Systrar. kamrater! STUDIEHANDLEDNING. Några läsanvisningar

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Systrar kamrater! Några läsanvisningar Systrar, kamrater är en bok om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer från decennierna kring förra sekelskiftet. Men det är också en bok om arbetarrörelsens tidiga historia, sedd ur ett kvinnoperspektiv. Inledningen (s. 4), de tre första kapitlen (s. 8 67) och kapitlet om textilindustrin (s ) beskriver den sociala och politiska bakgrunden till den unga arbetarrörelsen och framför allt kvinnornas fackliga och politiska engagemang. I kapitlet om de första kvinno - klubbarna (sidorna 40 67) beskrivs också framväxten av det Socialdemokratiska kvinnoförbundet. De tre kapitlen Kvinnornas Fackförbund, Kjönsbergsaffären och Syfabriken Linnea, som hör ihop med varandra, (s ) skildrar ett specifikt avsnitt av kvinnornas fackliga organisering. Det visar både på de svårigheter som facklig organisering generellt mötte från arbetsgivarhåll, och de hinder som kvinnlig organisering mötte på manligt håll. De övriga kapitlen i boken berättar om nio olika kvinnor, som alla spelade framträdande roller i den tidiga arbetarrörelsen. Det avslutande avsnittet biografiska notiser innehåller korta uppgifter om dem och ytterligare 17 kvinnliga pionjärer. Enklast är naturligtvis att läsa boken i den ordning kapitlen följer på varandra. De nio levnadsteckningarna är dock inte grupperade på ett sätt som kräver att man läser dem just i den ordning de har i boken; är man speciellt intresserad av någon eller några av kvinnorna kan man mycket väl läsa om dem före de andra. För dem som vill börja med att läsa om kvinnor med anknytning till den egna delen av landet, och arbetarrörelsens historia där, följer här en geografisk fördelning: Stockholm: Alina Jägerstedt, Gertrud Månsson (i kapitlet Första s-kvinnorna i stadsfullmäktige), Anna Sterky, Elin Engsström, Anna Johansson-Visborg Malmö: Anna Stenberg (i kapitlet Första s-kvinnorna i stadsfullmäktige), Elma Danielsson Norrköping: Anna Särström Borås, Arvika och Karlstad: Alma Norsell De tre inledande kapitlen bör dock alltid läsas före de enskilda biografierna. Kapitlet om Anna Sterky bör läsas tillsammans med avsnitten om Kvinnornas Fackförbund, Kjönsbergsaffären och Syfabriken Linnea, eftersom Anna Sterky var centralfiguren för Kvinnornas Fackförbund och Kvinnornas Fackförbund (inkl Kjönsbergsaffären) en viktig del av hennes historia. Kapitlet om textilindustrin är placerat i anslutning till avsnittet om textilarbeterskan Anna Särström och ger bakgrunden till hennes historia, men det kan också läsas tillsammans med de tre inledande kapitlen. De nio kvinnorna i boken var ungefär samtida, och det betyder förstås att tidens viktiga politiska frågor återkommer i samtligas historia, fast speglade i den omgivning som var deras. Det betyder att du under läsningen av boken kommer att möta samma skeende flera gånger, fast ur olika infallsvinklar. Därför gör vi här en sammanställning av de avsnitt i olika kapitel, som rör de två centrala frågorna, nämligen kampen för rösträtten och kampen för den fackliga organiseringen med de konflikter på arbetsmarknaden det ledde till. En övergripande beskrivning av striden kring den allmänna rösträtten, med tonvikt på kampen för kvin- 1

2 nors rösträtt, finns i kapitlet Klass och kön, underrubriken Den kvinnliga rösträtten (s 25 27). Kapitlet om Anna Sterky skildrar de spänningar som denna fråga orsakade i Stockholmsklubben (s ). Kapitlet om Elin Engström berättar om samarbetet med de borgerliga rösträttskvinnorna (s ) och kapitlet om Alma Norsell (s 183, 185) ger några glimtar från hur rösträttsdebatten kunde se ut ute i landet. Bakgrunden till storstrejken 1909 beskrivs i kapitlet om Alina Jägerstedt, som också berättar om den konflikten sett från de stockholmska tobaksarbetarnas utgångspunkt. Kapitlet om Alma Norsell ger några bilder från Karlstad och strejkens förlopp där (s 184) och kapitlet om Anna Särström beskriver förhållandena i Norrköping (s ) I boken finns också några skildringar av uppmärksammade förbundsvisa eller lokala konflikter, där kvinnliga arbetare spelade stor roll. Det är den stora tobaksarbetarestrejken 1896 (s 73-76), sömmerskestrejken vid Centralpalatset i Stockholm 1904, som orsakade den s k Kjönsbergsaffären (sidorna ), och den på sin tid mycket omtalade strejken vid Linneväveriet i Norrköping 1891 ( När väverskorna tappade tålamodet, sidorna ). Kvinnorna och deras villkor (sidorna 8 21) Det här kapitlet ger en sammanfattande bild av det sena 1800-talets samhälle, som arbetarrörelsens kvinnor levde i: klasstrukturen, familjeförhållandena, tidens kvinnosyn och tidens kvinnoroll. Det bygger inte bara på de nio kvinnor, som särskilt skildras i boken, utan handlar mer generellt om de kvinnor som var aktiva inom kvinnoklubbar och fackföreningar