UNDERSÖKNINGAR AV SKALBAGGSFAUNAN INOM 63 OMRÅDEN I SKÅNE UNDER TIOÅRSPERIODEN

Transkript

1 doc: Coleoptera fauna Skane Sweden Sökord: Skalbaggar, Coleoptera Skåne, Keywords: Beetles, Coleoptera, Skane, Sweden, UNDERSÖKNINGAR AV SKALBAGGSFAUNAN INOM 63 OMRÅDEN I SKÅNE UNDER TIOÅRSPERIODEN Studies of the Coleoptera fauna of Skåne (Skane, Sweden) during one decade, GERMUND TYLER Lunds Universitet, Biologiska institutionen (Lund University, Department of Biology, Sweden) germund.tyler@biol.lu.se

2 SAMMANFATTNING Skalbaggsfaunans sammansättning inom 63 områden, spridda över Skåne, har studerats under en tioårsperiod, Varje område undersöktes genom slaghåvning eller (för högre vegetation) genom bankning vid flera tillfällen under sommarsäsongerna, 15 april 1 sept. Varje område omfattade i allmänhet 3-4 närbelägna lokaler i olika typer av habitat och vegetation: öppna gräsmarker, örtrika ogräs- och ruderatmarker, vägslänter och vägrenar, samt skogar och skogsbryn. Däremot har i allmänhet inga utpräglade fuktmarker, såsom myrar, stränder eller andra typer av tidvis eller permanent starkt fuktiga marker undersökts. Den totala effektiva tiden för håvning och bankning inom varje område uppskattas till 2 3 timmar. Inom 31 av områdena (markerade med fetstil i tabell 1) bedrevs även fångst med fallfällor, vanligen per område, i skogsmark och/eller öppen gräsmark. Varje fallfälla var permanent öppen, vittjades vart 3:e eller 5:e dygn, vanligen under hela sommarsäsongen. Områdena förtecknas och namnges i tabell 1 och deras lägen framgår av numreringen i Fig. 1. Sammanlagt har under de tio åren ca 900 arter påträffats med använda insamlingsmetoder. Genomsnittligen har 120 arter registrerats inom varje område, men med en variationsvidd mellan 66 och 202 arter. Alla funna och säkert bestämda arter har förtecknats i nedanstående lista. De nummer som anges under varje art är områdets nummer enligt tabell 1 och Fig. 1 och avser att arten påträffats inom detta område. När ett nummer saknas har alltså arten inte påträffats inom det området. Ett begränsat antal arter har även illustrerats med utbredningskartor (Fig. 2 15), som placerats sist i dokumentet. ABSTRACT Composition of the Coleoptera fauna within 63 areas distributed over the province of Skåne (Skane), south Sweden, was studied during one decade, All areas were searched using a sweep net or by bashing the foliage of deciduous trees/shrubs on several occasions during the summer periods, 15 April 1 September. Each area was usually composed of 3-4 nearby sites in different types of habitats: open grassland, herb-rich ruderal (waste-land) vegetation, road verges, forests and forest edges, but no really wet habitats. Within 31 of the areas (indicated in boldface in table 1), beetles were also caught by fitfall trapping; usually traps per area, continuously open and emptied every 3 or 5 days, mostly throughout the entire summer season. The 63 areas are numbered and named in table 1 and the position of each area illustrated in Fig. 1. Altogether ca 900 species of Coleoptera were recorded with the collection methods used. A mean of 120 species was found per area, with a total range of species. All beetles found and determined to species level are included in the list below. The numbers following each species name are the area numbers, according to table 1 and Fig. 1, where the species was found. A limited number of species are illustrated by distribution maps (Fig. 2-15), located at the end of the document.

3 INLEDNING Föreliggande rapport utgör en redovisning av tio års undersökningar ( ) av skalbaggsfaunans sammansättning inom 63 utvalda områden i Skåne. Dessa områden förtecknas och namnges i tabell 1 och deras lägen framgår av Fig. 1. Varje område innehåller i allmänhet 3-4 närbelägna lokaler i olika typer av habitat och vegetation: öppna gräsmarker, örtrika ogräs- och ruderatmarker, vägslänter och vägrenar, samt skogar och skogsbryn. Däremot har i allmänhet inga utpräglade fuktmarker, såsom myrar, stränder eller andra typer av tidvis eller permanent starkt fuktiga marker undersökts. Andra begränsningar i undersökningen utgör de fångstmetoder som kommit till användning. Inom alla 63 områdena har insamling av materialet utförts genom slaghåvning, eller i busk- och trädskiktets undre delar genom bankning av lövverket. Det har skett vid olika tillfällen under sommarsäsongen (15 april 1 september). Den totala effektiva tiden för håvning och bankning inom varje område uppskattas till 2 3 timmar. Under de två första åren ( ) utfördes slaghåvning och bankning endast i begränsad utsträckning. Därutöver har insamlingar med fallfällor utförts inom 31 av undersökningsområdena (angivna med fetstil i tabell 1). Fallfällorna utgjordes av cylindriska plastbehållare med en diameter varierade mellan 75 och 87 mm och längd ca 100 mm. I de flesta fall var fällorna utplacerade vertikalt längs profillinjer med ekvidistansen 5 eller 10 meter. De var kontinuerligt öppna för fångst, och vittjades en gång vart tredje till femte dygn under en hel sommarsäsong, ofta även i september. Habitat-typer var lövskogsmark med varierande egenskaper och öppna gräsmarker. Antalet fällor inom varje område var mellan 20 och 40, i sistnämnda fall fördelade på två olika habitat-typer. Undersökningarna med fallfällor utfördes huvudsakligen under de fem första åren ( ) och utgjorde led i olika specialundersökningar, som publicerats i internationella facktidskrifter: Tyler, G The ground beetle fauna (Coleoptera: Carabidae) of abandoned fields, as related to plant cover, previous management and succession stage. Biodiversity and Conservation 17: Tyler, G Difference in abundance, species richness, and body size of ground beetles (Coleoptera: Carabidae) between beech (Fagus sylvatica L.) forest on Podzol and Cambisol. Forest Ecology and Management 256: Tyler, G Variability in colour, metallic lustre, and body size of Carabus arvensis Herbst, 1784 (Coleoptera: Carabidae) in relation to habitat properties. Entomologica Fennica 21: Tyler, G Differences in male:female ratio among species of the genus Carabus L. (Coleoptera: Carabidae) in south Sweden. Baltic Journal of Coleopterology 12: Fallfällorna gav i huvudsak andra artgrupper och arter än slaghåvningarna/bankningarna, främst carabider, silphider och staphylinider.

4 Sammanlagt har under de tio åren ca 900 arter påträffats med använda insamlingsmetoder. Några tiotal arter, främst små former av staphylinider och vissa nitidulider, har inte bestämts till art och redovisas därför inte. Det gäller också åtskilliga fynd av släktet Altica och ett mindre antal Longtarsus-kollekter, där synbarligen intermediära karaktärer gjort artbestämningarna osäkra. Även några få kollekter av bl.a. släktet Olibrus har uteslutits, då jag ansett arttillhörigheten osäker. Eftersom inga sållningar eller insamling av markfauna med liknande metoder utförts, saknas i materialet många arter och grupper som vanligen inte uppträder på eller ovan jord. Bland kortvingarna gäller det främst ett större antal arter av underfamiljen Aleocharinae, som kan förekomma i Skåne, liksom åtskilliga andra jordlevande smärre skalbaggsformer. Med den angivna insamlingsintensiteten har naturligtvis endast en viss del av alla arter, som skulle gå att finna med de använda metoderna, påträffats inom varje givet område. Genomsnittligen har 120 arter registrerats inom varje område, men med en variationsvidd mellan 66 och 202 arter. De artrikaste områdena var belägna inom Hovdalafältet sydväst om Hässleholm, ett f.d. militärt övningsområde med omväxlande öppna, örtrika gräsmarker och dungar av delvis grovstammig ädellövskog, främst av bok, avenbok och ek. Artrika var även de södra delarna av det stora Vombfältet mellan Vombsjön och Veberöd, liksom trakterna öster och nordost om Lund. Inom områden i Skånes kusttrakter blev artantalet lägre än 120, liksom i podsolerade urbergsbygder. Vissa skillnader i undersökningsintensitet mellan områden har nog också varit oundvikliga, vilket till någon del kan ha påverkat variationsvidden i artantal mellan områdena. För att motverka denna felkälla har det välundersökta Hovdalafältet med omgivningar delats upp i flera separata områden (Fig. 1; tabell 1). Trots detta ligger det totala artantalet inom dessa rätt små områden klart över genomsnittet och indikerar stor artrikedom. Alla funna och säkert bestämda arter har förtecknats i nedanstående lista. De nummer som anges under varje art är områdets nummer enligt tabell 1 och Fig. 1 och avser att arten påträffats inom detta område. När ett nummer saknas har alltså arten inte påträffats inom det området. Här skiljer sig den aktuella undersökningen från rapporteringen till Artportalen, där några motsvarande negativa uppgifter inte förekommer. Där kan man vanligen inte avgöra, om arten blivit eftersökt eller ej, vilket medför att tättbefolkade områden i och kring större städer oftast blir överrepresenterade. Ett begränsat antal arter har även illustrerats med utbredningskartor (Fig. 2 och följande). Dessa har placerats sist i dokumentet. I kartorna markeras varje undersökt område med en cirkelsymbol. Om den angivna arten inte påträffats vid undersökningen har cirkeln kluvits horisontellt i två halvor med ett minustecken. De områden där arten påträffats har i stället markerats genom att cirkeln fyllts med svart. Arter vilkas fördelning markerats på sistnämnda sätt har enligt undersökningen oftast en klart ojämn eller regional fördelning inom landskapet, oftast sydlig eller nordlig. Vid urvalet av illustrerade arter har en statistisk bedömning gjorts vad gäller säkerheten i det observerade fördelningsmönstret. Oftast har det fordrats fynd inom 8 10 områden, endast belägna inom en begränsad del av landskapet, för att uppfylla dessa kriterier. I primärmaterialet finns naturligtvis uppgifter på hur många individ av varje art, liksom på hur många lokaler eller det antal gånger en art påträffats inom varje område. Tyvärr har sådana primärdata inte kunnat redovisas, då översikten skulle ha blivit svåröverskådlig och mycket platskrävande. Det handlar ju om tiotusentals fynd. I viss utsträckning kan jag hänvisa

