Musselinventering i 36 vattendrag i

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Musselinventering i 36 vattendrag i Örebro län 2015 Publ nr: 2016:8

2 Titel Musselinventering i 36 vattendrag i Örebro län 2015 Utgivare Länsstyrelsen i Örebro län Omslagsfoto/Omslagsfoton Daniel Bergdahl Publ nr. 2016:8 Författare: Per Ingvarsson Kontaktperson: Kontaktuppgifter: Daniel Bergdahl , orebro@lansstyrelsen.se

3 Förord I Örebro län har det sedan länge genomförts ett stort antal inventeringar av stormusslor, framförallt med fokus på flodpärlmussla. Övervakning av flodpärlmusselbestånd görs var sjätte år i respektive vattendrag. I år gav vi en konsultt i uppdrag att inventera vattendrag som till stor del aldrig tidigare inventerats. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan oss och Örebro kommun, k Sydnärkes miljöförvaltning, Gullspångsälvens vattenvårdsförbund och Hjälmarens vattenvårdsförbund. Stormusslor i rinnande vatten harr missgynnats genom rensningar, vandringshinderr för värdfisk, skogsavverkningar, markavvattning m.m. Det är viktigt att få kännedom om förekomster i länets vatten för att rätt prioriteringar ska göras i åtgärdsarbetet. Februari 2016 Peder Eriksson Enhetschef, Vatten och naturmiljö Länsstyrelsen i Örebro län 1

4 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Material och metoder... 6 Resultat... 7 Inventering Högforsälven Kisstjärnsbäcken Nittälven Nordtjärnsälven Hånkabäcken Brattforsbäcken Ermundsbäcken Färvilsån Dalbäcken Ödalsbäcken Blåmansbäcken Kölsån Albäcksån Torskbäcken Torphyttebäcken Hammarskogsån Åsbobergsbäcken Hundtjärnsbäcken Lammtjärnsbäcken Bränntjärnsälven Finnhytteälven Sundsjöbäcken Sågnårsälven Dalkarlsbergsån Bäckar upp Falkasjön Blackstaån

5 27. Frösvidalån Laxån Stavån Håkanbolbäcken Täljeån Valån Holmsjöbäcken Kvarntorpsbäcken Aspaån med Rösjöån och södra Asplångsbäcken Järleån (Långforsen) Musselfynd Referenser

6 Sammanfattning Inventeringen har gjorts översiktligt av Per Ingvarsson P.I (π) Fly Vatten och Fiskevård i Laholm med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Inventeringen har gjorts under sommaren 2015 på uppdrag av länsstyrelsen i Örebro län med syfte att hitta flodpärlmussla samt tjockskalig målarmussla men också att notera fynd av övriga stormusslor. Inventeringsmetodiken har varit att gå nerifrån och uppströms i vattendragen och titta med vattenkikare Naturvårdsverket Version 1:2: Metod för statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmusselbestånd (Margaritifera margaritifera) i vattendrag. I inventeringen har också arter som är knutna till vattenmiljö som fisk, kräftor, utter och bäver noterats. En översiktlig beskrivning och kartering av vattendragssträckor har gjorts där platserna som inventerats samt fynd av musslor har ritats in på karta. I inventeringen besöktes trettiosex vattendrag i Örebro län. Av dessa hittades flodpärlmussla Margaritifera margaritifera (EN) i sju vattendrag, flat dammussla Pseudoanodonta complanata (NT) i tre vattendrag, allmän dammussla Anodonta anatina i elva vattendrag samt att spetsig målarmussla Unio tumidus och stor dammussla Anodonta cygnea hittades i vardera ett vattendrag. I Högforsälven och Torphyttebäcken hade flodpärlmusslan försvunnit. Tjockskalig målarmussla och äkta målarmussla var de två musselarter som saknades under inventeringen. Det går inte utesluta att de finns då vattendragssystemen är stora. De musselvattnen som upptäcktes var nya för Örebro län och det finns mer vattendrag att undersöka och musslor att upptäcka. Småmusslor av flodpärlmussla hittades i Lammtjärnsbäcken med flera musslor under 60 mm. Anmärkningsvärt var att en av de två flodpärlmusslor som hittades i Åsbobergsbäcken mätte över 150 mm. Det behövs åtgärder för att rädda bestånden från att försvinna från vattendragen. Dalkarlsbergsån har ett gammalt och glest bestånd av flodpärlmussla, där musslorna står saknas settlingsbottnar. Högforsälven och Torphyttebäcken var utpekade till att vara flodpärlmusselvatten men saknade musslor. Utter samt bäver fanns i tjugoen respektive tjugotvå vattendrag. Flodpärlmusslans värdfisk, öringen fanns i trettiotvå av trettiosex vattendrag. Bäcknejonöga och elritsa sågs i fjorton vattendrag medan simpa sågs i tre vattendrag. Den invasiva signalkräftan fanns i arton vattendrag. Flodkräftan var försvunnen från de två vattendrag som var utmärkta som flodkräftvatten. 4

7 5

8 Inledning Inventeringen och sommaren präglades av dåligt väder och det var få dagar som det var helt utan regn. Det nyckfulla regnet gjorde att vattenföringen var något högre än normalt och färgade vissa vattendrag mer än vanligt. Håkanbolbäcken, Stavån, Kvarntorpsån och Blackstaån var starkt färgade och svårinventerade. Exempelvis rådde i Torphyttebäcken, Albäcksån, Färvilsån, Jarleån och Nittälven något högt vatten för optimal inventering. De vattendrag som undersökts är för det mesta påverkade genom tidigare exploatering. På bottnarna ligger rester av blå och grönfärgade hyttstenar som vittnar om tidigare hyttverksamhet. Kvarnrester, dämmen och dammfundament vittnar om den verksamhet som varit tidigare. Kraftverk med tillhörande dammar om nuvarande verksamhet. På lägre strömmande partier är vattnen påverkade av dikning, rätning och andra typer av vattendragsrensningar. Tidigare påverkan har gjort så att flodpärlmusslan har försvunnit helt eller bara att enstaka musslor finns kvar. Konnektivitet och kontinuitet har försvunnit från vattendragen. Tack vare att flodpärlmusslan kan bli mycket gammal, finns enstaka exemplar i vatten där den tidigare var vanlig. Restaurering av vattendragen är nödvändigt för att kunna bevara och återintroducera arten. Kvarnarna har ofta byggts på gamla flodpärlmusselmiljöer. Miljöerna är dock så fina att de bara behöver en enklare restaurering till att åter bli öring och flodpärlmusselvatten. Restaureringspotentialen i torrfårorna i ex. Högforsälven är mycket stor och samma gäller Kölsån. På de större dammarna krävs mer arbeten för att få kontinuitet och konnektivitet i vattendraget. Men frilägger stora nya områden när de väl bli gjorda. I jordbruksområdena krävs att man skapar orörda kantzoner samtidigt som material tillsätts för att återfå rätt habitat för musslor och öring. DNA analys behövs för att kunna säkerställa så att musslornas genetik inte går förlorad. Efter restaurering behövs det andra åtgärder som t.ex. glochidiesmittning av värdfisk eller återintroduktion för att få upp och rädda bestånden. Under inventeringen har nya och tidigare okända platser med flodpärlmussla upptäckts. I den lilla Lammtjärnsbäcken verkar beståndet vara relativ gott då mindre musslor under 60 mm hittades medan beståndet avtog direkt där Lammtjärnsbäcken rann ut i Hundtjärnsbäcken. Enbart några få äldre individer hittades i Hundtjärnsbäcken nedströms Lammtjärnsbäckens inflöde, ovanför inflödet hittades inga musslor. Glädjande är att uttern är på väg tillbaka, utterspillning hittades i tjugoen av vattendragen. Utter har förkärlek för kräftor, skal syntes ofta på stenar där uttern farit fram. Positivt är att den är en stor predator på signalkräfta. Bävern fanns i 22 av vattendragen. Den kan i glesa och utsatta flodpärlmusselbestånd vara negativ både för flodpärlmusslan och öringen. Den dämmer upp habitaten och utgör partiella vandringshinder. I längden är det positivt. När bävern flyttat blir det kvar mycket död ved och bidrar med en rik mångfald. Flodpärlmusslans livscykel är lång och kortvariga störningar som bäverdamm kan i oförstörda vatten bidra positivt i längden. Material och metoder Till inventeringen har använts vattenkikare och en kombinerad inventeringsstav med graderat måttband och musselplockare. 6

