Mossor och skalbaggar på alluvial mark vid Säveån

Transkript

1 Mossor och skalbaggar på alluvial mark vid Säveån Anita Sjöstrand Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i växtekologi 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

2 Sammanfattning Detta examensarbete är en studie av mossor och skalbaggar på störda småmiljöer med blottad mineraljord utmed Säveån i Lerums kommun. Säveån, som är nedskuren i glaciala och postglaciala finsediment, är kantad av större erosionsbranter, nipor, där småskred är vanliga på grund av den erosion som ständigt pågår. Områden som saknar växtlighet är de bankar av sand och silt som man hittar i ytterkurvorna av den meandrande ån. De åmiljöer som studerades är naturreservat sedan 1973 och Natura 2000-område sedan Dessutom är det riksintresse för kulturmiljövård och naturvård och en av de finaste mosslokalerna i Göteborgstrakten när det gäller mossor i vattenmiljöer. Insamlingarna skedde i två olika delsträckor där nio olika lokaler valdes ut. Valet gjordes utifrån att där fanns markväxande mossor och att markfällor kunde grävas ner. Med hänsyn till att området är välbesökt fick lokalerna inte heller ligga för exponerade för besökare. På varje lokal utsågs två till tre provytor där mossor och marklevande skalbaggar samlades in. För insamling av skalbaggar användes markfällor. Dessa vittjades två gånger under inventeringsperioden och artbestämdes på lab. Över hundra arter har bestämts och ett flertal av dem är intressanta ur ett naturvärdesperspektiv. Flest arter fanns på lokaler med jordarten finsand, lokaler som låg vid lugnt vatten och halvsoliga lokaler. Många av arterna är knutna till miljön vid Säveån i stort men det finns också arter som är specialiserade till särskilda småmiljöer. Några sådana arter knutna till sandskred identifierades bland mossorna. Sambandet mellan antalet mossor och skalbaggar har också undersökts men något sådant kunde inte upptäckas i denna studie. Området har höga naturvärden och vill man behålla arterna som bidrar till detta måste man skapa förutsättningar för dem genom att tillåta att småmiljöer, som till exempel sandskred och sandbankar, ska få finnas i området. Detta kan ske antingen på naturlig väg eller med hjälp av olika naturvårdsinsatser. Extra intressant är fyndet av den rödlistade skalbaggen källsnabblöpare Bembidion stephensi, där det senast inrapporterade fyndet från Säveån är från 1960-talet. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 4 Säveåns geomorfologi och historia... 4 Säveåns mossflora... 5 Metoder... 6 Provsträckornas natur... 6 Val av lokaler... 7 Insamlingar av mossor och skalbaggar... 7 Resultat... 8 Beskrivning av lokaler... 8 Lokal Lokal Lokal Lokal Lokal Lokal Lokal Lokal Lokal Mossfloran Skillnader/likheter beroende på dominerande kornstorlek Skillnader/likheter beroende på vattnets rörelse Skillnader/likheter beroende på ljustillgång Artfattiga/artrika lokaler Intressanta arter Artlista Skalbaggsfaunan Skillnader/likheter beroende på dominerande kornstorlek Skillnader likheter beroende på vattnets rörelse Skillnader/likheter beroende på ljustillgång Artfattiga/artrika lokaler Intressanta arter Artlista Skillnader/likheter mellan artantal i de båda organismgrupperna Artfattiga/artrika lokaler Diskussion Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

4 Inledning Detta examensarbete på 30 hp är gjort vid Göteborgs Universitet, Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Förstudier och fältarbeten utfördes under våren/sommaren 2009 och sammanställningen har skett under höst/vinter samma år. Arbetet handlar om marklevande mossor och insekter på blottade sand- och grusmarker intill Säveån mellan Knavraås och Kusebacka i Lerums kommun. Det finns relativt få studier som behandlar dessa organismer och mikromiljöer och flertalet av dessa är gjorda i Norrland. Denna studie är därför ett av de första som har utförts av detta slag. Lokalen är intressant dels eftersom åsträckan ligger inom ett reservat med relativt tätortsnära lövskogsbestånd men också eftersom det möjligen kunde finnas rödlistade eller på annat sätt naturvårdsintressanta arter här. Mina frågeställningar var... Vilka olika typer av störningsgynnade småmiljöer finns utefter Säveån (sandbankar, brinkar, källpåverkan etc)? Hur uppkommer de och hur försvinner de? Hur skiljer sig dessa med avseende på mossfloran och marklevande skalbaggar? Finns det arter som är specialiserade till någon speciell typ av blottad mark eller tidiga successioner? Är miljöerna olika artrika? Är artrika miljöer med mossor också artrika med avseende på skalbaggar? Är några av dessa småmiljöer mer naturvårdsintressanta? Vilka skyddsvärda arter finns? Tack till Erika Johannesson som hjälpte mig att artbestämma mossor. 3

5 Bakgrund Säveåns geomorfologi och historia Svenska vattendrag omformades totalt under den senaste istiden som slutade för år sedan. När inlandsisen smälte började landhöjningen, vilken fortfarande pågår. Högsta kustlinjen, HK, är den nivå som havet nådde som högst och den varierar i landet. Högst är den i de norra delarna av Sverige (Ångermanland) med uppåt 300 meter och lägst i södra delen med endast 20 meter över dagens havsnivå. HK är en av de viktigaste gränslinjerna i landskapet då den fastställer den översta gränsen för avlagringar med omfattande postglaciala sedimentområden. Erosionen har därefter fått vattendragen att skära ner i dessa avlagringar och omdistribuera sedimenten (Nilsson 1999). När vattnet nådde havet avsattes isälvsmaterialet och det grövsta avsattes närmast mynningen medan det finaste avsattes längre ut från isälvsmynningen. När landhöjningen började sjönk havsnivån och sand och grus utsattes för svallning, vilket innebar att de fina partiklarna svallades ur och avsattes som svallsand och glaciallera på de djupa havsbottnarna medan det grövre sand- och grusmaterialet blev kvar (bild 1) ( Bild 1. Skikt av avlagringar som bildades när inlandsisen drog sig tillbaka. Säveån är nedskuren i glaciala och postglaciala finsediment och i den sprickdal som ån rinner genom har dessa sedimentära avlagringar avsatts i olika omgångar. De glaciala avlagringarna består av finlera och de postglaciala av silt (grovmo och finmo/mjäla). Mellan Knavra bro och Hillefors kvarn finns ett större område med direkta isälvsavlagringar, material som transporterades under inlandsisen i så kallade isälvar. Högsta kustlinjen beräknas ligga på ungefär 100 meter och på sträckan mellan Aspen och Sävelången ligger ån betydligt under HK då inloppet i Aspen ligger på 13, 5 m ö h och utloppet ur Sävelången ligger på 55 m ö h. Berggrunden utgörs främst av så kallat urberg, dvs. äldre sura bergarter, men eftersom själva dalgången är täckt med olika sediment påverkar inte berggrundens mineralsammansättning vegetationens utseende. I lätteroderade finsediment bildas små dalformer, raviner, medan de större erosionsbranter som vanligen förekommer utmed våra nordligare åar och älvar kallas nipor. Ravinlandskapet är inte så tydligt i området mellan Aspen och Sävelången. Däremot finner man höga nipor. På grund av den nötning som ständigt pågår är småskred vanliga utmed de mest strömutsatta lerbrinkarna (Lindqvist & Sjöstedt 1997). Områden som totalt saknar växtlighet är mycket ovanligt på strandnära korridorer utmed strömmande vattendrag. Starkt eroderade älvbankar av sand och silt, speciellt i ytterkurvorna av meandrande vattendrag, är troligen de enda ställena. 4

