Ehuru stadgandena i den nådiga propositionen upp-.gjorts främst med afseende å torpare och med dem jäm-

Transkript

1 U. B Prop. N:o 27. Agrarutskottets betänkande n:o 3 i anledning af Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående lag om lega af jord på landet. Jämte protokollsutdrag af den 15 innevarande oktober har Landtdagen öfverlämnat föreliggande nådiga proposition i afseende å förberedande behandling till Agrarutskottet. Från Kejserliga Senaten har Utskottet därefter på begäran fått emottaga de vid propositionens utarbetande därstädes tillkomna handlingar jämte protokollsutdrag, utvisande de omröstningar, som i Senaten ägt rum vid ärendets behandling. I sammanhang med denna nådiga proposition har Utskottet till behandling förehaft ett af landtdagsmannen H. G. Paloheimo m. fl. undertecknadt motionsförslag till lag rörande arrende af torp- och backstuguägor (Landtdagshandlingarna, Bihang VIII sid ) och landtdagsmannen E. Hokkanens m. fleres förslag till motion om ny arrendelag (nämnda Bihang s ) äfvensom ett af landtdagsmannen S. Häkkinen med fl. undertecknadt förslag till petition om lagstiftningsåtgärd till förebyggande af torpares och jordlegotagares afhysande (åberopade Bih. s ), hvilka Landtdagen medels protokollsutdrag af den 17 juni 1907 hänskjutit till Agrarutskottets behandling. Ehuru stadgandena i den nådiga propositionen upp-.gjorts främst med afseende å torpare och med dem jäm-

2 U. B. Prop. N:o 27. förliga landbönder och backstugusittare, har lagförslaget likväl icke begränsats till ordnande af dessa jordlegotagares rättigheter och skyldigheter, utan har till detsamma ansetts böra hänföras stadganden om all slags lega af jord på landet. Då likväl hvarje form af lega ej ansetts i lika mån erfordra bestämningar till betryggande af legotagares rättigheter och enär de olika ändamål, för hvilka jordlegoaftal ingås, föranleda äfven andra skiljaktigheter, har i den nådiga propositionen, 62 och 63, intagits bestämningar om i h vad mån antydda stadganden skola lända till efterrättelse för det fall, att legoaftalet hänför sig till sådan för jordbruk afsedd hel lägenhet eller del däraf, som med hänsikt till dess förvaltning ej underlyder någon hufvudgård, och hvilka stadganden skola gälla i fråga om legoaftal för andra än jordbruksoch bostadsändamål eller ock för jordbruksändamål, utan att det legda området är bebyggdt eller afsedt att bebyggas. Det egentliga ändamålet med en revision af lagstadgandena om lega af jord på landet har varit förbättrandet af innehafvarenas af torp, landbolägenhet och backstuguområde osäkra rättsliga ställning, hvilken, om än i vissa afseenden upphjälpt genom 1902 års lag, likväl fortfarande erfordrar lagstiftningsåtgärd. Följden af dessa jordarrendatorers svaga och osjälfständiga sociala och ekonomiska ställning är, att de icke hafva den ekonomiska och jämväl andliga kraft, som är en förutsättning för att brukaren skall förmå behörigen bevaka sina fördelar och rättigheter. Detta sakförhållande betingar med afseende å nämnda brukare lagstiftningsåtgärder, hvilka ifråga om andra brukare ej äro nödiga och till och med sakna berättigande. Torparenas, landböndernas och backstugusittarenas talrika klass har äfven i socialt och nationellt hänseende en så stor betydelse, att jämväl vidt gående åtgärder, åsyftande en förbättring af dessa folkgruppers ställning, måste anses befogade. Hvad åter angår öfriga brukare (innehafvare af själfständiga lägenheter, villa-, fabriks- och ängslotter) är Agraridskotiets betänkande N:o 3.

3 1907. U. B. - Prop. N:o säkerställandet af deras ställning genom stadganden, som inskränka aftalsfriheten ej på långt när i samma mån af nöden. En alltför långt gången inskränkning i aftalsfriheten beträffande dem skulle tvärtom ur såväl social som ekonomisk synpunkt gestalta sig oförmånlig, hvarföre åt aftalsfriheten vid arrendevillkorens ordnande i dessa fall bör lämnas vidsträckt rum. Visserligen har det icke undgått Utskottets uppmärksamhet att till denna sistnämnda grupp komme att höra brukarena af sådana bolag och enskilda personer tillhöriga lägenheter, som användas hufvudsakligen för skogsbruk, men enär frågor, som angå dylika lägenheter, böra skildt för sig upptagas, har Utskottet ansett sig i detta sammanhang icke böra ingå på närmare behandling af jordlegoförhållandena å dessa lägenheter. Af det föregående framgår att bestämningarna om lega å ena sidan af torp, landbolägenheter och backstuguområden samt annan slags jord å den andra, äro så olikartade, att deras sammanförande, på sätt i den nådiga propositionen skett, är förenadt med synnerligen stora svårigheter och är ägnadt att göra den nya lagen svårbegriplig, isynnerhet för allmogen. I betraktande af de företräden, hvilka en sådan anordning, hvarigenom alla jordlega rörande stadganden få sin plats i en och samma lag, erbjuder, har Utskottet likväl, ehuru tidens knapphet har försvårat dess arbete, ansett sig böra uppgöra ett förslag till jordlegolag, som innehåller bestämmelser om all slags lega af jord, sålunda att de olika slagen af jordlegoaftal i lagen fördelats å olika afdelningar. Lagförslagets första afdelning handlar således om lega af torp, landbolägenhet och backstuguområde, andra afdelningen om arrende af själfständiga lägenheter och den tredje om lega af jord för öfriga ändamål; i den fjärde afdelningen slutligen hafva sammanförts sådana allmänna stadganden, som röra alla slag af jordlega.

4 U. B. Prop. N:o 27. Enligt nu gällande lag skall jordlegoaftal upprättas för viss tid, högst tjugufem år, eller för lifstid. Den kortaste legotiden har lämnats beroende af sakägarenes öfverenskommelse och allenast i undantagsfall är tiden i lagen bestämd till tio år. Till tryggande af legotagarens nyttjanderätt är i den nådiga propositionen den kortaste legotiden bestämd till tjugufem år och den längsta tiden till sjuttiofem år. För den händelse likväl, att en kortare legotid än tjugufem år i något fall skulle ligga i bägge kontrahenternas intresse, har åt legonämnden medgifvits rätt att tillåta ingående af aftal på kortare tid än tjugufem år. Utskottet föreslår femtio år såsom kortaste tid vid legoförhållanden rörande torp, landbolägenhet eller backstuguområde. En sådan minimi-legotid är i synnerhet af betydelse för de egentliga jordbrukstorpen och landbolägenheterna. Såväl med afseende å legotagarens egen fördel som ur synpunkten af jordbrukets intressen och det sociala framåtskridandet är den form af jordlega förmånligast, som varar under möjligast lång tid och den lyckligaste lösningen af frågan skulle vinnas, om legotagaren bereddes tillfälle att efter öfverenskommelse med jordägaren, inlösa den jord, som han brukar. Då brukaren är medveten om att han under längre tid får innehafva det utlegda området och att hans arfvingar ännu kunna fortsätta det arbete, som han nedlagt å jorden, brukar han sitt område allaredan från begynnelsen med den energi, hvarförutan ett rationellt jordbruk ej kan bestå. Dessutom är att märka att utlegda ägor i de flesta fall med afseende å läget äro så beskaffade, att det icke är fördelaktigt för jordägaren att taga dem under eget bruk. Den nuvarande riktningen på landthushållningens område befordrar icke heller sammanslagningen af olika uppodlingar, utan sträfvar fastmer att påskynda delning af nyodlingarna å hemmanens urfjäll och utmärker. Enär det alltså i allmänhet icke ligger i jordägarenas eget intresse

5 1907. U. B. Prop. N:o att slå under sig torpens odlingar, så är någon olägenhet för honom icke att befara därigenom, att dessa ägor genom legoaftal på lång tid komma under ändamålsenligt bruk, hvilket tillika utgör en garanti att honom tillkommande skälig inkomst från legoområdet skall varda tryggad. Från jordägarenas sida kan emot bestämmandet af en så lång minimi-legotid anmärkas, att en dylik bestämning kunde komma i strid med jordägarens intressen, emedan jordägaren icke vid bestämmandet af legovederlagets belopp kan för en längre tid framåt taga i beräkning alla framtida förhållanden och ej heller den på allmänna sociala orsaker beroende sannolika stegringen af jordvärdet under legotiden. Dessa olägenheter har Utskottet ansett kunna undanrödjas sålunda, att där ej annorlunda är i legoaftalet bestämdt, möjlighet beredes att under legotiden få legovederlaget förhöjdt i följd af förändrade förhållanden, hvilka icke äga gemenskap med legoförhållandet (såsom byggande af ny järnväg, anläggande af industriell inrättning); dock sålunda att jämväl odlaren, det vill säga brukaren, i enlighet med billighetens fordringar, finge under någon tid tillgodonjuta de förmåner, nämnda förhållanden medfört. Utskottet har därför velat föreslå, att sedan tjugufem år förflutit från legoaftalets ingående, jordägaren vore berättigad att underkasta legovederlaget pröfning af legonämnden, hvilken, med beaktande endast af ofvannämnda under sagda tid inträffade förhållanden, ägde bestämma legans belopp. Innan tjugufem år tilländagått efter det nästföregående förhöjning ägt rum, skulle någon ytterligare jämkning af legovederlaget icke få ske. Vid bestämmandet af en legotid af femtio år kunna äfven för legotagaren sådana olägenheter uppstå, att ändrade förhållanden, hvilka han vid aftalets uppgörande ej kunnat taga i betraktande, såsom exempelvis nedläggandet af någon industriell inrättning, kunna göra det för honom svårt, måhända omöjligt, att erlägga det ursprung- Agrarutskottets betänkande N.o 3.

6 U. B. Prop. N:o 27. liga, efter helt andra förhållanden afpassade legovederlaget. Utskottet har för den skull föreslagit ett stadgande i syfte att, därest genom inverkan af ofvannämnda orsaker det ursprungligen aftalade legovederlaget framstår oskäligt högt, jämväl legotagaren vore berättigad att uppfordra legonämnden att skrida till enahanda granskning af l egovederlagets belopp, utan att ifrågakomna nedsättning af legovederlaget finge vara bunden vid någon minimitidsbestämning. Utskottet har så mycket hellre kunnat förorda den femtioåriga legotiden, som denna i flere delar af landet redan under längre tid utan olägenhet tillämpats å bondelägenheter, och i andra delar af landet vunnit allmänt understöd, särskildt från torparenas sida. Inom Utskottet ha ej andra sådana synpunkter framhållits i fråga om legoaftal om torp och landbolägenheter på femtio år, hvilka skulle utvisa att dessa legoaftal vore stridande emot jordägarens sanna fördel. Hvad sedan backstuguområdena vidkommer, föreligga visserligen icke i fråga om dem liknande skäl, som de, hvilka ur synpunkten af landthushållningens behof kunna anföras till förmån för en period af femtio år såsom kortaste legotid för torplägenheter, men har Utskottet, dels med hänsyn till den betydande förlust som en obemedlad arbetare får vidkännas, om han efter legotidens utgång är tvungen att upplösa sitt hem och förflytta det annorstädes, och dels i betraktande af den stora nytta jordägaren har af ifrågavarande brukare, hvilka under den brådaste arbetstiden lämna dem erforderligt hjälpmanskap, som år efter år blir allt svårare att erhålla, samt då de i allmänhet icke kunna på ett mera inbringande sätt tillgodogöra sig sådana små områden, hvilka vanligen äro för deras odlingar obehöfliga och ofta alldeles oländiga, ansett sig böra jämväl med afseende å ifrågavarande områden föreslå femtio år såsom kortaste legotid. Utskottet har icke i någotdera fallet kunnat förorda det i den nådiga propositionen upptagna stadgande, att

7 1907. U. B. - Prop. N:o legotiden med legonämndens samtycke finge bestämmas kortare, emedan Utskottet ansett att man därigenom komme att illudera bestämningen om kortaste legotid. Af samma skäl som legat till grund för Utskottets förslag om en minimilegotid af femtio år, har Utskottet föreslagit att lifstidsstädja måtte afskaffas. Begreppet lifstidsstädja är icke öfverensstämmande med uppfattningen om kontinuitet i legoförhållandet. Då därtill legotagaren ej kan äga kännedom om, huru länge det är honom förunnadt att lefva, kan man hos en legotagare på lifstid icke förutsätta lika stor håg att befrämja det jordbruk, han har om händer, som hos den, hvilken på förhand kan beräkna huru länge arrendet varar, hvarför lifstidsstädja icke heller från landtbrukets ståndpunkt sedt är förmånligt. Om åter brukaren på lifstid skulle väl häfda sin jord ända till sin död, skulle regleringen af ersättningsfrågan möta svårigheter. Erfarenheten har dessutom ådagalagt, att legotagare, som åtnjuta lifstidsstädja, ofta äfven själfva anse en jordlega på viss tid förmånligare, af orsak, att sådan legotagares fullvuxna barn, begripligt nog, icke hafva lust att kvarblifva hos sina föräldrar. De skäl, hvilka varit afgörande vid bestämmandet af kortaste legotiden för lega af torp, landbolägenheter och backstuguområden', kunna icke åberopas i fråga om arrende af själfständiga lägenheter likasom ej heller vid lega för annat än jordbruks- eller bostadsändamål eller vid arrende af sådana bostadsområden, som icke kunna anses såsom backstuguområden, och icke heller med afseende å sådana för jordbruksändamål å lega upplåtna jordområden, som icke äro bebyggda eller ämnade att bebyggas, hvarför Utskottet ej funnit anledning förekomma att, beträffande sådana legoaftal, frångå principerna i nu gällande lagstiftning. Vidkommande legovederlaget har Utskottet tillstyrkt godkännande af den i propositionen intagna bestämmelse

8 U. B. - Prop. N:o 27. att legovederlaget skall vara utsatt i penningar. Då stadgandet i nuvarande jordlegolag därom att»verklig" lega bor vara utfäst, gifvit anledning till en sådan uppfattning att upplåtande af jord å lega emot ett ringa vederlag ej vore medgifvet, och skäl icke vidare förefinnes att upprätthålla en sådan uppfattning, så har Utskottet föreslagit, att det måtte bestämmas att i arrendekontraktet skall vara antecknadt hela det vederlag, som legotagaren för sina erhållna förmåner i verkligheten skall utgöra äfvensora att det ej är sakägarene tillåtet att sig emellan om legovederlaget uppgöra annat aftal, än det l egokontraktet innehåller. En sådan bestämning är också nödvändig för den granskning, som enligt lagförslaget kan äga rum i fråga om legovederlaget. Utskottet har icke heller omfattat den åsikt, att legovederlaget borde årligen erläggas, eftersom den mångenstädes i landet rådande praxis, att legotagaren på förhand erlägger en viss summa för att få arrendeafgiften att nedgå, icke gifvit anledning till olägenhet, på sätt man befarat. Det i den nådiga propositionen ingående stadgandet,, att legovederlaget skall underställas legonämndens pröfning och fastställelse till förebyggande af att legovillkoren enligt opartisk uppskattning blifva obilliga, åsyftar att trygga brukaren mot utgörande af oskälig skatt. Detta syftemål ernås dock icke i det fall, att legotagaren vid öfverlåtande af sin jordlegorätt å annan kan fastställa villkor, hvilka för den nya legotagaren äro oskäligt tunga.. För den skull har Utskottet föreslagit ett tilläggsstadgande af innehåll, att brukaren medgifves rätt att öfverlåta sin legorätt åt annan endast för ett pris, som ej får of verstiga hvad han själf skulle af legogifvaren erhålla i ersättning^ för förbättringar, därest legoaftalet vid öfverlåtelsetillfället upphörde. Emedan en oskäligt lång arbetsdag på en mängd orter försvårat brukarenas ställning samt föranledt tvistigheter emellan legogifvaren och brukaren, och då lagförslaget därjämte afser att noggrant fastställa legovederla-

9 U. B. Prop. N:o gets belopp, har Utskottet funnit lämpligt att i lagen intaga bestämning om en längsta arbetstid vid fullgörandet af i legoaftalet öfverenskommen dagsverksskyldighet Med fästadt afseende därå att flerstädes allaredan iakttages en arbetstid af elfva timmar om sommaren och i medeltal nio timmar om vintern, borde den längsta arbetstiden faställas till elfva timmar under sex sommarmånader och i medeltal till nio timmar under sex vintermånader. En emellan jordägaren och brukaren vid sidan af legoaftalet ingången överenskommelse om verkställande af öfvertidsarbete mot särskild godtgörelse skulle naturligtvis oberoende häraf vara tillåten. Ifrågavarande bestämning innefattar endast, att en längre arbetstid icke finge påyrkas med stöd af legoaftalet. Lega af jord innebär legoföremålets öfverlämnande i brukarens besittning med rättighet för denne att tillgodogöra sig dess produkter, likväl endast så vidt de erhållas genom ett vanligt utnyttjande och inbegripas i legoaftalet. Ensamt under denna förutsättning bestämmes det vederlag, som legogifvaren bekommer af brukaren, hvarför det är af vikt, att legotagaren brukar legoföremålet allenast på det i aftalet bestämda sätt. Utskottet har velat särskildt betona denna omständighet och för den skull föreslagit, att till 17 skall fogas ett moment, hvari brukarens skyldighet härutinnan uttryckligen omförmäles. Ett förbud att till olägenhet och skada för jordägaren nyttja legoområde för annat ändamål än vid aftalets ingående afsetts, innebär, hvad särskildt beträffar för jordbruksändamål aftalad lega af jord, dels att brukaren ej på legoområdet får anlägga exempelvis industriell inrättning, dels äfven att han icke får nyttja legoområdet på sådant sätt att genom jordlagrets förminskande verklig skada uppstår. Öfverträdande, oaktadt erhållen varning, af förbudet i nu ifrågavarande fall utgör en af de orsaker, på grund af hvilka legotagaren jämlikt 40 kan-förverka sin legorätt.

