Privat och offentlig korruption i Sverige

Transkript

1 Privat och offentlig korruption i Sverige Privat och offentlig korruption i Sverige Monika Bauhr När svenskar bedömer vilka frågor som är viktiga i Sverige idag, är det ytterst få som nämner korruption som ett viktigt samhällsproblem (se inledningskapitlet i denna volym). Om frågeformuleringen ändras något till att istället blicka framåt, utan att ge någon geografisk avgränsning anser däremot en betydande andel av befolkningen att utbredd korruption är mycket oroande inför framtiden (23 procent). Detta visar på vikten av att bättre förstå allmänhetens åsikter om korruption i Sverige, inte minst eftersom det ger oss bättre möjlighet att förstå Sveriges förutsättningar att motverka den korruption som förekommer både inom och utanför landets gränser. För fjärde året i rad undersökte vi 2012 svenskarnas uppfattningar om förekomsten av korruption och acceptansen för olika former av korruption. Undersökningarna är en del i Quality of Government (QoG) institutets arbete med att bättre förstå korruptionens natur, orsaker och effekter både i Sverige och internationellt, samt hur uppfattningar om korruptionens utbredning och acceptans för olika former av korruption förändras över tid. Tidigare år har vi bett deltagarna att uppskatta korruptionens utbredning inom olika yrkesgrupper. I 2012 års undersökning bad vi istället deltagarna att uppskatta korruptionen utbredning inom olika verksamheter i samhället. Vi undersökte även i likhet med föregående år svenskars acceptans för samförståndskorruption, utpressningskorruption, nepotism och korruption inom privat och offentlig service (jmf Bauhr 2012). Svenskars uppfattningar om korruption inom olika verksamheter I 2012 års SOM undersökning ställdes för första gången frågan Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige?. Respondenterna gavs möjlighet att bedöma korruptionens utbredning inom ett antal verksamheter i Sverige, på en skala från 1 ( Inte alls ) till 7 ( I mycket stor utsträckning ). Resultaten visar att sjukvården är den verksamhet i Sverige där korruptionen anses vara klart minst utbredd av de verksamheter som inkluderats i undersökningen (medeltal 2,84). Förekomsten av korruption inom byggsektorn, restaurangbranschen och underhållningsbranschen anses vara högre (medeltalen ligger här mellan 4,78 och 5,22). Att förekomsten av korruption inom byggsektorn anses vara förhållandevis hög kan kanske förstås mot ljuset av den uppmärksamhet som korruptionen inom denna sektor har rönt i medier. De två övriga verksamheterna, underhållningsbranschen Bauhr, Monika (2013) Privat och offentlig korruption i Sverige i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 281

