Från assistans 24 timmar per dygn till 0 Försäkringskassan drog in ass för svårt hjärnskadade Micha

Transkript

1 Från assistans 24 timmar per dygn till 0 Försäkringskassan drog in ass för svårt hjärnskadade Micha Michael Stahl 32, skadades i en trafikolycka för tio år sedan. Han har idag en svår hjärnskada och måste ha personlig assistans dygnet runt. Det har han också haft från år Assistansen omprövades av Försäkringskassan 2005 som då också besökte Michael i hans hem. Eftersom hans grundläggande behov var lika stora bedömde man att assistansen skulle fortsätta i samma omfattning. Vid den senaste omprövningen, i februari 2008 kom dock beskedet att assistansen dras in helt, dvs hans behov bedömdes nu endast vara sju timmar i veckan. SJU timmar. Detta beslut togs utan att Försäkringskassan besökt Michael i hans hem och sett hur han klarar olika situationer i vardagen. Ett absurt och omänskligt beslut som inte på något sätt rimmar med LSS-lagens intentioner om att få möjlighet att leva som andra. Hur många fler som Michael finns det? Hans mor Christina Stahl vill nu lyfta upp Michaels fall för att få uppmärksamhet och opinion kring Försäkringskassans agerande. Christina Stahl hoppas att hennes överklagan till länsrätten ska leda till ett positivt besked. Kan Michaels fall även hjälpa fler, är jag glad, säger hon. 26 Michael Stahl klarar sig inte utan sina assistenter. Nu vet ingen hur det ska bli. Eftersom man inte kan få assistansersättning om de grundläggande behoven är mindre än 20 timmar så skulle inte Michael få någon hjälp alls. Christina Stahl begärde nu att Försäkringskassan skulle ompröva beslutet och i början av april kom brevet där man slog fast att Michael inte längre behövde assistans. I brevet står att man företagit en förutsättningslös och individuell prövning av ärendet. Det har av utredningen framgått att en stor del

2 istansen el av hjälpbehovet för Michael är kopplat till allmän tillsyn, uppmuntran och stöd. Det räknas inte som grundläggande behov. De flesta av Michaels hjälpbehov kräver inte heller hjälp som förutsätter ingående kunskaper om hans funktionshinder. Detta beslut snoddes ihop på bara ett bara dagar efter Christinas begäran om omprövning. Jag trodde inte det var sant när beskedet kom. Man kan inte lämna Michael ensam ens en halvtimme, vad ska hända nu? frågar sig hans mamma Christina Sahl uppgivet. Så här skrev Försäkringskassan bland annat i en föredragnings pm 2005; Stahl lider av en förvärvad, varaktig hjärnskada som bereder honom stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Behöver hjälp med toalettbesök, dusch och annan hygien, av- och påklädning, hjälp i matsituationen med matlagning, framdukning, uppläggning, skära och fördela maten. Stahls behov av hjälp med de grundläggande behoven bedöms överstiga 20 timmar per vecka. Enligt den beräkning av tidsåtgång för olika aktiviteter som gjordes 2005 bedömdes det behovet av assistans vara timmar per halvår, dvs vaken assistans dygnet runt. Särskilda skäl fanns även att bevilja assistans under vistelse på daglig verksamhet samt för besök på badhus eller annan aktivitet. Ingenting har förändrats sedan 2005, han har inte blivit bättre utan har samma behov nu som då. Jag förstår ingenting, fortsätter Christina. Michaels läkare konstaterar i ett utlåtande daterat i mitten av april i 2008 att assistans 24 timmar/dygn fortfarande är nödvändigt. Dessutom behövs vaken assistans på nätterna då han sover oroligt, vaknar flera gånger per natt och måste då ha uppmärksamhet och hjälp. Annars skriker han och stör grannarna. Ingen daglig verksamhet utan assistent Michael Stahl går på daglig verksamhet på Resursteamet. De kräver att han har med sig en personlig assistent för att få närvara där. Här stänger också Försäkringskassan dörren för Michaels möjligheter att kunna delta i en utvecklande