STRATEGISKT INNOVATIONSPROGRAM FÖR 4S , version 1.0

Transkript

1 STRATEGISKT INNOVATIONSPROGRAM FÖR 4S , version 1.0

2 1.0 BAKGRUND OCH HISTORIK Bakgrunden till 4S Ledningsnät är de allt större problem som VA-huvudmän runt om i Sverige i stort sett samtidigt började upptäcka var för sig. Det handlade om en växande problematik kring kvalitetsproblem på nylagda ledningar. Ledningsägarna upptäckte att de fick reparera större PErör och det blev allt oftare problem fastän ledningarna var så gott som nya. När man kontaktade andra kommuner för att börja inleda ett samarbete i frågan kunde man konstatera att man var långtifrån ensamma om att ha upptäckt denna typ av problem. Detta var alltså orsaken till att svenska kommuner såg sig tvingade att börja inventera problematiken och systematisera arbetet genom att starta en arbetsgrupp 4S Ledningsnät för att tillsammans börja arbeta med problemen. När man var för sig försökt kontakta tillverkare, leverantörer och entreprenörer hade man haft svårt att få gehör för problematiken eller att ens starta en dialog kring problemen. Orsakerna till den uppkomna situationen är flera, dels handlar det om en marknadssituation där ett bristfälligt informationsutbyte mellan beställare/förvaltare, entreprenör och tillverkare. Men det handlar också om att det i dagsläget finns begränsade resurser hos ledningsnätsägarna för metod- och materialvalsfrågor. Säkert har också arbets- och ansvarsfördelningen kontra garantiåtaganden med det hela att göra eftersom rörtillverkarnas ansvar är två år, entreprenörens fem och ledningsnätsägarnas 150 år. (Misslyckade fogningar av PE-rör måste inte heller nödvändigtvis uppkomma under garantitiden utan kan ofta uppkomma efter att den gått ut). Som synes variera långsiktigheten i perspektiven och ledningsnätsägarna riskerar att ensamma få bära de stora kostnaderna när kvaliteten sjunker. Det var uppenbart att man var tvungen att gå samman för att kunna göra sin stämma hörd, inte minst mot bakgrund av att tillverkningen sker utomlands och att Sverige bara är ett litet land med totalt sett en relativt liten marknad att ta hänsyn till. 1.1 Varför är frågan så allvarlig? En samhällskritisk funktion En grundläggande förutsättning för ett välståndsland är en utbyggd infrastruktur (ledningsnät) för vatten och avlopp. Utan tillgång till dricksvatten och avlopp blir livet snabbt i princip en omöjlighet i ett modernt samhälle. Således har varje välfärdsland ett väl utbyggt nät av ledningar för vatten och avlopp, ett ledningsnät som, för att ta Stockholm som exempel, uppgår till 220 mil vattenledningsnät och 310 mil avloppsledningsnät. I takt med att nya områden exploateras och bebyggs så sker naturligtvis kontinuerligt en utbyggnad av ledningsnätet. Detta gigantiska ledningsnät bestående av äldre och nyare ledningar ska skötas, underhållas och repareras, dygnet runt året runt. Utan tillgång till vatten och avlopp avstannar samhället. Vatten- och avloppsförsörjningen är helt enkelt samhällskritiska funktioner som ett modernt samhälle inte kan fungera utan.

3 1.2 Gigantiska summor Det är inte svårt att förstå att det handlar om gigantiska summor som bokstavligen talat är nerplöjda i kommunernas ledningsnät för vatten och avlopp. Materialkostnaderna är stora, anläggningsarbetena är omfattande och kräver stor och dyrbar maskinpark och arbetet med reparation och nyläggning är synnerligen arbetskraftsintensivt. För hela Sverige handlar det om miljardbelopp på årsbasis och det är bara för de ledningar som tillkommer. Kostnaden för att laga en enda dricksvattenledning kan uppgå till mellan kr! Det är således gigantiska summor som är i omlopp och av det följer att kvaliteten på ledningsnätet blir en nyckelfråga för kommunernas ekonomi, det gäller att sköta sitt ledningsnät på ett bra sätt och att nylägga med hög kvalitet så att kostsamma reparationer kommer efter många år av bekymmersfritt ägande. 4S ledningsnätsägare anlägger exempelvis i ett 150- årsperspektiv på nylagda ledningar. 1.3 Syfte med bildandet av 4S Ledningsnät 4S-gruppen bildades som ett VA-branschgemensamt initiativ under 2012 och består idag av medlemmar från kommuner runt om i VA-Sverige; Norrköping, Växjö, Göteborg och Sundsvall. Norrvatten ingår också i gruppen som initierades av Stockholm Vatten. I dagsläget finns det begränsade resurser hos ledningsnätsägarna för metod- och materialvalsfrågor vilket har lett till att VA-Sverige kunnat identifiera ett antal stora och mycket kostsamma problem: Ökade driftkostnader genom kvalitetsproblem Kunskapsluckor hos såväl beställare, konsulter och utförare Representanter från leverantör har tagit över kravställandet från beställarna. Syftet med denna organisation är att sätta nödvändig press på utveckling av materialfrågor och reparationsmetoder kopplade till ledningsnätet. Därigenom höjs kvalitetsnivån vilket resulterar i ökad livslängd, allt för att säkerställa ledningsnätsägarnas 150-årsperspektiv. De fyra S-en står för: Sprida arbetsgruppens slutsatser till branschkollegor och andra kommuner. Bland annat planera konferenser samt hemsida. Samla kravställningar för VA-materiel och användningen av dessa. Starta dialog med branschorganisationer och producenter, VA-huvudmannens krav av en hållbar och underhållsfri ledningsnätsanläggning måste nå fram. Skapa utvecklingsprocesser hos producenter som är till fördel för oss VA-huvudmän. Verksamheten bedrivs med stort fokus på transparens och extroverthet.

