SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 2 AUGUSTI vinster. för miljö och ekonomi. Dialog skapar förtroende Sid 3. Erfarenhet ger fördelar Sid 6

Transkript

1 SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 2 AUGUSTI 2009 vinster för miljö och ekonomi Dialog skapar förtroende Sid 3 Erfarenhet ger fördelar Sid 6

2 Medarbetare vid IKA-anläggningen i Studsvik. IKA står för icke kärntekniskt avfall. Foto: Jan Lindblad Jr

3 ledare av Magnus Groth, koncernchef och VD Dialog skapar förtroende I början av juni blev Sverige det första landet i världen efter Finland att välja plats för slutförvar av använt kärnbränsle. Att två svenska kommuner, Forsmark och Oskarshamn, i slutskedet slogs om att få härbärgera slutförvaret har förvånat många. För oss i branschen är det förstås motiverande att det finns ett starkt förtroende för att kärnkraften kan hantera sitt avfall. Tittar man närmare på det svenska platsvalet finns det saker vi kan dra lärdom av. Platsvalet skedde efter två principer. Den första gällde de geologiska förutsättningarna, den andra var att det skulle finnas ett politiskt och folkligt stöd i den utvalda kommunen och bland närboende. Stödet i de båda kommunerna var stort, men berget bedömdes som bättre i Forsmark som därmed gick segrande ur striden. Det starka förtroendet för kärnteknisk verksamhet som finns i de båda kommunerna har byggts upp under lång tid. Eftersom båda är kärnkraftskommuner har invånarna inte bara goda kunskaper utan ofta också direkt eller indirekt erfarenhet från kärnteknisk verksamhet. Välskött verksamhet tillsammans med öppenhet och kommunikation är en bra utgångspunkt för att föra utvecklingen framåt. Kärnkraftsindustrin har länge levt med höga krav på sin verksamhet, både från sig själva och från myndigheter och i tilltagande grad även från andra intressenter. Rutiner och procedurer har utvecklats kontinuerligt, något som också Studsvik bidragit till och som lett till att kärnkraften idag är mer välskött än någonsin tidigare. Mitt intryck är att förtroendet för branschen inte bara i Sverige, utan i många andra länder är högre än på länge. Vår ambition är att Studsvik inte bara ska delta i branschens utveckling utan också vara en av dem som driver den framåt. Inom några områden har vi också lyckats med det. Det gäller avfallsbehandling av stora komponenter där vi idag återvinner mer än 80 % av metallen. Tekniken har för första gången tagit oss in på den kanadensiska marknaden där vi ska behandla 32 ånggeneratorer från Bruce Power, som vi berättar om i detta nummer av Studsvik News. Det gäller också behandling av vått avfall, som vi volymreducerar och stabiliserar i vår anläggning i Erwin, USA. Och sist men inte minst gäller det en rad mindre förbättringar det är ju faktiskt oftast i de små stegen i vardagen som den tekniska utvecklingen sker. Tekniken lägger grunden, men som det svenska platsvalet visar räcker det inte. Vi behöver en lösning som alla uppfattar fungerar väl både i teori och praktik. För att nå dit arbetar vi för att bättre förstå vardagen hos våra kunder, berörda myndigheter och deponier. Det har lett oss fram till helhetslösningar som inte bara förbättrar utan också förtydligar och förenklar vårt arbete. Det är ett arbetssätt som bygger förtroende både inom och utanför branschen. Nästa steg för oss är att fördjupa denna dialog och också inkludera människor som befinner sig ett steg bortom de samtal vi för idag. Det betyder förstås också att vi välkomnar synpunkter från dig som läsare av Studsvik News. INNEHÅLL NR 2 AUG 2009 Ekonomiska och miljövänliga vinster för Studsviks nya anläggning 4 Studsvik behandlar Bruce Powers ånggeneratorer 6 Förstärkt transporttjänst 7 Säker bränslehantering i reaktorer...8 Bättre samordning av mjuka frågor 9 Dokumentationsprojekt inför slutförvar av lågaktivt avfall i Tyskland Ordförande för internationell organisation Helheten är styrkan 10 Kalendarium 11 Studsvik News ges ut av Studsvikkoncernen för fortlöpande information om verksamheten. Ansvarig utgivare: Jerry Ericsson Redaktör: Eva-Lena Lindgren Telefon: E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box Nyköping Layout & text: Citat Marcom & Citat Journalistgruppen Omslagsbild: Shutterstock Images Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck STUDSVIK NEWS NR 2 augusti