verksamhet. Utan assistent ingen daglig verksamhet. Kan man som myndighet själv avgöra vad lagsftiftaren menar med god levandsnivå genom egna utformade föreskrifter? Enligt min mening blir det här inte ens en skälig levnadsnivå för min son och enligt LSS ska han ha rätt till det. Behöver man inte se till individen och helheten? Min sons förvärvade hjärnskada är av den omfattningen och påverkar hans livssituation så mycket att behovet av assistans är oförändrat och konstant, säger Christina Stahl. Nu återstår att överklaga till länsrätten och Christina Stahl har bland annat kontaktat Hjärnskadecenter i Stockholm för att få en bedömning och ett utlåtande om Michaels problem och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 9 a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). 27

3 28 behov. Man gjorde då ett hembesök hos Michael samt intervjuade hans mor. Ett utlåtande bekräftar vad han klarar och inte klarar och att han har stora behov av kvalificerat personligt stöd. Han kan alltså i stort sett inte göra någonting själv utan ständig bevakning och hjälp. Christina har också vänt sig till Juristbyrån Confrere och juristen Sofia Tedsjö som specialiserat sig på bland annat denna typ av fall. Ingenting har förändrats sedan Så frågan kvarstår; varför dras assistansen in nu? Jag hoppas nu att kunna visa Försäkringskassan i överklagan med stöd och hjälp av Hjärnskadecenter och Confrere och annan medial uppmärksamhet det vansinniga i beslutet. Vad är annars alternativet för Michael? säger Christina Stahl. Text & Foto: Ann Turlock Detta klarar inte Michael enligt hans mor. Det som alltså enligt Försäkringskassan är lika med allmänna behov som kräer stöd och uppmuntran - Duscha - Ta tvål och schampo - Tvätta kropp och hår - Torka sig efter dusch - Raka sig - Klippa naglarna - Borsta tänderna - Torka sig efter vissa toabesök - Sätta på sig kalsonger och strumpor - Knäppa, spänna och knyta fast byxor - Knäppa knappar, dra upp eller ned blixtlås - Knyta skor - Bädda sängen - Ta på sig handlar eller vantar - Ta sin medicin - Vet inte vad som är ät- eller drickbart - Förbereda mat och laga den - Lätta upp mat - Kan ej skära eller finfördela maten - Kan ej äta ensam p g a oro och äter då inte - Glas och tallrik måste hela tiden justeras så att han har dem framför sig (ingen sidoseende) - Svårt med social kommunikation - Ej lämna hemmet ensam - Gå och handla - Gå på restaurang - Märker inte om han kissasr på sig - Tvätta kläder - Städa - Diska Hjärnkraft kommenterar Försäkringskassan har blivit striktare Michael är offer för Försäkringskassans nya striktare syn på vilka som ska få personlig assistans. Det säger Marie-Jeanette Bergvall, förbundssekreterare på Hjärnkraft. Av Läkarintyget framgår att Michael gjort stora framsteg efter olyckan, men att utvecklingen de senaste åren stått still. Michaels behov är i stort desamma idag som vid den senaste omprövningen 2005, men det saknar idag betydelse för Försäkringskassans bedömning. Det största förändringen i Försäkringskassans nya hållning gäller synen på hjälp i samband med måltider. Försäkringskassan har i sina nya direktiv beslutat att enbart en fysisk förlamning som omöjliggör att man kan föra handen till munnen ska ge rätt till assistans, säger Marie-Jeanette Bergvall. En kognitiv funktionsnedsättning som innebär att man rent fysiskt kan föra handen till munnen, men inte vet att man ska äta, inte vet vad man ska äta, inte vet när man ska äta. Det berättigar inte till assistans. Det här handlar om en ung man med svåra funktionsnedsättningar. Med behov av stöd dygnet runt, inte bara för att kunna leva som andra, utan för att överhuvudtaget överleva. Beslutet om Michaels assistans är givetvis överklagat till Länsrätten. Hjärnkraft anmäler nu Försäkringskassan till Handikappombudsmannen, säger Marie-Jeanette Bergvall.