9 Inventeringsmetodiken har varit att gå nerifrån och uppströms i vattendragen och titta med vattenkikare Naturvårdsverket Version 1:2: Metod för statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmusselbestånd (Margaritifera margaritifera) i vattendrag. Dessutom har översiktlig biotopinventering av vattendraget och vattendragets utformning gjorts där strukturelement och värdefulla biotoper för vattendraget tagits med. Enligt Biotopkartering vattendrag 2002, version , modifierad. Innan inventeringen gjordes, gick vattendragets sträckor igenom med hjälp av VISS (Vatteninformationssystem Sverige), där kartorna hämtats ifrån. GPS Garmin 64s användes för att ta koordinater på fynd och att dela in sträckorna. Resultat Resultatet är framställt i tabell nedan och är en sammanfattning av de arter som hittades under inventeringen. Öring fanns i 32 av 36 besökta vattendrag. Öringen är flodpärlmusslans värdfisk och livsviktig för dess överlevnad. Bäcknejonöga sågs i 14 vattendrag men kan finnas i flera då nejonögonleken var över under senare delen av inventeringen. Elritsa sågs i 14 av vattendragen, elritsan är försurningskänslig och försvinner om vattendraget försuras. Simpa sp. sågs i tre av vattendragen. Signalkräfta sågs i 18 av vattendragen, i Sågnårsälven sågs inga flodkräftor medan i Finnhytteälven sågs skaldelar av trolig signalkräfta. Signalkräftan är en invasiv art som sprider kräftpest (svampsjukdom) till den svenska flodkräftan och som inte själv drabbas. Signalkräftan är också en predator på bl.a. öring. Det är främst då öringrommen skall kläckas och övergå i det känsliga gulesäcksstadiet. Utterspillning sågs i 21 vattendrag vilket är mycket glädjande då den bara för några år sedan nära var borta ur vårt svenska landskap. Uttern är också en stor predator på signalkräfta. Bäver fanns i 22 av vattendragen. Bävern ställer till och dämmer bäckar lokalt, bäverdämmena utgör oftast inte vandringshinder för öring men kan påverka fiskens lekplatser uppströms samt att musselbestånd påverkas åtminstone tillfälligt. Oftast blir habitaten för både fisk och musslor bättre nedströms då sediment stannar och samlas upp i dämmena. Andra intressanta arter var bl.a. lake i Täljeån, makaonfjäril i Valån, strömstare i Nittälven Tabell över funna musselarter Förkortningar till nedanstående tabell: Flodpärlmussla = FPM, Spetsig målarmussla = SM, Flat dammussla = FD, Stor dammussla = SD, Allmän dammussla = AD Vattendrag FPM SM FD SD AD 1 Högforsälven 0 X 2 Kisstjärnsbäcken 3 Nittälven 4 Nordtjärnsälven 5 Hånkabäcken 6 Brattforsbäcken 7

10 7 Ermundsbäcken 8 Färvilsån X 9 Dalbäcken 10 Ödalsbäcken 11 Blåmansbäcken X 12 Kölsån X 13 Albäcksån 14 Torskbäcken 15 Torphyttebäcken 0 16 Hammarskogsån 17 Åsbobergsbäcken X 18 Hundtjärnsbäcken X 19 Lammtjärnsbäcken X 20 Bränntjärnsälven 21 Finnhytteälven X 22 Sundsjöbäcken 23 Sågnårsälven 24 Dalkarlsbergsån X 25 Bäckar uppströms Falkasjön 26 Blackstaån 27 Frösvidalsån X X X X 28 Laxån X 29 Stavån 30 Håkanbolbäcken 31 Täljeån X X 32 Valån X X 33 Holmsjöbäcken 34 Kvarntorpsbäcken X X 35 Aspaån X 36 Järleån (Långforsen) X X X Tabellen visar de vattendrag där musslor hittades. X = fynd av musslor, 0 = avsaknad av musslor men där det funnits musslor tidigare. Sammanlagt hittades 7 stycken vattendrag med flodpärlmussla, 3st med flat dammussla, 11 st med allmän dammussla, 1 st med stor dammussla och 1st med spetsig målarmussla. Flodpärlmusslan har försvunnit från Högforsälven och Torphyttebäcken och är markerade med (0). 8

11 Tabell över övriga arter som hittades och som är knutna till vatten Förkortningar till nedanstående tabell: ÖR = Öring, BN = Bäckbejonöga, ER = Elritsa, SI = Simpa, SK = Signalkräfta, FK = Flodkräfta, UT = Utter, BÄ = Bäver. Vattendrag ÖR BN ER SI SK/FK UT BÄ 1 Högforsälven X X X X X X 2 Kisstjärnsbäcken X X X X 3 Nittälven X X X 4 Nordtjärnsälven X X 5 Hånkabäcken X X X X 6 Brattforsbäcken X X X X X 7 Ermundsbäcken X X 8 Färvilsån X X X 9 Dalbäcken X 10 Ödalsbäcken X X X X 11 Blåmansbäcken X X X X 12 Kölsån X X X X 13 Albäcksån? X X X 14 Torskbäcken X X X X X 15 Torphyttebäcken X X X X X X 16 Hammarskogsån X X X X X X 17 Åsbobergsbäcken X X X X X X 18 Hundtjärnsbäcken X X 19 Lammtjärnsbäcken X X X 20 Bränntjärnsälven? X 21 Finnhytteälven X X X/0 X X 22 Sundsjöbäcken X X X X 23 Sågnårsälven X 0 X X 24 Dalkarlsbergsån X X X 25 Bäckar uppströms Falkasjön X X 26 Blackstaån??????? 27 Frösvidalsån X X X X X 28 Laxån X X X X X 29 Stavån??????? 30 Håkanbolbäcken X X X 31 Täljeån X X X 32 Valån X X X X 33 Holmsjöbäcken X X 9

12 34 Kvarntorpsbäcken X X X 35 Aspaån X X X X 36 Järleån (Långforsen) X X X X Tabellen visar vattendrag med de vattenknutna arter som hittades. X = fynd av arter, 0 = avsaknad av flodkräfta men där den funnits tidigare.? = Ej undersökt ordentligt och oklart om det finns. 10

13 Inventering 1. Högforsälven Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Björken ned kraftverk Östra Born till Siksjödammen. Bredd: Varierande 5 m - 10 m beroende på vattentillförsel. Djup: Ca 0,2 0,5 m som varierande beroende på reglering. Arter: Allmän dammussla öring, elritsa, bäcknejonöga, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: Älven har klart vatten, är reglerad och starkt påverkad av vattenkraft. Långa ursprungliga torrfåror finns med stor restaureringspotential. Reglering och de många dammarna är en begränsade faktor i systemet som saknar fiskvägar. Där dammar inte finns är älven strömmande med sten och block blandat med grus. Ett habitat som passar musslor perfekt. Övrigt: Flodpärlmussla har funnits tidigare och potentialen för att kunna hålla flodpärlmussla i framtiden är mycket stor. Allmän dammussla fanns och föryngring av musslor hittades på flera platser i hela systemet. Utterspillning sågs på ett flertal ställen. Strömmarna har optimal biotop för framtida flodpärlmusslor. Föryngring av allmändammussla hittades på flera platser, bland annat vid Högberget. 11