vid denna tid. Kapitlet är viktigt för förståelsen av de fortsatta avsnitten i boken. De inledande avsnitten, t o m rubriken Kvinnorollen (sidorna 8 15) berättar om kvinnornas sociala bakgrund, de yttre villkoren för deras liv och hur de såg på kvinnorollen. Avsnittet Kvinnorollen (sidan 15 18) handlar förstås just om det rubriken säger, medan de avslutande avsnitten (sidorna 18-21) handlar om det dubbla perspektiv kvinnoperspektivet och klassperspektivet som präglade deras samhällsengagemang och påverkade deras syn på det socialdemokratiska partiet. Avsnittet Kvinnorollen: Den inledande meningen är en nyckelmening: De såg sig säkert som företrädare för en ny syn på kvinnans roll, men det betyder självklart inte att de hade samma syn på kvinnors uppgifter och kvinnors frigörelse som vi har i dag. Senare i boken möter du några åsikter som kan kännas förvånande i dag, men som naturligtvis ska ses mot den tiden och de villkor som rådde då. Vilken sorts jämställdhet var det de här kvinnorna arbetade för? Varför fick Ellen Key så stor betydelse för arbetarrörelsens kvinnor? På vilket sätt skilde sig Keys betoning av hemmets och moderskapets betydelse från den konservativa tolkningen? Debatten vid den här tiden, och långt framöver, utgick från tanken att män och kvinnor hade olika uppgifter; det radikala låg i att se dessa uppgifter som likvärdiga. Under andra halvan av 1900-talet börjar debatten förändras till att handla om att kvinnor och män ska dela samma uppgifter: båda ska vara delaktiga i föräldraskapet, båda ska ha rätt till eget arbete och egen försörjning. Har vi i dag nått ett läge där föräldraskapet och omsorgen om barnen tillmäts samma vikt och värde som insatserna i arbetslivet, för både mån och kvinnor? Avsnittet Klasskämpar eller kvinnokämpar?: De flesta av de politiskt och fackligt aktiva kvinnorna i arbetarrörelsens barndom förefaller ha delat uppfattningen att det inte fanns en speciell kvinnofråga, bara klassfrågor, men att det likväl fanns ett antal frågor som särskilt gällde kvinnorna och som måste drivas parallellt med klassfrågorna och som det gällde att få männen att fatta. Kan du ge några exempel på några sådana särskilda kvinnofrågor? Varför trod du kvinnorna var så noga med att markera att de inte var några manshatare? Har du själv varit med om att kvinnors åsikter förringats genom omdömen av typen manshatare? 2

3 Klass och kön (sidorna 22-39) Detta är ett central kapitel, som handlar om den dubbla kamp arbetarrörelsens kvinnor hade att föra mot både klasskillnader och könsskillnader. De var i en annan situation än såväl den borgerliga kvinnorörelsen som arbetarklassens män, som båda hade en enda kamp att föra, fast förstås inte samma kamp. För den borgerliga kvinnorörelsen handlade det om att riva könsbarriärer, men det var en kamp som rörde sig inom existerande klassmönster. För arbetar - klassens män handlade det om att bryta klassbarriär - erna, men den kampen rörde sig inom den etablerade ordningen för relationerna mellan könen. Arbetarklassens kvinnor måste bekämpa både klassoch könsförtryck, och ibland tvingades de välja vilket de skulle sätta främst. Enligt den etablerade uppfattningen vid slutet av 1800-talet var kvinnor underlägsna män, och arbetar klassen underlägsen medel- och överklassen. Vilka följder fick det för synen på sådant som rätten att rösta eller att organisera sig fackligt? Finns det sådana uppfattningar också i dag om att vissa människor eller vissa grupper är överlägsna andra? Håller de på att växa i styrka? 1905 tycktes det finnas möjlighet att få igenom ett riksdagsbeslut om utvidgad manlig rösträtt, vilket skulle gynna arbetarklassen, men det krävde att man inte just då aktualiserade frågan om kvinnlig rösträtt. Det socialdemokratiska partiet var berett att acceptera detta, vilket ställde partiets kvinnor inför ett svårt val: större möjligheter för arbetarklassen att påverka riksdagen, men en oviss väntan för kvinnorna på att få sin rösträtt. Majoriteten av kvinnorna accepterade partiets beslut, men framför allt i Allmänna Kvinnoklubben ledde det till en uppslitande strid se även sidorna och sidorna Hur skulle du själv resonerat om du varit med då? Omvänt, hur ser du på den borgerliga kvinnorörelsens program att driva kvinnlig rösträtt på samma villkor som för männen, dvs. med bevarande av kravet på viss inkomst? Varför skapade den skilda klasstillhörigheten spänningar mellan borgerlig och socialdemokratisk kvinnorörelse? Finns det också i dag frågor, där kvinnor ur olika samhällsklasser kan ha motsatta intressen även i det som uppfattas som kvinnofrågor? Diskutera skillnaderna och likheterna i de speciella kvinnofrågor som både den borgerliga och den socialdemokratiska kvinnorörelsen stod inför vid tiden kring förra sekelskiftet! Kan du se några motsvarande skillnader och likheter i dag? På vilket sätt var de kvinnliga