PM BESLUTSUNDERLAG STATIONÄR SOPSUG

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Daina Millers-Dalsjö Annika Ekstrand Towe Ireblad DATUM Underlag för investeringsbeslut stationär sopsug Hallonbergen 1 (14)

2 Innehåll Underlag för investeringsbeslut stationär sopsug Hallonbergen 1 Bakgrund och syfte 3 Område med befintlig stationär sopsug, en fraktion 4 Förtätningar i pågående och antagna detaljplaner 5 Ytterligare potentiella förtätningar 6 Stationär sopsug eller mobil sopsug 7 Placering av ny stationär sopsugterminal 8 Scenarier för ny stationär sopsuganläggning 9 Antaganden 9 Scenarie 1 ny stationär sopsug för 2000 nya lägenheter, inkl. verksamheter 10 Ytbehov terminal 10 Kostnadsuppskattning 10 Scenarie nya, 3200 befintliga lägenheter, vissa verksamheter, ersätter befintlig stationär och mobila sopsugar i Hallonbergen 11 Ytbehov terminal 11 Kostnadsuppskattning 11 EXEMPEL för del av A. Freden Större första etappen, ca 200 lägenheter 12 Ytbehov mm tillfällig terminal 12 Kostnadsuppskattning 13 Dimensionerande avfallsvolym 14 2 (14)

3 Bakgrund och syfte Sundbybergs stad planerar att investera i en stationär sopsugsanläggning för tillkommande lägenheter i Hallonbergen och Ör. Stadsmiljö- och serviceförvaltningen har givit Urban Earth Consulting AB i uppgift att ta fram ett beslutsunderlag avseende investeringen. Denna PM redovisar aktuella scenarier och grova kostnadsuppskattningar som underlag för investeringsbeslutet. I Sundbyberg är det obligatoriskt att sortera det kommunala hushållsavfallet och separat lämna matavfall och restavfall. Maskinell hämtning rekommenderas. Den av Fastighets AB Förvaltaren ägda befintliga stationära sopsugen i Hallonbergen och Ör är av äldre modell med stor dimension på rörsystemet, vilket uppges innebära att den tekniskt inte fungerar för insamling av matavfall från hushåll. Området har dispens från den obligatoriska matavfallsinsamlingen. Den befintliga sopsugen uppges inte ha möjlighet att ta emot mer avfall och är inte energieffektiv (se framtagen lokaliseringsutredning). Den senaste stationära sopsuganläggningen i Ursvik tar emot tre separata fraktioner i varsitt inkast: matavfall, brännbart restavfall och tidningar. Tillkommande nya sopsugsystem bör kunna hantera tre fraktioner i separata inkast för framtida flexibilitet. I samband med förtätningen i området är stationär sopsug med kommunalt huvudmannaskap en förutsättning för god avfallshantering. Mobila sopsugsystem har ett flertal nackdelar i större förtätade områden, främst utrymmesbehov som det stora sugfordonet kräver och lokal störning i form av buller och risk för lukt vid dockningspunkterna. Abonnenter som är anslutna till befintliga ålderstigna mobila sopsuganläggningar planeras på sikt att kunna kopplas till ny stationär sopsuganläggning. Kostnadsuppskattningarna är förenklade och ska ses som indikativa, samt baseras schablonmässigt för antalet lägenheter och baseras på leverantörsuppgifter. Underlaget har tagits fram under juli 2015 i samarbete med Stadsmiljö- och serviceförvaltningen. 3 (14)

4 Område med befintlig stationär sopsug, en fraktion På illustrationen nedan med Hallonbergen till vänster och Ör till höger redovisas (blått område) kvarter anslutna till Fastighets AB Förvaltarens befintliga stationära sopsug i Hallonbergen för en fraktion hushållsavfall, rördiameter D600 (600 mm) i huvudledningsnätet och D500 på anslutningarna till inkasten. Den befintliga stationära sopsugterminalen ligger väster om kvarteret Freden större, med infart från Östra Madenvägen (inringad). Totalt är ca lägenheter anslutna till Fastighets AB Förvaltarens stationära sopsug för hushållsavfall. Området saknar insamling av matavfall, förutom ca 200 lägenheter i Ör där matavfallet samlas in i kärl. Området har tidsbegränsad dispens till 2020 från krav på insamling av matavfall. Den befintliga stationära sopsugen uppges inte lämpa sig för transport av utsorterat matavfall då rördimensionen är för stor. De gamla rören har invändiga lagningar som river upp påsar, varför eventuell eftersortering av avfall i hela påsar inte är möjlig. Figur 1: Kartskiss över områdena Hallonbergen och Ör i Sundbyberg med befintlig sopsugterminal markerad (röd ring). 4 (14)

