Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer Kommunstyrelsen KS 2018/0714. Fika Observera att sluttiden är preliminär.

Transkript

1 Kallelse 1 (3) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer Kommunstyrelsen KS 2018/ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen 16 januari 2019, kl Plats Sammanträdeslokal Bullaren Ordförande Liselotte Fröjd Fika Observera att sluttiden är preliminär. Ärende 1. Svar på motion från Socialdemokraterna om simhall i Tanumshede Ulf Ericsson klockan Svar på motion från Karolina Tisell (C) om policy för användning av bilder och symboler i kommunens förvaltningar Ulf Ericsson, klockan Motion från Miljöpartiet Tanum (Michael Halvarsson) och Vänsterpartiet Tanum (Gunilla Eitrem) om att stärka hållbarhetsarbetet med en kommunal miljöstrateg Ulf Ericsson klockan Internkontrollplan och uppföljning för nämnder 2018 Ulf Ericsson klockan Avveckling av plangruppen Ulf Ericsson, klockan Exploateringsavtal 2018 för Tanums-Rörvik 1:101, 1:58 m fl Rolf Lundholm, klockan Förvärv av del av norra Magasinet, Havstenssund Rolf Lundholm/Ulf Ericsson,, klockan Exploateringsavtal för Hamburgsund 3:9 m fl Linnea Andersson, klockan Upphandling av lokalvård 2019 PeO Johansson, klockan Slutredovisning utbyggnad av väg- och VA ledningar Norgård 2:156, Hamburgö PeO Johansson, klockan Slutredovisning Säkerhetsåtgärder Siljevi idrottsplats Grebbestad PeO Johansson,, klockan Taxa färdtjänstresor Sirene Johansson,, klockan Ärendenummer KS 2017/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2019/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/

2 Tanums kommun Kallelse 2 (3) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS 2018/ Ärende 13. Svar på motion från socialdemokraterna (S) om att alla skolor och förskolor ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor på nätet Lina Magnusson,, klockan Svar på motion från socialdemokraterna (S) om att skoldagen ska vara mobilfri tid Lina Magnusson, klockan Folkhälsoplan och budget 2019 Irma Nordin, klockan Förstudie krisberedskap, revisionsgranskning Ida Aronsson Hammar 17. Svar på medborgarförslag om aktivitetsgym utanför Hedegården, Tanumshede Ida Aronsson Hammar 18. Insynsplats i kommunstyrelsen för vänsterpartiet (V) och miljöpartiet (MP) 19. Firmatecknare med rätt att å kommunens vägnar underteckna köpeavtal och andra avtal som godkänts av kommunfullmäktige Firmatecknare med rätt att å kommunens vägar underteckna borgensförbindelser som beslutats av kommunfullmäktige Ärendenummer KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2018/ KS 2017/ KS 2019/ KS 2019/ KS 2019/ Firmatecknare för stiftelser där kommunstyrelsen är förvaltare KS 2019/ Firmatecknare för Tanums kommun KS 2019/ Rätt att teckna avtal för kommunstyrelsen löpande verksamhet KS 2019/ Val av ledamöter, ersättare, ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott Val av ledamöter, ersättare, ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande i krisledningsnämnd KS 2019/ KS 2018/ Val av budgetberedning för KS 2019/ Val av arvodeskommitté KS 2019/ Val av ledamöter, ersättare, ordförande samt vice ordförande i räddningstjänstutskottet Val av ledamot och ersättare från Tanums kommun till styrelsen för Tanum Turist från och med föreningsstämman KS 2019/ KS 2019/ Val av ombud vid årsstämman för Tanum Turist KS 2019/ Val av revisor och revisorsersättare till Tanum Turist ekonomisk förening KS 2019/ Val av ordförande och ledamot till Tanums Folkhälsoråd KS 2019/

3 Tanums kommun Kallelse 3 (3) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS 2018/ Ärende Ärendenummer 33. Val av ordförande och ledamot till Brottsförebyggande rådet KS 2019/ Val av förhandlingsdelegation för kollektivavtalsförhandlingar Val av representant, stämmoombud samt ersättare till Svinesundskommittén Val av kommunala representanter till kommunala nätverket Fiskekommunerna KS 2019/ KS 2019/ KS 2018/ Val till Bohuskustens Vattenvårdsförbund KS 2019/ Val av ombud vid bolagsstämmor för Tanums Bostäder AB KS 2019/ Val av ombud vid bolagsstämmor för Tanums hamnar AB KS 2019/ Val av representant i KIMO (Kommunernas internationella miljöorganisation) Val av kommunala företrädare till styrelsen för Leader Bohuskust och gränsbygd Val av ombud föreningsstämmor för Kommuninvest ekonomisk förening Val av styrelseledamöter till Åke och Nancy Bergqvists donationsfond KS 2019/ KS 2018/ KS 2019/ KS 2019/ Val av representant i Kosterhavsdelegationen KS 2019/ Val av representant i styrgruppen för samförvaltningsinitiativet Koster- Väderöfjorden KS 2019/ Val av ombud till Kommunforskning i Västs (KFI) årsmöten KS 2019/ Val av förvaltningsråd för Tanums Hällristningar, Världsarvet KS 2019/ Meddelanden till kommunstyrelsen 2019 KS 2019/ Anmälan av delegationsbeslut 2019 KS 2019/ Information från räddningstjänstutskottet 51. Information från folkhälsorådet 52. Information från brottsförebyggande rådet 53. Information från FINSAM 54. Information från Fyrbodals kommunalförbund

4 4 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2017/ Kommunstyrelsen Svar på motion från Magnus Roessner (S) om simhall i Tanumshede Sammanfattning av ärendet Magnus Roessner (S) skickade den 1 februari 2017 in en motion om simhall i Tanumshede. Kommunfullmäktige beslutade 27 mars att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning Kommunstyrelsens beslutade vid sitt sammanträde den 21 juni 2017 att överlämna motion om simhall i Tanumshede till barn- och utbildningsnämnden för synpunkter på förslaget och till och tekniska nämnden med följande uppdrag: Tekniska nämndens ges i uppdrag att ge en grovkalkyl på investeringskostnaderna samt driftskostnaderna av en ny simhall enligt motionärens förslag. Tekniska förvaltningen har tagit fram en grov kalkyl för drift- och investeringskostnader för en simhall. Kallkylen har tagits fram genom att utgå från publikationen Badhus från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), NCC:s Badhuskoncept, Tagebad ett företag som bygger och driver simhallar samt rapporter från några olika byggnationer. Investeringskostnaden enligt motionärens förslag uppskattas till mkr i 2017 års prisnivå med en årlig nettodriftskostnad på ca mkr beroende på materialval, avskrivningstider, intäkter från badavgifter mm Vid tekniska nämndens sammanträde den 23 november 2017 beslutade nämnden att överlämna förvaltningens redovisning till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden har i sitt yttrande från 7 november 2017, 79 angett att man ur verksamhetssynpunkt ställer sig positiv till motionen. I investeringsplan för finns investeringar för mer än 500 mkr upptagna. Även åren efter 2021 är investeringsboven stora. För att klara finansieringen av investeringarna krävs en omfattande upplåning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 januari 2019 Motion Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

5 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2017/ att utifrån den påfrestning på investerings- och driftbudget som byggnation och drift av en simhall innebär avslå motionen, och att uppdra till kommunchefen att utreda möjligheten att träffa avtal med befintliga sim- och badanläggningar i närområdet om förbättrade möjligheter till bad för Tanumsborna

6 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden BUN 79 BUN 2017/ Motion från Magnus Roessner (s) om simhall i Tanumshede Sammanfattning Magnus Roessner (S) har inlämnat en motion om simhall i Tanumshede till Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade 27 mars att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har beslutat överlämna motionen om simhall i Tanumshede till barn- och utbildningsnämnden för synpunkter på förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 31 oktober Svar på motionen Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utifrån ett verksamhetsperspektiv ställa sig positiv till motionen och att kostnader och finansiering utreds vidare. Beslutet skickas till Föreningsutvecklare Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

7 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 114 TN 2017/ Motion om simhall i Tanumshede Sammanfattning Magnus Roessner (s) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige med förslag om att utreda möjligheterna och kostnaderna för att uppföra en simhall i Tanumshede. Kommunstyrelsen har beslutat överlämna motionen till Tekniska nämnden och Barn- och utbildningsnämnden för beredning. Tekniska nämnden skall ta fram en grovkalkyl på investeringskostnad samt driftskostnad av en ny simhall enligt motionärens förslag. Remissvar ska lämnas till kommunstyrelsen senast 29 november 2017 Investeringskostnad och driftskostnader har tagits fram genom att utgå från publikationen Badhus från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), NCC:s Badhuskoncept, Tagebad ett företag som bygger och driver simhallar samt rapporter från några olika byggnationer. Investeringskostnaden enligt motionärens förslag uppskattas till tkr i 2017 års prisnivå med en årlig nettodriftskostnad på ca tkr beroende på materialval, avskrivningstider, intäkter från badavgifter mm Beslutsunderlag Motion från Magnus Roessner Beslut i kommunstyrelsen Badhus strategiska frågor och ställningstagande Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att överlämna förvaltningens redovisning till kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

8 8 FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Badhus STRATEGISKA FRÅGOR OCH STÄLLNINGSTAGANDEN

9 9

10 10 Badhus STRATEGISKA FRÅGOR OCH STÄLLNINGSTAGANDEN

11 11 Upplysningar om innehållet: Felix Krause, Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN/Bestnr: ISBN Text: Michael Ohlsson, Richard Norén, Lena Winberg och Ida Örtegren, Grontmij AB Illustration/foto: Produktion: EO Tryck: LTAB

12 12 Förord Under rekordåren byggdes en stor andel av de badhus och simhallar som i dag finns i Sveriges kommuners ägo. Detta innebär att många badhus börjar nå sin fulla livslängd och att det därför är dags att bygga nytt, renovera eller hitta andra lösningar. Badhus är både komplicerade och kostsamma att bygga och förvalta. Detta innebär att landets kommuner står inför mycket stora investeringar. Vi är därför i ett läge där det finns stora möjligheter att göra rätt och spara pengar istället för att göra fel och dra på sig onödigt höga kostnader. Skriften är tänkt att fungera som en strategisk vägledning för dig som står inför beslut om att bygga eller renovera ett badhus eller som på annat sätt vill lösa badhusfrågan i din kommun. I skriften kan du läsa om några av de vanligaste och viktigaste frågeställningarna. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för kommunernas fastighetsfrågor. Michael Ohlsson, Richard Norén, Lena Winberg och Ida Örtegren från Grontmij AB har varit utredare och skribenter i projektet. Till sin hjälp har de haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och lämnat värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Madeleine Bergström, Linköpings kommun; Stefan Brandberg, Västerås stad; Kjell Jonsson, Tidaholms kommun; Lars-Göran Larsson, Örnsköldsviks kommun; Jenny Rydåker, Stockholms stad; Sixten Westlund, Karlstads kommun; samt Magnus Kristiansson och Sonja Pagrotsky, Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare. Stockholm november 2014 Gunilla Glasare Avdelningschef Maria Palme Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

13 13

14 14 Innehåll 7 Sammanfattning 10 Inledning 12 Kapitel 1. Är det så komplicerat att bygga och förvalta badhus? 16 Kapitel 2. Vad innebär det kommunala ansvaret? 18 Kapitel 3. Avgörande frågor för nybyggnation eller renovering 23 Översikt över för- och nackdelar vid nybyggnation och renovering 26 Kapitel 4. Översikt av tidplan och kostnader 26 Tidplan 28 Investeringskostnader 31 Kapitel 5. Översikt av arbetsprocess 33 Kapitel 6. Steg 1 Nulägesanalys 33 Var står vi nu? Statusbesiktning och underhållsplan 34 Vad vill vi? Målgrupp, verksamheter och funktioner 36 Kapitel 7. Steg 2 Utredning 36 Vägval 36 Funktion 38 Vad ska byggnaden innehålla? 41 Placering 42 Upphandlingsformer 44 Kapitel 8. Steg 3 Programarbete 45 Kapitel 9. Steg 4 Politiskt investeringsbeslut 46 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 46 Städbarhet 47 Hygien och smittskydd 49 Vattenrening 56 God luftkvalitet inte enbart en ventilationsfråga 57 Förebygg korrosion i badet och undvik förkortad livslängd 60 Energianvändning 61 Kapitel 11. Steg 6 Bygglovsprocess 62 Kapitel 12. Steg 7 Byggnation 63 Kapitel 13. Steg 8 Besiktning

15 15 64 Kapitel 14. Steg 9 Intrimning 65 Kapitel 15. Steg 10 Invigning 66 Kapitel 16. Steg 11 Injusteringar 67 Kapitel 17. Steg 12 Förvaltning 68 Drift och underhåll 68 Städmetoder 70 Säkerhet 73 Kapitel 18. Att tänka på viktiga funktioner i ett badhus 74 Sammanfattning av arbetsprocessen från beslut om åtgärd till färdigställt badhus 76 Fördjupande punkter att tänka på 82 Kapitel 19. Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) 82 Allmänna upplysningar om projektet 83 Sixten Westlund, projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen, delar med sid av erfarenheter 92 Referenslista 94 Exempel på driftkostnader för badhus 100 Bakterieanalys 100 Bactiquant-metoden snabbt mått på totalhalten bakterier 101 Pseudoalert indikerar Pseudomonas aeruginosa snabbare

16 16 Sammanfattning Syftet med denna skrift är att belysa strategiska frågeställningar vid ny- och ombyggnation av simhallar. Bad tillhör de mest uppskattade fritidsaktiviteterna bland alla åldrar. I fritidsvaneundersökningar brukar bad ligga i topp, särskilt bland kvinnor. Badhus kan erbjuda motion, undervisning, interaktivitet, simning, avkoppling och ren njutning. För att renovera och bygga nya badhus behövs årligen flera miljarder kronor. Men den vanliga tekniken och kunskapen om husbyggande är inte tillämplig på badhus som tillhör kommunens mest komplexa byggnader. De badande, vattnet, luften och material samspelar med varandra och omgivningen. Fukt- och korrosionsproblematiken gör badhusen unika. Den varma fuktiga miljön i badhusen är inte bara attraktiv för människor utan också för mikroorganismer. Kloret både hjälper och stjälper, trikloraminer och trihalometaner är stora problem för badhus. Ett bra dricksvatten behöver inte heller vara lämpligt som badvatten, utan kan behöva renas. En naturlig startpunkt för ett nybyggnads- eller renoveringsprojekt är att lista vilka funktioner som ska finnas, och vilka nuvarande och framtida krav som finns att rätta sig efter samt att dra lärdomar av andras problem och erfarenheter. Det är viktigt att från början planera för god hygien och städbarhet. De vattenfyllda bassängerna är själva hjärtat i ett badhus, men det är också i många fall en utmaning att konstruera dessa. De ska anpassas till användarnas behov men måste också konstrueras för både lång livslängd och litet behov av underhåll. Det gäller att projektera och bygga en beständig bassäng och minimera korrosion. Och - det går faktiskt att göra. Men den byggteknik som använts vid utformningen av det stora flertalet badhus har återkommande problem. Kakelplattor lossnar, bassängerna är svåra att tömma, armeringen rostar och betongen vittrar. Om vi bygger som vi alltid har byggt kommer vi inte att få ökad livslängd på byggnaden och bassängerna eller renare vatten och luft. Genom att ta till sig nyare men beprövade

17 17 Det finns ett värde i att tidigt lära barnen att gå till badhuset för att få vattenvana och simkunnighet. Ofta kommer resten av familjen tillsammans med barnen. rön inom betong, stål, vattenrening och mätmetodik samt erfarenheter kan vi få bassänger med mycket längre livslängd. På köpet får vi renare vatten, luft och ytor runt bassängerna samt en fuktsäkrad byggnad som uppskattas av badgäster och personal. Och som extra bonus en lägre livscykelkostnad. Skriften redovisar goda och dåliga exempel på renovering och nybyggnation av badhus. Vi har funnit att nya bassänger kan skyddas mot korrosion genom bättre val av armering eller tätskikt. Äldre bassänger kan i många fall renoveras och få förlängd livslängd. Krav måste ställas på material, lösningar och utförande. Inget stål är egentligen helt rostfritt i alla miljöer, det gäller att välja rätt stålsort för badet eller minska korrosionen genom att förändra den korrosiva miljön något. Det är också viktigt att alla parter har tillräcklig kompetens i alla led i ett nybyggnads- eller renoveringsprojekt. Grundläggande för att få lång livslängd är att badet är fuktsäkerhetsprojekterat, att material anpassas till den aggressiva simhallsmiljön och att man under uppförandet av byggnaden inte ändrar förutsättningarna utan följer projekterade handlingar. Sena ändringar under projektering och uppförande riskerar alltid att ge försämrad funktion och kvalitet samt ökade driftskostnader. 8

18 18 Omkring år 2016 kommer nya ökade krav på högre vattenkvalitet från myndigheterna med bland annat skärpta krav på klor och nya krav på trikloraminer. Ett sätt att göra badet säkrare är att designa för hygien och funktion, minska klordoseringen, mäta bakterier per minuter istället för dagar och rena vattnet med ny beprövad reningsteknik. Bättre hygien och förbättrad vattenrening ger mindre korrosion och bidrar till renare luft. Underhåll av badet är viktigt för att minimera värdeförluster; ett förebyggande underhåll är helt enkelt en god investering. Årliga statusbesiktningar med en periodisk underhållsplan i botten lägger grunden för det mest ekonomiska underhållet. Energi bör sparas, men det får inte gå ut över vatten- och luftkvalitet eller gynna korrosion. Badhuset kan ha en arkitektoniskt innovativ utformning men inte på bekostnad av funktioner eller viktiga byggnadstekniska principer. Arkitekturen ger badet dess helhetsintryck. Den konstnärliga utsmyckningen kan uttrycka miljöns funktion, skapa upplevelser och underlätta orienterbarheten i badanläggningen. Det är dock viktigt att kostnader för detta inte går ut över funktioner eller krav på badet. Eftersom vi alltid har badat kan man förmoda att vi kommer att bada mycket även i framtiden och att barn, familjer och äldre är viktiga målgrupper. 9

19 19 Inledning Ska vi bygga ett nytt badhus, bygga om vårt befintliga eller renovera det gamla? Denna skrift ska ge kommunala politiker och tjänstemän på strategisk nivå en vägledning genom processen från beslut om åtgärd till vad man bör tänka på vid den sista injusteringen av de tekniska systemen. Syftet är inte att ge en komplett projekteringshandledning, utan snarare att ringa in ett antal utmaningar som är typiska för badhus som det komplexa samspelet mellan badande, varmt vatten, fukt, material och kemikalier och att ge råd om vad kommunen bör tänka på för att optimera detta samspel. Man kan uppskattningsvis säga att badhus åldras upp till fyra gånger fortare än en vanlig byggnad. Åldringsprocesserna kan dock minskas väsentligt med krav som översiktligt beskrivs i denna skrift. I skriften behandlas enbart traditionella inomhusbad, det vill säga inte äventyrsbad eller kringfunktioner såsom gym och café som brukar finnas i badhusen. Ett badhus är en offentlig byggnad inrättad för bad, simning eller båda. En simhall är en typ av badhus med en eller flera simbassänger främst avsedda för simning, där lokalen och framförallt vattnet värms upp till en för verksamheten lämplig temperatur. På detta sätt uppnås god komfort både för badande och för personal. Offentliga simhallar brukar innehålla en 25-metersbassäng och en mindre bassäng. Men det kan dessutom finnas badhus av typen äventyrsbad. Vattendjupet i bassängerna varierar från mycket lågt, så kallad plaskbassäng för de minsta barnen, till stigande vattendjup för nybörjarsimmare och idrottare som simtränar. I vissa simhallar finns speciella bassänger med trampoliner för simhopp. Till badhuset hör även omklädningsrum som normalt har låsbara skåp för gästernas kläder och värdesaker, duschutrymmen, toaletter och ofta även bastu. Vid större anläggningar kan kiosker och serveringar förekomma. Simhallar kan vara kommunala eller privata, de senare kan, förutom i privata vil- Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

20 20 lor, finnas även i större hotell. Användningen av kommunala simhallar är i regel avgiftsbelagd. Anläggningarna har bestämda öppettider och vissa tider brukar vara reserverade för idrottsföreningars simträning. Förutom simträning, simhopp, motionssimning, simundervisning och avkopplande vattenlek förekommer även vattengymnastik i hälsovårdande syfte. Ska kommunen göra en tillbyggnad av ett badhus är det viktigt att denna del ses som en nybyggnad. Stor vikt ska läggas på anpassningen till befintlig byggnad så att det inte uppstår problem med exempelvis inneklimat. Den här skriften är övergripande indelad i tre delar: > > I kapitel 1-4 kan du läsa om vilken typ av ansvar kommunen har och vad som gör det speciellt att bygga och förvalta ett badhus. Här lyfts också diskussionen om vägvalet kring att ska bygga ett nytt badhus, renovera det gamla eller komma överens om en lösning tillsammans med grannkommunen. Här kan du också läsa om viktiga frågor att ställa sig gällande kostnader och tidplan. > > Kapitel 5-12 hanterar hela processen kring bygge eller renovering av badhus. Det börjar med en nulägesanalys och slutar vid förvaltning. Här lyfts viktiga strategiska val som allt från upphandlingsformer och städbarhet till energianvändning och säkerhet. > > I kapitel 18 kan du hitta listor med viktiga frågor att ta ställning till, enkelt upplistade för att kunna bockas av. > > I kapitel 19 finner du en intervju om Karlstads nya badhus. Bland bilagorna kan du hitta exempel på driftkostnader. Här kan du också läsa om bakterier som är vanliga i badhus och vad det finns för metoder för att analysera vattnet. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 11

21 21 KAPITEL 1 Är det så komplicerat att bygga och förvalta badhus? Att bada i badhus är en av de fritidsaktiviteter som lockar flest människor ur alla ålderskategorier. Badhusen fyller en viktig samhällsfunktion där flera samhällsgrupper möts. Samtidigt är badhuset ofta kommunens mest avancerade byggnad. Att bada i varmt vatten är populärt men ställer samtidigt unika krav på badhusbyggnaden och dess teknik. Det gäller särskilt i vårt svenska, ibland extrema, klimat där medeltemperaturen utomhus i många fall ligger C under inomhustemperaturen i bassängrummet. Sverige har cirka 450 offentliga badhus av vilka merparten är byggda under och 1970-talen. Sedan de byggdes har mycket hänt vad gäller användningen av badhusen. Tyvärr har själva byggnaderna sällan följt med i denna utveckling, utan de har ett alltför klent fukt- och korrosionsskydd för de ökade påfrestningar som de nya användningssätten medför. Viktiga anledningar till de stora underhållsbehoven är att vattentemperaturen höjts från cirka 24 till 30 C eller mer, och att vi fått fler äventyrsbad med mycket rörelse i vattenytan. Detta leder till ett ökat ångtryck i badhusluften samtidigt som byggnaden har samma skydd mot fukt som då de projekterades för mer än 50 år sedan. Samspelet mellan vatten, vattentemperatur, kemikalier, betong, tätskikt och armering har i flera badhus lett till sprickbildning, läckage, mögelskador, skadlig inomhusmiljö samt sprickor i betongen och skadad armering, ibland med efterföljande rasrisk. De flesta av badhusen drivs och ägs av kommunerna. Bristande underhåll och slitage beräknas leda till ett sammanlagt reinvesteringsbehov på 40 miljarder kronor de kommande tio åren, DN publicerad Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

22 22 Badhuset rymmer stora mängder varmt vatten. Vattnets ph-värde är neutralt. Detta är perfekt för bad men samtidigt gynnsamt för mikroorganismer, varav flera är relativt klortåliga eller klorresistenta. Vattentemperaturen har höjts med 5-10 grader och ibland mer i bassänger där tävlingssim inte sker. Detta medför att kemiska reaktioner går fortare, bakterier förökar sig snabbare och att fuktbelastningen ökar vilket därmed ökar riskerna. Vattenreningen använder normalt stora mängder aggressiva och reaktiva kemikalier. Dessa kemikalier kan orsaka olyckor om de inte hanteras rätt. Men även om de hanteras rätt uppstår alltid klorerade biprodukter som exempelvis trihalometaner (THM), trikloramin och kloroform. De kan ge lukt och orsaka obehag och irritation hos de badande, men också korrosion och vid höga halter till och med leda till stängning av badet. Innehåller vattnet för mycket eller fel typ av salter kan det rostfria stålet i byggnaden, armeringen i betongen samt övriga delar som inte byggts med tillräckligt motståndskraftigt material korrodera. Även rostfritt stål rostar. Korrosionens drivkrafter är exempelvis fukt, ökad temperatur och klorider. Byggnaden måste byggas fuktsäkert och materialval måste anpassas till den aggressiva miljön. De stora vattenmängderna skapar stora mängder fukt. Fukten kan snabbt åstadkomma stora skador i en byggnad om den inte hanteras på rätt sätt. Luften är aggressiv och kan skada både exempelvis ventilationssystemet och människor. Arkitekturen och materialen är viktiga även för upplevelsen av lokalen. Kraven på en behaglig ljudmiljö, hållbarhet och energihushållning ökar. Man badar med väldigt lite kläder på sig och är därför mycket medveten om temperatur, ljus och kontakt med material på golv och andra ytor. Olika aktiviteter samsas ofta i ett och samma utrymme. Barn stojar och leker med hög ljudnivå som följd, medan äldre ofta vill ha en lugnare och tystare miljö. Grönska och vackra utblickar har lugnande effekt på människor och är viktiga komponenter när man ser till hela anläggningens hälsofrämjande funktion. Samtidigt medför fönster ökade kostnader, energiförluster samt att kloret i bassängerna bryts ned av solljuset vilket bidrar till en gynnsammare mikrobiell miljö i och runtom bassängerna. Stora mängder energi går åt till att värma luft och vatten, men även till fläktar, belysning, pumpar och bastu. Badhus är de mest energikrävande idrottsanläggningarna enligt en rapport från Energimyndigheten. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 13

23 Kapitel 1. Är det så komplicerat att bygga och förvalta badhus? 23 En av de viktigaste anledningarna till de stora underhållsbehoven är att vattentemperaturen höjts till omkring 30 C samt att det finns fler äventyrsbad med mer rörelse i vattenytan. Detta leder till ökad korrosion och fler kemiska reaktioner. Ångtrycket i badhusluften ökar samtidigt som byggnaden har samma skydd mot fukt som den hade då den projekterades för mer än 50 år sedan. Antalet besökande vid samma tidpunkt är dimensionerande för badhuset på flera sätt. Om antalet badande är större än vad badhuset är dimensionerat för, påverkas vatten- och luftkvaliteten vilket kan bidra till ett antal problem. Ett annat problem är att en del av badgästerna inte duschar eller går på toaletten innan badet. Detta ger snabbt problem med vattnet och luften, och stängning kan bli aktuellt. Ett badhus är kort sagt en ovanlig byggnad som det krävs fackkunskap och erfarenhet för att kunna projektera, bygga och förvalta. Det finns många exempel på badhus som redan kort tid efter nybyggnation eller renovering fått kostsamma problem med exempelvis korrosion, fukt eller otillfredsställande luft- eller vattenkvalitet. 14 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

24 24 BADHUS ÄR KOMPLEXA ALLT HÄNGER IHOP Den viktigaste utmaningen för en byggherre är att inom budgeten planera och bygga en anläggning som håller länge, får låga drift- och underhållskostnader samt har ett attraktivt utbud av aktiviteter och god arbetsmiljö. Ett sådant projekt kräver specialkompetens samt planering och kontroll i alla faser. Sätt tidigt ihop en projekteringsgrupp som har kunskap och erfarenhet av samspelet mellan olika kravfunktioner för badhuset. Gör inga avsteg från huvudspåret utan att utreda konsekvenserna noggrant allt hänger ihop! Komplexiteten har ökat med utvecklingen från rena simhallar med kallare vatten till dagens bad- och upplevelsecenter som kräver en rad avancerade tekniska installationer. Om man vill ha särskilda arkitektoniska utformningar är det viktigt att först se till att viktiga byggnadstekniska principer inte frångås och att alla funktioner kommer att klaras. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 15

25 25 KAPITEL 2 Vad innebär det kommunala ansvaret? Det finns idag inget lagkrav på att kommunerna ska tillgodose behovet att bada och simma. Däremot finns simundervisning inskrivet i läroplanen och genomförs på schemalagd tid i skolorna. Detta anför Skolverket om simning och lek i vattnet: > > Simning och lekar i vatten är en del av undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Att kunna simma är viktigt för att kunna utnyttja hav och sjö samt för att förhindra olyckor. När eleverna går ut årskurs sex ska de kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten. > > Undervisningen börjar redan i årskurs 1-3. Eleverna ska då utveckla sin vattenvana genom att leka i vatten och göra övningar. De ska träna på att balansera och flyta, samt att simma i mag- och ryggläge. I årskurserna 4 6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan. Inom årskursintervallerna kan skolan välja när undervisningen ska ske. > > Efter att eleverna fått möjlighet att utveckla grundläggande vattenvana och simkunnighet, övergår undervisningen i årskurserna 7 9 till att handla om olika simsätt i mag- och ryggläge. Med det menas till exempel crawl, bröst- och fjärilssim samt ryggsim. De kommunala badhusen i Sverige har i de flesta fall en 25-metersbassäng som är en lämplig bassängtyp för just simträning. Utöver simbassängen finns också i många fall en barnbassäng för att de minsta barnen ska bli vana vid och lära sig att umgås med vatten. Detta är kärnan i badhusverksamheten. Ansvaret för att tillhandahålla bassänger för rehabilitering, med särskilda 16 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

26 26 krav på bland annat tillgänglighet och vattentemperatur, ligger på respektive landsting. Om kommunen väljer att ha en bassäng med högre temperatur och höj- och sänkbar botten i sitt badhus kan denna även fungera som ett komplement för grupper med särskilda behov. Kommunens ansvar för utbud och tjänster bör vara tydligt definierat. Kringfunktioner som gym, spa, äventyrsbad och hälsocenter är alla bra komplement till badhus, men inte nödvändiga när det gäller att erbjuda en byggnad för simning och bad. Idag har vi mycket bättre bad- och hygienrum i våra bostäder än vad som var fallet på 60- och 70-talet då de flesta badhus byggdes. Därmed har badhusens betydelse som plats för personlig hygien minskat. EXEMPEL: Renovering av befintligt badhus Solna Vasalundshallen är en arkitektoniskt unik simhallsbyggnad från 1950-talet i Solna med en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng. Efter statusbesiktning och utredningar, som genomfördes 2011, beslutade Solna stad 2013 att göra en mer omfattande upprustning av simhallen. 25-metersbassängen stämpades i källaren och betongen förstärktes. Bassängen fick ett nytt tätskikt (ljusblå liner med svarta banmarkeringar) direkt på det befintliga kaklet. Hela vattenreningen moderniserades och kemikaliehanteringen säkrades. Trasigt klinker reparerades, nya glaspartier sattes in och delar av taket renoverades. Nya tropikfläktar sattes i taket. Rostfria räcken putsades, väggar målades och nya akustikplattor monterades. Ett nytt egenkontrollprogram och underhållsplan togs fram. Allt föregicks av en omfattande asbestsanering. Vasalundshallen behövde aldrig stänga på grund av renoveringen. Huvuddelen av renoveringen gjordes under sommarstängningen Vid invigningen möttes besökarna av nya ytskikt och förbättrad luft- och vattenkvalitet. Miljöförvaltningen konstaterade efter renoveringen att alla punkter från tidigare inspektioner hade åtgärdats. Halten bundet klor ligger nu på omkring 0,15 mg/l och badhuslukten är borta. Simklubben menar att deras tränings- och undervisningsmiljö förbättrats avsevärt. Verksamhetsutövarens skötselrutiner har även underlättats av den nya miljön. Renoveringen inklusive statusbesiktningar tog 18 månader. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 17

27 27 KAPITEL 3 Avgörande frågor för nybyggnation eller renovering När man står inför beslut om att bygga nytt, bygga om eller renovera sitt badhus finns det flera frågeställningar att besvara för att underlätta valet. Oavsett val står stora belopp på spel. I vissa kommuner kommer man att behöva ta ställning till om behovet rättfärdigar kostnaden. Kanske ska kommunen ha ett avtal med grannkommunens badhus för skolornas simundervisning istället för att renovera eller bygga nytt i den egna kommunen. Ett alternativ kan också vara att använda sitt badhus till någon annan verksamhet som idrott eller kultur. Inomhusbaden blir allt mindre stilla, inslagen av vågor, rörelse och stänk ökar mer och mer vilket ökar ångtryck, korrosion och avgivning av kemiska ämnen som trikloramin. 18 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

28 28 tabell 1. Strategiska frågeställningar vid valet mellan att bygga nytt, bygga om eller renovera Strategisk fråga 1 Strategisk fråga 2 Strategisk fråga 3 Strategisk fråga 4 Vilka inbyggda fel och brister har det befintliga badhuset? Det kan ligga stora kostnader i dolda fel såsom asbest, felaktiga installationer, fuktskador, bassängernas kondition och anpassning till dagens aktiviteter, sönderrostad armering och vattenreningsbrister. Att inte ha kontroll på detta är liktydigt med att släppa kontrollen över projektets budget redan innan start. Hur många besökare kalkylerar vi med? Antalet besökande och badets öppettider är dimensionerande för badhuset och de tekniska systemen. Om antalet badande vid samma tidpukt är fler än vad badhuset är dimensionerat för kan detta leda till: > Köer som hindrar badgästerna från att duscha. > Otillräcklig luft- eller vattenkvalitet. > Förkortad livslängd på byggnaden. > Ökade driftkostnader. > Stängning. Därför är det viktigt att göra noggranna kalkyler över beräknat antal samtidigt badande och antal badande per år och att sedan projektera efter detta. Dimensionera badhusets ytor så att de fungerar tillsammans, det vill säga anpassa duschar, toaletter, entré och så vidare till hur många som får vistas i badhuset samtidigt. Det är lika viktigt att inte släppa in fler besökare än vad vattenreningen eller övriga badet är dimensionerat för. För att säkerställa detta bör antalet badande mätas per timme och per år, exempelvis genom räkneverk i entrén. Har badhuset de rätta installationerna i förhållande till hur det kommer att användas? Ett fungerande badhus kräver installationer för vattenrening med kemikaliehantering, ventilation, värme samt värmeåtervinning. Dessa installationer står för en stor del av den investeringskostnad som krävs för att få en badhusverksamhet med god inomhusmiljö till ett lågt och långsiktigt driftsnetto. Möjligheterna att välja rätt installationer för detta ändamål är mindre vid renovering än vid nybyggnation. Investeringskostnaden för installationer vid nybyggnation bedöms vara större, men kan ge lägre drift- och underhållskostnader. Vad har vi för kravspecifikation på vårt badhus? I ett tidigt skede bör kommunen utreda varför det ska byggas ett bad, hur många bad det ska finnas i kommunen, vad badet ska innehålla, vilken service som ska erbjudas, var byggnaden ska placeras och vad badet får kosta. Om kommunen väljer att bygga nytt får man stora möjligheter att skapa ett badhus utifrån den kravspecifikation man har. Renoverar man eller bygger till ett befintligt badhus är man mer beroende av de egenskaper byggnaden har, exempelvis planlösning och var badhuset är placerat. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 19

29 Kapitel 3. Avgörande frågor för nybyggnation eller renovering 29 Strategisk fråga 5 Strategisk fråga 6 Strategisk fråga 7 Strategisk fråga 8 Ska vi ha stilla vattenytor eller vattenyta i rörelse? Stora vattenspeglar med mycket omrörning eller stänk från badande ger ökat ångtryck och ökad trikloraminproduktion jämfört med stilla vatten. Därför är även denna faktor, precis som vattentemperaturen, dimensionerande för fuktskydd och vatten rening. Bestäm tidigt om och var det ska vara omfattande rörelse i vattnet och dimensionera efter detta. Hur får vi lång livslängd på bassänger vid nybyggnation och renovering? Kakel är inte tätt, vilket medför problem med betong och armering med mera. Vid nybyggnation är det emellertid inte nödvändigt eller alltid önskvärt med kakel. Man kan bygga nya bassänger eller renovera äldre kaklade bassänger med rostfria tätskikt. Stålets elastiska egenskaper gör att det inte spricker och man får en tät bassäng utan läckage. En bassäng i rostfritt stål har låga underhållskostnader och är återvinningsbar. Den kan dessutom byggas med helt självbärande väggar och har en kortare byggtid än en traditionell kakelbassäng. Ett annat alternativt beprövat sätt att renovera en bassäng är att använda färdigtillverkade pvc-laminerade stålpaneler, eller enbart pvc-liner direkt på befintligt kakel. En tät bassäng innebär lägre underhållskostnader över tid. Vid nyproduktion kan bassänger även byggas med mer korrosionstålig armering som rostfri armering, rostfri syrafast armering eller kolfiberarmering. De ovan nämnda metoderna kan väsentligt förlänga bassängens livslängd. Vilken temperatur vill vi ha i bassängerna? Vattentemperaturen är dimensionerande för bland annat fuktskyddet och vattenreningen. Bestäm vilken temperatur det ska vara i respektive bassäng i ett tidigt skede. Ökad temperatur leder exempelvis till: > ökat ångtryck, > ökad korrosion, > snabbare kemiska reaktioner, > mer skadliga ämnen som trihalometaner (THM) > snabbare bakterietillväxt, > ökade krav på fuktskydd, material och vattenrening. Vill man öka vattentemperaturen i sitt befintliga badhus måste man noggrant kontrollera att fuktskyddet och vattenreningen klarar detta. Hur planerar vi för god hygien? Genom att redan vid designen av badet ha hygien, städbarhet, städmetoder som verkligen fungerar och god tillgång till duschar och toaletter i åtanke, underlättar man för god vatten- och luftkvalitet. 20 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

30 30 Badbelastningen påverkar inte bara vattenkvaliteten i ett badhus utan också andra tekniska system. Det gäller att kontrollera att antalet badande inte överstiger det antal badet dimensionerats för. EXEMPEL: Renovering av simhallar Örnsköldsvik I Bredbyns simhall finns en 20x6-meters bassäng och i Husums simhall en djup 20x8-meters bassäng. Badhusen behövde renoveras på grund av dålig vattenkvalitet och problem med den gamla vattenreningen i form av manuella byten av rockwoolfilter varje vecka och svårigheter att få tag på reservdelar. Ytskikt, byggnadskonstruktioner och installationer var även slitna efter upp till 40 års användning. Efter renoveringen har bassängernas livslängd förlängts väsenligt eftersom korrosionen har minimerats. Örnsköldsvik har fått två sällsynt energieffektiva simhallar trots 28 C i bassängerna och norrländsk vinterkyla. Det nya vattenreningssystemet är förenklat ett system med förfilter, ultrafilter, kolpulver, UV-aggregat och klordosering. Ultrafilter valdes för att det tar lite utrymme i anspråk, och det var väldigt ont om plats. För att spara energi isolerades bassängerna mot befintligt kakel, en ny bassäng gjöts invändigt och ny vit plastduk med banmarkeringar lades mot bassängvattnet. Ett nytt tak med 400 mm isolering byggdes under det befintliga. Mellanrummet mellan gammalt och nytt tak sattes under övertryck, även om det nya taket är tätt, och ångspärren förnyades. Inner- och ytterväggarna isolerades med ångspärr mot befintliga väggar. Även takytor i installationsytor under bassängen isolerades så att värmen från simhallen begränsas nedåt. Gamla fönster ersattes av nya och man minskade den totala fönsterytan. Omklädningsrum och simhall försågs med nya ytskikt på väggar och tak, och fick ökad tillgänglighet med nya RWC-enheter. Befintliga spillvattenledningar för duschar och toaletter Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 21

31 Kapitel 3. Avgörande frågor för nybyggnation eller renovering 31 relinades. För att ytterligare förbättra luften installerades ett kolfilter på tilluften enligt industriell praxis. Allt föregicks av en omfattande asbestsanering. Besökarna upplever nu både vattnet och luften i badhusen som klorfria. Det bundna kloret i bassängerna ligger på 0,1-0,2 mg/l. Hela renoveringen tog cirka 9 månader. Renoveringskostnaden blev cirka kronor per kvadratmeter. Den totala renoveringskostnaden för Bredbyns simhall var cirka nio miljoner kronor och för Husums simhall cirka 16 miljoner kronor. Renoveringen har gett lärdomar om att bassängrenoveringar bör föregås av en noggrann projektering, att särskilda krav ska ställas på membranleverantörer och att man ska göra riskanalyser för nya kemikalier. I dessa simhallar har man även lyckats få ned energiförbrukningen genom att bygga ett hus i huset och isolering av bassängen och golv har gett minskade transmissionsförluster. Kaklade bassänger är vanliga, men det finns beprövad alternativ teknik att använda som PVC-liner/ rostfritt stål. 22 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

32 32 Översikt över för- och nackdelar vid nybyggnation och renovering Valet mellan att bygga nytt eller att renovera beror på en rad parametrar. Det grundläggande i beslutet är dock vad kommunen har för krav på sitt badhus och vad man har att utgå ifrån. Det är mycket viktigt att kontrollera det befintliga badhusets status genom besiktning. Nedan redovisas en tabell med parametrar som bör finnas med i valet mellan att bygga nytt eller renovera: tabell 2. Översikt över för- och nackdelar vid nybyggnation och renovering Krav på funktioner Bygga nytt Renovera Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Stora möjligheter att skapa ett badhus utifrån kravspecifikationen. Äldre anläggningars utformning/ logistik kan vara svår att påverka vid renovering. Tillgänglighet Ofta svårare att tillgänglighetsanpassa. Investeringskostnad Man kan t.ex. bygga bassänger med höj- och sänkbar botten som lockar fler målgrupper. Fler badgäster ger i sin tur mer intäkter. Dagens krav på tillgänglighet kan uppfyllas. Kräver en högre investeringskostnad jämfört med renovering. Hela byggnaden eller valfria delar kan vanligen renoveras till en rimlig kostnad. Befintlig vattenrening kan i regel kompletteras eller helrenoveras. Äldre bassänger kan renoveras med t.ex. duk eller rostfritt tätskikt. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 23

33 Kapitel 3. Avgörande frågor för nybyggnation eller renovering 33 Kemikalier Placering Projekttid Det går fortare att renovera jämfört med att bygga nytt. Mindre renoveringar t.ex. tätskikt, vattenrening och bassänger kan göras under sommarstängning. Installationer Bygga nytt Renovera Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Lätt att möta aktuella krav på kemikaliesäkerhet och intransport till badhuset. Det kan vara möjligt att hitta en lämpligare placering än den befintliga. Stor möjlighet att välja rätt installationer i förhållande till krav på funktioner. Ofta svårt att hitta bra platser för nya badhus. Lång detaljplaneprocess med många intressenter. Lång byggtid. Större investeringskostnad för installationer. Befintliga bad har som regel redan en god placering. Befintliga installationer kan göras vatten- och energieffektivare. Gamla öppna sandfilter kan t.ex. ersättas med nya filter, och gamla bassänger med hoppdel kan göras grundare, vilket ger lägre driftkostnader. Livslängd Lång livslängd. Livslängden kan förlängas beroende på omfattning av renovering. Arkitektur Stor möjlighet att påverka arkitektur och utformning. Den arkitektoniska nivån kan vara hög. Att bevara grundformen efter en renovering kan vara uppskattat av besökarna. Svårare möta krav på kemikaliesäkerhet och intransport till badhuset. Saknar möjlighet att ändra placering. Dolda fel och oförutsedda egenskaper kan fördröja arbetet. Det kan finnas fel och brister i de befintliga installationerna. Mindre möjligheter att välja rätt installationer i förhållande till funktionskraven, delvis på grund av begränsat utrymme. 24 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

34 34 Antal besökare Bygga nytt Renovera Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Möjlighet att ta emot fler besökare. Bassängytan är avgörande för antalet samtidigt badande, och denna kan utökas vid nybyggnation. Om det befintliga badhuset stängs i samband med att man bygger nytt, bör tillfälligt bad anordnas för skolor och föreningar. Svårt att ta emot fler besökare än tidigare. Bassängytan är avgörande för antalet samtidigt badande, och denna är svår att utöka vid renovering. Om det befintliga badet stängs bör tillfälligt bad övervägas. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 25

35 35 KAPITEL 4 Översikt av tidplan och kostnader Tidplan Att renovera ett badhus tar från några månader till några år. Motsvarande tid för nybyggnation är betydligt längre, cirka tre till tio år. Detta beror bland annat på att man vid nybyggnation oftast måste ta fram en ny detaljplan vilket medför risker för överklaganden som kan dra ut på tiden. Renovering Nedan ges exempel på en tidsplan för renovering. Att renovera ett badhus tar från några månader till år beroende på hur omfattande renoveringen är. I tidsplanen förutsätts att renoveringen kan göras utan att kommunen behöver ta fram någon ny detaljplan. När statusbesiktningen av det befintliga badhuset är genomförd får kommunen en klarare bild av renoveringsbehovet, och tidsplanen kan påverkas av hur omfattande renoveringsbehovet visar sig vara och av vilka delar man beslutar sig för att genomföra. Andra faktorer som kan påverka tidsplanen är exempelvis: > > Utdragen beslutsprocess om vad som ska åtgärdas eftersom det kan bli mer kostsamt. > > Upphandlingen överklagas. > > Dolda fel och egenskapsbrister (som inte framgått av statusbesiktningen) upptäcks i byggskedet. Exempelvis asbest, dålig betong och dåliga ventilationsrör. 26 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

36 36 Observera att det är månader som anges! tabell 3. Exempel på översiktlig tidsplan vid renovering. Det är önskvärt men inte alltid möjligt att genomföra renovering under ordinarie sommaruppehåll Månad Nulägesanalys Utredning och statusbeskrivning Förenklad projektering Upphandling Investeringsbeslut Ombyggnation Besiktning Intrimning Invigning Injustering Badhuset stängt under ex. ordinarie sommaruppehåll HÖG ARKITEKTONISK NIVÅ I ÄLDRE BADHUS Ambitionsnivån och arkitekturen i många av badhusen från rekordåren är generellt mycket hög och detta både syns och känns. Trots detta är det inte ovanligt att byggnader av den här typen döms ut eftersom de inte uppfyller krav på längre banor, har utrymme för äventyrsbad och liknande. Om en byggnad är kulturminnesmärkt kan det påverka budgeten för ett byggnadsprojekt radikalt. Planutformning, material och fasader är som regel skyddade och får endast ändras efter noggranna studier. Nybyggnation Nedan ges exempel på en tidsplan för nybyggnation. Att bygga ett nytt badhus tar från cirka tre till tio år. Vid nybyggnation måste man oftast ta fram en ny detaljplan, en process som tar minst två år (fem år i storstadsområden). Om gällande detaljplan för området som ska bebyggas medger den föreslagna verksamheten och byggvolymen har man mycket tid att vinna. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 27

37 Kapitel 4. Översikt av tidplan och kostnader 37 Andra faktorer som kan påverka tidsplanen är exempelvis att: > > Det tar tid att hitta en lämplig tomt > > Upphandlingen överklagas > > Man gör förändringar i kravspecifikationen för badhuset i ett sent skede och projekteringen måste göras om. Observera att det är år som anges! tabell 4. Exempel på översiktlig tidsplan vid nybyggnation År Nulägesanalys Utredning Programarbete Investeringsbeslut Detaljplaneprocess Projektering Bygglovsprocess och upphandling Byggnation Besiktning Intrimning Invigning Injustering Investeringskostnader Det finns olika fördelar med att bygga nytt respektive renovera. Det man vinner på ökade valmöjligheter för det nya badhuset förlorar man ofta på en dyrare tomt och längre byggtid. Det man vinner på att välja alternativet renovering förlorar man på ökade svårigheter att uppnå kraven på fuktsäkerhet och tillgänglighet etc. Investeringskostnaderna för nybyggnation av badhus i bland annat Linköping, Malmö och Västerås har i ett tidigt skede hamnat på i storleksordningen Mkr. Efter diverse händelser har investeringskostnaderna ökat med % jämfört med ursprungskalkylen. 28 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

38 38 När det gäller investeringskostnad per kvadratmeter yta inomhus, får man ett kvadratmeterpris på cirka till kronor. Ett annat sätt att räkna på är att ta fram kostnaden per kvadratmeter fri vattenyta vilken blir cirka till kr. Drift- och underhållskostnaderna för badhus är omfattande och måste noga beaktas. För exempel se bilaga 2. Det nya badet i Upplands Väsby, Vilundabadet-Väsby källa, har en 25-metersbassäng för bad, lek, motion och träning, en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten, en rehabbassäng och en familjedel. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 29

39 Kapitel 4. Översikt av tidplan och kostnader 39 EXEMPEL: Uppförande av nytt badhus Upplands Väsby Vilundabadet-Väsby källa, har en 25 metersbassäng för bad, lek, motion och träning, en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten, en rehabbassäng och en familjedel. Den nya anläggningen är populär med 2 (3) ett stort antal besökare. Badet ligger bredvid kommunens ishall, som den har ett energiutbyte med. Energin som blir över i ishallen vid istillverkningen används för att värma upp badvattnet. Detta, tillsammans med eleffektiv ventilation, ger stora energibesparingar. Taket har dessutom växtlighet av sedum som ger en klimatutjämnande effekt och kyler anläggningen på sommaren. Belysningen är kreativ och adekvat. Över bassängerna finns exempelvis inga direkta strålkastare, bara reflektorer. För att få ner ljudnivån inomhus ställdes hårda krav på låga ljudnivåer från ventilationen, avfuktare och skvalprännor. Ljudet från trafik har stängts ute med hjälp av energieffektiva fönster med låga u-värden. Efter öppning uppdagades en rad problem som senare har åtgärdats. Exempel på problem var: > > Omfattande korrosion och igensättningar av rör med mera vid saltat bassängvatten. > > Läckage från bland annat botten på bassängen. > > Höga trösklar som hindrade städmaskiner. > > Avsaknad av ett överordnat styrsystem. > > Svårigheter att hålla rätt temperatur och rätt vattenvärden i bassängerna. > > Luft kom in i vattenreningsanläggningen. > > I maskinrummet slår en normallång maskinist i huvudet och kommunikationsmöjligheterna är dåliga. > > Maskinisten kunde inte justera vissa börvärden själv utan måste först kontakta leverantören av apparatskåpet. > > Samtliga startpallar hade osäker funktion vilket resulterade i att de måste bytas ut. > > Dekorationer var svåra att rengöra och orsakade personskador och fick tas bort. Vilundabadet-Väsby källa överträffade besöksförväntningarna på 2 år med över 40 procent och idag kommer badgästerna även från grannkommunerna, kanske också tack vare badets läge nära E4 och tågförbindelse. Kostnaden för badhuset var 190 miljoner kronor. 30 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

