Vem betalar för att bli granskad?

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp Civilekonomprogrammet Företagsekonomi Vårterminen 2016 ISRN- nummer: LIU- IEI- FIL- A- - 16/ SE Vem betalar för att bli granskad? Vilka faktorer driver små aktiebolag att frivilligt låta sig revideras och vilka revisorer och revisionsbyråer efterfrågas? Filip Hagenius Filiph Eriksson Handledare: Pernilla Broberg Linköpings universitet SE Linköping, Sverige ,

2 Förord Vi vill tacka Diana Hemanus för att hon tagit sig tiden att korrekturläsa arbetet samt kommit med idéer och åsikter som bidragit till att förbättra kvalitén till denna uppsats. Utöver detta vill vi även nämna att vi ansvarar för eventuella fel och brister i denna studie. Linköpings universitet, juni 2016 Filip Hagenius Filiph Eriksson

3 Sammanfattning År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 14 % av bolagen väljer idag att frivilligt bli reviderade trots att skyldighet enligt lag ej föreligger. Syftet med denna studie är att utforska vad som driver dessa bolag att ha frivillig revision. Som en del i syftet ingår även att studera vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter efter slopandet av revisionsplikten samt om egenskaperna hos revisorn kan ha betydelse. Analysen baseras på data från årsrapporter från svenska små aktiebolag. Årsrapporterna från 2010 till 2014 har granskats. Resultaten tyder på att bolag med hög balansomslutning och hög skuldsättning (S/E) har ett positivt samband med frivillig revision. Vidare visade det sig att auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än vad godkända revisorer gör. Inga väsentliga skillnader kunde dock hittas mellan revisionsbyråerna i denna aspekt. Denna studie bidrar till den tidigare litteraturen eftersom den är den första i sitt slag att analysera vilka faktorer som driver frivillig revision utifrån en svensk kontext där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig från andra länder. Dessutom analyserar studien vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter, något som tidigare inte inkluderats i studier om revisionsplikten. Nyckelord: frivillig revision, revisionsplikten, efterfrågan på revision, godkända revisorer, auktoriserade revisorer

4 Abstract - Who pays to be revised? : What factors drive small stock companies to be voluntary audited and what auditers and what audit firms are demanded? In 2010 the mandatory audit was abolished for small companies in Sweden. Today, 14% of the companies choose to voluntarily be revised despite the fact that obligation under the law does not exist. The purpose of this study is to explore what drives these companies to have a voluntary audit. As part of the aim, this study explores what audit firms are demanded to the greatest extent of its clients, after the abolishment of the mandatory audit as well as whether the characteristics of the auditor may be significant. The analysis is based on data from annual reports from Swedish small companies where annual reports from 2010 to 2014 were reviewed. The results indicate that companies with high total assets and high debt (D/E) have a positive relationship with voluntary audit. Furthermore, it was found that authorized accountants are demanded to a greater extent than approved auditors are. No significant differences were found between audit firms in this aspect. This study contributes to the previous literature, as it is the first of its kind to analyze drivers of voluntary auditing from a Swedish context where economic, legal and cultural aspects are different from other countries. In addition, this study analyzes what audit firms that are demanded to the greatest extent of its clients, which has not been included in previous studies regarding voluntary audit. Keywords: voluntary auditing, mandatory audit, demand for audit, approved accountants, authorized accountants

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Vetenskaplig metod Teori och hypotesformulering Omsättning Balansomslutning Antal anställda Tillväxt Skuldsättning Företagsledningens ägarandel Lönsamhet Likviditet Ålder Bransch Revisionsbyråns storlek Revisorns formella kompetens Revisorns kön Empirisk metod Ansats Datainsamling Urval och validitet Operationalisering Beroende variabler Oberoende variabler Sammanfattande tabell Analys Beskrivande statistik Bivariat analys Multipel regressionsanalys Exkluderade variabler och analyser Hypotessammanställning Slutsats och diskussion Slutsats Bidrag Studiens begräsningar Etiska aspekter Förslag till framtida forskning Referenser Bilaga

6 1 Inledning "Under det första året med frivillig revision valde drygt av aktiebolagen registrerade före 1 november 2010 bort revision. När tre år hade gått hade siffran tiodubblats. Nu, efter snart fyra år, kan man konstatera att runt 75 procent av alla bolag registrerade senare än 31 oktober 2010 har valt att inte ha revision" (Skough 2014, egen understrykning) Bengt Skough från FAR 1 summerar i citatet ovan, utvecklingen av frivillig revision sedan 2010 när revisionsplikten slopades för små aktiebolag. I skrivande stund finns det enligt databasen Retriever bolag registrerade efter 31 oktober 2010 och av dem har bolag valt bort revision, i relativa termer motsvarar det ca 80 %. Om vi även tar med aktiva bolag som registrerades innan 31 oktober 2010 är motsvarande siffra 86 %. 2 Vi kan alltså tydligt konstatera att det finns en avtagande tendens att ha revisor. Av 1 kap. 9 aktiebolagslagen framgår vilka förutsättningar som gäller för att ett aktiebolag inte ska omfattas av revisionsplikten: Bolaget ska ha högst 3 anställda Bolagets omsättning ska ligga under 3 miljoner Bolagets balansomslutning ska ligga under 1,5 miljoner Om minst 2 av ovanstående kriterier uppfylls föreligger ingen revisionsplikt och enligt Retriever fanns det alltså bolag registrerade efter 31 oktober 2010 som uppfyller dessa krav. Innan lagändringen var alla aktiebolag skyldiga att ha en revisor. EU-kommissionen föreslog att de administrativa kostnaderna skulle minska med 25 % till Revision, ett av de områden som lyftes fram, ledde till regeringens utredning om slopandet av revisionsplikten, vilken trädde i kraft Syftet med detta var enligt EU-kommissionen "att minska de administrativa bördorna, ge de europeiska företagen möjlighet att bli mera konkurrenskraftiga och stimulera Europas ekonomi" (SOU 2008:32 s 177). Revision fanns för att minska agentkostnader (Jensen och Meckling 1976) redan innan det fanns lagkrav överhuvudtaget (Watts och Zimmerman 1983) - men hur såg det ut i Sverige innan vi tog bort revisionsplikten för småbolag? Enligt undersökningar gjorda innan lagändringen skedde uppgav 60 % av de bolag som omsatte mindre än 3 miljoner, att de skulle ha revision utan lagkrav (SOU 2008:32). Siffrorna på föregående sida indikerade att ca 86 % väljer bort revisionen i dagsläget, vilket omvänt innebär att endast 14 % faktiskt väljer att ha revision. Således har intresset 1 Föreningen Auktoriserade Revisorer 2 Dessa siffror bör dock tolkas med en viss försiktighet då databasen Retriever Business innehåller en hel del fel. Sifforna bör dock enligt våra uppfattningar ge en god indikation på hur rådande läge ser ut.

