KVINNORS UPPLEVELSER AV MÖTET MED SJUKSKÖTERSKOR EFTER EN VÅLDTÄKT. En litteraturöversikt
|
|
- Ann-Charlotte Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVINNORS UPPLEVELSER AV MÖTET MED SJUKSKÖTERSKOR EFTER EN VÅLDTÄKT En litteraturöversikt Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Examinationsdatum: 4 april 2016 Kurs: K45 Författare: Sanna Nielsen Handledare: Britten Jansson Författare: Anna Skoot Examinator: Sissel Andreassen Gleissman
2 SAMMANFATTNING Bakgrund Kvinnor som blivit våldtagna kan hamna i ett sårbart tillstånd. Enligt svensk lag ska vård vara av god kvalitet, ges med respekt för den enskilda individen samt främja ett gott möte. Detta ställer krav på sjuksköterskor för att utföra omvårdnad som tillgodoser individuella fysiska och psykiska behov och lever upp till ett professionellt möte med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldtagna upplever mötet med sjuksköterskor. Metod Metoden som valdes till denna studie var en icke- systematisk litteraturöversikt och sökningar genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 15 artiklar vilka analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat Det framkom att kvinnor hade liknande åsikter kring vad som påverkade deras upplevelser av mötet med sjuksköterskor. Dessa möten upplevdes genomgående positivt om kvinnorna möttes med empati samt upplevde känslor av kontroll. Vissa kvinnor upplevde däremot mötet som skadligt då de blev bemötta med misstro, kyla och på grund av bristfällig information upplevde en brist av kontroll. Slutsats Genomgående återfanns brister i mötet mellan sjuksköterskor och kvinnorna. Det är av vikt att kvinnor som blivit våldtagna, då de är sårbara, möts av utbildade och empatiska sjuksköterskor i ett professionellt möte. Nyckelord: Kvinnor, Professionellt möte, Sjuksköterskor, Upplevelser, Våldtäkt
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Inledning... 1 Våldtäkt... 1 Kvinnans skador och reaktioner... 2 Sjuksköterskors roll och ansvar... 2 Det professionella mötet... 3 Problemformulering... 4 SYFTE... 4 METOD... 5 Val av Metod... 5 Urval... 5 Datainsamling... 5 Manuell sökning... 8 Databearbetning... 8 Analys... 8 Forskningsetiska överväganden... 8 RESULTAT Känslor av kontroll Respektens betydelse i mötet DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats REFERENSER BILAGA A-B
4 BAKGRUND Inledning I Sverige misstänks det vara lika vanligt för en person att bli våldtagen som att få en hjärtinfarkt (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2015). Nationella Trygghetsundersökningen (BRÅ, 2016) visar att antalet anmälda sexualbrott ökat sedan år Både män och kvinnor utsätts för våldtäkter och de psykiska skadorna efter en våldtäkt är ofta omfattande (Walker, Archer & Davies, 2005). Ett respektfullt och empatiskt möte med sjukvården kan minska risken för att utveckla allvarlig psykisk ohälsa (Ullman, Peter-Hagene & Relyea, 2014). Den 23 februari, 2016, uppmärksammades detta av TV4 Nyheterna (2016) och behovet av välutbildad och kompetent personal belystes. Detta understryker vikten av ett professionellt möte med sjuksköterskor och ett behov av att undersöka hur mötet med sjuksköterskor upplevs efter en våldtäkt med fokus på kvinnors erfarenheter. Våldtäkt Brottsbalken (1962:700 kap. 6, 1 ) definierar våldtäkt som en handling där en gärningsman genom misshandel eller våld tvingar en annan person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag. Utöver tvång ska en gärningsman även dömas för våldtäkt om ett samlag genomförts med en person som är omedveten; till exempel sover, är drogpåverkad, medvetslös eller har en psykisk störning. Våldtäkt är ett allvarligt sexualbrott där straffet, beroende på övergreppets omständigheter, blir minst två år och högst 10 år (Brottsbalken, 1962:700 kap. 6, 1 ). Enligt brottsbalken (1962:700 kap. 6, 4 ) ska den som har samlag med minderårig (barn under 15 år) dömas till fängelse i lägst två år och högst sex år och beroende på våldtäktens brutalitet dömas till minst 4 och högst 10 år. Vid bedömning av brottets våldsamhet uppmärksammas om förövaren har använt hot eller våld eller om flera personer våldfört sig på barnet. Under 2015 anmäldes 5830 våldtäkter (BRÅ, 2016). Däremot finns brott som inte polisanmäls, så kallade mörkertal, som inte presenteras i den offentliga statistiken och antalet våldtäkter kan därför antas vara större. Enligt omfångsundersökningar sker årligen cirka våldtäkter vilket innefattar både oanmälda och anmälda våldtäkter (Lundgren, Heimer, Westerstrand, Kalliokoski, 2001). En stereotypisk våldtäkt är enligt Deming, Krassen-Covan, Swan och Billings (2013) ett plötsligt överfall utomhus av en okänd gärningsman. Statistik från Nationella trygghetsundersökningen (2015) visar dock att i 36 procent av alla våldtäkter är gärningsmannen en bekant eller närstående. Vidare misstänks detta procentantal vara större då denna information är särskilt känslig och därför svår att fånga upp. Våldtäktsmyter grundar sig i bilden av den stereotypiska våldtäkten, där det inte anses vara en våldtäkt om brottet inte faller inom ramarna för denna stereotyp. Våldtäktsmyter kan enligt Deming et al. (2013) innebära att kvinnor genom sitt beteende, till exempel flirtar eller bär utmanande kläder, provocerar mannen till våldtäkt och därför själva bär skuld. Vidare är en myt att kvinnorna i hemlighet vill bli våldtagna och njuter av det. En acceptans av dessa myter innebär att skuld tillskrivs offret och inte gärningsmannen (Vonderhaar & Carmody, 2015) 1
5 Historik och lagens utveckling Under 1200-talet grundade Birger Jarl edsöreslagen, som syftade till att skapa säkerhet i samhället, vilken bland annat låg till grund för lagen om kvinnofrid (Inger, u.å.a). Edsöreslagstiftningen om kvinnofrid stadgade att, beroende på våldtäktens brutalitet, skall brottet leda till böter eller dödsstraff (Inger, u.å.b). Detta var början till den första landslagstiftningen för strafflagar som kom att ändras år 1734 och senare år 1864 enligt Inger (u.å.a). Idag är fridslagstiftningen som uppkom ur edsöreslagstiftningen omarbetad i brottsbalken under ett kapitel som omfattar bland annat människorov, olaga tvång samt olaga hot (Inger, u.a.b). Sexualbrottslagen (Brottsbalken, 1962:700 kap. 6, 1 ) har sedan 30 års tid genomgått stora förändringarna då den har gjorts könsneutral, utvidgats för grövre brott samt innefattar kränkningen och inte bara den sexuella handlingen vid en våldtäkt. Vidare skärptes lagen ytterligare år 2005 och år 2013 för att innefatta offer som varit medvetandepåverkade eller reagerat passivt, det vill säga inte gjort motstånd under väldtäkten (BRÅ, 2015). Kvinnans skador och reaktioner Av de kvinnor som utsätts för våldtäkt får cirka 50 procent fysiska skador (Larsen, Hilden & Lidegaard, 2015). De vanligaste skadorna beskrivs av Sugar, Fine och Eckert (2004) som rivmärken, blåmärken och skrapsår på bland annat lår, armar, bröst samt i ansikte. Skador i vagina och rektum är synliga i cirka 30 procent av fallen enligt Larsen et al. (2015) och manifesteras vanligen som slemhinneskador. Frakturer och kraniala skador förkommer inte lika frekvent men sker ofta i samband med att gärningsmannen använt ett vapen eller annat tillhygge (Sugar et al., 2004). Psykiska skador är vanligt förkommande och Cullberg (2006) menar att våldtäkt är en av de yttre händelser som kan leda till psykisk ohälsa samt upplevelser av övergivenhet, självförkastelse och kaos. Den omedelbara chocken efter en våldtäkt kan vara ett kort ögonblick eller några dygn. Den karaktäriseras av ett avståndstagande till övergreppet och enligt Lovett, Regan och Kelly (2004) har kvinnor svårigheter att ta till sig information samt bearbeta det som hänt. Andra reaktioner vid våldtäkt innefattar stark ångest, rädsla, skam och känslor av maktlöshet anser Boström et al. (2003). Ofta förekommande beskyller kvinnan sig själv för våldtäkten genom att säga att hon genom att vara för utmanande klädd eller berusad förtjänade det (Breitenbecher, 2006). Risken för långvarig psykisk ohälsa, i exempelvis form av posttraumatiskt stressyndrom eller måttlig samt svår depression, är stor och drabbar nästan hälften av de utsatta (Tiihonen Möller, Bäckström, Söndergaard, Helström, 2014). Övergreppet medför en kränkning av kvinnans integritet och autonomi (Moor, Ben-Meir, Golan-Shapira & Farchi, 2013) och om kvinnan inte får börja bearbeta traumat i tid genom exempelvis stödsamtal, ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa (Ullman et al., 2014). Sjuksköterskors roll och ansvar I Sverige träffar vanligtvis patienten sjuksköterskor vid det första mötet på en akutmottagning. Det finns fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskor; att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (International Council of Nurses [ICN], 2014). Joyce Travelbee (1971) beskriver i sin omvårdnadsteori att dessa begrepp är mycket individuella och subjektiva. I HSL (SFS, 1982:763 2a ) stadgas att en god relation till patienten skall främjas samt att en strävan efter att förstå patientens upplevelse av lidande skall finnas. Sjuksköterskor behöver kunna se och respektera 2
6 patientens subjektiva upplevelse av sin hälsa och tillgodose andliga, sociala, existentiella och psykiska behov såväl som fysiska (Travelbee, 1971) Vidare beskrivs i Värdegrund för Omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) att det är av vikt att sjuksköterskor skall vara öppna, och visa förståelse för den utsatthet som patienter upplever när de är beroende av vård. Respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet skall uppvisas (SOSFS, 2005:12, kap. 4, 1 ), detta för att bygga en god relation med kvinnan (Marcon, de Lima Parada, Tonete & Zani, 2014). Det professionella mötet Det professionella mötet med patienten är en viktig arbetsform i vården för att kunna skapa och upprätthålla en relation mellan patient och sjuksköterskor enligt Travelbee (1971). Begreppet möte beskrivs enligt Nationalencyklopedin (u.å.) som ett slumpmässigt möte med en annan människa. För att ett möte ska anses professionellt behöver det utföras på ett fackmässigt godtagbart sätt (Nationalencyklopedin, u.å.). Detta innebär att det professionella mötet mellan sjuksköterskor och patienter skall utföras med grund i lagstiftning och föreskrifter. I Patientlagen (SFS, 2014:821, kap. 1, 1 ) stadgas patientens rättighet till information, samtycke och delaktighet i mötet. Sjuksköterskor ansvarar för att patienten får korrekt, tillräcklig och lämplig information som grund för samtycke till vård och behandling (ICN, 2014). Samtycke innebär att integritet och autonomi respekteras (SFS, 2014:821, kap. 4, 1 ), det vill säga rätten till en personlig sfär samt självbestämmande över sin egen kropp och vård. När patienter själva kan bestämma över och få valmöjligheter kring sin vård är de delaktiga (SFS, 2014:821 kap. 5, 1 ). Samtycke, information och delaktighet bidrar till en ökad känsla av kontroll i ett möte (Barker, 2001). Vidare beskrivs i Värdegrund för Omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) att det är av vikt att sjuksköterskor skall vara öppna i mötet, och visa förståelse för den utsatthet som patienter upplever när de är beroende av vård. Travelbee (1971) menar att upplevd empati, sympati, ömsesidig förståelse och kontakt är essentiella komponenter i det professionella mötet. Det professionella mötet med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt Det finns riktlinjer (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], 2010; WHO, 2014) och studier (Campbell, Adams, Wasco, Ahrens & Sefl, 2009; Wadsworth & Van Order, 2012) som syftar till att stödja sjuksköterskor i det specifika professionella mötet med kvinnor som blivit våldtagna. Dessa beskriver några huvudkomponenter i mötet; att bekräfta känslor, identifiera behov, stödja samt lyssna och låta kvinnorna tala ut. Campbell et al. (2009) understryker vikten av att se kvinnorna där de är, att möta de känslor de uttrycker med empati och att ta dessa på allvar. Vidare är det av vikt att sjuksköterskor visar att de tror på kvinnorna och hjälper dem att förstå att dem inte bär skuld för våldtäkten. För att stödja och vägleda dem i den fortsatta vårdprocessen menar Ross et al. (2010) att sjuksköterskor ska erbjuda kontakt för psykosocialt stöd. Förutom utförande av sedvanlig vård ska sjuksköterskor även utföra forensisk omvårdnad vilket innebär gynekologisk undersökning av vagina och rektum för säkring av DNA från förövaren samt fotografering och dokumentation av skador (Maier, 2012). Många som utsätts för våldtäkter väljer initialt att inte anmäla brottet, däremot väljer flera att göra detta i ett senare skede när de fått tid att bearbeta våldtäkten. Boström et al. (2003) betonar därför vikten av att genomföra en forensisk undersökning då detta säkerställer bevismaterial som skulle kunna användas i en framtida utredning. 3
7 Sekundär viktimisering Vanligt förekommande inom forskning om möten med brottsoffer är det engelska begreppet secondary victimization och enligt Encyclopedia Britannica (2016) definieras victimization som att göra ett offer av. I Sverige används uttrycket sekundär viktimisering som syftar till känslor av utsatthet efter den primära viktimiseringen, våldtäkten (Brottsoffermyndigheten, 2006). Om en kvinna känner sig utsatt på nytt och upplever ytterligare psykisk ohälsa på grund av påfrestningar i mötet med sjuksköterskor blir hon utsatt för sekundär viktimisering (Campbell & Raja, 1999). Detta sker genom att sjuksköterskor exempelvis ställer frågor som ifrågasätter kvinnans klädsel eller beteende under våldtäkten eller som på annat sätt visar på misstro till, eller förminskande av, våldtäkten (Patterson, Greeson & Campbell, 2009). Det är därför av vikt att sjuksköterskor är medvetna om sårbarheten som föreligger hos kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt för att inte skada dem ytterligare i mötet. Vidare menar Patterson et al. (2009) att rädslan för att bli behandlade på ett sätt som definieras som sekundär viktimisering är skälet till varför många kvinnor inte söker vård efter en våldtäkt då de inte vill uppleva ännu ett trauma. Problemformulering Den Nationella trygghetsundersökningen (BRÅ, 2016) visade att antalet kvinnor som blivit våldtagna har ökat under senare år. Den 23 februari, 2016, rapporterade TV4 Nyheterna (2016) därför att det finns ett behov av välutbildad och kompetent vårdpersonal som kan möta kvinnorna professionellt. Enligt Travelbees omvårdnadsteori (1971) är det professionella mötet mellan sjuksköterskor och kvinnor av betydelse för att kunna upprätta en god relation och främja välmående. Eftersom majoriteten av kvinnorna befinner sig i ett sårbart tillstånd efter en våldtäkt är det av vikt att sjuksköterskor kan genomföra mötet på ett professionellt och respektfullt sätt för att förebygga ytterligare ohälsa (Maier, 2008). Utförs inte ett professionellt möte och kvinnor istället upplever sekundär viktimisering ökar kvinnors känslor av utsatthet. Detta ställer krav på sjuksköterskornas kompetens vilket leder till ett behov att eftersöka kvinnors upplevelser av mötet. SYFTE Studiens syfte var att beskriva hur kvinnor som blivit våldtagna upplever mötet med sjuksköterskor. 4