5 till min rapportering i Artportalen. Den omfattar en rätt stor andel av alla fynd, liksom i många fall uppgifter på vegetationens sammansättning, värdväxt, habitat-typ, m.m. Totalantalet och andelen arter av olika skalbaggsgrupper (-familjer) i materialet som helhet har även ett visst intresse, inte minst med hänsyn till de fångstmetoder som kommit till användning. Av de artrikaste familjerna anträffades totalt 155 arter vivlar av familjen Curculionidae, vilket utgjorde 18 % av alla funna arter. Om spetsvivlar (Apionidae) och rullvivlar (Attelabidae) inkluderas i siffran blir antalet 216, eller 25 % av alla arter. Jordlöparna (Carabidae) var 126 arter (14 %), kortvingarna (Staphylinidae) 114 arter (13 %) och bladbaggar/jordloppor (Chrysomelidae) 113 arter (13 %). Andelen arter tillhörande andra grupper än de ovannämnda utgjorde därmed endast 35 %. Det bör dock observeras, att särskilda kampanjer utförts för slaghåvning av Curculionidae och Apionidae i främst leguminoser och för bankning av bl.a. Curculionidae och Attelabidae i lövträd och buskar. Det kan innebära, att dessa grupper blivit överrespresenterade i förhållande till andra grupper. Visserligen togs allt skalbaggsmaterial tillvara vid dessa kampanjer och ingår i redovisningen, men leguminoser och lövträd har ju särskilt många vivlar, spetsvivlar eller rullvivlar. ARTLISTA MED KOMMENTARER Talen efter varje art anger numren på de områden där arten påträffats vid håvning eller med fallfällor under tioårsperioden Inom alla övriga områden som inte upptagits under respektive art i listan har arten inte påträffats. Där inte annat angivits, följer nomenklatur och namngivning Artportalen ( Som bestämningslitteratur har utnyttjats: Hansen m.fl.: Danmarks Fauna (samtliga delar Coleoptera). Freude m.fl. :Die Käfer Mitteleuropas (främst delarna 2, 4, 5, 9, 10, och 11). Därutöver har för många grupper utnyttjats en mängd uppgifter på Nätet, inte minst färgfotografier, samt i kritiska fall ett betydande antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter. ANOBIIDAE Trägnagare Sammanlagt 7 arter av familjen Anobiidae har påträffats m.l.m. tillfälligt på spridda lokaler inom landskapet, huvudsakligen vid slaghåvning, som väl inte är den mest idealiska metoden för insamlingen av dessa djur. Det enda utomhusfyndet av Ptinus fur gjordes utanför en sommarstuga i Matteröds Maglehult och torde väl ha kommit från huset (?). I övrigt har de flesta fynden gjorts på lokaler med äldre lövträd. Anobium punctatum Dryophilus pusillus 12 Ernobius abietinus 57 Grynobius planus 2 Hedobia imperialis Ptilinus pectinicornis 57 Ptinus fur 37 ANTHICIDAE Kvickbaggar

6 Notoxus monoceros har påträffats inom 12 områden, spridda över landskapet, och har tagits både med fallfällor och genom håvning av markvegetation. Den lever på öppen, vanligen sandig mark och verkar sällan vara speciellt individrik där den förekommer. Omonadus-arterna har endast påträffats inom södra Skånes slättområden, men det är tveksamt huruvida de använda insamlingsmetoderna är optimala för detta släkte. Notoxus monoceros Omonadus floralis 5 24 formicarius ANTHRIBIDAE Plattnosbaggar Den enda vanligare arten av plattnosbaggar, Anthribus nebulosus, har påträffats vid slaghåvning eller bankning inom 7 områden, både i södra och norra Skåne. Ytterligare två arter som måste betraktas som sällsynta föreligger från vardera 1 område: Dissoleucas niveirostris i område 43, intill en lokal med mycket gamla lövträd, och Platystomus albinus nära Hovdala slott, där det likaledes finns många äldre lövträd. Anthribus nebulosus Dissoleucas niveirostris 43 Platystomus albinus 32 APIONIDAE Spetsvivlar Spetsvivlarna är i materialet representerat av 52 arter. Det stora antalet, och även den stora andelen av landets spetsvivlar som insamlats, beror dels på, att slaghåvning är den klart bästa fångstmetoden för denna grupp, dels på att flera specialundersökningar av vivlar och spetsvivlar utförts inom undersökningsområdena. Över hälften av de funna spetsvivelarterna har en eller flera ärtväxter som födovärdar. De övriga lever på bl.a. Rumex, korgblommiga, Galium, Urtica, Malva, Mercurialis, eller i något fall t.o.m. på lövträd. Specialundersökningarna presenteras i andra sammanhang, men värdväxtpreferenserna i Skåne sammanfattas nedan. Av arterna på ärtväxter är många specialiserade på en eller flera Trifolium-arter. Den vanligaste av alla Apionarter i Skåne, A. fulvipes, påträffas främst på vit- och alsikeklöver. På vitklöver lever bl.a. A. virens, på olika klöverarter A. apricans, på rödklöver A. assimile och A. trifolii. Specialiserad på skogsklöver är A. gracilipes, som bara finns i landskapets norra delar (Fig. 2), men denna klöverart kan också hysa flera andra spetsvivlar. A. seniculus lever främst på alsikeklöver, A. dissimile och varipes på harklöver. På vickrar, främst Vicia cracca, lever A. viciae, cerdo, spencii och gyllenhali, den sistnämnda en sällsynt art. På puktörne (Ononis repens) lever A. ononidis (Fig. 3) och A. ononis, medan A. meliloti (Fig. 4) är specialiserad på sötväppling (Melilotus) och A. astragali på sötvedel (Astragalus). De båda spetsvivlarna på puktörne har endast påträffats i låglandsområdena och främst i södra Skåne, där denna växt är klart vanligast. På käringtand hittar man A. loti och på gulvial A. ervi. På luzern-arter lever A. tenue, men den kan ibland också hittas på andra ärtväxter. På gulluzern (Medicago falcata) har även den sällsynta A. filirostre påträffats inom två av de östligaste områdena.starkt sydlig i Sverige är Apion pubescens (Fig. 5), en ärtväxtlevande art som är vanlig i södra Skåne, men som även förekommer i nordöstra Skånes låglandsområden. På syror och skräppor lever nio av de funna Apion-arterna. Vanligast är A. curtirostre som finns på flertalet Rumex-arter och är funnen inom de flesta av undersökningsområdena. Allmän är också A. violaceum och marchicum på både skräppor och syror, medan den närstående och ovanligare A. hydrolapathi endast tycks förekomma på skräppor. Av de röda Apion-arterna (där systematiken och den vetenskapliga namngivningen tycks vara något varierande, varför auktorsbeteckningarna uppges) lever A. miniatum Germar främst på skräppor, medan den närstående A. frumentarium (Payk.) främst hittats på Rumex acetosella. De ovanligare A. cruentatum Steph. har påträffats åtminstone på Rumex acetosa, A. rubens Steph. på Rumex acetosella.