arbetarnas ställning i arbetslivet svagare än männens? Hur påverkade det deras vilja att organisera sig? Och varför var männen ibland direkt motståndare till att kvinnor skulle gå med i fackföreningen? Vilka var deras argument för att kvinnor över huvud taget inte skulle ha förvärvsarbete (tänk på att orsakerna var flera!) Hur kolliderade ibland manliga intressen med kvinnors även inom fackföreningarna? Hittar du exempel på det också i dag? Vilka andra faktorer, utöver manligt motstånd, försvårade för arbetarkvinnorna att engagera sig fackligt och politiskt? De första kvinnoklubbarna (sidorna 40 67) Här berättar vi om de allra första socialdemokratiska klubbarna: Först om Allmänna Kvinnoklubben i Stockholm (sidorna 40 55), och sedan de två klubbarna i Malmö: Kvinnliga Arbetareförbundet i Malmö som bildades redan 1888 men bara levde några år, och Malmö Kvinnliga Diskussionsklubb, som bildades år 1900 (sidorna 56 67). I kapitlet om Allmänna Kvinnoklubben finns också historien om Kvinnokonferensen, som var första steget till det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Du hittar också interiörer från Stockholmsklubben i kapitlen om Elin Engström och Anna Sterky, och från Malmöklubbarna i kapitlen om Elma Danielsson och Anna Stenberg. Boken citerar Amanda Horney, som säger att ett skäl till att man bildade Allmänna Kvinnoklubben var att kvinnorna inte tordes yttra sig bland männen och att de ville få träna sig inför kommande duster i lugn och ro. Att det också var ett av syftena med Malmö Kvinnliga Diskussionsklubb framgår redan av namnet, och ett senare citat (sidan 290) från Anna Johansson-Visborg visar också på hur svårt det kunde vara för kvinnor att få män att lyssna. Varför tror du att männen i den tidiga arbetarrörelsen, till och med när de tyckte att kvinnorna 3

4 borde organisera sig, hade svårt att låta kvinnorna ta ordet? Är det ett argument för kvinnoklubbar som du känner igen? Både Allmänna Kvinnoklubben och Malmö Kvinnliga Diskussionsklubb hade en oerhörd bredd i sin verksamhet bredare faktiskt än vad de manligt dominerade arbetarklubbarna och fackföreningarna hade. Vad tror du det beror på? Fanns det så få arenor för kvinnlig verksamhet utanför hemmet att de som fanns drog till sig personer med mycket olika intressen och talanger? Vilken bild av kvinnorna får du genom beskrivningen av alla de verksamheter de med friskt mod gav sig in i, och oftast genomförde med stor framgång? Är det något av det som klubbarna ägnade sig åt som man skulle kunna göra också i dag? Boken skriver att det sociala rättviseperspektivet dominerade över det ekonomiska maktperspektivet i kvinnoklubbarnas diskussioner, medan det i de manligt dominerade föreningarna ofta var tvärtom. Vad tror du är förklaringen till det? Är det en skillnad man fortfarande kan märka i dag, att sociala rättvisefrågor engagerar kvinnor mer än män? Den tidiga arbetarrörelsen måste själv tjäna ihop pengarna till sin verksamhet, och danser, fester och basarer var ett vanligt sätt. Det handlade om allting från ganska enkla danskvällar till stora försäljningar eller stora fester kring genomarbetade teman; du kommer att hitta flera exempel på det i boken. Kvinnoklubbisterna utvecklades till mycket framstående festarrangörer, som ofta anlitades också av partiorganisationer och fackföreningar. Traditionen med basarer levde länge kvar inom kvinnoförbundet, och kvinnoklubbarna har sannolikt i större utsträckning än andra partiföreningar klarat att betala sin egen verksamhet. Är det någon i cirkeln som har egna minnen av detta? Hur mycket jobb krävde detta? Kvinnoklubbarna var politiska, inte fackliga, organisationer men kom i praktiken att göra betydande insatser för den kvinnliga organiseringen i facket. I både Malmö och Stockholm fanns särskilda agitationskommittéer, som i Stockholm utvecklades till en egen fristående organisation. Ursprunget var en hänvändelse från manliga fackföreningsmedlemmar, som ville ha de kvinnliga arbetarna med i facket men misslyckats med det. Senare i boken hittar du flera exempel på att kvinnors organisering ökade, när det var kvinnor som agiterade för den. Vad tror du det manliga misslyckandet berodde på? I de här fallen handlade det ju inte om manligt motstånd mot att få med kvinnorna i facket; de ville faktiskt ha med kvinnorna. Kan det ha att göra med att mäns och kvinnors roller var så skilda, också i arbetslivet, att man s a s inte ens talade samma språk? Eller behövde de kvinnliga arbetarna uppleva att det redan fanns andra kvinnor, som vågat ta steget in i politisk och facklig verksamhet och bryta, för att själva också våga ta steget utan att känna att man bröt mot reglerna för hur kvinnor skulle agera? (Jämför gärna avsnittet Kvinnors självbild på sidan 37) Det socialdemokratiska kvinnoförbundet bildades först 1920, men långt dessförinnan fanns en diskussion om att bilda ett eget förbund, och en öst sammanhållen nationell organisation i form av Kvinnokonferensen. Att förbundet inte kom till tidigare berodde till stor del på motstånd från partiet. Vilka var argumenten för det? Finns det fortfarande kritik mot att ha ett speciellt förbund för kvinnor? Så småningom fick ju kvinnor både rösträtt och valbarhet till först stads- och kommunfullmäktige, sedan till riksdagen. Och det var, skriver boken, inte svårt att då få gehör för att en kvinna skulle få stå på valbar plats problemet var att få upp flera kvinnor på sådana platser. Varför tror du att det fanns det en sådan beredvillighet att ha med en kvinna, men så stor ovilja att ha med flera? 4

