Dnr Ten 2010/85 Stationär sopsug i Barkarbystaden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska nämnden Dnr Ten 2010/85 Stationär sopsug i Barkarbystaden Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 Tekniska nämnden ger Bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att närmare utreda konsekvenserna av kommunalt huvudmannaskap för sopsugsanläggningen i Barkarbystaden. 2 Tekniska nämnden överlämnar denna tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen för kännedom. Ärendet i korthet Ekonomiska konsekvenser av att använda sopsug i Barkarbystaden samt konsekvenser av kommunalt huvudmannaskap ska utredas närmare och övriga utredningar, som är nödvändiga för det fortsatta planarbetet, ska genomföras. Om det blir aktuellt med sopsug förordar Bygg- och miljöförvaltningen att kommunen är huvudman för anläggningen. Handlingar 1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse Utredning daterad Sopsugssystem i Barkarbystaden 3 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Dnr Kst 2009/171 Bakgrund Ärendet Kommunstyrelsen beslöt den 20 oktober 2008 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett samrådsförslag till detaljplan för bostäder och verksamheter/handel för ett område inom den fördjupade översiktplanen för Barkarbyfältet. Planområdet går under arbetsnamnet Barkarbystaden I. Kommunstyrelsen fattade den ett inriktningsbeslut om planalternativ som ska ligga till grund för det fortsatta detaljplanearbetet för Barkarbystaden I. I tjänsteskrivelse daterad informerar kommunledningskontoret kommunstyrelsen om att en utredning pågår kring förutsättningarna för ett sopsugssystem inom såväl detaljplaneområdet som för Barkarbystaden i dess helhet. Bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 9tr Teknik och Natur Postadress: JÄRFÄLLA Ann Ljusnefors Norstedt, Avfallschef Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: tekniskanamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (7) Utredningen redovisas i handlingen Sopsugssystem i Barkarbystaden daterad Sopsug och genomförd utredning Sopsugssystem i Barkarbystaden Ett stationärt sopsugssystem innebär att avfallet transporteras i rörledningar under marken till en terminal med fläktar dit avfallet sugs. I bifogad utredning, , beskrivs följande frågeställningar kring sopsug: Teknisk utformning; sopsugens olika delar, funktion, möjligheter att källsortera avfall i tre olika avfallsslag med sopsug samt begränsningar. Huvudmannaskap; alternativ med för- och nackdelar. Etappvis utbyggnad; kortfattat om möjligheter och konsekvenser. Upphandling; bland annat om vilka förutsättningar som behöver fastställas inför en upphandling. En stor del av nybebyggelse för bostadsändamål i större projekt ansluts idag till stationära sopsugssystem. Exempel på projekt där det idag planeras för stationära sopsugssystem är Norra Djurgårdsstaden, Annedal, Norra Station och Stora Ursvik. Analys Sopsug som en del av insamlingssystemet för avfall Jämfört med konventionell avfallshämtning med avfallsbehållare i soprum har sopsugssystem flera fördelar i form av främst bättre arbetsmiljö, färre fordonsrörelser i bostadsområden, rationellare hämtning, bättre trafiksäkerhet och bekvämt för de boende med god tillgänglighet till inkastplatser. Nackdelarna består främst av en stor investering och kravet på en organisation för ägande, drift och skötsel. I detaljplanerna för kommande etapper inom området kan föreskrivas att samtliga flerbostadshus ska anslutas till sopsug. Obligatorisk anslutning bör gälla samtliga flerbostadshus inom det område där kommunen planerar för sopsug. Om det blir aktuellt med sopsug förordar Bygg- och miljöförvaltningen att ytterligare ett avfallsslag ska kunna sorteras med sopsug genom att avfallskvarn används som standard för insamling av matavfall. Sopsugssystemet behöver kompletteras med andra sätt att sortera och samla in förpackningar, returpapper, grovavfall, elavfall och farligt avfall. Miljö Avfallshantering med sopsug bedöms vara en bra metod ur miljösynpunkt med mindre utsläpp till följd av färre transporter och mindre risk för lukt och skadedjur när inte avfall lagras i behållare på fastigheten. Ur arbetsmiljösynpunkt har det stora fördelar, både för fastighetsskötare och för hämtningspersonal. Lokalt vid terminalen kan omgivningen, i samband med hämtning av containrar, störas av buller, lukt och trafik.