2 Monika Bauhr och restaurangbranschen, är ytterligare exempel på verksamheter som den svenska allmänheten anser vara inblandade i någon form av korruption. Tabell 1 Svenska folkets bedömningar av förekomsten av korruption i olika verksamheter 2012 Inte alls I mycket stor utsträckning Summa Antal Medel procent svarande tal Byggsektorn ,22 Restaurangbranschen ,20 Underhållningsbranschen ,78 Sjukvården ,84 Kommentar: Resultaten är hämtade från 2012 års nationella SOM-undersökning. Frågan lyder: Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige?. Procentandelen är beräknad på antalet svarande. En relativt stor andel av de tillfrågade hade ingen uppfattning i frågan. Andelen som valt att svara Ingen uppfattning för de olika sektorerna är för byggsektorn 29 procent, restaurangbranschen 31 procent, underhållningsbranschen 41 procent och sjukvården 33 procent. Denna frågetyp lämpar sig inte särskilt väl för att göra nivåskattningar. Det är alltså svårt att på basis av dessa frågor göra några tillförlitliga uppskattningar om korruptionens absoluta utbredning i Sverige. Däremot lämpar sig frågeinstrumentet mycket väl för att jämföra olika verksamheter med varandra och rangordna verksamheter som den svenska allmänheten ser som mer eller mindre inblandade i någon form av korruption, samt även för att övervaka förändringar över tid. Vad kan då förklara svenska folkets åsikter om korruptionens utbredning i olika verksamheter? Det finns flera anledningar att förvänta sig variation i åsikter om korruption mellan olika grupper i samhället. Tidigare års analyser av korruptionsuppfattningar har visat att det finns ålderskillnader i uppfattningar om såväl förekomst av som acceptans för olika former av korruption. Yngre personer uppfattar att korruptionen är mer utbredd och accepterar även i större utsträckning olika former av brott mot normen om opartiskhet i offentlig maktutövning. Vi vet dock ännu inte om dessa resultat återspeglar reella åsiktsskillnader, och inte heller om det handlar om en generations- eller en ålderseffekt. Vi kan också förvänta oss att olika erfarenheter påverkar uppfattningar om korruptionens utbredning. Dessa skillnader i erfarenheter kan i sin tur orsakas av faktorer såsom olika uppväxtmiljöer och kön. Forskningsresultat visar att kvinnor i mindre utsträckning är inblandade i korruption än män (Treisman 2007; Michailova & Melnykovska 2009; Wängnerud 2010). Kanske påverkar detta även kvinnors bedömningar om korruptionens förekomst inom olika verksamheter. Vi vet också att det finns viktiga könsskillnader inom olika yrkessektorer, vilket innebär att kvinnor kan 282

3 Privat och offentlig korruption i Sverige ha mer erfarenhet av vissa verksamheter än andra. Även uppväxtort och inkomstnivå kan potentiellt påverka erfarenheter av korruption. Korruptionsforskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan korruption och tillit (Andersson & Tverdova 2003; Chang & Chu 2006; Rothstein & Stolle 2008). Vi kan därför förvänta oss att människor med hög mellanmänsklig tillit är mindre benägna att anse att verksamheter är drabbade av korruption. Tabell 2 visar svenska folkets uppfattningar om korruptionens utbredning inom olika verksamheter. Tabell 2 Multivariat analys av svenska folkets uppfattningar om korruptionens utbredning inom olika verksamheter i Sverige 2012 (ostandardiserade regressionskoefficienter) bygg- restaurang- underhållningssektorn branschen branschen sjukvården Kön (kvinna) ** ** Ålder (16-85) 0.01 *** 0.01 ** 0.01 * *** utbildning Låg utbildning Hög utbildning 0.20 * 0.21 * * inkomst Hushållsinkomst >600tkr *** boendeort Ren landsbygd * Stockholm, Göteborg eller Malmö 0.43 *** 0.36 *** 0.29 ** 0.12 medieexponering Exponering för TV nyheter (index 1-6) Vänster-höger självplacering (1-5) ** * ** ** Mellanmänsklig tillit ** *** *** konstant 4.99 *** 5.02 *** 4.97 *** 4.32 *** N R Kommentar: Resultaten är hämtade från en OLS-regressionsanalys av data från 2012 års nationella SOM-undersökning. Frågan lyder: Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige? De fyra beroenden variablerna varierar mellan 1 Inte alls och 7 I mycket stor utsträckning. * p < 0.10, ** p < 0.05, *** p < Om inget annat anges är variablerna kodade mellan 0 och 1. Tabell 2 visar att kvinnor gör en annorlunda bedömning av korruptionens utbredning än män. Kvinnor anser att korruptionen är något mindre utbredd inom restaurangbranschen än män, men anser däremot att korruptionen är något mer utbredd inom sjukvården. Detta resultat kan kanske till viss del förklaras av att kvinnor har större erfarenhet av arbete inom sjukvård och relaterade verksamheter än män. 283