7 Av Apion-arter med andra värdväxter än de ovan nämnda har A. onopordi håvats från olika tistelarter inom 13 områden, alla belägna i södra Skåne (Fig. 6). Apion pallipes finns på skogsbingel (Mercurialis) i både södra och norra Skånes kalkrikare områden. På Origanum, ev. även på Mentha, har A. vicinum anträffats inom några områden. Den enda funna art som lever på lövträd, A. simile, är vanlig på björk i olika delar av Skåne, men har också insamlats vid bankning av avenbok. Förekomsten även av övriga Apionidae arter framgår av tabellen nedan. Apion aeneum 4 aethiops 33 affine apricans assimile astragali cerdo craccae cruentatum curtirostre dispar dissimile ervi filirostre flavimanum 26 frumentarium fulvipes gibbirostre 15 gracilipes gyllenhali hookerorum 45 hydrolapathi loti marchicum meliloti miniatum nigritarse ononidis

8 ononis 7 onopordi opeticum? 20 pallipes pici 4 pubescens rubens rufirostre 4 seniculus simile spencii stolidum subulatum sulcifrons 9 tenue trifolii urticarium 1 19 varipes viciae vicinum violaceum virens Nanophyes marmoratus ATTELABIDAE Rullvivlar Av rullvivlarnas familj har nio arter påträffats, oftast vid bankning av lövträd och -buskar. Vanligast är Deporaus beulae, som förekommer på björk men ibland även på avenbok. Övriga arter verkar uppträda mera sparsamt, att döma av undersökningsresultatet. Apoderus coryli Deporaus betulae mannerheimi 5 45 Neocoenorrhinus aeneovirens 26 aequatus germanicus Temnocerus longiceps 42 nanus tomentosus

9 BRUCHIDAE Fröbaggar Denna internationellt stora men i Sverige artfattiga grupp betraktas ofta som en underfamilj av Chrysomelidae. Den har dock vissa likheter såväl med vivlarna som med plattnosbaggarna. Jag föredrar här att betrakta den som en separat familj, vilket ofta även sker i utländsk litteratur. De få svenska arterna av fröbaggar lever på ärtväxter. Bruchidius villosus är i Skåne bunden till harris och förekommer därför huvudsakligen i de södra och kustnära delarna av landskapet. Bruchus loti har slaghåvats från gulvial och är allmänt förekommade på denna art. Bruchus atomarius har håvats både på kråkvicker och på gulvial. Bruchidius villosus Bruchus atomarius loti BUPRESTIDAE Praktbaggar Av praktbaggar har fem arter påträffats, alla vid slaghåvning eller vid bankning av lövvegetation. Vanligast är Trachys minuta, men den har endast påträffats i de norra delarna av Skåne (Fig. 7). Övriga arter får anses sällsynta eller mycket sällsynta i Skåne. Habroloma nanum har hittats på blodnäva vid Mölle, Anthaxia quadripunctata i vegetationen på en liten skogsväg i Matteröds Maglehult och Agrilus-arterna vid bankning buskar, främst Salix-arter. Agrilus angustulus viridis Anthaxia quadripunctata 37 Habroloma nanum 63 Trachys minuta BYRRHIDAE Kulbaggar Arter av familjen Byrrhidae har främst fångats i fallfällor, placerade i öppen gräs-och örtvegetation, särskilt på sandmarker. Fyra arter har påträffats. Byrrhus fasciatus pilula pustulatus Morychus aeneus CANTHARIDAE Flugbaggar Av flugbaggarna har 25 arter påträffats. En art, C. haemorrhoidalis Fabr., som hittats på minst en lokal och upptagits av Hansen (1973), har inte kunnat säkert verifieras, då den tycks kunna ha många synonyma namn. Åtskilliga arter är allmänna i Skåne under senvåren och försommaren, men flertalet försvinner därefter snabbt. Inom mer än 20 områden påträffades Cantharis nigricans, obscura och pellucida samt Rhagonycha fulva och limbata. Nästan alla arter har fångats genom slaghåvning / bankning. I allmänhet finns ingen tydlig tendens till att mer frekventa arter förekommer i endast en del av landskapet, med ett par undantag: C. lateralis har hittats inom 8 områden, alla utom ett belägna i sydvästra Skåne (Fig. 8), och Rhagonycha testacea påträffades mest i Hässleholmstrakten. Några arter har endast anträffats inom ett område: Absidia rufotestacea i Matteröd Isakstorp, Cantharis pallida vid Simrishamn, C. quadripunctata (som inte tidigare uppgivits i Artportalen för Skåne) vid Krageholm 2013, Malthinus facialis vid Norra Rörum, Malthodes marginatus vid Genarp, Rhagonycha elongata vid Horröd i Brönnestad, och Rh. lutea i Matteröds Maglehult.

10 Absidia rufotestacea 40 Cantharis figurata fusca haemorrhoidalis Fabr. 61 (+ytterligare 1 eller 2 områden, ej säkert noterade) lateralis livida nigricans obscura pallida 3 paludosa pellucida quadripunctata 18 rufa rustica Malthinus facialis 35 biguttatus Malthodes marginatus 16 Podabrus alpinus Rhagonycha atra elongata 34 fulva lignosa limbata lutea 37 testacea CARABIDAE Jordlöpare och Sandjägare Det helt dominerande antalet fynd av jordlöpare / sandjägare har gjort med fallfällor, men av en del småformer har ett mindre antal individ erhållits vid håvning, bl.a. arter av Agonum, Amara och Harpalus. De fåtaliga fynden av Lebia och Demetrias har alla gjorts vid håvning. En stor del av de material som nedanstående områdesförteckning baseras på har tidigare utgjort basen för flera specialundersökningar, vilka redovisats i olika internationella facktidskrifter (se inledningen). Därför kommenteras inte materialet närmare i detta sammanhang, utan här hänvisas till dessa fyra originalarbeten. Agonum emarginatum 61 fuliginosum gracile 45 muelleri 7

11 sexpunctatum viduum Amara aenea apricaria 12 aulica bifrons brunnea communis consularis 12 cursitans 12 convexior equestris eurynota 12 famelica 12 familiaris fulva 28 fusca 12 ingenua 12 lucida lunicollis municipalis 12 nitida 29 ovata plebeja praetermissa 31 quenseli 12 similata spreta tibialis Anchomenus dorsalis Anisodactylus binotatus 30 Badister bullatus Bembidion lampros mannerheimi 58 obtusum 20 quadrimaculatum Bradycellus harpalinus ruficollis 29 Broscus cephalotes 28 Calathus erratus fuscipes melanocephalus micropterus rotundicollis Calosoma inquisitor Carabus arcensis cancellatus convexus coriaceus

12 glabratus granulatus hortensis nemoralis nitens violaceus Cicindela campestris hybrida 1 28 Clivina fossor Cychrus caraboides Demetrias atricapillus Dromius quadrimaculatus 32 Dyschirius globosus Elaphrus cupreus 34 Harpalus affinis froelichi 12 griseus 38 laevipes latus rubripes rufipalpis 7 14 rufipes smaragdinus solitaris 12 tardus xanthopus Lebia chlorocephala 42 cruxminor Leistus ferrugineus rufescens 43 rufomarginatus terminatus Loricera pilicornis Microlesthes minutulus 28 Nebria brevicollis salina 7 Notiophilus aquaticus biguttatus germinyi 12 palustris rufipes Olisthopus rotundatus 33 Ophonus rufibarbis

13 Oxypselaphus obscurus Panagaeus cruxmajor 7 Paradromius linearis Patrobus atrorufus 26 28B Philorhizus sigma Platynus assimilis livens 43 Poecilus cupreus lepidus versicolor Pterostichus crenatus diligens gracilis 61 melanarius minor 34 niger nigrita oblongopunctatus quadrifoveolatus 12 strenuus Stenolophus teutonus 9 Stomis pumicatus 34 Syntomus foveatus truncatellus Synuchus vivalis Trechus obtusus 38 quadristriatus 29 rivularis secalis Trichosellus placidus 11 CERAMBYCIDAE Långhorningar Nästan alla fynd av långhorningar har gjort vid slaghåvning eller bankning. Inte heller dessa metoder är idealiska för fångst av denna grupp skalbaggar med undantag av blomsökande arter. Endast ett fåtal större arter har påträffats med de använda metoderna, dels på grund av dessa begränsningar, men dels också på deras relativa sällsynthet i landskapet. Många av arterna har endast anträffats inom ett enda av de 63 områdena. Det gäller Judolia sexmaculata, Monochamus sutor och Cerambyx scopolii (alla i Matteröds Maglehult, av sistnämnda art flera fynd), Oplosia cinerea (Nösdala Sandåkra), Gnathacmaeops pratensis (Dalby Norreskog, troligen sydligaste fyndet i landet), Hylotrupes bajulus (frilevande intill gammalt hus under renovering i Baskemölla), Phymatodes alni (vid Trolleholm) och Stenostola dubia (Linnebjer vid Södra Sandby). De fem områdena med fynd av Rutpela maculata ligger alla i trakten Veberöd Dalby Genarp i sydvästra Skåne, men arten har en rätt allmän utbredning i Skånes sydvästra hälft enligt rapporteringen till Artportalen. I övrigt hänvisas till områdesuppgifterna nedan.