3 (7) Vid planering av sopsugssystemet bör möjligheten att hantera andra avfallsslag än enbart osorterat hushållsavfall undersökas. Huvudmannaskap för sopsugsanläggningen Samfällighetsförening är en vanlig form av huvudmannaskap för ägande och drift av sopsugsanläggningar i Sverige idag, så även i Järfälla. Det har ansetts vara fastighetsägarens ansvar att avfallet kommer till det hämtställe där kommunen hämtar avfallet. För mindre anläggningar finns det en logik i att fastighetsägaren ansvarar för ledningar m.m. inom fastigheten och hämtstället betraktas enbart som ett gemensamt hämtställe nära fastighetsgränsen. För stora anläggningar med ett stort antal inblandade fastighetsägare uppstår andra svårigheter och andra frågor att ta ställning till. Barkarbystaden är det första projektet i Järfälla kommun där en sopsugsanläggning kan komma att omfatta flera fastigheter och flera fastighetsägare och det första projektet där kommunalt huvudmannaskap kan bli aktuellt. Svårigheter med samfällighetsförening som huvudman vid stora projekt De svårigheter och nackdelar som framförts mot att organisera huvudmannaskap för sopsugsanläggning i samfällighetsförening är: I en samfällighetsförening finns många aktörer med olika kunskap och intressen. Det blir fler parter som ska komma överens i stora föreningar, vilket medför risk för svårigheter att kunna fatta beslut. Det finns formella krav på en samfällighetsförening som parterna ofta är dåligt insatta i. Anläggningen byggs ut successivt under många år, vilket ställer stora krav på teknisk kompetens och förmåga att fatta beslut. I Barkarbystaden skulle sopsugsanläggningen finnas, åtminstone delvis, på kommunal mark och i allmän gata, vilket bedöms försvaga motivet till att inte kommunen ska äga anläggningen. Eftersom samfälligheter, byggherrar och enskilda fastighetsägare utgörs av aktörer med olika intressen, kompetens och erfarenhet av teknisk fastighetsförvaltning kan det innebära risk för interna motsättningar. En svårighet är även att avgöra när exploateringsfasen har kommit så långt att anläggningen kan föras över till en mer långsiktig huvudman. Om hela Barkarbystaden utgör en gemensamhetsanläggning tar det cirka tio år innan alla fastigheter är sålda. Kommunen skulle då kunna vara tillfällig huvudman under mycket lång tid. Om kommunen lägger över anläggningen tidigare till en samfällighet medför det en omfattande administration för samfällighetsföreningen att kunna ta in nya medlemmar i föreningen när Barkarbystaden II börjar byggas ut.

4 (7) Fördelar med att kommunen är huvudman I andra kommuner där stora projekt har genomförts och där en stationär sopsugsanläggning har byggts har kommunen, vanligtvis, redan idag en stor roll vid anläggandet. Det förekommer att kommunens exploateringskontor eller motsvarande projektorganisation utgör huvudman för infrastruktur, t.ex. vägar, VA och sopsugsanläggning under exploateringsfasen, eftersom samfällighetsföreningarna bildas långt senare, ofta efter det att sopsugssystemet har börjat byggas ut. Detta innebär att kommunen får rollen som beställare av sopsugssystem i samråd med byggherrarna. Kommunen ansvarar då för dimensionering, projektering, upphandling samt anläggandet av systemet. Det är också vanligt att det är kommunen som tar investeringskostnaden och risken innan anläggningen är överlämnad till samfälligheten. Ett fortsatt ansvar i form av ägande och förvaltning skulle ge stabilitet och långsiktighet för driften av anläggningen. I andra länder, t.ex. Norge och Spanien, är det mer vanligt än i Sverige att sopsugsanläggningar betraktas som en del av infrastrukturen som staden eller kommunen äger. Ett kommunalt huvudmannaskap medför bättre möjligheter att dimensionera en anläggning, så att anslutning kan erbjudas till de fastigheter som inte omfattas av kravet på obligatorisk anslutning; verksamheter och närliggande bostäder som frivilligt önskar anslutning. Kommunen kan även dimensionera anläggningen för anslutning av offentliga papperskorgar. Med kommunen som huvudman är det även administrativt lättare att ansluta tillkommande fastigheter om det i framtiden sker förtätningar i området. Svårigheter med kommunalt huvudmannaskap Om kommunen är huvudman för sopsugsanläggningar behöver resurser för detta skapas inom den del av organisationen som får ansvaret, inte bara för upphandlingsoch byggfasen utan även för driftfasen. Det handlar om stora investeringar, som behöver finansieras vid byggprojekt som Barkarbystaden. Det behöver skapas en modell för hur kostnaden för investering, drift och skötsel ska tas ut via avgifter från de fastighetsägare som är anslutna. Konsekvenser Ekonomi Innan en ekonomisk kalkyl kan göras som visar ekonomiska konsekvenser av att välja sopsug behöver förutsättningarna för utformning av sopsugssystemet utredas närmare, exempelvis vilka avfallsslag som ska samlas in med sopsug, placering av terminal/-erna och gränser för det område som ska anslutas. I bifogad utredning, , pekas på några tänkbara placeringar av terminalen samt möjligheten att placera denna ovan eller under jord, i anslutning till annan verksamhet, i ett parkeringshus eller kombineras med t.ex. utrymme för insamling av grovavfall, beroende på vad som anses vara bäst med avseende på miljö, trafik, teknik och ekonomi.