7 för frivillig revision överskattats. Detta kan jämföras med andra länder där Hay och Davis (2004) studie från Nya Zeeland kom fram till att 80 % frivilligt valde revision. I en undersökning från Korea var siffrorna helt annorlunda. Av studerade årsrapporter visade det sig att endast 936 bolag valde att frivilligt ha revision, vilket i relativa termer innebar att nästan 90 % väljer bort revisorn (Kim et al. 2007). I Storbritannien valde 67 % att ha kvar revisorn första året efter att reglerna om revisionsplikt ändrades (Lennox och Pittman 2011). I Finland valde 60 % att ha kvar revisorn (Niemi et al. 2012), i Australien 66 % (Carey och Tanewski 2013) och i Kina 27,5 % (Haw, QI och Wu 2008). Sammantaget tyder dessa siffror på att det finns konsensus inom forskningsfältet att frivillig revision faktiskt förekommer oavsett vilket land som studerats. Dock är det väldigt stor spridning på hur många som väljer att frivilligt bli reviderade, jämför exempelvis studien från Nya Zeeland där nästan 80 % valde revision medan nästan 90 % valde bort revision i studien från Korea. Dessa skillnader som uppkommer kan, förutom olika inställningar till revision i olika länder, bero på tröskelreglerna för frivillig revision, omfattningen på antalet bolag som studerats, hur länge efter eventuella regeländringar studierna gjorts och i vilken sektor studien gjorts. Enligt Norberg och Thorell är "fördelarna av en frivillig revision i mikroföretag ( ) uppenbara", de menar på att "[d]et blir lägre kostnader för företagen om de får välja revision när en sådan [är] motiverad" Norberg och Thorell (2005:6, egen korrigering och understrykning). Detta var dessutom ett av motiven bakom lagförslaget, varför resonemanget inte är helt främmande som författarna för. I Seows (2001) studie styrks detta då bolagen anser att revision medför onödiga finansiella kostnader och alternativkostnader. Detta kan dock sättas i kontrast till att många företagsledare anser att den finansiella informationen blir bättre när den granskas av en revisor och samtidigt får företaget kontroll över den interna förvaltningen, vilket då talar för frivillig revision (Collis, Jarvis och Skerrat 2004; Collis 2008; Collis 2010; Collis 2012; Niemi et al. 2012; Mustapha och Yaen 2013; Carey och Tanewski 2013). Revisorn kan dock bli överflödig i detta hänseende om företaget i fråga även använder sig av extern skatterådgivning (Niemi et al. 2012), där skatterådgivaren kontrollerar att redovisningen är korrekt eller när en extern bokförare gör det (Collis 2008). Dock menar Niemi et al. (2012) att när en extern part sköter bokföringen ökar agentkostnaderna och därmed ökar behovet av revision. Sammantaget kan sägas att kostnadsskäl är orsaken till att revision väljs bort även fast det finns anledningar som talar för revision - men vilka faktorer karaktäriserar bolagen som väljer att ha frivillig revision? Storlek kan mätas på olika sätt; utifrån tidigare forskning inom frivillig revision verkar omsättning, balansomslutning och antal anställda vara de tre proxies på storlek som används. Tidigare forskning har visat att omsättning har ett positivt samband med frivillig revision (Carey, Simnet och Tanewski 2000; Taurigana och Clarke 2000; Hay och Davis 2004; Collis, Jarvis och Skerrat 2004; Collis 2005; Haw, Qi och Wu 2008; Collis 2010; Collis 2012; Niemi et al. 2012). Abdel- Kahlik (1993) argumenterar för att omsättningen skulle kunna ses som en proxy för hur mycket

8 förmögenhet som står på risk och därmed ökar incitamentet att anlita en revisor. Vidare har man funnit bevis från Malaysia där storlek, mätt i antal anställda, har ett positivt samband med revision (Mustapha och Yaen 2013). Även företagets skuldsättning 3 har ett positivt samband med frivillig revision (Chow 1982; Carey, Simnet och Tanewski 2000; Hay och Davis 2004; Kim et al. 2007; Minnis 2010; Lennox och Pittman 2011; Niemi et al. 2012; Collis 2012; Dedman och Kausar 2012; Dedman, Kausar och Lennox 2013), vilket betyder att företag med högre andel skulder använder sig av frivillig revision i större utsträckning än företag med mindre andel skulder. Anledningen till att bolag med större andel skulder väljer frivillig revision är att företagets kreditranking stärks och på så sätt kan de åtnjuta lägre räntor (Blackwell, Noland och Winters 1998). I en studie från Storbritannien tyckte 44 % av de tillfrågade att kreditrankingen var den huvudsakliga anledningen till att anlita en revisor (Collis 2008). Bolag som har andra konsulttjänster via revisionsbyrån är mer benägna att ha en revisor (Collis 2012; Dedman, Kausar och Lennox 2013) samt bolag som är lönsamma (Haw, Qi och Wu 2008). Dedman, Kausar och Lennox (2013) har även studerat relationen mellan agentkostnader/agentförhållande och frivillig revision. Agentkostnaderna har författarna mätt med hjälp av storlek (se ovan), komplexitet, ägarstruktur och styrelsestorlek. De har funnit stöd för att när agentkostnaderna är större, sett utifrån dessa variabler, ökar benägenheten att ha frivillig revision. Mustapha och Yaen (2013) och Taurigana och Clarke (2000) kom i sina studier fram till att ju mer andelar företagsledarna äger, desto mindre frivillig revision. Agentkostnaderna minskar per definition om ägarna innehar större andelar, varför dessa två studier stöder Dedman, Kausar och Lennox (2013) studie. Även Haw, Qi och Wu (2008), Carey, Simnett Tanewski (2000) samt Collis, Jarvis och Skerratt (2004) har kommit fram till att agentrelationer i form av utomstående ägare eller långivare har positiv korrelation med frivillig revision. Studierna ovan har diskuterat positiva samband med frivillig revision men något som minskar förekomsten av densamma är när bolag har intern revision (Carey, Simnett och Tanewski 2000), eftersom funktionerna tar ut varandra. En annan anledning skulle kunna vara att (extern) revision blir dyrare när bolaget har intern revision (Hay, Knechel och Wong 2006; Axén 2016). Detta kan tyckas vara något motsägelsefullt men detta samband föreligger eftersom bolag som har intern revision tenderar att anlita en revisor av högre kvalitet för att sända positiva signaler till marknaden, vilket gör revisionen dyrare (Goodwin-Stewart och Kent 2006). Vidare finns det forskning som inte kunnat hitta stöd för ovan nämnda resultat, se exempelvis Carey, Simnet och Tanewskis (2000) studie där de inte kunde hitta stöd för att omsättning har ett positivt samband 3 Med skuldsättning avser vi i detta sammanhang den sedvanliga definitionen, d.v.s. skulder dividerat med eget kapital men även skulder dividerat med totala tillgångar. Den sist nämnda kallas inte för skuldsättning men eftersom de båda måtten mäter samma sak men illustrerar det på olika sätt så har vi valt att behandla dem lika.

9 med frivillig revision. Collis, Jarvis och Skerrat (2004) och Collis (2004) är inne på samma spår och menar på att omsättning ensamt inte räcker för att kunna uttala sig med säkerhet om ett bolag har en revisor eller inte. Andra faktorer som enligt tidigare studier inte visat på något samband med frivillig revision är efterfrågan bland aktieägare (Collis 2010), familjeägda bolag (Seow 2001; Collis 2004; Collis, Jarvet och Skerrat 2004; Collis 2005; Collis 2010; Collis 2012), och externa ägare (Seow 2001; Collis 2004; Collis 2005; Haw, Qi och Wu 2008; Collis 2010; Collis 2012; Dedman, Kausar och Lennox 2013). Något samband mellan frivillig revision och utbildade företagsledare har inte heller identifierats av Collis (2004) samt Collis, Jarvis och Skerrat (2004), liksom bolagens balansomslutning (Carey, Simnett och Tanewski 2000; Tauringarna och Clarke 2000; Hay och Davis 2004; Collis Jarvis och Skerrat 2004; Haw, Qi och Wu 2008 Minnis 2010; Dedman och Kausar 2012; Carey och Tanewski 2013; Dedman, Kausar och Lennox 2013). Ålder, likviditet, lönsamhet och tillväxt är andra variabler som inte visat på samband med frivillig revision (Tauringana och Clarke 2000; Hay och Davis 2004; Haw, Qi och Wu 2008; Minnis 2010; Dedman och Kausar 2012; Dedman, Kausar och Lennox 2013). Dock har Haw, Qi och Wu (2008) hittat positivt samband mellan lönsamhet och frivillig revision. Collis (2012) har även undersökt huruvida det finns något samband mellan externa parter och deras efterfrågan på finansiell information och frivillig revision, men utan resultat. Inga av ovan nämnda studier är från Sverige. Av denna anledning är ämnet frivillig revision i Sverige i fokus i denna uppsats eftersom de juridiska, ekonomiska och kulturella aspekterna skiljer sig åt. Här kan exempelvis nämnas tröskelgränserna för revisionsplikt där Sverige har väsentligt mycket lägre gränser än de studerade länderna, jämför exempelvis Storbritannien som har 7,2 MEUR i omsättning som krav när Sverige endast har 3 MSEK. I Kina styr redovisad vinst revisionsplikten (Haw, Qi och Wu 2008), vilket skiljer sig från Sverige där redovisad omsättning är det som är ett av kriterierna. Även kulturella aspekter skiljer sig åt mellan länderna och enligt Hofstedes 4 kulturella dimensioner, där kanske osäkerhetsundvikandeindexet är det mest centrala inom frivillig revision, skiljer sig Sverige gentemot de studerade länderna. Om vi, exempelvis, jämför Australien mot Sverige i denna dimension så har australiensare 51 enligt indexet medan Sverige endast har 29. Detta innebär i det här hänseendet att australiensare föredrar osäkerhet i större grad än vad svenskar gör. Detta är bara ett exempel på hur kulturella skillnader eventuellt kan påverka i vilken grad frivillig revision används. Slutligen skiljer sig även de ekonomiska aspekterna länderna emellan. Med ekonomiska aspekter avser vi BNP-utveckling och köpkraft, vilket då kan innebära att kostnaden för revision kan tänkas vara olika betungande i olika länder, vilket skulle kunna påverka valet av frivillig revision. För att illustrera detta kan exempelvis 4 Se mer om detta på Hofstedes oficiella webbplats: hofstede.com/countries.html

10 nämnas att Malaysias PPP 5 låg på int$ 6 år 2014 medan Sverige låg på int$ enligt Världsbanken. Detta innebär att Sveriges köpkraft i relativa termer är 76 % högre än Malaysias. Liksom exemplet med Australien är detta endast ett exempel på hur köpkraften kan skilja sig åt mellan de tidigare studerade länderna och Sverige. Vidare är det av vikt att lyfta fram att variabler såsom omsättning och skuldsättning redan är väl utforskade men exempelvis företagets ålder, antal anställda och tillväxt har undersökts i begränsad omfattning i tidigare litteratur, varför mer forskning inom detta är motiverat. Denna studies empiriska bidrag är således att utforska frivillig revision utifrån en svensk kontext och även undersöka de olika faktorer som endast studerats i begränsad omfattning, eftersom dessa behöver utforskas ytterligare. Det främsta bidraget är dock att undersöka vilka revisionsbyråer som efterfrågas av sina revisionsklienter i störst utsträckning när revisionen blivit frivillig, eftersom det, enligt vår kännedom, inte studerats tidigare. Detta är högst aktuellt inom svensk revision; året efter slopandet av revisionsplikten skrev Stefan Grahn i tidningen Balans att "[r]evisorer måste bli vassare på sälj" (Grahn 2011). Förhoppningen är att denna studie kommer ge svar vilka revisionsbyråer som efterfrågas av sina revisionsklienter i störst utsträckning, d.v.s. vilka som är "vassast på sälj". Det finns anledning att tro att större revisionsbyråer efterfrågas i större utsträckning än mindre byråer med tanke på att de har mer resurser, både sett utifrån kompetens och ekonomiska aspekter. Vi kommer vidare beröra om auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än godkända revisorer av sina revisionsklienter samt om könet på revisorn har någon betydelse. Detta är inte heller utforskat sedan tidigare, enligt vår kännedom. Det praktiska bidraget är till revisionsbyråerna och i synnerhet de mindre revisionsbyråerna som inte ingår i Big 4 7. Som nämndes ovan i bakgrunden är det ca bolag som uppfyller kraven för att inte ha en revisor. Av dessa var det alltså 14 % av bolagen som valde att ha det ändå. Omvänt innebär det att 86 %, d.v.s bolag inte har det. Detta innebär således att det finns potentiella revisionsklienter, vilket innebär goda tillväxtmöjligheter för rådande revisionsbyråer. Om studien kan kartlägga vilka faktorer som typiskt sett kan förklara varför ett aktiebolag väljer revision så kan detta underlätta revisionsbyråernas arbete då de vet vilka företag de bör marknadsföra sig till. Vidare kommer revisionsbyråerna veta om det råder några skillnader mellan auktoriserade och godkända revisorer samt om det finns några branschskillnader gällande frivillig revision. Syftet med denna studie är följaktligen att förklara vilka faktorer som karaktäriserar de bolag som valt frivillig revision. Utöver faktorer som använts tidigare i studier som denna, ämnar vi också utforska om större revisionsbyråer efterfrågas i större utsträckning än mindre. Slutligen kartlägger 5 PPP = Purchasing power parity 6 int$ = international dollars, används för att kunna jämföra ekonomisk data länder emellan 7 I Big 4 ingår: EY, PWC, KPMG och Deloitte

11 vi även om auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än godkända samt om könet på revisorn har någon betydelse i denna aspekt. 2 Vetenskaplig metod I denna studie kommer vi använda en deduktiv ansats. I kapitel 1 framgår att det finns mycket forskning inom detta område och denna forskning samt annan teori, som exempelvis agentteori, legitimitetsteori och institutionell teori kommer ligga till grund för studiens hypoteser. Således används en eklektisk teoriansats (se exempelvis Collin et al. 2009; Broberg et al. 2011; Tagesson, Gujuc och Petrovic 2012) när vi försöker förklara det empiriska fenomenet frivillig revision. Risken med denna ansats är att forskning tenderar att gå åt samma håll, vilket kan innebära att vissa områden förblir outforskade (Patel och Davidson 2011). Genom vårt bidrag till den tidigare litteraturen hoppas vi kunna komma runt detta problem (se kapitel 1 om empiriskt bidrag). Fördelen med denna ansats är däremot att den blir mer objektiv än induktiv ansats där forskarens egna uppfattningar skulle kunna påverka forskningsprocessen i större utsträckning (ibid). Som ovan nämnt kommer stor del av vår teori för hypotesformuleringen bestå av tidigare forskning kring frivillig revision. Majoriteten av denna teori består av forskning där signifikanta samband faktiskt kunnat påvisas mellan olika oberoende variabler och frivillig revision. Dessa teorier ger goda stöd för argumentationen i hypotesformuleringen men vi har även tagit med teori där samband inte visat sig vara signifikanta, eftersom sambanden ändå kan ge en viss fingervisning på hur en oberoende variabel kan påverka frivillig revision, vilken är en av beroende variablerna i denna studie. Artiklar kring tidigare forskning har främst hämtats från databasen Scopus men även Google Schoolar med bl.a. sökorden: non-mandatory audit; voluntary audit; audit exemption; non-statutory audit. Teori, annan än tidigare forskning kring frivillig revision, används endast i begränsad utsträckning i denna studie; agentteori, legitimitetsteori och institutionell teori är exempel som tidigare nämndes. Anledningen till detta är att det redan finns så mycket studier kring frivillig revision, vilket mer än väl täcker studiens behov för att kunna göra hypotesformuleringar. Artiklarna har valts ut enligt särskilda kriterier (se exempelvis Thurén 2005:13) och de flesta artiklar är skrivna av välpublicerade forskare inom området såsom Jill Collis. Även klassiker såsom Chee W Chow, Ross Watts och Jerold Zimmerman ingår i litteraturen. Artiklar har hämtats från erkända tidskrifter som har erhållit en 1:a eller 2:a på Norska listan. Exempel på sådana tidskrifter som refererats till i studien är: Accounting Review; International Journal of Auditing; Accounting and Business Research; Journal of Accounting and Economics; Managerial Auditing Journal. Även studier från olika geografiska kontexter inkluderas och av de som utgör basen i studiens litteratur är de flesta relativt nya men även äldre studier har inkluderats. Just i detta ämne, där variabler studeras som har samband med frivillig revision, anses att forskningen inte blir förlegad,

12 enbart för att den är gjord för, exempelvis, 10 år sen. Lagändringar, kulturella skillnader och annat är av mer vikt i denna aspekt snarare än året av studien. Därför vore det omotiverat att hävda att vissa artiklar saknar relevans eller aktualitet inom området enbart på grund av att den är gammal. 3 Teori och hypotesformulering Nedan redogörs för studiens hypoteser. Som nämndes i kapitlet ovan ligger tonvikten i argumentationslinjen på tidigare forskning kring frivillig revision med inslag av andra teorier. Detta fält är således väldokumenterat, varför det förefaller sig naturligt att stödja sig på tidigare forskning inom området. 3.1 Omsättning Tidigare forskning har kunnat visa på att omsättning har ett positivt samband med frivillig revision (Carey, Simnet och Tanewski 2000; Taurigana och Clarke 2000; Hay och Davis 2004; Collis, Jarvis och Skerrat 2004; Collis 2005; Haw, Qi och Wu 2008; Collis 2010; Collis 2012; Niemi et al. 2012). Abdel-Kahlik (1993) argumenterar för att omsättningen skulle kunna ses som en proxy för hur mycket förmögenhet som står på risk och därmed ökar incitamentet att anlita en revisor. Vidare ökar antalet transaktioner (Porter et al. 1997) och agentkostnader (Simunic och Stein 1987; Ettredge, Simon, Smith och Stone 1994) vid ökad omsättning, vilket skapar ett större behov av revision. Dessutom minskar marginalkostnaderna av revision när omsättningen ökar (Collis 2003). Sammantaget leder detta till följande hypotes: H1: Omsättning har positivt samband med frivillig revision. 3.2 Balansomslutning Tidigare studier har undersökt om det finns något samband mellan frivillig revision och balansomslutning utan resultat (Tauringana och Clarke 2000; Carey, Simnett och Tanewski 2000; Collis, Jarvis och skerrat 2004; Haw, Qi och Wu 2008; Minnis 2010; Dedman och Kausar 2012; Carey och Tanewski 2013; Dedman, Kausar och lennox 2013). Blackwell, Noland och Winters (1998) däremot, har funnit ett positivt samband mellan balansomslutning och frivillig revision. Enligt författarna betalar bolag med revisor lägre räntor än bolag utan revisor. Den fördelen minskar dock med storlek. Bolag med en balansomslutning på 1 miljon dollar uppskattas tjäna omkring 40 räntepunkter på att anlita en revisor medan bolag med en balansomslutning om fem miljoner dollar enbart tjänar 12 räntepunkter. Därav torde mindre bolag dra nytta av denna fördel och anlita en revisor. Enligt Simunic och Stein (1987) och Ettredge et al. (1994) ökar agentkostnader med bolagens storlek och komplexitet vilket också har visat sig ha ett positivt samband med frivillig revision. Stora riskfulla balansposter som lager och skuldposter torde också ha ett positivt samband med frivillig revision då bolag vill få ett godkännande och visa investerare

13 och andra intressenter att bolaget är säkert (Ettredge et al. 1994; Urwin, Karuk, Buscha och Siara 2008). Därmed bör även stora bolag efterfråga frivillig revision. Tidigare forskning pekar således åt olika riktningar, varför följande två hypoteser formuleras: H2a: Balansomslutning har ett positivt samband med frivillig revision. H2b: Balansomslutning har ett negativt samband med frivillig revision. 3.3 Antal anställda Antalet anställda i bolaget har ett positivt samband med frivillig revision (Abdel-Khalik 1993; Mustapha och Yaen 2013). Om vi accepterar antagandet om att alla individer drivs av egenintresse (Jensen och Meckling 1976) bör rimligtvis intressekonflikterna öka desto fler anställda bolaget i fråga har; den som sköter redovisningen kanske inte har lika stort intresse för att redovisningen blir korrekt som företagsledaren har, eftersom det är företagsledaren som bär ansvaret för att den är korrekt. Det är rimligt att anta att ju fler anställda bolaget har, desto större sannolikhet är det att någon annan än företagsledaren som sköter redovisningen. Givet detta skapas ett behov av att redovisningen granskas, eftersom företagsledaren inte kan veta om bokföraren gör sitt arbete korrekt. Williamson (1975) och Williamson och Ouchi (1981) är inne på samma spår och har kommit fram till att en ökning av antalet anställda leder till informationsasymmetri mellan ledningen och de anställda samt fler hierarkiska steg inom organisationen (Finley et al. 1976; Perrow 1979). Fler hierarkiska steg leder till sämre kommunikation inom organisationen och sannolikheten att det sker missförstånd eller avsiktlig manipulering ökar (Williamson och Ouchi 1981). Företag använder sig då av interna kontrollsystem som intern revision för att åtgärda dessa problem. Interna kontrollsystem har dock visat sig ineffektiva (Mautz et al. 1980; Maher 1981) och därav ökar efterfrågan på frivillig revision (Williamson 1975; Williamson och Ouchi 1981). Vidare söker bolagen efter externa personer som befinner sig utom organisationen och som ser på den med andra ögon än någon som befinner sig inom densamma (Katz och Kahn 1966). Detta resonemang leder således till följande hypotes: H3: Antalet anställda har ett positivt samband med frivillig revision. 3.4 Tillväxt Bolag med hög tillväxt är associerade med investeringsmöjligheter. Dessa investeringar bör leda till att bolagen efterfrågar finansiell information av högre kvalité för att underlätta vid anskaffandet av kapital, både internt och externt. Därmed bör dessa bolag anlita en revisor (Minnis 2010). I likhet med Dedman och Kausar (2012) förväntas ett positivt samband mellan bolagens tillväxt och frivillig revision. Därmed formuleras följande hypotes: H4: Tillväxt har ett positivt samband med frivillig revision.

14 3.5 Skuldsättning Skuldsättning har flera gånger visat sig haft ett positivt samband med frivillig revision (Chow 1982; Carey, Simnet och Tanewski 2000; Hay och Davis 2004; Kim et al. 2007; Minnis 2010; Lennox och Pittman 2011; Niemi et al. 2012; Collis 2012; Dedman och Kausar 2012; Dedmana, Kausar och Lennox 2013). Bolag med reviderade finansiella rapporter har större chans att få ett lån (Strawser 1991) och kreditgivning anses vara en viktig orsak till varför bolag väljer att frivilligt bli reviderade (Collis 2008). Det gör att högt skuldsatta bolag borde ha incitament till att använda sig av revisor om långivarna baserar sina beslut på de finansiella rapporterna (Blackwell, Noland och Winters 1998). Det finns därför de företag som valt att ha kvar revisionen för att kunna fortsätta ha sitt goda samarbete med banken och skicka positiva signaler till långivare i allmänhet (Collis och Jarvis 2002; Collis 2003; Collis et al. 2004; Collis 2010). Vidare tenderar högt skuldsatta bolag att redovisa mer information än de som är lågt skuldsatta (Ismail and Chandler 2005), vilket torde öka behovet av revision för att säkerställa att informationen är korrekt. Slutligen mynnar detta ut i hypotesen nedan: H5: Skuldsättning har ett positivt samband med frivillig revision. 3.6 Företagsledningens ägarandel Tidigare studier visar på att ju större ägarandel som företagsledningen 8 har desto mindre används frivillig revision (Tauringana och Clarke 2000; Mustapha och Yaen 2013), eftersom agentkostnaderna (Jensen och Meckling 1976) och intressekonflikterna (Adrem 1999) minskar ju färre utomstående ägare det finns. Finns det många utomstående ägare antas de veta att företagsledarna agerar i egenintresse och därför skapas incitament för företagsledarna att anlita en revisor för att visa att man agerar i enlighet med ägarnas intresse, eftersom företagsledarna antas bli kompenserade (Fama 1980). Omvänt innebär detta att ju färre utomstående ägare, desto lägre incitament finns det att anlita en revisor. När ägarna och företagsledarna, i högre utsträckning, är samma person kan det verka meningslöst att låta en tredje part granska redovisningen eftersom det inte finns något agentförhållande (Salleh et al. 2008). Dessutom finns benägenhet att företagsledarna accepterar att det föreligger fel i redovisningen (Cox 1992) och accepterar man detta finns inget skäl att en revisor granskar redovisningen. Detta gäller givet att utomstående ägare är få. Följaktligen kommer vi fram till denna hypotes: H6: Antalet ägarledda andelar har ett negativt samband med frivillig revision. 8 På engelska används begreppet "managerial ownership"

15 3.7 Lönsamhet En studie från Kina kom fram till att lönsamhet har ett positivt samband med frivillig revision (Haw, Qi och Wu 2008). Förvisso är förutsättningarna i Kina något annorlunda i och med att redovisad vinst ligger till grund för revisionsplikten (ibid), vilket kan sättas i kontrast till att revisionsplikten i Sverige utgår från bl.a. redovisad omsättning. Trots skillnader gällande kriterierna finns det fog att anta att lönsamhet har ett positivt samband med frivillig revision i Sverige. Vidare antas lönsamma bolag tillhandahålla mer information i sin redovisning för att företagsledaren ska kunna stärka och försvara sin egen position (Inchausti 1997), varför behov av revision ökar i och med att företagsledarna bör ha incitament att vilja styrka att information i fråga stämmer. Lönsamma företag är även mer utsatta för granskning från staten (Ng och Koh 1994) och om årsredovisningarna är reviderade bör den politiska pressen minska, vilket även detta innebär att incitament för revision finns. Studier från frivillig redovisning 9 pekar på "det uppenbara skälet" att lönsamma bolag helt enkelt har råd att tillhandahålla mer redovisning (Hackston and Milne 1996; Pirsch et al. 2007). Detta resonemang bör även kunna appliceras på frivillig revison. Således kommer vi fram till följande hypotes: H7: Lönsamhet har ett positivt samband med frivillig revision. 3.8 Likviditet Tidigare studier har även undersökt om det finns något samband mellan bolags likviditet och frivillig revision, men ännu har inget signifikant samband hittats (Tauringana och Clarke 2000; Minnis 2010; Dedman, Kausar och Lennox 2013). Små bolag med likviditetsproblem bör enligt Moyer et al. (1992) ha incitament till att anlita revisor och således förbättra de finansiella rapporternas trovärdighet och övertyga långivarna att bolaget är solvent, trots de kortsiktiga likviditetsproblemen, då de ansöker om lån. Minnis (2010) hävdar också att små bolag bör anlita revisor för att locka till sig kapital från långivare. Samtidigt hävdar författaren att bolag med bra likviditet också bör ha incitament till att anlita revisor då de torde ha råd med den kostnaden och bör signalera till sina aktieägare att de goda resultaten hänger ihop med bra prestationsförmåga och inte vinstmanipulering. Tidigare forskning pekar således åt olika riktningar, varför följande två hypoteser formuleras: H8a: Likviditet har ett positivt samband med frivillig revision. H8b: Likviditet har ett negativt samband med frivillig revision. 3.9 Ålder Studier har tidigare undersökt om ett bolags ålder har något samband med frivillig revision utan att hitta ett signifikant samband (Dedman och Kausar 2012; Dedman, Kausar och Lennox 2013). Äldre bolag som registrerats innan avskaffandet av revisionsplikten torde ha skapat sig en bättre 9 Voluntary discloure

16 förståelse för vad en revisor faktiskt uträttar då de i förhållande till yngre bolag har mer erfarenhet av hur en revision går till. Därmed torde det finnas ett positivt samband mellan äldre bolag och frivillig revision. Unga eller nystartade företag har en högre riskprofil än andra mer etablerade bolag och risken för informationsasymmetri är även den högre bland yngre bolag. Dessutom är kostnaden för att anlita revisor bland nystartade bolag väldigt dyr vilket då borde leda till att dessa nystartade bolag inte vill anlita revisor (Diamond 1989; Rajan och Zingales 1998). Något annat som talar för att äldre företag bör ha frivillig revision i större utsträckning är för att "man gör som man alltid har gjort" eftersom människor i allmänhet ogillar förändringar (Fiske och Taylor 1991; Kihlblom 2005). Nyare bolag har inte detta problem i och med att de inte införskaffat någon tradition av revision. Pittman och Fortin (2004) hittade stöd för att yngre bolag som väljer att anlita en välrenommerad revisor anses ha mer pålitliga finansiella rapporter och kan således åtnjuta lägre räntor än andra bolag. Den fördelen är särskilt tongivande när ett företag är nystartat men mattas av med tiden då informationsasymmetrin mellan långivare och låntagare minskar med tiden eftersom långivaren hunnit skaffa sig en bättre uppfattning om bolaget. Därför torde yngre bolags incitament till att anlita en välrenommerad revisor vara högre än hos äldre bolag (ibid). Tidigare forskning pekar således åt olika riktningar, varför följande två hypoteser formuleras: H9a: Ålder har ett positivt samband med frivillig revision. H9b: Ålder har ett negativt samband med frivillig revision Bransch Vår tionde hypotes bygger på Dimaggio och Powells (1983) resonemang om isomorfismerna. Med utgångspunkt från den härmande isomorfismen är det rimligt att anta att bolag inom samma bransch tenderar att efterlikna varandra. Konkret innebär detta att om bolagen i allmänhet inom en specifik bransch använder frivillig revision mer, än i en annan bransch, är bolaget mer benäget att använda frivillig revision om det tillhör denna bransch. Detta antagande bygger på att bolag strävar efter att likna varandra för att bl.a. vinna legitimitet. Även den normativa isomorfismen kan tänkas ha påverkan på frivillig revision. Detta givet att inom vissa yrkesgrupper samlas akademiker med en viss bakgrund, vilket kan tala för att de är "inskolade" att ha olika ställningstaganden kring frivillig revision. Vidare är bolag inom olika branscher utsatta för olika mycket press (Cowen et al. 1987; Adams et al. 1998) där branscher som har negativ påverkan på miljön är extra utsatta och tillhandahåller därför mer redovisning. När mer redovisning tillhandahålls bör incitament att få denna information reviderad öka för att signalera att informationen stämmer. Det bör dock påpekas att bransch skulle kunna ses som en proxy för storlek (Watts and Zimmerman 1986) och även för andra variabler, såsom skuldsättning exempelvis, i och med att det finns olika praxis i olika branscher för hur skuldsättningen bör se ut. Följaktligen blir vår hypotes:

17 H10: Det finns ett samband mellan bolagets bransch och frivillig revision Revisionsbyråns storlek Med argument utifrån legitimitetsteorin anses legitimitet vara en resurs som bolaget är beroende av för att kunna överleva (Dowling och Pfeffer 1975; O'Donovan 2002) och enligt Dowling och Pfeffer (1975) kommer bolaget vidta flera åtgärder för att se till att bolaget anses agera i enlighet med allmänhetens förväntningar kring legitimitet. Revision är ett exempel på en åtgärd som skapar legitimitet (Power 1995; Carrington 2014) och en vanlig uppfattning är att större revisionsbyråer anses tillhandahålla en revision av högre kvalitet än mindre revisionsbyråer (DeAngelo 1981; Sundgren och Svanström 2013) och de har dessutom bättre rykte (Watts och Zimmerman 1986). Detta innebär följaktligen att det är rimligt att anta att revision av högre kvalitet och bättre rykte frambringar mer legitimitet än revision av lägre kvalitet och sämre rykte. Vidare menar Carrington (2014) att "revision kan förstås i termer av försäkran, förbättring och försäkring" (Carrington 2014:24) genom signalering till sina intressenter. I och med att större byråer anses hålla högre kvalitet och ha bättre rykte bör dessa slag av signalering bli starkare och bättre om det är en stor revisionsbyrå som tillhandahållit revisionen. Dessutom erhåller bolag med revisorer av högre kvalitet lägre finansieringskostnader (Ahmadzedeh et al. 2013), vilket ytterligare talar för att stora revisionsbyråer bör kunna behålla sina revisionsklienter längre efter slopandet av revisionsplikten, eftersom storlek förknippas med kvalitet. Ännu ett argument för att stora revisionsbyråer bör kunna behålla sina revisionsklienter längre är för att framgångsrika företagsledare har incitament att via redovisningen visa detta (Inchausti 1997) och stora revisionsbyråer, via sin kvalitetsstämpel, bör rimligtvis kunna styrka detta mer trovärdigt än mindre byråer. Således blir vår hypotes: H11: Större revisionsbyråer har ett positivt samband med benägenheten att fortsätta med frivillig revision efter slopandet av revisionsplikten Revisorns formella kompetens Det är rimligt att anta att auktoriserade revisorer har högre status än godkända, eftersom kraven gällande utbildning och kompetens är högre än för godkända. I och med att revision är ett exempel på en åtgärd som skapar legitimitet (Power 1995; Carrington 2014) bör en revision gjord av en auktoriserad revisor frambringa mer legitimitet till bolaget än när en godkänd revisor gör det. Vidare antas revisorer med högre utbildning och erfarenhet vara mer benägna att utfärda goingconcern rapporter (Arnold et al. 2001) och det är rimligt att anta att auktoriserade revisorer har mer erfarenhet och högre utbildning än godkända revisorer, varför de torde utfärda going-concern rapporter i större utsträckning. Att utföra going-concern rapporter brukar ses som en proxy för kvalitet, eftersom det är ett mått på oberoende (Boone, Khurana och Raman 2010). Att auktoriserade revisorer enligt detta resonemang utför revision av högre kvalitet, i större

18 utsträckning, bör styrka att deras revision frambringar mer legitimitet. Givet detta finns mer incitament för bolag att behålla sin revisor om denne är auktoriserad. Således blir vår hypotes: H12: Auktoriserade revisorer har ett positivt samband med benägenheten att fortsätta med frivillig revision efter slopandet av revisionsplikten Revisorns kön Det finns olika anledningar till varför det torde finnas skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer och benägenheten att fortsätta med frivillig revision efter slopandet av revisionsplikten. En tidigare studie visar på att kvinnliga revisorer är dyrare än manliga (Ittonen och Peni 2012; Hardies, Breesch och Branson 2015), vilket torde tala för att småbolagen väljer det billigare alternativet. Individuella revisorer påverkar revisionskvaliteten (Taylor 2011; Zerni 2012; Gul, Wu och Yang 2013; Knechel, Niemi och Zerni 2013) och eftersom kvinnor anses vara mindre riskbenägna än män (Croson och Gneezy 2009) kan det tyda på att kvinnliga revisorer är mer noggranna i sitt arbete och därför uppfattas deras arbete vara av högre kvalitet, vilket även tidigare studier kommit fram till (Ittonen, Peni och Vähämaa 2013; Hardies, Breesch och Branson 2014). En annan viktig orsak till att företag behåller sin revisor är att revisorn har ett inarbetat klientförhållande till bolaget och kvinnor anses vara mer öppna och bry sig om människor i större utsträckning än män (Costa, Terracciano, och McCrae 2001), varför kvinnliga revisorer skulle kunna ha en närmare kundrelation än manliga revisorer. Således blir vår hypotes: H13: Det finns samband mellan revisorns kön och benägenheten att fortsätta med frivillig revision efter slopandet av revisionsplikten. 4 Empirisk metod 4.1 Ansats Studiens empiri har samlats in med kvantitativ metod. Kvantitativa studier med hjälp av årsrapporter är vanligt förekommande inom forskningsområdet (se exempelvis Chow 1982; Tauringarna och Clarke 2000; Hay och Davis 2004; Kim et al. 2007; Haw, Qi och Wu 2008; Minnis 2010; Lennox och Pittman 2011; Dedman och Kausar 2012; Dedman, Kausar och Lennox 2013). Årsrapporter klassas som sekundärdata och fördelarna med sekundärdata är framförallt tidsaspekten, vilket innebär att tonvikten kan läggas på analysen av datamängden snarare än insamlandet av densamma (Bryman 2011). Anledningen till att en kvantitativ ansats valts är för att nå ett representativt urval bland stora populationer och därmed kunna generalisera resultatet (Bryman och Bell 2014). Precis som i andra studier inom frivillig revision har tvärsnittsdesign använts för både den logistiska och linjära regressionen (se Kim et al. 2007; Haw, Qi och Wu 2008; Minnis 2010; Lennox och Pittman 2011). Vår huvudsakliga beroende variabel är dikotom, varför binär logiskt regression används (Collett 2003). Gällande den utökade beroende variabeln kan den

19 anta värden mellan 0 och 4, varför multipel linjär regression används för denna variabel (Draper och Smith 1998; Cohen et al. 2003). Nackdelen med den kvantitativa metoden är dock att tolkningar och personliga värderingar inte fångas in i analysen (Bryman och Bell 2013), men detta berör inte denna studie då det inte ingår i syftet. En annan nackdel med att använda sig av tvärsnittsdesign och deduktiv ansats är att författaren enbart kan styrka eller avfärda om det finns någon relation mellan variablerna eller inte vilket gör att analyser och slutsatser kring varför denna relation finns eller inte ej kan fördjupas. (Bryman och Bell 2014). 4.2 Datainsamling Undersökningen har baserats på en dokumentstudie i form av årsredovisningar insamlat från databasen Retriever Business. I Sverige måste alla aktiebolag varje år skicka in sin årsredovisning till bolagsverket för registrering och inskanning. Denna information får sedan Retriever Business ta del av och originalboksluten utgör grundstommen i databasen. Företagsinformationen kombineras och förädlas sedan av information från SCB 10, Skatteverket och UC 11. Sekundärkällor är vanligt förekommande i denna typ av studier. Användning av sekundärdata har sina fördelar då det i många fall minskar tidsåtgången i jämförelse med att på egen hand samla in primärdata. Den minskade tidsåtgången gör att fokus istället kan ägnas åt att tolka och analysera data, söka efter litteratur etc. Dessutom kan man anta att offentlig information som denna studie baseras på är av god kvalitet då den härstammar från stora institutioner, vilket gör urvalet så representativt som möjligt. Eftersom urvalen i studien sträcker sig över hela landet kan de anses nationella vilket möjliggör internationella jämförelser. En annan fördel med studier som använt sig av sekundärdata är att de enkelt kan replikeras och kompletteras i framtiden (Bryman och Bell 2014). Vid inhämtandet av bolag för den första gruppen, de med revisor för år 2014, gjordes en s.k. avancerad sökning i Retriever business utifrån kriterierna: senaste årsrapport , registrering innan , 1 tkr < omsättning < tkr, antal anställda < 10 st. och ej revisorspliktig med revisor. Samma kriterier användes för den andra gruppen, de utan revisor för år 2014, förutom det sista kriteriet i den avancerade sökningen som istället ändrades till ej revisorspliktig utan revisor. Med hjälp av dessa sökkriterier kunde majoriteten av extremfallen sorteras bort samt de bolag som är praktiskt taget vilande i och med att de teoretiskt vilande bolagen sorteras bort per automatik i Retriever Business. Sökningen gav totalt träffar för gruppen med frivillig revision och totalt träffar för den andra. Detta motiverar även varför de två stratifierade urvalen skiljer sig åt i storlek. 10 SCB = Statistiska centralbyrån 11 UC = Upplysiningscentralen

20 4.3 Urval och validitet Högsta validitet av resultat bygger på att urvalsmetoden i studien återspeglar hela populationen (Denscombe 2009). Då populationen i denna studie innefattar samtliga svenska aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten har därför ett representativt urval använts som på ett adekvat sätt speglar hela populationen (Bryman och Bell 2014). För att en återspegling skall vara möjlig har, likt andra studier inom området (Minnis 2010; Niemi et al. 2012), obundet slumpmässigt urval använts och således har varje enhet av populationen samma förutsättningar att representeras i urvalet (Bryman och Bell 2014). Som tidigare nämnts har databasen Retriever Business använts vid datainsamlingen där årsredovisningar på daglig basis uppdateras med information från bolagsverket. För att testa databasens pålitlighet gjordes ett stickprov om 50 bolag där skannade årsrapporter från bolagsverket jämfördes med sifforna i databasen. Med hjälp av stickprovet konstaterades att databasens funktion, att exportera sifforna till Excel, var opålitlig då merparten av siffrorna inte stämde överens. Av denna anledning har data hämtats manuellt direkt från årsrapporterna som finns tillgängliga via Retriever Business. Totalt består urvalet av slumpmässigt utvalda bolag varav 250 av dessa utgör bolag som använder sig av frivillig revision och resterande 750 utgör bolag utan frivillig revision - båda för bokslutsåret Detta är med god marginal tillräckligt för att kunna generaliseras statistiskt sett till hela populationen 12 (Saunders, Lewis och Thornhill 2012), varför den s.k. externa validiteten anses vara uppfylld (se exempelvis s. 124 Mcburney 1994). Däremot kan den externa validiteten saknas om denna studie skulle göras i ett annat land där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig åt, eftersom dessa aspekter skulle kunna påverka utfallet av resultaten. Observera att det endast är den utökade beroende variabeln, år med revisor, som granskas vid flera år. Övriga variabler, inklusive den huvudsakliga beroende variabeln granskas enbart för Detta innebär dock inte att de oberoende variablerna och år med revisor analyseras vid olika tillfällen. Årsrapporter från 2010 och framåt har använts för att besvara frågan hur många år bolaget i fråga haft sin revisionsbyrå vid observationstillfället 2014, som alltså antar ett värde mellan 0 och 4 (se vidare i 4.4.1). Den interna validiteten uppfylls i enlighet med Mcburneys (1994) kriterier i och med att alla variabler analyseras utifrån vad som gäller vid bokslutet vid år Således är tidsaspekten uppfylld (ibid.), men även den logiska relationen, d.v.s. kausaliteten, mellan de oberoende variablerna och den utökade beroende variabeln får anses vara uppfylld eftersom det är högst troligt att faktorer såsom omsättning, balansomslutning, etc. kan påverka hur länge ett bolag väljer att fortsätta med revision efter slopandet av revisionsplikten. Vidare innebär god validitet att det 12 Detta givet en konfidensgrad om 95 % samt ett värde om 50 % gällande osäkerheten kring hur många respondenter som kan klassificeras till kategorin i fråga.