Jordlöpare Askholmen och Säbyviken

Transkript

1 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 1 av Daniel Segerlind och Magnus Stenmark Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sammanfattande bedömning Under 2014 utfördes en inventering av jordlöpare vid Askholmen, Eskilstuna kommun och Säbyviken, Strängnäs kommun. Under inventeringen påträffades 43 arter totalt, 12 % av den svenska faunan. Vid Askholmen påträffades 33 arter och vid Säbyviken 30 arter, endast 20 arter påträffades vid båda lokalerna. I diskussionen jämförs inventeringen med resultatet från 2010 års inventering, som påträffade 38 arter på båda lokalerna.

2 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 2 av 17 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Metodik... 3 Om jordlöpare... 3 Inventeringspersonal... 3 Fallfällor... 3 Inventeringsperioder... 4 Artbestämt material... 4 Resultat... 4 Artpool... 4 Rödlistade arter... 7 Slutsats... 7 Säbyviken jämförelse med år 2010 på släktesnivå... 8 Askholmen jämförelse med år 2010 på släktesnivå Åtgärder Referenser Bilagor... 12

3 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 3 av 17 Inledning År pågår Life+ MIA (Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management). Detta Life-projekt drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län tillsammans med länsstyrelserna i Södermanlands och Uppsala län. Även Upplandsstiftelsen och Sveaskog är en part. I projektet återskapas många naturmiljöer där naturvärdena succesivt har minskat under de senaste decennierna. Dessutom förbättras tillgängligheten för allmänheten. Inom projektet har åtgärder gjorts i 42 Natura-2000 områden. Askholmen och Säbyviken är två av dessa områden inom Life MIA som är satt till naturtypen fuktängar. Dessa fuktängar har tidigare hävdats genom slåtter och bete men delar har lämnats till att växa igen. Under Life MIA har delar restaurerats genom avverkning av träd och buskar samt fräsning av stubbar och tuvor. Syftet med inventeringen är att undersöka förändringar i artsammansättning och artantal hos marklevande skalbaggar i två delytor per lokal. Delytorna består av ett kontrollområde av fuktig skog samt ett åtgärdsområde som har restaurerats till fuktäng. Metodik Om jordlöpare Jordlöpare är en familj inom ordningen skalbaggar. I Sverige finns 366 arter. Jordlöpare är små (3 mm) till stora (2-3 cm) skalbaggar. De lever av rov och genom att äta växtdelar. De mindre arterna är som regel rena växtätare. De flesta arter är nattaktiva och trivs att jaga på öppna partier. Många arter är knutna till jordbrukslandskapet eller andra biotoper med gott om kantzoner och gräsmarker. Några arter, i synnerhet bland larvmördarna, har effektivt använts inom biologisk bekämpning. Inventeringspersonal Daniel Segerlind och Magnus Stenmark. Fallfällor I de två lokalerna sattes 10 fallfällor ut med fördelningen 5 fällor i kontrollområdet och 5 fällor i åtgärdsområdet. Inventeringen under 2014 skedde i aktiva betesfållor. Därför valde vi att inte återupprepa metoden från 2010 med fasta fallfällor. Risken var uppenbar att nötkreaturen skulle förstöra fallfällorna. Istället använde vi oss av små plastglas som placerades ut under 1-3 dygn under 3 olika perioder under säsongen. Förstörelse från nötkreaturen är betydligt mindre på tillfälliga fällor jämfört med fasta fällanordningar. Ingen propylenglykol användes i fällorna utan alla djur i fällan var levande och de som inte var jordlöpare släpptes ut. Utöver jordlöpare såg vi gott om spindlar, mångfotingar, gråsuggor i fällorna.

