighet till Region Gotland, En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans. Aktivitet Status Kompetenta Gotland Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Kompetenta Gotland: effekterna med projektet är långsiktiga och ska i förskolor och grundskolor leda till ökad kompetens för alla pedagoger att studie- och yrkesvägleda till barn och elever. Projektet ska även leda till att skapa ökad motivation att studera, att göra val som är välgrundade, att se möjligheter, att se fler alternativ i perspektivet att Gotlands kompetensförsörjning på sikt ska öka. x Utvecklingsområde 5: Integration och etablering Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla barn har goda uppväxtvillkor, Alla elever fullföljer gymnasieskolan, Hög andel gotlänningar i arbete eller studier, Gotlänningar känner sig delaktiga. Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Nyanländas lärande x x Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Det finns en likvärdighet i mottagandet. Eleverna är kartlagda innan de kommer ut till sin hemskola och det finns en större kompetens hos medarbetarna som skall ta emot Page 206 of (42)

207 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2, 2018 nyanländ elev. Vi har utbildat ett antal studiehandledare, en framgångsfaktor för elevens lärande och vi har utbildade handledare som stöttar pedagogerna. Det skapar en trygghet för både enskilda eleven och för personalen. Höjda resultat för den här elevgruppen är målet. Bilaga 4: Statsbidrag Ärendenr [BUN 2018/5] Datum Page 207 of (42)

208 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 10 september 2018 Bilaga Riktade statsbidrag från Skolverket 2018 Namn Sökt Sökta kr Beviljade kr Förskola Läslyftet i förskolan 2018/2019 Nej Omsorg på kvällar, nätter och helger Ja kr kr Kvalitetssäkrande åtgärder Ja kr kr Mindre barngrupper 2018/2019 Ja kr kr Grundskola Läslyftet 2018/2019 Ja kr kr Läxhjälp* Ja kr kr Specialpedagogik för lärande 2018/2019 Ja kr kr Lovskola 2018 Ja kr kr Lågstadiesatsningen 2018/2019 Ja kr kr Fritidshemssatsningen 2018/2019 Ja kr kr Nyanlända elever VT 2018 Nej Science center ** Ja kr Ökad jämlikhet 2018 Ja kr kr Samordning nyanlända 2018 Ja kr kr Elevhälsa Nej Summa BUN kr kr Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 208 of 306

209 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 2 (2) Namn Sökt Sökta kr Beviljade kr Gymnasiet Gymnasial lärlingsutbildning VT 18 Ja kr Introduktionsprogram (ansökan jan feb) Nej Fjärde tekniskt år Nej Vuxenutbildning Lärlingvux + SIF & sva Ja kr kr Yrkesförarutbildning Ja kr kr Yrkesvux + SIF & sva Ja kr kr Kommunal yrkesutbildning Ja kr kr Traineejobb Nej Traineejobb Hälso- och sjukvård Ja kr kr Fortbildning SVA och SFI VT 18 Nej Lärcentrum 2018 Ja kr kr Utveckla SFI Ja kr Behörighetsgivande utb. Yrkeslärare Nej Kompetensutveckling yrkeslärare Nej Branschers arbete för fler yrkeslärare Nej Summa GVN kr kr Statsbidrag som berör hela förvaltningen Papperslösa barn Nej Högskolestudier specialpedagogik VT 18 Ja kr kr Entreprenörskap huvudmän Nej Icke folkbokförda elever Nej Karriärtjänster 2018/2019 Ja kr kr Lärarlönelyftet 2018/2019 Ja kr kr Lärarlyftet VT 18 Ja kr Skolledare & karriärtjänster Nej SIS-medel Ja kr kr Skolbibliotek Nej Summa statsbidrag som berör hela förvaltningen Summa BUN + GVN samt stöd som berör hela förvaltningen kr kr kr kr *Läxhjälp 2018, UAF har begärt omprövning då Skolverket inte beviljat Romaskolan Läxhjälp ** Fenomenalen söker inte ett specifikt belopp utan blir tilldelade en summa beroende på hur väl de uppfyller uppställda kriterier. Page 209 of 306

210 RAPPORT Delårsrapport 2, 2018 Avdelningen för barn- och elevhälsa Framtagen av avdelningschef för Barn och elevhälsan Datum Ärendenr BUN 2018/5 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page of 306

211 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, 2018 Delårsrapport 2, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Förväntad utveckling Perspektiv samhälle Kvalitet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018)...8 Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 211 of (9)

212 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, Sammanfattning Verksamhetsgrannar, rektorer och barn- och elevhälsans medarbetare ser alla tendensen att fler barn och unga är i behov av stöd och insatser utifrån bl.a. psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Vår utmaning här är att hitta sätt att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande (som skollagen kräver) samtidigt som efterfrågan och trycket på Barn- och elevhälsan kompetenser och insatser gällande individärenden i det åtgärdande arbetet är mycket stort. Kompetensförsörjningen är ständigt en aktuell fråga som vi måste arbeta med. Vakanser får stora konsekvenser för bibehållen likvärdighet och kvalitet för eleverna samt innebär arbetsmiljörisker för medarbetare. Vi har flera pensionsavgångar i närtid och här finns oro att vakanser kan bli långvariga utifrån att det är nationella bristyrken som elevhälsan organiserar. Majoriteten av rektorerna på grundskolan (52,4 % av 21 st svarande) för fram att de inte har tillräcklig tillgång på elevhälsa som ger förutsättningar att leva upp till lagkravet på ett elevhälsoarbete som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Risken att skolorna inte kan möta elevernas behov av elevhälsa behöver belysas ytterligare. Vi har under året tagit ytterligare steg i att utveckla kvalitet och likvärdighet genom t.ex. arbete med vårt psykosociala program, föräldrautbildning, forskningssamarbete gällande tidiga och förebyggande insatser, riktade föreläsningar till pedagoger och förstärkt samverkan med barnpsykiatrin. Vi har även påbörjat en digitaliseringsprocess för hälsosamtal som kommer att generera statistik gällande elevernas psykiska och fysiska hälsa på individnivå, gruppnivå, skolnivå och Gotlandsnivå. Vår förhoppning är bl.a. att kunna bidra med underlag för strategisk planering. 2 Händelser av väsentlig betydelse Barn- och elevhälsan var i början av höstterminen i stort sätt fulltaligt i samtliga yrkesgrupper vilket är svårt att uppnå då Barn- och elevhälsans professioner är nationella bristyrken. I dagsläget mycket svårt att rekrytera legitimerade psykologer och specialistsjuksköterskor 3 Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Elevhälsans insatser präglas av ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. Tendensen av ökning av psykisk ohälsa bland unga ser för Gotland del inte upplyftande ut. År 2006 var det 255 personer i åldern 10 till 24 år som led av psykisk ohälsa på Gotland, enligt statistik från Socialstyrelsen. Tio år senare är antalet 926 personer, vilket alltså innebär nästan en fyrdubbling. (På en nationell nivå visar statistiken på ca en 100 % ökning Page 212 of (9)

213 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, 2018 av den psykiska ohälsan bland barn och unga under de senaste tio åren. Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som har ökat. Den största ökningen har skett i gruppen 15 till 19-åringar på Gotland, med viss överrepresentation bland kvinnor. Majoriteten av rektorerna på grundskolan (52,4 % av 21 st svarande) för fram att de inte har tillräcklig tillgång av elevhälsa som ger förutsättningar att leva upp till lagkravet på ett elevhälsoarbete som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Risken att skolorna inte kan möta elevernas behov av elevhälsa behöver belysas ytterligare. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 Kvalitet I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. Analys Vår verksamhet består av medarbetare med rätt kompetens och som mycket engagerat arbetar för att göra skillnad varje dag för barnen och eleverna utifrån medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan som utgör en av skolornas lagstadgade huvudprocesser och där den nationella bedömningen, som vi delar, är att elevhälsan är en viktig resurs för skolans arbete med elevers välbefinnande, utveckling och lärande och att kunskapsuppbyggnaden och kunskapsspridningen gällande arbetssätt och metoder inom elevhälsoområdet behöver förbättras. Det handlar dels om hur skolors generella hälsofrämjande arbete kan utformas för att ha effekt och vara en integrerad del i skolans verksamhet, dels om att utarbeta evidensbaserade program för att motverka psykisk ohälsa. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Verksamhetsgrannar, rektorer och barn- och elevhälsans medarbetare ser alla tendensen att fler barn och unga är i behov av stöd och insatser utifrån psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Vår utmaning här är att hitta sätt att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande (som skollagen kräver) samtidigt som efterfrågan och trycket på Barn- och elevhälsan kompetenser och insatser gällande individärenden i det åtgärdande arbetet är mycket stort. Vi har under året tagit ytterligare steg i att utveckla kvalitet och likvärdighet genom t.ex. arbete med vårt psykosociala program, föräldrautbildning, forskningssamarbete gällande tidiga och förebyggande insatser, riktade föreläsningar till pedagoger och förstärkt Page 213 of (9)

214 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, 2018 samverkan med barnpsykiatrin. Vi har även påbörjat en digitaliseringsprocess för hälsosamtal som kommer att generera statistik gällande elevernas psykiska och fysiska hälsa på individnivå, gruppnivå, skolnivå och Gotlandsnivå. Vår förhoppning är bl.a. att kunna bidra med underlag för strategisk planering. Kvalitet/tillgänglighet får konsekvenser beroende på antal elever per medarbetare samt antal skolor/enheter som varje medarbetare riktas mot. Till exempel har en skolkurator på grundskolan hos oss närmare 700 elever samt majoriteten av skolkuratorer verkar på 3-5 skolor /enheter. 6 Medarbetare För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (Region Gotlands styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Har inte valts som ett prioriterat område att arbeta med utifrån medarbetarundersökningens resultat 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare. För att få en så god arbetsmiljö som möjligt liksom personligt och professionellt växande och välmående arbetar vi aktivt med att utveckla tydlighet, likvärdighet, lära av varandra, dela med sig, lyfta goda exempel, lösningsfokuserat förhållningssätt och utökat teamarbete. Hela Barn- och elevhälsan har träffats 1,5 timme en gång per månad samt 1 heldag hittills i år för bland annat gemensam kompetensutveckling, systematiskt kvalitetsarbete, arbete med verksamhetsplan/ handlingsplan och kollegialt lärande. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Respektive yrkesgrupp har träffats 1 dag/ månad för bland annat diskussion av gemensamma professionsfrågor och kvalitetsarbete. APT har hållits 1 gång/månad samt facklig samverkan fyra gånger under vårterminen Ledarskap Enligt medarbetarenkätresultatet uppskattar medarbetarna samt har förtroende för ledarskapet Det finns energi/engagemang i medarbetargruppen och medarbetarna har tydliga mål att arbeta efter. Utvecklingsområden är bl.a. stressnivå, återhämtningsmöjligheter och förutsättningar. Page 214 of (9)

215 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, 2018 Stort medarbetarantal (närmare 50 stycken) som består av olika professioner (läkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger) under ledning av en chef. Barn- och elevhälsans chef är inte placerad på samma arbetsplats som medarbetarna. Medarbetarnas arbetsplatser finns över hela ön. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Högt/bra resultat på jag är insatt i min arbetsplats mål och jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (Region Gotlands jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Sjuktalet hittills år 2018: 9,68. Sjuktalet för år 2017 var 7,7, vilket kan jämföras med 8,64 år Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått Vi har kontinuerligt i gång minst ett rehabiliteringsärende där vi hittills lyckats bra med tillbakagång i arbete men även kan se tendenser till mycket arbete med anpassningsåtgärder. Ett antal längre sjukskrivningar har funnits under året. Många medarbetare upplever hög arbetsbelastning med stress som följd samt att medarbetarantalet är för lågt i förhållande till antal skolor och elever/insatsbehov. Vakanser får stora konsekvenser för bibehållen likvärdighet och kvalitet för eleverna samt innebär arbetsmiljörisker för medarbetare. Korta vakanser kan vi inte fylla då möjligheten till vikarier för elevhälsans professioner är i stort sätt obefintlig. Vi har många pensionsavgångar i närtid och här finns oro att vakanser kan bli långvariga utifrån att det är nationella bristyrken som elevhälsan organiserar. Andra förvaltningar i Region Gotland som organiserar samma yrkeskategorier, som specialistsjuksköterskor och socionomer, har mer långtgående och konkreta åtgärder för att klara kompetensförsörjningen, vilket kan innebära att vår förvaltning kommer att ha sämre rekryteringsmöjligheter. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Nuvarande skolstruktur med många små enheter får negativa arbetsmiljökonsekvenser för Barn- och elevhälsans medarbetare (liksom sämre kvalitet på elevhälsoarbetet sämre/mindre tillgänglig elevhälsa för eleverna). Elevhälsans medarbetare har i alltför många fall undermåliga lokaler att tillgå i sitt yrkesutövande (sekretess hygien och kvalitetsaspekter m.m) samt möjligheter gällande samverkan/teamarbete. Page 215 of (9)

216 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, Ekonomi Region Gotlands ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (Region Gotlands styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Prognos ekonomi i balans. Högst undermålig ekonomiuppföljning så osäkerhetsaspekten i prognosen bör beaktas Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 216 of (9)

217 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018) Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsätta utveckla det likvärdiga hälsofrämjandeelevhälsoarbetet Utveckla våra elevhälsoteam X X Deltagande i förvaltningens SPSM satsning En tillgänglig utbildning X X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Genomfört det psykosociala programmet enligt plan, samt påbörjat en utökning. Barn- och elevhälsan har ingått i omgång 1, 2 och går nu 3 och därefter 4 och sista omgången av utbildningen Tillgänglig utbildning/spsm Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Genomförande av arbetsvärdering BAS x Ökad tydlighet gällande förhållandet av fysiska arbetsmiljö En god arbetsmiljö x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Inventering av den fysiska arbetsplatsen har tagits fram. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Fortsatt utveckling av elevhälsobesöken x x Ärendenr BUN 2018/5 Datum Fortsatt arbete med aktiviteter med kollegialt lärande i fokus Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Vi har kollegialt lärande som stående punkt på dagordningen varje gång vi har APT och yrkesgruppsträff. Fler delar med sig och ribban för detta har sänkts till att fler vågar, vill och gör. Page 217 of 306 x 8 (9)

218 Region Gotland Avdelningen för barn- och elevhälsa Delårsrapport 2, 2018 Vi har påbörjat en digitaliseringsprocess för hälsosamtal som kommer att generera statistik gällande elevernas psykiska och fysiska hälsa på individnivå, gruppnivå, skolnivå och Gotlandsnivå. Vår förhoppning är bl.a. att kunna bidra med underlag för strategisk planering. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsätta utveckla samarbete med universitet/högs-kola ink förstärka mottagande av studentpraktikan-ter/ptp x Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har haft studentpraktikanter på både psykolog- och skolsköterskesidan under våren. Under hösten planeras mottagande av ca 10 ytterligare studentpraktikanter hos skolsköterskorna i samarbete med Uppsala universitet. Har anställd en PTP-psykolog läsåret samt vi bistår socialtjänsten med psykologhandledning till en av deras PTPpsykologer Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt utveckling av elevhälsans arbete i Lotsen x x Deltagande i TMO utbildning x Deltagande i aktuella nätverk x x Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har byggt upp och ansvarar för den medicinska delen av Lotsens verksamhet med befintliga resurser. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 218 of (9)

219 RAPPORT Delårsrapport 2, 2018 Avdelningen för kulturskola Framtagen av chefen för kulturskola Datum Ärendenr BUN 2018/5 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page of 306

220 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, 2018 Delårsrapport 2, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Sjuktal Projektmedel från Statens Kulturråd Nationella mål Borta är hemma - ett folkmusikdrama Årets Svängrum Vem äger framtiden Projektet MÖTET Förväntad utveckling Perspektiv samhälle Kvalitet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)...9 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 220 of (11)

221 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, Sammanfattning Vi kan för närvarande prognostisera ett nollresultat tack vare att vi har fått projektbidrag från Statens Kulturråd. Dock är det i år något mindre än väntat och kan leda till att vi måste ta bort en del insatser från vårterminsstarten. Vi kan i så fall göra det delvis genom ta bort tillfälligt utökade tjänstgöringsgrader hos en del medarbetare. Dessutom måste vi samtidigt kunna ha kvar projektmedel att föra över till Verksamhetens särskilda insatser - lite mer utöver det vanliga - framgår nedan. För övrigt pågår gruppundervisning och enskild undervisning i alla våra ämnen. Vi permanentar nu även ämnet Bild och form. Ett stort fokus har vi lagt på att hitta former för att utöka och stärka vårt integrationsarbete. Från höstterminen kommer vi att totalt ha 8-10 nya grupper där samtliga våra ämnen kommer att vara representerade. Det pågår ännu diskussioner om hur vi kan hitta tider som matchar de önskemål och anmälningar som inkommit. Medarbetarenkäten som gjordes under förra läsåret resulterade i ett antal områden där vi måste bli bättre. Tydligare mötesstrukturer, mer ändamålsenliga kommunikationsvägar, transparenta beslutsformer och ett systematiskt kvalitetsarbete finns i den handlingsplan vi kommit överens om. Utöver dessa områden behöver vi också försöka hitta fler möjligheter för medarbetarna att kunna arbeta dagtid istället för kvällar. För det mest negativa värdet i undersökningen gällde just möjligheterna att kombinera arbete med fritid. De extra medel vi fått i rambudgeten att använda till integrationssatsningar har vi delvis kommit i gång med under våren. Dock finns det en tydlig efterfrågan både från rektorer och förskolechefer om insatser, samt från elever som anmält sitt intresse till de avgiftsfria grupper vi kommer att starta under hösten. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Sjuktal Under vintern och våren 2017/2018 har sjuktalet varit högt. Orsaken kan delvis härledas till det intensiva år verksamheten har haft, med lokalflytt, nytt samarbete med gymnasiet och chefsbyte. Vid läsårsslutet juni 2018 var dock samtliga medarbetare tillbaka i tjänst enligt sysselsättningsgrad. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Projektmedel från Statens Kulturråd I juni 2018 kom beslut från Statens Kulturråd om projektmedel. Vi får nu för kommande år kronor, vilket är en minskning (från kronor år 2016 och kronor år 2017). Det kan innebära att vissa satsningar möjligen måste dras ner något våren Anledning till det lägre beloppet i år, är att det är fler kommuner som delar på oförändrade projektmedel. 2.3 Nationella mål I mars 2018 beslutade regeringen om nationella mål för landets kulturskolor. Detta utifrån den nationella kulturskoleutredningen som var klar hösten Nationella mål har tidigare inte funnits. Page 221 of (11)