4 Monika Bauhr Tvärtemot förväntningarna visar resultaten att effekten av ålder på branschbedömningarna inte är tydlig. Det finns en liten men signifikant skillnad i bedömningen av korruptionens utbredning mellan olika åldersgrupper. Äldre personer bedömer att korruptionen är mer utbredd inom bygg-, restaurang- och underhållningsbranschen. Däremot anser äldre personer att korruptionen är något mindre utbredd inom sjukvården. Det tycks alltså som att de skillnader som ses i befolkningen som helhet förstärks i äldre åldrar, och vi ser alltså inga tecken på att yngre anser att korruptionen är mer utbredd. Resultaten kan också ses mot bakgrund av det starka förtroende som sjukvården åtnjuter bland äldre personer i Sverige (jmf Weibull & Holmberg i denna volym). En liknande effekt kan ses bland personer med hög utbildning och storstadsbor, även om dessa anser att korruptionen inom bygg, restaurang och underhållningsbranschen är mer utbredd, men inte skiljer sig i bedömningen av sjukvården. Två faktorer har tidigare visat sig vara tydligt relaterade till uppfattningar om att korruptionen är mindre utbredd: var man placerar sig på en vänster-högerskala och om man är en höglitare eller en låglitare. Så är det också De som själva placerar sig till höger på den politiska vänster-högerskalan tenderar att se mindre korruption i samtliga verksamheter. I enlighet med forskningen visar resultaten även att graden av mellanmänsklig tillit är starkt associerad med uppfattningar om att korruptionen är mindre utbredd. Vilken form av korruption är värst? De allra flesta svenskar anser att brott mot normen om opartiskhet och korruption är moraliskt fel. Men även om svenskar har en allmänt sett låg tolerans mot korruption är det tydligt att vissa korruptionsformer uppfattas som värre än andra. Acceptansen för oegentligheter och korruption varierar således beroende på typ av korruption och i vilken form den uppträder. År 2012 undersöktes, för tredje året i rad, svenskars uppfattningar om några centrala typer av korruption: samförståndskorruption, utpressningskorruption, nepotism och korruption inom privat och offentlig service (jmf Bauhr 2012). Tabell 3 visar resultatet av denna undersökning. Det mest slående resultatet i tabellen är den mycket höga andelen av personer som svarar aldrig acceptabelt. Mellan 64 och 89 procent svarade aldrig acceptabelt när de ombads att bedöma hur acceptabla de olika alternativen var. 89 procent svarade att det aldrig är acceptabelt att en offentliganställd begär en avgift för att utföra en tjänst som egentligen ingår i hans/hennes arbetsuppgifter. Detta är kanske inte förvånande eftersom det är den fråga som i det närmaste liknar den mest tydliga och klassiska formen av mutbrott. En något mildare bedömning görs av avsteg från meritbaserade anställningsförfaranden samt samförståndskorruption. Men sammantaget är acceptansen för korruption i Sverige låg oavsett korruptionsform. Både rangordningen mellan de olika formerna av korruption och procentandelen 284

5 Privat och offentlig korruption i Sverige som svarat aldrig acceptabelt har varit mer eller mindre konstant över de tre år som acceptansen för dessa tre former av korruption har undersökts. Detta innebär att vi hittills inte ser några förändringar eller trender över tid i acceptansen för olika former av korruption. Det finns alltså inget som talar för att vi ser en ökad acceptans för korruption bland allmänheten i Sverige, åtminstone under de år vi hittills har mätningar för. Tabell 3 Svenska folket bedömer fem korrupta beteenden efter graden av acceptans 2012 (procent) Aldrig Alltid acceptabelt acceptabelt Summa Antal Medel procent svarande tal En offentliganställd begär en avgift för att utföra en tjänst som egentligen ingår i hans/ hennes arbetsuppgifter En offentliganställd erbjuder en närstående jobb trots att personen saknar de rätta kvalifikationerna En företagare erbjuder en gåva eller tjänst till en offentliganställd tjänsteman i samband med en upphandling En lärare i en kommunal skola ger under ordinarie arbetstid extra undervisning till en nära släktings barn En lärare i en friskola ger under ordinarie arbetstid extra undervisning till en nära släktings barn Kommentar: Resultaten är hämtade från 2012 års nationella SOM-undersökning. Frågan lyder: Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning kan följande handlingar vara acceptabelt?. Handlingarna är rangordnade efter andelen som svarar aldrig acceptabelt. Procentsiffrorna är beräknade på andelen av de svarande. Andelen av de tillfrågade som svarat ingen uppfattning är mellan 5-8 procent. 285

