Life Sciences i Schweiz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Life Sciences i Schweiz"

Transkript

1 Life Sciences i Schweiz Landrapport tillhörande Svar Direkt 2012:05 Dnr: 2012/22

2 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post För ytterligare information kontakta Martin Wikström Telefon E-post

3 Förord Denna rapport utgör en bilaga till rapporten "Vad händer inom life Sciences internationellt? -Nuläge och trender i utvalda länder" (Svar Direkt 2012:05) som Tillväxtanalys utfört på uppdrag av Utbildningsdepartementet. I projektet studerades situationen för life sciences i sju olika länder och materialet är presenterat i varsin landbilaga samt i en övergripande och sammanfattande rapport. Speciellt stor vikt har bland annat lagts vid beskrivningar av strategiska forskningssatsningar, samverkansinitiativ, infrastruktursatsningar, klinisk forskning och translation. Rapporten om Schweiz skrevs i samarbete mellan Tillväxtanalys och Sweco. Martin Wikström var projektledare. Stockholm, oktober 2012 Enrico Deiaco Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser 3

4

5 Innehåll Sammanfattning Life Sciences i Schweiz Introduktion utmaningen med ett federalt system Systemnivå National Research Programmes, NRP National Competence Centers for Research, NCCR Stöd till innovationer och samverkan med privat sektor Samverkan och translation av biomedicinsk forskning Regionala samarbeten runt de federala universiteten EPFL Lausanne ETH Zürich SystemsX Systembiologi som schweiziskt styrkeområde Ökat samarbete mellan akademi och näringsliv Resultat efter initiativets första fas Fem huvudtyper av projekt Medel från SNSF för att underlätta translation Swiss Clinical Trial Organisation (SCTO) Klinisk forskning och utveckling Förutsättningar för klinisk forskning SNSF har verkat för att förhållandena för de kliniska studierna ska utvecklas Kliniska forskningscentrum (CTU) Läkares deltagande i forskningen Ny lagstiftning rörande forskning på människor Marknadsförutsättningar för Life Sciences i Schweiz Generella marknadsförutsättningar i Schweiz Förutsättningar för Life Sciences Samverkan akademi näringsliv - sjukvård Problemområden och framtidsutsikter Några i texten förekommande förkortningar Referenser Intervjuer Skriftliga källor Digitala källor

6

7 Sammanfattning Schweiz är ett av de mest framstående europeiska forskningslanden med flera betydande universitet. Samtidigt är Basel i landets nordvästra hörn ett av Europas starkaste life science-kluster och hem till flera stora multinationella företag. Ytterligare en fördel för Schweiz är bra hälso- och sjukvård men landet brottas också med de utmaningar en federal struktur medför. Detta är inte minst tydligt när det gäller regelverk för kliniska prövningar. Den kliniska forskningen och kliniska prövningar är ett reformområde och initiativ föreligger bland annat för att stärka kvalitet, effektivitet och samordning. I detta ingår bland annat att förenkla och accelerera tillståndsgivningen för prövningar samt att underlätta för publikt-privat samverkan och konsortier. Flera offentliga finansieringsprogram finns för forskning inom områden där ett strategiskt behov av investeringar föreligger eller där Schweiz anses ha en styrkeposition. Ett exempel på ett sådant program är SystemsX en större investering i systembiologi. Intressant är att SystemsX från början var ett regionalt initiativ som lyfts till federal nivå. Projektet inbegriper samarbeten mellan universitet och forskningsinstitut men man avser också att knyta små och medelstora företag till sig. Ett flertal initiativ för ökad translation inom life sciences föreligger, inte minst runt de två federala universiteten ETH och EPFL. Dessa inbegriper i allmänhet samverkanssatsningar mellan framför allt universiteten och vårdsektorn. Ett nätverk bestående av kliniska forskningscentrum föreligger. 7

8 1 Life Sciences i Schweiz 1.1 Introduktion utmaningen med ett federalt system Schweiz rankas generellt högt i de flesta internationella index när det gäller attraktivitet för företagande och forskning. Landet utsågs till det mest innovativa landet i 2011 års Innovation Score Board 1 och placerar sig regelmässigt bland de 5-10 länder i världen som satsar mest på forskning som andel av BNP. 2 Faktorer som återkommande nämns som centrala för framgångarna är hög utbildningsnivå, stabila och tillgängliga institutioner och bra universitet med god offentlig grundfinansiering från federal eller regional nivå. 3 Närheten mellan aktörer och noder inom landet och en närhet till regioner i ekonomiskt starka grannländer som Tyskland och Frankrike anses också som mycket viktigt. 4 Schweiz är starkt präglat av sin federala struktur med 26 kantoner som har ett omfattande självstyre och möjligheter att blockera federala initiativ på en stor mängd områden. 5 Kantonerna har haft en mycket bra ekonomisk utveckling de senaste åren och har goda förutsättningar att utvecklas väl även fortsättningsvis. En av de främsta utmaningarna som Schweiz och dess kantoner har för att ytterligare frigöra sin potential inom FoU/I 6 är dock de problem den decentraliserade strukturen medför. 7 Det finns en stor risk för suboptimering vilket OECD har identifierat i sina rapporter både 2002 och ,9 Detta har bidragit till en debatt och påverkat utformningen av initiativ inom bland annat politikområdena regional utveckling, forskning och innovationer. Berörda områden inkluderar policyinitiativ som ska stimulera till regionalt utvecklingsarbete över kantonsgränser och stöd till innovationssystem som ska kunna ta hänsyn till arbetsmarknadsregioner omfattande två eller flera kantoner. 10 Utmaningen med det federala systemet har inte minst präglat utformningen av forskningsområdet och dess institutioner. Eftersom mandatet över forskningspolitiken är splittrat är koordinering en mycket viktig fråga, som gett upphov till ett antal koordineringsorgan inom forskningsområdet. 11 De viktigaste är Steering Committee for Horizontal Coordination, Swiss University Conference (SUK), Rectors Conference (CRUS) och Swiss Science and Technology Council (SWTR). 12 Dessa är rådgivande organ till de kantonala och federala nivåerna och utgör viktiga instanser för utformningen av de federala riktlinjer som antas vart fjärde år av parlamentet i form av riksdagsskrivelse om FoU-politiken, Education Research and Technology Policy (ERT-skrivelsen). Skrivelsen är det viktigaste styrdokumentet för dessa områden. 13 Det understryks från federal nivå att skrivelsen till stor del 1 Pro Inno Europe, European Commission DG Enterprise 2 OECD Katharina Eggenberger, SER 4 OECD Territorial Review Katharina Eggenberger, SER 6 forskning, utveckling och innovation. 7 OECD Territorial Review OECD Territorial Review OECD Territorial Review OECD Territorial Review Katharina Eggenberger, SER 12 SER, 13 Katharina Eggenberger, SER 8