5 Förtätningar i pågående och antagna detaljplaner I anslutning till befintliga stationära sopsugområdet planeras (inom röd linje) bostäder, ca 2000 st. nya lägenheter, inkl. en mindre mängd kontor/lokaler för verksamheter. Bilden nedan visar de områden där detaljplaner håller på att utarbetas eller redan blivit antagna. För område "A" har en detaljplan antagits. Här planeras start av projektering i oktober 2015 och byggstart av infrastruktur i oktober Figur 2: Kartskiss över områdena Hallonbergen och Ör i Sundbyberg med utbyggnadsetapper markerade med bokstäver, ca 2000 nya lägenheter, lokaler och verksamheter planeras att uppföras inom röda markeringar. I tabellen nedan presenteras det ungefärliga antalet planerade nya lägenheter inom varje byggnadsetapp enligt figur 2 ovan. Tabell 1: Antalet planerade lägenheter per byggnadsetapp. Byggherre A. Wallenstam Freden Större a. Stadens mark Freden Större B. Wåhlin/Förvaltaren Hallonporten Södra C. Folkhem Hallonporten Norra D. Skanska Fröfjärden E. HSB/Förvaltaren Gullvivan/Klockstapeln Ca antal lgh (st) Kontor, verksamheter BTA (m2) Summa Ca lgh m2 Motsvarar ca 320 lgh 170 Den beslutade tillkommande bebyggelsen dimensioneras för avfallsvolym motsvarande ca 2000 lägenheter, inklusive hushållsavfallet från kontor och verksamheter. Avfallsvolym från kontors- och 5 (14)

6 liknande verksamhetsytor antas till 2/3 av avfall från lägenheter, dvs hushållsavfall och matavfall från 150 m 2 BTA verksamhet antas motsvara volymen från 100 m 2 BTA lägenhet. För område A: Freden Större/Wallenstam påbörjas projektering av första etappen, ca 200 lägenheter, i oktober Wallenstam planerar i nuläget för mobil sopsug. Kommunen bör till dess kunna erbjuda ett alternativ för anslutning till stationär sopsug, eftersom det annars kan bli en ö med mobil sopsug i området, vilket försämrar ekonomin för en gemensam stationär sopsuganläggning. För projekteringen av sopsugsystem är det viktigt att ett terminalläge finns och därmed sugriktning är bestämd. Ytterligare potentiella förtätningar I området finns ytterligare möjlighet att förtäta. I skissen nedan syns de kvarter som bör ingå i underlaget för en stationär sopsuganläggning. Även de områden som idag är anslutna till mobil sopsug kan komma att anslutas till kommande stationär sopsuganläggning, (områden anslutna till befintliga mobila sopsuganläggningar visas som gröna fält i figur 1). Totalt kan vid fullt utbyggt system antalet lägenheter/verksamheter/kontor uppgå till totalt ca 5800 st. Figur 3: Kartskiss över områdena Hallonbergen och Ör i Sundbyberg med kommande byggnadsetapper inom röda markeringar, vilka bör anslutnas till en ny stationär sopsug. En viktig principfråga är hur många och vilka fraktioner som ska samlas in med stationär sopsug för att kunna göra tidiga överslag på anslutningskostnad till en ny stationär sopsug, då terminalens ytbehov och utrustning ska dimensioneras. Utveckling av och principer för modernisering av äldre sopsuganläggningar är likaså viktiga, där sugsystemets status för varje område bör bedömas var för sig. 6 (14)