6 Monika Bauhr De två nedersta frågorna avser mäta acceptansen för avsteg från normen om opartiskhet inom offentlig och privat service. Eftersom privatiseringen av den offentliga servicen har pekats ut som en av anledningarna till att möjligheterna till oegentligheter har ökat, ville jag veta om medborgarnas bedömer korruption inom offentlig service annorlunda än korruption in om privat service. Tidigare år (2010 och 2011) har vi funnit en skillnad i svenska folkets bedömningar av korruption inom offentlig jämfört med privat service. Vi använde då exemplet med läkaren som låter en vän eller nära släkting gå före i vårdkön, och fann en systematiskt större acceptans för när en privatpraktiserande läkare ger förtur i vården, jämfört med en offentliganställd (Bauhr et al. 2010; Bauhr & Oscarsson 2010; Bauhr & Färdigh 2011). I år har vi istället undersökt två scenarier om en lärare som ger extra undervisning till en nära släktings barn, den ena i en kommunal skola, den andra i en friskola. Intressant nog försvinner skillnaderna mellan offentlig och privat service när dessa exempel används. Vi kan dock inte med säkerhet veta vad som förklarar dessa skillnader mellan de tidigare undersökningarna och den aktuella. Är det skillnader mellan olika typer av service (vård vs utbildning), olika typer av avsteg från normen om opartiskhet i offentlig service (gå före i kön jämfört med extra undervisning) eller kanske t.o.m. att ordet friskola ger andra associationer än ordet privatpraktiserande? Erfarenheterna av dessa serviceformer skiljer sig sannolikt även systematiskt mellan olika befolkningsgrupper. Erfarenheten av friskolor är störst bland (medelålders) barnfamiljer, medan erfarenheten av sjukvård är större bland äldre. Vi kan även här förvänta oss att det finns demografiska skillnader i uppfattningar om acceptans för olika korruptionsscenarier. Vad kan förklara dessa skillnader? I tabell 4 inkluderas ett antal olika demografiska förklaringsfaktorer i en förklaringsmodell. Tabell 4 visar att acceptansen för avsteg från normen om opartiskhet är något lägre bland kvinnor. Dessutom visar resultaten i likhet med tidigare år att äldre personer uttrycker en något lägre acceptans för samliga former av korruption. Resultaten visar även att utbildning, inkomst och medieexponering kan påverka bedömningen av korruption. I likhet med frågan där den svenska allmänheten ombads göra en bedömning om förekomsten av korruption inom olika verksamheter i Sverige, visar resultaten skillnader mellan personer som placerar sig till höger jämfört med personer som placerar sig till vänster på vänster- högerskalan. Resultaten visar att personer som placerar sig själva till höger inte bara anser att korruptionen är något mindre utbredd, utan även att brott mot normen om likabehandling är något mer acceptabelt jämfört med personer som placerar sig själva till vänster. 286

7 Privat och offentlig korruption i Sverige Tabell 4 Förklaringsmodell för svenska folkets acceptans för olika typer av korrupta beteenden 2012 (ostandardiserade regressionskoefficienter) Extra Erbjuda Erbjuda undervis- Extra gåva när- ningstid undervis- Begära eller stående Kommunal ningstid en avgift tjänst jobb skola Friskola Kön (kvinna) ** *** *** Ålder (16-85) *** *** *** *** *** utbildning Låg utbildning 0.17 ** *** 0.16 Hög utbildning *** * inkomst Inkomst >600tkr ** * anställningssektor Offentligt anställd * boendeort Ren landsbygd * Stockholm, Göteborg eller Malmö medieexponering Exponering för TV nyheter (index 1-6) * hem jordbrukarhem * tjänstemannahem Högre tjänstemannahem företagarhem ideologi Vänster-höger självplacering ( 1-5) ** ** Mellanmänsklig tillit konstant 1.52 *** 2.57 *** 2.45 *** 3.29 *** 2.99 *** N R * p < 0.10, ** p < 0.05, *** p < 0.01 Kommentar: Resultaten är hämtade från en OLS-regressionsanalys av data från 2012 års nationella SOM-undersökning. Frågan lyder: Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning kan följande handlingar vara acceptabelt?. De fyra beroenden variablerna varierar mellan 1 Aldrig acceptabelt och 7 Alltid acceptabelt. * p < 0.10, ** p < 0.05, *** p < Om inget annat anges är variablerna kodade mellan 0 och