4 Ekonomiska och miljömässiga vinster med Studsviks nya anläggning Merparten av den metall som idag sänds till Storbritanniens förvar för lågaktivt avfall behöver inte alls deponeras där. Genom behandling kan metallen i stället återvinnas och förvarets livslängd kan utsträckas över mycket längre tid. När Studsviks nya avfallsanläggning i Workington börjar ta emot avfall öppnas en slumrande marknad. En tredjedel av det avfall som går till förvaret är av metall. Kan vi minska det med 95 % kommer det nuvarande förvaret att räcka betydligt längre, säger Sam Usher, VD för Studsvik UK. Med ett dagskift kan Studsviks anläggning behandla ton avfall per år, vilket nästan motsvarar hela den mängd lågaktivt metallavfall som idag går direkt in i förvaret. Baserat på erfarenheter från behandling av metallavfall i Sverige uppskattar Studsvik att ca 95 % av metallen kan återvinnas. Kostnaderna för behandling är jämförbara med de för deponering men över livscykeln är de lägre. Beräkningar visar att livslängden för förvaret för lågaktivt avfall i Drigg, Cumbria kan förlängas från 2020 till 2070 med hjälp av beprövade tekniker som metallåtervinning och förbränning och att detta skulle sänka kostnaderna för Nuclear Decommissioning Authority s (NDA:s) åtaganden för lågaktivt avfall med över 20 %. Det skulle ge en betydande besparing eftersom NDA uppskattar åtagandena till ca 10 miljarder pund. NDA har varit mycket positiva och entusiastiska till investeringen, säger Sam Usher och betonar samtidigt att investeringsbeslutet helt och hållet är Studsviks eget. Vid sidan om NDA:s avfall från den civila kärnkraften siktar Studsvik på att även behandla avfall från försvarets anläggningar vid den nya anläggningen. För närvarande finns det inga andra anläggningar i Storbritannien som behandlar lågaktivt kärntekniskt avfall. Studsvik har tidigare behandlat en del sådant brittiskt avfall i Sverige och USA-baserade Energy Solutions har skickat en del sådant avfall till USA för behandling. Studsviks nya anläggning kommer att ta emot containers med metallavfall som kontrolleras så att det överensstämmer med acceptansvillkoren. När metallen godtagits kommer den att kategoriseras, volymreduceras och sedan sandblästras för att radioaktiviteten ska avlägsnas. Kontaminationen sitter på ytan, så genom att rengöra den kan man få bort merparten av aktiviteten. Vi har två stora sandblästringsmaskiner som effektivt avlägsnar aktiviteten, säger Sam Usher. I nästa steg kompakteras metallen för att minska volymen ytterligare. Radioaktiviteten mäts med känslig utrustning både före och efter behandlingen. Rengjord metall friklassas efter mätning och slussas vidare till vanlig industriell metallåtervinning. Restprodukterna deponeras i slutförvaret i Drigg, Cumbria. Det brittiska lågaktiva förvaret ligger inte långt från Studsviks nya anläggning. Förvaret har varit i bruk sedan 1959 och används för alla typer av lågaktivt avfall. Utrymmet på platsen är dock begränsat 4 STUDSVIK NEWS NR 2 augusti 2009