4 Kognitek slutkonferens Teknikstöd kan hjälpa många men det måste få ta tid att lära sig Den maj 2008 var det dags för Kogniteks slutkonferens. Inbjudna var personer i kommuner, landsting och andra liknande verksamheter, intresserade av ADHD och förvärvade hjärnskador. Kognitek har varit ett praktiskt inriktat projekt där försöksverksamheter med hjälpmedel startats på flera håll. Och de individanpassade lösningarna som gjorts för deltagarna visar att de klarar sin vardag bättre. Resultatet från utvecklingsprojektet Kognition och Teknik redovisades. Projektet som har pågått i tre år har: * Genomfört en försöksverksamhet i Landstinget i Uppsala län där vi har provat olika hjälpmedel och tjänster i det dagliga livet för vuxna personer med ADHD. * Genomfört en försöksverksamhet på Rehabcentrum Lund-Orup där vi har provat olika hjälpmedel och tjänster i det dagliga livet för personer med förvärvad hjärnskada. * Startat sju andra projekt inom kognitionsområdet, t ex en försöksverksamhet med arbetsminnesträning för vuxna, en tecknad film som vänder sig främst till ungdomar som har behov av hjälpmedel och en lärobok Kommunikativ Omvårdnad. Fredagen som handlade om förvärvade hjärnskador leddes av Per Hamid Ghatan, leg läkare, specialist i rehabiliteringsmedicin, med dr i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet. Film visade verkligheten Dagen inleddes med en dokumentärfilm som handlade om några av deltagarna i projektet KogniTek hjälpmedel och tjänster för vuxna personer med förvärvad hjärnskada. Här blev det mycket tydligt vilken nytta de allra flesta kan ha av olika typer av hjälpmedel. Men tekniken ställer krav på alla människor, har man då ett funktionshinder blir det ännu svårare. Det är lättare med elektroniskt teknikstöd såsom diktafon, mobil och GPS. Man måste också följa upp att det verkligen fungerar och inse att introduktion och instruktion tar tid. Ibland kanske mobiltelefonen redan har de funktioner som behövs för att underlätta tillvaron. Vanliga teknikprylar från till exempel handeln kan också användas. Det gäller då att veta vad som finns och hur det kan användas. Målet är att klara sig själv. Här kan tekniken exempelvis hjälpa till att tänka i flera steg. Hundratusentals drabbade Jan Lexell Jan Lexell, professor, överläkare, Rehabcentrum Lund-Orup, talade om förvärvade hjärnskador och betydelsen av rehabilitering. Det är ett eftersatt område och många får inte ens den mest basala rehabilitering. Överallt beskrivs hur viktigt detta är men i praktiken efterföljs det inte. Cirka 50 procent av de som får hjärnskador har restsymtom lång tid efteråt. Det kan vara så många som flera hundra tusen som lever med restsymtom, säger Jan Lexell. Från värdelös till modern hemmapappa Näste man var Svante Norbäck från Hjärnkraft som levt med en hjärnskada efter en aneurysm för tio år sedan. Det är de tre sista åren jag börjar känna igen mig själv, säger han. Nu kan jag handla tio varor utan lapp. Jag är så oerhört glad att jag lever, detta har gett mig en chans att få umgås med mina barn på nära håll. Hur många får det? Men det är först nu jag känner att jag kan vara en riktig farsa för dem, säger Svante. Han beskriver det stöd han fått bland annat av det nätverk han har med andra skadade på sitt förbund Hjärnkraft. Vi pratar, skrattar och driver med varandra. Det är viktigt att kunna göra det också. Jag fick ett liv tillbaka, ett jävla bra liv, säger Svante. I mitten projektledaren för Kognitek Catarina Bruhn, HI, till höger överst; professor Jan Lexell, Lund Orup, Marie-Jeanette Bergvall Hjärnkraft samt Svante Norbäck medlem i Hjärnkraft. 29