222 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, Borta är hemma - ett folkmusikdrama Under våren 2018 har Kulturskolan Gotland satt upp ett nytt folkmusikdrama kallat Borta är hemma en satsning liknande musikalen "Ajvide-Maria" som genomfördes år Precis som då har författaren Eva Sjöstrand som skrivit manus, denna gång om människor på flykt från Baltikum till Gotland i andra världskrigets slutskede och Karin Kickan Holmberg ska regissera. Producent är kulturskolans Maria Wessman Klintberg. Borta är hemma ska spelas för skolelever under våren Föreställningen har getts både för allmänheten och som skolföreställning. Förutom ensemblen som består av mellan- och högstadieelever medverkar äldre kulturskoleelever (och före detta elever) som musiker i föreställningen. 2.5 Årets Svängrum Under två dagar den maj genomförde Kulturskolan Gotland i samarbete med Kulturföreningen Kött in till Svängrum - en färgsprakande föreställning i tre akter. Publiken fick avnjuta en helkväll med scenkonst i olika former, god mat och härlig stämning. Nyskapat blandat med traditionellt och improviserat av och med gotländska ungdomar på scenen. Årets föreställning var ett samarbete mellan världsmusikbandet Austre Tornseil, Teater Våga, Visby Voices, kören Cikoria, Dansensemblen samt integrationsprojektet Mötet. Svängrum är ett återkommande koncept och genomförs vart tredje år någonstans på Gotland, fast utifrån olika teman. Årets tema är Alla vi i hela världen. Utgångspunkten är att vi alla är medborgare i samma värld, med samma behov av att få vara fria och med de konstnärliga språken kan vi berätta och kommunicera med varandra. 2.6 Vem äger framtiden Hur är det egentligen att komma som ung asylsökande till Sverige? Varför lämnar man sin familj för att resa mot en osäker framtid på andra sidan jordklotet? Fem unga människor delar med sig av sina erfarenheter i föreställning Vem äger framtiden, som gavs den 6 maj på Rondo i Klintehamn.Detta är en berättelse om krossade drömmar. Föreställning ges av och med deltagarna i integrationsprojektet MÖTET. Det är fri entré. Ungdomarna som agerar på scenen har själva skrivit text och komponerat musiken. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Projektet MÖTET Projektet startades av Kulturskolan Gotland år 2016 i samarbete med kommunala Wisbygymnasiet och fristående Guteskolan i syfte att främja integrationen mellan nyanlända och gotländska ungdomar, då med medel från länsstyrelsen. Projektet har fungerat som ett forum för att fånga upp kulturintresserade nyanlända och gotländska ungdomar som inte hittat in i föreningslivet. En eftermiddag i veckan har ungdomarna träffats på kulturskolan tillsammans med tre pedagoger för ett gemensamt skapande. Projektet "Hej Salam" har även bidragit till att göra föreställningen möjlig. Page 222 of (11)

223 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. Verksamheten är förhållandevis stabil, även om många medarbetare just nu har delar av sina tjänster finansierade med projektmedel. Kösituationen är oförändrad även om det t.ex. kan vara något längre kö till pianoundervisningen. Att en ökande andel av undervisningen sker i avgiftsfria grupper riktade till elever i ekonomiskt utsatta situationer och områden, är naturligtvis positivt. Det kan dock på sikt skapa problem med att behålla dessa elever när avgifter senare kan komma att behöva tas ut. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 Kvalitet I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (Region Gotlands styrkort) 1. Områden/resultat där verksamheten avviker jämfört med till exempel tidigare resultat, andra enheter eller genomsnittsresultatet för Gotlands kommunala skolor, samt skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Kulturskolan - som är en frivillig verksamhet - omfattats inte av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Inga indikatorer finns framtagna för kulturskolan i verksamhetsplanen. Regeringen har dock under år 2018 beslutat om nationella mål för landets kulturskolor. Några konkreta subjektiva resultatmått är svåra att ta fram i Kulturskolan Gotlands verksamhet - inte minst för att olika elever har olika mål och ambitioner med undervisningen. För vår del handlar det istället om att vara känslig för hur vi bäst stimulerar elevernas motivation och vara lyhörda för hur de upplever undervisningen. Vi har för närvarande en övervägande andel elever som tydligt utvecklar sin kompetens. Det gäller både flickor och pojkar. Vi har inte heller just nu några problem med avhopp, vilket naturligtvis är ett kvalitetsmått i sig. Page 223 of (11)

224 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, 2018 I många grupper med yngre barn upplever pedagogerna att utmaningarna succesivt ökar när det gäller att samla barnen och att få dem koncentrerade på de aktiviteter som är planerade. När det gäller våra ensamkommande och andra nyanlända elever ser vi att vi redan lyckats nå en del, men vi behöver fortfarande nå fler. De flesta av dessa, både de som redan är med i någon verksamhet och de som ännu inte är det, är pojkar. I dans har vi dock kunnat starta en grupp där alla är flickor. Där kan det bli ett annat problem. Vi har förstått att flera av flickorna där inte vill/kan stanna kvar, om pojkar skulle tillkomma. Hittills har det dock inte varit aktuellt. 2. Analys av ovanstående områden/resultaten Att barn och elevers koncentrationsförmåga rent generellt verkar minska och att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, är inte bara ett lokalt mönster. Vi tror heller inte att vår verksamhet specifikt bidrar till detta. Snarare är det tvärt om. Vi vet att många elever hittar meningsfullhet och sammanhang hos oss. Detta gäller också de nyanlända som hittat till oss på kulturskolan. Vi tror att det skulle kunna vara fler som skulle trivas och må bra av att vara hos oss 3. Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Under kommande läsår planerar vi att ha fortbildning om neuropsykiatriska funktionsvariationer, för att bli bättre på att bemöta dessa barn och mer allmänt pedagogiskt kunna hantera grupper med de yngre eleverna. Vi behöver arbeta fram former för att nå en större andel av de barn och unga som av olika anledningar normalt inte kommer till oss. Att se över hur vi kommunicerar att vi finns, och vad vi kan erbjuda, är en del. En annan del kan handla om att kunna erbjuda permanent avgiftsfrihet för vissa grupper. 6 Medarbetare För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (Region Gotlands styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Våra resultat skulle kunna vara betydligt bättre. Dessa kan dock säkert till stor del förklaras med den pressade situation som medarbetarna varit i under året innan den gjordes. Page 224 of (11)

225 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, 2018 Eftersom det varit ett chefsbyte har vi i åtgärderna inte fokuserat ledarskapsdelen och istället valt att fokuserat de andra frågorna. Det har till exempel uttryckts önskemål om ett tydligare kvalitetsarbete (mål, utvärderingar och uppföljningar etc.) samt en mer strukturerad mötesplanering. Många i gruppen anser att det finns hindrande konflikter och avsaknad av ömsesidig feedback. Vi kommer under hösten att ha aktiviteter som syftar till att förstå grupprocesser och stärka samhörighetskänslan. 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare. Utan att vi utgått från medarbetarenkätens ledningsfrågor har vi ändå en ambition att skapa mer förståelse och ömsesidig tillit genom mer transparenta och tydliga beslutsprocesser Ledarskap Vi har en speciell situation i och med chefsbytet, men organisationen i sig är oförändrad. Något behov av större förändringar finns heller inte i dagsläget. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Detta fungerar troligen ganska bra just nu, men kommer antagligen att bli ännu bättre när vi sätter fokus på att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete vilket är ett av våra fokusområden från och med hösten Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (Region Gotlands jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Ärendenr [Ärendenummer] Datum Att medarbetarna kan kombinera jobb med fritid är vårt klart största utmaning. För att lärarna skall slippa arbeta många kvällar i veckan, är vi beroende av ett bra samarbete med grundskolorna för att hitta lösningar för att i högre grad få in individuell undervisning under skoldagen. Det fanns en viss långtidssjukfrånvaro vid ingången av 2018, men situationen kunde hanteras och lösas med hjälp av stöd- och samtalsinsatser. Från juni har vi ingen långtidssjukskrivning. Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått Om kvalitetsarbetet och mötesplaneringen blir tydligare kommer förhoppningsvis fler att uppleva att detta minskar stressnivån. Page 225 of (11)

226 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, 2018 Vi behöver prata mer om skillnaden mellan arbetstid och fritid samt öka medvetenheten om vikten att sätta egna gränser. Slutligen behöver vi på individnivå - för de som så önskar - ha tätare (och då kanske med nödvändighet, kortare) medarbetarsamtal. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 226 of (11)

227 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, Ekonomi Region Gotlands ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (Region Gotlands styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Ett något minskat projektbidrag från Statens kulturråd, bör kunna kompenseras genom omfördelning av arbetsuppgifter. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 227 of (11)

228 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Starta frivilligkurser i Bild utanför Visby X Fördjupade samarbeten med bl.a. Elevhälsan. X Kompetensutveckling El Sistema X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Fler elever deltar hos oss trots sämre sociala och ekonomiska förutsättningar. Ökad motivation hos elever. Pedagoger blir mer kompetenta att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och utmanande elevgrupper. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Utvecklad chefsdialog och insats av beteendevetare X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Ökad trivsel på arbetsplatsen och bättre resultat i nästa medarbetarenkät. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans updrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Utveckling av nytt ämnesområde: Bild & form X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Nya elever söker - och stannar kvar även om kursen senare behöver avgiftsbeläggas. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Ärendenr [Ärendenummer] Datum Utbilda förskollärare inom kulturområdet. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Stärker kulturskolans roll som resurs i förvaltningen och betyder fler samarbetsytor med pedagoger, där vår kompetens i slutändan kommer förskolebarnen till del. Page 228 of 306 X 10 (11)

229 Region Gotland Avdelningen för kulturskola Delårsrapport 2, 2018 Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Skräddarsy insatser utifrån lokala kulturdialoger med skolområden. X Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Elever, även utanför Visby, får möjligheter att delta i meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra barn/unga oavsett etnisk och social bakgrund. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 229 of (11)

230 RAPPORT Delårsrapport 2, 2018 Avdelningen för förskolan Framtagen av avdelningschef för förskolan Datum Ärendenr BUN 2018/5 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page of 306

231 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, 2018 Delårsrapport 2, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning...3 Ärendenr BUN 2018/5 Datum Händelser av väsentlig betydelse Rekrytering Organisationsförändringar Ekonomi Ventilationsproblem på Kabyssen är åtgärdade Systematiskt kvalitetsarbete Ny chef Invigning av Törnekvior förskola Barngruppers storlek i förskolan Mindre barngrupper Tillgången till förskoleplatser Tillsyn av Gotlands förskolor Förskolan Glasmästaren vann Skräpjakten Ny läroplan för förskolan beslutad förskolans avdelningsberättelse Regeringens budgetförslag Förstelärare Förväntad utveckling Rekrytering och introduktion Likvärdig förskola Gotland Perspektiv samhälle Kvalitet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Medabetarena på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Ledarskap Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018)...12 Page 231 of (13)

232 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Sammanfattning Förskolan på Gotland har: Ett fortsatt arbete med ekonomi och det stöd som behövs för att ha kontinuerlig god insikt i sin enhets budget. Flera goda samarbetspartners. Skolverket (som uppmärksammat vårt arbete med en film), SPSM, Uppsala universitet, nätverk i olika former. Systematiskt kvalitetsarbete som kommit mycket långt och har skapat en ökad medvetenhet hos varje enskild medarbetare kring mål kopplat till individens insats. Rekrytering är en stor utmaning som vi måste finna nya metoder för att lyckas behålla och attrahera kompetenta sökanden. Rekrytering av 2 st förste förskollärare som ska arbeta med uppdraget Likvärdig förskola genom implementerandet av nya läroplanen. Behov av att ordna så att screeningresultaten blir användbara för alla enheter så de kan arbeta strategiskt med att öka måluppfyllelsen. Förskolechefer med gott kvalitetstänk och hög professionalitet inför uppdraget. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Rekrytering Det är svårt att rekrytera utbildad, kompetent personal. En del av Region Gotlands förskolor har fler medarbetare utan adekvat utbildning än utbildade. En förskola beskriver hur den inte hade en enda behörig sökande till fem utlysta förskollärartjänster nu inför hösten. Någon annan har fryst tillsättningen av en utlyst förskollärartjänst och tänker utlysa den igen i december med hopp om behöriga sökanden. 2.2 Organisationsförändringar Klinte förskola har genomfört en organisationsförändring som innebär fyra avdelningar istället för fem. Detta för att komma tillrätta med ekonomi och få bättre barnantal/medarbetare. Gothems förskola är avvecklad och sista dag för verksamhet var 30 juni. Några familjer på förskolan valde att söka sig till Fole förskola medan resterande barn stannade kvar hos den privata anordnare som tog över förskolans lokaler. Personalmässigt stannade två medarbetare kvar medan de två andra har fått uppdrag i andra verksamheter. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Ojämn tillströmning av barn skapar svårigheter att rätta munnen efter matsäcken då förskolorna först i augusti kan se hur barnantalet blir. En förskola har tappat barn från 120 till 97. Här har förskolechef uppmuntrat till tjänstenedsättning för de som vill för att snabbt kunna komma tillrätta med kostnader kontra intäkter. Förskolechefen vill på sikt slå ihop dessa två förskolor till en för att kunna ha en flexiblare organisation och inte behöva ha så hög bemanning för att täcka öppettiderna. 2.3 Ekonomi Avsaknad av ekonomiskt stöd för vissa linjer skapar oro då man inte vet hur man ligger till. De linjer som har en intendenttjänst inrättad är positiva till det stöd det innebär i ekonomiarbetet. Page 232 of (13)

233 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Ventilationsproblem på Kabyssen är åtgärdade Förskolan Kabyssen, med sex avdelningar och cirka 100 barn, uppfördes år 1973 och ingår i Gråbo förskoleområde. Arbetsmiljöverket utfärdade under 2017 ett föreläggande till Region Gotland om att åtgärda problemen med ventilationen och rumstemperaturen på förskolan. En omfattande renovering och utbyte av ventilationsanläggningen är genomförd och förskolan uppfyller nu alla krav. 2.5 Systematiskt kvalitetsarbete I rapporterna syns en medvetenhet ända ned till varje medarbetare angående styrkort, processer och UAF årshjul. En förskola beskriver hur medarbetarna ser den röda tråden genom arbetet med verksamhetsplaner -17 och -18. Medarbetarna ville behålla mål från båda åren för att få en kontinuitet i sitt arbete och fortsätta utveckla dem för att bli ännu bättre 2.6 Ny chef Lena Gustavsson, ny verksamhetschef för förskolan tillträdde i juni. 2.7 Invigning av Törnekvior förskola Den 15 februari invigs Gotlands nyaste förskola, Törnekvior förskola och i samband med detta bjuds alla intresserade till öppet hus mellan och Förskolan har fem avdelningar inklusive tillagningskök och plats för 100 barn i åldern 1-5 år och pedagoger. 2.8 Barngruppers storlek i förskolan Skolverkets publicerade den 25 april rapport om barngruppernas storlek och personaltätheten inom förskolan. Barngruppernas storlek fortsätter att minska och Region Gotland ligger något under riket dvs har färre antal barn i grupperna. Region Gotland har även högre personaltäthet än jämfört riket (69 tjänster mer på Gotland). 2.9 Mindre barngrupper Region Gotland hade ansökt om bidrag för mindre barngrupper i förskolan för sammanlagt nio förskolor, men bara tre av dem beviljades bidraget: Kabyssens förskola i Visby (index 18), förskolan Lien i Visby (index 16,66) och förskolan Sjöliljan (numera Fårösunds förskola med index 16). Skolverket bedömde att indexvärdet inte var tillräckligt högt i det urval som Skolverket gjort för bidragsomgången 2018/19. De förskolor i riket som fått statsbidrag i år har barngrupper som har fler än 22,5 barn per avdelning. År 2017 fick fem av Region Gotlands förskolor statsbidrag för detta ändamål och året dessförinnan fick sex förskolor. Förskolan på Gotland eftersträvar att barngruppens storlek är lämplig utifrån de förhållanden som finns på aktuell förskola (bland annat den pedagogiska kompetensen hos personalen och lokalernas utformning) och utifrån de barn som befinner sig i verksamheten. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Tillgången till förskoleplatser Alla föräldrar som önskar plats inför sommaren har erbjudits plats. Förvaltningen arbetar nu med höstens placering. Ett problem är att många barn står i flera köer parallellt. Förvaltningen undersöker om nämnden även fortsättningsvis klarar av att erbjuda platser inom befintliga lokaler, då man står inför ett förväntat tillskott på ca 300 barn Tillsyn av Gotlands förskolor Under hösten 2017 har miljö- och hälsoskyddsnämnden bedrivit tillsyn vid 55 av Gotlands förskolor, både regionens egna förskolor och privata förskolor inspekterades. Page 233 of (13)