5 och NDA:s program för sanering av civila kärntekniska anläggningar sätter tryck på förvaret. När NDA presenterade sin avfallsstrategi 2006 lyftes behovet fram för att hitta en lösning för lågaktivt avfall på både kort och lång sikt. För att hantera de omedelbara utmaningarna fattades nyligen beslut om att öppna en nionde avdelning i förvaret. Studsvik siktar på att med den första privata investeringen i en anläggning för lågaktivt avfall kunna erbjuda en bra lösning genom en avsevärt mer effektiv användning av utrymmet. Vårt mål är att återvinningsanläggningen för metallavfall ska bli en viktig pusselbit i hanteringen av kärntekniskt avfall, säger Sam Usher. Studsvik spelar redan en viktig roll på den brittiska marknaden, som nu förstärks genom att vi kan tillhandahålla tjänster inom avfallshantering genom hela livscykeln. Den brittiska strategin för civilt kärnavfall stakar ut en tydlig inriktning med en avfallshierarki byggd kring begreppen minska, återanvända och återvinna. Presentationen av strategin 2006 blev startskottet för en marknad för hantering av kärntekniskt avfall liknande den som finns på andra håll i Europa och USA och som bygger på konventionell avfallshantering som anpassats för den kärntekniska Studsviks anläggning är den första kärntekniska anläggningen på 20 år som öppnar i Storbritannien. marknaden. Strategin bidrog starkt till Studsviks beslut att etablera sig i Storbritannien. Studsviks anläggning är den första kärntekniska anläggningen på 20 år som öppnar i Storbritannien. Studsvik startade processen 2006 med att hitta en plats, göra det första pappersarbetet och inleda ett samråd med berörda intressenter. Eftersom avfallet har relativt låg risk var avsikten ursprungligen att anläggningen endast skulle stå under tillsyn från den brittiska miljömyndigheten Environment Agency. Under 2007 ändrade Nuclear Installations Inspectorate dock sin policy vilket gjorde att Studsvik behövde tillstånd för att bedriva kärnteknisk verksamhet vid anläggningen. Sådana tillstånd ställer högre krav på säkerhet och dokumentation. Studsvik välkomnar detta eftersom tillståndet tydligt visar för alla intressenter att verksamheten bedrivs enligt hög standard. Studsvik kommer att fortsätta behandla brittiskt avfall i sin svenska anläggning när mer kvalificerade behandlingsmetoder behöver användas. Under 2008 behandlade Studsvik 300 ton avfall från Storbritannien i Sverige, både från NDA:s och det brittiska försvarets anläggningar. Dessa volymer beräknas att fördubblas under Foto: Studsvik Studsviks nya anläggning för återvinning av metaller (MRF) i Storbritannien invigdes vid en ceremoni den 6 maj. Invigningstalade och klippte bandet gjorde Phil Davies, chef för Waste & Nuclear Materials vid Nuclear Decommissioning Authority och Malcolm Smith, Special Projects Director vid Babcock Marine. Invigningen skedde i närvaro av ett stort antal kunder i Storbritannien och Studsviks företagsledning. Anläggningen ligger i Lillyhall, Workington i Cumbria. Studsvik räknar med att börja ta emot avfall under tredje kvartalet 2009 efter att ha erhålligt slutliga tillstånd. Omkring 30 nya arbetstillfällen kommer att skapas vid anläggningen. STUDSVIK NEWS NR 2 augusti