5 LANDET RUNT Teknikstöd bra hjälp Projektgruppen på Rehabcentrum Lund-Orup, arbetsterapeut Anita Lindén Lund Orup och Ann Louice Lövgren Engström, arbetsterapeut Luleå tekniska universitet talade om hur de arbetat på Rehabcentrum Lund-Orup och hur resultaten blev. Man har bland annat i ett projekt undersökt hur personer med förvärvade hjärnskador klarar av att hantera vardagsteknik. Det visar sig att servicen i samhället upplevs som ett problem till exempel när man möts av automatiska telefonsvarare där man ska göra knapptryckningar för att komma hit eller dit. Projektet har visat att teknikstöd kan vara till väsentlig hjälp. För en deltagare har GPS gjort att han vågat ta sig ut i nya områden. Hjärnkrafts förbundssekreterare Marie-Jeanette Bergvall: Hon menar att finns det inte driftiga anhöriga eller arbetsterapeuter så är det svårt att få hjälp. Vet man inte vad som finns, kan man inte fråga efter det. Hon talade också om vikten av kreatiavt tänkande hos dem som möter en person med kognitiva problem. Idag följer många förskrivare slentrianmässigt sortimentslistor över hjälpmedel som kan förskrivas. Men det behöver inte bara vara avancerade tekniska saker, det kan finnas enklare hjälpmedel som man inte tänkt på Vad är kommunikativ omvårdnad? Om detta talade Boel-Heister Trygg, logoped, Södra regionens kommunikationscentrum, Malmö. Kommunikationen är en mycket viktig del i omvårdnaden, vilket borde vara självklart. Boel visade den informationsfilm som tagits fram och som visar hur självklart det borde vara att kommunicera. Trots det vet vi att det är så stora brister. Hur kan vi acceptera det? Hur går vi vidare Verksamhetschef Marcello Revano, Rehabcentrum Lund-Orup bekräftade vi den avslutande debatten att man nu arbetar vidare för att få resurser att arbeta som ett kompetenscentrum för hjälpmedel för personer med förvärvad hjärnskada. Man vill ha möjlighet att föra ut den kunskap som vunnits ur projektet till den dagliga verksamheten runt om i landet. För Hjärnkrafts del har förbundsstämman beslutat om en verksamhetsplan som innebär att hjärnkraft kommer att prioritera hjälpmedel under de närmaste åren. Alla vare niga om att projektet nu genererat viktig kunskap och det är angeläget att få resurser till att föra ut denna kunskap. Kanske är det möjligt att få projektmedel till kunskapsspridning. Text & Foto: Ann Turlock 30 Hjärnkraft Västra Götaland Vikingar från Västergöt In på Nils Ericssons terminalens stora busshållplats rullar Ädelforsbussen med Berth Nilsson vid (spakarna, rodret och ratten) eller vad man nu ska kalla det när man med GPS vet när man är framme innan man har startat. Bussen är specialbyggd för att alla ska kunna hänga med på utflykt. Hjärnkraft Västra Götaland har chansat på att hyra en bra och tillgänglig buss, även om kostnaderna ej får plats i budgeten. Varför lockas ej fler assistenter att till det facila priset av 600 kr, för tre kursdagar, resa och logi, att hänga med? Vi trodde att kommunerna i Västsverige skulle konkurrera om att skicka sina brukare och team på dessa hälso- och rehabiliteringsdagar. Under färden visar TV-monitorn var i landet vi befinner oss och att alla har fasten their seatbelts. Plötsligt hittar bussen en liten promenadstig vid sidan av vägen (rastplats). Där blev det kamp om att bjuda på kaffe till de deltagare som av misstag ej läst färdbeskrivningen. Chauffören lyckades bra med sina grå kaffemuggar, en annan får dricka överblivet halv ljummet kaffe morgonen efter. På natten drömmer jag att denna resa görs på Ostindiefararen Götheborg.

6 Vikingarna från Götet stack iväg med den specialanpassade bussen och åkte fl otte utan GPS... land drog österut Inte visste jag att man delade ut Vetlandaposten i Indien! men visst där kommer budet (på) sin ryttare i full galopp strax före För att inte vår dialekt skulle märkas för mycket så placerade indiska Ädelforsmaffian oss i sex olika byggnader. Tur i oturen träffar vi en västgöte i förskingringen redan under första kvällens musikkorsord, han kunde lite om Abba. Visst fick de reda på att Västsverige har många vassa tungor och även kan sjunga en och annan melodi. Första morgonen i den något primitiva bygget som kan kallas rum utfodrades tjänstemannen med banan för att orka utföra dagens verk. Raskt iväg till den stora utfodringsplatsen där man kokat ihop nävergröt och havregryn Vikingarna är svårväckta men med lite kaffe under (Hjärn)västen så är nästan alla på väg mot brunnshuset för att dricka brunn. Vi fick lära oss norska utifall att vi på återtåget missar västkusten och hamnar i Norge. Några fick under dagen uppsöka medicinmannen längre in i skogen, medan andra blevo nedmotade i