14 Torrfåror med stor restaureringspotential och regleringsdammar utan fiskväg är en begränsande faktor i vattendraget. Karta med inventerade sträckor i Högforsälven. Blå markering visar var allmän dammussla hittades 12

15 2. Kisstjärnsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Nya dammen till Kisstjärnen Bredd: Ca 3m. Djup: Ca 0,3. Arter: Öring, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: Bäcken är humusfärgad, kommer från och rinner strömmande över myrskogsområden. Bäckens botten är hård med sten och block. Den är tidigare påverkad av flottrensning och få ställen av lekområden fanns. Bäverdammar påverkar i dag vattendraget. Bäckens utformning och beskaffenhet borde ha högsta skyddsvärde. Övrigt: Under inventeringen sågs utterspillning på flera ställen. Signalkräfta påträffades utmed hela vattendraget. Det mörka humusfärgade vattnet samt bäverdammar gjorde bäcken svårinventerad och oklar som nutida eller framtida vatten för flodpärlmussla. Fina strömsträckor finns hela vägen. Signalkräfta och bäver finns i vattendraget. 13

16 Karta över inventerat område i Kisstjärnsbäcken. 14

17 3. Nittälven Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Lilla Nitten till dämmet i Holmsjön. Bredd: Ca 8 m. Djup: Ca 0,4 m. Arter: Öring, utter, bäver och strömstare. Beskrivning: Älven rinner brant över trolsk storblockig terräng, den starkt humusfärgade älven är vilt forsande med stora höljor. Bäckens botten är hård med sten, block och ett fint lager av humusämnen. Den är tidigare något påverkad av flottrensning och kvarnar har funnits på flera ställen, bland annat finns lämningar vid Nittkvarn. Regleringsdamm utgör definitivt vandringshinder. Sträckan saknar till stora delar lekområden men fanns ovan fors vid tidigare kvarnrest. Bäckens utformning och beskaffenhet borde ha högsta skyddsvärde. Övrigt: Under inventeringen sågs utterspillning på flera ställen. Det mörka humusfärgade vattnet samt älvens vildhet gjorde den svår inventerad. Flodpärlmussla skall ha funnits tidigare. Potential finns men det bruna vattnet och avsaknad av ordentliga lekområden gör det osäkert som flodpärlmusselvatten. Utflödet i Lilla Nitten samt en av de mycket blockrika sträckorna i Nittälven. Den vilda naturen kring älven utgör nyckelbiotop för strömmande vattendragssträckor i skog, forsar och fall, blockrika sträckor samt kulturmiljö i anslutning till vattendrag och har högsta skyddsvärde. 15

18 Kartan visar inventerat område i Nittälven. 16

19 4. Nordtjärnsälven Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Nittälven till Södra Nordtjärn. Bredd: Ca 6 8 m. Djup: Ca 0,3 m. Arter: Öring, elritsa. Beskrivning: En strömmande humusfärgad skogså i trolsk miljö. Åns botten består av sten, grus och block och utgör perfekt underlag för flodpärlmussla. Åns sträcka utgör nyckelbiotop strömmande vattendrag i skog, kvillområden och blockrika miljöer och har högsta skyddsvärde. Övrigt: Ån borde ha stora möjligheter för flodpärlmussla, det humusfärgade vattnet är ett problem. Vandrande öring från närliggande Nittälven ett plus för framtida musslor. Optimala strömsträckor som borde passa flodpärlmussla finns. De blockrika strömmande miljöerna utgör nyckelbiotoper. 17

20 Kartan visar inventerat område i Nordsjärnsälven. 18

21 5. Hånkabäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Norrabredsjön till grusväg. Bredd: Ca 1,5 m. Djup: Ca 0,2 m. Arter: Öring, elritsa, utter och bäver. Beskrivning: En strömmande fin liten klar skogsbäck. Bäckens botten består av sten, grus med näckmossa på block. Bäcken är påverkad av flera korsande små skogsvägar och den väg som leder jämte vattendraget samt att ett stort område är påverkad av bäverdämmen. Uppströms är bäcken tidigare rätad och påverkad av skogsbruk. Övrigt: Bäcken är liten och känslig. Påverkan från ovan beskrivna ytterligheter är stor. Bäckens nedre delar borde med restaurering kunna hålla flodpärlmusslor i framtiden. Utterspillning hittades längst ned under skogsvägbro. Bäcken har fin strömmande miljö men är påverkad av grusväg. Bäcken är tidigare påverkad av bäverdammar och skogsbruk. 19

22 Kartan visar inventerat område i Kånkabäcken. 20

23 6. Brattforsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Usken till Matsgården. Bredd: Ca 3 5 m. Djup: Ca 0,3 0,4 m. Arter: Öring, elritsa, bäcknejonöga, signalkräfta och bäver. Beskrivning: En strömmande klar större bäck med stor potential. Bäckens botten består av bra blandning av sten, grus och block som borde passa flodpärlmusslor. Kring bäcken sker det djurhållning. Bäcken är tidigare påverkad av hyttverksamhet som troligen påverkat djurlivet i vattendraget negativt. Kvarnrester och de olikfärgade så kallade hyttstenarna på bottnen och bäckens kanter vittnar om detta. Övrigt: Bäcken är så pass fin och borde med varsam restaurering och undanhållande av djur väl kunna hålla flodpärlmusslor i framtiden. Mer undersökningar uppströms mot sjön Aspen bör göras. Signalkräfta hittades i vattendraget som präglas av tidigare hyttverksamhet. Kring bäcken drivs det djurhållning som annars har närmast optimal miljö för framtida flodpärlmusslor. 21

24 Kartan visar inventerat område i Brattforsbäcken. 22

25 7. Ermundsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Usken till landsväg Ermundboda. Bredd: Ca 1 1,5 m. Djup: Ca 0,1 0,2 m. Arter: Öring, elritsa. Beskrivning: En liten klar bäck som såg intressant ut. Bäckens botten består av grus och mindre sten, mindre höljor finns. Kring bäcken är det lövbuskage och åkerlandskap som följer bäcken. Övre delarna är påverkade av jordbruk och tidigare dikning. Övrigt: Bäcken och miljön i den är fin men troligen för liten för att kunna hålla flodpärlmusslor. En viktig lekbäck för Uskens öringar. Bäcken har fina miljöer för Uskens öringar. 23

26 Kartan visar inventerat område i Edmundsbäcken. 24

27 8. Färvilsån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Fåsjön till väg Petersborg. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,3 m. Arter: Flodpärlmussla, öring, elritsa och signalkräfta. Beskrivning: En brant svagt humusfärgad bäck med botten av block, sten, grus och död ved. Kring bäcken är det lövskog som påverkats genom tidigare hyttverksamhet. Flera vandringshinder finns i form av dämmen och felaktigt lagda vägtrummor. Trots tidigare har bäcken mycket stor potential för framtida flodpärlmusslor. Övrigt: En flodpärlmussla på 120 mm hittades i den nedre delen mot sjön. Flodpärlmusslan vittnar om att det tidigare funnits ett större bestånd av musslor längre uppströms. Inventeringen gjordes punktvis och regn försvårade inventeringen. Färvilsån bör undersökas mer noggrant upp första vandringshindret vid Fårvhyttan. En mycket fin bäck med stor potential för musslor. Flodpärlmussla hittades i den nedre delen mot Fåsjön. Färvilsåns strömmande miljö borde passa flodpärlmussla perfekt. 25

28 Kartan visar inventerat område och fyndet av flodpärlmussla i Färvilsån. 26

29 9. Dalbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Fåsjön till landsväg Kåfallstorp. Bredd: Ca 1,5-2 m. Djup: Ca 0,1 0,2 m. Arter: Öring. Beskrivning: En liten klar bäck som såg intressant ut. Bäcken är påverkad av tidigare rätning och en skogsväg följer vattendraget. Bäckens botten består av grus och mindre sten, mindre höljor finns. Kring bäcken är det lövskog. Övrigt: Bäcken är fin men troligen för liten för att kunna hålla flodpärlmusslor. En liten viktig lekbäck för Fåsjöns öringar. En fin bäck som innehåller öring. Kartan visar inventerat område i Dalbäcken. 27

30 10. Ödalsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Råsvalen till skogsväg Marieberg. Bredd: Ca 1,5-3 m. Djup: Ca 0,1 0,5 m. Arter: Öring, elritsa, utter och bäver. Beskrivning: En liten klar och något humusfärgad bäck med botten av grus och mindre sten. Bäcken rinner igenom blandskog med mycket död ved. En våtmarksdamm ligger vid sidan om vattendraget samt att vägtrumman är nylagd. Bäckens nedre delar är påverkad av bäver och följer järnvägsspår. Övrigt: Bäcken och bäckens miljö är mycket fin och bör i framtiden kunna hålla flodpärlmusslor. Fiskevårdsåtgärder görs av fiskeförening som ser den som en mycket viktig lekbäck för Råsvalens öringar. Musslor av något slag skall finnas i Råsvalen. Död ved kantar vattendraget där en ny halvtrumma har lagts. Bäcken har perfekt lekgrus för Råsvalens öringar och borde passa flodpärlmussla bra. 28

31 Kartan visar inventerat område i Ödalsbäcken. 29

32 11. Blåmansbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Norrsjön till Bäcktorp. Bredd: Ca 3 4 m. Djup: Ca 0,2 0,5 m. Arter: Allmän dammussla, öring, elritsa, bäcknejonöga och utter. Beskrivning: En klar, svagt humusfärgad bäck med botten av sten, block och grus. Bäcken kommer från skogsområden men rinner sista kilometrarna igenom betesmark och blandad lövskog innan den meandrande når Norrsjön. Ett onödigt och svårpasserat hinder finns vid grusvägsbro Eriksro mot Blåmansbacken som borde tas bort. Här hittades också utterspillning. Övrigt: Bäcken och bäckensmiljö är mycket fin och bör i framtiden kunna hålla flodpärlmusslor. Skal av allmän dammussla hittades vid sidan om utflödet i Norrsjön. Sista biten har fin grusbotten och strömmar meandrande ut mot sjön. Svårpasserat och onödigt hinder för fisk vid Eriksro, ovanför har bäcken mycket fina miljöer som borde passa musslor. 30

33 Kartan visar inventerat område i Blåmansbäcken samt den punkt där allmän dammussla hittades. 31

34 12. Kölsån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Storån till damm ovan Åtorpskraftverk. Bredd: Ca 6 10 m. Djup: Ca 0,3 0,6 m. Arter: Allmän dammussla, öring, elritsa, bäcknejonöga och utter. Beskrivning: En stor skogså som rinner strömmande ned mot jordbruksområde innan den rinner ut i Storån. Ån är klar och något humusfärgad med botten av sten, block och grus. Ån är påverkad av vattenkraft och vid dämmena, Löhytta, Ånäs och Åtorp saknas fiskvägar. Långa torrfåror finns vid sidan om kraftverken. Övrigt: Åns storlek och miljö är mycket fin och har en mycket stor potential för att i framtiden kunna hålla flodpärlmusslor. Nedre delen mot Storån ned Löhyttakraftverk i Åby innehöll en hel del allmän dammussla. Man bör undersöka vattendraget längre uppströms mot Kölsjön. Allmän dammussla och fin ström nedan Åby kraftverk. Mycket fina strömsträckor nedan och ovan Ånäs kraftverk. 32

35 Kartan visar inventerat område i Kölsån. De mörkblå punkterna visar där allmän dammussla hittades. Svarta sträck visar torrfåror. 33

36 13. Albäcksån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Råsvalen till Gusselby. Bredd: Ca 6 m. Djup: Ca 0,6 m. Arter: Elritsa, utter och bäver. Beskrivning: En meandrande å i jordbrukslandskapet. Bottnen på nedre biten består av sand och grus som övergår i grus, sten och block upp mot Gusselbyhytta. Mycket död ved i vattendraget höjer värdet. Påverkan har skett tidigare genom hyttverksamhet. Nedre biten påverkas av betande djur och bäverdämmen. Övrigt: Svårinventerat på grund av högt och något grumligt vatten. Åns biotop kan förbättras med återställning av sten från åns kanter. Ett fint framtida öringvatten som är svårbedömd som flodpärlmusselvatten. Fina strömmande sträckor med död ved och lekområde för öring. Bäckens strömmande miljöer har påverkats av hyttverksamhet. 34

37 Kartan visar inventerat område i Albäcksån. 35

38 14. Torskbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Norrmogen till ovan Bäverdamm. Bredd: Ca 3 4 m. Djup: Ca 0,2 m. Arter: Öring, nejonöga, elritsa, utter och bäver. Beskrivning: En strömmande, klar och något humusfärgad bäck med block, sten, grus och död ved som den sista km ned mot sjön borde passa för flodpärlmussla. Påverkan har skett tidigare genom hyttverksamhet. En bäverdamm delar av sträckan som övergår till ett djupare och meandrande landskap. Bäverdammen utgjorde vid tillfället inte definitivt vandringshinder. Övrigt: Svårinventerat uppströms den strömmande sträckan på grund av bäverdamm. Bäcken borde kunna bli ett fint framtida flodpärlmusselvatten. Fina strömmande sträckor med block och död ved. Nedströms bäverdammen är det en optimal strömbiotop medan ovanför dämmet är bäcken påverkad av bäverns framfart. 36

39 Kartan visar inventerat område i Torskbäcken. Den bruna linjen visar det bäver påverkade området. 37

40 15. Torphyttebäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Stora Lindessjön till Jonsbro. Djup: Ca 0,4 0,5 m. Arter: Öring, nejonöga, elritsa, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: En strömmande, klar och något humusfärgad bäck. Stora delar av bäcken är tidigare rensad och påverkad av olika verksamheter och bäcken rinner genom ett industriområde med tillhörande vägar. Bottnen består i nedre delarna av sand och grus med mycket död ved. Bitvis finns optimala miljöer med sten och block. Flera hytter har funnits i vattendraget och bäverhyddor finns. Definitiva hinder finns i Torphyttan, Lerdalen och Jonsbro. Bäcken har dock kvar mycket av habitat och potentialen för att kunna restaurera åfåran är stor samt att hindren bör vara relativt lätta att åtgärda. Övrigt: Uppgifter från boende finns på att flodpärlmussla tidigare funnits på hela sträckan. Något högt vattenstånd rådde under inventeringen. Ytorna att undersöka är stora och det går inte utesluta att det kan finnas kvar enstaka exemplar. Mycket öring sågs under inventeringen. Nedre delen mot Stora Lindessjön och fina strömmar ned Torphyttan. Fina miljöer vid Björkeberga där det tidigare funnits flodpärlmussla. 38

41 Vid Djupdal har tidigare funnits flodpärlmussla, men vid inventeringen hittades inga musslor. Kartan visar inventerat område i Torphyttebäcken. De blå punkterna visar var flodpärlmussla tidigare har funnits. 39

42 16. Hammarskogsån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från Gränstjärnen till Dammtjärn. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,4 m. Arter: Öring, nejonöga, elritsa, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: Ett stort område med sjösystem och strömmande vatten som kommer från Dammtjärn ned till Gränstjärn nedströms sjön övergår den i Hammarskogsån och Nedre Hagsån för att övergå till Gränshytteån innan den byter namn till Danshytteån och vidare till Hammarskogsån. Ån är klar, något humusfärgad och är bitvis mycket fin med sten, block och grus. Ån har påverkats av dämmen, hyttverksamhet och rensningar. Stor potential finns att kunna restaurera områden och få helhet i systemet vid Gränshyttan, Andsjön och ned Dammtjärn. Övrigt: Uppgifter finns på att det funnits flodpärlmussla tidigare och att lokalt boende gärna ser att den kommer tillbaka. Nedströms det inventerade området finns det fortfarande kvar flodpärlmussla. Ned Gränshyttan finns mycket fina miljöer som borde passa för flodpärlmussla. Fin ström upp Gränshyttan där musslor borde trivas, tyvärr finns signalkräfta i hela systemet. 40

43 Kartan visar inventerat område i Hammarskogsån. Den blå linjen och punkten där flodpärlmussla tidigare har funnits. 41

44 17. Åsbobergsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från Åsbosjön till Högtorp. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,4 m. Arter: Flodpärlmussla, öring, nejonöga, elritsa, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: En stor skogsbäck som rinner ned i en grönskande dalgång omgiven av åker mark. Strömmande miljöer med sten-grusbotten och mycket död ved utmärker bäcken. Bäcken är sista biten rätad och påverkad av jordbruk, bäverdämme och elledning innan den når Hagbyån och Åsbysjön. Högre upp så har det tidigare pågått hyttverksamhet och rensning av vattendraget vilket troligen påverkat musselbeståndet negativt. Åsbobäcken har med varsam restaurering, stor förutsättning att åter bli en reproducerande flodpärlmusselå. Övrigt: Under inventeringen påträffades två flodpärlmusslor. Båda musslorna var mycket gamla. Musslornas längd var 101 mm respektive över 150 mm, längden på skjutmåttet räckte inte till. Den stora musslans utformning och tyngd gör att den borde vara en av de äldsta som hittats i södra Sverige. Åtgärder borde göras relativt snabbt för att rädda musslorna till att inte försvinna helt. Man behöver också gå igenom sträckan ned Björkhult. Strömmande miljöer på lergrund, ned Björkhälla där en av musslorna hittades. Grusbotten, stora block och mycket död ved ger bra förutsättningar för flodpärlmussla i framtiden. 42

45 Signalkräfta samt den mycket stora och gamla flodpärlmussla som hittades. Södra Sveriges äldsta? Kartan visar inventerat område i Åsbobergbäcken. De blå punkterna visar var flodpärlmussla hittades. 43

46 18. Hundtjärnsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från Lertjärnen till Hundtjärnen. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,2 0,3 m. Arter: Flodpärlmussla, öring, nejonöga och orkidéer sp. Beskrivning: En klar, något humusfärgad och blockrik skogsbäck på järngrund. Mycket död ved finns från nedblåsta träd och hygge kantar ena bäcksidan. Bäcken kommer från Hundtjärnen, mitt på sträckan rinner Lammtjärnsbäcken in. Bäcken fortsätter sedan ut i Lertjärnen Norra Hörken. Lammtjärnsbäcken har liksom Hundtjärnsbäcken flodpärlmussla. Övrigt: Under inventeringen påträffades två flodpärlmusslor på 107 mm respektive 105 mm. Att inte fler musslor hittades är underligt då sidflödet Lammtjärnsbäcken uppströms innehöll fler musslor och relativt små musslor. Hundtjärnsbäckens nedre delar och inventerare Oscar Ingvarsson med flodpärlmussla från Hundjärnsbäcken. Blockrik miljö och mycket död ved utmärker Hundtjärnsbäcken. 44

47 Kartan visar inventerat område i Hundtjärnsbäcken. Den blå punkten visar var flodpärlmussla hittades. Den blå linjen visar Lammtjärnsbäcken med dess utbredningsområde på flodpärlmussla. 45

48 19. Lammtjärnsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Hundtjärnsbäcken till Lammtjärnen. Bredd: Ca 1,5 2,5 m. Djup: Ca 0,2 0,3 m. Arter: Flodpärlmussla, öring, nejonöga, orkidéer sp. och bäver Beskrivning: En klar skogsbäck som kommer från Lammtjärn och rinner igenom myrmark. Bäckens botten består av blandat mindre block, sten, och grus. En flottningsränna går från utflödet ur Lammtjärn en längre sträcka vid sidan om vattendraget. En grusvägstrumma delar av vattendraget samt att bäverdamm finns nedanför innan bäcken rinner ut i Hundtjärnsbäcken. Övrigt: Under inventeringen påträffades flodpärlmusslor på alla platser där nedslag gjordes till strax nedan Lammtjärn. Ett 60 tal musslor sågs översiktligt och minsta mussla låg på 56 mm, men då inte något sök efter småmusslor gjordes samt att stora områden hoppades över bör det finnas. Beståndet bör ligga bra över100 musslor. Vid inventeringstillfället sågs mycket öring både i vattenkikaren samt att det vakade friskt i vattendraget. Att man fått lägga en vägtrumma mitt i ett musselbestånd utan att först göra undersökning är underligt då musslor syntes tydligt direkt ovan vägtrumman. Någon typ av orkidé sågs utmed vattendraget. Nedre delen av vattendraget innan utflödet i Hundtjärnsbäcken samt vägtrumma som delar av vattendraget. Här finns flodpärlmussla synligt uppströms och nedströms vägtrumman. Övre delarna av Lammtjärnsbäcken ned Lammtjärn. 46

49 Flera små musslor under 60 mm hittades. Kartan visar Lammtjärnsbäcken med dess utbredningsområde på flodpärlmussla. Den blå linjen och punkterna visar var flodpärlmussla hittades. Flodpärlmussla finns med största sannolikhet mellan båda blå linjerna men hanns inte med att undersökas. Den ljusare och tunnare linjen visar Hundtjärnsbäcken. 47

50 20. Bränntjärnsälven Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Norra Hörken till Bränntjärnen. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,6 m. Arter: Bäver. Beskrivning: En meandrande klar något humusfärgad å som kommer från Bränntjärnen och rinner igenom myrmark innan den når Norra Hörken. Bäckens botten består av till stor del av sand och sediment och är tidigare rensad, bara små partier av strömmar finns. Mycket växtlighet i form av nate och slinge finns i samband med sediment lagringar. Ån har tidigare troligen flottningsrensats då stockar finns samt att sten ligger upplagda vid sidan om vattendraget. Övrigt: Bäckens habitat kan förbättras betydligt speciellt i strömmarna och i de övre delarna med att tillsätta grus och större block. Med ett helhets grepp kan man få igång vattendraget med både musslor och öring. Orkidéer sågs utmed myrkanterna. Bränntjärnsälven meandrar fint, men är flottrensad. En av de få strömmar som finns. 48

51 Kartan visar inventerat området i Bränntjärnsälven. 49

52 21. Finnhytteälven Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Torrvarpen till Södra Skomakarsjön. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,5 m. Arter: Allmän dammussla, öring, nejonöga, kräfta, utter och bäver. Beskrivning: Finnhytteälven kommer från Skärjen sjöarna och byter namn till Lugnsälven när den passerar Skomakarsjöarna och rinner ut i Torrvarpen. Åns dalgång är frodig, meandrande, ån klar och något humusfärgad. Ån är tidigare rensad och bottnen består av till stor del av sand, sediment och mycket död ved. Grundare fina gruspartier med djupare hålor finns och den döda veden höjer värdet som bäckbiotop. En avverkning av ett större skogsområde har gjorts på åns västra sida. Uppströms Skomakarsjöarna går älven igenom långa svårinventerade vassområden och ån regleras från Lilla Skärjen. Vid inventeringen hittades mellan Torrvarpen och Norra skomakarsjön ett tusental allmänna dammusslor i varierande storlekar. Övrigt: Allmän dammussla fanns även uppströms i åsystemet. Delar av skal från trolig signalkräfta sågs. Inga andra kräftor sågs vilket innebär att flodkräftan kan vara borta från åsystemet. Förbättringar av åns habitat kan göras med att tillsätta mer grusbäddar och större block. Oscar Ingvarsson med några av de allmänna dammusslor som hittades i Finnhytteälven (Lugnsälven). Död ved, djupa höljor och frodig grönska höjer värdet på ån. 50

53 Kartan visar inventerat området i Finnhytteälven (Lugnsälven) där Allmän dammussla hittades. Det smalare blå sträcket är det långa vassområde som älven rinner igenom innan den når Skomakarsjöarna. 51

54 22. Sundsjöbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Halvtron till Sundsjön. Bredd: Ca 2 m. Djup: Ca 0,3 m. Arter: Öring, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: En liten och brant strömmande klarvattenbäck som rinner mellan sjöarna Halvtron och Sundsjön. Bottnen består av grus, sten och block och är påverkad av tidigare hyttverksamhet, den gamla nedrasade kvarnruinen utgör ett svårpasserat men lätt åtgärdat vandringshinder. Definitivt hinder finns överst vid regleringsluckorna i Sundsjön en naturlig fiskväg borde inte vara svårt att göra. Övrigt: Bäckens utformning och habitat borde i framtiden passa för flodpärlmussla. En fiskväg kan göras förbi kvarnen utan att för den skull påverka kulturbyggnaden negativt. Bäcken har fina habitat som borde passa flodpärlmussla. Kulturmiljöerna med vandringshinder både sänker och höjer värdet på bäcken. Signalkräfta och en fin strömmande sträcka i Sundsjöbäcken. 52

55 Kartan visar inventerat området i Sundsjöbäcken. 53

56 23. Sågnårsälven Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Älvlången till Lilla Grytsjön. Bredd: Ca 3-5 m. Djup: Ca 0,3 m. Arter: Öring, utter och bäver. Beskrivning: En liten och mycket brant strömmande humusfärgad skogsbäck. Cirka 100 m upp Älvlången finns det ett brant fall, fallet är inte passerbart för öring. Bottnen består av häll, sten och block och är påverkad av tidigare hyttverksamhet och i de övre delarna följer vattendraget en skogsväg och är påverkat av rensning. Mycket död ved finns i det vilt strömmande vattendraget. Övrigt: Vattendraget tillhör nyckelbiotopen forsar och fall och har stort estetiskt och ekologiskt värde. Vattenfallet är inte passerbart uppströms för annat än för ål. Död ved och häll dominerar men nedströms fallet finns fina strömmande biotoper. En bit av det branta fallet. Uppströms fallen mot myrområden och Grytsjön är bäcken påverkad av rensning. 54

57 Kartan visar inventerat området i Sågnårsälven. 55

58 24. Dalkarlsbergsån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Mogruvälven till Sågen (Skrikarhyttan). Bredd: Ca 4,5 m. Djup: Ca 0,4 m. Arter: Flodpärlmussla, öring, nejonöga och stensimpa. Beskrivning: Ett svagt humusfärgat, meandrande och långsamt strömmande vattendrag. Vattendraget är tidigare rensat och påverkat av hyttverksamhet. Bottnen består av sand och grus på lerbotten med en stor mängd av död ved. Den döda veden höjer vattendragets status betydligt. Den gamla kvarnen vid Skrikarhyttan utgör vandringshinder. Fem stycken flodpärlmusslor hittades på en 400 m lång sträcka. Övrigt: Alla hittade musslor var gamla och de fem musslorna varierade mellan 107 mm och 115 mm. dessutom hittades 10 stycken skal. Vattendraget har stor potential och restaureringsåtgärder behövs för att rädda musslorna och bli ett fint framtida musselvatten. En av flodpärlmusslorna som hittades i det meandrande vattendraget. Två av flodpärlmusslorna och en mäng av död ved som finns i vattendraget. 56

59 Övre delen av den inventerade sträckan mot Skrikarhyttan är mer strömmande och kvarnen utgör definitivt vandringshinder. Kartan visar inventerat området i Sågnårsälven. De blå punkterna där flodpärlmussla hittades 57

60 25. Bäckar upp Falkasjön Koordinater: : : Undersökt sträcka: Åkes kurva. Bredd: Ca 4,5 m. Djup: Ca 0,4 m. Arter: Öring, bäver. Beskrivning: Bäckar och åar i sjösystem som rinner över myrmark. Mycket är påverkat av tidigare flottledsrensning. Bäverdämmen påverkar vattendraget. Vattendraget är ca 5 m brett och bottnen består av sand, grus och mycket växtlighet på lerbotten. En stor mängd av död ved finns och uppdämning av bäver breddar vattendraget. Övrigt: Området är mycket stort och med mycket dåliga skogsvägar. Vägbommar samt uppdämning av bäver gjorde dessutom området mycket svårtillgängligt och bara ett litet område kunde undersökas. Vattendraget är tidigare flottledsrensat och mycket död ved finns. Passerande grusväg och bäverdamm. 58

61 Kartan visar inventerat område i Bäckar ovan Falkasjön. 59

62 26. Blackstaån Koordinater: : Undersökt sträcka: Väg Hälleby Blacksta. Bredd: Ca 4-5 m. Djup: Ca 0,4 m. Arter: Beskrivning: En rätad och rensad jordbrukså med kraftigt lerfärgat och grumligt vatten. vattendraget är ca 4-5m bred, jordbruket sker tätt på vattendraget och långa sträckor saknar helt kantzoner. Bottnen består av lera, sand och grus. Övrigt: Bara en snabb titt gjordes. Det gråbruna vattnet gjorde det omöjlig att inventera och omöjligt att avgöra om musslor fanns eller inte. Inventering kan göras under tid då vattnet är klarare. Möjligt är vintertid eller att man med kedjor och dykare undersöker vattendraget. Jordbruket sker nära inpå det kraftigt färgade gråbruna vattendraget som saknar ordentliga trädbeklädda kantzoner. 60

63 Kartan visar inventerat område Blackstaån. 61

64 27. Frösvidalån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från Åtorp till Nytorp. Bredd: Ca 4 6 m. Djup: Ca 0,5 m. Arter: Flodpärlmussla, flat dammussla, stor dammussla, allmän dammussla, öring, nejonöga, abborre, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: Flera tillrinnande bäckar från skogsområden som rinner ned i två dammar i Frösvidal. Vattnet är strömmande, svagt humusfärgat och har grusbotten med block. Efter dammarna och kraftverket vid Frösvidal rinner bäckarna ihop och bildar Frösvidalån. Kraftverken och dammarna saknar fiskvägar. Nedströms saktar vattendraget ned och vattnet får en gråare färg de sista kilometrarna mot sjön Tysslingen. Bottnen består av grus på lergrund med en del död ved. Ån är påverkad genom jordbruk och av tidigare rensningar. Man har nyligen avverkat och glesat ut den trädridå som kantat vattendraget. Övrigt: Fyra arter av musslor hittades. Skal av flodpärlmussla samt allmänna dammusslor hittades hela vägen upp till första dämmet vid Frösvidal. Dessutom hittades större dammussla. Ett tiotal skal och enbart en levande äldre flodpärlmussla (113 mm) hittades. De många skalen tyder på att ån tidigare var en betydelsefull flodpärlmusselå. Inget säger att det inte kan finnas enstaka flodpärlmusslor ned mot Tysslingen. Områdena uppströms dammarna har närmast optimala förutsättningar för flodpärlmussla. Områdena nedströms dammarna har mycket stor potential till att restaureras och knytas ihop med området uppströms. I stort har bäcken mycket höga värden som med ett bättre skydd, konnektivitet och kontinuitet har stor möjlighet att åter bli ett reproducerande flodpärlmusselvattendrag. Bäcken rinner igenom jordbruksområden och är påverkad av tidigare rensning och man har nyligen tagit ned mycket av den trädridå som kantat ån. 62

65 Bäckens södra del ned dammen är mindre påverkad. Inga musslor hittades i den högra och mera kraftverkspåverkade delen. Flodpärlmussla och allmän samt stordammussla hittades i södra delen ned dammen. Uppströms dammarna finns mycket fina bäckar med närmast optimal miljö för öring och musslor. 63

66 De små bäckarna är värdefulla lekområden för öring. Kartan visar inventerat område i Frösvidalsån. Blå linje visar där flodpärlmusselskal och dammusslor hittades. Blå punkt där levande flodpärlmussla hittades. 64

67 28. Laxån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från sjön Ågränna upp sjön Toften till Västra Laxsjön. Bredd: Ca 6 m. Djup: Ca 0,6 m. Arter: Allmän dammussla, öring, nejonöga, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: Laxån har sitt ursprung i Laxsjöarna Grytsjön. Ån är påverkad av tidigare brukssamhälle genom kraftverk, dämmen, rensningar och kanaler. Ån rinner igenom Laxå centrum där fina strömförhållande för strömvattenlevande fisk finns. Bottnen på de strömmande sträckorna består till stor del av grus och sten, mycket block ligger i kanterna på vattendraget. Ned Laxå mot Forsnäs finns fina forsmiljöer för laxfisk. Dämmena saknar idag fiskvägar samt att flera av dem inte uppfyller någon funktion. Tidigare påverkan gör att vattendraget inte uppfyller den konnektivitet och kontinuitet som det borde. Övrigt: Allmän dammussla hittades på hela sträckan och finns i hela vattensystemet. Under inventeringen rådde regn samt att högre flöde rådde. Laxåns avrinningsområde är stort, svårinventerat och det går inte utesluta att andra musselarter finns i vattendraget. Allmän dammussla ovan Ågrena samt strömmarna vid Forsnäs. Allmän dammussla vid bron Åängen och Laxån vid Oxhult. 65

68 Laxån vid skolan och i centrum har fina miljöer och potential att restaureras. Laxån vid Lassona och Laxån ned kraftverket Laxåbruk i Röfors. Allmän dammussla vid utflödet ur Västra Laxsjön. 66

69 Kartan visar inventerat område i Laxån. De blå punkterna visar var allmän dammussla hittades. 67

70 29. Stavån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Teen till Åtorp. Bredd: Ca 4,5 m. Djup: Ca 0,3 m. Arter:? Beskrivning: Ett vattendrag som tidigare påverkats av rensning och hyttverksamhet. En äldre alridå följer vattendraget som sista biten mot sjön Teen går ut i våtmarksområde och naturreservat. Utflödet i Teen är reglerat med luckor. Bottnen består av grus, sten med block oftast vid sidan om vattendraget. Vattnet var vid besöket starkt svartfärgat, grumsigt och sikten obefintlig. Övrigt: Alridån som går utmed vattendraget höjer vattendragets värde som är svårinventerat och det går inte utesluta att andra musselarter finns. Vattendraget bör besökas på våren efter längre torka och då inte träd skuggar vattendraget. Utflödet i Teen är reglerat. Sträckan vid Åtorp är tidigare påverkad av hyttverksamhet och rensning men har kvar fina strömmiljöer. 68

71 Kartan med de röda punkterna visar besökt område i Stavån. 69

72 30. Håkanbolbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Letälven till väg Norra Håkanbol. Bredd: Ca 4,5 m. Djup: Ca 0,3 m. Arter: Öring, signalkräfta och bäver. Beskrivning: Ett mycket vackert brant vattendrag med mycket höga värden. Nyckelbiotopområde med blockrik strömmande vattendrag i kulturmiljö. Djurhållning sker i bäckens närhet och bäverdämme fanns på sträckan. Den låga dammen direkt ovan vägen Norra Håkanbol utgör vandringshinder med en mycket dåligt fungerande fiskväg. Övrigt: Vattnet var vid besöket starkt färgat, grumsigt och sikten nära obefintlig. Vattendraget bör undersökas längre uppströms, på våren med bra förhållanden och då inte träd skuggar vattendraget. Musslor skall finnas i Letälven. Vattendraget har höga värden som bäckbiotop. Bäver finns i vattendraget. Den låga dammen är läckande och fiskvägen förbi dammen dåligt fungerande. 70

73 Kartan visar inventerat område i Håkanbolbäcken. 71

74 31. Täljeån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från Almbro till delar av Kumlaån. Bredd: Ca 6-10 m. Djup: Ca 0,15 0,5 m. Arter: Allmän dammussla, spetsig målarmussla, öring, lake, gädda, signalkräfta och utter. Beskrivning: Vattendraget är starkt påverkat av jordbruk genom dikningsföretag. Påverkan genom jordbruk gör att vattendraget till stora delar är rätat och rensat. Där vattendraget är relativt orört är den ett kalkrikt vackert strömmande vattendrag med höga värden och en botten som bitvis borde passa öring. Vattendraget hade på flera platser nyligen rensats och skaldelar av musslor hittades hela vägen. Övrigt: Extremt mycket signalkräfta sågs samt att utterspillning fanns på många platser i vattendraget. Nedslag gjordes i Kumlaån, i Kumlaåns övre delar vid Ålsta sågs mycket öring. Möjligt att mer undersökningar behövs i övre delarna av Täljeån. Korta strömmande partier finns i det annars så rensade och rätade vattendraget. Utterspillning och signalkräfta var vanligt utmed hela sträckan. 72

75 Stora delar av Täljeån och Kumlaån är rätat och rensat. Täljeåns övre delar vid Ålsta, där är bäcken fin och är ett värdefullt uppväxtområde för öring. Kartan visar inventerat område i Täljeån. Blå punkter där musselskal hittades. 73

76 Kartan visar inventerade platser i Kumla ån. 74

77 32. Valån Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Möckeln till Våtsjöns utflöde. Bredd: Ca 6 m. Djup: Ca 0,35 m. Arter: Flat dammussla, allmän dammussla, öring, stensimpa, signalkräfta, utter och makaonfjäril. Beskrivning: En brant strömmande blockrik å som är påverkad av vattenkraftsreglering och dammar. Dammarna saknar fiskvägar. Vattendraget har på de strömmande partierna mycket höga värden som strömmande miljö, speciellt ned dämmet Valåsen mot Möckeln. Vid utflödet delar sig ån i två delar och går kvillande ut i Möckeln. Ned Angsjödammen rinner ån ut med golfbana till dämmet vid Valåsen. Övrigt: På de nedre delarna och i utflödet i Möckeln hittades flat dammussla och allmän dammussla. Öring, stensimpa och signalkräfta sågs. Nedslag gjordes i övre delarna vid Våtsjöns utflöde, där höll dammen och kraftverket på att renoveras. Där hittades tre stycken allmänna dammusslor på land då dammen nyligen sänkts ned. Flera makaonfjärilar sågs vid Våtsjön. Området ned Angsjödammen och Valåsen har med restaurering stora möjligheter för flodpärlmussla i framtiden. Ned mot utflödet delar ån upp sig och går kvillande ut i Möckeln. Flat dammussla och allmän dammussla hittades på den nedre biten mot Möckeln. 75

78 En stensimpa hittades död ned dämmet i Valåsen, strömmarna här har mycket höga värden. Ån vid golfbanan ned Angsjödammen. Dämmet vid Våtsjön var nedsänkt och på stranden hittades tre stycken allmänna dammusslor som räddades undan en säker död. 76

79 Kartan visar inventerade platser i Valån. De blå punkterna visar där flatdammussla och allmän dammussla hittades. 77

80 33. Holmsjöbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i sjön Ölen till Holmsjöns utflöde. Bredd: Ca 5 m. Djup: Ca 0,5 m. Arter: Öring, gädda, signalkräfta. Beskrivning: En mycket trolsk, vacker och storblockig klarvattenbäck. Bottnen består av svart grus med inslag av helt vita gruspartier. En vägtrumma utgör definitivt vandringshinder vid bäckens utflöde i sjön Ölen. Ett nedtaget dämme finns vid utloppet ur Holmsjön, påverkan finns av tidigare rensning. Övrigt: Bäckens utformning och bottensubstrat gör att den mycket väl kan passa som flodpärlmusselbäck. Borttagande av vägtrumma är nödvändigt för att få konnektivitet i vattendraget. Mycket signalkräftor sågs i vattendraget. Stora möjligheter finns för att kunna återställa bäckfåran på de rensade platserna. Vägtrumman vid utflödet i sjön Ölen utgör definitivt vandringshinder. Bäcken är till stora delar storblockig och trolsk. 78

81 Bäcken är på enstaka sträckor rensad och restaureringspotential finns för att återställa sträckorna. Kartan visar inventerat område i Holmsjöbäcken. 79

82 34. Kvarntorpsbäcken Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Möckeln till Strömstorpshyttan. Bredd: 2,5 3,5 m. Djup: 0,15 m. Arter: Flat dammussla, allmän dammussla, öring, signalkräfta och utter. Beskrivning: En fin strömmande å som kommer från Västersjön och rinner genom Östersjön innan den rinner ned sjön Möckeln. Ett sjösystem med frodig dalgång med en intakt trädridå som har höga värden. Flera kvarnrester utmed ån påminner om tidigare hyttverksamhet. Vattnet är grå brunt och präglat av den närliggande marken och de verksamheter som tidigare rått i området. Övrigt: Vattnet var vid inventeringstillfället starkt färgat och sikten mycket dålig. Möjligheter finns till att mycket missats och att man bör besöka platserna på våren med bra inventeringsförhållanden. Flat dammussla och allmän dammussla hittades mellan Västersjön och Östersjön. Det starkt färgade vattnet kan göra det tveksamt för flodpärlmussla i framtiden, trots fina miljöer. Kvarntorpsbäcken har fina strömmande miljöer för öring. En äldre trädridå följer den fina bäcken som har mycket död ved. 80

83 Flat dammussla och allmän dammussla hittades mellan Västersjön och Östersjön. Kartan visar inventerade platser i Kvarntorpsbäcken. Den blå linjen där flat dammussla och allmän dammussla hittades. 81

84 35. Aspaån med Rösjöån och södra Asplångsbäcken Koordinater: : Rösjöån : : , Södra Asplångebäcken : : Undersökt sträcka: Aspfjärden i Vättern till Rösjön och Södra Asplången. Bredd: 3 4 m. Djup: 0,4 m. Arter: Allmän dammussla, öring, signalkräfta, utter och bäver. Beskrivning: Den större Rösjöån och Asplångsbäcken har sina avrinningsområden i Tiveden. Rösjöån och Asplångsbäckens vatten är klart, strömmande med blockrika nyckelbiotopsområden. När bäckarna kommer ned på lägre områden blir de meandrande med mer grusbotten och växtlighet, påverkade av tidigare rensning. Enstaka blockområden med strömmar finns. De klara bäckarna blir gråare och präglas av betesdjur och jordbruk. En gles trädridå finns utmed bäckarna. Bäckarna med liknande utformning och miljö rinner ihop i Algrena och bildar Algrenaån som vid ihoprinnandet blir nära helt igenväxt. Ytterligare bäck från Norra Asplången tillkommer innan de bildar Aspaån och rinner ut i Vättern. Två dammar finns i Aspaåns huvudfåra. Området präglas av äldre kulturmiljö. Efter de två dammarna följer en äldre trädridå utmed Aspaån. Övrigt: Bäckarna har i de övre delarna höga värden som bäckbiotoper men behöver att för att passa flodpärlmussla ses över och restaureras på de lägre områdena. Dämmet vid Södra Asplången saknar fiskväg medan fiskvägen vid Rösjön bör ses över. Dammarna i Aspaån ses över för att få konnektivitet i vattendraget. Allmän dammussla hittades i relativ stor mängd vid den gamla stenvalvsbron vid Aspa. Utter och signalkräfta fanns i hela vattendraget. Allmän dammussla hittades i stor mängd vid den gamla stenvalvsbron vid Aspa. Rösjöån Enstaka strömmande partier med block finns i det meandrande jordbruksområdet. 82

85 Högre upp i systemet blir Rösjöån mer strömmande och blockrik. Asplångsbäcken på de nedre områdena och fördämning av bäver. Mot Södra Asplången finns mycket fina strömmande biotoper med grusbotten. Signalkräfta och utter finns i hela systemet. 83

86 Kartan visar inventerade platser i Aspaån med biflödena Rösjöåån och Asplångsbäcken. Den blå punkten är där allmän dammussla hittades. 84

87 36. Järleån (Långforsen) Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från Långforsen Djupedal till ned dämmet vid Risbacken i Born. Bredd: m. Djup: 0,6 m. Arter: Flodpärlmussla, spetsig målarmussla, allmän dammussla, öring, stensimpa, signalkräfta och utter. Beskrivning: Ett stort, vilt strömmande och naturskönt vattendrag som har sitt avrinnigsområde i Rastälven ovan Nora. Ovan Norasjön byter vattendraget namn till Bornsälven. Nedan Norasjön kallas den Hammarbyån för att sedan gå över i Järleån. Efter Järleån fortsätter vattendraget ned mot Arbågaån och ut i Mälaren. Vattendraget är påverkat av flera kraftverksdämmen, vilka saknar fiskvägar. Längre påverkan genom dämmena vid Hammarby, Hyttfallet och Risbacken har gjort så att flodpärlmusslan gått tillbaka och möjligen försvunnit helt. Platser undersöktes vid Born, Det undersökta området i Jarleforsen är nyckelbiotop med blockrika forsar, strömmande vattendrag och har högsta värde som strömmande miljö. Det undersökta området har mycket stor potential och borde passa flodpärlmussla bra. Övrigt: Skal av flodpärlmussla hittades i Langforsen. Allmän dammussla hittades i Jarlforsen, Masbo, Hammarbyån och i Bornsälven. I Bornälven hittades också spetsig målarmussla. En stor mängd av sötvattensnäckor fanns i vattendraget. Vattendraget är för sin storlek svårinventerat och det går inte utesluta att levande flodpärlmusslor finns. Järleån Langforsens nedre del. Fina lekområden finns på flera platser. Langforsen har långa forsande miljöer som borde passa flodpärlmussla. 85

88 Langforsens forsande biotop och sötvattensnäckor i mängder som fanns i hela vattendraget. Flodpärlmusselskal och allmämdammussla i Langforsen. Allmän dammussla och sträckan vid Masbo som har fina strömmande sträckor. Spetsig målarmussla och allmän dammussla hittades i Bornsälven ned Risbacken. 86

89 Kartan visar inventerade platser i Jarleån. Allmän dammussla hittades på hela sträckan. Den högra blå punkten visar där skal av flodpärlmussla hittade och den vänstra blå punkten visar Bornsälven där spetsig målarmussla hittades. 87