6 Studsvik behandlar Bruce Powers ånggeneratorer Studsvik ska avfallsbehandla 32 ånggeneratorer från kanadensiska Bruce Power under de kommande tio åren. De första 16 ånggeneratorerna skeppas enligt plan från Bruce Power i Kanada till Studsvik i Sörmland nästa vår. Målet är att radikalt minska volymen som behöver slutlagras som kärntekniskt avfall. krav, säger Björn Amcoff. Framgångarna för konceptet har också inneburit att andra komponenter med liknade egenskaper nu kan behandlas i Studsviks anläggningar. Hittills har Studsvik tagit emot ånggeneratorer från tyska Stade och svenska Ringhals för behandling. Runt om i världen finns 100-tals uttjänta ånggeneratorer som kärnkraftverk planerar att byta ut eller som redan har bytts ut och nu mellanlagras i väntan på en slutlig lösning. I den moderniseringsvåg som sveper över världen kommer än fler ånggeneratorer och andra stora komponenter att bytas ut. Studsvik räknar med att vinna nya kunder världen över med sitt koncept. Studsviks metod är ett ekonomiskt attraktivt sätt att hantera kärnkraftsavfall som dessutom är ansvarsfullt ur miljöperspektiv, sade Bruce Powers koncernchef Duncan Hawthorne i samband med att avtalet undertecknades. Den största vinsten, både ekonomiskt och miljömässigt, är just att den volym som behöver slutlagras minskar radikalt genom Studsviks avfallsbehandling. Studsvik har uppnått mycket goda resultat vid behandling av ånggeneratorer från både Sverige och Tyskland med en volymreduktion på %. Radikalt sänkta avfallsvolymer När Studsvik 2005 lanserade sitt koncept för behandling och återvinning av ånggeneratorer var man först i världen med att erbjuda en helhetslösning omfattande logistik, myndighetskontakter och avfallsbehandling. Studsvik är fortfarande tekniskt världsledande med en unik helhetslösning. Våra goda resultat gör att vi kan erbjuda ett koncept som för många är attraktivt inte bara ur ett miljöperspektiv utan också på rent affärsmässiga grunder, säger marknadschef Björn Amcoff. Eftersom slutlagringskostnader och andra förutsättningar skiljer sig åt mellan olika länder ser kalkylen olika ut för olika marknader. Att både operatörer och myndigheter världen över trycker på för att kärnkraften ska hålla hög klass är ytterligare en faktor som bidrar till intresset för konceptet. Bruce Power har åtta reaktorer av CANDU-typ som modereras av tungt vatten och bränslet är naturligt uran. Varje reaktor har åtta ånggeneratorer till skillnad från en tryckvattenreaktor (PWR) som normalt har tre. Ånggeneratorerna väger runt 100 ton vardera så det är betydande tonnage av metall som kan återvinnas vilket bidrar till att göra konceptet starkt både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Det material som inte kan friklassas och sekundäravfallet innehållande huvuddelen av all radioaktivitet kommer att förpackas i specialcontainrar och sändas tillbaka till Kanada för slutförvar. En beprövad helhetslösning Affären med Bruce Power är ett helhetsåtagande som sträcker sig över tio år och som börjar när den första ånggeneratorn flyttas från sin befintliga plats på kärnkraftsområdet och sträcker sig fram tills dess att den sista slutlagringscontainern nått sin destination i Kanada. Detta helhetskoncept har tidigare använts på Studsviks hemmamarknader Sverige och Tyskland och då inte bara vunnit kundernas förtroende utan även myndigheternas. Det är förstås en stor fördel att kunna peka på att vi har gjort detta framgångsrikt för kunder i andra länder, säger Björn Amcoff. Erfarenhet ger fördelar Själva behandlingskonceptet är centralt för att Studsvik ska kunna minska avfallsvolymen. Här utnyttjar Studsvik sin unika och djupa kunskap om dekontaminering och segmentering av komplexa stora komponenter. Studsvik har utvecklat och anpassat olika verktyg och andra utrustningar för de olika momenten. Vid sidan om själva behandlingen ställer dessutom storleken på ånggeneratorerna särskilda krav på verktygens utformning. Alltsedan lanseringen för fyra år sedan har Studsvik kontinuerligt förbättrat sina processer vilket förkortat behandlingstiden väsentligt. Med erfarenhet från att ha behandlat sju ånggeneratorer kan vi idag arbeta väsentligt effektivare med lägre dosbelastning under höga kvalitets- och säkerhets- Flygbild Bruce Power Turbinhall i Bruce Power Turbinhall i Bruce Power Foton: Bruce Power 6 STUDSVIK NEWS NR 2 augusti 2009

7 Bilder visar den typ av transportbehållare som levereras till Studsvik i början av Anna Dormann, Studsvik Nuclear Foton: Studsvik Förstärkt transporttjänst I början av nästa år levereras Studsviks nya transportbehållare för bestrålade bränslestavar. Då kommer det att finnas tre transportbehållare i Europa som klarar IAEA:s nya myndighetskrav. Därmed kan vi erbjuda en heltäckande transportlösning för kärnkraftsindustrin inte bara i Sverige utan i hela Europa och även till och från USA, konstaterar Anna Dormann vid Studsvik Nuclear. Sedan i början av 1970-talet har Studsvik haft en liknande transportbehållare som fungerat väl i Sverige. Den används för att transportera bestrålade bränslestavar från kärnkraftverken till Studsvik för olika tester och laboratorieanalyser. Behållaren väger 29 ton och transporten går oftast med lastbil. Det är den tyska leverantören Nuclear Cargo & Services GmbH (NCS) som designat och tillverkat den nya förpackningen. Den är nästan sex meter lång och är sju ton lättare än den gamla, berättar Anna Dormann. En lång rad mycket hårda tester har genomförts med en skalenlig modell. Bland annat har behållaren släppts från nio meters höjd för att pröva hållbarheten. I avvaktan på leveransen av behållaren pågår förberedelser i Studsvik. När den hanteras används traverser och andra hjälpmedel som nu måste anpassas till den nya behållaren. När behållaren transporteras på väg ligger den i en container på trailern. Det är ett faktum som förbättrar möjligheterna att transportera bränslestavar utanför Sverige och Skandinavien. Den nya behållaren som uppfyller IAEA:s krav har ett avsevärt större användningsområde både i Europa och USA. Vi ökar servicen till våra kunder och erbjuder en helhetslösning. Från hanteringen av bränslestavarna hos kunden med utbildad personal, till transporter som ser till att materialet kommer till oss för tester och undersökningar. Anna Dormann har sedan 2002 ansvarat för alla radioaktiva transporter från de svenska och utländska kärnkraftverken till anläggningen vid Studsvik. Sedan i maj 2008 är hon chef för den nya enheten Transport & Strålskydd. Ju fler alternativa transportlösningar vi kan erbjuda, desto bättre för kunderna. Det underlättar för kunderna när vi kommer in i ett tidigt skede. Då kan de koncentrera sig på att planlägga undersökningen och lämna transporten till oss. STUDSVIK NEWS NR 2 augusti