234 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, 2018 Förvaltningen konstaterar, precis som miljö- och hälsoskyddsnämnden, att en klar förbättring har skett avseende förskolornas tillgång till OVK-protokoll (ventilation). Dock kvarstår vissa förbättringsområden, vilka förvaltningen avser att åtgärda med hjälp av att befintliga rutiner sprids ytterligare Förskolan Glasmästaren vann Skräpjakten I år har 160 förskolor deltagit i den rikstäckande tävlingen Skräpjakten, som arrangeras av stiftelsen Håll Sverige Rent. Juryn har utsåg förskolan Glasmästaren på Terra Nova i Visby till årets vinnare. De tävlande har fått svara på hur mycket skräp som plockats, vilket skräp som var vanligast och ge tips på hur vi kan minska nedskräpning. Juryn tyckte att tipset Om man säger till de vuxna med riktigt arg röst...för det är vuxna som skräpar ner var ett kreativt och bra tips för att minska nedskräpningen. För detta får de första priset, i september får förskolan ett besök av Mumin och Lilla My som ge barnen priset. De barn som då har börjat förskoleklass bjuds in till denna aktivitet. Region Gotland har genom teknikförvaltningen stöttat förskole- och skolenheter med skräpplockarmaterial från Håll Sverige Rent Ny läroplan för förskolan beslutad förskolans avdelningsberättelse Ny läroplan för förskolan är beslutad av regeringen och gäller från och med 1 juli Regeringens budgetförslag Regeringens budgetförslag (våren) innehåller bland annat satsningar på att bygga bibliotek inom förskolan Förstelärare Två karriärtjänster som förste förskollärare har inrättats för perioden för att erbjuda attraktiva karriärmöjligheter för legitimerade förskollärare samt för att utveckla undervisningen för barn och därmed även utveckla hela förskoleverksamheten. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) har valt att tidsbegränsa karriärtjänsterna för att kunna utvärdera de identifierade uppdragen och för att ge alla medarbetare möjligheten att söka en karriärtjänst på nytt. 3 Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Rekrytering och introduktion Svårigheten att rekrytera utbildad personal skapar stress hos medarbetarna då de axlar ett stort ansvar eller roll de inte alltid har adekvat kompetens för att utföra. Den satsning som börjat med att introducera nyutexaminerade förskollärare så de får en trygg och bra introduktion i yrkeslivet har slagit väl ut. Det är ännu för tidigt att säga om den förväntan att uppnå förskollärare som i högre grad får det stöd de behöver och står rustade för ett hållbart yrkesliv kommer slå väl ut. Reaktionerna har varit mycket positiv från deltagarna och förskolecheferna beskriver att det givit ringar på vattnet i ett kollegialt lärande för övriga pedagoger på enheterna. Page 234 of (13)

235 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Likvärdig förskola Gotland UAF har under försommaren utsett två stycken förste förskollärare. Dessa börjar ett tvåårigt projekt och huvuduppdraget är att arbeta med implementeringen av den förväntade nya läroplanen. De kommer att arbeta i nära samarbete med förskolans ledningsgrupp så att arbetet blir så strategiskt och effektivt som möjligt då det annars lätt kan bli alldeles för stort och spretigt. Läroplanen spänner över många olika projekt och är ett sammanhållande paraply för att delarna ska hållas samman och skapa en helhet. Mål Forskning Lpfö Likvärdig förskola Gotland Regionens mål, läroplan och aktuell forskning ska samspela så att medvetenheten på enheterna ökar och det systematiska kvalitetsarbetet ger önskad effekt. Förskolan har kommit långt i ökad medvetenhet hos medarbetarna kring styrkedjan med regionens mål. Det underlättar då att se sambanden mellan de olika styrdokument som ska samspela för att nå maximal effekt. Förskolan kommer att fortsätta hålla i de olika delar som redan är i gång: Samverkan övergångar Tillgängliga lärmiljöer (SPSM) Nyanländas lärande Bild och tecken Läslyft Ett mål från arbetsplanen som inte riktigt har fått fart än, men som kommer passa bra att arbeta med i implementeringen av läroplanen, är yrkesrollerna. Vi kommer att starta upp det i förskolans ledningsgrupp och sedan arbeta vidare ute på enheterna. Om god förändring ska ske behöver processer få ta tid. Det är lätt att tro att något som vi implementerat har blivit genomfört. Det kräver långsiktighet och medvetet konsekvent handlande där det nya ständigt kopplas till det dagliga arbetet och målen så att det får bärkraft. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Som nytillträdd chef för förskolan på Gotland är jag mycket imponerad av den medvetenhet som syns i rapporterna. Det finns långsiktighet och systematik som gör att processerna som är igång börjat få bärkraft på många av våra enheter. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. Page 235 of (13)

236 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Kvalitet I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (Region Gotlands styrkort) Analys av kunskapsresultat 1. Områden/resultat där verksamheten avviker jämfört med till exempel tidigare resultat, andra enheter eller genomsnittsresultatet för Gotlands kommunala skolor, samt skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. I delårsrapport 2 har förskolorna nästan uteslutande tagit upp screeningen som enda punkt i det här avsnittet. Alla förskolor tar del av screeningen som genomförs i förskoleklass av mottagande skola. Det här behöver utvecklas då det är stor skillnad hur förskolorna kan följa de barn de lämnat över. En del förskolor få ta del av resultatet från en skola som är mottagande från många olika enheter. Detta gör då att förskolan inte kan se om det egna arbetet som gjorts på enheten för att förbättra sitt screeningresultat har givit effekt. Även i år ser vi att flickor i högre grad än pojkar lyckas bättre i språkscreeningen. 2. Analys av ovanstående områden/resultaten Ärendenr BUN 2018/5 Datum Screeningen, som tidigare beskrivits så är förutsättningarna för att kunna mäta effekten av förskolornas arbete med språkets utveckling mycket olika. De som tittat på det här funderar på om flickorna tidigare mognar vad det gäller språket då de ligger högre än pojkarna i resultat. De ser också att de som ligger lågt på screeningen ofta är barn som de haft stora insatser för. En förskola kan se att de många chefsbyten som varit kan ha skapat svårigheter i att hålla i ett långsiktigt och strategiskt arbete med barnen så de kan lyckas på screeningen. Någon kan se hur linjens resultat ökat men kan inte få siffror på hur det gått för barnen på den egna enheten. Förskolorna kan se att både pojkar och flickor visar lika stort intresse för att blädderläsa så det är inte ointresse från pojkar som skapar skillnaderna. De förskolor som får ett resultat där de ser resultatet för alla sina barn har även kunnat se en ökning av goda resultat för barnen då de kunnat mäta hur deras insatser har lyckats år från år. Förskolorna arbetar med att försöka få fram siffror så att de bättre kan analysera tillsammans med pedagoger och specialpedagoger på sina enheter 3. Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Page 236 of (13)

237 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, 2018 Vi behöver skapa rutiner för hur screeningen ska återkopplas till förskolorna. Det här är ett arbete som måste ske mellan förskola och skola. Det ligger i båda verksamheternas intresse att förskolorna kan se hur deras egna enheter ligger till från år till år. När vi kan ge rätt resultat till enheterna kan de medvetet arbeta med att förbättra och korrigera de insatser de gör runt språket för att höja resultaten. Förskolorna kommer att få ta del av de lyckade insatser som gjorts på de förskolor som lyckats bra och kunnat se det i sina linjer kollegialt lärande mellan förskolecheferna. 6 Medarbetare För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (Region Gotlands styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området Medabetarena på enheterna: Alla förskolor har upprättade medarbetarkontrakt. Förskolecheferna kan nu börja skönja ett genomslag av det systematiska kvalitetsarbete som pågått under en tid. Medarbetarna har större insikt i styrkedjan och känner sig mer delaktiga i den egna enhetens målarbete och hur de kan bidra. Detta sätt att arbeta som förskolan anammat på ett mycket bra sätt ger cheferna verktyg för tydlighet i organisationen vilket ger ett ökat välmående hos medarbetarna Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna är en grupp med goda möjligheter att bidra till verksamhetsutveckling då de är ett mycket effektivt team: Team Effektivitetsindex (TEI) Samarbetet i din arbetsgrupp fungerar bra och ni har goda förutsättningar att arbeta effektivt och lönsamt 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Ledarskap Aktiviteter som görs för ett hållbart ledarskap. Till exempel utifrån; antal medarbetare per chef, genomsnittlig tillgång till administrativt stöd (i sysselsättningsgrad) per chef eller/och resultat av stresscreening på förvaltningsnivå. Page 237 of (13)

238 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Medarbetarna på enheterna: I delårsrapporterna syns det tydligt att arbetet med att systematisera och följa upp har skapat ett tydligare ledarskap som ökar tryggheten för medarbetarna i våra förskolor. Årshjul, processer, rutiner och policys ger lugn och ro i verksamheterna och skapar mer utrymme för det dagliga arbetet. Att se sin del i helheten ger en vikänsla som gynnar diskussioner och utveckling. Detta genomförs sedan i förankrade processer och får ett tydligare genomslag. Förskolecheferna har kommit långt i att leda via den systematiska kvalitetsprocessen. De har en hög medvetenhet kring hur dagsläget för enheterna ser ut och vart de ska. De leder den pedagogiska utvecklingen genom ovan beskrivna processer Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna är mycket engagerade i sina verksamheter. Det visar även medarbetarenkäten 2017: Engagemangsindex (EI) EI Benchmark Grattis! Du leder en grupp med högt engagerade medarbetare! Det finns mycket energi i gruppen och medarbetarna har tydliga mål att arbeta efter! Hållbart medarbetarengagemang (HME) Benchmark Indexet avser den nationellt jämförbara mätningen av Hållbart medarbetarengagemang (HME) som kommunen/landstinget gör i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA Inom förskolan finns det en ojämnhet i uppdraget sett till antal medarbetar/chef samt storleken på de olika förskoleområdena. Detta är ett område som förskolans ledningsgrupp har bestämt sig för att titta på och se hur skillnaderna ser ut. Förskolecheferna som grupp visar att de har stort förtroende för sin chef 2017: Ledarskapsindex (LSI) LSI Benchmark Du är en bra ledare! Dina medarbetare uppskattar att arbeta med dig och duhar ett stort förtroende i din arbetsgrupp. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Förskolecheferna är väl insatta i uppdraget och har lyckats att skapa tydlighet kring uppdraget och verksamheten förskola. Alla förskolor har upprättade medarbetarkontrakt. Förskolecheferna kan nu börja skönja ett genomslag av det systematiska kvalitetsarbete som pågått under en tid. Medarbetarna har större insikt i styrkedjan och känner sig mer delaktiga i den egna enhetens målarbete och hur de kan bidra. Detta sätt att arbeta som förskolan anammat på ett mycket bra sätt ger cheferna verktyg för tydlighet i organisationen vilket ger ett ökat välmående hos medarbetarna. Page 238 of (13)

239 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (Region Gotlands jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Medarbetarna på enheterna: I årets delrapport påtalar förskolecheferna att den långtidssjukskrivning som finns i ökad grad mer handlar om privata orsaker än i tidigare rapporter. Diskussion kring sjukskrivning förs och en uppfattning är att förskolor med lägre bemanning av utbildade pedagoger har mer ohälsa än övriga. En orsak kan vara stressen över att hantera barngrupper utan ledning av förskollärare och axla ansvar som man inte känner att man har kompetens för. Sjuktalen mellan enheterna varierar kraftigt från lägst 2,18% till högst 14,82%. Förskolan med lägst sjuktal beskriver det systematiska kvalitetsarbetet som en påverkansfaktor på resultatet. Den förskola med högst sjukfrånvaro ligger i ett tungt belastat område men noterbart är att den inte lika medvetet beskriver kvalitetsarbetet som en faktor för framgång med sjuktalen. Vi behöver arbeta med att först analysera och sedan lyfta fram vad som skapar dessa olikheter och arbeta med detta. Förskolan totalt har gått ned i sjukfrånvaro så de insatser som görs idag har börjat göra skillnad. Förra året låg sjukfrånvaron (tidsintervall jan-juli) på totalen på 7,52% och i år 6,79% vilket ser bra ut. Att förskolecheferna arbetat strategiskt med styrkedja och mål tror jag kan spela in för sjuktalen då känslan av KASAM ökar när du ser din roll i helheten Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna har mycket låg sjukfrånvaro. De ligger på 2,05%, motsvarande siffra år 2017 var 3,74%. Den sjukfrånvaro som varit 2018 fram till juli så är det mer frånvaro pga. skada som ger längre sjukskrivning än korttidsfrånvaro. Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått Förskolecheferna arbetar aktivt med sin personal för att ge det stöd vi som arbetsgivare är skyldiga att utöva. Det kan vara i form av samtal (stödjande, sorterande), anpassningar i verksamheten eller anpassad arbetstid. Rehabplaner upprättas när det finns behov och det finns ett nära samarbete med företagshälsovården. När det gäller korttidsfrånvaro så har förskolorna rutiner kring hur de arbetar med de medarbetare som har 6 frånvarotillfällen eller mer. Resultat som beskrivs är att en del korttidsfrånvaro upphör medan en del går in i längre sjukfrånvaro. Rutinarbetet synliggör och möjliggör vilka behov och stödinsatser som behövs för att komma tillrätta med orsakerna till frånvaron. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Roma FO ser att deras arbete med att förtydliga uppdraget kring; mål, arbetssätt, riktlinjer och policys har skapat en bättre arbetsmiljö som påverkat sjuktalen. Framförallt medarbetarguiden nämns: I denna finns även en arbetsbeskrivning samt Roma FO:s vision, som bygger på Region Gotlands värdeord. Syftet med denna är att bedriva målmedvetet arbete en god arbetsmiljö är ingen slum, utan måste systematiskt byggas in i organisationen och konkretiseras i form av policys, mål, styrdokument, regler och rutiner. Page 239 of (13)

240 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Ekonomi Region Gotlands ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (Region Gotlands styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. I dagsläget skiljer sig förutsättningarna för förskolecheferna i deras arbete med ekonomin. Alla har inte tillgång till gott ekonomiskt stöd vilket gett som resultat att alla förskoleområden inte haft budgetavstämning inför delårsrapportens inlämnade och har därför heller inte någon aktuell lägesrapport. Minskningen av andelen ekonomer som kan hjälpa till med budgetuppföljningen har således fortsatt påverkat enheternas möjlighet att jobba med ekonomin. Det har funnits svårigheter att få en tillförlitlig rapport och prognoserna kan på bara några månader svänga från ett stort budgetunderskott till ett nollresultat. Dessa bristande förutsättningar skapar svårigheter för planeringen kring budgeten gällande långsiktighet och framförhållning. Svårigheter att hålla budget har olika orsaker, små enheter som kräver större personalbemanning för att klara öppettider, dubbla utgifter för personal som inte längre är berättigade sjukersättning men ändå inte kan gå tillbaka till jobbet på full tid, färre antal barn än prognostiserat samt att tilläggsbeloppet för barn med särskilda behov inte räcker till för att täcka ökade kostnader. Förskolecheferna ser att de snabbare skulle kunna anpassa förskolorna efter barnantal om det var fler avdelningar/förskola. Förskoleverksamheten som helhet ser ut att klara satt budgetram och dessutom lämna ett överskott. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 240 of (13)

241 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer - SPM Bild- och teckenstöd Implementeringsarbete - läroplan Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Tillgängliga lärmiljöer: Alla förskolor har genomfört eller påbörjat utbildning i tillgängliga lärmiljöer. Beroende på hur långt de kommit i projektet har det gett olika resultat. De som kommit lite längre ger uttryck för en ökad samsyn och förståelse för vikten av att ge alla barn förutsättningar att lära utifrån individens behov. De ser också effekter av att avdelningarna har blivit lugnare och att ljudnivån har sänkts då alla barn får möjlighet att kunna kommunicera och delta. Det kollegiala lärandet har också ökat genom detta sätt att implementera och arbeta med projektet. Det ger ringar på vattnet. Bild- och teckenstöd: Förskolorna ser detta som en del av att skapa tillgängliga lärmiljöer och har då inte upplevt det som en belastning eller ytterligare ett projekt. De ser hur de olika aktiviteter som genomförs samverkar och skapar bättre förutsättningar för ett lärande hos varje individ. Pedagogerna ser hur små barn kan kommunicera tidigare med varandra och med de vuxna. Föräldrar berättar hur barnen använder tecken även hemma. Många skriver fram att det är ett mycket bra hjälpmedel för att kommunicera med barn i affekt. Många förskolor har kommit längre med att använda tecken och är medvetna om att bildstödet behöver komma i fatt. Implementeringsarbete läroplan: Arbetet är inte påbörjat men många förskolor har börjat diskutera hur de ska arbeta inför förväntat beslut nästa år. Förvaltningen har anställt två förste förskollärare och deras uppdrag blir att arbeta med implementeringen inför hösten -19. De kommer att arbeta i nära samarbete med förskolans ledningsgrupp. Förskolecheferna upplever att vetskapen om att läroplanen har effekt på kvalitén har ökat hos medarbetarna. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 241 of (13)

242 Region Gotland Avdelningen för förskolan Delårsrapport 2, 2018 Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Medarbetarenkäten - handlingsplan Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Handlingsplan för medarbetarenkäten: förskolorna har kommit olika långt i arbetet med att följa upp och utvärdera resultatet från medarbetarenkäterna. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer Öka medvetenheten om de undervisningstillfällen som finns i vardagen. De olika yrkesrollerna och deras ansvar/arbetsuppgifter Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Tillgängliga lärmiljöer: att öka medvetenheten om vikten av att lärandet ska vara tillgängligt för alla. För tidigt för att se effekter ännu för alla men de förskolor som kommit lite längre kan se att utbildningen och förhållningssättet börjat att genomsyra stora delar av verksamheten. Se även under Utvecklingsområde 1 Förskolorna har inte påbörjat arbetet med yrkesrollerna än. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Rektorsutbildning Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Pågår ständigt och de som ännu inte har gått står på tur. Utbildningen ger en större säkerhet för uppdraget Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Ärendenr BUN 2018/5 Datum Mottagandet av nyanlända Språkplanen Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Arbetet med båda ovanstående punkter är påbörjat. Gällande mottagande så har förskolorna tät kontakt med hemmen och kan se att det ger en snabbare etablering för familjerna. Språkplanen behöver revideras en aning för att täcka in de insatser som görs. I början av nästa år kommer förskolorna att få en föreläsning i användandet av materialet Polyglutt bland annat. Page 242 of (13)

243 RAPPORT Delårsrapport 2, 2018 Avdelningen för grundskolan Framtagen av avdelningschef för grundskolan Datum Ärendenr BUN 2018/5 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page of 306