6 De trädbeklädda växtsamhällena i de övre delarna av strandzonen, övre geolittoral, domineras ofta av klibbal Alnus glutinosa (Nilsson 1999). Säveån är en av södra Sveriges mest värdefulla vattendrag med avseende på naturvård, fiske och kulturmiljö. Området är riksintresse för kulturmiljövård och naturvård och en del av området, mellan Ölslanda industriområde och Floda reningsverk, är naturreservat sedan 1973 samt Natura 2000-område sedan Detta område är cirka 65 hektar stort. Säveån har sin källa i sjön Säven, som ligger öster om Alingsås, mellan Borås och Vårgårda, och mynnar ut i Göta älv vid Gullbergsvass i Göteborgs hamn(bild 2). Ån meandrar genom ett ravinlandskap men sträckan mellan Aspen och Sävelången är relativt rak med kraftigt markerade erosionsbranter (Lindqvist & Sjöstedt 1997). Bild 2. Säveåns avrinningsområde. (Illustration Länsstyrelsen Västarvet) Säveåns mossflora Vid inventeringen av lokaler noterades ett flertal mossor. Vid badviken, tvärs över ån från lokal 2, hittades bäckgräsmossa Sciuro-Hypnum plumosum och vattenkrypmossa Leptodictyum riparium. Vid en liten tillflödesbäck strax innan skredet vid Hillefors (lokal 3) noterades vattenkrypmossa Leptodictyum riparium, spärrsprötmossa Kindbergia praelonga, skuggstjärnmossa Mnium hornum och bäckblommossa Schistidium rivulare. På stenblocken växte närmast vattnet och upp i nämnd ordning stor näckmossa Fontinalis antipyretica, kvarnbäckmossa Hygrohypnum luridum(*), bäckskapania Scapania undulata, vattenkrypmossa Leptodictyum riparium, bäckblommossa Schistidium rivulare, bäckgräsmossa Sciuro-Hypnum plumosum, trubbfjädermossa Homalia trichomanoides(*) samt hasselmossa Eurhynchium angustirete. Övriga arter som påträffades var bland andra smaragdmossa Dicranella heteromalla, nickmossa Pohlia nutans, päronmossa Leptobryum pyriforme, stenporella Porella cordaeana(*), kalkkammossa Ctenidium molluscum(*), tujamossa Thuidium sp(*). palmmossa Climacium dendroides(*) och västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus(*). (*) = högt naturvärde enligt Ekologisk katalog över mossor (Hallingbäck 1996). Enligt en inventering som gjordes 1997 (Lindqvist & Sjöstedt, 1997) är Säveåns raviner en av de finaste mosslokalerna i Göteborgstrakten när det gäller mossor i vattenmiljöer. Exempel på arter i strandbrinken från den inventeringen är skuggstjärnmossa Mnium hornum, bäckblommossa Schistidium rivulare och bäckgräsmossa Sciuro-Hypnum plumosum. I kalkrika områden har man funnit kransmossa Rhytidiadelphus triquetrus, sumpspärrmossa Campylium protensum, källtuffmossa Cratoneuron filicinum, cirkelmossa Sanionia uncinata, 5

7 blåsfliksmossa Lejeunea cavifolia samt hasselmossa Eurhynchium angustirete. En fullständig förteckning över vilka mossor de fann bifogas (bilaga 3), då denna bilaga (Lindqvist & Sjöstedt 1997) inte gick att få tag på via Internet. Denna inventering tycks också vara en del av inventeringen av Göteborgstraktens mossor (Hallingbäck m.fl. 2008). Metoder Provsträckornas natur Mina insamlingar skedde i två olika strandavsnitt (delsträckor) där den nedre sträcker sig en bit nedströms Knavrabro upp till Hillefors ström och den övre från Lerhöljan nedströms Kusebacka bro upp till en bit nedströms Floda reningsverk (bild 3). Längst i söder utmed första delsträckan på västra sidan är det branta strandbrinkar bevuxna med löv- och ädellövskog och där finns även ett sandskred. Ån har flera forssträckor med däremellan snabbflytande vatten. Mellan Britanniadammen och Hillefors ström finns det ett strömparti och två större höljor. På västra sidan finns en badplats omgärdad av lövskog som gränsar till betesmarker. På östra sidan är det däremot barrskog på strandbrinkarna med en lövbård mot vattnet. Vid Hillefors ström finns ett lugnflytande parti men här finns också också mindre forsar. På södra sidan är strandbrinken mycket brant med blandskog och på norra sidan finns ett sandskred. Brinken är här något flackare med lövskog och bete. Utmed den andra delsträckan, som börjar vid Lerhöljan, kantas ån till en början av relativt branta lövskogsbeklädda strandbrinkar på båda sidorna. Här är det också en större forssträcka. Uppströms vid Tullängsbron finns en större hölja och här är vattnet lugnflytande. Strandbrinkarna är mindre branta men fortfarande lövskogsbevuxna. På norra sidan är det betesmarker som vid Kusebacka övergår i flackare lövskogsbevuxna marker medan sydsidan är mycket brant och beskogas av både barr- och lövträd. Ån har här två större forssträckor. Bild 3. Översikt av lokalerna 6

8 Val av lokaler Utefter de båda utvalda delsträckorna valdes nio olika lokaler ut där det skedde en standardiserad insamling. En sådan lokal kunde vara från några meter lång till ca 30 meter utefter åkanten. Kriterierna för att en yta blev utsedd till provområde var dels att där fanns markväxande mossor, dels att det gick att gräva ner markfällor samt att den inte låg för exponerad, då det rör sig en hel del människor och djur i området. Antalet lokaler var från början sju, men två lokaler tillkom. Den första tillkom på grund av att markfällorna grävdes ner på en annan plats mot var mossorna plockats ( fel 2 som blir lokal 8). Den andra, som från början låg strax utanför provområdet, tillkom för att det var en större sandbank som såg intressant ut med avseende på i första hand skalbaggsfaunan (lokal 9). En beskrivning gjordes av varje lokal och de parametrar som beaktades var: ljusinsläpp, jordart, vattnets rörelse, avstånd till vatten respektive trädgräns, sammansättning av trädskikt, buskskikt samt markskikt. Kärlväxterna har beskrivits med svenska namn hämtade ur Den nya nordiska floran (Mossberg & Stenberg 2006). Insamlingar av mossor och skalbaggar För att undersöka vilka mossor som växte på de utvalda lokalerna insamlades material som senare artbestämdes på lab. På varje lokal valdes två till tre provytor ut. Storleken på dessa var 50 x 20 centimeter. Vid artbestämningen användes Vår flora i färg- kryptogamer (Skytte Christiansen m.fl. 1976), nycklarna i Nationalnyckelns två band om bladmossor; (Hallingbäck, Lönnell m.fl. 2006), (Hallingbäck, Lönnell m.fl. 2008) samt Mossor - en fälthandbok (Hallingbäck & Holmåsen 2008). Dessutom användes stereolupp och mikroskop. Metoden som användes för insamling av insekter var markfällor (bild 4), vilket innebar att glasburkar grävdes ner på de utvalda lokalerna och fylldes till en tredjedel med glykol. Fällorna kamouflerades i viss mån, för att inte väcka för stort uppseende. Från början grävdes två-tre burkar ner på varje lokal, beroende på hur stor lokalen var. På skredlokalerna kompletterades med två till fyra fällor, då det upptäckts att en fälla försvunnit på grund av nya småskred och risk för att fler sådana skulle inträffa förelåg. Fällorna tömdes två gånger under insamlingstiden. Den första tömningen gjordes dagar efter att fällorna grävts ner, förutom för lokal nio, som tillkom senare och vittjades efter tio dagar. Andra och slutliga tömningen gjordes efter ytterligare dagar. Efter varje tömning artbestämdes huvuddelen av de insamlade insekterna på lab. Eftersom insamlingsmetoden inte lämpar sig för till exempel flugor artbestämdes huvudsakligen skalbaggar (bild 5), vilket gjordes av Thomas Appelqvist. Bild 4. Markfälla 7