7 En ny stationär sopsuganläggning kan dimensioneras och byggas ut successivt om det finns förutsättningar i form av reserverad yta för sopsugterminal och rangering av containrar. Stationär sopsug eller mobil sopsug I Sundbyberg finns både mobila som stationära sopsuganläggningar för insamling av olika antal avfallsfraktioner per anläggning. De olika anläggningarna samlar in en, två eller tre avfallsfraktioner. Nedan ges en översikt. Figur 4: Kartskiss över områden anslutna till befintlig stationär respektive mobil sopsug. I befintliga områden som har sopsug och därmed inte har planerats för uppsamling och transporter av dagligt hushållsavfall inne i området, liksom för förtätningar av dessa områden och större tillkommande områden rekommenderas den stationära sopsugen att vara förstahandsvalet. I och med att kommunens ansvar för insamling av avfall från hushållen återigen är under utredning (2015) och det finns en möjlighet att kommunens roll utökas att omfatta insamling av de stora volymerna lätta förpackningar, liksom för textilier, finns det anledning att överväga generella principer för nya sopsugsystem. En viktig faktor är hur många fraktioner som ska hämtas maskinellt, och vilka skäl som finns för maskinell hämtning av respektive fraktion. De stationära sopsugsystemen har utvecklats tekniskt de senaste åren och flera leverantörer konkurrerar med såväl pris som prestanda. Äldre sopsugsystem byggdes med sopnedkast och inkast till sopsugen på varje våning, vilket ger en mycket god service till de boende och underlättar för barnfamiljer, sjuka och äldre att lämna det dagliga restavfallet, blöjor mm. De äldre systemen hade relativt sett få användare per inkast och ventil. Nyare system med separata inkast för flera fraktioner 7 (14)

8 placeras ofta utomhus och delas av fler lägenheter, vilket försämrar servicen för avfallslämnaren som får gå längre med sitt avfall, men som vanligen kan lämna flera sorterade fraktioner på samma plats. De mobila sopsugsystemen har svårt att göra sig gällande i täta områden med blandad bebyggelse, och antalet leverantörer och därmed konkurrensen minskar. De mobila sopsugsystemen har en stor fördel vad gäller rådigheten systemet planeras och placeras helt på kvartersmark. Detta innebär också att byggherren/fastighetsägaren bär hela kostnaden för investeringen liksom utrymmet för uppsamlingstankarna. Till nackdelarna kan nämnas att det behövs en tank under inkastet för varje fraktion avfall. Vanligen dimensioneras mobil sopsug för hämtning en gång per vecka, vilket innebär att det finns risk för att avfallet börjar lukta när det ligger i tanken. Mobilsugsystemet har inte samma möjligheter att ta emot större påsar med avfall från verksamheter. Det har även förekommit problem med att blött avfall packar sig i botten av tanken och inte töms på avsett sätt. Förutom att tankarna kräver utrymme som annars kan användas för parkeringsgarage under gatuplan eller liknande, krävs dockningspunkter för tömning av tankarna med 15 m längd för sugbilens angöring i gatan. För de beslutade och närmast i tid planerade förtätningarna (se Figur 2) behövs ca st. angöringsplatser i gatan för dockning, vilket konkurrerar med annan angöring och användning. Erfarenheterna från t ex Hammarby Sjöstad visar på stora problem med buller lokalt vid sugbilen och i vissa fall lukt för boende och verksamheter vid dockningspunkterna. Bullernivån 7 meter från sugbilen är max 75 db (A) (Envacs Movacs fordon). En meter från tömningsfordonet uppgår ljudnivån till ca db (A) för tömning av en skruvtank, och db (A) för en tank utan skruv (leverantörsuppgift Envac). Alla fraktioner sugs från samma dockningspunkt. Sugtiden per fraktion för 3-4 tankar blir ungefär en halvtimme eller mer. Denna sugtid upprepas för varje fraktion vid samma dockningspunkt. Om målet är att minimera tung fordonstrafik och bullerstörningar i området så uppnås detta inte med mobilsug för flera fraktioner. Felparkerade bilar kan även utgöra problem för sugbilens framkomlighet till dockningspunkten. Placering av ny stationär sopsugterminal En kort inledande lokaliseringsbedömning för placering av ny stationär sopsugterminal i området har gjorts av kommunens Stadsmiljö- och serviceförvaltning i juli 2015, se separat PM. Oavsett om den nya stationära sopsugterminalen ersätter eller kommer att drivas parallellt med den befintliga terminalen så är området vid Östra Madenvägen (inringad i figur 1) lämpligt då det redan bedrivs samma typ av verksamhet där och förutsättningarna för tunga transporter mot Enköpingsvägen kommer att förbättras i och med ny påfart. Ytbehovet för den nya terminalen beror främst på antal fraktioner, fraktionernas avfallsvolym, hur angöring och rangering av containrar kan anordnas och eventuellt delas med befintlig terminal. Om den befintliga terminalen ersätts kan den gamla terminalbyggnaden tas bort. Möjlighet att samlokalisera, ersätta och eventuellt placera delar av terminalen i närliggande berg bör utredas vidare. Detaljplan ska medge placering av stationär sopsugterminal med containerhantering och rangering. 8 (14)