4 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 4 av 17 Inventeringsperioder Fällorna sattes ut den 5/6, 10/7 och 1/ Artbestämt material Alla observationer rapporteras till artportalen. Resultat Under 2014 påträffades 43 arter, varav 20 arter var gemensamma mellan lokalerna. Totalt påträffades 580 individer på de båda lokalerna under Under inventeringen var 30 % av arterna så kallade singletons, det vill säga påträffade i endast en individ. Under inventeringen 2010 påträffades individer och graden singletons var 24 %. Artpool Under inventeringen visade det sig att något fler arter påträffades vid Askholmen, men något färre vid Säbyviken jämfört med inventeringen 2010 (Figur 1). Askholmen hade fler nya arter jämfört med sådana som inte påträffades, jämfört med 2010 (Figur 2). För Säbyviken fanns ingen skillnad mellan antalet nytillkomna och inte påträffade arter jämfört med 2010 (Figur 2). Resultatet på Askholmen och Säbyviken får anses godkänt, även om färre individer påträffades jämfört med 2010 (Bergsten 2011). Artlistan speglar förmodligen väl vilka markskalbaggar som finns i området. Arterna är i stort både på Askholmen och Säbyviken knutna till lövskog och våtmark med högre vegetation År 2010 År 2014 Askholmen Säbyviken Figur 1. Antal arter av jordlöpare som påträffades under 2010 respektive 2014.

5 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 5 av Nya arter 2014 Arter som försvann 2014 Askholmen Säbyviken Figur 2. Antal arter av jordlöpare som tillkom och inte påträffade under 2014 jämfört med Tabell 1. Arter som tillkommit under inventeringen 2014 Taxa Svenskt namn Askholmen 2014 Säbyviken 2014 Acupalpus parvulus brokdammlöpare Ny Agonum emarginatum svart kärrlöpare Ny Ny Agonum muelleri mässingskärrlöpare Ny Amara aenea guldkornlöpare Ny Ny Amara bifrons ljusbrun kornlöpare Ny Amara brunnea björkkornlöpare Ny Amara communis ängskornlöpare Ny Amara familiaris rödbent kornlöpare Ny Bembidion dentellum skuggstrandlöpare Ny Bembidion guttula starrstrandlöpare Ny Ny Bembidion lampros mässingslöpare Ny Ny Calathus fuscipes stor marklöpare Ny Carabus hortensis trädgårdslöpare Ny Carabus nemoralis parklöpare Ny Chlaenius nigricornis guldgrön sammetslöpare Ny Clivina fossor allmän mullvadslöpare Ny Dyschirius politus nipgrävare Ny Elaphrus riparius grön groplöpare Ny Ny Harpalus tardus grusfrölöpare Ny Nebria brevicollis allmän nattlöpare Ny Ny Notiophilus germinyi kopparögonlöpare Ny Patrobus atrorufus brun sumplöpare Ny Ny Poecilus cupreus kopparsollöpare Ny