40 40 KAPITEL 5 Översikt av arbetsprocess När en kommun ska ta ställning till hur badhuset, eller avsaknaden av badhus, ska hanteras, inleds arbetsprocessen ofta med att en kommunal förvaltning får i uppdrag att göra en nulägesanalys (1). Den ska beskriva problembilden i befintliga badhus, avsaknaden av badhus, eller eventuellt behov av en helt ny anläggning som inte ersätter en befintlig. Därefter tas politiskt beslut om en utredning (2). Utredningen ska baseras på en intressentanalys men även ta hänsyn till vilken ekonomisk investering kommunen bedömer som rimlig. Denna utredning ska föreslå åtgärder som kan vara att bygga en ny anläggning, bygga ut eller renovera en befintlig anläggning. Utredningen ska visa kalkylerad investeringskostnad samt årlig drift- och underhållskostnad inklusive de årliga intäkterna. Utredningen bör även visa på alternativa lösningar. Med en sådan utredning som underlag tas ett politiskt inriktningsbeslut om ett programarbete (3). När programarbetet är utfört och ny kalkyl gjorts tas ett politiskt investeringsbeslut (4) där även en tidsplan finns med. Om ett nytt badhus ska uppföras eller en större utbyggnad genomföras, krävs troligen en ny detaljplan. Beslut i byggnadsnämnd om start av detaljplanearbete bör tas i ett tidigt skede med tanke på eventuella överklaganden med mera. Detaljplaneprocessen drivs parallellt med processen från nulägesanalys (1) till politiskt investeringsbeslut (4). Efter att politikerna tagit ett investeringsbeslut går man vidare i arbetsprocessen med projektering (5), bygglovsprocess (6), byggnation (7), besiktning (8), intrimning (9) och därefter invigning (10) av badhuset. Injusteringen (11) av de tekniska systemen fortsätter cirka ett år efter öppnandet för att badhuset ska fungera optimalt i praktiken och med hänsyn till säsongsvariationer. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 31

41 Kapitel 5. Översikt av arbetsprocess 41 figur 1. Översikt av arbetsprocess 1. Nulägesanalys 2. Utredning 3. Programarbete 4. Politiskt investeringsbeslut Beslut i byggnadsnämnd om start av detaljplanearbete Detaljplaneprocess Eventuell detaljplaneprocess, löper parallellt med steg 1 till Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning Besiktning och intrimning sker fortlöpande efter byggstart. 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Erfarenheten av denna typ av ombyggnadsprojekt är att det är svårt att förutse alla uppdykande hinder i en befintlig simhall. Men rätt utförd så är det betydligt billigare än att bygga nytt Citat från Lars-Göran Larsson, Energi/installationsansvarig konsult & serviceförvaltningen, Fastighetsavdelningen, Örnsköldsviks kommun. 32 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

42 42 KAPITEL 6 Steg 1 Nulägesanalys 1. Nulägesanalys 2. Utredning 3. Programarbete 4. Politiskt investeringsbeslut Var står vi nu? Statusbesiktning och underhållsplan Var står vi nu? Vilket läge har vi att utgå ifrån? För att besvara dessa frågor och för att fastställa underhållsbehovet för de badhus som redan är uppförda bör man utföra en statusbesiktning. Efter en sådan besiktning kan man ta fram en underhållsplan där åtgärder beskrivs, tidssätts och kostnadsbedöms. För att förlänga badhusets livslängd bör man använda statusbesiktningen och underhållsplanen kontinuerligt. Om något i badhuset förändras bör man ta fram en ny underhållsplan samt uppdatera egenkontrollprogram. För mer information se avsnitt Förvaltning. I och runt en bassäng finns ofta problem med korrosion och läckage. Regelbundna besiktningar medför snabbare återkoppling på brister och fel och kostnader kan minimeras. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 33

43 Kapitel 6. Steg 1 Nulägesanalys 43 Vad vill vi? Målgrupp, verksamheter och funktioner Vad har kommunen för mål och vision med sitt badhus? Vem ska använda badhuset och vilka funktioner ska finnas? Vilka behov och krav har målgruppen? Vilken vattenkvalitet vill vi ha? En vattenkvalitet som klarar dagens gränser med marginal kan ge fördelar som bättre inomhusmiljö och mindre korrosion. Kommer fler kunder att komma till badet med ett annat utbud eller blir det onödigt dyrt att bygga för fler besökare? Hur tar vi vara på erfarenheter och synpunkter från kunder och de som jobbar med det nuvarande badet? Storleken på ett badhus bör utgå från storleken på kommunen eller staden och antalet innevånare som kan tänkas utnyttja lokalerna. Inledningsvis bör kommunen fråga sig vad syftet är. Detta är exempel på frågeställningar som bör klarläggas: > > Ska vi bygga en tävlingsarena för simmare? > > Ska vi skapa en plats där besökare får ha kul och uppleva spänning? > > Ska vi skapa en plats där vuxna motionssimmar? > > Ska vi skapa en plats där besökare i stillhet kan njuta av värme, vatten och gemenskap? > > Ska vi skapa en plats där sjuka och skadade kan få rehabilitering? Det är viktigt att pengarna för ett bad i stor utsträckning används till attraktioner för badgäster. Investeringen för viktiga badhusfunktioner bör prioriteras framför konstnärlig utsmyckning. Ofta samutnyttjas badhusets lokaler av skolor, simklubbar, motionssimmare, barnfamiljer, äldre, funktionshindrade och utövare av övriga vattensporter såsom vattenpolo, simhopp, dykning och kanot. Dock inte samtidigt. Man kan ofta tillgodose alla dessa olika gruppers behov genom schemalagd verksamhet, eller multibassänger med höj- och sänkbar botten och med högre temperatur på vattnet. Därmed kan man undvika konflikter mellan exempelvis motionärer och barnfamiljer. Men ibland uppstår verkligt skarpa skiljelinjer som kan gälla om man ska erbjuda 50-metersbassänger för tävlingssimning eller ha en särskild hoppbassäng för simhopp. Detta medför ofta stora kostnader inte bara för själva bassängen utan också för de extra utrymmen de genererar som läktarutbyggnad, höjning av tak och förstärkning av stomme eller djupare och kraftigare grundläggning för byggnaden. Ofta har simklubbar en organisation bakom sig som gör att de blir röststarka och kan föra fram sina önskemål tydligt. Man ska dock även ta hänsyn till övriga besökares behov som familjer med barn, äldre och motionärer. 34 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

44 44 KRAVSPECIFIKATIONEN MÅSTE VARA VÄL BESKRIVEN FRÅN BÖRJAN I ARBETSPROCESSEN Tänk på att antalet badande, vattentemperaturen och hur vattnet rör sig (mycket stänk och omrörning kontra stilla vattenyta) är dimensionerande för fuktskyddet och vattenreningen. Man har mycket att vinna genom att tidigt ha en grundlig dialog om vad badhuset ska innehålla och hur många besökande det ska ta emot. Små förändringar i kravspecifikationen som görs senare i projektet måste utredas mycket noggrant eftersom samspelet är så komplext. Läs mer under Avgörande frågor för nybyggnation eller renovering. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 35

45 45 KAPITEL 7 Steg 2 Utredning 1. Nulägesanalys 2. Utredning 3. Programarbete 4. Politiskt investeringsbeslut Vägval När nulägesanalysen är klar, och vi vet var vi står och vart vi vill, gör vi vårt vägval och bestämmer om badhuset ska renoveras, byggas till eller byggas nytt. Därefter utreder man det alternativ man valt mer noggrant. Läs mer under Avgörande frågor för nybyggnation, ombyggnad eller renovering. UNDVIK KOSTSAMMA ÖVERRASKNINGAR LÅT EN OBEROENDE SAKKUNNIG GE INPUT LÖPANDE För att undvika kostsamma överraskningar bör man låta en oberoende sakkunnig ge löpande input till investeringskalkylen och drift- och underhållskalkylen under hela arbetsprocessen. Funktion Det viktigaste att börja med är en beskrivning av grundläggande funktioner som badhuset ska ha utifrån de verksamheter man dimensionerar badhuset för. 36 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

46 46 Sådana egenskaper kan exempelvis vara: > > Materialval som klarar det tuffa badhusklimatet (fukt, klorerade biprodukter, salter och mögel) > > Isoleringsfunktion av olika konstruktioner (köldbryggor samt vattentätt respektive ångtätt ska beaktas) > > Ytskikt och konstruktioner för att klara krav på halksäkerhet, rengöring, skötsel och upplevelse > > Fukttåliga stommaterial i våtrumsväggar (murverk i bastu och dusch) > > Betongkvalitet och armering (sedvanliga armeringsjärn, rostfritt eller kolfiber) > > Täckskikt (styrs av vald konstruktion, tätskikt och bassängens materialegenskaper etc.) > > Tätskikt i bassänger (styrs av egenskaper hos badvatten, betongkvalitet och armering etc.) > > Fönster (antal, placering, energieffektivitet, utseende och åtkomlighet etc.) > > Klimatskalets täthet (beroende på val av material i väggar och tak bör olika krav ställas) > > Genomföringar (måste klara krav på rörelser och täthet) > > Ventilation (typ av aggregat och dess placering, avfuktning, värmeåtervinning, kanaldragning, donens placering etc.) > > Styr- och reglerteknik (beprövad teknik som passar i fastighetsbeståndet) > > Vattentemperatur (tävlingsbassäng och barnbad har olika behov av temperatur) > > Vattenreningssystem (styrs av vattenmängd, personbelastning och myndighetskrav m.m.) > > Kemikaliehantering (typ av vattenrening, tillgänglighet och säkerhet m.m.) > > Tillgänglighet (för gamla, unga, rörelsehindrade, service och underhåll etc.) Därefter ska man matcha dessa funktioner med varandra. I detta skede märker man att alla egenskaper inte ger samma önskvärda resultat. Exempelvis är en städbar klinkerplatta len så att smutsen inte fastnar, men samma egenskap gör att den blir hal, vilket medför att kravet på halksäkerhet inte kan uppfyllas. Salt i bassängvattnet påstås vara bra för huden men ökar korrosion och slitage på material i badhuset. En rimlig målsättning är att byggnaden ska hålla i 50 år vid nyproduktion. Det är viktigt att försäkra sig om att de grundläggande funktionerna och tekniken fungerar tillsammans i ett tidigt skede. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 37

47 Kapitel 7. Steg 2 Utredning 47 Några viktiga saker att tänka på: > > Ta fram en riskanalys i syfte att identifiera svagheter. > > Ta fram en drift- och underhållsplan för hur funktionerna ska driftas och underhållas. Detta ger också underlag för beräkning av framtida driftskostnader. > > Vad har funktionerna för investeringskostnad? > > Välj material som har lång hållbarhet. > > Använda beprövad, men ej föråldrad teknik, för att undvika risker med oprövade lösningar. > > Byggnadstekniken och installationer har utvecklats mycket, det vill säga det är viktigt hålla sig uppdaterad. Det finns flera lagkrav och normer som måste uppfyllas för respektive funktion, dessa ändras frekvent och det är därför viktigt att hålla sig uppdaterad. Ytskikt bör väljas först efter att man valt funktion, inte tvärtom. Det är viktigt att börja i rätt ände. Vad ska byggnaden innehålla? Man bör även, med eller utan en oberoende konsult, rum för rum gå igenom vad som ska finnas i badet: > > funktion (typer av bassänger och andra verksamheter som gym, hamam etc.), > > storlek, > > antal, > > kommunikation, > > golv, > > väggar, > > tak, > > belysning, > > ventilation, > > VVS, > > temperatur, > > ljud, > > inredning. 38 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

48 48 Exempel: Funktions- och lokalprogram Linköpings kommun Inför beslut om att bygga en ny simhall har Linköpings kommun tagit fram ett funktions- och lokalprogram. Detta ger en tydlig beskrivning av vilket utbud av bassänger och övriga faciliteter som erbjuds till olika aktiviteter/målgrupper. tabell 5. Funktions och lokalprogram Ungerfärlig yta (m 2 ) i nuvarande simhall Uppskattad yta (m 2 ) i ny simhall Utbud Motion Träning Tävling Undervisning Lek Habilitering Rehabilitering Vuxna Ungdom Barn (med vuxen) Simbassäng 25 m 6-8 banor Simbassäng 50 m, 25 m bred finns ej 450 Hoppbassäng 16,67 x 12,5 m Undervisningsbassäng 16,67 x 8,4 m X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Habiliteringsbassäng 12,5 x 6 m Familjebad X X X X X Relax X X X Friskvårdsyta X Servering X X X Övriga publika ytor Drift och verksamhet X X X X X X Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 39

49 Kapitel 7. Steg 2 Utredning Karlstads nya badhus som exempel på en badhusbyggnads innehåll. 40 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 49

50 50 EXEMPEL: Benchmarking Västerås stad Västerås stad lät år 2013 en konsult ta fram grundläggande information om fem utvalda badhusprojekt som därefter jämfördes med varandra genom olika nyckeltal. Nyckeltalen var: > > Kalkylerade investeringskostnader och ökning i kostnader. > > Kostnader per kommuninvånare. > > Investeringskostnader i relation till ytor. > > Intäkter och kostnader. > > Besöksprognos. > > Antal kommuninvånare i relation till ytor. Benchmarking är ett bra sätt att bedöma sitt planerade badhus jämfört med badhus i andra liknande kommuner, säger Stefan Brandberg, Idrottsstrateg Västerås stad. Placering Var bör badhuset ligga? Om kommunen beslutar att bygga ett nytt badhus på en ny plats bör följande överväganden göras gällande placeringen: > > Placering i förhållande till befolkningsunderlag och konkurrerande bad. Olika argument kan exempelvis vara att placera badhuset där det tänkta besöksunderlaget är störst, i ett område som behöver lyftas, där simkunnigheten är låg alternativt placeras i ett helt nytt bostadsområde för att öka dess attraktivitet. > > Närhet till annan idrottsverksamhet för att få samordningseffekter, exempelvis genom att samnyttja personal. Om badhuset placeras vid en ishall kan energivinster göras då överskottsvärme från ishallen kan användas till att värma badvattnet. > > Närhet till goda kommunikationer såsom kollektivtrafik, gång- och cykelväg samt angöring och parkering. > > Närhet till skolor. Många av besökarna kommer till badhuset genom skolans verksamhet. > > Närhet till hotell. > > Hänsyn till andra kommuners önskemål och krav vid samverkan med annan/andra kommuner. > > Hänsyn till eventuellt utomhusbad i anslutning till inomhusbadet. Andra frågeställningar att beakta är: > > Är kommunen markägare? Om inte, finns det förutsättningar att förvärva marken till rimligt pris? > > Behöver kommunen evakuera befintlig verksamhet från marken? Rivning? Sanering? Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 41

51 Kapitel 7. Steg 2 Utredning 51 > > Komplikationer på vald plats i form av: Stark opinion mot att marken bebyggs Natur- och kulturvärden Dåliga markförhållanden i form av exempelvis föroreningar eller dåliga grundläggningsförhållanden. Detta kan innebära en kostsam grundläggning av anläggningen eller ett kostsamt omhändertagande av markföroreningar. Befintliga ledningar. Det kan bli kostsamt om de måste flyttas. > > Vilka planförutsättningar gäller för platsen? I de flesta fall behövs en ny detaljplan. Tidsåtgången för en ny detaljplan är minst två år (fem år i storstadsområden). > > Vem ska vara med i utformningsplaneringen? Medborgarmedverkan/boende? Samverkan med simföreningar eller andra föreningar och intressenter? > > Krävs ökad dimensionering av VA-ledningar för att betjäna badhuset? > > Är platsen känslig ur utformningssynpunkt? Parallella arkitektuppdrag för förslag till yttre gestaltning. Upphandlingsformer EXEMPEL: Second opinion Västerås stad I syfte att få ett så väl genomarbetat underlag för renovering, nedläggning eller nybyggnation som möjligt, gav Västerås stad en konsult i uppdrag att lämna en så kallad second opinion på delar av den badhusstrategi som tagits fram. De delar som granskades var: > > Allmän bedömning av utredningen. > > Beräkning av besökstal. > > Möjligheter/risker med fortsatt renovering. > > Tidplaner, etappindelning av byggnation. > > Ekonomiska kalkyler. Efter genomläsning och granskning gav konsulten sina synpunkter på slutsatser och tankegångar i de delar denne hade en avvikande åsikt och föreslog eventuellt vidare utredning. En second opinion är ett bra sätt att bedöma de konsultförslag man fått in, säger Stefan Brandberg, Idrottsstrateg Västerås stad. En viktig del i alla byggnadsprojekt rörande badhus är entreprenadform, samarbetsform och vem som ska driva verksamheten framöver. Det gäller att kartlägga befintlig kunskap inom kommunen, men även att ha inblick i hur man vill driva sina anläggningar på sikt. Att välja en entreprenör med erfarenheter av badhus är också viktigt. I tabellen nedan ges exempel på för- och nackdelar med olika entreprenadformer. 42 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

52 52 tabell 6. Översikt över för- och nackdelar med olika entreprenadformer Upphandlingsformer Fördelar Nackdelar Generalentreprenad Tar tillvara egen erfarenhet, får god kontroll över produkten. God dialog med projektörer. Otydligt ansvar vid ev. fel under garantitid. Kostnadsdrivande lösningar. Kan medföra längre ledtider för projektet. Risk för anbud från färre entreprenörer. Totalentreprenad Klart ansvar mot en aktör Ofta billiga lösningar som har fokus på garantitid och inte byggnadens beräknade livslängd. Delad entreprenad Offentlig Privat Samverkan (OPS) Konkurrenspräglad dialog Möjliggör snabbare byggstart än GE. Alla delar konkurrensutsätts vilket medför kostnadseffektivitet. Snabb byggstart God möjlighet att påverka genom hela processen. God kostnads- och riskkontroll. Tydligt ansvar över lång tid. Smidig hantering för beställaren (hyresgästen). Se nedan Lätt att tappa kontrollen över detaljer i innehållet när kontraktet väl är tecknat Projektörerna är lojala mot entreprenören och beställaren har svårt att få löpande input om eventuella förändringar som kan vara kostnadsdrivande för entreprenören. Vid eventuella fel är ansvaret otydligt. Höga krav på projektledningsorganisationen. Överprövning vid fler upphandlingar kan fördröja processen. Svårare att göra justeringar vid eventuella förändringar i verksamheten. Kan bli dyrt om man inte är noggrann vid avtalstecknande. Aktör måste prissätta risken. I skriften Konkurrenspräglad dialog. Offentlig upphandling av komplexa kontrakt (SKL 2013) ges en vägledning i hur man kan använda konkurrenspräglad dialog för att upphandla komplexa projekt med höga krav på kreativitet, affärsmässighet och effektivitet. I skriftens ges flera exempel på kontrakt som upphandlats inom kommun, landsting och stat. Läs mer i kapitel 19 för ett exempel på en lyckad partnering för Karlstads kommuns nya bad. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 43

53 53 KAPITEL 8 Steg 3 Programarbete 1. Nulägesanalys 2. Utredning 3. Programarbete 4. Politiskt investeringsbeslut Under programskedet tas en systemhandling fram. Med systemhandlingen som grund görs en grov drift- och underhållsplan. Utifrån systemhandling och drift- och underhållsplan görs både en investeringskalkyl och en driftoch underhållskalkyl. En oberoende sakkunnig bör ge input till investeringskalkylen och till drift- och underhållskalkylen. 44 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

54 54 KAPITEL 9 Steg 4 Politiskt investeringsbeslut 1. Nulägesanalys 2. Utredning 3. Programarbete 4. Politiskt investeringsbeslut Med programmet och investerings-, drift- och underhållskalkyler som underlag tas ett investeringsbeslut i kommunfullmäktige eller ansvarig instans. När detta beslut är taget kan man gå vidare med nästa steg. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 45

55 55 KAPITEL 10 Steg 5 Projektering 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Badhus har en inomhusmiljö som ställer unika krav. Samspelet mellan olika kravfunktioner i ett fungerande badhus är mycket mer komplext än vad många tror. Genom att lägga mer tid på projektering än vid normal byggproduktion, ökar man chanserna att få ett väl fungerande badhus. Denna extra tid och kostnader ska ses som en investering för framtida lägre drift- och underhållskostnader oavsett om man bygger nytt eller renoverar. Läs mer om samspelet mellan olika kravfunktioner i kapitlet Är det så komplicerat att bygga och förvalta badhus? Städbarhet Vid projekteringen är det viktigt att ge förutsättningar för att kunna städa på ett bra sätt. Om städningen utförs på fel sätt eller om skvalprännor/fall är olämpligt utformade, kan städvattnet hamna i badvattnet och överbelasta vattenreningssystemet. Det finns även risk för att luften påverkas eftersom städkemikalier kan bilda exempelvis trikloraminer. För att städningen ska bli rätt utförd är det viktigt att vid projekteringen tänka på följande: 46 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

56 56 > > Ta hänsyn till hur konstruktioner påverkar städbarheten. Exempelvis ska skvalprännor och fall vara konstruerade så att städvattnet inte hamnar i badvattnet. Små skrymslen är svårstädade. > > Välja material som är lättstädade, vilka ofta hamnar i konflikt med att exempelvis golv inte bör vara hala. > > Städa med lämpliga metoder och med få och för badhus och bassängvatten anpassade kemikalier (läs mer om detta i kapitel Städmetoder). figur 2. Föroreningar från människor En aktiv simmare svettas mycket vilket påverkar både vatten och luft. Saliv och snor kan innehålla 100-tals miljoner mikroorganismer. Områdena under badkläderna har en mängd olika organismer och organiskt material som kan hamna i poolen om man inte tvättar sig ordentligt innan bassängbesöket. Bölder och infektioner kan vara en källa för smittsamma mikroorganismer. Miljontals onödiga bakterier tillförs badet om inte händerna är rena före bad. Hygien och smittskydd Bakterier och vissa parasiter är kanske det största hotet för en badgäst. Risken för överföring av smitta ökar genom att många människor befinner sig tillsammans på en liten yta. Hudens förmåga att skydda mot infektioner och påverkan av kemiska ämnen försämras i kontakt med vatten. Det är mycket viktigt att de badande tvättar sig noga. Även om de gör så, släpper varje badande ifrån sig cirka tre gram hud med hudbakterier och hår, två centiliter svett, urin, saliv samt drygt 10 miljoner bakterier. Förhöjda halter av farliga bakterier i vattnet kan ge hudirritation, rodnad, klåda och infektioner i ytliga småsår på huden. Det kan även ge ögon-, öron-, näs- och halsinfektioner samt feber. Badande kan svälja badvatten som innehåller sjukdomsalstrande organismer. Mikroorganismer kan även komma ner i lungorna på grund av aerosolbildning från exempelvis duschar och bubbelpooler. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 47

57 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 57 Idag har flera badhus problem med badgäster som inte tvättar sig eller tvättar sig bristfälligt innan de hoppar i bassängerna. Dessutom har man problem med personer som badar med underkläder på under sina badkläder. Ofta går detta att korrigera med information och utbildning om hygien. Men det kan också bero på dåligt utformade duschutrymmen där man känner sig exponerad och utsatt. UNDERLÄTTA FÖR GOD VATTENKVALITET OCH BRA LUFT TÄNK HYGIEN OCH STÄDBARHET Genom att redan i designen av badet ha hygien, städbarhet, val av städmetoder som verkligen fungerar och god tillgång till duschar och toaletter i åtanke, underlättar man för god vattenkvalitet och bra luft. Släpp heller inte in fler besökare än vad badhusets vattenreningssystem är dimensionerade för. Hygienregler vid badhus - exempel från Timrå kommun: > > Duscha och tvätta dig med tvål utan badkläder innan du går i bassäng eller bastu. > > Alla måste bära badkläder avsedda för bad (baddräkt, bikini, burkini, badbyxor) utan underkläder under. > > Bebisar (blöjbarn) måste bära babysimbadbyxor i rätt storlek (ej för stora) eller badblöja. Det kan komma mycket föroreningar från människor och omgivningen till badvattnet. Det är svårt att anpassa vattenreningen efter allt detta. Därför är det mycket viktigt att badgästerna duschar före bad och att smuts utifrån inte kommer in via exempelvis skor. 48 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

58 58 tabell 7. Föroreningskällor Badgäster Bassängomgivning Spädvatten Kemikalier Mikroorganismer Damm från luften, ämnen från målning Metallsalter (järn, mangan, kalcium) Orenheter från hypoklorit och syra Slem från mun och näsa Luftburna mikroorganismer Salter (klorid, Flockningsmedel bromid) Svett, urin, fekalier, hår, Filtergenomslag Organiska ämnen Ytbehandling hudflagor, hudfett (humus, TOC) Ludd, smuts från badkläder Koldamm Bakterier Betong och murbruksrester Kosmetika, sololjor, tvålrester, Rengöringsmedel Parasiter Filterpulver deodrant, plåster, vax, tugg-gummi,glasskärvor, hårnålar Öppna infektioner Alger, blad, blommor, Städkemikalier gräs, insekter Djur, föroreningar från djur VOC Matrester Exempel på vanliga föroreningar från badande, omgivning, kommunalt vatten och kemikalier som måste hanteras. Vattenrening kan inte på ett enkelt sätt hantera alla föroreningar varför det är viktigt med regler och information om exempelvis hygien före bad. Vattenrening Att kunna erbjuda badgästerna ett tilltalande, rent och fräscht tempererat badvatten utan klorlukt är viktigt för att få återkommande badgäster. En väl fungerande vattenbehandling minimerar dessutom riskerna för sjukdom och ohälsa både via vattnet och luften. Bassängvattnet samspelar med luften, människor, omgivningen och alla förekommande material i bassängrum. Vattenrening avlägsnar konventionellt partiklar (ej lösta) så att det filtrerade bassängvattnet blir klart och inte grumligt. Även exempelvis lösta kvävehaltiga och organiska ämnen, som inte kan avlägsnas via sandfiltrering, är viktiga att separera eftersom de annars kan bilda desinfektionsbiprodukter när vattnet kloreras. Vattnet ska inte heller vara kalkfällande eller korrosivt. Konventionellt används sandfilter för vattenrening i badhus. Dessa kommer förmodligen att spela en central roll även i framtida badhus men får se sig utmanade av annan beprövad teknik som trumfilter, mikrofilter och ultrafilter. Även konventionella sandfilter kan användas på nya sätt med andra filtermedia än sand, exempelvis glas. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 49

59 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 59 I denna skrift har vi valt att beskriva membranteknik mer ingående eftersom det är en nyare men beprövad teknik för vattenrening i badhus med ett flertal intressanta aspekter. figur 3. Traditionellt reningssystem Bassäng 1 2 Kommunalt vatten 5 Klor 3 Syra 4 Värme Utjämningstank Flock Cirkulationspump Backspolvatten Sandfilter UV Provtagningspunkter 1 Bassäng 2 Skvalprännor 3 Utjämningstank 4 Efter varje filter 5 Efter klorering på tilloppsledningen Översikt av ett traditionellt reningssystem där sandfilter spelar en central roll. Alternativ till sandfilter som till exempel mikrofilter, ultrafilter eller trumfilter etableras nu alltmer. Figuren visar också punkter där det är lämpligt att ta prov för att kontrollera badvattnets renhet. tabell 8. Föroreningskällor Art av förorening Partikelstorlek Föroreningstyp Större svävande partiklar > 1mm Hår, hudlager, textilfiber Oupplösta mindre partiklar 0,001-1 mm Hudlager, hudfett, tvål, fekalier, alger Kollodiala ämnen, osynliga ämnen 0,001-1µm Slem, spott, sekret, bakterier, kosmetika Upplösta organiska ämnen 0,001-1 µm Urin, svett, virus, aminosyror, humus Upplösta oorganiska ämnen <0,01 µm Salter som järnjoner, manganjoner, kalciumjoner Tabellen illustrerar typiska ämnen i badvatten och deras storlek. Många ämnen i badvattnet är lösta i vattnet och osynliga för ögat men måste ändå hanteras. 50 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

60 60 Membranteknik Membranteknik har sedan årtionden använts för rening av dricksvatten, men börjar nu även användas i allt fler badhus. För badhus kan membranteknik vara ett sätt att: > > Uppfylla högre krav på badvattnet via betydligt djupare filtrering. > > Få plats med vattenrening där det inte finns plats för traditionella filter. > > Rena backspolvatten. > > Avskilja alla bakterier kontinuerligt i badvatten. Tryckdriven vattenreningsteknik baserad på membran med olika porstorlek kallas för membranteknik. Beroende på avskiljningsgrad talar man om mikrofiltrering (MF), ultrafiltrering (UF), nanofiltrering (NF) eller omvänd osmos (RO). Separation baserad på omvänd osmos och ultrafiltrering har använts sedan 1970-talet, medan nano- och mikrofiltrering har funnits i vattenreningsapplikationer sedan 1990-talet. Mikrofiltrering Mikrofiltrering avlägsnar ämnen i storleksområdet 0,1-10 µm. Idag finns ett flertal skandinaviska referenser för mikrofilter i badhus. Mikrofilter är ett alternativ till sandfilter då det tar liten plats och filtrerar i ungefär samma område eller djupare. Flockningsmedel, som vanligen används vid sandfiltrering, behövs inte och vattnet kan bli något renare. Ett keramiskt mikrofilter är mycket tåligt och har mycket lång livslängd. Mikrofilter kan användas i huvudströmmen för att rena det cirkulerande badvattnet. Ultrafiltrering Ultrafiltrering avlägsnar vissa lösta ämnen i storleksområdet 0,01-0,1 µm samt alla bakterier. Ultrafilter är vanligt där kraven på vattnets renhet är extra höga eller där det råder utrymmesbrist. Ultrafilter kan användas i huvudströmmen för att rena det cirkulerande badvattnet. Ultrafilter kan även utnyttjas för rening av backspolvatten från sandfilter. Det finns många typer av ultrafiltermembran, keramiska eller av polymerer, och olika sätt att få en väl fungerande reningsanläggning. Då utrymmet i det befintliga installationsutrymmet var begränsat ( konventionella sandfilter kräver relativt stor installationsyta) samt att badvattenkvaliteten prioriterades, så valdes en relativt ny reningsmetod i Sverige nämligen ultrafiltrering. Som desinfektionsmetod används normal klorering. Citat från Lars-Göran Larsson, Energi/installationsansvarig konsult & serviceförvaltningen, Fastighetsavdelningen, Örnsköldsviks kommun. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 51

61 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 61 Nanofiltrering Nanofiltrering avlägsnar många lösta ämnen i storleksområdet 0,01-0,001 µm samt alla bakterier och virus. Nanofilter är mycket vanliga vid rening av dricksvatten och det finns många olika typer av nanofilter. För badvatten kan nanofilter användas för att ytterligare rena det kommunala vattnet. Ett bra dricksvatten behöver inte vara bra som badvatten. Nanofilter kan till exempel sänka hårdheten, avskilja organiska ämnen så att vattnet blir mer balanserat eller förebygga skadliga biprodukter som trihalometaner. Nanofilter kan även användas i huvudströmmen för att bidra till en mycket hög vattenkvalitet. Omvänd osmosfiltrering Omvänd osmosfiltrering avlägsnar praktiskt taget alla lösta ämnen och alla mikroorganismer. Osmosfilter är mycket vanliga vid rening av dricksvatten. I badvattensammanhang kan det användas för att ytterligare rena det kommunala vattnet. Ett bra dricksvatten behöver, som nämnts ovan, inte vara bra som badvatten. Omvänd osmosfiltrering renar djupare än nanofiltrering. Därför får man en kraftfull rening med hjälp av omvänd osmos i delström. Osmosfilter kan även användas i huvudströmmen för att bidra till en mycket hög vattenkvalitet, genom att ett valfritt delflöde renas. Dessutom kan osmosfilter användas tillsammans med ultrafilter för att rena backspolvatten. Vid återanvändning av backspolvatten bör man emellertid tänka på att salthalten i bassängen inte får bli för hög. Det är viktigt att betona att valfri salthalt kan uppnås, salthalten ska varken vara för låg eller för hög. När man väljer membranteknik är det viktigt att både projektören och leverantören har erfarenhet av membran och kunskaper om kemi. Dricksvattenentreprenörer och konsulter med erfarenhet av membran och dricksvatten har sedan länge hittat lösningar på barnsjukdomar med membranteknik. Framtida krav på vattenreningen Kemiska hälsorisker och mikrobiella risker i badhus ökar med fler äventyrsbad, bubbelpooler, forsar, mer sprutande vatten och stänk samt ökad temperatur och längre ledningar. Kraven på badvatten kommer från och med år 2016 att skärpas. Följande ämnen kommer att få ett riktvärde: 52 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

62 62 figur 4. Filtreringsdjup med konventionell kontra modernare filtrering Na+ (0,37 nm) H 2 O (0,2 nm) Sukros (1 nm) Humus (10 nm) Pseudomonas diminuta (0,28 µm) Influensavirus (0,1 µm) E. coli (1 µm) Cryptosporidium (5 µm) Nanofiltrering Ultrafiltrering Mikrofiltrering Konventionell filtrering 0,1 nm Omvänd osmos 1 nm 0,01 µm 0,1 µm 1 µm 10 µm 100 µm Figuren visar principiellt hur partikelfiltrering som sandfilter avskiljer ämnen som är större än några mikrometer medan membranteknik (RO, NF, UF, MF) avskiljer mycket mindre och lösta ämnen. Med ett ultrafilter kan bakterier avskiljas men inte salter. Med ett NF eller RO-filter kan alla mikroorganismer avskiljas men även salter som ger hårdhet och ämnen som kan ge upphov till trikloraminer eller trihalometaner. Notera att gränsen för vad vi ser med ögat är ca 0,1 mm stora partiklar vilket innebär att det mesta av det som finns i vattnet inte kan ses med ögat. > > trihalometaner > > legionella > > klorater > > konduktivitet > > alkalinitet En nyckelparameter för vattenreningen är bundet klor. Riktvärdet för bundet klor kommer att skärpas. Det nya kravet på bundet klor blir sannolikt 0,2 mg/l. Vi rekommenderar att ställa hårda krav på bundet klor. Då får man utöver renare vatten även positiva effekter på luften och inomhusmiljön. Kontrollera gällande krav med Folkhälsomyndigheten. Använder man konventionell vattenrening kan man nå riktvärdet förutsatt att man har en väl projekterad reningsanläggning. Nyare men beprövade filtreringsmetoder, som membranteknik eller vattenreningssystem där trumfilter ingår, kan också användas. Från år 2016 förväntas även nya krav på mätning av nyckelparametrar som bakterier, turbiditet i bassäng och skvalpränna, utjämningstank och före och efter filter för vattenrening. För luften i badet kommer riktvärden på trikloraminer att införas. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 53

63 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 63 Ökade kunskapskrav kommer att ställas. Verksamhetsutövaren är skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten, och att vidta de åtgärder som krävs för att skydda människors hälsa och miljön enligt Miljöbalken. Utan tillräcklig kunskap om teknik, skötsel och underhåll kan det uppstå problem med att klara exempelvis vatten- och luftkvalitet. Utsläpp av bassängvatten Innan badhusvatten får släppas ut i allmänna VA-ledningar måste det renas, annars kan det skada ledningsnätet, det kommunala avloppsreningsverket eller miljön. Klor kan bilda toxiska och svårnedbrytbara klororganiska föroreningar som kan skada vattenlevande djur och det biologiska reningssteget. Dessutom kan avloppsreningsverkets slam, som ska användas inom jordbruket, påverkas. För badhuset innebär det att bassängvattnet måste avkloreras innan det släpps ut. Avklorerat bassängvatten är ett rent vatten och innehåller inget som avloppsreningsverket måste ta bort. Därför är det önskvärt att avklorerat bassängvatten släpps ut till dagvattennätet. Backspolvatten är smutsigare och bör efter eventuell rening och kontroll släppas till spillvattennätet. För att minimera utsläpp av backspolvatten kan rening ske med exempelvis system baserade på ultrafilter och omvänd osmos (RO) i serie. Dessa system används även för industriella vatten som är väsentligt svårare att behandla än backspolvatten. Vid återanvändning av vatten bör man se till att riktvärdena för bassängvatten klaras, att klorid- och salthalten inte blir för hög, att vattnet förblir balanserat och att korrosion inte uppstår. Var uppmärksam på att utsläppskraven på bassänger kan ändras framgent då miljöfrågor får en allt större tyngd. Exempelvis har industrin tvingats miljöanpassa sina processer och går ifrån kloranvändning vid pappersblekning. 54 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

64 64 EXEMPEL: Renovering av befintlig vattenrening Mullsjö Mullsjö simhalls baddel består av en 25-meters bassäng och en undervisningsbassäng för maximalt badande per år. Simhallen hade fram till 2010 ett reningssystem från 70-talet av en typ som finns i många svenska badhus; diatomit. Systemet gav klorvärden på omkring eller över gränsvärdet på 0,4 mg bundet klor per liter, en nivå som är vanlig och ett tecken på problem. Reningstekniken, med diatomitfilter och användning av stora volymer starka syror, var även starkt ifrågasatt ur arbetsmiljösynpunkt och bidrog dessutom till korrosion. Det bedömdes även vara svårt att få reservdelar till den gamla anläggningen. Kommunen ställde höga krav på den nya vattenreningens effektivitet och arbetsmiljö. Med det nya reningssystemet som invigdes i januari 2012 har spektakulära resultat nåtts. Idag ligger klorhalten, bundet klor, på 0,04 mg per liter. Även turbiditeten, vattnets optiska klarhet, har förbättrats lika mycket. Besökare vittnar om att den typiska badhuslukten har försvunnit och att vattnet upplevs som kristallklart. Det innebär att också personer som är känsliga mot klorerat vatten numer kan använda badhuset. Vi har hört från flera badande som tidigare haft problem med kloret i vattnet och som nu kommit tillbaka, säger Peter Bååth, fastighetsansvarig på Mullsjö kommun. Den nya anläggningen med liggande sandfilter med glaskulor som filtermedia har utrustats med flera kemikalielarm som ett klorgaslarm vilket höjer säkerheten för personalen och de badande. För Mullsjö kommun har den nya reningsanläggningen kostat cirka 3,6 miljoner att bygga, men jämfört med den gamla anläggningen sparar kommunen varje år hundratusentals kronor i minskat underhållsbehov och minskad åtgång av vatten och kemikalier. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 55

65 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 65 God luftkvalitet inte enbart en ventilationsfråga Om inomhusluften i badhus är av dålig kvalitet kan den exempelvis orsaka andningsproblem, illamående och huvudvärk. Klorerade desinfektionsbiprodukter som trikloraminer är kanske det största hotet mot luften i simhallen. Flera badhus har haft så allvarliga problem med trikloraminer att de fått stänga. Trikloraminer bidrar även till korrosion. En stor del av föroreningarna i badhusets luft kommer från avdunstat vatten, aerosoler och ren gasavgivning, vilket kan leda till trikloraminer och andra flyktiga klorerade desinfektionsbiprodukter i luften. I Sverige gäller nu WHO:s riktvärde på max 500 µg trikloraminer per kubikmeter. Detta riktvärde ses nu över och det är sannolikt att Sverige får samma krav som flera andra länder i Europa, det vill säga max 300 µg trikloraminer per kubikmeter. Kontrollera gällande krav med Folkhälsomyndigheten. Trikloramin uppstår i en reaktion mellan klor och kväve. Kväve härrör från människor i form av urinämnen, svett, ammonium och proteiner. Se avsnittet membranteknik och faktaruta om trikloraminer. För att halterna av trikloraminer i luften inte ska bli för höga måste givetvis även andelen friskluft vara tillräcklig, luftomsättningen tillfredsställande och donen lämpligt placerade med mera. Ventilationen måste också underhållas och funktionsprovas regelbundet. Ventilationssystemet ska förutom att föra bort luftföroreningar vara utformat så att luften cirkuleras i hela byggnaden. Ventilationssystemet ska också samverka med värmesystemet för att klara en god luftkvalitet. Om ventilationen och värmesystemet inte samverkar kan man exempelvis få problem med kondensutfällning på fönsterpartier, missfärgade byggnadsmaterial och kallras/obehaglig upplevelse i badhuset. Även om badhuset har god luftväxling kan brister i ventilationssystemet, exempelvis felaktig värmeåtervinning, leda till att föroreningar återförs via tilluften. Med rätt val av system för värmeåtervinning minimeras risken för kortslutning av ventilationen. För att lyckas skapa ett bra inomhusklimat med hög energiåtervinning utan risk för kortslutning, krävs noggrann projektering med deltagande av olika badprojektörer. 56 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

66 66 LUKTAR DET KLOR? TECKEN PÅ HÖG HALT TRIKLORAMIN Trikloramin och andra klorerade biprodukter kan ge svåra besvär hos personal och badande och leda till stängning av badhuset. Det kan även leda till korrosion och onödigt slitage på badhuset. Trikloramin bildas i badvattnet i en reaktion mellan klor och kväve. Kväve kommer från människor i form av urin, svett, ammonium, proteiner och aminosyror. Trikloraminer är flyktiga och sprider sig från vattnet till luften och ventilationssystemet. Det är viktigt att förhindra eller minska bildning av trikloraminer. > > För att förhindra bildning av trikloraminer kan man exempelvis: > > Se över kloreringen så att överdosering undviks. > > Se över de badandes hygien och tillgången till duschar och toaletter. > > Se till att antalet badgäster inte är högre än projekterat. > > Se över kontrollen av ph-värde och alkalinitet i bassängerna. > > Se till att städkemikalier inte påverkar bassängvatten. Lukta! Om det luktar klor i badhuset kan det vara ett tecken på höga halter av trikloraminer. Man bör då ta reda på orsaken genom att exempelvis följa punkterna ovan. Speciella trikloramin- och THMavdrivare kan till en låg kostnad tas fram för att komplettera vattenreningen. Förebygg korrosion i badet och undvik förkortad livslängd Inget stål är egentligen rostfritt, man kan bara tala om mer eller mindre korrosionsbenäget stål. Ibland går korrosionen snabbt och det har faktiskt hänt att undertak i simhallar rasat (spänningskorrosion, Steenwijk, Holland 2001) och att komponenter rasat ner. Korrosion på lastbärande delar är en allvarlig säkerhetsrisk medan korrosion på ytor mest är negativt ur estetisk synpunkt. Men varför sker korrosion och vilka typer av rostfritt stål finns det? Korrosionsskador i simhallar beror på att miljön är mycket korrosiv, korrosivitetsklass C4 (C5 i vissa fall), vilket ställer krav på material eller bassängvattnets sammansättning. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 57

67 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 67 Viktiga förutsättningar för korrosion är fukt, syre, salter (som klorider) och värme. I Sveriges simhallar är tendensen att temperaturen och personbelastningen ökar samtidigt som innehållet av klor (hypoklorit), kloraminer och klorider är högt. Vi har även stora vattenspeglar med mycket omrörning och stänk från badande eller vattensprut som ger aerosoler i luften som så småningom kondenserar på ytor. Andra korrosionsdrivande faktorer kan vara mindre färskvatten i bassänger och chockklorering. Även användning av saltsyra som ph-reglerare eller salt i bassängvattnet accelererar korrosionen i onödan. En lägre andel friskluft vintertid ger högre kloridinnehåll i luften. Klorider koncentreras på alla ytor som inte sköljs av. När det gäller korrosion i simhallsmiljöer diskuteras följande viktiga typer: > > Lokal korrosion Punktfrätning eller spaltkorrosion. > > Atmosfärisk korrosion Oftast bara ytlig och av estetisk betydelse. > > Spänningskorrosion En kombination av korrosiv miljö och mekanisk last krävs. > > Galvanisk korrosion Kan ske när två olika material har metallisk kontakt. Kloridinducerad stress corrosion cracking är orsak till allvarliga problem i badhus. Korrosion upplevs visuellt negativt av badgäster. Syrafasta rostfria stål är känsliga för spänningskorrosion. Under packningar och spalter kan problem uppstå på grund av stillastående aggressivt vatten. En korrosionsspricka på ytan kan vara 10 gånger värre inne i stålet. Höga temperaturer och kloridhalter vilket är vanligt i badhus påskyndar korrosionsprocessen. Kloridjoner ger upphov till punkt- och spaltkorrosion samt spänningskorrosion. Låglegerade austenitiska stål är känsliga för spänningskorrosion och är inte tillåtna i lastbärande delar i simhallar. Punktfrätning kan vara svår att upptäcka eftersom angreppet är som störst under ytan. 58 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

68 68 För att minimera korrosionsproblem och få en lång livslängd tänk på att: > > Välja rätt typ av stål för aggressiv simhallsmiljö. > > Specificera krav på ytbehandling av rostfria stålytor. > > Ställa krav vid upphandling av vattenrening på att bundet klor ska vara max 0,15 mg/l. > > Se över vattenkemin. Saltsyra innehåller kloridjoner men det finns alternativ. Klormängden kan ofta minskas. En minskad klormängd innebär även mindre behov av ph-reglerande kemikalier som kan orsaka korrosion. > > Förebygga bildning av biofilm i bassänger och vattenrör där extrema korrosiva mikromiljöer kan bildas lokalt. > > Skölja rostfria material ovan bassängytan med färskvatten där det är möjligt. > > Ställa noggranna krav på svetsarbeten av t.ex. stålbassänger. Svetsning ska utföras av utbildad svetsare med kvalitetsnivå enligt standarder. Svetsar ska alltid rengöras ordentligt, helst betas, eftersom kvarvarande svetsoxid sänker korrosionsmotståndet rejält. > > Minimera sammanfogning av olika typer av material, eftersom det kan leda till galvanisk korrosion genom att det minst ädla materialet korroderar. > > Basera inte materialvalet på gamla specifikationer. Både simhallsmiljöer och stålsorter har utvecklats under åren. Platta i rostfritt stål till plattvärmeväxlare med kraftiga korrosionsangrepp. Plattvärmeväxlaren havererade på grund av förhöjd salthalt i bassängvattnet. Förhöjd salthalt lanseras ofta av miljöskäl. Saltat bassängvatten Flera oberoende undersökningar och erfarenheter från badhus visar att ökad salthalt i bassänger saltat bassängvatten har en negativ effekt på syrafast metall, pumpar, värmeväxlare, UV-ljus, dörrbeslag, bultar, startpallar, elektronik, givare, mekanik till höj- och sänkbara pooler samt delar av byggnaden. Salta bassängbad kan visst upplevas som härligt. Men om resurserna är begränsade och man vill att betong, stål och komponenter i badet ska få en lång livslängd bör salt inte användas i inomhusbassänger. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 59

69 Kapitel 10. Steg 5 Projektering 69 Energianvändning Badhus är de mest energikrävande idrottsanläggningarna enligt en rapport från Energimyndigheten (Energi i idrottsanläggningar, Energimyndigheten 2011). Energi- och klimatfrågan ser helt annorlunda ut i dag jämfört med under rekordåren när de flesta badhusen byggdes. Om ambitionen är att de badhus som byggs idag ska hålla i 50 år bör vi ställa frågor som: Var kommer energin ifrån i framtiden? Vad kommer energin att kosta? Vad kan vi göra för att sänka energianvändningen? Den genomsnittliga energianvändningen är 403 kwh per kvadratmeter och år men kan variera från 200 till 870 kwh per kvadratmeter och år. Uppvärmningen av luft och vatten utgör en stor del av energibehovet. De största posterna för elanvändningen (exklusive uppvärmning) går till fläktar (33 %), belysning (21 %), pumpar (17 %) och bastu (12 %). Den dominerande värmekällan är fjärrvärme. Den sammanlagda sparpotentialen för badhus beräknas till 38 procent av nuvarande elanvändning. Exempelvis beräknar Energimyndigheten att badhusen kan spara i genomsnitt 70 procent av all el som används för ventilation. Badhus har långa drifttider för ventilationsfläktar på grund av de fuktiga lokalerna (i genomsnitt 22 timmar per dygn). Kortare drifttider för belysning och byte av armaturer beräknas kunna spara drygt 50 procent av all el som går till belysning. Närmare hälften av den installerade belysningseffekten i badhus är lysrör med konventionella drivdon som drar el även när belysningen är avstängd. Ofta kan enkla åtgärder påverka energianvändningen i en fastighet. Börja med att ta reda på hur mycket energi som används i fastigheten och jämför med uppgifter i exempelvis broschyren Energi i idrottsanläggningar, Energimyndigheten (mars 2011). Ta därefter fram de besparingsåtgärder som är lämpliga för just din fastighet och arbeta aktivt för att genomföra åtgärderna. I rapporten Idrottshallar Energieffektivisering med stor potential (SKL 2010) redovisas goda råd och exempel för att stötta ett effektivt energieffektiviseringsarbete för idrottshallar. Man bör vara uppmärksam på att solenergi kan lämpa sig för uppvärmning av bassängvatten. Detta gäller både nybyggnation och vid renovering av badhus. Energihushållning är viktigt men får aldrig gå ut över exempelvis kvalitet på bassängvatten, luftkvalitet eller fuktsäkerhet. 60 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

70 70 KAPITEL 11 Steg 6 Bygglovsprocess 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering I bygglovsprocessen ingår dels att ta fram bygglovshandlingar, dels att ta fram underlag till bygganmälan inklusive kontrollplan. Bygglov ges när anläggningen överensstämmer med gällande detaljplan, men kan även ges vid mindre avvikelse från detaljplan. Bygget kan inte startas förrän kommunens byggnadsnämnd gett startbesked för den lov- och anmälningspliktiga åtgärden. Bygglovsprocessen pågår ända till dess att ett slutbesked utfärdats av kommunen efter att byggherren har visat att alla krav enligt lovet, kontrollplanen och startbeskedet är uppfyllda. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 61