9 bygger på inspel från kantonal nivå som passerar de koordinerande organen där de 10 kantonala universiteten och 7 tekniska högskolorna är representerade. 14 Kantonerna är den viktigaste politiska nivån när det gäller sjukvårdsfrågor, står för en stor del av finansieringen av sjukvården och är också ansvariga för tillhandahållandet av vården. De flesta sjukhus ägs och drivs av kantonerna eller kommunerna, även om en del privata alternativ också finns (privat vård utgör 20 procent av sjukhussängarna). 15 Den schweiziska sjukvården håller en generellt sett mycket hög kvalitet, vilket bland annat återspeglas i att den förväntade livslängden är bland de högsta i världen. 16 Patientnöjdheten har också beskrivits som hög, kötiderna som korta och den fysiska närheten som god. 17 Detta har dock ett pris - jämfört med övriga OECD-länder lägger Schweiz en hög andel av BNP (11,5 procent 2009 jämfört med 9,6 procent som är genomsnittet för OECD-länderna) på sjukvård. Sjukvården finansieras till en tredjedel av obligatoriska försäkringar (som i princip täcker hela befolkningen) och till en femtedel av övriga offentliga medel (varav kantonerna står för merparten). Över 30 procent finansieras dock av patienterna själva, vilket är en av de högsta andelarna bland OECD-länderna. 18 Det finns också viktiga aktörer på federal nivå. Det politiska ansvaret för forskning, utveckling och innovationspolitik är delat mellan inrikesministeriet (Department of Home Affairs, EDI) och dess sekretariat, Secretariat for Education Research (SER), och ekonomiministeriet (Department for Economic Affairs, EVD) och dess kontor, Office of Professional Education and Technology, OPET. Båda instanserna har ansvar för policyutformning i den 4-åriga ERT-skrivelsen, men också det ansvar för att stödja och främja forskning och utveckling som federal nivå trots allt har. För att fullgöra uppgiften att stödja och främja forskning och utveckling har ett antal instrument utvecklats. De två federala universiteten, Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) och Eidgenössische Technische Hochschule (ETH) i Zürich sorterar direkt under EDI och utgör exempel på kraftsamlingar på federal nivå som bedömts vara nödvändiga för att kunna nå en större kritisk massa och uppnå internationellt konkurrenskraftiga universitet. 19. EDI har också en forskningsstiftelse, Swiss National Science Foundation (SNSF), som sedan 1952 är den viktigaste finansieringskällan för forskningsanslag till grundforskning vid universitet och forskningsinstitut inom alla discipliner, och som under den senaste 4-årsperioden förfogade över drygt 20 miljarder kronor. 20 För stöd till samarbete mellan universitet och näringsliv inom tillämpad forskning, produktutveckling och utveckling och användning av ny teknik har man sedan 60 år tillbaka ett federalt organ, Swiss Confederation s Innovation and Promotion Agency (CTI), som ger stöd till marknadsorienterade forsknings- och utvecklingsprojekt, bildandet och utvecklingen av nya företag, s.k. start-ups, och kunskaps- och tekniköverföringsprojekt mellan forskning och företag. CTI ligger under EVD men är inte del av departementet utan en kommission vars instruktioner ges i särskild ordning och som arbetar självständigt med 14 Katharina Eggenberger, SER 15 OECD WHO 17 OECD 2011 & Civitas OECD Katharina Eggenberger, SER 20 SER, 9

10 sitt uppdrag. CTI är betydligt mindre än forskningsstiftelsen SNSF och förfogar över ca 5 miljarder kronor under den fyraåriga budgetperioden. 21 En typiskt schweizisk aspekt av de legala villkoren för forskningen är systemet med direktdemokrati. Samlas ett tillräckligt stort antal namnunderskrifter in, hålls en bindande folkomröstning rörande exempelvis ett lagförslag. Detta skedde 1998 då en folkomröstning om eventuellt förbud för en rad olika former av genetisk forskning genomfördes och där förbudsförslaget röstades ned. Sedan dess har flera andra folkomröstningar av betydelse för life sciences hållits, bland annat rörande genetiskt modifierade organismer (GMO). 22 Som en konsekvens av folkomröstningen 1998 bildades år 2001 Life Science Zürich (LSZ) av ETH och det kantonala universitet i Zürich. Organisationen inrättades för att sprida kunskap om life sciences för att förekomma lagstiftning byggd på missuppfattningar och okunskap. LSZ ordnade bland annat föreläsningar och offentliga evenemang och har breddats med åren till att även omfatta nätverk för forskare, främjandeverksamhet och en doktorandutbildning. 23 Att sprida kunskap om life sciences är en aspekt som går igen i flera andra delar av det schweiziska forskningssystemet det är en skyldighet för NCCRprojekten och SNSF har särskilda medel (Agora) för kunskapsspridning SER, 22 European Biomedical Reseach Association 23 Isabel Klusman, LSZ 24 Isabel Klusman, LSZ 10