244 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 Delårsrapport 2, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Grundskolan på Gotland har: Händelser av väsentlig betydelse Västerhejde skola nyinvigd Skolinspektionen besöker Gotland Alléskolan får vänta Organisationsförändringar skola Försöket med intendenter Lotsen blir kvar Stadieindelad timplan Obligatorisk förskoleklass Förväntad utveckling Kompetensförsörjningen Likvärdigheten Elever som har stora behov av särskilt stöd Skolfrånvaron har ökat Statsbidrag Visby växer Statliga reformer Utökat antal timmar i matematik och idrott läsåret 2019/ Praon är obligatorisk Läsa-, räkna- skriva-garanti Samarbete med idrottsrörelsen och hälsofrämjande skolutveckling Samarbetet med Uppsala universitet och forskningsanknutna skolor Perspektiv samhälle Kvalitet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Ledarskap Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ekonomi Plan för att grundskolan ska nå ett bokslut i balans Vad kan påverka ekonomin framöver? Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)...13 Page 244 of 306

245 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, Sammanfattning Grundskolan på Gotland har: Goda resultat jämfört riket och liknande kommuner En ekonomi i balans tack vare statsbidrag och kostnader i nivå med riket och liknande kommuner i en jämförelse. Flera goda samarbetspartners. Skolverket (som uppmärksammat vårt arbete med en film), SPSM, Uppsala universitet, nätverk i olika former. Systematiskt kvalitetsarbete med många insatser för ökad måluppfyllelse. Kompetensförsörjning som en stor utmaning men nationellt sett ligger vi bra till. En kontinuitet i ledarskapet och ett gott gäng skolledare som är grundskolan på Gotland. Styrkedjan fungerar. Ett fortsatt arbete att göra för att öka likvärdigheten över ön. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Västerhejde skola nyinvigd Fredagen den 13 april nyinvigdes Västerhejde skola med anledning av att skolan nästan är färdigrenoverad och att de elever som under en period varit evakuerade nu återvänt till hemskolan. Det som återstår att renovera är matsal och övervåning i stenhusets andra del, vilket beräknas klart till vårterminens start Skolinspektionen besöker Gotland Skolinspektionen gjorde i maj en riktad inspektion mot Högbyskolan i Hemse. Myndigheten ser brister i förutsättningar för lärande och trygghet och förelägger därför Region Gotland att vidta åtgärder kring det förebyggande värdegrundsarbetet. Skolinspektionen har också genomfört en regelbunden kvalitetsgranskning på Västerhejde och Eskelhem skolor. Skolinspektionen gör bedömningen att det här är två väl fungerande skolor. Ett fåtal punkter som inspektionen pekar på har åtgärdas och kvalitetsgranskningen beträffande Västerhejde och Eskelhem skolor är avslutade. 2.3 Alléskolan får vänta I juni beslutade regionfullmäktige att vänta med för att ersätta Alléskolan i Visby med en nybyggd skola med mer funktionella lokaler på samma plats. Detta ska istället göras om ett par år. 2.4 Organisationsförändringar skola Antalet grundskoleelever på Gotland ökar. Det är positivt. En utmaning är att eleverna inte bor där vi har skolhus. Inflyttningen och byggnationen i Visby innebär stora elevgrupper och en trångboddhet i Visbyskolorna. Terra Novaskolan har fullt och ska renoveras under kommande läsår. Åk 6 har flyttat till Södervärn lå 2018/2019. Polhemskolan i kvarteret Hackspetten har varit och är fortsatt den skollokal som används för att skolorna i norra delen av Visby skall kunna få plats. Skolan har under våren använts som evakuering för Västerhejde skola. Dalhem/Endre/Kräklingbo och Lärbro/Fårösund är nu samlade skolområden med nya rektorer sedan årsskiftet. Page 245 of 306

246 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, Försöket med intendenter Försöket med intendenter pågår, i syfte att avlasta rektor för att kunna fokusera på det pedagogiska ledarskapet. Fem tjänster har tillsatts. En översyn gällande förskolechefers och rektorers stödfunktioner vad avser de administrativa arbetsuppgifterna gjordes under Syftet var att ta fram förslag som kan ge ökade möjligheter till det pedagogiska ledarskapet för att därigenom kunna öka elevernas måluppfyllelse, förbättra ledarnas arbetsmiljö samt att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande så att detta kan ske inom befintliga ekonomiska ramar. 2.6 Lotsen blir kvar Den centrala mottagningen Lotsens verksamhet fortsätter under hela Enheten tillhör från 1 juli avdelningen grundskola och har en ny chef, Madelen Johansson. Enheten tar emot en ny målgrupp av nyanlända elever, kvotflyktingar, De barn och elever som tas emot har ett större behov av stöd än tidigare grupp nyanlända elever 2.7 Stadieindelad timplan Från höstterminen 2018 är undervisningstiden för alla elever i grundskolan uppdelad mellan låg-, mellan- och högstadiet. Timplanen innehåller lägsta antalet timmar per ämne i varje stadium. Detta för att det ska bli mer lika över hela Sverige och underlätta när elever byter skola. Störst påverkan för organisationen på Gotland är att språkvalet, ämnet moderna språk, nu ska läsas i årskurs 6. Eftersom Region Gotland har små skolenheter med ett fåtal elever i årskursen så har det inneburit organisatoriska förändringar. I en del fall skjutsas elever till centralskolan för att kunna erbjuda en undervisningsgrupp och en lärare. Eleven har rätt att välja mellan minst två språk och det är en utmaning eftersom vi har en brist på lärare i moderna språk. 2.8 Obligatorisk förskoleklass Från och med skolstarten hösten 2018 är förskoleklass (F) obligatoriskt för alla sexåringar i Sverige. 3 Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. Vi har utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har en tydligare styrkedja. Vi har dokumenterade fokusområden utifrån våra analyser som löper från Regionens styrkort ned till medarbetarnas kontrakt. Vi har en rad stora insatser som bygger på både forskning och beprövad erfarenhet och det skall visa sig i höjda resultat. För grundskolans del att varenda elev skall stå på balkongen på Visby strand och lyfta studentmössan. Men vi blundar inte för att vi har utmaningar. 3.1 Kompetensförsörjningen Är den som oroar mest. Utifrån forskning (Hattie) och beprövad erfarenhet vet vi att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att eleven skall klara målen. På Gotland saknar vi idag behöriga lärare i flera klassrum och 40 st. dispenser för medarbetare som saknar legitimation har utfärdats. Rekrytering sker in i det sista innan skolstart och tar alltmer tid av rektors arbetstid. Grundskolan på Gotland arbetar aktivt med frågan tillsammans med HR. Detta beskrivs mer under rubriken medarbetare och i förvaltningen övergripande delårsrapport. (lärosäten, Finland, karriärtjänster, satsningar på lön, alternativa yrkesgrupper som avlastar och möjliggör för lärare att vara lärare) Page 246 of 306

247 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, Likvärdigheten. Det är skillnader i resultat mellan öns skolor. Kompetensförsörjning är en faktor men resultat påverkas också av skolans rykte, kulturen på skolan, föräldrars studiebakgrund och inställning till skolan och ledarskapet generellt. Vi har inlett ett arbete med att se över resursfördelningssystemet. Vi behöver bli mer offensiva i vår fördelning av de medel vi har till förfogande och bli bättre på att följa upp effekten av fördelade medel. För att ändra på rykte, kultur och föräldrars syn på skola så behöver vi hitta nya former för att samverka med vårdnadshavarna och närsamhället. När det gäller ledarskapet skall vi fortsätta det spår vi följer med kompetensutveckling och kollegialt lärande för våra skolledare och för våra medarbetare. 3.3 Elever som har stora behov av särskilt stöd. Både medarbetare och skolledare vittnar om att antalet elever som är i behov av stöd i någon form har ökat senaste åren. Vi har också kunnat läsa rapporter om att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Antalet elever med hög skolfrånvaro har ökat, se nedan. Vi kan också konstatera att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har blivit fler. Det här kräver skickliga pedagoger som kan möta dessa elever och anpassa arbetssätt. Grundskolan på Gotland har ingått ett avtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten som stödjer oss i arbetet med en tillgänglig lärmiljö. Samtliga skolor på Gotland skall genomgå utbildningen. Men ibland räcker inte pedagogiska lösningar på sociala och mer komplexa problem. Då är det viktigt med ett gott samarbete mellan förvaltningarna kring elever som behöver extra allt. Här förväntar jag mig att vi fortsätter utveckla det goda samarbete som finns på Gotland. Vi har skrivna överenskommelser med Barn- och ungdomspsykiatrin och Barnhabiliteringen. Socialförvaltningen har ett verktyg som förkortas FOSS, familjeorienterat skolstöd, som vi tror mycket på där socialtjänsten deltar i skolans elevhälsoteam och arbetar förebyggande med familjer i riskzon. Vi har SIP, särskild individuell plan och vi arbetar förvaltningsövergripande genom Barnsam och Barnnätverket. 3.4 Skolfrånvaron har ökat Frånvaron i grundskolan har fördubblats. Rektorerna rapporterar tre gånger per läsår in till utbildnings- och arbetslivsförvaltningen de fall då hög frånvaro riskerar att skolplikten inte kommer att fullgöras. I maj 2018 hade 167 elever hög frånvaro och 42 elever riskerade att skolplikten inte fullgörs. Samma tid 2017 hade 42 elever hög frånvaro och 30 riskerade att inte fullgöra skolplikten. En del i ökningen är att skolorna rapporterar bättre, men frånvaron märks framför allt på en högstadieskola. En ny handlingsplan har tagits fram för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro. Syftet med den nya handlingsplanen är att snabbare synliggöra elevs frånvaro och skälen till det för att kunna genomföra insatser. 3.5 Statsbidrag. Med bakgrund av ovanstående riktar vi 2018 och framåt det riktade statsbidraget likvärdig skola för att stärka elevhälsoteamen med extra kuratorstjänster och vi anställer socialpedagoger riktade för att få tillbaka elever med hög frånvaro till skolan. Det är klart att det som beskrivits ovan måste ge resultat på sikt men idag är de här eleverna den stora utmaningen för skolan. Skolan klarar inte de här eleverna fullt ut trots stora ansträngningar och det påverkar resultaten i negativ riktning. 3.6 Visby växer Antalet grundskoleelever på Gotland ökar. Det är positivt. En utmaning är att eleverna inte bor där vi har skolhus. Inflyttningen och byggnationen i Visby innebär stora elevgrupper och Page 247 of 306

248 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 en trångboddhet i Visbyskolorna. Det ställer stora krav på både elever och på personal som vittnar om försämrad arbetsmiljö. För att lösa utmaningen krävs flexibilitet i organisationen och nya arbetssätt. Polhemskolan i kvarteret Hackspetten har varit och är fortsatt den skollokal som används för att skolorna i norra delen av Visby skall kunna få plats. I södra delen av Visby är det Södervärnsskolan som kan ta emot elever. Terra Novaskolan har fullt och åk 6 kommer att ha sin undervisning på Södervärn kommande läsår. På Lyckåkerskolan har en dialog förts med föräldrarna om att flytta mellanstadiet till Södervärn inför läsåret 19/20. I praktiken har det här inneburit att Visbyskolorna inte haft möjlighet att ta emot eleverna som så önskat genom det fria skolvalet som man kan säga är mycket begränsat. En förhoppning var att få bygga en ny skola alternativt renovera där Alléskolan är lokaliserad utifrån att byggandet på A 7-området expanderat kraftigt. Nu sköts beslutet på framtiden och det påverkar pusslet att få ihop att Visby växer. Kort sagt. Grundskolan på Gotland lägger mycket tid på lokal och organisationsfrågor som vi hoppas kunna ägna åt skolutveckling och högre måluppfyllelse 3.7 Statliga reformer Riktade satsningar genom till exempel statsbidrag har inverkan på det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och styr till en del av inriktningen framåt Utökat antal timmar i matematik och idrott läsåret 2019/2020. Kan innebära en utmaning för att få ihop förskoleklassens sluttid med skolbussupphandlingen. För yngre elever, som inte har en fritidshemsplacering, är risken stor att väntetiden blir längre än de 60 minuter som är nämndens riktlinje idag. Alternativet är att sätta in extraskjutsar, vilket ger merkostnader. En annan möjlighet är att utöka tiden i skolan för dessa elever för att undvika lång väntan på buss Praon är obligatorisk. Den första juli i år infördes en ändring i skollagen som innebär att alla elever i år 8 och 9 i grundskolan ska ha praktisk arbetslivsorientering (prao) i minst tio dagar. Region Gotland, som har central praktiksamordning, är väl rustad för denna förändring. Till skillnad från andra svenska kommuner har Region Gotland behållit och även utvecklat praon. Det finns just nu två praktiksamordnare (motsvarande en heltid) som jobbar med att hitta praoplatser och har kontakt med arbetsgivare runt om på Gotland. Praktiksamordnaren fördelar praoveckor och årskurser i samarbete med studie- och yrkesvägledarna på skolorna Läsa-, räkna- skriva-garanti För tidiga stödinsatser, krav på legitimation i fritidshemmet, fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet (individuell studieplan, anpassad timplan och studiehandledning på modersmål) och att skolor skall undvika håltimmar när de lägger scheman är andra förslag, som om de blir verklighet, föreslås att träda i kraft relativt snabbt. 3.8 Samarbete med idrottsrörelsen och hälsofrämjande skolutveckling Grundskolan tog under 2017 del av statsbidraget för en hälsofrämjande skolutveckling. Tillsammans med idrottsrörelsen fortsätter vi den satsningen för daglig rörelse ute i våra skolor. Effekten är mer energi och färre konflikter enligt rektorernas berättelser. Page 248 of 306

249 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, Samarbetet med Uppsala universitet och forskningsanknutna skolor Sedan hösten 2017 samverkar Region Gotlands utbildning- och arbetslivsförvaltning med Uppsala universitets lärarutbildning kring partnerskolor. Projektet syftar till att utveckla kontakten mellan universitetet och grundskolor på Gotland inom både forskning och lärarutbildning. Lärarna på de gotländska partnerskolorna har under året blivit erbjudna att vara med i forskningsprojekt som baseras skolverksamhetens intressen och med lärarnas aktiva medverkan. Lärare från Lärbro skola och Solklintskolan deltar och har från och med hösten 2018 påbörjat utbildningssociologiska studier som omfattar tio procents anställning. Parallellt med forskningsstudien kommer lärarna att läsa en 7,5 högskolepoängskurs som heter Sociala gruppers utbildningsstrategier, på distans 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 Kvalitet I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (Region Gotlands styrkort) Analys av kunskapsresultat Fokus och innehåll Analysen ska ha fokus på kvalitet i form av måluppfyllelse. Enheterna ska utgå ifrån analysunderlaget som levereras från kvalitets- och utvecklingsavdelningen i sin analys. Utöver detta står det enheterna fritt att även använda kompletterande underlag. Det ska framgå tydligt vilka underlag som har använts. 1. Områden/resultat där verksamheten avviker jämfört med till exempel tidigare resultat, andra enheter eller genomsnittsresultatet för Gotlands kommunala skolor, samt skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Generellt är resultaten för gotländska grundskolan bra. Jämfört riket och liknande kommuner har vi fler elever som är behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet, 80,5 % (88,80 exklusive nyanlända elever) 2017 års siffror. Att varje elev skall vara behörig till gymnasiet är grundskolans övergripande mål. Vi har också höjt vårt eget resultat vad gäller behörigheten till gymnasiet. Det är naturligtvis bra men för de elever som inte klarat målen för en behörighet så är det naturligtvis inte tillräckligt. Grundskolan måste alltid sträva efter 100 % måluppfyllelse. Page 249 of 306

250 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 Det som sticker ut är de stora skillnader som finns mellan våra skolor. Vi har en enhet där bara 55 % av eleverna är behöriga till gymnasiet medan eleverna på en annan skola har en behörig het på 95 %. Vi har också en enhet som sticker ut vad gäller pojkars resultat, endast 35 % av eleverna klarar målen. En tredje oroande bild av läget är att resultaten på nationella proven i åk 3 sjunkit. Framförallt när det gäller ämnet matematik. Resultaten i åk 6 är goda, både vad gäller resultat på nationella prov och betyg. 2. Analys av ovanstående områden/resultaten Det finns en god samstämmighet mellan resultatet på nationella provet och betyg på huvuddelen av våra skolor. I något enstaka ämne på tre enheter är avvikelsen stor och det måste analyseras vidare Min analys av det relativt sett goda resultat som grundskolan gör är att vi har tydlighet i styrkedjan och i det systematiska kvalitetsarbetet. Grundskolan på Gotland har en hög ambitionsnivå med ett flertal insatser för ökad måluppfyllelse. Vi har koll hur det går för våra elever ner på elevnivå och vi följer upp på enhetsnivå, i våra linjer och i kvalitetsuppföljningssamtal på avdelnings- och förvaltningsnivå. Samsyn och tillit mellan politik och tjänstemän är också en framgångsfaktor. Det vi måste bli bättre på är att fördela resurserna än mer aktivt för att öka likvärdigheten vad gäller resultat. De skolor som har låga resultat pekar ofta på föräldrar och elevers inställning till skola vilket leder till en bristande motivation för studier. De beskriver vidare att de har en hög andel elever i behov av stöd och att de inte klarat att ge dem det stöd de har rätt till fullt ut. Förklaringen kan vara att skolan haft brist på behöriga lärare, att elevhälsoteamet saknat kompetenser eller att det brustit i samarbetet över förvaltningsgränser. Del av förklaringen ligger också i att skolan har haft nyanlända elever med svag studiebakgrund som kommit sent in i den svenska skolan. Man ser också samband mellan det arbete som görs på förskolan och resultatet i skolan. Enheter med lägre resultat är också självkritiska och menar att man borde varit mer aktiv i att få effekt av det som beslutats i enhetens handlingsplan. Det blev för mycket fokus på lokaler, organisation och administration istället för att utveckla pedagogik och arbetssätt. Det låga resultatet på nationella provet i åk 3, framförallt i matematik, kräver en djupare analys. Vi deltog i SKL:s satsning PISA 2015 med fokus att höja resultatet i matematik och samtliga skolor på Gotland har gått igenom mattelyftet. Varför sjunker resultatet? Jag har inget svar i dagsläget. En reflektion är att vi idag har ett mer individualistiskt samhälle. Vårdnadshavare och elever vet vilka krav de kan ställa och de har en hög förväntan på skolan. Det är naturligtvis bra men de möter en verksamhet som utgår ifrån att elever skall klara att tillägna sig kunskaper i grupp. Skolan får alltså lägga mer tid än förr på att forma gruppen. Det här kan vara en förklaring till att resultat i lägre åldrar sjunker men att skolan kompenserar under resans gång och att sedan resultaten i åk 6 respektive åk 9 är betydligt bättre. 3. Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Min slutsats är att vi måste hålla i allt det goda vi gör. Vi skall vara stolta över grundskolan på Gotland och hålla i det vi beslutat i våra aktivitetsplaner för grundskolan och i respektive Page 250 of 306