6 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 6 av 17 Taxa Svenskt namn Askholmen 2014 Säbyviken 2014 Pterostichus diligens strandsvartlöpare Ny Pterostichus quadrifoveolatus brandsvartlöpare Ny Pterostichus strenuus lundsvartlöpare Ny Synuchus vivalis kamklolöpare Ny Trechus secalis skogsbrunlöpare Ny Tabell 2. Arter som försvunnit under inventeringen 2014 jämfört med inventeringen Taxa Svenskt namn Askholmen 2014 Säbyviken 2014 Agonum fuliginosum skogskärrlöpare Borta Agonum piceum blek kärrlöpare Borta Borta Agonum thoreyi vasskärrlöpare Borta Borta Agonum versutum starrkärrlöpare Borta Badister dilutatus svart träsklöpare Borta Bembidion assimile blå strandlöpare Borta Bembidion bruxellense allmän strandlöpare Borta Bembidion guttata starrstrandlöpare Borta Dromius agilis mörk trädlöpare Borta Elaphrus cupreus bronsgroplöpare Borta Borta Harpalus rufipes åkerfrölöpare Borta Lebia chlorocephala grön örtlöpare Borta Leistus terminatus brokig kindlöpare Borta Panageus crux-major strandkorslöpare Borta Borta Patrobus atrorufens bred sumplöpare Borta Borta Platynus livens alskugglöpare Borta Borta Pterostichus minor smal svartlöpare Borta Borta Pterostichus oblongopunctatus skogssvartlöpare Borta Stomis pumicatus käftlöpare Borta Synuchus vivalis kamklolöpare Borta Trichocellus placidus ljus förnalöpare Borta Tabell 3. Antal individer som påträffades. De 10 mest individrika arterna sammanföll i stort både mellan 2010 och 2014 och mellan lokalerna. Taxa Svenskt namn Ask -10 Ask -14 Säby -10 Säby -14 Oxypselaphus obscurus spenslig skugglöpare Pterostichus anthracinus gyttjesvartlöpare saknades saknades Elaphrus cupreus bronsgroplöpare 37 saknades 17 saknades Agonum viduum bronskärrlöpare Agonum piceum blek kärrlöpare 41 saknades 50 saknades Agonum micans ävjelöpare Loricera pilicornis borstlöpare Pterostichus nigrita kärrsvartlöpare Pterostichus niger stor svartlöpare Pterostichus melanarius åkersvartlöpare

7 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 7 av 17 Rödlistade arter Under inventeringen påträffades en rödlistad art - guldgrön sammetslöpare Chlaenius nigricornis. Denna art är rödlistad som nära hotad (Gärdenfors 2010). Guldgrön sammetslöpare är en mm lång jordlöpare med bred bakkropp. Översidan är livligt metallisk, vanligen med gröna täckvingar. Benen varierar i färg från rödgula till svartbruna, medan antennerna är mörka med på sin höjd första leden ljusare. Översidans ljusa, tilltryckta behåring ger djuret ett karakteristiskt sammetsskimmer. Arten har tidigare haft en sammanhängande utbredning i södra och mellersta Sverige till Dalarna och Hälsingland med enstaka fynd i Ångermanland och Norrbotten. Efter år 1950 har arten minskat starkt och troligen försvunnit från delar av utbredningsområdet. Den är utbredd och talrik i Skåne samt på Öland och Gotland, längre norrut är förekomsterna mer isolerade. Gulgrön sammetslöpare är ett dagaktivt rovdjur som lever på fuktig eller blöt, solexponerad mark med rik men inte alltför tät och högvuxen vegetation. Normalt påträffas den på leriga eller lersandiga, moss- och gräsbevuxna stränder vid näringsrika sjöar, framför allt på välbetade eller slåtterhävdade strandängar. Den återfinns även i mossrika starrkärr eller fuktängar som helt torkar ut under sommaren, och i sydligaste Sverige sågs den åtminstone förr ofta i igenväxande lertag. Gemensamt för de olika biotoperna är ett mossrikt, relativt fast underlag och en tät men inte alltför högvuxen vegetation av gräs, tåg, starr eller liknande. Den missgynnas av igenväxning på grund av upphörd hävd. Arten övervintrar som fullbildad skalbagge och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren. Övervintringen sker liksom hos många andra strandarter på högre belägen fastmark. Artens drastiska minskning inom större delen av dess utbredning står med all säkerhet i samband med minskningen av arealen betes- och slåtterhävdade strandängar. Igenväxning av stränder kan även ske som en följd av vattenregleringar eller eutrofiering. Artens förekomster i igenväxande lertag hotas starkt av nuvarande praxis vid brytning och restaurering. Slutsats Totalt har 60 arter av jordlöpare påträffats under 2010 och Med tanke på att metoden skiljer sig mellan inverteringarna 2010 och 2014 blev artsammansättningen svåra att tolka i jämförelse. Därför jämförs här artsammansättningen från de olika inverteringarna släkte för släkte. Stora delar av jordlöparfamiljen är dåligt undersökt och sällan publicerat när det kommer till ekologiska preferenserna. Därför är det svårt att jämföra art för art. Både på Askholmen och Säbyviken dominerades artpoolen av arter som är knutna till blötlövskog som klibbalskog och våtmarker med högörter. En liten del av faunan, i synnerhet på Säbyviken, är kuten till välhävdade miljöer. Troligen präglas områdena fortfarande av igenväxningsfauna och det kommer att ta flera år innan hävdarter bland jordlöparna hittar tillbaka till strandbetena. Tidigare undersökningar har visat att faunan av marklevande skalbaggar utarmas redan efter ett par år av utebliven hävd (Ljungberg 1995).