11 2 Systemnivå Life science-området är utan tvekan av stor vikt för Schweiz, med många framgångsrika företag och starka kluster. Aktiviteten är stor och som exempel kan nämnas att OECD i sin Territorial Review från 2011 konstaterar att Basel-regionen ansöker om flest patent inom bioteknik av alla regioner i OECD och så många som 8 gånger fler än övriga ledande regioner år De senaste 10 åren har life sciences fått allt högre prioritet som forskningsområde både på såväl federal som kantonala nivå. 26 Intervjuerna med såväl federala departement, myndigheter och universitet ger alla en tydlig bild av att området är av stort intresse och att det finns en ambition att finna effektiva sätt att stödja utvecklingen. Ett flertal initiativ har tagits under 2000-talet som syftat till att stimulera grundforskning, klinisk forskning, translation och produktutveckling i samverkan med privat sektor. Områden som framhålls som viktiga av ansvarigt departement är att förbättra samverkan inom klinisk forskning, att stärka området biomedicin och att förbättra samverkan med privat sektor. 27 De viktigaste aktuella initiativen som bekräftas av merparten av intervjuerna och som kommer att beskrivas utförligare i senare avsnitt är åtgärder för att stärka samordning och kvalitet inom klinisk forskning genom ett landsomfattande nätverk av specialiserade enheter på alla universitetssjukhus, 28 lagändringar i syfte att underlätta administrativa processer för tillstånd till kliniska tester, och en ny lag om privat-offentlig samverkan (OPS) som är på väg att färdigställas och som anses vara en tydlig signal till aktörerna om vikten som läggs vid en bättre samverkan. Prioriteten av biomedicin har tagit form i en exklusiv tvärvetenskaplig satsning kallad SystemsX som framstår som ett flaggskepp inom området och därför beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.2. Samtidigt finns det nationella program som utgör en kärna i Schweiz finansieringsstruktur för forskning och som ständigt hänvisas till som en viktig grundstomme och riktningsgivare. Dessa program som hanteras av de ovan beskrivna federala organen SNFS och CTI beskrivs vidare nedan. 2.1 National Research Programmes, NRP National Research Programmes (NRP) är ett federalt initiativ som administreras av den federala forskningsstiftelsen SNFS och som syftar till att ge stöd till projekt som fokuserar på aktuella och angelägna problem för Schweiz. 29 Initiativet är således fokuserat på att lösa specifika problem och har ett mycket brett anslag. Vissa ramar för NRP s anges i de fyraåriga ERT-skrivelserna. Dessa utses genom att förslag skickas in till ansvarigt federalt departement som utvärderar och beslut tas sedan av regeringen. 30 SNSF ansvarar för genomförandet i form av utlysningar, övervakning och kunskapsspridning. Ett nytt NRP är vanligtvis på 4-5 år och har en budget på miljoner kronor. Programmet är problemorienterat och tvärvetenskapligt, och ska uppnå sina mål genom att koordinera individuella forskares eller forskargruppers aktiviteter. 31 En ansökan om stöd från ett NRP sker i två faser. Först görs en kort 5-sidig föransökan som utvärderas av 25 OECD Territorial Review 26 Katharina Eggenberger, SER 27 Katharina Eggenberger, SER 28 Clinical Trial Units 29 SNSF, 30 Katharina Eggenberger, SER 31 SNSF, 11