251 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 enhet. Om vi får alltför mycket bristfokus så minskar motivationen och arbetsglädjen hos våra medarbetare. För att öka likvärdigheten behöver vi ta ett steg mot en mer offensiv resursfördelning. En tanke på ny form för social viktning finns och ett förslag till politiken kommer. I samband med detta behöver vi också se över hur man på enheterna använder det s.k. regionala stödet och vad riktade statsbidrag och tilläggsbelopp får för effekt. Skolledarnas roll är avgörande. Vi måste fortsätta arbetet med att ge skolledarna förutsättningar för att vara pedagogiska ledare. I Maria Jarls bok om att organisera för skolframgång framgår tydligt att kontinuitet i ledarskapet är en framgång. Intendenter på varje linje som infördes som projekt under 2018 kan vara ett sätt att ge rektor förutsättningar för att vara pedagogisk ledare. Projektet skall utvärderas under hösten. Modiga skolledare som tar taktpinnen, delar med sig goda idéer till varandra i kollegiala möten och som får kontinuerlig kompetenspåfyllnad ökar likvärdigheten. Skolledare på skolor som år efter år får goda resultat skall möta skolledare med svaga resultat över tid. Vi behöver utveckla det vi kallar intern insyn. För att ge skolorna feed-back och stöd när det inte går så bra så besöker chefen grundskola och en medarbetare på kvalitets- och utvecklingsavdelningen enheten och för en diskussion kring åtgärder. Det kan handla om att enheten fått skolinspektionsanmälningar, ett flertal klagomålsärenden, hög andel elever med frånvaro eller har allmänt svaga resultat. Att bli skolan mitt i byn är en framgång. När skolan krokar arm med närsamhället och vårdnadshavarna så händer något. Man börjar prata gott om skolan. Solklintskolan i Slite är ett exempel på att det går att vända ett mindre bra rykte. Andra framgångsfaktorer som vi är på, som vi skall hålla i men också utveckla är att stärka samarbetet förskola skola, att arbeta med röda-trådenfrågor i våra linjer är viktigt. Vi måste förstärka elevhälsoteamen på våra skolor, det är tyvärr svårt att rekrytera även barn- och elevhälsans yrkesgrupper. Sammanfattningen blir att vi egentligen vet vad som behöver göras. Vi behöver sätta allt fokus på det som gör skillnad. Vid varje insats behöver ställa oss frågan leder detta till ökad måluppfyllelse för våra elever? Om inte så får det vara. 6 Medarbetare För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (Region Gotlands styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Page 251 of 306

252 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 Generellt ger medarbetarna sina rektorer ett gott betyg i medarbetarenkäten. Rektorerna beskriver å sin sida om stor utvecklingsvilja hos medarbetarna, de är mycket mån om kvalificerad och kontinuerlig kompetensutveckling. Medarbetarna trivs på sin arbetsplats och de tycker att de har ett viktigt uppdrag som de förstår. Förstelärare är geografiskt spridda över ön och de bidrar till utveckling tillsammans med skolledningen. 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare Skolledarna ger flertalet exempel på hur man utvecklat det kollegiala lärandet på sina skolor. Man skapar arenor för utveckling och har en dela-med-sig-kultur i allt högre grad. Grundskolan på Gotland ligger högt vid mätning av engagemang som åskådliggörs i ett engagemangsindex Ledarskap Ledare och medarbetare vittnar om en ansträngd arbetsmiljö. När det gäller skolledarna så låg en stor andel på rött i stressenkäten och erbjöds sorterande samtal hos företagshälsovården. Andelen medarbetare per chef och tillgången till administrativt stöd har justerats under året och införandet av intendenter på varje linje har bidragit. För medarbetarna görs anpassningar i olika former, man erbjuder stresskurser, stödjande samtal och man är mån om den psykosociala arbetsmiljön genom må-bra-aktiviteter för skapa en vi-känsla på arbetsplatsen. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Här får Grundskolan får ett högt betyg i medarbetarundersökningen. Medarbetare och ledare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Skollag och läroplaner är tydliga och systematiken från styrkort via verksamhetsplan, arbetsplan, handlingsplan och medarbetarkontrakt har gjort uppdraget än mer tydligt. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (Region Gotlands jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Grundskolans sjuktal har höjts från 5,74% till 6,0%. För skolledarna specifikt har sjuktalen minskat från 4,32% till 1,37%. Rektorerna beskriver att man arbetar hårt med delaktighet, tillit, samarbetskultur. Man strävar efter gemensamma rutiner och struktur så här arbetar vi på den här skolan. Det skapar trygghet och arbetet med PRIO har hjälpt till i arbetet. Utvecklingsarbetet avslutas ed att skolan får en handbok för hur man jobbar på just den här enheten. Det har säkert stor betydelse förebyggande men man beskriver också att man är snabbare på med handledning, samtalsstöd och anpassningar i verksamheten när det är medarbetare i riskzon eller redan är sjukskrivna. Page 252 of 306

253 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, Ekonomi Region Gotlands ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (Region Gotlands styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. 7.1 Plan för att grundskolan ska nå ett bokslut i balans Avdelningen grundskola på Gotland har i uppdrag att lämna ett bokslut i balans per den 31/ Förutsättningen var att verksamheterna skulle ha anpassat sig till den besparing, helårseffekten på 13 miljoner, som togs i samband med avvecklingen av samlad skoldag. Utmaningen var att tre enheter prognostiserade minus redan från årets början varav en enhet gick in i 2018 med ett stort prognostiserat underskott. Dessa tre enheter har lämnat in plan för en budget i balans och de har en tätare ekonomisk uppföljning. Ett resultatkrav för övriga enheter tillsammans med nytillkomna riktade statsbidrag, som visserligen känns något osäkra, gör att grundskolan räknar med att klara uppdraget. När det gäller kostnadsjämförelser så kan det nu konstateras att grundskolan och fritidshemmet är i nivå med riket och jämförbara kommuner. Personaltätheten är i nivå liksom kostnaden för undervisning. Det som kostar mer än riket i övrigt är kostnader för måltider och lokaler där Gotland är betydligt dyrare. Förskoleklassens kostnader är också mycket högre än riket och jämförbara kommuner. En viktig anledning är att Gotland erbjuder sina elever i förskoleklass 20 timmar istället för de lagstadgade 15 timmarna. Personalkostnaden blir alltså väsentligt högre. Införandet av intendenter på försök under 2018 har fallit väl ut så här långt. Rektorerna vittnar om att de tack vare intendenter med ekonombakgrund nu har koll på ekonomin. I skollinjer där intendenten har en annan bakgrund så har avdelningschefen riktat sitt ekonomstöd till dessa enheter. 7.2 Vad kan påverka ekonomin framöver? Statsbidragen är osäkra. Förutsättningen för att ta del av statsbidraget för en likvärdig skola, för Gotlands del 4,5 mnkr under 2018, är att kommunen inte dragit ner på kostanden för undervisning under de senaste tre åren. Skolverket har som ett stöd gett ut en räknehjälp men fortfarande är det osäkert om vi får behålla rekvirerade medel eller betala tillbaka del av dessa. En annan osäkerhet gäller elever med stora behov av särskilt stöd. Elever med behov av stöd och elever som av någon anledning inte mår bra, psykisk ohälsa bland unga ökar. Det gör att resurser behövs i form av förstärkt elevhälsa och fler elevassistenter. Ansökningar om plats i särskilda undervisningsgrupper och tilläggsbelopp ökar för varje år. Kompetensutveckling, flexibla organisationer och nya arbetssätt är nödvändigt och det görs men vi har en lärarbrist som gör att fler outbildade medarbetare finns i våra verksamheter. För att klara skollagens krav på att varje elev har rätt till det stöd den behöver för att nå målen så innebär det kostnader. Gotland tar numer emot en ny kategori av nyanlända, kvotflyktingar. De barn som nu kommer med sina familjer har ofta ett större stödbehov än tidigare nyanlända elever. Det Page 253 of 306

254 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 kan vara elever som i en framtid, när utredningar har kunnat genomföras, kommer att tillhöra Särskolan. I väntan på eventuell placering så behövs ett förstärkt stöd i grundskolan. Att Visby växer påverkar. Lokalerna nyttjas till bristningsgränsen och det finns behov av renovering av lokaler som tidigare inte behövt användas eller där det är dags för ett periodiskt underhåll. Kostanden belastar grundskolans budget indirekt genom att vi måste evakuera till tillfälliga lokaler där det förutom extra skolskjutskostnader och inköp av möbler också handlar om förstärkt bemanning. Om elevtalet fortsätter öka genom inflyttning till ön så är det positivt för den enskilda enheten som kompenseras men mer osäkert vad gäller ersättningen för ökade elevflöden till förvaltningen. Rektorer på våra minsta enheter klarar inte att hålla sin budget. Utrymmet för oförutsedda händelser är begränsat. Page 254 of 306

255 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig utbildning. Varje skola på Gotland skall genomgå utbildningen i verktyget enligt fastställd turordning. Digitalisering som en del i att utveckla lärandet Implementera nationell IT-strategi och följa upp FLIS-satsningen för chefer. Kvalitetssäkra övergångar och samverkan. Implementera Skolverkets och egna stödmaterial och handlingsplaner. Utveckla våra elevhälsoteam. Skapa rutiner för elevhälsoarbetet och samarbetet med BEH Läxhjälp i skolan. Skolor erbjuder läxhjälp. Vi söker statsbidrag. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Det är ett stort fokus på utveckling av verksamheterna i riktning mot ökad likvärdighet. Grundskolan har ett flertal utvecklingsinsatser och projekt som pågår. o o o o o o Tillgängliga lärmiljöer. Vilket förväntas ge ökad kompetens hos alla våra medarbetare och ge en större trygghet i arbetet med elever som har stora behov av stöd. Skall ta oss ytterligare steg mot en skola för alla. Digitaliseringen. Här ser vi redan och förväntar oss än mer två effekter. För det första att lärares arbetsmiljö skall bli bättre och underlättas genom smarta digitala lösningar, t.ex. att vi kan öka delakulturen, varje lärare skall inte behöva uppfinna hjulet själv. Vi ser också att användandet av digitala lösningar ger oss fler möjligheter att vara en skola i tiden. Det ökar nyfikenheten och lusten att lära hos våra elever. PRIO. Att alla skolor deltar i SKL:s satsning gör att vi blir mer likvärdiga och får en tydligare struktur på skolornas systematiska kvalitetsarbete. Läslyft, mattelyft och specialpedagogiska lyft leder till ökat kollegialt lärande men effekten på elevresultat är inte lika tydlig. Hälsofrämjande skolutveckling med fokus på daglig rörelse för alla våra elever har slagit igenom på våra skolor. Kompetenta Gotland. Här är vi bara i startgroparna. Att arbeta med studie- och yrkesvägledning både i det specifika (SYV-are på plats) och det bredare perspektivet som är ett ansvar för alla som arbetar på skolan är viktigt. Vi behöver ge våra elever framtidstro och en bild av arbetsmarknadens möjligheter. Skapar motivation för att studera. Utmaningen med alla de goda insatser som beskrivs ovan är att vi inte får greppa över för mycket. Det är en framgångsfaktor att noggrant välja några få insatser utifrån de ana lyser vi gjort av läget och sedan se till att lyckas. En organisation mår bra av att få fira framgångar och det gynnar elevernas måluppfyllelse. Vi behöver alltså hålla i och hålla ut och inte ändra för mycket när vi går in i arbetet med VP-19. Vi har förstärkt elevhälsoteamen inför läsåret med fler kuratorer Page 255 of 306

256 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. I rekrytering och i ansökan om statsbidrag söker vi aktivt andra yrkeskategorier. T.ex. socialpedagoger Ge ökade möjligheter för rektor att vara pedagogisk ledare. Införa en intendent per linje. En god arbetsmiljö. Verkställa handlingsplan utifrån medarbetarenkäten. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Det finns en stor medvetenhet bland medarbetarna om läget vad gäller kompetensförsörjning och deras egen roll i att få fler kollegor. Vi har anställt sju socialpedagoger och sex lärarassistenter i dagsläget för att underlätta för lärare att vara lärare och på så vis förbättra arbetsmiljön, minska stressen. Rektorerna vittnar om att intendenterna har avlastat dem främst vad gäller ekonomiuppföljning och fysiska arbetsmiljöfrågor. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig utbildning. Varje skola på Gotland skall genomgå utbildningen in verktyget enligt fastställd turordning. Språkutvecklande arbetssätt. Vi har fyra utbildade kursledare som handleder och utvecklar arbetet med språkutvecklande arbetssätt på våra skolor. Hälsofrämjande skolutveckling. Genom att hålla i lärdomarna från den statsbidragsfinansierade satsningen. Implementera läroplan för förskoleklassen i våra verksamheter Särskilt uppmärksamma Fritidshemmets viktiga roll för att eleven skall lyckas. Säkerställa att samverkan skola-fritids sker, att fritidsnätverk finns i varje linje och att en extra KUT-dag anordnas. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Se ovan under rubriken likvärdig och tillgänglig utbildning. Tilläggas kan att vi nu har en förstelärare även för fritidshemmet. Fritids extra KUT-dagen under ledning av Gustav Sundh har lett till ett mer aktivt arbete med rastaktiviteter. Rektorerna beskriver flera exempel på att man gjort organisationsförändringar för lärande. Flera skolor beskriver hur de inför läsåret tänkt till kring organisation och schemaläggning för att undervisning och elevernas lärande skall vara styrande i högre grad. Page 256 of 306

257 Region Gotland Avdelningen för grundskolan Delårsrapport 2, 2018 Ett exempel är Södervärnslinjen som tagit goda idéer från Glömstaskolan i Huddinge. Längre sammanhållande arbetspass och inte så många lokal- och lärarbyten är en bärande idé. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Samarbete med Uppsala universitet. Nyttja det goda läge vi har att universitet finns på Gotland. Partnerskolor. Fyra av våra skolor deltar idag i partnerskolesamarbete med lärarutbildning VFU. Vara goda handledare. Se till att utbilda LLU efter behov. Viktigt att knyta skolan närmare forskningen. Varför gör vi som vi gör och hur vet vi att det ger effekt? Karriärlärartjänster. Att nyttja de skickligaste pedagogerna som draghjälp i skolutvecklingen på Gotland. Att ha en transparent och tydlig process kring att definiera uppdrag och ansökning av dessa. Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. Kompetenta Gotland. Genomföra insatsen Röda tråden, det vidgade SYV-uppdraget. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har ett samarbete med Uppsala universitets lärarutbildning som vi kallar partnerskolor. Det är en win-win för både universitetet och våra skolor och förhoppningsvis kan det leda till att fler och rätt personer väljer att bli lärare. Vi har 40 anmälda till handledarutbildningen i höst och vi har flera skolor som vill bli partnerskolor Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Nyanländas lärande. Inom satsningen pågår flera delprojekt som från Lå 18/19 skall stå på egna ben utan stöd av Skolverket. Arbetsgrupper i varje insats med en gruppledare skall redovisa mål och effekt inför att vi gör en större utvärdering av insatsen. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Det finns en likvärdighet i mottagandet. Eleverna är kartlagda innan de kommer ut till sin hemskola och det finns en större kompetens hos medarbetarna som skall ta emot nyanländ elev. Vi har utbildat ett antal studiehandledare, en framgångsfaktor för elevens lärande och vi har utbildade handledare som stöttar pedagogerna. Det skapar en trygghet för både enskilda eleven och för personalen. Höjda resultat för den här elevgruppen är naturligtvis målet Page 257 of 306

258 RAPPORT Delårsrapport 2, 2018 Avdelningen för särskola Framtagen av avdelningschef för särskolan Datum Ärendenr BUN 2018/5 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page of 306

259 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, 2018 Delårsrapport 2, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning...3 Ärendenr BUN 2018/5 Datum Händelser av väsentlig betydelse Skolskjutsar Nyanlända Förskoleklass Gymnasiesärskolan Lärvux Lövsta Kompetensutveckling Elevantal Förstelärare Behörighetsdispens Förväntad utveckling Ny upphandling, skolskjutsavtal Förskoleklass Norrbacka/Solberga Gymnasiesärskola/ grundsärskola Desideria Lärvux Lövsta Administration/skolledning Stödsystem Samverkan Kompetensutveckling Förändringar föreslås inom särvux Kvalitet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)...10 Page 259 of (12)

260 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Sammanfattning Ekonomi: Särskolans linje lämnar, förutom det erforderliga avkastningskravet, ett överskott i årets budget. Linjens rambudget ger förutsättningar för större flexibilitet och resursanvändande. Ht-18 startar den sista förskoleklassen i grundsärskolans regi. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Detta arbete har gjort och görs på vårdnadshavare-elev och personalnivå. Arbetssättet leder till få kränkningar i verksamheterna. Vi ser också att kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation ger trygghet hos samtliga berörda. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. Behörighetsreformen som innebär att, lärare förutom sin lärarexamen, för att få tillsvidareanställning som lärare i särskolan ska ha examen som speciallärare inriktning utvecklingsstörning, har flyttats fram till 1 juli Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Skolskjutsar De aktuella skolskjutsavtalen har förlängts till 1 juli Ny skolbuss har köpts. 2.2 Nyanlända Nya rutiner upparbetas för mottagande av nyanlända elever. För att bli mottagen i grundoch gymnasiesärskola krävs fyra bedömningar som tillsammans bildar en utredning. Denna utredning ska visa om eleven har rätt till grund- eller gymnasiesärskoleplats. Därefter är det vårdnadshavare eller elev över 18 år som beslutar om de vill tacka ja eller nej till det eventuella erbjudandet. 2.3 Förskoleklass Ht-18 startar den sista förskoleklassen i grundsärskolans regi, detta utifrån Skollagen. För att ha möjlighet att gå i grundsärskolan ska bl a en pedagogisk bedömning göras. Den ska ge besked om eleven klarar grundskolans kunskapskrav eller ej. I förskoleklass finns inga kunskapskrav att mäta emot. Grundsärskola påbörjas tidigast i årskurs Gymnasiesärskolan 7 elever avslutade sina studier i gymnasiesärskolan. Av dessa gick 4 från det individuella programmet, 3 från nationellt program. Av de sistnämnda valde en att gå vidare till folkhögskolestudier och en gjorde ett studieuppehåll. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Målet för studierna är att varje elev ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och få ett så gott vuxenliv som möjligt. En viktig del av arbetet som görs är att förbereda för kommande arbetsplats/sysselsättning. 2.5 Lärvux Särskild utbildning för vuxna samlokaliseras med gymnasiesärskolan på Säveområdet vilket ger bättre möjligheter till samordning av kurser, personal och lokaler. Page 260 of (12)