4 2. ETABLERINGEN AV 4S-LEDNINGSNÄT Verksamheten tog snabbt fart och genom en nulägesanalys bestämdes färdriktning och de första prioriteringarna av arbetsinsatser. Arbetsgrupper bildades och projektledare utsågs för de olika projekten som beslutats. I de nedanstående styckena återfinns korta beskrivningar för verksamhetsåren Verksamhetsår 2012 Arbetet sattes igång och redan under det första verksamhetsåret 2012 drev 4S egna projekt för :-. Under detta år genomfördes också den första årliga konferensen (som sedan blivit en tradition) där projektresultat började redovisas. 2.3 Verksamhetsår 2013 Det andra verksamhetsåret kännetecknades av fortsatt stor uppmärksamhet kring VA-frågorna. Samarbeten intensifierades (bland annat med Svenskt Vatten) och materialfrågorna kom alltmer i fokus. 4S bjöds in att deltaga i styrgrupper (ex SIS) och certifieringsgrupper såsom Instacert. Medlemmar från 4S inbjöds att medverka vid externa konferenser som föredragshållare. Verksamheten började också generera massmedial uppmärksamhet i allt större utsträckning. Medlemmar från 4S blev inbjudna av tillverkare och genomförde en utbildning enlig DVS (tysk norm) som avser kontroll av svetsfog. Under året togs en grafisk profil fram och den egna hemsidan lanserades bland medlemmarna. Tillsammans med Swerea-Kimab och SVU-projekt tog 4S fram en NDT-teknik (röntgen) för att säkerställa svetsbarheten för muff och PE-rör. (Alltsedan starten av 4S har ett omfattande arbete lagts ned på att testa VA-materiel.) Årets projektvärde uppgick till c:a : Verksamhetsår 2014 Tre stora projekt avslutades under året; Innovationsupphandling (i nära samarbete och delfinansiering från Vinnova), Läggningsanvisningar 4S AMA och Kontrollantutbildning. 4S fungerade som handledare för ett examensarbete från KTH som avsåg läckningsfrekvenser hos svenska VA-huvudmän. För första gången genomfördes den årliga konferensen som en tvådagskonferens med utställare stor succé. Arbetet kring 4S röner nu internationell uppmärksamhet med samarbete med engelska UKWIR och utländska tillverkare. Under året bildades föreningen 4S, ideell, opolitisk och icke vinstdrivande. Årets projektvärde uppgick till c:a : S PROGRAM FÖR KOMMANDE TIOÅRSPERIOD

5 Under åren alltsedan 4S bildades så ledningsägarna kommit till insikt om att problemen är betydligt större än vad som först anades. Från att ha handlat om främst PE-rör och kopplingar vid nylagda ledningar till att omfatta i stort sett all VA-material. Genom processer och projekt har 4S kunnat identifiera stora kompetensbrister hos i stort sett alla aktörer som är inblandade i arbetet med nyläggning, drift och underhåll av VA-näten. Utifrån dessa insikter och erfarenheter har så 4S Ledningsnäts verksamhetsområden vuxit fram. De är: 1. Utbildning 2. Upphandling 3. Läggningsanvisningar 4. Haverier 5. Arbetsmiljö 3.1 Program för kommande tio-årsperiod Utbildning Samtliga utbildningar tas fram i samarbete med Svenskt Vatten och omfattar samtliga materialslag och tekniker (metodiker). 4S tar fram diplom- och certifierade utbildningar för: Utförare Projekterare Kontrollant Dessa utbildningar baseras på dels gällande normer men framför allt - på ledningsnätsägarnas kravställningar som återfinns i 4S AMA samt 4S upphandlingar. Kompetensen kring drift- och underhållsfrågor har bara ledningsnätsägarna och det är ju bara ledningsnätsägarna som har det nödvändiga 150-årsperspektivet. Tid och kraft kommer att läggas på materialval, metoder och utförande. Vad gäller posten PE är utbildningen kontrollant och projektör färdig. Men arbetet är långt ifrån färdigt och sannolikt kommer tio-årsperioden att behöva tas i anspråk innan utbildningspaketen för utförare, projekterare och kontrollant är färdiga vad gäller samtliga materialval. Till detta kommer arbetet med att årligen uppdatera 4S-utbildningspaketen, för att utbildningarna ska vara aktuella. Detta blir allt viktigare i takt med att innovationsupphandlingar och allt kortare produktlivscykler ger alltfler nya produkter/material/materialkombinationer som måste utvärderas ur ledningsnätsperspektiv.