5 Alina Jägerstedt (sidorna 68 86) Alina Jägerstedt finns med i arbetarrörelsens historieböcker som det enda kvinnliga ombudet vid den kongress där det socialdemokratiska partiet bildades, men det är också det enda som brukar stå. Därför blev det en utmaning att försöka hitta fler uppgifter om henne. Det här kapitlet, som faktiskt är den första levnadsteckningen över henne, berättar om vad vi lyckades hitta. Det ger också inblickar i det sena 1800-talets fackliga arbete, både det vardagliga och det mycket dramatiska. Kapitlet består av två avdelningar. Den första, sidan 69 82, berättar om hennes fackliga och politiska verksamhet. Den andra berättar om hennes personliga förhållanden, sådana de framgår av folkbokföringen. På vilket sätt kan man se berättelsen om Alina som ett stycke kvinnohistoria, och inte bara en historia om en enskild person? Som vi såg i kapitlet Klass och kön hade de kvinnliga tobaksarbetarna i kraft av sitt yrkeskunnande en mycket starkare ställning i facket än kvinnorna i de flesta andra branscher. På vilket sätt syns den styrkan i det här kapitlet? Lista gärna de exempel på jämställdhet som du hittar Är det något av dem som förvånar dig, med tanke på den tid det handlar om? Kapitlet berättar om två stora strejker som Alina var med om, den stora tobaksarbetarkonflikten 1896 och storstrejken Varför blev den första en någorlunda framgång, medan den andra en stor förlust? De sista avsnitten i detta kapitel beskriver hur vi kom att uppfatta Alina som person. Tycker du tolkningen verkar riktigt, eller får du en annan bild? Gertrud Månsson och Anna Stenberg De första S-kvinnorna i stadsfullmäktige (sidorna ) 5 Detta kapitel är biografier över Gertrud Månsson och Anna Stenberg, två av de tre socialdemokratiska kvinnor som valdes in i stadsfullmäktige vid det första val kvinnor över huvud taget var valbara till fullmäktige, år Observera att du också möter dem även i andra av bokens kapitel Gertrud Månsson i kapitlet om Allmänna kvinnoklubben (sidan 40 ff) och Anna Stenberg i kapitlet om Malmöklubbarna (sid 56 ff) Faktarutan på sidan 55 beskriver villkoren för kvinnors kommunala rösträtt. Läs igenom den innan du går in i kapitlet om de första stadsfullmäktigekvinnorna, så att du har bakgrunden aktuell. I stadsfullmäktigevalen 1910 valdes totalt 37 kvinnor in som fullmäktigeledamöter. De utgjorde en försvinnande liten andel inte ens 1 procent av det totala antalet fullmäktigeledamöter i hela landet men det var ändå en mur som brutits igenom. För första gången fanns kvinnor med som valda ledamöter i politiskt beslutande församlingar. Rösta i riksdagsval fick kvinnor först I elva år fanns det alltså kvinnliga stadsfullmäktigeledamöter, som var med och tog ofta stora och viktiga kommunala beslut, men som inte hade rätt att rösta i riskdagsvalen Kvinnor blev alltså 1910 betrodda med att fatta beslut i kommunala frågor, men ansågs fortfarande inte lämpade att få påverka den nationella politiken. Vilken kvinnosyn tror du ligger bakom den uppdelningen? Inledningen till avsnittet om Gertrud Månsson berättar om grosshandlaren som när han fick veta att den nya fullmäktigeledamoten arbetat som piga avbröt samtalet och försvann. Vad säger det om tidens klasskillnader? Gertrud Månsson och Anna Stenberg hade båda sin bas i sin kvinnoklubb, och båda hade varit klubbordförande. Men både hade ett brett kontaktnät därutöver. Gertrud Månsson hade omfattande fackliga kontakter genom Kommittén för den kvinnliga agitationen (se sid ) och Anna Stenberg ett mångårigt engagemang i sjukkasserörelsen och nykterhetsrörelsen, som ju båda samlade många aktiva i arbetarrörelsen. Tror du att det hade betydelse att de på det sättet varit aktiva även utanför kvinnoklubben? I så fall på vilket sätt? Gertrud och Anna var båda egenföretagare, handelsidkerskor med tidens språkbruk. I kapitlet hittar du flera exempel på ledande kvinnor i arbetarrörelsen vid denna tid som också åtminstone periodvis hade egna företag. Och av bokens kvinnor är det ytterligare två Alma Norsell och Alina Jägerstedt som under några år av livet var småföretagare. Varför, tror du, var det så många av de kvinnliga pionjärerna som blev småföretagare?