8 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 8 av 17 Säbyviken jämförelse med år 2010 på släktesnivå Acupalpus-släktet påträffades med 1 ny art 2014 och den verkar trivas i fuktiga miljöer med tät vegetation i närhet av vattendrag. Agonum-släktet är jordlöpare som hör till fuktiga miljöer och är knutna till kontrollområdet. Antalet jordlöpare i släktet har minskat en aning från 2010, vilket indikerar en mer betespräglad miljö. Amara-släktet är fröätande jordlöpare och trivs i blomrika miljöer. Inga arter av detta släkte påträffades under 2010 medan det har tillkommit tre arter Detta visar på en nyetablering av hävdgynnade arter som hör till åtgärdsområdet. Badister-släktet på träffades med 1 art 2010 som inte återfanns Arten träsklöpare trivs i fuktiga strandkanter eller kärrmiljöer. Troligen en art som försvunnit från åtgärdsområdet på grund av restaureringen. Bembidion-släktet kallas för strandlöpare och de 4 arter som påträffades 2010 saknades i fällorna 2014 medan det tillkommit 2 nya arter. Oklar ekologi gör en bedömning av resultatet osäker. Calathus-släktet påträffades med en ny art 2014 från att inte varit representerad Dessa arter lever i torrare, ljusare marker och födan består av maskar i bland annat komockor och hör till åtgärdsområdet. Carabus-släktet ökade med en art Carabus-släktet är stort och representanter finns i alla terrestra miljöer, därför är det svårt att dra slutsatser kring på släktesnivå i detta fall. Chlaenius-släktet representeras av guldgrön sammetslöpare. Denna rödlistade jordlöpare är en hävdgynnad art och påträffades både 2010 och Den hör till åtgärdsområdet. Clivina-släktet hör till åtgärdsområdet och trivs i torrare öppnare miljöer. 1 ny art påträffades under Dyschirius-släktet lever nära stillastående eller rinnande vatten på sandig-lerig mark med fräken- och starrarter. En ny art påträffades 2014 och hör till åtgärdsområdet. Elaphrus-släktet är dagaktiva jordlöpare som trivs i fuktiga områden med kärrvegetation. Troligtvis hör de till kontrollområdet och resultaten från 2010 och 2014 är oförändrade. Harpalus-släktet kallas för frölöpare och hör till öppna blomrika marker påträffades 2 arter precis som 2014 inom åtgärdsområdet. Lebia-släktet trivs på blöta ängar och vegetationsrika gräsmarker eller skogsbryn på lerig mark. Under 2010 påträffades 1 art som saknades Det kan vara ett resultat av restaureringen som skapat en torrare gräsmark.