6 Upphandling 4S tar fram underlag för upphandling av material och upphandling av entreprenader och tjänster. Problembilden består av att flertalet kommuner inte har tillgång till egen materialexpertis (mycket kostsamt) och därför genomför upphandlingarna utan det nödvändiga 150-årsperspektivet. Innovationsupphandlingar är en viktig del av kvalitetsarbetet eftersom det idag saknas produkter på marknaden som håller den nödvändiga kvaliteten både avseende material och handhavande. Läggningsanvisningar De läggningsanvisningar som används idag utgörs av mark-ama och egna instruktioner framtagna av de olika ledningsnätsägarna. Detta arbetssätt skapar problem för entreprenörerna, kravbilderna blir olika när det gäller material, utförande och läggning. Problemen för ledningsnätsägarna blir ojämn kvalitet och ledningssystem som inte är kompatibla och svåra att reparera och underhålla. Sammanfattningsvis innebär detta mycket stora problem för flera parter. 4S har satt igång flera projekt som syftar till att ta fram 4S-AMA (allmän material och arbetsbeskrivning för lednings- och markarbeten) som, när den är färdigställd, kommer att bli de första, gemensamma läggningsanvisningarna som är framtagna för ledningsnätsägare och beaktar ledningsnätsägarens150-åriga drifts- och underhållsperspektiv. Svenskt Vattens publikationer är en viktig beståndsdel för att komma tillrätta med situationen och ska användas tillsammans med 4S Läggningsanvisningar. Läggningsanvisningarna är hjärtat i 4S verksamhet, för i dessa underlag samlas de nödvändiga kravställningarna som kvalitetssäkrar arbetsmiljö, utbildningar och upphandlingar. Haverier Det ökade antalet haverier på nylagda ledningar var den avgörande orsaken till att 4S bildades. Att öka kunskaperna om förekomst, orsaker och skapa en nationell statistik har därför varit en prioriterad fråga från början. Efter ett antal projekt kring bland annat kartläggning av antal haverier och dess orsaker (i samarbete med KTH, Swerea-Kimab och SP)ser 4S-Ledningsnät att arbetet nu bör inriktas på att bygga upp en nationell databas. Projektet bör startas (och avslutas) under 2015 som ett pilot-projekt i mindre skala, därefter sker utvärdering och erfarenhetsinsamling och nya beslut tas kring hur arbetet ska inriktas fortsättningsvis på att bygga upp detta på nationell basis för hela Sverige ett arbete som är omfattande och kommer att ske stegvis under tio-årsperioden. Arbetet är av största vikt för ledningsnätsägarna eftersom det i dagsläget inte finns tillförlitlig statistik över antal haverier och dess orsaker. När den nationella databasen finns driftsatt kommer resultaten att kunna analyseras och användas för att förändra materialval och arbetsmetoder för ökad kvalitet i ledningsnätet och resultera i minskade kostnader. 4S kommer att tillsätta en haverigrupp som kommer att fungera som expertis vid större haverier. Tanken är att denna grupp ska fungera som en haverikommission vid större infrastrukturstörningar. Genom fakta- och datainsamling kan informationen användas för att

7 undvika framtida katastrofer så att misstag inte behöver upprepas och en samhällskritisk funktion som vattenförsörjning inte behöver äventyras. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågan måste ligga i centrum för alla projekt som 4S arbetar med. Tillsammans med Svenskt Vatten bedrivs arbetet för att ta fram checklistor och anvisningar för ledningsnätsägarens ofta mycket komplexa och ibland farliga miljö. I varje utbildning ska det finnas avsnitt om dricksvattenkvalitet, arbetsmiljö och schakter. Inom 4S-Ledningsnät bedrivs projekt i materialutveckling som har en stor betydelse för att skapa en säkrarer arbetsmiljö och minska antalet tillbud och arbetsskador (och inte minst antalet allvarliga arbetsskador). Vinnova kommer att vara en stor medspelare då innovationer är väsentliga i dessa projekt.

8 Valberedning Medlemmar Ekonomisk Förening Årsmöte för 4S Styrelse Operativt Ansvarig Informationsgrupp Projektledare Projektledare Projektledare Projektledare Projektledare Utförandegrupp Materialgrupp Haverigrupp Utbildningsgrupp Miljögrupp Anvisningar Upphandling Haverier Kravställande Diplom utbildningar Lagar Förordningar Transparens och extrovert Utredning-projektering Nyläggning Drift och underhåll Tester Material Tjänster Drift Rapporter Utredning Projektörer Rörläggare Drift och underhåll Arbetsmiljö Dricksvattenkvalitet Information till medlemmar och intressenter Typritningar Tester Kravställning Utvärdering Ritningsanvisning Ritningar Krav Kravställning Kvalitet Underlag Avvikelse Fördjupning Material Metoder Utförande Anvisning Ägarstruktur Organisation Grupp Uppdrag Projekt Produkter Metoder Utförande Hemsida Applikationer Nyhetsbrev Konferens 4SSSS L E D N I N G S N Ä T