12 SNFS tillsammans med internationell expertis. De som går vidare får utveckla ansökan och samma utvärderare genomför en mer grundlig bedömning. Life sciences utgör dock inte en särskilt stor del av de pågående eller nyligen beslutade programmen. Endast ett av de tio pågående programmen rör life sciences i form av ett program för stamceller och regenerativ medicin. Detta pågår under perioden med en budget på ca 75 miljoner kronor. Programmet syftar till att lyfta grundforskningen om stamceller och regenerativ medicin genom att förmå toppforskare inom utvecklingsbiologi och cellbiologi att engagera sig inom området och förse yngre forskare med specialstipendier. De prioriterade inriktningarna i programmet är stamceller och organutveckling, cellplasticitet och stamcellsnischer, jämförande och funktionalitetsanalys av normala och icke-normala stamceller, stamcellers roll i reparation och återbildning av organ samt legala och etiska aspekter av stamcellsforskning. 32 Av de fyra senast beslutade satsningarna fanns det inte något program inom life sciences. 2.2 National Competence Centers for Research, NCCR Den andra formen av nationellt program som SNSF driver sedan 2001 är National Competence Centers for Research (NCCR). 33 NCCR syftar till att stärka områden som är av strategisk vikt för schweizisk forskning. De etableras inom schweiziska styrkeområden som har stor potential att bli världsledande d.v.s. man stödjer inte ett initiativ som bara är bäst i Schweiz. 34 Exempel på områden som stöds är neurologi, strukturbiologi och genetik. 35 Programmen är speciellt avsedda för områden som kräver ett tvärvetenskapligt, integrerat angreppssätt och NCCR är dessutom ett instrument för att kraftsamla över kantonsgränser såväl som ämnesgränser och består vanligtvis av ett lokalt universitets- eller forskningscentrum som har ett nätverk av partners i minst tre kantoner för att uppnå en kritisk massa och internationell kvalitet. 36 Utländska aktörer kan också delta om deras expertis är en förutsättning för framgång och att den inte kan hittas i Schweiz. Om så är fallet ska ett av syftena med det aktuella NCCR-initiativet vara att bygga upp denna expertis i Schweiz. 37 Finansieringen är långsiktig med upp till 12 års stöd. Detta är tänkt att bidra till uppbyggnaden av nya eller omformningen av redan existerande, forskningsstrukturer inom schweiziska styrkeområden så att dessa blir alltmer integrerade över landet. Målet är således att stärka forskningsmiljöerna på ett permanent vis och att dessa är tillräckligt etablerade efter 12 år för att kunna överleva som en del i en reguljär verksamhet. 38 Man vill också uppnå en bättre arbetsfördelning mellan forskningsinstitutioner och gemensamt användande av dyr forskningsinfrastruktur. Ett NCCR förväntas vidare ha omfattande kontakter med samhället, potentiella användare av resultaten och privat sektor för marknadsinriktad produktutveckling. Detta illustrerar förväntningarna på en omfattande kunskaps- och tekniköverföring. Urvalet görs genom att ansökningar från nätverk av forskningsinstitutioner inkommer som ett svar på en öppen utlysning. Inriktningen inom life sciences och andra områden väljs således till stor del ut av de sökande. Utvärderingen sker på vetenskapliga kriterier 32 SNSF, 33 SNF, 34 Dr Stefan Bachmann, SNSF 35 Dr Stefan Bachmann, SNSF 36 Dr Stefan Bachmann, SNSF 37 Dr Stefan Bachmann, SNSF 38 Dr Yasim Yilmaz, SNSF 12

13 (peer review) och beslut tas av regeringen utifrån rekommendationer från SNSF. 39 I de fall ansökningarna är lika högt rankade kan en politisk dimension komma in i regeringens bedömningar, exempelvis i form av att man tar regional fördelningshänsyn mellan kantoner. 40 När ett projekt satts igång sker en löpande utvärdering med besök av SNSF varje år för att på så sätt fånga upp en felaktig utveckling på ett tidigt stadium och undvika att tvingas avsluta projekt i förtid. Man bedömer därför att merparten av projekten kommer att ha stöd under hela 12-årsperioden. 41 Förutom medfinansiering från universiteten får många av dessa centrumbildningar också finansiering från den privata sektorn. Life science-området har fått en stor andel av NCCRsatsningen sedan 2001 och ca en tredjedel av de nu totalt 27 centren som hittills fått finansering arbetar inom Life science-området, exempelvis inom genetik, molekylär onkologi, njurforskning, neurologi, kemisk biologi och strukturbiologi. 42 NCCR för molekylär onkologi arbetar nära universitetssjukhusen för att utveckla nya terapeutiska behandlingsformer. Man stärker cancerforskningen genom nya rön om tumörformationer och skapar därmed broar mellan grundforskning och klinisk cancerforskning. NCCR för njurforskning är världens första forskningsnätverk med fokus på fysiska processer i friska och sjuka njurar över ett brett tematiskt spektrum i syfte att hitta nya förebyggande, diagnostiska och terapeutiska metoder. I NCCR för genetik samarbetar ett stort antal institutioner i regionen runt Genévesjön i FoU om gener och kromosomer samt geners roller för att upprätthålla hälsa eller vid sjukdomsutveckling. I NCCR för kemisk biologi arbetar man med att utveckla nya tekniker i samverkan mellan kemister, biokemister, cellbiologer och läkare för att få en bättre förståelse för aktiviteter på cellnivå. Användningsområden är visualiseringen av proteiners aktiviteter vid celldelning, hur membran kontrollerar sina proteiners aktiviteter m.m. 43 Den första utlysningen som gjordes 2001 var inriktad på fyra områden som ansågs utgöra styrkeområden för Schweiz varav life sciences var ett. Utlysningar har därefter i huvudsak varit öppna och förväntas också vara så i framtiden. Detta för att kunna fånga upp den utveckling som sker ute på universiteten. 44 I den första utlysningen gavs stöd till 14 NCCR som nu närmar sig slutet på finansieringsperioden. Programmet anses allmänt vara en mycket stor framgång. Man har redan sett resultat i form av en stor ökning av samarbeten mellan institutioner, bättre internationellt genomslag, fler investeringar i dyr forskningsinfrastruktur som möjliggjorts genom kostnadsdelning mellan många aktörer, nya professurer inom specifika NCCR-inriktningar och nya forskningscentrum som etablerats Stöd till innovationer och samverkan med privat sektor Genom CTI ger staten stöd till samarbeten mellan universitet och näringsliv inom tillämpad forskning, produktutveckling samt utveckling och användning av ny teknik. Stöd ges enbart till offentliga aktörer, främst universitet, men dessa måste ha ett partnerskap med företag där företagen betalar 50 procent av kostnaderna. Syftet ska vara att utveckla innovationer och att ta forskningsresultat till marknaden. Det finns dock också en öppenhet för innovationer som kanske inte har en marknad i nuläget. 39 Dr Stefan Bachmann, SNSF 40 Katharina Eggenberger, SER 41 Stefan Bachmann, SNSF 42 SNSF:s hemsida, 43 SNSF, 44 Stefan Bachmann, SNSF 45 Stefan Bachmann, SNSF 13