14 Agapanthia villosoviridescens Alosterna tabacicolor Anastrangalia sanguinolenta Aromia moschata 16 Cerambyx scopolii 37 Clytus arietis Dinoptera collaris Gnathacmaeops pratensis 23 Grammoptera ruficornis Hylotrupes bajulus 2 Judolia sexmaculata 37 Leiopus nebulosus 16 Monochamus sutor 37 Oplosia cinerea 31 Oxymirus cursor Phymatodes alni 27 Phytoecia cylindrica Pogonocherus hispidus 25 Rhagium mordax Rutpela maculata Stenostola dubia 26 Stenurella melanura Stictoleptura maculicornis rubra Tetrops praeustus CHRYSOMELIDAE bladbaggar och jordloppor För de flesta chrysomelider är slaghåvning/bankning lämpliga insamlingsmetoder. Sammanlagt 113 arter påträffades vid undersökningen, därav 53 arter jordloppor (Halticinae). Flertalet chrysomelider är bundna till en enda, eller några varandra närstående arter av kärlväxter. Det gäller såväl jordloppor som övriga undergrupper av bladbaggar, även om åtskilliga generalister förekommer i Skåne. Vid insamlingen har därför oftast tagits väsentlig hänsyn till vegetationens artsammansättning vid insamligen, men de funna chrysomelidernas artpreferenser kommer att redovisas i andra sammanhang. Av de tio arter chrysomelider som påträffats inom fler än 20 områden var åtta arter jordloppor (underfamilj Halticinae), nämligen Chaetocnema aridula och concinna, Crepidodera aurata, Neocrepidodera ferruginea och fyra arter Longitarsus (succineus, pratensis, melanocephalus och luridus). De två övriga högfrekventa bladbaggarna var Chrysolina varians och Cryptocephalus fulvus. Bland jordlopporna tycks framför allt Phyllotreta vittula ha en klart sydlig utbredning inom Skåne, då 18 av de 19 områden i vilka denna art påträffats ligger i södra Skåne och endast ett område (Konga) litet nordligare (Fig. 9). Även den starkt näringsväxtbegränsade jordloppan Hermaeophaga mercurialis, som var mycket individrik i skogsbingelbestånden längs Fyledalen, verkar ha en sydlig sydvästlig utbredning i Skåne. Den hittades aldrig i de ofta betydande bingelbestånd som avsökts i Hässleholmstrakten (områdena 30, 31, 43). Av släktet Altica föreligger fler fynd än de nedan redovisade, eftersom jag ansett artbestämningen av de oredovisade fynden osäker. Bland de 15 registrerade Longitarsus-arterna förtjänar särskilt L. curtus att nämnas, vilken påträffades i flera individ i ett vallörtbestånd vid Hovdala slott, tillsammans med den betydligt vanligare L. nasturtii. Intressant är också ett fynd (flera individ) av Phyllotreta armoraciae på en vildväxande pepparrotsplanta inom område 49 (på

15 Bjärnums stationsområde) i nordligaste Skåne. Den är även funnen utanför undersökningsområdena på odlad pepparrot strax norr om Ystad. Båda fynden gjordes Av bladbaggar tillhörande andra underfamiljer än Halticinae kan speciellt nämnas, att Hispa atra påträffades vid slaghåvning inom tre områden i södra Skåne. Denna art har en utpräglat sydlig utbredning i Sverige. Av Pyrrhalta viburni hittades ett individ på en olvonbuske i norra Skåne. En tydligt nordlig utbredningstendens inom landskapet hade Chrysolina varians (Fig. 10), även om arten kan påträffas över större delen av Skåne (jfr. Artportalen). Det kan nämnas att ett fynd av den i Sydsverige mycket sällsynta Chrysolina graminis gjordes vid Dalby. Ojämförligt vanligast av de tio Cryptocephalus-arter som registrerats var C.fulvus, som kunde uppträda i mängd på öppna marker inom många områden i olika delar av Skåne. Eljest kan bara C. moraei och C. labiatus betraktas som någorlunda allmänt förekommande i materialet. Den sällsynta C. nitidulus anträffades på en lokal nära Torna-Hällestad och de likaledes sällsynta C. pallifrons och C. sexpunctatus inom ett omårde sydväst om Tyringe i norra Skåne. I övrigt hänvisas till områdesuppgifterna nedan. Agelastica alni Altica brevicollis 25 chamaenerii 28 lythri 31 oleracea quercetorum Aphthona atrocaerulea euphorbiae 26 lutescens 34 nonstriata 1 15 Batophila rubi Bromius obscurus Cassida denticollis flaveola rubiginosa sanguinolenta sanguinosa viridis 7 Chaetocnema aridula concinna hortensis Chrysolina analis fastuosa geminata graminis 21 oricalcea staphylaea 33 37

16 varians Chrysomela populi Crepidodera aurata fulvicornis Cryptocephalus fulvus labiatus moraei nitidus nitidulus 14 pallifrons 39 punctiger 2 pusillus 8 41 sericeus 1 12 sexpunctatus 39 Derocrepis rufipes Donacia aquatica 34 simplex 58 Epitrix pubescens 24 Galeruca tanaceti Galerucella calmariensis 32 lineola 32 sagittariae 32 tenella Gastrophysa polygoni viridula Gonioctena decemnotata punctata viminalis Hermaeophaga mercurialis Hippuriphila modeeri 9 Hispa atra Hydrothassa glabra Labidostomis longimana Lema cyanella Lilioceris lilii merdigera 45 Lochmaea caprea suturalis 29 Longitarsus anchusae 9 atricillus curtus 32 exsoletus gracilis 25 jacobaeae

17 luridus melanocephalus nasturtii parvulus 8 51 pratensis rubiginosus succineus suturellus tabidus Luperus flavipes Lythraria salicariae Mantura chrysanthemi obtusata 14 Neocrepidodera ferruginea transversa Oulema melanopus (inkl. duftschmidi) Phaedon cochleariae 2 Phratora laticollis 38 vitellinae vulgatissima Phyllotreta armoraciae 49 atra flexuosa 7 22 nemorum nigripes ochripes striolata tetrastigma undulata vittula Plagiodera versicolora Plagiosterna aenea 8 37 Psylliodes chalcomerus chrysocephalus cucullatus napi picinus Pyrrhalta viburni 37 Sermylassa halensis

18 Sphaeroderma testaceum Zeugophora subspinosa 45 Orthocis alni 31 CIIDAE Trädsvampborrare CLERIDAE Brokbaggar Korynetes caeruleus COCCINELLIDAE Nyckelpigor Sammanlagt arter nyckelpigor påträffades, de allra flesta insamlade genom slaghåvning, som är en lämplig metod för denna grupp. Minst sju arter får anses vara allmänna eller mycket allmänna i hela eller större delen av landskapet. Coccinella 7-punctata, Propylea 14-punctata och Tytthaspis 16-punctata har påträffats inom de flesta undersökningsområden. Coccinula 14-pustulata har påträffats i nära hälften av områdena och är också mycket spridd i landskapet. Några arter har ett klart sydligt eller kustnära utbredningsmönster i Skåne. Coccinella 11-punctata (Fig. 11) fanns inom 14 områden, men inget av dessa låg i inre eller norra Skåne. Hippodamia variegata registrerades inom endast 9 områden, alla belägna i Sydskåne. Enligt Artportalen finns dessutom åtskilliga fynd på slättlandet vid Höganäs och Ängelholm av sistnämnda art. Flera Scymnus-arter samt ytterligare fyra arter nyckelpigor hittades bara inom ett enda av de 63 områdena: Anisosticta 19-punctata i Häckeberga-området, Hippodamia 13-punctata på Möllerödsfältet vid Finjasjön, Oenopia conglobata på en lokal i sydväst, och Rhyzobius litura vid Vitemölla. Se vidare lokalförteckningen nedan. Adalia bipunctata punctata Anatis ocellata Anisosticta 19-punctata 15 Aphidecta obliterata Calvia 14-guttata Chilocorus renipustulatus 8 34 Coccidula rufa Coccinella 5-punctata punctata punctata Coccinula 14-pustulata Cynegetis impunctata Halyzia 16-guttata Hippodamia variegata punctata 44 Oenopia conglobata 17 Propylea 14-punctata