6 Anna Stenberg förlorade temporärt sin fullmäktigeplats 1918, tydligen främst beroende på en intern manlig maktkamp om platserna på listan, en kamp som också handlade om olika parti- och fackföeningars krav på att vara representerade på valbar plats. Och kvinnor ansågs ju inte kunna representera något annat än kvinnor, som exempelvis ett geografiskt område, en facklig organisation eller nykterhetsvännerna i rörelsen. Har det synsättet försvunnit, tycker du? Hur uppfattar du Gertrud Månsson och Anna Stenberg som personer? Vilka likheter kan du hitta, och vilka skillnader? Anna Sterky (sidorna ) Anna Sterky var jämte Kata Dalström den mest framträdande av de socialdemokratiska pionjärkvinnorna. Hon kom till Sverige genomsitt äktenskap med Fredrik Sterky, LO:s förste ordförande, men då hade hon redan många år av intensiv facklig verksamhet i Danmark bakom sig. Det blev ännu fler, och lika intensiva, år i Sverige. Anna Sterky började sin svenska bana som oavlönad assistent till sin man när han var redaktör för Ny Tid; hennes arbete ingick helt enkelt i hans lön. Detsamma gäller om flera av kvinnorna i denna bok, som Elin Engström, Alma Norsell och Elma Danielsson. Vad säger det om arbetarrörelsens kvinnosyn? På sidorna 114 och 115 återges några citat ur artiklar Anna Sterky skrivit om betydelsen av kvinnlig organisering. Tycker du att de argumenten är hållbara och giltiga också i dag? Varför? Varför inte? På sidan 120 finns en beskrivning av innehållet i Morgonbris under Anna Sterkys tid som redaktör. Anna tyckte själv att resurserna var för knappa för att det skulle gå att göra en riktigt bra tidning, men vad tycker du själv om innehållet? Tycker du att du själv skulle ha lockats att läsa? Anna Sterky satte klassintresset före kvinnointresset i den konflikt kring rösträtten som utspelades kring 1905, och som vi diskuterade i kapitlet Klass och kön (sidan 25). Det blev strid kring det i Allmänna Kvinnoklubben, och den tog Anna hårt, trots att hon vann voteringen i klubben. Den interna partikonflikten försvann dock när det visade sig att förslaget om utvidgad manlig rösträtt inte hade majoritet i riksdagen, och Anna Sterky finns nästa år bland initiativtagarna till en kampanj för kvinnlig rösträtt eftersom det inte längre finns några taktiska skäl att tveka. Kan du förstå hur hon resonerade? Hur uppfattar du Annas syn på äktenskapet? Varför, tror du, var hon kritisk till debatten om barnbegränsning? Anna var både politisk och facklig agitator och arbetade mycket för kvinnors fackliga organisering se även avsnittet om Kvinnornas Fackförbund. Hon var med om att driva fram många avtal, och inte minst att då bevaka kvinnornas rättigheter. Men hon var alltid orolig när det blev konflikt och ansåg att de borde undvikas i det längsta. Vad tror du det berodde på? Anna tålde inte flum, heter det i boken hon var realpolitiker, och hon visste av erfarenhet hur mycket arbete det krävdes för att alls driva fram förändringar. Kan det förklara hennes ibland mycket hårda omdömen om personer som hon tyckte gjorde det för lätt för sig, inte ville se svårigheterna och såg politik som en serie slagkraftiga formuleringar? Tycker du att hon åtminstone ibland ställde för hårda krav? Anna utsågs till partikassör 1921, men det förefaller inte som hon haft samma tunga ställning som de manliga företrädarna och efterträdarna. Tycker du att man behöver diskutera varför? I boken kallar vi henne för en av de största politiska begåvningar som socialdemokratin någonsin misshushållat med. Instämmer du i den beskrivningen? Sömmerskornas väg till facket (sidorna ) Det här är historien om det kortlivade, men ändå betydelsefulla, Kvinnornas Fackförbund (KvFB). Det hade en brokig rekryteringsbas i kvinnoyrken som inte hade någon annan facklig tillhörighet men organiserade främst sömmerskor. Det var inblandat i några uppmärksammade konflikter, drev fram flera avtal som innebar förbättringar i löne- och anställningsvillkor och lyckades bilda flera fackföreningar som överlevde. KvFB blev så småningom utmanövrerat med inte helt justa metoder av Skrädderiarbetareförbundet, men lyckades genom en begåvad förhandlingsstrategi tvinga skräddarna att organisera alla kategorier sömmerskor vilket de länge vägrat göra. 6