8 METOD Val av Metod Utifrån tidigare forskning (DuMont & Parnis, 2003; Larsen et al., 2015; Maier, 2008; Patterson et al., 2009; Ross et al., 2010) identifierades ett behov att sammanställa kvinnors upplevelser av mötet med sjuksköterskor efter en våldtäkt. För att uppnå studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt då kraven som ställdes för en systematisk litteraturöversikt i enlighet med Kristensson (2014) inte kunde uppnås under den avsatta tiden för studien. Strukturen för icke-systematisk och systematisk litteraturöversikt är densamma bortsett från att den systematiska är mer omfattande. Då information som eftersöktes var kvinnors subjektiva erfarenheter och upplevelser användes en induktiv ansats i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) som menar att denna ansats syftar till att tolka och förstå människans subjektiva upplevelser. Urval Vid artikelsökningen valdes kvantitativa och kvalitativa artiklar då Forsberg och Wengström (2016) anser att specifika problemområden kan belysas ur olika vinklar. Polit och Beck (2012) styrker detta då de menar att dessa metoder kompletterar varandra och ger studier större tillförlitlighet. De artiklar som inkluderades skulle vara peer reviewed vilket innebär att studien är vetenskapligt granskad av en utomstående person (Polit & Beck, 2012). Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska och publicerade i I-länder. En hög eller medelhög kvalitet skulle uppnås vid kvalitetsgranskning. Artiklarna skulle även vara originalartiklar och publicerade mellan år 2000 och 2016 med syftet att spegla tidsenliga erfarenheter av mötet med sjuksköterskor. Exklusionskriterier innefattade artiklar som endast eftersöker mäns upplevelser samt behandlar barn eller kvinnors upplevelser av sexuella övergrepp under barndomen. Artiklar som var av låg kvalitet exkluderades för att säkerställa denna studies värde samt kvalitet i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Datainsamling Databassökningen genomfördes under februari och mars, 2016, i databaserna Public Medline [PubMed], The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature [CINAHL] och Psychology Information Database [PsycINFO]. Dessa databaser innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnadsvetenskap och psykologi (Forsberg & Wengström, 2016) som ansågs kunna svara till studiens syfte. I CINAHL complete genomfördes sökningarna med funktionen CINAHL-headings som är bestämda ämnesord. Detta resulterar i en kontrollerad och systematisk sökning vilket bidrar till sökningens kvalitet, menar Karlsson (2012). Sökningarna genomfördes med sökläget booleska operatörer vilket innebär användning av orden AND/OR/NOT för att kunna kombinera olika ämnesord för en specifik sökning (Forsberg & Wengström, 2016). Eftersom den engelska översättningen av sökordet inte nödvändigtvis reflekterade den svenska innebörden, inkluderades synonymer till sökorden för att sökresultaten skulle överensstämma med dess syfte. Så kallad trunkering användes också vilket innebär att sökningen skedde på olika grammatiska former av orden då Forsberg och Wengström anser att sökningen på så sätt får en större omfattning. Fritextsökning valdes även att genomföras på Rebecca Campbell 5
9 då det visade sig att hon forskat mycket inom ämnet. Resultaten av samtliga sökningar fördes in i en matris och presenterades i Tabell 1. Tabell 1. Resultat från artikelsökningar i databaserna. Resultatsartiklar som framkom i flera sökningar redovisas med en asterisk (*). Databas & datum Sökord Begränsningar Antal träffar Genoml ästa Antal lästa Antal använda CINAHL complete 9/2/2016 (MH rape" OR MH sexual abuse" OR "sexual assault") AND (MH "victims" OR MH "survivors" OR MH Patients) AND(MH "life experiences" OR MH patient attitudes OR MH Support, Psychosocial ) Published Date: Peer Reviewed; Language: English; Age Groups: All Adult abstract artiklar artiklar CINAHL complete 29/2/2016 CINAHL complete 29/2/2016 PyscINFO 01/03/2016 AR "Campbell R" (MH Patients OR MH Survivors OR MH Victims OR MH Women ) AND (MH rape OR MH Sexual abuse ) ((survivor* OR victim* OR patient*) AND (sexual assault OR sexual abuse OR rape OR sexual violence ) NOT child* NOT HIV Published Date: Peer Reviewed; Language: English; Age Groups: All Adult , peer reviewed, all adult Published Date: ; Peer Reviewed; English; Age Groups: Adulthood ( , 4* , 5* 6
10 yrs. & older); Exclude Dissertations PubMed 29/2/2016 PubMed 29/2/2016 (("Sexual assault" OR "sexual abuse" OR rape[mesh Terms] AND (Nurse-Patient Relations[MeSH Terms] ((rape[mesh Terms] OR "sexual assault" OR "sexual abuse") AND "attitude of health personnel [MeSH Terms] Major subject: rape Published Date: English Age group: Adult 19 + years Published Date: English Age group: Adult 19 + years PubMed 29/2/2016 CINAHL complete 03/03/201 6 Manuell sökning (social support[mesh Terms]) AND (rape[mesh Terms] OR sexual assault OR sexual abuse )NOT child* Fritextsökning: ( Patients OR Survivors OR Victims OR Women ) AND ( rape OR Sexual abuse OR sexual violence) NOT HIV NOT child* Published Date: English Age group: Adult 19 + years Published Date: Peer reviewed Language: English Summa
11 Manuell sökning Manuella sökningar genomfördes för att komplettera databassökningen. Artiklarna av intresse påträffades i annan litteratur samt artiklar och framkom ej i databassökningen vilket resulterade i två manuella sökningar och två artiklar som inkluderades i resultatet. Databearbetning För att få en uppfattning av vilka artiklar som kunde vara relevanta för syftet lästes artiklarnas titlar igenom i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Om titeln ansågs relevant lästes även abstraktet igenom. Artiklarna lästes därefter överskådligt för att tidigt exkludera de som saknade relevans för studiens syfte. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades individuellt med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvantitativ och kvalitativ metodansats modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) (Bilaga A). Detta säkerställde studiens kvalitet och en god vetenskaplig grund med stöd av Forsberg och Wengström (2016). En diskussion om tolkningsskillnader i de individuella granskningarna fördes därefter för att säkerställa att den slutgiltiga bedömningen av studiens kvalitet blev enhetlig. Artiklarnas kvalitetsbedömning fördes in i en matris (Bilaga B). Analys De artiklar som ansågs vara tillförlitliga och av god kvalitet efter granskning och bedömning analyserades induktivt i flera steg efter en latent analysmodell beskriven av Forsberg och Wengström (2016). Till en början lästes artiklarna enskilt igenom grundligt minst två gånger för att få en ökad helhetssyn av deras innehåll och sammanhang. Därefter antecknades kvinnornas upplevelser och erfarenheter med sjuksköterskorna vilka fördes in i en excel fil. Detta gav en god översikt av de likheter och olikheter som återfanns in artiklarnas resultat, samt relationen mellan dessa. Genom denna systematiska jämförelse växte subteman fram ur texterna vilka delades in i två övergripande teman; känslor av kontroll och respektens betydelse i mötet. Denna analysmetod, där teman växer fram ur empirin, möjliggjorde en överblick av resultatens mönster som författarna annars kunde missat vilket stöds av Forsberg och Wengström. Forskningsetiska överväganden De viktigaste övergripande principerna i forskningsetik enligt Beauchamp och Childress (2001) handlar om rättvisa, autonomi, att göra nytta och att inte skada. Detta innebär att ha respekt för den enskilda individen och att göra gott. För att säkerställa att denna studie blev etiskt försvarbar behövde de inkluderade artiklarna granskas kritiskt för att försäkra att de var etiskt godtagbara. Samtliga artiklar var peer reviewed. De var även granskade av en etisk kommitté och var av god vetenskaplig kvalitet (Helgesson, 2015). Vidare kontrollerades urval, metod och analys i enlighet med Helgesson (2015) utifrån huruvida de forskningsetiska grundprinciperna respekterats; att deltagarna givit ett informerat samtycke och att de kunde avsluta deltagandet utan konsekvenser, att studiens metod överensstämde med syftet, att syftet var etiskt försvarbart och att inga deltagare kom till skada. Artiklarna skulle behandla forskningspersonerna konfidentiellt och deras uppgifter skulle vara skyddade för att vara etiskt godtagbara (Helgesson, 2015). 8
12 Vidare säkerställdes detta ytterligare genom kvalitetsgranskning då artiklarnas tillförlitlighet och vetenskaplighet granskades. För att erhålla hög tillförlitlighet samt upprätthålla objektivitet genom studien identifierades och diskuterades den förförståelse som fanns hos författarna till denna litteraturöversikt (Helgesson, 2015). Vid studiens början fanns en förförståelse att sjuksköterskornas möte var bristfälligt på grund av otillräcklig kunskap kring det specifika mötet med kvinnan som blivit våldtagen. Detta uppmärksammades därför, och diskuterades kring, innan studien påbörjades. Denna medvetenhet möjliggjorde att datainsamling och analys kunde genomföras objektivt för att ge en opartisk beskrivning av kvinnornas erfarenheter utifrån de artiklar som inkluderades. 9
13 RESULTAT Syftet var att beskriva kvinnornas upplevelser av mötet med sjuksköterskor efter en våldtäkt. Sjuksköterskornas uppträdande i mötet framkom genomgående ha en stark påverkan på kvinnornas upplevelser. Resultatet presenteras i två huvudteman som framkom ur kvinnornas upplevelser; känslor av kontroll och respektens betydelse i mötet, vilka delades in i huruvida de påverkat den psykiska hälsan positivt eller negativt. Känslor av kontroll I mötet kunde konsekvenser av att inte tillhandahålla tillräcklig information, ge samtycke eller delaktighet leda till känslor av att inte ha kontroll (Du Mont et al., 2009; Fehler- Cabral et al., 2011; Greeson & Campbell, 2011). I studier uttrycktes att information kring risker för exempelvis graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar inte framfördes i den utsträckning som önskades (Campbell, 2005; Campbell & Raja, 2005; Campbell et al., 2001). Bristen på information framkom särskilt i samband med den gynekologiska undersökningen eftersom många kvinnor inte uppfattat den som frivillig (Du Mont et al., 2009; Fehler-Cabral et al., 2011; Greeson & Campbell, 2011). Detta ledde till upplevelser av kränkt autonomi och integritet då ett informerat samtyckte inte gavs (Campbell, 2006; Greeson & Campbell, 2011). De som genomgick undersökningen kunde uppleva den som intensiv och hårdhänt (Greeson & Campbell, 2011; Ranjbar & Speer, 2013) och i vissa fall som en andra våldtäkt (Du Mont et al., 2009; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011; Greeson & Campbell, 2011). Detta beskrevs främst när kvinnorna kände att de inte fått ge sitt samtycke och sjuksköterskorna inte var tydliga med vad som skedde under undersökningen (Campbell et al., 2001; Du Mont et al., 2009; Greeson & Campbell, 2011). Den upplevda bristen på information, samtycke och delaktighet ledde till att kvinnorna var mindre benägna att söka vidare sjukvård (Campbell, 2006; Campbell & Raja, 2005). Möten med tydlig information kring fysiska och psykiska konsekvenser av våldtäkten beskrevs som positiva eftersom det ingav känslor av kontroll (Campbell, 2006; Kimerling et al., 2011; Monroe et al., 2005). Valmöjligheten kring den forensiska undersökningen upplevdes vara av stor vikt för att kunna ge samtycke och på så sätt bibehålla integriteten och autonomin eftersom dessa rättigheter kränktes under våldtäkten (Fehler-Cabral et al., 2011). När kvinnorna kände kontroll var den forensiska undersökningen lättare att genomgå (Du Mont et al., 2009). Detta uppnåddes genom tydlighet och kontinuerlig information från sjuksköterskorna under den gynekologiska undersökningen (Fehler- Cabral et al., 2011; Ranjbar & Speer, 2013). De kvinnor som fick information om skador som påträffades under undersökningen såg det som ytterligare bevis för att våldtäkten skett och att de känslor och reaktioner de upplevde var rättfärdigade (Ahrens et al., 2007; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011) Vidare kunde undersökningen beskrivas som stärkande och maktingivande eftersom detta ökade chansen för att få gärningsmannen dömd (Campbell & Greeson, 2011; Du Mont et al., 2009; Fehler-Cabral et al., 2011). Respektens betydelse i mötet Mötet med sjuksköterskor upplevdes som respektfullt och värdigt när kvinnorna fick berätta om våldtäkten efter sina egna förutsättningar (Fehler-Cabral et al., 2011; Du Mont et al., 2014). Att berätta om våldtäkten beskrevs genomgående som mycket svårt och hur de blev bemötta av sjuksköterskor under sin redogörelse var det som påverkade deras 10
14 upplevelse av mötet starkast (Campbell et al., 2001; Du Mont et al., 2009; Ranjbar & Speer, 2013). Kvinnor beskrev hur de upplevde distanserade, känslokalla och osympatiska reaktioner från sjuksköterskor som respektlösa vilket gjorde att känslor av ensamhet, mindrevärde och skuld uppstod (Ahrens et al., 2007; Campbell & Raja, 2005; Fehler-Cabral et al., 2011). Detta mottagande beskrivs frekvent i studierna och fick kvinnorna att känna sig utsatta på nytt, det vill säga sekundärt viktimiserade (Ahrens et al., 2007; Du Mont et al., 2014; Du Mont et al., 2009; Courey et al., 2008; Ranjbar & Speer, 2013; Starzynski et al., 2005). Kvinnorna tvivlade på sig själva och upplevde ytterligare skuldkänslor om de möttes av skepticism från sjuksköterskorna när de berättade om våldtäkten eller om sjuksköterskorna förminskade våldet eller våldtäktens skada (Du Mont et al., 2014; Courey et al., 2008; Campbell, 2006; Starzynski et al, 2005). Dessa reaktioner förstärktes om kvinnorna blev ifrågasatta angående sin klädsel, sitt beteende under våldtäkten eller relation till våldtäktsmannen vilket ledde till att de inte kände sig som brottsoffer utan snarare som att de hade skuld till våldtäkten (Ahrens et al., 2007; Campbell, 2006; Ranjbar & Speer, 2013). Vidare upplevdes en stress och rutinmässig omvårdnad vilket innebar att individuella behov inte tillgodosågs, från sjuksköterskorna vilket fick kvinnorna att känna sig förbisedda (Fehler-Cabral et al., 2011). Den sekundära viktimiseringen kantad av misstro, ifrågasättande och dömande attityder gjorde att mötet med sjuksköterskorna upplevdes som skuld- och skamgivande vilket resulterade i en motvillighet att söka vidare vård (Campbell, 2006; Ranjbar & Speer, 2013). Möten upplevdes genomgående som positiva när sjuksköterskor trodde på kvinnorna eftersom detta validerade händelsen och bekräftade att de hade blivit våldtagna (Ahrens et al., 2007; Du Mont et al., 2014; Du Mont et al., 2009; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011, Monroe et al., 2005). Vidare upplevde kvinnorna att hjälpsökandet rättfärdigades när sjuksköterskorna förklarade att de gjorde rätt som sökte hjälp och att de var offer för ett allvarligt brott (Ericksen et al., 2002). Mötet förstärktes ytterligare om tålamod visades för kvinnornas sårbarhet och känslor genom att lyssna uppmärksamt på deras redogörelser (Courey et al., 2008; Du Mont et al., 2014; Du Mont et al., 2009; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011). Ett möte med sjuksköterskorna som ingav känslor av trygghet värderades starkt i den traumatiska situation kvinnorna befann sig i (Greeson & Campbell, 2011). Närvarande sjuksköterskor och detaljer som ögonkontakt bidrog till dessa känslor eftersom kvinnornas behov av närhet tillgodosågs (Ericksen et al., 2002). Uppmärksammandet av fysiska behov såsom hunger och törst bidrog till mötet eftersom det ingav känslor av respekt och värdighet (Du Mont et al., 2009; Ericksen et al., 2002). Kvinnor som upplevde att de blev respekterade som människor i mötet med sjuksköterskorna kände välmående och bidrog till psykisk hälsa (Du Mont et al., 2014; Ericksen et al., 2002; Fehler-Cabral et al., 2011; Greeson & Campbell, 2011; Ranjbar & Speer, 2013). När sjuksköterskorna remitterade kvinnorna vidare till andra vårdinstanser så som kuratorer eller psykiatri upplevde kvinnorna även att deras psykiska behov blev uppmärksammade (Ranjbar & Speer, 2013) och de kände sig väl omhändertagna (Campbell, 2006). 11
15 DISKUSSION Resultatdiskussion Eftersom det som eftersöktes var upplevelser, som är ytterst subjektiva, kan inte enskilda kvinnors erfarenheter generaliseras till en hel befolkning. Däremot fanns det återkommande delar av mötet i resultatet som påverkade kvinnornas upplevelser. Dessa var exempelvis mängden information eller de frågor som ställdes vilket tyder på att det finns vissa delar som är återkommande påverkar kvinnorna i mötet. Då resultatsartiklarna har sitt ursprung i USA och Kanada uppkommer svårigheter när jämförelser ska göras med denna litteraturöversikts bakgrund där svensk lagstiftning ligger till grund. I artiklarnas ursprungsländer råder andra lagar och sjukvården som beskrivs i artiklarna behöver nödvändigtvis inte reflektera den sjukvård som ska bedrivas i Sverige. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2014) syftar till att vägleda och samla världens alla sjuksköterskor till ett gemensamt förhållningssätt oberoende nationella lagar. Den grundar sig i de mänskliga rättigheterna vilka även skyddas i svenska grundlagar, lagar och föreskrifter (Regeringskansliet, 2007). I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2014) beskrivs sjuksköterskans professionella värden samt ansvar att förmedla tillräcklig information som en grund för ett informerat samtycke vilket överensstämmer med det som stadgas i Patientlagen (SFS, 2014:821, kap. 3). Med grund i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2014) och de mänskliga rättigheterna (Regeringskansliet, 2007) kan ändå koppling ses med svensk lagstiftning vilket stödjer diskussionen av resultatet. Detta ökar även resultatets betydelse för, och tillämparhet inom, svensk hälso- och sjukvård. De kvinnor som i det professionella mötet beskrevs få omvårdnad i enlighet med Patientlagen (SFS 2014:821), upplevde mötet som positivt. God information, samtycke och delaktighet var de komponenter som bidrog till känslor av kontroll vilket överensstämmer med tidigare forskning (Barker, 2001). De goda kvaliteter som tillskrevs sjuksköterskor under mötet överensstämmer med de professionella värden som beskrivs i föreskrifter (SOSFS, 2005:12, kap. 4, 1 ) och studier (Campbell et al., 2009; Wadsworth & Van Order, 2012) som sjuksköterskor ska uppvisa. De möten där dessa riktlinjer inte följdes beskrevs genomgående som negativa. Därför är en intressant aspekt varför sjuksköterskorna inte lade grunden till ett, enligt kvinnorna, bra möte. I resultatet framkom en frekvent upplevd brist på information. Detta kan möjligtvis förklaras eftersom den chock kvinnorna befinner sig i efter en våldtäkt påverkar hur mottagliga de är för information (Cullberg, 2006; Lovett et al., 2004). Detta innebär att sjuksköterskorna kan ha framfört den nödvändiga informationen utan att kvinnorna har kunnat bearbeta eller ta till sig den. Däremot är det lagstadgat (SFS 2014:821 kap. 3, 6 ) att patienter har rätt till information som är anpassad efter grad av mottagande. Sjuksköterskor skall även försäkra sig om att patienter har förstått informationen som framförts. I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2014) beskrivs att sjuksköterskor ansvarar för att framföra korrekt, lämplig och tillräcklig information som grund för samtycke till vård och behandling. Vi valde därför att dra slutsatsen att det finns brister i hur sjuksköterskor framför information till kvinnorna. Anledningen till att sjuksköterskor på akutmottagningar misslyckas med sitt ansvar anser vi kunna vara relaterat till tids- och resursbrist. I en studie av Marcon et al. (2014) framkom det nämligen att sjuksköterskor upplevde en avsaknad av möjlighet att ge individanpassad vård till patienter de mötte på akutmottagningen på grund av denna brist. Detta hindrade dem att ta sig tid att försäkra sig om att patienten förstått den information de behövde. 12
16 Utifrån resultatartiklarna konstaterades att många kvinnor upplevde att de blev rutinmässigt och bristfälligt behandlade i mötet då individuella behov inte tillgodosågs. I Travelbees omvårdnadsteori (1971) betonas betydelsen att se kvinnan som en individ och inte bara fokusera på det sjuka i mötet, då patienterna är experter på sin egen situation och sitt välmående (Dahlberg, Segesten, Nyström & Fagerberg, 2003). Eftersom att det råder personalbrist och detta är en patientgrupp som ökar är det befogat att se till tidsbristen som en av svårigheterna för att tillgodose ett individanpassat och icke rutinmässigt möte. Vidare anses negativa attityder och kunskapsbrist ha en betydelse. En studie av Strong (2015) visar att sjuksköterskor hade en negativ attityd gentemot kvinnor som blivit våldtagna vilket resulterade i ett bristfälligt omhändertagande. De negativa attityderna som råder kan bero på otillräcklig kunskap i hur mötet med kvinnorna ska genomföras (Strong, 2015). För att motverka dessa attityder skulle utbildning i hur de, samt förförståelse, påverkar kvinnors upplevelser i mötet vara ett alternativ. Vidare har ett flertal studier (Ahrens et al., 2007; Maier, 2008; Vonderhaar & Carmody, 