19 Psyllobora 22-punctata Rhyzobius litura 1 Scymnus frontalis 14 haemorrhoidalis 28 mimulus 2 15 mimulus/frontalis 19 nigrinus 43 rufipes 19 Subcoccinella 24-punctata Tytthaspis 16-punctata CRYPTOPHAGIDAE Fuktbaggar Använda metoder torde inte vara idealiska för insamling av denna grupp, men tre arter har påträffats inom vardera ett område. Antherophagus pallens 7 Cryptophagus acutangulus 23 pilosus 31 CURCULIONIDAE Vivlar och barkborrar Curculionidae är den skalbaggsfamilj i vilken flest arter påträffats vid undersökningen, sammanlagt 155, representerande 58 släkten. Slaghåvning eller (för vedväxtlevande former) bankning är idealiska insamlingsmetoder för de allra flesta vivlar. Endast ett fåtal arter påträffades i fallfällor, främst av släktet Otiorhynchus. För barkborrar lämpar sig inte slaghåvning. Därför har endast några få och tillfälliga fynd gjorts av denna grupp. Dessa har ändå medtagits i listan nedan. Jämfört med flertalet övriga familjer kan vivlarna nog anses överrepresenterade i undersökningen, eftersom här ingår specialstudier av vivelfaunans sammansättning hos flera större växtgrupper, särskilt olika lövträd och många ärtväxter. Dessa studier över värdväxtpreferens hos funna vivelarter kommer att presenteras i annat sammanhang och behandlas därför inte här. I det följande kommenteras däremot fynd av arter som i Skåne är sällsynta eller sällan rapporterade i Artportalen. Anthonomus bituberculatus (1 individ) erhölls genom bankning av hägg i Dalby Kronopark Archarius crux är nästan endast funnen i Skåne (Artportalen), och 1 ex hittades i Vitemölla vid håvning av vegetation med bl.a. korgpil. Av Baris artemisiae håvades 1 individ från fältmalört på Rinkabyfältet Den sällsynta Barynotus moerens håvades i skogsbingel inom två områden, Öved respektive Röddinge. Av de 24 funna arterna av släktet Ceutorhynchus kan följande fynd nämnas. Många funna arter av detta släkte är starkt sydliga i landet och t.o.m. i Skåne. Åtskilliga är sällsynta. Det gäller bl.a. följande arter. C. alliariae funnen vid Habo Ljung, Lomma; C. atomus banvall vid Horna Fure nära Åhus; C. griseus Ilstorp vid Sjöbo; C. ignitus mellan Harlösa och Silvåkra samt på Hammars backar i sydost, båda områdena med riklig förekomst av sandvita; C. javetii örtrika sandmarker mellan Vomb och Veberöd. C. posthumus och C. rhenanus sandbunker med Teesdalia inom Risen vid Genarp;

20 C. roberti vid Eriksdal i övre Fyledalen. Av de allmänna arterna har åtminstone Ceutorhynchus obstrictus en klart sydlig tendens i Skåne (Fig. 12). Generellt utbredda och allmänna är C. typhae och C. pallidactylus. Dessa tre arter torde ofta eller oftast utvecklas på raps/rybs, eftersom de verkar alltför vanliga och rikligt förekommande för att endast vara beroende av vilda cruciferer. Många andra fynd har gjorts av vivlar som troligen är mycket ovanliga eller sällsynta i Skåne. Följande kan särskilt nämnas: Cleopus pulchellus på Scrophularia vid Konga i mellersta Skåne Magdalis barbicornis Dalby Kronopark 2007, vid håvning på ungplantor av rönn. Orobitis cyaneus på violer vid Lerberget, Höganäs Polydrusus formosus 5 individ i hägg norr om Veberöd Polydrusus flavipes flera fynd i trakten av Malmö och Lund samt ett fynd nära Hovdala, Pseudostyphlus pillumus i Matricaria nära Lomma Rhinusa collina i Linaria vulgaris, Häckeberga-området Rhinusa linariae i Linaria vulgaris, öster om Hovdala slott, Rutidosoma globulus vid Nösdala E Brönnestad Sibinia viscariae öster om Torna-Hällestad Tanymecus palliatus Staffanstorp Trachodes hispidus Hovdalafältet S Tropiphorus terricola Örups almskog Tychius junceus Malmö och Lund Tychius polylineatus öster om Hovdala samt Genarp Risen. I övrigt hänvisas till förteckningen nedan. Amalus scortillum 2 Anoplus plantaris roboris Anthonomus bituberculatus 23 pedicularius rectirostris rubi Archarius crux 1 pyrrhoceras salicivorus Baris artemisiae 57 Barynotus moerens 9 61 Barypeithes pellucidus Brachysomus echinatus Ceutorhynchus asperifoliarum alliariae 24 atomus cakilis 24 erysimi geographicus 13 griseus 11 ignitus 4 13 javetii 12 litura obstrictus

21 pallidactylus pallipes 61 pleurostigma pollinarius posthumus 16 pulvinatus 42 pyrrhorhynchus 57 rapae rhenanus 16 roberti 10 sulcicollis triangulum typhae Cionus scrophulariae tuberculosus Cleopomiarus graminis Cleopus pulchellus 48 Coeliodes rana (quercus) ruber 5 rubicundus transversealbofasc. 23 Curculio venosus Dorytomus rufatus 33 taeniatus Ellescus bipunctatus Grypus equiseti 26 Gymnetron melanarium rostellatum veronicae 27 Hylastes cunicularius 6 Hylesinus fraxini 26 Hylobius abietis Hypera arator dauci meles nigrirostris plantaginis postica rumicis suspiciosa venusta

22 zoilus 38 Lixus iridis Magdalis armigera barbicornis 23 ruficornis Mecinus pascuorum pyraster Miarus campanulae Micrelus ericae 4 28 Nedyus quadrimaculatus Neocoenorrhinus aequatus 8 Orobitis cyaneus 63 Otiorhynchus ligustici ovatus raucus scaber singularis tristis Philopedon plagiatus Phyllobius argentatus glaucus maculicornis oblongus pomaceus pyri virideaeris viridicollis Pissodes pini 33 Polydrusus flavipes formosus 14 mollis cervinus undatus

23 Poophagus sisymbrii 51 Pseudostyphlus pillumus 24 Rhamphus oxyacanthae 8 14 pulicarius Rhinoncus bruchoides 36 castor inconspectus 6 15 pericarpius perpendicularius Rhinusa antirrhini collina 15 linariae 31 Rhynchaenus fagi pilosus quercus rusci signifer Rutidosoma globulus 31 Sciaphilus asperatus Scolytus intricatus Sibinia pyrrhodactyla viscariae 14 Simo hirticornis Sitona ambiguus cylindricollis gressorius griseus hispidulus humeralis lepidus lineatus lineellus puncticollis sulcifrons suturalis

24 Stereonychus fraxini Strophosoma capitatum melanogrammum Tachyerges salicis stigma Tanymecus palliatus 20 Tanysphyrus lemnae 44 Thamiocolus viduatus Tomicus piniperda 3 Trachyphloeus bifoveolatus Trichosirocalus troglodytes Trachodes hispidus 33 Tropiphorus elevatus terricola 7 Tychius junceus meliloti picirostris polylineatus quinquepunctatus squamulatus Zacladus geranii DASCILLIDAE Mossbaggar Endast ett fynd föreligger. Av Dascillus cervinus erhölls 1 individ vid slaghåvning vid Baskemölla Dascillus cervinus 2 DASYTIDAE Borstbaggar Borstbaggar har nästan uteslutande insamlats vid håvning av gräsmarker, vanligen med blommande örter. Ojämförligt vanligast är Dolichosoma lineare som påträffats inom 43 områden, och Dasytes plumbeus som påträffats inom 31 områden. Båda dessa arter torde finnas nästan överallt på öppna marker i Skåne. Av Dasytes aeratus föreligger bara två fynd, vid Romeleklint 2009 och vid Krageholm Dasytes aeratus cyaneus niger obscurus plumbeus Dolichosoma lineare

25 DERMESTIDAE Ängrar Fyra arter egentliga ängrar har registrerats. Anthrenus museorum, museiängern, har hittats vid slaghåvning inom 10 områden, spridda över landskapet. De mer lokalt utbredda Dermestes laniarius och Megatoma undata påträffades i sandområdet mellan Veberöd och Vomb, den förstnämnda även vid Ålstorp SE Landskrona. Anthrenus museorum Attagenus pellio 6 Dermestes laniarius Magatoma undata 12 ELATERIDAE Knäppare Sammanlagt 31 arter knäppare insamlades vid undersökningen, huvudsakligen genom slaghåvning/bankning och under försommaren. Under resterande delar av sommarsäsongerna var flertalet arter fåtaliga eller saknades helt i vegetationen. Några få arter, främst av släktena Agriotes och Selatosomus, samt Agrypnus murinus, påträffades mest i fallfällor. De mest frekventa arterna, både med hänsyn till antalet områden och antalet individ, var Dalopius marginatus och Athous subfuscus. Båda hittades inom 31 områden och med sammanlagt många hundra individ. Dessa arter är utbredda över hela landskapet med viss preferens för skogiga trakter. Adrastus pallens noterades inom 26, och Athous haemorrhoidalis inom 24 områden. Även Athous vittatus, Prosterrnon tessellatum och Agriotes obscurus var frekventa och väl spridda i Skåne. Begränsad till områden i södra Skåne (9 st) var däremot Agriotes sputator (Fig. 13). Av mindre vanliga arter kan följande noteras: Ampedus nigrinus en tämligen sällsynt art i Skåne, hittades endast vid Örkelljunga och vid Dalleröd i Brönnestad. Ampedus tristis endast ett fynd, vid Matteröds Maglehult, Calambus bipustulatus Linnebjer vid Lund Cardiophorus ruficollis vid Vomb Negastrius pulchellus Norra Rörum Actenicerus sjaelandicus 3 16 Adrastus pallens Agriotes lineatus obscurus sputator Agrypnus murinus Ampedus balteatus 6 29 nigrinus tristis 37 Anostirus castaneus Athous haemorrhoidalis subfuscus vittatus