261 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Lövsta Elever som får sin utbildning på Lövsta har, utifrån sina förutsättningar, lyckats hitta motivation att gå i skolan. Under läsåret har det varit stora förändringar i personalgruppen. Gruppen är svår att rekrytera utifrån kompetenskrav. 2.7 Kompetensutveckling Arbetet med SPSM:s material runt tillgängliga lärmiljöer fortsätter. Utvärdering av handlingsplanen är gjord och nya mål satta. Samtlig personal deltar. Internutbildning runt teckenkommunikation fortsätter. 1 lärare påbörjar utbildning inom lärarlyftet till speciallärare inriktning utvecklingsstörning och en lärare påbörjar år 2. 2 lärare examineras från samma utbildning vid årsskiftet 18/19. Ansökan om validering har skickats till Skolverket för 4 lärare med lång yrkeserfarenhet. 2.8 Elevantal Vi ser en ovanligt stor tillströmning av elever främst mot lägre åldrar. 2.9 Förstelärare I särskolans linje finns 2 förstelärartjänster. Dessa har uppdrag mot digitalisering och hälsa. Uppdragen är utformade utifrån tanken på det livslånga lärandet. I digitaliseringsuppdraget fokuseras på kommunikation och digitala läromedel. Hälsouppdraget syftar till att öka det allmänna välmåendet i vuxenlivet Behörighetsdispens Behörighetsreformen för lärare i särskolan flyttas fram till 1 juli Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. 3.1 Ny upphandling, skolskjutsavtal Särskolans linje har avtal med 3 taxibolag. Här finns också en skolbuss som kör elever i Visby med omnejd, inklusive elever i tal- och språkklasser samt till viss del grundskoleelever i samundervisningsgrupper över ön. Vi har en skolskjutskoordinator/chaufför anställd för att samordna dessa skjutsar. Nuvarande skolskjutsavtal är förlängda till 1 juli I november 2018 initierar vi ny upphandling. Vi lägger då stor vikt vid förhållningssätt och bemötande gentemot elevgruppen från aktuella chaufförer. 3.2 Förskoleklass Från ht 19 bedriver inte grundsärskolan på Gotland någon förskoleklass, utifrån skollagsändring. Skollagsändringen gäller från , men vi har valt att ha ett övergångsår för att ge grundskola/förskola möjlighet att planera för de aktuella eleverna på ett adekvat sätt. Från bedrivs förskoleklass enbart i grundskolans regi. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Norrbacka/Solberga I Visby är elevkullarna framöver stora. Detta påverkar även oss. Grundsärskolans elevantal kommer troligtvis att öka och därmed lokalbehoven. Kommande elevgrupp har större behov av individuella anpassningar. Vi har idag gott samarbete på ovan nämnda skolor och vill fortsätta att finnas med i diskussionerna om skollokaler även framgent. Page 261 of (12)

262 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Gymnasiesärskola/ grundsärskola Desideria Arbetsmiljöarbetet fortgår för att förbättra samarbetet med externa utövare. Anpassningar i miljön behöver åtgärdas. Utveckla det påbörjade samarbetet med övriga Wisbygymnasiet, såväl på lednings- som lärarnivå. 3.5 Lärvux Förändringar inom särskild utbildning för vuxna gör att vi ökar samarbetet med Daglig Verksamhet och gemensamt utökar adekvata yrkeskurser. I och med lokalförändringen, samordning med gymnasiesärskolan, har vi tillgång till ytterligare behörig lärarkompetens. 3.6 Lövsta En översyn av grundskolans resursenheter ska initieras. Lövsta är en del i detta. Översynen kan påverka den vidare utvecklingen av verksamheten. 3.7 Administration/skolledning I särskolans linje finns 82 medarbetare. I dagsläget är vi 1,5 rektor med personalansvar för dessa. Vi ser behov av utökning av rektorsresurs för linjen. 3.8 Stödsystem Vi är en del i det förändringsarbetet som pågår med samordnade och välfungerande ITsystem med back-up funktioner. 3.9 Samverkan Vi ska fortsätta vår strävan till samverkan med andra skolformer och andra samhällsfunktioner. Vi har stora kontaktnät för att, så långt möjligt, förklara elevgruppens rättigheter och självklara del i samhällets olika delar. Varje elevs individuella behov ska styra dennes rätt till ett gott liv Kompetensutveckling Det pågående arbetet med tillgängliga lärmiljöer ska bli en naturlig del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vår interna kommunikationsutbildning (AKK) ska fortgå. Arbetet med att höja behörighetsgraden hos lärarna ska fortsätta, såväl via lärarlyft som i rekryteringsprocesser. Elevassistenter är en viktig del av personalen i särskolans linje. Här vill vi satsa på kompetensutveckling, karriärmöjligheter och adekvat löneutveckling. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Förändringar föreslås inom särvux Den 31 augusti 2018 redovisades slutbetänkandet kring förändringar av kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna (En andra och en annan chans ett komvux i tiden, SOU 2018:71). Där föreslås en rad förändringar. För särvux del är bakgrunden till utredningen att antalet som studerar inom särvux minskat. En anledning som pekas i utredningen på är att många upplever att det nuvarande särvux inte är inkluderande och allt för stigmatiserande. Dessutom är möjligheten att läsa vidare efter särvux på gymnasial nivå kraftigt begränsad. Utredarna föreslår därför att: Särvux blir en del av komvux och byter namn till särskild utbildning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Betygsskalan för grundläggande särvux förenklas med betygsstegen godkänd och icke godkänd. Riksrekryterande yrkesutbildningar införs inom särvux Page 262 of (12)

263 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 Kvalitet I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (Region Gotlands styrkort) Analys av kunskapsresultat 1. Områden/resultat där verksamheten avviker jämfört med till exempel tidigare resultat, andra enheter eller genomsnittsresultatet för Gotlands kommunala skolor, samt skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. a) Elevunderlaget har minskat på gymnasiesärskolan. b) Minskat antal studerande på Lärvux. c) Antal elever i förskoleklass och lågstadieåldrar har ökat. d) Nöjdhetsindex i såväl elev- som föräldraenkät har ökat. 2. Analys av ovanstående områden/resultaten Ärendenr BUN 2018/5 Datum a) Elevunderlaget på Gotland i åldersgruppen är relativt lågt. Tidigare förändringar i styrdokumenten gör att färre är behöriga att studera i gymnasiesärskolan. b) Lärvux har förändrat, utifrån styrdokumenten, sitt kursutbud. Tydligare regler runt vem som har rätt att läsa dessa kurser. Tidigare kunde alla läsa vidare på Lärvux efter gymnasiesärskolan. I dag kan man läsa kurser man inte tidigare läst. c) Elevunderlaget i stort har ökat. d) Nära kontakt mellan skola och hem. Snabba insatser från berörd personal. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Detta arbete har gjort och görs på vårdnadshavare-elev och personalnivå. Arbetssättet leder till få kränkningar i verksamheterna. Vi ser också att kontinuiteten i vår Page 263 of (12)

264 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, 2018 skolskjutsorganisation ger trygghet hos samtliga berörda. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor 3. Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående a) Färre skolförlagda program på gymnasiesärskolan. Personalförändringar inom linjen. b) Lärvux samlokaliseras med gysär för att samordna resurser och ge fler möjligheter till ett större utbud av kurser. c) Behov av befintliga lokaler. Personalförändringar inom linjen. d) Det goda värdegrundsarbetet ska fortsätta. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Fortsatt kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor 6 Medarbetare För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (Region Gotlands styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. Förvaltningen har rekryterat en ny omgång förstelärare och denna gång för perioden Karriärtjänsterna riktar sig till legitimerade lärare. Det handlar om totalt 73 tjänster varav två inom särskolan. Karriärtjänsterna är tidsbegränsade och uppdragsstart är höstterminen Precis som vid föregående rekryteringsprocess för två år sedan har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen formulerat uppdragen utifrån aktuella och prioriterade utvecklingsbehov. En hel del uppdrag kommer att vara nya, medan andra kommer att bestå. Inställningen är att det är viktigt att alla ges samma möjlighet att på nytt söka en karriärtjänst och ett specifikt försteläraruppdrag. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Regeringen har beslutat att förlänga tiden för införandet att behörighetskrav inom särskolan från 1 juli 2018 till 1 juli Behörighetskravet innebär att alla som undervisar inom särskolan förutom sin grundutbildning även ska ha en speciallärarutbildning inriktning utvecklingsstörning. Det nya datumet för införandet innebär för Gotlands del att fler pedagoger hinner kompetensutveckla sig för behörighet. Page 264 of (12)

265 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna anser sig få förutsättningar för att bidra till verksamhetens utveckling 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare. Mentorskap för nyanställda. Kollegialt lärande, tillgänglighetsutbildningen. Tillgång till intern handledning och extern handledning. Ger förutsättningar för kompetensutveckling, så långt möjligt Ledarskap Avdelningen har valt att koncentrera ledningsresurs i ett team bestående av särskolechef/rektor, rektor, intendent och specialpedagog. Vi ser nu ett behov av utökning då antal medarbetare per rektor är för stort. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna anser att de förstår sitt uppdrag. Nära samarbete med Skolverket och SPSM 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (Region Gotlands jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Ärendenr BUN 2018/5 Datum Långtidssjukskrivningar har ökat på 5 av 8 enheter. Frånvaron har i alla fall utom 2 andra orsaker än direkt arbetsrelaterade. Totalt sett så har sjukfrånvaron minskat från 5,93% samma period förra året till 5,58% i år, d v s en minskning med 0,35%. Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått I samarbete med medarbetare har vi hittat individuella lösningar. Page 265 of (12)

266 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, 2018 Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 266 of (12)

267 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Ekonomi Region Gotlands ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (Region Gotlands styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Utifrån nuvarande budgetram och med kommande avkastningskrav har vi en budget i balans med ett troligt överskott. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 267 of (12)

268 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Tillgänglighetsutbildning SPSM. Ska pågå kontinuerligt. x x Teckenutbildningar, AKK pågår kontinuerligt. x x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Större engagemang och bra diskussioner/reflektioner i arbetsgrupperna. Fler elever får tillgång till ett aktivt språk och därmed en större delaktighet i sin utbildning. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Bibehålla den goda arbetsmiljön. x Handledning för att förbättra arbetsmiljön i en liten enhet med stor personalgenomströmning. x Fortsatt handledning i speciell resursenhet. x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Bibehålla den goda arbetsmiljön. Enligt medarbetarenkäten har medarbetarna en väl fungerande arbetsmiljö Utvecklingsområde3 : Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Kommunikationsutvecklande arbetssätt Hälsofrämjande arbetssätt Omvärldsspaning x x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Förbättringar av schema och arbetssätt. Våra lärarstuderande ger oss nya tankar och idéer Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 268 of (12)

269 Region Gotland Avdelningen för särskola Delårsrapport 2, 2018 Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Uppmuntrar och ger förutsättningar för utbildning som leder till högre behörighetsgrad. x x x Nyrekryteringar x x x Hålla en enhetlig linje för gemensam kompetensutveckling. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Fler personal är i studier. Stort intresse för att arbeta i särskolan. x Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Öka kompetenser runt regelverken både internt och externt. Utveckla information till vårdnadshavare angående skolformerna i linjen. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? De nuvarande eleverna har nu kommit in i fungerande grupper. Individuella lösningar görs. Ärendenr BUN 2018/5 Datum Page 269 of (12)

270 Page 270 of 306

271 Page 271 of 306

272 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Kvalitets-och utvecklingschef Tjänsteskrivelse BUN 2016/ juli 2018 Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för digitalisering, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, åren Förslag till beslut Handlingsplanen för digitalisering godkänns under förutsättning att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattar motsvarande beslut. Information om tillhörande aktiviteter tas emot Bakgrund Digitaliseringen av Sverige är i full gång och strategier på olika nivåer är formulerade; för hela Sverige, för skolan och inom Region Gotland. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har uppdraget att leda arbetet med att förverkliga de olika strategierna på nationell nivå. För skolväsendets del ska en nationell handlingsplan presenteras i april 2019 av SKL. Barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tidigare uppdragit åt förvaltningen att utarbeta lokal handlingsplan för arbetet med digitalisering inom förvaltningens verksamhetsområden. Förslaget till handlingsplan presenterades i de båda nämnderna i mars Den återremitterades då med följande uppdrag: Komplettera med att problematisera i handlingsplanens inledning kring hur digitaliseringen kan påverka barn och unga, samt med aktiviteter avseende hur att stödja barn och unga i att hantera och leva i en digitaliserad värld. Under tiden för arbetet med vår lokala handlingsplan har de flesta läroplanerna för de olika skolformerna reviderats och fastställts (förskolans nya läroplan gäller från 1 juli 2019) för att bättre anpassas till utvecklingen av och med digitala verktyg och 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 272 of 306 Webbplats

273 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2016/360 medier. Läroplanernas revideringar ger till stor del svar på de uppdrag som nämnderna gett förvaltningen. Digitalisering i skolväsendets olika läroplaner Läroplanerna har på senare tid reviderats och anpassats till att även omfatta det förändrade uppdraget för skolväsendet i och med digitaliseringen. Barn och elever ska utifrån ålder och erfarenhet tillägna sig en adekvat digital kompetens. Förskolan och skolan ska ge barn och elever förutsättningar att bearbeta, sovra, värdera och hantera information. Ett kritiskt förhållningssätt är ett av verktygen, men även andra kunskaper är viktiga. De grundläggande värden som utgör skolans värdegrund och uppdrag gäller i alla sammanhang och gör inte skillnad på den digitala och den fysiska världen. Digitala verktyg är bara ett av flera olika lärverktyg och det ingår i lärarens pedagogiska planering att utifrån lektionsinnehåll, elevgruppens förutsättningar och individernas olika behov välja de arbetssätt, verktyg och de media som är lämpliga. Arbetet med digitala verktyg ska vara medvetet och planerat för att bidra till lärandet. Det är skolans uppdrag att organisera undervisningen så att detta sker. Fortbildning och aktiviteter För att stödja förskolans och skolans ledare, lärare och övriga medarbetare pågår inom förvaltningen ett flertal olika projekt, utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för handlingsplanen för digitalisering. En viktig förutsättning för utvecklingen är de nätverk och forum för kollegialt lärande som är skapade både inom enheterna, mellan verksamheter och i digitala forum som till exempel pedagoggotland.se. I dessa forum ges möjlighet till utbyte och lärande. En aktivitetsplan bifogat handlingsplanen har upprättats och ska revideras årligen. Ytterligare insatser/aktiviteter: En gemensam kompensutvecklingsdag för medarbetare hela vägen från förskoleklass till folkhögskolan inom förvaltningen är planerad till hösten 2018 med många olika föreläsare både nationella och lokala förmågor samt work shops och seminarier med fokus på digitalisering. Elevhälsan både deltar och bidrar med flera pass. Personal från förskola och fritidshem deltar i den mån verksamheten tillåter. Andra utbildningsinsatser planeras för dessa målgrupper. Elevhälsan har tydligt kopplats till arbetet med digitalisering och ingår nu i arbetsgruppen för kompetensutveckling för digitalisering. Elevhälsan bidrar därmed med sin expertis och kompetens kring digitaliseringens påverkan på individen. En kontakt har även upprättats mellan SKL och förvaltningen för att vi regionalt kan synkronisera arbetet med den nationella handlingsplanen. Inom ramen för Region Gotlands strategiska nätverk för kvalitet och digitalisering diskuteras även mer generella frågeställningar kring digitaliseringen och hur det kan komma att påverka medarbetare, barn och elever. Page 273 of (3)

274 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2016/360 Som exempel har förvaltningen lyft frågan om möjligheten till införande av surf-filter på it-nätverket. Det man kommit fram till är att åtgärden är verkningslöst då det inte kommer att innebära en garanti utan snarare skapa en falsk trygghet då sökord som leder till olämpligt innehåll är oändliga. Däremot kan det tilläggas att enligt chefen för kvalitet och digitalisering sker ett aktivt arbete med att stänga uppenbart olämpliga sidor i regionens nätverk, något som inte ska förväxlas med ett filter. Barnkonsekvensanalys Digitaliseringen är i full gång i samhället och påverkar alla, även barn, på olika sätt. Läroplanerna har redan reviderats och anpassats till digitaliseringen. Det är viktigt att arbetet med digitaliseringen inom skolväsendet sker på ett medvetet och genomarbetat sätt, samt att det anpassas utifrån innehåll, syfte och barnens ålder. Handlingsplanen för digitalisering i förvaltningen ska utgöra ett komplement till läroplanerna och stödja pedagogernas arbete med att digitaliseringen ska vara till godo för barnen, samt belysa och förhindra de farhågor som finns med digitalisering. Förvaltningens bedömning är därför att beslutet om handlingsplanen för digitalisering inte kommer att utgöra en risk för barn. Förvaltningens samlade bedömning Planen föreslås att godkännas av de båda utbildningsnämnderna. Uppföljning Uppföljning av arbetet görs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Beslutsunderlag Handlingsplan digitalisering Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 274 of (3)

275 Handlingsplan för digitalisering PLAN Ännu ej fastställd av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum xxxxxx Gäller Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Version [1.0] Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Page 275 of 306 Webbplats