badtunnan (plus 34 grader). Med tur lyckades alla hoppa upp igen innan kokpunkten blev nådd. Tur och tur för nu va uppgiften att fånga haj eller fisk från en flotte som tog snälla människor över Em-ån (eller var det Grumlan?). Detta flytetyg saknade GPS Det var ont om småländsk luft i den ena rullvagnen men med armstyrka från flera inblandade lyckades vi få luft i ett av hjulen, men det går bra att ta sig fram på däck. Vikingarna tog sig fram med rullor under kölen men denna kunskap har vi förlorat. Under kvällen fick vi inta goda köttbitar med mycket frukt och grönt i Tage Erlanders grotta. Av rädsla för vikingarnas repressalier hade man dukat borden snyggt och tänt våreldar i mindre format. Det blev som tur ingen bärsärkargång utan vi skickade röksignaler till den i Uddevalla kvarvarande (Rune) hövdingen. Trötta och välutbildade startade vi vårt återtåg på den tredje dagen. Bussens lyftkorg kom väl till pass när en av deltagarna ville lämna rullstolen för en plats i skinnstolen vid bussens konferensbräda. Det var tur att vi kom iväg ty hela anläggningen var invaderad av LO djur som smög omkring i korridorerna. Vi lyckades till och med ta oss förbi iskrigarna i HV-71. Nu är vi åter på mammas gata i Göteborg med omnejder. Men vi vilar inte på lagrarna utan planerar redan på nästa färd till platser i norr, öster, söder och väster. Ingvar Hansson, ombudsman allt i allo 31

7 Virtuell träning hjälper hjärnskadade Att ta ut pengar på bankomaten eller åka buss till jobbet. Vissa enkla uppgifter blir nästan omöjliga att utföra för personer som har råkat ut för en hjärnskada. Men genom att träna i virtuella miljöer blir uppgifterna enklare även i verkligheten, visar en ny avhandling. 32 Alexander skruvar nervöst på sig när bankomaten ber honom att slå in koden. Var det eller..? Han slår in koden men tvekar när han ska trycka på Klar-knappen. Äsch, jag börjar om från början tänker han och trycker på bankomatens Avbryt-knapp. Vad gick fel? Hur tänkte du? undrar hans arbetsterapeut Susanne som sitter bredvid honom i Virtual Reality-rummet. Jag kom inte ihåg koden och blev lite nervös förklarar han och påbörjar sedan ett nytt uttag med den Virtuella bankomaten genom att trycka på Virtual Realitydatorns pekskärm. Så kan det gå till i den virtuella datormiljö som forskarna vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola har byggt upp. I avhandlingsarbetet Virtual environments as a tool for people with acquired brain injury har doktoranden Mattias Wallergård undersökt hur virtuella världar ska utformas för att personer med förvärvade hjärnskador ska kunna använda dem. För den som har förlorat färdigheter på grund av en hjärnskada är det traditionella sättet att öva upp vardagliga uppgifter att helt enkelt gå ut i verkligheten. Men verkligheten kan vara svår och ibland till och med farlig att träna i. Att gång på gång misslyckas med att ta ut pengar i bankomaten känns säkert svårt när kön växer sig allt längre. Och att missa sin busshållplats eller kanske gå av fel är nog inte en rolig upplevelse för den som har ett kognitivt funktionshinder. I en virtuell miljö, däremot, kan man öva hur många gånger som helst i lugn och ro. Tanken är att träningen ska fortsätta i verkligheten när man känner sig säker i den virtuella miljön, förklarar Mattias Wallergård. Skapa interaktiva miljöer Virtuell verklighet, eller Virtual reality (VR) som tekniken oftast kallas erbjuder möjligheten att

8 skapa interaktiva miljöer och presentera dem på ett oerhört realistiskt sätt i form av bild, ljud och ibland även känsel. Det har hänt så otroligt mycket inom tekniken bakom virtuella världar, inte minst tack vare spelindustrin som hela tiden påskyndar utvecklingen. Att använda virtuella miljöer inom hjärnskadehabiliteringen är ingen ny tanke, men det fanns inte så många studier som visade om det verkligen fungerar, säger Mattias. I Mattias Wallergårds studie användes tre olika virtuella miljöer: ett kök, en bankomat och en sjukhusmiljö. De första erfarenheterna blev att själva gränssnittet mellan maskin och människa är svårare att utforma än man skulle kunna tro. Pekskärm kan bli för abstrakt och