5 (7) När ett konventionellt insamlingssystem med soprum och kärl jämförs med sopsug som samlar in blandat hushållsavfall visar en ekonomisk kalkyl ofta att sopsug är ett mer ekonomiskt fördelaktigt alternativ, räknat på anläggningens livslängd och att behovet av yta för soprum minskar. Ett första utkast till en sådan kalkyl har visats för Barkarbystaden av en leverantör av sopsugsanläggningar. Kalkylen behöver dock justeras med avseende på aktuella förutsättningar innan den är relevant. Observera även att det bör finnas möjlighet att samla in grovavfall, elavfall och farligt avfall och att detta inte ingår i den ekonomiska jämförelsen. Om kommunen är huvudman för sopsugsanläggningen behöver resurser för detta skapas inom den del av organisationen som får ansvaret, inte bara för upphandlingsoch byggfasen utan även för driftfasen. Anläggande av sopsug innebär stora investeringskostnader. Vid ett kommunalt huvudmannaskap skulle kommunen göra investeringen i sopsugsanläggningen och sedan successivt ta ut den kostnaden av de anslutna fastighetsägarna, exempelvis fördelat på ett engångsbelopp vid anslutningen och sedan en årlig avgift, där även drift och underhåll ingår. Hanteringen av avfallet med borttransport från terminal och behandling debiteras enligt kommunens avfallstaxa. En modell för hur avgiften ska tas ut bör utredas. Den totala kostnaden för fastighetsägarna bör bli ungefär densamma som om anläggningen skulle ägas av dem själva i en samfällighetsförening. För kommunen innebär det en stor initial kostnad för anläggningen, men sett över tiden bör det vara en självfinansierande verksamhet. Vid beräkning av anslutningsavgift och årlig driftavgift bör det tas hänsyn till att det kan ta lång tid mellan den först och den sist anslutna fastigheten. Konkurrens Idag dominerar Envac Scandinavia AB marknaden för leverans, installation och drift av sopsugsanläggningar i Sverige och i Europa, men det finns flera företag som är intresserade av den svenska marknaden. Vid ett kommunalt huvudmannaskap skulle sopsugsanläggningen handlas upp enligt LOU och på så sätt bidra till att marknaden öppnas upp för fler aktörer. En ökad konkurrens kan i förlängningen också ge en förbättrad prisbild, vilket gynnar de anslutna fastighetsägarna. Även drift och underhåll av anläggningen ska handlas upp enligt LOU vid ett kommunalt huvudmannaskap, vilket på motsvarande sätt gynnar marknaden och i förlängningen även fastighetsägarna.