10 U. B. Prop. N:o 27. Kändt är, att brukarens rätt att taga trän ofta föranleder meningsskiljaktigheter och tvister mellan jordägare och brukare, hvilkas slitande påkalla domstols mellankomst Till förekommande häraf samt för åstadkommande af full tydlighet i fråga om brukarens rätt till skogsfång har Utskottet förty ansett skäl förefinnas att föreslå sådan ändring af de i den nådiga propositionen ingående stadgandena, att ifrågavarande rätt för brukaren städse borde uttryckligen omnämnas i legokontraktet, jämväl i det fall, att brukaren har rätt till skogsfång allenast i den å legoområdet växande skogen eller då denna rätt alls icke tillkommer honom. Enligt Utskottets mening kunna stadgandena i den nådiga propositionen om legorättens förverkande godkännas i hvad de angå lega af torp, landbolägenhet och backstuguområde. Utskottet har emellertid tillagt ett stadgande, enligt hvilket domstolen tillkomme friare pröfningsrätt än i den nådiga propositionen föreslås, att vid behandling af mål angående legorättens förverkande taga hänsyn till förekommande omständigheter och efter dem lämpa tvistefrågans afgörande. Beträffande däremot legoaftalen angående själfständig lägenhet, har Utskottet såsom tillägg till de i den nådiga propositionen omförmalda grunder för förverkande af legorätten funnit skäl att, till skyddande af legogifvarens rättigheter, från nu gällande lag om lega af jord på landet med någon omformulering upptaga särskilda stadganden. Dessa stadganden förekomma i 43 3,4,6 och 7 punkterna uti den nuvarande lagen om jordlega, enligt hvilka brukaren förverkar sin legorätt, om han utan legogifvarens tillstånd öfverlåter sin legorätt till annan eller upplåter den utlegda lägenheten eller förut icke utlegd del däraf å lega åt annan, eller förändrar villkoren för legoaftalet om lägenhetens område; om han, oaktadt erhållen varning, i den händelse därom icke annorlunda öfverenskommits, utan legogifvarens tillstånd från lägenheten bortför eller bortföra låter foder eller gödsel; om han afvikerfrån den

11 1907. U. B. - Prop. N:o 27. U å lägenheten införda odlings- eller skogshushållningsplanen eller eljes öfverträder väsentliga bestämmelser i legoaftalet, och slutligen om han varder fälld till straff för återfall i åverkan å den lägenhet, som är å lega upplåten. I alla dessa fall ägde domstolen likväl pröfva om icke brukaren på grund af förmildrande omständigheter borde fortfarande få förblifva i åtnjutande af legorätten. I många fall förlorar brukaren af torp, landbolägen- het och backstuguområde sin legorätt, då stomlägenheten utmätningsvis försäljes. Erfarenheten har nämligen visat, att allenast en jämförelsevis liten del af sådana brukare, ehuru försedda med skriftligt kontrakt, tillgodogjort sig rättigheten att inteckna legoaftalet eller, om kontraktet varit intecknadt, uraktlåtit att förnya inteckningen. Då inteckningsinstitutet i dess nuvarande form, såvidt angår lega af torp, landbolägenhet och backstuguområde, sålunda visat sig icke motsvara sitt ändamål, har Utskottet sökt utfinna andra former till vinnande af det med inteckning afsedda syftemålet och har förty föreslagit, beträffande dessa legoaftal, införande af ett särskildt inregistreringssystem. I enlighet därmed ålåge det häradsrätten att inregistrera legokontrakten uti en för sådant ändamål uppgjord längd, hvilken jämte därtill hörande bilagor skulle vara offentlig och hållas tillgänglig för enhvar. Utskottet har tänkt sig, att legokontrakten skulle antecknas i längden i kronologisk ordning, och vore häradshöfding vid utgifvande af gravationsbevis skyldig att däri äfven upptaga i registerlängden antecknade legorätter. I överensstämmelse härmed inregistrerad legorätt skulle tillkomma förmånsrätt, såsom om legokontraktet hade intecknats samma dag, då anmälan om inregistrering hos domaren skett, hvarutom inregistrering förblefve gällande utan förnyelse tills densamma till dödande anmäldes. Inregistrering vore, på sätt om inteckning föreslagits i den nådiga propositionen, erforderlig endast i händelse -af tvångsförsäljning. Om legogifvaren eller, vid konkurs, sysslomannen i konkursen frivilligt till annan öiverlåta

12 U. B. - Prop. N:o 27. äganderätten till lägenhet, som antingen helt och hållet eller delvis upplåtits på lega, bryter köpet icke legan, därest aftalet blifvit i behörig ordning fastställdt och brukaren tagit det utlegda området i besittning. Utskottet har icke förbisett, att det redan länge varit fråga om införande af ett allmänt fastighetsboksoch inregistreringsinstitut. Då det likväl är sannolikt,, att genomförandet af denna reform kommer att taga en längre tid i anspråk, har Utskottet ej ansett förberörda, omständighet utgöra fullgiltigt skäl att afstå från införandet af ett särskildt inregistreringssystem beträffande legoaftal om torp, landbolägenheter och backstuguområden.. Med hänsyn ej mindre därtill, att det af Utskottet föreslagna inregistreringssystemet blefve endast interimistiskt intill dess ett allmänt inregistreringssystem kommit till stånd, än att införandet vid sidan af inteckningsinstitutet af ett dylikt inregistreringssystem äfven för andra legokontrakt, än de som angå torp, landbolägenheter och backstuguområden för närvarande ej synes vara af behofvet påkalladt, har Utskottet icke föreslagit ett utsträckande af sagda system till andra än nyssnämnda slag af jordlegoaftal. Vidkommande den ersättning, som brukare är berättigad att erhålla vid legotidens utgång eller legoförhållandets upphörande i annat fall, har Utskottet i hufvudsak godkänt den princip, som är nämnd i motiven till den nådiga propositionen. Endast i några få punkter har Utskottet föreslagit vidtagande af vissa förändringar. Enligt Utskottets uppfattning borde rättigheten för brukare af torp och landbolägenhet att erhålla ersättning för sådana förbättringar, som nämnas i 17 af det uti den nådiga propositionen ingående lagförslaget, ej göras beroende af jordägarens särskildt gifna samtycke. Sjöfällning eller sådan invallningsanläggning, hvarigenom ett vattentäckt område uttorkas, får brukare jämlikt stadgandena uti 1902 års Vattenrättslag icke utföra utan jordägarens begifvande. Hvad åter öfriga i denna paragraf Agrarutskottets betänkande A r :o 3.

13 1907. U. B. Prop. N:o omförmälda jordförbättringar angår, äro desamma, särskildt täckdikning och utförande af nyodlingar, sorn äfven äro att hänföra till däri åsyftade förbättringar, af så stor betydelse för jordbrukets framåtskridande, att det icke är skäl att i de legoförhållanden, hvarom nu är fråga, göra dem beroende af någon annan än brukaren själf. Kostnaderna för förbättringarna torde icke heller i dessa fall stiga så högt, att deras inlösen skulle för jordägaren medföra svårigheter, hvarutom ihågkommas bör, att jordägaren, på sätt här nedan kommer att ådagaläggas, går fri från utgifvande af ersättning, om han förnyar legoaftalet. Däremot har Utskottet ansett sig äga anledning att föreslå, det stadgandet uti nu ifrågavarande 17 i den nådiga propositionen skulle bibehållas beträffande de legoförhållanden, som angå själfständig lägenhet och sådan för bedrifvande af jordbruk å lega upplåten del af jordlägenhet, som icke är försedd och ej heller afsedd att förses med byggnader, hvarjämte Utskottet, med afseende å dessa former för legoaftal, funnit nu gällande lags stadganden om ersättning, i någon mån ändrade till fördel för brukaren, motsvara ändamålet, likväl sålunda att rättighet att genom öfverenskommelse utvidga eller inskränka sagda skyldighet skulle vara sakägarena medgifven. I fråga om ersättningsskyldigheten för byggnader föreslår Utskottet, att de i den nådiga propositionen föreslagna stadgandena, såvidt de angå för jordbruksändamål ingångna legoaftal, skulle såtillvida förtydligas, att något tvifvelsmål icke kunde uppstå beträffande jordägarens skyldighet att utgifva ersättning för förbättringar å allenast sådana byggnader, som äro nödiga för jordbruket. I fråga om lega af backstuguområde är jordägarens ersättningsskyldighet utsträckt äfven till brukaren tillhöriga hus, likväl blott för så vidt dessa hus användas till bostad af brukaren själf jämte hans familj eller äro för hans hushållning behöfliga. I betraktande af stadgandet i 27 om jordägarens rätt att undgå utgifvande af er- Agrarutskottets betänkande N: o B.

14 U. B. Prop. N:o 27. sättning, om han samtycker till förnyande af iegoaftalet,, innefattar ersättningsskyldigheten med hänsikt till backstugusittares byggnader således, att jordägaren är skyldig att vid legotidens utgång, där han ej vill förnya legoaftalet, inlösa nämnda hus. Enligt Utskottets tanke borde jordägaren, hvilken alltid har användning för dessa byggnader, med desto större skäl vara underkastad en sådan lösningsskyldighet, som den afgående brukaren af backstuguomfådet allenast med stor förlust kan bortflytta eller försälja sina byggnader. I den nådiga propositionen föreslås, att legogifvaren är fritagen från skyldigheten att utgifva ersättning för gjorda förbättringar, i händelse legoaftalet är slutet på minst tjugufem år samt legogifvaren efter verkställd syn erbjuder sig att afsluta ny öfverenskommelse med brukaren för så lång tid, som, där icke sakägarena därom enas, legonämnden med hänsyn till värdet af de verkställda förbättringarna bestämmer, dock icke utöfver tjugufem år. Denna bestämning skulle enligt den nådiga propositionen äga motsvarande tillämpning äfven å sådana förbättringar, som brukaren verkställer efter det legotiden blifvit en gång eller oftare förnyad, i händelse legogifvaren vid utgången af hvarje sådan tidsperiod erbjuder sig att på uppgifvet sätt åter förnya Öfverenskommelsen. Anförda bestämning i den nådiga propositionen har Utskottet för sin del icke kunnat förorda till antagande i oförändrad form, ty ett sådant stadgande komme att hafva till påföljd, att brukaren under den sista delen af legotiden, då han sålunda ägde att ur jorden uttaga ersättningsbeloppet, blefve förledd att utsuga jorden, något som hvarken vore med legogifvarens fördel förenligt, ej heller överensstämmande med god social hushållning. Enligt Utskottets åsikt kan legogifvaren, i eke utan att rättvisa och billighet trades för nära befrias från skyldigheten att till brukaren gälda ersättning för det arbete och kapital, hvarmed denne har förökat värdet af legogifvarens jordlägenhet och som den sistnämnda vid lägenhe-

15 1907. U. B. Prop. N:o tens afträdande afstår åt ägaren. Men enär det å andra sidan kan blifva svårt, tilläfventyrs till och med omöjligt för legogifvaren att erlägga berörda ersättning, har Utskottet ansett billigt vara, att han befrias från denna sin skyldighet hvarje gång han är villig att på villkor, som legonämnden godkänner, förnya legoaftalet på sätt som i lag bestämmes, utan att legan på grund af förbättringar, dem brukaren utfört, finge vid förnyelsen höjas. Denna anordning skulle medföra den afsevärda fördel, att legoförhållandet öfverhufvudtaget komme att blifva ärftligt förutom i sådana fall, att legogifvaren skulle önska efter utgången af någon legoperiod taga den utlegda marken under eget bruk. För att för fall, som senast nämndes, legotagaren måtte tryggas vid rätten att erhålla godtgörelse äfven för tidigare legoperioder, har Utskottet funnit nödigt föreslå ett stadgande af innehåll, att vid den syn, som efter hvarje legoperiods utgång skall hållas å legoområdet, legogifvarens ersättningsskyldighet skall uppskattas och det sålunda erhållna beloppet antecknas i syneinstrumentet, för att tagas i betraktande vid den syn, som är afsedd att hållas vid utgången af den följande legoperioden och tjäna till ledning vid den likvid, som då skall uppgöras emellan legogifvaren och brukaren beträffande förbättringar eller brister under den sista legoperioden. Emot denna anordning, som sålunda skulle förmå fullständigt trygga legotagaren vid hansförvärfvade rätt samt öfverhufvudtaget befästa förhållandet emellan legogifvaren och brukaren, har inom Utskottet invändts, att brukaren därigenom blefve»bunden vid torfvan», enär han icke blefve berättigad att efter legotidens utgång utbegära ersättning för den händelse, att legogifvaren skulle erbjuda honom förnyelse ai legoaftalet. Denna invändning är likväl enligt Utskottets mening icke befogad, ty jämlikt Utskottets förslag komme ju brukaren att hafva rätt att föryttra sin legorätt till annan person, som af legonämnden kan godkännas, och sålunda blifva fri från legoförhållandet samt tillika bekomma ersättning för de förbättringar han Agrarutskottets betänkande N: o 3.

16 U. B. Prop. N:o 27. nedlagt i legoföremålet. Brukaren blefve icke enligt Utskottets förslag mera bunden vid jorden än jordägaren, som icke heller annorledes än genom försäljning kan frigöra sitt i fastigheten placerade kapital. I slutet af 27 af Utskottets förslag har intagits bestämning därom, att vid bestämmandet af den slutliga ersättningens belopp bör iakttagas, att legogifvaren icke kommer att utgifva ersättning för annat än sådana förbättringar, hvilka verkligen kommit honom till godo. Vid alla syner, som förrättas vid legoförhållandets förnyande, skall visserligen uppgöras en specificerad räkning, utvisande den brukaren då tillkommande ersättning, uträknad i penningar, och skall denna räkning sedermera vid bestämmandet af den slutliga ersättningssummans belopp läggas till grund för ersättandet af de förbättringar räkningen omfattar. Men om dessa förbättringar vid det sista synetillfället befinnas hafva nedgått i värde, såsom exempelvis om en af brukaren under en föregående legoperiod uppförd byggnad under tiden för den sista legoperioden förfallit, skulle jordägaren, enligt Utskottets förslag, icke vara pliktig att utgifva ersättning för annat än det värde, som byggnaden äger vid den tid, då legoföremålet återgår i jordägarens besittning. I den nådiga propositionen har intagits en bestämning därom, att brukaren äger rätt att i fråga om legans erläggande öfvergå från dagsverkslega till penningvederlag. Ehuru denna bestämning otvifvelaktigt komme för jordägarena, isynnerhet för de större lägenhetsinnehafvarena, att blifva den mest betungande af lagens alla reformförslag, och bestämningen i själfva verket efterhand kommer att förändra karaktären af hela torparsystemet, har sagda bestämning icke blifvit i den nådiga propositionen närmare motiverad. Enär Utskottet för sin del enhälligt godkänt denna viktiga grundprincip, anhåller Utskottet att i korthet få framlägga sina skäl därför. Allmänt kändt är, att skyldigheten att utgöra legan i dagsverken under senare tider åstadkommit trakasserier och AgrarutskoUets betänkande N:o 3.

17 1907. U. B. - Prop. N:o svårigheter. Också är det onaturligt, att den till flere tiotusental uppgående jordbrukande klassen, som i ekonomiskt hänseende är alldeles själfständig, m. a. o. som genom jordbruket har sin fullständiga utkomst, i socialt af seende intager en tjänares ställning i förhållande till j ordägaren. I fall detta system, på grund af tidigare uppgjorda kontrakt och lagens tvång, komme att blifva gällande under en längre tid framåt, så är det att befara, att detta skulle leda till de svåraste konflikter emellan sakägarene, hvilka konflikter skulle tillspetsas i den mån folkupplysningen och det af den lägre befolkningen uppnådda politiska inflytandet bidrager att höja torparklassens själfkänsla. Genom att för brukaren bereda möjlighet att Öfvergå till penningvederlag, när han finner det för sig i ekonomiskt afseende möjligt, hyser Utskottet förty den förhoppning, att den nya lagen kommer att hafva ett lugnande inflytande. Härtill kommer ytterligare, att torparenas dagsverken numera ofta nog icke beräknas till sitt fulla värde af den orsak, att de vanligtvis icke mera verkställas af torparena själfva, hvilka sträfva att ställa för sig ofta mindre dugliga dagsverkare eller drängar. Värdet af dessa dagsverken kommer i framtiden att än ytterligare nedgå, i den mån dagsverkarenas löner stiga, och detta blefve i all synnerhet fallet, om torparena måste fullgöra sin dagsverksskyldighet o motsträfvigt och endast på grund af lagens tvång. A andra sidan har erfarenheten visat, att de dagsverken, som under bråd sommartid utgjorts för jordägarens räkning, ofta nog varit till stort men för torparenes eget jordbruk, i det att torparena därigenom beröfvats tillfälle att tillgodogöra sig sina egna arbetskrafter just å de tider, då dessa arbetskrafter varit mest behöfliga. Såsom redan tidigare framhållits, kommer nu ifrågavarande förändrade anordning att kännbarast beröra de jämförelsevis få större egendomar, å hvilka arbetet hufvudsakligen utföres genom torparenas dagsverken. Agrarutskottets betänkande N;o 3. 2

18 U. B. Prop. N:o 27. I den nådiga propositionen har rätten att öfvergå till penningvederlag medgifvits endast brukaren. Enligt Utskottets åsikt är det ur billighetssynpunkt nödvändigt att enahanda rättighet tillkommer jämväl jordägaren, ty enligt den nya lagen kunde härigenom en legogifvare för årtionden, måhända ofta för lifstiden, blifva bunden af en dagsverkare, som för att göra förtret utför sitt arbete odugligt. Utskottet har på grund häraf ansett nödigt medgifva jordägaren rätt att befria sig från ett dylikt full - görande af dagsverksskyldigheten. Häremot kunde den invändning göras, att man därigenom tilldelar jordägaren, den ekonomiskt starkare, en makt, som kunde blifva fördärfbringande för småbrukarens ekonomi. Den dugliga brukaren komme emellertid merendels att hafva ett naturligt skydd i jordägarens år för år stegrade behof af arbetsfolk, till följd hvaraf det ej ligger i hans intresse att fordra, att en torpare, som behörigen fullgör sin dagsverksskyldighet, skulle öfvergå till penningvederlag. En uteslutande åt brukaren medgifven rättighet att öfvergå till penningvederlag skulle alltså utgöra ett skydd hufvudsakligen endast för mindre dugliga torpare. Utöfver förenämnda naturliga garanti har Utskottet därhos föreslagit, att i lagen skulle inryckas en bestämning därom, att jordägaren icke är berättigad att fordra öfvergång till penningvederlag, med mindre legonämnden pröfvar sådant skäligt. Ehuru de i lagförslaget intagna bestämningarna åsyfta ej mindre legoförhållandenas ordnande i öfverensstämmelse med rättvisa och billighet än tillfredsställandet af hvardera partens intressen, omöjliggöra likväl de olika förhållanden, som äro rådande å olika orter i landet, så ock andra omständigheter, att på förhand uttänka ovillkorliga, å hvarje enskildt fall tillämpliga lagbestämningar beträffande en mängd viktiga punkter af legoförhållandet. Det är därför nödvändigt att i kommunerna anordna s. k. legonämnder, sammansatta af representanter både för jordägarena och brukarena, med uppgift att i fall af om - Agrarutskottets betänkande. N:o 3.