8 Säker bränslehantering i reaktorer I en kokvattenreaktor flyttas bränslet runt i samband med avställningsperioden. I samband med all förflyttning av bränslepatronerna måste vissa definierade säkerhetskriterier uppfyllas. Där kommer programmet MARLA in i bilden. MARLA planerar enligt dessa säkerhetskrav och övervakar att alla flyttningar sker enligt plan i den bestämda händelsekedjan. Därutöver kan MARLA optimera flyttkedjan för att minimera tiden som går åt till att flytta de cirka patronerna till nya positioner för den kommande driftcykeln. MARLA beräknar resteffekten i varje patron som finns i anläggningen, varför MARLA-koden kan användas för att välja ut de patroner som skall skickas i transportbehållarna. Utvecklad resteffekt är också en kritisk faktor för avställningstider under revisionen. MARLA ger då underlag om när driftomläggning av kylkedjor kan göras. Detta kan ge kortare avställningstid och ökad produktion. MARLA-programmet har utvecklats av Studsvik Scandpower, ett dotterbolag i Studsviksfamiljen. Det kan bli ett världsledande beräkningsprogram för denna typ av tillämpningar, säger Magnus Kruners som jobbar på Studsvik Scandpower AB i Sverige. Några andra av Studsvik Scandpowers världsledande produkter är CASMO, SIMULTATE, GARDEL samt SIMULATE-3R som används i träningssimulatorer. Dessa produkter kompletteras nu med programmet MARLA. För våra stora produkter CASMO och SIMULATE har vi ca 50 % av marknaden på de kommersiella reaktorerna. Och vi kan ju alltid hoppas att MARLA och andra framtida produkter från oss får draghjälp av dem, säger Magnus Kruners. MARLA beskrivs som ett användarvänligt verktyg och svarar väl upp till industrins behov. Programmet kan planera hela förloppet, analysera alla förändringar i härd och bassänger, jämföra med fastställda säkerhetsgränser och ta fram en lista på åtgärder. Informationen visas i ett tydligt grafiskt gränssnitt. På marknaden finns ett stort behov av den här typen av program. Det finns äldre varianter, men inget som kan göra så kvalitativa beräkningar som MARLA all-in-one produkt. MARLA säljs tillsammans med utbildning och Magnus Kruners presenterade det på Studsviks-dagen tidigare i år i Ringhals. Bild ovan: Illustration på hur det kan se ut i övervakning av illustration säkerhetsmarginal under det att bränslet flyttas i härden (eller mellan bassäng och härd). Bild till höger: Grafisk bild som visar beräkningsresultat från resteffektberäkning av såväl transportbehållare som härd. 8 STUDSVIK NEWS NR 2 augusti 2009