26 Calambus bipustulatus 26 Cardiophorus ruficollis 12 Cidnopus aeruginosus minutus pilosus Ctenicera pectinicornis Dalopius marginatus Denticolllis linearis Ectinus aterrimus Hemicrepidius niger Hypoganus inunctus 2 Limonius aeneoniger Negastrius pulchellus 35 Oedostethus quadripunctulatus Prosternon tessellatum Selatosomus aeneus cruciatus impressus ENDOMYCHIDAE Svampbaggar Endast ett fynd, av Lycoperdina succincta, i en fallfälla vid Vomb. Lycoperdina succincta 12 Endast två fynd enligt nedan. Dacne bipustulata 15 Tritoma bipustulata 33 Microrhagus pygmaeus 23 EROTYLIDAE Trädsvampbaggar EUCNEMIDAE Halvknäppare GEOTRUPIDAE Tordyvlar Uteslutande insamlade med fallfällor. Geotrupes vernalis är vanlig inom sandområdena söder och sydost om Vombsjön. Jag har också flera fynd från Vitemölla-trakten före 2004 (ej medtagna). Geotrupes stercorosus förekom i skogsmark inom alla områden där fallfällor var utsatta, ofta i riklig mängd. Geotrupes vernalis spiniger 9 stercorarius

27 stercorosus HISTERIDAE Stumpbaggar Nästan uteslutande funna i fallfällor. Vanligaste art var Margarinotus striola. Den sällsyntare M. carbonarius fångades i fallfälla söder om Vomb och M. terricola på Hovdalafältet. Hister unicolor Margarinotus brunneus carbonarius 12 obscurus purpurascens striola terricola 38 ventralis Saprinus aeneus 12 semistriatus HYDROPHILIDAE Palpbaggar Helephorus-arten fångades vid slaghåvning och Sphaeridium-artena i fallfällor. Helophorus brevipalpis 51 Sphaeridium bipustulatum 9 33 scarabaeoides 12 KATERETIDAE Kullerglansbaggar Endast funna vid slaghåvning eller bankning. De båda Brachypterus-arterna förekom allmänt och ofta i stort antal på nässlor. Brachypterolus-arterna är funna både på Linaria repens och L. vulgaris inom olika områden i Skåne. Heterhelus scutellaris har insamlats vid bankning av både hägg och fläder. Kateretes-artena har påträffats endast i de sydligare områdena, vid håvning av blandad, örtrik vegetation. Brachypterolus linariae pulicarius Brachypterus glaber urticae Heterhelus scutellaris Kateretes pedicularius rufilabris 1 LAMPYRIDAE Lysmaskar Endast 1 fynd har gjorts, en hane vid Matteröds Maglehult. Lampyris noctiluca 37

28 LATHRIDIIDAE Mögelbaggar Främst funna vid slaghåvning. Cortinicara gibbosa förekommer rikligt i hela landskapet och har noterats inom 44 områden. Även Enicmus transversus är vanlig (26 områden, därav 20 i södra Skåne). Corticaria impressa är mindre vanlig och har hittats i endast 2 områden. I övrigt se uppgifterna nedan. Aridius nodifer Corticaria impressa Corticarina fuscula Cortinicara gibbosa Enicmus testaceus 31 transversus Stephostethus lardarius rugicollis LEIODIDAE Mycelbaggar Nästan uteslutande funna i fallfällor, flera arter endast eller främst i området mellan Vomb och Veberöd, där rikligt med fallfällor användes under främst Den vanligaste leiodiden var Sciodrepoides watsoni, liksom i landet som helhet. Catops chrysomeloides är enligt Artportalen endast känd från de södra delarna av Skåne, Catops fuscus en generellt ovanlig art i landet. Nargus anisotomoides är en i Skåne starkt sydlig art; i övrigt sällsynt i Sverige. Amphicyllis globus 12 Catops chrysomeloides 12 fuliginosus 12 fuscus 12 nigrita nigricans 38 tristis 12 westi 9 Choleva agilis 52 Nargus anisotomoides 12 Ptomaphagus subvillosus 9 22 Sciodrepoides fumatus watsoni LUCANIDAE Ekoxbaggar Endast ett fåtal fynd gjorda av fyra arter, alla i fallfällor. Använda insamlingsmetoder var knappast idealiska för denna grupp. Frilevande har jag iakttagit Dorcus parallelepipedus under senare decennier utanför områdena, i bl.a. Örups almskog, vid Kulturens Östarp nära Veberöd och i bokskogen nära Bökeberg vid Svedala. Inget fynd av ekoxe, Lucanus cervus, gjordes under tioårsperioden. Dorcus parallelepipedus 2 Platycerus caprea 34 43

29 caraboides Sinodendron cylindricum 9 18 LYCIDAE Rödvingebaggar Ett individ av Platycis cosnardi insamlades med slaghåvning vid Brönnestads Dalleröd Lokalen har ett mycket gammalt bestånd av ädellövträd. Pyropterus nigroruber har påträffats vid Vomb samt i Höganäs-området. Platycis cosnardi 43 Pyropterus nigroruber MALACHIIDAE Blåsbaggar Endast funna vid slaghåvning, främst av gräsvegetation med blommande örter. Cordylepherus vididis är allmän i södra Skåne, men svår att finna i landskapets norra delar (Fig. 14). Malachius bipustulatus förekommer däremot troligen på de flesta håll i Skåne. Charopus graminicola och de två Anthocomus-arterna har alla påträffats inom ett fåtal områden. Anthocomus fasciatus rufus Charopus graminicola Cordylepherus viridis Malachius bipustulatus Conopalpus testaceus 5 MELANDRYIDAE Brunbaggar MELOIDAE Oljebaggar Av majbaggar har två arter påträffats inom områdena i Fyledalen, i fallfällor eller fritt rörliga på marken. Meloe violaceus 9 proscarabaeus 8 9 MORDELLIDAE Tornbaggar Huvudsakligen insamlade vid slaghåvning av blomrik vegetation. Sammanlagt 8 arter har påträffats. Vanligast är Mordella aculeata, särskilt i norra Skåne. Den mycket snarlika M. holomelaena noterades inom två områden i Hässleholmstrakten. Rätt vanlig var Mordellistenula perrisi, funnen inom 12 områden, de flesta i södra och mellersta Skåne. Den starkt sydostliga Mordellistena humeralis påträffades vid Dalby Norreskog och M. variegata vid Staffanstorp och Ludvigsborg. Se i övrigt nedan. Mordella aculeata holomelaena Mordellistena humeralis 23 parvula pumila variegata 20 55

30 Mordellistenula perrisi Mordellochroa abdominalis NITIDULIDAE Glansbaggar De insamlade glansbaggarna har endast delvis artbestämts. Det gäller särskilt arter av släktena Epuraea och Meligethes. Meligethes aeneus, rapsbaggen, är den individrikaste av alla skalbaggar som insamlats vid slaghåvning, sammanlagt tiotusentals individ. Även andra Meligethes-arter har påträffats vid slaghåvning, men i betydligt mindre antal, och eftersom jag av tidsskäl ofta inte haft möjlighet att artbestämma dessa, redovisas de inte alls nedan. Cychramus luteus variegatus 8 33 Epuraea aestiva 9 Glischrochilus hortensis Meligethes aeneus Alla områden utom 47 OEDEMERIDAE Blombaggar Nästan utslutande fångade genom slaghåvning av blomrik vegetation på öppen mark. Jag har slagit samman Chrysanthia viridis Schmidt och Chrysanthia viridissima L., eftersom jag funnit individ med intermediära karaktärer. De allra vanligaste oedemeriderna i Skåne verkar vara Oedemera lurida och virescens, som påträffats inom de flesta områden, utan nord sydlig utbredningstensdens. Även Oe.femorata är ganska allmän, men med lägre frekvens och individrikedom. Av den sällsynta Oe.flavipes finns ett fynd i Dalby kronopark 2008 och ett fynd i Matteröds Maglehult Chrysanthia viridissima / viridis Oedemera femorata flavipes lurida virescens ORSODACNIDAE Orsodacne förekommer åtminstone i vissa trakter i Skåne. I materialet syns en viss koncentration av fynden till Hässleholm-området, men ett fynd är från Glimåkra längst uppe i norr, och ett från Linnebjer vid Lund. Orsodacne cerasi PHALACRIDAE Sotsvampbaggar Av phalacriderna har endast släktet Olibrus artbestämts i materialet som helhet och är därför de enda arter som redovisas nedan. De är nästan uteslutande funna vid slaghåvning av öppen vegetation. Klart vanligast var Olibrus aeneus, som fanns inom de flesta områden. Allmänt förekommande var även O. affinis. O. bicolor och O. millefolii anträffades inom vardera 14 områden, väl spridda över Skåne. Ett individ av den sällsynta O. flavicornis påträffades år 2012 i Brönnestads Dalleröd och 2 individ av O. baudueri vid Tryde nära Tomelilla år 2008.