9 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 9 av 17 Leistus-släktet lever på skuggiga, fuktiga gräs- eller starrmiljöer. 1 art påträffades 2010 och återfanns inte Troligtvis levde den i det fuktiga åtgärdsområdet som nu torkat upp genom restaureringen. Loricera-släktet är spridda över flera olika habitat men främst i öppnare marker. Arten borstlöpare påträffades rikligt både 2010 och Nebria-släktet påträffades med arten allmän nattlöpare under inventeringen Inga fynd från 2010 påträffades. Arten lever i delvis skuggig och fuktig mulljord i skogsmiljöer och sprider sig gärna ut i omkringliggande jordbruksmark. Arten hör till kontrollområdet och det är oklart varför arten inte påträffades under Oodes-släktet är ett släkte med bristande kunskap kring ekologin. Resultaten från de två inventeringarna är nästan oförändrat med fynd av arten bred dyklöpare. Oxypselaphus-släktet trivs i fuktiga lövskogsmiljöer under mossa och vissna löv. En art påträffades både under 2010 och 2014 och hör till kontrollområdet. Panageus-släktet påträffades 2010 genom arten strandkorslöpare som verkar föredra tidvis översvämmade livsmiljöer av starrkärrskaraktär och hör till åtgärdsområdet. Inga fynd av arten gjordes 2014 vilket kan bero på att restaureringen skapat en torrare miljö. Patrobus-släktet kallas för sumplöpare och verkar föredra fuktiga skogsmiljöer. Arter av släktet påträffades både 2010 och 2014 och hör till kontrollområdet. Platynus-släktet trivs i sumpiga lövskogar och hör till kontrollområdet. En art påträffades 2010 men inte Poecilus-släktet kallas för sollöpare på svenska och är dagaktiva jordlöpare som verkar föredra varma och fuktiga miljöer. Två nya arter påträffades 2014 och de hör till åtgärdsområdet. Pterostichus-släktet svartlöpare. Släktet är stort och innehåller arter som trivs i flera olika miljöer påträffades 8 arter medan det påträffades 6 arter De två arter som inte påträffades 2014 var skogssvarlöpare och smal svartlöpare. Skogssvartlöparen lever i löv- eller barrskogsmiljöer och tillhör kontrollområdet medan smal svartlöpare verkar trivas i fuktiga kärrmiljöer och trivs i åtgärdsområdet. Stomis-släktet påträffades med 1 art 2010 och återfanns inte Den trivs i fuktiga skogsmiljöer eller vegetationstäta strandmiljöer. Synuchus-släktet har en ekologi som är dåligt känd. 1 art hittades 2010 men inte Oklar ekologi gör det osäkert att bedöma resultatet.

10 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 10 av 17 Askholmen jämförelse med år 2010 på släktesnivå Agonum-släktet är jordlöpare som hör till fuktiga miljöer och är knutna till kontrollområdet. Antalet jordlöpare i släktet har minskat en aning från 2010, vilket indikerar en mer betespräglad miljö. Amara-släktet är fröätande jordlöpare och trivs i blomrika miljöer. Inga arter av detta släkte påträffades under 2010 medan det har tillkommit tre arter Detta visar på en nyetablering av hävdgynnade arter som hör till åtgärdsområdet. Bembidion-släktet kallas för strandlöpare och 3 nya arter påträffades Oklar ekologi för att göra en bedömning av resultatet. Carabus-släktet ökade med en art Carabus-släktet är stort och de hör till de flesta miljöer så resultatet är osäkert att dra slutsatser kring. Chlaenius-släktet representeras av guldgrön sammetslöpare. Denna rödlistade jordlöpare är en hävdgynnad art och är ny för området då den inte påträffades Den hör till åtgärdsområdet. Clivina-släktet hör till åtgärdsområdet och trivs i torrare öppnare miljöer. Arten allmän mullvadslöpare har ökat i antal jämfört med Dromius-släktet har försvunnit från området Den trivs lövskogs- eller blandskogsmiljöer och hör till kontrollområdet. Elaphrus-släktet är dagaktiva jordlöpare som trivs i fuktiga områden med kärrvegetation. Troligtvis hör de till kontrollområdet och resultaten från 2010 och 2014 är oförändrade. Harpalus-släktet kallas för frölöpare och hör till öppna blomrika marker påträffades 1 art precis som 2014 inom åtgärdsområdet. Loricera-släktet är spridda över flera olika habitat men främst i öppnare marker. Arten borstlöpare påträffades rikligt både 2010 och Nebria-släktet påträffades med arten allmän nattlöpare under inventeringen Inga fynd från 2010 påträffades. Arten lever i delvis skuggig och fuktig mulljord i skogsmiljöer och sprider sig gärna ut i omkringliggande jordbruksmark. Arten hör till kontrollområdet och det är oklart varför arten inte påträffades under Oodes-släktet är ett släkte med bristande kunskap kring ekologin. Resultaten från de två inventeringarna är nästan oförändrat med fynd av arten bred dyklöpare. Oxypselaphus-släktet trivs i fuktiga lövskogsmiljöer under mossa och vissna löv. En art påträffades både under 2010 och 2014 och hör till kontrollområdet. Panageus-släktet påträffades 2010 genom arten strandkorslöpare som verkar föredra tidvis översvämmade livsmiljöer av starrkärrskaraktär och hör till åtgärdsområdet. Inga fynd av arten gjordes 2014 vilket kan bero på att restaureringen skapat en torrare miljö.