7 Alla avtal som Kvinnornas Fackförbund slöt hade klausuler om städningen av lokalerna. Vad säger det om den tidens arbetsmiljöer? Skrädderiarbetareförbundet organiserade från början bara män, men släppte gradvis in också sömmerskor men bara vissa sömmerskor. Vilka var kriterierna för att öppna förbundet för vissa grupper sömmerskor, och vilka var argumenten för att utestänga andra? Varför lyckades Kvinnornas Fackförbund få LO att sätta press på Skrädderiarbetareförbundet att organisera alla sömmerskor, inte bara vissa? Och vad är det som visar att Kvinnornas Fackförbund mycket medvetet drev utvecklingen dit? Det var säkert med blandade känslor som styrelsen i KvFB tog beslutet om nedläggning. Hur skulle du själv ha känt det i den situationen? Skrädderiarbetareförbundets ovilja att organisera kvinnor var ovanlig, om man ser till attityderna på förbundsledningsnivå åtminstone inom de könsblandade förbunden. Där hade man redan hunnit inse att den fackliga styrkan var beroende av att man lyckades organisera alla kategorier anställda, inte bara några. Klassperspektivet gynnade alltså i detta fall kvinnointresset. Textilarbetareförbundets ledning, exempelvis, satsade på att öka den kvinnliga agitationen några år efter storstrejken, samtidigt som Skrädderiarbetareförbundet alltså drog in sin kvinnliga agitatorstjänst. Ska man förklara det med att skräddaryrket bar på en gammal hantverkstradition, där yrkesskickligheten var viktig att försvara, medan textilen var en rent industriell bransch där skiljelinjen arbete kapital var mycket tydlig? Eller ska man se det som att hantverkstraditionen gjorde det lättare att hålla fast vid ett kvinnomotstånd, medan det var nödvändigt att bryta med de fördomarna i textilindustrin? Kjönsbergsaffären (sidorna ) Det här kapitlet berättar om ett dåtida mediedrev i en uppmärksammad facklig konflikt, där Kvinnornas Fackförbund och Anna Sterky var inblandade. Om själva konflikten kan du läsa i kapitlet Syfabriken Linnea (sidan ). Syfabriken Linnea (sidorna ) Känner du igen mönstret i det här mediedrevet i dag? Kapitlet berättar om sömmerskekonflikten vid Centralpalatset i Stockholm 1905 och den uppföljning den fick: en kooperativ syfabrik, som döptes till Linnea, och drevs av ett antal sömmerskor utan någon som helst tidigare erfarenhet av att driva företag. Linnea var ett av de få personalkooperativa företagen från denna tid som faktiskt överlevde. Kapitlet är inte så mycket att diskutera, men läs det som ett tidigt exempel på Kvinnor kan och applådera dem gärna i efterskott! Alma Norsell (sidorna ) Här läser vi om Alma Norsell, som började som ung facklig agitator i Stockholm och fortsatte som kvinnoklubbsbildare i stor skala, vartefter hennes äktenskap förde henne ut i landet. Kapitlet ger interiörer från både facklig och politisk verksamhet under genombrottsåren, och visar också på en del av de skillnader som fanns mellan Stockholm och mindre orter ute i landet vad gällde förutsättningar för fackligt och politiskt arbete inte minst bland kvinnorna. Repetera gärna kapitlet om Kvinnornas Fackförbund och deras relation till Skrädderiarbetareförbundet, eftersom det spelar roll för Alma Norsells historia. Alma Eriksson, som hon då hette, var det enda kvinnliga ombudet vid Skrädderiarbetareförbundets kongress 1901, dessutom det första i förbundets historia ett förbund som inte var särskilt intresserat av kvinnliga medlemmar, dessutom. Hur skulle du själv ha lagt upp taktiken i en sådan situation? På sidan 180 finns några interiörer från fackliga organisationsförsök på landsbygden kring Borås, och de metoder arbetsgivarna använde för att stoppa dem ofta faktiskt med stöd av arbetarna på orten. Arbetsgivarnas motstånd är begripligt, men varför var de anställda så misstänksamma? Varför, tror du, ville inte nykterhetsföreningen i Arvika ha med den socialdemokratiska kvinnoklubben i sina demonstrationståg? Vid flera av kvinnoförbundets kongresser, och i 7

8 några brev till Morgonbris, beskriver Alma villkoren för det politiska arbetet i landsorten. Det visar på stora skillnader framför allt mot Stockholm, skillnader som var mycket stora. Varför, tror du, var skillnaderna i politisk och facklig medvetenhet så pass stora? Vilka problem skapade det inom kvinnoförbundet? Vilka var argumenten för att bilda ett eget kvinnodistrikt i Värmland, fem år innan det fanns ett kvinnoförbund? Vilka uppgifter kom det att fylla? Varför tror du det kvinnliga valdeltagandet blev så lågt i det första riksdagsvalet de hade rösträtt? Elin Engström (sidorna ) Elin Engström levde ett mycket långt liv och fick uppleva arbetarrörelsens hela utveckling från de tidiga kampåren till folkhemsperiodens stora sociala reformer. Hon var med och byggde upp den socialdemokratiska kvinnorörelsen från dess start, och hon var medarbetare