6 (7) Utredningar och fortsatt arbete Förutom de stora frågorna kring ekonomiska konsekvenser av att använda sopsug och huvudmannaskap behöver följande aspekter utredas: Gränssnitt för ägandet i anläggningen mellan enskilda fastighetsägare och kommunen. Vilka avfallsslag som ska sorteras och samlas in med sopsug och om avfallskvarn ska användas för insamling av matavfall. Bästa placering av terminal/-erna med avseende på trafik, miljö, teknik och ekonomi. Modell för att beräkna och ta ut avgifter, exempelvis anslutningsavgift och årlig avgift för drift och underhåll. Behov av att ändra avfallstaxan. Hur gränssnittet för ägandet i en anläggning ska se ut behöver utredas. Ett exempel är att kommunen äger ledningen fram till fastighetsgräns och att fastighetsägaren äger ledningen inne på fastigheten och inkast. Ett alternativ är att kommunen erbjuder en basservice med inkast utomhus utifrån Boverkets krav på längsta gångavstånd för de boende. De fastighetsägare som så önskar, för att få en högre servicenivå för de boende, kan bekosta ledningsdragning och inkast inomhus eller om fler inkast önskas utomhus på den egna fastigheten. Ett alternativ för insamling av matavfall är att använda avfallskvarnar. Stockholm Vatten har godkänt att avfallskvarnar får användas i Barkarbystaden. Om det blir aktuellt med sopsug förordar Bygg- och miljöförvaltningen att ytterligare ett avfallsslag ska kunna sorteras med sopsug genom att avfallskvarn används för matavfall. Om matavfall samlas in med avfallskvarnar kan exempelvis förpackningar samlas in med sopsug istället. Insamling av förpackningar och/eller returpapper med sopsug förutsätter alltid att överenskommelse kan träffas med FTI 1. Ett alternativ för insamling av glasförpackningar är att använda underjordsbehållare för detta. Det behöver utredas vilka avfallsslag som ska sorteras och samlas in med sopsug och om avfallskvarnar för insamling av matavfall ska vara obligatoriskt i samma bostadsområde. I detta ingår att fortsätta kontakterna med möjliga leverantörer för att utveckla budgetofferter för anläggningen och därmed kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna av olika förutsättningar vid utformningen av sopsugsanläggningen. En annan av de förutsättningar som behöver utredas närmare och som påverkar de ekonomiska konsekvenserna för anläggningen är placeringen av terminalen/-erna. I bifogad utredning, , pekas på några tänkbara placeringar av terminalen samt möjligheten att placera denna ovan eller under jord, i anslutning till annan verksamhet, i ett parkeringshus eller kombineras med t.ex. utrymme för insamling av grovavfall, beroende på vad som anses vara bäst med avseende på miljö, trafik, teknik och ekonomi. Det behöver utredas hur anslutningsavgifterna ska beräknas och tas ut. Kan exempelvis samma anslutningsavgift tas ut vid anslutning av ursprungligen planerade bostadshus i området, tillkommande bostadshus i samma område och ägare till närliggande bostadshus utanför området som önskar anslutning? Eller ska ägaren till 1 Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB

7 (7) fastighet utanför området bekosta ledningsdragning från området till sin fastighet? Vilken anslutningsavgift ska tas ut av verksamhet som önskar anslutning? Vilken anslutningsavgift ska tas ut för offentliga papperskorgar? Eventuella behov av att förändra avfallstaxan för debitering av avgifter för hämtning och behandling av avfall som samlats in med sopsug behöver ses över. Slutsatser Bygg- och miljöförvaltningen och den särskilda projektorganisation som bildats för detaljplaneuppdragets genomförande förordar att konsekvenserna av kommunalt huvudmannaskap för ägande, drift och skötsel utreds närmare. Vidare förordas även att de ekonomiska konsekvenserna av att använda sopsug i Barkarbystaden utreds närmare samt att övriga utredningar som är nödvändiga för det fortsatta planarbetet genomförs. I första hand förordas att kommunen är huvudman för sopsugsanläggningens genomförande och drift. De viktigaste skälen är att exploateringen kommer att ske under lång tid, att det troligtvis kommer att vara ett flertal olika byggherrar inblandade i exploateringen av området och att det, i ett fullt utbyggt skede, kommer att finnas ett flertal olika fastighetsägare i området. Anläggningen är planerad att delvis förläggas i gator och allmän plats där kommunen äger marken. Kostnaderna för investering och drift av anläggningen tas ut av de anslutna fastigheterna separat och kostnad för hämtning och behandling av hushållsavfall tas ut via avfallstaxan. Oavsett var i kommunen ansvaret för anläggningen läggs är det viktigt att ekonomin för ägande och drift är tydligt åtskild den avgiftsfinansierade avfallshanteringens verksamhet. Kompetens behöver byggas upp inom kommunen för att planera, handla upp och administrera anläggande, drift och underhåll av systemet. Om det blir aktuellt med sopsug förordar Bygg- och miljöförvaltningen att ytterligare ett avfallsslag ska kunna sorteras med sopsug genom att avfallskvarn används för insamling av matavfall. Inga förändringar föreslås i ägandeförhållandena för de sopsugsanläggningar som finns i drift och som idag ägs av samfällighetsförening. Per-Olof Kroon Bygg- och miljödirektör Ann Ljusnefors Norstedt Avfallschef Expedieras Kommunstyrelsen Akten