9 Scenarier för ny stationär sopsuganläggning Utgångspunkten för stationär sopsug i tillkommande bebyggelse, ca 2000 lägenheter i samband med förtätning i Hallonbergen/Ör, är att tre fraktioner ska kunna samlas in separat. Det tillkommande området med en successiv utbyggnadstid på ungefär 15 år kan ses som tillräckligt många lägenheter för att motivera en egen ny stationär sopsuganläggning. Beroende på utvecklingen avseende ett kommunalt sopsugbolag i Sundbyberg för samtliga anläggningar kan frågan om en eventuell anslutning av idag befintliga lägenheter efter ombyggnad av det befintliga stationära sopsugsystemet i Hallonbergen vara ett tänkbart alternativ som bör bedömas mer ingående. Planer finns på att framöver även ansluta lägenheter till det nya stationära systemet som idag är anslutna till de befintliga mobila sopsuganläggningarna i området. Till detta scenario tillkommer de ca 3200 st befintliga lägenheter till den nya stationära sopsuganläggningen. Scenarierna används för att lyfta fram utrymmeskrav och storleksordningar på kostnader för investeringar. En jämförelse ska göras med mobil sopsug särskilt för den inledande etappen (Freden Större/ Wallenstam). Antaganden Följande antaganden har gjorts för de förenklade beräkningarna: 1. Ny stationär sopsug med terminal för tre olika fraktioner antages placerad invid befintlig terminal. Teknik, installation, skalbyggnad, markschakter och projektering inklusive oförutsedda utgifter (10-15%?) är med i beräkning. Ev. sprängning är inte medberäknad. 2. För att jämställa servicenivån antas att en inkastplats delas av 50 lägenheter (5000 m 2 BTA lgh). 3. Separata inkast för tre fraktioner (matavfall, restavfall, lätta förpackningar). 4. Samtliga tre fraktioner ska placeras på samma inkastplats. 5. Lagringsvolymen per ventil för respektive fraktion för stationär sopsug är ca 600 l. Tömning av inkast max två gånger per dag. 6. Mobilsugstank dimensioneras för tömning en gång per vecka, högst tre tankar av en och samma fraktion per dockningspunkt m 2 BTA för verksamheter/lokaler har antagits generera avfall motsvarande ca 100 m 2 BTA lägenhet. I detta skede beräknas matavfall och brännbart restavfall från verksamheter till 2/3 av BTA för lägenhet. 8. I kostnadsuppskattningarna ingår ett schablonbelopp på 30% av investeringskostnaden för leverantörens projektering. Projekteringskostnaden är beräknad både för kommunens kostnader på kommunal mark respektive för fastighetsägarens kostnader på kvartersmark. Byggherre/fastighetsägare bekostar utrustning på kvartersmark (inkast, ventiler, rör, uppsamlingstank, dockningspunkt). Anslutningsavgift till stationär sopsug tillkommer, på samma sätt som för VAanslutning, och täcker kommunens kostnader för investering, utslaget på totalt antal anslutna lägenheter och verksamheter (baserat på respektive BTA). Kommunen bekostar terminal, huvudnät/rörledning fram till en anslutningspunkt per (ny) fastighet. Kostnad tillkommer för att skapa utrymmen under mark i garageplan etc. på kvartersmark. 9 (14)

10 Scenarie 1 ny stationär sopsug för 2000 nya lägenheter, inkl. verksamheter Ett nytt stationärt sopsugsystem byggs för tillkommande delar i Hallonbergen och Ör, totalt ca 2000 lägenheter och viss andel verksamheter/lokaler, områdena A-E nedan. Figur 5: Kartskiss över områden som ingår i scenarie 1. Dimensionerande avfallsmängd (1 m 3 = 1000 l) Restavfall ca 160 m 3 /vecka ca 13 ton/vecka (komprimeras) Mat ca 20 m 3 /vecka ca 5 ton/vecka Tredje fraktion ca 50 m 3 /vecka ca 2 ton/vecka (komprimeras) Ytbehov terminal Terminalen kan utformas på olika sätt och eventuellt i flera plan. Här antas att hela anläggningen placeras i ett plan med tillbackning framför varje containerplats. Ytbehov i ett plan är ca 260 m 2 för byggnad med plats för tre avfallscontainrar samt teknisk utrustning. Frihöjdskrav för utrustning och åtkomst är ca 4-5 m. För tillbackning erfordras ca 12 m bredd x 16 m längd framför höga containerportar. Upplastning av container på hämtfordonet sker utomhus med frihöjdskrav 6 m. Kostnadsuppskattning En grov, schablonberäknad kostnadsuppskattning för teknik och installation ges nedan. Kostnad för skalbyggnad antages till 5 MSEK. I beräkning är 2000 m rör (inkl schakt 2500 kr/m) inkluderad. Kostnad för eventuell sprängning ingår ej. Inkast är placerade på gårdsmark. Kommunen äger anläggning fram till kvartersmark. Stationär sopsug för ca 2000 nya lägenheter 3 fraktioner 2 fraktioner Kostnad utrustning på 33 MSEK 27 MSEK Kvartersmark Kommunens anläggning 31 MSEK * 29,5 MSEK * fördelat ca kr/lgh 10 (14)