71 Kapitel 12. Steg 7 Byggnation 71 KAPITEL 12 Steg 7 Byggnation 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Att säkra själva byggnationen så att den har de egenskaper som projekteringen beskriver, kräver extra tid och samma sätt att tänka som vid projekteringen. Det vill säga att man genom att lägga mer tid på byggprocessen än vad normal byggproduktion kräver, ökar chanserna att få ett väl fungerande badhus. Denna extra tid och kostnader ska ses som en investering för framtida lägre drift- och underhållskostnader oavsett om man bygger nytt eller renoverar. Utökade kontrollprogram för att säkerställa att man bygger enligt projekterade handlingar samt upprättar relationshandlingar som avspeglar utförd byggnation kommer att resultera i ett badhus där efterfrågade funktioner faktiskt uppnås. På detta sätt skapas förutsättningar för en bra inomhusmiljö både för besökarna och de som har badhuset som sin arbetsplats. 62 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

72 72 KAPITEL 13 Steg 8 Besiktning 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Eftersom badhus är så komplexa byggnader bör man genomföra fortlöpande besiktningar under hela byggtiden. Egenkontroller är inte tillräckligt för att försäkra sig om en hållbar byggnad. Detta verktyg är för klent i förhållande till storleken på insatsen i både tid och pengar. Av detta skäl rekommenderas att man fastslår vilka funktioner som kräver en mer noggrann kontroll: Redan i samband med att badhuset börjar byggas bör oberoende sakkunnig identifiera kritiska besiktningspunkter i konstruktions- och funktionslösningar. Under byggtiden görs fortlöpande besiktningar, särskilt av de kritiska besiktningspunkterna. Den sedvanliga slutbesiktningen kommer då att kunna utföras med ökade möjligheter till ett bra resultat och med färre nedslag och besiktningsanmärkningar, vilket leder till ökade chanser att klara både tidplan och framtagen budget. Besiktningen ska vara ett samarbete mellan entreprenör, sakkunnig och besiktningsman. Den extra tid och kostnad som krävs ska ses som en investering för att undvika kostsamma konsekvenser i framtiden. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 63

73 73 KAPITEL 14 Steg 9 Intrimning 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Uppstart, intrimning och provning ska ske så tidigt som möjligt så att alla funktioner är väl testade till invigningen. I samband med intrimning genomförs även en utbildning för driftpersonal. Alla provningar och kontroller måste planeras noggrant. En del provningar kan genomföras först efter att föregående åtgärder och provningar godkänts. I samband med respektive kontroll ska protokoll föras och överlämnas till beställaren. 64 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

74 74 KAPITEL 15 Steg 10 Invigning 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Badhuset invigs och tas i drift. För att få bedriva verksamhet måste man dock enligt miljöbalken anmäla verksamheten till miljönämnden i kommunen. Ska dessutom generalläkaren utöva tillsyn över verksamheten måste anmälan göras även till denne. Detta måste ske minst sex veckor innan verksamheten påbörjas om inte tillsynsmyndigheten bestämt något annat. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 65

75 75 KAPITEL 16 Steg 11 Injusteringar 5. Projektering 6. Bygglovsprocess (utgår vid renovering) 7. Nybyggnation/ Ombyggnation/ Renovering 8. Besiktning 9. Intrimning 10. Invigning 11. Injustering Intrimningen av anläggningen fortsätter i form av injusteringar efter att badhuset tagits i drift. Funktioner kontrolleras nu under olika faser. Under vintern blir fönster och väggar kalla, vilket ger en typ av förutsättningar för systemen. Under det varmare sommarhalvåret uppstår helt andra förutsättningar med exempelvis solinstrålning som berörda system ska hantera. De tekniska systemen behöver följas upp och det är inte ovanligt med ett års injustering för att få dem att fungera optimalt och med hänsyn till säsongsvariationen. Till detta ska läggas faktorer såsom besöksfrekvens och typer av badgäster, vilket medför många olika nya situationer som anläggningen ska klara av. Alla problemsituationer kommer inte att inträffa det första året utan först efter att den normala garantitiden gått ut. Därför bör leverantörer som erbjuder förlängda garantier prioriteras. Det är också viktigt att driftorganisationen har kontroll på garantitiden så att den verkligen används. 66 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

76 76 KAPITEL 17 Steg 12 Förvaltning För att behålla god kvalitet på inomhusklimat och vatten är det viktigt att ha kontroll på antalet badgäster. Mät antalet badande per timme och per år genom exempelvis räkneverk i entrén. Tänk på att vattentemperaturen inte kan höjas utan vidare då det resulterar i högre påfrestning, se tidigare avsnitt. Kom ihåg att använda underhållsplanen och egenkontrollprogrammet aktivt! Tänk på att det är komplicerat att gå från stillastående vatten till mer plask och stänk (exempelvis bubbelpool). Alla förändringar av badhusets användning får konsekvenser för den fortsatta förvaltningen. För att undvika allvarliga följder bör konsekvenserna först utredas noga. Läs mer om detta i: Kapitel Steg 1 Nulägesanalys Bassängbad är enligt lag anmälningspliktiga till kommunens miljönämnd (eller motsvarande). Kommunen har tillsynsansvaret. Kraftig nedisning utmed fasaden. Om detta problem återkommer finns stor risk för allvarliga skador i byggnadskonstruktionen. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 67

77 Kapitel 17. Steg 12 Förvaltning 77 Drift och underhåll Varje badhus är unikt och ska därför ha ett anpassat egenkontrollprogram och en underhållsplan. En viktig fråga handlar om kunskapen att sköta drift och underhåll av badhuset. Detta arbete är mycket komplext och bör utföras av specialister. Finns denna kunskap inom kommunens regi, hos en privat aktör eller hos den som hyr anläggningen av kommunen? Det finns olika för- och nackdelar med egen regi och entreprenad. Det måste göras en bedömning från kommun till kommun vilket som är mest lämpligt. Ett stort värde är dock att ha långvarig personal i sitt badhus. Eftersom det handlar om väldigt komplicerade byggnader med avancerade anläggningar finns det ett stort värde i att ha personal som har möjlighet att lära känna badhuset. Oberoende besiktningar vart tredje år medför i regel att byggnaden håller längre. Typ av besiktning och dess inriktning anpassas till varje enskild anläggning och förväntade utmaningar. STATUSBESIKTNING OCH UNDERHÅLLSPLAN GER SVAR Verktyg som statusbesiktning och underhållsplan ger bra underlag för framtida beslut, exempelvis: > > Kostnader för löpande underhåll. > > Totala underhållskostnader för en 15-årsperiod. > > Ombyggnadskostnader knutna till dolda fel. > > Kontroll av att man följer de föreskrifter, lagar och normer som gäller för verksamheten. Använd drift- och underhållsplanen aktivt för att förlänga byggnadens livstid! Städmetoder Som beskrivs i kapitel Steg 5 Projektering är det viktigt att ge förutsättningar för att kunna städa på ett bra sätt och att välja rätt städmetoder. När man städar ska det bli rent och bakterier helst avdödas, utan att ytskikten slits i onödan. Om städningen utförs på fel sätt eller om städvattnet hamnar i badvattnet överbelastas systemet för vattenreningen. Även luften kan påverkas eftersom felaktiga städkemikalier som inte är bra för bassängen kan bilda exempelvis trikloraminer. 68 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

78 78 Ångteknik är ett exempel på effektiv kemikaliefri städmetod för golv, väggar, bastulavar med mera med avdödande effekt på bakterier. Högtryck som städmetod innebär varken att bakterier dödas eller att ytan desinficeras. Istället förflyttas föroreningar, mikroorganismer eller rengöringsmedel på ett relativt okontrollerat sätt då vattnet studsar mot andra ytor, i värsta fall ned i bassängen, och aerosoler av potentiellt skadlig smuts bildas. Högt tryck sliter dessutom på fogarna som blir djupare och djupare. Detta leder i sin tur till att mer smuts kan samlas i fogarna med mer mödosam städning som följd. Det är dessutom kostsamt och besvärligt att renovera fogarna. Högtrycksprutning i lokaler där bassänger finns måste ske med stor försiktighet och är i de flesta fall olämpligt. Ångteknik är en städmetod som dödar mikroorganismer utan att slunga iväg dem. Det är en kemikaliefri metod som innebär att ångans höga temperatur är desinficerande och effektivt löser upp och eliminerar mikroorganismer som bakterier och mögel. Det är möjligt att komma åt i skrymslen, golv, väggar, bastu med mera och djupt ingrodd smuts kan elimineras. Det går åt mycket små vattenmängder, och därmed minskar även risken för att smutsigt städvatten hamnar i bassängen. Rent vatten är i sig ett utmärkt lösningsmedel. De små restvattenmängderna sköljs sedan bort med mycket små mängder vatten. Man bör dock vara uppmärksam på vattenångans höga temperatur för att undvika personskador. Kalciumbeläggningar som är vanliga vid hårt vatten kan dock inte åtgärdas med ångteknik. Tänk på att bassängutrymmen ska städas med bassängvänliga städkemika- Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 69

79 Kapitel 17. Steg 12 Förvaltning 79 lier, exempelvis kan klorerat bassängvatten vara ett bra alternativ för rengöring av bassänggolv. Rådgör gärna med en oberoende kemiskt kunnig person. En ren miljö bidrar generellt till att besökarna själva håller det renare i badhuset. Säkerhet Anläggningens skick Kommunen ansvarar för att själva simhallen är säker. > > Rutiner för kontinuerlig kontroll av anläggningens skick ska finnas. Arbetsfördelningen ska vara tydlig för att minimera risken att säkerhetsåtgärder faller mellan stolarna. Anläggningen ska hållas i sådant skick att risken för olyckor minimeras så långt det är möjligt. Vidtagna åtgärder bör dokumenteras. > > Anordningar för brandskydd, hygien, hälsa och miljö samt för säkerhet ska alltid fylla sitt ändamål. > > Utloppsöppningar i bassänger bör förses med galler eller dylikt. Bassänger bör även vara fria från öppningar, infästningar och andra föremål under vattenytan där personer eller kläder kan fastna. > > Vissa lagar och riktlinjer ger information om vilket skick ett badhus ska ha. Till exempel finns det regler i plan- och bygglagen, en Europastandard för simbassänger samt krav på egenkontroll enligt 26 kap. 19 miljöbalken. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. Egenkontrollen bör bland annat inkludera: > > kontinuerliga mätningar av vattenkvaliteten, > > tillsyn av reningsanläggningarna, > > kontroll av doseringen av desinfektionsmedel, och > > rutiner vid förorening. Mätresultat och annan relevant information bör finnas tillgänglig. Övervakning av badande Kommunen har som utgångspunkt inget ansvar för att övervaka personer som badar. Beroende på anläggningens karaktär, t.ex. äventyrsbad eller en större anläggning med flera olika bassänger och aktiviteter, kan det vara motiverat att ha badvakter på plats i förebyggande syfte. Om man inte har badvakter bör man tydligt informera om detta vid entrén och inne i simhallen. Ett alternativ är att erbjuda de badande armband med drunkningslarm. I vissa fall måste dock kommunen se till att de badande övervakas. Det gäller till exempel skolelever som har schemalagd idrott i simhallen och barn i simskola som anordnas av kommunen. 70 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

80 80 Vad gäller om en olycka inträffar? Skadestånd Kommunen kan bli skadeståndsskyldig om en olycka inträffar. Skadestånd är en eko-nomisk ersättning för uppkommen skada. För att bli skadeståndsskyldig krävs att man varit oaktsam och att det finns ett orsakssamband mellan skadan och oaktsamheten. Om olyckan beror på att anläggningen är i dåligt skick, kan skadestånd bli aktuellt. I detta fall är det av betydelse hur länge felet funnits. Har bristen i anläggningen inte funnits så länge att det är rimligt att den skulle ha upptäckts före olyckan, talar detta mot skadestånd. Om å andra sidan bristen funnits länge, talar detta för ett skadeståndsansvar. Man tittar också på hur stor risken för skada var och hur omfattande en skada skulle kunna bli. Om ett fel upptäckts och det till exempel finns risk för drunkning om felet inte åtgärdas, måste felet repareras snabbare än då skaderisken är liten och den sannolika skadan bagatellartad. De skadeståndsmål som finns har huvudsakligen rört brister i själva anläggningen. Om det däremot är beteendet hos en viss badande som orsakat olyckan, blir bedömningen mer komplicerad. Det är mindre vanligt att kommuner blir ersättningsskyldiga på grund av bristande uppsikt. Skadeståndsskyldigheten drabbar kommunen som juridisk person. Kommunen ansva-rar såväl för egen oaktsamhet som för anställdas oaktsamhet. En anställd kan alltså som absolut huvudregel inte bli skadeståndsskyldig. Skadan täcks av kommunens ansvarsförsäkring. Om det ställs krav på skadestånd för en inträffad olycka, ska en skadeanmälan snarast göras till kommunens försäkringsbolag. Vållande till annans död, vållande till kroppsskada och arbetsmiljöbrott Även straffrättsligt ansvar kan aktualiseras vid olyckor i badhus. Straffrättsligt ansvar innebär att en domstol dömer till ansvar för ett brott, i detta fall vållande till annans död (3 kap. 7 brottsbalken) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 brottsbalken). I vissa fall kan någon ha brustit i sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen och döms då istället för arbetsmiljöbrott (3 kap. 10 brottsbalken) vilket brukar ge bötesstraff. Till skillnad från skadeståndsansvar, är det straffrättsliga ansvaret alltid personligt. Det är den person som enligt en befattningsbeskrivning eller liknande i första hand ansvarar för säkerhetsbristen som kan fällas till ansvar. Inte sällan handlar det om att vissa rutiner saknas, så att kontroller faller mellan stolarna. I dessa fall brukar ansvaret vila på någon person med ett mer övergripande ansvar. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 71

81 81 Det brukar vara en grannlaga uppgift för åklagaren att finna den som är straffrättsligt ansvarig och därför är skadeståndskrav vanligare än åtal. Man ska också komma ihåg att oaktsamhet krävs för såväl skadeståndsskyldighet som straffrättsligt ansvar. Om ingen oaktsamhet kan bevisas betraktas händelsen som en ren olycka, där ingen bär ansvaret. Produktsäkerhetslagen Produktsäkerhetslagen gäller varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet. Tjänster i offentlig verksamhet faller alltså utanför lagens tillämpningsområde. Det finns olika meningar om kommunala badhus ska räknas till näringsverksamhet eller inte. Detta har aldrig prövats i domstol. Konsumentverket utövar tillsyn enligt produktsäkerhetslagen och kan meddela förelägganden och förbud. Produktsäkerhetslagen är en marknadsrättslig lag, vilket innebär att förelägganden och förbud gäller framtida tillhandahållanden på marknaden. Konsumentverket har tagit fram en Vägledning för badanläggningar, med produktsäkerhetslagen som grund. Eftersom det råder betydande osäkerhet om produktsäkerhetslagen omfattar tjänster i offentlig verksamhet, har Sveriges Kommuner och Landsting klargjort att man inte delar Konsumentverkets uppfattning om att produktsäkerhetslagen täcker verksamhet i kommunala simhallar. Det finns även annan kritik mot dokumentets innehåll. Om man använder vägledningen bör man känna till detta. Trakasserier med mera En annan fråga är olika typer av sexuella närmanden och trakasserier i samband med omklädning och duschande. Många av dessa handlingar är brottsliga och det är den enskildes eget ansvar att följa gällande lag. Inget hindrar dock att kommunen har interna ordningsregler i omklädningsrummen och i simhallen. Dessa regler ska finnas uppsatta väl synliga vid entrén, i omklädningsrum och i simhall. En annan fråga rör fotografering eller filmning. I ordningsregler för simhallen bör det ingå ett foto- och filmningsförbud inne i omklädningsrummen. Det kan också vara bra att badhuspersonal med jämna mellanrum går in i omklädningsrummen och kontrollerar att reglerna följs. 72 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

82 82 K APIT E L 18 Att tänka på viktiga funktioner i ett badhus Att arbeta med badhus innebär att arbeta med komplicerade processer med många olika steg. I det här kapitlet har vi samlat flera av dessa steg och vad som är viktigt att tänka på i dem. De är skrivna i listform för att de ska vara enklare att följa och bocka av. Listorna är inte kompletta utan ger en fingervisning om bredden på de olika faktorer som spelar in i arbetet med badhus. figur 5. Grundregler i badhuset

83 Förvaltning, löpande statusbesiktningar och provtagning Kapitel 18. Att tänka på viktiga funktioner i ett badhus 83 > Det finns ett räkneverk i entrén för att säkerställa att antalet badande inte överstiger det antal badhuset är dimensionerat för. > Tydlig skyltning (skogräns, tvagning före bad etc, ej underkläder) > För att förhindra smittspridning och smuts utifrån tar personal och besökande av sig ytterskorna i entrén. Exempelvis kan man lägga dem i en påse innan de bärs in till omklädningsrummet. Hjulen på barnvagnar och rullstolar kan ha hjulskydd eller rengöras med vattenslang i duschrum. > Alla badgäster duschar och tvättar sig med tvål utan badkläder innan de besöker bassängerna. > Alla badar med badkläder, utan underkläder under. > Det finns tillräckligt med duschar och toaletter för att det inte ska bli köer till dessa. Köer kan leda till att duschar och toaletter inte används. Sammanfattning av arbetsprocessen från beslut om åtgärd till färdigställt badhus figur 6. Arbetsgång och statusbesiktning Nulägesanalys Bygglov Eventuell detaljplan programarbete Projektering Utrednings- och Upphandling och fnjustering Besiktning Nybyggnation/renovering Steg 1 Nulägesanalys > Genomför en statusbesiktning för att ta reda på det befintliga badhusets skick. 74 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

84 84 > Har badhuset rätt installationer (vattenrening, ventilation etc.) i förhållande till hur det kommer att användas? > Vilka är det befintliga badhusets kritiska punkter (bassänger, betong, armering, asbest, fuktskador etc.)? Detta medför risker för merkostnader och förskjuten tidplan. > > Ta fram en heltäckande kravspecifikation > Varför det ska byggas ett bad? > Vad ska badet innehålla, hur många besökare ska det ta emot och vilka öppettider ska det ha? > Vilken typ av bassänger ska finnas, hur/av vem ska de användas och vilka temperaturer ska det vara i bassängerna och i luften? > Var ska byggnaden placeras? > Vad får badet kosta? Steg 2 Utredning > > Vägval om beslut om åtgärd; renovera, bygga till, bygga nytt eller annan åtgärd. > Beskrivning av grundläggande funktioner. > Låt en oberoende sakkunnig ge löpande input till investeringskalkylen och drift- och underhålls kalkylen under hela arbetsprocessen. > Beslut om placering. > Beslut om entreprenad- eller samarbetsform. Steg 3 Programarbete > > Ta fram systemhandling samt grov drift- och underhållsplan Steg 4 Politiskt investeringsbeslut > > Beslut som avgör om kommunen går vidare i processen. Steg 5 Projektering > > Lägg mer tid på projektering än vad normal byggproduktion kräver. Därmed ökar chanserna att få ett väl fungerande badhus. Denna extra tid och kostnad ska ses som en investering för framtida lägre drift- och underhållskostnader oavsett om man bygger nytt eller renoverar. Tänk särskilt på att: > Underlätta för god luft- och vattenkvalitet genom att tidigt ha hygien och städbarhet i åtanke. > Förebygga korrosion genom väl genomtänkta materialval och sammansättning på bassängvattnet. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 75

85 Kapitel 18. Att tänka på viktiga funktioner i ett badhus 85 Steg 6 Bygglovsprocess > > Bygglov ges när anläggningen överensstämmer med gällande detaljplan (eller vid mindre avvikelse från detaljplan). Vid nybyggnation måste man ofta ta fram en ny detaljplan, en process som tar minst två år (fem år i storstadsområden). Steg 7 Byggnation > > Att säkra själva byggprocessen så att produkten får de egenskaper som beskrivs i projekteringen, kräver extra tid och samma sätt att tänka som vid projekteringen. Lägg mer tid på byggprocessen än vad normal byggproduktion kräver så ökar chanserna att få ett väl fungerande badhus. Steg 8 Besiktning > > Besiktningar av oberoende sakkunnig bör genomföras löpande genom hela byggprocessen. Steg 9-11 Intrimning, invigning och injustering > > Genomför intrimning och injusteringar så att de tekniska systemen fungerar optimalt och med hänsyn till säsongsvariationen. Steg 12 Förvaltning > > Använd drift- och underhållsplanen aktivt. > > Entreprenadform för drift- och underhåll. > > Rutiner enligt egenkontrollprogrammet följs och riskbedömningar görs löpande. Fördjupande punkter att tänka på 1. Planering > > Ställ krav på ljudnivå i bassängrum och maskinrum. > > År 2016 kommer nya krav på badvattnet. Dessa omfattar mätningar av trihalometaner med riktvärde, legionellabakterier, mätning av klorater med riktvärde samt krav på konduktivitets-, alkalinitetsmätning och väsentligt skärpta krav på bundet klor. > > De nya kraven från 2016 omfattar också riktvärde för trikloramin. > > Välj inte för låga temperaturer i exempelvis barnbassänger. > > Ställ allmänt hårda krav på dokumenterad kvalitetskontroll i upphandlingar. > > Ställ krav på korrosivitetsklass för allt stål, även upphängningsdetaljer. Detta kan annars bli en dyr tilläggskostnad mitt i entreprenaden. 76 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

86 86 > > Var noga med val av brunnar. Brunnarna ska ha rätt kapacitet men även anpassas för vald tätskiktslösning. > > Projektera noggrant för hur hela anläggningen ska städas. Höga trösklar hindrar städmaskiner. > > Var väldigt tydlig med vad som ska byggas, ett funktions- och lokalprogram är en förutsättning. > > Kopiera inte okritiskt andras lösningar, varje badhus kan ha unika förutsättningar. > > Bestäm för vilka badet ska byggas och vilka behov som ska prioriteras. > > Säkerställ en väl fungerande kassafunktion. Bassängerna och vattenreningen har byggts för en viss belastning. En verksamhetsutövare ska ha kontroll över att denna gräns inte överskrids. Kassafunktionen ska kunna visa rätt antal besökare till badet och exkludera t.ex. gymgäster. > > Badhuset bör ha en gemensam SCADA (Supervisory Control And Data Acquisition) för överskådlighet, drift- och underhåll, larm. > > Överväg energisparmöjligheter, men låt aldrig energibesparingar gå ut över exempelvis luft- eller vattenkvalitet. Allt hänger ihop. > > Bassängrenoveringar bör föregås av en noggrann projektering. > > Återkoppla och gå noga igenom konsekvenser innan eventuella beslut om avsteg från den valda lösningen, det som verkar vara små justeringar/besparingar kan få stora oönskade konsekvenser över lång tid. Funktioner i simhallar hänger ihop. > > Korrosion i bad påverkar besökarnas intryck av badet, kan vara en säkerhetsrisk och bidrar till kortare livslängd för badet. Ställ krav på att material klarar den aggressiva badhusmiljön. Att bygga med billiga material kan bli en dyr historia i längden. Se även till att badvattnet i sig blir minimalt korrosivt. > > Vid nybyggnation kan mycket lång bassänglivslängd erhållas med nyare metoder som korrosionstålig kolfiberarmerad betong. Även andra armerings typer kan övervägas. > > Ställ krav på badhusets totala driftkostnad. > > En badanläggning ska vara säker för personal och besökare. Varje år skadas drygt barn så allvarligt i olyckor relaterade till badanläggningar, att de behöver uppsöka en akutmottagning. Det är vanligt att barnen halkar, faller, klämmer eller skär sig, dyker på för grunt vatten eller landar på en kamrat. Vattenrutschbanor är inblandade i många olyckor. > > Det är viktigt att ha en buffert/riskreserv i alla badhusprojekt eftersom de alltid är förenade med risker. I alla byggnader eller byggsystem som är Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 77

87 Kapitel 18. Att tänka på viktiga funktioner i ett badhus 87 unika eller sällsynta i en kommun som badhus eller reningsverk, måste man anta att konstruktioner och utförande kan kräva speciallösningar och okonventionella insatser. Byggnadens typ och tekniska krav bör därför alltid ses som ett riskprojekt. > > Basera inte materialvalet på gamla specifikationer vid renovering. Både simhallsmiljöer och exempelvis stålsorter har utvecklats under åren. > > Alla beslut ska vara klara innan byggnation. En ansvarsfull beställare bör avvakta tills alla frågor är besvarade och samtliga handlingar är på plats innan byggnation startar. Dessutom ska det vara möjligt att stoppa projektet om förutsättningar ändras och krav inte uppfylls. Kostnaderna för otydliga eller obesvarade frågor ökar dramatiskt när man väl har startat byggnationen. För en beställare är det avgörande att ha en styrgrupp, separat projektledare och en person eller en projekteringsgrupp med gedigen erfarenhet från badhus som bevakar och besvarar frågor från beställarens sida. Enligt lagen om offentlig upphandling kan man som beställare inte begära ett specifikt system eller uppsättning av materiallösningar. Därför riskerar man att projektera efter systemkrav som senare måste strykas när entreprenören finner en billigare lösning. Detta kan undvikas genom att ställa funktions- och egenskapskrav vilket inte alltid är enklare eller billigare. > > Ett badhus är en dyr och komplicerad byggnad där misstag kan leda till höga kostnader. Det är därför viktigt att knyta hög kompetens till projektet. > > Verksamhetsutövarens erfarenheter och önskemål är viktiga att ta in i ett tidigt skede. > > Det kan komma nya krav på omklädningsrummens utformning och funktion då behov av enskildhet och könsneutralitet diskuteras allt mer. Även medföljare till behövande ska kunna byta om. 2. Badvatten > > Badhuslukt beror vanligen på trikloraminer och kan påverka personalens och badgästernas hälsa samt orsaka korrosion i anläggningen. Badhus har fått stänga på grund av trikloraminer och med mer virvlande vatten, bubbel och äventyrsbad ökar riskerna. > > Börja med det grundläggande, dvs. ställ krav på max antal badgäster, god vattenrening med krav på bundet klor, t.ex. max 0,15 mg/l, samt korrekta städmetoder. > > Ett bra dricksvatten behöver inte vara ett bra badvatten. Det kan innehålla för mycket humusämnen som bidrar till dåligt bassängvatten eller dålig 78 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

88 88 luft. Analysera det kommunala dricksvattnet, eller annat tillgängligt spädvatten, och ta ställning till om det behöver behandlas ytterligare. Anlita eventuellt en sakkunnig kemiingenjör. > > Kontrollera hydrauliken i bassängerna. Ställ krav på att infärgningstest ska utföras enligt standard och dokumenteras. > > Dubbelkontrollera storlek och funktion på utjämningstankar i projekteringsskedet. > > Installera display i entrén som t.ex. anger klorvärden, turbiditet och temperaturer i bassänger. Då kan eventuella fel snabbt upptäckas. > > Ställ krav på att styrsystemet ska kunna visa kurvor över t.ex. temperatur, ph-värde, klor, turbiditet, samt visa nivå- och flödesmätare. Det underlättar i samband med uppföljning och felsökning. Överväg moderna metoder för snabb bakteriekontroll som ett redskap i egenkontrollen. > > Ställ krav på att bassängvattnet ska vara balanserat enligt Langliers index. Undvik saltat bassängvatten om inte byggnaden är konstruerad för detta. > > Ställ krav på att anläggningen skyddas mot legionella i tappvattensystem och bassänger med aerosolbildning som t.ex. bubbelpooler. > > Särskilda krav bör ställas på membranleverantörer eller annan nyare vattenreningsteknik. > > Säkerställ att föroreningar kommer upp från bassängen och ut ur anläggningen. Glöm inte bort att använda en modern djupgående bottensug. Snåla inte på andelen färskvatten för att undvika att föroreningar ackumuleras i vattnet och luften. > > Ett väl dimensionerat och installerat UV-aggregat är en god investering då det skyddar badgästerna och minskar kemikalieanvändningen till en låg kostnad. 3. Inomhusmiljö > > Ställ krav på att entreprenören utför spårning med rök i samband med driftsättning. Stillastående luft kan orsaka höga koncentrationer av trikloraminer, vilket medför risk för stängning av badhuset (ganska vanligt). Kan utföras av oberoende konsult. 4. Fukt > > Mät och logga relativ fuktighet (RF) i rumsluften, särskilt i bassänghallen. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 79

89 Kapitel 18. Att tänka på viktiga funktioner i ett badhus Bassäng > > Förebygg sprickbildning på armering i bassänger, det är lönsamt i det långa loppet eftersom risken för framtida betongskador minskar. > > Tidiga läckage sker t.ex. i gjutskarvar och genomföringar för vattenrening till bassängen. Ställ krav på tilläggskontroll i produktionsskedet för dessa moment. > > Fotodokumentera tätband och ingjutning av genomföringar. > > Täckskikt i bassängutrymmen bör kammas på, inte sprutas på. Detta kräver en större arbetsinsats men ökar chansen för att tätskiktet blir jämnt fördelat. Numera finns mätutrustning för att mäta tjocklek på tätskikt, krav på sådan utrustning bör ställas i egenkontrollen. > > Ställ krav på täthetsprovning av bassänger. > > Överväg att skydda betong och armering mot det relativt aggressiva badvattnet med alternativa tätskikt. 6. Byggnad > > Byggnaden utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Fuktkraven i bygglagstiftningen bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. > > Planera för tillträdelsevägar för intransport av kemikalier. Påfyllnad i yttervägg med rör till klortank är bra för arbetsmiljön. Även syra kan fyllas på från väg. Det är viktigt med en påfyllningskonstruktion som omöjliggör förväxling av syra och klor. Kemikalieanvändningen kan minskas drastiskt via teknikval, hygien och driftsätt. > > Ställ krav på provtryckning av hela byggnaden. Med tiden kan små läckage orsaka stora skador då simhallsluften innehåller mycket fukt. > > Tänk på att besökarna oftast inte kräver att det ska finnas fönster. Innan man beslutar om en stor fönsteryta bör man betänka > att fönster gör att temperaturen i bassängrummet blir ojämn, > att fönster förbrukar cirka tio gånger så mycket energi som en isolerad vägg, > att fönster är cirka tre gånger så dyra att bygga som en vägg, > att solljus i bassängvatten förbrukar klor som ska döda mikroorganismer, > att fönster ska putsas, > att fuktig luft som kondenserar mot glas kan ge märken och > att direkt soljus kan blända badande och personal. 80 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

90 90 7. Förvaltning > > Installera gärna dubbla kompressorer för styrning av ventiler. Annars riskerar man totalstopp i anläggningen om den enda kompressorn går sönder. Denna investering lönar sig efter bara ett enda stopp. > > Inhandla extra cirkulationspumpar för att undvika stopp i vattenreningen och därmed av bassänger eftersom det är lång leveranstid på pumpar. > > Upprätta ett nytt egenkontrollprogram som inkluderar en riskbedömning. > > Traditionellt kaklade bassängers livslängd kan vid renovering ofta ökas med år via bassängrenoveringsmetoder med nya, ej kakelbaserade, tätskikt. En enklare renoveringsmetod kan ge 15 år till medan en renovering till högre initial kostnad ger längre livslängd. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 81

91 Kapitel 19. Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) 91 KAPITEL 19 Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) Allmänna upplysningar om projektet I Karlstads kommun bor cirka personer. Det finns två badhus i kommunen, Vålbergs sim- och sporthall med en 25-metersbassäng samt det i december nybyggda och nyrenoverade Sundstabadet i centrala Karlstad. Det har varit i drift sedan december Budget var 250 miljoner kronor + 10,5 miljoner för gata, VA och allmän plats kring badhuset. I det nya badhuset finns två 25-meters bassänger (en ny med åtta banor och en ombyggd). Man byggde även s.k. badlandskap med två 110 meter långa rutschbanor och samtidigt byggdes aktivitetsbassängen om. Simbassängerna håller en temperatur på 26 C, badlandskapet 30 C och aktivitetsbassängen 32 C. I samband med ombyggnaden gjordes en ny relaxavdelning och en ny entré med café. Omklädningsrum byggdes om, mindre åtgärder genomfördes i atletklubbens och skytteklubbens ytor och träningslokaler flyttades från ena sidan till den andra. Man har även infört en helt ny vattenrening och ventilation med styrning. Karlstads kommun startade bygget på våren 2010 (första projekteringsmöte ) och invigde badhuset i december Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

92 92 Sixten Westlund, projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen, delar med sig av erfarenheter Framgångsfaktorer Varför tycker du att anläggningen är bra? Vad vill du särskilt lyfta fram? Den har utvecklats från att vara en mörk och relativt trång anläggning till en öppen, ljus, tillgänglig och en mötesplats där motionärer, elit, lekande, barnfamiljer och relaxare kan träffas eller vara tillsammans parallellt. Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna genom hela processen? Att tid till planering och utredning medges och att tydliga inriktningsmål sätts tidigt. Samtliga viktiga personer utsågs från verksamheterna så att en arbetsgrupp kunde arbeta mot målen. Efter upphandling av entreprenör är samarbete mellan samtliga parter under entreprenadtiden A och O, därför kan partnering vara att föredra som entreprenadform. Lärdomar Vilka lärdomar kan du dra utifrån era erfarenheter från idé till att badhuset har varit i drift en tid? Vad är viktigt att tänka på? Viktigt är att i det tidiga skedet bestämma inriktning och sedan att stå fast vid detta. Att använda sig av teknik som är inarbetad på marknaden och inte prova på för många nyheter. Att informera allmänheten och föreningslivet om hur anläggningen kommer att se ut och drivas. Det viktigaste i ett sådant här stort projekt som pågår under lång tid är att personer som varit med från början även är med till slutet. Personomsättning gör att erfarenhet, kunskap, vetskap om vad som gjorts, överenskommelser m.m. förloras. Vad har varit svårast genom hela processen? > > Att hålla ekonomin och därmed göra de rätta valen, att verksamheten pågår hela tiden och att hantera alla önskemål och viljor bland de olika föreningarna. > > Att behålla viktig personal. Har det uppstått problem efter invigningen? JA! Men kanske inte alltid så stora. Hur hanterar ni dessa? Både vi och verksamheten arbetar parallellt beroende på frågornas art. Vi tar de som är entreprenad (bygg) knutna. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 83

93 Kapitel 19. Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) 93 För bygg är det främst att få ett avslut på projektet där alla anmärkningar kan bockas av och att anläggningen måste trimmas in eller optimeras. För verksamheten är det den dagliga driften som att larm, ev. olyckor, omklädning m.m. ska fungera som tänkt. Analys Har ni gjort någon behovsanalys ( för innehåll i anläggningen, typ av bassänger etc.), förväntat antal badande? Vi har gjort en ekonomisk analys men inte frågat mer ingående. Vi visste att behovet av en mer utvecklad aktivitetsbassäng fanns (inte ren rehab) och att det var trångt för motionssimmarna och simföreningarna. Det fanns ett politiskt tryck och ett val stundade samt att kommuninnevånarna ville se en förändring av badhuset. Har allmänheten och föreningar varit delaktiga i processen? Beskriv hur detta har genomförts. Vi har haft ett flertal möten med samtliga föreningar som varit berörda i badhuset, den största frågan har varit viljan att få en 50 m bassäng inklusive läktare. Vi har haft med handikapprådet, handikapporganisationerna samt pensionärsföreningarna för att få till en så bra tillgänglighet samt användande av bassängerna som möjligt. Allmänheten har informerats via media om ombyggnationen. Vi har försökt att få med oss både landstinget och Hammarö kommun att delta i bygget men eftersom de inte var intresserade att delta ekonomiskt har vi bara informerat dem om vad som skett. Hur kom man fram till att badhuset skulle placeras där det står? Vad är bakgrunden till det? Samlokalisering? Från början fanns det förslag på alternativa lösningar för en ny placering av badhuset och då med en totalt ny byggnad. Men det slutade med att vi valde att bygga om och till den befintliga byggnaden vid Idrottshuset på den befintliga platsen vid Sundstatjärn. Det fanns stora fördelar med att ha badet kvar i den befintliga byggnaden samt att den byggnaden var tvungen att åtgärdas på något sätt. Vi hade redan en bra samlokalisering med idrottshallar, matsal för Sundstagymnasiet och flera andra idrottslokaler. Placeringen med badet mitt i stan nära buss och cykelstråk var bra. Detta var avgörande för att vi valde att behålla platsen och nivån på badhuset med t.ex. en 25 m bassäng. 84 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

94 94 Ekonomi/drift Fick ni en tilldelad budget eller anpassades den efter vad behovsanalysen kom fram till? Vi fick en tilldelad budget som vi kompletterat upp med diverse ytterligare arbeten i och runt badhuset. Slutlig budget ligger i paritet med den budget som redovisades vid projektframtagandet. Vad var investeringskostnaden? Beskriv omfattningen/definiera vad som ingår i dessa siffror. 250 miljoner kronor. Vi har inte gjort avslutet riktigt ännu men budgeten håller. Vår målbudget för projektet har varit 250 miljoner kronor och denna summa har inte fått överskridas. Vissa omprioriteringar har gjorts för att klara budgeten. > > En ny 25 m simbassäng med höj/sänkbar botten till 2 m (vattenpolo), med 6 nya banor. > > En relax med hamam, upplevelseduschar, bubbelpool, ångbastu, ausgussbastu, utomhusbubbelpool och bastu. Eget kök samt konferenslokal. > > Upplevelsebad med 2 st vattenrutschbanor, klättervägg, lekdelar, bubbelpool och en utomhuspool. Utformad i Sandbergs anda (spöket Laban, Lilla Anna osv.). > > Aktivitetsbassäng med höj- och sänkbar botten för vattengympa, handikappträning m.m. > > Ny entré med ett café som även nås från badsidan, ett nytt entrésystem för skåp och pengar. Ett torg mellan samtliga aktiviteter där medhavd fika kan intas. > > Actic (gym) har omlokaliserats och fått nya lokaler. > > Befintlig simbassäng samt hopptorn har renoverats, samtliga omklädningsrum har byggts om och handikappanpassats. Några omklädningsrum har utformats med lyftar. > > Personalen har fått nya omklädningsrum, Karlstads Atletklubb samt skytteklubben har fått delvis renoverade lokaler. > > Tekniskt är det en helt ny reningsanläggning, helt ny ventilation, ny eldragning inklusive nya larm och låsning, helt ny styrning till överordnat system, nytt vatten- och avloppssystem, värmeåtervinning på gråvatten/ vatten som går ut ur byggnaden, och på ventilationen. Byggnaden har fått nytt yttertak, nya fönster med glaskonst, inhägnats med staket för utomhusdelen, fasaden har renoverats, fått nya gångstråk och helt ny parkering. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 85

95 Kapitel 19. Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) 95 Vad har ni för entréavgifter? Vad finns det för synpunkter på dessa? Synpunkterna har varit att det blivit dyrt, vi har haft relativt låga entréavgifter tidigare. Men detta har främst varit när det öppnade, nu har detta lagt sig. Priser: Det finns tre nivåer: Träna (simbassängerna), leka (upplevelsebadet och bassängerna) och njuta (relaxen, bassängerna och upplevelsebadet) ingen tidsbegränsning > > vuxen 60/90/180 kr, > > 7-17 år: 30/60/120 kr, > > 3-6 år 30/30/30 kr, > > 0-2 år 10/10/10 kr (ingår badblöja), > > sedan finns olika kort som månadskort, 10-kort, vattengympakort osv. Hur många badande har ni per år? Målet som är lika med budgeten är gäster (hittills gäster). Det ser ut som om vi kan nå målet med lite tur. Hur mycket intäkter får ni per år? (specificera olika intäkter, ex badentré, gym etc). Idag har vi hittills fått in kronor på fyra månader, vad det kan bli på helåret vet vi ju inte riktigt ännu, det här första året. Men om det skulle hålla i sig så kan det bli lite mer än budgeterat. Vad är den förväntade tekniska livslängden på badhuset? 30 år. Hur har ni lagt upp skötsel och drift av tekniken? Har ni haft problem med den tekniska kompetensen för driften? > > Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) har två anställda och nyss blev en tredje anställd som sköter driften dygnet runt. Teknik- och fastighetsförvaltningen (TF) stöttar med ventilationsdrift och delvis i övervakningen (överordnat system Citect). > > TF ansvarar för byggnaden och den yttre delen. KFF ansvarar helt för den inre driften men inte för allt underhåll. > > Vi har haft problem med att få det övervakande systemet (styrsystemet) att fungera fullt ut mycket fellarm. Det har även varit en del ventilationsstopp på grund av styrningen. Vi har haft vissa problem med UV-reningen men detta börjar att rätta till sig. Det var inkörningsproblem med skåplåsningen och placering av brandlarmsdeckare, och de höj- och sänkbara bottnarna men alla dessa problem är på gång att lösas. Diskussion är naturligtvis inomhusklimatet och bassängtemperaturerna. 86 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

96 96 På vilket sätt handlades badhuset upp? Partnering med Peab; utveckla hur samarbetet såg ut. ABT (TE) avtal som grund. Sedan handlade vi upp huvud UE som därefter deltog som fullvärdig partner. Luft/El/VS/Styr/Mark/Kakel. Vi hade en sakkunnig i frågor gällande badhusteknik och vi hade en arkitekt med erfarenhet av badhus. PEAB ansvarade för produktionen och samordningen samt godkännandet av faktureringen. Vi deltog fullt ut i samtliga val och upphandlingar/utvärderingar. Peab var huvudentreprenör. Vilka underentreprenörer var delaktiga? Dessa var med som PUE > > VS-Caverion. > > Luft-Caverion. > > El-Goodtech. > > Styr-Imtech. > > Mark-PEAB. > > Kakel-BBM. Övrigt: > > Larm-Telenta. Vilken entreprenadform valde ni? Totalentreprenad? > > Partnering med ABT som grund (PTE). Hur många anbud fick ni in? 3 st. Förankringsarbete Hur kom förslaget att investera i badhuset upp? > > Behov av upprustning av badhuset och att vattenreningsanläggningen var dålig. > > Politiska ställningstaganden efter att detta lyfts. > > Föreningarna och allmänheten hade synpunkter på badhuset. > > Sedan gav det ena det andra. Hur såg det politiska förankringsarbetet ut? Valet kom allt närmare och vissa utlovade uttalanden infriades. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 87

97 Kapitel 19. Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) 97 Vilka utredningar har gjorts? Hur kom ni fram till att kombinera nybyggnad med ombyggnad? Vi hade behov av fler simbanor eftersom denna del var trång med många aktiviteter. I och med det blev en påbyggnad med ytterligare banor ett alternativ. Befintlig byggnad var inte undermålig utan kunde användas. Vi såg även att en nybyggnad med allt önskat innehåll skulle bli för dyrt. Placeringen med badet mitt i stan nära buss och cykelstråk var bra. Valet att endast göra en mindre upplevelse. Hur kom ni fram till vald teknik för vattenrening och övrigt? > > Vi ville minska klorinnehållet men inte ta bort det helt. > > Vi valde sandfilter utifrån erfarenheter och stöd av expert. UV-rening som komplement. > > Vi hade redan projekterat fram en sandfilteranläggning till ombyggnaden av den befintliga bassängen det var inte det avgörande men vi visste hur det fungerade. > > Ventilation och värme med avdunstning var/är en viktig del i ombyggnationen. Från vilken förvaltning drevs projektet/hur var projektet organiserat i kommunen? TF drev projektet med en projektledare från tidig planering till färdigt projekt (senare slutade denna projektledare men fick ansvaret fortsatt men då som konsult tiden ut men med en biträdande från TF). > > projektledare TF (konsult, samma person), > > biträdande Projektledare TF (även det ekonomiska ansvaret bytt tre gånger), > > KFF anläggningschef projektdeltagare (bytt person tre gånger), > > styrgrupp TF/KFF direktörer, > > sakkunniga TF Brand, > > sakkunniga TF Styr, > > sakkunniga TF Luft/VS (bytt personer), > > förvaltare TF, > > KFF- personal - till viss del men inte tillräckligt (detta var inte bra då erfarenhet missas). Hur lång tid gick det från idé till öppnad byggnad? Definiera start och sluttid. Vi startade med ny vattenreningsanläggning tidig vår 2007 men detta stoppades eftersom frågan om ombyggnation eller nytt badhus dök upp. I juni 2008 tog KF beslutet att arbeta fram förslag för vidare beslut i KF december I december beslutades att vi skulle bygga om och till badhuset 88 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

98 98 med det innehåll som ovan redovisats och till en kostnad av 200 miljoner, baserat på en inte helt färdig utredning. Redan då visste vi att vi inte skulle klara detta utan arbetade vidare med att söka ytterligare pengar och även senare med hjälp av den upphandlade entreprenören PEAB. I oktober 2010 lämnade vi in en projektspecifikation som redovisade hur projektet skulle drivas inklusive ekonomi och utifrån denna har sedan projektet drivits. PEAB upphandlades i september 2009 för fas 1 systemlösningar och budgetframtagning. I juli 2010 skrevs kontrakt för produktion. Sluttid bestämdes till december 2013 med flera etappindelningar. Detaljplaneändring startades upp redan oktober 2009 eftersom en högre takhöjd behövdes än vad planen medgav. Detta beviljades efter normalt planförfarande men snabbt utfört. Första projekteringsmötet för produktionen var i augusti Tidigare projekteringsmöten har varit för att ta fram ekonomi- och systemhandlingar. Process; varför bygger ni nytt i kombination med ombyggnad ( bakgrundsinformation) Det var utrymmesbrist eftersom många använde ex. simbassängen samtidigt, svårt att dela upp och schemalägga. Simklubben drev samtidigt på för att få ytterligare simbanor och främst för att få en 50 m bassäng. Första politiska beslut? Behövdes en ny detaljplan? Ja. Vi höll oss inom planen med själva planen, med utsträckningen av byggnaden men inte på höjden. Dessutom ändrade vi en yta från park- till idrottsanvändning. Planförändringen var klar Förfarandet tog ett år. Ja, vi höll oss inom planen men inte på höjden. Första projekteringsmöte mars 2010 Invigning skedde den 7 december 2013 för allmänheten, detta var invigningen för hela projektet. Delinvigning har då redan hållits för etapp 2, när vi skiftade från befintlig badhusdel till den nybyggda delen inkl. upplevelsebadet. Faktisk tid för olika moment Byggtid inklusive 3 etapper Projekttid inkl. tidiga skedet (Projektet är ännu inte helt avslutat ekonomiskt eller entreprenadmässigt. Markarbeten/avetablering samt vissa delar i tekniken). Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 89

99 Kapitel 19. Karlstads nya badhus (ny- och ombyggnad) 99 Kvalitet Vad är synpunkterna om byggnaden? Är den vacker? Är den funktionell? Byggnaden har inte nämnvärt förändrats mer än att den blivit större och harmonierar med det gamla utseendet. Den har blivit betydligt mer funktionell för många grupper i Karlstad vilket är positivt. Bassängerna; synpunkter från kunderna? Är de tillräckliga? Simföreningen vill fortfarande ha 50 m bassäng men är nöjda med hur de kan använda bassängerna nu. Man är lite frågande över belysningen i dagsläget och den nivå som valts. Allmänheten har nu mycket god möjlighet till användning och behöver inte trängas. Vilka kundreaktioner har ni fått? Finns det klagomål? Nej, egentligen inga större klagomål. Finns det något som är särskilt bra? Mycket positiva kommentarer såsom nytt och fräscht, möjlighet för flera att besöka anläggningen (relevant för flera), passar alla, familjen kan umgås men göra olika saker. Öppen samt att relaxen uppskattats (den vill även företag boka men i dagsläget får inte alkohol intas där). Vad fick ni för vattenkvalitet (med det valda tekniska systemet)? Stående sandfilter som är uppdelade på de olika bassängerna, dessutom finns ett UV- aggregat. Angående vattenvärden: Vi klarade kraven (2014) med marginal, minskad koncentration bundet klor. Inledningsvis hade vi problem med UV-aggregatet. Vad fick ni för luftkvalitet (med det valda tekniska systemet)? Inledningsvis erhölls problem med avbrott av ventilationen nattetid. Övrigt Är det något annat du vill lyfta fram till kommuner som står inför beslut om hur deras badhus ska hanteras? > > Lägg ner mycket tid i det tidiga skedet så att alla vet vad man ska bygga och att det blir rätt innehåll; detta ger enklare ekonomi och tidsramar. > > Alla viktiga personer knyts till projektet tidigt: projektledare, verksamhet och deras befogenheter. Tidsramen för projektet. > > Innehållet i byggnaden, nivåer på ytskikt, rening, energikrav, vattentemperaturer, arbetsmiljö, tillgänglighet, ev. solenergi. 90 Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

100 100 > > Låt de som ska arbeta i byggnaden vara delaktiga på något sätt. > > Föreningslivet måste vara med. > > Om det ska vara en rehabbassäng eller en aktivitetsbassäng så att alla vet nivån. > > Glöm inte att få med kringliggande gator och cykelbanor för transport och flöde samt p-platser. > > Det blir fel om politikerna ger önskemålen och ekonomin utan att ha grund för detta. > > Vi har hittills kunnat se att simklubbarna står för cirka 10% av antalet badande och att simskola/skola står för cirka 2%. Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 91

101 Kapitel 19. Referenslista 101 Referenslista Skriftliga rapporter Energimyndigheten (2011): Energi i idrottsanläggningar. SKL (2013): Konkurrenspräglad dialog. Offentlig upphandling av komplexa kontrakt. SKL (2013): Måttbok. Måttuppgifter för fritidsanläggningar. SKL (2010): Idrottshallar. Energieffektivisering med stor potential. Referenser Stainless steel in swimming pool buildings, Outokumpu Corrosion Handbook, 10th Edition, 2009, pp. I: Safe use of stainless steel in swimming pool environments, (Building Series, Volume 20), Euro Inox 2013, ISBN Ulf Sender, Korrosion och skydd i simhallar, Bulletin nr 106, Korrosionsinstitutet, 1998, ISBN SS-EN :2011 Utrustning för simbassänger Del 1: Allmänna säkerhetskrav och provningsmetoder. NAD (S)/SS-ENV NAD till Eurocode 3. Stålkonstruktioner Dimensionering. Del 1-4. Konstruktioner av rostfritt stål. Intervjuer Karlstads kommun, Sixten Westlund, Projektledare på Teknik- och fastighetsförvaltningen Örnsköldsviks kommun, Lars-Göran Larsson, Energi/ Installationsansvarig Konsult & Serviceförvaltningen, Fastighetsavdelning, 2014 Michael Ressner, Folkhälsomyndigheten, 2014 Ulf Sender, Swerea, 2014 Litteratur Torsten Wikenståhl, Bygga Bad, 2012 Muntlig information Maria Glaes. Avesta research center, 2014 Krister Nordlander, Badanläggningar, Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden

102 102 Internet Department of Health and Human Services Centers for Disease Control and Prevention DN Karlstad kommun ( ) Skolverket ( ) TPA FORUM ( ) ( Badhus. Strategiska frågor och ställningstaganden 93

103 103 BILAGA 1 Exempel på driftkostnader för badhus För att exemplifiera drift- och underhållskostnader för badhus följer några exempel. Badhusen, som finns i Västerås kommun, är Lögarängsbadet, Kristiansborgsbadet, Tillbergabadet, Fredriksbergsbadet och Skultunabadet. Befintliga bads innehåll, teknisk status och underhållsbehov Lögarängsbadet: Utomhus finns bassäng 40*25 m med två vattenrutschbanor och två plaskbassänger. Lögarängens utomhusbad omfattas inte. Inomhus finns en 50 m bassäng (50*25 m) och en barnbassäng (12*6 m).underhållsbehovet de närmaste 10 åren beräknas till Mkr. Anläggningskvaliteten är låg och det är bristande vattenkvalitet. Kristiansborgsbadet: Det finns en 25 m bassäng med hopptorn på 5 m, 3 m och 1 m, läktare för 700 personer, två undervisningsbassänger, en plaskbassäng samt en romersk avdelning. Under den kommande 10-årsperioden finns ett totalt underhållsbehov för ca 55 Mkr bara för att hålla igång driften. Vattenreningen är uttjänt och omklädningsrummen, framför allt skåpen, är undermåliga. Vad gäller betongen har över 40 provborrningar, täckskiktsmätningar, mätningar av karboniseringsdjupet samt kloridhaltsmätningar genomförts. Mätningarna visar att betongkonstruktionen är i bra skick för att vara 55 år. Tillbergabadet är ett välskött bad utan större kända anläggningsproblem. Ny vattenrening installerades 1989 och ny ventilation Det underhållsarbete som är planerat sträcker sig till 2014 till en kostnad av 5,4 Mkr. Denna kostnad innefattar även sporthallen. Fredriksbergsbadet ägs av Mimer och drivs av Teknik och idrottsförvaltningen på uppdrag av Kultur-, Idrott- och Fritidsförvaltningen. Badvattenreningen fungerar, men hantering och säkerhet för kemikaliedoseringen bör ses över. 94 Badhus. Bilaga 1

104 104 Skultunabadet som drivs av Skultuna kommundelsnämnd har en modern vattenrening som installerades Övriga tekniska system är omoderna och i behov av utbyte. Byggnadsdelarna är också i behov av underhåll. Under är det ekonomiska resultatet för fastighetskontoret ca - 11,5 Mkr för Skultunabadet. Inräknat finns en ettårssatsning på underhåll 2010 om 10,1 Mkr. Badet har haft varmhyra fram till och med 2011, därefter kallhyra. Reparationer och skador uppgår till ca 0,1 Mkr. Badhus. Bilaga 1 95

105 105 tabell 9. Kostnader för badhus Lögarängsbadet Kristiansborgsbadet Tillbergabadet Fredriksbergsbadet Skultunabadet Totalt 2012 BESÖK Antal besökare KOSTNADER Badvattenrening Fastighetstillsyn och skötsel Övriga kostnader Räntor och avskrivningar Vatten Summa hyreskostnad FK Kemikalier El och värme Förbrukningsmaterial, M/I Städ- fastighet- och entreprenadtjänst Internränta och avskrivningar AT (KIF) Driftersättning kostnader (KIF) Kapitalkostnader (TIF) Summa driftkostnader inkl. kapital Vattenförbrukning m Energiförbrukning kwh/m Teknisk personal (FK deb TIF) Bad/gympersonal Summa personalkostnader Admin- och OH-kostnader Annonser och reklam Larm, telefoni, övrigt Summa övriga kostnader Summa kostnader Badhus. Bilaga 1

106 106 Nya Lögarängsbadet Förslaget för nya Lögarängsbadet innehåller: > > Tävlingsbassäng med publikplatser (ca 50 x 25 m) med djupdel, hopptorn och trampolin. Startpallar st. på kortsida respektive halva långsidan. > > Barnbadlandskap (100 kvadratmeter bad av totalt 300 kvadratmeter). > > Restaurang/café i anslutning till barnbadlandskapet. > > En bassäng 25 x 12,5 m, två höj- och sänkbara mellanbottnar (16,6 + 7,5 m plus brygga 0,9 m). > > En undervisningsbassäng 12,5 x 8 m med höj- och sänkbar mellanbotten. > > Flera omklädningsrum med separata ingångar och med flexibla möjligheter. Exempelvis kan simklubben ha eget omklädningsrum under deras träningstider. > > Handikappomklädningsrum och handikappanpassade bassänger. > > Ytor med sittgrupper för samlingar/möten, både i omklädningsrum och i bassänghall. > > Gym med gruppträningslokaler. > > Gemensam entré till bad och gym. Nedan exemplifieras driftkostnaden för ett nytt bad vid Lögarängen: tabell 10. Driftkostnad: Nytt Lögarängsbad (Kr) Utfall 2011 Nybyggnation Byggkostnad Hyra * Kapitalkostnader** Fasighetsskötsel, teknisk drift och underhåll** Vatten och kemikalier Personalkostnader El och värme Övriga kostnader Summa årliga kostnader Bad- och gymintäkter Övriga intäkter (massage, behandlingar, försäljning etc.) Summa årliga intäkter Nettoresultat Nettokostnad per kommuninvånare och år Badhus. Bilaga 1 97

107 107 Lögarängens nya vattenyta blir jämförbar med gamla Lögarängens och Kristiansborgs sammanlagda vattenyta. Verksamhet för simskolor, skolbad och ungdomar flyttas över från Kristiansborg. I och med att personalen kan samlas på samma yta, blir arbetet mer effektivt och personalkostnaden beräknas minska från 14 Mkr (2012) till 11 Mkr. Nya Lögarängen kommer att innehålla 240 kvadratmeter mer bassängyta inomhus än vad som finns på Lögarängsbadet idag. Det kommer också fler besökare vilket ökar driftkostnaderna. Energiförbrukningen förväntas bli lägre för ett nybyggt badhus med energieffektiva lösningar och beräknas till cirka 330 kwh/m var energiförbrukningen 708 kwh/m 2. Vattenförbrukningen ökar mot vad den är idag och hamnar på kubikmeter per år. År 2012 förbrukade Lögarängsbadet kubikmeter vilket innebär att alternativet skulle innebära en ökning på kubikmeter per år. Detta beror på att det är beräknat med fler besökare, mer bassängyta och att alla kommer att duscha och använda toaletterna. Den sammanlagda kostnaden för el, värme och vatten på ett nytt Lögarängsbad beräknas till 2,35 miljoner kronor per år uppgick kostnaderna till 3,2 miljoner kronor vilket innebär en besparing på drygt 1 miljon kronor. Besparingar för Lögarängsbadet tabell 11. Driftkostnad (kr/år) El Värme Summering el- och värmekostnader (kr/år) Vattenförbrukning Kemikalier Summering vatten och kemikaliekostnader (kr/år) Summering driftkostnad (kr/år) Antaganden: > > Samtliga besökare duschar och kommer att använda toaletterna. > > Elkostnader är baserade på kostnad för > > Energikostnaderna (främst fjärrvärme) är baserade på år > > Vattenkostnaden är baserad på vad anläggningarna betalar under år > > Modellen utgår från att man arbetar med moderna tekniklösningar som skapar energiåtervinning och därmed ger både ekonomiska fördelar och miljömässiga vinningar. 98 Badhus. Bilaga 1

108 108 BILAGA 2 Viktiga bakterier och parasiter som kan hota badgäster Pseudomonas aeruginosa Pseudomonas är vanligt förekommande i vatten och i naturen. De är tåliga bakterier som är ganska motståndskraftiga mot desinfektionsmedel. Pseudomonas är anpassningsbar och har inte några speciella näringskrav utan kan växa i olika miljöer. De kan växa till i bassängrum och komma in via de badande eller exempelvis smuts från skor. Bakterien kan ge infektioner i sår, hot foot disease, folikulit, simmaröra, infektiös keratit och diarré. Pseudomonas aeruginosa är den för människan farligaste arten. Om förutsättningarna är de rätta kan bakterietillväxten ske mycket snabbt. Cryptosporidium Cryptosporidium är en parasit. Cryptosporidium i bassänger kan komma från förorenat dricksvatten, fekalier eller via bassängens omgivning. Cryptosporidium är genom sitt skal resistent mot klor i de halter som finns i bad- och dricksvatten och överlever länge. Cryptosporidium ger cryptosporidios, kraftig diarré. Det saknas effektiv behandling och personer med nedsatt immunförsvar kan därför bli kroniskt sjuka. År 2002 insjuknade hundratals personer efter att ha badat i ett utomhusbad i Stockholm. Cryptosporidium har även förekommit i dricksvatten vid utbrotten i Östersund 2010 och Skellefteå 2011 då mer än människor insjuknade. I Milwaukee, USA, infekterades 1993 över människor av Cryptosporidium från dricksvattnet. Mykobakterier Så kallade atypiska mykobakterier kan ge hudinfektioner eller influensaliknande symtom om bakterierna andas in via aerosoler. Bakterierna kan även finnas runt bassängerna och är relativt klortåliga. Legionella Legionella är en bakterie som ger legionärssjuka eller pontiacfeber. Legionella är en allvarlig sjukdom som årligen orsakar dödsfall. Pontiacfebern är en mildare influensa. Badhus. Bilaga 2 99

109 109 Det första legionellautbrottet skedde 1977 vid en konferens för amerikanska legionärer då 34 personer dog och 221 insjuknade. Bakterien trivs i uppvärmt vatten som står stilla, helst vid C. I badhus sprids legionella via aerosoler från exempelvis dusch eller bubbelpool. Rökare och äldre är särskilt utsatta. Bakterieanalys Dagens lagstadgade bakterieprover grundar sig på upptäckter av Robert Koch ( ). Man använder heterotrof platträkning (Heterotrophic Plate Counts [HPC]) för att övervaka generell vattenkvalitet samt odling av Pseudomonas aeruginosa. Dessa konventionella testmetoder har flera nackdelar: > > Det tar lång tid att få svar, tre till tio dagar, eftersom bakterieanalysmetoden är baserad på odling. > > Processen är arbetsintensiv och kräver ett särskilt laboratorium. > > Testmetoderna är känsliga för fel under testernas genomförande. > > De lämpar sig inte för att bedöma vattenreningsfilters effektivitet. Traditionella bakterieanalyser är tidskrävande och visar bara vissa indikatorbakterier, en del av toppen på isberget. Det finns nu validerade alternativa metoder som kan användas som redskap i egenkontrollen och som ett komplement för snabba svar. När det gäller bakterieanalyser är det en stor fördel för vattenhygienen med snabba relevanta metoder. Nya mätmetoder som ger kortare svarstider kan användas som ett komplement till de lagstadgade bakterieanalyserna. Bactiquant-metoden snabbt mått på totalhalten bakterier Som ett komplement till traditionell heterotrof bakterieodling kan Bactiquantmetoden nämnas. Bactiquantmetoden detekterar och kvantifierar enzymaktivitet hos bakterier. Den producerade fluorescenssignalen är direkt proportionell mot mängden bakterier i ett givet vattenprov. Resultatet kommer på ca 30 minuter, vilket kan innebära ny flexibilitet i arbetet med badhusets vattenkvalitet. Metoden mäter totalhalten bakterier. Genom att mäta totalhalten bakterier istället för den mycket mindre delmängden heterotrofa bakterier, kan vattnets bakteriemässiga renhet snabbt mätas, reningseffekten över filtersteg övervakas eller effekt av ökad klorering utvärderas på ca 30 minuter. Metoden används idag av flera svenska simhallar. 100 Badhus. Bilaga 2

110 110 Pseudoalert indikerar Pseudomonas aeruginosa snabbare För att snabbare indikera Pseudomonas aeruginosa finns metoden Pseudoalert som ger ett svar inom 24 timmar. Metoden baseras på odling av bakterier från ett vattenprov i kombination med enzymbaserad teknologi. Det laboratorium man anlitar måste dock vara ackrediterat för denna metod. Psedoalertmetoden bedöms vara intressant som komplement. Man bör dock vara uppmärksam på att det vid mycket låga halter av Pseudomonas aeruginosa kan vara viss skillnad på resultaten från snabbmetoden respektive traditionell metod. Men snabbheten kan vara mycket värd. De ovan nämnda metoderna är båda validerade. Badhus. Bilaga 2 101

111 111

112 112

113 113 Badhus Strategiska frågor och ställningstaganden Står du inför beslutet att bygga eller renovera ett badhus? Funderar du på om det kanske finns andra lösningar som är mer lämpliga för att lösa din kommuns badhusproblematik? Då bör du läsa den här skriften. Badhus är komplicerade byggnader som utsätts för enorma påfrestningar och det är därför viktigt att vara väl förberedd när man tar sig an frågan. Även de minsta förändringarna i ett badhus kan få allvarliga konsekvenser. Här kan du läsa om viktiga strategiska frågeställningar för kommuner som har ett badhus som ska renoveras eller byggas. I ett badhus kan även något som vanligtvis skulle ses som en detaljfråga bli ett strategiskt val. I skriften kan du läsa om allt från det strategiska valet mellan att renovera och bygga nytt till frågor du kan ställa gällande städbarhet. Ta tillfället i akt att skaffa dig ordentligt på fötterna inför något som kan vara ett av de största besluten i din kommun! Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

114 114 Socialdemokraterna Tanum Motion om Simhall i Tanumshede Denna motionen har funnits i tanken under lång tid. Tanums kommun saknar en kommunal simhall och behovet är tydligt ur flera perspektiv. Att anlägga en simhall just i Tanumshede är geografiskt träffsäkert sett till andra simhallar och badhus. Kommuninvånarna i kommunens sydligaste delar överväger troligen badhuset Tumlaren i Sotenäs kommun. En kostnadseffektiv lösning kan vara att bygga på Oppen eller på industriområdet. En något finare, men dyrare placering, skulle kunna vara på berget ovanför Sparvallen, nord-ost om friidrottsplanen. Oavsett placering är det viktigt att det finns ett visst utrymme för utbyggnad eller komplettering för framtida behov. SKL:s information om nybyggnation och renovering av simhallar och badhus: Målet är att skapa en plats där: - Grundskolan kan bedriva simundervisning. - Sjuka, skadade och människor med funktionsvariationer kan få rehabilitering / träning. - Vuxna och barn kan motions- och träningssimma. - Barn under enkla förhållanden kan leka och utveckla sin vana att vistas i vatten. Byggnaden skall innehålla: - En 25 meter lång simbassäng med 6 banor. - En rehabbassäng med ramp på förslagsvis 12 x 6 meter. - En barnbassäng på förslagsvis 12 x 6 meter och cm djup. - En liten plaskbassäng för små barn. - Bastu för dam och herr. - Omklädningsrum med skåp bås för enskild duschning och omklädnad. - Kafeteria eller dyl. med kaffe och fika. (Kafeterian kan drivas i liknande regi som Margits Cafe) - Utrymme att äta medtagen fika eller något från kafeterian. Vi föreslår därför kommunfullmäktige Att uppdra tekniska nämnden att utreda möjligheterna och kostnaderna för att uppföra en simhall i Tanumshede och Att uppdra tekniska nämnden att utreda driftskostnader för en sådan simhall. För Socialdemokraterna Tanum Magnus Roessner

115 115 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Svar på motion från Karolina Tisell (C) om policy för användning av bilder och symboler i kommunens förvaltningar Sammanfattning Karolina Tisell, centerpartiet, har lämnat in en motion om policy för bilder och symboler i kommunens förvaltningar. Motionären vill att kommunfullmäktige beslutar att en policy för användning av bilder och symboler ska tas fram alternativt att ett fördjupat avsnitt om användning av bilder och symboler läggs till något annat lämpligt dokument. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 maj 2018 att överlämna motionen till ekonomi- och utvecklingsavdelningen för beredning och förslag till beslut Beslutsunderlag Motion om policy för bilder och symboler Tjänsteskrivelse daterat den 10 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut den 7 maj 2018, 54 Tjänsteskrivelse daterad 8 januari 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen, och att uppdra till kommunchefen att ta fram ett förslag till policy för användning av bilder och symboler Beslutet skickas till Motionären Kommunchefen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

116 116 Motion till kommunfullmäktige Policy för bilder och symboler Varje dag möts vi av bilder och symboler i både tryckt och digital form. Vad som syns, eller inte syns, påverkar både individer och samhället. Som myndighet har Tanums kommun en skyldighet att spegla hur samhället ser ut och inte sprida stereotyper eller falska bilder. Våra bilder och symboler ska inte uppfattas som sexistiska eller kränkande. Våra bilder och symboler ska vara inkluderande och visa på mångfalden i kommunen. För både anställda och brukare, med flera, är det också av stor betydelse att rätt sorts bilder och symboler används, för att alla ska känna stolthet och få möjlighet att förmedla den professionalitet som finns i verksamheterna. Det behövs en gemensam grund att använda internt i kommunens förvaltningar och för att förklara för fotografer och andra externa parter som anlitas för grafiskt material. En policy för användningen av bilder och symboler kan vara ett hjälpmedel för att välja bilder och symboler som skildrar kommunens verksamheter, medarbetare, tjänster, invånare och brukare på ett korrekt och jämställt sätt, undvika att olämpliga bilder och symboler används, och inte bara bedöma enskilda bilder utan även uppmärksamma strukturer i helheten. Med anledning av detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta att en policy för användning av bilder och symboler ska tas fram. Alternativt att ett fördjupat avsnitt om användning av bilder och symboler läggs till i något annat lämpligt dokument. Rabbalshede Karolina Tisell Centerpartiet i Tanum

117 117 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Motion från Miljöpartiet Tanum (Michael Halvarsson) och Vänsterpartiet Tanum (Gunilla Eitrem) om att stärka hållbarhetsarbetet med en kommunal miljöstrateg Sammanfattning av ärendet Gunilla Eitrem (V) och Michael Halvarsson (MP) har lämnat in en motion om att stärka hållbarhetsarbetet i Tanums kommun genom att skapa en tjänst som miljöstrateg. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018, 149 att översända ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Motion daterad 15 november 2018 Tjänsteskrivelse daterad 7 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna motionen till kommunchefen för beredning och förslag till beslut Sofia Reimbert Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

118 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 146 KS 2018/ Motion om stärkt hållbarhetsarbetet med kommunal miljöstrateg Sammanfattning av ärendet Gunilla Eitrem (V) och Michael Halvarsson (MP) har lämnat in en motion om att stärka hållbarhetsarbetet i Tanums kommun genom att skapa en tjänst som miljöstrateg. Beslutsunderlag Motion daterad 15 november 2018 Tjänsteskrivelse daterad 19 november 2018 Yrkanden Gunilla Eitrem (V) yttrar sig och utvecklar motionen. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

119 119

120 120 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ Kommunstyrelsen Internkontroll uppföljning för Tanums kommun verksamhet 2018 Sammanfattning Enligt Reglemente för intern kontroll för Tanums kommun har varje nämnd skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Avrapportering av genomförd internkontroll skall göras till kommunstyrelsen senast i början på efterföljande år, en kopia skall också lämnas till kommunrevisionen. Varje år lyfts en eller flera frågor upp som samtliga nämnder skall ha med i sin internkontrollplan. För 2018 är det följande områden: Spårbarhet och identifiering av handlingar Kravverksamhet Arbetsmiljö tillbud arbetsskador Uppföljning av föregående års intern kontroll Nämndspecifik granskning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 7 januari 2019 Internkontroll sammanställning 2018 Samtliga nämnders internkontrollrapporter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till nämnderna att åtgärda de brister som framkommit vid granskningen, och att i övrigt godkänna rapporten. Joakim Ottosson Ekonom Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

121 121 1 (6) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ INTERNKONTROLL Enligt Reglemente för intern kontroll för Tanums kommun, som antogs av kommunfullmäktige den 26 juni 2016, har varje nämnd skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. I planen skall ingå: Riskanalys Vad som skall granskas under året Vilka reglementen, regler eller policys som berörs Vem som är ansvarig för granskningen När granskningen skall rapporteras till nämnden Kontroll av rutin, policy etcetera skall alltid göras av person som inte är ansvarig för den samma. Förvaltningar kan med fördel utföra internkontroll för varandra. Exempelvis så kan personal på omsorgsförvaltningen utföra kontroll på barn- och utbildningsförvaltningen och vice versa. Internkontroll skall inte enbart avse sådana regler och moment som innebär en ekonomisk risk. Det är viktigt att nämndernas internkontrollplaner även innefattar verksamhetsinriktade kontroller. Riskanalys Nämndernas framtagande av internkontrollplan skall föregås av en riskanalys som visar varför aktuellt urval av kontroller är gjorda. Riskanalysen skall ingå i internkontrollplanen. Granskningsområden Varje år lyfts en eller flera frågor upp som samtliga nämnder skall ha med i sin internkontrollplan. För 2018 är det följande områden: Spårbarhet och identifiering av handlingar Kravverksamhet Arbetsmiljö tillbud arbetsskador Uppföljning av föregående års intern kontroll Spårbarhet och identifiering av handlingar Riskanalys Tanums kommun producerar ett stort antal handlingar varje år, handlingar som visas eller distribueras såväl internt som externt. Det kan röra sig om olika Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

122 122 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (6) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ styrdokument, informationstexter, beslutsunderlag, brev och annat. Oavsett vilken typ av handling eller dokument det är, är det väsentligt att det framgår att det är en handling som är framtagen i Tanums kommuns namn, vilken funktion som gjort den och när. Brister i spårbarhet och identifiering av handlingar kan påverka kommunens trovärdighet och varumärke negativt. Att det tydligt ska framgå vem som tagit fram eller fastställt ett dokument är extra viktigt ju mer transparent kommunen är eftersom det blir allt lättare att få del av vårt material. Genom att använda kommunens vapen eller logga, namn/funktion och datum tydliggör vi vem som står bakom innehållet i dokumenten och vilka förutsättningar som rådde vid ställningstagandet. Att handlingar kan förvanskas kan leda till förtroendeskada. Slutsats 1. Finns det kommunvapen/logga, namn/funktion och datum på upprättade dokument? Spårbarheten varierar mellan olika verksamheter och sammantaget finns det brister i spårbarheten, framförallt i handlingar som inte är beslut, tjänsteskrivelser eller brev. I de flesta fall uppfyller handlingar kopplade till nämndsammanträden kraven. Möjligheten att spåra handlingar behöver alltså förbättras. 2. Finns det rutiner och mallar som ska användas för upprättade dokument? Ärendehanteringssystemen innehåller mallar för handlingar kopplade till politiska möten. På intranätet finns mall för powerpointpresentationer. Det råder osäkerhet över vilka mallar och rutiner som finns och kännedomen om wordmallarna på servern hur man använder dessa är i stort sett obefintlig. Konsekvensen är att verksamheterna gjort egna mallar, vilket resulterar i att det finns många olika varianter i omlopp. Rekommendationer Spårbarheten varierar och de mallar som finns är inte tillräckliga för att uppfylla de behov som finns. Den grafiska profilen ger heller inte vägledning för olika typer av handlingar/publikationer. Följden blir att verksamheterna skapar egna layouter och egna mallar. En kommungemensam portfölj med mallar, exempelvis för brev, informationsskrifter och styrdokument behöver tas fram och en översyn av den grafiska profilen bör göras. Gör en översyn av den grafiska profilen för att klarlägga om den behöver uppdateras Skapa en kommungemensam portfölj med mallar Skapa en samlingsyta för mallar på intranätet.

123 123 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 3 (6) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ Kravverksamhet Riskanalys Tanums kommun debiterar årligen tjänster för mer än 100 miljoner kronor. Totalt skickar kommunen ut cirka fakturor varje år. I genomsnitt går cirka fem procent av fakturorna till inkassoåtgärd även om betalningsmoralen skiljer sig mellan olika tjänster. Varje år görs bokföringsmässiga avskrivningar med cirka 250 tkr. Kommunstyrelsen har fastställt en rutin för kravverksamheten. Felaktigheter i kravhanteringen kan innebära ekonomisk skada för kommunen men det kan även innebära skada för den enskilde. Slutsats I det stora hela visar granskningen att den fastställda kravrutinen för kommunen efterföljs med undantag för några enstaka fall där den frångåtts, bland annat att vissa ärenden inte gått vidare för efterbevakning efter avskrivning i bokföringen. Däremot har det framkommit brister i arbetsrutiner kring kravverksamheten. Bland annat saknas rutiner kring kontroll av fordran innan den går vidare i kravrutinen. Granskningen visar även att ekonomikontoret inte alltid får tillräcklig information från debiterande förvaltning för att driva ärendet vidare för betalningsföreläggande. Generellt sett behövs en översyn över de kontroller och besked som lämnas samt att tydliggöra för alla inblandade i processen hur kravverksamheten fungerar. Kommunens vatten- och avloppsverksamhet har en väl uppsatt rutin kring obetalda avgifter tillsammans med Rambo AB. Granskningen visar att rutinen efterföljs och fungerar bra. Rekommendationer Efter utförd granskning lämnas följande rekommendationer: Ta fram en kommunövergripande arbetsrutin kring vad som ska kontrolleras kring en fordran innan den går vidare i kravrutinen, detta för att förtydliga och förenkla arbetet hos förvaltningarna. Ta fram ett formulär som debiterande förvaltning kan fylla i efter utförd kontroll av fordran. Formuläret ska innehålla all väsentlig information ekonomikontoret behöver ha för att driva ärendet vidare enligt kravrutinen och vara signerat av rätt person enligt förvaltningens delegationsordning. Formuläret kan även lämpligen användas för att förbättra dokumentationen kring varje enskilt ärende. Nytt delegationsbeslut från kommunchef som delegerar rätten att underteckna betalningsföreläggande, i enlighet med delegationsordning för kommunstyrelsen. Hålla utbildning för personal som är inblandad i kravprocessen för att förtydliga allas roller samt informera hur kravrutinen fungerar i praktiken.

124 124 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 4 (6) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ Arbetsmiljö tillbud arbetsskador Riskanalys Tanums kommuns sjukfrånvaro har under 2017 ökat från 6,0 procent till 6,4 procent. Av den totala sjukfrånvaron är 53 procent frånvaro kortare än 60 dagar. Det finns många orsaker till att sjukfrånvaron ökar. Ett känt samband är att arbetsmiljö kan ha effekt på sjukfrånvarotal. Antalet tillbud och arbetsskador är en indikation på att det finns behov av förebyggande åtgärder för att förbättra en arbetssituation. Det gäller att åtgärda riskkällor innan sjukfrånvaro uppstår. Forskning visar att tillbud kan vara en viktig signal för att förebygga sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljö. I Tanums kommun finns ett KIAsystem där arbetsskador och tillbud anmäls och markeras när de är åtgärdade. Förvaltningarna har ett ansvar för att skyddsarbetet utförs och att tillbud och arbetsskador riskanalyseras och åtgärdas. Förvaltningarnas lokala samverkansgrupper är tillika skyddskommittéer och får rapportsammanställning av tillbud och arbetsskador. Slutsats Inom Omsorgsnämndens verksamheter hade 209 tillbud rapporterats in via KIA-systemet. 80 procent av tillbuden hade klarmarkerats och avslutats i systemet. 187 av tillbuden har riskbedömts och i de flesta fall kvarstår den bedömda risken efter genomförda åtgärder. Det har då rört sig om utåtagerande beteende hos omsorgstagare. Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har den samlade bedömningen varit att handläggningen av rapporterade tillbud är av mycket skiftande kvalitet och i alltför många fall bristfällig. Inom kommunstyrelsens verksamheter har inga tillbud rapporterats. Detta förhållande tyder på en underrapportering. Eventuellt orsakas detta av otillräcklig kunskap om systemets existens och att detta fått till följd att uppkomna tillbud inte registreras. Den tekniska förvaltningen har haft fyra anmälda tillbud, inget av dessa har klarmarkerats i systemet. Granskningen har visat att det tar minst ett halvår innan klarmarkering skett. Analys av risker genomförs i huvudsak inom rimlig tid. Inom Miljö-och byggnadsnämndens verksamheter har två tillbud rapporterats och inga ärenden har klarmarkerats. Ett av två ärenden har riskanalyserats. Analys av risker genomförs delvis inom rimlig tid. Rekommendationer I flera av nämndernas internkontroll rekommenderas att fortsatt utbildning bör ges till chefer och skyddsombud i arbetsmiljöutbildningar samt genom öppet hus som tidigare varit ett forum för chefer att kunna lära mer om systemet KIA i regi av HR-funktionen. HR centralt bör två gånger per år gå ut med påminnelser till cheferna för att ta hand om anmälningar och utföra riskanalyser.

125 125 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 5 (6) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ Förvaltningarnas HR-resurs rekommenderas att särskilt fokusera på tillbudsrapportering i de personalvårdsronder som görs och att vikten av tillbudsrapportering belyses. Uppdra till personalkontoret att förtydliga reglerna för inrapportering av arbetsmiljötillbud i KIA-systemet. Det bör införas en rutin att chef ska göra en riskanalys inom en viss tid för att arbetsskador ska kunna förhindras. Uppföljning av föregående års internkontroll För 2017 omfattade den kommungemensamma internkontrollen följande områden: Inköpsrutiner Anställningsavtal PuL-hantering Jämställdhet i kommunens verksamhet Under 2018 påbörjades ett större arbete med att effektivisera inköpsrutinerna, arbetet fortgår under Avseende jämställdhet kvarstod några åtgärder som man har för avsikt att genomföra I övrigt har föreslagna åtgärder i allt väsentligt genomförts. Nämndspecifik internkontroll 2017 omfattade följande områden: Försäkringar (kommunstyrelsen) Förrådshantering av vitvaror (tekniska nämnden) Granska förhandsbesked med längre handläggningstid än tio veckor, antalet öppna ärenden exklusive bygglov samt antal avslutade tillsynsärenden 2017 (miljö- och byggnadsnämnden) Skolskjutsverksamheten (barn- och utbildningsnämnden) Jämställdhetsintegrering trygghetslarm och information till den enskilde (omsorgsnämnden) I huvudsak har föreslagna åtgärder vidtagits eller åtminstone påbörjats. Vad gäller tillsynsärenden inom miljö- och byggnadsnämnden så har omprioritering gjorts så att åtgärder kommer att påbörjas först under 2019.

126 126 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 6 (6) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2017/ Nämndspecifik kontroll Varje nämnd ska även granska sådant som är specifikt angeläget för nämnden. Samtliga nämnder har utöver de kommungemensamma granskningsområdena valt ut ett eller flera nämndspecifika områden: Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Informationssäkerhet - hantering av användaråtkomst Förvaltningens publicerade information och e-tjänster på kommunens hemsida. Förrådshantering VA Simundervisning i grundskolan -Intern samverkan matdistribution -Jämställdhetsintegrering matdistribution -Uppföljning av riktlinjen för biståndsbedömning äldreomsorg Kommentar till nämndernas granskning Samtliga nämnder har genomfört granskning av nämndspecifika områden. Nämndernas granskningar bifogas som bilaga. Nedan kommenteras några iakttagelser. Kommunstyrelsens granskning av hantering av användaråtkomst visar på brist av automatisering för avslutande av konton när anställning upphör. På sikt bör ett kommunövergripande system för detta införas. Tekniska nämndens granskning av förrådshanering inom VA visade på ett behov av skriftliga rutiner samt digitalisering av förrådshanteringen. Miljö- och byggnadsnämndens granskning av e-tjänster visade på ett behov av att möjliggöra användning även för utländska medborgare samt att utöka antalet e-tjänster. Omsorgsnämnden har identifierat förbättringsbehov avseende styrdokument för matdistribution och biståndsbedömning inom äldreomsorg

127 127

128 128

129 129

130 130

131 131

132 132

133 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 144

145 145

146 146

147 147

148 148

149 149

150 150

151 151

152 152

153 153

154 154

155 155

156 156

157 157

158 158

159 159

160 160

161 161

162 162

163 163

164 164

165 165

166 166

167 167

168 168

169 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 92 TN 2018/ Internkontroll tekniska nämnden Sammanfattning av ärendet Varje nämnd ska enligt 9 uppföljning av internkontorll årligen anta en särskild plan för innevarande års uppföljning av den interna kontrollen. I planen skall framgå: Riskanalys Vad som ska granskas under året Vem som är ansvarig för granskningen När granskningen ska rapporteras tillbaka till nämnden. Kommunstyrelsen har fastställt följande områden som obligatoriskt ska granskas för samtliga nämnder 2018: Spårbarhet och identifiering av handlingar Kravverksamhet Arbetsmiljö tillbud arbetsskador Uppföljning av föregående års intern kontroll Utöver de områden som är obligatoriska för samtliga nämnder att granska ska varje nämnd besluta om granskning av ett nämndsspecifikt område. Tekniska nämnden beslöt 20 september 2018 att granska rutiner för förrådshantering mm av VA-material. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Internkontrollplan för Tekniska nämnden 2018 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna bilagda internkontrollplan för tekniska nämnden 2018 samt att överlämna rapporten till kommunstyrelsen och kommunens revisorer Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

170 170 Tekniska förvaltningen Diarienummer: TN 2018/ Internkontrollplan Tekniska nämnden 2018 Dokumenttyp: Utredning Skriven: Rapportansvarig: Peo Johansson Förvaltningschef Framtagen av: Gunilla Ulfstad HRspecialist

171 171 Inledning... 3 Kommungemensamma granskningsområden Spårbarhet och identifiering av handlingar... 3 Riskanalys... 3 Granskning... 4 Slutsats... 5 Rekommendation... 5 Kravverksamhet... 6 Riskanalys... 6 Granskning... 6 Slutsats... 8 Rekommendation... 8 Arbetsmiljö, tillbud och arbetsskador... 8 Riskanalys... 8 Granskning... 9 Slutsats... 9 Rekommendation... 9 Uppföljning av föregående års internkontroll... 9 Inköpsrutiner... 9 Anställningsavtal PuL-hantering Jämställdhetsintegrering Uppföljning nämndspecifik internkontroll Bilaga 1 Nämndspecifik granskning Riskanalys Granskning Slutsats Rekommendation Sida 2 av 13

172 172 Inledning Enligt Reglemente för intern kontroll för Tanums kommun, som antogs av kommunfullmäktige den 1 mars 1999, har varje nämnd skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. I planen skall ingå: Riskanalys Vad som skall granskas under året Vilka reglementen, regler eller policys som berörs Vem som är ansvarig för granskningen När granskningen skall rapporteras till nämnden Internkontroll skall inte enbart avse sådana regler och moment som innebär en ekonomisk risk. Det är viktigt att nämndernas internkontrollplaner även innefattar verksamhetsinriktade kontroller. Nämndernas framtagande av internkontrollplan skall föregås av en riskanalys som visar varför aktuellt urval av kontroller är gjorda. Tekniska nämnden beslöt vid nämndsammanträdet att nämndens egenkontroll skall bestå i kontroll av rutiner kring förrådshantering mm av VA-material. att ansvarig för kontrollen är förvaltningschefen att återrapportering till nämnden skall ske på tekniska nämndens sammanträde i november Den nämndspecifika internkontrollen ligger som bilaga 1. För 2018 har kommunstyrelsen har fastställt följande områden som obligatoriska att granska för samtliga nämnder: Spårbarhet och identifiering av handlingar Kravverksamhet Arbetsmiljö, tillbud och arbetsskador Uppföljning av föregående års internkontroll Kommungemensamma granskningsområden 2018 Spårbarhet och identifiering av handlingar Riskanalys Tanums kommun producerar ett stort antal handlingar varje år, handlingar som visas eller distribueras såväl internt som externt. Det kan röra sig om olika styrdokument, informationstexter, beslutsunderlag, brev och annat. Oavsett vilken typ av handling eller dokument det är, är det väsentligt att det framgår att det är en handling som är framtagen i Tanums kommuns namn, vilken funktion som gjort den och när. Brister i spårbarhet och identifiering av handlingar kan påverka kommunens trovärdighet och varumärke negativt. Att det tydligt ska framgå vem som tagit fram eller fastställt ett dokument är extra viktigt ju mer transparent kommunen är eftersom det blir Sida 3 av 13

173 173 allt lättare att få del av vårt material. Genom att använda kommunens vapen eller logga, namn/funktion och datum tydliggör vi vem som står bakom innehållet i dokumenten och vilka förutsättningar som rådde vid ställningstagandet. Att handlingar kan förvanskas kan leda till förtroendeskada. Granskning Granskningen ska omfatta följande: 1. Finns det kommunvapen/logga, namn/funktion och datum på upprättade dokument? a. Styrdokument b. Beslut/delegationsbeslut c. Beslutsunderlag d. Brev e. Fullmakter f. Presentationer/redovisningar g. Utredningar h. Rapporter 2. Finns det rutiner och mallar som ska användas för dokumenten i punkt 1? Genomförd granskning Spårbarhet och identifiering av handlingar Granskningen visar att i stort sett alla dokument som granskats har med kommunvapen/logga och datum för upprättande. Namn finns med på cirka hälften av dokumenten medan funktion endast finns med på fem av de granskade dokumenten. Upprättade mallar överensstämmer i stor utsträckning med den grafiska profilen vilket gör att spårbarheten av dessa dokument är god. Dokument som upprättas där det inte finns en mall överensstämmer inte alltid med den grafiska profilen och kan sakna kommunvapen/logga, namn/funktion eller datum när dokumentet upprättades. Enligt den antagna grafiska manualen ska mallar för brev presentationsmaterial och förtryckta omslag till rapporter foldrar eller broschyrer finnas tillgängliga att laddas ned från vårt intranät. Under rubriken kommunikation på intranätet går det dock endast att finna mall till Powerpointpresentation som följer den grafiska profilen. Handlingar vid nämndsmöte Granskningen visar att den mall som finns för tjänsteskrivelser som innehåller logga/kommunvapen, namn, funktion och datum för upprättande alltid används. Detta innebär att samtliga efterfrågade uppgifter finns med på samtliga granskade handlingar vid aktuellt nämndsmöte. Existerande rutiner/mallar Mallar för olika dokument finns tillgängliga på servern. Vissa mallar ligger i för förvaltningen gemensam mapp såsom mall för delegationsbeslut, sekretessprövning och Sida 4 av 13

174 174 lagakraftbevis. Respektive avdelning/verksamhet har också gemensamma mallar såsom brevmallar, kallelser, protokoll, dokument för felanmälan, arbetsorder och ronderingsdokument. Dessa mallar ligger på servern tillgängliga för medarbetare på avdelningen. I ärendehanteringssystem ligger mallen för tjänsteskrivelser. Mall för att skapa en powerpointpresentation finns att ladda ned från intranätet som dock saknar datum för upprättande samt namn/funktion på den som upprättat dokumentet i mallen. Det finns ingen skriftlig förvaltningsgemensam rutinbeskrivning gällande olika dokument. Någon avdelning har påbörjat arbetet med en skriftlig rutinbeskrivning där upprättande av rutiner ska följa en viss mall. Intervjuer Granskningen visar utifrån genomförda intervjuer att det finns kännedom om var förvaltningens mallar för brev och tjänsteskrivelser finns samt mallarna som är framtagna för den egna verksamheten. De intervjuade personerna har endast liten kännedom om och vilka kommungemensamma mallar som finns och var man kan hitta dem. Slutsats Granskade brev och tjänsteskrivelser följer förvaltningens upprättade mallar och innehåller uppgifter för full spårbarhet och identifiering. Kommungemensamma mallar för olika typer av dokument som bör vara tillgängliga för alla saknas dock på intranätet, förutom en mall för Powerpointpresentation. Detta får till följd att förvaltningarna och avdelningarna skapar egna layouter och egna mallar som inte alltid följer den fastställda grafiska profilen och därigenom inte innehåller alla delar som krävs för full spårbarhet. Några skriftliga rutiner beträffande hur mallarna ska användas finns inte förutom den grafiska profil som finns i kommunen och den instruktion som finns vid nedladdning av Powerpointmallen. Powerpointmallen ligger på intranätet under rubriken Kommunikation som inte är en självklar rubrik för de intervjuade, vilket gör den svår att hitta. Rekommendation Granskningen rekommenderar att intranätet uppdateras med olika typer av dokumentmallar som följer den grafiska profilen och att anvisningar till olika dokument och mallar blir mer detaljerade. För att få likvärdiga dokument i kommunen som också är tillgängliga för alla är rekommendationen att mallarna läggs under Stöd i arbetet och under rubriken Kommunikation som kompletteras med rubriken mallar. Den mall för Powerpoint som finns idag kompletteras med en ruta avsedd för information om datum för upprättande samt namn/funktion på den som upprättat dokumentet. Genom nyhetsbrev och mejl ska medarbetarna uppmärksammas på att gemensamma mallar lagts ut på intranätet samt vilken typ av information som ska finnas med på förvaltnings- respektive avdelningsvisa mallar så dokumenten uppfyller kravet på spårbarhet och identifiering. Sida 5 av 13

175 175 Kravverksamhet Riskanalys Tanums kommun debiterar årligen tjänster för mer än 100 miljoner kronor. Totalt skickar kommunen ut cirka fakturor varje år. I genomsnitt går cirka fem procent av fakturorna till inkassoåtgärd även om betalningsmoralen skiljer sig mellan olika tjänster. Varje år görs bokföringsmässiga avskrivningar med cirka 250 tkr. Kommunstyrelsen har fastställt en rutin för kravverksamheten. Felaktigheter i kravhanteringen kan innebära ekonomisk skada för kommunen men även innebära skada för den enskilde. Granskning Granskningen ska göras i form av en avstämning av att vidtagna åtgärder görs utifrån den fastställda kravrutinen. Granskningen ska omfatta alla led i debiterings- och kravkedjan, från debitering till eventuell avskrivning. För att underlätta granskningen har debiteringsoch kravkedjan delats upp i följande sex arbetsmoment: 1. Debitering från förvaltning. 2. Inkassokrav skickas ut från ekonomikontoret. 3. Förvaltning återkommer till ekonomikontoret med besked om ärendet kan drivas vidare enligt kravrutin efter utförd kontroll av fordrans riktighet. 4. Ekonomikontoret gör en bedömning av ärendet med uppgifter inhämtade från kreditupplysningsföretag. 5. Ekonomikontoret sänder ärendet vidare till kronofogdemyndigheten. 6. Eventuellt sker en bokföringsmässig avskrivning och ärendet skickas vidare för efterbevakning. Volymen av ärenden är stor varför granskningen behöver göras i form av stickprov. Granskningen ska också omfatta samtliga nämnders verksamhet. 19 stycken ärenden från samtliga nämnders verksamhet har valts ut för granskning. En mindre granskning kommer även göras på kravverksamheten för kommunens vattenoch avloppsverksamhet där debitering sker av Rambo AB. Genomförd granskning Granskningen visar att debiteringsrutinen från kommunen fungerar bra och följer kommunens kravrutin. Korrekt underlag till fakturorna fanns i samtliga fall. Inkassokrav har skickats ut i genomsnitt 15 dagar efter förfallodatum, alltså något senare än kravrutinens tio dagar. När en faktura fortfarande står som obetald efter utskickat inkassokrav får debiterande förvaltning i uppdrag att kontrollera ärendet innan det går vidare i kravrutinen. Besked efter utförd kontroll skall lämnas till ekonomikontoret och vara signerat av ansvarig för fordran enligt förvaltningens delegationsordning. Vad gäller dessa besked från debiterande förvaltning visar granskningen att det finns vissa brister. Bland annat har två stycken av de 19 ärenden som granskats ett besked som är signerat av fel person. Det finns heller ingen kommunövergripande rutin som klargör vad som bör kontrolleras innan Sida 6 av 13

176 176 ett ärende går vidare i kravrutinen, vilket ökar risken för ofullständiga kontroller och därmed att ett ärende felaktigt går vidare till kronofogdemyndigheten. Däremot finns det verksamheter som tagit fram egna rutiner på vad som bör kontrolleras innan ett ärende går vidare i kravrutinen. I ett utav de granskade ärendena skickades fordran felaktigt in till kronofogdemyndigheten på grund utav bristande kontroll av debiterande förvaltning. I ett annat ärende saknade beskedet från debiterande förvaltning väsentlig information som ekonomikontoret behövde för att driva ärendet vidare hos kronofogdemyndigheten. Detta ledde i slutändan till att ärendet fick återkallas från kronofogdemyndigheten och en förlorad intäkt för kommunen. Efter att ekonomikontoret mottagit beslut från debiterande förvaltning skall en kreditupplysning göras och därefter tas beslut om hur ärendet ska hanteras vidare. På grund utav bristande dokumentation går det i fem utav de 19 ärendena inte att utläsa om denna kreditupplysning har ägt rum. I två ärenden gjordes ingen kreditupplysning då beslut tagits om att skriva av fordran utan vidare åtgärd. I övriga 12 ärenden gjordes kreditupplysning enligt kravrutin. Utav de 19 granskade ärendena har nio stycken skickats in för betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten. Vid betalningsföreläggande har kostnader i samband med ärendet lagts på fordran tillsammans med dröjsmålsränta enligt kravrutin. Betalningsföreläggandena är signerade utav kommunchef eller utav en av kommunstyrelsen utsedd tjänsteman. I samband med granskningen har det framkommit att befintligt beslut från kommunstyrelsen om rätten att underteckna betalningsföreläggande blivit inaktuellt i och med delegationsordningen för kommunstyrelsen som beslutades senast Av 19 granskade ärenden har 14 blivit avskrivna i bokföringen och av dessa har elva stycken skickats vidare för efterbevakning hos inkassoföretag. Underlagen för avskrivningarna är signerade utav kommunchef. Tre stycken ärenden skrivs av utan att skickas vidare för efterbevakning på grund av beslut från förvaltning om att ärendet ska skrivas av utan vidare hantering eller på grund av att bedömning gjorts att fordran varit för låg för vidare hantering. Enligt kommunens kravrutin ska en avskriven fordran överlämnas för efterbevakning, men i tre av de granskade ärendena har detta alltså frångåtts. Kommunens VA-avdelning har ett tätt samarbete med Rambo AB när en avgift blir obetald. Rambo AB sköter fakturering samt skickar påminnelse och inkassokrav. När en faktura fortfarande står obetald efter utsänt inkassokrav sänder Rambo AB en lista på obetalda avgifter till Tanums Kommun, varpå kommunen skickar ut varning om avstängning av vatten till berörda abonnenter. Förblir avgiften obetald skickas beslut ut om avstängning av vatten. Efter verkställd avstängning meddelas Rambo AB varpå de driver ärendet vidare hos inkassoföretag. Två stycken ärenden där vatten blivit avstängt har blivit granskade. Granskningen visar att båda fallen följer den uppsatta rutinen mellan Rambo AB och Tanums Kommun. Sida 7 av 13

177 177 Slutsats I det stora hela visar granskningen att den fastställda kravrutinen för kommunen efterföljs med undantag för några enstaka fall där den frångåtts, bland annat att vissa ärenden inte gått vidare för efterbevakning efter avskrivning i bokföringen. Däremot har det framkommit brister i arbetsrutiner kring kravverksamheten. Bland annat saknas rutiner kring kontroll av fordran innan den går vidare i kravrutinen. Granskningen visar även att ekonomikontoret inte alltid får tillräcklig information från debiterande förvaltning för att driva ärendet vidare för betalningsföreläggande. Generellt sett behövs en översyn över de kontroller och besked som lämnas samt att tydliggöra för alla inblandade i processen hur kravverksamheten fungerar. Kommunens vatten- och avloppsverksamhet har en väl uppsatt rutin kring obetalda avgifter tillsammans med Rambo AB. Granskningen visar att rutinen efterföljs och fungerar bra. Rekommendation Efter utförd granskning lämnas följande rekommendationer: Ta fram en kommunövergripande arbetsrutin kring vad som ska kontrolleras kring en fordran innan den går vidare i kravrutinen, detta för att förtydliga och förenkla arbetet hos förvaltningarna. Ta fram ett formulär som debiterande förvaltning kan fylla i efter utförd kontroll av fordran. Formuläret ska innehålla all väsentlig information ekonomikontoret behöver ha för att driva ärendet vidare enligt kravrutinen och vara signerat av rätt person enligt förvaltningens delegationsordning. Formuläret kan även lämpligen användas för att förbättra dokumentationen kring varje enskilt ärende. Nytt delegationsbeslut från kommunchef som delegerar rätten att underteckna betalningsföreläggande, i enlighet med delegationsordning för kommunstyrelsen. Hålla utbildning för personal som är inblandad i kravprocessen för att förtydliga allas roller samt informera hur kravrutinen fungerar i praktiken. Arbetsmiljö, tillbud och arbetsskador Riskanalys Tanums kommuns sjukfrånvaro har under 2017 ökat från 6,0 procent till 6,4 procent. Av den totala sjukfrånvaron är 53 procent av frånvaron kortare än 60 dagar. Det finns många orsaker till att sjukfrånvaron ökar. Ett känt samband är att arbetsmiljö kan ha effekt på sjukfrånvarotal. Antalet tillbud och arbetsskador är en indikation på att det finns behov av förebyggande åtgärder för att förbättra en arbetssituation. Det gäller att åtgärda eventuella riskkällor innan sjukfrånvaro uppstår. Forskning visar att tillbud kan vara en viktig signal för att förebygga sjukfrånvaro. I Tanums kommun finns ett webbaserat system, Kommunalt Informationssystem om Arbetsmiljö (KIA), där arbetsskador och tillbud anmäls och markeras när de är åtgärdade. Systemet är framtaget av AFA-försäkring tillsammans med Svenskt Näringsliv, LO, PTK och branscherna och används på hela arbetsmarknaden. Sida 8 av 13