11 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 11 av 17 Patrobus-släktet kallas för sumplöpare och verkar föredra fuktiga skogsmiljöer. Arter av släktet påträffades både 2010 och 2014 och hör till kontrollområdet. Platynus-släktet trivs i sumpiga lövskogar och hör till kontrollområdet. En art påträffades 2010 men inte Pterostichus-släktet svartlöpare. Släktet är stort och innehåller arter som trivs i flera olika miljöer påträffades 6 arter medan det påträffades 9 arter Den art som inte påträffades 2014 var smal svartlöpare som verkar trivas i fuktiga kärrmiljöer och hör till åtgärdsområdet. De 3 nya arterna är strand-, brand- och lundsvartlöpare som verkar trivas i kärrmiljöer men för lundsvartlöparen med en liten koppling mot odlingsmark. Synuchus-släktet har en ekologi som är dåligt känd. 1 ny art hittades Oklar ekologi gör det osäkert att bedöma resultatet. Trechus-släktet påträffades med 1 ny art Oklar ekologi gör att en bedömning av resultatet är osäker. Trichocellus-släktet består av jordlöpare som är kopplade till kärr, myrar och strandzoner med tät vegetation. 1 art hittades 2010 men saknades Åtgärder Det är av stor vikt att upprätthålla betes- eller slåtterhävd på de undersökta lokalerna. I områden där man prioriterar öppna välhävdade våtmarker är det viktigt att delar av lokalen alltid har någon form av hävd över hela säsongen, helst genom bete. Detta eftersom många hävdarter relativt snabbt kan försvinna från områden som tappar hävden. Vid alltför stora betesytor kan delar av betesmarken fållas in, helst kring strandängarna, för att skapa ett tillräckligt betestryck över delar av lokalen.

12 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 12 av 17 Referenser Bergsten, J Jordlöpare vid Askholmen och Säbyviken Länsstyrelsen i Södermanlands län, PM. Bernes, C Biologisk mångfald i Sverige Monitor 22. Naturvårdsverket, Stockholm. Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Jordbruksverket Infrastrukturens gräs- och buskmarker. Hur stora arealer gräs och buskmarker finns i anslutning till transportinfrastruktur och bidrar dessa till miljömålsarbetet? Jordbruksverket. RA12:36. Lindholm, M. & Appelqvist, T Inventering av marklevande skalbaggar på Billingsudd och Sandholmarna, naturreservatet Strömsholm, Västmanlands län Ljungberg, H Jordlöpare och kortvingar på öppna våtmarker längs nedre Helgeån. Naturvårdsverket Uppföljning i skyddade områden i Sverige. Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdesnivå. Rapport Bilagor 1. Artlistor 2. Kartor 3. Bilder

13 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 13 av 17 Bilaga 1. Alla observationer 2010 och Samtliga observationer av jordlöpare år 2010 och 2014 vid Askholmen och vid Säbyviken. Taxon Svenskt namn Askholmen Askholmen Säbyviken Säbyviken Acupalpus parvulus brokdammlöpare 1 Agonum emarginatum svart kärrlöpare 17 4 Agonum fuliginosum skogskärrlöpare 1 Agonum micans ävjelöpare Agonum muelleri mässingskärrlöpare 1 Agonum piceum blek kärrlöpare Agonum thoreyi vasskärrlöpare 2 1 Agonum versutum starrkärrlöpare 6 Agonum viduum bronskärrlöpare Amara aenea guldkornlöpare 1 3 Amara bifrons ljusbrun kornlöpare 1 Amara brunnea björkkornlöpare 3 Amara communis ängskornlöpare 10 Amara familiaris rödbent kornlöpare 1 Badister dilatatus svart träsklöpare 3 Bembidion assimile blå strandlöpare 1 Bembidion bruxellense allmän strandlöpare 1 Bembidion dentellum skuggstrandlöpare 1 Bembidion guttata starrstrandlöpare 1 Bembidion guttula starrstrandlöpare 3 4 Bembidion lampros mässingslöpare 3 8 Calathus fuscipes stor marklöpare 3 Carabus granulatus bronslöpare 29 8 Carabus hortensis trädgårdslöpare 1 Carabus nemoralis parklöpare 1 Chlaenius nigricornis guldgrön sammetslöpare Clivina fossor allmän mullvadslöpare Dromius agilis mörk trädlöpare 1 Dyschirius politus nipgrävare 11 Elaphrus cupreus bronsgroplöpare Elaphrus riparius grön groplöpare 11 8 Harpalus latus ängsfrölöpare 2 1 Harpalus rufipes åkerfrölöpare Harpalus tardus grusfrölöpare 1 Lebia chlorocephala grön örtlöpare 1 Leistus terminatus brokig kindlöpare 2 Loricera pilicornis borstlöpare Nebria brevicollis allmän nattlöpare 9 24 Notiophilus germinyi kopparögonlöpare 1

14 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 14 av 17 Taxon Svenskt namn Askholmen Askholmen Säbyviken Säbyviken Oodes helopioides bred dyklöpare Oxypselaphus obscurus spenslig skugglöpare Panageus crux-major strandkorslöpare 1 4 Patrobus atrorufens bred sumplöpare 4 9 Patrobus atrorufus brun sumplöpare 3 1 Platynus livens alskugglöpare 4 1 Poecilus cupreus kopparsollöpare 1 Poecilus versicolor vårsollöpare 5 33 Pterostichus anthracinus gyttjesvartlöpare Pterostichus crenatus fuktsvartlöpare Pterostichus diligens strandsvartlöpare Pterostichus melanarius åkersvartlöpare Pterostichus minor smal svartlöpare 7 13 Pterostichus niger stor svartlöpare Pterostichus nigrita kärrsvartlöpare Pterostichus oblongopunctatus skogssvartlöpare Pterostichus quadrifoveolatus brandsvartlöpare 1 Pterostichus strenuus lundsvartlöpare Stomis pumicatus käftlöpare 1 Synuchus vivalis kamklolöpare 1 1 Trechus secalis skogsbrunlöpare 4 Trichocellus placidus ljus förnalöpare 2 Totalsumma

15 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 15 av 17 Bilaga 2. Kartor. Figur 3. Karta över fällornas placering vid Säbyviken. Figur 4. Karta över fällornas placering vid Askholmen.

16 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 16 av 17 Bilaga 3. Foton. Foto från Askholmen, kontrollområde. Foto från Askholmen, åtgärdsområde.

17 Jordlöpare Askholmen och Säbyviken Sida 17 av 17 Foto från Säbyviken, kontrollområde. Foto från Säbyviken, åtgärdsområde.