11 Scenarie nya, 3200 befintliga lägenheter, vissa verksamheter, ersätter befintlig stationär och mobila sopsugar i Hallonbergen Den nya sopsugen byggs för 2000 tillkommande lägenheter samt ersätter den befintliga stationära sopsugen för 2700 lägenheter samt de mobila anläggningarna för 500 lägenheter, ledningsnät och nya inkast för tre, alternativt två fraktioner byggs ut för hela aktuella området anslutna till befintliga sopsuganläggningar. Nya inkast bekostas av byggherren/fastighetsägaren. Dimensionerande avfallsmängd Restavfall ca 420 m3/vecka ca 35 ton/vecka (komprimeras) Mat ca 50 m3/vecka ca 13 ton/ vecka Tredje fraktion ca 180 m3/vecka ca 6 ton/vecka (komprimeras) Ytbehov terminal Terminalen kan utformas på olika sätt och eventuellt i flera plan. Här antas att hela anläggningen placeras i ett plan med tillbackning framför varje containerplats. Ytbehov i ett plan är ca 280 m 2 för byggnad med plats för fyra avfallscontainrar samt teknisk utrustning. Frihöjdskrav för utrustning och åtkomst är ca 4-5 m. Tillbackning ca 15 m bredd x 16 m längd framför höga containerportar. Upplastning av container på hämtfordonet sker utomhus, frihöjdskrav 6 m. Antas att container hämtas för tömning endast vardagar, vilket medför att restavfallet kan behöva dubbla containrar. Kostnadsuppskattning En grov, schablonberäknad kostnadsuppskattning för teknik och installation ges nedan. Kostnad för skalbyggnad antages till 5,5 MSEK, rörledningsschakt 2500 kr/m. Kostnad för eventuell sprängning ingår ej. Inkast är placerade på kvartersmark. Kommunen äger anläggning fram till kvartersmark. För den befintliga bebyggelsen adderas i storleksordningen ca m sugledning, inkast byggs nya. Rivningskostnader mm tillkommer. Stationär sopsug för ca 2000 nya lägenheter befintliga 3 fraktioner 2 fraktioner Kvartersmark ny 33 MSEK 27 MSEK Kvartersmark befintlig * 53 MSEK 42 MSEK Kommunens anläggning 45 MSEK** 44 MSEK *antag kraftigt reducerat antal inkast, 50 lgh/inkast ger totalt ca 207 inkast för tre fraktioner respektive 138 för två fraktioner. ** fördelat ca 8700 kr/lgh. 11 (14)