8 Monika Bauhr Privat och offentligt i Sverige De senaste åren har flera länder i världen genomgått en privatisering av offentlig service. En betydligt större andel av den service som tidigare utfördes i offentlig regi utförs idag i privat regi inom sektorer som vård, skola och omsorg. Även om syftena med dessa reformer varit att öka effektiviteten i den offentliga servicen, menar dess kritiker att dessa reformer snarare lett till minskad effektivitet och försämrad kvalitet, och dessutom att möjligheterna att tillskansa sig otillbörliga fördelar ökat i Sverige. Reformerna har inneburit en minskad transparens och minskade möjligheter till ansvarsutkrävande, samt att byråkraters roller och normer förändrats. Årets undersökning visar att det finns skillnader i uppfattningar om korruptionens utbredning mellan olika sektorer i samhället. Trots att acceptansen för all form av korruption är låg i det svenska samhället, visar också årets undersökning på betydande variationer i svenska folkets acceptans för olika former av korruption och oegentligheter. Ett av syftena med årets undersökning var att utröna om det finns en generell skillnad i acceptans mellan korruption inom offentlig jämfört med privat service. Till skillnad från tidigare år har vi däremot inte funnit någon systematisk skillnad i acceptansen för korruption inom dessa områden. Detta kan ses som ett positivt tecken, eftersom en utbredd uppfattning om att olika normer bör gälla i olika typer av verksamheter skulle kunna bidra till att öka korruptionen i Sverige. Referenser Anderson, Christopher J. and Yuliya V. Tverdova. (2003). Corruption, Political Allegiances, and Attitudes toward Government in Contemporary Democracies. American Journal of Political Science, 47:1, Bauhr, Monika. (2012). Need or Greed Corruption?. I Holmberg, Sören and Bo Rothstein (eds.). Good Government. The Relevance of Political Science. London: Edward Elgar Publishing. Bauhr, Monika och Mathias Färdigh. (2012). Korruption i Sverige Förekomst och acceptans. I Weibull, Lennart, Henrik Oscarsson and Annika Bergström (eds.). I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bauhr, Monika och Henrik Oscarsson. (2011). Svenska folkets syn på korruption. I Holmberg, Sören, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red.). Lycksalighetens ö. Fyrtioen kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-rapport nr. 52. Göteborgs universitet. Chang, Eric C. C. och Yun-han Chu. (2006). Corruption and Trust: Exceptionalism in Asian Democracies?. The Journal of Politics, 68:2, Michailova, Julija and Inna Melnykovska. (2009). Gender, corruption, and sustainable growth in transition countries. Journal of Applied Economic Sciences, Vol. 4, No. 3(9)_Fall 2009,

9 Privat och offentlig korruption i Sverige Oscarsson, Henrik. (2010). Mutor och korruption. I Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.). Nordiskt ljus. Trettiosju kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-rapport nr. 50. Göteborgs universitet. Rothstein, Bo och Dietlind Stolle. (2008). How political institutions create and destroy social capital: An institutional theory of generalized trust. Comparative Politics, 40: Treisman, D (2007). What have we learned about the causes of corruption from ten years of cross-national empirical research?. Annual Review of Political Science, 10, Wängnerud, Lena (2012). Why Women are less Corrupt than Men. I Holmberg, Sören and Bo Rothstein (eds.). Good Government. The Relevance of Political Science. London: Edward Elgar Publishing. 289

10