9 Bättre samordning av mjuka frågor Eva Halldén har en ny roll på koncernnivå sedan i fjol. Ett ansvar som handlar om att samordna områdena: Human Resources (HR), kvalitet, miljö, säkerhet, arbetsmiljö och teknik. Eva Halldén, Studsvik AB Det finns ett behov av koncernsamordning inom områden såsom arbetsmiljö, säkerhet, kvalitet, miljö, HR och teknik, konstaterar hon. Liknande samordning finns redan inom till exempel finans och affärsutveckling. Det koncernövergripande HR-arbetet bedrivs operativt i en arbetsgrupp där HR-cheferna från varje segment deltar. Eva Halldén berättar om några av de områden som nu ligger högst upp på agendan: Att upprätta ett trainee-program med start nästa år, att etablera ett långsiktigt chefsutvecklingsprogram och att följa upp att alla medarbetare får ett årligt utvecklingssamtal. Det finns redan ett bra samarbete mellan dotterbolagen, men vi vill stärka samsynen inom koncernen i dessa frågor. Genom samverkan kan vi till exempel få igång en jobbrotation av medarbetare och chefer inom organisationen, säger Eva Halldén. Eva har ett förflutet på olika chefspositioner inom Studsvik och i kärnkraftsbranschen. Hon har en god operativ insikt som kommer väl till pass när koncernen ska analysera det framtida behovet av chefer, potentiella ledare och nyckelpersoner. Ett behov som ska gå hand i hand med koncernens övergripande affärsutveckling. Foto: Jan Lindblad Jr Vi ser redan att bolagen börjar utbyta erfarenheter inom HR-området, hjälpa och lära av varandra. Det är en mycket positiv signal. Ett annat område som ska samordnas är uppföljningen av arbetsplatsolyckor, utredningar samt målsättningar som ska gälla i koncernen. Eva Halldén är också samordnare av den Corporate Responsibility Report som i sin nuvarande form för första gången såg dagens ljus i år. Tidigare fanns en miljörapport, men den täckte i huvudsak den svenska verksamheten. En del i CR-rapporten baseras på en dialog vi haft med våra intressenter. Resultatet har sammanställts i en åtgärdsplan som dotterbolagen är ansvariga att genomdriva. Miljö var ett område som intressenterna ville veta mer om. Bland annat hur Studsvik arbetar för att minimera påverkan på miljön av eget utsläpp, eget avfall och hur man uppfyller myndigheternas lagar och krav. Miljöområdet har alltid varit i blickpunkten, konstaterar Eva Halldén. Det är inget nytt. Vi ligger långt under tillåtna gränsvärden för utsläpp. Det ska vi fortsätta att göra. Vi ska också arbeta med att minska det avfall som genereras i våra verksamheter. Det finns redan ett bra samarbete mellan dotterbolagen men vi vill stärka samsynen inom koncernen. Angreppssättet med att få fram CR-rapporten var alltså nytt. Rapporten kommer att ges ut varje år, men intressentdialoger planeras med cirka tre års intervall. Vi delade ut rapporten på bolagsstämman i våras, de som deltog i intervjuerna har fått den och vi har skickat ut CRrapporten till dem som vi normalt skickar information om Studsvik till, berättar Eva Halldén. Den ligger också ute på vår webb. Även de etiska riktlinjerna inom Studsvik-koncernen har samlats i en Code of Conduct, Uppförandekod, som i fjol delades ut för första gången till medarbetarna. Den bygger på våra värderingar och ska genomsyra allt vårt arbete i koncernen. Uppförandekoden är en skrift som samlar alla de policys och riktlinjer som redan finns i Studsvik-koncernen. Den har även tjänat som bas för CR-rapporten. Häftet har delats ut till alla medarbetare, den finns med i introduktionsprogrammet för nyanställda och en uppföljning om hur känd Uppförandekoden är i organisationen planeras senare i höst. STUDSVIK NEWS NR 2 augusti