hos Social-Demokraten från början och 49 år till. Samtidigt hade hon som änka ansvaret för sex barn och fick in på huden uppleva hur svårt det var att i den tidens samhälle vara ensamma mamma i arbetarklassen. Elin tvingades av rena försörjningsskäl lämna två av sina barn till barnhem. Och barnhemmens regler medgav bara mycket begränsad kontakt med föräldrarna. Vad säger det om den tidens syn på fattigdom? Hur tycker du att Elins egna personliga erfarenheter speglas i hennes politiska arbete? Är det en av förklaringarna till hennes nära samarbete med Ellen Key? (Om Ellen Key och hennes betydelse för den socialdemokratiska kvinnorörelsen kan du läsa på sidorna 16 17) Hur uppfattar du själv Elin Engström som person? Elma Danielsson (sidorna ) Elma Danielsson är den mest komplicerade och mest svårfångade av de kvinnor boken skildrar, med en lika komplicerad och svårfångad inställning till det som kallades kvinnofrågan och till kvinnlig organisering. Den splittrade bild hon förmedlar beskrivs i inledningen till kapitlet, och går igen i hela berättelsen om hennes liv som blir ganska sorglig. Elma Danielsson och maken Axel Danielsson förekommer också i kapitlet om kvinnoklubbarna i Malmö (sidorna 56 67) Elma måste förstås mot bakgrund av det komplicerade äktenskapet med Axel Danielsson. Han var en av de ledade aktörerna och en av de största begåvningarna i den tidiga arbetarrörelsen, men splittrad som person, med ett starkt bekräftelsebehov och uppenbart alkoholmissbrukare. Hans kvinnosyn måste i flera avseenden ses som diskutabel. Hur tror du att äktenskapet med Axel påverkade Elma, både känslomässigt och åsiktsmässigt? Finns det tecken på att hon aldrig riktigt kom ut ur hans skugga? Tror du att hennes uppfattning att kvinnor faktiskt var underlägsna män kan ha att göra med att hon aldrig kände sig nå upp till hans nivå? Hur framstår Elma som ung (sidorna ) jämfört med hur hon blivit som äldre? Elma Danielsson, och Malmöklubben, var mycket engagerade i frågor kring sexualupplysning och barnbegränsning, och i frågan om ogifta mödrars villkor vilket senare innefattade ett antal krav på de undflyende fäderna. Du hittar exempel på det också i kapitlet om Malmöklubbarna och i kapitlet om Anna Särström (sidorna ). Det var krav som inte väckte aktivt motstånd inom partiet, men heller inte någon särskilt engagemang. Varför var det så svårt att på allvar få gehör för de kraven? Elma Danielsson var i åratal en av partiets främsta agitatorer, och sedan ungdomen mycket aktiv för kvinnornas fackliga organisering. Men med tiden började hon misströsta om möjligheterna att alls väcka kvinnornas intresse för arbetarrörelsen, i konflikten kring nattarbetsförbudet för kvinnor en tydligt manlig intressefråga tog hon ställning mot kvinnorna, och hon var kritisk mot tankarna på ett särskilt kvinnoförbund. Hur kan man förklara denna omsvängning? Tror du, som boken, att det hänger ihop med att hon romantiserat arbetarklassen och arbetarrörelsen, och inte orkat med besvikelsen över att förändringen gick alldeles för långsamt, och att det tog för lång tid att få arbetarkvinnorna med sig? Eller mer om en personlig bitterhet som fick henne att söka konflikt med sina tidigare vänner i kvinnorörelsen? 8

9 Textilen en kvinnoindustri (sidorna ) Det här kapitlet är en beskrivning av villkoren, och framför allt kvinnornas villkor, inom textilindustrin i Norrköping; löner, arbetstider, arbetsmiljöer. Det skildrar också livsvillkoren i övrigt: bostäderna, maten, hemarbetet. Vi visar också i siffror vad de könsuppdelade arbetsuppgifterna betydde i form av löneskillnader. Varför var andelen kvinnor så hög i just textilindustrin? Varför var de trots det ofta så svaga rent fackligt? Gå igenom löneuppgifterna på sidan Hur stor är skillnaden mellan den högsta (manliga) inkomsten och den lägsta (kvinnliga)? Hur stor var spännvidden mellan den högsta och den lägsta kvinnolönen? Vilka förklaringar kan du hitta till löneskillnaderna? Texten återger en siffra från en sociologisk studie avseende 1894, och som berättar om en änka som med tre små barn måste leva på en årsinkomst på 385:02 kronor. Det framgår att årshyran för ett rum utan kök var 90 kronor. Det betydde att hon hade 80 öre om dagen till övriga utgifter mat, ved, belysning, kläder etc. Jämför det med prisuppgifterna på några vanliga matvaror: En liter mjölk 4 öre, en limpa 16 öre, en liter potatis 5 öre, ett hekto fläsk 6 öre, 5 hekto strömming 12 öre, en kaka paltbröd 12 öre, en liter gröna ärter 30 öre, en liter fotogen 