31 Se i övrigt nedan. Olibrus aeneus affinis bicolor baudueri 7 corticalis flavicornis 43 millefolii PYROCHROIDAE Kardinalbaggar Av kardinalbaggarna har Schizotus påträffats något oftare än Pyrochroa vid slaghåvning eller bankning. Pyrochroa har även observerats i andra trakter än i de studerade områdena, men dessa fynd har inte registrerats. Pyrochroa coccinea Schizotus pectinicornis SCRAPTIDAE (ANASPIDAE) Ristbaggar Uteslutande funna vid slaghåvning av främst öppen vegetation. Ojämförligt vanligast var Anaspis rufilabris, som noterades i mer än hälften av undersökningsområdena, utan någon regional fördelningstendens. Ett fynd föreligger av Anaspis fasciata inom område 21 (Dalby SE; ej noterad i Skåne av Artportalen). A. flava är endast insamlad i område 19 (Malmö norr). Anaspis frontalis fanns inom tio områden i södra Skåne och sydväst om Hässleholm. Den i Sverige starkt sydliga A. maculata hittades inom tre områden i sydväst samt vid Bosjökloster i mellersta Skåne. Anaspis thoracica, slutligen, påträffades inom fyra områden i södra Skåne. Anaspis fasciata 21 flava 19 frontalis maculata rufilabris thoracica SCARABAEIDAE Bladhorningar Med få undantag lämpar sig de använda insamlingsmetoderna inte särskilt väl för bladhorningar. De sju arter av dyngbaggar (Aphodius) som noterats har nästan alltid tagits i fallfällor. Gödsellämningar har aldrig undersökts. Ingen av de funna arterna är ovanliga. Phyllopertha horticola registrerades inom 25 områden, men förekommer endast under några veckor på försommaren och är säkert allmänt utbredd i landskapet. Av guldbaggarna har visserligen Cetonia aurata setts på flera platser i Skåne, man den har aldrig kommit med vid håvningar/bankningar och därför inte medtagits. Protaetia cuprea noterades inom sju områden, både i söder och i norr, Serica brunnea inom nio områden. Trichius fasciatus har ofta iakttagits i blommor, särskilt i norra Skåne, men bara kommit med vid håvningar inom tre områden.

32 Aphodius ater contaminatus 6 31 depressus distinctus fossor 34 pusillus 12 rufipes Melolontha melolontha Onthophagus fracticornis Phyllopertha horticola Protaetia cuprea Serica brunnea Trichius fasciatus SCIRTIDAE Mjukbaggar Oftast funna vid slaghåvning. Ett mindre antal individ av släktet Cyphon har inte medtagits, då de tycktes ha intermediära karaktärer mellan beskrivna arter. Vanligast var Cyphon padi, både i söder och norr. Av den sällsynta Cyphon hilaris hittades 1 individ i Brönnestad Horröd 2008 vid bankning av Salix aurita. Av den likaledes sällsynta Cyphon palustris erhölls 1 individ vid Store Damm nära Perstorp år Enstaka individ av Cyphon pubescens har insamlats 2007, 2010 och Scirtes hemisphaericus har hittats inom två områden i söder. I övrigt, se listan. Cyphon coarctatus hilaris 34 laevipennis ochraceus padi palustris 41 pubescens variabilis Elodes minuta 8 37 Microcara testacea Scirtes hemisphaericus 8 15 SILPHIDAE Asbaggar Asbaggarna insamlades med fallfällor, delvis sådana med ruttnande djurmaterial. Undantag utgjorde det enda individet av Dendroxena, som insamlades vid bankning av avenbok i Brönnestad Dalleröd. Av Nicrophorus humator, som inte alls är en ovanlig art i Skåne, anträffades ett helt brunfärgat individ, ett annat individ med rödbrun halssköld samt två individ med helsvarta antenner. Dessa avvikelser är anmärkningsvärda och de två individen med helsvarta antenner, som även var stora, artbestämdes först till Nicrophorus germanicus, vilket dock förkastades av Artportalens granskare. De tre övriga Nicrophorus-arterna var alla mycket vanliga och lätta att få i fallfällor, N.vespillo företrädesvis på edafiskt rikare lokaler. Oiceoptoma var likaså en vanlig art utan någon tendens i fördelningsmönstret över landskapet. Sällsynt var Necrodes littoralis, av vilken två individ hittades i en fallfälla på öppen mark vid Vombs boställe söder om Vomb år Phosphuga atrata var vanlig i skogsmark. Silpha carinata förekom rikligt på en del öppna marker i såväl södra som norra Skåne. Silpha tristis förekom klart mindre rikligt och hittades endast inom tre områden.

33 Av Thanatophilus-arterna var Th.sinuatus vanligast, men utan regional tendens. Th. dispar hittades bara i Hardeberga-området, medan Th.rugosus fanns inom tre områden. Dendroxena quadrimaculata 43 Necrodes littoralis 12 Nicrophrous humator investigator vespillo vespilloides Oiceoptoma thoracicum Phosphuga atrata Silpha carinata tristsis Thanatophilus dispar 15 rugosus sinuatus STAPHYLINIDAE Kortvingar Av denna stora skalbaggsfamilj redovisas fynd av 114 arter. Dessutom har åtskilliga små former påträffats som inte medtagits nedan, då de ej alltid bestämts till art eller artbestämningen ansetts alltför osäker (speciellt inom Aleocharinae). Fångster har skett både med fallfällor och genom håvning. Stora former (flertalet Staphylininae) har nästan uteslutande tagits med fallfällor, medan andra grupper, speciellt Tachyporinae, i stor utsträckning erhållits genom håvning, särskilt tidigt på sommarsäsongen. Detta gäller även några andra grupper, främst släktet Stenus. Fångade helt eller huvudsakligen i södra Skåne är Anotylus rugosus (Fig. 15), liksom vissa andra sparsamt insamlade arter, men materialens knapphet omöjliggör vanligen slutsatser om kortvingarnas fördelning inom landskapet. Av sällsyntare kortvingar föreligger ett fynd av Amarochara umbrosa i Dalby Norreskog, av Anthophagus caraboides i Brönnestad Horröd. Av Gabrius nigritulus föreligger ett fynd från Gastelyckan i Lund år Micropeplus porcatus hittades vid Röddinge 2010, Philonthus intermedius vid Vomb 2006 och 1 km E Hovdala Av Staphylinus caesareus togs 2 individ på Hovdalafältet SW och 1 individ vid Röddinge, båda Den i Sverige starkt sydostliga jättearten Ocypus olens har visat sig vara vanlig i Vombsänkan och även setts fritt krypande på skogsstigarna där under många år. Den insamlades också vid Vitemölla, Onslunda och Konga i andra delar av Skåne. I levande, oskadat skick kan denna art vara klart större än vad som anges i handböcker; det största sedda individet mätte fullt utbredd hela 46 mm i längd. Av släktet Stenus påträffades 12 arter. Klart vanligast var Stenus clavicornis. Den sällsynta Stenus aterrimus fångades vid Vomb 2005 och vid Trollenäs Av Stenus providens och Stenus similis insamlades vardera 1 individ vid Röddinge 2010, den sistnämnda även vid Trolleholm Av släktet Tachinus påträffades 8 arter, flest gånger Tachinus corticinus och T.signatus. Släktet Tachyporus kan ofta fås genom slaghåvning under våren och försommaren, och arterna T. chrysomelinus, T. hypnorum, och T. obtusus tycks förekomma rikligt i stora delar av Skåne. Intressant är fyndet av den sällsynta Xylodromus affinis inom område 17, Torup, i sydväst. Denna art har (enligt Artportalen) i Skåne tidigare endast påträffats på Falsterbohalvön (av Alan Dufberg).