2015) undersökt vad de negativa attityderna kan grunda sig i och en aspekt ansågs vara accepterandet av våldtäktsmyter. De som accepterade våldtäktsmyter tenderade att tillskriva kvinnor skuld om de var berusade, lättklädda eller om våldtäkten avvek från en stereotypisk bild (Ahrens et al., 2007; Maier, 2008; Vonderhaar & Carmody, 2015). Detta beteende överensstämmer med sekundär viktimisering och kan mycket väl ligga till grund för det. I resultatet framkom att många kvinnor upplevde sekundär viktimisering vilket påverkade dem starkt och upplevelser av skuld och ytterligare utsatthet uppkom. Då många av våldtäkterna som sker avviker från den stereotypiska bilden är behovet stort att försöka avlägsna dessa myter ur vården och samhället. Dessa är djupt grundade i samhället och information, utbildning samt intresse krävs för förändring. Det framkom att kvinnor hade en bättre upplevelse av mötet med sjuksköterskor när de fick psykosocialt stöd av en person som inte var direkt involverad i den forensiska omvårdnaden (Campbell, 2006). Bristen på psykosocialt stöd från sjuksköterskorna kan härledas till den tidsbrist som finns på akutmottagningar vilket en stödperson skulle kunna kompensera för. Ett alternativ som stödperson kan vara en närstående då de kan förmedla trygghet och stöd på ett mer individanpassat sätt jämfört med sjuksköterskor (Starzynski et al., 2005). Kontrasterande kan starka känslomässiga reaktioner som uppstår hos närstående vara belastande för kvinnan och därigenom upplevas som negativt (Ahrens et al., 2007). 13
17 Metoddiskussion För att besvara syftet valdes en icke systematisk litteraturöversikt eftersom kunskap inom ett specifikt område skulle överblickas (Forsberg & Wengström, 2016). Eftersom subjektiva upplevelser eftersöktes kunde även en kvalitativ studie så som en intervjustudie genomförts. Detta hade förmodligen resulterat i ett fåtal deltagare eftersom det är svårt att finna kvinnor som vill tala om våldtäkten (Campbell, Adams, Wasco, Ahrens & Sefl, 2010). Har kvinnorna även upplevt ett dåligt möte med sjuksköterskor kan en rädsla för att bli utsatt igen förekomma (Campbell et al., 2010). Vidare hade urvalet inte varit representativt eftersom kvinnorna endast hade kommit från en stad i Sverige. Med detta, tidsbegränsningar samt etiska övervägningar i åtanke motiverades det slutgiltiga metodvalet. Metodvalet ansågs ursprungligen möjliggöra ett bredare perspektiv på forskningsområdet då artiklar från olika länder kunde inkluderas. Däremot inkluderades endast artiklar från USA och Kanada eftersom majoriteten av forskningen genomförts där. Initialt eftersträvades att endast inkludera artiklar från Europa vilket inte hade varit jämförbart mot Svensk hälso- och sjukvård eftersom olika kulturella skillnader och levnadsförhållanden råder. Begränsningen ändrades därför till artiklar publicerade i I-länder eftersom liknande levnadsförhållanden råder där (United Nations, 2013) och deras resultat ansågs vara jämförbara. Eftersom artiklarna endast var från USA och Kanada skulle dessa inte direkt kunna tillämpas inom Svensk hälso- och sjukvård. Dock ansågs litteraturöversiktens resultat ge värdeful kunskap för Svensk hälso- och sjukvård då den, liksom all sjukvård i världen, ska respektera de mänskliga rättigheterna och sjuksköterskor i hela världen ska utgå från ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2014) för att främja ett gemensamt förhållningsätt. Faktumet att inga artiklar som behandlar ämnet var publicerade i Sverige belyser ett stort behov av forskning och utvärdering av omhändertagandet av en våldtagna kvinnor i Sverige. Kontrollerade ämnesord som CINAHL-headings och MeSH-termer begränsade sökningarna då endast artiklar som kategoriserats under de specifika orden hittades. Vidare begränsades våra sökningar avsevärt när vi använde de kontrollerade ämnesorden i kombination med syftesspecifika ord så som life experience eller treatment outcome. Dessa sökningar gav endast ett fåtal träffar och enstaka resultatsartiklar. Däremot beslutades att behålla de kontrollerade ämnesorden eftersom dessa bidrog till en systematisk sökning och studiens kvalitet (Karlsson, 2012). Sökningarna breddades genom att exkludera de syftesspecifika orden vilket resulterade i ett större antal träffar och irrelevanta artiklar. Vi ansåg däremot att det var de enda sättet att säkra sökningens omfattning och hitta de publicerade artiklar som var relevanta för vårt syfte. Då nyligen publicerade artiklar inte alltid har kategoriserats under CINAHL-headings eller MeSHtermer frångicks de kontrollerade ämnesorden i en fritextsökning på år 2015 till Detta frångår sökningens systematiska struktur men ökar omfattningen och säkerställde att all publicerad forskning inom området inkluderades i studien. Den breda sökningen möjliggjorde ett urval av 15 artiklar som inkluderades i studien vilket enligt Forsberg och Wengström (2016) är tillräckligt för att studien ska räknas som meningsfull och valid. Vi valde att vidga den ursprungliga begräsningen på 10 år till 15 år eftersom det visade sig att det finns lite forskning inom det eftersökta området. En aspekt som observerades under granskningen var att de äldre artiklarna kunde reflektera erfarenheter som inte var tidsenliga. Däremot fann vi ingen märkbar skillnad i de erfarenheter som beskrevs för 15 år sedan jämfört med de för 5 år sedan. Vi anser därför att detta tyder på en bristande 14
18 utveckling av avlägsnandet av våldtäktsmyter och kunskapen kring hur man möter en kvinna som blivit våldtagen. De resultatsartiklar som inkluderades klassificerades med hög och medelhög kvalitet. Trots en medelhög kvalitet användes artiklarna då de ansågs svara till studiens syfte. De artiklar som klassificerades med en låg kvalitet exkluderades för att säkerställa denna litteraturöversikts värde samt kvalitet i enlighet med Forsberg och Wengström (2016). Vi valde till en början att vara kritiska gällande analysen av de kvalitativa intervjuartiklarna då ett fåtal kvinnors upplevelser inte kan generaliseras på en hel befolkning. Dock visade vårt resultat att kvinnornas upplevelser av mötet var likvärdiga vilket tyder på att en viss generaliserbarhet. Eftersom det fanns en begränsad mängd forskning inom ämnet specifikt för kvinnor fann vi svårigheter att hitta artiklar som berörde endast det ena könet. Därför har några utav de inkluderade artiklarna även innefattat män trots att det var kvinnornas upplevelse som eftersöktes. Det beskrevs dock att det inte var någon signifikant skillnad på kvinnornas och männens upplevelser (Courey et al., 2008) och kunde därför ge värdefull kunskap för vårt syfte och vår litteraturöversikt. En induktiv ansats användes genomgående i studien. Forsberg och Wengström (2016) menar att forskaren inte är skild från det fenomen som studeras och därför finns en risk att grundantaganden påverkar analysen och resultatet i studien. Under arbetets gång lästes artiklarna först igenom separat, därefter fördes en kontinuerlig diskussion kring analysen och resultatet för att säkerställa att den personliga förförståelsen och egna värderingar inte påverkat arbetet. Vidare fördes en strukturerad och systematisk analys av resultatet för att säkerställa transparens i analysen och på så sätt säkra att personliga åsikter inte formade resultatet