9 Bild 5. Foto på del av den artbestämda kollekten. Resultat Beskrivning av lokaler Koordinatangivelserna är enligt RT90. Lokal 1 Fotot till vänster är taget i april, fotot till höger är taget i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Skuggigt. Jordart Sandstrand med sandjord närmast sockeln. Vattnets rörelse Lugnt. Avstånd till vattnet Tre meter. Avstånd till trädgräns En meter. Trädskikt Al, lönn, vildapel. Buskskikt Hassel, hallon, måbär. Markskikt Älggräs, daggkåpa, nejlikrot, vänderot, strandlysing, blekbalsamin, veketåg, syltåg, fackelblomster, majbräken. 8

10 Lokal 2 Fotot är taget i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Skuggigt. Jordart Sandstrand med finsand. Vattnets rörelse Lugnt. (Bakvattnet av en hölja.) Avstånd till vattnet Två meter. Avstånd till trädgräns En meter. Trädskikt Al, rönn, gran. Buskskikt Hassel. Markskikt Mjölkört, fackelblomster, älggräs, strandklo, lundgröe, strandlysing. Lokal 3 Den vänstra bilden är tagen i april och den högra i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Soligt. Jordart Sandskred med finsand. Vattnets rörelse Lugnt. Avstånd till vattnet Fem meter. Avstånd till trädgräns Två meter. Trädskikt Lönn, al, ek, asp. Buskskikt Hassel, hägg. Markskikt Tuvtåtel, blekbalsamin, dunört, harsyra, strandklo, hönsarv, lundgröe, älggräs. 9

11 Lokal 4 Fotot till vänster är taget i april, fotot till höger är taget i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Halvsoligt. Jordart Sandstrand med finsand. Vattnets rörelse Lugnt. (Bakvattnet av en hölja.) Avstånd till vattnet Tre meter. Avstånd till trädgräns 20 centimeter. Trädskikt Al, rönn, ask, ek, lönn, (rund?)hagtorn. Buskskikt Hägg, hassel, salix. Markskikt Strandlysing, fackelblomster, nysört, älggräs, strandklo, lundgröe, tuvtåtel, svärdslilja. Lokal 5 Fotot till vänster är taget i april och det högra i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Halvsoligt. Jordart Finsand, snäckskal och lera. Vattnets rörelse Lugnt. Avstånd till vattnet Två meter. Avstånd till trädgräns 20 centimeter. Trädskikt Al, rönn, ek. Buskskikt Hassel, hägg. Markskikt Älggräs, hultbräken, majbräken, lundgröe, liljekonvalj, getrams, vårfryle, dunört, harsyra, tuvtåtel, viol. Kommentar: På denna lokal håller man på att friställa de större ekarna som växer några meter längre upp i slänten. 10

12 Lokal 6 Fotot till vänster är taget i april, fotot till höger är taget i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Halvskuggigt. Jordart Sandstrand med finsand närmast vattnet. Vattnets rörelse Snabbt. Avstånd till vattnet 50 centimeter. Avstånd till trädgräns 50 centimeter. Trädskikt Al, rönn, ek, ask. Buskskikt Hassel. Markskikt Skavfräken, nejlikrot, dunört, viol, lundgröe, strandlysing, rödplister, älggräs, strandklo. Lokal 7 Fotot till vänster är taget i april, fotot till höger är taget i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Halvsoligt. Jordart Sandskred med finsand och lera. Vattnets rörelse Snabbt. Avstånd till vattnet 20 meter. Avstånd till trädgräns Fem meter. Trädskikt Björk, lind, ek, al. Buskskikt Hassel, hallon Markskikt Blekbalsamin, dunört, gullris, kråkvicker, lundgröe, nejlikrot, grenrör. 11

13 Lokal 8 Fotot till vänster är taget i februari och det högra i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Halvsoligt. Jordart Sandstrand med finsand. Vattnets rörelse Snabbt. Avstånd till vattnet Åtta meter. Avstånd till trädgräns En meter. Trädskikt Al, rönn, lönn, asp, ask. Buskskikt Hassel, hallon, (rund?)hagtorn, ros. Markskikt Nejlikrot, strandlysing, älggräs, vänderot, blekbalsamin, fackelblomster, majbräken, groblad, strandklo, skogsbingel, veronika. Lokal 9 Fotot är taget i augusti. Koordinater x , y Ljusinsläpp Halvskuggigt. Jordart Sandbank med grovsand. Vattnets rörelse Lugnt. Avstånd till vattnet Två meter. Avstånd till trädgräns 30 centimeter. Trädskikt Al, rönn, ask, ek. Buskskikt Hallon, druvfläder, ros, hassel. Markskikt Svärdslilja, hästhov, åkertistel, vitmåra, gullris, dunört, viol, harkål, groblad, fackelblomster, vänderot, sjöfräken, mynta. 12

14 Mossfloran Skillnader/likheter beroende på dominerande kornstorlek I stapeldiagrammet nedan (tabell 1) redovisas antal arter som artbestämts på respektive lokaltyp med avseende på jordart. Flest arter påträffades i sandskred (21) tätt följt av finsand (20), därefter sand/jord (17) och grovsand (sju). Tabell 1. Antal arter per typ av jordart. Mossor Antal Sandskred, lera 3,7 Sand/jord 1,5 Finsand 2,4,6,8 Grovsand 9 Jordart Skillnader/likheter beroende på vattnets rörelse I stapeldiagrammet nedan (tabell 2) redovisas antal arter som artbestämts på respektive lokaltyp med avseende på vattnets rörelse. Flest arter hittades vid lugnvatten (30) medan snabbrinnande vatten hade något färre (18). Tabell 2. Antal arter per typ av vattenrörelse. Mossor Antal Lugnvatten 1,2,3,4,5,9 Snabbrinnande 6,7,8 Vattnets rörelse 13

15 Skillnader/likheter beroende på ljustillgång I stapeldiagrammet nedan (tabell 3) redovisas antal arter som artbestämts på respektive lokaltyp med avseende på ljustillgång. Vid halvsoliga lokaler hittades flest arter (22), därefter soliga (16), skuggiga (12) och halvskuggiga (nio). Tabell 3. Antal arter per typ av ljustillgång. Mossor Antal Skuggigt 1,2 Halvskuggigt 6,9 Halvsoligt 4,5,7,8 Soligt 3 Ljus Artfattiga/artrika lokaler I stapeldiagrammet nedan (tabell 4) redovisas hur många olika arter som hittades på respektive lokal. Flest påträffades på lokal 3 (16 varav två med naturvärde), därefter lokal 5 (12 varav en med naturvärde), lokal 1 (nio varav två med naturvärde), tillika med lokal 2 (nio varav två med naturvärde), lokal 8 (nio varav en med naturvärde), lokal 9 (sju varav tre med naturvärde), lokal 4 (sju varav en med naturvärde), lokal 7 (sju) och slutligen lokal 6 (fem varav två med naturvärde). Tabell 4. Antal arter per lokal. Mossor vid Säveån Antal 10 8 Mossor med naturvärde Allmänna mossor Lokal 14

16 Intressanta arter Av de 37 arter av mossor som identifierats är fyra av dem markerade med asterisk i Ekologisk katalog över mossor, vilket betyder att de har ett naturvärde. De ekologiska uppgifterna vid beskrivningarna nedan är hämtade ur samma skrift (Hallingbäck 1996). Källgräsmossa, Brachythecium rivulare Biotop där denna art påträffas är granskog, ädellövskog och källkärr. Den lever främst på skuggig våt mark som dy, förna och sand, men även på våta stenar och den gynnas av rörligt markvatten. Mossan hittades på sex av de nio lokalerna. Foto: Kärrskedmossa, Calliergon cordifolium hittas i sumpskog, öppna kärr och vid sjöstränder. Den växer på marken och vill ha vått, vilket det också var på den lokal där den insamlades. Foto: Spjutmossa, Calliergonella cuspidata är marklevande vid öppna kärr, stränder, väg-, åker- och dikeskanter. Den trivs fuktigt och exponerat och växer på sand och lera. Denna mossa förekom på sex lokaler. Foto: Skuggsprötmossa, Eurhynchium striatum finns i ädellövskog och i klipp- och rasbranter. Det är en västlig art som växer på jord, trädbaser samt block av grönsten. Här hittades den i ett sandskred. Foto: Artlista Vetenskapligt namn Atrichum tenellum Atrichum undulatum Brachytheciastrum velutinum Brachythecium rivulare Brachythecium rutabulum Bryum rubens Calliergon cordifolium Calliergonella cuspidata Calliergonella lindbergii Campyliadelphus chryssophyllus Campylium stellatum Ceratodon purpureus Chiloscyphus pallescens Dicranella varia Dicranum scoparium Drepanocladus polygamus Svenskt namn Liten sågmossa Vågig sågmossa Sammetsgräsmossa Källgräsmossa Stor gräsmossa Åkerknölbryum Kärrskedmossa Spjutmossa Krokspjutmossa Jordspärrmossa Guldspärrmossa Brännmossa Skogsblekmossa Kalkjordmossa Kvastmossa Spärrkrokmossa 15

17 Eurhynchium angustirete Eurhynchium striatum Fontinalis antipyretica Hypnum cupressiforme Isothecium alopecuroides Isothecium myosuroides Kindbergia praelonga Lophocolea bidentata Mnium hornum Oxyrrhynchium hians Pellia epiphylla Physcomitrium pyriforme Plagiochila asplenioides subsp. Asplenioides Plagiomnium affine Plagiomnium cuspidatum Plagiomnium undulatum Pleuridium subulatum Pseudotaxiphyllum elegans Rhizomnium punctatum Scapania irrigua Sciuro-Hypnum plumosum Hasselmossa Skuggsprötmossa Stor näckmossa Cypressfläta Råttsvansmossa Mussvansmossa Spärrsprötmossa Spetsblekmossa Skuggstjärnmossa Lundsprötmossa Fickpellia Stor huvmossa Praktbräkenmossa Skogspraktmossa Stjärnmossa Vågig praktmossa Sylmossa Platt skimmermossa Bäckrundmossa Strandskapania Bäckgräsmossa Alla insamlingar per lokal redovisas i bilaga 1. Skalbaggsfaunan Skillnader/likheter beroende på dominerande kornstorlek I stapeldiagrammet nedan (tabell 5) redovisas antal arter som insamlats på respektive lokaltyp med avseende på jordart. Flest arter påträffades på finsand (55), därefter sand/jord (36) sandskred (32) och grovsand (21). Tabell 5. Antal arter per typ av jordart. Skalbaggar Antal Sandskred, lera 3,7 Sand/jord 1,5 Finsand 2,4,6,8 Grovsand 9 Jordart 16

18 Skillnader likheter beroende på vattnets rörelse I stapeldiagrammet nedan (tabell 6) redovisas antal arter som insamlats på respektive lokaltyp med avseende på vattnets rörelse. Flest arter hittades vid lugnvatten (64) medan snabbrinnande vatten hade något färre (47). Tabell 6. Antal arter per typ av vattenrörelse. Skalbaggar Antal Lugnvatten 1,2,3,4,5,9 Snabbrinnande 6,7,8 Vattnets rörelse Skillnader/likheter beroende på ljustillgång I stapeldiagrammet nedan (tabell 7) redovisas antal arter som insamlats på respektive lokaltyp med avseende på ljustillgång. Vid halvsoliga lokaler hittades flest arter (50), därefter skuggiga (43), halvskuggiga (33) och soliga (19). Tabell 7. Antal arter per typ av ljustillgång. Skalbaggar Antal Skuggigt 1,2 Halvskuggigt 6,9 Halvsoligt 4,5,7,8 Soligt 3 Ljus 17

19 Artfattiga/artrika lokaler I stapeldiagrammet nedan (tabell 8) redovisas hur många olika arter som hittades på respektive lokal. Flest påträffades på lokal 2 (26 varav tre med naturvärde), därefter lokal 5 (25 varav sju med naturvärde), lokal 1 (24 varav fem med naturvärde), tillika med lokal 7 (24 varav tre med naturvärde), lokal 8 (23 varav tre med naturvärde), lokal 6 (22 varav åtta med naturvärde), lokal 9 (21 varav en rödlistad och sex med naturvärde), lokal 3 (19 varav en med naturvärde) och slutligen lokal 4 (12 varav två med naturvärde). Tabell 8. Antal arter per lokal. Skalbaggar vid Säveån Antal Rödlistade arter Skalbaggar med naturvärde Allmänna skalbaggar Lokal Intressanta arter 81 arter tillhörande 14 olika familjer insamlades under perioden. Av dessa är 17 arter ur fem familjer typiska för miljön och beskrivs här nedan. De ekologiska uppgifterna är mestadels hämtade ur Svensk insektsfauna (Lindroth 1961) Svenska namn är hämtade från Artportalen. Jordlöpare Juvellöpare, Agonum sexpunctatum Lever på fuktiga, solexponerade marker med Carex eller gräsvegetation. Den föredrar leriga bottnar men förekommer även på sand och torv vid stränder, dock ej närmast vattenlinjen. Denna art påträffades på en av lokalerna. Foto: COLEOPTERA/eng/ilyin_f2.htm Liten sidenlöpare, Asaphidion flavipes Denna art, som påträffades på två av lokalerna, trivs vid stränder med företrädesvis rinnande vatten, på sandblandad lera och där vegetationen är gles. Foto: Coleoptera/eng/asafladg.htm 18

20 Allmän strandlöpare, Bembidion bruxellense Trivs på ej allt för beskuggade stränder av alla slag med all slags botten. Den vill dock ha lite vegetation. Insamlades på sju av de nio lokalerna. Foto: News/Update html Skuggstrandlöpare, Bembidion dentellum Arten lever på sötvattenstränder vid vatten som kan vara både stillastående och rinnande. Botten skall helst vara något lerig och starkt slamhaltig och området en del beskuggat. Två av lokalerna hyste denna art. Foto: cgi-bin/fsearch.cgi?fam=carabidae Mässingslöpare, Bembidion lampros En solälskande art som lever på nästan all slags öppen mark med gles vegetation och hittades på en av lokalerna. Foto: wiki/bembidion_lampros Stenstrandlöpare, Bembidion saxatile Karaktäristisk för sterila klapperstenstränder, både vid sött och salt och även rinnande vatten. Den lever alldeles vid vattenlinjen och förekom på en av lokalerna. Foto: groundbeetles/splist.asp Källsnabblöpare, Bembidion stephensi Denna art, som är upptagen i Rödlistan som missgynnad (NT), är starkt knuten till lersandiga rasbranter, gärna med vattenmättad mark. Den vill ha det sparsamt bevuxet och ljust till svagt beskuggat (Ljungberg 2005). Hittades på en lokal. Foto: groundbeetles/splist.asp Bronsgroplöpare, Elaphrus cupreus Denna art, som hittades på två lokaler, håller till alldeles vid vattenlinjen på sötvattenstränder med någon vegetation och slamblandning i ytan. Den är inte skuggkänslig. Foto: photos/chirpy_uk/ / 19

21 Brun skugglöpare, Paranchus albipes Lever i driftranden och under småsten vid vattenlinjen på mer eller mindre sterila stränder av lergrus eller lersand, både vid salt och sött vatten. En relativt vanlig art vid Säveån som insamlades på sex av de nio lokalerna. Foto: @N07/ / Kortvingar Inget svenskt namn, Anotylus rugosus Lever i driftranden och under småsten vid vattenlinjen på mer eller mindre sterila stränder av lergrus eller lersand. En vanlig art vid Säveån som insamlades på åtta av de nio lokalerna. Foto: @N07/ Inget svenskt namn, Carpelimus gracilis Denna särpräglade kortvinge lever i strandkanter av åar och ibland vid källor där det finns exponerad sand och mjäla. Hittades på två lokaler. INGET FOTO FUNNET Inget svenskt namn, Ischnopoda leucopus Denna särpräglade kortvinge lever i strandkanter av åar och ibland vid källor där det finns exponerad sand och mjäla. Funnen på en lokal. INGET FOTO FUNNET Inget svenskt namn, Stenus fossulatus Denna särpräglade kortvinge lever i strandkanter av åar och ibland vid källor där det finns exponerad sand och mjäla. Den springer snabbt omkring på marken där den lever som rovdjur på kvalster, hoppstjärtar eller andra smådjur. Den brukar anses som en följeart till källsnabblöparen och har tidigare varit upptagen i rödlistan som NT. Insamlades på en lokal. Foto: stenus-fossulatus-picture-6540.html Inget svenskt namn, Syntomium aeneum Denna särpräglade kortvinge lever i strandkanter av åar och ibland vid källor där det finns exponerad sand och mjäla. Den antas leva av alger och andra mikroorganismer som finns i sandmaterialet. Hittades på en lokal. Foto: 20

22 Knäppare Inget svenskt namn, Hypnoidus riparius Lever i driftranden och under småsten vid vattenlinjen på mer eller mindre sterila stränder av lergrus eller lersand. Insamlades på tre av lokalerna. Foto: cgi-bin/fsearch.cgi?fam=elateridae Vivlar Vitsippsvivel, Leiosoma deflexum Denna vivel är knuten till vitsippa och man kan ofta se de karakteristiska gnagspåren på denna växt i områdets lövskogar. Den har en mycket inskränkt utbredning i Sverige och har varit upptagen i Rödlistan som NT. Den tycks vara ganska utbredd i Göteborgsregionen och påträffades på två lokaler. Foto: FSearch.cgi?Fam=Curculionidae Vattenskinnbaggar Stor vattenmätare, Hydrometra stagnorum Ett rovdjur som lever på vegetationsrika stränder utmed vattendrag (Stanek 1968). Denna art hittades på sex av de nio lokalerna. Foto: imagepreview/hydrometra_stagnorum.jpg.htm Artlista Vetenskapligt namn Carabidae Agonum muelleri Agonum sexpunctatum Amara brunnea Amara plebeja Anisodactylus binotatus Asaphidion flavipes Badister bullatus Bembidion bruxellense Bembidion dentellum Bembidion guttula Bembidion lampros Bembidion saxatile Bembidion stephensi Bradycellus harpalinus Carabus granulatus Carabus hortensis Svenskt namn Jordlöpare Mässingskärrlöpare Juvellöpare Björkkornlöpare Kärrkornlöpare Strandängslöpare Liten sidenlöpare Hagbroklöpare Allmän strandlöpare Skuggstrandlöpare Starrstrandlöpare Mässingslöpare Stenstrandlöpare Källsnabblöpare Sandvinterlöpare Bronslöpare Trädgårdslöpare 21

23 Carabus nemoralis Clivina fossor Cychrus caraboides Dyschirius globosus Elaphrus cupreus Leistus ferrugineus Loricera pilicornis Nebria brevicollis Notiophilus biguttatus Oxypselaphus obscurus Paranchus albipes Patrobus atrorufus Platynus assimilis Pterostichus diligens Pterostichus melanarius Pterostichus minor Pterostichus niger Pterostichus nigrita Pterostichus oblongopunctatus Stomis pumicatus Staphylinidae Acidota crenata Aleochara sp. Anotylus rugosus Anthophagus caraboides Brachygluta haematica Callicerus obscurus Carpelimus gracilis Coprophilus striatulus Anthobium melanocephalum Lathrobium sp. Mycetoporus lepidus Tasgius ater Olophrum piceum Othius punctulatus Oxypoda annularis Oxypoda procerula Philonthus sp. Philonthus sp. Philonthus carbonarius Quedius fuliginosus Rugilus rufipes Sepedophilus testaceus Parklöpare Allmän mullvadslöpare Snäcklöpare Dvärggrävare Bronsgroplöpare Roströd kindlöpare Borstlöpare Allmän nattlöpare Fläckig ögonlöpare Spenslig skugglöpare Brun skugglöpare Brun sumplöpare Lövskugglöpare Strandsvartlöpare Åkersvartlöpare Smal svartlöpare Stor svartlöpare Kärrsvartlöpare Skogssvartlöpare Käftlöpare Kortvingar släkte släkte släkte släkte 22

24 Stenus carbonarius Stenus fossulatus Stenus juno Syntomium aenum Ischnopoda leucopus Xantholinus tricolor Hydrophilidae Cercyon littoralis Coelostoma orbiculare Dryops sp Cerambycidae Oxymirus cursor Rhagium mordax Curculionidae Cryptorhynchus lapathi Leiosoma deflexum Elateridae Agriotes obscurus Hypnoidus riparius Dytiscidae Platambus maculatus Scydmaenidae Nevraphes elongatulus Catopidae Choleva agilis Byrrhideae Byrrhus pilula Rhizophagidae Rhizophagus cribratus Chrysomelidae Aphthona nonstriata Silphidae Phosphuga atrata Hydrocorisae Hydrometra stagnorum Palpbaggar(Vattenbaggar) släkte Långhorningar Randig skulderbock Lövträdlöpare Vivlar Alvivel Vitsippsvivel Knäppare Mörk sädesknäppare Dykare Glattbaggar Åtelbaggar Jordbaggar Vanlig kulbagge Barkglansbaggar Bladbaggar Asbaggar Vattenskinnbaggar Stor vattenmätare Alla kollekter per lokal redovisas i bilaga 2. 23

25 Skillnader/likheter mellan artantal i de båda organismgrupperna I grafen nedan (tabell 9) visas sambandet mellan antal skalbaggsarter respektive mossarter per lokal. Lokaler från vänster till höger och uppifrån och ner: Lokal 6 (5,22), lokal 7 (7,24), lokal 9 (7, 21), lokal 4 (7,12), lokal 2 (9, 26), lokal 1 (9, 24), lokal 8 (9, 23), lokal 5 (12, 25), lokal 3 (16, 19). Tabell 9. Sambandet mellan antalet skalbaggar och mossor. Samband mellan artantal Skalbaggar Mossor Artfattiga/artrika lokaler I stapeldiagrammet nedan (tabell 10) redovisas hur många olika arter av varje organismgrupp som hittades på respektive lokal. Tabell 10. Antal mossor och skalbaggar per lokal. Mossor och skalbaggar per lokal Antal Mossor Skalbaggar Lokal 24

26 I stapeldiagrammet nedan (tabell 11) redovisas hur många olika arter totalt som hittades på respektive lokal. Flest arter hade lokal 5 (37), därefter lokal 2 (35), lokal 3 (35), lokal 1 (33), lokal 8 (32), Lokal 7 (31), lokal 9 (28), lokal 6 (27) och lokal 4 (19). Tabell 11. Antal arter totalt per lokal. Mossor och skalbaggar totalt per lokal Antal Rödlistade arter Naturintressanta arter Allmänna arter Lokal Diskussion Min tanke var från början att välja ut två jämförbara lokaler av vardera jordartstyp: fin sand, grov sand, rasbranter, småsten samt lera. Eftersom jag inte hittade tillräckligt många sådana renodlade miljöer och de som fanns ibland låg otillgängligt eller för nära promenadstråket fick jag göra en kompromiss, vilket resulterade i att antalet lokaler blev något färre. Lokaler med lera ingår i lokaler med annan jordart, lokaler med småsten uteslöts, då det var för svårt att gräva ner fällor och från början hade jag heller ingen lokal med grov sand. Den enda jag har tillkom senare, men det skulle vara klart intressant om jag hade haft en till att jämföra med, då denna lokal hyser många arter med högt naturvärde. Eftersom mina kunskaper och erfarenheter när det gäller mossor är begränsade, uppstod det ibland tveksamheter vid artbestämningen. Viss hjälp fick jag av min handledare, Thomas Appelqvist, som hjälpte mig i fält och på makroskopisk nivå. På mikroskopisk nivå fick jag hjälp av en annan student, Erika Johannesson, genom att tillsammans nyckla och resonera oss fram till en trolig art. Bland annat tittade vi mycket på ekologin och utbredningen av arten. Dessutom jämförde jag mina fynd mot en tidigare inventering (Lindqvist & Sjöstedt, 1997). De arter som jag inte är riktigt säker på är markerade som cf-bestämda i den fullständiga artlistan (bil. 1). Nio arter som jag hittat finns inte med i inventeringen från 1997 och fyra av dessa är cf-bestämda, vilket kan betyda att det inte är de arter som jag uppgett. 25

27 Utmed Säveån finns flera varianter av småmiljöer som är störningsgynnade på olika sätt. Då ån är ett meandrande vattendrag uppstår sandbrinkar genom att vattnet gröper ur material från ytterkurvan, vilket ansamlas i innerkurvan, där det bildas ett näs eller en sandbank ( Dessa miljöer är instabila, då meandrandet är en pågående process, det vill säga ju mer ån slingrar sig, desto djupare skär den i ytterkurvorna med mer avlagringar till följd. Korvsjöar bildas när vattendraget skär genom en vindling så att fåran kortas av och hvudfåran snörps av ( Sandskred kan uppstå dels genom olika ingrepp av människan, till exempel att grundvattennivån förändras eller genom bebyggelse, dels av naturliga orsaker, som försämrad hållfasthet hos jorden eller att trycket ovanifrån ökar medan motkraften underifrån minskar och jämvikten därmed rubbas. ( ) Dessa från början sterila miljöer försvinner genom igenväxning. Källpåverkad mark är en våtmark som bildats av att grundvatten strömmat ut ( De miljöer jag har tittat på och kan jämföra är sandskreden samt sandstränder/sandbankar med olika kornstorlek/jordarter. Om man tittar på mossor med avseende på jordart (tabell 1) så hittades flest arter i skred men inte långt där efter kom lokaler på finsand. Lokaler som låg intill lugnt flytande vatten hade fler arter än lokaler vid snabbrinnande vatten (tabell 2) och artrikast var det i halvsoliga miljöer (tabell 3). När man jämför skalbaggarna på samma sätt så var förhållandet i stort sett lika. Finsand var den jordart som hyste flest arter (tabell 5) tillika med halvsoliga lokaler (tabell 6) med vatten som flöt lugnt förbi (tabell 7). Jag hittade några arter av mossor som verkar vara specialiserade till sandskreden; brännmossa Ceratodon purpureus, åkerknölbryum Bryum rubens, skuggsprötmossa Eurhynchium striatum, stor huvmossa Physcomitrum pyriforme och kalkjordmossa Dicranella varia. I övrigt såg jag inga tydliga mönster på sådana arter som är knutna till specifika småmiljöer. När jag jämför antal mossor mot antal skalbaggar per lokal ser jag inget klart mönster (tabell 9). En anledning till att lokal fyra har så få skalbaggsarter kan vara att fällorna vid andra tömningen var fulla av sand, vilket tyder på att det varit högvatten någon gång under perioden. Även lokal tre och lokal sju (som är sandskredslokaler) har haft vardera en fälla sandfylld. Detta har dock i viss mån kompenserats för, då de haft fler nergrävda fällor än övriga lokaler. Det är också troligt att det skulle ha varit fler skalbaggsarter både på lokal två, där den ena fällan saknades vid andra tömningstillfället och lokal nio, där två av de tre fällorna stod ovan jord och var till hälften tömda vid första tömningen. Varför lokal tre hyser ett högre antal mossor samtidigt som skalbaggsantalet är något lägre är nog mer en slump, då lokal sju, som också är ett sandskred, inte uppvisar detta resultat (tabell 10). Det betyder att man, utifrån detta resultat, inte kan använda mossorna som indikatorer på skalbaggsfaunan eller viceversa. De båda organismgrupperna verkar ha specifika mönster som måste studeras var för sig. Alla lokaler är naturvårdsintressanta, då alla lokaler hyser sådana arter. Ska man plocka ut någon särskild så har lokal fem högst antal arter, 37 arter varav åtta naturvårdsintressanta, medan lokal nio, som har tio naturvårdsintressanta arter och där en är rödlistad NT, bara har 28 totalt (tabell 11). 26

28 Alla naturintressanta arter som jag har skrivit om är skyddsvärda. Det mest intressanta fyndet är den rödlistade källsnabblöparen, Bembidion stephensi. Man har länge varit osäker på om den fortfarande funnits kvar vid Säveån och runt Göteborg, då tidigare inrapporterade fynd är från 1960-talet gjordes en inventering på uppdrag av Göteborgs Miljöförvaltning, dels vid Säveån (Partillemotet Kviberg) och dels vid Lärjeån (Linnarhult Göta älv), men då gjordes inget fynd av den (Lindqvist 2008). Man resonerade då att igenväxning missgynnade arten. När ett stort ras gick vid Lärjeån (Krokryd) i december 2008, lämnade Göteborgs Miljöförvaltning återigen ett uppdrag om att under våren 2009 inventera skredområdet. Inte heller då gjordes något fynd, men en rapport på Artportalen gjorde gällande att ett fynd gjorts några kilometer nedströms skredet. I den övre delen på ett par små, gamla skredärr med på dagen direkt solinstrålning hittades ett tiotal individer (Lindholm 2009). Alla småmiljöer som jag inventerat utmed ån är naturvårdsintressanta. Eftersom miljöerna försvinner av sig själva genom igenväxning måste nya återskapas. Detta har tidigare skett genom naturliga processer, men i och med att ån är reglerad har dessa förutsättningar delvis försvunnit. Om man inte tillåter att dessa miljöer bildas, antingen på naturlig väg eller med hjälp, riskerar man att arterna som är knutna till dem försvinner. 27

29 Referenser Hallingbäck, T Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T., Carlsson, P., Johansson, P., Kristensson, G. & Sögård, P Göteborgstraktens Mossor. Föreningen Mossornas Vänner. Uppsala. Hallingbäck, T. & Holmåsen, I Mossor - en fälthandbok. Stenströms Bokförlag AB/Interpublishing. Stockholm. Andra upplagan. Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H., Hedenäs, L. & von Knorring, P Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Sköldmossor blåmossor. Bryophyta: Buxbaumia Leucobryum. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H., von Knorring, P., Korotynska, M., Reisborg, C. & Birgersson, M Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Kompaktmossor kapmossor. Bryophyta: Anoectangium-Orthodontium. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Lindholm, M Göteborgs kommun, manus. Lindqvist, J Rapport 2008:12, Inventering av källsnabblöpare 2008, Göteborgs Miljöförvaltning. Göteborg. Lindqvist, M. & Sjöstedt, O., GF Konsult AB Rapport 1997:1, Säveån En naturinventering i Lerums kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Lindroth, C. H Svensk insektsfauna. Skalbaggar. Coleoptera. Sandjägare och jordlöpare. Fam. Carabidae. Entomologiska föreningen i Stockholm. Stockholm. Andra upplagan. Ljungberg, H ArtDatabanken, Faktablad: Bembidion stephensi källsnabblöpare. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Mossberg, B. & Stenberg, L Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Nilsson, C Rivers and streams i Acta Phytogeographica Suecica 84. Swedish plant geography. Svenska Växtgeografiska Sällskapet. Uppsala. Sid Skytte Christiansen, M., von Krusenstjerna, E., Waern, M Vår flora i färg. Kryptogamer. Almqvist & Wiksell Förlag AB. Stockholm. Stanek, V.J Den stora insektsboken. Folket i Bilds Förlag. Stockholm. www2.msb.se/templates/srv_manual 2192.aspx e=sv 28

30 Bilaga 1 Koordinatsystem RT90 x-koordinat y-koordinat Lokal 1:1 1:2 1:3 2:1 2:2 2:3 3:1 3:2 4:1 4:2 5:1 5:2 6:1 6:2 7:1 7:2 7:3 8:1 8:2 9:1 9:2 Jordart Sand/jord Finsand Sandskred Finsand Lera/jord/sand Finsand Sandskred/lera Finsand Grovsand Vattnets rörelse Ljus cf-bestämning Lugnt Skuggigt Lugnt Skuggigt Lugnt Soligt Lugnt Halvsoligt Lugnt Halvsoligt Snabbt/strömt Halvskuggigt Snabbt/jämnt Halvsoligt Snabbt/forsigt Halvsoligt Lugnt Halvskuggigt Naturvärde Vetenskapligt namn Svenskt namn Ekologi Atrichum tenellum Liten sågmossa Strandbrinkar, pionjär x x Atrichum undulatum Vågig sågmossa Ädellövskog x x x x x x x Brachytheciastrum velutinum Sammetsgräsmossa Ädellövskog x x Brachythecium rivulare Källgräsmossa Ädellövskog, rörligt markvatten x x x x x x x x x * Brachythecium rutabulum Stor gräsmossa Lövskog, skuggigt x x x x x x x x x x Bryum rubens Åkerknölbryum Ruderatmarker, lera, gynnas av störning x Calliergon cordifolium Kärrskedmossa Sjöstränder, vått x * Calliergonella cuspidata Spjutmossa Stränder, fuktigt, exponerat x x x x x x x x * Calliergonella lindbergii Krokspjutmossa Åstränder, blottlagt, fuktigt x x Campyliadelphus chryssophyllus Jordspärrmossa Strandbrinkar, kalkrikt x x Campylium stellatum Guldspärrmossa Stränder, fuktig jord x Ceratodon purpureus Brännmossa Ruderatmarker, blottlagt, gynnas av störning x x x Chiloscyphus pallescens Skogsblekmossa Skog, fuktigt, skuggigt x Dicranella varia Kalkjordmossa Stränder, fuktigt, blottlagt, gynnas av störning x x Dicranum scoparium Kvastmossa Skog, ofta exponerat x x Drepanocladus polygamus Spärrkrokmossa Sjöstränder, våt jord, eutrofa miljöer x x Eurhynchium angustirete Hasselmossa Ädellövskog,blottlagt x Eurhynchium striatum Skuggsprötmossa Ädellövskog, rasbranter x x * Fontinalis antipyretica Stor näckmossa Vattendrag x x x x x Hypnum cupressiforme Cypressfläta Lövskog x x x x x Isothecium alopecuroides Råttsvansmossa Ädellövskog, rasbranter x Isothecium myosuroides Mussvansmossa Löv/blandskog, skuggigt x Kindbergia praelonga Spärrsprötmossa Alskog, fuktigt, skuggigt x x Lophocolea bidentata Spetsblekmossa Löv/blandskog, fuktigt x Mnium hornum Skuggstjärnmossa Ädellövskog, skuggigt x x x x x Oxyrrhynchium hians Lundsprötmossa Ädellövskog, blottlagt, skuggigt x x x x x x Pellia epiphylla Fickpellia Åstränder, fuktigt, skuggigt x x x x x x Physcomitrium pyriforme Stor huvmossa Lertag, fuktigt, blottlagt, gynnas av störning x Plagiochila asplenioides subsp. Asplen Praktbräkenmossa Ängs- och blåbärsgranskog, skuggigt x x x x x Plagiomnium affine Skogspraktmossa Lövskog x x x Plagiomnium cuspidatum Stjärnmossa Ädellövskog x Plagiomnium undulatum Vågig praktmossa Ädellövskog, skogsbäcksstränder, skuggigt x x x Pleuridium subulatum Sylmossa Sandbankar och brinkar, blottlagt, fuktigt x x x Pseudotaxiphyllum elegans Platt skimmermossa Sandbankar och brinkar, blottlagt, x x Rhizomnium punctatum Bäckrundmossa Alskog, åstränder, vått, skuggigt x x x x x x x x Scapania irrigua Strandskapania Åstränder, gynnas av störning x x x Sciuro-Hypnum plumosum Bäckgräsmossa Åstränder, vått x x x x SUMMA arter 37 SUMMA arter per provtagningsyta SUMMA arter per lokal

31 Bilaga 2 INSEKTER NOTERADE I FALLFÄLLOR 2009 x betyder en individ xx betyder många individer x efter / betyder andra tömningen Lokal 1 2 3A 3B Substrat Sand/jord Finsand Lera Sandskred Finsand Sand/jord/lera Finsand Sandskred/lera Finsand Grovsand Vattnets rörelse Lugnt Lugnt Lugnt Lugnt Lugnt Lugnt Snabbt/strömt Snabbt/jämnt Snabbt/forsigt Lugnt Ljus Skuggigt Skuggigt Halvsoligt Soligt Halvsoligt Halvsoligt Halvskuggigt Halvskuggigt Halvskuggigt Halvskuggigt kursiv stil är arter som kräver blottad mineral Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödlista Familj Agonum muelleri Mässingskärrlöpare /x Jordlöpare/Carabidae Blandskog, steril sandstrand Agonum sexpunctatum Juvellöpare x Jordlöpare Fuktig gräsmark, sandigt i skog Amara brunnea Björkkornlöpare x Jordlöpare Ravinskog - inget fynd rapporterat i VG Amara plebeja Kärrkornlöpare /x Jordlöpare Liten sandstrand Anisodactylus binotatus Strandängslöpare /x Jordlöpare (Lärjeholm) Asaphidion flavipes Liten sidenlöpare x /x Jordlöpare lerig åstrand, liten sandstrand, strandäng, steril sandstrand Badister (bipustulatus) bullatus Hagbroklöpare /x Jordlöpare kalkbrott Bembidion bruxellense Allmän strandlöpare x x xx/xx x/x x x /x Jordlöpare beskuggad strandbrink, lövskog lärjeån, steril sandstrand Bembidion dentellum Skuggstrandlöpare x x Jordlöpare lerig åstrand, lärjeån Bembidion guttula Starrstrandlöpare x x x /x /x Jordlöpare steril sandstrand, fuktig slyskog Bembidion lampros Mässingslöpare /x Jordlöpare blandskog, sandstrand Bembidion saxatile Stenstrandlöpare /x Jordlöpare sandstrand, strandkant Bembidion stephensi Källsnabblöpare x /x Jordlöpare lövskog lärjeån, Bradycellus harpalinus Sandvinterlöpare x Jordlöpare ljunghed, sandmark Carabus granulatus Bronslöpare x/x Jordlöpare fuktig slyskog, sandtag Carabus hortensis Trädgårdslöpare /xx /x /x x/x Jordlöpare lövskog, blandskog Carabus nemoralis Parklöpare /x x /x x x Jordlöpare blandskog Clivina fossor Allmän mullvadslöpare x x /x x Jordlöpare lövskog lärjeån, blandskog Cychrus caraboides Snäcklöpare /x Jordlöpare lövskog med äldre ekar, alar Dyschirius globosus Dvärggrävare x /x Jordlöpare Nära vatten, gräver gångar i sand/ sandstrand Elaphrus cupreus Bronsgroplöpare x/x /x Jordlöpare lärjeån, säveån, lärjeholm Leistus ferrugineus Roströd kindlöpare x /x /x x Jordlöpare bäckravin Loricera pilicornis Borstlöpare x/x x x xx/xx xx/xx x /x x/x Jordlöpare lövskog, blandskog, fuktig slyskog Nebria brevicollis Allmän nattlöpare x/x xx xx x xx/xx xx/xx xx/xx x Jordlöpare bland-, löv-, tallskog Notiophilus biguttatus Fläckig ögonlöpare /x /x Jordlöpare löv-, ek-, tallskog Oxypselaphus obscurus Spenslig skugglöpare x Jordlöpare blandskog Paranchus albipes Brun skugglöpare xx x xx/xx xx/xx x/x xx/x Jordlöpare sandstrand, strandkant Patrobus atrorufus Brun sumplöpare x Jordlöpare blandskog sjökant, Platynus assimilis Lövskugglöpare xx/xx xx xx xx xx/xx xx/xx xx/xx xx/xx x/xx Jordlöpare alsumpskog, sandstrand, lärjeån Pterostichus diligens Strandsvartlöpare x x /x Jordlöpare blandskog, alsumpskog, fuktäng Pterostichus melanarius Åkersvartlöpare /x x /x /x Jordlöpare alar, björkskog Pterostichus minor Smal svartlöpare x Jordlöpare blandskog, korvsjö med betade ängar Pterostichus niger Stor svartlöpare /x /x Jordlöpare allmän Pterostichus nigrita Kärrsvartlöpare /x x x x/x /x /x x x Jordlöpare löv, tall, fuktigt, lärjeholm Pterostichus oblongopunctatus Skogssvartlöpare xx/x x xx xx xx/xx xx/xx x xx/xx /x Jordlöpare allmän Stomis pumicatus Käftlöpare x Jordlöpare lövskog 36 arter Acidota crenata x Kortvingar/Staphylinidae Aleochara sp. släkte x Kortvingar Anotylus rugosus xx x x xx x x /xx x x/x Kortvingar sandstrand, lerig åstrand, säveån Anthophagus caraboides /x Kortvingar Brachygluta haematica /x Kortvingar (förr Klubbhornsbaggar) strandzon mellan dalälven och blandskog, ej rapporterad i vg Callicerus obscurus x Kortvingar lärjeån Carpelimus gracilis x /x Kortvingar ej rapporterad i vg Coprophilus striatulus /x /x Kortvingar ej rapporterad i vg Anthobium (Lathrimaeum) melanocephalum x Kortvingar ej rapporterad i vg Lathrobium sp. släkte x x Kortvingar Mycetoporus lepidus x x /x /x /x /x Kortvingar Tasgius (Ocypus) ater /x Kortvingar Olophrum piceum x x Kortvingar Othius punctulatus x Kortvingar Oxypoda annularis x/x x/x x/x Kortvingar Oxypoda procerula /x Kortvingar Philonthus släkte /x /x Kortvingar Philonthus släkte /x Kortvingar Philonthus carbonarius x/x /x x x Kortvingar lärjeån Quedius fuliginosus x x /x x/x /x Kortvingar Rugilus rufipes x Kortvingar Sepedophilus testaceus x Kortvingar Stenus carbonarius /x Kortvingar Stenus fossulatus /x Kortvingar Följeart till källsnabblöparen, lärjeholm Stenus juno xx x x x x Kortvingar skogsbäck lövskog, korvsjö, åstrand, säveån, lärjeån, lärjeholm Syntomium aenum x Kortvingar Ischnopoda (Tachyusa) leucopus x Kortvingar lerig åstrand, säveån, lärjeån, lärjeholm Xantholinus tricolor x Kortvingar 28 arter