34 Acidota crenata 29 Aleochara curtula spadicea 12 Amarochara umbrosa 23 Anotylus rugosus Anthobium atrocephalum unicolor Anthophagus caraboides 34 Arpedium quadrum Bolitobius castaneus 33 cingulatus inclinans Bisnius cephalotes 45 fimetarius 12 puella 29 sordidus 45 Coprophilus striatulus Drusilla canaliculata Erichsonius cinerascens 30 Eusphalerum minutum 27 Gabrius nigritulus 22 splendidulus 33 Gyrohypnus angustatus punctulatus 29 Ilyobates bennetti (subopacus) 26 nigricollis 38 Ischnosoma splendidum 1 33 Lathrobium elongatum 30 fulvipenne 33 Lesteva longoelytrata Lordithon lunulatus Micropeplus porcatus 9 Mycetoporus lepidus 29 longulus 29 punctus 7 9 rufescens 12 Ocalea picata 33 Ochthephilum fracticorne 12 Ocypus aeneocephalus 1 43 brunnipes nitens olens picipennis Olophrum piceum 29 Omalium rivulare 6 26 Ontholestes tessellatus Othius angustus punctulatus Philonthus addendus 45 albipes 3

35 atratus 5 carbonarius cognatus concinnus 18 debilis 12 decorus intermedius laminatus 12 marginatus micans 32 politus splendens Platydracus fulvipes 5 34 stercorarius Pselaphus heisei 29 Quedius fuliginosus/curtipennis 5 molochinus 29 Rugilus rufipes Scaphidium quadrimaculatum 26 Sepedophilus pedicularius 29 testaceus Staphylinus caesareus 9 38 erythropterus Stenus aterrimus bifoveolatus 26 cicindeloides 27 clavicornis flavipes 61 impressus juno 9 24 latifrons 7 15 lustrator 29 picipes 31 providus 9 similis 9 27 Tachinus corticinus fimetarius 8 laticollis lignorum 12 marginellus proximus 30 signatus subterraneus 34 Tachyporus atriceps chrysomelinus hypnorum nitidulus

36 obtusus pulchellus 17 pusillus solutus tersus 8 29 Tasgius ater 7 melanarius 12 morsitans Xantholinus linearis longiventris tricolor 11 Xylodromus affinis 17 Zyras cognatus 11 laticollis limbatus TENEBRIONIDAE Svartbaggar Den vanligaste och mest spridda arten i Skåne av denna familj är Lagria hirta, funnen inom 19 områden och allmänt, men sällan mer talrikt förekommande. Vid slaghåvning i blomsterrik gräsmark dyker den ofta upp. Opatrum sabulosum är rätt ojämnt utbredd i Skåne och förekom mest på helt öppen mark i utpräglade sandområden. År 2006 uppträdde den tidigt på våren i stort antal inom Vombområdet. Crypticus quisquilius har ett liknande fördelningsmönster, men är något mer allmänt spridd. Båda fångades i huvudsak i fallfällor. Cteniopus sulphureus är kustbunden och håvades huvudsakligen inom några områden längs ostkusten samt vid Mölle. Bolitophagus reticulatus 37 Crypticus quisquilius Cteniopus sulphureus Isomira murina Lagria hirta Opatrum sabulosum 3 12 THROSCIDAE Småknäppare Trixagus dermestoides förekommer rätt allmänt i gräsmarker i olika delar av Skåne, men sällan rikligt. Den har mest erhållits i enstaka individ, vanligen vid slaghåvning inom sammanlagt 8 områden. Trixagus dermestoides

37 Tabell 1. Nedan förtecknas de 63 områden inom vilka undersökningen genomförts. Inom alla områden har insamling skett genom slaghåvning/bankning. Inom de 31 områden som markerats med fet stil har både undersökningar med fallfällor och med slaghåvning/bankning utförts. Områdenas lägen visas i Fig. 1. (Table 1. Listed below are the number and the name of the 63 areas, where sweep net and collection by bashing foliage were used. Within 31 of these areas, marked in boldface, beetles were collected both by sweep net and bashing and by pitfall trapping. The position of the areas is shown in Fig. 1). OMRÅDE (nummer, namn och ingående lokaler) 1. VITEMÖLLA (Vitemölla Verkaån). 2. BASKEMÖLLA (Baskemölla Vik). 3. SIMRISHAMN (Simris Järrestad). 4. KÅSEBERGA (Backåkra Kåseberga Hammars backar). 5. KRONOVALL (Kronovall Onslunda Sten). 6. TOARP (Toarp Övraby). 7. ÖRUP (Örup Tomelilla). 8. FYLEDALEN (Högesta f.d. station f.d. tegelbruket Skogshejdan Lyckås). 9. RÖDDINGE (flera närbelägna lokaler). 10. ERIKSDAL (flera närbelägna lokaler) 11. SJÖBO (Sjöbo Sjöbo Ora Ilstorp). 12. VOMB (Vomb Veberöd). 13. SILVÅKRA (Harlösa Silvåkra). 14. TORNA-HÄLLESTAD (Måryd Torna Hällestad Vasalund). 15. HÄCKEBERGA (Häckeberga Olstorp Nötabo Ramnhult Bramstorp Spedarp). 16. GENARP (Genarp Björnstorp). 17. TORUP (Torup Skabersjö). 18. KRAGEHOLM (flera närbelägna lokaler). 19. MALMÖ N (Industrihamnen Sege Park). 20. STAFFANSTORP (Staffanstorp Kyrkheddinge). 21. DALBY SE (Lunnarps Fälad Önnemo Önneslöv Bonderup). 22. LUND S (Gastelyckan Södra Ringen Mobilia). 23. DALBY N (Söderskogen Norreskogen Kronoparken). 24. LOMMA (Lomma Habo Ljung). 25. LUND LINERO (Linero Övre Linero Nya Linero). 26. LINNEBJER (Kungsmarken Linnebjer Hardeberga). 27. ESLÖVSTRAKTEN (Trollenäs Trolleholm Skarhult Kungshult Hasslebro). 28. LANDSKRONA (Ålabodarna Landskrona Järavallen Ålstorp). 29. LINDERÖD (Boarps Hed Bjära). 30. IGNABERGA (Ignaberga Vedhygge Kalkbrottet Oretorp). 31. SANDÅKRA (Hovdala E Nösdala Sandåkra f.d. Issjön). 32. HOVDALAFÄLTET N (flera närbelägna lokaler). 33. HOVDALAFÄLTET S (flera närbelägna lokaler). 34. HORRÖD (Brönnestads Horröd). 35. NORRA RÖRUM (Hjällaröd Norra Rörum Vägasked).

38 36. MAGLÖ (Myrarp Skuddarp Maglö). 37. MAGLEHULT (Matteröds Maglehult). 38. HOVDALAFÄLTET SW (flera närbelägna lokaler). 39. KAMPHOLMA-TRAKTEN (Ringhults Ödeby Kampholma Västra Torup). 40. ISAKSTORP (Matteröds Isakstorp). 41. PERSTORP (Perstorp Gustavsborg). 42. MATTERÖD (Matteröds kyrkby Knutstorp). 43. DALLERÖD (Brönnestads Dalleröd). 44. MÖLLERÖD (Mölleröds kungsgård med flera närbelägna lokaler). 45. HÖRJA (Hörja Röke). 46. STENESTAD (Stenestad Klåveröd). 47. RÖSTÅNGA (Nackarp Röstånga Gällabjär). 48. KÅNGA (flera närbelägna lokaler). 49. BJÄRNUM (bangården samt flera närbelägna lokaler). 50. HORNA (Åhus Horna). 51. HÄGLINGE (flera närbelägna lokaler). 52. HÄSTVEDA (flera närbelägna lokaler). 53. HÖRBY (flera närbelägna lokaler). 54. BOSJÖKLOSTER (flera närbelägna lokaler). 55. LUDVIGSBORG (lokaler 2 3 km nordost om samhället). 56. MALMÖ SW (Limhamn Fosie Bunkeflo). 57. RINKABYFÄLTET (olika delar av övningsfältet inkl. f.d. boställen). 58. SÖDRA RÖRUM (flera närbelägna lokaler). 59. GLIMÅKRA (flera närbelägna lokaler). 60. VITTSJÖ (bangården samt flera närbelägna lokaler). 61. ÖVED (flera närbelägna lokaler). 62. ÖRKELLJUNGA (flera närbelägna lokaler). 63. HÖGANÄS KUSTOMRÅDEN (Domsten Lerberget Mölle).

39 F I G U R B I L A G A Följande 15 sidor utgör en bilaga med figurer som refereras i texten (Figure captions referred to in the main tables and text) Fig. 1. De 63 undersökta områdenas lägen och områdesnummer. Dessa nummer användes i tabell 1, liksom vid uppgift på förekomst av samliga funna och redovisade arter. (Fig. 1. The position of the areas investigated, indicated by area numbers according to table 1. These area numbers are used to indicate occurrence of all species listed in the document). Fig Områden inom vilka vissa utvalda arter med ojämn utbredning i Skåne påträffats. I kartorna markeras varje undersökt område med en cirkelsymbol. Om den angivna a r t e n i n t e p å t r ä f f a t s vid undersökningen har cirkeln kluvits horisontellt i två halvor. De områden där a r t e n p å t r ä f f a t s har i stället markerats genom att cirkeln fyllts med svart. (Fig Areas where a selected number of species with an uneven distribution in Skåne were found. Each area studied is indicated in the maps by a symbol. Areas in which the selected species was found are shown as a filled dot, all other areas studied by a circle broken by a dash into two halves).

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50