276 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering Handlingsplan för digitalisering Innehåll 1. Inledning Digital kompetens för alla i utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, UAF Alla barn, elever och deltagare ska efter förmåga...4 Förutsättningar...4 Förslag på aktiviteter för medarbetare inom utbildning Chefer och ledning ska leda digitalt utvecklingsarbete genom...4 Förutsättningar...5 Förslag på aktivitet Medarbetare ska bidra till att...5 Förutsättningar...5 Förslag på aktivitet Likvärdig tillgång och användning Huvudmannen ansvarar för:...6 Förutsättningar...6 Förslag på aktivitet Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter...7 Aktiviteter...7 Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Page 276 of (8)

277 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering Inledning Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. Så inleder regeringen sin nationella strategi för digitalisering av skolväsendet. I förskola och skola ges barn och elever en möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik och få förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Digitaliseringen är viktig ur ett jämlikhetsperspektiv för att alla ska få lika förutsättningar. Skolväsendet har ett tydligt uppdrag i läroplanerna för att alla barn och elever ska ha samma möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Ny teknik, digitalisering och internet är också några av nycklarna för alla medarbetare att hitta nya effektivare arbetssätt, samverkan och en mer tillgänglig förvaltning. I vår egen plan för digitalisering har vi valt att ha skolväsendets nationella strategi med sina tre fokusområden; Digital kompetens, Likvärdig tillgång och användning, samt Forskning och uppföljning som utgångspunkt, men är utökad för att gälla alla våra verksamheter 1 och medarbetare i förvaltningen. Vår handlingsplan är därmed en del av regionens strategi för att nå regeringens mål för digitaliseringen av hela Sverige, se bild hur detta hänger ihop. Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Digitaliseringen är en pågående process och öppnar nya möjligheter för lärande och för att effektivisera administrationen. Digitaliseringen ger möjlighet till ökad variation, samarbete och individanpassning. För att åstadkomma detta krävs ett strategiskt fokus på digitaliseringens olika aspekter. Digitalisering skall ses som en naturlig del i verksamhetsutvecklingen och inte längre vara ett eget område. Digitalt först kan vara en bra metafor för att sätta fokus på det förändrade förhållningssättet. Digitaliseringens möjligheter får däremot inte överskugga de utmaningar och svårigheter som de kan innebära. I de av våra verksamheter som riktar sig till barn och unga är det viktigt att de digitala verktygen används på ett planerat och medvetet sätt. 1 Dvs även medarbetare och deltagare vid folkhögskola, arbetsmarknadsenhet, integrationsenhet, Fenomenalen, kulturskolan, barn- och elevhälsan samt medarbetare i central förvaltning. Page 277 of (8)

278 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering Handlingsplanen skall integreras i det systematiska kvalitetsarbetet och synliggöras i verksamhetsplanen med tillhörande arbetsplaner, handlingsplaner och medarbetarkontrakt. 2. Digital kompetens för alla i utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, UAF 2.1. Alla barn, elever och deltagare ska efter förmåga Förstå digitaliseringens påverkan på samhället och individen Hantera att leva i en digitaliserad värld med stort och ständigt informationsflöde Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier i sin utbildning och i sin vardag Lösa problem och omsätta idéer i handling Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt Nå en högre och ökad måluppfyllelse Utvecklas utifrån sina olika förutsättningar och behov. Förutsättningar Medarbetare inom utbildningen har pedagogisk, ämnes och teknisk/digital kompetens Medarbetare har kompetens att använda och värdera digitala verktyg i undervisningen och/eller i arbetslivet, samt har ett källkritiskt förhållningssätt Pedagogisk personal har kunskap om digitaliseringens påverkan, särskilt på unga, och vägleder barn och elever till ett sunt förhållningssätt till digitala miljöer Barn, elever och deltagare har tillgång till tidsenliga digitala lärmiljöer och lärverktyg Alla elever 2 har ett eget digitalt lärverktyg. Digitaliseringens möjlighet och påverkan ska beaktas vid varje (tillämplig) aktivitet Elevhälsans kompetens och expertis ska tillvaratas Teknisk support (9999 IT-support samt UAF:s IKT-team). Teknisk support (9999 IT-support samt UAF:s IKT-team). Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Exempel på aktiviteter för medarbetare inom utbildning Utveckla kollegialt lärande i verksamheten och i andra forum Pedagogiskt stöd av IKT teamet inom förvaltningen Tillgodogöra sig Skolverkets lärportal: Digital kompetens Riktad kompetensutveckling 2.2. Chefer 3 och ledning 4 ska leda digitalt utvecklingsarbete genom ett strategiskt ledarskap samt styrning och ledning i hela styrkedjan i regionen 2 Elever i grundskola, gymnasieskola och särskola 3 Alla chefer inom UAF 4 4 Politik och förvaltningsledning Page 278 of (8)

279 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering att föregå som goda exempel, att våga prova att tillse att det finns kompetenser inom pedagogik, teknik, ekonomi, samt juridik behövs för att samordna utveckling, support, inköp och beställningar. ansvara för egen samt verksamhetens kompetensutveckling, t ex genom Skolverket att tillägna sig den digitala kompetens som krävs för att kunna leda och ge personalen stöd utvärdera de digitala verktygen och arbetssätten genom ett systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande. att digitaliseringen ska bidra till högre och ökad måluppfyllelse utifrån barns och elevers olika behov och förutsättningar att utveckla skolbiblioteksverksamheten. Förutsättningar Det finns en organisation som främjar, underlättar och förvaltar digitaliseringen inom UAF Huvudman och chefer har en vision och tydliga mål för digitaliseringen som är kända för alla medarbetare i organisationen. Chefer är förändringsledare och tar till vara på digitaliseringens möjligheter Huvudman och chefer skapar förutsättningar i verksamheten som främjar kollegialt lärande gällande digitalisering. Elevhälsans kompetens och expertis ska tillvaratas Digitaliseringens möjlighet och påverkan ska beaktas vid varje (tillämplig) aktivitet Exempel på aktiviteter Fortbildning, både generella och riktade Digitalisering är synlig i verksamhetsplan med tillhörande arbetsplaner och handlingsplaner Digital kompetens efterfrågas vid nyanställning Digital kompetens är ett lönekriterium I försteläraruppdraget ingår det att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och sprida det vidare. Skolverkets lärportal, Leda digitalisering Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Medarbetare ska bidra genom att utveckla sin digitala kompetens, att våga prova utveckla sitt arbete eller verksamhet genom att ta tillvara på de möjligheter som digitaliseringen möjliggör digitalt först vara förtrogen med och använda ändamålsenliga digitala verktyg använda digitala plattformar för administration, samarbete, kommunikation och bedömning (lärare) Page 279 of (8)

280 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering utvärdera de digitala verktygen och arbetssätten genom ett systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande ta eget ansvar för sin egen och verksamhetens kompetensutveckling, t ex Skolverket skolbiblioteksverksamheten bidrar med utveckling av informationssökning och källkritik Förutsättningar I enhetens handlingsplan är utvecklingen av digitaliseringen synliggjord och därmed en del av respektive medarbetares ansvar Medarbetare ska ha förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens, vilket innebär att man är förtrogen med och kan använda digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på samhället och individen. Kollegialt lärande på enheten och mellan enheter/verksamheter Ha tillgång till tidsenliga digitala verktyg och fungerande trådlösa nätverk All personal ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg Digitaliseringens möjlighet och påverkan ska beaktas vid varje (tillämplig) aktivitet Elevhälsans kompetens och expertis ska tillvaratas Förslag på aktivitet Använda sig av Office365 och Pedagog Gotland för att främja det kollegiala lärandet och dela-kulturen inom UAF Pedagogiskt stöd från IKT teamet, till exempel handledning, information Teknisk support (9999 IT-support samt UAF:s IKT-team). Skolverkets lärportal: Digital kompetens Skolbiblioteksutveckling Övriga medarbetare delakultur och effektivisera arbetet 3. Likvärdig tillgång och användning Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Barn, elever, deltagare och medarbetare ska ha ändamålsenlig och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten Huvudmannen ansvarar för: Att utvärdera de digitala verktygen och arbetssätten genom ett systematiskt kvalitetsarbete Ändamålsenlig tillgänglighet på våra nät, både det fasta och det trådlösa nätverket Page 280 of (8)

281 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering Att realisera konsolidering av skoladministrativa system och inför SIS/TK 450 ITstandard för Lärande 5 Att vidareutveckla teknisk support och logistik för digitala klassrum Att samordna gemensamma digitala lärverktyg utifrån regionens systemförvaltningsmodell Att öka kunskapen i organisationen för skydd av den personliga integriteten (GDPR 6 ) och hur det påverkar val av lärresurser Att utveckla skolans administrativa processer med stöd av digitaliseringen. Att effektivisera processerna med E-tjänster och automatisera manuella rutiner så långt möjligt. Att införa standarder för basdata och öppna gränssnitt mellan system. Införa E- tjänsteutvecklare för att stödja förvaltningen i dessa processer. Att i det systematiska kvalitetsarbetet/resultatsammanställning utnyttja automatiserad datainsamling och kraftfulla analysverktyg Underlätta tillgängligheten för personal och elever till digitala verktyg genom att samla dem under en inloggning. Att successivt utöka antalet digitalt verktyg med målsättningen att alla elever har tillgång till ett eget lärverktyg. Att successivt utöka antalet digitala verktyg så att alla medarbetare har tillgång till eget verktyg. Förutsättningar Inarbeta processerna i strategisk plan och budget Inarbeta processerna i upphandlingsprocessen Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet avseende infrastruktur och digitala klassrum Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Förslag på aktivitet Projekt med Skolfederation 7 och digitala läromedel Arbete med strategisk plan och budget Påbörja projektet digitala läromedel i syfte att skapa en bas av ändamålsenliga lärresurser Dialog och samverkan med regionens samlade it-resurs för att öka tillgänglighet på nät, för att utrusta det digitala klassrummet och synkronisera utvecklingen. Uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer 5 SIS Swedish Standard Institute 6 GDPR, General Data Protection Regulation, är den nya dataskyddsförordningen som ersätter PUL, personuppgiftslagen 7 En samlad inloggning till digitala resurser Page 281 of (8)

282 Region Gotland Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter För att digitaliseringens möjligheter ska kunna bidra till ökad måluppfyllelse, likvärdighet och jämställdhet i skolväsendet är det betydelsefullt med forskning som grund för att kunna utveckla såväl verksamhet som insatser. Huvudmannen ansvarar för: Aktiviteter Starta samarbete med Uppsala universitet och näringslivet för att utveckla och utvärdera digitaliseringens påverkan på undervisningen. Följa och tillämpa digitala uppföljningssystem som förenklar arbetet med att analysera, bedöma och följa elevers progression inom ramen för GDPR. 8 Samarbete med andra kommuner 9 Uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet och årlig rapportering i nämnd Chefer och medarbetare ansvarar för: att följa aktuell forskning inom digitaliseringen samt i det kollegiala lärandet ansvara för att kunskap sprids Utvecklingen av digitaliseringen sker i snabb takt och denna handlingsplan kommer att behöva revideras och anpassas efter förändrade förutsättningar på både regional och nationell nivå. Till handlingsplanen ska en bilaga med tidsplan och ansvar för olika aktiviteter upprättas. Ärendenr BUN 2016/360 GVN2016/86 Datum Till exempel learning analytics 9 Till exempel genom SKL Leda digitalt, och Dela digitalt samt IT-fångarna Page 282 of (8)

283 Aktivitetsplan handlingsplanen för digitalisering inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen För att samordna utvecklingen av digitaliseringen i förvaltningen har en styrgrupp bildats och en projektledare tillsatts under Styrgruppen består av avdelningschefer och förvaltningschef och stödjer därmed likvärdigheten. Färgkodning i dokumentet: Region Gotland Huvudman Rektor/förskolechef/enhetschef Medarbetare Aktivitetslista digitalisering.xlsx Page 283 of 306

284 Aktivitet Ansvarig När Klart Budget Region Gotland 2 (4) 1 Pedagogiskt stöd av IKT teamet inom förvaltningen IKT-teamet/deras chef pågår ingår 2 Tillgodogöra sig Skolverkets lärportal: Digital kompetens Medarbetare i dialog med chef 3 Utveckla kollegialt lärande i verksamheten Varje chef och chefsnivå ansvarar 4 Fortbildning inom ramen för leasingavtalen 5 Förvaltningsgemensam utbildning med föreläsning, work shop och seminarier 6 Digitalisering är synlig i verksamhetsplan med tillhörande arbetsplaner och handlingsplaner 7 Digital kompetens efterfrågas vid nyanställning 8 Digital kompetens är ett lönekriterium 9 I försteläraruppdraget ingår det att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och sprida det vidare. 10 Skolverkets lärportal, Leda digitalisering 11 Använda sig av Office365 och Pedagog Gotland för att främja det kollegiala lärandet och dela-kulturen inom UAF Projektledaren är sammanhållande Projektledaren Varje chefsnivå ansvarar Varje chef/hr Varje chef/hr Varje chef/hr Eget ansvar chefer Varje chef Sept 18 Page 284 of 306

285 Region Gotland 3 (4) 12 Teknisk support (9999 IT-support samt UAF:s IKT-team) ska erbjudas. IKT-teamet/deras chef 13 Övriga medarbetare delakultur och effektivisera arbetet Varje chef i dialog med medarbetare 14 Att effektivisera processerna med E- tjänster och automatisera manuella rutiner så långt möjligt. IKT-teamet pågår 15 Ändamålsenlig tillgänglighet på våra nät, både det fasta och det trådlösa nätverket. Regionstyrelseförvaltningen 16 Att realisera konsolidering av skoladministrativa system och inför SIS/TK 450 IT- standard för Lärande 17 Att vidareutveckla teknisk support och logistik för digitala klassrum Projektledare för skoladministrativt skolsystem 2019 IKT-teamet/deras chef Pågår 18 Att samordna gemensamma digitala lärverktyg utifrån regionens systemförvaltningsmodell IKT-teamet/deras chef Pågår 19 Att öka kunskapen i organisationen för skydd av den personliga integriteten (GDPR 1 ) och hur det påverkar val av lärresurser 20 Att utvärdera de digitala verktygen och arbetssätten genom ett Malin Bergström Systemförvaltare Hela styrkedjan Pågår 1 GDPR, General Data Protection Regulation, är den nya dataskyddsförordningen som ersätter PUL, personuppgiftslagen Page 285 of 306

286 Region Gotland 4 (4) systematiskt kvalitetsarbete 21 Att utveckla skolans administrativa processer med stöd av digitaliseringen. IKT-teamet/deras chef 22 Att införa standarder för basdata och öppna gränssnitt mellan system. Införa E- tjänsteutvecklare för att stödja förvaltningen i dessa processer 23 Att successivt utöka antalet digitala verktyg så att alla medarbetare har tillgång till eget verktyg. Projektledare IKT teamet Pågår Pågår Att successivt utöka antalet digitalt verktyg med målsättningen att alla elever har tillgång till ett eget lärverktyg Kostnader för digitalisering inom strategisk plan och budget IKT teamet Styrgruppen/ek chef Pågår Page 286 of 306

287 Page 287 of 306

288 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Nordström Avdelningschef för gymnasiet och vuxenutbildningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/625 5 juni 2018 Barn- och utbildningsnämnden Utvärdering av studie- och yrkesvägledarnas organisation. Förslag till beslut Informationen tas emot Sammanfattning En utvärdering har gjorts av den samlade studie- och yrkesvägledningsorganisationen som infördes Utredningen som genomfördes av Jan-Olof Henriksson visar att nuvarande verksamhet är väl fungerande men att utvecklingsområden finns. De föreslagna utvecklingsområdena ska beaktas och hanteras under år Utbildningsdirektören Anders Jolby kommer i dagsläget ej att förändra befintlig organisation utan avvaktar den utredning som regeringen initierat om att utveckla studie- och yrkesvägledning, vilket förväntas redovisas senast i oktober Detta ärende har även, juni 2018, behandlats av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, GVN 71. Nämnden beslutade ta emot informationen. Bakgrund I december 2012 fick dåvarande barn- och utbildningsförvaltningen och gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen ett gemensamt uppdrag: att kartlägga studie- och yrkesvägledningens omfattning och inriktning inom Region Gotland. att beskriva vilka behov studie- och yrkesvägledningen utifrån statliga styrdokument förväntas fylla och vilka mål som är prioriterade för verksamheten. att lämna förslag på en samlad organisation för studie- och yrkesvägledningen och beskriva för- och nackdelar i förhållande till nuvarande organisation. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr Page 288 of 306 Webbplats

289 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/625 I augusti 2013 överlämnade utredaren Anders Weiborg sitt förslag till samlad studieoch yrkesvägledning inom Region Gotland: Utredningen föreslog, att barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skulle besluta att: Inrätta en samlad organisation, Vägledningsenheten, för studie- och yrkesvägledningen inom Region Gotland från och med 1 juli Vägledningsenheten bildar en resultatenhet under gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Vägledningsenheten ansvarar för studie- och yrkesvägledningen inom regionens grund- och gymnasieskolor, den kommunala vuxenutbildningen samt inom Gotlands folkhögskola. Vägledningsenheten bemannas med personalresurser (enhetschef och vägledare) inom ramen för befintlig verksamhet. Uppdra åt utbildningschefen i gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att påbörja rekrytering av en chef för enheten med tillträde den 1 januari Den nytillträdde chefen får uppdraget att leda, utveckla och utforma studie- och yrkesvägledningen i regionens verksamheter utifrån utredningens förslag och i nära samarbete med vägledare, rektorer och tjänstemän. Godkänna förslaget till tidsplan och förslag till förberedelsearbete Förslaget antogs (med tre extra beslutspunkter, se nedan) och organisationen bildades den 1 juli 2014 och placerades på Kompetenscentrum, chef för den nya enheten blev Inger Svenserud. Enhetschefen ska kontinuerligt återrapportera till berörda nämnder Särskolans speciella behov ska beaktas i den nya organisationen Barn- och utbildningsnämnden påpekar vikten av att verksamheten bedrivs även under sommaren då behovet av kontakt med en studie- och yrkesvägledare kan vara stort i samband med gymnasieantagningen. Jan-Olof Henriksson fick i slutet av 2017 i uppdrag av utbildningsdirektör Anders Jolby att utvärdera den samlade organisationen för studie- och yrkesvägledning som infördes Uppdraget omfattade: - En utvärdering av den beslutade organisationen och hur organisationens medlemmar och avnämare ser på den nu. - En analys av hur väl nuvarande organisation levererar i enlighet med organisationens behov. Page 289 of (5)