14 CTI är organiserat i avdelningar snarare än program och tar emot ansökningar löpande. Många sökanden har stöd från SNSF för sin grundforskning och tar nästa steg ut på marknaden med hjälp av CTI. Ansökningar utvärderas av små permanenta expertteam (ej peer review) som arbetar inom mycket specialiserade nischer och vinnlägger sig om att arbeta mycket snabbt. Inom sex veckor ska ansökningar vara behandlade och man lägger störst vikt vid affärsplanen, den vetenskapliga grunden och partnerskapet. 46 Man har således inga andra inriktningar eller avgränsningar utan har som princip att vara öppna för alla olika inriktningar på projekt. Efter ett positivt beslut övergår CTI till att inta en mer stödjande roll och gör återkommande besök i projekten. CTI arbetar också med vouchers för att stimulera samarbeten mellan universitet och privat sektor. Ett företag, vanligtvis ett mindre- eller medelstort företag (SMF), kan ansöka om en voucher för ett innovativt och vetenskapligt baserat projekt som är i behov av forskningskompetens, men där man inte har hittat någon partner. Företaget kan sedan använda vouchern för att köpa samarbeten med ett universitet. Vouchern gäller på alla universitet i landet och det är därmed möjligt att få till en tävlan mellan universiteten för att medverka i projektet. Detta är en modell som enligt CTI fungerar väl för de mindre företagen som inte har någon egen forskningsavdelning. CTI anses vara framgångsrika och bedömer att de har funnit en modell som är ett bättre alternativ än de teknologiöverföringskontor som etablerats vid alla universitet. CTI är kritiskt inställt till dessa kontor då man inte anser att de ligger i linje med offentligt finansierad forskning och snarare försöker skydda universiteten från näringslivet än tvärtom (se avsnitt 5.4). 47 Det är framför allt lättheten i ansökningsprocedurer, expertutvärdering samt olika former av stöd, som vouchers, som gjort att CTI ser sig som en de mer framgångsrika offentliga aktörerna när det gäller främjande av innovationer och samverkan mellan forskning och industri. 48 Life sciences är det näst största området för CTI och involverar framför allt satsningar inom biomedicin och medicinteknologi. Vidare har man har precis börjat med stöd till kliniska tester, främst tester som befinner sig i senare faser närmare marknaden. Man kommer dock också att vara öppna för tidigare, mer riskfyllda satsningar Dr Stadler, CTI 47 Dr Stadler, CTI 48 Dr Stadler, CTI 49 Dr, Stadler, CTI 14

15 3 Samverkan och translation av biomedicinsk forskning På grund av det fragmenterade kantonala systemet, där det av tradition funnits en konkurrenssituation mellan landets universitet, har samverkan över de kantonala gränserna varit av stor betydelse för flera av de instrument och initiativ som utvecklats i Schweiz. Vid båda de federala universiteten École polytechnique fédérale de Lausanne (EPFL) och Eidgenössische Technische Hochschule (ETH) 50 har olika former av centrumbildningar för life sciences skapats. I bägge fallen rör det sig om relativt nya samarbetsformer som tagit fart de senaste tio åren och där translation bedöms som en viktig aspekt. Detta arbete beskrivs nedan och fungerar som exempel på hur regional samverkan byggts upp. Flera av de nationella systemen för att öka samverkan har utvecklats ur vad som från början varit kantonala initiativ. Detta gäller exempelvis SystemsX, som framhålls som det kanske viktigaste federala initiativet på senare år (se kapitel 3.2) Regionala samarbeten runt de federala universiteten EPFL Lausanne Vid de båda federala universiteten i Schweiz har man byggt upp forskningscentra för life sciences. Vid EPFL i Lausanne startades den s.k. School of Life Sciences år 2002 på initiativ från federal nivå. Universitetsledningen ser detta som ett uttryck för det stora intresse för life science-området som har funnits på federal nivå sedan millennieskiftet. SystemsX och många av NCCR-satsningarna som beskrivits ovan är bra illustrationer av medvetna prioriteringar där det integrerade arbetssättet både tematiskt och geografiskt inom landet samt den globala konkurrenskraften är centrala kriterier. EPFL anser 52 att translation är av mycket stor vikt och man lägger stora resurser på samarbeten med universitetssjukhus, exempelvis genom att skapa ett translationscenter för onkologi på ett sjukhus och ett motsvarande center för neurologi på en psykiatrisk klinik. EPFLs erfarenhet är att translation har vunnit mark under den senaste 10-årsperioden bl.a. genom initiativet att starta center, CTUs 53 (se avsnitt 4.3), för klinisk forskning på alla universitetssjukhus. Samtidigt är framgången mycket beroende av att man får bra kontakt i den aktuella regionen och på sjukhuset. Det kan således fortfarande skilja mycket mellan olika sjukhus och regioner vad gäller hur man är organiserad och vilket intresse som finns. Generellt är det största problemet att kunna frigöra personal att arbeta med klinisk forskning. Målet är att involvera olika professioner i forskningen. Det finns i allmänhet ett ömsesidigt intresse att säkra ett flöde i båda riktningarna men brister i rutinerna har identifierats och en kommitté tillsatts för att förbättra dessa. Samarbetet med privat sektor är livligt och tar sig olika uttryck; man har professorstjänster som sponsras av företag, bildar gemensamma projekt runt specifika teman och genomför 50 Eng. Swiss Federal Institute of Technology Zürich 51 Mattias Scholer, SystemsX Ron Appel, SIBm.fl. 52 Dr Harald Hirling, EPFL 53 Clinical Trial Units 15