vanlig datormus fungerar inte heller så bra för den som har svårt med det spatiala tänkandet. Även till synes små användbarhetsproblem kan orsaka stora svårigheter för individer med förvärvad hjärnskada. I en studie jämfördes en joystick med ett specialanpassat tangentbord för navigering i virtuella träningsmiljöer. Tangentbordet var lämpligast för navigering där användaren vill ge vyn en mer fördelaktig position och riktning för att kunna genomföra en viss uppgift. Överraskad av resultaten En annan viktig slutsats är att träning i virtuella miljöer faktiskt fungerar. Den som till exempel tränar på att ta sig från en punkt till en annan i en virtuell byggnad kommer att klara orientering i verklighetens byggnad bättre än den som inte tränat. Vi blev faktiskt lite överraskade av de goda resultaten. Många med oss har trott att datorvärlden är för avskalad för att hjärnan ska kunna översätta inlärning i datormiljö till verkligheten. Men det fungerar verkligen, säger Mattias Wallergård. Han har även studerat om VR kan vara ett sätt att låta personer med kognitiva funktionshinder kommunicera sin kunskap och erfarenhet av kollektivtrafik. VR-tekniken erbjuder ju möjligheter att skapa miljöer som ännu inte finns. Man kan alltså prova och diskutera olika lösningar innan man förverkligar dem, till exempel hur man ska utforma ett nytt busslinjesystem i en stad. Samhället är ofta bra på att skapa tillgänglighet för personer med fysiska funktionshinder, medan de med kognitiva funktionshinder ofta glöms bort. Det finns många, många som inte reser kollektivt eftersom det är för svårt för dem. 33

9 34 Här finns mycket att göra, menar Mattias Wallergård. Genom att låta personer som drabbats av stroke delta i en virtuell bussfärd ville forskarna hjälpa dem att uttrycka vad de tycker är krångligt och vilka strategier de använder sig av för att klara av bussfärden. Bussfärden ägde rum på stora projektionsskärmar som försökspersonerna satt omgärdade av. Forskarna fick fram många bra kommentarer som ofta kom helt spontant under den virtuella färden. Det kunde handla om betalningsmomentet, att veta varifrån bussen går, hur man får bussen att stanna, eller hur man vet att man är framme vid sin slutdestination. Till synes enkla saker som blir svåra för den som har ett kognitivt funktionshinder. Vår metod är bra för att på tidigt stadium hitta tillgänglighetsproblem när man bygger ett nytt kommunikationssystem. Genom att redan i planeringen ta hänsyn till personer med kognitiva funktionshinder kan man bespara sig dyra ombyggnader som annars måste göras i efterhand, konstaterar Mattias Wallergård. Fakta Trådlös TV-spel öppnar dörren för rehabilitering i VR-miljö De problem med gränssnittet som Mattias Wallergård och hans kollegor stötte på under avhandlingsarbetet på kan redan vara historia. När Nintendos nya spelkonsol Wii lanserades 2006 skedde en smärre revolution som även har nått rehabiliteringsvärlden. Det speciella med Wii är den trådlösa kontrollen som används för att peka på skärmen. Kontrollen känner av förflyttningar i tre dimensioner men även hur snabbt man rör den. Wii-kontrollen är väldigt intuitiv det man vill göra på skärmen gör man även med kontrollen i handen. Det gör att den passar otroligt bra i rehabiliteringssyfte, menar Mattias Wallergård. Än så länge kan Wii-kontrollen endast användas i de spel som Nintendo har lanserat. Men teknikutveckling pågår och enligt Mattias Wallergård är det bara en tidsfråga innan en kontroll med liknande funktioner för dator lanseras. Jag tror att den nya tekniken kommer att öppna dörren för många nya typer av rehabilitering för personer med kognitiva funktionshinder. Det smarta är att man kan göra det hemma, vid sin egen dator eller TV, säger han. Helena Kämpfe-Fredén Artikeln har tidigare publicerats i Forskning om funktionshinder Pågår, nr 1/2008. Felbehandling, klagom vart vänder jag mig? Även om det mesta inom vården fungerar, kan det någon gång hända att du blir missnöjd. I så fall ska du alltid börja med att tala med dem som vårdat dig. I andra hand ska du kontakta ansvarig klinikchef eller chefläkare på sjukvårdsområdet alternativt