19 1907. U. B. - Prop. N:o 27. ig förmäld beskaffenhet åvägabringa jämvikt och stadga i legoförhallandet. Förutom de åligganden, hvilka enligt den nådiga propositionen ankomme å legonämnden, ålåge det denna, utöfver hvad i sådant afseende redan sagts, att pröfva legovederlagets storlek, då sådana utom legoförhallandet/ stående omständigheter tillstöta, hvilka ur billighetssynpunkt föranleda förhöjning eller nedsättning af lego vederlaget, fastställa storleken af priset vid brukarens öfverlåtande af sin legorätt till annan person, såsom ock att lämna sitt samtycke åt legogifvare att från dagsverksskatt öfvergå till penningvederlag, äfvensom att under vissa omständigheter ingå i pröfning och afgörande af brukares rätt att till annan öfverlåta det utlegda området. Å legonämnden skulle jämväl ankomma att söka bilägga emellan legogifvaren och brukaren uppkommande tvistigheter rörande legoförhallandet. Därigenom komme sannolikt de tvistefrågor, som föranledas af legoförhallandet, att blifva snabbt afgjorda. Legonämnderna komme härigenom att beträffande arbetsförhållandena på landet motsvara de s. k. förlikningsnämnderna på industrins område. De tvistigheter i legoärenden, hvilka legonämnden icke äger bilägga, såsom ock sådana ärenden, hvilkas afgörande ankommer å legonämnden men åt hvars beslut någon sakägare icke nöjes, skulle enligt Utskottets förslag afgöras af legodomstolen. Såsom sådan skulle häradsrätten fungera, likväl sålunda, att i stället för den ordinarie häradsnämnden skulle träda en särskild, af sex ledamöter bestående nämnd, vald till ena hälften af legogifvarena och till den andra hälften af brukarena. Domsagans ordinarie domhafvande skulle fungera såsom ordförande samt vid förfall för honom någon annan i domarvärf väl förfaren person. De skäl, i stöd af hvilka Utskottet föreslagit inrättande af en sålunda sammansatt legodomstol, härflyta dels däraf,' att en dylik domstol komme att besitta det

20 U. B. - Prop. N:o 27. största möjliga mått af sakkunskap i legomål, dels af att såväl legogifvarens som brukarens åskådningssätt komme att utöfva inflytande på målets behandling och åtgörande. Vidare har Utskottet ansett sig böra föreslå, att legodomstolarnas utslag i hufvudsaken skulle vara slutliga och att ändringssökande således icke vore tilllåtet. Detta komme att förhindra ett onyttigt förlängande af rättegången uti nu ifrågavarande mål, hvilka i allmänhet äro så beskaffade, att deras pröfning och bedömande förutsätta noggrann kännedom om ortsförhållandena. Hvad beträffar de kostnader, som föranledas af legonämndens ordförande och ställföreträdaren för legodomstolens ordförande tillkommande arfvoden, föreslår Utskottet, att desammma skulle utgå ur statsmedel. Arfvodena åt legonämndens ordförande och ledamöter för till- och afträdessyner skulle likväl erläggas af samtliga legogifvare och brukare i kommunen gemensamt. Emellertid har Utskottet funnit det vara ändamålsenligt, att arfvodena för till- och afträdessynerna utbetalas förskottsvis af kommunen, hvarefter desamma skulle enligt den kommunala taxeringen fördelas på de dylik beskattning underkastade, valberättigade legogifvarena och brukarena äfvensom följande år uppbäras i sammanhang med de kommunala utskylderna. Bestämmandet och erläggandet af ledamöternas i legodomstolsnämnden aflöning har Utskottet föreslagit att försiggå i enahanda ordning, som om häradsnämndernas aflönande är stadgadt. I betraktande däraf att i Finland finnas en mängd kommuner, i hvilka legogif våren as och brukarenas antal är så ringa, att tillsättande i dem af legonämnd och legodomstol knappast vore behöfligt, har Utskottet ansett sig äga anledning föreslå, att Senaten skulle erhålla rätt att bestämma, att legonämndens funktioner i dylika kommuner skulle, därest icke inalles tio legogifvare eller brukare påyrkade tillsättandet af legonämnd och legodomstol, öfverlämnas åt kommunalnämnden, likasom ock att

21 1907. U. B. Prop. N:o häradsrätt å orten i sin vanliga sammansättning finge afgöra jämväl de mål, hvilka ankomme å legodomstolens handläggning. I 125 har Utskottet intagit de stadganden, som ingå i 64 uti den nådiga propositionen, likväl med sådant tillägg, att bestämningarna uti lagen om lega af jord icke komme att äga tillämpning å arrendeaftal, som gäller under stad afhyst eller annan, stad tillhörig jord, alldenstund städernas dispositionsrätt till sådan jord, enligt Utskottets tanke, icke borde bindas för längre tid. I nämnda paragraf har därjämte föreslagits, att lagen om lega af jord icke skulle äga giltighet beträffande lega af delar af sådana lägenheter, som statsverket eller kommunen inköpt för parcellering åt den obesuttna befolkningen, på det att inköp och parcellering af jord till förmån för den obesuttna landsortsbefolkningen sålunda kunde obehindradt fortgå. Jämlikt det den nådiga propositionen bilagda lagförslaget angående tillämpning af lagen om lega af jord å tidigare tillkomna legoförhållanden, hvilket Utskottet förordat till antagande med några mindre ändringar, komme särskilda stadganden uti lagen om lega af jord att hafva en rektroaktiv verkan beträffande tidigare tillkomna legoförhållanden. Det är fördenskull af vikt, att den tid, som förlider innan lagen om lega af jord träder i kraft, blefve såvidt möjligt förkortad. Vid öfvervägandet af denna fråga har Utskottet ansett det vara ändamålsenligas!, att lagen om lega af jord skulle omede 1- bart efter dess emanerande träda i gällande kraft, men att, intill dess de stadganden, som äro behöfliga för ordnande af valen af legonämnder och nämnder vid legodomstolarna hunnit blifva i administrativ väg utfärdade och sagtta nämnder tillsatta, legonämndens funktioner

22 U. B. Prop. N:o 27. skulle interimistiskt utöfvas af kommunalnämnden och legodpmstolens åligganden handhafvas af häradsrätt i orten. Genom ett dylikt förfarande skulle det syfte vinnas, som landtdagsmannen S. Häkkinen m. fl. afsett uti sitt till Landtdagen ingifna petitionsmemorial, innefattande anhållan därom, att de lagstadganden, hvilka innehålla bestämningar angående vräkning af torpare eller andra, som bruka jord på landet, icke skulle tillämpas, innan den nya lagen om lega af jord trädt i gällande kraft. På grund af det anförda får Utskottet vördsamt föreslå: att Landtdagen i sitt svar å den nådiga propositionen ville i underdånighet anmäla, att Landtdagen icke kunnat godkänna det i propositionen ingående lagförslaget, utan for sin del antagit en sålydande Agrarutskottets betänkande N:o 3,

23 1907. U. B. Prop. N:o Lag om lega af jord. (utesl) Första afdelningen. Om lega af torp, landbolägenhet och backstuguområde. I Kap. Om legoaftalet och legovederlaget. l Såsom torp skall anses visst område af jordlägenhet, som emot lega till annan upplåtes för bedrifvande af jordbruk och är för sådant ändamål bebyggdt eller afsedt att bebyggas. Med landbolägenhet förstås sådan för jordbruk afsedd i mantal satt lägenhet eller del däraf, som med hänsikt till förvaltningen underlyder någon hufvudgård. Backstuguområde är jordstycke, hvilket emot lega upplåtes till bostadstomt åt sådan person eller familj, som hör till jordbruks- eller industriarbetarebefolkningen eller är med denna i ekonomiskt afseende likställd. 2 (l ). Aftal om lega af jord, som i l är nämnd, skall ingås på viss tid, högst hundra, minst femtio år (utesl). Saknas i l egokontraktet bestämning om legotiden eller har denna (utesl.) bestämts kortare än i l mom. säges, gälle aftalet / femtio år.

24 U. B. Prop. N:o 27. Legoåret räknas från och till den 14 mars, hvilken dag skall gälla såsom fardag. Har i aftalet bestämts att legoåret skall annorledes beräknas, lände det till efterrättelse. 3 (2 ). Legovederlaget skall vara (utesl.) utsatt i penningar och bör i legokontraktet upptagas allt hvad brukaren för honom tillagda förmåner verkligen bör erlägga. Ej må parterne om legovederlaget träffa annan of verenskommelse än hvad legokontraktet innehåller. I legoaftal må dock kunna bestämmas, att legovederlaget för kortare eller längre tid (utesl), i sin helhet eller delvis, skall enligt å orten gångbart pris utgöras i naturalster eller dagsverken. Om parternes rätt att i sådant fall öfvergå till penningevederlag stadgas i 22. (UtesL) Medgifvande af ett eller flere frihetsår vare icke förbjudet. 4 (3 ). Legoaftal skall upprättas skriftligen i tvänne vittnens, närvaro. 5. (4 ). Legokontraktet bör upptaga, förutom ort och tid för dess ingående: den lägenhets namn eller nummer, hvartill det utlegda området hör eller som upplåtits på lega, samt, där legan ej gäller hel lägenhet, jämväl gränserna för legoområdet eller annan tydlig beteckning däraf; legotiden; (utesl) legovederlagets belopp; samt, om aftalet angår lega af torp eller landbolägenhet» uppgift huruvida och i hvilken omfattning brukare eger rätt till skogsfång samt om brukare har rätt till mulbete utom legoområdet och huru beskaffad sagda rätt är.

25 1907. U. B. - Prop. N:o Ingå i legoaftalet andra villkor, skola jämväl de i /^okontraktet intagas. (Utesl.) Legokontraktet skall affattas i tre likalydande exemplar, ett för hvardera parten och det tredje för legonämnden. 6 (5 ). Legokontraktet skall (utesl.) underställas legonämndens pröfning. Finnes kontraktet vara lagligen upprättadt och legovillkoren efter opartisk pröfning ej för brukaren (utesl.) obilliga, fastställe nämnden detsamma. Anteckning härom skall genast göras såväl å de exemplar af legokontraktet, hvilka. lämnas åt parterne, som å det, som stannar hos legonämnden, jämte uppgift om tiden för kontraktets fastställande. Kan kontraktet ej fastställas, skola skälen därtill parterne meddelas. Åstunda parterne framdeles ändra det fastställda legokontraktet eller göra tillägg därtill, upprätte därom skriftlig afhandling; och gälle med afseendt härd i tilllämpliga delar, hvad i l mom. är stadgadt. 7. Göra omständigheter, hvilka icke ega gemenskap med legoförhållandet, såsom byggande af ny järnväg, eller anläggning af ny eller nedläggande af förut befintlig industriell inrättning eller af förändrande förhållanden förorsakad allmän och bestående stegring eller sänkning i priserna, en förhöjning eller nedsättning af legan skälig, hafve hvardera parten, där ej annorlunda öfverenskommits, makt att underställa legan pröfning af legonämnden, som med beaktande endast af förenämnda omständigheter bestämmer legan s belopp. Legan må dock icke höjas innan tjugufem år förflutit från legoaftalets ingående, ej heller må ytterligare

26 U. B. Prop. N:o 27. förhöjning i legan ega mm innan tjugufem är förgått från det den förra förhöjningen skedde. 8 (6 ). Har någon på grund af muntligt aftal eller skriftligt kontrakt, som ej undergått den i 6 föreskrifna pröfning, begynnt emot lega bruka annan tillhörig jord eller därå uppföra byggnad, ege brukaren, på stämning å legogifvaren, vid legodomstolen yrka att aftalet skall fastställas. Lego domstolen upptage i protokollet hvad enligt parternes uppgifter eller annan tillgänglig utredning dem emellan öfverenskommits, samt höre i ärendet legonämnden, om den anser sådant nödigt. Finner legodomstolen det område, hvars utlegande örverenskommelsen afser, och legovederlaget hafva blifvit så bestämda, som i 3 och 5 stadgas, samt legovillkoren ej vara för brukaren (utesl) obilliga, fastställe domstolen aftalet att gälla parterne emellan. Sålunda faststäldt legoaftal ege enahanda giltighet som lagligen afslutadt skriftligt legoaftal, där det icke på i 78 anförda skäl underkastas ny? be handling. Undandrager sig brukare på anfordran af legogifvare att upprätta skriftligt legoaftal, och har han ej heller anhängiggjort sådan rättegång, som i l mom. säges, hafve legogifvaren rätt att honom uppsäga. II Kap. Om inregistrering af legokontrakt. 9. Sedan legokontraktet vederbörligen fastställts, skall det genom legonämndens försorg inregistreras. Dock stånde det hvardera parten fritt att äfven för egen del göra anmälan om legokontraktets inregistrering.

27 1907. U. B. Prop. N:o Har muntligt legoaftal fastställts i den ordning S stadgar, skall ordföranden i legodomstolen ombesörja inregistreringen. 10. Då legokontraktet anmäles till inregistrering, bör utredning tillika föreställas om legogifvarens eganderätt. Legogifvaren vare pliktig att till legonämnden eller, i det i 9 2 mom. nämnda fall, till ordföranden i legodomstolen ingifva de handlingar, som till vinnande af nästnämnda utredning äro af nöden. H Legokontrakten inregistreras af häradsrätten i orten uti en för sådant ändamål uppgjord längd, hvilken jämte därtill hörande bilagor är offentlig och bör hållas tillgänglig för enhvar. Utdrag ur längden och till densamma hörande handlingar utfärdas emot stadgad lösen Sedan legokontrakt inregistrerats, njute brukare med af seende å sin legorätt enahanda rätt som om legokontraktet den dag då inregistreringen skedde intecknats i lägenheten. Anmälan om inregistrering får göras hos domhajvanden, där icke rättegångsdag är; och hafve inregistreringen i ty fall, om ärendet vid närmast infallande ting anmäles till åtgärd och inregistrering i anledning häraf sker, förmånsrätt från den dag, då anmälan hos domaren gjordes. Inregistrering gälle utan förnyelse tills densamma anmäles: till dödande. Agrarutskottets betänkande N: o 3.

28 U. B. Prop. N:o Brukare af torp, landbolägenhet eller backstuguområde, som åtnjuter legorätt på grund af legoaftal, ingånget före denna lags trädande i kraft, vare berättigad att få sitt legokontrakt inregistreradt i den ordning, som i 9, 10 och 11 säges. Har sådant legokontrakt förut intecknats och var inteckningen vid tiden för inregistreringen gällande, vare brukaren bibehållen vid den förmånsrätt han på grund af inteckningen vunnit. H. Angående förfarandet uti inregistreringsärenden lände i tillämpliga delar till efterrättelse hvad angående inteckningsärendens behandling i rätten finnes stadgadt. 15. Å Senaten ankommer att meddela erforderliga närmare föreskrifter angående inregistreringen af legokontrakt. III (II) Kap. Om legogifvarens och brukarens rättigheter och skyldigheter. 16. (7 ). Brukare vare skyldig att väl häfda legoområdets egor samt vårda och underhålla legogifvarens byggnader och öfriga anläggningar, hvilka äro f or jordbruket nödiga, så att desamma icke genom hans uraktlåtenhet försämras. Sådant brukningssätt, som leder till jordens utsugande, skall såsom vanhäfd anses. Agrarutskottets betänkande N: o 3.

29 1907. U. B. Prop. N:o (7 ). Med iakttagande af hvad i 16 är stadgadt vare brukaren, där i legokontraktet icke annorlunda öfverenskommits, berättigad att till sin nytta använda legoområdet på sätt honom bäst synes. Dock må ej brukare legogifvaren till skada eller men använda legoområdet till annat än hvad vid aftalets ingående afsetts. Ej må uti legoaftal verkställande af odlingsförbättringar förbjudas. Hör till legoområdet skog, hafve brukaren (utesl.) rätt att nyttja densamma till husbehof i den mån och på sätt, som i legoaftalet bestämts. Har hushållningsplan härvid uppgjorts, lände den till efterrättelse. Brukare ege rätt till jakt å legoområdet äfvensom fiske i vatten, som hör till legoområdet, såvida icke i legokontraktet annorlunda bestämts. 18 (8 ). Varder byggnad, som torp eller landbolägenhet tillhör och för dess bruk är nödig, genom vådeld eller annorledes utan brukarens vållande förstörd eller så skadad att nybyggnad erfordras, skall legogifvaren, där ej annorlunda aftalats, verkställa nybyggnaden. Har byggnad, som ofvan är nämnd, af ålder förfallit och vid syn förklarats oduglig, åligger det, där ej annorlunda öfverenskommits, legogifvaren att inom lägenhetens eller hufvudgårdens område anvisa eller dit anskaffa för husets ånyouppförande nödigt virke och annat naturligt byggnadsmaterial samt brukaren att anskaffa öfrigt material och verkställa nybyggnaden (utesl.) Hvad i 2 mom. är stadgadt skall, där lägenhetens tillgång på skog det medgifver, jämväl lända till efterrättelse i fråga om uppförande af sådan nybyggnad, som i följd af förändradt bmkningssätt, hvilket allmänt kommit till användning å orten, eller utvidgning af odlingarna å legoområdet befinnes nödvändig.

30 U. B. Prop. N:o 27. Hvad i 2 mom. är sagdt om legogifvarens skyldighet att anvisa eller anskaffa byggnadsmaterial ege tillämpning jämväl i fråga om underhåll af hus, som tillhöra torp eller landbolägenhet och (tro för jordbruket nödiga. Åsidosätter legogifvaren hvad honom i dessa fall med hänsikt till material och arbete åligger, vare brukaren berättigad att på legogifvarens bekostnad anskaffa det nödiga materialet och utföra byggnadsarbetet, eller ock att uppsäga legoaftalet. Brukaren ege jämväl rätt till skadestånd. 19 (9 ). Skall lega utgöras i penningar eller naturalster och är ej viss tid för betalning bestämd, gifve brukaren dem ut två månader före utgången af hvarje legoår. Naturalster vare brukaren, där ej annorledes öfverenskommits, icke skyldig att tillhandahålla legogifvaren utom den lägenhet, som den utlegda jorden omfattar eller tillhör. 20 (10 ). Utgöres legovederlag i dagsverken, böra desamma i legokontraktet vara så fördelade under året, att brukaren icke hindras att drifva sitt eget landtbruk. Upptager kontraktet icke sådan bestämning, skola dagsverkena fördelas jämnt under året. Då dagsverksskyldighet fullgöres på grund af legoaftal, må arbetsdagen, där kortare arbetstid icke bestämts, vara högst elfva timmar under sex sommarmånader och i medeltal nio timmar under de öfriga månaderna, måltidsrasterna häri icke inberäknade. Underlåter brukaren utan laga förfall att på aftalad tid fullgöra sin dagsverksskyldighet, ersatte skadan häral 21. Kallelse att åtgöra dagsverke skall meddelas brukare senast dagen förut.

31 1907. U. B. Prop. N:o Har brukare på öfverenskommen tid eller efter legogifvarens tillsägelse antingen själf infunnit sig eller sändt annan person att arbetsskyldigheten fullgöra, må legogifvaren ej vägra att emottaga dagsverket. Förhindras därvid arbetsskyldighetens fullgörande af otjänlig väderlek, vare brukaren, ifall legogifvaren det påyrkar, pliktig att inom en vecka därefter ånyo infinna sig att det sålunda af brutna dagsverket fullgöra. För den tidspillan brukaren lider genom färden till arbetsplatsen och därifrån tillbaka ersatte legogifvaren honom med hälften. Hvad af dagsverken sålunda blir ofullgjordt, gällde brukaren med penningar. 22 (11 ). Är i kontraktet bestämdt, att legovederlaget skall utgöras i naturalster eller dagsverken, vare det ej hinder för brukaren att öfvergå till penningevederlag, om han sin åstundan härom hos legogifvaren anmäler; och skall förändringen träda i kraft när ett år förflutit från den lagbestämda flyttningsdag för legohjon, som efter berörda anmälan först infaller. Samma rätt hafve legogifvaren, om legonämnden därtill bifaller. Sådan anmälan kan ej utan bägge parternes samtycke återkallas. 23 (12 ). Legogifvare, som försummat att med brukare uppgöra afradsräkning inom ett år efter utgången af det legoår, hvamnder legovederlaget bort erläggas, hafve förverkat sin talan därom emot brukaren. 24 (13 ). Har brukare åsidosatt hvadi 16 och 17 ärstadgadt angåendejegoföremälets vård, vare pliktig att vid legotidens

32 U. B. - Prop. N:o 27. slut eller då legoförhållandet eljes upphör enligt syn ersätta skadan. Finnes vid syn, som af legogifvaren under legotiden föranstaltas, att brukaren vanvårdat \egoforemdlet, afhjälpe brukare bristerna inom tid, som vid synen bestämmes, eller vare legogifvaren berättigad att göra det på hans bekostnad. 25 (14 ). Brukare må ej utan legogifvarens samtycke på lega åt annan upplåta legoområdet eller del därai Är brukare minderårig eller har han blifvit sjuklig eller förekomma andra synnerligen vägande skäl, må legonämnden dock taga under ompröfning och afgörande, huruvida dylik upplåtelse på lega kunde tillåtas och för huru lång tid. I öfrigt skall vid förenämnda upplåtelse iakttagas hvad i denna lag stadgas. 26 (15 ). Brukare af torp eller landbolägenhet, som förbättrat legoföremålet i af seende å jord eller byggnader och andra inrättningar, som äro för jordbruket nödiga, är berättigad att vid legotidens slut eller då legoförhållandet eljes upphör enligt syn af legogifvaren undfå ersättning för den ökning i värde, som lägenheten genom dessa förbättringar vunnit. Till enahanda godtgörelse vare brukare af backstuguområde berättigad för sådana af honom å legoområdet uppförda hus, som han jämte familj själf bebor och hvilka äro för hans hushållning nödvändiga, äfvensom för förbättringar i häfden, som han å legoområdet utfört. ( 16 i prop. utesl.) ( 17 i prop, utesl.) Agrarutskottets betänkatide N:o 3.

33 1907. U. B. Prop. N:o (18 ). Vill jordegaren efter legotidens slut förnya legoaftalet på kortaste tid, som i denna lag är bestämd, vare brukaren ej berättigad att af legogifvaren fordra utgifvande af den i 26 nåmda ersättning. Lag samme vare om jordegaren efter den förlängda tidens slut än vidare vill förnya legoaflalet ända tills jordegaren efter utgången af någon förlängd tid åstundar att mot ersättningens erläggande själf öfvertaga legoföremålet Vid aftalets förnyande skall iakttagas hvad angående legoaftalet och dess pröfning af legonämnden i denna lag finnes stadgadt, dock så att brukaren ej är skyldig att erlägga förhöjd lega för de förbättringar, för hvilka legogifvaren jämlikt 26 är pliktig att till honom utgifva ersättning; och gälle stadgandet i 7 angående förhöjning och nedsättning i legan jämväl sådant förnyadt legoaftal. Vid syn, som enligt 7 3 mom. hålles, skall upprättas specificerad räkning, utvisande den brukaren då tillkommande ersättning, uträknad i penningar. Vid bestämmande af den slutliga ersättningens belopp, till grund för hvilken i fråga om förbättringar, som utförts före den senast tilländagångna legotiden, nästnämnda räkning skall läggas, bör iakttagas, att legogifvaren ej på f öres ersättning för andra förbättringar än sådana, som verkligen kommit honom tillgodo. 28 (19 ). Göras i legokontrakt förbehåll om uppsägningsrätt för brukaren, må därvid äfven kunna bestämmas att legogifvaren, om brukaren begagnar sig af sin uppsägningsro/^, är fri från skyldigheten att ersätta af honom gjorda förbättringar. 29 (20 ). Egna hus, dem legogifvaren icke är skyldig att inlösa, må. brukaren, där icke annorlunda öfverenskommits, 3

34 U. B. - Prop. N:o 27. vid legotidens slut bortföra, återställe ock platsen, hvarest huse/i stått, i skick. Undanskaffas icke-bygn ådern a inom två år, hafve jordegaren rätt att för brukarens räkning försälja dem å offentlig auktion. 30 (21 ). Är brukare vid legoförhållandets upphörande skyldig afrad, som till betalning förfallit, eller ersättning för bristande underhåll af hus eller för annan vanhäfd af lägenheten eller för vanvård eller förskingring af kreatur, redskap eller annat, som han af legogifvaren emottagit för legoområdets bruk, och har han ej därför ställt full säkerhet, hafve legogifvaren makt att kvarhålla af hans gods, som å legoområdet finnes och lagligen får i mät tagas, intill dess brukaren rätt för sig gjort eller säkerhet ställt. 31 (22 ). Står jordegare vid legoförhållandets upphörande i skuld till brukaren för verkställda förbättringar, vare legoaftaler, där ej jordegaren ställer fall säkerhet för ersättningen, (tttesl), ansedt såsom förlängdt till utgången af det legoår, hvarunder ersättningen erlägges, brukaren likväl obetaget att äfven därförinnan till jordegaren afstå legoområdet. Brukaren hafve, där legoaftalet enligt l mom. ansetts förlängdt, rätt att legovederlaget emot sitt ersättningsanspråk kvitta. Godkännes den erbjudna säkerheten icke af brukaren, skall saken underställas legonämndens prof ning och afgörande. 4 (3) Kap. Om förändringar i och upphörande af legoförhållandet. 32 (23 ). Legorätt (utesl.) ege brukaren rätt att öfverlåta till annan, med hvilken legogifvaren skäligen kan nöjas (utesl.). Agraruiskottets betänkande N:o 3.

35 1907. U. B. Prop. N:o Godkännes ej den nye brukaren af legogifvaren och år i legokontraktet icke heller sagdt, att brukaren utan jordegarens bifall får öfverlåta legorätten, skall saken af legonämnden pröfvas och afgöras. Priset för öfverlåtelsen må icke bestämmas högre än den ersättning, hvartill brukaren enligt 26 vore berättigad, i fall legotiden då skulle gå till ända. Med hänsyn härtill skall öfverlåtelseköntraktet underställas legonämndens fastställande; och lände i fråga om fastställandet och anteckning härom i öfverlåtelseköntraktet legonämnden till efterrättelse, hvad l 6 är sagdt. Legogifvaren ege rätt att, om öfverlåtelsen skett till annan än brukarens bröstarfvinge, hans föräldrar eller något af hans syskon, inom trettio dagar efter därom erhållen vetskap (utesl.) tillösa sig legorätten för det pris, som i 2 mom. är nämndt. 33 (24 ). Har legorätt öfverlåtits utan att lof därtill gifvits i legokontraktet, svare såväl den förre som den nye brukaren för ogulden afrad för tiden före den nye brukarens tillträde, så ock för skada, som därunder uppstått genom vanvård af legoföremålet. 34 (25 ). Dör brukaren innan legostämma (utesl.) ute är, vare hans enka och bröstarfvingar berättigade att legan behålla under den återstående legotiden. Efterlämnar brukare icke enka eller bröstarfvinge t njute hans föräldrar eller syskon samma rätt som i l mom. säges, om legonämnden pröfvar legogifvaren kunna med den nye brukaren nöjas. Annan brukares rättsinnehafvare ege endast rätt att på de i 32 omförmälda villkor öfvertaga legorätt.

36 U. B. Prop. N:o 27. Vid arfskifte må legorätt icke upptagas till högre belopp än hvad uti 32 i fråga om priset för öfverlåtelse stadgas. 35 (26 ). Varder lägenhet, som i sin helhet eller delvis på lega upplåtits, uttnätningsvis försåld, och skedde försäljningen ej med förbehåll om legorättens bestånd, vare köparen berättigad att uppsäga brukaren. Föryttras lägenheten frivilligt af legogifvaren eller, i följd af hans konkurs, af sysslomännen i konkursboet, vare legoaftalet gällande mot den nye egaren, där aftalet (utesl.) blifvit i behörig ordning fastställdt och brukaren tillträdt det legda området Var aftalet ej fastställdt eller hade området ej ännu af brukaren tillträdts, vare den nye egaren berättigad att uppsäga brukaren, utan så är att legorätten på grund af inteckning eller inregistrering skall fortfarande gälla eller att föryttringen skett med förbehåll om legorättens bestånd. Enahanda rätt njute brukare på grund af legoaftal, som ingåtts före denna lags trädande i kraft, där han tillträdt lego området och legoaftalet är skriftligen affattadt eller, om det är muntligt, fastställts i stadgad ordning. 36 (27 ). Har legoområdet genom klander eller rågång frångått den, hvilken upplåtit detsamma, eller hans rättsinnehafvare, vare den, hvilken området tillfallit, berättigad att fordra årtalets häfvande. Går någon del af legoområdet bort, eller varda genom öfversvämning, jordras, skogseld eller annan olyckshändelse de till legoområdet hörande förmåner väsentligen minskade eller försämrade, njute brukaren nedsättning af legovederlaget till (utesl.) belopp, som vid syn pröfvas skäligt. Vill brukaren hellre afstå från legan och Affrarutskottets betänkande N:o 3.

37 1907. U. B. Prop. N:o kan det skäligen antagas att han, om afskiljandet eller olyckshändelsen kunnat förutses, icke skulle ingått legoaftalet, ege brukaren rätt att uppsäga aftalet. 37 (28 ). Har vid skifte legoområdet eller del däraf tillagts annan lägenhet eller eljes frångått brukaren, utan att motsvarande vederlag åt honom utlagts, eller harva, oaktadt vederlag gifvits, legoområdets egor så förändrats, att brukarens nytta af dem i väsentlig mån minskas, vare lag som i 36 säges. Har brukare af torp eller landbolägenhet i följd af skifte i stället för honom frångångna egor erhållit bättre häjdadjord, och har legan därigenom för brukaren blifvit afsevärdt fördelaktigare, vare legogifvaren berättigad att uppsäga\ legoaftalet, där ej brukaren vill förbinda sig till skälig, af legonämnden godkänd förhöjning af legan för den återstående legotiden. 38 (29 ). Anspråk på afkortning eller förhöjning af lega eller harvande af legoaftal skall göras eller legoaftal uppsägas inom två år, räknadt i de uti 35 och 36 nämnda fall från den tid, då legoområdet frångick egaren, föryttringen skedde eller skadan timade, samt i det fall, som i 37 omförmäles, från den tid, då tillträdet af skifteslotterna egde rum. 39 (30 ). Då legoaftal uti de i 35 och 36 l mom. omförmälda fall upphör, vare brukaren berättigad till godtgörelse af den nye egaren för förbättringar, som af brukaren utförts, samt af lägenhetens förre egare för skada, Agrarutskottets betänkande N:o 3,

38 U. B. Prop. N:o 27. som han genom legoaftalets förtidiga upphörande fått vidkännas. Har legoaftal i följd af skifte upphört, njute brukaren af legogifvaren ersättning för skada och förbättringar. Brukare, som på grund af 36 2 mom. eller 37 l mom. afstått från lega, ege rätt till ersättning endast för gjorda förbättringar. 40 (31 ). Legorätten vare förverkad och legogifvaren förty berättigad att uppsäga legoaftalet: a) om brukaren gör sig skyldig till betydlig vanvård af legoföremålet och icke inom tid, som vid syn bestämts, afhjälper bristerna; b) om han, oaktadt erhållen varning, legogifvaren till skada eller olägenhet nyttjar legoföremålet till annat ändamål än vid aftalets ingående afsetts; och c) om han helt och hållet öfvergifver legoområdet. Visar brukaren, i det i l punkten afsedda fall, att han för sjukdom, missväxt eller annan sådan orsak varit urståndsatt att inom utsatt tid afhjälpa bristerna, varde ny tid i sådant afseende af legodomstolen honom förelagd; och må legorätten ej anses förverkad, där brukaren inom den tid fullgör sin skyldighet. Äro annars omständigheterna synnerligen förmildrande, pröfve legodomstolen, om ej brukaren endast må åläggas skadestånd. 41 (32 ). Har brukare, som häftar för afrad eller under legotiden ålagts afhjälpa brister i legoföremålets värd eller att ersätta skada, som i 20 3 mom. eller 40 3 mom. är nämnd, råkat på sådant obestånd att han icke kan fullgöra sin skyldighet, eller har brukarens egendom upplåtits till konkurs, och innehåller icke legokontraktet be-

39 1907. U. B. Prop. N:o stämning att legorätten får utan jordegarens hörande till annan Öfverlåtas, vare legogifvaren berättigad att fordra säkerhet för legovillkorens fullgörande. Ställes ej sådan säkerhet inom tre månader sedan den begärd blef, hafve legogifvaren makt att uppsäga legoaftalet. 42 (33 ). Utom i de fall, som i denna lag äro omförmätda, hafve legogifvaren eller den, till hvilken hans rätt öfvergått, ej makt att häfva bestående legoaftal. 43 (34 ). Vid aftal om lega hafve brukaren lof att förbehålla sig rätt att uppsäga legoaftalet äfven i andra fall än i denna lag säges. 44 (35 ). Legoaftal futesl.) upphör med legotidens utgång, ändå att uppsägning ej skett Upphör legoaftal (utesl.) på grund af uppsägning, skall legoområdet afträdas vid det följande legoårets slut. Sker uppsägning på grund af 18, 36 eller 37, vare brukare, där han icke vill tillgodonjuta nu nämnda flyttningstid, berättigad att afträda legoområdet å fardag, som två månader efter skedd uppsägning närmast infaller. Brukare, som förverkat sin legorätt, vare skyldig att afflytta nästa fardag, där icke legodomstolen pröfvar omständigheterna vara sådana, att han bör därförinnan afflytta. 45 (36 ). Uppsägning skall ske i vittnens närvaro eller skriftligt bev,is därå tagas. Kan ej den träffas, hvilken upp-

40 U. B. Prop. N:o 27. sägning skall meddelas, vare lag som om stämning i dylikt fall är stadgadt. Är någon satt att å legogifvarens vägnar uppbära afrad, må uppsägning med laga verkan kunna hos honom ske. Stämning angående upphörande af legorätt skall såsom uppsägning gälla. IV Kap. Om syn. 46 (37 l mom.). För utrönande af det skick, hvari legoföremålet befinnes, då det till brukare upplåtes, skall å legoområdet hållas tillträdessyn, hvarvid bland annat legoområdets byggnader, trädgård, åkrar, ängar, rödjade beteshagar, diken, vägar, broar, hägnader, brunnar och vattenledningar skola upptecknas samt till sin beskaffenhet och häfd beskrifvas. Hör till legoområdet skog, skall ock den vid synen undersökas och beskrifvas. Sådan syn skall ega rum senast sex månader efter det brukaren tillträdt legoområdet. dock med iakttagande af att marken vid synen är därtill tjänlig. 47 (37 2 och 3 mom.). Då legoförhållandet upphör, skall för bestämmande af ersättning för vanhäfd eller förbättringar afträdessyn hållas senast inom den tid, räknad från afträdesdagen, som för tillträdessyn är bestämd. Afträdessyn må ock, om endera parten det äskar, kunna ega rum före afträdesdagen, dock ej tidigare än åtta månader härförinnan. Hafva parterne vid legoförhållandets upphörande om beloppet af ersättning för vanhäfd eller förbättringar åsämjts och däröfver upprättat skriftlig handling, vare afträdessyn ej nödig.

41 1907. U. B. Prop. N:o Varder legoaftalet en eller flera gånger förnyadt, skall likväl, för utrönande af vanhäfd eller förbättringar, syn vid utgången af hvarje legostämma hållas inom tid, som för afträdessyn är stadgad. 48 (37 4 mom.). Syn för utrönande af legoföremålets skick må hållas äfven å annan tid än i 46 och 47 säges, om legogifvaren eller brukaren det äskar. 49 (38 ). Har (iitesl.) tillträdessyn icke försiggått, eller har tillträdessyn men ej afträdessyn hållits, och hafva i sistnämnda fall parterne ej heller träffat sådan öfverenskommelse, som i 47 2 mom. afses, ege ingen godtgörelse för vanhäfd eller förbättringar under legotiden rum. Har tillträdessyn icke förrättats inom den i 46 stadgade tid, men syn för utredande af legoföremålets skick likväl sedermera hållits, må å sådan syn kunna grundas anspråk på ersättning endast för vanhäfd och förbättringar, som därefter tillkommit. 50 (39 ). Syn skall, under domareansvar, förrättas af legonämnden, i egenskap af synenämnd och så sammansatt, som i 64 säges, eller ock, där någondera parten det önskar, af särskild synenämnd, bestående af tre i landtbruk förfarne män, af hvilka hvardera parten utser en och desse gemensamt den tredje till ordförande. Kunna de af parterne utsedde synemännen icke enas i valet af den tredje, utses ordförande af legodomstolen. Underlåter part att inom åtte dagar efter erhållen tillsägelse af vederparten Agrarutskottets betänkande N: o 3.

42 U. B. Prop. N:o 27. utse syneman, ege legonämndens ordförande därtill kalla lämplig person. (Utesl.) 51 (40 ). Tid för syn utsatte synenämndens ordförande samt underrätte därom i god tid förut de öfrige synemännen och kalle parterne till förrättningen. Uteblir någon af de utaf parterne utsedde synemännen från synen, välje parten genast annan i hans ställe. Gör parten det ej, kalle de tillstädeskomne synemännen lämplig person att vara syneman. Kommer syn, som borde af särskild synenämnd hållas, af en eller annan o f sak icke till stånd inom tid, som härför finnes tillräcklig, varde synen på begäran af endera parten förrättad af legonämnden. 52 (41 ). Äro synemännen af olika åsikt, gälle den mening, som af flertalet omfattas. 53 (42 ). Öfver syneförrättning skall upprättas skriftlig handling och däri intagas jämväl synemännens utslag, om sådant gifvits. Af syneinstrumentet skall ett exemplar utgifvas åt hvardera parten. 54 (43 ). Kostnaden för (utesl.) syn (utesl.) bestridas på sätt i 65 2 och 3 mom. stadgas.

43 U. B. - Prop. N:o (44 ). Är part missnöjd med synenämnds utslag, söke ändring däri vid legodomstolen på stämning, som inom sextio dagar efter synen skall vederparten tillställas; i annat fall vare synenämnds utslag gällande och gånge i verkställighet, på sätt om skiljedom i utsökningslagen stadgas. 56 (45 ). Vill någon klaga däröfver att syneman varit jäfvig eller af annan orsak obehörig, eller att annan felaktighet vid synens förrättande egt rum, söke rättelse däri på sätt i 55 är stadgadt. Finner legodomstolen sådant fel harva förelupit att synenämnds åtgärd förty ogillas bör, undanrödje åtgärden och utsatte (utesl.) tid, inom hvilken ny syn bör hållas. I det beslut må ändring ej sökas. VI (V) Kap. Om legonämnd. 57. (46 ). Inom hvarje kommun skall finnas en legonämnd. Finnas två eller flere legonämnder vara oundgängligen af nöden, ege kommunalstämma besluta att kommunen i sådant afseende skall indelas i distrikt; och bör anmälan härom ske hos guvernören i länet. Förutom de göromål, hvilka förut i denna lag äro omförmälda, ankommer å legonåmnden att vid stridigheter mellan legogifvaren och brukaren, som af leg o förhållandet härflyta, på begäran af någondera parten upptaga tvistefrågan till behandling i bägge parternes eller deras lagligen bqfullmäktigade ombuds närvaro samt därvid

44 U. B. - Prop. N:o 27. söka få tvisten bilagd. Part, som icke hörsammar kallelse att infinna sig, då saken skall behandlas, straffes med böter, högst femhundra mark. Har förlikning fåtts till stånd, skall dåröfver upprättas skriftlig handling, som undertecknas af hvardera parten. Om verkställighet af sådan förlikning gälle hvad i utsökningslagen stadgas om skiljedom. Å legonåmnden ankommer äfven att på anfordran åt vederbörande stats- eller kommunala myndigheter afgifva utlåtanden och statistiska uppgifter samt att åt enskilda personer meddela råd uti legoärenden. 58. (47 ). Legonåmnden består af ordförande samt två eller fyra ordinarie ledamöter, hvilka alla utses för en tid af tre kalenderår i sänder. I nämnden skall ock vara en för samma tid utsedd viceordförande och lika många suppleanter som ordinarie edamöter, som vid jäf eller förfall träda i ordförandens och ordinarie ledamots ställe. Kommunalstämma eger besluta huruvida i legonåmnden skall inväljas två eller fyra ledamöter. Dör eller afgår ordinarie ledamot eller suppleant i legonåmnden innan tiden för hans uppdrag ute är, och finnes i nämnden icke tillräckligt antal ledamöter till göromålens bestridande, skall ny ledamot i den afgångnes ställe väljas för återstoden af sagda tid. 59. (48 ). Af legonämndens ledamöter väljas antingen en eller två ordinarie ledamöter och lika många suppleanter af de i kommunen eller distriktet bosatte /orcfegare, hvilka på lega upplåtit torp, landbolägenhet eller backstuguområde, samt samma antal ordinarie medlemmar och suppleanter Agrarutskottes betänkande N:o 3.

45 1907. U. B. - Prop. N.o af de inom kommunen eller distriktet bosatte brukare af torp, landbolågenhet eller backstuguområde. Valet förrättas af kommunalstämmans ordförande senast i september månad det år, vid hvars slut de valde skola i nämnden inträda. Vid valet eger enhvar väljande en röst; äro rösterna lika, afgöres valet genom lottning. Valrätt må icke ulöfvas af den legogifvare eller brukare, som är medborgerligt förtroende förlustig, Ej må på grund af fullmakt talan (utesl) föras af annan än den, som är medlem af samma kommun, ej heller för flere än en röstberättigad. Närmare bestämningar om kommuns indelande i legonämndsdistrikt, om upprättande af vallängder och dessas granskning samt andra härmed sammanhängande omständigheter meddelas af senaten. 60. (49 ). Legronämndens ledamöter välja under ledning af ålste ledamoten utom sig ordförande och viceordförande. Erhåller icke någon vid valet samtliga eller flertalet af samtliga röster, skall ordförande och viceordförande utses af legodomstolen; i hvilket af seende det ankommer å den medlem af legonämnden, som ledt valet, att härom ofördröjligen anmäla hos ordföranden i legodomstolen. Såsnart ordförande i legonämnd utsetts, bör han underrätta guvernören i lånet såväl om sitt eget val som om valet af ledamöter i legonämnden. (50 i prop. ulesl.j. 61. (51 ). Valbar till ordförande, viceordförande eller ledamot i legonämnd är enhvar inom kommunen bosatt person, som uppnått tjugufem års ålder och eger råda öfver sig

46 U. B. Prop. N:o 27. och sin egendom, dock ej den, som är förlustig medborgerligt förtroende, och ej heller den, som på grund af laga dom är ovärdig att nyttjas i landets tjänst eller att föra annans talan. Till ordförande och viceordförande i legonämnden ma utses äfven annan än inom kommunen bosatt person, om han i öfrigt år valbar och villig att emottaga uppdraget. 62. (52 ). Från uppdrag att vara ordförande eller ledamot i legonämnd må ej, utom i det fall, som i 61 2 mom. är nämndt, annan befrias än den, som uppnått sextio års ålder, den, som de senaste tre åren tjänstgjort i nämnden, samt den, som af sin tjänst eller af annat giltigt skäl är hindrad att fullgöra uppdraget. 63. (53 ). Den, som vill öfverklaga val af ordförande, viceordförande eller ledamot i legonämnd, göre det skriftligen hos ortens häradsrätt inom trettio dagar efter valet eller, där klagan föres af den valde, efter det han därom erhöll kännedom; och må besvären, då ej rättegångsdag är, ingifvas till domhafvanden. Den valde vare emellertid pliktig att genast tillträda befattningen. Uti häradsrättens utslag i dylikt ärende må ändring ej sökas. 64. (54 l mom. och 55 ). Legonämndens ordförande och ledamöter äro i afseende å sitt sysslande underkastade domareansvar. Legonämnden, hvilken sammanträder på kallelse af ordföranden, är beslutför, då ordföranden och minst två

47 1907. U. B. Prop. N:o ledamöter tillstädeskommit. Då legonämnden anlitas att verkställa syn, må ledamöternas antal ej öfverstiga två. Vid nämndens sammanträden böra ledamöter, som valts af jordegare och de, som utsetts af brukare, alltid närvara till lik» antal; och afgöres vid behof genom lottning, hvilken ledamot bör utträda. Vid nämndens sammanträden skall protokoll föras. (54-2 mom. i prop. utesl) 65. (56 och 43 ). Ordförandens i legonämnden arvode, angående hvars belopp närmare föreskrifter meddelas af senaten, gäldas af allmänna medel. Anlitas legonämnden såsom synenämnd, erlägges arvodet för till- och afträdessgn förskottsvis af kommunen och fördelas sedermera i enlighet med taxeringen af kommunala utskylder å de valberätiigade legogifvare och brukare, som äro underkastade nämnda taxering, samt uppbäres följande år vid uppbörden af kommunalutskglderna. Förrättas syn i andra fall, pröfve legonämnden, huruvida kostnaden skall gäldas af endera parten eller af parterne gemensamt. Arvodet för legonämndens syneförrättningar och lösen för dess expeditioner beräknas enligt taxa, hvilken på kommunalstämmans framställning granskas och fastställes till efterrättelse af legodomstolen. 66. (57 ). Äskar legogifvare eller brukare åtgärd af legonämnd, anmäle därom hos ordföranden i nämnden. Ordföranden utsatte tid för ärendets behandling, och skall sökanden därefter minst åtta dagar före sammanträdet om saken och tiden- bevisligen underrätta motparten. Agraruts&ottets betänkande N:o 3.

48 U. B. Prop. N:o 27. Motparten åligger hörsamma kallelsen vid äfventyr att saken må utan afseende å hans utevaro afgöras. Angående skyldighet för motpart att infinna sig inför legonämnden i och för tvistefrågas biläggande stadgas i 57 2 mom. 67. (58 ). Den som icke nöjes med legonämndens beslut eller vill klaga däröfver att medlem i legonämnd varit jäfvig eller ai annan orsak obehörig eller att annan felaktighet i legonämndens förrättning egt rum, (utesl.) söke rättelse däri vid leg odomstolen på stämning, som bör vederparten tillställas inom sextio dagar efter den, då legonämndens beslut g af s. (Utesl) 68. Senaten ege bestämma, att i kommuner, där antalet legogifvare och brukare är ringa eller där de lokala förhållandena elfes det påkalla, legonämndens göromål tillsvidare skola handhafuas af kommunalnämnden samt de åligganden, som ankomma å legodomslolen, af häradsrätten, så sammansatt, som i allmän lag är stadgadt. Dock skall legonämnd och legodomstol inrättas i kommun, där minst tio legogifvare eller brukare sådant påyrka. VII Kap. Om rättegången i legomål. 69. Legodomstol är häradsrätten i orten, dock att vid handläggningen af legomål i stället för ordinarie nämnden träder en särskild af sex ledamöter bestående nämnd, som Ågrarutskoltets betänkande N:o 3.

49 1907. U. B. Prop. N:o våljes for huarje kommun på sått i 3 mom. af denna paragraf såges. Vid förfall för ordinarie domhafvanden förordne hofrätten till ordförande i legodomstolen annan för domaregöromål kompetent och däri väl förfaren person. Nämndens ledamöter och suppleanter, hvilkas tjänstetid utgår samtidigt, väljas för tre år i huarje kommun. Angående dessas val och valbarhet gålle for öfrigt i tilllämpliga delar hvad i 59, 61, 62 och 63 om legonämnd är stadgadt. Sedan valet förrättats och det vid förrättningen förda protokoll justerats, skall utdrag ur detsamma af kommunalstämmans ordförande tillhandahållas ordföranden i legodomstolen. 70. Ledamot i legodomstolsnämnd skall, innan han i rätten inträder, aflågga domareed, där han ej sådan ed förut svurit. År domstolen icke fullsutten, vare dess ordförande behörig att eden taga. 71. Legodomslolen är domför, då fyra ledamöter äro i nämnden tillstädes. I nämnden bör alltid antalet närvarande ledamöter, som valts af jordegare, och de, som utsetts af brukare, vara lika stort; och afgöre vid behof lotten, hvilken ledamot bör utträda. 72. Förutom hvad i denna lag härförinnan är föreskrifvet, ankommer d legodomstolen att afgöra stridigheter, som af legoförhållandet uppstå mellan legogifvare och brukare. Dock må legodomstolen ej upptaga något mål till hand- Affrarutskottets betänkande N:o B. 4

50 U. B. - Prop. N:o 27. läggning, där icke käranden styrker, att saken tidigare varit under behandling i legonämnden. 73. Mål, som behandlas vid legodomstol, anhängiggöres genom skriftlig stämning. Finner domaren, då anhållan om stämning hos honom göres, att mål, i hvilket stämning begäres, icke hör till legodomstolen, gifve det sökanden tillkänna och utfärde häröfver vid anfordran bevis. Den som härmed icke nöjes ege rätt att klaga hos hofrätten inom den tid och i den ordning som i 78 säges. 74. Finnes ordförande i legodomstol, i anledning af gjord invändning eller af annan orsak jäfvig, anmåle härom ofördröjligen hos hofrätten, å hvilken det såväl i detta fall som då hofrätten i anledning af i 78 nämnd klagan förklarat ordföranden i legodomstolen jäfvig ankommer att förordna i hans ställe annan för domaregöromål kompetent och däri förfaren person. Arvodet åt vikarien gäldas af allmänna medel. 75. Vid af görandet af mål, som ankomma å legodomstolen, eger domstolen efter fri pröfning af alla förekomna omständigheter fastställa hvad i saken bör anses såsom sant. 76. Såvidt icke i detta kapitel annorlunda bestämts, skall vid ärendenas behandling i legodomstolen iakttagas hvad allmän lag och särskilda författningar stadga om rättegången i häradsrätt.

51 U. B. - Prop. N:o Leg odomstolen må, där sådant för vinnande af utredning i under behandling varande ärende pröfvas nödigt, höra ordföranden i legonämnden, hvilken förty år skyldig att vara tillstädes å platsen, där legodomstolen sammanträder. 78. Den som vill klaga öfver att legodomstolens ordförande eller någon af dess ledamöter varit jäfvig eller eljes obehörig, eller att annan felaktighet i sakens behandling egt rum, söke ändring däri hos hofrätten inom fyratiofem dagar efter det legodomstolens slutliga utslag afkunnades. Finner hofrätten sådant fel vara begånget, att legodomstolens åtgärd förty bör ogillas, undanrödje åtgärden; och upplage legodomstolen saken till ny lagenlig behandling, dar icke hofrätten funnit den ej höra till legodomstolen. Öfver hofråttens utslag i dylika saker må ej besvär anföras, ej heller må ändring i andra än nu nämnda fall sökas i legodomstolens utslag. 79. Ersättning åt ledamöterna i legodomstolens nämnd bestämmes och gäldas på samma sätt som angående häradsnämnds aflöning finnes stadgadt.

52 U. B. - Prop. N:o 27. Andra afdelningen. Om lega af själfständiga lägenheter. VIII Kap. Om legoaftalet. 80. (62 ). (Utesl.) Såsom själfståndig lågenhet anses enligt denna lag sådan i mantal satt, för jordbruk af sedd lägenhet eller del dåraf, som med hänsikt tilt förvaltningen icke underlyder någon hufvudgård. (Utesl.) 81. (l och 3 ). Aftal om lega af själfståndig lägenhet skall upprättas (utesl.) skriftligen i tvänne vittnens närvaro. Sådant aftal må icke ingås på annan ån viss tid, högst femtio dr, eller på lifstid. Legoåret räknas, där ej annorledes öfverenskommits, från och till den 14 mars, h vilken dag skall gälla såsom fardag. (utesl.) (2 i prop. utesl.) 82. (4 ). Legokontraktet bör upptaga, förutom ort och tid för dess ingående: den lägenhets nummer och namn, som upplåtits på lega (utesl.); legotiden, (utesl);

53 1907. U. B. Prop. N:o legovederlagets belopp; samt uppgift huruvida och i hvilken omfattning brukare eger rått till skogsfång. Ingå i legoaftalet (utesl) andra villkor, skola jämväl de i %okontraktet intagas. Legokontraktet må ej innehålla bestämning om att det ej får intecknas. Ingår i legokontraktet sådan bestämning, vare densamma utan verkan. Legokontraktet skall affattas i två likalydande exemplar, ett for hvardera parten. 83. Ingår icke i legokontraktet bestämning om legotiden, vare hvardera parten berättigad att när som hälst legan uppsäga. (5 i prop. utesl) 84. (6 ). Har någon efter muntligt aftal med jordegaren (utesl.) begynnt emot lega bruka själfståndig lägenhet, (utesl.) vare berättigad att af denne erhålla skriftligt legoaftal. Vägrar jordegaren att på anfordran upprätta sådant aftal, må brukaren låta instämma honom till häradsrätten och bör rätlen upptaga i protokollet hvad enligt parternes uppgifter och annan tillgänglig utredning dem emellan Öfverenskommits (utesl) Finnes dä, att aftalet icke är stridande mot de stadganden angående lega af själfständiga lägenheter, som denna lag innehåller, bör rätten genom utslag fastställa aftalet att gälla parterne emellan den öfverenskomna tiden., räknadt från det aftalet ingicks. Sedan utslaget vunnit laga kraft, hafve detsamma enahanda giltighet som (utesl.) skriftligt legoaftal. Har lågenheten därförinnan på grund af försäljning, byte eller pant, som lagstånden är, eller annan öfverlåtelse öfvergått till ny egare, vake del muntliga aftalet utan verkan.

54 U. B. Prop. N:o 27. Undandrager sig brukaren på legogifvarens anfordran att upprätta skriftligt legoaftal, och har han ej heller anhängiggjort sådan rättegång, som i l mom. säges, hafve legogifvaren rätt att honom uppsäga. IX Kap. Om legogifvarens och brukarens rättigheter och skyldigheter. 85. (7 ). Brukare vare skyldig att väl häfda den utlegda lågenheten samt vårda och underhålla legogifvarens byggnader och öfriga anläggningar, som för lägenhetens bruk äro nödiga, så att desamma icke genom hans uraktlåtenhet försämras. Har angående underhållet af byggnaderna annorlunda aftalats, lände det till efterrättelse. Sådant brukningssätt, som leder till jordens utsugande, skall såsom vanhäfd anses. 86. (7 ). Brukare må ej använda den utlegda lägenheten för annat ändamål än legoaftalet innehåller. Brukare ege icke rått att nyttja lägenhetens skog, med mindre sådant tillåtits honom i legokontraktet Har dylik rätt medgifvits brukaren, lände likväl till efterrättelse skogshushållningsplan, som å lägenheten införts eller under legotiden införes. Varder brukarens rätt att begagna skogen i den omfattning legoaftalet tillförsäkrar honom härigenom inskränkt, vare legovederlaget därefter jämkadt. Brukare njute ej den rått till jakt eller fiske, som lägenheten tillhör, där icke sådan förmån medgifvits honom i legokontraktet.

55 1907. U. B. Prop. N:o Ej hafve brukare, där ej annorlunda af talats, lof att utan legogifvarens tillstånd från lägenheten bortföra eller låta bortföra foder eller gödsel. Har brukare, som intill fardag å lägenheten underhållit mot dess storlek och fodertillgång svarande kreatursbesättning, vid afflyttningen foder kvar, må han det medtaga. Vill han sälja fodret, hembjude det först legogifvaren eller brukare, som efter kommer. 88 (8 ). Varder byggnad, som lägenheten tillhör och för dess bruk är nödig, genom vådeld eller annorledes utan brukarens vållande förstörd eller så skadad att nybyggnad erfordras, skall legogifvaren, där ej annorlunda aftalats, verkställa nybyggnaden. Har byggnad, som ofvan är nämnd, af ålder förfallit och vid syn förklarats oduglig, åligger det, där ej annorlunda öfvenskommits, legogifvaren att inom lägenhetens (uiesl) område anvisa eller dit anskaffa för husets ånyouppförande nödigt virke och annat naturligt byggnadsmaterial samt brukaren att anskaffa öfrigt material och verkställa nybyggnaden. (Utesl). Hvad i 2 mom. är sagdt om legogifvarens skyldighet att anvisa eller anskaffa byggnadsmaterial ege tilllämpning jämväl i fråga om underhåll af hus futesi). Åsidosätter legogifvaren hvad honom i dessa fall med hänsikt till material och arbete åligger, och vill han ej heller själf utföra det för ombyggnad af förfallet hus eller underhåll af byggnad nödiga arbetet, vare brukaren berättigad att på legogifvarens bekostnad anskaffa det nödiga materialet och utföra byggnadsarbetet, eller ock att uppsäga legoaftalet. Brukaren ege jämväl rätt till skadestånd.,

56 U. B. Prop. N:o 27. (12 i pr öp. utesl). 89 (13 ). Har brukare vanhåfdat lägenheten eller åsidosatt sm skyldighet att underhålla byggnaderna, vare pliktig att vid legotidens slut eller då legoförhåilandet eljes upphör enligt syn ersätta skadan. Finnes vid syn, som af legogifvaren under legotiden föranstaltas, att brukaren vanvårdat den utlegda lägenheten, afhjälpe brukaren bristerna inom tid, som vid synen bestämmes, eller vare legogifvaren berättigad att göra det på hans bekostnad. 90 (14 ). Brukare må ej utan legogifvarens samtycke på lega åt annan upplåta den utlegda lägenheten eller del däraf, som ej tidigare varit å lega upplåten, ej heller utan legogifvarens lo f vidtaga förändringar i legoaf tal, som angående område af lägenheten ingåtts. Utgår eller upphör eljes, medan legostämma varar, affal om lega af område, som hör till lägenheten, ankommer det å jordegaren att besluta om nytt afials ingående eller förnyande af det gamla. 91 (15 och 19 ). Brukare af sjålfständig lägenhet, som förbättrat lägenheten i afseende å jord eller byggnader och andra inrättningar, som äro för häfden nödiga, är berättigad att vid legotidens slut eller då legoförhåilandet eljes upphör enligt syn af legogifvaren undfå ersättning för den ökning i värde, som lägenheten genom dessa förbättringar vunnit. Ersättningen må dock icke bestämmas högre ån den kostnad, som brukaren i utfördt arbete och kapital nedlagt på

57 1907. U. B. Prop. N:o förbättringarna, hvartill änna må tilläggas skälig afkomst å det nedlagda arbetet och kapitalet, där icke brukaren genom den ökade nytta förbättringarna medfört bör anses hafvo. blifvit tillräckligt godtgjord. Dock år legogifvare frikallad från utgifvande af ersättning, i fall brukaren begagnat sig af gjordt förbehåll att under legotiden uppsäga aftalet. (16 i pro/>. utesl.). 92 (17 ). För sjöfällning, täckdikning, invallningsanläggning, ängsvattningsföretag och uttorkning af kärr eller annan härmed jämförlig kostsam förbättring njute brukaren ersättning endast ifall arbetet utförts med jordegarens skriftligt lämnade samtycke. Har därvid aftal träffats jämväl angående ersättningens belopp eller grunderna för dess beräknande, vare det gällande. Lag samma vare, om brukaren förbättrat lägenheten därigenom att han utöfver huad honom enligt 85 och 88 ålegat, uppfört nytt hus eller verkställt ombyggnad af å lägenheten förut befintligt. (18 i prop. utesl). 93 (20 ). Har brukare af eget virke uppfört hus, för hvilket han enligt 92 2 mom. icke år berättigad till ersättning, och vill legogifvaren icke lösa huset, vare brukaren pliktig att vid legotidens slut det bortflutta; återställ e ock platsen, hvarest huset stått, i skick. Undanskaffas Agrartttskottets betänkande N:o 3.

58 U. B. - Prop. N:o 27. icke byggnaderna inom ett år, hafve jordegaren rätt att för brukarens räkning försälja dem å offentlig auktion. 94. Fruktträn, ädlare prydnadsträn, bärbuskar eller andra värdefullare växter, som brukaren planterat utöfver hvad å lägenheten förut funnits, skola vid brukarens afflyttning hembjudas legogifvaren. Vill han icke inlösa det planterade till skäligt pris, ege brukaren rätt att bortföra dem inom ett år efter legotidens utgång, eller vare lag som i 93 säges. 95. Brukare svare, där ej annorlunda aftalats, för den från lågenheten utgående skatt och all annan tunga, som legogifvaren icke å sig tagit Ökas under legotiden lägenhetens utskylder genom ny skatt, svare legogifvaren för tillökningen, om parterne beträffande dess utgörande ej annorlunda åsämjas. 96 (9, 21 och 22 ). Angående tiden för legas utgifvande och erläggande till legogifvaren af legovederlag, som utgöres i naturalster, samt om legogifvares rätt att kvarhålla brakarens lösa egendom och om säkerhet, som för gäldande af ersättning för förbättringar skall åt brukaren ställas, gälle i tillämpliga delar hvad ofvan i 19 och 30 samt 31 l och 2 mom. stadgas. Till legovederlag hänföres här äfven obetald skatt och annan utskyld från lägenheten, för hvilken brukaren bör svara.

59 U. B. Prop. N:o X Kap. Om förändringar i och upphörande af legoförhållandet. 97 (23 ). Brukare må ej utan legogifvarens lof öfverlåta legoråtten till annan. (24- i prop. utesl.}. 98 (25 ). Dör jordegare innan legostämma (utesl.) ute är, vare lians enka och bröstarfvingar berättigade att legan behålla under den återstående legotiden (utesl). Vilja enka eller bröstarfvingar i fall, som ofuan sagts, uppsäga legan, göre det inom sex månader från brukarens död. 99 (25 ). Efterlämnar ej brukare enka eller bröstarfvingar, hvilka enligt 98 äro berättigade att öfvertaga nyttjanderätten, upphöre legan nästa fardag efter brukarens död, anda att den aftalade legotiden ännu ej ute år. 100 (26 ). Varder lägenhet, som (utesl.) på lega upplåtits, utmätningsvis försåld och skedde försäljningen ej med förbehåll om legorättens bestånd, vare köparen berättigad att uppsäga brukaren. Föryttras lägenheten frivilligt af legogifvaren eller, i följd af konkurs, af sysslomännen i boet, vare legoaftalet gällande mot den nye egaren, där aftalet (utesl.} är skriftligt ocfj brukaren tillträdt den utlegda lägenheten eller där

60 U. B. Prop. N:o 27. aftalet, om det är muntligt, i behörig ordning fastställts. (Utesl) Var muntligt aftal icke faststäldt eller hade lägenheten ej ännu af brukaren tillträdts, vare den nye egaren berättigad att uppsäga brukaren. Är legorätten intecknad eller har föryttringen skett med förbehåll om legorättens bestånd, vare den fortfarande gällande. 101 (27 ). Har utlegd lägenhet genom klander eller rågång frångått den, hvilken på lega upplåtit densamma, eller hans rättsinnehafvare, vare den, hvilken lägenheten tillfallit, berättigad att fordra aftalets harvande. Går någon del af lägenheten bort eller varda genom öfversvämning, jordras, skogseld eller annan olyckshändelse de till den utlegda lägenheten hörande förmåner väsentligen minskade eller försämrade, njute brukaren nedsättning af legovederlaget till (utesl) belopp, som vid syn pröfvas skäligt. Vill brukaren hellre afstå från legan och kan det skäligen antagas att han, om åtskiljandet eller olyckshändelsen kunnat förutses, icke skulle ingått legoaftalet, ege brukaren rätt att uppsäga aftalet. 102 (28 ). Har vid skifte den utlegda lägenhetens egor tillagts annan lägenhet eller eljes frångått brukaren, utan att motsvarande vederlag åt honom utlagts, eller hafva, oaktadt vederlag gifvits den utlegda lägenhetens egor så förändrats att brukarens nytta af dem i väsentlig mån minskas, vare lag som i 101 säges. Har brukaren i följd af skiftet i stället för honom frångångna egor erhållit båttre häfdad jord, och har legan därigenom bli f vit for brukaren afsevärdt fördelaktigare, vare legogifvaren berättigad att uppsäga legoaftalet, där bruka-

61 1907. U. B. Prop. N:o ren icke mil förbinda sig till skälig förhöjning af legovederlaget änder den återstående legotiden. 103 (29 ). Anspråk på afkortning eller förhöjning af lega eller harvande af legoaftal skall göras eller legoaftal uppsägas inom ett år, räknadt i de uti 100 och 101 nämnda fall från den tid, legoområdet frångick egaren, föryttringen skedde eller skadan timade, samt i det fall, som i 102 omförmäles, från den tid, då tillträdet af skifteslotterna egde rum. 104 (30 ). Då legoaftal uti de i 100 och 101 l mom. omförmälda fall upphör, vare brukaren berättigad till godtgörelse af den nye egaren för förbättringar, som af brukaren utförts, samt af lägenhetens förre egare för skada, som han genom legoaftalets för tidiga upphörande fått vidkännas. Har legoaftal i följd af skifte upphört, njute brukaren af legogifvaren ersättning för skada och förbättringar. Brukare, som på grund af mom. eller 102 l mom. af stått från legan, ege rätt till ersättning endast för gjorda förbättringar. 105 (31 ). Legorätten vare förverkad och legogifvaren förty berättigad att uppsäga legoaftalet: 1) om brukaren vid syn, som i 89 omförmäles, befunnits hafva vanhäfdat lägenheten och ej inom viss tid (utesl.) af hjälpt bristerna; 2) om brukaren, oaktadt erhållen varning, (utesl.) nyttjar lägenheten till annat ändamål än / legoaftalet be-

62 U. B. Prop. N:o 27. stämts, eller om han helt och hållet öfvergifver lägenheten ; 3) om brukaren bryter emot stadgandena i 90 eller 97 ; 4) om brukaren, oaktadt erhållen varning, bryter emot förbudet i 87 l mom.; 5) om brukaren afviker från odlings- eller skogshushållningsplan, som för lägenheten blifvit införd, eller eljes öfvertråder väsentliga bestämningar i legoaflalet; samt 6) om brukaren dömes till straff för återfall i åverkan å den lägenhet, som upplåtits på lega. Genom af tal må icke bestämmas, att legorätten förverkas af andra orsaker än nu är sagdt 106. Är handling eller underlåtenhet, som enligt 105 medför legorättens förverkande, förbunden med väsentligen förmildrande omständigheter eller i och för sig af ringa betydenhet, eller har längre tid förflutit, innan återfall i brott skedde eller sedan erinran gafs, pröfve domstol, om brukaren må anses hafva förverkat sin rätt Har brukare jämlikt 105 3, 4, 5 och 6 punkterna förverkat sin legorätt och vill legogifvare på grund häraf bryta legoaftalet, skall han uppsåga brukarea inom sex månader, råknadt uti de fall, som omförmålas i 3, k och 5 punkterna, från den dag öfvertrådelsen honom kunnig blef, samt i det uti 6 punkten omnämnda fall från den dag utslaget, hvarigenom brukaren förklarats skyldig till brottet, vunnit laga kraft; elfes vare legoaftalet beståndande*

63 1907. U. B. Prop. N:o (32 ). Har brukare, som häftar för afrad eller under legotiden ålagts afhjälpa brister i lägenhetens häfd eller dr skyldig att ersatta legogifvaren kostnad, som i 89 2 mom. namnes, icke fullgjort sin skyldighet, eller har brukarens egendom upplåtits till konkurs och innehåller icke legokontraktet bestämning att legorätten får utan jordegarens hörande till annan öfverlåtas, vare legogifvaren berättigad att fordra säkerhet för legovillkorens fullgörande. Ställes ej sådan säkerhet inom tre månader sedan den begärd blef, hafve legogifvaren makt att uppsäga legoaftalet. 109 (33 ). Utom i de fall, som i denna lag äro omförmälda, hafve legogifvaren eller den, till hvilken hans rätt öfvergått, ej makt att häfva bestående legoaftal. 110 (34 ). Brukare hafve lof att i legoaftalet förbehålla sig rätt att uppsäga aftalet äfven i andra fall än i denna lag säges. 111 (35 ). Legoaftal (utesl.) upphör med legotidens utgång, ändå att uppsägning ej skett. Upphör legoaftal (utesl.) på grund af uppsägning skall den utlegda lägenheten afträdas vid det följande legoårets slut, utom i det fall, sorn omnämnes i 108, då brukaren är skyldig afflytta nästa fardag. Sker uppsägning på grund af 88, 101 eller 102, vare brukare, där han icke vill tillgodonjuta nu nämnda flyttningstid, berättigad att afträda legoområdet å fardag, som två månader efter skedd uppsägning närmast' infaller.

64 U. B. Prop. N:o (36 ). Angående skyldighet för brukare, som förverkat sin legorätt, att från lägenheten afflytta samt om meddelande af uppsägning lände titt efterrättelse hvad i 44 2 mom. och 45 är stadgadt. XI (IV) Kap. Om syn (37, 38, ). Hvad ofvan i 5 kap. är stadgadt om syn, skall ock iakttagas i fråga om själfständiga lägenheter, såvidt ej här nedan annorlunda säges (39 ). Syn förrättas, under domareansvar, af särskild synenämnd, bestående af tre i landtbruk förfarne män, af hvilka hvardera parten utser en och desse gemensamt den tredje. Kunna de af parterne utsedde synemännen icke enas i valet af den tredje (utesl.), må denne, på begäran af part, som om synen anhållit, utses af kommunalstämmans ordförande i den kommun, inom hvars område lägenheten ligger. Underlåter part att inom åtta dagar efter erhållen tillsägelse (utesl.) utse syneman, ege kommunalstämmans ordförande, då saken för honom anmäles, till sagda uppdrag kalla lämplig person. Synemännen välje sig emellan ordförande. (Utesl).

65 U. B. Prop. N:o (43 ). Kostnaden för tillträdessyn skall bestridas af legogifvaren. Förrättas syn i andra fall, pröfve synenämnden huruvida kostnaden skall gäldas af endera parten eller af parterna gemensamt Har legoaf tal förnyats med samma brukare eller med hans enka eller bröstarfiingar, och har ej då af- och tillträdessyn hållits, vare sådant icke hinder för parterne att, då legoförhållandet slutligen upphör, framställa anspråk på ersättning för vanhäfd eller förbättringar. 117 (44 och 45 ). Angående ändringssöka?ide gälle hvad i 55 och 56 är stadgadt utom att sådant skall ske hos häradsrätten, hvars utslag, uti de i 55 nämnda fall, kan i vanlig ordning dragas under högre rätts pröfning. (5 kap. i prop. utesl.). Tredje afdelningen. Om lega af jord för andra än härförinnan i denna lag omnämnda ändamål. XII Kap. 118 (63 ). Upplåter någon åt annan på lega lägenhet eller jordområde för annat än jordbrukseiler bostadsändamål; eller 5

66 U. B. Prop. N:o 27. för bostadsändamål område, som icke kan betraktas såsom backstuguområde, lände till efterrättelse stadgandena i 81, 83, och 112 samt mom. äfvensom i tillämpliga delar bestämningarna i 82, 96, 107 och 108, men i öfrigt må kontrahenterna angående legovilkoren fritt öfverenskomma. 119 (63 ). Upplåter någon åt annan på lega (utesl.j för jordbruksändamål jordområde, som ej är försedt med byggnader eller afsedt att bebyggas, skola stadgandena i 81, 83, 97, , 104 och 112 samt och 3 mom. samt i tillämpliga delar bestämningarna i 82, 90, 96, 107 och 108 äfvensom, där ej annorlunda bestämts, stadgandena i 91 och 92 l mom. lända till efterrättelse, men i öfrigt må kontrahenterna angående legovilkoren fritt öfverenskomma. Fjärde afdelningen. Särskilda föreskrifter. XIII Kap. 120 (59 ). Utleger man jord, som förut på lega upplåtits till annan, vare senare upplåtelsen ogiltig. 121 (60 ). Har jordegare, efter det häri utlegt lägenhet i sin helhet eller delvis, belastat densamma med sådan rättig-

67 1907. U. B. - Prop. N:o het för annan person, att brukaren genom dess utöfvande undandrages aftalsenligt honom tillkommande nyttjanderätt, vare lag som i 120 säges. Medför den senare upplåtna rättigheten blott inskränkning af brukarens nyttjanderätt, vare rättighetens innehafvare förpliktad att underlåta utöfningen däraf, såvidt den på brukarens nyttjanderätt gör intrång Vid mur eller vägg fästadt innanrede till bonings - etter uthus, som af legogifvaren skall lösas, såsom spjäll, lås, fönster, väggfasta bänkar och sängar, eller annat dylikt, vare brukaren skyldig att kvarlämna. För han något däraf bort, skaffe det åter eller gällde skadan. 123 (61 ). Har uti legoaftal upptagits förbehåll, som står i strid med denna lag, vare sådant förbehåll utan verkan Med jordegare i denna lag förstås äfven fideikommiss. egare af 125 (64 ). Denna lag eger icke tillämpning på lega af kronohemman, kungsgårdar, militie- och civilstatens samt prästerskapets boställen, städernas afhysta jord eller annan stadsjord eller på lega af till dessa hörande torp eller backstuguområde. Denna lag må ock ej tillämpas å lega af sådana delar af lägenhet, som staten eller kommun anskaffat för att

68 U. B. Prop. N:o 27. emellan den obesuttna befolkningen delas, ej heller på lega af hus, äfven om i sådan lega ingår (utesl.) tomtplats De bestämningar, som för införande af denna lag äro nödiga, utfärdas i administrativ väg. 127 (65 ). Denna lag skall genast träda i gällande kraft, dock att, intill dess legonämnden och nämnd för legodomstolarna tillsatts, legonämndens göromål bestridas af kommunalnämnden och legodomstolens åligganden af ortens häradsrätt^ så sammansatt som i allmän lag är stadgadt. Å Senaten ankommer att bestämma den tid, inom hvilken legonämnderna och legodomstolsnämnderna senast skola varda tillsatta. 128 (65 ). Härigenom upphäfves lagen af den 19 juni 1902 om lega af jord på landet. I hvad mån denna lag må tillämpas på bestående legoförhållanden, uppkomna innan lagen trädt i kraft, därom stadgas särskildt.

69 1907. U. B. Prop. N:o Uti det i den nådiga propositionen intagna förslaget till lag, innefattande ändring af 22 i förord n ingen om inteckning i fast egendom, samt i förslaget till lag, innefattande ändring af särskilda paragrafer iutsökningslagen af den 3 december 1895, har Utskottet vidtagit endast några mindre ändringar, hvilka föranledts af det före - slagna förfarandet vid inregistrering af legokontrakt, hvarhos likaledes mindre ändringar påkallats i 17, 31 oc h 51 utsökningslagen. Utskottet får förty vördsam t föreslå, att Landtdagen i sitt svar ville meddela,, att Landtdagen antagit ifrågavarande förslag med särskilda mindre ändringar, till följd hvaraf dessa författningar komme att erhålla följande lydelse: Lag, innefattande ändring af 22 i förordningen om inteckning i fast egendom, sådan denna paragraf lyder i förordningen af den 3 december Fastställd inteckningsrätt gälle från den dag, då den ansökning, som till inteckning föranledde, blef till rätten inlämnad; och varde samme dag bestämdt utsatt i det utslag, h varigenom inteckningen fastställes. Är samma fastighet intecknad för flere fordringar, ege tidigare inteckning företräde till betalning framför

70 U. B. Prop. N:o 27. senare och samme dag tillkomma inteckningar lika rätt. Panträtt för ogulden köpeskilling tillkomme företräde efter tiden för köpslutet; och vare säljaren, där han inom den i jordabalken stadgade tid låtit inteckna panträtten, ock framgent bibehållen vid samma företräde. Häftar fast egendom, enligt stadgandena om ogulden köpeskillings rätt, för nyttjanderätt eller rätt till afkomst eller annan förmån, som vid öfverlåtelse af egendomen förbehållits, eller är inteckning för sådan rättighet däri meddelad, och har egendomen samtidigt eller senare blifvid underpant för fordran; då skall den fordran för rättigheten vika. Var egendomen tidigare underpant för fordran; vike rättigheten för fordringen, där denna eljes icke fullt utgår. Går rätt till afkomst eller förmån sålunda förlorad, och är den bestämd till visst belopp i penningar eller varor, njute rättighetens innehafvare för det kapitalvärde, hvartill densamma, efter hvad i 5 kap. 30 utsökningslagen är stadgadt, skall uppskattas, den förmånsrätt, som enligt mom. 2 här ofvan tillkommer fordran. Med samma rätt gånge ock alltid ut hvad af afkomsten eller förmånen är oguldet, där det ej utestått längre tid än tre år från förfallodagen eller utsökning däraf inom sagda tid påbegynts och utan afbrott fullföljts. Ur fastighet, som är intecknad eller eljest underpant för fordran, må ej framför denna uttagas annat belopp än sista och löpande årets löner åt dem, som för fastighetens förvaltning äro anställde i stadig tjänst hos egaren så ock kronan, kommun eller enskild tillkommande utskyld och likartad utlaga, såsom frälseränta, tomtöre, parcellafgäld eller skiftesbidrag, hvilken är fastigheten lagligen åsätt och till betalning förfallit samt ej utestått längre tid än i jordabalken sägs. Samma rätt som för hufvudstol njute panthafvare jämväl för ränta och annan stadgad afgift, som icke utestår för längre tid än i mom. 3 är sagdt, så ock för utmätnings- och annan kostnad för fordringens uttagande.

71 1907. U. B. Prop. N:o Näst efter ofvanföre i denna paragraf upptagna fordringar och rättigheter skall fastigheten häfta för nyttjanderätt till legoområde, som brukare på grund af ointecknadt eller oinregistreradt legokontrakt redan tillträdt. Häftar fastigheten för flere dylika legorättigheter, hafve äldre legorätt företräde framom senare legorätt; hafva legokontrakten å samma dag upprättats, ege då lika rätt. Grundas panträtten endast å införsel, ege den dock ej verkan mot annan panthafvare och ej heller mot den, som å fastigheten vunnit utmätning; och vare sådan panträtt alltid förfallen, där fastigheten till konkurs afträdes. Lag, innefattande ändring af särskilda paragrafer i utsökningslagen af den 3 december KAP. Om utmätt egendoms förvandlande i penningar. 17. Den, som skall förrätta auktionen, anskaffe gravationsbevis rörande egendomen samt de för bestyrkande af gäl-denärens eganderätt tiii densamma eller för upplysning om däri intecknad eller inregistrerad rättighets beskaffenhet erforderliga och ej redan emottagna handlingar, hvilka kunna hos rätten erhållas, så ock, då landsfastighet skall säljas nödigt utdrag ur jordregistret; dock vare, där auktionsförrättaren det äskar, borgenären pliktig att förskjuta'den för handlingarnas utlösande nödiga kostnad. Agrarutskottets betänkande N: o 3.

72 U. B. Prop. N:o Kungörelse om auktion å fast egendom skall äfveninnehålla, att samtlige sakegare hafva att vid auktionen eller, där enligt 19 särskildt sammanträde för förhandling mellan dem är utsatt, å detta sin rätt bevaka, samt att fordran eller legorätt, som jämlikt 26 och 32 bör anmälas, skall hos auktionsförrättaren senast vid förhand - lingen uppgifvas äfvensom att legorättsinnehafvaren därvid jämväl bör förete legokontraktet eller styrkt afskrift däraf. De, hvilka vunnit utmätning eller inteckning i egen - domen eller fått nyttjanderätt i densamma inregistrerad eller naiva fordran eller rättighet, hvarför egendomen enligt stadgandena om ogulden köpeskillings rätt eller eljes häftar, eller ega rätt till ränta eller annan afgäld, som bör ur egendomen utgå med förmånsrätt, skola därjämte, så vidt de och deras boningsorter äro kända, om auktionsförhandlingen och auktionen underrättas genom särskilda kallelsebref. Sådan underrättelse skall, där särskilda enkännande om dess emottagande ej inkommit, anses vara behörigen meddelad, såframt brefvet minst fyra veckor före auktionen blifvit för postbefordran under rekommendation inlämnadt. 24. Nu skall egendomen säljas, uppläse då auktionsförrättaren såväl protokollet öfver utmätningen eller det utslag, hvarigenom öfverexekutor förklarat egendomen utmätt, som ock gravationsbeviset och öfriga i 16, 17 och 21 nämnda handlingar, samt anmane dem, hvilka hafva fordran eller rättighet, som bör ur egendomen utgå eller eljes vid försäljningen iakttagas, att sådant anmäla; lämne och tillstädesvarande borgenärer samt gäldenären, där han när är, tillfälle att öfver anmälda eller ur förberörda hand - lingar framgående anspråk och om försäljningsvillkoren sig yttra.

73 1907. U. B. Prop. N:o Är enligt 19 för förhandling, som nu är nämnd, särskildt sammanträde utsatt, varde därvid iakttaget hvad här är stadgadt; och skall i ty fall vid auktionen endast uppläsning af handlingarna försiggå. 31. Är fråga om giltigheten af inteckning eller inregistrering, som blifvit för fordran eller annan rättighet beviljad, beroende på särskild prof ning eller af gjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft, eller är sådan inteckning eller inregistrering sökt, men ansökningen ännu icke pröfvad, varde äfven den fordran eller rättighet i borgenärsförteckningen upptagen och vid bestämmandet af lägsta budet beräknad. 32. Nyttjanderätt, hvarför egendomen häftar på grund af inteckning eller inregistrering eller enligt stadgandena om ogulden köpeskillings rätt, skall efter sin förmånsrätt i borgenärsförteckningen angifvas, utan att dock något värde därför utföres. Lag samma vare om rätt till afkomst eller annan förmån, som åt någon upplåtits att af egendomen utgå, der rättigheten icke kan, efter hvad i 30 2 mom. sagts, till sitt kapitalvärde upptagas äfvensom om sådan ointecknad eller oinregistrerad legorätt, hvarför egendomen enligt hvad särskildt är stadgadt häftar och som vid förhandlingen med borgenärerna eller därförinnan skriftligen hos auktionsförrättaren anmälts. 38. Häftar egendom enligt borgenärsförteckningen för nyttjanderätt eller rätt till afkomst eller annan förmån, som åt någon upplåtits att af egendomen utgå, varde egendomen till försäljning utropad med förbehåll om rätttighetens bestånd. Finnes därvid att någon, som eger

74 U. B. Prop. N:o 27. bättre rätt, ej kan ur den bjudna köpeskillingen erhålla full godgörelse; då skall, därest ej denne samtycker att vid det skedda uppropet må förblifva, egendomen utropas ånyo, utan förbehåll om rättighetens bestånd. Stiger köpeskillingen då högre, och inbetalar ej rättighetens innehafvare genast hvad den bättre rätt egande ur öfverskottet tillkommer, gälle sista försäljningen; i annat fall stånde vid den första fast. 51. Då utmätning af fast egendom gått åter eller genom fullbordad försäljning upphört, anmäle auktionsförrättaren genast därom, på landet hos domaren och i stad hos rätten; bilägge ock, då försäljning af intecknad egendom skett, i afseende å såväl anteckning om hvilka inteckningar och inregistreringar bibehållits som ock förfallna inteckningars och inregistreringars dödande, erforderligt utdrag ur den i 6 kap. 9 omförmälda längd jämte inteckningshandlingarna rörande den gäld, som blifvit ur köpeskillingen betald, samt uppgift å bibehållna och förfallna nyttjande- och afkomst- eller andra rättigheter.

75 1907. U. B. Prop. N:o Till den nådiga propositionen angående lag om lega af jord på landet är fogadt ett särskildt lagförslag, som a fser att förläna den nya jordlegolagen i vissa fall tillbakaverkande kraft på de legoaftal, som ingåtts förrän lagen blef gällande. Den i propositionen uttalade åsikt, att åtgärder, som rubba eller förändra tidigare uppkomna rättsförhållanden, skola vidtagas först då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda äfvensom att ett förfarande i denna riktning uti nu förevarande fall är oundvikligt, håller ock Utskottet för riktig. Likväl har Utskottet icke kunnat utan vidare förena sig om de stadganden, som innehållas i den nådiga propositionen, utan har Utskottet ansett, att den nya lagens återverkan på tidigare legoförhållanden borde dels utsträckas vidare, dels mera inskränkas än hvad i propositionen föreslagits. Enligt den nådiga propositionen komme först och främst den nya lagens stadganden angående ersättning samt förnyelse, öfverlåtelse och upphörande af legoaftal att tillämpas jämväl å tidigare tillkomna legoaftal, där icke aftalets föremål är själfständig lägenhet eller för annat än landtbruks- eller bostadsändamål utlegdt område (t. ex. fabriksområde) eller ock för uppodling afsedt jordstycke, som icke är försedt med byggnader eller afsedt att bebyggas (t. ex. ängslott), likväl sålunda att ersättning utöfver hvad i den gamla lagen är stadgadt, skulle erläggas allenast för sådana förbättringar, som verkstälts efter det den nya lagen trädt i gällande kraft. Hufvudsakligen komme sålunda den nya lagen att verka Tillbaka på legoaftal rörande torp, landbolägenhet eller backstuguområde.

76 U. B. Prop. N:o 27. Den nådiga propositionens ståndpunkt därutinnan, att nyssnämnda stadgandens tillbakaverkande kraft borde begränsas till aftal om lega af torp, landbolägenhet och backstuguområde, har af Utskottet godkänts. Däremot har Utskottet ansett nödvändigt att utsträcka brukares rätt till ersättning äfven till sådana förbättringar, som å det utlegda området verkställts innan den nya lagens trädande i kraft. Då en riktigare uppfattning om legogifvarens skyldigheter i detta af seende blifvit godkänd och komme till uttryck i den nya lagen, bör lagstiftaren sträfva att förskaffa principen om ersättningsskyldighet en så vidsträckt tillämpning som utan att verklig obillighet mot den andra parten uppstår är möjlig. Visserligen kunna de orättvisor, som under en tidigare lagstiftningsperiod drabbat brukarena, ej mera godtgöras, men tillses bör att sådana orättvisor för framtiden förebyggas. Jordägarens skyldigkännande att betala ersättning för det tillskott i hans förmögenhet, hvilket uppkommit genom brukarens arbete och kapital, om ock förrän den nya lagen blef gällande, är icke annat, än ett fullgörande af den naturliga rättskänslans kraf, ty jordägaren betalar därvid vederlag endast för det tillskott i sin förmögenhet, som verkligen blir hans. Naturligtvis skall vid bestämmandet af ersättningens belopp tagas i betraktande, i hvad mån brukaren för sina utförda förbättringar tidigare ersatts genom minskning i legovederlaget eller annan hjälp. Dock är med rättvisan mest öfverensstämmande och äfven nödvändigt för utredande af ersättningsbeloppet att jordägarens ersättningsskyldighet begränsas till de förbättringar, hvilka verkställts under den brukare s besittningstid, som vid den nya jordlegolagens trädande i kraft innehar legoområdet. Då det likväl icke kan anses skäligt, att brukare, som t. ex. efter sina föräldrar kanske blott några år förrän den nya lagen blef gällande ärft sin legorätt, finge åtnöja sig med en i nästnämnd måtto begränsad godtgörelse, har Utskottet ansett brukare i dylika fall vid fastställandet af ersättningsbeloppet böra få

77 1907. U. B. Prop. N.o räkna sig till godo jämväl de af hans företrädare utförda förbättringar, dock icke för längre tid än tjugufem år tillbaka, räknadt från det den nya lagen blef gällande. Däremot vore brukaren enligt Utskottets förmenande icke berättigad till godtgörelse för de förbättringar, som genom köp Öfvergått å honom, ty rned köpet har ej kunnat afses annat än legorättens öfverlåtande på viss tid, som också förblir oafkortad. Ehuru Utskottet sålunda föreslagit en utsträckning af jordägarens ersättningsskyldighet ansenligt utöfver den gräns, den nådiga propositionen i sagda afseende uppdrager, anser Utskottet dock att jordägaren genom dylika bestämningar icke alltför mycket betungas, helst han, genom att stadgandena i den nya lagen angående förnyelse af legoaftal skola tillämpas äfven å tidigare ingångna legoaftal, befrias från utgifvande af ersättningen, om han erbjuder sig att förnya legoaftalet uti den i 27 af den nya lagen föreskrifna ordning. Enligt den nådiga propositionen skulle brukare, hvilken ingått legoaftal före den dag, då den nya lagen trädde i kraft, hafva rättighet att uppsäga aftalet, sedan från sagda dag tre år förflutit. Brukare, som afslutat legoaftalet under tid, då den äldre lagen gällde och som finner legoförhållandet vara för sig oförmånligt, kunde sålunda blifva fri från.aftalet, då han äfven ägde till godo njuta sådan rätt till erhållande af godtgörelse, som i l af propositionen stadgas. Enär denna ersättning likväl skulle utgå allenast för förbättringar, som efter den nya lagens trädande i kraft verkställts, komme den af den nådiga propositionen medgifna rätten att uppsäga aftalet i själfva verket att för brukaren blifva. utan verklig betydelse. Utskottet har trott, att medgifvande af en sådan rättigjiet till uppsägning kunde få betydelse förbrukaren, om till densamma lades en i sådan måtto utvidgad rätt till erhållande af ersättning, som af Utskottet i l föreslagits. För att härigenom icke oskäligt tunga förpliktelser J>lefve jordägaren åhvälfda, skulle legogifvaren, i

78 U. B. Prop. N:<T;27. enlighet med stadgandena uti l af ifrågavarande lagförslag medgifvas rätt att befria sig från ersättningens utgifvande genom att erbjuda sig att förnya aftalet för den återstående legotiden i den ordning den nya legolagen stadgar. Då saken på så sätt ordnades, blefve åhvälfvandet af ifrågavarande skyldighet i verkligheten icke betungande för jordägaren. I den nådiga propositionen föreslås dessutom att den brukaren i förslaget till jordlegolag förbehållna rätt att från dagsverksskyldighet öfvergå till penningvederlag, om han därom ett år förut hos legogifvaren anmäler, skulle omedelbart utsträckas att gälla äfven tidigare ingångna legoaftal. Utskottet har redan ofvan uttalat sin mening därom att öfvergång från lega i dagsverk till penninglega är att anses som ett stort framsteg. Likväl kan ett hastigt genomförande af en sådan förändring medföra betänkliga följder i ekonomin hos legogifvare, hos hvilken en betydlig del af arbetskrafterna anskaffas med anlitande af torpsystemet. Och har jordägaren, kanske alldeles nyligen, med egna medel anlagt och bebyggt torp för att dymedels förskaffa sig nödiga arbetskrafter, måste en oväntad öfvergång till penninglega under sådana förhållanden innebära en obillighet mot jordägaren. För att nu lindra de verkningar, förändringen för jordägaren kan medföra, borde enligt Utskottets tanke en sådan begränsning i stadgandet uti propositionen införas, att brukare, som bebor legoområde på grund af legoaftal,. som ingåtts före den nya jordlegolagen trädt i kraft, finge begagna sig af rättigheten att öfvergå till penningvederlag först efter tio år från det lagen blef gällande. Då Utskottet i 22 af jordlegolagen infört ett tilläggsstadgande därom, att jämväl jordägaren borde förbehållas rätt att fordra legans utgörande i penningar, har en motsvarande ändring gjorts äfven i nu förevarande stadgande. Slutligen ingår i den nådiga propositionen ett stadgande därom att brukare efter det den nya lagen om lega af jord trädt i gällande kraft icke får förklaras hafva Agrarutskottets betätikande N:o 3.

79 U. B. - Prop. N:o förverkat sin legorätt ai andra orsaker, än dem nämnda lag medgifver, hvilket stadgande enligt Utskottet mening till alla delar kan godkännas. För vinnande af tydlighet har Utskottets fördelat ifrågavarande lagförslag i fyra skilda paragrafer. På grund af hvad här framhållits, får Utskottet vördsamt föreslå: att Landtdagen underdånigst ville anmäla, att Landtdagen for sin del godkänt lagförslaget i den nådiga propositionen med sådan lydelse: Lag angående tillämpning af lagen om lega af jord, gifven den å tidigare tillkomna legotorhållanden. l Hvad i lagen af den angående lega af jord (utesl.) stadgas om brukares af torp, landbolägenhet eller backstuguområde rätt till ersättning för förbättringar samt om förnyelse, öfverlåtelse och upphörande af legoaftal ege tillämpning jämväl å bestående legoförhållanden, uppkomna innan lagen trädt i kraft futesl.). Dock må ej ersättning beräknas för andra än de förbättringar, hvilka den, som vid nämnda lags trädande i kraft är brukare af legoområdet, under sin besittningstid själf verkställt. Orundar sig sådan brukares nyttjanderätt på arf, vare berättigad till ersättning jämväl för förbättringar, som under hans företrädare utförts, likväl icke för längre tid tillbaka än sammanlagdt tjugufem år, räknadt från sagda tid. Vid bestämmande af ersättningens belopp skola tagas i betraktande de förmåner, som af brukaren eller hans företrädare åtnjutits, den utgjorda legan och annat vederlag Agrarutskottets betänkande N: o 3.

80 U. B. Prop. N:o 27. samt frihetsåren, om sådana medgifvits, och skola dessa och alla Öfriga å ersättningen verkande omständigheter fritt pröfvas. 2. Stadgandet i 22 af lagen om lega af jord angåendt rätt för såväl legogifvare som brukare att från dagsverksskyldighet öfvergå till penningvederlag varde likaledes tillämpadt å de i l afsedda legoförhållanden, dock icke förrän tio år förflutit efter det lagen om lega af jord blifvii gällande. Saknas i kontraktet bestämning om priset för dagsverke, och kunna kontrahenterna icke sämjas, förfares såsom i 57 och 67 i lagen om lega af jord stadgas. 3. Brukare, som ingått legoaftal före den dag, då den nya lagen trädt i kraft, ege rätt att uppsäga aftalet efter det tre år från sagda dag förflutit och vare han då berättigad till ersättning efter h vad i l af denna lag stadgas. Vill jordegare förnya legoaftalet för den återstående legotiden, vare lag som i 27 af lagen om lega af jord säges. 4. Ej må, sedan lagen om lega af jord (utesl.) trädt i kraft, brukare förklaras sin legorätt förlustig på andra grunder än sådana, som i sagda lag äro medgifna.

81 1907. U. B. Prop. N:o Emedan Utskottet anser nödigt, att lagen angående tillämpning af lagen om lega af jord å tidigare tillkomna legoförhållanden träder i kraft samtidigt med sistnämnda lag, får Utskottet vördsamt föreslå: att föreliggande lagstiftningsfråga måtte behandlas i den ordning 60 2 mom. Landtdagsordningen föreskrifter. Enligt 125 i förslaget till lag om lega ai jord Icomme bestämningarna däri icke att tillämpas å i sagda paragraf omförmälda lägenheter, hvilka icke äro i enskild ägo. Sedan genom lagen om lega af jord lagstiftningen på detta område blifvit reformerad, är det enligt Utskottets mening nödigt, att de legoförhållanden, som be- Töra nämnda lägenheter, jämväl underkastas revision, i anseende hvartill Utskottet får vördsamt föreslå: det ville Landtdagen i sin svarsskrifvelse anhålla, att regeringen måtte taga under ompröfning, huruvida skäl förefinnas att skrida till vidtagande af sådana åtgärder, att i lagen om lega af jord ingående stadganden i tillämpliga delar skulle utsträckas äfven till legoaftal beträffande kronohemman, kungsgårdar, militie,- civila och ecklesiastika boställen äfvensom dessa lägenheter underlydande torp, samt att, såvidt Landtdagens medverkan härtill erfordras, åt Landtdagen skulle öfverlämnas nådig proposition i ämnet. Agrartttsltottets betänkande N:o 3.

82 U. B. Prop. N:o 27. I ärendets behandling hafva deltagit ordföranden Paasikivi, ledamöterna Bränder, Castren, Hannes Gebhard» Huttunen, Häkkinen, Kairamo, Kalliokorpi, Karlsson, Martikainen, Merinen, Paloheimo, (delvis) Rannikko, Sirén, Slätis och S. Vuolijoki, samt delvis suppleanterna Eronen, Lehtinen, Pullinen, Rajala, Riihelä och Storbjörk. Helsingfors den 16 oktober 1907.

83 1007. U. B. - Prop. N:o (öfversåttning.) Reservationer. I. 18. Agrarutskottets flertal har enligt vår mening icke träffat det riktiga vid utarbetandet af l mom. i 18 af denna lag. Grundsatsen, att brukaren skall undfå full ersättning för de förbättringar han utfört, vare sig sedan att den till honom på lega upplåtna jordens eller de därå befintliga byggnadernas värde stigit i följd af brukarens arbete eller därigenom att han å dem nedlagt kapital, utgör en af de principiella synpunkter, som höra till hörnstenarna i denna lag. I anledning häraf komme ifrågavarande moment, såvidt detsamma hänför sig till uppförande af nybyggnad i stället för genom vådeld förstördt hus, att föranleda svårighet, ja nästan omöjlighet vid dess tillämpning i praktiken. Vi befara, att momentet i denna form skulle blifva ett blindskär, hvarpå de af mången idog brukare utförda förbättringarna gingespårlöst förlorade, på samma gång det gåfve tillfälle åt den odugliga och vårdslösa sådana finnas ju alltid att tilläfventyrs genom mordbrand öfverflytta den honom åliggande byggnadsskyldigheten på legogifvaren. Med beaktande af dessa synpunkter våga vi vördsamt föreslå, att Landtdagen ville för ifrågavarande 18 ^antaga följande lydelse: Agrarutskottets betänkande N: o 3.

84 U. B. - Prop. N:o Har byggnad, som torp eller landbolägenhet tillhör och för dess bruk är nödig, af ålder förfallit och vid syn förklarats oduglig, åligger det, där ej annorlunda öfverenskommits, legogifvaren att inom lägenhetens ellei' hufvudgårdens område anvisa eller dit anskaffa för htisets ånyouppjorande nödigt virke och annat naturligt byggnadsmaterial samt brukaren att anskaffa öfrigt material och verkställa nybyggnaden. Brandförsäkringsafgifterna för dessa byggnader erläggas af legogifvaren och brukaren till hälften hvardera. Nedbrinner sådan brandförsäkrad byggnad, skall den ånyo uppföras, såsom i l mom. säges. Brandskadeersättningen skall fördelas lika mellan legogifvaren och brukaren. Hvad i l mom. är stadgadt skall, där lägenhetens tillgång på skog det medgifver, jämväl lända till efterrättelse i fråga om uppförande af sådan nybyggnad, som i följd af förändradt brukningssätt, hvilket allmänt kommit till användning å orten, eller utvidgning af odlingarna å legoområdet befinnes nödvändig. Hvad i l mom. är sagdt om legogifvarens skyldighet o. s. v. (i enlighet med betänkandet). Helsingfors den 14 oktober J. Rannikko. S. N. Rajala. Härom förena sig: A. Osw. Kairamo. Hannes Gebhard.

85 1907. U. B. - Prop. N:o (Öfversättning.) II. 20, om arbetsdagens längd. Enär undertecknad icke kan godkänna den ståndpunkt Utskottets flertal intagit i fråga om arbetsdagens begränsning i en lag, som afser att ordna förhållandena mellan torpare och jordägare för en tid af 50 år framåt, får jag för min skiljaktiga mening framhålla följande skäl. Man har ännu icke ens på industrins område i allmän lag fastställt någon maximitid för arbetsdagen annat än i ytterst få länder och ej ens i dessa har man gått längre än i Frankrike till 10 och annorstädes i Europa till 11 timmar. Orsakerna till att man ansett det nödvändigt att på industrins område genom lag begränsa arbetstidens längd, äro i hufvudsak följande: arbetet i fabrikerna ka n fortgå året om alla dagar lika länge; vådorna af arbetet i fabrikerna med afseende å hälsan och dess själsdödande enformighet; därför måste fabriksarbetarena beredas tillfälle såväl till kroppslig vederkvickelse ute i det fria som ock till andlig förströelse vid foreläsningar, möten m. m. dylikt. Orsaker af nämnda beskaffenhet ifrågakomma alls icke vid jordbruksarbetet. Här försiggår arbetet hufvudsakligen i det fria och är, jämfördt med fabriksarbetet, dessutom ständigt omväxlande, hvarför enligt min öfvertygelse t. ex. bageriarbetaren, hvilken på våren känner sig trött redan af 8 timmars arbete, otvifvelaktigt skalle stärkas af 12 timmars jordbruksarbete.under sommaren. Omväxlingen vid jordbruksarbetet

86 U. B. Prop. N:o 27. framträder äfven däri, att arbetsdagen om vintern är kortare än om sommaren och kortare än hvad fabriksarbetarena äfven genom lagstiftning inom en aflägsen framtid torde komma att ernå, samt att obeständigheten i väderleken äfven om sommaren tidtals bereder arbetarena extra hvilostunder. Tid till andlig vederkvikkelse och utveckling kunna våra korta somrar knappast erbjuda ens åt arbetsgifvarena inom jordbruket. Tillfällen till erhållande af dylik förströelse förekomma sällan sommartid på landsbygden, medan däremot de långa vintrarna äro särdeles lämpliga för dessa såväl ur föredragarenas som ur allmänhetens synpunkt. Verkställda undersökningar hafva jämväl ådagalagt, att en förkortning af arbetstiden i outvecklade förhållanden kan verka till och med skadligt, och om någonstädes äro väl landsortsförhållandena i stora delar af landet ännu så outvecklade, att jordbruksarbetaren ännu saknar tillfälle att i nämnvärd grad anslå sina lediga stunder till andlig förkofran. De flesta torde väl nogsamt erfarit, huruledes drängarna på landet ofta icke veta, huru de skola få helgdagarna att gå tillända, hvilket icke sällan medfört hvarjehanda oseder. Allt detta sedt ur arbetaresynpunkt. Ur jordbrukets synpunkt erbjuder bestämmandet genom lag af tidslängden för arbetsdagen åtminstone tillsvidare icke ringa svårigheter. Samtlige de vetenskapsmän, ur hvilkas arbeten jag varit i tillfälle att inhämta råd i denna fråga, anse det omöjligt att i lag bestämma arbetsdagens längd inom de näringsgrenar, där arbetet är beroende af naturförhållandena, såsom vid fiske, skogsarbeten och jordbruk. Och beaktas bör, att icke ens i de få länder, där arbetsdagen inom fabriksindustrin begränsats genom allmän lag, så vidt jag har mig bekant, fråga uppstått om utsträckning af sagda begränsning till jordbruksarbetet, Nya Zeeland jämväl däri inberåknad, hvilket land i afseende å arbetareskyddslag-

87 1907. U. B. - Prop. N:o stiftning gått längst. Och åfven om man annorstädes möjligen härvidlag ginge långt nog, vore en reform härutinnan svårare genomförbar i norden, där sommaren är kort och därför kräfver stora ansträngningar, ofta jämväl den största skyndsamhet vid arbetet. Dessutom bör hänsyn tagas därtill, att jordbruksarbetet i sig inbegriper jämväl vård om boskap och dragare, hvilket icke tillåter begränsning af arbetsdagen, på sätt detta kan ske i fråga om skötseln af maskiner i fabrikerna. Emot det ofvananförda kan naturligtvis invändas, att fråga nu icke vore om införande af allmän arbetareskyddslagstiftning inom jordbruksnäringen, utan endast att fastställa maximitidslängden för den arbetsdag, som jordägaren hade rätt att fordra af torparena. Detta är ju äfven fullkomligt riktigt: här är i själfva verket fråga om en skyddslag för inneha fvarena af de stora lägenheterna, ty dem tillförsäkras härigenom lagstadgad rätt att af sina torpare fordra utarbete, om sommaren under 11 och om vintern i medeltal under 9 timmar och allt detta vid äfventyr af legorättens förlust, samtidigt som torparena redan på flere orter i godo ernått betydligt kortare arbetsdag. Det är sålunda naturligt, att innehafvarena af de stora lägenheterna icke skola motsätta sig en sådan lagstiftning, ty de hafva äfven andra arbetare än torpare hos sig anställda och.de kunna ju ock erlägga betalning för öfvertidsarbete, där detta är af nöden. Annorlunda är förhållandet med de till flere tiotaltu se uppgående antal innehafvare af smärre lägenheter, hvilka företrädesvis i långt aflägsna skogsbygder kampa sin hårda kamp emot vår karga natur med endast en hjälpkarl t. ex. af en backstugusittare, som om sommaren utgör sin lega i dagsverken, eller torpare, som med stöd af den föreslagna tidsbestämningen öfvergifver husbonden just i den afgörande stunden. Och hvad skulle om en sådan bestämning de många tiotaltusen torpare säga, hvilka anställt en dräng eller statkarj dels för utgörande af dagsverkena till huf-

88 U. B. Prop. N:o 27. vudgården, dels för att biträda hemma å torpet, ifall denne,, hemkommen från dagsverket, vägrade att utöfver den i lag bestämda tiden vara torparen behjälplig vid hästens ryktande eller vid andra nödvändiga och brådskande arbelen. Man kan nämligen vara viss därpå, att, i händelse en bestämning af ifrågavarande innehåll intages i lagen,, densamma skulle, hvilket förslagstållarene jämväl afsett, hafva till påföljd, att af ven andra jordbruksarbetare, förutom torparena, ja till och med de, som handhafva kreatursskötseln och hemgöromålen, komme att fordra samma begränsning af arbetsdagen, hvaraf torparena komme i åtnjutande. Med kännedom om den outvecklade ståndpunkt^ hvari jordbruksarbetarena öfverhufvud taget befinna sig och med fästadt afseende å det förakt för sanningen, som agitatorerna ådagalägga, borde det ej vara svårt att inse, att antydda lagstadgande komme att åstadkomma mycken bitterhet och oro inom den näringsgren, som mer än andra är i behof af lugn och frid. Förhållandena inom vår jordbruksnäring påkalla nog legislativa åtgärder och jag för min del är åfven beredd att påyrka sådana. Men denna, liksom alla andra socialpolitiska reformer, måste, för att medföra afsedd verkan, genomföras medelst en på grund af verkställda undersökningar och med förståelse för jordbrukets egenart utarbetad lag, som afser hela arbetarbefolkningen och icke blott den del, som utgör sin lega i dagsverken. Vi åro ännu i fullkomlig afsaknad af undersökningar i detta syfte på jordbruksarbetets område. Och trån deras sida, som på försök nyligen gått in på att reducera arbetsdagens längd vid utarbeten, har påvisats, att man ej ännu funnit sådan fördelning af arbetstiderna och rasterna, att densamma i längden kunde tillfredsställa ens arbetarena själfva. Under dessa förhållanden vore det enligt min mening lättsinnigt att nu redan skrida till

89 1907. U. B. Prop. N:o ifrågavarande lagstiftningsåtgärd. Däremot synes mig å andra sidan tillräcklig trygghet beredas torparena, om i lagen bestämdes, att frågan om arbetstidens längd och andra sådana tvister skulle hänskjutas till legonämnden, hvilken bättre ån allmän lag är i tillfälle att taga hänsyn till seder och behof i skilda landsdelar och inom olika samhällsgrupper. Med stöd af det ofvan anförda ber jag vördsamt få föreslå, att Landtdagen ville för 20 2 mom. antaga följande lydelse: Å legonämnden ankommer att, där någondera sakägaren det äskar, beträffande arbeten, som vanligen åligga honom, bestämma, hvilket mått af arbete skall såsom skäligt dagsverke anses, samt att fastställa arbetsdagens längd. Helsingfors den 16 oktober Hannes Gebhard. Härom förena sig: A. Osw. Kairamo. J. Rannikko. S. N. Rajala. H. G. Paloheimo. J. K. Paasikivi.

90 U. B. Prop. H.o 27. (öfversåttn ing). III. 22. Då afsikten är att förverkliga så stora och djuptgående reformer som dem, hvilka Utskottets förslag till lag om lega af jord afser, är det lagstiftarens skyldighet att undvika sådana radikala bestämningar, som onödigtvis försvåra öfvergången från det gamla till det nya. Enligt Utskottets förslag är brukare berättigad att, när han så för godt finner, befria sig från utgörande af legan i dagsverken och öfvergå till penningvederlag. Då legan hos oss fortfarande till största delen utgöres i dagsverken, skulle nyssnämnda förändring, synnerligast å de lägenheter, där flere brukare finnas, komma att medföra en fullständig omhvälfning i lägenhetsinnehafvarens ekonomi. Det är viktigt, att han i så fall har god tid på sig för vidtagande af nödiga förberedelser i anledning af förändringen. Den tid, inom hvilfcen förändringen komme att blifva gällande, har i betänkandet bestämts alltför kort och kunde dästo hellre förlängas, då ju brukaren å andra sidan icke komme att lida nämnvärdt hinder däraf. Svårigheterna vid införandet af den nya lagen om lega af jord äro så betydande, att det ur allmän synpunkt obestridligen vore till gagn, om de åtminstone i mindre viktiga afseenden kunde minskas.

91 U. B. Prop. N:o 27, 91 Jag vågar därför vördsammast föreslå, att orden»ett år» i 22 skulle utbytas emot orden»två år». Helsingfors den 14 oktober A. Osw. Kairamo. Härom förena sig: H. G. Paloheimo. Jonas Castren. K. J. Karlsson. U. Bränder. J. Rannikko. S. N. Rajala. Hannes Gebhard. 1. K. Paasikivi.

92 U. B. Prop. N:o 27. (Öfversättning). IV. Förslaget till lag om lega af jord. 2 - Nu gällande lag om lega af jord på landet af den 19 juni 1902 har såsom längsta legotid fastställt femtio år. Hvad kortaste legotiden beträffar, finnes i denna lag icke något allmänt stadgande, icke ens beträffande torplega. Endast undantagsvis har i den nu gällande lagen om lega af jord upptagits en kortaste legotid af tio år, nämligen i det fall att, därest legokontraktet icke upptager någon bestämning om legotiden, aftalet skall gälla i tio år och att, då muntlig öfverenskommelse genom domstols utslag fastställes, legotiden äfven i detta fall komme alt gälla i tio år. Skulle åter lega på viss tid fortbestå därigenom, att brukaren utan uppsägning fått kvarsitta sex månader efter legotidens utgång, gäller legoaftalet såsom uppgjordt för lika lång tid som det tidigare, dock icke för längre tid än tio år. Af särskilda stadganden i gällande lag om jordlega framgår emellertid, att man i allmänhet förutsatt ett år såsom den kortaste tiden för legoaftalets giltighet. I förslaget till ny lag om lega af jord hemställer Utskottets flertal, att den i nu gällande lag föreskrifna längsta legotiden af femtio år måtte fastställas som kortaste legotid med afseende å lega af torp, landbolägenhet och backstuguområde, utan rätt tor legonämnden att medgifva undantag därifrån. Detta steg, h varigenom från den i nu gällande lag om jordlega i allmänhet förutsatta kortaste legotiden af ett år öfvergång