18 öre, ¼ kg såpa10 öre. Hur tror du budgeten för mat kan ha sett ut? Tror du det blev några pengar över till kläder? Vilka var de största hälsoriskerna i textilindustrin? När väverskorna tappade tålamodet (sidorna ) Detta avsnitt är en tidsbild från arbetarrörelsens barndom, skrivet i reportageform med stöd av samtida källor men också muntlig tradition som alltjämt var levande på 1950-talet när en av bokens författare (A-M L) växte upp i Norrköping. Dessa muntliga berättelser har vi använt för att återskapa de känslor som strejken 1890 väckte, av hopp och en begynnande känsla av styrka på arbetarsidan, av oro, irritation och kanske rädsla på arbetsgivarhåll. Varför tror du att strejken väckte så mycket hopp? Och varför ansågs det så märkligt att det var just kvinnor som vunnit en så stor konflikt? Anna Särström (sidorna ) Inledningen återkopplar till avsnittet Textilen en kvinnoindustri och berättelsen om den stora väverskestrejken i Norrköping När berättelsen om Anna Särström börjar, 1904, har inte så oerhört mycket förändrats sedan dess, och kvinnornas fackliga organisering är svag. Varför var det svårare att organisera textilarbeterskorna än tobaksarbeterskorna, och svårare än att organisera de manliga textilarbetarna? Varför, tror du, ökade den kvinnliga organiseringen även i andra avdelningar i Norrköping, när Anna Särström bildat avdelningen för bomullsväverskorna? Tror du att stödet från Textilarbetareförbundets förtroendeman Gustaf Janzén (sidan 273) betydde något? Varför tror du att Textils förbundsledning var mer engagerad för kvinnornas organisering än vad många manliga arbetare ute i industrierna var? (En ledtråd finns på sidan 160 och sidan 258) Ser du det avtal som beskrivs på sidan 273 som en framgång för den nya kvinnliga avdelningen? Anna Särström var ombud på kvinnokongressen En av de största debattfrågorna gällde rätten till preventivmedel och barnbegränsning, som kvinnoklubbarna i Malmö respektive Norrköping motionerat om. En interiör från den debatten finns också på sidan 217 i kapitlet om Elin Engström. Vilka olika synpunkter var det som ställdes mot varandra? Var de verkligen oförenliga? Tror du att det fanns en dold laddning i debatten, en rädsla för osedlighet, som bidrog till att det blev svårt att föra en mer förutsättningslös diskussion? 9

10 Vilka olika faktorer bidrog till att det under några år efter storstrejken 1909 blev mycket svårare att värva medlemmar till fackföreningarna? Anna Särström bidrog mycket till skola fram nya kvinnor i facklig och politisk verksamhet, men hamnade själv rätt mycket utanför, sedan hon svartlistats och måst lämna textilindustrin. Instämmer du i att det i mycket berodde på att hon var kvinna? Anna Johansson-Visborg (sidorna ) Anna Johansson-Visborg var i många avseenden exceptionell: begåvad, viljestark, kreativ och med en enorm arbetskapacitet. Hon var facklig agitator, driven kommunalpolitiker och byggde hus bokstavligen med egna händer. Hon hade många anhängare, och en del fiender och fick ovanligt mycket gjort. Anna hade lika litet som andra kvinnor ur arbetar klassen fått några möjligheter till utbildning, men hon hade en enorm kunskapstörst. På vilket sätt syns det i hennes livshistoria? Finns det fler exempel på denna kunskapslängtan bland bokens kvinnor? Varför tror du att Annas ibland grova språk verkade så bortstötande? Har det samband med den tidens syn på kvinnorollen? På vilket sätt syns Annas intresse för kvinnors livsvillkor i hennes kommunalpolitiska verksamhet? Vilken kvinno- och familjesyn speglas i kraven på att gifta kvinnor i arbetslöshetstider skulle lämna sina anställningar för att ge plats för en man? Förbudet mot kvinnligt nattarbete, som kom till vid 1900-talets början, var ett manligt intresse som förkläddes till omtanke om kvinnornas hälsa. Försöket att utestänga de kvinnliga spårvagnsförarna i Stockholm vid 1940-talets mitt följde samma mönster. Men medan kvinnorna förlorade striden om nattarbetsförbudet, vann de striden om spårvagnarna. Anna Johansson-Visborg spelade en viktig roll för det. Men kan man i detta också se att kvinnorörelsen sedan 1900-talets början hunnit påverka synen på kvinnor och kvinnors kompetens? JA TACK, önskar beställa ex av Systrar, kamrater! Pris: 180 kr + frakt, vid köp av 5 eller fler: 149 kr + frakt. NAMN: ADRESS: POSTADRESS: Eventuell fakturaadress: Tel: Kupongen skickas till Arbetarrörelsens Tankesmedja, Barnhusgatan 16, 3 tr, Stockholm Eller beställ via arbetarrorelsenstankesmedja.se, eller via info@ts.lo.se, eller via