12 EXEMPEL för del av A. Freden Större första etappen, ca 200 lägenheter Wallenstams första etapp (ca 200 lgh preliminärt) planeras för inflyttning 2017 och kan komma att ha ett behov av avfallsinsamling innan en ny permanent sopsugterminal kan tas i bruk. I det fall kommunen beslutar om stationär sopsug finns några alternativ för att ansluta denna etapp till stationär sopsug. 1) Ursvikslösningen tillfällig kärlhantering: Obligatoriskt källsorterings-/grovsoprum används tillfälligt för insamling av mat- och restavfall tills sopsuganläggning tas i drift. Området projekteras för stationär sopsug. Soprum planeras och placeras nära angöring för sopbil, dimensioneras för att klara veckohämtning av matavfall och restavfall, enligt kommunens krav, t ex gångavstånd till soprum < 50 m från entréport för boende. Som kompensation får fastighetsägaren tillfälligt hänvisa de boende till ÅVC/ÅVS för övrigt källsorterat material. 2) Norra Djurgårdsstadens lösning tillfällig modulterminal utan skalbyggnad: En tillfällig stationär sopsugterminal placeras i närområdet med något enklare teknik, utan komprimering och med fläktar mm placerade i container. Figur 6: Temporär stationär sopsugterminal för tre fraktioner avfall i Norra Djurgårdsstaden. Foto: D. Millers-Dalsjö. Dimensionerande avfallsmängd Avfallsvolymerna från den första etappen på Freden Större är begränsade, varför det inte behövs komprimering för någon fraktion. Restavfall ca 16 m3/vecka ca 1,3 ton/vecka (ej komprimering) Mat ca 2 m3/vecka ca 0,5 ton/vecka Tredje fraktion ca 5 m3/vecka ca 0,1 ton/vecka (på alla ställen) Ytbehov mm tillfällig terminal Terminalen består av containermoduler som placeras utomhus på hårdgjord, stabil yta. Fläkt och filter får plats i en standard lastväxlarcontainer (mått ca 6,5 x 2,5 x 2,8 m), samt en F-container per fraktion, växlar och röranslutningar. Sugledningen ska stiga till containerns tak. Det ska finnas tillräcklig kraftmatning för att försörja sopsugsystemet. Transportluft blåses ut så att inte friskluftintag påverkas. Uppställningsplatsen stängslas in. 12 (14)

13 Ytbehov i ett plan ca 11 m x 12 m =130 m 2 för modulterminal och tre avfallscontainrar, alternativt 11 m x 8 m= ca 90 m 2 för modulterminal och två avfallscontainrar. Frihöjdskrav för utrustning och åtkomst ca 4 m. Hårdgjord yta för tillbackning ca 12 m (alt 8 m) bredd x 16 m längd framför varje containrar. Upplastning frihöjdskrav 6 m. Kostnadsuppskattning Nedan följer jämförelse av kostnader för stationär tillfällig sopsug och mobil sopsug. Båda systemen har fyra inkastpunkter med vardera tre, alternativt två separata fraktioner. För båda systemen ingår 100 m rör på kvartersmark. En grov, schablonberäknad kostnadsuppskattning för teknik och installation och rörledningsschakt ges nedan. Kostnad för eventuell sprängning eller grundläggning ingår ej. Inkast på gård. Kommunens anläggning fram till kvartersmark. Tillfällig stationär sopsug för ca 200 nya lägenheter 3 fraktioner 2 fraktioner Kvartersmark 3,3 MSEK 2,7 MSEK Kommunens anläggning * 7,8 MSEK 7,7 MSEK * varav ca 2 MSEK för 300 m nedgrävd sugledning Sugledningen måste förankras, varför nedgrävningskostnad tas med. Utrustning motsvarande minst halva kostnaden bedöms kunna återanvändas. Mobil sopsug för ca 200 nya lägenheter 3 fraktioner 2 fraktioner Kvartersmark 3,7 MSEK 2,9 MSEK Kommunens anläggning 0 MSEK 0 MSEK För mobilsug tillkommer på kvartersmark byggkostnad för att inrymma uppsamlingstankar och större teknikutrymmen än för stationär sopsug. 13 (14)

14 Dimensionerande avfallsvolym Avfallshanteringen från lägenheter för avfall som omfattas av kommunalt ansvar, för närvarande matavfall och brännbart restavfall, samt den tredje fraktionen (t ex lätta förpackningar, plast, kartong) dimensioneras enligt följande veckovolymer. Bygglovkravet för avfallsinsamling på fastighet i Sundbyberg är för restavfall 80 l/lgh, vecka och matavfall 10 l/lgh, vecka. För den tredje fraktionen (t ex lätta förpackningar) antas 25 l/lgh, vecka. Varje fastighet ska ha egen avfallshantering för dessa fraktioner. I detta skede beräknas matavfall och brännbart restavfall från verksamheter till 2/3 av BTA för lägenhet. Tabell 2: Dimensionerande avfallsmängder, Fraktion Sundbyberg Avfallsvolym (l/lgh, v) Avfall Sverige*: Densitet (kg/m 3 ) Beräknad avfallsmängd (kg/lgh, v) Beräknad avfallsmängd (kg/lgh, år) 1. Brännbart 80 80* 6, Matavfall * 2, PRELIMINÄRT lätt avfall Antag 25 Antag 35 < 1 45 *Avfall Sverige nyckeltal för densitet för brännbart avfall respektive matavfall från hushåll. 14 (14)