samt för att öka studiens replicerbarhet. Vi upplevde därför att vi förde en objektiv analys och resultatsammanställning i vår litteraturöversikt. Slutsats Kvinnor har ett behov av information, samtycke, delaktighet i sin vård. För att säkerställa ett välfungerande professionellt möte behöver sjuksköterskor vara medvetna och ha förståelse för kvinnors reaktioner efter en våldtäkt. Vidare värderas personliga egenskaper hos sjuksköterskor så som empati, tålamod, icke-dömande attityder samt förmåga att inge trygghet. Fortsatta studier Inga av de inkluderade resultatartiklarna var publicerade i Sverige eller Europa vilket belyser ett stort behov av att utföra mer forskning generellt sett. Studier kring hur kvinnor upplever mötet efter en våldtäkt i Sverige är av vikt för att kunna erbjuda en god evidensbaserad vård. För fortsatta studier skulle ett fokus kunna vara på hur stress hos sjuksköterskor påverkar informationsöverföring i mötet med kvinnorna. En annan aspekt att forska kring är huruvida sjuksköterskors personliga värderingar och uppfattningar påverkar vården och mötet av en kvinna som blivit våldtagen. Vidare finns ett behov av att utföra mer forskning kring mäns upplevelser av vården efter en våldtäkt då de är kraftigt underrepresenterade i studier och forskning. En annan intressant fortsatt studie skulle vara att undersöka om det finns skillnader hur män och kvinnor blir bemötta. 15
19 Klinisk tillämpbarhet Resultatet visade att sjuksköterskor många gånger misslyckades med sitt ansvar, exempelvis informationsöverföring. Detta tyder på ett behov av att fortbilda och kompetenssäkra personal samt tillsätta fler resurser. Kvinnor söker vanligtvis till en akutmottagning eller kvinnoklinik där sjuksköterskor många gånger endast är grundutbildade. Detta belyser vidare behovet av att vidareutbilda personal som arbetar med denna utsatta patientgrupp. Fortsättningsvis finns ett behov av att etablera fler mottagningar för våldtagna dit kvinnor kan vända sig istället för akutmottagningar. 16
20 REFERENSER Artiklar inkluderade i resultatet är markerade med en asterisk (*). *Ahrens, C., Campbell, R., Ternier-Thames, N., Wasco, S., & Sefl, T. (2007). Deciding whom to tell: expectations and outcomes of rape survivors' first disclosures. Psychology Of Women Quarterly, 31(1), doi: /j x Barker, P. (2001). The tidal model: the lived-experience in person-centred mental health nursing care. Nursing Philosophy, 2(3), doi: /j x x Berg, A., Dencker, K., & Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad, 1999:3). Stockholm: SBU, SFF. Beuachamp, T., & Childress, J. (2001). Principles of Biomedical Ethics (5th ed.). New York: Oxford Univerity Press. Boström, L., Enhage-Johnsson, K., Eriksson, C., Seflin, G., & Skwarek, E. (2003). Våldtäkt: Tre delstudier om sjukvårdens bemötande, omhändertagande och behandling av kvinnor utsatta för våldtäkt. Stockholm: Södersjukhuset. Breitenbecher, K. (2006). The relationships among self-blame, psychological distress, and sexual victimization. Journal Of Interpersonal Violence. 21(5) doi: / Brottsförebyggande rådet [BRÅ]. (2012). Våldtäkt och sexualbrott. Hämtad 17 november, 2015, från Brottsförebyggande rådet [BRÅ]. (2015). Våldtäkt och sexualbrott: Anmälda brott. Hämtad 4 februari, 2016, från Brottsförebyggande rådet [BRÅ]. (2016) Anmälda brott: Preliminär statistik för Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad den 30 mars, 2016, från df Brottsförebyggande rådet [BRÅ]. (2016) Nationella trygghetsundersökningen 2015: Om utsatthet, otrygghet och förtroende (Rapport 2016:1). Stockholm: Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten. (2006). Vittnesstödshandboken. Umeå: Brottsoffermyndigheten. *Campbell, R. (2005). What Really Happened? A Validation Study of Rape Survivors' Help-Seeking Experiences With the Legal and Medical Systems. Violence And Victims, 20(1), doi: /vivi
21 *Campbell, R. (2006). Rape survivor's experiences with the legal and medical systems: do rape victim advocates make a difference?. Violence Against Women, 12(1), doi: / Campbell, R., Adams, A., Wasco, S., Ahrens, C., & Sefl, T. (2009). Training interviewers for research on sexual violence: a qualitative study of rape survivors' recommendations for interview practice. Violence Against Women, 15(5), doi: / Campbell, R., Adams, A., Wasco, S., Ahrens, C., & Sefl, T. (2010). 'What has it been like for you to talk with me today?': the impact of participating in interview research on rape survivors. Violence Against Women, 16(1), doi: / Campbell, R., & Raja, S. (1999). Secondary victimization of rape victims: Insights from mental health professionals who treat survivors of violence. Violence And Victims, 14(3), Hämtad 11 Mars, 2016, från 024e3d00c444%40sessionmgr115&hid=125&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d% 3d#AN= &db=psyh *Campbell, R., & Raja, S. (2005). The sexual assault and secondary victimization of female veterans: help-seeking experiences with military and civilian social systems. Psychology Of Women Quarterly, 29(1), doi: /j x Campbell, R., Townsend, S., Long, S., Kinnison, K., Pulley, E., Adames, S., & Wasco, S. (2006). Responding to sexual assault victims' medical and emotional needs: a national study of the services provided by SANE programs. Research In Nursing & Health, 29(5), doi: /nur *Campbell, R., Wasco, S., Ahrens, C., Sefl, T., & Barnes, H. (2001). Preventing the 'second rape': rape survivors' experiences with community service providers. Journal Of Interpersonal Violence, 16(12), doi: / *Courey, T., Martsolf, D., Draucker, C., & Strickland, K. (2008). Hildegard Peplau's theory and the health care encounters of survivors of sexual violence. Journal Of The American Psychiatric Nurses Association, 14(2), doi: / Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Samt Katastrofpsykiatri och sena stressreaktioner. Stockholm: Natur och kultur Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Deming, E. M., Krassen-Covan, E., Swan, C. S. & Billings, L. D. (2013). Exploring rape myths, gendered norms, group processing, and the social context of rape among college women: A qualitative analysis. Violence against women, 19(4) doi: / *Du Mont, J., Macdonald, S., White, M., Turner, L., White, D., Kaplan, S., & Smith, T. (2014). Client Satisfaction With Nursing-led Sexual Assault and Domestic Violence 18
VÅLDTAGNA KVINNORS OMVÅRDNADSBEHOV
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp, OM3480 VÅLDTAGNA KVINNORS OMVÅRDNADSBEHOV En systematisk litteraturstudie Saga Amborn och Sandra Östling
Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården
C-uppsats Våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården Författare: Maria Marelius, Joacim Svensson och Louise Wärnehall Termin: VT11 Kurskod: 2OM340 Examensarbete Omvårdnad 15 Hp Titel:
Hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal En litteraturstudie
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal En litteraturstudie Författare Lina Nordin Johanna Stens Examensarbete 15 hp Sjuksköterskeprogrammet
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
April Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau 2018-03-19 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? 2018-03-19 M. KARLSSON 2 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt?
Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen
Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett
Sjuksköterskans möte med kvinnor utsatta för sexuella övergrepp
Sjuksköterskans möte med kvinnor utsatta för sexuella övergrepp En litteraturstudie The nurse encaunter with sexual abused women A literature study Halala Azizi Michaela Salmonsson Fakulteten för Hälsa,
Värdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Självständigt arbete på grundnivå
Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad Nursing Sjuksköterskans roll vid omvårdnad av våldtagna kvinnor En litteraturöversikt Nevin Yalda Zeineb Nazari MITTUNIVERSITETET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen
Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett
KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter
5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET.
SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Examensarbete
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Våldtagna kvinnors möte med sjukvården
Institutionen för hälsovetenskap Våldtagna kvinnors möte med sjukvården - en litteraturöversikt Gudmundsson, Camilla Pettersson, Per-Göran Examensarbete (Omvårdnad C) 15 hp Oktober 2010 Östersund Abstrakt
Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
rättsapparaten? Eva Diesen
Hur behandlas det icke perfekta brottsoffret av rättsapparaten? Qvinnoqraft Stockholm ABF föreläsning 14 november 2018 Eva Diesen Finns det ideala offret? Svag kvinna som inte tar onödiga risker Bli utsatt
Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018
Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018 Matador Kommunikation / Brottsoffermyndigheten Juli 2018 Anett Finch Om undersökningen Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018
Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Se mig för den jag är och inte för vad som hänt mig- En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av vård efter sexuella övergrepp
Mikaela Eriksson och Felice Hedström Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, VT2017 Grundnivå Handledare: Elisabet Mattsson
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Kvinnor utsatta för sexuella övergrepp
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogrammet 120 p SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad (41-60), 10 poäng Kvinnor utsatta för sexuella övergrepp en litteraturstudie med fokus på mötet med
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Våld mot äldre kvinnor - och män
Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,
Självständigt arbete 15hp
Kalmar Växjö Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor som utsatts för sexuellt övergrepp En systematisk litteraturstudie Författare: Stina Johansson & Anna-Lisa Pettersson
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Omhändertagande av våldtagna kvinnor
Uppsats omvårdnad 15hp Omhändertagande av våldtagna kvinnor En litteraturstudie som belyser sjuksköterskans roll och omhändertagande i samband med vård av våldtagna kvinnor. Författare: Emelie Dahlgren
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt
Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten. med vägledning
Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten med vägledning 2 Policy Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en Sexuella övergrepp
Kvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Evidensbaserad informationssökning
Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket
en översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.
CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla
Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang
Samverkan publika evenemang Tillsammans för trygga och säkra evenemang 1 Samverkansmodell Polis Arrangörer (om ej kommunen) Kommun Besökare Lägesbild Problembild (orsaksanalys) Åtgärdsplan (vem gör vad?)
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
KANDIDATUPPSATS. Kvinnors livsvärld efter sexuellt våld. En litteraturstudie. Daniel Konnberg och Mimmi Persson Kemppainen
Sjuksköterskeprogrammmet 180 hp KANDIDATUPPSATS Kvinnors livsvärld efter sexuellt våld En litteraturstudie Daniel Konnberg och Mimmi Persson Kemppainen Omvårdnad - Vetenskapligt arbete Halmstad 2018-04-27
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Jämställdhetsutskottet
Jämställdhetsutskottet MOTION GÄLLANDE: Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förhindra sexuella trakasserier. Problemformulering Sexuella trakasserier är ett grovt brott, där någon gör eller uttrycker
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Omvårdnad av kvinnor som har våldtagits
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2008 Omvårdnad av kvinnor som har våldtagits Nursing care of women who
KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD FRÅN GRUNDKURS TILL FÖRDJUPNINGSKURS II 00-05-15 reviderat 07-11-19 Arbetsgrupp Lena
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande
2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Kvinnors upplevelser efter en våldtäkt En litteraturstudie
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:23 Kvinnors upplevelser efter en våldtäkt En litteraturstudie Emelie Vo Moa Petersen
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Policy: mot sexuella trakasserier
Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med ÖRS och Riksidrottsförbundets värderingar om glädje
Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Kvinnor som har blivit utsatta för sexuella övergrepp upplevelser av vården
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Kvinnor som har blivit utsatta för sexuella övergrepp upplevelser av vården En litteraturstudie Evin Tunc & Sara Eriksson 2018
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
KANDIDATUPPSATS. Att återhämta sig efter en våldtäkt. Faktorer som påverkar återhämtningen. Ida Hallengren och Julia Varga-Ohlson
Omvårdnad (61-90), 30 hp KANDIDATUPPSATS Att återhämta sig efter en våldtäkt Faktorer som påverkar återhämtningen Ida Hallengren och Julia Varga-Ohlson Omvårdnad 15hp Halmstad 2017-05-24 Att återhämta
Sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor efter sexuella övergrepp - En litteraturstudie
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2017:99 Sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor efter sexuella övergrepp - En
Våld i nära relationer
Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna
Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Workshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Lärcenter. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärcenter/vuxenutbildningen på Lärcenter/vuxenutbildningen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lärcenter Lärcenter/vuxenutbildningen på Lärcenter/vuxenutbildningen Upprättad 180529 Innehållsförteckning Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Definition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
PSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.
Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för
DEN SEXUELLT VÅLDSUTSATTA KVINNAN OCH SJUKVÅRDEN - upplevelsen av ett mellanmänskligt möte
DEN SEXUELLT VÅLDSUTSATTA KVINNAN OCH SJUKVÅRDEN - upplevelsen av ett mellanmänskligt möte FÖRFATTARE Ulrika Lindqvist Chatrine Sandstedt PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng/omvårdnad
Förbättring av situationen för våldtagna kvinnor Svar på motion av Désirée Pethrus Engström (kd) (1 bilaga)
Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-07-05 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2004-08-24 DNR 106-240/2004 Till Socialtjänstnämnden Förbättring
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
OM001G Individuell skriftlig tentamen
OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp
Sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp - En litteraturöversikt Olofsson Amanda Selberg Jannicke Vetenskaplig teori och metod Huvudområde: Omvårdnad
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Författare: Eleonor Dahlberg och Linnea Ernebro Handledare: Kristina Svantesson Examensarbete, 15