178 178 Förvaltningarna har ett ansvar för att skyddsarbetet utförs och att tillbud och arbetsskador riskanalyseras och åtgärdas. Förvaltningarnas lokala samverkansgrupper är tillika skyddskommittéer och får rapportsammanställning av tillbud och arbetsskador. Tillbud och anmälningar av arbetsskador sammanställs årligen i årsredovisningen. Under 2017 anmäldes totalt 106 arbetsskador för hela kommunen, att jämföra med 124 under Av årets 106 arbetsskador härrör 87 från omsorgsförvaltningen. Av dem är 71 förorsakade av våld från brukare/omsorgstagare. Övriga är lyft-, bär- eller fallolyckor. 443 tillbud har rapporterats, 361 av dem från omsorgsförvaltningen. Granskning Granskningen ska omfatta: 1. Att undersöka om tillbud som anmälts i KIA-systemet under perioden åtgärdats på förvaltning och i vilken omfattning tillbuden klarmarkerats i systemet. 2. Att genom slumpmässigt urval granska tillbuden för att undersöka om man riskanalyserat ärendet. Genomförd granskning 1. Tekniska förvaltningen har under mätperioden haft fyra anmälda tillbud och arbetsskador. Inget av tillbuden har klarmarkerats. 2. Av tillbuden är tre av de fyra anmälda tillbuden riskanalyserade Slutsats Granskningen visar att det tar minst ett halvår från det att en händelse anmälts tills klarmarkering sker. Analys av risker genomförs i huvudsak inom rimlig tid. Rekommendation Chef bör göra en riskanalys inom en vecka. Beträffande klarmarkering kan ingen tid sättas utan är helt beroende av den aktuella händelsen. Rekommendationen är att HR centralt fortsätta erbjuda öppet hus med workshops där cheferna kan få hjälp med att avsluta anmälningar som ligger i KIA. Möjligen utöka med ytterligare ett tillfälle under året. HR centralt bör även två gånger per år gå ut med påminnelser till cheferna att ta hand om anmälningar och utföra riskanalyser. Idag går ett mejl till chef när en medarbetare gör en anmälan. Uppföljning av föregående års internkontroll 2017 års internkontroll granskade inköpsrutiner, anställningsavtal, PuL-hantering, jämställdhetsintegrering samt den nämndspecifika granskningen av förrådshanteringen av vitvaror. Uppföljningen har genomförts utifrån den rekommendation som gavs i internkontrollplanen. Inköpsrutiner Alla medarbetare tillhörande förvaltningen som gör inköp har nu gått inköps/beställarutbildningen. Sida 9 av 13

179 179 Rutinen gällande direktköp hos lokala leverantörer har setts över så samtliga inköp hos lokala leverantörer ska normalt ske med betalkort. Aktuella kortanvändare och dess kreditnivåer har setts över. Om särskilda skäl föreligger kan rekvisition användas och vid detta inköpstillfälle informeras leverantören tydligt om våra rutiner, exempelvis att vår referens alltid ska anges på fakturan Information till medarbetare om gällande rutiner och utbildning som krävs för att få göra inköp har skett på arbetsplatsträffar under 2017 och Uppdatering/utveckling av verksamhetssystemen för att underlätta arbetet med bokföring, analyser och sökningar har ej skett. Anställningsavtal Enligt rekommendationen hanterar HR-specialisten på förvaltningen fortsatt anställningsavtalen. PuL-hantering Med anledning att ny dataskyddsförordning trädde i kraft i maj har samtliga förvaltningar sett över och uppdaterat sina register. Ett nytt system för registerhantering har också implementerats och nytt dataskyddsombud anlitats. En grundläggande utbildning har också getts till medarbetare som hanterar personuppgifter. Jämställdhetsintegrering Tekniska förvaltningens interkontroll kopplad till jämställdhetsintegrering granskade 2017 den information som ges till medborgare på kommunens hemsida, avseende trafik och gator, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rekommendationen som gavs att använda du istället för man som tilltal i kommunikationen inom det granskade området på hemsidan har åtgärdats. Uppföljning nämndspecifik internkontroll Förrådshantering av vitvaror Dokumenterade rutiner för processerna för förrådshanteringen är inte helt genomfört men är en pågående process i verksamhetssystemet Vitec. Beställningar alternativt godkännande av beställningar hos leverantör görs idag endast av chef. Ingen annan funktion än chef har behörighet att göra beställningar. Den rekommenderade rutinen att enheter som beställs av verksamheterna först går till fastighetsavdelningens centrallager som därefter levereras ut till verksamheten fungerar fullt ut. Att ersätta manuella noteringar och avstämningar mot digital rapportering/registrering samt att dokumentera fastighetsbeståndets vitvaror i verksamhetssystemet Vitec är delvis uppfyllt. Arbetet att systematiskt märka upp enheterna och lägga in uppgifterna i verksamhetssystemet pågår. Rekommendationen att lagret av vitvaror ska minska till tre enheter av varje slag är uppfyllt. Sida 10 av 13

180 180 Bilaga 1 Nämndspecifik granskning Förrådshantering VA Riskanalys VA-avdelningen ansvarar för ca 250 km dricksvattenledningar, 200 km avloppsvattenledningar och 70 km dagvattenledningar. Att VA-nätet fungerar och för att säkra trygg vattenförsörjning är det av stor vikt för hela samhället att eventuella läckor snabbt kan åtgärdas. Ett haveri innebär ofta stora problem och kan ytterligare förvärras om man inte har tillgång till reservdelar. När underhåll utförs medför oftast det också någon form av materialförbrukning. För att tillgodose behovet av god vattenförsörjning krävs en beredskap i form av lagerhållning av material och reservdelar för att snabbt kunna ersätta en defekt enhet, om enheten inte går att laga. Det kan vara svårt att planera åtgången av reservdelar då efterfrågan varierar, så det är därför viktigt att det finns en bra struktur för lagerhållning av material och reservdelar. VA-avdelningens förråd av material och reservdelar uppgår till ett stort värde men det skulle innebära en stor säkerhetsrisk om material och reservdelar inte lagerhålls då leveranstiden för reservdelar kan sträcka sig från några dagar och upp till månader. Utgångspunkt i granskningen är att verksamheten ska förvaltas på ett betryggande sätt. Eventuella oegentligheter kring förrådshantering kan vara en betydande risk för en verksamhets förtroende och anseende. Det är därför viktigt att förebygga sådana risker. Nämnden har därför beslutat att granska förrådshanteringen inom VA-verksamheten i den interna kontrollen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om arbetet sker systematiskt och att det finns rutiner som säkerställer en tillräcklig intern kontroll av förrådshanteringen. Granskning Granskningen ska omfatta Rutiner för reservdelshantering; lagerhållning, uttag, skrotning och inköp Är rutinerna kända? Är rutinerna dokumenterade? Hur är förrådets skalskydd och hur ser tillgängligheten till förrådet ut dagtid? Genomförd granskning Granskningen har genomförts genom intervjuer med ledningstekniker och VA-chef samt genom att studera reservdelsförrådet och reservdelshanteringen. Lagerhållning av material och reservdelar för ledningsnätet såsom rör, ventiler, kopplingar, böjar och brunnar sker i den nybyggda lagerlokalen vid Bodalsverket som stod färdig i november I lagerbyggnaden finns även elverk, reservtank för vattenförsörjning samt skyltmaterial som används vid vägavstängningar. Specialverktyg som inte ryms i servicebilarna och som delas mellan personalen förvaras också i lokalen. Sida 11 av 13

181 181 I förrådet finns reservdelar och material för ledningsnätet på uppmärkta platser på hyllor i förrådslokalen vilket ger en struktur och god ordning. För att utnyttja höjden i lokalen förvaras material på hyllsektioner som i delar av lokalen sträcker sig från golv till tak. Truck finns som arbetsredskap och all personal har fått truckutbildning. För att upprätthålla god driftsäkerhet finns rutinen att det ska lagerhållas reservdelar som räcker till en lagning, vilket innebär att minst en enhet av varje slag ska lagerhållas. Det finns ingen förteckning över material och reservdelar som finns på lagret och det sker ingen dokumentation vid uttag av lagret eller vilket material eller vilka enheter som skrotas. I dagsläget dokumenteras endast vilka arbeten som görs men man specificerar inte vilket material eller vilka reservdelar som använts. Ledningstekniker inventerar lagret manuellt en gång per vecka. Då det i princip endast är de två ledningsteknikerna och VA-ingenjören som gör uttag från lagret sker även muntlig avstämning om uttag av reservdelar. Utifrån inventering och uppkomna behov görs beställning och inköp av material och nya enheter av ledningstekniker, VA-ingenjör och VA-chef via ramavtal. Fakturor för driftmaterial och servicematerial godkänns och attesteras av ledningstekniker som är certifierade beställare. Enligt gällande bestämmelser kan ledningstekniker och VAingenjör göra inköp för upp till kr och VA-chef för inköp upp till kr. Leveranstiderna på reservdelar varierar från några dagar upp till två tre månader. Det finns en överenskommelse med grannkommunerna som innebär att man vid akuta insatser kan låna reservdelar av varandra. Rutinerna för tillvägagångsätt för uttag och inköp av reservdelar och material är kända av medarbetarna. Det finns dock ingen skriftlig rutinbeskrivning. Beträffande förrådets skalskydd så ligger lagerbyggnaden inom samma inhägnade område som avloppsreningsverket och är stängt med en grind mellan 16:30-06:30. För att ta sig in i förrådsbyggnaden dagtid krävs tagg med behörighet, nyckel finns även som kan användas vid eventuellt strömavbrott. All VA-personal har behörighet till förrådslokalen vilket krävs med anledning av att personalen har beredskap. Förrådet bedöms inte innehålla material som är stöldbegärligt för allmänheten. Slutsats Utifrån genomförd granskning bedöms förrådshanteringen i huvudsak vara systematisk och ändamålsenlig. Att ha material och reservdelar samlat på en och samma plats ger ökad effektivitet då medarbetarna inte behöver åka runt till olika förvaringsplatser/förrådslokaler i kommunen för att hämta olika reservdelar som behövs vid exempelvis en vattenläcka. Det ger också en bättre kontroll och översikt när alla reservdelar finns på ett och samma ställe. Sida 12 av 13

182 182 I dagsläget finns ingen reservdelsstyrning för systematisering och strukturering av reservdelar och heller ingen digital bevakning för beställningspunkter, ledtider, påminnelser och leveranser. Det finns heller inte samlad dokumentation eller förteckning vad som finns på lagret. Inventering av förrådet sker idag manuellt genom att fysiskt gå runt i lokalen och räkna enheter på de uppmärkta förvaringsplatserna. Det finns rutiner, dock inga skriftliga rutiner för hur förrådshantering, uttag, skrotning och inköp går till. Skriftlig dokumentation underlättar för kompetensöverföring vid nyanställningar och gör verksamheten mindre sårbar och personberoende. Rekommendation Internkontrollen rekommenderar att verksamheten tar fram dokumenterade rutiner för processen för reservdelshanteringen som beskriver lagerhållning, uttag, skrotning och inköp. Vidare rekommenderas att verksamheten upprättar en förteckning över material, reservdelar och verktyg som finns i förrådet för att få ökad intern kontroll och för att upptäcka eventuellt svinn då lagret uppgår till ett stort värde. En förteckning över material och reservdelar gör också att inventeringsrutinen kan bli effektivare. För att få en effektivare och mer kvalitetssäkrad förrådshantering är rekommendationen att digitalisera hanteringen. Verksamheten har startat upp en process med upphandling av ett nytt verksamhetssystem för förrådshantering och reservdelsstyrning. Ett underhållssystem och förrådssystem innehåller funktioner som behövs för att sköta ett förråd systematiserat och strukturerat. Det ger systemstöd för inventering, inleverans, uttag, retur, leverantörer, förrådsvärden, saldon samt påminnelser när artiklar har nått sin beställningspunkt. Fyra medarbetare på VA-avdelningen kommer arbeta med implementeringen av det nya systemet. En av medarbetarna har erfarenhet av jobba i ett liknande system och av att bygga upp lagerhållningssystem på ett logiskt sätt. Införande av ett underhållssystem innebär att artiklar och enheter klassificeras, märks och registreras för att uppnå en funktionell och effektiv förrådshantering. Vid uttag av material och reservdelar i lagret kommer avräkning ske mot lagersaldot. En vidareutveckling av användandet av ett underhållssystem är att artiklar kan kopplas direkt mot objekt i underhållssystemet så uttag av reservdelar registreras direkt mot utförda jobb i underhållssystemet. Införande av ett verksamhetssystem för lagerhållning bidrar även till att minska personberoende och underlätta för kompetensöverföring då processbeskrivningar finns i systemet. Sida 13 av 13

183 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Omsorgsnämnden ON 133 ON 2018/ Omsorgsnämndens interkontrollrapport 2018 Sammanfattning av ärendet I internkontrollen 2018 har granskningar gjorts av spårbarhet och identifiering av handlingar, kravverksamhet, arbetsmiljötillbud och arbetsskador, intern samverkan matdistribution, jämställdhetsintegrering matdistribution samt uppföljning av riktlinjen för biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Uppföljning av tidigare års granskningsområden har också gjorts. Granskningarna visar att de flesta delarna fungerar väl. Det finns dock vissa förbättringsområden. Verksamheterna behöver arbeta vidare med matdistribution samt med tillämpningen av riktlinjen för biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Förvaltningen behöver också vara delaktiga i det eventuellt kommungemensamma arbetet kring kravrutinen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Omsorgsnämndens internkontrollrapport 2018 Sammanställning granskade ärenden bilaga 1 till omsorgsnämndens internkontrollrapport 2018 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar att anta internkontrollrapport för 2018 samt att ge förvaltningen i uppdrag att vidta de förbättringsåtgärder som framkommer i rapporten. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

184 184 Omsorgsnämnden Diarienummer: ON 2018/ Sammanställning av granskade ärenden - bilaga 1 till omsorgsnämndens internkontrollrapport 2018

185 185 Omsorgsnämnden Diarienummer: ON 2018/ Innehåll GRANSKADE HANDLINGAR STICKPROVSKONTROLL...3 GRANSKADE HANDLINGAR NÄMNDSSAMMANTRÄDE...6 GRANSKADE ÄRENDEN Hemtjänst Matdistribution Korttidsboende Särskilt boende... 20

186 186 Diarienummer: ON 2018/ Granskade handlingar stickprovskontroll Typ av dokument Beskrivning av dokumentet Styrdokument Plan för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) Styrdokument Omsorgsnämndens delegationsordning Styrdokument Omsorgsnämndens informationshantering splan Beslut Nämndbeslut ON Beslut Beslut omsorgsnämndens arbetsutskott Kommunva pen och eller logga Namn och eller funktion Ja Ja Ja Ja Nej Ja Datu m Övrigt/kommenta r Nej Nej Nej Den kommungemensa mma mallen innehåller inte dessa delar. Det har därför varit svårt att använda den mall för planer som finns framtagen för omsorgsnämnden. Planen är gjord i en excelfil med digitala funktioner där är det svårt att uppfylla de formella kraven, eftersom malldokumenten är gjorda i word. Nej Ja Ja Kommunvapen finns på första sidan i protokollet, men inte med på varje enskilt beslut. Protokollet som helhet skrivs i verksamhetssyste met W3D3. Nej Ja Ja Sida 3 av 22

187 Beslut Beslut att inte lämna Ja Ja Ja ut sekretessbelagd handling Beslutsunderlag Se granskning av helt XX XX XX nämndssammanträde, bilaga 2 Beslutsunderlag Se granskning av helt XX XX XX XX nämndssammanträde, bilaga 2 Beslutsunderlag Se granskning av helt XX XX XX XX nämndssammanträde, bilaga 2 Brev Varselbrev Ja Ja Ja XX Brev Brev till enskild som skickat in synpunkt/klagomål Ja Ja Ja XX Brev Brev till utförare Ja Ja Ja XX hemtjänst Fullmakt Fullmakt Ja Ja Ja XX hyresförhandling Fullmakt Har inte hittat någon XX XX XX XX Fullmakt Har inte hittat någon XX XX XX XX Delårsbokslut 2, 2018 Ja Ja presentation vid nämndssammanträde Presentation/redovi sning Presentation/redovi sning Bemanningsplanering äldreomsorgpresentation vid nämndssammanträde Ja Nej, men presentation en görs av förvaltningsc hef Nej, men presentation en görs av avdelningsch ef Ja 187 Diarienummer: ON 2018/ Mall finns för PPTpresentationer, men mallen inkluderar inte namn/funktion på avsändaren. Detta är dock sällan nödvändigt, eftersom materialet kompletterar beslutsunderlaget och inga ytterligare saker får läggas fram i presentationerna. De diarieförs alltså oftast inte Se kommentar ovan Sida 4 av 22

188 Presentation/redovi sning Yttrande till Inspektionen för vård och omsorgpresentation vid nämndssammanträde Utredning Utredning insatser enligt socialtjänstlagen, äldreomsorg Utredning Utredning enligt BBIC Utredning Utredning om bostadsanpassningsbi drag Ja Nej, men presentation en görs av enhetschef och utredare Ja Diarienummer: ON 2018/ Se kommentar ovan Ja Ja Ja Utredningen skrivs i mall i verksamhetssyste met Treserva Ja Ja Ja Utredningen skrivs i mall i verksamhetssyste met Treserva Ja Ja Ja Rapport Årlig riskinventering Ja Ja Ja Rapport Ny organisation MoU Ja Ja Ja Rapport Genomlysning särskilt boende och korttid 188 Ja Ja Ja Rapporten är inte skriven i ny rapportmall, men den är framtagen innan formellt beslut om att anta mallarna. Sida 5 av 22

189 189 Diarienummer: ON 2018/ Granskade handlingar nämndssammanträde Ärende Handlingar till ärendet Kommunva pen? Yttrande ansökan adoption Överflyttning vårdnad Överflyttning vårdnad av av Namn, funkti on Datu m Kommentar XX XX XX XX Sekretessärende. Underlaget finns dokumenterat i personakt i verksamhetssyst emet Treserva. Omsorgsnämnde ns beslut i ärendet innehåller kommunvapen, datum med mera XX XX XX XX Sekretessärende Underlaget finns dokumenterat i personakt i verksamhetssyst emet Treserva. Omsorgsnämnde ns beslut i ärendet innehåller kommunvapen, datum med mera XX XX XX XX Sekretessärende. Underlaget finns dokumenterat i personakt i verksamhetssyst emet Treserva. Omsorgsnämnde ns beslut i ärendet innehåller kommunvapen, datum med mera Sida 6 av 22

190 190 Diarienummer: ON 2018/ Information om delårsbokslut Boendeplanering för äldreomsorgen Information om budget 2019 Revidering 2018 av delegationsordnin g Förändring ledningsorganisat ion hemtjänst Organisationsförä ndring inom mottagnings- och utredningsavdelni ngen Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Budgetanvisningar 2019 Ja Nej Nej Underlaget skickat från kommunstyrelse n Informationsmaterial från Ja Nej Ja Informationsmat förvaltningen erialet var stöd till muntlig information som lämnades av förvaltningschef och avdelningschefe r Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Sammanställning av Ja Nej Nej förslag på förändringar i delegationsordningen Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Arbetsmiljökonsekvensbe skrivning Ja Ja Ja Riskanalys och Nej Nej Ja Arbetsgrupper handlingsplan berörda av riskanalysen och handlingsplanen namngivna dock inte funktion/namn på chef Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Sida 7 av 22

191 191 Diarienummer: ON 2018/ Resursfördelning gällande ungdomsvägledar e Riktlinje trygghetslarm Årlig riskinventering 2018, kvalitetsledning Uppföljning revision ekonomiskt bistånd Rapport Ny organisation Ja Ja Ja på Mottagnings- och utredningsavdelningen Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Förslag på Ja Ja Nej Förslaget på omsorgsnämndens riktlinje som riktlinje för trygghetslarm lämnades fram innehöll inte eller datum, men efter att riktlinjen beslutats av nämnden har det färdiga styrdokumentet justerats så att dessa krav uppfylls. Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Rapport årlig Ja Ja Ja riskinventering Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Omsorgsnämndens handlingsplan ekonomiskt bistånd för Nej Ja Nej Förslaget på handlingsplan som lämnades fram innehöll inte kommunvapen eller datum, men efter att handlingsplanen beslutats av nämnden har det färdiga styrdokumentet Sida 8 av 22

192 192 Diarienummer: ON 2018/ Beläggningsstatist ik för särskilda boenden 2018 Delegationsanmäl an Anmälningsärend en Information från brukarråd Information från kontaktpersoner Yttrande till revisorerna Ja Nej Ja Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja justerats så att dessa krav uppfylls. Väntelista Nej Nej Nej Väntelistan är inte diarieförd förrän i september månad Beläggningslista Nej Nej Nej Beläggningslista n är inte diarieförd förrän i september månad Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja Tjänsteskrivelse Ja Ja Ja XX XX XX XX XX XX XX XX Sida 9 av 22

193 193 Diarienummer: ON 2018/ Granskade ärenden Hemtjänst Ärende Funktionsnedsättning ålder eller sjukdom Svårighet att sköta hem Svårighet att sköta sig själv Kommentar X X X Väldigt omfattande beslutsmotivering med skrivningar som inte direkt behövs för att motivera insatserna X X Nej Personen har en funktionsnedsättning och beviljas städ utifrån detta. Vidare beviljas personen också utevistelse/social samvaro för att känna trygghet, men det finns ingen otrygghet beskriven överhuvudtaget. X X X Personen har fått dusch och inköp beviljat. Duschen är motiverad, men ingenstans i beslutsmotiveringen finns en skrivning om inköp. Denna insats har bara lagts till bland beviljade insatser. X X X På det stora hela väl formulerad beslutsmotivering Nej Nej Nej I beslutsmotiveringen framkommer att personen har nedsatta krafter och att maken vissa dagar är trött och Bedömning Sida 10 av 22

194 Nej Nej Till viss del orkeslös. Orsakerna till detta framkommer säkerligen i utredningen, men det har inte samlats ihop i beslutsmotiveringen. Det går alltså inte att hitta annan orsak till beviljad insats än nedsatt kraft Det framkommer att personen har behov av stöd med måltider och samvaro och att hen upplever det jobbigt att sköta vissa saker själv. Orsaken till detta finns inte beskriven, utan det är mer ett konstaterande utan motivering. Insatserna som beviljas är omfattande. Till viss del Nej Nej Det framkommer att personen varit på sjukhus och på korttidsboende och att hen är trött och har dålig matlust. I övrigt finns ingen beskrivning av funktionsförmåga eller motivering till beslutet och de relativt omfattande insatserna. X X X Mycket välformulerad beslutsmotivering som inkluderar allt! X X X X X X Det mesta finns med i 194 Diarienummer: ON 2018/ Sida 11 av 22

195 beslutsmotiveringen, men den innehåller också många delar som inte behöver vara med. Också ganska många felstavningar som gör det svårt att förstå full tut vad som står. Dessutom väldigt detaljerad specifikation av beviljade insatser. Vissa skrivningar tangerar att motsvara en genomförandeplan. 195 Diarienummer: ON 2018/ Sida 12 av 22

196 196 Diarienummer: ON 2018/ Matdistribution Ärende Inte kan laga mat pga funktionsnedsättning Inte kan ta sig till matsal/restaurang Kommentar Nej Nej Framkommer inget i beslutsmotiveringen, den hänvisar till ovanstående skrivning. I ovanstående skrivning framkommer att personen är vid fysiskt god hälsa, har haft tidigare knäfraktur som nu är läkt och besvärsfri samt att personen i en tidigare utredning själv sagt att hen har lite besvär med minnet. X Nej Framkommer inte huruvida restaurang/matsal är ett alternativ. Insatsen är beviljad enbart utifrån ett av två kriterier. X Nej Framkommer inte huruvida restaurang/matsal är ett alternativ. Insatsen är beviljad enbart utifrån ett av två kriterier. X Nej Framkommer inte huruvida restaurang/matsal är ett alternativ. Insatsen är beviljad enbart utifrån ett av två kriterier. I beslutsmotiveringen namnges också en Bedömning Sida 13 av 22

197 anna person (troligen maka) och den är svår att förstå språkmässigt. X Nej Framkommer inte huruvida restaurang/matsal är ett alternativ. Insatsen är beviljad enbart utifrån ett av två kriterier. Nej Nej Det finns ingen motivering till de sökta insatserna mer än ett konstaterade att personen inte klarar att handla eller laga mat. Matsal/restaurang omnämns inte heller. X X Väldigt detaljerad beslutsmotivering, men i texten framkommer att samtliga kriterier är uppfyllda. Nej Nej Det framkommer att personen inte lagar så många måltider och därför önskar få mat. Ingen orsak till att personen inte lagar mat finns angiven. Matsal/restaurang omnämns inte heller. X X Beslutsmotiveringen är korrekt innehållsmässigt, men den är väldigt lång och svår att läsa språkmässigt. X Nej Framkommer inte huruvida restaurang/matsal är ett alternativ. Insatsen är beviljad 197 Diarienummer: ON 2018/ Sida 14 av 22

198 enbart utifrån ett av två kriterier. 198 Diarienummer: ON 2018/ Sida 15 av 22

199 199 Diarienummer: ON 2018/ Korttidsboende Ären de Allmänt Efter sjukhus Växelvå rd Motiveringen innehåller en beskrivning kring att personen behöver mer stöd än vad hemtjänst kan ge, dock finns det också skrivning kring att relationen med maka är dålig och att det är en av orsakerna till att personen ska ha korttidsboen de. Utredning om behov av särskilt boende ska göras, men är ännu ej påbörjad. Kraftlöshet och sjukdomskän sla, otrygghet, äter och dricker dåligt. Behöver tillgång till Palliat iv I väntan på särskilt boende Kommentar Bedömni ng Sida 16 av 22

200 200 Diarienummer: ON 2018/ personal dygnet runt. Får inte belasta en fot under fyra veckor, behov av hjälp med all ADL och förflyttning. Svårt att tillgodose i egna hemmet Behov av hjälp från personal vid förflyttningar, hygien och klädsel. Har en lägenhet att flytta till men får inte tillgång till den ännu Trött, nedsatt, behov av tillgång på personal dygnet runt Lunginflammati on, smärta, behov av hjälp vid förflyttningar, tilltagande glömska. Saknar insikt Omfattan de behov av tillsyn och stöd, som också beskrivs konkret i motivering en Innehållsmäs sigt finns alla delar, men språket innehåller stavfel, är svårt att följa och motiveringen Sida 17 av 22

201 Sjukdom, smärta, orolig, ont, behov av god omsorg dygnet runt. Avlastning av hustru Behov av stöd med omvårdnad dagligen. Kan tillgodoses i egna hemmet, men korttidsboen de beviljas eftersom personen bor på ö dit hemtjänst har svårt att ta sig de tider hen behöver hjälpen. om den egna situationen. Trött, ostadig, kraftlöshet, behov av hjälp med alla förflyttningar. Resonemang kring tidigare hemtjänstinsats er finns, dock inte uteslutet Diarienummer: ON 2018/ innehåller också sådant som inte behöver vara med. Ett av målen med insatsen är att handläggaren ska få mer utredningstid. 201 Sida 18 av 22

202 202 Diarienummer: ON 2018/ att behovet inte kan tillgodoses i hemmet. Sida 19 av 22

203 203 Diarienummer: ON 2018/ Särskilt boende Ärende Omfattande och varaktigt behov, insatser från hemtjänst inte tillräckliga 1 Ja, resonemang kring detta och att behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende 2 Sämre i sina sjukdomar, i behov av stöd och hjälp dygnet runt. Inget resonemang kring varför inte behovet kan tillgodoses i ordinärt boende 3 Har hörselnedsättning, går med rollator, behöver struktur i vardagen, Uttrycker oro. Innehållsmässigt finns information som skulle kunna motivera beslutet, men det finns inget resonemang kring varför inte insatserna kan tillgodoses i ordinärt boende. 4 Förmaksflimmer, grav synnedsättning, reumatisk sjukdom. Behov av nära till hjälp och stöd, varit på korttidsplats senaste tiden. Behovet kan inte Demens Somatik Kommentar Bedömning Ja Ja Ja Ja Sida 20 av 22

204 204 Diarienummer: ON 2018/ tillgodoses på annat sätt. 5 Demensdiagnos, mestadels sängliggande, behöver god omvårdnad dygnet runt med adl och hygien. 6 Smärta, oro om ensam, larmar ofta, minnesproblematik, demensutredning påbörjad. Resonemang kring och exempel på att korttidsboende haft positiv effekt för personen, resonemang kring att behovet inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänst. 7 Stort behov dygnet runt på grund av ålderdom, kotkompressioner, ramlat gånger flera, har tidigare haft omfattande stödinsatser i hemmet och därefter varit oå korttidsboende 8 Genomgått demensutredning oklart vad resultatet blev. Frontallobsskada, svårt att utrycka sig. Klarar att ta hand om sig men behöver påminnelser. Risk för personen att bo i eget boende Ja Ja Skrivning om annan person i bedömningen inte helt klart och tydligt formulerat i alla delar. Inte angivet vilken inriktning på boendet. Beviljas korttidsboende i väntan på särskilt boende det finns ingen skrivning om att särskilt boende i sig beviljas. Därför lite svårt att följa den röda tråden i ärendet. Alla delar finns i bedömningen, men språkmässigt svårt att följa med i vad som är skrivet. Sida 21 av 22

205 205 Diarienummer: ON 2018/ Behovsbedömningen handlar om korttidsplats, där finns alla delar med. Sedan framkommer det att i slutet av bedömningen att personen ansökt om särskilt boende och beviljats denna insats muntligt. 10 Bruten arm, behov av närhet dygnet runt, behov av att någon sitter med vid måltider, larmar inte vid behov av hjälp och behöver. Resonemang kring och exempel på att korttidsboende haft positiv effekt för personen, resonemang kring att behovet inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänst. Behovsbedömningen och motiveringen av beslutet handlar om annan insats, beslutet rör också korttidsplats. Inte angivet vilken inriktning på boendet. I övrigt mycket välformulerad behovsbedömning som är lätt att läsa och förstå och helt konsekvent. Sida 22 av 22

206 206 Omsorgsnämnden Diarienummer: ON 2018/ Omsorgsnämndens internkontrollrapport 2018 Dokumenttyp: Rapport Skriven: Rapportansvarig: Förvaltningschef Framtagen av: HR-specialist Ulrika Eriksson, förvaltningsekonom Paulina Pousette, Utredare/SAS Sara Weststrand

207 207 Omsorgsnämnden Diarienummer: ON 2018/ Innehåll BAKGRUND - INTERN KONTROLL I TANUMS KOMMUN...4 Kommungemensamt arbete... 4 Nämndspecifikt arbete... 4 Uppföljning av tidigare års granskningsområden... 4 SPÅRBARHET OCH IDENTIFIERING AV HANDLINGAR...5 Riskanalys... 5 Granskning... 5 Genomförd granskning... 6 Sammanfattande analys Slutsats och förslag på förbättringsåtgärder KRAVVERKSAMHET Riskanalys Granskning Genomförd granskning Resultat av granskning omsorgsförvaltningen Slutsats Rekommendationer ARBETSMILJÖTILLBUD OCH ARBETSSKADOR Riskanalys Granskning Genomförd granskning Sammanfattande analys Slutsats och förslag på förbättringsåtgärder INTERN SAMVERKAN - MATDISTRIBUTION Riskanalys Granskning Genomförd granskning JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING MATDISTRIBUTION Riskanalys Granskning Genomförd granskning Sammanfattande analys Slutsats och förslag på förbättringsåtgärder... 26

208 208 Diarienummer: ON 2018/ UPPFÖLJNING AV RIKTLINJEN FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING INOM ÄLDREOMSORG Riskanalys Granskning Genomförd granskning UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS GRANSKNINGSOMRÅDEN års granskningar Inköpsrutiner PuL-hantering Jämställdhetsintegrering trygghetslarm Information till den enskilde Sida 3 av 33

209 Bakgrund - intern kontroll i Tanums kommun Diarienummer: ON 2018/ Kommungemensamt arbete I juni varje år antar kommunstyrelsen anvisningar för nämndernas arbete med internkontroll. Anvisningarna innehåller riskanalyser och områden som varje nämnd särskilt ska kontrollera under innevarande år är områdena: Spårbarhet och identifiering av handlingar Kravverksamhet Arbetsmiljöskador och arbetsmiljötillbud Nämndspecifikt arbete Senast i augusti varje år ska omsorgsnämnden anta en internkontrollplan där det framgår vilka områden som ska granskas kommungemensamt samt vilka områden som är nämndens egna. I omsorgsnämndens riktlinje för ständigt förbättringsarbete (kvalitetsledning) framkommer att de nämndspecifika granskningsområdena i internkontrollen varje år ska vara: Något av de riskområden som identifierats i verksamheterna i den årliga riskinventeringen som görs under våren Jämställdhetsintegrering om det inte är med som ett kommungemensamt granskningsområde. Uppföljning av en eller flera tidigare antagna riktlinjer eller vägledande bestämmelser 2018 är därför omsorgsnämndens egna granskningsområden: Intern samverkan matdistribution Jämställdhetsintegrering matdistribution Uppföljning av riktlinjen för biståndsbedömning äldreomsorg Uppföljning av tidigare års granskningsområden Utöver årets granskningsområden ska en uppföljning av tidigare års granskningar göras. 209 Sida 4 av 33

210 210 Diarienummer: ON 2018/ Spårbarhet och identifiering av handlingar Riskanalys Tanums kommun producerar ett stort antal handlingar varje år, handlingar som visas eller distribueras såväl internt som externt. Det kan röra sig om olika styrdokument, informationstexter, beslutsunderlag, brev och annat. Oavsett vilken typ av handling eller dokument det är, är det väsentligt att det framgår att det är en handling som är framtagen i Tanums kommuns namn, vilken funktion som gjort den och när. Brister i spårbarhet och identifiering av handlingar kan påverka kommunens trovärdighet och varumärke negativt. Att det tydligt ska framgå vem som tagit fram eller fastställt ett dokument är extra viktigt ju mer transparent kommunen är eftersom det blir allt lättare att få del av vårt material. Genom att använda kommunens vapen eller logga, namn/funktion och datum tydliggör vi vem som står bakom innehållet i dokumenten och vilka förutsättningar som rådde vid ställningstagandet. Att handlingar kan förvanskas kan leda till förtroendeskada. Granskning Granskningen ska omfatta följande: Finns det kommunvapen/logga, namn/funktion och datum på upprättade dokument? Styrdokument Beslut/delegationsbeslut Beslutsunderlag Brev Fullmakter Presentationer/redovisningar Utredningar Rapporter 1. Gör stickprov på minst 3 dokument från samtliga ovanstående kategorier hämtade från olika delar av verksamheten. Gå igenom samtliga handlingar och presentationer till/under ett nämndsmöte. Finns kommunvapen/logga, namn/funktion och datum för upprättande på samtliga dessa dokument? 2. Finns det rutiner och mallar som ska användas för dokumenten i punkt 1? Gör en sammanställning över de rutiner och mallar som finns. Intervjua minst 4 personer från olika verksamheter för att ta reda på om mallar och rutiner är kända och följs. Är rutinerna skriftliga Sida 5 av 33

211 211 Diarienummer: ON 2018/ eller muntliga? Har alla inom förvaltningen tillgång till mallarna? Följs kommunens grafiska profil? 3. En sammanställning av ovanstående granskningsområden ska göras, liksom en analys om de rutiner och mallar som finns är tillräckliga för att säkerställa spårbarhet och identifiering av handlingar. Eventuella förslag på förbättringar och åtgärder ska också redovisas Genomförd granskning Granskning del 1a. stickprov Granskningen görs av dokument upprättade En detaljerad sammanställning av granskningen finns i bilaga 1. Enligt anvisningarna skulle granskningen omfatta 25 dokument. Två av dem har inte gått att hitta (fullmakter). Tre av dem har granskats i granskning 1b och redovisas där (presentationer/redovisningar). Granskningen visar att de flesta dokument, tolv av 20 innehåller kommunvapen/logga, namn/funktion samt datum. Sju av dokumenten innehåller inte alla delar. Ett av dokumenten saknar samtliga delar. Granskning del 1b. granskning ett nämndssammanträde Granskningen görs av handlingar och presentationer till omsorgsnämndens sammanträde 28 juni På sammanträdet fanns 18 ärenden. En detaljerad sammanställning av granskningen finns i bilaga 1.Tre av ärendena är sekretessärenden med känslig information om barn. De har därför exkluderats. Två av ärenden innehåller enbart muntlig information från brukarråd och politiska kontaktpersoner. De har också exkluderats. De 13 övriga ärendena skiljer sig åt, en del av dem innehåller enbart en tjänsteskrivelse medan andra också innehåller annat beslutsunderlag. Sammanlagt har 25 handlingar lämnats till nämnden inklusive tjänsteskrivelserna. Granskningen visar att 16 av dokumenten innehåller alla delar, sju av dem saknar någon eller några delar och två saknar samtliga delar. Sida 6 av 33

212 212 Diarienummer: ON 2018/ Granskning del 2 bestämmelser om rutiner och mallar Hösten 2018 antog omsorgsnämnden en riktlinje för sitt ständiga förbättringsarbete (kvalitetsledning) där utformning av styrdokument är en del. Riktlinjen började gälla 1 januari I riktlinjen finns skrivningar om styrdokument inom de områden som omsorgsnämnden ansvarar för. Bland annat finns definitioner av styrdokument och hur d förhåller sig hierarkiskt till varandra. Sida 7 av 33

213 213 Diarienummer: ON 2018/ Vidare finns det skrivningar kring hur styrdokumenten ska vara utformade och att förvaltningen ska ta fram mallar för respektive styrdokument och att dessa ska följa den grafiska profilen för Tanums kommun. Det framkommer också att skrivregler för Tanums kommun ska användas. Sida 8 av 33

214 214 Diarienummer: ON 2018/ Utifrån omsorgsnämndens riktlinje har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram mallar. Grafisk manual för Tanums kommun har använts i arbetet med mallarna, men den har varit svårt att tillämpa rent praktiskt. Beslut om att tillämpa mallarna fattades i förvaltningens ledningsgrupp i juni Därefter publicerades mallarna på intranätet, också detta utifrån bestämmelser i riktlinjen om att styrdokument och annat som behövs för arbetet ska göras lättillgängligt för den som behöver det i sitt arbete. Sida 9 av 33

215 215 Diarienummer: ON 2018/ Alla mallar är inte färdiga, men allteftersom det blir klart att nya typer av mallar behövs tas de fram löpande. Vissa av mallarna som används hämtas ur verksamhetssystem, till exempel brevmall i verksamhetssystemet W3D3 och i de verksamhetssystem som används för handläggning individärenden finns mallar i systemen. Eftersom beslut kring de färdiga mallarna togs så sent som i juni 2018 har inga intervjuer med medarbetare i förvaltningen genomförts. De funktioner som skriver ärenden till omsorgsnämnden eller har ansvar för att göra rutinbeskrivningar känner till de nya mallarna och de används. Sammanfattande analys Granskningen visar att de flesta dokument inom omsorgsnämndens verksamheter uppfyller de formella kraven och visar att det är Tanums kommun som är avsändare. Den grafiska profilen för kommunen har använts, men har upplevts som svår att tillämpa rent praktiskt. Det finns förbättringar att göra, dessa kan i de flesta fall lösas genom att befintliga mallar justeras något och att vissa nya mallar tas fram. Ett systematiskt arbete kring detta har påbörjats inom förvaltningen inom ramen för kvalitetsledningen. Slutsats och förslag på förbättringsåtgärder Utifrån genomförd granskning föreslås inga förbättringsåtgärder för omsorgsnämnden. Sida 10 av 33

216 216 Diarienummer: ON 2018/ Kravverksamhet Riskanalys Tanums kommun debiterar årligen tjänster för mer än 100 miljoner kronor. Totalt skickar kommunen ut cirka fakturor varje år. I genomsnitt går cirka fem procent av fakturorna till inkassoåtgärd även om betalningsmoralen skiljer sig mellan olika tjänster. Varje år görs bokföringsmässiga avskrivningar med cirka 250 tkr. Kommunstyrelsen har fastställt en rutin för kravverksamheten. Felaktigheter i kravhanteringen kan innebära ekonomisk skada för kommunen men även innebära skada för den enskilde. Granskning Granskningen ska göras i form av en avstämning av att vidtagna åtgärder görs utifrån den fastställda kravrutinen. Granskningen ska omfatta alla led i debiterings- och kravkedjan, från debitering till eventuell avskrivning. För att underlätta granskningen har debiterings- och kravkedjan delats upp i följande sex arbetsmoment: 1. Debitering från förvaltning. 2. Inkassokrav skickas ut från ekonomikontoret. 3. Förvaltning återkommer till ekonomikontoret med besked om ärendet kan drivas vidare enligt kravrutin efter utförd kontroll av fordrans riktighet. 4. Ekonomikontoret gör en bedömning av ärendet med uppgifter inhämtade från kreditupplysningsföretag. 5. Ekonomikontoret sänder ärendet vidare till kronofogdemyndigheten. 6. Eventuellt sker en bokföringsmässig avskrivning och ärendet skickas vidare för efterbevakning. Volymen av ärenden är stor varför granskningen behöver göras i form av stickprov. Granskningen ska också omfatta samtliga nämnders verksamhet. 19 stycken ärenden från samtliga nämnders verksamhet har valts ut för granskning. En mindre granskning kommer även göras på kravverksamheten för kommunens vatten- och avloppsverksamhet där debitering sker av Rambo AB. Genomförd granskning Granskningen visar att debiteringsrutinen från kommunen fungerar bra och följer kommunens kravrutin. Korrekt underlag till fakturorna fanns i samtliga fall. Inkassokrav har skickats ut i genomsnitt 15 dagar efter förfallodatum, alltså något senare än kravrutinens tio dagar. Sida 11 av 33

217 217 Diarienummer: ON 2018/ När en faktura fortfarande står som obetald efter utskickat inkassokrav får debiterande förvaltning i uppdrag att kontrollera ärendet innan det går vidare i kravrutinen. Besked efter utförd kontroll skall lämnas till ekonomikontoret och vara signerat av ansvarig för fordran enligt förvaltningens delegationsordning. Vad gäller dessa besked från debiterande förvaltning visar granskningen att det finns vissa brister. Bland annat har två stycken av de 19 ärenden som granskats ett besked som är signerat av fel person. Det finns heller ingen kommunövergripande rutin som klargör vad som bör kontrolleras innan ett ärende går vidare i kravrutinen, vilket ökar risken för ofullständiga kontroller och därmed att ett ärende felaktigt går vidare till kronofogdemyndigheten. Däremot finns det verksamheter som tagit fram egna rutiner på vad som bör kontrolleras innan ett ärende går vidare i kravrutinen. I ett utav de granskade ärendena skickades fordran felaktigt in till kronofogdemyndigheten på grund utav bristande kontroll av debiterande förvaltning. I ett annat ärende saknade beskedet från debiterande förvaltning väsentlig information som ekonomikontoret behövde för att driva ärendet vidare hos kronofogdemyndigheten. Detta ledde i slutändan till att ärendet fick återkallas från kronofogdemyndigheten och en förlorad intäkt för kommunen. Efter att ekonomikontoret mottagit beslut från debiterande förvaltning skall en kreditupplysning göras och därefter tas beslut om hur ärendet ska hanteras vidare. På grund utav bristande dokumentation går det i fem utav de 19 ärendena inte att utläsa om denna kreditupplysning har ägt rum. I två ärenden gjordes ingen kreditupplysning då beslut tagits om att skriva av fordran utan vidare åtgärd. I övriga 12 ärenden gjordes kreditupplysning enligt kravrutin. Utav de 19 granskade ärendena har nio stycken skickats in för betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten. Vid betalningsföreläggande har kostnader i samband med ärendet lagts på fordran tillsammans med dröjsmålsränta enligt kravrutin. Betalningsföreläggandena är signerade utav kommunchef eller utav en av kommunstyrelsen utsedd tjänsteman. I samband med granskningen har det framkommit att befintligt beslut från kommunstyrelsen om rätten att underteckna betalningsföreläggande blivit inaktuellt i och med delegationsordningen för kommunstyrelsen som beslutades senast Av 19 granskade ärenden har 14 blivit avskrivna i bokföringen och av dessa har elva stycken skickats vidare för efterbevakning hos inkassoföretag. Underlagen för avskrivningarna är signerade utav kommunchef. Tre stycken ärenden skrivs av utan att skickas vidare för efterbevakning på grund av beslut från förvaltning om att ärendet ska skrivas av utan vidare hantering eller på grund av att bedömning gjorts att fordran varit för låg för vidare hantering. Enligt kommunens kravrutin ska en avskriven fordran överlämnas för efterbevakning, men i tre av de granskade ärendena har detta alltså frångåtts. Kommunens VA-avdelning har ett tätt samarbete med Rambo AB när en avgift blir obetald. Rambo AB sköter fakturering samt skickar påminnelse och inkassokrav. När en faktura fortfarande står obetald efter utsänt inkassokrav sänder Rambo AB en lista på obetalda avgifter till Tanums Kommun, varpå kommunen skickar ut varning om avstängning av vatten till berörda abonnenter. Förblir avgiften obetald skickas beslut ut om avstängning av vatten. Efter verkställd avstängning meddelas Rambo AB varpå de driver ärendet vidare hos inkassoföretag. Två stycken ärenden där vatten blivit avstängt har blivit granskade. Granskningen visar att båda fallen följer den uppsatta rutinen mellan Rambo AB och Tanums Kommun. Sida 12 av 33

218 Diarienummer: ON 2018/ Resultat av granskning omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen har granskat fyra fakturor, tre som avser omsorgsavgifter och en avseende kostnader för placering av barn som är i annat hem än det egna. I tre ärenden (omsorgsavgift) har påminnelse skickats ut innan fakturorna gått till beslut om inkasso. Samtliga utvalda fakturor har kontrollerats och signerats av behörig person på förvaltningen vid beslut om att gå vidare till inkasso. Ett ärende har återkallats efter att det gått till inkasso då det fullbetalts. Tre ärenden har efter bedömning av svarandes betalningsoförmåga avskrivits ur bokföringen genom beslut av kommunchef. Ärendena har sedan registrerats för efter bevakning. Granskningen visar att debiterings- och kravrutinen fungerar bra och har följts. 218 Slutsats I det stora hela visar granskningen att den fastställda kravrutinen för kommunen efterföljs med undantag för några enstaka fall där den frångåtts, bland annat att vissa ärenden inte gått vidare för efterbevakning efter avskrivning i bokföringen. Däremot har det framkommit brister i arbetsrutiner kring kravverksamheten. Bland annat saknas rutiner kring kontroll av fordran innan den går vidare i kravrutinen. Granskningen visar även att ekonomikontoret inte alltid får tillräcklig information från debiterande förvaltning för att driva ärendet vidare för betalningsföreläggande. Generellt sett behövs en översyn över de kontroller och besked som lämnas samt att tydliggöra för alla inblandade i processen hur kravverksamheten fungerar. Kommunens vatten- och avloppsverksamhet har en väl uppsatt rutin kring obetalda avgifter tillsammans med Rambo AB. Granskningen visar att rutinen efterföljs och fungerar bra. Rekommendationer Efter utförd granskning lämnas följande rekommendationer: Ta fram en kommunövergripande arbetsrutin kring vad som ska kontrolleras kring en fordran innan den går vidare i kravrutinen, detta för att förtydliga och förenkla arbetet hos förvaltningarna. Ta fram ett formulär som debiterande förvaltning kan fylla i efter utförd kontroll av fordran. Formuläret ska innehålla all väsentlig information ekonomikontoret behöver ha för att driva ärendet vidare enligt kravrutinen och vara signerat av rätt person enligt förvaltningens delegationsordning. Formuläret kan även lämpligen användas för att förbättra dokumentationen kring varje enskilt ärende. Nytt delegationsbeslut från kommunchef som delegerar rätten att underteckna betalningsföreläggande, i enlighet med delegationsordning för kommunstyrelsen. Hålla utbildning för personal som är inblandad i kravprocessen för att förtydliga allas roller samt informera hur kravrutinen fungerar i praktiken. Sida 13 av 33

219 219 Diarienummer: ON 2018/ Arbetsmiljötillbud och arbetsskador Riskanalys Tanums kommuns sjukfrånvaro har under 2017 ökat från 6,0 procent till 6,4 procent. Av den totala sjukfrånvaron är 53 procent frånvaro kortare än 60 dagar. Det finns många orsaker till att sjukfrånvaron ökar. Ett känt samband är att arbetsmiljö kan ha effekt på sjukfrånvarotal. Antalet tillbud och arbetsskador är en indikation på att det finns behov av förebyggande åtgärder för att förbättra en arbetssituation. Det gäller att åtgärda eventuella riskkällor innan sjukfrånvaro uppstår. Forskning visar att tillbud kan vara en viktig signal för att förebygga sjukfrånvaro. I Tanums kommun finns ett KIA-system där arbetsskador och tillbud anmäls och markeras när de är åtgärdade. Förvaltningarna har ett ansvar för att skyddsarbetet utförs och att tillbud och arbetsskador riskanalyseras och åtgärdas. Förvaltningarnas lokala samverkansgrupper är tillika skyddskommittéer och får rapportsammanställning av tillbud och arbetsskador. Tillbud och anmälningar av arbetsskador sammanställs årligen i årsredovisningen. Under 2017 anmäldes totalt 106 arbetsskador, att jämföra med 124 under Av årets 106 arbetsskador härrör 87 från omsorgsförvaltningen. Av dem är 71 förorsakade av våld från brukare/omsorgstagare. Övriga är lyft-, bär- eller fallolyckor. 443 tillbud har rapporterats, 361 av dem från omsorgsförvaltningen. Granskning Granskningen ska omfatta följande: Att undersöka om tillbud som anmälts i KIA-systemet under perioden åtgärdats på förvaltning och i vilken omfattning tillbuden klarmarkerats i systemet. Att genom slumpmässigt urval granska tillbuden för att undersöka om man riskanalyserat ärendet. Genomförd granskning Tillbudsrapportering Under perioden hade 209 tillbud rapporterats in via KIA-systemet för omsorgsnämndens verksamheter. Av dessa är 80% klarmarkerade och avslutade i systemet. Av de 20% som ej klarmarkerats var 7% inrapporterade under augusti månad, flera hade även inplanerade åtgärder. 187 av tillbuden har riskbedömts i de flesta fall kvarstår den bedömda risken även efter genomförda åtgärder. Det rör sig då framför allt om utåtagerande beteende hos omsorgstagare. Sida 14 av 33

220 Diarienummer: ON 2018/ I 178 av tillbuden har åtgärder vidtagits ärendet har klarmarkerats i systemet. Åtgärderna handlar framförallt om att minska utåtagerande beteende och öka kommunikation. Exempel på åtgärd är: Tillbuden diskuteras på arbetsplatsträffar och löpande i handledning för att ytterligare skapa kommunikation och minska det utagerande beteendet. Handlingsplaner och rutiner finns för varje person i verksamheten samt plan som tydliggör insatsen. Rutiner ändras löpande utifrån behov och dagsform." Riskanalys av tillbud Slumpmässigt urval av sju ärenden har gjorts av personalkontoret. I tre av ärendena hade vid granskningstillfället ingen riskbedömning gjorts. Fem av de sju ärendena härrör sig från ett och samma chefsområde. Genomgång av dessa ärenden har gjorts med enhetschef för det aktuella området. Vid genomgången visade det sig att det fanns problem med att klarmarkera ärendet i systemet för aktuell chef. Problemet är vidarerapporterat till personalkontoret för åtgärd. Ärendena har varit hanterade men dokumentationen har inte varit klar i systemet. I alla utom ett tillbud är orsaken utåtagerande beteende från omsorgstagare. Sammanfattande analys Granskningen visar att en hög grad av de inrapporterade tillbuden varit riskbedömda och klarmarkerade i systemet vid granskningstillfället. De sju ärenden som granskas extra var tre inte riskbedömda i systemet men hanterade i verksamheten. Separat uppföljning har gjorts av dessa ärenden. Sex av sju är nu färdighanterade i systemet och ett är fortfarande under åtgärd. Det finns även tydliga rutiner för hur tillbud ska hanteras både kommunövergripande och på förvaltningsnivå. Arbetet med tillbud och arbetsskador är också en del av det som följs upp på de årliga personalvårdsronderna. Utbildning och hjälp till chefer ges vid behov. Slutsats och förslag på förbättringsåtgärder Utifrån genomförd granskning föreslås inga förbättringsåtgärder för omsorgsnämnden. 220 Sida 15 av 33

221 221 Diarienummer: ON 2018/ Intern samverkan - matdistribution Riskanalys Flera av de områden som omsorgsnämnden ansvarar för har organisatoriskt fördelats på olika avdelningar/områden inom omsorgsförvaltningen. Fördelningen av verksamhetsområdena på olika avdelningar ställer höga krav på samverkan internt, något som inte alltid är enkelt, särskilt inte med tanke på att verksamhetsområdena i sig kan vara relativt komplicerade. Flera av omsorgsnämndens ansvarsområden där intern samverkan sker har lyfts fram som riskområden av verksamheterna. Detta bland annat för att det inte alltid är tydligt vem som ansvarar för vad, hur informationsöverföring ska ske och hur beslut i en verksamhetsdel får konsekvenser i en annan. Utåt mot brukare/medborgare fungerar verksamheterna oftast mycket väl, problematiken ligger mer i att de interna bristerna leder till ett merarbete i förvaltningen och i förlängningen till ett sämre användande av gemensamma resurser. Matdistribution är ett av de områden som lyfts fram som särskilt svåra identifierades flera förbättringsområden när det gäller matdistribution i en granskning som kommunrevisionen gjorde. I det arbete som där efter skett i förvaltningen har det blivit klart att det finns fler oklarheter kring matdistribution, såväl när det gäller myndighetsutövning som verkställande av insatsen. För att komma till rätta med matdistributionen och de delar som inte fungerar till fullo skulle en större granskning som beaktar alla delar i allt från politiska målsättningar, socialtjänstlagen och livsmedelslagstiftningen behöva göras. Granskning Granskningen ska omfatta följande: En kartläggning av vilka gällande styrdokument som påverkar arbetet med matdistribution ska göras En processkartläggning av matdistribution ska göras Finns det behov av förbättringar eller tydliggöranden i styrdokumenten? Behöver förvaltningen arbeta vidare med att implementera bestämmelserna? Behöver förvaltningen ta fram kompletterande rutiner/stöddokument? Sida 16 av 33

222 222 Diarienummer: ON 2018/ Genomförd granskning Styrdokument som påverkar arbetet med matdistribution Omsorgsnämndens delegationsordning. Där framkommer att biståndshandläggare får fatta beslut enligt riktlinje, arbetsutskott utöver riktlinjer och att enhetschef i väntan på beslut fårn arbetsutskott får fatta beslut när ansökan gäller matdistribution. Omsorgsnämndens informationshanteringsplan. Där framkommer bestämmelser för gallring och bevarande av dokument kopplade till matdistribution. (främst gallring av personakt enligt socialtjänstlagen). Sida 17 av 33

223 223 Diarienummer: ON 2018/ Omsorgsnämndens registerförteckning. Där framkommer vilka personuppgiftsbehandlingar som får göras/görs när det gäller matdistribution. Omsorgsnämndens riktlinjer för bistånd inom äldreomsorg. Där framkommer kriterier för när insatsen kan beviljas och en grundläggande beskrivning av insatsen. Sida 18 av 33

224 224 Diarienummer: ON 2018/ Omsorgsnämndens riktlinje för informationssäkerhet och hantering av personuppgifter. Där framkommer bestämmelser kopplade till hur personuppgifter ska hanteras med mera. Omsorgsnämndens avgiftsutredning. Där i framkommer att avgift tas ut för matdistribution. Det finns också en rutin för arbetet med debitering inom äldreomsorgen. Sida 19 av 33

225 225 Diarienummer: ON 2018/ Omsorgsnämndens ekonomiska styrprinciper. Där framkommer de grundläggande reglerna kring ekonomi och ekonomiskt ansvar inom omsorgsnämndens verksamhetsområden Det finns bestämmelser om kundvalssystem i Tanums kommun där det framkommer att matdistribution inte är inkluderat i kundvalssystemet som i övrigt gäller inom hemtjänsten. Sida 20 av 33

226 226 Diarienummer: ON 2018/ I övrigt finns bestämmelser kring dokumentation av insatser enligt socialtjänstlagen och det finns beslut från omsorgsnämnden om att matdistribution ska genomföras i egen kommunal regi. Det finns också bestämmelser i livsmedelslagstiftningen kring hanteringen av livsmedel, såväl vid tillagning som vid leverans av lagad mat. Sida 21 av 33

227 Processkartläggning En övergripande processkarta när det gäller matdistribution har gjorts, se bilder nedan. 227 Diarienummer: ON 2018/ Sida 22 av 33

228 228 Diarienummer: ON 2018/ Finns det behov av förbättringar eller tydliggöranden i styrdokumenten? Utifrån de olika styrdokumenten och processkartläggningen framkommer att matdistributionen styrd av många olika styrdokument och att flera olika funktioner är inblandade i arbetet, vilket gör det till en komplicerad process. I arbetet med att kartlägga processen har framförallt följande svårigheter/otydligheter lyfts fram: Specialkost. Det finns ingen definition av vad specialkost är och det finns inga rutiner för hur läkarintyg för specialkost ska hanteras. I olika ärenden görs hanteringen på olika vis och det är ibland i köken oklart om det rör sig om specialkost enligt livsmedelslagstiftningen eller någon form av annan kost baserad på individens önskemål. Det finns också omfattande dokumentation kring olika former av önskekost på individnivå. När specialkost tillagas ställs det särskilda krav på arbetet i köket och på att rätt person får rätt mat. I och med osäkerheten kring definitionen av specialkost inom matdistribution är det svårt för köken att leva upp till krav som ställs enligt livsmedelslagstiftningen. Personuppgifter och sekretess. Eftersom matdistribution är en insats enligt socialtjänstlagen omfattas allt arbete med att handlägga och verkställa ärendet av sekretessbestämmelser i 26:e kapitlet 1 Offentlighets- och sekretesslagen. Biståndshandläggningen och hemtjänstens delar av arbetet sker i verksamhetssystem med säker behörighet och säker inloggning. Kökens arbete, där i princip samma uppgifter hanteras, sker däremot utanför verksamhetssystem. Detta leder till att känsliga och sekretessbelagda personuppgifter tas ut ur de säkra systemen och hanteras manuellt, i vissa fall på papperslistor, i andra fall på digitala filer. Temperaturhållning livsmedel. I livsmedelslagstiftningen finns bestämmelser om temperaturhållning av mat som serveras. Dessa bestämmelser gäller också mat som tillagas i kommunens kök och levereras till enskilda individer i deras bostäder. Inom ramen för egenkontrollen ska temperaturmätningar göras. När omsorgsnämnden beslutade att matdistributionen skulle ske i egen regi framkom i beslutet att en utredning visat att varm mat skulle levereras och ätas inom 1, 5 timmar. I vissa situationer där det är lång färdväg eller där hemtjänstverksamheten inte kan följa gjord planering finns det en risk för att maten inte kan levereras till den enskilde och ätas inom utsatt tid. Avvikelser i planering/antal portioner per person. I riktlinjen för biståndsbedömning framkommer att matdistribution ges som ett abonnemang om sju dagar eller fyra dagar i veckan. För att hålla ordning på individernas olika antal portioner och vilka dagar de ska levereras sker ett stort och komplicerat administrativt arbete, framförallt hos hemtjänstens verksamhetsplanerare, hos enhetschef i kök och hos avgiftshandläggare. Varje del fungerar idag, men det är svårt att få överblick kring vad som görs och varför. Ekonomi. Det framgår av förfrågningsunderlaget för LOV att matdistribution ligger utanför kundvalssystemet och det framkommer i riktlinjen för biståndshandläggning att amten levereras av kommunens hemtjänst. I praktiken tillämpas en form av resursfördelningssystem där biståndsenheten utifrån schablon lämnar pengar till hemtjänsten och till köket för beslutade/levererade och tillagade. Arbetssättet ligger i linje med resursfördelningssystemet som tillämpas i kundvalssystemet, men det finns egentligen inte beslutat någonstans att denna modell ska användas när det gäller matdistribution. För att tydliggöra processen som helhet bör förvaltningen arbeta med matdistribution ur ett helhetsperspektiv med målsättning att 2019 eller 2020 kunna presentera ett förslag på riktlinje för Sida 23 av 33

229 Diarienummer: ON 2018/ matdistribution som omsorgsnämnden kan anta. I arbetet bör en översyn ske av organisationen kring arbetet med matdistribution. Behöver förvaltningen arbeta vidare med att implementera bestämmelserna? Se ovan. Behöver förvaltningen ta fram kompletterande rutiner/stöddokument? Se ovan. 229 Sida 24 av 33

230 230 Diarienummer: ON 2018/ Jämställdhetsintegrering matdistribution Riskanalys Tanums kommun har beslutat att alla verksamheter och nämnder ska arbeta med jämställdhet (jämställdhetsintegrering) i syfte att säkerställa en säker och jämlik service till alla invånare samt att genusperspektivet ska prägla beslut där det är relevant. För detta har en handlingsplan utarbetats. En av insatserna i planen är att förvaltningarna varje år ska undersöka och analysera någon del av verksamheten och vid behov förändra till mer jämställd verksamhet. Inom omsorgsnämnden görs den årliga analysen i samband med internkontrollen. Granskning Granskningen ska omfatta insatsen matdistribution inom hemtjänst ur ett jämställdhetsperspektiv. Genomförd granskning Vad är matdistribution? Matdistribution är en biståndsbedömd stödinsats som enligt riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen kan ges till den som på grund av funktionsnedsättning inte kan laga mat och inte heller kan ta sig till matsal eller restaurang. Personer med beslut fattade under har 107 personer fått insatsen matdistribution beviljad (fram till och med oktober månad). Fördelningen av beslut i ålderskategorier och kön går att se i tabellen nedan år Andel år Andel 80 år och äldre Andel Totalt Andel Kvinnor 3 4% % % % Män 2 4 % % % % Totalt 5 5 % % % % Uppgifter hämtade ur verksamhetssystemet Treserva Tabellen visar att fördelningen mellan kvinnor och män är i princip identisk och likheten är genomgående i samtliga ålderskategorier. Sida 25 av 33

231 Diarienummer: ON 2018/ Befolkningen i Tanums kommun i de olika ålderskategorierna och fördelade på kön redovisas i tabellen nedan. Kvinnor befolkning Män befolkning Total befolkning år Andel år Andel 80 år och äldre Andel Totalt Andel % % % % % % % % % Befolkningsstatistiken lämnad från utredare på kommunkansliet. Om antalet personer med matdistribution sätts i förhållande till antalet kommuninvånare i motsvarande ålderskategorier och per kön framkommer följande. Antal och andel personer med beslut om matdistribution år: Kvinnor: 3 personer vilket utgör 0,09 procent av antalet kvinnor i ålderskategorin Män: 2 personer vilket utgör 0,06 procent av antalet män i ålderskategorin Totalt: 5 personer vilket utgör 0,07 procent av ålderskategorin Antal och andel personer med beslut om matdistribution år: Kvinnor:18 personer vilket utgör 1,4 procent av antalet kvinnor i ålderskategorin Män: 13 personer vilket utgör 0, 9 procent av antalet män i ålderskategorin Totalt: 31 personer vilket utgör 1,1 procent av ålderskategorin Antal och andel personer med beslut om matdistribution 80 år och äldre: Kvinnor: 42 personer vilket utgör 9 procent av antalet kvinnor i ålderskategorin Män: 29 personer vilket utgör 8 procent av antalet män i ålderskategorin Totalt: 71 personer vilket utgör 8 procent av ålderskategorin Antal och andel personer med beslut om matdistribution 18 år och äldre: Kvinnor: 63 personer vilket utgör 1,2 procent av antalet kvinnor i ålderskategorin Män: 44 personer vilket utgör 0,8 procent av antalet män i ålderskategorin Totalt: 107 personer vilket utgör 1 procent av ålderskategorin Sammanfattande analys Granskningen visar att insatsen matdistribution på det stora hela under 2018 beviljats i samma utsträckning till kvinnor och män. Slutsats och förslag på förbättringsåtgärder Utifrån genomförd granskning föreslås inga förbättringsåtgärder. 231 Sida 26 av 33

232 Diarienummer: ON 2018/ Uppföljning av riktlinjen för biståndsbedömning inom äldreomsorg Riskanalys I omsorgsnämndens riktlinje för ständigt förbättringsarbete framkommer att riktlinjer/vägledande bestämmelser som antas av nämnden ska följas upp kalenderåret efter. I den uppföljningen ska bland annat förvaltningens arbete med att implementera riktlinjen beskrivas. De riktlinjer som omsorgsnämnden antagit tidigare år ska följas upp som ett granskningsområde i internkontrollen. Orsaken till den fortsatta uppföljningen är att det finns en risk att de politiskt beslutade styrdokumenten inte implementeras fullt ut i verksamheterna antog omsorgsnämnden två riktlinjer; en för myndighetsutövning inom området funktionshinder (2016/ ) och en för myndighetsutövning inom äldreomsorgen (ON 2016/ ). Funktionshinderriktlinjen reviderades 2017 efter en genomlysning av kostnadsutvecklingen inom funktionshinderområdet och kommer därför att följas upp tillsammans med övriga styrdokument antagna Granskning Granskningen ska besvara följande frågeställningar: 232 En beskrivning av hur förvaltningen arbetat utifrån nämndens styrdokument sedan det antogs. Har kompletterande rutiner tagits fram? Finns det behov av förbättringar eller tydliggöranden i styrdokumenten? Behöver förvaltningen arbeta vidare med att implementera bestämmelserna? Genomförd granskning En beskrivning av hur förvaltningen arbetat utifrån nämndens styrdokument sedan det antogs. Riktlinjen ska användas av biståndshandläggare i samband med att de fattar beslut om stödinsatser inom äldreomsorgen. I omsorgsnämndens delegationsordning framkommer tydligt att handläggaren har delegation på beslut inom ramen för riktlinjen och att övriga ärenden ska lyftas till omsorgsnämndens arbetsutskott för beslut. För att se hur förvaltningen arbetar utifrån riktlinjen har en granskning av beslutsmotiveringar gjorts. Områdena som valts ut är hemtjänst, matdistribution, korttidsboende och särskilt boende. Det finns också andra insatser som kan beviljas utifrån riktlinjen. Dessa har dock inte granskats. Sida 27 av 33

233 233 Diarienummer: ON 2018/ För insatserna hemtjänst och matdistribution finns i riktlinjen tydliga kriterier för när insatsen får beviljas. Hemtjänst ges till den som har funktionsnedsättning, hög ålder eller sjukdom som ger hen svårighet att sköta hemmet eller att sköta sig själv. Matdistribution ges till den som på grund av funktionsnedsättning inte kan tillaga egen mat och som inte heller bor i närheten av matsal/restaurang. För insatserna korttidsboende och särskilt boende finns det en skrivning kring att insatserna får beviljas om behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Där är det upp till handläggaren att på egen hand resonera kring och motivera varför inte insatsen kan tillgodoses i ordinärt boende. Resultatet av granskningen hemtjänst visar följande: Beslutsmotiveringen/bedömning av behov i tio slumpvis valda ärenden som inletts 2018 har granskats. I granskningen har fokus legat på att se om riktlinjernas kriterier för insats finns angivna i bedömningen som ligger till grund för beslutet. Detta för att se om beslut är fattat enligt gällande delegation och om nämndens riktlinjer följs. En detaljerad sammanställning av granskningen finns i bilaga 1. I sex av ärendena följs riktlinjen och det går att se att beslutet är fattat inom gällande delegation. I ett av ärendena är skrivningen något otydlig och det finns inte en tydlig koppling mellan insatserna som beviljats och behovsbedömningen. I tre av ärendena är behovsbedömningen bristfälligt formulerad och det går inte att utläsa tydligt varför insatserna beviljats. Resultatet av granskningen matdistribution visar följande: Beslutsmotiveringen/bedömning av behov i tio slumpvis valda ärenden som inletts 2018 har granskats. I granskningen har fokus legat på att se om riktlinjernas kriterier för insats finns angivna i bedömningen som ligger till grund för beslutet. Detta för att se om beslut är fattat enligt gällande delegation och om nämndens riktlinjer följs. En detaljerad sammanställning av granskningen finns i bilaga 1. I två av ärendena följs riktlinjen och det går att se att beslutet är fattat inom gällande delegation. Sida 28 av 33

234 234 Diarienummer: ON 2018/ I åtta av ärendena saknas skrivning kring antingen båda eller det ena kriteriet för att kunna bevilja insatsen enligt riktlinjerna. Resultatet av granskningen korttidsboende visar följande: Beslutsmotiveringen/bedömning av behov i tio slumpvis valda ärenden som inletts 2018 har granskats. I granskningen har fokus legat på att se om riktlinjernas kriterier för insats finns angivna i bedömningen som ligger till grund för beslutet. Detta för att se om beslut är fattat enligt gällande delegation och om nämndens riktlinjer följs. En detaljerad sammanställning av granskningen finns i bilaga 1. I fem av ärendena följs riktlinjen och det går att se att beslutet är fattat inom gällande delegation. I fem av ärendena finns det brister i bedömningarna. Det är till exempel inte klart att behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende, områden som saknar relevans i ärendet är inkluderade i motiveringen och ärenden som ligger på gränsen för delegationen är beskrivna. Resultatet av granskningen särskilt boende visar följande: Beslutsmotiveringen/bedömning av behov i tio slumpvis valda ärenden som inletts 2018 har granskats. I granskningen har fokus legat på att se om riktlinjernas kriterier för insats finns angivna i bedömningen som ligger till grund för beslutet. Detta för att se om beslut är fattat enligt gällande delegation och om nämndens riktlinjer följs. En detaljerad sammanställning av granskningen finns i bilaga 1. Sida 29 av 33

235 235 Diarienummer: ON 2018/ I sex av ärendena följs riktlinjen och det går att se att beslutet är fattat inom gällande delegation. I tre av ärendena finns det brister i bedömningarna. Det är till exempel inte klart att behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende och områden som saknar relevans i ärendet är inkluderade i motiveringen. I ett av ärendena handlar behovsbedömningen, beslutsmotiveringen och beslutet om annan insats än särskilt boende. Generellt utifrån granskningen Utöver det som redovisats ovan visar granskningen också att det relativt ofta finns behov av att se över språket och sättet att formulera sig i behovsbedömningarna. Det är ibland svårt att följa den röda tråden i skrivningen och vissa av de granskade ärendena innehåller ett flertal stavfel. Har kompletterande rutiner tagits fram? Detta är inte nödvändigt eftersom det är en riktlinje som ska användas direkt av handläggarna i arbetet med myndighetsutövning. För att göra den lättillgänglig har den publicerats på kommunens intranät där också koppling till gällande delegationsordning finns. Sida 30 av 33

236 236 Diarienummer: ON 2018/ Finns det behov av förbättringar eller tydliggöranden i styrdokumenten? Granskningen visar på flera saker som kan och bör förändras. Det blir tydligt att där det i riktlinjerna framkommer tydliga kriterier som ska uppfyllas, så beviljas relativt ofta insatser utan att behovsbedömningen /beslutsmotiveringen innehåller skrivningar som visar på att kriterierna är uppfyllda. Där riktlinjerna är något friare i skrivningen och det är handläggaren som ska motivera varför insatsen inte kan tillgodoses i ordinärt boende, saknas ibland resonemanget kring varför insatsen inte kan tillgodoses på annat sätt. Där går det inte helt klart och tydligt att säga att inte riktlinjen följs, snarare att riktlinjen med dagens utformning är svår att följa. Resultatet av granskningen indikerar att förvaltningen bör se över varför gällande riktlinje inte följs fullt ut och åtgärda detta, förvaltningen bör också se över hur språket i skrivningar kan förbättras. Riktlinjen för biståndsbedömning inom äldreomsorgen kan behöva revideras så att den bättre fungerar som ett arbetsredskap för handläggarna och tydligt visar ramarna för gällande delegation. Inom förvaltningen har dock ett omfattande förändringsarbete som rör biståndshandläggning inom äldreomsorgen påbörjats: bedömningsmetoden Individens Behov i Centrum (IBIC) ska implementeras. Detta i sig är ett stort arbete som kan påverka hur gällande riktlinjer bör utformas. Nuvarande riktlinje bör därför inte revideras innan det är klart vilka effekter den nya arbetsmetoden får. Däremot bör förvaltningen noga följa upp att handläggarna följer gällande delegation i de ärenden där dagens riktlinjer är tydliga. Granskningen visar att matdistribution är den insats där flest beslut fattats utanför delegation. Matdistribution är också fokus i andra internkontroll-granskningar Rekommendationen i en av de granskningarna är att förvaltningen ska arbeta med matdistributionen som helhet 2019 eller Det arbetet bör också inkludera att se över om kriterierna för när matdistribution beviljas som insats är ändamålsenliga eller om de behöver revideras. Behöver förvaltningen arbeta vidare med att implementera bestämmelserna? Ja, se ovan. Sida 31 av 33

237 Uppföljning av tidigare års granskningsområden 2017 års granskningar I 2017 års internkontroll framkom förbättringsområden i vissa av granskningarna. I samband med att rapporten antogs av omsorgsnämnden fick förvaltningen i uppdrag att vidta de förbättringsåtgärder som framkom i rapporten. En del av internkontrollen 2018 är att följa upp hur det arbetet gjorts inom verksamheterna. 237 Diarienummer: ON 2018/ Inköpsrutiner I granskningen av inköpsrutiner som gjordes 2017 framkom att gjorda inköp inte i alla delar följde gällande bestämmelser om inköp i Tanums kommun. Utifrån detta fanns behov av att i omsorgsnämndens verksamheter förtydliga och förenkla de kommunövergripande styrdokumenten för upphandling och inköp. Sedan granskningen gjordes har arbetet tagit en annan riktning. Organisationen för hur beställningar och inköp görs ses över i syfte att minska antalet personer som genomför inköp. Detta för färre personer ska behöva lära sig det komplexa regelverket och att färre felaktiga inköp ska göras har också digitala rekvisitioner införts i kommunen. Förhoppningen är att detta också ska leda till färre fel vid inköp. PuL-hantering I granskningen av PuL-hantering som gjordes 2017 framkom att flera områden när det gäller hantering av personuppgifter kan förbättras. Omsorgsnämnden har sedan dess antagit en riktlinje för informationssäkerhet och hantering av personuppgifter. Omsorgsförvaltningen har också deltagit i det kommungemensamma arbetet inför ikraftträdandet av dataskyddsförordningen. Ett flertal rutiner är beslutade av förvaltningschef och utbildning i frågorna har hållits för enhetschefer och handläggare. Omsorgsnämndens dataskyddsombud (DSO) har återkopplat förbättringar i rutiner och annat stödmaterial. Arbetet med att förändra dessa i enlighet med DSO:s rekommendationer kommer att fortsätta Vissa rekommendationer rör skrivningar i omsorgsnämndens riktlinje, vilket gör att den troligen kommer att behöva revideras Jämställdhetsintegrering trygghetslarm I granskningen av trygghetslarm som gjordes 2017 framkom att verksamheten bör hitta ett sätt att i sin egenkontroll löpande följa upp om behovsbedömningen görs olika för kvinnor och män samt att beslut av handläggare fattas inom gällande riktlinjer. Sedan granskningen gjordes har resultatet återkopplats till berörda handläggare och ansvarig chef har förtydligat vikten av att följa gällande riktlinje och den ordning för beslut som i övrigt framkommer i Sida 32 av 33

238 238 Diarienummer: ON 2018/ omsorgsnämndens delegationsordning. Inom ramen för det ständiga förbättringsarbetet (kvalitetsledning) har också rutiner för hur verksamheternas egenkontroll ska planeras tagits fram. Dessa rutiner håller på att implementeras och inför 2019 kommer tydliga egenkontrollplaner att finnas och uppföljning av skillnader mellan kvinnor och män kommer att vara inkluderade i dessa planer. Information till den enskilde I granskningen som gjordes 2017 framkom att rutinerna för äldreomsorgens handläggning av bistånd bör ses över och revideras så att de blir tydligare och också omfattar information till den enskilde. Översynen av biståndsenheten som en del av mottagnings- och utredningsavdelningen pågår fortfarande, verksamheten har ännu inte hunnit fram till att ändra de skriftliga rutinerna. Sida 33 av 33

239 239 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Avveckling av plangruppen Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2015 att fastställa en ny arbetsordning för plangruppen. Enligt arbetsordningen har plangruppen har till uppgift att o föra övergripande diskussioner om utveckling av boende- och verksamhetsområden i kommunen o diskutera underlag för kommunstyrelsens beställning av detaljplaner o diskutera prioriteringsordning av detaljplanearbete o diskutera ärenden om planprövningstillstånd samt bereda dessa inför beslut i kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att plangruppens uppgift att bereda ärenden till kommunstyrelsen överförs till kommunstyrelsens arbetsutskott och att plangruppen därmed upphör Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

240 240 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Exploateringsavtal 2018 för Tanums-Rörvik 1:101, 1:58 m fl Sammanfattning av ärendet Tanums kommun upprättar en ny omarbetad detaljplan för småhus inom del av fastigheterna Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58. Planområdet ligger längs med Rörviksvägen, mellan Grebbestad camping och Sportshopen. Historik: Kommunfullmäktige beslutade att anta detaljplan för området. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen som som beslutade att avslå överklagandena och fastställa detaljplanen. Beslutet överklagades till Mark och Miljödomstolen som upphävde kommunens beslut om att anta detaljplan för området. Mark- och miljödomstolen menade att detaljplanen kunde innebära att bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet på grund av oklarheter kring risken för framtida skred. Kommunen överklagade , domen till Mark- och Miljööverdomstolen men nekades prövningstillstånd i ärendet. Detta innebär att domen ligger fast. En omarbetad detaljplan har nu tagits fram av Norrlandia Fastigheter AB med samma inriktning som tidigare. Nya geotekniska undersökningar kompletterar de tidigare. I samband med detta har ett nytt exploateringsavtal tecknats mellan kommunen och exploatören. Avtalet ska godkännas av Kommunstyrelsen innan detaljplanen antas. Utvecklad ärendebeskrivning Detaljplanen har enskilt huvudmannaskap och innefattar nu 14 bostadstomter i stället för 17, samt gemensamma ytor för parkering, dagvattenhantering, sophus och lekplats. Planen innefattar även en ny tillfart mellan Rörviksvägen och väg 163. Anslutningen till väg 163 har utformats i samråd med Trafikverket. Den Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Storemyrsvägen

241 241 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ korsande g/c-vägen ska korrigeras till ett trafiksäkrare läge vilket regleras i exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet reglerar exploatörens ansvar för att genomföra och bekosta utbyggnad av vatten- och avloppsanläggning, dagvatten, allmän plats, lokalgata och natur. Planområdets kommunaltekniska anläggningar och dagvattenhantering ska projekteras och byggas ut i samråd med kommunens Va-avdelning. Exploateringsavtalet anger standarder för utförande och materiel samt nivå och regler för anslutning till det kommunala nätet. Utbyggnaden ska följa de rekommendationer som aktuella utredningar föreskriver. VA-anläggningen ligger utanför kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och kan, när det är besiktat och godkänt, anslutas till det kommunala nätet. Dagvattenhantering sköts av fastighetsägarna själva. Ansökan till Lantmäteriet om anläggningsförrättning för organisation och förvaltning av gemensamma anläggningar ska vara registrerad hos Lantmäteriet innan planen kan antas. Exploatören ska också säkerställa sina åtaganden genom att ställa en garanti som ska vara tillgänglig för kommunen i de fall den behöver tas i anspråk. En paragraf om vitesföreläggande ska säkerställa att garantin ställs, samt att g/c-vägen får en mer trafiksäker sträckning. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Exploateringsavtalet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna exploateringsavtalet för Tanums-Rörvik 1:101. 1:58 m fl Rolf Lundholm Exploateringsingenjör

242 242

243 243

244 244

245 245

246 246

247 247

248 248

249 249

250 250

251 251

252 252

253 253

254 254

255 255 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Förvärv av del av norra Magasinet, Havstenssund Sammanfattning av ärendet Byggnaden Norra Magasinet, (NM), ligger i dag på de två fastigheterna Fåraby 1:13 som ägs av Tanums kommun och Fåraby 1:208 som ägs av Fastighets AB Hättan, c/o Jan Eriksson. Huvdelen av byggnaden ligger på kommunens fastighet, se kartbilaga till överenskommelsen. Norra Magasinet är planlagd för ändamålet handel och hänsyn ska tas till byggnadens kulturvärde inleddes ett planarbete enligt ett beslut i Kommunfullmäktige Syftet var att medge bostäder i byggnaden. Kommunstyrelsen beslutade , 275, att avsluta planarbetet och byggnadsplan från 1984 gäller fortfarande. Fasaden på NM har renoverats Utvecklad ärendebeskrivning Tanums kommun och fastighetsägaren till Fåraby 1:208 har kommit överens om marköverlåtelse av norra delen av fastigheten Fåraby 1:208 och den del av NM som står inom den delen av fastigheten. Marköverlåtelsen sker genom en fastighetsreglering, som innebär att hela byggnaden NM efter fastighetsregleringen kommer att ligga på kommunens fastighet Fåraby 1:13. Den överenskomna köpeskillingen för mark och byggnad uppgår till en miljon sek. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Överenskommelse om fastighetsreglering med kartbilaga Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förvärv av del av Norra Magasinet enligt överenskommelsen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Storemyrsvägen

256 256

257 257

258 258

259 259 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Exploateringsavtal för Hamburgsund 3:9 m fl Sammanfattning av ärendet Kommunen avser ingå exploateringsavtal med exploatörerna rörande detaljplanen Hamburgsund 3:9 m.fl, även kallad Humleviken. Exploateringsavtalet innebär bland annat att exploatören bygger ut och bekostar dagvattendamm/fördröjningsmagasin och att kommunen ska godkänna exploatörernas lösning för anläggande av tryckbank, redan innan byggnation, så denna inte riskerar skada kommunens befintliga valedningar. Utvecklad ärendebeskrivning Bakgrund Som grund för exploateringen ligger förslag till Hamburgsund 3:9 mfl, som avses skickas ut på utställning inom kort. Detaljplanen har föredragits i tekniska nämnden och kommer Området som är föremål för planläggning har föregåtts av ett planprogram och har pågått under ett antal år på grund av olika orsaker som vautbyggnad, inväntande av ny fördjupad översiktsplan och geotekniska frågor att hantera. Inom området möjliggörs 17 stycken bostadsfastigheter vilka tillsammans med fastställande av befintlig bebyggelse är syftet med detaljplanen. Exploateringen omfattar fastigheterna Hamburgsund 2:2, 3:3, 3:9, 3:10, 3:111, 3:45, 3:195, 3:305 och 3:306 samtliga privatägda. Ärendet Med anledning av detaljplanen som antas antagas inom kort behöver kommunen ingå exploateringsavtal med exploatörerna för att säkerställa att tekniska anläggningar byggs ut som planerat. Detaljplanen föreslås få enskilt huvudmannaskap och ligger i huvudsak inom kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Ledningar för vatten och avlopp anlades i samband med att området intill, Smörhagen, byggdes ut. Återstående arbete innebär utbyggnad av ett fåtal servisledningar. Inom planområdet planeras en dagvattendamm/magasin vilken Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede

260 260 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ exploatören ansvarar för att bygga ut och bekosta, tillhörande ritningar ska ha godkänts innan byggnation får påbörjas. Exploatören står även för kostnad för flytt av dike med anledning av att detta behöver flyttas på grund av tillkommande bebyggelse. Exploatören överlåter marken till kommunen utan krav på ersättning. Då planområdet har dålig geoteknik planeras en tryckbank. För att säkerställa att de kommunala ledningarna inte kommer till skada med anledning av planerad tryckbank kommer exploatören behöva redovisa på vilket sätt tryckbanken kan anläggas utan att ledningarna påverkas. Innan byggnation får påbörjas ska kommunen ha granskat och godkänt konstruktionen/tillvägagångssättet så att konstruktionen eller byggnationen inte påverkar ledningarna och orsakar sättningar. Inom området kommer exploatören tillse så att en gemensamhetsanläggning skapas för hantering av avfall. I och med att enskilt huvudmannaskap föreslås för planen bygger exploatören ut och bekostar vägar med belysning. Om exploatören önskar att kommunen ska drifta anläggningen för belysning kommer exploatören in med en särskild ansökan i saken. Beslutsunderlag Exploateringsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna exploateringsavtal för Hamburgsund 3:9 med flera, och att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att underteckna exploateringsavtal för kommunens räkning. Beslutet skickas till Mark- och exploateringsingenjören Linnea Andersson

261 261 1 (9) EXPLOATERINGSAVTAL för del av Hamburgsund 3:9 mfl 1 PARTER Tanums kommun, Tanumshede, organisationsnummer , nedan kallad kommunen och a) b) c) d) e) fastighetsägarna, a-e, nedan gemensamt kallad exploatören. Parterna tillsammans benämns nedan som parterna. Kommunen och exploatören träffar härmed avtal om följande: 2 BAKGRUND Som grund för exploateringen ligger förslag till detaljplanen Hamburgsund 3:9 mfl, nedan kallad detaljplanen. Området som är föremål för planläggning har föregåtts av ett planprogram och har pågått under ett antal år på grund av olika orsaker som va-utbyggnad, inväntande av ny fördjupad översiktsplan och geotekniska frågor. Inom området möjliggörs avstyckning av 17 stycken nya bostadsfastigheter vilka tillsammans med fastställande av befintlig bebyggelse är syftet med detaljplanen. Detta avtal syftar bidra till ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Detaljplanen har handlagts med ÄPBL Besöksadress: Storemyrsvägen 2, Tanumshede Tel vx Telefax Pg Bg Org.nr

262 DETALJPLAN OCH ÖVRIGA HANDLINGAR Exploateringen omfattar fastigheterna Hamburgsund 2:2, 3:3, 3:9, 3:10, 3:111, 3:45, 3:195, 3:305 och 3:306. Detaljplanen möjliggör utbyggnad av 17 stycken nya villatomter, med tillhörande gator med belysning, gångvägar, naturmark, tryckbank, dagvattenhantering och ledningsrätt. Till detaljplanen hör erforderliga utredningar och planhandlingar. 4 AVTALETS SYFTE Detta avtal upprättas i syfte att reglera parternas ansvar för utförande och kostnader vid genomförande av detaljplanen. 5 AVTALETS GILTIGHET Detta exploateringsavtal är giltigt under förutsättning - Att Tanums kommunstyrelses beslut om att godkänna exploateringsavtalet får laga kraft. - Att Tanums kommunfullmäktiges beslut om att anta detaljplanen får laga kraft. Om förutsättningarna för avtalets giltighet inte uppfylls äger exploatören ej rätt till ersättning för nedlagda kostnader. 6 PLANKOSTNADER Detaljplanen är framtagen på initiativ av exploatören, som också står för plankostnaderna enligt särskilt upprättat planavtal. 7 EXPLOATERINGSOMRÅDE Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för del av Hamburgsund 3:9 m.fl, antagandehandling, se bilaga 1, plankarta. Eftersom antagandehandlingen inte är färdigställd vid detta avtals undertecknande har ett koncept till plankarta bifogats. Parterna är dock överens om att det är de av kommunfullmäktige antagna planhandlingar som ska utgöra bilaga till detta avtal. 8 TILLSTÅND Det åligger exploatören att ansöka om de tillstånd och dispenser som krävs för exploateringens genomförande. 9 MARKÖVERLÅTELSER OCH FASTIGHETSBILDNING 9.1 Ansökan om fastighetsbildning För att kommunen ska bli ägare till det tekniska området E3 krävs att marken regleras till kommunen. Marköverlåtelsen sker genom lantmäteriförrättning som kommunen och exploatören gemensamt ansöker

263 263 3 om, exploatören förbinder sig därför att underteckna alla eventuella kompletterande avtal för att genomföra denna reglering. Exploatören står alla kostnader rörande förrättning. Detta exploateringsavtal utgör ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering enligt följande: FASTIGHETSREGLERING Det tekniska området E3 överförs från fastigheterna Tanum Hamburgsund 3:9, 3:10 och 3:305 till den kommunala fastigheten Tanum Hamburgsund 3:112. Parterna är skyldiga att utan särskild ersättning finna sig i sådan mindre jämkning av gränser för överlåtna områden som lantmäteriet kan bedöma som erforderligt vid tolkning av detaljplanen. 9.2 Förrättningskostnad Förrättningskostnaden betalas av exploatören. 9.3 Ersättningen För det tekniska området betecknat E3 i detaljplanen överlåter exploatören området utan ersättning till kommunen. 9.4 Tillträde Tillträde sker när förrättningen fått laga kraft. 10 GEMENSAMHETSANLÄGGNING - FASTIGHETSBILDNING 10.1 Allmänt Allmän plats upplåts till gemensamhetsanläggning som lantmäteriet beslutar. För tekniskt område för avfallshantering, E1, bildas ny gemensamhetsanläggning. Gatubelysning kan vara akuell att bilda gemensamhetsanläggning för. Exploatören bekostar upphävande av servitut för vattentäkt till förmån för Hamburgsund 3:45 med anledning av den nya lokalgatan som avses anläggas i anslutning till vattentäkten Förrättningskostnad Förrättningskostnaden betalas av exploatören Ersättning Exploatören upplåter område för avfallshantering (E1) till nybildad gemensamhetsanläggning, utan krav på ersättning. Allmän plats upplåts till Hamburgsund ga:4 eller annan gemensamhetsanläggning som lantmäteriet beslutar, utan krav på ersättning. I de fall den allmänna platsen ägs av fastighetsägare inom området som inte är part i detta avtal står exploatören kostnaden för markåtkomst Tillträde Tillträde sker när förrättningen fått laga kraft. Skulle kommunen behöva tillträda området tidigare medger exploatören det.

264 Övrigt Exploatören ansöker om förrättning hos lantmäteriet. 11 ANLÄGGNINGAR INOM ALLMÄN PLATS 11.1 Allmänt Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Exploatören ansvarar för att bygga ut och bekosta all allmän plats i enlighet med detaljplanen. Anläggningarna ska sedan överlämnas till gemensamhetsanläggningar för framtida förvaltning. Exploatören ska rådgöra med framtida huvudman gällande frågan om tidplan, överlämning, besiktningar, garantiåtaganden, byggtrafik, överlämnande av handlingar mm. Detta ska ske innan utbyggnad påbörjas. Standard antas motsvara den standard för Hamburgsund ga:4 respektive Hamburgsund ga:18. Avsteg från detta görs endast i undantagsfall Väg Vägen i södra delen av detaljplanen måste byggas innan byggnation kan medges. Vägen i norra delen av detaljplanen måste dock inte vara utbyggd innan ny bebyggelse kan komma till stånd. Belysning ska byggas. En ansökan om att kommunen ska sköta drift framgent kan inlämnas till kommunen, annars löses detta genom bildande av gemensamhetsanläggning för ändamålet Tryckbank Tryckbanken på allmän plats redovisas i plankartan med benämningen tryckbank. Innan tryckbanken påbörjas ska exploatören visa på vilket sätt de tillser att kommunens anlagda kommunala ledningar inte skadas. Tryckbanken ska anläggas innan fastigheterna längs med tryckbanken bebyggs och tekniska nämnden ska godkänna lösningen innan arbete får påbörjas. Kommunen ska beredas möjlighet att kontrollera arbetet under utförandet. Exploatören bekostar den besiktning och kontroll som krävs Gångvägar Gångvägar ska anordnas i enlighet med illustationskarta (Bilaga 2) och anläggs i samband med övriga vägar. 12 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR INOM KVARTERSMARK 12.1 Allmänt Exploatören ansvarar för alla åtgärder inom sin kvartersmark Tekniska områden Område E1, teknisk anläggning för sophantering. Exploatören ansvarar för, och bekostar, utbyggnation av anläggningen. Exploatören tillser därefter att anläggningen upplåts till fastighetsägarna genom inrättande

265 265 5 av en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening. Alternativt fastighetbildas området som samfällighet. Område E2, område för transformatorstation. Eldistributör ansvarar för utförande. Kommunen deltar inte i några kostnader för områdets iordningsställande. Område E3, område för dagvattendamm/magasin/dike. Området byggs ut och bekostas av exploatören. Anläggningen överlämnas därefter till kommunen. Innan exploatören ska anlägga dagvattendamm/magasin/dike tryckbanken ska exploatören inge ritningar till kommunen och tekniska nämnden ska godkänna lösningen innan arbete får påbörjas. Kommunen ska beredas möjlighet att kontrollera arbetet under utförandet. Exploatören bekostar den besiktning och kontroll som krävs. 13 ANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN OCH SPILLVATTEN Planområdet omfattas i huvudsak av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Kommunen har sedan tidigare anlagt ledningar för vatten och spillvatten. Vissa serviser kan komma att behöva byggas ut för att nå fram till de nya fastigheterna som avses bildas. Anslutningspunkt placeras i anslutning till fastighetsgräns och taxa betalas i enlighet med den för tillfället beslutade taxan. Två planerade tomter, belägna i sydväst (tomt 1 och 2 i illustrationskartan) omfattas i dagsläget inte av verksamhetsområdet för vatten- och avlopp. Även dessa ska ansluta till kommunalt vatten och avlopp. De betalar taxa i enlighet med den för tillfället beslutade taxan. Anslutningspunkt planeras i anslutning till det befintliga utbyggda va-nätet. 14 DAG- OCH DRÄNVATTEN Planområdet omfattas i huvudsak av verksamhetsområde för dagvatten. Eftersom dagvattnet behöver fördröjas bygger exploatören ut och bekostar ett fördröjningsdamm/ett dagvattenmagasin. Exploatören överlåter mark utan ersättning till en kommunal fastighet för syftet. Två planerade tomter, belägna i sydväst (tomt 1 och 2 i illustrationskartan) omfattas i dagsläget inte av verksamhetsområdet för dagvatten. Även dessa ska ansluta till kommunal fördröjning av dagvatten. De betalar taxa i enlighet med den för tillfället beslutade taxan och ansluter vid anvisad anslutningspunkt vilken anvisas särskilt. 15 AVFALLSHANTERING En plats för sophantering har avsatts i detaljplanen. Kravet på källsortering och återvinning ska tillgodoses enligt de rutiner som gäller för renhållning, källsortering, och kompostering i kommunen. Avfallshantering ska kunna ske utan risk för olägenhet för hälsa och miljö. Underlaget där avfallskärl skall förflyttas ska vara hårdgjord yta utan tak. Renhållningsfordon ska utan backningsmanöver kunna nå utrymmen för avfall. 16 ÄNDRINGAR, TILLÄGG OCH OMFÖRHANDLING

266 266 6 Ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga företrädare för parterna. 17 ÖVERLÅTELSE AV AVTAL Detta avtal får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person utan godkännande från kommunen. Under exploateringstiden förbinder sig exploatören att överföra sina överenskommelser och förpliktelser enligt detta avtal på den eller de juridiska eller fysiska personer, som kan komma att ingå som ägare eller utgöra ny ägare eller exploatör för exploateringsområdet eller del därav och som godkänns av kommunen. Överlåts fastigheten ska dess nya ägare till kommunen ställa ny säkerhet motsvarande tidigare ägares återstående garantibelopp. Därefter återlämnas det som återstår av tidigare ägares garanti. I samband därmed svarar exploatören för att förbehåll sker om att samma villkor som gäller i detta avtal ska dokumenteras i nytt avtal mellan nye ägaren och kommunen. 18 SÄKERHET Som säkerhet för exploatörens åtgärds- och betalningsåtaganden enligt punkt 9, 11, 12, och 15 ska exploatören, innan detta avtal godkänns av kommunstyrelsen i Tanums Kommun, till kommunen ställa säkerhet i form av bankgaranti med betalning vid anfordran (On demand garanti) till ett belopp om kronor. Säkerheten är avsedd att täcka kostnader för utförande av anläggningar samt fullgörande av det betalningsansvar köparen åtagit sig enligt detta avtal. Säkerheten ska återlämnas då exploatörens åtagande fullgjorts. Efter hand som exploatören fullgjort sina betalningsåtaganden, kan säkerheten skrivas ned med motsvarande belopp. För det fall säkerheten behöver tas i anspråk ska exploatören ställa ny fullgod säkerhet som täcker återstående åtaganden. 19 TVIST Tvister mellan kommunen och exploatören på grund av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. Detta avtal har upprättats i nio (9) likalydande exemplar varav parterna tar var sitt och ett exemplar genom kommunens försorg översänds till Lantmäteriet för genomförande av fastighetsbildningsåtgärder. Tanumshede den För Tanums kommun den För exploatören

267 267 7 Liselotte Fröjd Kommunstyrelsens ordförande Ulf Ericsson Kommunchef Claes Göran Wahlund För Hamburgsund 3:10 (äger 1/3) Eva Christensson För Hamburgsund 3:195 (äger 1/2) För Hamburgsund 3:305 (äger 1/2) Bilaga 1. Koncepthandling plankarta Bilaga 2. Illustrationskarta

268 268

269 269

270 270 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Upphandling av lokalvård 2019 Sammanfattning av ärendet Tekniska nämnden beslutade att säga upp avtalet för lokalvårdentreprenad med Alliance+ från och med Tekniska nämnden gav förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram underlag för en ny upphandling, samt beräkna kostnaden för att återta lokalvårdsentreprenaden helt eller delvis i egen regi. Tekniska nämnden beslutade den 13 december 2018, 106 att föreslå kommunfullmäktige att kommunen återtar lokalvården i egen regi. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut den 13 december 2018, Beslutsunderlag städtjänster, daterad 28 november 2018 Tjänsteskrivelse daterad 8 januari 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunen återtar lokalvården i egen regi Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

271 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 106 TN 2018/ Upphandling av lokalvård 2019 Sammanfattning av ärendet Tekniska nämndens arbetsutskott samt tekniska nämnden beslutade att säga upp avtalet för lokalvårdentreprenad med Alliance+ från och med Tekniska nämnden gav också förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram underlag för en ny upphandling, samt beräkna kostnaden för att återta lokalvårdsentreprenaden helt eller delvis i egen regi samt att beslut skall tas på tekniska nämndens decembermöte. Utvecklad ärendebeskrivning Förvaltningen har i samarbete med Borago konsult AB studerat fyra alternativ att bedriva lokalvård i Tanums kommun och har vägt för- och nackdelar samt uppskattat kostnader för varje alternativ. Förvaltningen har även haft kontakter med Munkedal. Lysekil, Sotenäs och Strömstad kommuner för att studera deras organisationer för lokalvård. Utredningen presenteras i bilaga och på tekniska nämndens möte kommer en utförligare presentation av utredningen samt framtaget underlag för ny upphandling att ges av förvaltningen och konsultbolaget Borago. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutsunderlag städtjänster Tanums kommun Yrkanden Oskar Josefsson (S) yrkar på förslaget att återta lokalvården i egen regi Benny Svensson (L) yrkar på förslaget att upphandla lokalvården Beslutsgång Mötet ajourneras mellan klockan 11:15 och 11:30 för överläggningar i partigrupperna. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att tekniska nämnden bifaller Oskar Josefssons förslag. Omröstning begärs och tekniska nämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Benny Svenssons förslag Nej-röst för Oskar Josefssons förslag Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

272 Tanums kommun Protokollsutdrag 2 (2) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden Omröstningsresultat Med 7 nej-röster för Oskar Josefssons förslag och 4 ja-röster för Benny Svenssons förslag beslutar tekniska nämnden att bifalla Oskar Josefssons förslag att kommunen återtar lokalvården i egen regi. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att kommunen återtar lokalvården i egen regi Reservationer Benny Svensson (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag Lisbeth Hansson (M), Alf Johansson (M) och Kenneth Östberg (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Benny Svenssons förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

273 273

274 274

275 275

276 276

277 277

278 278

279 279

280 280 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Slutredovisning utbyggnad av väg- och VA ledningar Norgård 2:156, Hamburgö Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har anslagit mellan åren , totalt kr för detaljplan samt utbyggnad av gata och VA inom området Norgård, Hamburgsund. Projektet omfattar framtagande av fyra kommunala tomter samt fem tomter genom extern exploatör. Ekonomikontoret har granskat slutredovisning från tekniska nämnden. Slutredovisning överensstämmer med beviljade medel. Efter slutredovisning i tekniska nämnden har en utgift på kr tillkommit. Redovisade investeringsutgifter uppgår därmed till kr. Totalt överskott mot investeringsbudget beviljad av kommunfullmäktige uppgår därmed till kr. Tekniska nämnden har upprättat efterkalkyl som visar på ett beräknat överskott för exploateringsprojektet som helhet på kr. Totala inkomster uppgår till kr och består av tomtförsäljning, anslutningsavgifter för VA samt ersättning enligt exploateringsavtal. Investeringsutgifter uppgår till kr. 1. Avstämning mot investeringsbudget Budgeterade investeringsutgifter anläggningsarbeten kr Budgeterade utgifter för detaljplan kr Summa budgeterade investeringsutgifter kr Redovisade investeringsutgifter anläggningsarbeten Redovisade investeringsutgifter för detaljplan Summa redovisade investeringsutgifter Överskott Budgeterade investeringsbidrag Redovisade investeringsbidrag Överskott Totalt överskott mot kommunfullmäktiges investeringsbudget kr kr kr kr kr kr kr kr Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

281 281 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Efterkalkyl, exploateringsprojekt Inkomster Försäljning av tomter (4 stycken) Anslutningsavgift VA (9 anslutningar) Ersättning enligt exploateringsavtal Summa inkomster Investeringsutgifter Gata Vatten- och avlopp Tomter Detaljplan Summa investeringsutgifter Nettoresultat exploateringsprojektet kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 7 januari 2019 Tekniska nämndens beslut 13 december Bilaga till tekniska nämndens beslut 13 december Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna slutredovisningen. Investeringsprojektets överskott läggs till eget kapital. Beslutet skickas till Tekniska nämnden Akten Marina Robertsson Ekonom

282 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 102 TN 2015/ Slutredovisning - Utbyggnad av väg och va-ledningar Norgård 2:156, Hamburgö (projekt 70119) Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har anslagit mellan åren , kr för utbyggnad av gata och VA inom området Norgård, Hamburgsund. Projektet omfattar fyra kommunala tomter samt fem tomter genom extern exploatör. Projektet redovisar ett överskott mot beviljad investeringsbudget kr Budgeterade investeringsutgifter anläggningsarbeten Budgeterade utgifter för detaljplan Summa budgeterade investeringsutgifter Redovisade investeringsutgifter anläggningsarbeten Redovisade investeringsutgifter för detaljplan Summa redovisade investeringsutgifter Överskott Budgeterade investeringsbidrag Redovisade investeringsbidrag Överskott Totalt överskott mot kommunfullmäktige investeringsbudget kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Beslutsunderlag Slutredovisning utbyggnad av väg och VA-ledningar Norgård 2:156, Hamburgö (Projekt 70119) Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna slutredovisningen och att överlämna slutredovisningen till kommunfullmäktige Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

283 283 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Slutredovisning Säkerhetsåtgärder Siljevi idrottsplats Grebbestad Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige anslog i budgeten 2018, kr till förbättringsåtgärder fritidsanläggningar, säkerhet Siljevi. Tanums kommun har upphandlat och bekostat tjänster och material till Siljevi idrottsplats, till nödvändiga insatser för att klara krav för division 1 spel från svenska fotbollsförbundet. Det som utförts är: Säkerhetsstängsel runt om anläggningen 2000 mm högt, inkl. 7 st. grindar med låssystem. Avverkning av träd längs med linje för Säkerhetsstängsel. Schakt och sprängningsarbeten med bergsklack som låg för nära spelplanen inkl. rullgräs för att återställa gräsyta. Inköp av modul för att möjliggöra fler WC och utrymme för sjukvårdspersonal inkl. grundläggning, el och VVS arbeten, takavvattning med mera. Material till planavgränsande markering 3 meter runt spelplanen. Installation av ny högtalaranläggning till idrottsplats. Ekonomikontoret har granskat slutredovisning från tekniska nämnden och meddelar att slutredovisningen stämmer med beviljade medel och redovisat belopp. Säkerhetsåtgärder Siljevi, (projekt 63033) Budgeterade utgifter kr Budgeterade inkomster 0 kr Redovisade utgifter kr Redovisade inkomster 0 kr Överskott kr Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

284 284 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen KS 2018/ Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 7 januari 2019 Tekniska nämndens beslut 13 december Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna slutredovisningen. Projektets överskott läggs till eget kapital. Beslutet skickas till Tekniska nämnden Akten Marina Robertsson Ekonom

285 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 105 TN 2018/ Slutredovisning - Säkerhetsåtgärder Siljevi idrottsplats Grebbestad (Projekt 63033) Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige anslog i budgeten 2018, 600 tkr till förbättringsåtgärder fritidsanläggningar, säkerhet Siljevi. Tanums kommun har upphandlat och bekostat tjänster och material till Siljevi idrottsplats, till nödvändiga insatser för att klara krav för division 1 spel från svenska fotbollsförbundet. Det som utförts är: Säkerhetsstängsel runt om anläggningen 2000 mm högt, inkl. 7st grindar med låssystem. Avverkning av träd längs med linje för Säkerhetsstängsel. Schakt och sprängningsarbeten med bergsklack som låg för nära spelplanen inkl. rullgräs för att återställa gräsyta. Inköp av modul för att möjliggöra fler WC och utrymme för sjukvårdspersonal inkl. grundläggning, el och VVS arbeten, takavvattning med mera. Material till planavgränsande markering 3 meter runt spelplanen. Installation av ny högtalaranläggning till idrottsplats. Budgeterade investeringsutgifter Budgeterade investeringsinkomster Redovisade investeringsutgifter Redovisade investeringsinkomster Överskott kr kr 0 kr kr 0 kr Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna slutredovisningen och att överlämna den till kommunfullmäktige Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Fastighetsavdelningen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

286 286 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Ny taxa färdtjänstresor Sammanfattning av ärendet Omsorgsförvaltningen har gjort en genomlysning av färdtjänstverksamheten. Detta har resulterat i förslag på nya riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst samt ett förslag att ändra taxan/egenavgiften för färdtjänstresor. Nuvarande taxa baseras på ett baspris (detta sätts av trafiklevrantören Västtrafik) plus 75 procent. Det nya förslaget är att taxan ska baseras på baspriset plus 15 procent. Fakta om färdtjänstresor: Kommunens avgift för resor får enligt lag inte överstiga kommunens självkostnad. Översyn av kostnader har visat att Tanums kommun har högsta avgifter i Sverige för korta resor inom kommun. Jämförelse med 15% påslag på baspriset för en enkelresa med färdtjänst inom kommun blir det en kostnad på 60 kr. Vid 75% påslag är det en kostnad på 90 kr enligt 2019 prislista. Det pågår ett harmoniseringsarbete av riktlinjerna inom Västra Götaland där idag kostnaden är 15% i de flesta kommuner. 60 kr för en färdtjänstresa inom kommun är mer i balans med närtrafiktaxan som är 44 kr för Finns seniorkortet från 75 år är närtrafikresan gratis. De nya riktlinjerna 2019 för färdtjänst utökar färdtjänstområdet till hela Västra Götaland med angränsande kommuner. Detta ger de färdtjänstberättigade större frihet att resa utan att behöva ansöka om riksfärdtjänst. För längre resor till exempelvis Göteborgsområdet ökar kostnaden något i jämförelse mot idag. Med nuvarande resemönster för 2019 skulle detta ge en kostnadsökning på cirka 100 på grund av taxejusteringen. Vid utbyggd närtrafik och att de längre resorna som tidigare var riksfärdtjänst ökar kommer också avgiftsintäkterna och den eventuella kostnadsökningen bli marginell. Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

287 287 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Vid tydliga riktlinjer och kostnadskontroll skapas en större insyn och ger en tydlig överblick och bättre service Beslutsunderlag Omsorgsnämndens beslut den 6 december 2018, 129 Förslag till beslut Kommunfullmäktige besluta att taxan/egenavgiften för färdtjänstresor justeras från ett baspris plus 75 procent till ett baspris plus 15 procent

288 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Omsorgsnämnden ON 129 ON 2018/ Taxeändring gällande färdtjänst Sammanfattning av ärendet Omsorgsförvaltningen har på uppdrag av omsorgsnämnden gjort en genomlysning av färdtjänstverksamheten. Detta har resulterat i förslag på nya riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst samt ett förslag att ändra taxan/egenavgiften för färdtjänstresor. Nuvarande taxa baseras på ett baspris (detta sätts av trafiklevrantören Västtrafik) plus 75 procent. Det nya förslaget är att taxan ska baseras på baspriset plus 15 procent. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att taxan/egenavgiften för färdtjänstresor justeras från ett baspris plus 75 procent till ett baspris plus 15 procent. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

289 289 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Motion från Ida Jakobsson (S) om att alla skolor och förskolor ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor på nätet Sammanfattning av ärendet En motion från Socialdemokraterna har inkommit med förslag att skolor och förskolor i Tanum ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor. Frågan kring pornografi/våldsfilter kan upplevas som enkel. Självklart ska vuxenvärlden skydda barn och ungdomar från dylikt. Vid närmare analys visar sig frågan vara oerhört komplex och ger sannolikt inte avsedd effekt och riskerar att skapa andra följdproblem vilket problematiseras i skrivelse från förvaltningen. Skolverket föreskriver hur arbetet ska bedrivas på området och Skolinspektionen beskriver hur brister i undervisningen kan förbättras. Detta tillsammans med den forskning som finns på området samt underlag från Ungdomsteamet i Tanums kommun kommer att ligga till grund för kompetensutveckling inom området som en alternativ åtgärd till filter. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att ge avslag på motionen. Barn och utbildningsnämnden beslutade den 27 november 2018, 80 föreslår kommunfullmäktige besluta att ge avslag på motionen om att skolor och förskolor i Tanums kommun ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor Barn- och utbildningsnämnden beslutar dessutom att uppdra åt förvaltningen att genomföra en genomlysning och ta fram en strategi för att barn och elever inte utsätts för våld, porr och sexuellt våld via nätet Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

290 290 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ att uppdra åt förvaltningen att redovisa kostnader för inköp, drift och skötsel för Netclean för att stoppa barnpornografi att uppdra åt förvaltningen att redovisa hur skolan kan arbeta för att öka kvaliteten i sex -och samlevnadsundervisning Beslutsunderlag Motion Barn- och utbildningsnämndens beslut 27 november 2018 Tjänsteskrivelse daterad 8 januari 2019 Förslag till beslut kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om att skolor och förskolor i Tanums kommun ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor

291 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden BUN 80 BUN 2018/ Motion om brandväggar som skyddar från porr och våldsamma sidor på internet Sammanfattning av ärendet Motion från Socialdemokraterna har inkommit med yrkande att skolor och förskolor i Tanum ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor. Frågan kring pornografi/våldsfilter kan upplevas som enkel. Självklart ska vuxenvärlden skydda barn och ungdomar från dylikt. Vid närmare analys visar sig frågan vara oerhört komplex och ger sannolikt inte avsedd effekt och riskerar att skapa andra följdproblem vilket problematiseras i skrivelse från förvaltningen. Skolverket föreskriver hur arbetet ska bedrivas på området och Skolinspektionen beskriver hur brister i undervisningen kan förbättras. Detta tillsammans med den forskning som finns på området samt underlag från Ungdomsteamet i Tanums kommun kommer att ligga till grund för kompetensutveckling inom området som en alternativ åtgärd till filter. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att ge avslag på motionen. Beslutsunderlag Protokoll från AU den 13 november Reservation från Ida Jakobsson (S) daterad den 14 november Tjänsteskrivelse daterad den 2 november 2018 Underlag/tjänsteskrivelse, daterad den 5november 2018 Motion från socialdemokraterna IT-strategi för skolorna i Tanums kommun Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ge avslag på motionen om att skolor och förskolor i Tanums kommun ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor Yrkanden Ida Jakobsson (S) yrkar att beredningsförslaget avslås. Ida Jakobsson (S) yrkar att uppdra åt förvaltningen att genomföra en genomlysning och ta fram en strategi för att barn och elever inte utsätts för Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

292 Tanums kommun Protokollsutdrag 2 (2) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden våld, porr och sexuellt våld via nätet. Ida Jakobsson (S) yrkar att uppdra åt förvaltningen att redovisa kostnader för inköp, drift och skötsel för Netclean för att stoppa barnpornografi. Ida Jakobsson (S) yrkar att uppdra åt förvaltningen att redovisa hur skolan kan arbeta för att öka kvaliteten i sex -och samlevnadsundervisning. Beslutsgång Ordförande frågar först på beredningsförslaget och Ida Jakobssons förslag var för sig och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt beredningsförslaget. Därefter frågar ordförande på Ida Jakobssons tilläggsförslag var för sig och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt förslagen. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ge avslag på motionen om att skolor och förskolor i Tanums kommun ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att genomföra en genomlysning och ta fram en strategi för att barn och elever inte utsätts för våld, porr och sexuellt våld via nätet att uppdra åt förvaltningen att redovisa kostnader för inköp, drift och skötsel för Netclean för att stoppa barnpornografi att uppdra åt förvaltningen att redovisa hur skolan kan arbeta för att öka kvaliteten i sex -och samlevnadsundervisning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

293 293 Motion: Porrfri skola och förskola är en självklarhet. Barn och ungdomar möter porr och våld på nätet dagligen, där de har fri tillgång. Eftersom tillgången är så stor och lättillgänglig vill vi försäkra att de inte exponeras på skoltid. Skolan ska vara en trygg och säker miljö för alla! Både för barn och ungdomar! Det dem då får se är inte spelat våld utan verkligt våld. Vi vill inte att porrindustrin ska stå i vägen för ett våldsfritt samhälle. Det sexuella våldet har ökat kraftigt och detta beror på att allt fler ser på våldsamt porr och tror att det är hur ett sexuellt umgänge ska gå till. I skolan kan man se porr både frivilligt och ofrivilligt då ens klasskamrater kan ta fram sådant man inte vill se. Eleverna är ju självklart under uppsikt av sina lärare men vi kan inte garantera att lärarna håller alla elevers skärmar under uppsikt under hela skoltiden. En brandvägg för nätet hade varit ett stöd för lärarna. Vi har idag inga brandväggar eller skydd mot porr och andra våldsamma sidor på barnens ipad och på skolans wi-fi. Detta menar vi är direkt farligt för barnen och skadar deras syn på sex, relationer och samlevnad. Socialdemokraterna yrkar Att alla skolor och förskolor i Tanum ska ha brandväggar som skyddar mot porr och våldsamma sidor. Motion av Ida Jakobsson. Antagen av Socialdemokraterna i Tanum den 19 Mars 2018.

294 294 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Motion från socialdemokraterna (S) om att skoldagen ska vara mobilfri tid Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna har skrivit en motion om mobilfri skoldag. Socialdemokraterna vill att skoldagen ska vara mobilfri för att öka arbetsron. I utredning som barn- och utbildningsförvaltningen gjort framkommer att mobiltelefonen fungerar som ett kraftfullt multiverktyg för dagens ungdomar, men att den samtidigt kan vara ett störningsmoment. Professionen ges i 5 kap 5 skollagen, stöd i arbetet med detta. Skolorna i Tanums kommun har strategier och ordningsregler kring mobiltelefonanvändning i skolan, som beslutats av professionen tillsammans med eleverna. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut den 27 november 2018, 81 Tjänsteskrivelse daterad 8 januari 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå på motionen avseende yrkande om att skoldagen ska vara mobilfri Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

295 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden BUN 81 BUN 2018/ Mobilfri skoldag, motion från Socialdemokraterna Sammanfattning av ärendet Det har inkommit en motion från Socialdemokraterna avseende Mobilfri skoldag. Socialdemokraterna yrkar att skoldagen ska vara mobilfri för att öka arbetsron. I utredning som Barn- och utbildningsförvaltningen gjort framkommer att mobiltelefonen fungerar som ett kraftfullt multiverktyg för dagens ungdomar, men att den samtidigt kan vara ett störningsmoment. Professionen ges i 5 kap 5 skollagen, stöd i arbetet med detta. Skolorna i Tanums kommun har strategier och ordningsregler kring mobiltelefonanvändning i skolan, som beslutats av professionen tillsammans med eleverna. Utifrån den utredning som Barn- och utbildningsförvaltningen gjort föreslås ett avslag på motionen. Beslutsunderlag Protokoll från AU den 13 november Tjänsteskrivelse, daterad den 5 november 2018 Utredning avseende motionen Mobilfri skoldag, daterad den 30 oktober 2018 Motion från socialdemokraterna: Mobilfri skoldag Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ge avslag på motionen avseende yrkande om att skoldagen ska vara mobilfri Reservationer Ida Jakobsson (S) reserverar sig muntligen mot beslutet. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

296 296 Motion: Mobilfri skoldag Dagens teknik är fantastisk och det är ett bra hjälpmedel för elever och lärare i undervisningen. Eleverna i Tanum har tillgång till digitala hjälpmedel som de använder i skolarbetet. Men då nästan varje elev har en egen mobiltelefon blir mobilanvändandet ett distraherande moment under lektionerna. För att skolan ska vara fri från störningar behövs kontroll på mobilen under lektionstid. Ett mobilförbud kommer att öka koncentrationen i skolan. Därför föreslår Socialdemokraterna att skoldagen skall vara mobilfri tid och att varje rektor beslutar om hur rutinerna skall utformas för respektive skola samt gymnasieskola. Undantag skall ske då mobiltelefonen är ett hjälpmedel vid funktionsnedsättning, sjukdom eller annat särskilt skäl. Socialdemokraterna yrkar Att skoldagen ska vara mobilfri för att öka arbetsron. Motion av Ida Jakobsson Antagen av Socialdemokraterna.

297 297 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Personalavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Folkhälsoplan och budget 2019 Sammanfattning av ärendet Folkhälsoplan och budget tas fram varje år och föreläggs kommunstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden norra. Folkhälsorådet beslutade att godkänna folkhälsoplan och budget för 2019 vid sitt möte den 11 december. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 17 december 2018 Folkhälsoplan 2019 Budget 2019 Förslag till beslut att kommunfullmäktige antar folkhälsoplan och budget för 2019 Beslutet skickas till Folkhälsorådets ordförande Folkhälsostrategen Irma Nordin Folkhälsostrateg Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede

298 298 Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2019

299 299 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens åtta målområden 1 Agenda 2030, globala mål för hållbar utveckling 1 Jämlikhet i hälsa 1 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 2 Vision för folkhälsoarbetet i Tanums kommun 2 Folkhälsorådets organisation 3 Folkhälsorådets arbetsformer 3 Utmaningarna: Jämlika och jämställda livsvillkor 4 Trygga och goda uppväxtvillkor 8 Livslångt lärande 11 Ökat arbetsdeltagande 12 Åldrande med livskvalitet 14 Goda levnadsvanor 16

300 300 Folkhälsopolitikens mål och de åtta målområdena Riksdagen tog den 14 juni 2018 beslut om ny formulering av det övergripande nationella folkhälsomålet för ett tydligare fokus på jämlik hälsa. Det nya folkhälsopolitiska målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vidare har Riksdagen antagit en ändring från de elva nationella målområdena till åtta. Folkhälsa berör många samhällsområden och de gemensamma målområdena är en vägledning för samtliga aktörer i deras arbete för en förbättrad folkhälsa. De åtta målområdena: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Agenda 2030, globala mål för hållbar utveckling Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling avser att utrota fattigdom och hunger, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara samt balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Den 14 juni 2018 beslutade regeringen om Sveriges handlingsplan för Agenda Med handlingsplanen vill regeringen stärka arbetet med att genomföra agendan och göra det tydligt hur myndigheter och andra samhällsaktörer kan bidra. Jämlikhet i hälsa En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i folkhälsoarbetet. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. 1

301 301 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen Västra Götalands folkhälsopolitiska policy har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet. Kommunfullmäktige i Tanum antog regionens policy som sin egen Den Folkhälsopolitiska policyn har en hälsofrämjande och förebyggande inriktning och är en del av arbetet med att förverkliga Vision Västra Götaland Det goda livet. Grunden i Vision Västra Götaland det Goda Livet är en hållbar utveckling där de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna är beroende av och förstärker varandra. Folkhälsan finns i samtliga dimensioner. Policyn identifierar sex utmaningar som är avgörande i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i Västra Götaland. - Jämlika och jämställda livsvillkor - Trygga och goda uppväxtvillkor - Livslångt lärande - Ökat arbetsdeltagande - Åldrande med livskvalitet - Goda levnadsvanor Med policyn som grund kan folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner. Vision för folkhälsoarbetet i Tanums kommun Folkhälsorådet i Tanum tar i Folkhälsoplan 2019 avstamp i Västra Götalands folkhälsopolitiska policy. Med folkhälsoplanen som grund finns det möjlighet för folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner både för den egna organisationen och tillsammans med andra. Folkhälsorådet har haft en central roll för utveckling av det hälsofrämjande arbetet i kommunen, och för att sprida kunskap om de folkhälsoutmaningar som beskrivs i Folkhälsoplan För att lyckas i arbetet med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa är det av avgörande betydelse att varje aktör tar sitt ansvar i folkhälsoarbetet. Alla samhällssektorer i Tanums kommun näringsliv, offentliga och ideella är arenor där den enskilde kan vara delaktig. 2

302 302 Folkhälsorådets organisation Kommunstyrelsen är ansvarig för Folkhälsorådet och utser ordförande. Alla kommunala nämnder och kommunstyrelsen representeras i rådet av en till två politiker och en tjänsteman. Deras uppgift är att driva folkhälsofrågorna i respektive nämnd och förvaltning. Hälso- och sjukvårdsnämnden representeras av två politiker, likaså ingår representanter för Primärvård och Folktandvård. Folkhälsostrategen ingår i rådet och ska leda samt utveckla kommunens strategiska arbete med folkhälsa. Uppdraget innebär att organisera, samordna och genomföra aktiviteter enligt gällande folkhälsoavtal och årlig verksamhetsplan. Ett Välfärdsbokslut sammanställs varje år där valda delar ingår i kommunens årsredovisning. Nämnderna ansvarar för att redovisa resultatet av arbetet med de verksamhetsanknutna folkhälsomålen i sina respektive bokslut. Folkhälsorådet ansvarar för att uppföljning och redovisning av kommunens samlade folkhälsoarbete görs till Hälso- och sjukvårdsnämnden norra och till kommunstyrelsen. Folkhälsorådets arbetsformer Folkhälsorådet tar fram arbetsformer som revideras vid varje ny mandatperiod. Folkhälsorådet stödjer de kommunala nämnderna i att ta fram prioriterade mål för ökad folkhälsa utifrån Folkhälsoplanen. Dessa mål ingår i 2019 års Folkhälsoplan. Alla nämnder har antagit egna folkhälsomål som sammanställs i Folkhälsoplanen. Folkhälsorådet ansvarar fortsatt för att de egna arbetsgrupperna har möjlighet att arbeta med speciella fokusområden. Dessa fokusområden och mål finns beskrivna i årets Folkhälsoplan under respektive utmaning. Tanums brottsförebyggande råd (BRÅ) har en tydlig koppling till Folkhälsorådet. 3

303 303 De sex utmaningarna och hur vi skall arbeta i Tanum för att möta dem. Utmaningen är att skapa förutsättningar för JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Förutsättningarna för god hälsa skiljer sig åt mellan olika delar av Västra Götaland. Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka främjar integrering och motverkar diskriminering som leder till utanförskap. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Öka delaktigheten och förståelsen för olika kulturer t.ex. genom att skapa mötesplatser Förvaltningens integrations- och flyktingverksamhet ska arbeta med att utveckla arbetsmetoder och sammanhang för att öka möjligheterna för människor att mötas. 4

304 304 Uppmärksamma problemet med och stödja människor som är utsatta för våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld Uppmärksamma problemet med våldsbejakande extremism Anordna pappadagar för nyanlända där de får träffa etablerade föräldrar, utbytta erfarenheter kring föräldraskapet och hur det är att vara förälder i Sverige. Förvaltningen ska delta i arbetet med att skapa och implementera en handlingsplan gällande våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld. Förvaltningen ska arbeta utifrån Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism. Stödja genom FHR medel till gruppverksamhet för kvinnor som är utsatt för våld i nära relation samt i deras föräldraroll. Stödja utveckling och samordna det kommun övergripande arbetet kring våld i nära relation. Genomföra minst en sammankomst/ seminarium med Brottsofferjouren Strömstad-Tanum. Riktlinjerna mot våldsbejakande extremism skall implementeras och leda till handlingsplaner i verksamheterna. 5

305 305 Öka medborgarnas tillgänglighet och möjlighet till inflytande och delaktighet Förvaltningen ska arbeta utifrån tillgänglighetspolicy och tillgänglighetsplan samt med åtgärder som tagits fram i tillgänglighetsarbetet. Att öka tillgängligheten vid kommunens badplatser för funktionsnedsatta. Underlätta integrationen av nyanlända unga vuxna. Minska rasism och främlingsfientlighet Barn och elever i behov av stöd ska få bättre förutsättningar genom att vi utvecklar fler metoder för undervisning Att elever med Autismspektrumstörning ska få ett bättre bemötande i förskola och skola Demokratiutbildning för unga vuxna (IM, SFI och VUX) med olika är normen samt Demokrati skyldigheter och rättigheter. Planerad workshop med Charbel och Hälsokällan integrera mera samt lokala dagar med lärarna. Satsningen utomhuspedagogik fortgår under 2019 pga. yttre faktorer som påverkat till försening. Satsning kring fortbildning i Autismspektrumstörning (AST), fortgår under 2019 pga. av yttre faktorer. Öka samverkan med Tanums pastorat med att integrera nyanlända unga i kommunen, genom FHR medel. Stödja barn- och utbildningsförvaltningens satsning utomhuspedagogik med FHR medel, fortgår under Stödja barn- och elevhälsans satsning med FHR medel inom kunskapsområdet AST, fortgår under

306 306 Hälsofrämjande boendemiljöer i kustsamhällen. Utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering Uppmärksamma problematiken med barnfattigdom Arbeta med ljudmiljöer för närboende vid musikspelningar i kustsamhällen och underlätta företagarnas praktiska egenkontrollarbete. Stödja miljö- och byggnadsnämndens satsning med FHR medel kring ljudmiljöer för närboende. Se över handlingsplanen jämställdhetsintegrering och revidera vid behov. Anordna föreläsning om jämställdhetsintegrering för politiker och tjänstepersoner. Påbörja inventering av utvecklingsbehov för att minska barnfattigdom. Utmaningen är att skapa förutsättningar för TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR I en verklighet som ständigt förändras är barn och unga särskilt sårbara. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Flickors och pojkars olika uppväxtvillkor ska särskilt uppmärksammas. 7

307 307 Familjens livssituation är betydelsefull för barnets uppväxtvillkor och framtid. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utveckling för individen och för samhällets demokratiska processer. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv. Exempel på arenor är familjecentral, förskola och skola, ungdomsmottagning samt fritids- och föreningsliv. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Beakta barnperspektivet i samhällsplaneringen utifrån barnkonventionen Förvaltningen ska fortsätta utvecklingsarbetet med kommunikation via appar och surfplatta. Detta för att skapa förutsättningar för barns möjlighet till ett teknikanvändande som gynnar självständighet och delaktighet. Påbörja inventering av det lokala barnrättsarbetet för att synliggöra behov sett till barnkonventionen. Att unga på IMprogrammet ska klara sina studier Ökad läxhjälp och undervisning i studieteknik. Ge stöd till insatser för att stärka föräldrarollen Samverkan mellan verksamheten på möteshuset, ungdomsteamet och familjecentralen ska utvecklas för att skapa fler olika former av stöd till föräldrar. 8

308 308 Motverka och minska, alkohol-, narkotika-, doping-, tobak- och spel användningen hos unga Öka barn- och ungas delaktighet och inflytande Anordna pappadagar för nyanlända där de får träffa etablerade föräldrar, utbytta erfarenheter kring föräldraskapet och hur det är att vara förälder i Sverige. Motverka droganvändning genom socialtjänstens deltagande i ungdomsteamet samt genom att vidta åtgärder som beslutats av ungdomsrådet. Genom verksamhet på Möteshuset arbeta med stöd och träning i vardagslivet. Genom samverkan med primärvården arbeta för att öka ungas delaktighet i planeringen av sina egna stödinsatser, när den unge behöver hjälp från både socialtjänsten och sjukvården. Genom avtal med polisen och träningsanläggningar motverka användning av dopningsmedel. Arbeta fram ANDTShandlingsplan i samverkan med berörda aktörer i kommunen. 9

309 309 Främja till ökad psykisk hälsa och suicidprevention hos unga Påbörja främjande och kunskapsbaserat arbete för god psykisk hälsa och suicidprevention hos unga. Verka för giftfri inomhusmiljö Vid byggnation av nya förskolelokaler tillsammans med beställaren eftersträva en giftfri förskolemiljö. Arbeta för en giftfri förskola. Utmaningen är att skapa förutsättningar för LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgång till utbildning och annan kompetensutveckling skiljer sig mellan olika grupper och geografiska områden. Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov. Livslångt lärande bidrar till ökad självkänsla och medvetenhet för individen och ökad handlingsberedskap såväl för individen som för samhället. 10

310 310 Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Få fler unga i arbete och fler att fullfölja sina studier Socialtjänsten ska genom deltagande i arbetet DUA (delegationen för unga och nyanlända i arbete) underlätta för nyanlända inom etableringen i åldern år att komma ut på arbetsmarknaden. Planera/arrangera/medfinansiera utbildningsinsatser Uppmuntra och stödja människors deltagande i föreningslivet och utbildning i ledarskap Förvaltningen ska ta löpande emot praktikanter och utbilda handledare. Stödja Korpens satsning Tanum i rörelse med att utbilda högstadieungdomar, genom FHR medel. 11

311 311 Utmaningen är att skapa förutsättningar för ÖKAT ARBETSDELTAGANDE Möjlighet till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det bidrar till hållbar utveckling och skapar mervärde genom delaktighet och inflytande. Arbete är en hälsofrämjande faktor, förutsatt att arbetsmiljön är anpassad efter individuella förutsättningar och behov. Grunden för ett hälsosamt arbetsliv är en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Detta är av avgörande betydelse för människors hälsa och för folkhälsan. Kvinnor och män ska ges möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Ett lättillgängligt arbetsliv, som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling och kan motverka utanförskap. Den ideella sektorn är en arena för arbetsdeltagande och en viktig del i den sociala ekonomin som stimulerar till samhällsutveckling genom privata initiativ och entreprenörskap Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Verka för att ge människor en andra chans i yrkeslivet Erbjuda flexibilitet och individuella lösningar för dem som ansöker om daglig sysselsättning/verksamhet genom samverkansformer mellan socialtjänst och arbetsmarknadsenhet. 12

312 312 Fler ungdomar ska etablera sig på arbetsmarknaden Verka för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Socialtjänsten ska genom deltagande i DUA-arbetet (delegationen för unga i arbete) underlätta för ungdomar år att komma ut på arbetsmarknaden. Omsorgsnämndens verksamheter ska arbeta för att erbjuda medarbetare i förvaltningen högre sysselsättningsgrad. Äldreomsorg- och funktionshinderverksamheterna ska arbeta med bemanningsplanering och hälsosamma scheman. Att arbeta för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Utmaningen är att skapa förutsättningar för ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET Andelen äldre ökar. Äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens är en samhällsresurs som ska tas tillvara. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för ett åldrande med livskvalitet. Kvinnors och mäns olika villkor ska särskilt uppmärksammas. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och att leva ett aktivt liv. Åldrande med livskvalitet måste utgå från den enskildes förutsättningar och behov. 13

313 313 Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Uppmärksamma och stödja äldre utan social gemenskap Utveckla träffpunkternas uppsökande verksamhet och arbetsmetoder. Arbeta med dagliga aktiviteter inom äldreomsorgens särskilda boenden. Stödja omsorgsförvaltningens satsning med att utveckla träffpunkternas uppsökande verksamhet, genom FHR medel. Främja social gemenskap och etablering av nätverk för äldre. Stödja pensionärsföreningar och gårdsråd att nå äldre utan social gemenskap och erbjuda dem att vara med i verksamheten. Ta i anspråk äldres livserfarenhet och kompetens Träffar med representanter för pensionärsföreningar och gårdsråd. Verka för att äldre ges möjlighet till motion Stödja pensionärsföreningar m.fl. att ordna fysiska aktiviteter för äldre. Arbeta för säkerhet och trygghet för att ge äldre möjlighet till ett självständigt liv Arbeta med välfärdsteknik som stöd för äldre. Förvaltningen ska arbeta med förebyggande 14

314 314 information kring hur den äldre kan bo bra hela livet. Respektera parrelationens sociala betydelse Arbeta med att erbjuda medboende på särskilt boende. Att invånarna skall känna trygghet och kunna bo kvar hemma så länge som möjligt Utveckla arbetet med uppsökande verksamhet till äldre personer. Arbeta med förebyggande information kring hur den äldre kan bo bra hela livet. Arbeta med ombyggnation av korttidsboende för äldre. Ökat välbefinnande för äldre vid äldreboende Främja till ökat välbefinnande för boende vid äldreboende genom vårdhund. Stimulera kulturella aktiviteter bland äldre Främja till ökad psykisk hälsa och suicidprevention hos äldre Stödja pensionärsföreningar, gårdsråd m.fl. till varaktiga kulturella aktiviteter. Påbörja främjande och kunskapsbaserat arbete för god psykisk hälsa och suicidprevention hos äldre. 15

315 315 Utmaningen är att skapa förutsättningar för GODA LEVNADSVANOR Människans kraft och vilja till förändring ska tas till vara. Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. I arbetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa är det angeläget att se individens hela situation och livsmönster och inte enskilda faktorer var för sig. Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människans hälsa och hälsoutveckling. En väl fungerande och aktiv ideell sektor är en betydelsefull del av samhällets strävanden för en jämlik hälsa och en resurs i arbetet för goda levnadsvanor. Hälso- och sjukvården och tandvården ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och tandvård har en nyckelroll i arbetet för goda levnadsvanor genom sin specifika kompetens och sina kontaktytor gentemot befolkningen. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Friskare och lugnare barn genom utomhuspedagogik Fortsätta arbetet med utomhuspedagogik i skolan, satsning fortgår under Stödja Tanumskolans satsning genom FHR medel för att bygga ett uteklassrum, fortgår under

316 316 Befolkningen ska förbättra sina motionsvanor Stödja Korpens arbete med Tanum en kommun i rörelse genom FHR medel. Stödja Neuro Norra Bohusläns satsningar till ökad fysisk aktivitet, genom FHR medel. Stödja aktiviteter som främjar goda levnadsvanor Fortsätta utveckla arbetet kring mat och måltider utifrån omsorgsnämndens riktlinje. Fortsätta arbetet med att kunna erbjuda alternativrätt inom äldreomsorgens särskilda boenden. Vid planering och exploatering prioritera säkra gång- och cykelvägar framför framkomligheten för bilister. Arbeta för att varje år utöka kommunens gångoch cykelvägnät. Att kontinuerligt arbeta med att förbättra utemiljön vid våra skolor och äldreboenden. 17

317 317 Främjandet av hälsa och som leder till bättre studieresultat för unga Uppmärksamma den tilltagande problematiken med antibiotikaresistens Pulshöjande aktiviteter, rörelse under skoldagen, frukt till mellanmål. Kompetensutveckling för personal i arbetssätt. Stödja barn- och utbildningsförvaltningens satsning fysisk aktivitet under skoldagen, genom FHR medel. Folkbildning i samverkan med aktörer så som Strama Västra Götaland och Primärvården. 18

318 318 Utdrag Utdrag ur protokoll från Folkhälsorådets möte FHR 25 KS 2018/ Folkhälsoplan samt budget 2019 Folkhälsostrategen föredrog folkhälsoplan och budget för Presidiet har lagt förslag att 50 tkr går till främjandet av psykisk hälsa och suicidprevention hos målgrupperna unga och äldre som utvecklingsområde under Beslut Folkhälsorådet beslutar att godkänna folkhälsoplan samt budget för 2019.

319 319 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Förstudie krisberedskap, revisionsgranskning Sammanfattning av ärendet Revisionen har granskat krisberedskapen i kommunen. Det övergripande syftet har varit att kartlägga kommunstyrelsens organisation i arbetet med krisberedskap i Munkedal, Orust, Tanum och Strömstad. Revisorerna har identifierat följande risker för Tanums kommun: Risk att verksamheterna inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är räddningschef i beredskap Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret Revisionen vill att kommunstyrelsen senast ska återkoppla om vilka eventuella åtgärder som planeras för att hantera riskerna. Beslutsunderlag Förstudie avseende krisberedskap Munkedal, Orust, Strömstad och Tanums kommuner förstudie avseende krisberedskap Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande svar till revisorerna: Kommunstyrelsen arbetar med en plan för arbetet med krisberedskap för mandatperioden som omfattar prioritering av olika uppgifter, inklusive utbildning och stöttning till nämnderna. I samband med att räddningschef i beredskap utsågs till tjänsteman i beredskap fick kommunstyrelsen ett uppdrag att se över funktionen tjänsteman i beredskap. Kommunen har i oktober 2018 presenterat en plan för hur kommunen kommer att arbeta med det geografiska områdesansvaret. Ett krishanteringsråd har bildats under året Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen Tanumshede

320 320 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ och en frivillig resursgrupp har utbildats. Nätverket för det geografiska områdesansvaret samordnas av kommunens säkerhetssamordnare. Beslutet skickas till Revisionen Ida Aronsson Hammar Kanslichef

321 321

322 322 Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2018 Munkedal, Orust, Strömstad och Tanums kommuner Förstudie avseende krisberedskap

323 323 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Ansvarig nämnd Metod och begrepp Munkedals kommun Organisation gällande säkerhet och krisberedskap Styrdokument Orust kommun Organisation gällande säkerhet och krisberedskap Styrdokument Strömstads kommun Organisation gällande säkerhet och krisberedskap Styrdokument Tanums kommun Organisation gällande säkerhet och krisberedskap Styrdokument Likheter och skillnader mellan kommunerna Jämförelse av kommunernas arbete med säkerhet och krisberedskap Slutsatser och svar på förstudiens frågor Våra slutsatser Sammanfattande svar på förstudiens frågor Identifierade risker...18 Bilagor: Bilaga 1: Källförteckning Bilaga 2: Krav på styrdokument 1

324 Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Munkedal, Orust, Strömstad och Tanums kommuner genomfört en förstudie avseende kommunernas arbete med säkerhet och krisberedskap. Syftet med förstudien har varit att översiktligt kartlägga kommunernas organisation i arbetet med krisberedskap. Förstudien visar att arbetet med säkerhet och krisberedskap sker på ett i huvudsak likartat sätt i kommunerna. Det framgår att kommunerna i till stor del har de styrdokument och planer för området som krävs enligt lagstiftningen. Gällande organisationen och det löpande arbetet med krisberedskap noterar vi både skillnader och likheter samt gemensamma utmaningar i arbetet. Utifrån förstudiens resultat har ett antal risker identifierats inom respektive kommun: Munkedals kommun Risk för att verksamheterna inte är tillräckligt involverade i krisberedskapsarbetet samt inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för att verksamheterna inte arbetar enligt kommunens krisledningsplan, då samtliga sektorer inte upprättar egna krisledningsplaner Risk för att övningar inte genomförs i önskad utsträckning Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret Orust kommun Risk för otydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och krisledningsnämnden eftersom ansvaret inte preciseras i styrelsens reglemente Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Risk att verksamheterna inte är involverade i tillräcklig utsträckning i krisberedskapsarbetet Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret Strömstads kommun Risk för att verksamheterna inte är tillräckligt involverade i krisberedskapsarbetet samt inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för att övningar inte genomförs i önskad utsträckning Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Tanums kommun Risk för att verksamheterna inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret 2

325 Inledning 2.1. Bakgrund Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska samtliga kommuner ha en krisledningsnämnd. Kommunerna har en central roll i det svenska samhällets krishantering. Det är viktigt att det finns rutiner och arbetssätt för att hantera alla typer av kriser, även sådana som inte har identifierats i förväg. Kommunerna måste kunna hantera situationer som präglas av stor osäkerhet. De måste därför aktivt arbeta för att minska sårbarheten i sin verksamhet. I takt med att nya hotbilder vuxit fram mot det svenska samhället och att den tekniska utvecklingen ökat sårbarheten trädde ny lagstiftning i kraft 2006 som reglerar kommunernas ansvar inom ramen för svensk krishantering. Lagstiftningen ställer en rad krav på att åtgärder vidtas för att säkerställa kommunens krishanteringsförmåga. Kraven handlar dels om hur en kris ska hanteras när den väl inträffat, dels om hur kommunen ska arbeta för att säkerställa rutiner för att kunna fullgöra sina åtaganden vid händelse av en kris. I Munkedals kommun, Orust kommun, Strömstads kommun och Tanums kommun är det kommunstyrelsen, eller i vissa fall kommunstyrelsens arbetsutskott, som utgör krisledningsnämnderna. Detta omfattar ansvaret för krisberedskapen i kommunen Mot bakgrund av vad som framkommer av årets risk- och väsentlighetsanalys har revisorerna i Munkedal, Orust, Strömstad och Tanums kommuner beslutat att genomföra en förstudie avseende kommunernas arbete med säkerhet och krisberedskap Syfte och frågeställningar Syftet med förstudien är att översiktligt kartlägga kommunernas organisation i arbetet med krisberedskap. Förstudien besvarar följande frågor: Hur är kommunernas arbete med säkerhet och krisberedskap organiserat? Vilka planer och styrdokument för arbetet med säkerhet och krisberedskap finns fastställda? Vilka väsentliga likheter och skillnader finns det mellan kommunerna? 2.3. Ansvarig nämnd Förstudien avser kommunstyrelsen i respektive kommun Metod och begrepp Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och telefonintervjuer. Källförteckning och intervjuförteckning framgår av bilaga 1. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. I föreliggande rapport används förkortningar för ett antal centrala begrepp gällande arbetet med krisberedskap. Nedan följer en sammanställning av de förkortningar som används: 3

326 326 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor: LSO Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap: LEH MSB föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5): MSBFS 2015:5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: MSB Psykiskt och social omhändertagande: POSOM Risk- och sårbarhetsanalys: RSA Räddningschef i Beredskap: RCiB Tjänsteman i beredskap: TiB 4

327 Munkedals kommun 3.1. Organisation gällande säkerhet och krisberedskap I kommunstyrelsens reglemente framgår att styrelsen har ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen och ska samordna kommunens säkerhetsarbete. I avsnittet nedan beskrivs de tre huvudsakliga funktionerna inom kommunens krisorganisation 1. Kommunens krisorganisation Krisledningsnämnd Krisledningsstab TiB Bild 1. Organisationsschema över kommunens krisorganisation. I Munkedals kommun består krisledningsnämnden av samma ordinarie ledamöter som kommunstyrelsens arbetsutskott. Krisledningsnämndens uppgifter regleras i lag och förtydligas i nämndens reglemente. Krisledningsnämnden har vid en extraordinär händelse rätt att fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till händelsens art och omfattning. Ordföranden i krisledningsnämnden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i kraft. Krisledningsstaben bereder ärenden åt krisledningsnämnden och ansvarar för kommunens strategiska ledning. Krisledningsstaben samverkar med externa aktörer, samordnar arbetet, svarar för kriskommunikation, dokumentation samt beslutar om inriktning för omfallsplanering. Krisledningsstaben är en tjänstemannastab bestående av kommunchefens ledningsgrupp, kommunikatör samt säkerhetssamordnare. Funktionerna i staben är kommunchef, stabschef, 1 Utöver kommunens krisorganisation, som huvudsakligen ansvarar för arbetet enligt LEH, finns ytterligare aktörer som är involverade i krisberedskapsarbetet, såsom Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän som håller i merparten av arbetet enligt LSO, POSOM-grupp samt beredskapsråd. 5

328 328 ledningsstöd, ekonomifunktion, informationsfunktion, lägesuppföljningsfunktion samt bemannings- och servicefunktion. De tre sistnämnda kan vid behov stärkas med ytterligare personal. Krisledningsstabens arbete leds av en stabschef som utses av kommunchefen från händelse till händelse. Munkedals kommuns TiB är tillika RCiB vid Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Dess uppgift är att larma kommunens centrala krisledningsorganisation enligt en särskild larmrutin och inledningsvis stötta kommunchefens beslutsfattande genom en redogörelse av händelsen som utgör en första lägesbild över situationen. Enligt uppgift finns vissa utmaningar med att TiB är tillika RCiB. Exempelvis beskrivs att det finns risk för bristande tillgänglighet för TiB vid olyckor. Vidare beskrivs att om TiB finns inom ramen för förvaltningsorganisationen bidrar det till att förvaltningarna involveras mer i krisberedskapsarbetet. För säkerhetssamordnare finns ett samverkansavtal mellan Lysekils kommun och Munkedals kommun. Avtalet innebär att kommunerna delar på tjänsten säkerhetssamordnare. Säkerhetssamordnaren har en strategisk roll i krisberedskapsarbetet och stöttar verksamheterna i arbetet. Krisledningsstaben har aktiverats en gång under de senaste åren. Det skedde under 2017 i samband med sexualbrott inom skolverksamheten. Enligt säkerhetssamordnaren fungerade arbetet i krisledningsstaben väl under aktiveringstiden Utmaningar och utvecklingsarbete Enligt intervju finns utmaningar för säkerhetssamordnaren att stötta verksamheterna i tillräcklig utsträckning samt genomföra övningar i önskvärd omfattning. Det beskrivs även finnas utmaningar vad gäller att involvera verksamheterna i krisberedskapsarbetet. Respektive sektor ska ha en egen krisledningsplan. I dagsläget saknar sektor omsorg en krisledningsplan. Samverkan inom det geografiska områdesansvaret 2 beskrivs som ett utvecklingsområde. Det har i kommunen saknats ett samlat forum för samverkan avseende krisberedskap. Munkedals kommun har inrättat ett krisberedskapsråd som leds av kommunstyrelsens ordförande. Vid tillfälle för förstudien beskrivs arbetet i krisberedskapsrådet som nystartat. Det uppges att rådet ska stärka samverkan genom att involvera flera lokala aktörer såsom privata bolag, försvarsmakten och räddningstjänsten Styrdokument Vid genomgång av styrande dokument har vi jämfört hur dokumenten förhåller sig till de lagkrav som anges i bilaga 2. Resultatet redovisas i tabellen nedan. Grönt innebär att lagkraven är uppfyllda, orange att kraven delvis är uppfyllda och rött att kraven inte är uppfyllda. Dokument Överensstämmelse med lagkrav Fastställt Handlingsprogram Förbundsdirektionen Risk- och sårbarhetsanalys Kommunfullmäktige Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska se till att samverkan och samordning sker för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser vid en kris. 6

329 329 Krisledningsplan Kommunfullmäktige Övningsplan Kommunstyrelsen Vi noterar följande i en översiktlig granskning av styrdokumenten: Kommunen fick under 2017 anmärkningar på sin RSA från länsstyrelsen vilket ledde till att kommunen arbetade fram en ny sådan. Den nuvarande uppfyller alla krav i föreskriften MSBFS 2015:5. Kommunens RSA innehåller förslag till åtgärder med anledning av de sårbarheter och brister som identifierats. Krisledningsplanen sågs över under hösten 2016 och ny version antogs i februari

330 Orust kommun 4.1. Organisation gällande säkerhet och krisberedskap I kommunstyrelsens reglemente framgår att styrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt LSO med undantag för myndighetsutövning mot enskild. Däremot framgår inte uttryckligen vilket ansvar styrelsen har inom ramen för LEH och kommunens säkerhetsarbete. I avsnittet nedan beskrivs de tre huvudsakliga funktionerna inom kommunens krisorganisation 3. Kommunens krisorganisation Krisledningsnämnd Operativ stabsorganisation TiB Bild 2. Organisationsschema över kommunens krisorganisation. I Orust kommun är krisledningsnämnden samma som kommunstyrelsens arbetsutskott. Krisledningsnämndens uppgifter regleras i lag och förtydligas i nämndens reglemente. Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning i samband med extraordinära händelser då det bedöms att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Ordförande, eller vice ordförande när ordföranden har förhinder, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämnden får överta beslutanderätt från andra nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Orust kommun har en operativ krisledningsorganisation på tjänstemannanivå i tre steg enligt nedan: o Grön stab: Grön stab utgör första steget i ledningsorganisationen och består av TiB, RCiB samt berörda chefer eller tjänstemän 4. Denna grupp anpassas och kompletteras efter behov. TiB och RCiB är de funktioner som har mandat att 3 Utöver kommunens krisorganisation som huvudsakligen ansvarar för arbetet enligt LEH finns ytterligare aktörer som är involverade i krisberedskapsarbetet, såsom Räddningstjänst som håller i merparten av arbetet enligt LSO, POSOM och beredskapsråd. 4 Krisledningsplanen uttrycker att TiB och RCiB ingår i grön stab men för nuvarande är TiB tillika RCiB. 8

331 331 o o aktivera grön stab. Grön stab rapporterar till de chefer vars verksamheter är drabbade samt till kommunchefen. Syftet med grön stab är att den ska utgöra en höjd förmåga att skapa lägesbild och informera. Om ytterligare informationsinsatser eller resurser krävs ska gul stab aktiveras. Gul stab: Gul stab är steg två i ledningsorganisationen. Staben utgörs av en stabschef, analysansvarig, informationsansvarig, resursansvarig, samverkansansvarig samt en samverkansperson från räddningstjänsten. Adjungerad i gul stab är TiB. Till staben kan knytas ytterligare resurser. TiB, kommunchef, räddningschef, informatör och säkerhetsstrateg har mandat att på eget initiativ aktivera gul stab. Gul stab rapporterar till kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och länsstyrelsen. Syftet med gul stab är att den ska utgöra en höjd förmåga att hantera en händelse samt informera. Gul stab saknar förmågan till verksamhet dygnet runt. Om denna förmåga krävs ska röd stab aktiveras. Röd stab: Röd stab är steg tre i ledningsorganisationen. Röd stab består dels av en stab och dels av en beslutsfattande del. Staben utgörs av stabschef, analysansvarig, informationsansvarig, resursansvarig, samverkansansvarig samt en samverkansperson från räddningstjänsten. Till staben kan knytas ytterligare resurser. Den beslutsfattande delen utgörs av kommunchefens ledningsgrupp. Krisledningsnämndens ordförande, kommunchefen, TiB, grön stab, gul stab, förvaltnings- och verksamhetschefer, räddningschefen, säkerhetsstrategen och informatören har mandat att aktivera röd stab. När krisledningsnämnden träder i funktion ska röd stab aktiveras och utgör då beredningsgrupp till nämnden. Bemanning ska säkerställas för hantering av en samhällsstörning kontinuerligt under minst 72 timmar. Staben rapporterar till beslutsfattarna och till länsstyrelsen. I Orust kommun roterar funktionen TiB mellan fyra personer. Dessa är desamma som roterar funktionen RCiB. TiB utgör kommunens lägsta krisberedskapsnivå och ska kunna hantera mindre informationsinsatser själv, delta i regionala samverkanskonferenser samt kunna ta emot och förmedla ärenden som inte kan vänta tills nästkommande vardag. Vidare har TiB som uppgift att bedriva omvärldsbevakning samt, vid en samhällsstörning, sköta det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera. Vid behov av mer resurser för att hantera en uppkommen händelse har TiB mandat att kalla in grön, gul eller röd stab. I Orust kommun finns funktionen säkerhetsstrateg som utgör en heltidstjänst. Säkerhetsstrategen arbetar centralt och strategiskt avseende säkerhet och krisberedskap. Exempelvis ansvarar säkerhetsstrategen för inhämtning av underlag och sammanställning av kommunens RSA. Till stöd för säkerhetsstrategens arbete finns sedan 2018 en administrativ funktion. Av intervju med säkerhetsstrateg framgår att krisledningsnämnden, gul stab och röd stab inte har aktiverats under mandatperioden. Grön stab aktiverades senast under 2017 i samband med storm Utmaningar och utvecklingsarbete Enligt säkerhetsstrateg finns utvecklingsbehov avseende arbetet med samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret. Exempelvis nämns behov av att involvera tullen och sjöräddningssällskapet i arbetet. Enligt säkerhetsstrategen behövs en samlad struktur, såsom ett krishanteringsråd, för att få med alla aktörer. 9

332 332 Det pågår en översyn av arbetsfördelningen inom ramen för säkerhets- och krisberedskapsarbetet. Inom ramen för översynen ingår att bland annat se över den interna krisledningsorganisationen samt samverkansarbetet. Den nya administrativa tjänsten förväntas bidra till att öka antalet övningar i kommunen Styrdokument Vid genomgång av styrande dokument har vi jämfört hur dokumenten förhåller sig till de lagkrav som anges i bilaga 2. Resultatet redovisas i tabellen nedan. Grönt innebär att lagkraven är uppfyllda, orange att kraven delvis är uppfyllda och rött att kraven inte är uppfyllda. Dokument Överensstämmelse med lagkrav Fastställt Handlingsprogram Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys Kommunfullmäktige Krisledningsplan Kommunstyrelsen Övningsplan Kommunstyrelsen Vi noterar följande i en översiktlig granskning av styrdokumenten: Kommunfullmäktige fastställde övergripande handlingsprogram Trygghet och Säkerhet för Handlingsprogram enligt LSO och Krisledningsplanen enligt LEH utgör delprogram till det övergripande programmet. Kommunens RSA baseras på både LEH och LSO. Dokumentet innehåller en lista över planerade, pågående och genomförda åtgärder med anledning av de sårbarheter och brister som identifierats. Enligt MSBFS 2015:5 ska krisledningsplanen beskriva vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. I krisledningsplanen anges att lokaler för krisledning beskrivs i ett separat dokument, krisplanen. I den övergripande krisplanen, dokumentet Trygghet och Säkerhet , finns dock ingen förteckning över lokaler till förfogande. Det framkommer inte uttryckligen i övningsplanen hur den förhåller sig till kommunens RSA. Övningsplanen ska utgå från kommunens RSA enligt överenskommelsen om kommuners krisberedskap som preciserar förväntningarna utifrån LEH. 10

333 Strömstads kommun 5.1. Organisation gällande säkerhet och krisberedskap I kommunstyrelsens reglemente framgår att styrelsen har ett övergripande ansvar för interna och externa säkerhetsfrågor i kommunen. Styrelsen ansvarar också för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. I avsnittet nedan beskrivs de tre huvudsakliga funktionerna inom kommunens krisorganisation 5. Kommunens krisorganisation Krisledningsnämnd Krisledningsstab TiB Bild 3. Organisationsschema över kommunens krisorganisation. I Strömstads kommun består krisledningsnämnden av fyra ledamöter och fyra ersättare. Krisledningsnämndens uppgifter regleras i lag och förtydligas i nämndens reglemente. Krisledningsnämnden utgör kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens sammansättning väljs av kommunfullmäktige. Ordförande för krisledningsnämnden är tillika ordförande i kommunstyrelsen. Ordförande, eller vice ordförande när ordföranden har förhinder, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Nämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. 5 Utöver kommunens krisorganisation som huvudsakligen ansvarar för arbetet enligt LEH finns ytterligare aktörer som är involverade i krisberedskapsarbetet, såsom Räddningstjänst som håller i merparten av arbetet enligt LSO, POSOM och beredskapsråd. 11

334 334 Strömstads kommun har en operativ krisledningsstab i tre nivåer enligt nedan: o o o Grön stab: Grön stab är den lägsta nivån av kommunens beredskapsnivåer. Grön stab består av kommunchef, säkerhetssamordnare, kommunikationsfunktion, förvaltningschef, verksamhetschef (eller den dessa utser) samt kommunstyrelsens ordförande (eller den denna utser). Inom grön stab fortgår ordinarie verksamhet som vanligt men staben ansvarar för att sammanställa lägesbild, besluta kring eventuella informations- och kommunikationsbehov, besluta om eventuella åtgärder samt informera kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Gul stab: Gul stab är den andra nivån av kommunens beredskapsnivåer. Gul stab föranleds av en händelse som kräver utökade verksamhetsformer, övergripande beslut av operativ eller ekonomisk karaktär, utökad samverkan och samordning samt en större informationsinsats. I gul stab ingår stabschef, stabssekreterare, säkerhetssamordnare, personalchef, utvecklingschef, ekonomichef, IT-chef, berörd förvaltningschef/verksamhetschef samt kommunstyrelsens/nämndens ordförande. Staben ansvarar för samverkan och samordning, information och kommunikation samt kommunens åtaganden enligt kommunallagen. Röd stab: Röd stab är den högsta nivån av kommunens beredskapsnivåer. I den röda staben ingår samma funktioner som i den gula staben. Röd stab aktiveras när krisledningsnämnden träder i funktion. Röd stab utgör beredningsgrupp till krisledningsnämnden. I Strömstads kommun är TiB tillika RCiB. I kommunen finns funktionen säkerhetssamordnare som i dagsläget utgör en halvtidstjänst och innehas av tillförordnad säkerhetssamordnare. Ordinarie säkerhetssamordnare har en tjänst på 75 procent. För funktionen finns en befattningsbeskrivning. Säkerhetssamordnaren leder och utvecklar kommunens strategiska arbete med krisberedskap och övergripande säkerhetsfrågor. Uppdraget innebär att organisera, samordna och genomföra aktiviteter enligt gällande handlings- och verksamhetsplaner. I ansvaret ingår att ha en god omvärldsbevakning samt att delta i aktuell benchmarking. Utöver säkerhetssamordnare finns även en utredare i kommunen som arbetar med krisberedskapsfrågor i en tjänst på 60 %. Av intervju med säkerhetssamordnare framgår att krisledningsnämnden i Strömstads kommun aktiverades senast under 2015 i samband med flyktingsituationen Utmaningar och utvecklingsarbete Enligt säkerhetssamordnare finns en utmaning med att TiB är tillika RCiB. 6 Det beskrivs även att det finns en utmaning med att integrera säkerhets- och krisberedskapsarbetet i verksamheterna samt att det finns behov av att utveckla övningsarbetet i verksamheterna. Enligt säkerhetssamordnare pågår ett arbete med att se över krisberedskapsorganisationen på förvaltningsnivå. Vidare framgår att kommunen har återupprättat ett krishanteringsråd 7 under Se avsnitt 3.1 för exempel på utmaningar som beskrivs finnas när TiB är tillika RCiB. 7 Krishanteringsrådet är kommunens kontakt med viktiga aktörer i kommunen, både i förebyggande syfte och vid akuta situationer. I krishanteringsrådet ingår representanter för näringsliv, ideella föreningar, trossamfund och myndigheter. 12

335 Styrdokument Vid genomgång av styrande dokument har vi jämfört hur de förhåller sig till de lagkrav som anges i bilaga 2. Resultatet redovisas i tabellen nedan. Grönt innebär att lagkraven är uppfyllda, orange att kraven delvis är uppfyllda och rött att kraven inte är uppfyllda. Styrdokument Överensstämmelse med lagkrav Fastställt Handlingsprogram Kommunfullmäktige Risk- och sårbarhetsanalys Kommunfullmäktige Krisledningsplan Kommunfullmäktige Övningsplan Kommunfullmäktige Vi noterar följande i en översiktlig granskning av styrdokumenten: Kommunens RSA innehåller förslag till åtgärder för de brister och sårbarheter som identifierats. I RSA:n framgår dock inte fullt ut i vilken utsträckning kommunen har reservlösningar för att minska de kritiska beroendena eller hur de arbetar med detta. Det framkommer inte uttryckligen i övningsplanen hur den förhåller sig till kommunens RSA. Övningsplanen ska utgå från kommunens RSA enligt överenskommelsen om kommuners krisberedskap som preciserar förväntningarna utifrån LEH. 13

336 Tanums kommun 6.1. Organisation gällande säkerhet och krisberedskap Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt LEH samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. I avsnittet nedan beskrivs de tre huvudsakliga funktionerna inom kommunens krisorganisation 8. Kommunens krisorganisation Krisledningsnämnd Krisledningsstab Räddningschef i beredskap Bild 4. Organisationsschema över kommunens krisorganisation. Krisledningsnämnden i Tanums kommun är samma som kommunstyrelsens arbetsutskott. Ordförande, eller vice ordförande när ordföranden har förhinder, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Nämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Krisledningsstaben utgörs av förvaltningschefsgruppen och säkerhetssamordnaren. Kommunchefen leder krisledningsstabens arbete. Krisledningsstabens uppgift är att bistå krisledningsnämnden med sakkunskap samt utgöra en länk mellan krisledningsnämnd och facknämnder. Tanums kommuns TiB är tillika RCiB. Enligt de intervjuade finns en utmaning med att TiB är tillika RCiB. 9 Funktionen säkerhetssamordnare delas tillsammans med Sotenäs kommun. Uppdraget som säkerhetssamordnare i kommunen utgör en deltidstjänst om 25 procent av en heltidstjänst. 8 Utöver kommunens krisorganisation som huvudsakligen ansvarar för arbetet enligt LEH finns ytterligare aktörer som är involverade i krisberedskapsarbetet, såsom Räddningstjänsten som håller i merparten av arbetet enligt LSO, POSOM och beredskapsråd. 9 Se avsnitt 3.1 för exempel på utmaningar som beskrivs finnas när TiB är tillika RCiB. 14

337 337 Säkerhetssamordnaren arbetar operativt, samordnande och stödjande med krisberedskapsfrågorna i kommunen. I kommunen finns ytterligare funktion som arbetar med personlig säkerhet i kommunen, exempelvis med frågor som rör våld och hot. Kanslichefen arbetar även strategiskt med krisberedskapsfrågor och ingår i krisledningsstaben. Av intervju framgår att krisledningsnämnden och krisledningsstaben inte har aktiverats under de senaste åren Utmaningar och utvecklingsarbete De intervjuade uppger att det finns en utmaning att möta verksamheternas behov av stöttning i krisberedskapsarbetet. Det uppges att säkerhetssamordnarens tjänstgöringsgrad är en anledning till detta. Det lyfts även finnas utvecklingsbehov avseende samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret. I dagsläget saknas formaliserad samverkan med flera aktörer och det anges vara en utmaning att få med exempelvis näringslivet och försvaret i samverkan. Vidare uppges att det finns behov av att anpassa krisledningsstabens organisation för att kunna klara längre kriser. I kommunen finns en nystartad civilförsvarsförening som kommunen är delaktig i. Enligt de intervjuade pågår arbete med att inrätta ett krishanteringsråd. Det uppges även att det i samband med arbetet inför den nya mandatperioden pågår arbete för att anpassa krisledningsstabens organisation för att kunna klara längre kriser Styrdokument Vid genomgång av styrande dokument har vi jämfört hur dokumenten förhåller sig till de lagkrav som anges i bilaga 2. Resultatet redovisas i tabellen nedan. Grönt innebär att lagkraven är uppfyllda, orange att kraven delvis är uppfyllda och rött att kraven inte är uppfyllda. Styrdokument Överensstämmelse med lagkrav Fastställt Handlingsprogram Kommunfullmäktige Risk- och sårbarhetsanalys Kommunfullmäktige Krisledningsplan Kommunfullmäktige Övningsplan Kommunfullmäktige Vi noterar följande i en översiktlig granskning av styrdokumenten: Kommunens RSA innehåller förslag till åtgärder för alla risker som kommit fram i analysen fördelat på alla kommunens verksamhet. Däremot saknar RSA:n tydlig struktur vad gäller att presentera beroenden, brister och åtgärder. I RSA:n framgår inte heller fullt ut i vilken utsträckning kommunen har reservlösningar för att minska kritiska beroendena eller hur de arbetar med detta. Länsstyrelsen har rekommenderat kommunen att presentera åtgärderna samlat i det styrdokument som tas fram inför den nya mandatperioden. 15

338 338 Kommunen har en plan för övningar som bygger på RSA. Vi noterar dock att planen inte beskriver när övningarna ska ske eller vem som ska delta. Länsstyrelsen har rekommenderat kommunen att ta fram en långsiktig planering för utbildning och övning samt fastställa denna i det nya styrdokumentet inför nästa mandatperiod. Det noteras dock att kommunen utför övningar i enlighet med gällande krav. 16

339 Likheter och skillnader mellan kommunerna 7.1. Jämförelse av kommunernas arbete med säkerhet och krisberedskap Utifrån förstudien konstateras att kommunernas styrdokument för säkerhet och krisberedskap i huvudsak är likartade. Även om styrdokumenten i vissa avseenden skiljer sig åt avseende struktur och innehåll uppnår de flesta kraven i gällande regelverk. Gällande organisationen och det löpande arbetet med krisberedskap noterar vi både skillnader och likheter samt gemensamma utmaningar i arbetet. Nedan följer en beskrivning av våra iakttagelser för ett antal områden. Område TiB Tjänstgöringsgrad för säkerhetssamordnare/ säkerhetsstrateg Geografiskt områdesansvar Beskrivning av likheter och skillnader mellan kommunerna Vi noterar att TiB i samtliga kommuner är tillika RCiB. Flera av de intervjuade uppger att det vore att föredra om TiB ingick i kommunens förvaltning. Exempelvis beskrivs att det finns risk för bristande tillgänglighet för TiB vid olyckor. Vidare beskrivs att om TiB finns inom förvaltningsorganisationen bidrar det till att förvaltningarna involveras mer i krisberedskapsarbetet. Vi noterar att tjänstgöringsgraden för säkerhetssamordnare/säkerhetsstrateg skiljer sig mellan kommunerna. Munkedals och Tanums kommuner delar säkerhetssamordnare med andra kommuner. I Strömstad utgör funktionen säkerhetssamordnare i dagsläget en halvtidstjänst. I Orust kommun utgör tjänsten säkerhetsstrateg en heltidstjänst och kommunen har även inrättat en administrativ funktion till stöd för säkerhetsstrategen. De intervjuade i kommunerna med deltidsanställda säkerhetssamordnare uppger att det finns utmaningar att stötta verksamheterna i tillräcklig utsträckning och i vissa fall genomföra tillräckligt med övningar. I kommunerna beskrivs samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret som ett utvecklingsområde. Munkedals kommun och Strömstads kommun har under 2018 startat upp respektive återupprättat krisberedskapsråd/krishanteringsråd för att skapa en samlad struktur för samverkan. Både för Orust och Tanums kommuner uppges det finnas behov av en mer samlad struktur för samverkan, såsom ett krishanteringsråd. I Orust pågår en översyn av krisberedskapsorganisationen som även omfattar samverkansformerna. I Tanums kommun pågår inrättande av ett krishanteringsråd och en civilförsvarsförening har startats upp under året. 17

340 Slutsatser och svar på förstudiens frågor 8.1. Våra slutsatser Förstudien visar att arbetet med säkerhet och krisberedskap sker på ett i huvudsak likartat sätt i kommunerna. Det framgår att kommunerna i till stor del har de styrdokument och planer för området som krävs enligt lagstiftningen. Samtliga kommuner har även en relativt liknande krisorganisation för extraordinära händelser Sammanfattande svar på förstudiens frågor Frågeställningar Hur är kommunernas arbete med säkerhet och krisberedskap organiserat? Vilka planer och styrdokument för arbetet med säkerhet och krisberedskap finns fastställda? Vilka väsentliga likheter och skillnader finns det mellan kommunerna? Bedömning Förstudien visar att kommunerna har en relativt likartad krisorganisation för extraordinära händelser. I samtliga kommuner finns krisledningsnämnd och en krisledningsorganisation på tjänstemannanivå. Vi noterar att det finns skillnader i tjänstgöringsgrad avseende säkerhetssamordnare/säkerhetsstrateg mellan kommunerna. Vidare noterar vi att arbetet med det geografiska områdesansvaret skiljer sig mellan kommunerna. Munkedals och Strömstads kommuner har under 2018 startat upp krisberedskapsråd/krishanteringsråd för att skapa en samlad struktur för samverkan. Orust och Tanums kommuner saknar i dagsläget en sådan samlad struktur. Förstudien visar att kommunerna i huvudsak har styrdokument och planer i enlighet med gällande regelverk. Det noteras att Tanums kommun RSA inte helt uppfyller regelverkens krav. Vidare noteras att Orust kommuns krisledningsplan inte helt uppfyller regelverkens krav. Förstudien visar att kommunernas styrdokument för säkerhet och krisberedskap i huvudsak är likartade. Gällande organisationen och det löpande arbetet med krisberedskap noterar vi både skillnader och likheter samt gemensamma utmaningar i arbetet vilket återges i avsnitt Identifierade risker Förstudiens övergripande syfte är att översiktligt kartlägga kommunernas organisation i arbetet med krisberedskap. Utifrån förstudiens resultat har ett antal risker identifierats inom respektive kommun: 18

341 341 Munkedals kommun Risk för att verksamheterna inte är tillräckligt involverade i krisberedskapsarbetet samt inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för att verksamheterna inte arbetar enligt kommunens krisledningsplan, då samtliga sektorer inte upprättar egna krisledningsplaner Risk för att övningar inte genomförs i önskad utsträckning Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret Orust kommun Risk för otydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och krisledningsnämnden eftersom ansvaret inte preciseras i styrelsens reglemente Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Risk att verksamheterna inte är involverade i tillräcklig utsträckning i krisberedskapsarbetet Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret Strömstads kommun Risk för att verksamheterna inte är tillräckligt involverade i krisberedskapsarbetet samt inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för att övningar inte genomförs i önskad utsträckning Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Tanums kommun Risk för att verksamheterna inte får tillräcklig stöttning i krisberedskapsarbetet Risk för bristande tillgänglighet avseende TiB eftersom TiB även är RCiB. Risk för otillräcklig samverkan inom ramen för det geografiska områdesansvaret Göteborg den 12 november 2018 Christoffer Henriksson Verksamhetsrevisor Rebecka Rask Verksamhetsrevisor Liselott Daun Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare 19

342 342 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuer: Säkerhetssamordnare i Munkedals kommun Säkerhetsstrateg och administratör i Orust kommun Säkerhetssamordnare i Strömstads kommun Säkerhetssamordnare och kanslichef i Tanums kommun Dokumentation: Munkedals kommun Delegationsordning kommunstyrelsen Förbundsordning för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän Handlingsprogram Räddningstjänsten Mitt Bohuslän Krisledningsplan Munkedal 2017 Munkedals kommuns risk- och sårbarhetsanalys Plan för Munkedals kommuns för arbete med krisberedskap Rapport MUNKEDAL uppföljningsbesök Länsstyrelsen Reglemente Kommunstyrelsen Reglemente Krisledningsnämnd Sammanfattning krisledningsövning Munkedal 7 feb Svar Munkedal uppföljningsbesök 2017 Orust kommun Delprogram krisberedskap Delprogram Skydd mot olyckor Reglemente för kommunstyrelsen Reglemente för krisledningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för Orust kommun Trygghet och säkerhet Strömstads kommun Anteckningar uppföljningsbesök Strömstad kommun Befattningsbeskrivning Säkerhetssamordnare Beslut uppföljning LEH Strömstad 2018 Förvaltningsorganisation 2017 för utskrift Handlingsplan enligt Lag om extra ordinära händelser Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 2003: Inbjudan Krishanteringsrådet Protokoll från Krishanteringsrådet Reglemente för Kommunstyrelsen Reglemente för Krisledningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys Strömstads kommun Utvärdering POSOM Övning 13 sept 2017 Utvärderingsrapport Tanums kommun Delegationsordning kommunstyrelsen beslutad 20

343 343 Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Tanums kommun Larmprincip Pandemipolicy Plan krishantering Reglemente för kommunstyrelsen Reglemente för krisledningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för Tanums kommun Tanums kommun beslut och anteckningar uppföljning av kommunens krisberedskap Årlig uppföljning av LEH för Tanums kommun

344 344 Bilaga 2. Krav på styrdokument LSO, LEH och föreskrifter från MSB anger ett antal planer och styrdokument som kommunerna ska upprätta för sitt säkerhets- och krisberedskapsarbete. I följande avsnitt beskrivs dessa styrdokument för Munkedal, Orust, Strömstad och Tanums kommuner. Bild 5. Planer och styrdokument för kommunernas säkerhets- och krisberedskapsarbete. Enligt LSO ska alla kommuner anta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska kommunen ange mål för verksamheten och analysera de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska kommunen också ange vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser, såväl i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige eller av den beslutande församlingen i ett kommunalförbund för varje ny mandatperiod. Enligt LEH ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en RSA. MSB har tagit fram föreskrifter för kommunernas RSA som även innehåller kriterier för bedömning av krisberedskapsarbetet 10. Föreskrifterna anger sju punkter som kommunen ska redovisa i sin risk- och sårbarhetsanalys, däribland beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskapen samt behov av åtgärder med anledning av analysens resultat. Föreskrifterna anger att kommunen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ska sammanställa och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Enligt LEH ska kommuner med beaktande av RSA för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska bland annat beskriva styrning och samverkan inom krisledningsorganisationen. Kommunen ska varje år kontrollera planen och revidera den vid behov. Enligt LEH ansvarar kommunen för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. RSA ska ligga till grund för vilka övningar som genomförs. 10 MSBFS 2015:5. 22

345 345 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kommunkansliet KS 2017/ Kommunstyrelsen Medborgarförslag om aktivitetsgym utanför Hedegården, Tanumshede Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag om aktivitetsgym utanför Hedegården som är öppet för alla har lämnats in. Kommunfullmäktige har lämnat över ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Nämnderna och folkhälsorådet har fått lämna in synpunkter på förslaget. Omsorgsnämnden är i grunden positiv till förslaget men anser att det innan eventuellt införande behöver tydliggöras vem som ansvarar för finansiering och underhåll för gymmet. Dessutom behövs instruktioner för hur gymmet fungerar. Folkhälsorådet är positivt till ett gym men kan inte finansiera det. Tekniska nämnden föreslår att förslaget avslås då bedömningen är att det inte kommer användas i den grad att det är motiverar kostnaderna. Barnoch utbildningsnämnden föreslår att ärendet utreds vidare i samband med att en plan för investering för Sparvallen tas fram. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll Omsorgsnämndens protokoll Folkhälsorådets protokoll Tekniska nämndens protokoll Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn- och utbildningsnämndens protokoll Kanslichefens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget med hänvisning till de kostnader ett aktivitetsgym innebär. Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen Tanumshede

346 346 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kommunkansliet KS 2017/ Beslutet skickas till Förslagsställaren Ida Aronsson Hammar Kanslichef

347 347

348 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 41 TN 2018/ Medborgarförslag om aktivitetsgym utanför Hedegården Sammanfattning Ett medborgarförslag om aktivitetsgym utanför Hedegården i Tanumshede har inlämnats. Kommunstyrelsen har av kommunfullmäktiges presidium fått uppdraget att bereda och besluta samt att inhämta synpunkter från omsorgsnämnden, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden samt folkhälsorådet. Denna skrivelse är ett yttrande på inkommit medborgarförslag. Ärendebeskrivning I kommunen finns idag ett befintligt aktivitetsgym placerat vid Fjällbacka service. Detta gym tillkom efter en ekonomisk donation men beklagligt nog är nyttjandet mycket lågt. I Tanumshede finns ett antal befintliga aktivitetsmöjligheter som 2 stycken gym, aktivitetsleder och ett elbelyst motionsspår. Medborgarförslaget tanke med att motivera människor till rörelse är mycket gott men vår farhåga är att ett utomhusaktivitetsgym vid Hedegården, likt det vid Fjällbacka service, skulle få lågt nyttjande. Vid ett genomförande av medborgarförslaget kommer ett krav på Tanums kommun om löpande tillsyn och underhåll samt besiktningar på grund av ansvarsfrågan. På grund av vår bedömning att ett aktivitetsgym inte skulle användas till den grad att det motiverat att anlägga, tillse och underhålla anläggningen föreslår undertecknad att medborgarförslaget avslås. Skulle förslaget bifallas i kommunstyrelsen behöver medel tillföras för drift och underhåll av anläggningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 april 2018 Kommunfullmäktiges protokoll 15 januari Medborgarförslag daterat 30 oktober 2017 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget med motivering enligt ovan samt Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

349 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden att om medborgarförslaget genomförs tillföra medel för drift och underhåll till tekniska nämnden. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

350 350

351 351 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Insynsplats i kommunstyrelsen för vänsterpartiet (V) och miljöpartiet (MP) Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018, 142, att anta kommunstyrelsens reviderade reglemente. I reglementet framgår följande om insynsplats i kommunstyrelsen: 45 Insynsplats i kommunstyrelsen ska erbjudas de partier som inte av egen kraft erhåller plats som ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen. Parti som ingår i en valteknisk samverkan inte har rätt till insynsplats om något av samverkanspartierna har plats som ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen. Partierna med rätt till insynsplats har rätt att utse ersättare till den person som har insynsplatsen. Ersättaren inte har rätt att närvara när den ordinarie representanten för insynsplatsen är närvarande. Insynsplats innebär yttranderätt och rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Närvarorätten inte gäller myndighetsutövning. Representanten och dess ersättare ska vara förtroendevald i lagens mening, det vill säga vara invald i kommunfullmäktige eller annan nämnd. Representanten och dess ersättare utses av respektive parti och att berört parti lämnar in namnen skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde för mandatperioden. För mandatperioden innebär detta att Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V) har rätt till insynsplats i kommunstyrelsen. Miljöpartiet har anmält Michael Halvarsson som ordinarie representant med Berta Valenzuela som ersättare. Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

352 352 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Vänsterpartiet har anmält Jonas Pettersson med Gunilla Eitrem som ersättare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslut att notera att Michael Halvarsson blir representant till insynsplats för MP med Berta Valenzuela som ersättare, och att notera att Jonas Pettersson blir representant till insynsplats för V med Gunilla Eitrem som ersättare Beslutet skickas till Berörda personer Troman Kommunsekreteraren Personalkontoret (Anna Edvardsson)

353 353 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Firmatecknare med rätt att å kommunens vägnar underteckna köpeavtal och andra avtal som godkänts av kommunfullmäktige Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att som firmatecknare utse kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande eller kommunstyrelsens andre vice ordförande i förening med kommunchefen, kanslichefen eller HRchefen å kommunens vägnar underteckna köpeavtal och andra avtal som godkänts av kommunfullmäktige, och att omedelbart justera paragrafen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

354 354 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Firmatecknare med rätt att å kommunens vägar underteckna borgensförbindelser som beslutats av kommunfullmäktige Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att som firmatecknare utse kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande eller kommunstyrelsens andre vice ordförande i förening med kommunchefen, kanslichefen eller HRchefen å kommunens vägnar underteckna köpeavtal och andra avtal som godkänts av kommunfullmäktige. Beslutet skickas till Ekonomi- och utvecklingskontoret Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

355 355 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Firmatecknare för stiftelser där kommunstyrelsen är förvaltare Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse kommunstyrelsens ordförande Liselotte Fröjd (M), 1:e vice ordförande Roger Wallentin (C), 2:e vice ordförande Louise Thunström (S) i förening med antingen kommunchef Ulf Ericsson eller kanslichef Ida Aronsson Hammar bemyndigas att å kommunens vägnar teckna firma för stiftelser där kommunstyrelsen är förvaltare Beslutet skickas till Berörda personer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

356 356 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Firmatecknare för Tanums kommun Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 31 maj 2017, 132 att kommunstyrelsens ordförande Liselotte Fröjd, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Roger Wallentin eller kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Louise Thunström i förening med endera kommunchef Ulf Ericsson, kanslichef Ida Aronsson Hammar eller HR-chef Agneta Andersson bemyndigas att å kommunens vägnar underteckna avtal, köpehandlingar, borgensförbindelser, fullmakter och liknande handlingar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens ordförande Liselotte Fröjd, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Roger Wallentin eller kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Louise Thunström i förening med endera kommunchef Ulf Ericsson, kanslichef Ida Aronsson Hammar eller HR-chef Agneta Andersson bemyndigas att å kommunens vägnar underteckna avtal, köpehandlingar, borgensförbindelser, fullmakter och liknande handlingar, och att upphäva kommunstyrelsens beslut den 31 maj 2017, 132 Beslutet skickas till Berörda personer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

357 357 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Rätt att teckna avtal för kommunstyrelsen löpande verksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunchefen, kanslichefen, räddningschefen och HR-chefen ges rätt att var för sig inom sitt verksamhetsområde och inom befintlig budget teckna avtal gällande den löpande verksamheten. Beslutet skickas till Berörda personer Ekonomi- och utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

358 358 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ledamöter, ersättare, ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har enligt gällande reglemente utse ett arbetsutskott för perioden Arbetsutskottet bestar av 5 ledamöter och 8 ersättare. Enligt reglementet är arbetsutskottets presidium samma som kommunstyrelsens presidium. Det innebär att kommunstyrelsen har att utse ytterligare två ordinarie ledamöter samt 8 ersättare till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsen arbetsutskott är tillika personalutskott. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Kommunstyrelsens reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att konstatera att Liselotte Fröjd (M), Roger Wallentin (C), och Louise Thunström (S) är ordinarie ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott att konstatera att Liselotte Fröjd (M) är ordförande, Roger Wallentin är 1:e vice ordförande och Louise Thunström (S) 2:e vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott att utse Hans Schub (M) och Benny Svensson (L) som ordinarie ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott att utse xx, xx, xx, xx, xx, xx, xx och xx till ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

359 359 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsens arbetsutskott består således av följande ledamöter och ersättare mandatperioden : Beslutet skickas till Berörda politiker Troman Kommunsekreteraren Personalkontoret (Anna Edvardsson)

360 360 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Val av ledamöter, ersättare, ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande i krisledningsnämnd Sammanfattning av ärendet Enligt krisledningsnämndens reglemente ska krisledningsnämnden vara samma som kommunstyrelsens arbetsutskott. Krisledningsnämnden ska därmed bestå av 5 ordinarie ledamöter med 8 ersättare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse följande ledamöter, ersättare och ordförande i krisledningsnämnden: xxx Beslutet skickas till Berörda politiker Troman Personalkontoret (Anna Edvardsson) Kommunsekreteraren Sofia Reimbert Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

361 361 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av budgetberedning för Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska utse en budgetberedning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens ordinarie ledamöter utgör budgetberedning , att ledamot som inte kan delta kallar ersättare, och att kommunstyrelsens arbetsutskott ska fungera som beredningsorgan i budgetfrågor och andra ärenden som behandlas av budgetberedningen. Beslutet skickas till Berörda politiker Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

362 362 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av arvodeskommitté Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska utse en ledamot och en ersättare för varje parti som finns representerat i kommunfullmäktige att ingå i arvodeskommittén Ersättare kallas bara när ordinarie ledamot inte kan närvara. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse följande ledamöter och ersättare i arvodeskommittén , att utse xx som ordförande i arvodeskommittén, och att utse HR-chefen Agneta Andersson som arvodeskommitténs sekreterare Beslutet skickas till Berörda personer Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

363 363 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ledamöter, ersättare, ordförande samt vice ordförande i räddningstjänstutskottet Sammanfattning av ärendet Enligt kommunstyrelsens reglemente består räddningstjänstutskottet av tre ledamöter och tre ersättare. Kommunstyrelsen ska även utse en ordförande och en vice ordförande för räddningstjänstutskottet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse följande ledamöter, ersättare och ordförande räddningstjänstutskottet : Lennart Larson (M) Karl-Erik Hansson (C) Jan Andersson (S) Ordförande: Lennart Larson (M) Vice ordförande: Karl-Erik Hansson (C) Beslutet skickas till Berörda personer Troman Personalkontoret (Anna Edvardsson) Räddningschefen Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

364 364 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ledamot och ersättare från Tanums kommun till styrelsen för Tanum Turist från och med föreningsstämman Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Tanums Turist består av 7 ledamöter och 7 ersättare. Tanum Turists föreningsstämma utser 6 ledamöter och 6 ersättare. Kommunstyrelsen ska utse en ledamot och en ledamot. Fram till och med föreningsstämman 2019 representeras kommunen av kommunchef Ulf Ericsson som ordinarie med näringslivsutvecklare Elenor Olofsson som ersättare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att till och med föreningsstämman 2022 utse kommunchef Ulf Ericsson som ordinarie med näringslivsutvecklare Elenor Olofsson som ersättare Beslutet skickas till Tanums Turist Troman Berörda personer Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

365 365 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ombud vid årsstämman för Tanum Turist Sammanfattning av ärendet Tanums kommun har att utse ombud jämte ersättare till årsstämma med Tanum Turist. Liselotte Fröjd (M) sitter idag som ombud vid årsstämma med Tanum Turist med Louise Thunström (S) som ersättare Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Liselotte Fröjd (M) som ombud vid årsstämma med Tanum Turist från stämman 2019 till och med stämman 2022, med Louise Thunström (S) som ersättare Beslutet skickas till Tanum Turist Troman Berörda Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

366 366 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av revisor och revisorsersättare till Tanum Turist ekonomisk förening Sammanfattning av ärendet Enligt stadgarna för Tanum Turist ekonomisk förening ska det för ett år i taget väljas två revisorer och två revisorsersättare. En revisor och en revisorsersättare väljs av årsstämman och en revisor och revisorsersättare utses av kommunstyrelsen i Tanums kommun. Revisorerna ska granska räkenskaperna för det år de är valda och ska vid nästa ordinarie stämma framlägga fullständig revisionsberättelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Anita Älgemon (S) som ordinarie revisor, med Johan Ulriksson (M), som revisorsersättare för perioden Beslutet skickas till Tanum Turist Troman Berörda Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

367 367 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ordförande och ledamot till Tanums Folkhälsoråd Sammanfattning av ärendet Varje kommunal nämnd ska utse en ledamot och en tjänsteman att ingå i folkhälsorådet. Kommunstyrelsen ska även utse ordförande i rådet. Under mandatperioden var Lennart Larson (M) ledamot, Louise Thunström (S) ordförande och folkhälsostrategen tjänsteman. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Louise Thunström (S) som ordförande i Tanums Folkhälsoråd , att utse Lennart Larson (M) som ledamot i Tanums Folkhälsoråd , och att uppdra åt personalkontoret att utse en tjänsteman att ingå i Folkhälsorådet Beslutet skickas till Folkhälsorådet Berörda personer Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

368 368 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ordförande och ledamot till Brottsförebyggande rådet Sammanfattning av ärendet Brottförebyggande rådet i Tanums kommun utgörs idag av chefstjänstemännen för, barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och tekniska förvaltningen, kommunens säkerhetssamordnare, två politiker från kommunstyrelsen, varav en är rådets ordförande, folkhälsostrategen som är rådets sekreterare och en representant för polisen. Under mandatperioden utså kommunstyrelsen Louise Thunström (S) till ordförande och Jan Olsson (L) till ledamot i Brottsförebyggande rådet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Louise Thunström (S) som ordförande i Brottsförebyggande under mandatperioden , och att utse Hans Schub (M) som ledamot i Brottsförebyggande rådet under mandatperioden Beslutet skickas till Berörda personer Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

369 369 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av förhandlingsdelegation för kollektivavtalsförhandlingar Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har i egenskap av kommunalt personalorgan att utse en förhandlingsdelegation för löne- och anställningsvillkor där Tanum kommun är arbetsgivare. Kommunstyrelsen har att utse tre ledamöter med ersättare att ingå i förhandlingsdelegationen Mandatperioden utsåg kommunstyrelsen följande ledamöter och ersättare: Ordinarie Ersättare Liselotte Fröjd (M) Lennart Larson (M) Roger Wallentin (C) Paul Carlsson (L) Louise Thunström (S) Michael Halvarsson (MP) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse en förhandlingsdelegation för perioden med rätt att genomföra kollektivavtalsförhandlingar där Tanums kommun är arbetsgivare, och att utse följande personer att ingå i förhandlingsdelegationen : Ordinarie Liselotte Fröjd (M) Roger Wallentin (C) Louise Thunström (S) Ersättare Hans Schub (M) Benny Svensson (L) Oskar Josefsson(S) Beslutet skickas till Berörda, Troman, personalkontoret Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

370 370 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av representant, stämmoombud samt ersättare till Svinesundskommittén Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har att utse en ledamot och en ersättare i Svinesundskommittén samt ett stämmoombud med ersättare. Till och med årsmötet 2019 sitter Liselotte Fröjd (M) som ordinarie representant samt stämmoombud med Roger Wallentin (C) som ersättare i Svinesundskommittén. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2+19 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Liselotte Fröjd (M) till ledamot med Roger Wallentin (C) som ersättare i Svinesundskommittén från och med årsmötet 2019 till och med årsmötet 2022, och att utse Liselotte Fröjd (M) till stämmoombud med Roger Wallentin (C) som ersättare i Svinesundskommittén från och med årsmötet 2019 till och med årsmötet 2022 Beslutet skickas till Svinesundskommittén Berörda personer Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

371 371 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Val av kommunala representanter till kommunala nätverket Fiskekommunerna Sammanfattning av ärendet Varje kommun inklusive västra Götalandsregionen inom Fiskekommunerna, FK, har utsett en politiker att ingå i Ledningsgruppen. Därutöver ingår en tjänsteman per kommun (näringslivsutvecklare eller motsvarande). FK har funnits i mer än 20 år och idag finns det som en projektfinansierad verksamhet inom Kommunalförbundet Fyrbodal. Nuvarande finansiering från medverkande kommuner och VGR sträcker sig fram till den 31 dec FK är en påverkansorganisation inom fiske och vattenbruk. Under mandatperioden representerades Tanums kommun av Clas-Åke Sörkvist med Elisabeth Jonsson som tjänsteman. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Liselotte Fröjd (M) som politisk representant i Fiskekommunerna under mandatperioden med Elisabeth Jonsson som tjänstemannarepresentant. Beslutet skickas till Berörda personer Fiskekommunerna Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

372 372 Skrivelse angående kommunala representanter till kommunala nätverket Fiskekommunerna från Varje kommun inklusive västra Götalandsregionen inom Fiskekommunerna, FK, har utsett en politiker att ingå i Ledningsgruppen. Därutöver ingår en tjänsteman per kommun (näringslivsutvecklare eller motsvarande). FK har funnits i mer än 20 år och idag finns det som en projektfinansierad verksamhet inom Kommunalförbundet Fyrbodal. Nuvarande finansiering från medverkande kommuner och VGR sträcker sig fram till den 31 dec FK är en påverkansorganisation inom fiske och vattenbruk. De politiska företrädarna har av tradition oftast varit en person från Kommunstyrelsen. Tabell nuvarande kommunala ledamöter: Kommun Namn Funktion Namn Funktion Strömstad Anders Olsson Politiker Hans Friberg Tjänsteman Tanum Clas-Åke Sörkvist Politiker Elisabeth Jonsson Tjänsteman Sotenäs Göran Hahne Politiker Tomas Larsson Tjänsteman Lysekil Bo Gustafsson Politiker Anne Gunnäs Tjänsteman Uddevalla Evuy Gahnström Politiker Anders Brunberg Tjänsteman Orust Kerstin Gadde Politiker Ronny Svensson Tjänsteman Tjörn Anders G Högmark Politiker Anna Aldegren Tjänsteman Öckerö Arne Lernhag Politiker Ronald Johansson Tjänsteman Göteborg Eva Ternegren Politiker Lars Ekberg Tjänsteman Västra Götaland Jan Lindblom Politiker Jessica Hjerpe Olausson Tjänsteman Fiskekommunera önskar härmed er kommuns förslag: Att utse en politisk ledamot till Fiskekommunera för perioden 2019 till 2022 Hälsningar Krister Olsson Projektkoordinator Fiskekommunerna tfn: e-post: krister.olsson@fyrbodal.se Fiskekommunerna c/o Fyrbodals kommunalförbund, Box 305, Uddevalla

373 373 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ledamot till styrelsen för Bohuskustens Vattenvårdsförbund samt val av stämmoombud Sammanfattning av ärendet Bohuskustens Vattenvårdsförbund föreslog 2017 att från och med stämman 2019 ändra representationen i förbundet. Den nya representationen utgår från kluster. Tanums kommun tillhör klustret Strömstad-Tanum. Inom varje kluster ska en ordinarie och en ersättare till vattenvårdsförbundet utses. Inom varje kluster kan kommunerna inbördes komma överens om vem som är ordinarie och vem som är ersättare. En växling mellan rollerna är möjlig över tid. En överenskommelse med Strömstads kommun innebär xxx.xxx Kommunstyrelsen har vidare att utse ett stämmoombud med ersättare som företräder kommunen vid årsmöten. Hans Schub (M) sitter som ledamot i styrelsen för Bohuskustens Vattenvårdsförbund , med Louise Thunström (S) som ersättare, och utse Roger Wallentin (C) sitter som stämmoombud , med (MP) som ersättare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Hans Schub till?? ersättare/ordinarie att utse xx som stämmoombud , med xx som ersättare Beslutet skickas till Bohuskustens vattenvårdsförbund, Strömstads kommun, Berörda personer, Troman Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

374 374 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ombud vid bolagsstämmor för Tanums Bostäder AB Sammanfattning av ärendet I kommunstyrelsens reglemente 4 framgår bland annat att kommunstyrelsen ska tillvarata kommunens intresse vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i och utse ombud att representera kommunen. Kommunstyrelsen ska därmed utse kommunens ombud vid bolagsstämma för Tanums Bostäder AB Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Liselotte Fröjd (M) som kommunens ombud vid bolagsstämmor för Tanums Bostäder AB, med Roger Wallentin (C) som ersättare. Beslutet skickas till TBAB Troman Berörda Personalkontoret Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

375 375 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av ombud vid bolagsstämmor för Tanums hamnar AB Sammanfattning av ärendet I kommunstyrelsens reglemente 4 framgår bland annat att kommunstyrelsen ska tillvarata kommunens intresse vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i och utse ombud att representera kommunen. Kommunstyrelsen ska därmed utse kommunens ombud vid bolagsstämma för Tanums Hamnar AB Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Liselotte Fröjd (M) som kommunens ombud vid bolagsstämmor för Tanums Bostäder AB, med Roger Wallentin (C) som ersättare Beslutet skickas till THAB Troman Berörda Personalkontoret Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

376 376 Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Val av representant i KIMO (Kommunernas internationella miljöorganisation) Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska utse en politisk representant att representera Tanums kommun i KIMOs arbete under kommande mandatperiod. Enligt KIMO Sveriges stadgar ska varje kommun efter val till kommunfullmäktige utse en politiker att vara kommunens politiska representant. KIMO är en organisation där kommuner runt Nordostatlanten samverkar för en renare havsmiljö. KIMO Sverige är det svenska nätverket inom KIMO International. KIMO är främst en lobbyorganisation som för in kommunernas perspektiv på internationell nivå. En tjänsteman ska också utse att representera kommunen. Utvecklad ärendebeskrivning KIMO är en organisation där kommuner runt Nordostatlanten samverkar för en renare havsmiljö. I KIMO International finns dessa länder med aktiva kommuner idag: Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Tyskland, Danmark, Norge, Färöarna och Sverige. KIMO Sverige är det svenska nätverket och har idag 13 medlemskommuner, en ökning med två kommuner senaste året. KIMO Sverige brukar ha fyra möten per år, där kommunerna turas om att vara värdkommun. Ett internationellt årsmöte håll varje år där länderna turas om att arrangera och det anordnas alltid en konferens i samband med årsmötet, oftast under en helg på hösten. Den internationella styrelsen har två fysiska möten per år. KIMO Sveriges vice ordförande Jerry Ahlström (M) Lomma har blivit vald till Junior Vice President i KIMO International. KIMO International har ett sekretariat på Shetlandsöarna där två personer är anställda. KIMO är främst en lobbyorganisation som för in kommunernas perspektiv på internationell nivå. KIMO agerar internationellt inom OSPAR och HELCOM, två viktiga arenor för havsmiljöfrågor och politiska beslut. KIMO är med och ser till att frågor såsom marint skräp står högt på dagordningen. Senaste framgången för KIMO var att lyfta upp problemet för många kustkommuner där stränder förorenas med paraffinutsläpp, vilket släpps ut från fartyg som rensar sina tankar ute till havs. KIMO Sverige har Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

377 377 Tanums kommun Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ varit drivande i frågor kring mikroplast de senaste åren. En handlingsplan mot utsläpp av mikroskräp från kommunala anläggningar och verksamheter togs fram inom det nationella nätverket och antogs av KIMO Sverige Inför det internationella årsmötet 2018 hade KIMO Sverige en avgörande roll i formulering av en resolution kring att minska spridning av mikroplast från konstgräsplaner. Miljöförvaltningen i Göteborg koordinerar KIMO Sveriges arbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Hans Schub (M) att vara politisk representant i KIMO under kommande mandatperiod, och att utse kommunbiolog Lilja Gunnarsson som tjänstemannarepresentant Beslutet skickas till KIMO Berörda personer

378 378 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2018/ Kommunstyrelsen Val av kommunala företrädare till styrelsen för Leader Bohuskust och gränsbygd Sammanfattning av ärendet Varje kommun i Norra Bohuslän (Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad) har vardera utsett en ordinarie och en ersättare till styrelsen/lag till den ideella föreningen Leader Bohuskust och gränsbygd. Därmed uppfyller Leader (Lokalt Ledd Utveckling) kravet från förvaltningsmyndigheten, Jordbruksverket, och EU att cirka en tredjedel av styrelsen ska representera offentliga sektorn. Nuvarande Leaderperiod pågår till 2020 men där beslutade projekt får arbeta vidare fram till 2022 och en styrelse behöver troligen finnas kvar minst till och med Under mandatperioden var Clas-Åke Sörkvist ordinarie ledamot med Louise Thunström som ersättare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 6 januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Roger Wallentin (C) som ordinarie ledamot med Louise Thunström (S) som ersättare under mandatperioden Beslutet skickas till Leader Bohuskust och gränsbygd Troman Berörda Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Apoteksvägen 6, Tanumshede

379 379 Skrivelse angående kommunala representanter till Leader Bohuskust och gränsbygds styrelse/lag Varje kommun i Norra Bohuslän (Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad) har vardera utsett en ordinarie och en ersättare till styrelsen/lag till den ideella föreningen Leader Bohuskust och gränsbygd. Därmed uppfyller Leader (Lokalt Ledd Utveckling) kravet från förvaltningsmyndigheten, Jordbruksverket, och EU att cirka en tredjedel av styrelsen ska representera offentliga sektorn. Nuvarande Leaderperiod pågår till 2020 men där beslutade projekt får arbeta vidare fram till 2022 och en styrelse behöver troligen finnas kvar minst till och med Nuvarande kommunala ledamöter, se tabell, är utsedda för mandatperioden Tabell nuvarande kommunala ledamöter: Kommun Namn Ordinarie/Ersättare Strömstad Anders Olsson Ordinarie Strömstad Lena Martinsson Ersättare Tanum Clas-Åke Sörkvist Ordinarie Tanum Louise Thunström Ersättare Sotenäs Kenny Thärnström Ordinarie Sotenäs Birgitta Albertsson Ersättare Lysekil Kristina von Schenck Johansson Ordinarie Lysekil Jan-Olof Johansson Ersättare Leader Bohuskust och gränsbygd önskar härmed er kommuns förslag: Att utse en ordinarie ledamot och en ersättare för perioden 2019 till 2022 Att meddela undertecknad i god tid före föreningsstämman den 26 februari 2019 Hälsningar Krister Olsson, verksamhetsledare Leader Bohuskust och gränsbygd tfn: e-post: krister.olsson@leaderbohuskust.se Leader Bohuskust och gränsbygd Verkstadsgatan Lysekil