10 Dokumentationsprojekt inför slutförvar av lågaktivt avfall i Tyskland Studsvik i konsortium med DBE Technology GmbH och Kraftanlagen Heidelberg GmbH har valts för att dokumentera lågaktivt avfall vid forskningsanläggningen i Karlsruhe i Tyskland. Avfallet ska i en framtid sändas till slutförvaring. Dokumentationen av avfallet måste då vara komplett. Avgörande för kontraktet blev vår samlade kunskap inom avveckling av Siemens MOX- och URAN-anläggningar i Hanau i Tyskland. I projektet i Karlsruhe ingår även att säkerställa och dokumentera innehållet i containers med lågaktivt avfall. Studsvik sysselsätter tolv kvalificerade och erfarna specialister i projektet och är därmed i majoritet i konsortiet. Kontraktet gäller i 12 månader med möjlig förlängning upp till tre år. Under flera år har Studsvik framgångsrikt arbetat med avfallshantering och dokumentation inför slutförvaring både i Tyskland, Sverige och på andra marknader. Sedan 2004 har Studsvik samarbetat med DBE Technology GmbH för den typen av dokumentation. Ursprung, processhistoria, massabalans, karaktärisering av material, aktivitet, inventering och innehållsdeklaration, är några exempel på vad som ska ingå i den här typen av dokumentation. Ordförande för internationell organisation Efter tre år på posten som vice ordförande går nu Anders Jenssen vidare och blir ordförande för den internationella organisationen ICG-EAC. Det övergripande målet för International Cooperative Group on Environmentally Assisted Cracking of Water Reactor Materials (ICG-EAC) är att samordna ett internationellt arbete om miljöbetingad sprickning i konstruktionsmaterial. Avsikten är att utveckla förståelse och relevanta data för säker drift och ökad livslängd av lättvattenreaktorer. Gruppen bildades redan på 1970-talet. Studsvik har deltagit i samarbetet sedan starten. Det är ett stort uppdrag, konstaterar Anders Jenssen. ICG-EAC samlar 83 medlemsorganisationer världen över, både i Europa, USA, Sydamerika och Asien. En gång om året, vanligtvis på vårkanten träffas medlemmarna under en vecka. I våras innehöll programmet ett 70-tal föredrag där de senaste rönen om spänningskorrosion i lättvattenreaktorer presenterades och diskuterades. Ansvaret som ordförande är att leda styrelsearbetet och att representera gruppen, men även ordna specialsessioner om något aktuellt ämne. Nu senast handlade det om hur vi bättre ska kunna förutse komponenters livslängd. Under åren har gruppen även tagit initiativ till så kallade Round Robin-program. Det är interlaboratoriestudier där samtliga deltagare gör försök på till exempel samma material samtidigt som en gemensam procedur följs. Här behöver vi likrikta provningsprocedurerna för att förstå orsaker och minska spridningen i resultat, förklarar Anders Jenssen som jobbat inom området i ett antal år på Studsvik. Efter att ha varit vice ordförande i tre år och nu ordförande för de kommande tre åren, avslutar Anders Jenssen sin nio-åriga karriär i ICG-EAC som passed chairman i ytterligare tre år. Det känns hedrande och för mig blir det utvecklande att företräda en så stor internationell grupp som samlar världens experter inom området. Det är en utmaning, säger Anders Jenssen. Anders Jenssen arbetar som projektledare på Studsvik och är utnämnd specialist inom spänningskorrosion i konstruktionsmaterial. På bilden ser vi honom bli gratulerade till ordförandeposten i ICG-EAC av Magnus Arbell, vd på Studsvik Nuclear. Foto: Studsvik Gruva valdes för slutförvaring av lågaktivt avfall I Tyskland definieras slutförvaring som ett nationellt projekt. Efter 20 års arbete med licenser och för att finna lämplig plats för slutförvaring har en tidigare järnmalmsgruva i Saltzgitter fått godkänt av myndigheterna. Den tyska motsvarigheten till Strålskyddsmyndigheten har fått uppdraget att bygga slutförvaret och senare även driva verksamheten. Metoden är djupförvar i geologisk stabil berggrund. Vill man läsa mer om Tysklands förvar av lågaktivt avfall gå in på: Helheten är styrkan I slutet av april genomfördes ett arrangemang Studsvikdagen i Ringhals. De affärsområden som presenterades var avfallshantering och driftoptimering samt de konsulttjänster som Studsvik erbjuder inom dessa verksamheter. Vi ville visa bredden i de erbjudanden vi har, berättar Magnus Arbell, vd på Studsvik Nuclear. Tidigare har mindre specifika områden visat upp sig för våra kunder, men det här var första gången vi presenterade oss tillsammans på detta sätt. Vi började arbeta fram konceptet i början av året och nu har vi alltså genomfört den första dagen. Programmet håller fint, utmaningen är att pricka in rätt dag för att arrangera den här typen av seminarium hos våra kunder. Just i år har alla ovanligt mycket att göra, det är många stora projekt som pågår i Ringhals, säger Magnus Arbell. Totalt under dagen sökte sig ett 40-tal medarbetare från olika avdelningar på Ringhals till informationsbyggnaden där presentationerna hölls och där en utställning om Studsvik hade satts upp. Vår styrka är vår helhetslösning och vår samlade kompetens, säger Magnus Arbell. 10 STUDSVIK NEWS Nr 2 augusti 2009

11 Studsvik kalendarium April 22 april Årsstämma Maj 22 april delårsrapport för januari mars maj officiell invigning av Metal Recycling Facility i Storbritannien. Juni Juli 21 juli halvårsrapport för januari juni Augusti nr av news September Oktober November December 2 november delårsrapport för januari september nr av news Januari Februari Bokslutskommuniké för januari december 2009 Mars STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER

12 Studsvik AB Box 556, Nyköping Telefon: Fax: