Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse

Transkript

1 Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse beviljande af anslag för understödjande af folkbibliotek. Landtdagen har till Kulturutskottets behandling remitterat ett af landtdagsmannen Aalto m. fl. (N:o 2), ett af landtdagsmannen Soininen m. fl. (N:o 114) och ett af landtdagsmannen Vikman m. fl. inlämnadt petitionsförslag (N:o 184) om beviljande af anslag för understödjande af folkbibliotek. (Valtiopäivät v. 1907, Liitteet VI, sid ). Med anledning häraf får Utskottet vördsamt anföra följande. Den politiska och sociala utvecklingen i vårt land manar särskildt i närvarande tid till ett så vidsträckt arbete som möjligt för folkupplysningen. Härvid har uppmärksamheten riktats äfven på våra folkbibliotek och en sträfvan har begynt göra sig gällande att utveckla dessa till ett verksamt medel för den medborgerliga bildningens höjande. Hvad redan på ifrågavarande område, tack vare enskildt intresse och enskild offervillighet, åstadkommits, får icke skattas ringa, då man tager i betraktande, att under år 1906 ensamt i landskommunerna funnos 1,720 till en del kommunerna, men hufvudsakligen enskilda personer och föreningar tillhöriga fasta bibliotek. Enligt en redan tidigare, år 1903, hopbragt statistik, funnos på landet 1,624 folkbibliotek med ett bokförråd uppgående till inalles 395,632 band, till ett värde af Fmk. 801,894; Kulturutskottets leliinl-ande N:o 2.

2 Petitionsbetänkande N:o 3. samma år uppgick totalutlåningen till c. 457,800 band. Arbetet för folkbibliotekens utveckling har på ett förtjänstfullt sätt ledts af Folkupplysningssällskapet samt hvad de svenska biblioteken angår under de senaste åren af föreningen Svenska Folkskolans Vänner. Särskildt har Folkupplysningssällskapet sett sig i tillfälle att för ändamålet använda räntorna å betydande donerade medel, och har sällskapet därjämte genom utgifvande af anvisningar rörande vården af folkbibliotek samt af omfattande litteraturförteckningar kraftigt sträfvat att främja utvecklingen på detta område. I detta arbete har sällskapet fått röna erkännande äfven från regeringens sida, i det att detsamma under åren åtnjutit ett statsbidrag om 5,000 mk för subventionering af folkbibliotek. Vid landtdagen inlämnades i borgare- och bondestånden tvenne likalydande petitioner därom, att ständerna måtte af bevillningsmedel för följande bevillningsperiod anslå 75,000 mk årligen att af Folkupplysningssällskapet utdelas åt Finlands kommuner för inköp af böcker till allmänna bibliotek. Då emellertid landtdagen afslöts innan ärendet slutbehandlats, ledde petitionerna i fråga icke till någon vidare åtgärd. Folkupplysningssällskapet å sin sida ingick samma år till regeringen med ansökan om förhöjdt statsunderstöd, och föranledde denna ansökan senaten att på grund af ett öfverstyrelsen för skolväsendet affordradt och af denna afgifvet utlåtande den 28 mars 1906 nedsätta en kommitté, som ägde lämna utredning angående de principer, enligt hvilka statsbidrag borde utgifvas till subventionering och utveckling af folkbiblioteken. Kommitténs betänkande, som förelåg färdigt i september samma år, innehåller ett på statistisk utredning baseradt omfattande program för ordnandet af subventioneringen från statens sida utaf folkbibliotek. Betänkandet föredrogs i senaten den 3 sistlidna mars, och beslöt senaten att för detta år bevilja Folkupplysningssällskapet ett bidrag om 5,000 mk

3 Statsunderstöd åt folkbibliotek. 3 för ändamålet i fråga äfvensom 3,000 mk till betäckande af en del utaf de kostnader sällskapet hittills fått vidkännas för åtgärder, afseende att befrämja bibliotekssaken, men att med vidare åtgöranden låta anstå under afvaktande af eventuell åtgärd från Landtdagens sida- i anledning af nu under behandling varande petitionsförslag. Utan att i detalj redogöra för ofvannämnda delvis ganska uttömmande petitionsförslag, ber utskottet att beträffande följande framställning få hänvisa till dessa äfvensom till nyssnämnda betänkande af bibliotekskommittén. Då utskottet skridit till att taga i öfvervägande dessa petitionsförslag, hvilka måste betraktas som uttryck för en inom Landtdagen rådande kraftig opinion, har Utskottet funnit petitionsförslagens syftemål i alla afseenden förtjänt af understöd. Utskottet har äfven, i likhet med hvad i landtdagsmännen Aaltos m. fleres samt i Soininens m. fleres petitionsförslag framhålles, ansett önskligt, att Landtdagen blefve satt i tillfälle att fastslå de allmänna principerna för användandet af det för ifrågavarande ändamål erforderliga jämförelsevis betydande statsunderstödet samt för det praktiska ordnandet af subventioneringen. Men för fastslåendet af dessa principer förefunnes, enligt Utskottets mening, erforderliga förutsättningar först sedan en tillräckligt lång erfarenhet vunnits. Så t. ex. vore det svårt att på förhand fullt riktigt fördela det betydande anslaget mellan de olika slag af bibliotek, som enligt petitionsförslagen anses kunna komma i åtnjutande af bidrag, synnerligast som bland sakkännare fullständig enighet ännu ej synes vara uppnådd beträffande frågan i hvad mån de olika slagen af bibliotek äro nödvändiga och lifskraftiga. Likaledes synas åsikterna om huru den gemensamma ledningen af understödsverksamheten ändamål senligast borde organiseras ännu icke hafva vunnit stadga.

4 Petitionsbetänkande N:o 3. Utskottet har med hänsyn härtill ansett det för närvarande lämpligast, att i fråga om folkbibliotekens subventionering de tvenne närmast följande åren skulle betraktas som en försöksperiod, på det att man kunde vinna en verklig grund, på hvilken programmet för bibliotekens fortsatta subventionering kunde byggas. Under denna försöksperiod borde, enligt Utskottets mening, ett rundligt statsanslag fortsättningsvis utdelas, dock icke i så stor omfattning som petitionärerna föreslå, och skulle förvaltningen af statsanslaget och omsorgen om biblioteksväsendets utveckling för denna tid anförtros åt Folkupplysningssällskapet och föreningen Svenska Folkskolans Vänner, hvilka äfven hittills ägnat speciell uppmärksamhet åt denna sak. Äfven borde åt dessa sällskap i någon mån frihet lämnas att ordna sitt tillvägagående vid subventioneringen efter hvad erfarenheten ger vid handen. Utskottet har ansett det vara tillfyllest om följande allmänna, i hufvudsak på bibliotekskommitténs betänkande grundade och i de två mera detaljerade petitionerna för det mesta på ett öfverensstämmande sätt framhållna synpunkter vid statsunderstödets fördelning beaktas. Samtliga trenne i petitionsförslagen omnämnda slag af bibliotek borde under försöksåren vid statsunderstödets fördelning i lika mån beaktas. Folkskolornas barnbibliotek skulle tilldelas understöd om mk, med villkor att bibliotekets ägare eller den som understöder detsamma till dess förökande användt samma belopp. Distriktsbibliotek, tillhöriga kommun eller enskild förening, men tillgängliga för allmänheten, skulle erhålla understöd om mk, likaledes under förutsättning att bibliotekets ägare eller de som understöda detsamma utgåfve en lika stor summa; där biblioteket ej tillhörde kommunen, borde det tillfalla kommunen i händelse den förening, som äger detsamma, upplöses. De i petitionerna nämnda kommunala centralbiblioteken skulle erhålla understöd till samma belopp som kommunens eget

5 Statsunderstöd åt folkbibliotek. 5 anslag till bibliotekets underhåll utgör, dock så, att understöd ej skulle beviljas till högre belopp än 500 mk och endast åt de kommuner, hvilkas bidrag uppginge till minst 3 penni för enhvar af kommunens invånare. Statsbidrag skulle utdelas endast åt bibliotek på landsbygden, och uteslutande i böcker, icke i penningar. Vid beviljande af understöd kunde biblioteksutensilier likställas med böcker. Bibliotekens direktioner skulle ur de af Folkupplysningssällskapet och Svenska Folkskolans Vänner utgifna bokkatalogerna fritt fä välja de böcker de önskade, men borde nämnda sällskap så vidt möjligt bereda direktionerna tillfälle att välja jämväl sådana arbeten, som icke förekomma i dessa kataloger. Val af böcker till folkskolornas barnbibliotek skulle ske med ledning af katalog, som af öfverstyrelsen för skolväsendet godkänts. Samtliga subventionerade bibliotek borde slutligen ställa sig till efterrättelse alla de af ofvannämnda sällskap, som förvalta statsbidraget, meddelade föreskrifter rörande bibliotekens vård, katalogisering, utlåningssätt, böckers inbindning m. fl. bibliotekstekniska detaljer. Utskottet anser äfven önskvärdt att officiella publikationer, såsom Finlands författningssamling, landtdagens och kyrkomötenas handlingar och diskussionsprotokoll, den officiella statistiken, senatens expeditioners och de särskilda centrala ämbetsverkens tryckta berättelser äfvensom betänkanden, afgifna af statens kommittéer, gratis måtte tillställas välskötta kommunala centralbibliotek. Det bidrag, som under den ifrågavarande försöksperioden borde anslås för folkbiblioteken, föreslår Utskottet borde utgå med 40,000 mk om året för de finska biblioteken. Vid fastställandet i proportion till nyssnämnda anslag af statsunderstödet för de svenska biblioteken bör hänsyn tagas ej blott till folkmängdsförhållanden, utan äfven till den omständigheten, att kostnader n a för förvaltningen af ett mindre understöd komme att i proportion ställa

6 Petitionsbetänkande N:o 3. sig högre. Utskottet föreslår med hänsyn härtill, att till föreningen Svenska Folkskolans Vänners förfogande ställes en summa af 7,000 mk årligen, hvarigenom hela anslaget uppginge till 47,000 mark om året. Nämnda sällskap skulle berättigas att använda en del af de till deras disposition ställda biblioteksanslagen till betäckande af de kostnader handhafvande af subventioneringen kunde medföra. På grund af h vad ofvan framhållits får Utskottet vördsamt föreslå att Landtdagen för år 1909 ville till understödjande af folkbibliotek bevilja 47,000 mk, att disponeras så, att till Folkupplysningssällskapets förfogande ställdes 40,000 och (ill föreningen Svenska Folkskolans Vänners förfogande 7,000 mk; samt att Landtdagen ville anhålla, det regeringen måtte kungöra de villkor, under hvilka välskötta kommunala centralbibliotek kunde gratis erhålla med allmänna medel bekostade officiella publikationer. Helsingfors den l april I ärendets behandling hafva deltagit ordföranden Soininen, viceordförande Pesonen ooh ledamöterna Aalto, Ala-Kulju, Järvinen, Kares, Nuorteva, Orasmaa, Pajari, Raunio, V. T. Rosenqvist, Salo, Sundblom, Vaarala samt suppleanterna V. Aromaa och Vemmelpuu.

7 Statsunderstöd åt folkbibliotek. Reservation. Vid framläggandet af de synpunkter, som skola beaktas vid utdelningen af statsunderstöd åt folkbibliotek, har Utskottet i betänklig grad inskränkt bibliotekens rätt att välja de böcker, hvilka skulle tillfalla biblioteken på grund af beviljadt statsunderstöd. Enligt Utskottets betänkande borde nämligen de sällskap, som ombesörja subventioneringen, endast nsåvidt möjligt" bereda biblioteken tillfälle att välja arbeten utanför de kataloger, hvilka nämnda sällskap själfva uppgöra. För vår del kunna vi ingalunda gilla ett dylikt andligt förmynderskap gentemot fria folkbibliotek. Enligt vår mening utgör ett af lifsvillkoren för verkliga folkbibliotek rättighet för de personer, som understödja sådana, att fullkomligt fritt få välja bokförrådet. Dessutom innebär ett dylikt förslag en obefogad ringaktning af omdömesförmågan hos bibliotekens direktioner och kommer otvifvelaktigt att leda till ledsamma förvecklingar, t. ex. då fråga är om anskaffandet af social och naturvetenskaplig litteratur, hvarom olika meningar kunna råda. Till undvikande häraf föreslå vi, att Landtdagen måtte åt den i utskottets betänkande å sid. 5 ingående punkten rörande val af böcker gifva följande förändrade lydelse: Direktionerna för de statsunderstöd åtnjutande biblioteken akulle fritt få välja de böcker de önskade, för nå ridt dessa stå

8 1908 Petitionsbetänkande N:o 3. att i bokhandel erhålla. Samtliga subventionerade bibliotek borde ställa sig till efterrättelse o. s. v. Helsingfors, den l april Matti Aalto. Josua Järvinen. Oskari Orasmaa. V. Aromaa. S. Nuorteva. Maria Raunio. A. Salo. Helsingfors Helsingfors Centraltryckeri.