sjukhuset. I vissa fall finns också patientombudsmän du kan vända dig till. De ska fungera som patienternas företrädare. I sista hand kan du kontakta den som är administrativt ansvarig, sjukvårds- områdets direktör eller sjukhusdirektören. Vad finns det mer? Patientnämnden Om du vill vända dig till en oberoende och opartisk instans med ditt klagomål ska du vända dig till Patientnämnden. Nämnden ska enligt lag finnas i alla landsting. Patientnämndens uppgift är att hjälpa patienter och anhöriga när de inte lyckas lösa problem som uppstått i kontakten som rör all offentligt finansierad vård. Nämnden gör grundliga utredningar kring alla klagomål. Den kan också hjälpa dig att förmedla kontakt med rätt myndighet eller instans om du vill driva ditt ärende vidare. Patientnämndens förvaltning Box 17535, Stockholm Tel: ( ) E-post: registrator@pan.sll.se Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Om du anser att något fel begåtts i den medicinska delen av behandlingen, till exempel vid en operation eller när diagnosen ställts, kan du

10 ål inom vården vända dig till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Du måste anmäla felet skriftligt. Du ska göra din anmälan inom två år efter det att felet begåtts. Du kan också anmäla felbehandling när det gäller en nära anhörig om han/hon inte kan göra det själv. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Box 3539, Stockholm Telefon E-post: Hemsida: Patientförsäkringen Patientförsäkringen gäller om du blivit skadad under eller i samband med en behandling eller undersökning inom den hälso- och sjukvård landstinget ansvarar för. Du måste anmäla skadan så fort som möjligt och senast tre år efter det skadan har visat sig (i vissa fall är tidsgränsen tio år efter det att skadan skett). PSR - Personskadereglering AB Box 17830, Stockholm Tel: E-post: info@psr.se Hemsida: Läkemedelsförsäkringen Läkemedelsförsäkringen gäller om du skadats av något läkemedel du fått i Sverige. Den gäller inte för de biverkningar av läkemedel som ibland kan förekomma. Den gäller inte heller om skadan skett genom missbruk av läkemedlet. Du måste göra din anmälan inom tre år från det du upptäckt att skadan orsakats av läkemedlet. Läkemedelsförsäkringsföreningen, Ringvägen 100, uppg A, plan 10 Box 17608, Stockholm. Telefon: E-post: info@lakemedelsforsakringen.se Hemsida: Text: Ann Turlock Semester olyckan kan bli dyr utan försäkring Allt fler svenskar drabbas av skador eller sjukdom som leder till att de behöver läkarvård utomlands. Och har man inte en försäkring kan det stå en mycket dyrt. Alla hemförsäkringar ger ett bra grundskydd vid resa. Försäkringsbolaget betalar för sjukvårdskostnader och hemtransport. Dessutom ingår alltid överfallsskydd, ansvarsskydd och rättsskydd. Skyddet i hemförsäkringen räcker långt. Men ska man vara borta längre än 45 dagar behöver man teckna en tilläggsförsäkring. Var fjärde ung (18-25 år) saknar hemförsäkring där reseskydd ingår, jämfört med 97 procent av befolkningen i stort. If uppmanar därför särskilt alla unga att se över sitt försäkringsskydd på resa. Reser man inom EU, måste man komma ihåg att skaffa det så kallade europeiska sjukvårdskortet, även om man redan täcks av en hemförsäkring eller en separat reseförsäkring. Enligt uppgifter från Försäkringskassan har 2,9 miljoner motsvarande en tredjedel av befolkningen skaffat kortet. Det europeiska sjukvårdskortet ger rätt till nödvändig vård i EU och EES-länder samt i Schweiz. Men nödvändig vård menas den akuta vård man kan tänkas behöva för att fullfölja sin resa. Fast bara hos allmänna vårdgivare. Dessutom täcker inte kortet eventuell hemresa, om olyckan skulle vara allvarlig. Därför är det bra att skaffa en hemförsäkring som ett komplement till sjukvårdskortet. Färsk statistik från SOS International visar att Spanien är fortfarande det land med flest skadedrabbade turister, men att Thailand inte är långt efter och sannolikt kommer att gå om i takt med att allt fler resenärer besöker landet. De tilläggsförsäkringar som resebolagen kan komplettera hemförsäkringen i viss mån. Kontrollera noggrannt vad som ingår i din hemförsäkring! Källa: IF och E24 35