290 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/625 - Förslag på eventuella förändringar för att än bättre leva upp till behoven. Det kan handla om ett preliminärt förslag på antingen bibehållen organisation med förslag till förbättrande åtgärder, eller en förändrad organisation, om utredaren kommer fram till att detta bör göras. Några av de frågeställningar som utredaren ville få besvarade var: Vilka förväntningar hade man på den nya organisationen? Hur har dessa uppfyllts? Vilken skattning via enkätverktyget gjordes 2013? Hur ser den skattningen ut idag? Hur var organisationen utformad då? Hur ser organisationen ut idag? Vilka förändringar har gjorts? Orsak till förändringarna? Uppdraget slutfördes under mars 2018, då en rapport Utvärdering av studie- och yrkesvägledningens organisation inom Region Gotland överlämnades. Slutsatser från rapporten Hälften av rektorerna (9 st) anser att den samlade organisationen ska behållas något färre (7 st) anser att den bör förändras men att samordningsfunktionen gällande bemanning, möten och kompetensutveckling ska finnas kvar i någon form. Ett fåtal rektorer (2 st) anser att den samlade organisationen bör avvecklas helt. Av studie- och yrkesvägledarna anser 8 st att den samlade organisationen ska behållas och 6 st är mer tveksamma. Alla ser att den samlade organisationen bidragit till att professionen stärkts. Några av de tillfrågade anser att organisationen är oflexibel, exempel på det är centrala möten för studie- och yrkesvägledare på tider som ej passar verksamheterna och nekad tillsvidareanställning av icke behörig studie- och yrkesvägledare i särskolan. Studie- och yrkesvägledarnas främsta kritik av organisationen var frågan om lönen och att det ej är möjligt att byta jobb inom regionen för att få tillfälle att förhandla lönen. Flera rektorer förde fram åsikten att de själva vill styra över de personer som arbetar i deras verksamhet. Ekonomiskt är nuvarande organisation inte dyrare än tidigare bortsett från en chefstjänst. Studie- och yrkesvägledarna lyfter styrkan i att ha en gemensam chef som är väl insatt i arbetet med studie- och yrkesvägledningsuppdraget och som samordnar möten, nätverkande och kompetensutveckling mm för dem. Samordningen av möten, nätverkande, gemensam kompetensutveckling möjliggör ökad kvalité och likvärdigheten i studie- och yrkesvägledningen i regionen anser både studie- och yrkesvägledare och rektorer. Page 290 of (5)

291 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/625 Ingen rektor framförde att nuvarande organisation inte skött sitt uppdrag, 1 rektor påpekar att det bytts studie- och yrkesvägledare på skolan flera gånger vilket påverkat arbetet med inkluderingen av studie- och yrkesvägledare i det dagliga arbetet. I princip samtliga rektorer och studie- och yrkesvägledare anser att resurserna för studie- och yrkesvägledningen är för små i förhållande till behoven i verksamheterna. Både rektorer och studie- och yrkesvägledare är eniga om att kvaliteten på studieoch yrkesvägledningen i Region Gotland har höjts, genom samordnad kompetensutveckling och strukturerat nätverkande. Utifrån ovanstående behöver tas ställning till att antingen avveckla den samlade organisationen, förändra utifrån utvärderarens förslag med en central samordning men anställning i respektive verksamhet eller bibehålla och utveckla/förbättra den samlade organisationen. Förslag till utvecklingsområden: Kartlägg skolornas behov av studie- och yrkesvägledning Definiera studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter tydligare och klargör vad som bör tas bort/läggas till, se till att detta blir verklighet ute på skolorna Omfördela och förstärk vid behov resurser för att möta de definierade behoven. Klarlägg tydligare hur ansvaret fördelas mellan rektor och chefen för studieoch yrkesvägledning. Skapa ett årshjul för vägledningsarbetet kopplat till skolans årshjul. Klarlägg därvid när det är lämpligt att lägga centrala möten, kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna mm. Skapa tillfällen på skolorna där vägledningsarbetet tas fram för all personal som ett led i kvalitetsutvecklingen på skolan. Skapa och systematisera en kontinuerlig dialog mellan organisationen för studie- och yrkesvägledare, rektorerna och förvaltningsledningen. Digitalisera snarast PRAO 1 och gymnasievalen Överväg att eventuellt flytta ledningen för studie- och yrkesvägledning till förvaltningsledningen för att underlätta förvaltningsledningens inflytande/styrning av verksamheten liksom studie- och yrkesvägledningens och skolans behov av dialog. Fortsätt att implementera Röda Tråden 2 Tillåt Särskolan att göra avsteg från grundprincipen av anställning. 1 Praktisk arbetslivsorientering 2 Handlingsplan för att arbeta med vägledningsarbete med elever i alla åldrar Page 291 of (5)

292 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/625 Bedömning Utifrån rapporten bedömer förvaltningen att det i dagsläget inte är aktuellt med någon förändring av nuvarande studie- och yrkesvägledningsorganisation. Befintlig organisation bör kvarstå, då den är välfungerande men vissa föreslagna områden behöver utvecklas och förbättras. Det bör även beaktas att regeringen har tillsatt en utredning för att utveckla studieoch yrkesvägledningen. Detta med anledning av att alla elever ska ha möjlighet att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv. Det ska inte ha någon betydelse vilken social bakgrund eller vilka hemförhållanden en elev har för att styra framtida yrkesval. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober Detta regeringsuppdrag kan komma att påverka nuvarande uppdrag och organisation. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden BUN 74, BUN 2013/237 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden GVN 2012/125 Rapport Utvärdering av Studie- och yrkesvägledningens organisation inom Region Gotland, mars 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Page 292 of (5)

293 Page 293 of 306

294 Page 294 of 306

295 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Nina Gustavsson Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse BUN 2018/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om att utse skolchef enligt skollagen, 2 kap. 8 a Förslag till beslut Förvaltningschef Anders Jolby utses till skolchef, enligt 2 kap. 8 a skollagen, för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Sammanfattning Den 1 juli 2018 infördes en ny paragraf i skollagen. Paragrafen reglerar skolchefens roll och innebär att en huvudman inom skolväsendet ska utse minst en skolchef för sin verksamhet, kravet gäller såväl offentliga som enskilda huvudmän. Med skolväsendet avses alla skolformer och fritidshemmet. Skolchefens uppgift är att biträda huvudmannen (nämnden) med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs. Förvaltningen föreslår att förvaltningschef Anders Jolby utses till skolchef enligt 2 kap. 8 a skollagen för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Ärendebeskrivning Den första juli 2018 infördes i skollagen en ny paragraf i skollagen, 2 kap., som reglerar skolchefens roll: 8 a Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten Lag (2018:608) Med skolväsendet avses alla skolformer och fritidshemmet, 1 kap. 1. Med förskrifter avses samtliga bestämmelser i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för utbildningen. Sådana föreskrifter finns främst i 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 295 of 306 Webbplats

296 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/609 skollagen och anslutande författningar, men även i exempelvis arbetsmiljölagen (1977:1160) och diskrimineringslagen (2008:567). Om skolchefen finner att verksamheten inte lever upp till vissa författningskrav ska denne försöka åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter. Om skolchefens befogenheter inte är tillräckliga för att åtgärda bristerna, exempelvis för att medel saknas för adekvata åtgärder ska kunna genomföras, får det anses ligga inom skolchefens ansvar att informera den del av huvudmannen som är ytterst ansvarig. Ansvaret för att utbildningen inom skolväsendet verkligen genomförs i enlighet med regelverk ligger dock alltid på huvudmannen själv, se 8. Bedömning Mot bakgrund dels av förslaget i dels syftet med förslaget föreslår förvaltningen att förvaltningschefen utses till skolchef. Motsvarande förslag kommer att behandlas av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Beslutsunderlag Skollagen, 2 kap. 8 a skollagen (lag 2018:608) Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Förvaltningen för åtgärd, nämndens delegationsordning Page 296 of (2)

297 Page 297 of 306

298 Barn- och utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2018/ september 2018 Rapport Redovisning av skolvalet till förskoleklass och skolår 7 ht 2018 Förslag till beslut Att godkänna rapporten Sammanfattning Det fria skolvalet, i mån av plats, infördes på Gotland 2009 och riktar sig till barn som har rätt att börja förskoleklass. Skolvalet innebär att en annan grundskola än hemskolan kan ta emot elever i mån av plats. Det är rektor som beslutar utifrån lokaler och organisation om elev utanför upptagningsområdet kan beredas plats eller ej. Alla elever har dock en garanterad plats i den grundskola som regionen anvisat som hemskola. Från och med 2018 är förskoleklass obligatoriskt. Under januari skickades en skolvalstidning till de familjer som har barn med rätt att börja förskoleklass. Skolvalstidningen presenterar samtliga grundskolor på Gotland. Skolvalet till den regionala grundskolan genomförs digitalt via förvaltningens hemsida. Förskoleklass 651 elever har börjat förskoleklass hösten Av dessa har 575 elever valt att börja i kommunal förskoleklass, 68 (jmf 2017, 82) elever har valt en annan regional skola än sin hemskola och 76 (jmf 2017, 52) elever har valt fristående grundskola. Ökningen till fristående förskoleklass beror till viss del på att Orionskolan har för första gången en förskoleklass med 16 elever. Tidigare år har dessa 6-åringar varit kvar på förskolan och ej varit medräknade i underlag till skolvalet för förskoleklass. Från i februari när skolvalet genomfördes har det blivit en ökning med 24 6-åringar på Gotland. Skolår 7 Gotland har 614 elever som kan gå i årskurs 7. Av dessa går 528 elever i regional grundskola och 76 elever går i fristående grundskola. Hur många som gjort ett aktivt skolval till årskurs 7 går inte att utläsa i Procapita därav går det inte att beskriva när under skoltiden eleverna gjort sitt skolval till annan skola än hemskolan. Solbergaskolan har inte kunnat erbjuda plats till alla elever i årkurs 7 som sökt skolan. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Page 298 of 306 Webbplats

299 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende BUN 20xx/xxxx Ärendebeskrivning Redovisningen och sammanställningen är gjord utifrån uppgifter i databasen Procapita. Ingen sammanställning är gjord för skolvalet 2015 varför dessa siffror inte redovisas i bilagan. Bedömning Förskoleklass Skolvalet 2018 till förskoleklass följer samma trender som tidigare år där ca procent väljer fristående grundskola. Fårösundskolan, Garda skola, Klinteskolan, Kräklingbo skola, Romaskolan, Stenkyrka skola, Vänge skola har inga förskoleklasselever från andra skolors upptagningsområden. Skolår 7 Skolvalet till årskurs 7 följer tidigare trender där ca 15% väljer fristående grundskola. Solbergaskolan och Södervärnskolan är de skolor som har fler elever i årskurs 7 än som bor i upptagningsområdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om Redovisning av skolvalet till förskoleklass och årskurs , samt bilaga Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Barn- och utbildningsnämnden Page 299 of (2)

300 Redovisning av skolvalet till förskoleklass och årkurs Jämförelse bilaga Hemskola Barn som tillhör hemskolan (från elevframskrivning 15/2) Antal elever från andra skolor Antal barn som beviljats plats September 2018 Elever som sökte från annat upptagningsområde tillhör Dalhem skola Endre Endre skola Stenkyrka, Dalhem Eskelhem skola Garda Fole skola Dalhem Fårösund skola Garda skola Gråboskolan Endre, Tjelvarskolan, Lyckåkerskolan, Humlegårdsskolan Havdhem skola Högbyskolan Humlegårdsskolan Sanda, Gråboskolan Högbyskolan Klinteskolan Klinteskolan Kräklingbo skola Lyckåkerskolan Gråboskolan, Humlegårdsskolan, Dalhem, Västerhejde Lärbro skola Solklintskolan Norrbackaskolan Humlegårdsskolan Romaskolan S:t Hansskolan Norrbackaskolan, Sanda, Humlegårdsskolan, Lärbro Sanda skola Klinteskolan Solklintsskolan Stenkyrka skola Lärbro Stånga skola Högbyskolan, Terra Novaskolan Humlegårdsskolan, Gråboskolan, Lyckåkerskolan, Väskinde Sanda, Västerhejde, Vänge, Väskinde, Terra Tjelvarskolan Novaskolan, Stenkyrka, Endre Vänge skola Väskinde skola Stenkyrka Västerhejde skola Eskelhem Öja skola Havdhem Totalt Page 300 of 306

301 Redovisning av skolvalet till årskurs 7 Kommunal grundskola skolår 7 Elever som tillhör upptagningsområdet Elever från andra skolor Totalt antal elever i skolår 7 Elever som sökte från annat upptagningsområde tillhör Fårösundskolan Tjelvarskolan Solklintsskolan Romaskolan, Romaskolan Högbyskolan Klinteskolan Romaskolan Högbyskolan Solbergaskolan Samtliga 7-9 skolor Södervärnsskolan Totalt Redovisning av skolval förskoleklass och årskurs 7 till fristående grundskola Fristående skolor val till förskoleklass Fristående skolor val till årskurs Antagna Tillhör upptagningsområde Antagna Tillhör upptagningsområde Montessori friskola Gotland 13 Garda, Gråboskolan, Tjelvarskolan, Humlegårdsskolan, Orionskolan 2 Solklintskolan (jmf 2017, 13) Väskinde, Terra Nova, S:t Hansskolan (jmf 2017, 13) Guteskolan Athene Visby 17 (jmf 2017, 12) 22 (jmf 2017, 22) Athene Fardhem 8 (jmf 2017, 5) Orionskolan (har för första 16 gången förskoleklass) (jmf 2017, 0) Gråbskolan, S:t Hansskolan, Tjelvarskolan, Vänge, Norrbackaskolan, Humegårdsskolan, Roma, Endre, Eskelhem, Dalhem Lyckåkerskolan, Solklintskolan, S:t Hansskolan, Tjelvarskolan, Lärbro, Humlegårdsskolan, Terra Novaskolan, Sanda, Stenkyrka, Dalhem, Fole, Roma, Västerhejde, Norrbackaskolan Stånga, Högbyskolan, Norrbackaskolan Guteskolan 22 (jmf 2017, 14) Athene Visby 52 (jmf 2017, 47) Humlegårdsskolan, Väskinde, Gråboskolan, Lyckåkerskolan, Västerhejde, Tjelvarskolan, Roma, Klinteskolan Totalt Romaskolan, Solklintskolan, Klinteskolan, Södervärnskolan, Solbergaskolan, Solklintskolan, Romaskolan, Solbergaskolan, Södervärnskolan, Solklintskolan, Högbyskolan, Klinteskolan, Romaskolan Page 301 of 306

302 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Torsten Flemming Chef för grundskolan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2018/ september 2018 Barn- och utbildningsnämnden Tema grundskola. Fördjupad analys av grundskolan utifrån vision, mål, insatser och resultat. Förslag till beslut Informationen tas emot Sammanfattning Grundskolan på Gotland har som helhet ett resultat som är något, 1 2 %, högre jämfört riket och liknande kommuner. Behörigheten till yrkesförberedande program på gymnasiet är 82,03 % inklusive nyanlända elever. Siffror exklusive nyanlända saknas för 2018 men har legat kring % de senaste tre åren. Framgångsfaktorer: Aktivt arbete med kompetensförsörjning Kompetensutveckling för medarbetare och ledare Daglig rörelse för eleverna Stärka fritidshemmets roll Samarbete med barn- och elevhälsan och andra förvaltningar kring elever som behöver särskilt stöd Gemensam modell för mottagande av nyanlända elever för ökad likvärdighet Utmaningar: Svårigheten att kompetensförsörja samtliga skolor med behöriga lärare Brister i likvärdigheten över ön En allt högre andel elever som är i behov av särskilt stöd Visby växer, det är brist på lokaler Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden genomför regelbundet en uppföljning av grundskolan i form av ett tema. Tema grundskola denna gång är en uppföljning av delår 2 och en fördjupad analys utifrån resultat. Vid sammanträdet redovisar uppföljning av avdelningens handlingsplan, enheternas handlingsplan och de dialoger, systematiska kvalitetsuppföljningssamtal, som genomförts i rektorsgruppen under augusti månad. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Page 302 of 306 Webbplats

303 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende BUN alt GVN 20xx/xxxx Beslutsunderlag Till tjänsteskrivelsen bifogas den PowerPoint som chefen grundskola föredras på sammanträdet. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 303 of (2)

304 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Kvalitets-/Utvecklingschef Tjänsteskrivelse BUN 2017/ augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för år 2018 Förslag till beslut Från och med hösten 2018 ingår uppföljning av verksamhetsplanen, analysrapport HÖST med fokus på kunskapsresultat, inom ramen för delårsrapport 2. Sammanfattning Förvaltningen föreslår att analys och uppföljning av verksamhetsplan för 2018 görs inom ramen för delårsrapport 2, som därmed ersätter analysrapport HÖST. Ärendebeskrivning Från och med hösten 2016 och till och med hösten 2017 presenterades analysen av kunskapsresultat i en separat analysrapport HÖST. Förvaltningens förslag är att uppföljningen av verksamhetsplanen avseende analys av kunskapsresultat och tillhörande kvalitetsuppföljningssamtal, sker inom respektive verksamhetsavdelning. Uppföljningarna kan därmed genomföras inom ramen för delår 2 och presenteras med analys och förbättringsarbete både inom respektive avdelnings delårsrapport samt de båda nämndernas övergripande delårsrapporter. Bedömning Förvaltningens bedömning är dels att om uppföljningarna med tillhörande analysarbete görs inom respektive avdelning harmonierar detta bättre med styrkedjan och skapar en tydlighet i organisationen. Dels kommer därmed delårsrapport 2 utgöra ett mer fullständigt underlag för planering och prioritering av kommande verksamhetsplan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 304 of 306 Webbplats

305 Page 305 of 306

306 Page 306 of 306