16 mer långsiktiga samarbeten. Ett exempel är ett translationscentrum för onkologi där privat sektor deltar ETH Zürich Ett annat exempel på hur samverkan vuxit fram på kantonal nivå är samarbetet mellan det federala universitetet ETH, det kantonala universitetet i Zürich och universitetssjukhuset i staden. Traditionellt sett har den biologiska institutionen/skolan vid ETH inte haft något nära samarbete med Zürich universitetssjukhus utan ETH har, i likhet med EPFL, en mer teknisk/naturvetenskaplig prägel. För att öka translationen mellan grundforskningen och den kliniska forskningen har därför ett strategiskt samarbete som framförallt är forskningsinriktat inletts. Samarbetet är uppbyggt kring ett antal tematiska forskningscenter där syftet är att knyta samman personal från ETH, den medicinska fakulteten vid Zürich universitet och sjukhuspersonal. 55 Dessa center finansieras via de deltagande universiteten, men också via särskilda translationsmedel från SNSF och privata medel 56. Än så länge kommer merparten av forskningsinitiativen från ETH. 3.2 SystemsX Ett exempel på ett regionalt samarbete som plockats upp på nationell nivå är SystemsX som startade som ett samarbete mellan ETH och universiteten i Zürich och Basel och som sedan förankrades med alla kantonala universitet vilka gemensamt uppvaktade federal nivå för att få till en särskild satsning på systembiologi som ett schweiziskt styrkeområde. 57 SystemsX är utan tvekan ett flaggskeppsprojekt inom life sciences i Schweiz och projektet förklaras därför mer utförligt här. Traditionellt har det funnits en kultur av konkurrens mellan universiteten i Schweiz vilket man vill ersätta med en mer samarbetsorienterad kultur. SystemsX är ett federalt finansierat initiativ som syftar till att stärka samarbetet mellan universitet, forskningsinstitut och privata företag inom systembiologi. Tanke är att initiativet skall vara tillfälligt och upphöra när målen är uppnådda. 58 Initiativet startade 2008 och i nuläget är det planerat att fortsätta fram till Systembiologi som schweiziskt styrkeområde Systembiologi är ett relativt ungt forskningsområde där man studerar biologiska processer på ett mer övergripande sätt i jämförelse med andra synsätt som fokuserar på att bryta ner sambanden i sina respektive beståndsdelar. 59 Rent praktiskt finns det således ett stort behov av samarbete mellan olika forskningsområden såsom biologi, kemi, matematik, fysik, medicin, datavetenskap m.m. för att nå framgång inom detta område. Anledningen till att det är just systembiologi man har valt att fokusera på är att det i landet finns framstående institutioner på området. Några av världens mest använda proteindatabaser, Swissprot/Uniprot och Prosite, har också sitt ursprung här. 60 Initiativet uppstod i vad som kan beskrivas som en kombination av top-down och bottom-up processer. I universitetsvärlden såg man goda potentiella förutsättningarna för ett kluster inom systembiologi i 54 Dr Harald Hirling, EPFL 55 Markus Stoffel, ETH 56 Markus Stoffel, ETH 57 Les biotechnologies en Suisse: plan d action. 58 Daniel Vonder Mühll, SystemsX 59 Wikipedia.se, systemsx.ch 60 Bengt Persson, BILS/ELIXIR 16

17 Schweiz men samtidigt identifierades också ett behov av ökad samordning. Från central nivå såg man vinningen i att skapa en stark schweizisk forskningsnisch som även var intressant för läkemedelsindustrin. Vid tidpunkten satt även en representant från ledningen i Zürich universitet i parlamentet, vilket förbättrade kommunikationen mellan beslutsfattarna och akademin Ökat samarbete mellan akademi och näringsliv I första hand avser SystemsX att öka samarbetet mellan redan etablerade universitet och forskningsinstitut men det finns även en ambition att knyta privata företag, främst SMF, till verksamheten. Utbytet med det privata näringslivet är dock ganska litet i dagsläget, bland annat på grund av att området är relativt ungt och ännu handlar mycket om grundforskning. 62 För närvarande är nio universitet och tre forskningsinstitut knutna till SystemsX, och forskare inom dessa organisationer kan ansöka om stöd till sina projekt från initiativet. För perioden fick SystemsX ett federalt budgetanslag på ca 760 miljoner kronor men för att ett projekt skall beviljas pengar från denna budget måste den eller de partner som utför projektet skjuta till lika mycket. Med partner avses framför allt de anslutna universiteten och forskningsinstituten, men det kan även vara fråga om privata företag. De första projekten inom SystemsX påbörjades under hösten Initialskedet övergår i en mellanfas under 2012 för att under perioden övergå i en konsolideringsfas (formellt beslut om konsolideringsfas fattas sommaren 2012). Enligt det förslag som lämnats till SNSF kommer bland annat fokus i denna fas vara att förstärka samarbetet med det privata näringslivet. En ide för att stimulera sådana samarbeten är att få deltagare från universiteten och det privata näringslivet att bilda konsortier kring forskningsprojekten. På det viset blir inte verksamheten knuten direkt till ett visst företag, utan företaget blir bara en delägare. Exempelvis så kommer konsortiet äga de patent som forskningen leder till. 63 En orsak till problem med att få in privata företag i den första fasen har berott på att man inte vill pumpa in skattepengar direkt i privata företag Resultat efter initiativets första fas Under den första fasen av SystemsX finansierades ca 100 olika projekt som involverade 300 forskningsgrupper och ca 1000 forskare. Generellt beslutar SNSF i samråd med SystemsX vetenskapliga råd (SEB) om vilka projekt som skall tilldelas medel. På frågan om han ansåg att initiativet varit framgångsrikt svarade Daniel Vonder Mühll, VD på SystemsX, följande: Vart och en av de universitet och institutioner som deltagit i SystemsX har fått pengar efter prestation. De som fick mest fick ca 30 miljoner CHF och de som fick minst CHF. När jag träffade den organisation som fått det minsta anslaget av alla var reaktionen dock positiv eftersom de ansåg att tillgången till nätverk och samarbete som SystemsX gav var betydligt viktigare än det exakta beloppet av finansiellt stöd de fått. Ron Appel, VD på Swiss Institute of Bioinformatics (SIB), hävdar att flera av de stora forskningsprojekt som pågår inom SystemsX har gett värdefulla resultat, vilka troligen aldrig blivit av utan initiativet. 61 Daniel Vonder Mühll, SystemsX 62 Martin Scholer, SystemsX 63 X-letter Daniel Vonder Mühll, SystemsX 17

18 3.2.4 Fem huvudtyper av projekt Forskning, teknologi och utveckling (RTD). Inom detta område pågår 14 projekt som utgör ryggraden i SystemsX. De löper under fyra år och har en total budget på upp till ca 152 miljoner kronor. Projekten leds av en specifik institution som även ansvarar för koordination, administration, samt publicering av resultat. Interdisciplinära projekt för forskarutbildning (IPhD). Här kan man söka pengar för att genomföra ett doktorandprojekt. Förutsättningen för att man skall få finansiering är att projektet innefattar åtminstone två separata forskningsområden som är relevanta för utvecklingen av systembiologi. Interdisciplinära pilotprojekt (IPP). Dessa skall utgöras av projekt med hög potentiell impact, vilka troligen inte blivit av om inte särskilda pengar avsatts. Projekten ska vara nytänkande och ge uppslag till nya idéer eller forskningsområden inom systembiologi. Hittills har ca 20 IPP projekt finansierats. Varje projekt finansieras under max ett år. Samarbetsprojekt med industrin (BIP och ISA). Dessa projekt ska leda till ökat samarbete mellan privat näringsliv och grundforskningen. BIP (Bridge to Industry) är projekt som genomförs i ett partnerskap mellan ett privat företag och representanter från akademin. Projekten finansieras i upp till ett år och till maximalt kronor. ISA (Industry Sabbatical in Academia) skall möjliggöra för forskare som är anställda inom privata företag, att under en period på 3-6 månader, arbeta på en eller flera institutioner inom universitetsvärlden. IT-support för systembiologi (SyBIT). Tillsammans med RTD är detta område det viktigaste inom SystemsX. Det är egentligen ett separat projekt som drivs av SystemsX för att tillgodose övriga projekt med verktyg och infrastruktur för att analysera, arkivera och kommunicera de data och resultat projekten ackumulerar. 3.3 Medel från SNSF för att underlätta translation SNSF utvecklade i början av 2000-talet en stödform för som skulle stimulera translation mellan grundforskning och klinisk praktik. Stödet gavs till samarbetsprojekt mellan grundforskare och kliniska forskare som till övervägande del leddes av grundforskare. Efter ett antal utlysningar och påföljande utvärderingar insåg man att translationen inte fungerade på ett tillfredsställande sätt utan att resultaten var koncentrerade på grundforskningen och stannade på universiteten. 65 Finansieringsformen stoppades år 2004 då ett nytt program utformades som kräver att projekten leds av ett konsortium bestående av minst tre universitetssjukhus och där projekten ska genomföras av yngre läkare i samarbete med forskare. Programmets syfte fångas väl i namnet Special programme university medicine building clinical research capacities for the future. Programmet har hittills begränsats till områdena kardiologi och neurologi, men kommer att öppnas upp för många fler områden då programmet anses mycket framgångsrikt och har fått klartecken för en tredje 4-årsperiod i den nyligen antagna ERT-skrivelsen. 66 Urvalskriterierna bedöms som hårda och den grupp om tio konsortier som fick stöd för tre år sedan är nu reducerade till sju efter de återkommande utvärderingarna som sker vart tredje år. Förutom finansieringen så innefattar programmet också ett årligt möte mellan alla konsortier som fått stöd i syfte att stärka kunskapsutbytet mellan alla aktörer. Forskningsfinansiären, SNFS, arrangerar och medverkar i dessa årliga 65 Dr Yilmaz, SNSF 66 Dr Yilmaz, SNSF 18

19 möten och man bedömer att det i sig har en signaleffekt om vikten som federal nivå lägger vid att uppnå bättre translation Swiss Clinical Trial Organisation (SCTO) I Schweiz finns ett offentligt finansierat system med sex kliniska forskningscentrum (systemet beskrivs vidare i kapitel 4) skapades en paraplyorganisation för dessa forskningscentrum, Swiss Clinical Trials Organisation (SCTO) som finansieras av SNSF och Swiss Academy of Medical Sciences (SAMS). SCTO har som syfte att vara en kontaktpunkt för schweizisk klinisk forskning och på ett brett plan verka främjande för densamma. Att verka för ökade kontakter mellan landets universitet och universitetssjukhus, som är vana vid att konkurrera med varandra, framhålls som en central uppgift. Kontaktytor och samarbetsvana skapas bland annat då organisationens styrelse består av medlemmar från de sex sjukhusen där det finns kliniska forskningscenter Dr Yilmaz, SNSF 68 Anette Magnin, SCTO 19

20 4 Klinisk forskning och utveckling 4.1 Förutsättningar för klinisk forskning Den federala strukturen har en påverkan också på den kliniska forskningen. För det första har processen för att få tillstånd för kliniska prövningar inte varit harmoniserad mellan kantonerna. För det andra har den federala strukturen medfört att de schweiziska sjukhusen oftast är små. Givet att Schweiz dessutom är ett befolkningsmässigt litet land med en mycket hög generell kvalitet på sjukvården innebär detta att patientunderlaget för kliniska prövningar är relativt litet. Detta utpekas som en svaghet för den kliniska forskningen. Den generellt höga kvalitén på forskningen, närvaron av stora läkemedelsbolag och tillgången på högutbildad personal lyfts fram som styrkeområden. Sammantaget medför omständigheterna att Schweiz är starkare i de tidigare faserna av den kliniska forskningen än i de senare faserna där stora patientgrupper krävs. 69 I Schweiz har antalet kliniska tester på senare år, liksom i stora delar av övriga Europa, minskat. Delvis som ett svar på detta pågår en stor förändring av lagstiftningen kring hur forskning på människor får ske. Den nya lagstiftningen har bland annat målsättningen att harmonisera lagstiftningen på nationell nivå och snabba upp tillståndsprövningen för kliniska studier (se även kapitel 4.5). De fem schweiziska universitetssjukhusen har i princip samtliga utvecklats från kantonala sjukhus där fokus legat på service och patientvård. Den kliniska forskningen vid universitetssjukhusen har tidigare beskrivits som svag, men på senare år har insatser gjorts för att förbättra förutsättningarna för forskning. En åtgärd som lyfts fram som särskilt betydelsefull är de olika kliniska forskningscentrumen (se även kapitel 4.3). 70 Den nya lagstiftningen och de kliniska forskningscentrumen beskrivs som de viktigaste förändringarna för den kliniska forskningen på senare år SNSF har verkat för att förhållandena för de kliniska studierna ska utvecklas SNSF har haft en aktiv roll i att identifiera och föra upp klinisk forskning som ett viktigt område under de senaste 10 åren. SNSF arbetade på slutet av 90-talet med att påverka regeringen och parlamentet och fick år 2000 för första gången in skrivningar om öronmärkta medel för klinisk forskning i parlamentets 4-åriga forskningsskrivelse. SNSF byggde därefter upp en särskild enhet för klinisk forskning och kohortstudier började man bygga upp särskilda enheter på samtliga universitetssjukhus i landet, kliniska forskningscentrum, i syfte att förbättra tillgängligheten till kliniska studier, kunskap och kvalitet (se även kapitel 4.3). Dessa specialenheter stödjer således kliniska studier på universitetssjukhusen och fick snabbt en viktig roll som kunskapsbärare om förutsättningarna för klinisk forskning. Plattformen har också använts för att påverka debatten om både processer och lagstiftning på området, bl.a. gentemot Swissmedic (motsvarande Läkemedelsverket) som ger tillstånd till kliniska tester. Detta har bidragit till att klinisk forskning blivit mer erkänd som en viktig del av schweizisk FoU än tidigare. 69 Anette Magnin, SCTO & Francoise Jaquet, Swissmedic 70 SAMS Anette Magnin, SCTO & Francoise Jaquet, Swissmedic 20

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Datum 2015-12-15 Dnr 1504218. Fortsatt utveckling av kliniska prövningar

Datum 2015-12-15 Dnr 1504218. Fortsatt utveckling av kliniska prövningar Regionstyrelsen Rita Jedlert Bitr medicinsk direktör 040-675 31 38 Rita.Jedlert@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-12-15 Dnr 1504218 1 (5) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av kliniska prövningar Ordförandens

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016

SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Att: Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-10-30 SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Intro: En forskningspolitik som stärker

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Utlysning ALF-projektmedel

Utlysning ALF-projektmedel Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Bilaga 4. Frågeformulär - Innovation inom hälsosektorn

Bilaga 4. Frågeformulär - Innovation inom hälsosektorn Bilaga 4 Frågeformulär - Innovation inom hälsosektorn Sektion A: Allmän information A.1. Hur länge har du varit ansvarig för er organisation? (Välj endast ett alternativ) a) Mindre än 6 månader... b) 6

Läs mer

2 Fördjupad samverkan

2 Fördjupad samverkan Regionalt avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården 1 Region Skåne och Lunds universitet träffar

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård Ett lyft för befolkningens bästa Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Norrbotten har stora

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. 1. Medtech4Health 1.1 Syfte och mål för Medtech4Health Medtech4health är

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:38

Regeringens proposition 2010/11:38 Regeringens proposition 2010/11:38 Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Prop. 2010/11:38 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet Vad är grundforskning? Inom grundforskningen letar forskarna efter det okända. De ger oss

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Ingen försäljning har skett under år 2010 eller i perioden 1 oktober - 31 december 2010. Hyresintäkter och övriga intäkter uppgår till 649 KSEK

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt

Läs mer

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR De fyra norrlandstingen ställer årligen ett forskningsanslag till förfogande för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen,

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge Samarbete i Akademin och Privat Industrin Per Larsson, Rebecca Warfvinge Innehåll - Bakgrund - Universitetet/Industrins värderingar, normer - Konflikter som kan uppstå - Hantering av konflikter och riktlinjer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer