Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 28 september 2016

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 28 september 2016

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen onsdagen den 28 september 2016 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Yttrande över Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Diarienummer HS Yttrande över förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Yttrande över Förslag till ändringar i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar Diarienummer HS Yttrande över motion av Eva Olofsson m fl (V) om fria besök på ungdomsmottagningar Diarienummer RS , HS Yttrande över motion av Daniel Andersson m fl (L) om mammografi för kvinnor 75 år och äldre Diarienummer RS , HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Användning av statsbidraget kring psykisk ohälsa 2017 Diarienummer HS Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) 8. Användning av avsatta budgetmedel för psykiatri i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess 2017 Diarienummer HS Statsbidrag för försäkringsmedicinska utredningar Diarienummer HS Fördelning av statliga stimulansmedel för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Fördelning av statsbidrag till förlossningsvården Diarienummer HS Fördelning av statsbidrag till insatser inom primärvården för att stärka kvinnors hälsa Diarienummer HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Diarienummer HS Riktlinjer för patientsäkerhet 2017 och Patientsäkerhetsplan 2017 Diarienummer HS Begäran om ersättning för etablering och verksamhet i ny familjecentral Diarienummer HS Regelverk för den producentneutrala dietistverksamheten på primärvårdsnivå Diarienummer HS Fördelning av statsbidraget utifrån flyktingsituationen Diarienummer HS Kompletterande åtgärder för 2016 i hälso- och sjukvården utifrån flyktingsituationen Diarienummer HS Införande av valfrihetssystem inom mödrahälsovården Diarienummer HS Inrättande av Innovationsfond Diarienummer HS

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) 22. Delegeringsärenden Diarienummer HS Anmälningsärenden Diarienummer HS Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Delårsrapport /Anna Erlingsdotter Wass C. Tillgänglighet 2016 /Jan Carlström D. Sommarsituationen /Karin Möller E. Målbild framtidens vårdcentral /Charlotte Barouma och Göran Fälthammar Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande

5 Ärende 1

6 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 1 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Wahlberg thomas.wahlberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över remiss - Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över remissen enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter över remissen Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram. Västra Götalandsregionen ställer sig bakom förslagen från folkhälsomyndigheten om införande av riskgruppsvaccination när det gäller hepatit B, influensa och tuberkulos. Västra Götalandsregionen har under 2015 infört allmän vaccination mot hepatit B för nyfödda barn. När det gäller pneumokockvaccination delar Västra Götalandsregionen bedömningen om riskgrupperna, men anser att den ökande risken generellt för invasiv pneumokockinfektion hos personer äldre än 65 år talar för att även denna grupp bör inkluderas i det särskilda programmet. Beredning Yttrandet har beretts av Smittskydd Västra Götaland. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Wahlberg Smittskyddsläkare Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

7 Datum Diarienummer HS (2) Bilaga Förslag till yttrande Skickas till Socialdepartementet

8 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum Ert diarienummer S2013/00240/FS Diarienummer HS Socialdepartementet Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter över remissen Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen avger Västra Götalandsregionens svar. I samband med den nya reglering av nationella vaccinationsprogram som trädde i kraft 1 januari 2013, ska de vaccinationer för riskgrupper som det sedan tidigare finns rekommendationer eller motsvarande om, prövas på nytt. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Programmen uppdelas i allmänna, som erbjuds hela befolkningen, och särskilda för riskgrupper. Folkhälsomyndigheten lämnade 27 april 2016, efter omfattande utredning och en tidigare remissomgång, förslag till regeringen om införande av särskilda vaccinationsprogram mot fyra sjukdomar: hepatit B, influensa, allvarlig pneumokocksjukdom och tuberkulos. Beslutsunderlaget för vardera av dessa fyra sjukdomar tas upp var för sig i detta yttrande. Hepatit B Folkhälsomyndigheten föreslår att hepatit B-vaccination införs som ett särskilt vaccinationsprogram till personer som injicerar droger samt män som har sex med män. Detta förutsatt att ett allmänt vaccinationsprogram till barn också införs. Om inte så beslutas bör nuvarande rekommendationer om riskgruppsvaccination mot hepatit B fortsatt gälla. Västra Götalandsregionen stödjer ovanstående förslag från Folkhälsomyndigheten. Västra Götalandsregionen har under 2015 infört allmän vaccination mot hepatit B för nyfödda barn. En aktuell nationell utredning visar att samtliga landsting i Sverige idag erbjuder hepatit B-vaccination som en del av barnvaccinationsprogrammet. Därför är det anmärkningsvärt att inte hepatit B- Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen 2 (3) vaccin redan inkluderats i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Västra Götalandsregionen anser att av införandet av hepatit B-vaccin snarast bör inkluderas i det allmänna programmet. Influensa Folkhälsomyndigheten föreslår att det särskilda vaccinationsprogrammet mot influensa bör inkludera de riskgrupper som idag rekommenderas influensavaccination: individer som är 65 år och äldre, gravida i andra och tredje trimestern, samt medicinskt definierade riskgrupper med ökad risk för allvarlig sjukdom och död på grund av influensa. Riskgrupperna har delvis omdefinierats och vidgats jämfört med tidigare år och ger större utrymme för en individuell värdering om tillhörighet till riskgrupp, exempelvis för personer med diabetes mellitus. Västra Götalandsregionen delar detta förslag och den bakomliggande motiveringen. Pneumokocker Folkhälsomyndigheten bedömer att pneumokockvaccination till vissa riskgrupper bör införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Detta program bör inkludera erbjudande av vaccin till individer med vissa kroniska sjukdomar och individer med kraftigt nedsatt immunförsvar, då dessa grupper har en ökad risk för allvarlig eller livshotande sjukdom på grund av pneumokocker. Detta är väl dokumenterat vetenskapligt. Folkhälsomyndigheten har dock i förslaget valt att inte inkludera personer äldre än 65 års ålder utan annan risktillhörighet i det särskilda programmet. Motiveringen är att ungefär hälften av personer över 65 år redan tillhör en riskgrupp, och att bland de äldre som är friska ger den hälsoekonomiska analysen inte belägg för att motivera den ökande kostnaden. Västra Götalandsregionen delar bedömningen om riskgrupperna, men anser att den ökande risken generellt för invasiv pneumokockinfektion hos personer äldre än 65 år talar för att även denna grupp bör inkluderas i det särskilda programmet för att harmoniera med vaccination mot influensa, och på det viset göra information och logistik effektivare. Eftersom epidemiologin kring pneumokockinfektioner och serotyper av pneumokocker som orsaker infektioner varierar över tid, är det angeläget att noggrant följa det epidemiologiska läget, oavsett vilket beslut som fattas för att snabbt kunna ändra riskgruppstillhörighet i det särskilda programmet. Tuberkulos Folkhälsomyndigheten föreslår att det särskilda vaccinationsprogrammet mot tuberkulos bör inkludera barn under 18 år med familjeursprung i länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, då dessa grupper har en ökad risk att utsättas för smitta. Förslaget beaktar även andra grupper med ökad exponering för tuberkulos, som vuxna i särskilda riskmiljöer och övriga som i sitt arbete utsätts för en ökad smittrisk. Dessa personer omfattas dock av bestämmelser kring

10 Remissyttrande från Västra Götalandsregionen 3 (3) arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och föreslås därför inte omfattas av det särskilda vaccinationsprogrammet. Västra Götalandsregionen stöder detta förslag och bakomliggande bedömning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

11

12

13 Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen

14 Innehåll Förkortningar... 7 Ordlista... 8 Sammanvägd bedömning... 9 Summary Bakgrund Uppdraget Förutsättningar Bedömningsprocessen Hepatit B Sjukdom Vaccin Nuvarande rekommendationer om hepatit B-vaccination Folkhälsomyndighetens bedömning av de 13 faktorerna Sjukdomsbördan i samhället, i hälso- och sjukvården och för enskilda individer Vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbördan och på sjukdomens epidemiologi Det antal doser som krävs för att uppnå önskad effekt De målgrupper som ska erbjudas vaccination Vaccinets säkerhet Vaccinationens påverkan på verksamhet i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare Vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i de nationella vaccinationsprogrammen Allmänhetens möjlighet att acceptera vaccinet och dess påverkan på attityder till vaccinationer generellt Andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram Vaccinationens samhällsekonomiska effekter och dess kostnader och intäkter i staten, kommunerna och landstingen Möjligheterna till uppföljning av vaccinationens effekter

15 12. Behovet av informationsinsatser i förhållande till allmänheten och vårdgivare och kostnaden för dessa insatser Medicinetiska och humanitära överväganden Bilaga 1. Medverkande i Folkhälsomyndighetens bedömning Bilaga 2. Övriga riskgrupper

16 Förkortningar ECDC Europeiska smittskyddsmyndigheten (European Centre for Disease Prevention and Control). EU QALY WHO Europeiska unionen. Kvalitetsjusterade levnadsår (Quality-Adjusted Life Years), ett mått som kombinerar två dimensioner av hälsa: livslängd och livskvalitet. Världshälsoorganisationen (World Health Organization). 7

17 Ordlista Allmänna vaccinationsprogram Hexavalent vaccin Kombinationsvaccin Monovalent vaccin Kvalitetsjusterade levnadsår Riskgrupp Särskilda vaccinationsprogram Program med vaccinationer som erbjuds hela befolkningen vid vissa åldrar och som nu bara omfattar barn. Innehåller vacciner mot sex sjukdomar. Innehåller flera vacciner mot olika sjukdomar. Innehåller ett vaccin mot en sjukdom. Ett effektmått som används för att värdera nyttan av en medicinsk insats. Måttet tar hänsyn till både livskvalitet och livslängd och gör det möjligt att jämföra insatser på olika medicinska områden. Grupp av individer som har ökad risk att smittas av en viss sjukdom, eller som har ökad risk att drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom om de smittas. Program med vaccinationer som erbjuds personer i definierade riskgrupper. 8

18 Sammanvägd bedömning Folkhälsomyndigheten bedömer att personer som injicerar droger och män som har sex med män bör omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot hepatit B. Detta förutsatt att ett nationellt allmänt vaccinationsprogram till barn införs, vilket Socialstyrelsen tidigare förordat. Bedömningen har gjorts utifrån de tre kriterier och 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten. För att en vaccination ska omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram ska vaccinationen effektivt förhindra smittspridning eller minska sjukdomsbördan i befolkningen eller vissa grupper av befolkningen vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv vara hållbar från etiska och humanitära utgångspunkter. Folkhälsomyndigheten bedömer att hepatit B-vaccination har effekt på smittspridningen och sjukdomsbördan av hepatit B. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att vissa grupper i befolkningen har en ökad risk att smittas av hepatit B- virus eller ökad risk att drabbas av allvarlig eller livshotande sjukdom till följd av infektionen. Viruset orsakar inflammation i levern som kan bli kronisk och leda till komplikationer som skrumplever, leversvikt och levercancer. Vaccination är ett effektivt sätt att minska sjukdomsbördan och förhindra smittspridning. Om hepatit B införs som ett nationellt allmänt vaccinationsprogram till barn bedömer Folkhälsomyndigheten att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett särskilt vaccinationsprogram också för personer som injicerar droger och för män som har sex med män. Den hälsoekonomiska analysen visar att hepatit B- vaccination minskar kostnader och har bättre effekt mätt i kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) jämfört med att inte vaccinera, för personer som injicerar droger. För män som har sex med män är kostnaden cirka kronor per vunnet QALY. Om ett allmänt vaccinationsprogram till barn inte införs ökar kostnaden till cirka kronor per vunnet QALY för män som har sex med män, men är fortsatt kostnadsbesparande för personer som injicerar droger. Resultaten för personer som injicerar droger är robusta, men resultaten för män som har sex med män är känsliga för förändringar i antaganden om smittrisk och vaccinets skyddseffekt. Kostnaden för män som har sex med män blir lägre om ett allmänt vaccinationsprogram för barn också införs eftersom vaccinationen av riskgrupper successivt kan fasas ut efter cirka 15 år då alla i gruppen redan har vaccinerats som barn. Kostnaden minskar alltså efter 15 år, men vinsterna i form av minskad sjukdomsbörda består längre på grund av sjukdomens långsamma utveckling. En beräkning har gjorts av budgetpåverkan under det första året efter ett införande av ett särskilt vaccinationsprogram. Antas det upphandlade vaccinpriset blir 50 procent lägre än listpriset skulle programmet innebära en ökad kostnad för 9

19 vaccination under det första året på ungefär kronor för personer som injicerar droger och kronor för män som har sex med män. Men det skulle samtidigt innebära minskade behandlingskostnader på ungefär och kronor för personer som injicerar droger respektive män som har sex med män. Under det första året efter införande av ett särskilt vaccinationsprogram blir således kostnaderna för vaccination av män som har sex med män större än besparingarna. För personer som injicerar droger kommer besparingarna redan under det första året eftersom de löper större risk att smittas med hepatit B. Folkhälsomyndigheten bedömer att ett införande av hepatit B-vaccination som ett särskilt vaccinationsprogram är hållbart ur ett medicinetiskt och humanitärt perspektiv. Vaccinet förbättrar hälsan för de personer som annars riskerar att smittas av hepatit B. Vaccinet är väl beprövat, effektivt, ger en skyddseffekt under minst 20 år och risken för biverkningar är liten. Nyttan av vaccinet överväger tydligt riskerna. Ett införande i ett särskilt vaccinationsprogram skulle innebära en mer jämlik hälsovårdsinsats över landet och ge bättre möjligheter att följa upp effekterna av vaccinationen hos personer som injicerar droger och män som har sex med män. Socialstyrelsens råd för etiska frågor har konsulterats och tagit del av detta underlag inklusive bilagor. Rådet har inget att tillägga till bedömningen om ett särskilt vaccinationsprogram mot hepatit B. Införs inte ett allmänt vaccinationsprogram för barn bör heller inget särskilt vaccinationsprogram införas för riskgrupper, och de nuvarande rekommendationerna om riskgruppsvaccination bör fortsätta gälla. Orsaken är att hälsoeffekterna av ett särskilt vaccinationsprogram för män som har sex med män inte ensamt motiverar kostnaderna utan ett samtidigt vaccinationsprogram till barn. Ett program för enbart personer som injicerar droger är visserligen kostnadsbesparande även utan ett allmänt program för barn, men vinsterna av ett särskilt vaccinationsprogram för en så relativt liten grupp skulle inte stå i rimlig proportion till de åtgärder som krävs för ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Riskgrupper som varit aktuella för Folkhälsomyndighetens bedömning om ett särskilt vaccinationsprogram är de grupper som inte redan omfattas av smittskyddslagen (2 kap. 4 samt 7 kap. 1 och :168) eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (17 AFS 2005:1). De riskgrupper som enligt Folkhälsomyndighetens bedömning inte bör omfattas av ett särskilt vaccinationsprogram framgår av bilaga 2. 10

20 Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen

21 Innehåll Förord... 3 Förkortningar... 7 Ordlista... 8 Sammanvägd bedömning Summary Bakgrund Uppdraget Förutsättningar Bedömningsprocessen Influensa Sjukdom Vaccin Nuvarande rekommendationer om influensavaccination Folkhälsomyndighetens bedömning av de 13 faktorerna Sjukdomsbördan i samhället, i hälso- och sjukvården och för enskilda individer Vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbördan och på sjukdomens epidemiologi Det antal doser som krävs för att uppnå önskad effekt De målgrupper som ska erbjudas vaccination Vaccinets säkerhet Vaccinationens påverkan på verksamhet i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare Vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i de nationella vaccinationsprogrammen Allmänhetens möjlighet att acceptera vaccinet och dess påverkan på attityder till vaccinationer generellt Andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram Vaccinationens samhällsekonomiska effekter och dess kostnader och intäkter i staten, kommunerna och landstingen Möjligheterna till uppföljning av vaccinationens effekter

22 12. Behovet av informationsinsatser i förhållande till allmänheten och vårdgivare och kostnaden för dessa insatser Medicinetiska och humanitära överväganden Bilaga 1. Medverkande i Folkhälsomyndighetens bedömning Bilaga 2. Övriga riskgrupper

23 Ordlista Allmänna vaccinationsprogram Antigen drift Antigent skifte Fyrvalent vaccin Incidens Influensa A(H1N1)pdm09 Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) Program med vaccinationer som erbjuds hela befolkningen vid vissa åldrar och som nu bara omfattar barn. Mindre förändringar i influensavirusets arvsmassa som sker kontinuerligt och orsakar årliga epidemier. Större förändringar (byte av genfragment som kodar för något ytprotein) i influensavirusets arvsmassa. Vid byte till ny variant hos influensa A kan en pandemi uppstå. Influensavaccin som innehåller delar av fyra virustyper, två influensa A- stammar och två influensa B-stammar. Antalet fall av en viss sjukdom som inträffar i en population under en tidsperiod. Anges exempelvis som antalet insjuknade per invånare och år. Den subtyp av influensa A som orsakade en pandemi under 2009 och som därefter fortsatt cirkulera och är en av två influensa A-subtyper som i orsakar säsongsinfluensa. Mått på nyttan av en medicinsk insats. Måttet tar hänsyn till både livskvalitet och livslängd och gör det möjligt att jämföra insatser på olika medicinska områden. Levande försvagat influensavaccin (LAIV) Levande försvagat influensavaccin som innehåller fyra virustyper, två influensa A-stammar och två influensa B-stammar. 8

24 Linjetyper Riskgrupp Subtyper Särskilda vaccinationsprogram Trivalent vaccin (TIV) Indelning av influensavirus typ B i två typer vilka är antigeniskt skilda (B/Victoria och B/Yamagata). Grupp av individer som löper ökad risk att smittas av en viss sjukdom, eller som har ökad risk att drabbas av allvarlig eller livshotande sjukdom om de smittas. Influensa A klassificeras i subtyper efter dess ytproteiner, hemaglutinin (H) och neuraminidas (N). Bland djur finns 18 olika H och 11 olika N. För närvarande cirkulerar två subtyper av influensa A bland människor: A(H1N1)pdm09 och A(H3N2). Program med vaccinationer som erbjuds personer i definierade riskgrupper. Influensavaccin som innehåller delar av tre virustyper, två influensa A- stammar och en influensa B-stam. 9

25 Sammanvägd bedömning Folkhälsomyndigheten bedömer att influensavaccination för vissa riskgrupper bör införas som ett särskilt vaccinationsprogram. Bedömningen har gjorts utifrån de tre kriterier och 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten. För att en vaccination ska omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram ska vaccinationen effektivt förhindra smittspridning eller minska sjukdomsbördan i befolkningen eller vissa grupper av befolkningen vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv vara hållbar från etiska och humanitära utgångspunkter. Folkhälsomyndigheten anser att alla riskgrupper som i dag rekommenderas vaccination bör ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot influensa: personer 65 år och äldre gravida kvinnor i andra och tredje trimestern personer i medicinskt definierade riskgrupper - kronisk hjärtsjukdom - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma - andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation - diabetes mellitus - kronisk lever- eller njursvikt - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling. De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar här personer med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för svår influensasjukdom. Dessa grupper är heterogena och i vissa fall kommer det krävas en individuell bedömning om vaccination ska erbjudas. Folkhälsomyndigheten bedömer att det finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att influensavaccination har en effekt på sjukdomsbördan av säsongsinfluensa. Influensa står för en betydande sjuklighet och dödlighet varje år och vissa grupper i befolkningen löper en särskilt hög risk att drabbas av allvarlig sjukdom, komplikationer och försämrad livskvalitet till följd av infektionen. Eftersom nya influensavaccin måste framställas varje år på grund av ständiga förändringar i de cirkulerande influensavirusen, varierar även vaccinets effekt för varje år. Men vaccination är den mest effektiva åtgärden för att förebygga säsongsinfluensa och dess allvarliga följder och det har använts för riskgrupper under flera decennier. Folkhälsomyndigheten bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram för 11

26 riskgrupperna. Den hälsoekonomiska analysen visar att influensavaccination skulle innebära en ungefärlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) jämfört med att inte vaccinera på kronor för individer 65 år och äldre kronor för gravida kronor för individer i medicinskt definierade riskgrupper. Resultaten påverkas av förändringar i antagandena om vaccinets skyddseffekt, hur stor andel av de influensasjuka som söker sig till sjukvården och hur stor andel som behöver sjukhusvård. I beräkningen antas att upphandlingen ger ett pris för vaccinen som är 50 respektive 16 procent lägre än listpriset för de två aktuella vaccinen. Då skulle ett införande i ett särskilt program för 65 år och äldre, gravida och medicinskt definierade riskgrupper innebära en ökad årlig kostnad för vaccination på ungefär 261 miljoner kronor. Besparingarna på grund av minskade behandlingskostnader skulle bli ungefär 106 miljoner kronor. Folkhälsomyndigheten bedömer att ett införande av influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram är hållbart ur ett medicinetiskt och humanitärt perspektiv. Influensavaccinets positiva effekter överväger riskerna och det finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att vaccinerna är säkra. Ett särskilt vaccinationsprogram ger möjlighet till skydd för utsatta individer som annars riskerar att drabbas av allvarlig och livshotande sjukdom på grund av influensa. Vården skulle också bli mer jämlik över landet, eftersom landstingen nu använder olika vaccin och tar ut olika avgifter. Sannolikt skulle ett särskilt program även leda till en högre vaccinationstäckning och ge bättre möjligheter till uppföljning av vaccinationens effekter. Socialstyrelsens råd för etiska frågor har konsulterats och tagit del av detta underlag, inklusive bilagor. Rådet har inte att tillägga till bedömningen om ett särskilt vaccinationsprogram mot influensa. 12

27 Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen

28 Innehåll Förkortningar... 7 Ordlista... 8 Sammanvägd bedömning... 9 Summary Bakgrund Uppdraget Förutsättningar Bedömningsprocessen Pneumokocker Sjukdom Vaccin Nuvarande rekommendationer om vaccination mot pneumokocker Folkhälsomyndighetens bedömning av de 13 faktorerna Sjukdomsbördan i samhället, i hälso- och sjukvården och för enskilda individer Vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbördan och på sjukdomens epidemiologi Det antal doser som krävs för att uppnå önskad effekt De målgrupper som ska erbjudas vaccination Vaccinets säkerhet Vaccinationens påverkan på verksamhet i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare Vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i de nationella vaccinationsprogrammen Allmänhetens möjlighet att acceptera vaccinet och dess påverkan på attityder till vaccinationer generellt Andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram Vaccinationens samhällsekonomiska effekter och dess kostnader och intäkter i staten, kommunerna och landstingen Möjligheterna till uppföljning av vaccinationens effekter

29 12. Behovet av informationsinsatser i förhållande till allmänheten och vårdgivare och kostnaden för dessa insatser Medicinetiska och humanitära överväganden Bilaga 1. Medverkande i Folkhälsomyndighetens bedömning Bilaga 2. Övriga riskgrupper

30 Förkortningar IPD invasiv pneumokocksjukdom KOL PCV PPV TIV QALY kronisk obstruktiv lungsjukdom konjugerat pneumokockvaccin polysackaridpneumokockvaccin trivalent inaktiverat influensavaccin kvalitetsjusterade levnadsår (Quality Adjusted Life Years) 7

31 Ordlista Allmänna vaccinationsprogram Program med vaccinationer som erbjuds hela befolkningen vid vissa åldrar och som nu bara omfattar barn. Aspleni/hypospleni Avsaknad av, eller nedsatt funktion i, mjälten. Cochleaimplantat Immunsupprimerad Incidens Invasiv infektion Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) Riskgrupp Serotyper Serotype replacement Särskilda vaccinationsprogram Hörhjälpmedel där en yttre ljudprocessor för över signaler till ett implantat inopererat i hörselsnäckan. Individ med nedsatt immunförsvar. Antalet fall av en viss sjukdom som inträffar i en population under en definierad tidsperiod. Anges exempelvis som antalet insjuknade per invånare och år. Infektion som tar sig igenom slemhinnornas immunförsvar, in i blodbanan och sprids till normalt sterila delar av kroppen. Ett effektmått som används för att värdera nyttan av en medicinsk insats. Måttet tar hänsyn till både livskvalitet och livslängd och gör det möjligt att jämföra insatser på olika medicinska områden. Grupp av individer som har ökad risk att smittas av en viss sjukdom, eller som har ökad risk att drabbas av allvarlig eller livshotande sjukdom om de smittas. Samma art av en bakterie eller virus, men med olika ytantigen. Minskad förekomst av vissa bakterietyper skapar en ekologisk nisch, vilket gynnar andra bakterietyper som kan växa till. Program med vaccinationer som erbjuds personer i definierade riskgrupper. 8

32 Sammanvägd bedömning Folkhälsomyndigheten bedömer att pneumokockvaccination till vissa riskgrupper bör införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Bedömningen har gjorts utifrån de tre kriterier och 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten. För att en vaccination ska omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram ska vaccinationen effektivt förhindra smittspridning eller minska sjukdomsbördan av smittsamma sjukdomar i befolkningen eller vissa grupper av befolkningen vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv vara hållbar från etiska och humanitära utgångspunkter. Folkhälsomyndigheten föreslår att personer som är äldre än två år och har någon av följande diagnoser och tillstånd omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocksjukdom: kronisk hjärtsjukdom kronisk lungsjukdom, såsom KOL eller svår astma kronisk leversjukdom kronisk njursvikt diabetes mellitus aspleni/hypospleni andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med sekretstagnation, t.ex. kroniska neurologiska sjukdomar, Downs syndrom eller cystisk fibros likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen cochleaimplantat tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom eller behandling, t.ex. lungcancer, behandling med TNF-alfahämmare eller cytostatika. Riskgrupperna är mer eller mindre heterogena och i vissa fall kommer det att krävas en individuell bedömning om vaccination ska erbjudas. Folkhälsomyndigheten bedömer att pneumokockvaccination till dessa riskgrupper är effektivt och minskar sjukdomsbördan. Pneumokocksjukdom utgör en stor sjukdomsbörda som innefattar allvarlig och livshotande sjukdom till följd av lunginflammation och invasiv pneumokocksjukdom (IPD, det vill säga sjukdom med pneumokocker i t.ex. blodet eller ryggmärgsvätskan). För riskgrupperna är risken att drabbas av allvarlig och livshotande sjukdom högre än för befolkningen i övrigt och för vissa av grupperna avsevärt högre. Det finns säkra vacciner som har använts i flera år, och som minskar risken för både lunginflammation och IPD. 9

33 Folkhälsomyndigheten bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram för riskgrupperna. Den hälsoekonomiska analysen visar att pneumokockvaccination för personer i dessa grupper har en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår eller är kostnadsbesparande och har bättre effekt (mätt i kvalitetsjusterade levnadsår) än en situation utan vaccination. Resultaten påverkas inte mycket av ändrade förhållanden. Störst påverkan har förändringar i antagandena om vaccinernas effekt, antalet vårddagar och behovet av extrabesök för vaccinering. En beräkning har gjorts av budgetpåverkan under det första året efter ett införande av ett särskilt vaccinationsprogram för de medicinskt definierade riskgrupperna. Vid ett antagande om att det upphandlade vaccinpriset blir lägre än listpriset (20 30 procent beroende på typ av vaccin), visar beräkningen en ökad kostnad för vaccination med cirka 43 miljoner kronor, samt en kostnadsbesparing på grund av minskade behandlingskostnader med knappt nio miljoner kronor. Under det första året blir kostnaderna för programmet alltså större än besparingarna som uppstår till följd av minskad sjukdomsbörda. Den hälsoekonomiska analysen löper över fem år, och effekten av minskad sjukdomsbörda bidrar till kostnadsbesparingar på längre sikt. Folkhälsomyndigheten bedömer att ett införande av pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram är hållbart ur ett medicinetiskt och humanitärt perspektiv. Nyttan av pneumokockvaccin överväger tydligt riskerna och det finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att vaccinerna är säkra. Ett viktigt argument för ett särskilt vaccinationsprogram är möjligheten att ge utsatta individer skydd mot allvarlig sjukdom som kan leda till död eller bestående men. Vården skulle också bli mer jämlik över landet eftersom erbjudandet om vaccination ser olika ut på olika orter både i vilket vaccin man får och kostnaden för patienten. Sannolikt skulle ett särskilt program leda till en högre vaccinationstäckning och dessutom ge betydligt bättre möjligheter till uppföljning. Socialstyrelsens råd för etiska frågor har tagit del av detta underlag, inklusive bilagor. Rådet har inget att tillägga till Folkhälsomyndighetens bedömning om ett särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocker. De riskgrupper som Folkhälsomyndigheten bedömer inte bör omfattas av ett särskilt vaccinationsprogram framgår av bilaga 2. Några av dessa grupper kan bli aktuella för Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot pneumokocker. 10

34 Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen

35 Innehåll Förkortningar... 7 Ordlista... 8 Sammanvägd bedömning... 9 Summary Bakgrund Uppdraget Förutsättningar Bedömningsprocessen Tuberkulos Sjukdom Vaccin Nuvarande rekommendationer om vaccination mot tuberkulos Folkhälsomyndighetens bedömning av de 13 faktorerna Sjukdomsbördan i samhället, i hälso- och sjukvården och för enskilda individer Vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbördan och på sjukdomens epidemiologi Det antal doser som krävs för att uppnå önskad effekt De målgrupper som ska erbjudas vaccination Vaccinets säkerhet Vaccinationens påverkan på verksamhet i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare Vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i de nationella vaccinationsprogrammen Allmänhetens möjlighet att acceptera vaccinet och dess påverkan på attityder till vaccinationer generellt Andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram Vaccinationens samhällsekonomiska effekter och dess kostnader och intäkter i staten, kommunerna och landstingen Möjligheterna till uppföljning av vaccinationens effekter

36 12. Behovet av informationsinsatser i förhållande till allmänheten och vårdgivare och kostnaden för dessa insatser Medicinetiska och humanitära överväganden Bilaga 1. Medverkande i Folkhälsomyndighetens bedömning Bilaga 2. Övriga riskgrupper

37 Förkortningar BCG QALY SCID WHO Tuberkulosvaccin. Namnet kommer från Bacillus Calmette-Guèrin, den bakteriestam som ingår i vaccinet. Kvalitetsjusterade levnadsår (Quality Adjusted Life Years). Svår kombinerad immunbrist (Severe Combined Immunodeficiency). Världshälsoorganisationen (World Health Organization). 7

38 Ordlista Allmänna vaccinationsprogram Kvalitetsjusterade levnadsår Latent tuberkulos Lungtuberkulos Riskgrupp Särskilda vaccinationsprogram Tuberkulintest Program med vaccinationer som erbjuds hela befolkningen vid vissa åldrar och som nu bara omfattar barn. Ett effektmått som används för att värdera nyttan av en medicinsk insats. Måttet tar hänsyn till både livskvalitet och livslängd och gör det möjligt att jämföra insatser på olika medicinska områden. Icke-aktiv, vilande form av tuberkulos Infektion i lungorna orsakad av tuberkelbakterien. Grupp av individer som har ökad risk att smittas av en viss sjukdom, eller som har ökad risk att drabbas av allvarlig eller livshotande sjukdom om de smittas. Program med vaccinationer som erbjuds personer i definierade riskgrupper. Test för att få en uppfattning om huruvida en person tidigare har vaccinerats mot tuberkulos eller kan vara smittad av tuberkulos. 8

39 Sammanvägd bedömning Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot tuberkulos bör införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. De som bör omfattas av ett sådant program är barn under 18 år med familjeursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos ( 25 fall/ invånare och år). Bedömningen har gjorts utifrån de tre kriterier och 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten. För att en vaccination ska omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram ska vaccinationen effektivt förhindra smittspridning eller minska sjukdomsbördan av smittsamma sjukdomar i befolkningen eller vissa grupper av befolkningen vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv vara hållbar från etiska och humanitära utgångspunkter. Folkhälsomyndigheten bedömer att tuberkulosvaccination till barn under 18 år med familjeursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos är effektivt och minskar sjukdomsbördan. Tuberkulos är en allvarlig sjukdom och innebär en stor sjukdomsbörda för den drabbade och för hälso- och sjukvården, och vaccination bedöms effektivt förhindra insjuknande hos barn i riskgruppen. Det vaccin som finns tillgängligt (BCG) är väl beprövat och har tillräcklig skyddseffekt bland barn. De fall som rapporteras i Sverige förekommer till övervägande del bland personer med familjeursprung i länder med ökad förekomst av tuberkulos. Folkhälsomyndigheten bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram för riskgruppen. Hälsoekonomisk analys visar att tuberkulosvaccination till denna grupp är både kostnadsbesparande och har bättre effekt (mätt i kvalitetsjusterade levnadsår) än en situation utan vaccination. Resultaten i analysen är i huvudsak stabila och påverkas inte mycket av ändrade förhållanden. Störst påverkan på resultatet har förändringar i antaganden om skyddseffekten av vaccin, täckningsgraden, svinn av vaccin, samt i vilken utsträckning vaccinationsbesök samordnas med andra besök i vården. En beräkning har gjorts av hur mycket budgeten skulle påverkas under det första året efter ett införande av ett särskilt vaccinationsprogram. Om upphandlingen ger 20 procent lägre vaccinpris än listpriset, skulle ett införande i särskilt program innebära en ökad kostnad för vaccination om ungefär 3,8 miljoner kronor, samt en kostnadsbesparing på grund av minskade kostnader för behandling och smittspårning med cirka kronor. Under det första året efter införandet blir alltså kostnaderna större än besparingarna som uppstår till följd av minskad sjukdomsbörda. Den hälsoekonomiska analysen löper över fem år, och effekten av minskad sjukdomsbörda bidrar till kostnadsbesparingar på längre sikt. Folkhälsomyndigheten bedömer att ett införande av tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram är hållbart ur ett medicinetiskt och humanitärt 9

40 perspektiv. BCG-vaccinet är väl beprövat och har använts under nästan 90 år med en tydligt positiv balans mellan nytta och risk. Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga. Nuvarande strategi med riktad vaccination till vissa grupper har bidragit till dagens situation med få fall av tuberkulos bland barn. Ett särskilt vaccinationsprogram skulle innebära en tydligare och mer jämlik hälsovårdsinsats över landet. Socialstyrelsens råd för etiska frågor har konsulterats och tagit del av detta underlag, inklusive bilagor. Rådet har inget att tillägga till bedömningen om ett särskilt vaccinationsprogram mot tuberkulos. De riskgrupper som enligt Folkhälsomyndighetens bedömning inte bör omfattas av ett särskilt vaccinationsprogram framgår av bilaga 2. Några av dessa grupper kan dock komma att ingå i Folkhälsomyndighetens rekommendationer om preventiva insatser mot tuberkulos. 10

41 Ärende 2

42 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malena Lau E-post: malena.lau@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över remissen enligt upprättat förslag. Sammanfattning Regionstyrelsen har berett hälso- och sjukvårdsstyrelsen möjlighet att yttra sig över förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Det är Kommittén för mänskliga rättigheter som på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram ett förslag till samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Syftet med handlingsplanen är att kraftsamla kring ett antal prioriterade mål och åtgärder under planperioden, för att få största möjliga effekt i arbetet med mänskliga rättigheter. Till varje åtgärd finns indikatorer. Majoriteten av indikatorerna följs redan i dagsläget regelbundet men i och med handlingsplanen kommer de följas upp 2018 samt I förslaget till yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen stöds vikten av arbetet med de mänskliga rättigheterna och att arbetet konkretiseras i en strukturerad handlingsplan. För att underlätta för förvaltningarna att arbeta effektivt med frågorna som rör rätten till hälsa och jämlik vård förslås ett antal förtydliganden: En redovisning av handlingsplanens relation till andra styrdokument/policys och handlingsplaner. Ett förtydligande eller en konsekvens när det gäller ordval av grunderna för ojämlikhet Ett undvikande av varierande perspektiv beroende på invånargrupp. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Sylvia Määttä Avdelningschef Systemutveckling och strategi Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

43 2 (2) Bilaga Förslag till yttrande Yttrandet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

44 Västra Götalandsregionen 1 (3) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RS , HS Regionstyrelsen Yttrande över förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Bakgrund Regionstyrelsen har berett hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) möjlighet yttra sig över ovanstående förslag. HSS framför sina synpunkter i yttrandet nedan. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tycker det är viktigt att arbetet med de mänskliga rättigheterna prioriteras och att arbetet konkretiseras i en strukturerad handlingsplan. Förvaltningarnas möjlighet att arbeta effektivt med frågor som rör rätten till hälsa och jämlik vård bör underlättas och därför föreslås följande förtydliganden: En redovisning av handlingsplanens relation till andra styrdokument/policys och handlingsplaner. Ett förtydligande eller en konsekvens när det gäller ordval av grunderna för ojämlikhet Ett undvikande av varierande perspektiv beroende på invånargrupp. Därutöver har HSS följande kommentar: En ekonomisk beräkning av vad föreslagna insatser kommer att kosta vore önskvärt. Synpunkter på förslaget Nedan följer svaren på de sex frågor som regionstyrelsen önskar svar på: Vad är remissinstansernas generella reflektioner om handlingsplanen? HSS anser att det är viktigt att frågor som rör mänskliga rättigheter och jämlikhet prioriteras. För att underlätta arbetet krävs dock en tydlighet i våra ordval när det gäller grunderna för ojämlikhet. När handlingsplanen skriver om jämlikhet inkluderas ras, hudfärg, kön, etnicitet, ålder, språk, religion, politisk eller annan Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon E-post post@vgregion.se

45 Yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2 (3) uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt. Däremot fattas exempelvis könsidentitet eller uttryck och sexuell läggning, som är viktiga grunder för ojämlikhet, inte minst i vården. HSS ställer sig frågande till att ordet ras finns med i handlingsplanen när även etniskt ursprung, nationalitet och hudfärg finns med. Ordet börd upplevs också som svårtillgängligt. Handlingsplanen beskriver mål, åtgärder och indikatorer för arbetet med att Stärka rättigheter för barn- och unga samt Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utifrån olika perspektiv. Barnens situation beskrivs utifrån ett rättighetsperspektiv och personer med normbrytande funktionsvariation utifrån ett bemötandeperspektiv. Ett enhetligt perspektiv med fokus på de mänskliga rättigheterna vore önskvärt oavsett målgrupp. Har förslaget angivit korrekt nämnd/styrelse som ansvarig för de olika åtgärderna? HSS har inga avvikande synpunkter på hur de olika åtgärderna ska följas upp. Är åtgärderna relevanta och väl formulerade? De föreslagna åtgärderna är relevanta och formulerade på ett lättförståeligt sätt. Saknas någon åtgärd som är viktig att ha med? För att underlätta handlingsplanens användning är det av vikt att den begränsas och fokuserar på insatser som är enkla att genomföra och följa upp. HSS har inga synpunkter på valda insatser men efterfrågar en redogörelse för hur dessa förankrats och diskuterats med berörda målgrupper. Finns invändningar mot någon åtgärd? Se ovan. Vilka konsekvenser bedömer ni att handlingsplanen får för er verksamhet? Ange till exempel om åtgärderna förväntas kunna genomföras inom befintlig ekonomisk ram eller om nya medel kommer att krävas. Uppskatta eventuellt behov av ytterligare resurser. HSS bedömer att arbetet med handlingsplanen för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter kommer att stärka det viktiga insatserna som redan idag pågår inom området jämlik vård- och hälsa. En ekonomisk beräkning av vad föreslagna insatser kommer att kosta vore önskvärt, gärna ur perspektivet vad nuvarande ojämlika situation kostar vården och samhället

46 Yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3 (3) För att underlätta arbetet i förvaltningarna och för att åstadkomma största möjliga effekt för invånarna i Västra Götalandsregionen (VGR) är det viktigt att VGRs olika styrdokument pekar åt samma håll och använder sig av en gemensam vokabulär för att beskriva ojämlikheter, dess orsaker, variabler och perspektiv. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

47 1 (21) Förslag till handlingsplan Datum Diarienummer RHK Till regionfullmäktige För varje människa Förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Version Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

48 Foto: Sergio Joselovsky För varje människa (21) Det goda livet för varje människa De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. [ ] Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Ur Policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna För varje människa beskriver mål och åtgärder i arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna inom Västra Götalandsregionen I juni 2015 beslutade regionfullmäktige om en policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Samtidigt fick kommittén för mänskliga rättigheter ansvar för att ta fram en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Policyn beskriver ett övergripande förhållningssätt till de mänskliga rättigheterna medan handlingsplanen innehåller konkreta prioriteringar för vad som ska ha uppnåtts Det pågår ett brett och levande arbete inom Västra Götalandsregionen för att främja alla människors lika rättigheter ett arbete i ständig utveckling som gärna får sträcka sig utöver denna handlingsplan. Åtgärderna i handlingsplanen har tagits fram i bred dialog med verksamheter inom Västra Götalandsregionen och civilsamhälle i Västra Götaland. Syftet med handlingsplanen är att stärka de mänskliga rättigheterna för invånare och medarbetare och bidra till ett mer hållbart Västra Götaland.

49 För varje människa (21) Innehåll Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete... 4 Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare... 4 Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter... 4 Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter... 5 Människorättsbaserad ledning och styrning... 5 Kunskap som bas för utvecklingsarbetet... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Fyra mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag... 6 Rätten till bästa möjliga hälsa... 6 Rätten till kultur... 6 Rätten till arbete... 7 Rätten till utbildning... 7 Åtgärdsområde: Jämlikhet Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Stärkta rättigheter för barn och unga Förebygga våld genom att tidigt upptäcka våldsutsatthet, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Erbjuda skydd, stöd och behandling Hbtq-kompetent bemötande... 9 Åtgärdsområde: Delaktighet Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Systematisk dialog med invånarna Vidgat deltagande i kulturlivet Åtgärdsområde: Ansvar Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Åtgärdsområde: Insyn Invånarna har tillgång till information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Information till invånare är tillgänglig, begriplig och inkluderande Bilaga 1: Organisation... 21

50 4 (21) Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling Därefter har ett antal juridiskt bindande konventioner tagits fram för att förtydliga staternas ansvar 1. De mänskliga rättigheterna är ett kontrakt mellan staten och individen som beskriver statens skyldigheter och begränsar vad staten får göra mot enskilda individer. Konventionerna togs fram efter andra världskriget utifrån insikten om att det behövdes ett överstatligt skydd för den enskilda människan, speciellt för samhällets minoriteter. Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare Staten är skyldig att se till att alla människor som vistas i landet får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige har staten delegerat ett stort ansvar för de mänskliga rättigheterna till regioner, landsting och kommuner. Västra Götalandsregionen är skyldig att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna inom sina ansvarsområden. Det innebär att inte kränka människors rättigheter, bidra till att förhindra andras kränkningar, se till att system finns för att tillgodose mänskliga rättigheter samt bidra till att kunskapen och respekten för mänskliga rättigheter ökar i samhället. I ett människorättsbaserat arbete ska målen kopplas till de mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de juridiskt bindande konventioner och deklarationer som Sverige har undertecknat. Det ingår även ett antal begrepp som förtydligar ansvar och rättigheter. Individen som äger rättigheterna kallas för rättighetsbärare. I den här planen är rättighetsbärarna exempelvis invånare, patienter och medarbetare. Den som är skyldig att se till att rättigheterna tillgodoses kallas skyldighetsbärare, i detta fall Västra Götalandsregionen. Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen har en policy för arbetet med mänskliga rättigheter som antogs av regionfullmäktige i juni Policyn beskriver ett övergripande förhållningssätt till de mänskliga rättigheterna medan denna handlingsplan beskriver mål och åtgärder för arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Västra Götalandsregionen har även undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) och ingår i arbetet med Jämställt Västra Götaland, en länsövergripande strategi för jämställdhet. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter konkretiserar Västra Götalandsregionens åtaganden utifrån CEMR-deklarationen och jämställdhetsstrategin. Västra Götalandsregionen har tidigare haft separata handlingsplaner knutna till jämställdhetsarbetet, barnrättsarbetet och arbetet för personer med funktionsnedsättning. Dessa områden ingår från och med 2017 i handlingsplanen för mänskliga rättigheter. 1 Konventioner som ratificerats av Sverige: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976), Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1987), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1969), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1981), Konventionen om barnets rättigheter (1990), Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

51 5 (21) Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen ska respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. Det kräver ett systematiskt arbete inom hela organisationen. Denna handlingsplan innehåller 12 prioriterade mål med tillhörande åtgärder för att stärka de mänskliga rättigheterna inom Västra Götalandsregionen under planperioden Planen är strukturerad utifrån fyra principer för människorättsbaserat arbete: jämlikhet, delaktighet, ansvar och insyn. Människorättsbaserad ledning och styrning För att få största möjliga effekt i arbetet med mänskliga rättigheter krävs god förankring i ledning och styrning av organisationen. Handlingsplanen ska ligga till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på nämnd- och styrelsenivå. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att avsätta tillräckliga resurser, organisera arbetet inom sitt ansvarsområde och redovisa resultat. Mål och åtgärder ska integreras i budgetunderlag, detaljbudgetar, verksamhetsplaner, delårsrapporter och årsredovisningar. De ska även ingå i förfrågningsunderlag 2, avtal och beställningar av externa verksamheter som finansieras av Västra Götalandsregionen samt vara underlag för upphandlingar och inköp. 3 Västra Götalandsregionen ställer även sociala och etiska krav i upphandlingar genom att tillämpa Socialt ansvarstagande i upphandling - Uppförandekod för leverantörer. Kunskap som bas för utvecklingsarbetet Varje nämnd och styrelse har ansvar för att förtroendevalda och medarbetare har grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter och om hur arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs inom den egna förvaltningen. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbaserad utbildning om Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Medarbetare med särskilt ansvar för arbetet med mänskliga rättigheter behöver fördjupad kompetens och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Koncernkontoret tillhandahåller fördjupade webbutbildningar om barnets rättigheter och om bemötande av personer med funktionsnedsättning. För att invånarna ska kunna utkräva sina rättigheter har de rätt till information om sina rättigheter i mötet med Västra Götalandsregionen. Uppföljning och utvärdering Arbetet med handlingsplanen följs upp årligen i samband med årsredovisning. Varje nämnd och styrelse ska rapportera resultatet av arbetet med mål och åtgärder som de ansvarar för. Kommittén för mänskliga rättigheter ansvarar för anvisningar och sammanställer resultatet. Handlingsplanens indikatorer följs upp av kommittén för mänskliga rättigheter och återrapporteras till regionfullmäktige 2018 och Formerna för uppföljning beskrivs i ett separat dokument 4. 2 Exempelvis Krav- och kvalitetsboken 3 Se bilaga 1 för övrig organisering av arbetet. 4 Uppföljning av indikatorer i regiongemensam handlingsplan för mänskliga rättigheter 2018, 2020 (dnr RHK ) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

52 6 (21) Fyra mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag De mänskliga rättigheterna är odelbara och universella 5. De hänger ihop, är varandras förutsättningar och gäller för alla överallt. Denna handlingsplan uppmärksammar särskilt fyra rättigheter som har koppling till Västra Götalandsregionens kärnuppdrag: rätten till bästa möjliga hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete och rätten till utbildning. Rättigheterna ska genomföras progressivt, vilket betyder att det ska ske en ständig förbättring över tid. Handlingsplanen är en del av det gradvisa uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Rätten till bästa möjliga hälsa Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rätten till bästa möjliga hälsa innebär bland annat att konventionsstaterna ska förebygga, behandla och bekämpa sjukdomar, förbättra samhällets hälsovård och se till att alla har tillgång till vård 6. Alla människor har rätt till hälso- och sjukvård utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung 7. Hälso- och sjukvården ska avskaffa diskriminering av kvinnor och säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdheten mellan kvinnor och män som grund 8. Personer med funktionsnedsättning har rätt till samma utbud, kvalitet, insatser och behandlingsprogram som erbjuds andra personer. Särskild hälsoservice ska erbjudas, inklusive tidig upptäckt och insatser som begränsar och förebygger vidare funktionsnedsättning. För detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal kunskap om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning 9. Barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Detta kräver bland annat tillgång till förebyggande hälsovård och föräldrarådgivning. Barn ska även skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande 10. Rätten till kultur Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv och njuta av konst. Rätten till kultur omfattar tillgänglighet till kultur, rätten att delta i kultur och rätten att själv utöva kultur 11. Rättigheten gäller alla människor utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung Wiendeklarationen 6 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 12. Ansvaret förtydligas i en så kallad allmän kommentar (CESCR General Comment No. 14, artikel 12) 7 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 8 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel 12 9 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Konventionen om barnets rättigheter (CRC), artikel 19 och CESCR General Comment no. 21, artikel Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

53 För varje människa (21) Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturlivet på samma villkor som andra, vilket ställer krav på tillgänglighet på bland annat teatrar, museer, biografer och platser av kulturell betydelse 13. Kvinnor ska tillförsäkras rätten att delta i idrott och kulturliv i alla dess former 14. Barn har rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. 15 De fem nationella minoriteterna i Sverige (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) har ett förstärkt skydd för minoritetskulturer, traditioner, kulturarv, religion och språk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli) 16. Samerna har även urfolksrättigheter. Rätten till arbete Rätten till arbete innebär bland annat fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredställande arbetsförhållanden, skydd mot arbetslöshet och lika lön för lika arbete. Rättigheten gäller utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung 17. Personer med funktionsnedsättning har rätt till en tillgänglig arbetsmiljö och får inte diskrimineras i fråga om rekrytering, anställning, sysselsättning, befordran eller arbetsförhållanden. Personer med funktionsnedsättning kan även behöva stöd i att hitta, få, behålla och återgå till en anställning 18. Diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden ska avskaffas. Det handlar bland annat om jämställda anställningsvillkor, lika lön och lika arbetsvärdering. Särskilt betonas social trygghet, exempelvis vid pensionering, arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och betald semester. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för föräldrar att förena familjeliv med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet 19. Rätten till utbildning Alla människor har rätt till utbildning utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung 20. Yrkesutbildning ska vara tillgänglig för alla och högre utbildning ska vara tillgänglig för de som har fallenhet. Personer som inte har genomgått eller avslutat grundskoleutbildning ska uppmuntras till grundläggande utbildning 21. Konventionsstaterna ska avskaffa diskriminering av kvinnor inom utbildningsområdet. De ska också avskaffa stereotypa uppfattningar om kvinnor och mäns roller i samhället genom att främja undervisning som kan bidra till att detta syfte uppnås 22. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas individanpassat stöd i miljöer med största möjliga akademiska och sociala utveckling. Åtgärder ska även vidtas för att underlätta inlärning av exempelvis punktskrift och teckenspråk och att främja dövsamhällets språkliga identitet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel Konventionen om barnets rättigheter (CRC), artikel Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna 17 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 18 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 21 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel 24

54 För varje människa (21) Åtgärdsområde: Jämlikhet Alla människor är jämlika och har en inneboende värdighet. De mänskliga rättigheterna gäller alla utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, etnicitet, ålder, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt. Om utveckling inte kan nå alla på en gång, ska de mest marginaliserade prioriteras. 24 Åtgärdsområde jämlikhet handlar om att skapa jämlika förutsättningar för invånarna i Västra Götaland. 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Det första målet handlar om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder under planperioden. Jämlik tillgång till den fysiska miljön är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och delta i samhällslivet. Konventionsstaterna ska identifiera och undanröja hinder mot tillgänglighet i bland annat byggnader, vårdinrättningar och arbetsplatser 25. Rätten till tillgänglighet är även reglerad i svensk lagstiftning: Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas i lokaler och på platser som allmänheten har tillträde till 26. Sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering som kan drivas i svensk domstol 27. Västra Götalandsregionen har avsatt 90 miljoner för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i egna verksamheter. 28 Tillgänglighetsbrister ligger inte enbart i den fysiska miljön utan även i bemötandet. Kommittén för mänskliga rättigheter tillhandahåller därför även en webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning som syftar till att öka kunskapen hos medarbetarna. 2. Stärkta rättigheter för barn och unga Det andra målet handlar om att bevaka barnets rättigheter. Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, ofta kallad barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med mars Barnkonventionen anger att kvinnor och män har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling, och att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Den första åtgärden handlar om att säkerställa att medarbetare som möter föräldrar och barn har kompetens om jämlikt och jämställt föräldraskap genom att använda metodmaterialet En förälder blir till som tagits fram av Kunskapscentrum för Jämlik Vård. 30 Den andra åtgärden handlar om uppdraget att bevaka barnrättsperspektivet 31 inom organisationen genom att samtliga förvaltningar ska ha särskilda 24 Frequently asked questions on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Plan- och bygglag (2010:900) Diskrimineringslagen (2008:567) 28 Regionstyrelsen fattade beslut om åtgärder kring enkelt avhjälpta hinder i Västra Götalandsregionens egna lokaler (RS ) 29 Övriga konventioner som har undertecknats av Sverige inkluderas i svensk lagstiftning genom att svenska lagar som berörs av konventionen justeras i enlighet med konventionen. I de fall konflikter ändå uppstår ska beslut fattas i enlighet med konventionens intentioner. 30 Förvaltningsledningen för Närhälsan beslöt att alla BVC ska genomföra En förälder blir till. Samtliga privata (och kommunala aktörer inom ramen för familjecentralerna) är inbjudna att medverka. 31 Ett barnrättsperspektiv innebär att verksamheten arbetar utifrån konventionen om barnets rättigheter.

55 För varje människa (21) utbildade ombud för barnets rättigheter 32. Den tredje åtgärden handlar om att höja barnrättskompetensen hos medarbetarna med hjälp av den webbaserade utbildningen Barnkonventionen från teori till praktik som tagits fram av kommittén för mänskliga rättigheter. 3. Förebygga våld genom att tidigt upptäcka våldsutsatthet, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Erbjuda skydd, stöd och behandling Det tredje målet handlar om frihet från våld, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har fått kritik från FN för att staten inte arbetat tillräckligt effektivt för att våld i nära relationer ska upphöra 33. Många olika former av våld har erkänts som brott mot mänskliga rättigheter, däribland särskilt tortyr, trafficking, våld mot kvinnor, våld mot barn, våld mot personer med funktionsnedsättning och våld mot personer på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. I samband med att en person utsätts för våld kränks inte bara rätten till frihet från våld, utan även andra rättigheter som exempelvis rätten till hälsa, rätten till rörelsefrihet och sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns ett tydligt samband mellan tidigare våldsutsatthet och senare psykisk och fysisk ohälsa. Västra Götalandsregionen är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra våld och skydda invånarna och därför är det viktigt att hälso- och sjukvården ställer rutinmässiga frågor för att förebygga och upptäcka våld samt ge skydd, stöd och behandling. Västra Götalandsregionen har tagit fram regionala medicinska 32 Ombuden ska ha barnrättskompetens och uppdrag att samordna arbetet för barnets rättigheter. 33 Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Beslut om att ta fram riktlinjerna fattades i samband med att regionfullmäktige antog handlingsplan för implementering av CEMRdeklarationen (RS ) 35 Yogyakartaprinciperna 36 Socialstyrelsen Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap 2016 riktlinjer för hälso- och sjukvård inklusive tandvård: Våld i nära relationer samt Barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld 34, för att hälso- och sjukvården ska bli bättre på att tidigt upptäcka våldsutsatthet och agera. Västra Götalandsregionen är först i Sverige med den här typen av riktlinjer. 4. Hbtq-kompetent bemötande Det fjärde målet handlar om att Västra Götalandsregionen ska ha kompetens om levnadsvillkor och rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera (hbtq-personer). Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. 35 Diskriminering och negativt bemötande kan leda till allvarlig stress och psykisk ohälsa bland hbtq-personer 36. Hbtqpersoner har även ett lägre förtroende för sjukvården än heterosexuella och cispersoner 37, vilket innebär att transpersoner och homooch bisexuella kvinnor söker hälso- och sjukvård i lägre grad 38. För att medvetandegöra normer kring kön och sexualitet och skapa en god vård- och arbetsmiljö för hbtq-personer erbjuder Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa en diplomeringsutbildning om hbtq-kompetent bemötande och hbtq-personers hälsa och rättigheter. Idag är alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar inom Västra Götalandsregionen hbtq-diplomerade. Syftet med åtgärden är att sprida och utveckla hbtq-diplomeringen inom hälso- och sjukvården. 37 Personer som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. 38 Fundamental Rights Agency EU LGBT survey - European Union lesbian, gay, bisexual and transgender survey - Main results 2014 Folkhälsomyndigheten Hälsan och hälsans benämningsfaktorer för transpersoner 2015, Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer 2014,

56 10 (21) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 1.1) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) utifrån TD-rapporternas identifierade lagstadgade krav på tillgänglighet och användbarhet i respektive fastighet 1.1.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per fastighet. Måltal: 100 % (av gemensamt prioriterade EAH utifrån och inom ramen för de beslutade 90 mkr) 1.1) Fastighetsnämnden 1.2) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) på resecentrum utifrån TD-rapporternas gemensamt identifierade krav 1.2.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per resecentrum. Måltal: 100 % 1.2) Kollektivtrafiknämnden 1.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning 1.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Måltal: Årlig ökning 1.3) Kommittén för mänskliga rättigheter 2. Stärkta rättigheter för barn och unga 2.1) Utbilda verksamheter i stöd till jämlikt föräldraskap med utgångspunkt i normkritiska perspektiv 2.1.1) Andel barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och familjecentraler som arbetar med metodmaterialet En förälder blir till. Måltal: 90 % 2.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna 2.1.2) Andel medarbetare inom (2.1.1) som upplever sig ha god kunskap om jämställt föräldraskap. Måltal: 95 % 2.2) Utbilda ombud för barnets rättigheter 2.2.1) Andel förvaltningar som har minst ett ombud för barnets rättigheter. Måltal: 100 % 2.2) Regionstyrelsen 2.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter 2.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om barnets rättigheter. Måltal: Årlig ökning 2.3) Kommittén för mänskliga rättigheter Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

57 För varje människa (21) 3. Förebygga våld genom att tidigt upptäcka våldsutsatthet, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Erbjuda skydd, stöd och behandling 3.1) Implementera de regionala medicinska riktlinjerna om våld i nära relationer* samt om barn som far illa eller riskerar att fara illa** 3.2) Implementera metoden att fråga om våld på rutin 3.1.1) Andel primärvårds-, specialist- och tandvårdsenheter som har lokala rutiner för hur riktlinjerna ska tillämpas. Måltal: Primärvård 80 %, specialistvård: 30 % och tandvård 100 % 3.2.1) Andel BVC-enheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin Måltal: BVC-enheter 100 % 3.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3.2) Hälso- och sjukvårdsnämnderna *HSD-D **HSD-D ) Antal primärvårds- och specialistenheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin. Måltal: Hbtq-kompetent bemötande 4.1) Utbilda medarbetare inom hälso- och sjukvården i hbtq-kompetent bemötande samt hbtq-personers hälsa och rättigheter 4.1.1) Andel vårdcentraler som är hbtqdiplomerade. Måltal: 50 % 4.1.2) Kvalitativ uppföljning av hbtq-personers upplevelse av bemötandet inom hbtqdiplomerade verksamheter (2018, 2020) 4.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna

58 12 (21) Åtgärdsområde: Delaktighet Delaktighet är både ett mål och ett medel i människorättsbaserat arbete. Delaktighet bidrar till ökad medvetenhet i beslutsfattande och är en grund för ett aktivt medborgarskap. Utvecklingsstrategier bör ge invånarna, särskilt de mest marginaliserade, möjlighet att uttrycka sina förväntningar gentemot staten och andra skyldighetsbärare samt möjlighet att ta ansvar för sin egen utveckling. 39 Åtgärdsområdet handlar om att stärka delaktigheten i Västra Götaland. 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Det femte målet handlar om att säkerställa rätten till förståelse, inflytande och egenmakt 40 i mötet med Västra Götalandsregionen. Patienter missförstår eller glömmer över hälften av den medicinska information som ges av sjukvårdspersonal och nästan hälften av patienterna kan inte redogöra för riskerna vid sin operation trots att de gett sitt samtycke till den 41. Detta innebär att sjukvården inte fullt ut lyckats ta sitt ansvar för att patienterna har förstått informationen. Handlingsplanen lyfter två verktyg som skapar bättre förutsättningar för patienten: Förstå mig rätt och KomHIT-modellen. Förstå mig rätt är en enkel metod som innebär att vårdpersonal med jämna mellanrum ber patienten att berätta eller visa vad de talat om för att få återkoppling på hur väl de lyckats förklara. Metoden minskar risken för missförstånd kring hälsa, vård och behandling och lämpar sig särskilt väl vid samtal med stöd av tolk. Förstå mig rätt är utarbetad av Kunskapscentrum för Jämlik Vård utifrån metoden teach-back. Förstå mig rätt rekommenderas i Västra Götalandsregionens patientsäkerhetsplan KomHIT-modellen innefattar kunskap om kommunikationssvårigheter och kommunikationsstöd, framför allt bildstöd som underlättar patientens förberedelse och möte med vården. Modellen är utformad för personer med kommunikativa svårigheter men underlättar även för många andra, exempelvis personer med otillräckliga kunskaper i svenska. DART tillhandahåller en diplomeringsutbildning för att arbeta med KomHIT-modellen Systematisk dialog med invånarna Enligt demokratiutredningen Låt fler forma framtiden finns en gemensam problembild om att det faktiska inflytandet inte utövas jämlikt i dag 44. Västra Götalandsregionen arbetar med flera former av invånardialog som på olika sätt ska främja delaktighet. Det sjätte målet handlar om två av dessa: samråd/referensgrupper och Demokratitorg. Kommittén för mänskliga rättigheter har samråd med civilsamhället där ett 60-tal föreningar i länet idag är representerade, samt ett antal referensgrupper med barn och unga. Dialog med brukare och intressegrupper ingår även som en del av Västra Götalandsregionens beredningsrutiner 45. Den första åtgärden sätter fokus på att öka civilsamhällets delaktighet vid revidering av centrala styrdokument. Demokratitorg är en arena där gymnasieelever och regionpolitiker möts och diskuterar Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Den andra åtgärden syftar till att säkerställa systematiken i hur elevernas synpunkter tas omhand efter Demokratitorgen. 39 Frequently asked questions on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Verktyg och förutsättningar att forma sin egen framtid 41 Beskrivning av metoden Förstå mig rätt samt forskningsreferenser finns på jamlikvard.vgregion.se 42 Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen DART är ett kommunikations- och dataresurscenter inom SU 44 SOU 2016:5, s Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

59 För varje människa (21) 7. Vidgat deltagande i kulturlivet Det sjunde målet handlar om vidgat deltagande i kulturlivet enligt riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet, som syftar till att göra kultur till en angelägenhet för alla i Västra Götaland. En stor del av Kulturnämndens budget går idag till verksamhetsstöd och kulturstrategiskt stöd till kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Den första åtgärden säkerställer att dessa stödformer även fortsättningsvis innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter och att genomföra en fördjupad kvalitativ analys av detta. Den andra åtgärden handlar om stöd till de nationella minoriteternas kultur och egenmakt genom kulturutövande. Handlingsplanen fokuserar särskilt på barn och unga inom de nationella minoriteterna. Den tredje åtgärden handlar om att stärka förutsättningarna för människor på flykt att skapa och ta del av kultur. Barn och unga är också här särskilt viktiga målgrupper och projekten ska sträva efter ett aktivt deltagande. MÅL Åtgärder Indikatorer Ansvar 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet 5.1) Implementera metoden Förstå mig rätt inom hälso- och sjukvården 5.2) Använda KomHIT-modellen i kontakten med rättighetsbärare 5.1.1) Antal kliniker och mottagningar som tillämpar metoden Förstå mig rätt Måltal: Årlig ökning 5.2.1) Antal vårdcentraler och tandvårdskliniker som har minst två KomHITdiplomerade medarbetare. Måltal: Årlig ökning 5.1.) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård 5.2) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård 6. Systematisk dialog med invånarna 6.1) Genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling 6.1.1) Andel måldokument som reviderats under planperioden där kommittén för mänskliga rättigheters samråd och referensgrupper har involverats i dialog. Måltal: 100 % 6.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 6.2) Årlig uppföljning av hur elevernas synpunkter från Demokratitorgen tas omhand av respektive politiskt organ 6.2.1) Andel nämnder/styrelser som har behandlat rapporten från Demokratitorg på sina sammanträden och återkopplat till fullmäktiges presidium. Måltal: 100 % 6.2) Regionfullmäktiges presidium

60 För varje människa (21) 7. Vidgat deltagande i kulturlivet 7.1) Integrera mänskliga rättigheter och riktlinjerna för vidgat deltagande i uppdrag och andra stödformer från kulturnämnden 7.1.1) Andel kulturstrategiskt stöd och verksamhetsstöd som innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter enligt riktlinjerna för vidgat deltagande Måltal: 100 % 7.1) Kulturnämnden 7.1.2) Kvalitativ uppföljning av hur verksamheter med uppdragsbaserade verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag arbetat för att vidga deltagandet i kulturlivet 7.2) Ökade insatser som främjar de fem nationella minoriteternas inflytande och egenmakt med särskilt fokus på barn och unga 7.2.1) Andel av kulturnämndens medel till nationella minoriteter som särskilt riktas mot barn och unga. Måltal: 40 % 7.2) Kulturnämnden 7.3) Bidrag till civilsamhället och det fria kulturlivet för att arbeta med flyktingar i asylfasen 7.3.1) Andel projekt riktade till flyktingar med fokus på ömsesidig delaktighet. Måltal: 100 % 7.3.2) Andel projekt som riktar sig till flyktingar med barn och unga som målgrupp. Måltal: 40 % 7.3) Kulturnämnden

61 15 (21) Åtgärdsområde: Ansvar Ansvaret för de mänskliga rättigheterna måste vara tydligt för skyldighetsbärarna. Hinder i skyldighetsbärarens kapacitet att säkerställa mänskliga rättigheter måste identifieras och åtgärdas. Det kan exempelvis handla om att öka kunskapen om mänskliga rättigheter genom utbildning, att förbättra analyser av sociala konsekvenser samt att bygga relationer mellan rättighetsbärare och skyldighetsbärare 46. Det krävs också en analys av rättighetsbärarnas kapacitet att hävda sina rättigheter, särskilt de mest marginaliserade. 8. Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Det åttonde målet fokuserar på Västra Götalandsregionen som en jämlik och icke-diskriminerande arbetsgivare. Diskriminering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. På arbetsplatsen innebär diskriminering ett hot mot medarbetares hälsa och innebär också kostnader i form av sjukskrivningar, felaktiga rekryteringar och missade möjligheter att nyttja medarbetarnas fulla potential. Diskriminering på arbetsplatserna försämrar även förutsättningarna för integration och social hållbarhet. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt mot diskriminering på arbetsplatsen. Från och med 1 januari föreslås en utökning av ansvaret att arbeta med aktiva åtgärder till samtliga diskrimineringsgrunder 48. Den första 46 Frequently asked questions on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Regeringens proposition Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (2015/16:135) 48 Diskrimineringsgrunderna är etnicitet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet och/eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder 49 Detta statistiska material kommer väl leva upp till alla krav med hänsyn till personlig integritet och statistisk sekretess. åtgärden slår därför fast att förvaltningar och bolag ska ta fram planer med aktiva åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Ingen diskriminering får förekomma. Medarbetarenkäten gör det möjligt att följa upplevd diskriminering på arbetsplatsen. Ett annat sätt att ojämlikhet är att redovisa representation i personalgrupperna. I samverkan med SCB ska personalsammansättningen synliggöras utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund på övergripande nivå 49 under planperioden. Åtgärder för att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsplatsen bör sättas in löpande. Den andra åtgärden sätter fokus på jämställt uttag av föräldraledighet tog kvinnor inom Västra Götalandsregionen i genomsnitt ut 22 föräldradagar per år, medan män tog ut 9. I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor förtydligas att föräldrar ska ha jämlika möjligheter att förena familjeliv med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet och barnkonventionen slår fast att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Den tredje åtgärden är att erbjuda praktik för människor på flykt som nyligen anlänt till Västra Götaland. Praktiken ska vara en väg in för personer som ofta inte har kontakter eller kännedom om arbetsmarknaden i Sverige 50. Västra Götalandsregionen har tecknat en avsiktsförklaring om samverkan med Arbetsförmedlingen kring nyanländas etablering och Västra Götalandsregionens kompetensförsörjning Regeringen beslutade i februari 2016 att statliga myndigheter ska erbjuda praktikplatser till minst 100 nyanlända per år. Västra Götalandsregionen ingår inte i regeringsuppdraget, men väljer att erbjuda praktikplatser enligt motsvarande modell. 51 Handlingsplanen följer endast de praktikplatser som har tillsatts inom ramen för Avsiktsförklaring om samverkan inom satsningen Sverige tillsammans mellan Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

62 För varje människa (21) 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Det nionde målet handlar om att integrera mänskliga rättigheter i beredning av ärenden och beslutsunderlag. Inom hälso- och sjukvård används så kallade risk- och händelseanalyser för att identifiera brister som kan riskera patientsäkerheten. I den första åtgärden påbörjas ett arbete för att integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett arbete som sedan kan spridas till övriga förvaltningar. Enligt Ärendehandboken 52 ska ärenden belysas ur ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv och följa barnkonventionen. Ärendena ska även belysas ur tillgänglighetsperspektiv, där bemötande, tillgång till information samt fysiska miljöer bedöms med hänsyn till olika funktionsnedsättningar. Detta kräver kunskap om mänskliga rättigheter. Därför fokuserar den andra åtgärden på utbildning av handläggare på Koncernkontoret, som bland annat ska stärka kompetensen i att exempelvis genomföra prövningar av barnets bästa och barnkonsekvensanalyser 53. Den tredje åtgärden handlar om klarspråk i underlag till politiska beslut. Klarspråk är viktigt för att politiker ska kunna förstå alla frågor de fattar beslut om och för att invånare ska kunna läsa och förstå underlagen utan särskilda förkunskaper. Västra Götalandsregionen har arbetat med klarspråk sedan 2013 och vann Språkrådets klarspråkskristall 2015, men arbetet behöver hållas levande och ständigt förbättras. 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Det tionde målet fokuserar på att integrera ett människorättsbaserat arbetssätt inom psykiatrin. Detta innebär ökad delaktighet för patienten och minskad användning av tvångsmetoder. Flera av FN:s kommittéer framför kritik till Sverige i sina granskningar, kopplat till brister i användning och uppföljning av tvångsmetoder. FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att förbjuda användningen av remmar och bälten och avskiljning i psykiatriska vårdmiljöer och utbilda personal i vårdmetoder som inte inbegriper våld och tvång 54. Regionfullmäktige beslutade den 16 juni 2015 att ta fram en handlingsplan för att minimera användningen av bältesläggning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med en nollvision. Det tionde målet innebär en utökning av detta uppdrag genom en generell nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter och att fler av de patienter som varit föremål för tvångsåtgärder ska erbjudas ett strukturerat uppföljande samtal. Tvångsåtgärder och uppföljande samtal följs upp per förvaltning, i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars Enligt barnkonventionen ska prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys genomföras vid alla beslut som rör barn. 54 Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden adopted by the Committee at its 68 th session (12-30 January 2015), observation no 22

63 För varje människa (21) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 8. Jämlika och ickediskriminerande arbetsplatser 8.1) Ta fram planer på förvaltningsnivå för lika rättigheter och möjligheter som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder 8.1.1) Andel förvaltningar som har planer för lika rättigheter och möjligheter Måltal: 100 % 8.1.2) Personalsammansättning utifrån kön, ålder, utländsk bakgrund har redovisats (2018, 2020) 8.1) Regionstyrelsen 8.1.3) Andel medarbetare som upplever sig utsatta för diskriminering. Måltal: 0 % 8.2) Öka mäns uttag av föräldraledighet 8.2.1) Antal föräldradagar* per förvaltning som tas ut av män. Måltal: Ökning jämfört med ) Regionstyrelsen 8.3) Erbjuda praktik till nyanlända arbetssökande inom Västra Götalandsregionen 8.3.1) Antal nyanlända arbetssökande som fått praktik inom Västra Götalandsregionen Måltal: 400 (minst 100 personer/år) 8.3) Regionstyrelsen *Mätning ska ske av föräldraledighet från arbete 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag 9.1) Integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser 9.2) Utbilda medarbetare om människorättsbaserad ärendeberedning 9.1.1) En metod för att integrera ett människorättsperspektiv i risk- och händelseanalyser har tagits fram och prövats 9.2.1) Andel medarbetare inom koncernkontoret med ansvar att bereda ärenden till politiska beslut som genomgått utbildning i människorättsbaserad ärendeberedning. Måltal: 100 % 9.1) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9.2) Regionstyrelsen

64 För varje människa (21) 9.2.2) Andel avdelningar inom koncernkontoret som tillämpat prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys. Måltal: 100 % 9.3) Aktivt arbete med klarspråk i handlingar till politiska beslut 9.3.1) Andel politiker som upplever att ärendenas innehåll och språket i handlingarna är begripligt. Måltal: Minst 90 % 9.3) Regionstyrelsen 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter 10.1) Arbeta strategiskt för att minimera användning av tvångsåtgärder 10.2) Öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter ) Antal tvångsåtgärder* fördelat på typ av åtgärd ska minska med minst 20 % ) Andel patienter som varit föremål för tvångsåtgärder som erbjudits ett strukturerat uppföljande samtal inom 24 timmar (barn/vuxna). Måltal: Minst 75 % 10.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 10.2) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen * fastspänning, avskiljande, läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande samt inskränkande av elektronisk kommunikation

65 19 (21) Åtgärdsområde: Insyn Ett människorättsbaserat arbetssätt innebär att invånarna ska kunna få insyn i organisationens arbetsprocesser och beslut, det vill säga att verksamheten är transparent. Åtgärdsområde insyn handlar om att rättighetsbärarna ska få enkel och tydlig information om Västra Götalandsregionens verksamheter och därmed bättre kunna tillgodogöra sig sina rättigheter. 11. Invånarna har tillgång till information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Det elfte målet handlar om att bredda Tillgänglighetsdatabasen (TD) som är ett webbaserat verktyg som presenterar information om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning på över 3000 anläggningar och platser. Genom TD får invånare möjlighet att välja till exempel besöksmål eller vårdcentral utifrån fysisk tillgänglighet eller för att kunna förbereda sig inför ett besök. Åtgärden innebär att informationen i TD breddas, så att invånare även kan ta reda på om verksamheterna har kompetens inom exempelvis jämställt och jämlikt föräldraskap, bemötande av personer med funktionsnedsättning eller barnets rättigheter. patientinformation, exempelvis kallelser till hälso- och sjukvården startade ett pilotprojekt för att ta fram regiongemensamma mallar för e-brev, som ska vara tillgängliga och skrivna på klarspråk 55. Idag används en stor mängd mallar, vilket försvårar möjligheterna till likvärdig vårdinformation och översättning. Den första åtgärden handlar om att minska antalet mallar, skriva mer tillgängligt och begripligt och därmed även förbättra förutsättningarna för att översätta till olika språk. Den andra åtgärden handlar om att normkritiskt granska vgregion.se genom att analysera vilka målgrupper som webbplatsen riktar sig till och hur olika grupper framställs och representeras. Den tredje åtgärden handlar om att säkerställa att den sverigefinska nationella minoriteten ska kunna ta del av information på finska, vilket ingår i Västra Götalandsregionens ansvar som finskt förvaltningsområde. Vilken information och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen och företrädare för den sverigefinska minoriteten. Den fjärde åtgärden handlar om att säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk. Vilken information som bör tillgängliggöras, samt vilka språk och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen och företrädare för civilsamhället. 12. Information till invånare är tillgänglig, begriplig och inkluderande Det tolfte målet handlar om att information till invånare ska vara tillgänglig, enkel och begriplig. Alla invånare ska kunna ta del av och känna sig inkluderade i Västra Götalandsregionens information. Krånglig eller stereotyp information riskerar att leda till missförstånd och exkludering. En stor del av informationen till invånare är 55 Klarspråk innebär att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

66 20 (21) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 11. Invånarna har tillgång till information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor 11.1) Bredda Tillgänglighetsdatabasen ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de har hbtq-diplomering ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i barnets rättigheter ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de arbetar med metodmaterialet En förälder blir till 11.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 12. Information till invånare är tillgänglig, begriplig och inkluderande 12.1) Utarbeta en tydlig gemensam struktur för målgruppsanpassad och begriplig patientinformation ) Antal mallar som finns tillgängliga på minst 15 språk. Måltal: ) Andel deltagare i en invånartestpanel som upplever att innehållet i standardiserade mallar för kallelser är begripligt. Måltal: Minst 90 % 12.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 12.2) Genomföra en extern normkritisk granskning av vgregion.se ) En extern normkritisk granskning av vgregion.se har upphandlats och återrapporterats (2020) 12.2) Regionstyrelsen 12.3) Säkerställa att den sverigefinska nationella minoriteten kan ta del av information på finska ) Information på finska finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.3) Regionstyrelsen 12.4) Säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk ) Information på prioriterade språk finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.4) Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

67 För varje människa (21) Bilaga 1: Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder och styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Kommittén för mänskliga rättigheter Förvaltningsorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechef Avdelning mänskliga rättigheter Samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter Beslutar om handlingsplanen. Uppsiktsplikt över att nämnder och styrelser följer handlingsplanen. Övergripande samordningsansvar för att arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Ansvar för att arbeta utifrån handlingsplanens mål och åtgärder samt att rapportera resultatet. Ansvar för att inkludera mänskliga rättigheter och utpekade åtgärder i handlingsplanen i avtal med externa utförare. Har regionfullmäktiges uppdrag att stärka det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter. Följer upp handlingsplanen 2018 samt 2020 och återrapporterar till regionfullmäktige. Ansvarar för att regionstyrelsens beslut genomförs och att de mänskliga rättigheterna hålls aktuella i organisationen. Ansvarar för att genomföra handlingsplanen i den egna verksamheten och att rapportera arbetet med handlingsplanen till den egna styrelsen eller nämnden. Rekommenderas att utse en förvaltnings- eller bolagsövergripande samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter. Eventuellt delegerat ansvar för att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Sakkunniga inom mänskliga rättigheter. Ansvar för att stödja och samordna det interna arbetet med mänskliga rättigheter, ta fram anvisningar, sammanställa och analysera resultatet av arbetet med handlingsplanen. Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera handlingsplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen. Tillhandahålla utbildning i mänskliga rättigheter och utbildning av ombud för barnets rättigheter. Bör fungera som stöd och resurs för sin förvaltnings- eller bolagsledning. Typiska arbetsuppgifter kan vara att samordna arbetet för mänskliga rättigheter, samordna utbildning för medarbetare, vara kontaktperson gentemot avdelning mänskliga rättigheter. Rollen bör samordnas med ombud för barnets rättigheter.

68 Ärende 3

69 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 3 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Nils-Peter Ekholm Tfn; nils-peter.ekholm@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över Förslag till ändringar i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över remissen enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet TLV har idag allmänna råd om ekonomiska utvärderingar som företag kan ta del av inför att en produkt ska utvärderas av myndigheten. För att anpassa råden till det arbetssätt TLV har idag, öka förutsägbarheten samt undvika misstolkningar i samband med ekonomiska utvärderingar har TLV lämnat förslag till ändringar i dessa råd. Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över remissen Förslag till ändringar i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar (TLVAR 2003:2). Sammanfattningsvis anser Västra Götalandsregionen att de nya råden är en klar förbättring och ger möjlighet till en bättre bedömning av effekt, säkerhet och hälsoekonomi för svenska förhållanden. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap Bilaga Förslag till yttrande Yttrandet skickas till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

70 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Förslag till ändringar i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar (TLVAR 2003:2) TLV har idag allmänna råd om ekonomiska utvärderingar som företag kan ta del av inför att en produkt ska utvärderas av myndigheten. För att anpassa råden till det arbetssätt TLV har idag, öka förutsägbarheten samt undvika misstolkningar i samband med ekonomiska utvärderingar har TLV lämnat förslag till ändringar i dessa råd. Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över remissen Förslag till ändringar i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar (TLVAR 2003:2) och har följande kommentarer. - Det är bra att förtydligande görs avseende att direkt jämförande studier i huvudsak ska utgöra grund för hälsoekonomisk modell i ekonomisk utvärdering. - Det är positivt att ett läkemedel kan jämföras med andra metoder än läkemedel, läkemedel som inte har samma indikation som det aktuella läkemedlet och läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som är används i klinisk praxis och är kliniskt relevanta för behandling av samma åkomma. - Det är bra att TLV tydliggör att studier som mäter betalningsvilja har lägre bevisvärde än de som mäter direkta hälsoeffekter VGR menar dessutom att en värdering av tillförlitligheten i det vetenskapliga underlaget också måste påverka bedömningen/utfallet av den hälsoekonomiska utvärderingen. VGR anser att de nya råden är en klar förbättring och ger möjlighet till en bättre bedömning av effekt, säkerhet och hälsoekonomi för svenska förhållanden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

71 Ärende 4

72 1 (4) Yttrande Datum Diarienummer RS , Ärende 4 HS Motion av Eva Olofsson med flera (V) om fria besök på ungdomsmottagningar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen anses besvarad. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att beakta underlaget kring avgiftsfrihet på ungdomsmottagning i den kommande översynen av patientavgifter i Västra Götalandsregionen Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson med flera (V) har i en motion till regionfullmäktige föreslagit att avgifterna tas bort för samtliga patientbesök på ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen. Kuratorsbesöken är genom tidigare beslut avgiftsfria på ungdomsmottagning. Det som debiteras idag är läkar- och psykologbesök för de som är 19 år och äldre. Motionären menar att det är ett misslyckande om ungdomar avstår läkar- och psykologbesök för att avgiften avskräcker. Enkelheten med att kontakta ungdomsmottagningar riskeras därmed. Motionären ser inte heller någon styreffekt med avgiften då det rör sig om väldigt lite pengar. Det pågår för närvarande en översyn av patientavgifterna i regionen. Översynen som beräknas vara klar under första kvartalet 2017 bör beakta eventuell avgiftsfrihet vid ungdomsmottagning. Sammanställning yttrande Regionstyrelsen har valt att remittera till Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Styrelsen för beställd primärvård och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden förordar avslag på motionen. Besök på ungdomsmottagningar bör värderas lika med besök på vårdcentraler och bör därmed inte få ojämlik fördel genom avgiftsfria besök. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

73 Datum Diarienummer RS och HS (4) Styrelsen för Beställd primärvård ställer sig positiv till avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar. Besök på ungdomsmottagningar bör inte vara dyrare än vårdcentralsbesök, vilket är fallet idag. Intäkten från besök är marginell, styrelsen beräknar nuvarande intäkter från besök på ungdomsmottagningar till ca 300 tkr/år. Sammanfattande bedömning Att införa fria besök på ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen är i linje med tidigare beslut om avgiftsfria kuratorsbesök och befäster ungdomsmottagningarnas lågtröskelprofil. Västra Götalandsregionen kan på samma sätt som övriga storstadsregioner i Sverige erbjuda avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill omhänderta frågan om avgifter på ungdomsmottagningar i den kommande översynen av patientavgifter i Västra Götalandsregionen. Fördjupad beskrivning av ärendet Lågtröskelprofil Verksamheten vid ungdomsmottagningar kännetecknas av en lågtröskelprofil. Det innebär att det ska vara lätt för ungdomarna att komma i kontakt med ungdomsmottagningen och få hjälp med sina frågor om kroppen, relationer, vuxenblivandet mm. Ungdomsmottagningarna är ingen remissinstans och ska inte förväxlas med en vårdcentral. Vårdcentralers uppdrag och regelverk framgår av Krav- och kvalitetsboken. Avgiftsfria besök främjar tillgängligheten Fokus för ungdomsmottagningarna är tillgänglighet för ungdomarna. Tillgängligheten är avgörande för att verksamheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag om tidiga insatser och förebyggande och hälsofrämjande arbete. Unga ska kunna komma med sina frågor till ungdomsmottagningarna utan att föräldrar involveras och utan att riskera att fakturor skickas hem osv. Unga har ofta små ekonomiska medel. Avgifter på besök på ungdomsmottagning kan ses som hinder i tillgängligheten. Ungas behov av läkar- och psykologbesök på ungdomsmottagningar i samband med tidiga insatser vid psykisk ohälsa och/eller förskrivning av preventivmedel ska inte hindras av ekonomiska resurser hos den unge. Avgiftsfria besök förordas av Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM).

74 Datum Diarienummer RS och HS (4) Avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar i Sverige Avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar är i Sverige infört i bland annat i Stockholms Läns Landsting och i Region Skåne. Avgiftsfria besök i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregion har tidigare beslutat om avgiftsfrihet för följande: Besök inom hälso- och sjukvård för barn och unga till och med 19 år. Besök och behandling inom mödrahälsovård. Rådgivande besök i samband med preventivmedels- och abortfrågor Besök hos kurator på ungdomsmottagning. Besök i samband med smittspårningspliktiga, anmälningspliktiga samt allmänfarliga sjukdomar är enligt Smittskyddslagen avgiftsfria i Sverige. Ungdomsmottagningars kontakt med pojkar När Västra Götalandsregionen 2012 beslutade om avgiftsfrihet för besök på ungdomsmottagningar gällande besök hos kurator, hänvisade man till Socialstyrelsen rapport Ungdomsmottagningars kontakter med pojkar. I rapporten uttrycks att besök på en ungdomsmottagning förutsätts vara avgiftsfri. Unga män söker oftare för frågor gällande sexualitet, kropp och psykosociala frågor i åldern 20 år och uppåt. Att ungdomsmottagningen når pojkar/unga män är en viktig väg för att minska unga människors psykiska ohälsa och även för att fånga upp och kunna minska den ogynnsamma utvecklingen avseende klamydiaspridning och andra sexuellt överförbara infektioner. Kostnader Ungdomsmottagningar har liten läkar- och psykologresurs vilket medför att endast en mindre del av de totala besöken på ungdomsmottagningarna är avgiftsbelagda. Närhälsan beräknar intäkten från avgifter på ungdomsmottagningar år 2015 till ca 300 tkr. Koncernkontorets beräkningar visar ett något lägre belopp. För verksamheterna utgör avgifterna extra administration i form av gällande kontant- och fakturahantering. Västra Götalandsregionen tar en marginell ekonomisk risk om avgiftsfria besök införs. Det finns inga signaler på s.k. övervältningseffekt av kuratorsbesök till vårdcentraler efter att avgiftsfria kuratorsbesök på ungdomsmottagningar infördes. Att som motionären föreslår även inkludera avgiftsfria psykolog- och läkarbesök är konsekvent och befäster ungdomsmottagningens lågtröskelnivå. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

75 4 (4) Bilagor Motionen Yttrande från Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från Styrelsen för beställd primärvård Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post:

76

77

78

79

80

81

82 Ärende 5

83 Västra Götalandsregionen 1 (2) Yttrande Datum Diarienummer RS och HS Ärende 5 Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Daniel Andersson (L) m fl om mammografi för kvinnor 75 år och äldre Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Daniel Andersson (L) och Mariella Olsson (L) har i en motion föreslagit att regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att justera regionens egna riktlinjer så att mammografiscreeningsverksamheten även omfattar kvinnor 75 år och äldre. Fördjupad beskrivning av ärendet Screening för kvinnor över 74 år finns inte med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regionen har hittills följt dessa rekommendationer och äldre omfattas därigenom inte av kallelsesystemet. Regeringen har aviserat att man avser göra mammografisk hälsokontroll kostnadsfri för den enskilda kvinnan. Alla kvinnor över 74 år välkomna att söka för klinisk undersökning om de har problem med sina bröst. Synpunkter har inhämtats från Maria Edegran, överläkare vid NU-sjukvården och regional processägare för mammografisk hälsokontroll. Det finns i nuläget inte tillräckliga bevis för att det är medicinskt eller hälsoekonomiskt motiverat att införa screening efter 74 års ålder. Att upptäcka bröstcancer tidigt kan rädda liv, men detta är inte lika självklart i de högre åldersgrupperna. Många brösttumörer hos äldre kvinnor växer mycket långsamt. Då är risken att tidig upptäckt leder till att man måste genomgå behandlingar med kirurgi, cytostatika och strålning, med alla biverkningar och risker som det innebär, för en tumör som kanske skulle ha vuxit så långsamt att kvinnan aldrig skulle ha märkt av den annars. Här behövs mer forskning, innan det kan bli motiverat att flytta screeningåldern. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

84 Datum (2) Diarienummer RS och HS Sammanfattande bedömning Bedömningen blir att det i nuläget inte är medicinskt eller hälsoekonomiskt motiverat att införa screening för kvinnor över 74 år. Regionen bör avvakta med ett sådant beslut till dess att åtgärden införs i Socialstyrelsen nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Motionen Beslutet skickas till Regionstyrelsen

85

86

87 Ärende 6

88 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 6 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tobias Nilsson Telefon: E-post: tobias.nilsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar de anslagna 200 mnkr för 2017 till utveckling och förbättring av akutsjukvården till berörda sjukhusstyrelser i relation till förvaltningarnas akuta volymer. 5 mnkr kvarstår till hälso- och sjukvårdsstyrelsens förfogande för centrala satsningar. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får även fortsättningsvis i uppdrag att halvårsvis återrapportera till HSS om hur satsningen för bättre tillgänglighet och införandet av fasta läkartjänster på akutmottagningarna fortskrider. Sammanfattning av ärendet Vid Socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar har åtskilliga mottagningar i Västra Götalandsregionen tillhört de mottagningar med relativt längre väntetider. Därför har det i budget för 2016 avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar, införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare. För detta tillfördes HSS 100 mnkr från och med 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en nyckel baserad på förvaltningarnas akuta besök vilket HSS beslutade om juni 2015 (HS ). För 2016 förstärktes satsning till totalt 150 miljoner. Inför 2017 fortsätter satsningen och omfattar för 2017 totalt 200 miljoner. Mot bakgrund av de beslut HSS fattat pågår ett arbete tillsammans med förvaltningarna om hur akutmottagningarna kan utvecklas och tillgängligheten förbättras bl.a. genom platsbesök på samtliga förvaltningar med akutmottagning. Syftet med besöken har varit att skapa dialog och samsyn för det fortsatta utvecklingsarbetet och för att stimulera kunskapsutveckling och spridning. Koncernkontoret kan konstatera att så här långt under 2016 är förbättringarna för att nå de av akutsjukhusen uppsatta målen blygsamma. För att nå målet att 90 % av patienterna ska ha en vistelsetid om max 4 timmar kvarstår mycket arbete för Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

89 Datum Diarienummer HS (5) samtliga mottagningar. Detta är naturligtvis ett långsiktigt arbete och det pågår också många lokala åtgärder men även regiongemensamma insatser, framförallt akutläkarinförandet och införandet av Akutsjukvårdsrådet. Rådets första uppdrag blir att ta fram en målbild för hur akutsjukvården skall utformas och bedrivas på de sjukhusbundna akutmottagningarna. Så här långt har medel till förvaltningarna fördelats utifrån volymer och ambitionen är att fortsätta så även för Det förutsätter dock att tillgängligheten förbättras och annars kan det bli aktuellt att fördela medel utifrån måluppfyllelse till förvaltningarnas delmål eller liknande. Återrapportering Platsbesök På samma sätt som under 2015 genomförde representanter från Koncernkontoret under våren 2016 platsbesök på regionens samtliga sjukhusbundna akutmottagningar. Syftet med besöken har varit att skapa dialog och samsyn för det fortsatta utvecklingsarbetet och för att stimulera kunskapsutveckling och spridning. Projektgruppen från koncernkontoret avser att genomföra återkommande platsbesök på liknande sätt under hela projekttiden. Under besöken under 2016 har flera intressanta åtgärder diskuterats. Bland dessa kan några nämnas: - Alingsås lasarett har fokuserat på att förbättra teamarbetet och fokuserat på flaskhalsar. Med att bl.a. bemanna utifrån inflöde har såväl övertid som sjukfrånvaro minskat. - Kungälvs sjukhus har anställt en specialistläkare i akutsjukvård. Distansutbildning pågår för två sjuksköterskor för att bli avancerade specialistsjuksköterskor vilka ska kunna uppgiftsväxla vissa läkaruppgifter. En akutstyrgrupp är tillsatt för bl.a. föra samtal med primärvården samt kommunens läkare. - SkaS har stärkt läkarkompetensen på akutmottagningen, bl.a. genom att rekrytera en medicinskt ansvarig läkare med ansvar att bygga ut utbildningsstrukturen. - NU-sjukvården påbörjade akutläkarsatsning i slutet av förra året. Nyårsskiftet 2017/2018 bedöms den första egna specialisten vara klar. Man undersöker också att införa schemalagda arbetstider dygnet runt vilken bedöms vara positiv bl.a. för teamarbetet. - På SÄS används bl.a. en arbetstavla för att visualisera inflöde och status på akutmottagningen och vårdavdelningarna. Två omsorgskoordinatorer är tillsatta för att se till att patienter på akutmottagningen erhåller den vård de är i behov av. - Akutmottagningen SU/Östra har infört s.k. flödessegmentering där olika yrkeskompetenser tar emot patienter med olika behov. Dessutom har man infört standardiserade vårdflöden samt akutläkarlinje även på helger. Också SU/Sahlgrenska har infört segmentering och dessutom ett snabbspår. I höst planerar man att införa dubbla akutläkarlinjer. SU/Mölndal har utvecklat teamarbetet och infört uppgiftväxling fysioterapeut-ortoped.

90 Datum Diarienummer HS (5) SU/Barnakuten har under våren kontaktat besökare på akuten för att identifiera deras upplevelser och därmed förbättringsmöjligheter. Total vistelsetid (TVT) Som bilden nedan visar är det tydligt att det återstår mycket arbete för att nå målet att 90 % av patienterna ska ha en vistelsetid om max 4 timmar. På en del förvaltningar är man dock nästan i fas med sina uppsatta delmål på väg mot 90 %. Från platsbesöken kan konstateras att svårigheterna med att uppnå målen är flera. Bland annat anges bristen på vårdplatser vara en förklarande faktor, likaså bristen på personal och kompetens. Även om viss förbättring skett krävs avsevärde förbättringar för att nå de av akutsjukhusen uppsatta målen. På sikt ser Koncernkontoret dock positivt på förbättrad TVT bland regionens akutmottagningar. Detta grundar sig dels på de lokala åtgärder som pågår, men också regiongemensamma insatser, bl.a. akutläkarinförandet och införandet av Akutsjukvårdsrådet. Akutläkarinförandet Under hösten 2015 deltog medarbetare från Koncernkontoret i ett möte med Nätverket för verksamhetschefer på VGR:s akutmottagningar, vilket efterföljdes av en gemensam workshop under året, bl.a. med syftet att ta fram en gemensam regional målbild för införandet av akutläkarspecialiteten.. Det arbetet är nu igång på alla förvaltningar. Ett bekymmer är att regiongemensam handledare och studierektor fortfarande är vakant. Akutsjukvårdsrådet Hälso- och sjukvårdsdirektören gav i maj 2016 Nätverket för verksamhetschefer på VGR:s akutmottagningar i uppdrag (HS ) att inrätta ett sektorsråd/processråd, benämnt Akutsjukvårdsrådet. Syftet med ett sådant råd är att underlätta det regionövergripande samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan regionens akutmottagningar och andra aktörer i akutsjukvården. Inte minst gäller

91 Datum Diarienummer HS (5) detta akutläkarinförandet. I rådet ska representanter från samtliga regionens förvaltningar med akutmottagningar ingå. Minst två representanter ska representera primärvården, och en representant kommunerna. Akutsjukvårdsrådets första uppdrag blir att ta fram en målbild för hur akutsjukvården skall utformas och bedrivas på de sjukhusbundna akutmottagningarna i VGR, inklusive en definition för den sjukhusbundna akutsjukvårdens uppdrag. En sådan målbild ska sedan användas för prioriterade utvecklingsaktiviteter på respektive akutmottagning. Fördelning av resurser Precis som för tidigare år kommer fördelningen av medel att grundas på förvaltningarnas andel av de totala volymerna. För 2017 års fördelning grundas volymerna på den period som vi har i den nya akutdatabasen 1/ / så att vi nu har data för ett helt år. Uppbyggnaden och kvalitetssäkrandet av den databasen har finansierats med tidigare centrala medel. Volymerna som använts i underlaget kommer från de akutmottagningar som mäter ledtider och omfattas av regionens ledtidsmätningar1. För att möjliggöra vissa centrala satsningar fördelas inte alla medel till berörda sjukhusstyrelser (5 mnkr 2017). Fördelningen av 2017 års medel till berörda sjukhusstyrelser: Patienter (volym) sept 2015-aug 2016 Fördelning av 2017 års medel Akutmottagningsbesök % fördelning Alingsås ,81 9,39 mnkr Kungälv ,44 12,55 mnkr NU-sjukvården ,80 30,81 mnkr Sahlgrenska Universitetssjukhuset ,51 86,79 mnkr Akutmottagning Östra ,86 Akutmottagning Sahlgrenska ,51 Akutmottagning Mölndal ,95 Akutmottagning barn ,18 Skaraborgs Sjukhus ,22 31,64 mnkr Akutmottagning Lidköping ,65 Akutmottagning Skövde ,58 Södra Älvsborgs Sjukhus ,22 23,83 mnkr Totalt % 195 mnkr 1 ALS, KS (somatik), NU, SU (Östra, Mölndal, Sahlgrenska, Drottning Silvia), SkaS (Lidköping, Skövde) och SäS. Eftersom den politiska satsningen förutom förbättrande av tillgängligheten också syftar till att stödja införande av akutläkare är grunden för volymerna de akutmottagningar som kan förväntas ha akutläkare.

92 Datum Diarienummer HS (5) Beredning MBL den 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Tobias Nilsson Ledningsstöd Besluten skickas till: - Akutsjukvårdsrådet gm. Monica Hjelmgren - KS HoS Kvalitetsstyrning, Uppdrag och Avtal

93 Ärende 7

94 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 7 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: E-post: malin.camper@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Användning av statsbidraget kring psykisk ohälsa 2017 Förslag till beslut Psykiatriberedningens förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 75,2 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2017 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens andel av statsbidrag inom området psykisk ohälsa är samlat i ett regiongemensamt anslag. Anslaget ska stimulera utvecklingsarbete och inriktningen för utvecklingsarbetet anges i årliga överenskommelser med mellan staten och SKL. För 2016 är villkoren för att ta del av stimulansmedel att inkomma till SKL med redogörelse för analys, långsiktiga mål och handlingsplan samt en redovisning av användning av de medel som erhållits. Detaljer för överenskommelsen 2017 är ännu oklara men i 2016 års överenskommelse framkommer att intentionen är att fatta liknande överenskommelser även för 2017 och För 2017 fördelas den större delen av statsbidraget till primärvården för fortsatt finansiering av de vårdcentraler som utgör pilotmodeller för uppdraget stärkt vård inom första linjen och till verksamheten inom primärvården för särskilt stöd vid nedtrappning av beroendeframkallande medel. En del avsätts för kommande insatser definierade i länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medel fördelas också till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av Emotional Regulation Group Therapy, ERGT. Övriga medel fördelas till utbildning och kompetenshöjande insatser inom ramen för de behov som finns identifierade i de regionala utvecklingsplanerna för Postadress: Regionens Hus Borås Besöksadress: Ekenäsgatan 15 Borås Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

95 Datum Diarienummer HS (4) psykiatrin, regionuppdrag samt plan för kompetenshöjande åtgärder inom primärvården. Vidare fördelas medel till pågående utvecklingsinsatser, tidigare finansierade genom statsbidrag, inom vuxenpsykiatrin, till brukarorganisationer och till administration i anslutning till regionala uppdrag. Fördjupad beskrivning av ärendet För varje år klargörs statsbidragets mål och användning i överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. I överenskommelsen för 2016 är parterna överens om att stimulera landsting och kommuner att bidra till utveckling av vård som utgår från patientens behov samt är av tillgänglig, säker och god kvalitet. Statsbidragen är därför utformade som stimulansmedel för utvecklingsinsatser och för att skapa förutsättningar för lokala och regionala analyser av de utmaningar som respektive län står inför, att identifiera behov och mål samt för att förbättra ungas psykiska hälsa. I överenskommelsen framkommer också intentionen att fatta liknande överenskommelser även för 2017 och Överenskommelsernas inriktning presenteras i mitten av december varje år vilket innebär att precisa detaljer ännu är oklara. Under 2016 har ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna inletts för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om länsgemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan är fattat av LiSA-gruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och arbete pågår för att konstituera styrgrupp och formulera fokusområden i handlingsplanen. Arbetet samordnas gemensamt av koncernkontoret och VästKom. De fokusområden som handlingsplanen ska omfatta ska utgå från individen och den nära samverkan mellan huvudmännen på lokal nivå, d.v.s. vårdsamverkansorganisationerna som representeras av såväl specialistvården, primärvården som kommunerna. Delmål ett är att den 31/10 redogöra arbetet med analys och handlingsplanen för SKL. Handlingsplanen ska förutom mål på kort och lång sikt även innehålla en uppskattning av kostnader under 2017 för genomförande av planerade insatser. Medel för 2017 föreslås användas så här 25,1 mnkr fördelas till primärvården för finansiering av försöket med pilotmodeller för stärkt vård inom första linjen. Medel avser drift och utbildning till de fem-sex vårdcentraler som utses, utvärdering och samordning genom en projektledare. 10 mnkr fördelas till insatser definierade i länsgemensam handlingsplan. Gemensam styrgrupp mellan kommuner och region ansvarar för fokusområden och insatser i handlingsplanen, och hur finansiering sker av identifierade behov av insatser. 10 mnkr fördelas till verksamheten inom primärvården för särskilt stöd vid nedtrappning av beroendeframkallande medel.

96 Datum Diarienummer HS (4) 8,5 mnkr fördelas till de vuxenpsykiatriska klinikerna för introduktionskostnader under år 2, i samband med ordnat införande av behandlingsmetod särskilt riktad till självskadepatienter, ERGT (Emotional Regulation Group Therapy). Fördelning av medel sker enligt särskilt beslut av PPR vilket innebär finansiering av sex team. Ett team vardera på KS, SÄS, SkaS, NU-sjukvården och två team på SU. Beslutet i PPR inkluderar även kostnader för utbildning och handledning. 8 mnkr används till utbildnings- och handledningsinsatser kopplat till de regionala utvecklingsplanerna för barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, kompetenshöjande åtgärder för primärvården samt insatser inom ramen för regionuppdrag. Regional samordning sker via Kunskapscentrum för psykisk hälsa. 4 mnkr används till fortsatt arbete med nya och nygamla yrkeskategorier i heldygnsvården som finns beskrivet i den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Två kliniker (SÄS och SUs Beroendeklinik) genomför projekt med att tillföra inom heldygnsvården nya yrkeskategorier. 2,7 mnkr används till fortsatt stöd till metodstödjare inom SUs psykosvård enligt Regionuppdrag kring Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. SU har uppdraget att stödja övriga verksamheter genom sin mobila verksamhet. 2,5 mnkr används för det fortsatta arbetet kring prehospital psykiatrisk resurs (ambulans) inom ramen för arbetet med suicidalitet som finns beskrivet i den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Projektet fortsätter på SU och SÄS och modeller för motsvarande arbete vid en eller flera av de övriga förvaltningarna påbörjas. 2,4 mnkr avsätts till administration som arbetsmöten, resor, personella resurser, studiebesök mm i anslutning till regionala uppdrag. Samordning via Kunskapscentrum för psykisk hälsa. 2 mnkr avsätts för fortsatt samarbete med brukarorganisationer kring stärkt brukarmedverkan och brukarinflytande. Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Uppföljning För medel som är kopplade till satsningen på primärvården sker uppföljning och utvärdering enligt särskild plan. För medel som är kopplade till regionala utvecklingsplaner, regionuppdrag och länsgemensamt arbete sker hantering och uppföljning genom Kunskapscentrum för psykisk hälsa. För medel anvisade till stöd för ordnat införande av ERGT sker uppföljning inom ramen för ordnat införande.

97 Datum Diarienummer HS (4) Beredning Förslaget har tagits fram av koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i de regionala utvecklingsplaner, övriga regionala uppdrag eller som är under pågående uppdrag. Ärendet har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap Bilaga: Psykiatriberedningen 3, Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till Kunskapscentrum för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen, för kännedom Enhetschef, Anna Erlingsdotter Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom

98

99

100 Ärende 8

101 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 8 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: E-post: lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Användning av avsatta budgetmedel för psykiatri i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Psykiatriberedningen förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar de 75 mnkr avsedda till förstärkning av psykiatrin enligt upprättat förslag. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar följa upp de delar i förslaget som fördelas till sjukhusen. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att fortlöpande återrapportera till psykiatriberedningen hur satsningen fortskrider. 4. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Sammanfattning av ärendet Detta ärende beskriver den övergripande fördelningen av de 75 mnkr som är avsatta för psykiatrin Dessa medel föreslås användas för förstärkning av områden identifierade i regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Det handlar om området äldrepsykiatri, insatser för personer med tvångssyndrom/ocd och personer med bipolär sjukdom. Vidare förstärks barn- och ungdomspsykiatrin genom insatser inom ramen för pågående utvecklingsplansarbete, likaså förstärks regionens missbruksoch beroendevård genom att medel avsätts för regionuppdraget för vård och stöd vid missbruk och beroende. Insatser inom ramen för detta regionuppdrag kommer att presenteras under hösten 2016 och kommer att beröra såväl specialistpsykiatrin som primärvården. Fördjupad beskrivning av ärendet För att utveckla den specialiserade psykiatriska vården har hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsatt ramhöjande medel under två års tid, 50 mnkr under 2015 Postadress: Regionens Hus Borås Besöksadress: Ekenäsgatan 15 Borås Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

102 Datum Diarienummer HS och 75 mnkr under För 2017 har ytterligare 75 mnkr avsatts, och denna skrivelse beskriver hur dessa medel fördelas. 2 (3) Tidigare års satsningar har innefattat förstärkning inom området neuropsykiatri för att tillgängliggöra utredning och behandling till personer med neuropsykiatrisk problematik oavsett ålder. Vidare har förstärkning avsatts bl. a. till vården av självskadepatienter, ätstörningsvården, den specialiserade traumavården, förstärkning av regionens könsdysforimottagning och för tillskapande av regional specialistmottagning för stressrelaterad psykisk ohälsa. Satsningarna har också inneburit generella förstärkningar såväl till barn- och ungdomspsykiatrin som till vuxenpsykiatrin. Utgångspunkter för tidigare förstärkningar liksom för detta förslag har varit och är behov som identifierats i de regionala utvecklingsplaner och pågående regionuppdrag. Förslag till fördelning för mnkr - Förstärkning av barn- och ungdomspsykiatri inom ramen för pågående arbete med regional utvecklingsplan. 19 mnkr Förstärkt öppenvård inom specialistpsykiatrin för insatser inom området äldrepsykiatri. På de fyra stora sjukhusförvaltningarna SU, SÄS, NU och SkaS inrättas multidisciplinära team till stöd för äldre med psykisk ohälsa. Totalt fördelas 19 mnkr varav mnkr går till vardera NUsjukvården, SkaS, SÄS och SU. Vad gäller det multidisciplinära teamet på SU innefattar det även att ge konsultativt stöd till KS. Se bilaga 1 för närmare beskrivning. 15 mnkr Förstärkt öppenvård inom specialistpsykiatrin för vuxna med bipolär sjukdom. Medlen avser generell förstärkning inom området och fördelas till KS, SU, SÄS, NU och SkaS enligt befolkningsunderlag. Detta innebär att 7 % fördelas till Kungälvs Sjukhus, 16 % Skaraborgs Sjukhus, 17 % till NU-sjukvården, 18 % till Södra Älvsborgs Sjukhus och 42 % till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Se bilaga 2 för närmare beskrivning. 11 mnkr Förstärkt öppenvård för vuxna med tvångssyndrom/ocd. Två regionala specialistpsykiatriska mottagningar tillskapas, ett inom NUsjukvården och ett inom SÄS, för att komplettera och koncentrera den högspecialiserade vården inom regionen. Se bilaga 3 för närmare beskrivning. 8 mnkr Insatser regionuppdrag nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Området innefattar också fortsatt finansiering av utvecklingsledartjänst för implementering av tidigare fattat beslut att permanenta projekt för sänkt förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Klart definierade insatser inom ramen för regionuppdraget kommer att presenteras under hösten 2016 och kommer att beröra såväl specialistpsykiatrin (BUP och VUP) som primärvården.

103 Datum Diarienummer HS (3) Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Beredning Förslaget har tagits fram av koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri och som framkommit under pågående arbete med utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri. Ärendet har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap Bilagor Bilaga 1 Förstärkning äldrepsykiatri Bilaga 2 Förstärkning bipolär sjukdom Bilaga 3 Förstärkning tvångssyndrom/ocd Bilaga 4 Psykiatriberedningen, 4, Beslut skickas till Kunskapscentrum för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen, för kännedom Enhetschef, Anna Erlingsdotter Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom

104 Bilaga 1 Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: E-post: lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se Förstärkning av den specialiserade psykiatrin inom området äldrepsykiatri Äldrepsykiatri omfattar alla tillstånd med psykiska symtom hos äldre demenssjukdomar, affektiva sjukdomar, ångest, psykoser, personlighetsstörningar, kriser m fl. Sjukdomstillstånden är ofta komplicerade och sammanflätade med varandra eller med somatiska sjukdomar. Allt fler människor i Sverige blir allt äldre och därmed ökar antalet personer med kroniska sjukdomar och sammansatta vårdbehov, både somatiska och psykiatriska. Äldre med psykisk sjukdom är ofta dubbeldiskriminerade utifrån att äldre ofta har lägre tillgång till evidensbaserade behandlingar, såväl underdiagnostik som överbehandling är vanliga vid psykisk sjukdom hos äldre samt att psykiatrisk behandling tenderar att vara med farmakologiskt inriktade, trots att äldre i högre utsträckning är läkemedelskänsliga och att äldre ofta har fler läkemedel insatta vilka interagerar med varandra. Psykologisk behandling till äldre är mindre vanlig. Idag omhändertas de flesta äldre patienterna med psykiatriska behov inom allmänmedicin, internmedicin, allmänpsykiatri och geriatrik. De äldsta och de svårast sjuka faller ansvarsmässigt lätt mellan stolarna när det handlar om tillstånd med psykiska symtom och många får i dag inte den hjälp de behöver. Det finns ett stort behov av såväl ökad kunskap om äldrepsykiatri i all sjukvård, som av äldrepsykiatrisk spetskompetens och högspecialiserad vård. Sedan den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin fastslogs har äldrepsykiatri blivit en medicinsk tilläggsspecialitet till basspecialisterna psykiatri (och geriatrik) med en målbeskrivning, som påverkar ämnesområdets avgränsning: - Inbegriper såväl psykiatriska som kognitiva tillstånd/symtom - Fokus på biologisk ålder (ej kronologisk), samsjuklighet psykiatriskt-kognitivt-somatiskt samt nedsatt autonomi och med den nyttan av specifik kompetens Förslag för att stärka den äldrepsykiatriska kompetensen Avseende subspecialiserad äldrepsykiatri är utbudet varierande inom Västra Götalandsregionen och vården är organiserad på olika sätt. Ålder i sig är också en avgörande faktor för avgränsning. Förslag för genomförande av regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri är att subspecialiserad äldrepsykiatrisk kompetens bör finnas inom hela regionen i en omfattning som möjliggör ett effektivt omhändertagande även i hemsituationen, konsultativa insatser, bedömningar för personer med komplicerade tillstånd eller behandlingssvikt, korta behandlingsinterventioner eller utbildning för vårdgrannar. Postadress: Regionens Hus Borås Besöksadress: Ekenäsgatan 15 Borås Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

105 Multidisciplinära team Ett multidisciplinärt team för äldrepsykiatri inrättas inom alla stora sjukhusförvaltningar, d.v.s. inom NU-sjukvården, SkaS, SU och SÄS. Teamen ska bestå av en bas med minst: - 1 arbetsterapeut - 1 kurator/socionom - 0,5 läkare med äldrepsykiatrisk kompetens - 1 medicinsk sekreterare/koordinator - 1 neuropsykolog - 2 sjuksköterskor Totalt fördelas 19 mnkr varav mnkr går till vardera NU-sjukvården, SkaS, SU och SÄS. Vad gäller det multidisciplinära teamet på SU innefattar det även att ge konsultativt stöd till KS. Finansiering 19 mnkr av de extra ramhöjande medel som området psykisk ohälsa tilldelats i budget 2017, avsätts för att finansiera de multidisciplinära teamen. Utbildning och kompetenshöjande insatser och specifika ST-block för tilläggsspecialisering, sker inom ramen för det beslut som hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat för statsbidragen 2016.

106 1 (2) Bilaga 2 Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: E-post: lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se Förstärkning av vuxenpsykiatrin i VGR inom diagnosområde bipolär sjukdom I regionala utvecklingsplanen (RUP) konstaterades att punktprevalensen för bipolärt syndrom i VGR var 0,38 %, vilket var något lägre än vad som kan förväntas från epidemiologiska studier och kan tyda på att det föreligger en underdiagnostik av bipolära syndrom. Senare data anger punktprevalensen för 2014 till 0,38 % och för 2015 till 0,39 %. I RUP konstateras vidare att tillgänglighet är en stor utmaning i Västra Götalandsregionen och att det är långa väntetider till bedömning inom vuxenpsykiatrin. Det är synnerligen angeläget att identifiera patienter med bipolära syndrom då behandlingen för dessa sjukdomar skiljer sig från andra förstämningstillstånd. För att lyckas med detta krävs ett bra flöde och gott samarbete mellan primärvård och specialistpsykiatri. Satsningar inom primärvård och barnpsykiatri gör att ett större antal patienter förväntas identifieras och bli föremål för psykiatrisk bedömning och behandling i fortsättningen. Kvalitetsmässigt ligger VGR:s psykiatri generellt runt rikssnittet, men det finns parametrar som avviker i både positiv och negativ riktning. Kvalitetsregistret BipoläR delar upp kvalitetsindikatorerna i processmått och resultatmått, där resultatmåtten ur ett patientperspektiv är de mest centrala. Andelen patienter med återfall i skov de senaste 12 månaderna, anses enligt årsrapporten 2014 vara en av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer. Resultaten visar att VGR har en förbättringspotential avseende denna indikator. Det förekommer även inomregionala skillnader och det är angeläget att förvaltningarna identifierar och åtgärdar även dess. Deltagande och följsamheten till att registrera i registret är av stor vikt i kvalitetsarbetet. Förslag för förstärkt tillgänglighet I regionala utvecklingsplanen konstateras att tillgängligheten till psykiatrisk bedömning behöver förbättras för målgruppen förstämningssjukdomar, samt att bipolära syndrom behöver identifieras för att kunna få tillgång till specialistpsykiatriska behandlingsmetoder. Samtidigt vet vi att patientgruppen med bipolär sjukdom är en av de större inom vuxenpsykiatrin och att en förstärkning specifikt riktad mot tillgänglighetssatsningar kommer att ge olika effekter i de olika förvaltningarna. Förslaget innebär därför en generell förstärkning av den vuxenpsykiatriska vården för bipolär sjukdom, där varje förvaltning själv avgör om tillgänglighet eller kvalitet behöver prioriteras i förbättringsarbetet. Data från kvalitetsregistret BipoläR är ett viktigt underlag i förbättringsarbetet. Postadress: Regionens Hus Borås Besöksadress: Ekenäsgatan 15 Borås Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

107 Datum Diarienummer HS (2) Förslag till beslut Regionens vuxenpsykiatri föreslås förstärkas med sammanlagt 15 mnkr för att förstärka vården inom området bipolär sjukdom. Medlen fördelas enligt befolkningsunderlag. Detta innebär att 7 % fördelas till Kungälvs Sjukhus, 16 % Skaraborgs Sjukhus, 17 % till NU-sjukvården, 18 % till Södra Älvsborgs Sjukhus och 42 % till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fördelning per förvaltning: Kungälvs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt kr kr kr kr kr kr Finansiering 15 mnkr av de extra ramhöjande medel som området psykisk ohälsa tilldelats i budget 2017, avsätts för att förstärka vuxenpsykiatrin inom diagnosområdet. Utbildning och kompetenshöjande insatser sker inom ramen för det beslut som hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat för statsbidragen 2016.

108 1 (2) Bilaga 3 Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: E-post: lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se Förstärkning av den specialiserade psykiatrin inom området tvångssyndrom/ocd Tvångssyndrom eller Obsessive Compulsive Disorder (OCD) återfinns hos ca 2 % av befolkningen. Tvångssyndrom kan ta sig uttryck i störande och obehagliga tvångstankar eller i tidskrävande och plågsamma tvångshandlingar som påverkar funktionsförmågan negativt. Även svårt funktionsdrabbande syndrom i form av dysmorfofobi (upplevelse av defekter i utseendet), samlarsyndrom, trichotillomani (tvångsmässigt drar ut hårstrån) och dermatillomani (tvångsmässigt pillar, klämmer, river på huden) anges i DSM-5 som relaterade syndrom. Hos cirka 30 procent av patienterna kan tillståndet vara svårt med omfattande och varaktiga symtom. Vid utebliven adekvat behandling finns risk för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning och längre varaktighet. Psykologisk behandling, med metoden exponering med responsprevention, är rekommenderad behandling och har mycket god effekt på symtom och funktionsförmåga vid tvångssyndrom. Långtidseffekter finns dokumenterade. Goda erfarenheter finns också av gruppbehandling med metoden. Ytterligare förstärkning av behandlingseffekt uppnås genom en kombination av gruppbehandling och individuella exponeringar. Antidepressiv läkemedelsbehandling har god symtomreducerande effekt på akuta tvångstankar eller tvångshandlingar. Patienter med OCD lider ofta i tysthet och det kan ta flera år innan rätt diagnos sätts. Utifrån epidemiologiska data borde det finnas patienter med tvångssyndrom inom VGR. Punktprevalensen, d.v.s. andelen individer som under en 12-månaders period har diagnosticerats med tvångssyndrom, ligger omkring 0,7-1 procent. Statistik från VEGA för 2015 identifierar 3233 vuxna individer i VGR med diagnosen tvångssyndrom eller relaterade syndrom (huvud- eller bidiagnos) vilket tyder på att problematiken är klart underdiagnosticerad och därmed dold. Primärvården har ansvar för upptäckt, bedömning och insatser utifrån stepped caremodell med information om tillståndet, hänvisning till patientföreningar, psykoedukation och även för behandling med rekommenderad metod vid enklare symtombild. Långvarig, svår tvångsproblematik, med mer komplex symtombild, hög grad av lidande och inverkan på funktionsnivån är specialistpsykiatrins uppdrag. Högspecialiserad vård för patienter med svåra tvångssyndrom med svårt funktionshinder saknas i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Borås Besöksadress: Ekenäsgatan 15 Borås Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

109 Datum Diarienummer HS (2) Förslag för att stärka vården för patienter med tvångssyndrom/ocd Tvångssyndrom är inte lika vanligt som t.ex. depression eller andra ångestsyndrom. En komplettering och koncentration av resurser med regionala behandlingsenheter för dessa patientgrupper kan bidra till ett stärkt kunskapsläge med ökad kompetens och kvalitet i vårdutbudet. Kostnadseffektivt behandlingsutbud i form av gruppbehandling, internetbehandling och vid behov mobila insatser för OCD och relaterade syndrom kräver också ett tillräckligt stort patientunderlag för att få kontinuitet i behandlingsutbudet. Två specialistteam Förslaget är att komplettera och koncentrera en del av specialistpsykiatrins behandling för OCD och relaterade syndrom i två specialistteam. Dessa bör placeras geografiskt strategiskt för tillgänglighet ur kommunikations- och rekryteringssynpunkt och i nära anslutning till befintlig vuxenpsykiatrisk mottagning för samordningsvinster. NU-sjukvården och SÄS får uppdraget att inrätta dessa regionövergripande specialistteam och placera dem på orter med största möjliga geografiska tillgänglighet för regionens patienter. Skälet till detta är en önskvärd spridning av de regionalt övergripande uppdragen mellan de psykiatriska förvaltningarna i regionen. Respektive team bemannas med en specialistläkare, fyra psykologer, en sjuksköterska med KBT-kompetens och en vårdadministratör/medicinsk sekreterare, till en beräknad kostnad om ca 5,5 mnkr. Om teamen lokaliseras i nära anslutning till befintlig psykiatrisk öppenvårdsmottagning finns möjlighet till samordningsvinster kring tjänster och lokaliteter. Specialistmottagningarna ska erbjuda specialiserad och effektiv behandling vilket innefattar bl.a. gruppbehandling och vid behov mobil behandlingsinsats samt ha specialistnivåuppdrag för konsultation, bedömning och behandling av långvarig och/eller svår problematik inom OCD och relaterade syndrom. Finansiering 11 mnkr av de extra ramhöjande medel som området psykisk ohälsa tilldelats i budget 2017, avsätts för att finansiera de två regionala specialistteamen. Utbildning och kompetenshöjande insatser sker inom ramen för det beslut som hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat för statsbidragen 2016.

110

111

112 Ärende 9

113 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 9 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Möller Telefon: E-post: christina.moller@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen En kvalitetssäker och effektiv rehabiliteringsoch sjukskrivningsprocess 2017 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner förslaget till hantering av statsbidraget 2017 för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 130 mnkr enligt resursfördelningsmodellen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 20 mnkr för egna insatser. 4. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ansvara för fortsatt planering och för fortsatta åtgärder. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har beslutat att avsätta 150 mnkr i 2017 års budget till hälsooch sjukvårdsstyrelsen för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna avsätts 130 mnkr för insatser främst inom områdena smärtrehabilitering, rehabiliteringskoordinering och lokala utbildningsoch utvecklingsinsatser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen disponerar 20 mnkr för gemensamma regionala insatser. Fördjupad beskrivning av ärendet Staten och SKL har sedan 2006 ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge rehabiliterings- och sjukskrivningsfrågorna en högre prioritet. Syftet har varit att åstadkomma en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och bidra till en stabil sjukfrånvaro. Överenskommelser har också gjorts för att stimulera Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

114 Datum Diarienummer HS (6) särskilda medicinska rehabiliteringsinsatser. Insatserna har avsett icke specifika rygg- och nackbesvär samt insatser vid lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen ska nu ses som en naturlig del av vård och behandling. De statliga överenskommelsernas inriktning har gradvis förändrats under åren. Det finns dock ett antal områden som definierats att ha högre dignitet och återkommit de senaste åren. I samband med överenskommelsen 2016 försvann den tidigare detaljstyrningen. Viss del av statsbidraget utbetalades utan särskilda redovisningskrav. En ny del i överenskommelsens villkor, var stimulansmedel för en ökad kontakt mellan hälso- och sjukvården och patientens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen. Överenskommelsen 2016 hade 5 villkor som avsåg landstingen. Dessa var: 1. En jämställd sjukskrivningsprocess 2. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 3. Funktion för koordinering 4. Insatser för lindrig medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte Västra Götalandsregionens andel av statsbidraget omfattade 200 mnkr. Inriktningen i överenskommelsen 2017 bedöms omfatta de flesta av ovanstående insatsområden med vissa justeringar. Det kan förmodas att det sker förändringar som innebär nya insatser för landstingen. Klinisk försäkringsmedicin Den kliniska försäkringsmedicinen kan anses innehålla ett antal kärnområden som är permanenta och där fortsatt utveckling och uppföljning bör ske. Nedan beskrivs dessa områden, och med VGR:s inriktning av utvecklingsinsatser. Försäkringsmedicinsk utbildning Västra Götalandsregionen genomför regelbundet utbildningar i försäkringsmedicin för AT-, ST- och specialistläkare, samt för icke sjukskrivande personal. Syftet med utbildningarna är att ge grundläggande kunskaper, och kunskaper för tillämpning i samband med behandling av patienter. Dessutom ger kunskaperna bättre möjligheter att kunna samverka med berörda aktörer i försäkringsmedicinska frågor kring patienten. Regionen har en uppbyggd struktur för den försäkringsmedicinska utbildningen. Ansvaret för att genomföra utbildningarna har de lokala försäkringsmedicinska forumen. Stöd och samordning sker från regionalt försäkringsmedicinskt forum. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att anpassa utbildningarna till aktuella behov. Den försäkringsmedicinska utbildningen behöver under 2017 utvecklas ytterligare. Utveckling och utbildningsresurser behöver ses över och hållas samman. En integrering behöver ske med ordinarie utbildningsstrukturer.

115 Datum Diarienummer HS (6) Rehabiliteringskoordinering Sedan några år har det utvecklats en funktion för rehabiliteringskoordinering som stöd i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen för de patienter som berörs av sjukförsäkringen. Alla vårdcentraler i VGR erbjuds stöd för att ha en funktion för koordinering. De flesta vårdcentraler använder sig av stödet. Sjukhuskliniker, där sjukskrivning förekommer i hög omfattning, har också en funktion för koordinering. VGR kommer tillsammans med Göteborgs Universitet att genomföra ett antal kurser omfattande 7,5 hp för personal som innehar funktion för rehabiliteringskoordinering. Funktionen för rehabiliteringskoordinering bedöms bli en än viktigare del i 2017 års arbete. Funktionen kommer att behöva utvecklas, och VGR behöver se över och fatta beslut om hur rehabiliteringskoordinering ska organiseras och med vilka resurser. Insatser för psykisk hälsa VGR har en relativt god tillgång till evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser vid lindrig till medelsvår ångest och depression. Under ett antal år har utbildning för personal skett i kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT). Behandlingarna finansieras via ordinarie ersättningssystem och finns i avtal, överenskommelser och som en del i vårdval för primärvård. En uppbyggnad av internetbaserad KBT pågår. Ytterligare evidensbaserade studier har kommit som beskriver god effekt av fysisk aktivitet som behandling i samband med ångest och depression. För 2017 behöver ny evidensbaserad kunskap tas tillvara i VGR för att ytterligare utveckla rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen för patienter med lindrig till medelsvår ångest och depression. Insatser vid långvarig smärta Medicinska insatser för icke specificerad långvarig smärta i rygg, axlar och nacke har stimulerats via statsbidrag för multimodal rehabilitering (MMR) i två nivåer, MMR1 och MMR2. Dessa har ersatts per behandling via statsbidrag. Som en del i ordnat införande har medel avsatts för behandling av långvarig smärta under inom specialistvården vid sjukhusen. För smärtbehandling i primärvården beslutades att avvakta utvecklingen av vårdval rehab. VGR har utvärderat den MMR-verksamhet som bedrivits i primärvården Verksamheten har varit mycket heterogen, och med en heterogen patientgrupp. Rapporten kommer att kunna ge vägledning i vissa delar för utveckling av multimodal rehabilitering i primärvård. Under 2017 behöver behandling för icke specificerad långvarig smärta i rygg, axlar och nacke hanteras och finansieras inom ordinarie driftsformer. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för beställningarna. Innehållet i en multimodal behandling behöver definieras.

116 Datum Diarienummer HS (6) Återgång i arbete I samband med statsbidraget 2016 infördes särskild ersättning om kr per patient där kontakt tagits med arbetsgivare eller Arbetsförmedling. Detta gäller patienter med lindrig till medelsvår ångest och depression, samt för patienter med icke specificerad långvarig smärta i rygg, axlar och nacke. Avsikten är att uppmärksamma arbetsgivaren om att det kan finnas behov av att anpassa arbetet för att främja patientens återgång i arbete. Syftet med ersättningen är att stimulera till ökade kontakter med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. VGR har sedan 2014 gett verksamheterna ekonomisk stimulans för att främja arbetsplatsrelaterade insatser. Tillsammans med Försäkringskassan bedrivs ett projekt Tidig samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Projektet utvecklar rutiner som bidrar till att underlätta vårdcentralernas arbete i kontakter med arbetsgivare. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) har beviljat Institutet för stressmedicin (ISM) 3,5 miljoner kronor för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och utvärdera införandet av ett arbetssätt för att stimulera återgång i arbete bland patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Samtliga läkare och personal med funktion som rehabkoordinator på vårdcentralen får genomgå en endagsutbildning om arbetets betydelse för stressrelaterad psykisk ohälsa. Under 2017 finns behov av att utveckla kompetens, metoder och rutiner i hur arbetsplatsrelaterade insatser bäst kan genomföras. I utvecklingen ska den evidens som finns inom området tillvaratas. Elektroniskt informationsutbyte I samband med sjukskrivningsmiljarden inleddes ett utvecklingsarbete om elektronisk överföring av läkarintyg mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Arbetet har vidareutvecklats för etablering av en flexibel teknisk infrastruktur som ger förutsättningar för en effektiv kommunikation mellan aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Bedömningen är att detta effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Denna infrastruktur har medfört att Inera har byggt upp Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning. Nyligen introducerades också Rehabstödet, där de enskilda verksamheterna kan se alla sin pågående sjukskrivningar. Under 2016 ska Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska beslutsstöd integreras i den elektroniska intygshanteringen inom landstingen. Dessutom ska förberedelser ske inom landstingen för fler tekniska lösningar för överföring av ytterligare medicinsk information under 2017 och Under 2017 kommer VGR att få fortsätta införa elektroniska lösningar för överföring av medicinsk information. Finansiering av detta sker med statsbidrag. Med stöd av Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning kommer VGR att följa och analysera dessa data som stöd för verksamheterna.

117 Datum Diarienummer HS (6) Forskning och utveckling Klinisk försäkringsmedicin har en kort tradition som FoU-område. VGR har sedan Sjukskrivningsmiljarden infördes 2006 stimulerat forskning och utveckling inom området rehabilitering och sjukskrivning. Detta har skett genom särskilda projekt i samarbete med Göteborgs Universitet, med medel till lokala FoU-råd, samt med regionala FoU-medel. Sedan 2015 finansierar VGR en doktorand inom försäkringsmedicin vid Göteborgs Universitet. Ett antal vetenskapliga utvärderingar har finansierats. För närvarande pågår en omfattande utvärdering av metodutveckling av Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården. Vårdsamordnaren medför en förstärkning i tillgänglighet och kontinuitet på vårdcentralen för individer med psykisk ohälsa. I metodutvecklingen medverkar för närvarande 100 vårdcentraler. Staten har satsat särskilda forskningsmedel vid tre tillfällen, i det som kallats Rehsam. Dessa satsningar har inneburit att landsting tillsammans med universitet/högskola kunnat ansöka om forskningsmedel för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. VGR har fått medel för ett antal projekt. Dessutom har regionen medverkat i forskningsprojekt i samarbete med andra landsting. I 2016 års statsbidrag har det avsatts 40 mnkr för forskning om hur hälso- och sjukvården bättre kan bidra till att möta utmaningarna med stigande sjukskrivningar. Utlysning av dessa medel kommer att ske inför Under 2017 kommer VGR att fortsätta bidra till kunskapsutvecklingen inom försäkringsmedicin genom egna FoU-projekt. Dessutom har VGR ambitionen att tillsammans med universitet/högskolor att medverka med ansökningar i kommande utlysningar av forskningsmedel. Resurser för försäkringsmedicin i VGR Statsbidragen har finansierat personal och utvecklingsinsatser i enlighet med vad som beskrivits ovan. Primärvården och sjukhusförvaltningarna har dessutom haft processledare som stöd i sitt implementerings- och utvecklingsarbete. Dessa resurser bidrar till att öka hälso- och sjukvårdens engagemang i sjukskrivningsprocessen. Dessutom bidrar de till att utveckla en jämställd och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess, utvecklar samverkan med berörda aktörer i syfte att förebygga eller förkorta sjukskrivningar. Finansiering I Regionfullmäktiges budget för 2017 finns 150 mnkr avsatt till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för finansiering av en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna fördelas enligt resursfördelningsmodellen 130 mnkr. Dessa medel ska finansiera följande verksamhet: Multimodala insatser vid långvarig smärta inom primärvård och specialistvård Funktion för rehabiliteringskoordinering Insatser för återgång i arbete

118 Datum Diarienummer HS (6) Processtöd till förvaltningar Lokal försäkringsmedicinsk utbildning Lokala projekt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen hanterar för egen del 20 mnkr för: Elektroniskt informationsutbyte Regionala utbildningsinsatser Regionala utvecklingsinsatser FoU-insatser Villkor i beslutad överenskommelse om statsbidraget som medför förändringar i enlighet med ovanstående får hanteras i särskild ordning. Genomförande av beslut Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att genomföra de uppföljnings-, utrednings- och utvecklingsinsatser som beskrivs i detta tjänsteutlåtande. Beredning Avstämningar har skett inom koncernstab hälso- och sjukvård. MBL den 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef vårdbehov och patientsäkerhet Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsdirektören Avdelningschefen för Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Avdelningschefen för Vårdens innehåll och kunskap Avdelningschefen för Vårdbehov och patientsäkerhet Enhetschefen för Vårdbehov och tillgänglighet Handläggaren

119 Ärende 10

120 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 10 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mats Swanberg Telefon: E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Statsbidrag för försäkringsmedicinska utredningar Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner förslaget till hantering av statsbidraget för försäkringsmedicinska utredningar för tiden 1 november december Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ansvara för fortsatt planering och fortsatta åtgärder. Sammanfattning av ärendet Det finns en löpande överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om utförande av försäkringsmedicinska utredningar, som sträcker sig till 31 oktober Därefter var det tänkt att lagstiftning skulle träda i kraft, vilket skulle permanenta landstingens uppdrag att leverera försäkringsmedicinska utredningar till Försäkringskassan. Lagstiftningsarbetet är försenat och den nya lagen väntas inte träda i kraft förrän 1 januari Därför kommer ny överenskommelse mellan Regeringen och SKL träffas om utförande av försäkringsmedicinska utredningar, som sträcker sig mellan tiden 1 november 2016 till 31 december Överenskommelsen väntas bli klar i oktober Fördjupad beskrivning av ärendet För en rättssäker prövning av rätten till ersättning från sjukförsäkringen behöver Försäkringskassan i vissa fall begära in kompletterande medicinska underlag: teamutredningar (TMU), särskilda läkarutlåtanden (SLU) och aktivitetsförmågeutredningar (AFU), vid sidan om det läkarintyg som utfärdas av behandlande läkare. Underlagen ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

121 Datum Diarienummer HS (2) Regeringen och SKL har sedan 2010 tecknat överenskommelser om att landstingen ska leverera denna typ av utredningar till Försäkringskassan. Beställningarna till VGR har gradvis ökat under dessa år och under 2015 beställdes 1479 försäkringsmedicinska utredningar. Prognos för 2017 pekar på drygt 3000 försäkringsmedicinska utredningar. Finansiering Enligt löpande överenskommelse ersätts TMU med kr per utredning. SLU ersätts med kr per utredning och AFU med kr per utredning. Ytterligare ersättning tillkommer om tolk medverkar eller andra professioner medverkar vid en AFU. Uppskattningsvis handlar det om inkommande statsbidrag och omsättning på 70 mnkr i VGR, utifrån de prognoser för 2017 som Försäkringskassan lämnat till landstingen. För grundutbildning av personal som arbetar med försäkringsmedicinska utredningar avsätter staten medel. Medlen disponeras av Försäkringskassan och landstingen kan ansöka om ersättning i de fall de haft kostnader för att utbilda personal. Genomförande av beslut Koncernstab hälso- och sjukvård tecknar överenskommelse med Närhälsan, beställd primärvård, om utförande av TMU, SLU och AFU, innehållande ersättning för utförda utredningar som ryms inom ramen för statsbidraget. Parterna förbereder även en fortsatt överenskommelse inför att verksamheten permanentas i form av lagstiftning. Beredning Avstämningar har skett inom koncernstab hälso- och sjukvård. MBL den 23 september Koncernstab hälso-och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef Vårdbehov och patientsäkerhet Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsdirektören Avdelningschefen, Vårdbehov och patientsäkerhet Enhetschefen, Vårdbehov och patientfrågor Handläggaren, Vårdbehov och patientfrågor Primärvårdsdirektören Chefläkaren, Närhälsan

122 Ärende 11

123 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 11 Västra Götalandsregionen RCC Väst Handläggare: Nina Modig & Jarl Torgerson Telefon: E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Fördelning av statliga stimulansmedel för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att statsbidragen för införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR används under 2017 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ansvara för fortsatt planering och fortsatta åtgärder. Sammanfattning av ärendet Statsbidragen skall användas till utvecklingsarbete i cancersjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR) för att korta väntetiderna och säkerställa en mer jämlik vård. Detta sker genom införandet av de 28 standardiserade vårdförlopp som utarbetats nationellt (5 st år 2015, 13 st år 2016 och ytterligare 10 st förväntas införas år 2017). Stimulansmedlen är en mycket viktig del i detta arbete och avser att användas till: Stödjande strukturer och flaskhalsåtgärder på förvaltningar och vårdenheter. Fördelning sker enligt patientunderlag samt vårdåtagande. Fortsatt införande av 5 diagnostiska center i VGR Projektledning av införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR samt ledtidregistrering och uppföljning. Fördjupad beskrivning av ärendet Utdelningen av finansiella medel för införandet av standardiserade vårdförlopp är uppdelad i två lika delar där: - Första omgången finansiella medel betalas ut till regionen efter inskickad och godkänd handlingsplan till SKL. Förväntat datum för inskick är 15 mars Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

124 Datum Diarienummer HS (3) - Andra omgången finansiella medel betalas ut efter inskickad och godkänd redovisning av regionalt arbete med SVF (Standardiserade vårdförlopp). Förväntat datum för inskick är 1 november De stimulansmedel som tillfaller VGR utgör en mycket viktig del i det framgångsrika arbetet med införande av SVF. En approximativ fördelning av statsbidragen förväntas se ut enligt nedan: Stödområde MSEK Stödjande strukturer och flaskhalsåtgärder* 53 Diagnostiska centrum 8 Projektledning, utbildningar & mätsystem 6 Totalt 67 * Dessa medel fördelas enligt förväntat patientunderlag och vårdåtagande för de 28 standardiserade vårdförloppen som är aktuella Stimulansmedel för stödjande strukturer innefattar införandet av koordinatorer, lokala processledare och förbokade tider. Detta utgör grundstenar i de standardiserade vårdförloppen och är en förutsättning för de snabbare genomloppstiderna som införandet syftar till att uppnå. Därutöver gör varje förvaltning en värdering av de flaskhalsar som finns och behöver åtgärdas för att uppnå de stipulerade ledtiderna samt utvecklar en plan för åtgärdandet av dessa utifrån sin tilldelning av finansiella medel. Exempel på åtgärder är kökortningsinsatser, kompetensförsörjning, utbildningsinsatser, införskaffande av utrustning etc. Införandet av 5 diagnostiska center i VGR påbörjades (För ytterligare info se beslutsdokument HS ) Dessa diagnostiska center skall introduktionsfinansieras med statsbidragen för införandet av SVF under de första två åren, dvs. från juli 2016 till och med juni Dessa kostnader har uppskattats till 8 MSEK/år. RCC Väst har fått i uppdrag att projektleda införandet av de standardiserade vårdförloppen i VGR. Detta innefattar även utvecklandet av registreringslösningar och ledtidsrapporter för nationell rapportering som utgör en förutsättning för tilldelningen av statliga stimulansmedel. Inom ramarna för projektledning ryms aktiviteter som nationell och regional samordning, utbildningsinsatser, informationskampanjer, framtagande av handlingsplan, PREM-enkäter med mera. Beredning Det förslag för användning av statliga medel för införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR 2017 som presenteras ovan har utarbetats av RCC väst och beslutats, vid möte den 31 augusti 2016, av den projektgrupp för införandet av SVF som finns i VGR. Denna projektgrupp består av representanter för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, patientföreträdare och representanter för privat

125 Datum Diarienummer HS (3) primärvård och sjukhusvård i VGR. Förslaget baseras på 2016 års fördelning av de statliga stimulansmedlen. Då förvaltningarna ansåg att denna fördelning fungerat bra och resultat har uppnåtts som bekräftar att medlen bidragit till önskad utveckling inom cancersjukvården är önskemålet att fortsätta med denna fördelningsprincip. MBL den 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Björk-Eriksson Verksamhetschef RCC Väst

126 Ärende 12

127 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Ärende 12 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jeanette Bäfverfeldt Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Fördelning av statsbidrag till förlossningsvården Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 2017 års fördelning av statsbidrag avseende förbättring av förlossningsvården till Västra Götalandsregionen används i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande Sammanfattning av ärendet Regeringen har avsatt medel för riktade insatser till förbättringar inom förlossningsvården och under förutsättning att riksdagen avsätter samma medel som 2016 kommer ytterligare cirka 400 miljoner kronor årligen att tilldelas landstingen under perioden Exakt belopp meddelas i november 2016 och medlen ska i första hand användas för att förstärka bemanningen inom förlossningsvården. Fördelning av medel inom Västra Götalandsregionen sker utifrån antal förlossningar per sjukhus 1/ / Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Den svenska mödra- och förlossningsvården håller i internationella jämförelser en hög kvalitet. Trots det finns det tydliga utvecklingsområden och regeringen har därför avsatt särskilda medel för att stimulera insatser och samverkan mellan aktörer samt för att åstadkomma en förbättring av förlossningsvården. Förlossningsvård är ett komplext område med varierande behov av åtgärder och insatser som främst rör bemanning, kompetensutveckling och nya personcentrerade arbetssätt. Enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL ska förbättringar inom förlossningsvården i första hand ske genom insatser för att förbättra bemanningssituationen. Insatserna ska väljas som skapar såväl bättre förutsättningar för en ökad kvalitet och patientsäkerhet som en bättre arbetsmiljö för medarbetarna i förlossningsvården. Under förutsättning att riksdagen avsätter medel kommer ytterligare 400 miljoner kronor årligen att tilldelas landstingen under perioden Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

128 Datum Diarienummer HS (2) Överenskommelsen mellan staten och SKL utgår från ett tydligt jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Den ska bidra till utvecklingen av en hälso- och sjukvård som utgår från patienternas behov, är tillgänglig, effektiv, samordnad, säker och kunskapsbaserad. Det innebär att verksamheterna inom ramen för överenskommelserna särskilt ska bedrivas utifrån perspektivet att alla i befolkningen ska ha likvärdiga förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Medlen 2017 Flera av sjukhusen har fortsatt svår bemanningssituation och medlen kommer även under 2017 att användas till ökad bemanning av olika professioner och framförallt barnmorskor, specialister i obstetrik och undersköterskor. Medel kommer också att användas för att arbeta med organisations- och strukturförändringar samt utveckla nya samarbetsformer, t ex med mödravården för att kunna möta de ökade förlossningstalen i regionen. Beredning Beredning har skett inom koncernkontoret i samarbete med sektorsrådet för kvinnosjukvård, mödrahälsovårdsöverläkare, barnmorskor med flera. MBL 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Sylvia Määttä Avdelningschef Systemutveckling och strategi Besluten skickas till Sjukhusförvaltningarna, för kännedom Anna Erlingsdotter Wass och Barbro Hedin - för framtagande av tillämpningsanvisningar

129 Ärende 13

130 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Ärende 13 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jeanette Bäfverfeldt Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Fördelning av statsbidrag till insatser inom primärvården för att stärka kvinnors hälsa Förslag till beslut. 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 22 miljoner kr av 2017 års statsbidrag används i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. Sammanfattning av ärendet Regeringen och staten har träffat en överenskommelse för att stimulera insatser inom primärvården för att stärka kvinnors hälsa under perioden Sammanlagt kommer 22 miljoner årligen att delas ut i Västra Götalandsregionen under förutsättning att riksdagen fortsätter att avsätta medel. Medlen ska i första hand användas för att pröva nya arbetssätt för att stärka kvinnors hälsa samt för att förbättra vården för kvinnor med kroniska sjukdomar. Fördjupad beskrivning av ärendet Överenskommelsen I överenskommelsen identifierar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett antal utmaningar och utvecklingsområden avseende kvinnors hälsa: - Ett förbättrat stöd till kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden. - Förbättringspotential inom primärvården gällande både anpassad vård och läkemedelsförskrivning för kvinnor. - Mer kunskap behövs om smärttillstånd som är vanliga hos kvinnor och möjligheterna att hjälpa kvinnor med endometrios, vestibulit och muskuloskeletala sjukdomar behöver öka. - Ett utökat stöd behövs till kvinnor i frågor som berör den sexuella och reproduktiva hälsan. - Ett ökat fokus på äldre och yngre kvinnors fysiska och psykiska hälsa Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

131 Datum Diarienummer HS (3) Överenskommelsen mellan staten och SKL utgår från ett tydligt jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv. Den ska bidra till utvecklingen av en hälso- och sjukvård som utgår från patientens behov, är tillgänglig, effektiv, samordnad, säker och kunskapsbaserad. Det innebär att verksamheterna inom ramen för överenskommelsen särskilt ska utgå från perspektivet att alla i befolkningen ska ha likvärdiga förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Processen i VGR Information om statsbidrag till insatser inom primärvården för att stärka kvinnors hälsa under 2017, har gått ut via Vårdgivarnytt till samtliga vårdcentraler och Rehabenheter som ingår i Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen. I år startade drygt tjugo olika projekt och av dem som fortsätter under 2017 kommer medel att avsättas efter att projektrapporteringar inkommit i slutet av oktober Även nya projektförslag som har inkommit kommer att få ta del av medel som fördelas under Prioriterade användningsområden Insatser till kvinnors i socioekonomiskt utsatta områden En av de främsta orsakerna till psykisk och fysisk ohälsa är socioekonomisk utsatthet. Undersökningar visar att många kvinnor som behöver stöd avstår från att söka vård eller saknar kunskap/information om utbudet av stöd och behandling. Nya, innovativa, arbetssätt och samarbetsformer behöver utvecklas anpassade efter behov av stöd både i grupp och individuellt. Många av de nya förslag som inkommit för 2017 fokuserar på just detta insatsområde. Stärka primärvårdinsatser avseende kvinnors hälsa Flera förslag har inkommit som på olika sätt syftar till att stärka kvinnors hälsa generellt. Förslagen rör såväl den fysiska och psykiska hälsan, med ett särskilt fokus på att öka kunskap och behandling av olika kvinnosjukdomar. Förbättra stödet kring sexuell och reproduktiv hälsa Flera nivåer inom hälso- och sjukvården vittnar om en stor okunskap om sexualitet och dess betydelse för den allmänna hälsan. Ett utökat och mer jämlikt stöd behövs till kvinnor i frågor som rör sexuell- och reproduktiva hälsa. Ökad kunskap och förbättrade insatser inom området smärta Långvarig smärta är mer vanligt förekommande hos kvinnor än hos män. Forskning visar också att kvinnor har svårare än män att legitimera sina besvär som en medicinsk sjukdom, att kvinnor riskerar att få sin smärta bortförklarad eller psykologiserad av hälso- och sjukvårdens personal och ofta saknar stöd och förståelse i omgivningen.

132 Datum Diarienummer HS (3) Uppföljning Redovisning av planerade och genomförda insatser ska göras kontinuerligt till SKL. Beredning MBL 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Sylvia Määttä Avdelningschef Systemutveckling och strategi Beslutet skickas till: Sektorsrådet för allmänmedicin Jeanette Bäfverfeldt Anna Erlingsdotter-Wass Nina Hautanen

133 Ärende 14

134 1 Tjänsteutlåtande Ärende 14 Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Lindhé, Anna Wallman Telefon: , e-post: Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisat förslag till ordnat införande 2016 etapp Regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 5,4 mnkr 2016 respektive 35,3 mnkr 2017 tas ur hälsooch sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Regiongemensam introduktionsfinansiering 2017 av i tidigare etapper prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 226 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 4. Regiongemensam introduktionsfinansiering 2017 av läkemedel mot hepatit C med upp till 146 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsen utvecklingsanslag. 5. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2018 beslutas i samband med ordnat införande 2017 etapp 2. Sammanfattning av ärendet Program- och prioriteringsrådet har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2016 etapp 2. Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella medicinska kunskapsunderlag. Nomineringarna har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. I etapp föreslås ett ordnat införande av sju nya läkemedelsterapier/metoder/ kunskapsunderlag med regional introduktionsfinansiering. Förslaget innebär regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 5,4 mnkr 2016, 35,3 mkr 2017 samt 50,5 mnkr 2018.

135 2 Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Nya metoder inom medicin och diagnostik ska underställas ett ordnat införande när de har en större ekonomisk betydelse och i regionens budget har medel för introduktionsfinansiering avsats. Regionens program- och prioriteringsråd har, som en del av sitt uppdrag, att utarbeta ett samlat förslag till ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag vid två tillfällen per år. Från och med 2015 finns en nationell samverkansmodell för läkemedel. Landstingens samverkan innefattar framtagande av gemensamma underlag och rekommendationer från NT-rådet (nya terapier) till landstingen om ordnat införande av nya läkemedel. I Västra Götalandsregionen pågår nu ett arbete för att få den nationella och regionala processen för ordnat införande att fungera ihop. I etappen av ordnat införande har 14 nya läkemedel/indikationer och sex nya metoder nominerats av verksamheter och sektorsråd i regionen. Dessutom är tre kunskapsunderlag och två läkemedelsbehandlingar som är aktuella via den nationella processen för ordnat införande med i etappen. Program- och prioriteringsrådet (PPR) har med hjälp av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag utarbetat ett samlat förslag. Förslag En viktig utgångspunkt för Program- och prioriteringsrådets arbete är Socialstyrelsens modell för prioriteringar. Modellen bygger på de etiska principer som beslutats av riksdagen. Behovsoch solidaritetsprincipen har tillämpats och även kostnadseffektivitetsprincipen när förutsättningar har funnits. I etapp föreslås ett ordnat införande med introduktionsfinansiering av sju nya läkemedelsterapier, metoder och kunskapsunderlag enligt tabellen nedan. De utgör de läkemedel, metoder och kunskapsunderlag som fått prioritet 1 och 2 enligt modellen för rangordning. Den regionala introduktionsfinansieringen av nya läkemedel mot hepatit C förlängs. De nomineringar som erhållit rangordning 3 har i en samlad bedömning fått en relativt lägre prioritet och föreslås för närvarande inte omfattas av ordnat införande i rutinsjukvård med introduktionsfinansiering. Kommentarer till tabellen, aktuella läkemedel och metoder samt finansiering redovisas nedan. Läkemedel/metod/kunskapsunderlag Prioritet Introduktionsfinansiering, mnkr Nov-dec Läkemedel Opdivo (lungcancer) 2 0,9 5,4 5,4 Mekinist (malignt melanom) 2 1,1 7,8 13,4 Cosentyx (psoriasisartrit och 2 0,7 3,2 4,5 ankyloserande spondylit) Entresto (hjärtsvikt) 1 0,5 5,2 9,5 Återbäring avtal - - 4,0 Beräknas inför Opdivo, Mekinist, Entresto 2018 Läkemedel mot hepatit C - Tidigare beslut 146 Metod/kunskapsunderlag Autolog stamcellstransplantation vid högaktiv inflammatorisk MS 2 1,4 8,2 8,2

136 3 Läkemedelsassisterad behandling med ,0 5,0 buprenorfin-naloxon för patienter beroende av opioidanalgetika RMR Levercellscancer *) 0,4 2,2 2,2 RMR Pankreascancer *) 0,4 2,3 2,3 Summa exkl hepatit C-läkemedel 5,4 35,3 50,5 Summa inkl. hepatit C-läkemedel 181,3 *) Tillämpning av nationellt vårdprogram. Rangordning ej gjord. Nya läkemedel/indikationer 14 nya läkemedel/indikationer har nominerats av hälso- och sjukvårdsförvaltningar, sektorsråd och terapigrupper till ordnat införande 2016 etapp 2. Därutöver är två läkemedelsterapier aktuella via den nationella processen för ordnat införande. Sju nomineringar bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etapp 2, huvudsakligen beroende på att NT-rådet avråder landstingen från användning. Fyra läkemedel (fem indikationer) som i prioriteringsmodellen fått rangordning 1-2 föreslås ingå i etapp 2 av ordnat införande med introduktionsfinansiering: Opdivo (nivolumab) vid icke-småcellig lungcancer av skivepitel typ. Nivolumab tillhör läkemedelsgruppen PD-1 hämmare (hämmare av programmerad-död-1- receptorn ), immunonkologiska läkemedel som utvecklas mot flera olika cancerformer. Terapin utövar sin effekt genom att häva cancercellernas hämning av kroppens immunförsvar och på så sätt bekämpa tumörerna. Opdivo vid den aktuella indikationen ingår i nationell samverkan för ordnat införande. NT-rådet har bedömt att kostnaden efter upphandling är rimlig i förhållande till nyttan och rekommenderar landstingen att införa behandlingen. I VGR:s prioriteringsmodell har behandlingen fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen som god. De tillkommande årskostnaderna när läkemedlet är infört beräknas till ca 5,4 mnkr (exkl. återbäring enligt avtal), ca patienter/år. Mekinist (trametinib) i kombination med dabrafenib hos vuxna patienter med icke-resektabelt eller metastaserat melanom med en BRAF V600-mutation som andra linjens behandling efter progress på PD-1-hämmare men vid snabbt progredierande tumörbörda även i första linjen. En svaghet är att behandlingen inte är studerad på patienter som tidigare behandlats med PD-1-hämmare. Trots detta resulterar analysen i rangordning 2 mot bakgrund av sjukdomens allvarlighetsgrad och den tydliga effekten i den studerade patientgruppen. Mekinist ingår i läkemedelsförmånen vid kombinationsbehandling med dabrafenib efter beslut från TLV. Kopplat till detta har en sidoöverenskommelse slutits mellan regionen och företaget som ska minska osäkerheterna kring kostnad utifrån behandlingstid och behandlingsresultat. De tillkommande årskostnaderna beräknas till ca 13,4 mnkr (exkl. återbäring), vilket innebär en viss risk för undanträngning av andra patientgrupper, ca 25 patienter/år. Cosentyx (sekukinumab) vid psoriasisartrit och ankyloserande spondylit (två indikationer). Nomineringen avser behandling av två kroniska inflammatoriska sjukdomar som drabbar leder respektive rygg. Det vetenskapliga underlaget för patient-

137 4 nytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen som god. Det finns dock brister i dokumentationen avseende effekt i förhållande till TNF-hämmare, dagens rekommenderade behandling. Mot bakgrund av detta ges rangordning 2 för behandling av patienter som inte haft klinisk nytta av TNF-hämmare vid tidigare behandlingsförsök och för vilka nya behandlingsförsök med TNF-hämmare anses vara olämplig. Bedömningen gäller båda indikationerna. Cosentyx ingår i läkemedelsförmånen. De tillkommande årskostnaderna beräknas till ca 4,5 mnkr, ca 70 patienter. Entresto vid symptomgivande hjärtsvikt, NYHA klass II-IV, och ejektionsfraktion 35% efter optimering av patientens behandling med ACE-hämmare/ARB, betablockerare och mineralkortikoidreceptorantagonist utifrån individens förutsättningar. Läkemedlet ingår i nationellt ordnat införande och NT-rådet rekommenderar landstingen att införa behandlingen. Utifrån sjukdomens svårighetsgrad, ett starkt vetenskapligt underlag och en god effekt/risk-balansen har analysen resulterat i rangordning 1. Införande avser den patientgrupp som definieras i det landstingsgemensamma införande protokollet och TLV:s förmånsbeslut. Kopplat till förmånsbeslutet har en sidoöverenskommelse slutits mellan regionen och företaget som ska minska osäkerheterna kring effekten av läkemedlet i klinisk vardag samt hur många patienter som är aktuella för behandling. De tillkommande årskostnaderna beräknas till ca 11 mnkr (exkl. återbäring). Totalt ca 700 patienter uppskattas vara aktuella för behandling med Entresto under perioden Regionens avtalspriser för Opdivo, Mekinist och Entresto är sekretessbelagda. Återbäringen från avtalen uppskattas till totalt 0 kr 2016 och 4,0 mnkr Under 2017 görs uppskattning av återbäring för Fyra läkemedelsbehandlingar får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering: Tagrisso (osimertinib) för behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer och T790M-mutation i EGFR (epidermal growth factor receptor). Nomineringen avser behandling av en sjukdom med mycket hög allvarlighetsgrad. Eftersom det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt och effekten inte är bedömbar, och inte är av sådan storleksordning att den uppväger de vetenskapliga bristerna, prioriteras Tagrisso lågt. Beslut om läkemedelsförmån saknas. Otezla (apremilast) för behandling av vuxna patienter med måttlig till svår kronisk plackpsoriasis som inte svarat på eller som har någon kontraindikation mot eller är intoleranta mot annan systemisk behandling inklusive ciklosporin, metotrexat och psoralen och ultraviolett A-ljus (PUVA). Effekten bedöms som måttlig och det vetenskapliga underlaget som begränsat. Mot bakgrund av detta samt sjukdomens måttliga svårighetsgrad prioriteras Otezla lågt. Otezla ingår i läkemedelsförmånen efter beslut från TLV. Saxenda (liraglutid) för behandling av vuxna som lider av fetma (BMI 30 kg/m2), samt övervikt (BMI kg/m2) med samtidig diabetes mellitus, onormalt höga blodfetthalter, högt blodtryck eller obstruktiv sömnapné. Läkemedlet ska användas i kombination med strukturerad behandling också genom kostrådgivning och ökad fysisk aktivitet. Effekten av läkemedlet bedöms som måttlig och

138 5 det vetenskapliga underlaget för patientnyttan som begränsat. Det saknas långtidsstudier som analyserar eventuella effekter på hjärt-, kärlsjuklighet och mortalitet. Beslut om läkemedelsförmån saknas. Intuniv (guanfacin), vid ADHD. Läkemedlet ingår i nationellt ordnat införande och NT-rådet rekommenderar landstingen att använda Intuniv till barn och ungdomar i enlighet med TLV:s förmånsbeslut, Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer och det landstingsgemensamma införandeprotokollet. Det innebär att Intuniv endast rekommenderas användas som ett tredjehandsalternativ vid läkemedelsbehandling av ADHD. Analysen enligt VGR:s prioriteringsmodell resulterar i rangordning 3. Bakgrunden är det begränsade vetenskapliga underlaget, måttlig effekt och en tveksam risk/nytto-balans på gruppnivå. Intuniv kan användas i VGR i utvalda fall i enlighet med NT-rådets rekommendation men prioriteras inte för introduktionsfinansiering. Inkomna nomineringar som inte uppfyller kriterierna för ordnat införande/skjuts upp: Erivedge (vismodegib) för behandling av vuxna patienter med; symptomatiskt metastaserat basalcellscarcinom eller lokalt avancerat basalcellscarcinom som inte är lämpat för behandling med kirurgi eller strålning. NT-rådet rekommenderar landstingen att avstå från användning. TLV har beslutat att inte bevilja ansökan om läkemedelsförmån eftersom företaget inte har visat att hälsovinsterna står i rimlig relation till de höga behandlingskostnaderna. Inom ramen för ansökan genomfördes trepartsöverläggningar mellan TLV, landstingen och företaget. Dessa resulterade inte i någon sidoöverenskommelse som gemensamt kunde accepteras av företaget och landstingen. Pixuvri (pixantron) vid diffust storcelligt B-cells lymfom (DSBCL), recidiv 3-4:e linjen. NT-rådet rekommenderar landstingen att avstå från användning. TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag men bedömer att det är orimligt att redovisa ett resultat som baseras på den kliniska studien då denna inte är representativ ur ett svenskt perspektiv. Kyprolis (karfilzomib) i kombination med lenalidomid och dexametason till recidiverat myelom som har fått minst en tidigare behandling. NT-rådet rekommenderar landstingen att avstå från användning. TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag och NT-rådet har bedömt att behandling med Kyprolis+lenalidomid+dexametason inte kan betraktas som kostnadseffektiv. Nucala (mepolizumab) vid svår eosinofil astma hos vuxna med tidigare exacerbationer och/eller beroende av systemiska glukokortikoider. TLV bedömer att kostnaden inte står i rimlig relation till hälsovinsterna och har avslagit förmånsansökan. Om ett pris som är acceptabelt ur kostnadseffektivitetssynpunkt uppnås genom upphandling kan Nucala nomineras igen i kommande etapp av ordnat införande. Eventuell NT-rekommendation i frågan bör inväntas. Repatha (evolucumab) vid hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi. Repatha och det snarlika läkemedlet Praluent (alirokumab) är utvalda för att omfattas av nationellt ordnat införande. Nytt TLV-beslut och NT-rekommendation avseende Repatha publiceras i juni. Eftersom förutsättningarna dittills varit oklara har läkemed-

139 6 let inte kunnat hanteras i etapp 2. Ärendet tas upp igen i kommande etapp av ordnat införande. Rekommendationen till landstingen innebär bland annat att införa Repatha med de begränsningar och villkor som anges i TLV:s förmånsbeslut samt i det nationella införandeprotokollet. Procysbi (cysteamin som merkaptaminbitartrat) för behandling av verifierad nefropatisk cystinos. NT-rådet rekommenderar landstingen att avstå från att använda Procysbi i avvaktan på att företaget ansökt om att omfattas av läkemedelsförmånerna och TLV fattat beslut om detta. Soliris (eculizumab) vid atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom (A-HUS). NT-rådet rekommenderar landsting och regioner att på grund av det mycket höga priset avstå från behandling med Soliris vid A-HUS. Läkemedel för behandling mot hepatit C Introduktionsfinansiering inom ramen för ordnat införande för nya hepatit C-läkemedel fortsätter 2017 i enlighet med beslut om riktlinjer för detaljbudget. Kostnader för hepatit C hanteras på samma sätt som för 2016, det vill säga förvaltningarna avropar 90 procent av faktisk kostnad från HSS upp till fastställt tak, 146 mkr. I beräkningarna har hänsyn tagits till återbäring utifrån befintliga avtal med läkemedelsföretag. Vid årsskiftet 2016/2017 kommer TLV att ompröva förmånsbeslut och läkemedlens priser kommer att omförhandlas. Detta, tillsammans med att ytterligare nya läkemedel väntas nå marknaden, ger en osäkerhet om pris per behandling ersätter staten 70% av landstingens uppkomna kostnader för hepatit C- läkemedel. Överenskommelse för 2017 har ännu inte träffats. För ett ordnat införande ska TLV:s förmånsbeslut och det nationella införandeprotokollet följas avseende de patientgrupper som prioriteras för behandling. I dagsläget rekommenderas behandling för patienter med svår samt måttligt svår leverskada. Prognosen är att patienter i VGR kommer behandlas årligen Nya medicinska metoder och kunskapsunderlag Sex nya metoder och tre kunskapsunderlag nominerades av medicinska sektorsråd och verksamheter för ordnat införande i rutinsjukvård i regionen. Två metoder och ett kunskapsunderlag bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etapp 2. Två metoder som gick vidare till fördjupad analys bedömdes ha otillräckligt vetenskapligt underlag. Två metoder och två kunskapsunderlag föreslås ingå i etapp 2 av ordnat införande med introduktionsfinansiering: Autolog stamcellstransplantation vid högaktiv inflammatorisk MS Vid autolog stamcellstransplantation får patienten först cytostatika intravenöst för mobilisering av stamceller som sedan skördas. Cellerna fryses. Patienten behandlas sedan med cytostatika och immunsuppressiv behandling. Därefter återförs stamcellerna till patienten. Behandlingen ges en gång och ersätter behandling med andra linjens läkemedel hos patienter som har en fortsatt hög inflammationsnivå. I ca 2/3 av fallen föreligger därefter inte någon sjukdomsaktivitet.

140 7 Den totala vårdtiden är 3-4 veckor. Observationsstudier talar för att behandlingen har mycket hög effekt men är också förknippad med ökad risk för allvarliga biverkningar, framför allt infektioner. Behandling och de första tre månaderna efter stamcellstransplantationen sköts via hematologen, därefter sker fortsatta kontroller vid MS Centrum på SU. I nuvarande remissversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för MS får metoden prioritet 3 och etableras som ett alternativ bland övriga MS-behandlingar. Antalet behandlingar bedöms därför öka. I VGRs prioriteringsmodell får behandlingen rangordning 2. Sjukdomens svårighetsgrad bedöms vara hög till mycket hög, effekten måttlig till hög, risken måttlig till hög och evidensstyrkan begränsad. Introduktionsfinansiering föreslås till ca 15 patienter per år. Totalt beräknas kostnaderna till ca kr/patient/år. För 15 patienter/år blir kostnaden 8,2 mnkr/år. Introduktionsfinansieringen föreslås under två år. Kontinuerlig vetenskaplig utvärdering av behandlingsresultatet i nationellt samarbete med andra verksamheter som erbjuder behandlingen samt registrering i Svenska MS-registret är en förutsättning för finansiering. Läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon för patienter beroende av opioidanalgetika Läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon för patienter beroende av opioidanalgetika (smärtstillande medel som innehåller morfin eller morfinliknande ämnen) där nedtrappning inte lett till opioidfrihet. Kombineras med psykologisk och psykosocial behandling. Utökning av LARO-verksamheterna (LARO = Läkemedels- Assisterad Rehabilitering vid Opioidberoende). Metoden har bedömts till prioritet 3 i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende trots otillräckligt vetenskapligt underlag. I VGRs prioriteringsmodell får behandlingen rangordning 2-3. Effekten av behandlingen har rapporterats kunna vara god, men evidensgraden är otillräcklig och därför gäller förslaget till introduktionsfinansiering för behandling av en begränsad patientgrupp under förutsättning att behandlingsresultaten följs upp och redovisas efter 2 år. Introduktionsfinansiering föreslås för upp till fem nya sjukskötersketjänster samt tillhörande administrativa kostnader fördelade på de fyra LARO-mottagningar som finns i regionen, en finansiering på högst 5 mnkr/år under 2 år. SU har den mottagning som tar emot flest patienter per år och därmed bör fördelningen vara högre till SU. RMR Levercellscancer Regional medicinsk riktlinje för levercellscancer innefattar regional tillämpning av nationellt vårdprogram för levercellscancer som utarbetades 2012 med en uppdatering som godkändes nationellt 2015 ( Syftet med det nationella vårdprogrammet är att ge god evidens för behandling.

141 8 Det tidigare regionala vårdprogrammet från 2007 angav redan en centralisering med regional behandlingskonferens, samt ansvar för kurativt syftande behandling, där Transplantationscentrum Sahlgrenska skall fungera som kompetenscentrum och levercentrum. Kostnaderna för behandling av patienter med levercancer ökar nu på grund av organisatoriska skäl, utökade behandlingsmöjligheter samt längre överlevnad för patienterna. Primär cancer i levern (HCC) drabbar ett hundratal patienter i den västra sjukvårdsregionen/år. Överlevnaden synes öka men relativa 5-årsöverlevnaden är inte högre än 20%. Förutsättningar bör finnas att öka relativ 5-årsöverlevnaden under den kommande 5-årsperioden till >20%. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell utelämnas eftersom riktlinjerna utgår från det nationella vårdprogrammet för levercellscancer. Se tabell nedan för beräknade tillkommande kostnaderna. Kostnader som finansieras via standardiserade vårdförlopp ersätts ej. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Åtgärd/förändring Surveillance, undersökningskostnad och samordningsfunktion. Ökade kostnader för transplantationscentrum, Sahlgrenska. Ökad kostnad för administrera nationellt kvalitetsregister. Ökade kostnader för gastroenterologiska enheter. Ökade kostnader för patologen Sahlgrenska. Summa: Beräknad kostnad 500 tkr/år Tillämpas till viss del redan idag, bör fördelas över regionen utifrån rapporterad omfattning av surveillance tkr/år Ökat antal patienter som bedöms på behandlingskonferens (10/år 2007 till 70/år 2014). Ökat antal remisser, ca 1000 remisser/år. Ersätts inte Beräknat till 120 tkr/år enligt konsekvensbeskrivningen. 300 tkr/år Utredning och uppföljning av kurativt behandlade patienter. Har ej kostnadsberäknatsnader minskar som t.ex. för beställning Svårt att beräkna eftersom andra kost- av eftergranskning tkr/år De tillkommande kostnaderna beräknas till 2,2 mnkr/år. Introduktionsfinansiering föreslås under två år. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad föreslås ske genom dokumentation i Nationella Lever- och Gallcancer Registret (SweLiv) som är ett INCA-register samt redovisning från sjukhusen av antal patienter, resurser som krävs för behandlingskonferenser och hantering av ökat antal remisser. RMR Pankreascancer Regional medicinsk riktlinje för pankreascancer (PC) utgår från det nationella vårdprogrammet som gäller från 2012 och är reviderat 2014 ( ). Riktlinjerna har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för pankreascancer i Västra Götalandsregionen och Region Halland i samarbete med Regionalt cancercentrum väst (RCC väst). Den regionala riktlinjen beskriver utredning, behandling (både kurativ och palliativ) och uppföljning. Alla patienter ska bli föremål för bedömning vid en multidisciplinär konferens (MDK) och erbjudas en kontaktsjuksköterska vid diagnostillfället.

142 9 Det diagnostiseras årligen ca 300 nya fall av pankreas- och periampullär cancer (2012) i västra sjukvårdsregionen (Cancerregistret Västra Götaland och Norra Halland). En majoritet av dem går inte att bota vid upptäckt och enbart 20 % kan bli fall för kurativt syftande behandling. Långtidsöverlevnad efter 5 år ligger kring 5 %. Ca 20 patienter blir årligen behandlade i förebyggande syfte. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell utelämnas eftersom riktlinjerna utgår från det nationella vårdprogrammet för pankreascancer. Se tabell nedan för beräknade tillkommande kostnaderna. Kostnader som finansieras via standardiserade vårdförlopp ersätts ej. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Åtgärd/förändring Koordinatorfunktion SU 100% Övriga 10-20% Kontaktssjuksköterskefunktion SU 2 x 100% Övriga 10-20% Dietist SU 50 % Övriga 10-20% Kurator SU 50 % Övriga 10-20% Ökade kostnader för bilddiagnostik (CT-pankreas och CT-thorax) SU 2 fasta tider/vecka Ökade kostnader för endoskopiskt ultraljud och punktionsbiopsi, cytologi och patologresurs. Administration av nationellt kvalitetsregister Deltid alla enheter Kirurg ÖGI konsult SU 50 % Summa: Beräknad kostnad Ersätts inte Alla patienter med misstanke om PC och PAC ska remitteras till MDK, remiss skickas till koordinatorn på SU. Koordinatorfunktionen hanterar två processer, esofagus/ventrikelcancer (ca 30%) och pankreascancer (ca 70%). Beräknad kostnad enligt konsekvensbeskrivning är 500 tkr tkr/år Alla patienter ska erbjudas en kontaktsjuksköterska. 250 tkr/år Nationella vårdprogrammet beskriver vikten av en klinikbunden dietist. Finns inte idag. 250 tkr/år Nationella vårdprogrammet beskriver vikten av en klinikbunden kurator. Finns inte idag. 100 tkr/år Utökat behov av radiologisk expert opinion från SU/S gentemot regionen och Halland. Demonstreras för och kommenteras avkir ÖGI SU/S. 100 tkr/år Funktionen finns på SU/S samt i Borås. Ersätts inte. Beräknad ökad kostnad enligt konsekvensbeskrivning, 100 tkr/år. 650 tkr/år Stödfunktion för koordinatorer, övervakar utredning och planerar för MDT. Delad mellan ventrikel, esofagus- och pankreascancer tkr/år De tillkommande kostnaderna som ersätts beräknas till tkr/år. Introduktionsfinansiering föreslås under två år. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad föreslås ske genom dokumentation i kvalitetsregister INCA samt redovisning från sjukhusen av antal patienter.

143 10 Två metoder får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering: Autologt stamcellsstöd vid CNSlymfom (lymfkörtelcancer i centrala nervsystemet) För behandling av personer med primär lymfkörtelcancer i centrala nervsystemet som svarat på initial behandling och förväntas tåla autolog stamcellstransplantation. Metoden rekommenderas i det kommande nationella vårdprogrammet för aggressiva B-cellslymfom (RCC i Samverkan). Metoden bedöms ha otillräckligt vetenskapligt underlag. På grund av icke fastställt vårdprogram, pågående studier samt flera obesvarade frågor avseende bland annat effekt förordar beredningsgruppen deltagande i FoU samt att en HTA-analys görs efter rapportering av pågående studier. MR-baserad adaptiv brachyterapi vid definitiv radiokemoterapi vid livmoderhalscancer Kurativ och funktionsbevarande behandling av patienter med lokalt avancerad icke fjärrspridd livmoderhalscancer. Behandlingsmetoden bygger på moderna bilddiagnostiska metoder (MRT). Möjliggör bot och lokal tumörkontroll, samt minskade handikappande seneffekter jämfört med dagens behandlingsmetod. Metoden bedöms ha otillräckligt vetenskapligt underlag. Beredningsgruppen föreslår att projektet genomgår en HTA-analys för säkrare värdering av det vetenskapliga underlaget innan fortsatt bedömning av introduktionsfinansiering görs. Inkomna nomineringar som inte uppfyller kriterierna för ordnat införande: Extracorporeal photopheresis) (ECP) Redan infört. Hänvisas till arbetet med vårdöverenskommelser. Högupplösande masspektrometri (HRMS) Utrustning, driftskostnader, IT-infrastruktur, nyrekrytering av personal. Hänvisas till strategiska utrustningsinvesteringar. RMR Gikt Handlar om patientströmmar. Hänvisas till arbetet med vårdöverenskommelser. Sammanlagt föreslås att två metoder och två kunskapsunderlag införs i rutinsjukvården i regionen. Två metoder har fått lägre prioritet och därmed inte inkluderats i beslutet om ordnat införande etapp Två metoder och ett kunskapsunderlag bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etappen. Finansiering Regiongemensam finansiering av introduktionen av ovan redovisade läkemedel/indikationer, metoder och kunskapsunderlag föreslås ske under 26 månader, nov 2016 till och med De tillkommande kostnaderna för förslaget beräknas uppgå till 5,4 mnkr 2016, 35,3 mnkr 2017 och 50,5 mnkr 2018 med utgångspunkt från förväntade aktuella patientvolymer. Avstämning av patientvolymer och kostnader för läkemedel med rangordning 1-2 genomförs mot berörda sjukhusförvaltningar inför beslut. Tidigare uppföljningar av tillkommande kostnader visar att antalet aktuella patienter under introduktionsperioden brukar överskattas, ofta tar etableringen av en ny behandling längre tid än vad som först planerats.

144 11 Efter att introduktionsfinansieringen upphör tas finansieringsansvaret för de prioriterade läkemedlen, metoderna och kunskapsunderlagen över gemensamt av beställare och utförare i arbetet med vårdöverenskommelser och andra vårdavtal. Det är möjligt att ovan prioriterade åtgärder medför ett större/mindre finansieringsbehov i vårdöverenskommelserna/vårdavtalen än det beräknade beloppet. Ordnat införande med regiongemensam introduktionsfinansiering syftar till att underlätta ett likvärdigt införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag i rutinsjukvård i regionen. Det ordnade införandet innebär både en möjlighet och ett åtagande för utförarförvaltningarna, en möjlighet att få stöd för introduktionen och ett åtagande att föra in de nya läkemedlen, metoderna och kunskapsunderlagen i den redovisade omfattningen. En betydande variation i införandet främjar inte en jämlik vård i regionen. Införandet kommer att följas upp fortlöpande. Introduktionsfinansieringen utbetalas i efterhand mot avrop. En årlig uppföljningsrapport för ordnat införande kommer att utarbetas och redovisas. Tidigare fattade beslut inom det ordnade införandet uppgår till ca 226 mnkr (exkl. hepatit C) för För de ingående posterna har prognosen inför 2017 uppdaterats. Tidigare fattat beslut avseende budget för läkemedel mot hepatit C omfattar 146 mkr. Beredning Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter samt medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella kunskapsunderlag som presenterats i Program- och prioriteringsrådet. Nomineringarna/aktuella kunskapsunderlag har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. Program- och prioriteringsrådet har därefter utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2016 etapp 2. Förslaget har stämts av i hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Besluten skickas till För genomförande: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar För kännedom Program- och prioriteringsrådet, medicinska sektorsråd, Regionalt cancercentrum, läkemedelskommittén och terapigrupper Peter Lönnroth Anders Carlqvist Anna Wallman Anna Lindhé Leena Ekberg

145 Ärende 15

146 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 15 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Möller Telefon: E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktlinjer för patientsäkerhet 2017 och Patientsäkerhetsplan 2017 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer de regionala riktlinjerna för patientsäkerhetsarbetet för 2017 samt den regionala patientsäkerhetsplanen för 2017, enligt bilagda dokument. Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetsarbetet i de av landstinget Västra Götalands län finansierade verksamheterna som erbjuder hälso- och sjukvård styrs av den plan som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I planen beskrivs regiongemensamma mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 och strategier och insatsområden för att uppnå målen. Syftet med arbetet är stärka patientsäkerheten och minska förekomsten och risken för uppkomst av vårdskador, med strävan mot en nollvision för vårdskador. För att öka takten i förbättringsarbetet behövs en tydlig fokusering. Nytt för 2017 är att den tidigare patientsäkerhetsplanen delats upp i en kortare och fokuserad patientsäkerhetsplan med tillhörande, något mer omfattande, riktlinjer. I patientsäkerhetsplanen ges en översikt över strategier, insatsområden och regiongemensamma mål för Av planen framgår också mätetal och målvärden. Fokus för 2017 läggs på fem prioriterade områden; vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallvårdskador, läkemedelsrelaterade skador och antibiotikaresistens. Planen är samordnad med övriga styrande dokument för igenkänning och för att vara lätt att kommunicera i verksamheten. I riktlinjerna beskrivs bakgrunden för arbetet med övergripande strategiområden, verktyg och metoder samt insatsområden. Av riktlinjerna framgår också ansvarsfördelningen för vilka aktiviteter som koncernkontoret respektive utförare av hälso- och sjukvård (förvaltning inom vårdgivaren Västra Götalandsregionen eller privat utförare som har avtal med landstinget Västra Götalands län) ansvarar för. Här beskrivs även målen och indikatorer för uppföljning. Undernäring har lyfts in som ett nytt insatsområde för Undernäring är ett välkänt problem och kan utgöra såväl en vårdskada i sig som öka risken för Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

147 Datum Diarienummer HSS (2) uppkomst av några av de vanligaste vårdskadorna (vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallskador). Avsikten med planen och riktlinjerna är att de ska vara till stöd för alla medarbetare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen i deras egna kontinuerliga aktiva patientsäkerhetsarbete. Beredning Dokumenten har utarbetats i samverkan mellan patientsäkerhetsenheten vid Koncernkontoret och funktionsgrupp chefläkare och är förankrat i koncernstabsledning Hälso- och sjukvård. MBL 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Möller Regionchefläkare Bilagor Riktlinjerför patientsäkerhet 2017 Patientsäkerhetsplan 2017

148 Patientsäkerhetsenheten Västra Götalandsregionen Riktlinjer för Patientsäkerhet 2017 Fastställt av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2016-XX-XX

149 3 Innehåll Riktlinjer för Patientsäkerhet Inledning Övergripande strategiområden Patientsäkerhetskultur Patientdelaktighet Regional samordning och erfarenhetsutbyte Verktyg och metoder Systematisk journalgranskning Händelse- och riskanalyser Analys av inträffade vårdskador och tillbud Insatsområden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Antibiotikaresistens Trycksår Strålsäkerhet Överbeläggningar Fallskador Undernäring Läkemedelsrelaterade skador Patientsäkerhetsforskning Patientsäkerhetsutbildning... 22

150 4 Riktlinjer för Patientsäkerhet 2017 Inledning Svensk vård håller hög klass i ett internationellt perspektiv. Detta gäller även vården i Västra Götalandsregionen sett vid nationell jämförelse. Det finns dock en betydande förbättringspotential inom området patientsäkerhet. Uppskattningsvis uppkommer undvikbara skador (vårdskador) i samband med mellan 5 och 10 procent av alla slutenvårdstillfällen. Även i öppen vård förekommer vårdskador. Patientsäkerhetsarbete innebär insatser för att minska riskerna för vårdskador. Alla skador som kunnat undvikas om rätt åtgärd vidtagits av vården räknas som vårdskador. Patientsäkerhetsarbetet innebär i grunden en nollvision för vårdskador. En infrastruktur har byggts upp och utvecklas successivt för arbetet både regionalt inom Västra Götalandsregionen och nationellt. Strategiområden, arbetsmetoder och insatsområden för patientsäkerhetsarbetet har tagits fram i Västra Götalandsregionen och framgår av patientsäkerhetsplanen som revideras årligen. Patientsäkerhetsplanen avser all vård som finansieras av Västra Götalandsregionen oavsett utförare. Nationella rapporter visar att utvecklingen inom patientsäkerhet går framåt med en, över tid, minskande trend vad gäller vårdskador. Trenden inom Västra Götalandsregionen går tyvärr i motsatt riktning där vårdskadefrekvensen nu ligger i nivå med riksgenomsnittet. Varje enskild vårdskada innebär en person som i vården åsamkats en skada med mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Utöver individens lidande medför vårdskador stora kostnader för vården, resurser som behöver användas till att skapa värde för invånare och patienter. Patientsäkerhetsarbetet behöver därför intensifieras ytterligare och acceptansen för vårdskador minskas. Det goda patientsäkerhetsarbete som redan görs måste fortsätta, samtidigt som förbättringstakten behöver öka. För detta krävs ett tydligt fokus, engagemang och uthållighet. För 2017 bibehålls och vidareutvecklas därför den grund som byggts upp med strategiområden, arbetsmetoder och insatsområden i riktlinjer för patientsäkerhet. Här anges viktiga insatsområden som ständigt behöver arbetas med. Av riktlinjerna framgår fastslagna inriktningar och ansvarsfördelning mellan Koncernkontoret/koncernstab hälsooch sjukvård och förvaltningarna som utför hälso- och sjukvård. Med förvaltningar inbegrips här också de vårdgivare som Västra Götalandsregionen har vårdavtal med. I riktlinjerna anges också möjliga indikatorer för uppföljning. I själva patientsäkerhetsplanen för 2017 fokuseras på några få områden, med högt satta mål för förbättring, där ett intensifierat arbete krävs. Här anges regiongemensamma mål som i sin tur skall brytas ner i respektive förvaltning utifrån lokala förutsättningar, för att ange vad förvaltningen behöver uppnå för att det regiongemensamma målet skall nås. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet utifrån patientsäkerhetsplan- och riktlinjer sker i respektive förvaltnings/vårdgivares patientsäkerhetsberättelse avseende året 2017 och som publiceras senast den 1 mars För de delar som rör den vård som Västra Götalandsregionen själv bedriver sammanfattas arbetet och resultaten i den regionala patientsäkerhetsberättelsen.

151 5 1 Övergripande strategiområden 1.1 Patientsäkerhetskultur Inriktning En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa förändring mot en säkrare vård och ökad patientcentrering. Att mäta patientsäkerhetskultur ger värdefull information om organisationens styrkor och svagheter. Resultat från mätningar utgör underlag för dialog om attityder och värderingar som påverkar beteenden på samtliga nivåer i hälsooch sjukvården. Patientsäkerhetskultur uttrycker organisationens vilja och förmåga att förstå säkerhet och risker samt viljan och förmågan att agera säkert så att säkerhet kan främjas. Arbete med säkerhetskultur är en viktig del vid utveckling av patientsäkerheten i organisationen. Målet är att stimulera till dialoger kring frågor av betydelse för säkerheten på alla nivåer. Insatser för att förbättra patientsäkerhetskulturen ska genomsyra samtliga insatsområden i patientsäkerhetsplanen. Mätningar av patientsäkerhetskultur ska genomföras i verksamheterna vartannat år. Nästa mätning kommer att genomföras år 2017, och skall samordnas med medarbetarenkäten. Patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete ska integreras och utvecklas eftersom det finns ett samband mellan dessa områden. Att högsta ledningen prioriterar och efterfrågar patientsäkerhetsarbetet. Möjligheter till kunskapsspridning mellan landsting och regioner kring arbete med resultat efter genomförda mätningar Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer och samordnar regionens patientsäkerhetskulturmätningar Initierar och stödjer erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna Bevakar forskning och utveckling inom området Förvaltningarna Genomföra patientsäkerhetskulturmätningar med hög svarsfrekvens Fortsatta interventioner för att stärka patientsäkerhetskulturen Verka särskilt för att öka benägenheten att rapportera avvikelser, återföring och kommunikation av avvikelser, samt högsta ledningens engagemang. 1.2 Patientdelaktighet Inriktning Patienters och närståendes upplevelser och synpunkter på hälso- och sjukvården är värdefulla och de ska därför ges möjligheter att vara delaktiga i det fortlöpande förbättringsarbetet. Synpunkter och klagomål på vården ska bedömas, bemötas, åtgärdas och tas tillvara oavsett på vilket sätt de tas emot. Verksamheterna ska utveckla sina system

152 6 för att befrämja detta. De uppgifter som tas emot ska bedömas utifrån såväl patientlagens som patientsäkerhetslagens perspektiv. Synpunkter som kommer till vårdgivarens kännedom ska hanteras i samma avvikelsehanteringssystem som personalrapporterade avvikelser (för Västra Götalandsregionens verksamheter i MedControlPRO (MCP)) så att de tas tillvara på ett systematiskt sätt. Genom samarbete med Patientnämnden kan klagomål analyseras och användas så att patientens förtroende för vården och patientsäkerheten stärks. Patienten och närstående ska aktivt ges möjligheter till och goda förutsättningar för att delge sin syn på händelseförloppet, orsaker och förbättringsområden när utredningar görs av händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada. Synpunkter från patienter och patientorganisationer är värdefulla i arbetet med de riskanalyser som görs för att höja vårdens kvalitet och säkerhet. Patienter, närstående, invånare och patientorganisationer bör därför systematiskt bjudas in att delta i riskanalysarbetet. Förstå mig rätt är en metod utvecklad i VGR där vårdpersonal tar ansvar för att patienten förstår informationen som ges kring hälsa och behandling. Sådan förståelse är inte sällan kritisk för att minska risken för uppkomsten av skador. Västra Götalandsregionen har även utvecklat metoden Tänk om i 4 steg, i syfte att involvera patient och närstående i att utveckla vården och som gör det möjligt att ta tillvara patienternas och personalens erfarenheter i syfte att öka patienttillfredsställelse och patientsäkerhet. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödja patientdelaktighet i patientsäkerhetsarbete på alla nivåer i organisationen Underlätta för invånarna att framföra klagomål och synpunkter Förvaltningarna Införa och förbättra system för att systematiskt ta emot och hantera synpunkter från patienter och närstående oavsett hur synpunkterna kommit till vårdgivarens kännedom (direkt eller via andra aktörer). Använda MCP som stöd för att registrera, utreda, och följa upp patienters och närståendes synpunkter och dokumentera handläggningen därav Systematiskt sammanställa och ta tillvara patienters och närståendes erfarenheter och synpunkter och använda dessa som underlag i förbättringsarbetet för att skapa mervärde för patienten Ha rutiner för ett strukturerat omhändertagande av patient och närstående i samband med en oönskad händelse som medförde allvarlig vårdskada. Detta inbegriper delaktighet i de utredningar som görs. 1.3 Regional samordning och erfarenhetsutbyte Inriktning Inom Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att förebygga vårdskador såväl inom alla utförarförvaltningar som inom koncernstaben. För att få avsedd effekt i den direkta sjukvårdsverksamheten måste en stor del av arbete ske på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Stora vinster finns att göra med erfarenhetsutbyte och samverkan inom ramen för ledningsarbetet inom hälso- och sjukvården. Koncernstaben måste ha en aktiv

153 7 roll dels i arbetet med att utveckla system för samverkan och erfarenhetsutbyte, dels genom att direkt sprida erfarenheter och ta initiativ till förbättringsarbete. För att bidra till styrning och samordning inom patientsäkerhetsområdet mellan utförarförvaltningar och koncernstaben finns funktionsgrupp chefläkare och särskilda nätverk inom olika insatsområden. Arbetet med att utveckla regionens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utgör en betydande del i detta arbete. Det är också angeläget att i ökande omfattning involvera de privata vårdgivarna som landstinget har vårdavtal med i samverkansarbetet. Ansvarsfördelning Koncernstab Leder funktionsgrupp chefläkare och nätverksträffar för ansvariga befattningshavare inom patientsäkerhetsarbetet Sprider erfarenheter och kunskaper samt stödjer och stimulerar erfarenhetsutbyte inom patientsäkerhetsarbete genom t.ex. analyser, konferenser, utbildningar Samverkar med IVO, Patientnämnden och andra aktörer på regional och nationell nivå Samordnar arbetet med patientsäkerhetsberättelser på regional- och förvaltningsnivå Företräda översta vårdgivarnivån i tillsynsärenden från IVO och Strålsäkerhetsmyndigheten Tar initiativ till att regionala riktlinjer utformas med utgångspunkt i erfarenheter från risk- och händelseanalyser samt statlig tillsyn Bidrar till att utveckla regionens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bevakar aktuell forskning och utveckling inom patientsäkerhetsområdet Förvaltningar Deltar i och bidrar till regional samordning och erfarenhetsutbyte Sprider erfarenheter från övriga regionen inom egen organisation Utvecklar sina egna ledningssystem inom ramen för det regionala arbetet 2 Verktyg och metoder 2.1 Systematisk journalgranskning Inriktning Strukturerad granskning av slumpvis valda vårdtillfällen med metoden markörbaserad journalgranskning (MJG) kan användas för att följa utvecklingen av vårdskadeförekomsten över tid och att mäta effekterna på patientsäkerheten av det patientsäkerhetsarbete som genomförts. Genom tematiska granskningar av journaler i verksamheterna kan dessutom särskilda vårdskadeområden identifieras för närmare analys som ett led i det fortlöpande och systematiska förbättringsarbetet.

154 8 Med MJG kan avvikelser som medfört vårdskador identifieras vilka utgör ett betydelsefullt komplement till de avvikelser som framkommer genom personalens rapporter och klagomål från patienter och närstående. Tillsammans ger dessa system en god täckning av de olika avvikelser som kan förekomma och möjliggör därför att relevant kunskap kan erhållas om hur vårdens kvalitet och säkerhet kan förbättras. Markörbaserad journalgranskning som utvecklats av SKL har använts för systematisk granskning av somatisk slutenvård av vuxna sedan Metoden finns sedan 2016 också tillgänglig för vuxenpsykiatri och barnsjukvård och det är därför angeläget att den blir införd även inom dessa områden. Ansvarsfördelning Koncernstaben Sprida information om utbildningar som ges av SKL Sammanställa, analysera och återföra resultaten på aggregerad nivå Stödja och stimulera till granskningar på verksamhetsnivå Stödjer och stimulerar till erfarenhetsutbyte mellan granskningsteamen Förvaltningarna: Slumpvis granskning på sjukhusnivå av den somatiska slutenvården av vuxna där det minsta antalet slumpvis utvalda granskade journaler per månad är: 20 för universitetssjukhuset, 15 för länssjukhusen och 10 för länsdelssjukhusen Journalgranskning på kliniknivå och använda dessa som grund för förbättringsarbete Genomföra journalgranskning inom barnsjukvård och vuxenpsykiatri Registrera identifierade vårdskador i MCP 2.2 Händelse- och riskanalyser Inriktning Händelseanalyser görs för att så långt det är möjligt klarlägga händelseförlopp och bidragande orsaker till att oönskade händelser uppstått som medförde eller kunde medföra vårdskada. Riskanalyser görs för att identifiera risker och orsaker till att oönskade händelser och skador ska uppkomma i en verksamhet eller en vårdprocess. Riskanalyser bör som underlag bl a innefatta resultaten av gjorda händelseanalyser (såväl i den egna organisationen som av andra) och utredningar av avvikelser. Händelse- och riskanalyser leder till att åtgärder kan identifieras och implementeras i verksamheten vilka syftar till att minska risken för oönskade händelser och därigenom stärka patientsäkerheten. Arbetet med framför allt riskanalyser bör utvidgas så att fler analyser görs. Arbetet med händelseanalyser bör i ökad omfattning ske strukturerat och enligt den metod som stöds av Nitha (Nationellt IT-stöd för händelseanalys) som i sin tur baseras på den handbok som getts ut av SKL. Resultaten av händelseanalyser bör läggas in i den nationella kunskapsbank som finns i Nitha och därigenom bidra till att öka möjligheterna till erfarenhetsutbyte nationellt. För att säkerställa att de åtgärder som vidtas på basen av fynden av händelse- och riskanalyser får avsedd effekt måste de följas upp och utvärderas genom egenkontroll, vilket bl a avvikelsehanteringssystemet ger stöd för.

155 9 En ny metod som bygger på att analysera komplexa system av vårdprocesser (FRAM Funktionell resonansanalysmetod) är under införande och kan vara användbar i situationer där de vanliga metoderna för händelse- och riskanalys inte upplevs som tillräckliga. FRAM bör utgöra en del av utvecklingsarbetet inom patientsäkerhetsområdet. Ansvarsfördelning Koncernstaben Samordna utvecklingen och implementeringen av kriterier för vilka suicidhändelser som ska utredas med händelseanalys enligt den rekommenderade metoden Sammanställa, analysera och återföra resultaten av händelseanalyser på aggregerad nivå På regionövergripande nivå följa uppföljningen av implementerade åtgärder och effekterna av patientsäkerhetsarbetet genom gemensamma system för egenkontroll Sprida kunskap om hur händelse- och riskanalyser kan och bör genomföras Koordinera och stödja den regionövergripande implementeringen och användningen av Nitha och händelseanalys enligt handboken Stimulera till användning av regionövergripande och nationella databaser för händelseanalyser (Nitha Kunskapsbanken) och riskanalyser i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet Ge utbildningar i och stödja implementering av funktionell resonansanalysmetod (FRAM) för analys och förbättring av patientnära system Delta i och bevaka arbetet och kunskapsbildningen kring händelse- och riskanalyser nationellt och internationellt Förvaltningarna Säkerställa att det finns analysledare med kompetens att genomföra risk- och händelseanalyser enligt handboken och i Nitha Delta i utvecklingen av och implementera kriterier för vilka suicidhändelser som ska utredas med händelseanalys enligt den rekommenderade metoden Göra händelseanalyser med Nitha Analys som ett led i den interna utredningen vid Lex Maria-anmälningar Överföra händelseanalyser som gjorts i Nitha Analys till Nitha Kunskapsbanken Göra riskanalyser inför förändringar av verksamheten och vid upprepade oönskade händelser Registrera gjorda risk- och händelseanalyserna som rör patientsäkerhet i tillgängliga regionövergripande (eller nationella) databaser Använda erfarenheterna från tidigare gjorda händelse- och riskanalyser som underlag i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet Implementera funktionell resonansanalysmetod (FRAM) som ett verktyg i utveckling av patientnära system

156 Analys av inträffade vårdskador och tillbud Inriktning Ett avvikelsehanteringssystem ska finnas för stödja processen för rapportering och hantering av oönskade händelser. Systemet ska bl. a. säkerställa att händelserna utreds och att åtgärder vidtas som leder till att patientsäkerheten stärks. Genom att alla avvikelser oavsett hur de har upptäckts (merparten av personal, som klagomål eller vid journalgranskning) konsekvent hanteras i systemet skapas förutsättningar för en hantering med hög kvalitet. I avvikelsehanteringssystemet samlas också samtlig dokumentation som rör utredningen av händelsen vilket ger möjligheter till sammanställningar och analyser på aggregerad nivå som är användbara för strategiska beslut och för generering av ny kunskap inom patientsäkerhetsområdet. Avvikelsehanteringssystemet ska användas för regelbundna sammanställningar på alla nivåer i organisationen. Syftet med sammanställningarna är att identifiera risk- och förbättringsområden. Sammanställningarna och resultaten av analyserna ska återföras till verksamheten och dess personal och leda till ökad kunskap om patientsäkerheten i verksamheten och ökad delaktighet i verksamhetsförbättring. Rapportering och återföring på varje nivå i organisationen är en viktig grund för delaktighet och framgång. Vid Patientsäkerhetsenheten har sedan början av 2012 innehållet i de utredningar som lett till beslut från Socialstyrelsen/IVO i klagomål och Lex Maria-ärenden systematiskt samlats i en databas ( Beslutsdatabasen ). Databasen ger möjligheter till systematisk sammanställning och analys av olika verksamhetstyper och vårdprocesser där oönskade händelser uppkommer. Databasen kan användas som underlag för riskanalyser och för att identifiera händelser som upprepas och som behöver särskilt fokus. Ansvarsfördelning Koncernstaben På regionövergripande nivå utveckla, stödja och följa upp användningen av MCP På regionövergripande nivå sammanställa och analysera avvikelser, klagomål och Lex Maria-utredningar, samt sprida dessa via olika kanaler till hälso- och sjukvårdspersonalen och till beslutsfattare Samverka med IVO, Patientnämnden och andra aktörer på regional och nationell nivå i frågor som rör hantering av avvikelser i Västra Götalandsregionen Delta i och bevaka arbete på nationell nivå som påverkar handläggningen av avvikelser och deras kunskapsinnehåll Ha fortlöpande kännedom om de Lex Maria-anmälningar som görs på den vård som finansieras av landstinget Ha fortlöpande kännedom om de klagomålsbeslut hos IVO på den vård som finansieras av landstinget Förvaltningarna Använda MCP (eller annat anvisat system) för rapportering och hantering av oönskade händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada oavsett hur de upptäcks (personalrapporter, klagomål, systematisk granskning av vården)

157 11 Följa upp beslutade åtgärder i MCP (eller anvisat system för avvikelsehantering) och deras effekter på patientsäkerhet genom systemen för egenkontroll Göra systematiska sammanställningar och analyser av avvikelser som rör patientsäkerhet samt återföra dem och använda dem som underlag för verksamhetsförbättring på alla nivåer inom organisationen Fortlöpande informera koncernkontoret om Lex Maria-anmälningar, gjorda interna utredningar (inklusive händelseanalys) och inkomna beslut från IVO 3 Insatsområden 3.1 Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Inriktning Vårdrelaterade infektioner (VRI) förekommer hos knappt 10 % av alla patienter som vårdas inom somatisk slutenvård. Prevalensmätningar användes för att studera förekomsten. Under denna period har prevalensen på regional nivå legat i stort sett stationär. Sedan införandet av Infektionsverktyget 2014 studeras förekomsten med kontinuerlig incidensmätning, vilket ger sannare värden än punktprevalensmätning. Incidenstalen ligger något lägre än prevalenstalen, en förväntad följd av att patienter med vårdrelaterade infektioner har längre genomsnittlig vårdtid. Två års mätningar visar att incidensen ligger stationär. På regional nivå var incidensen vårdrelaterade infektioner i somatisk vård under ,9 % med en spridning mellan regionens akutsjukhus mellan 4,5 % och 6,9 %. Två valideringar av angiven ordinationsorsak, det vill säga om en infektion är samhällsförvärvad eller vårdrelaterad, har genomförts. De visar att 4 av 10 vårdrelaterade infektioner felaktigt klassificeras som samhällsförvärvade. Verklig incidens i nuläget kan därför skattas till 8-9 %. För att åstadkomma förändring av nuvarande stationära läge och kunna dra full nytta av Infektionsverktyget som stöd i verksamheternas strävan att minska antalet vårdrelaterade infektioner krävs fortsatt utbildning; i användning av Infektionsverktyget och i vad som är en vårdrelaterad respektive samhällsförvärvad infektion. Ett systematiskt och intensifierat arbete behövs på lokal nivå av verksamheterna med stöd av vårdhygienisk kompetens. Ledning på alla nivåer måste erbjuda stöd och efterfråga resultat. Även inom specialiserad öppenvård och primärvård skall, trots avsaknad av ett jämförbart registreringsstöd, ett systematiskt arbete för att minska vårdrelaterade infektioner bedrivas. Vårdrelaterad smittspridning, både av resistenta bakterier med eller utan sjukdomsutbrott och av andra smittsamma sjukdomar (t ex vinterkräksjuka, Clostridium difficile, influensa, tuberkulos, mässling, vattkoppor, kikhosta, hepatit A ), är en vanlig vårdskada och drar dessutom med sig stora kostnader för smittspårningsarbete, vårdplatsstängning, förlängda vårdtider och i vissa fall profylaktiska åtgärder riktat till personal och patienter. Frekventa omflyttningar, brist på enkelrum och överbeläggningar, både i form av så kallade korridorplatser och inte minst i relation till bemanning, är strukturella faktorer som ökar risken för vårdrelaterad smittspridning. För att minska förekomsten av vårdrelaterad smittspridning krävs ett intensifierat arbete på verksamhets- och ledningsnivå med fokus på rutiner som förhindrar smittspridning. Tidig upptäckt av utbrott genom övervakning,

158 12 och rapportering av utbrott och genomfört smittspårningsarbete från de vårdhygieniska enheterna förstärker detta. Ansvarsfördelning Koncernstaben Funktioner hos Infektionsverktyget säkras både avseende datafångst och datakvalitet, det senare genom stöd till förvaltningarna i utbildning av alla som ordinerar antibiotika i Melior. Samlade regionala och jämförbara sjukhusövergripande resultat följs fortlöpande upp, analyseras och kommuniceras Samordning av arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner sker i samarbete med de vårdhygieniska enheterna Förvaltningarna Förbättringsarbetet bedrivs på verksamhetsnivå med stöd från respektive förvaltningsledning och regionens fyra vårdhygieniska enheter och i särskilda fall av utbrott med stöd av den lokala epidemiberedskapsplanen och Smittskydd Västra Götaland Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler ska ske inom ramen för verksamheternas egenkontroll På sjukhusen ska resultat från Infektionsverktyget användas i förbättringsarbete. Kvaliteten i registreringarna ska förbättras genom utbildning av alla som ordinerar antibiotika i Melior i vad som är en vårdrelaterad respektive samhällsförvärvad infektion och förbättringen ska utvärderas Städning av vårdlokaler skall ske enligt regionala riktlinjer som successivt införs efter beslut av Regionstyrelsen Varje sjukhusförvaltning ska, med stöd av vårdhygienenheterna, göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott med smittspridning av resistenta bakterier (MRSA, VRE, tarmbakterier med ESBL), liksom av antalet indexfall som medfört smittspårningsarbete utan att sekundärfall påvisats Varje sjukhusförvaltning ska, med stöd av vårdhygienenheterna, göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott av vinterkräksjuka, clostridium difficile, influensa och andra smittsamma agens som medfört resurskrävande åtgärder för vårdgivaren Indikatorer för uppföljning Andel korrekt identifierade infektioner (vårdrelaterad eller samhällsförvärvad) vid registrering i Infektionsverktyget (%) Mål Incidensen av vårdrelaterade infektioner i somatisk sluten vård ska understiga 6 % för regionen som helhet.

159 Antibiotikaresistens Inriktning Antibiotika används inom alla verksamheter och är en fundamental byggsten i dagens högteknologiska vård. Den tilltagande antibiotikaresistensen påverkar alla invånare. För att möta detta hot krävs långsiktiga åtgärder inom all vård och som innefattar alla personalkategorier. Dessa åtgärder beskrivs i Stramas 10-punkts program (se underlag alternativt och stämmer överens med det uppdrag som gavs till Stramagrupperna i den nationella patientsäkerhetssatsningen, Det är också basen för det arbete som bedrivs i Programråd Strama inom ramen för nationell samverkan för kunskapsstyrning (NSK) vid SKL. Trots ett framgångsrikt arbete i Västra Götaland, främst inom primärvården, som har resulterat i en påtaglig minskning av receptförskrivningen de senaste åren, är den sammanlagda förskrivningen fortsatt hög och stora skillnader kvarstår i regionen. Stor personalomsättning med bristande kontinuitet inom primärvården kräver ständigt återkommande insatser. För att optimalt kunna värdera följsamhet till behandlingsriktlinjer krävs diagnoskopplade förskrivardata. Verktyg för att ta fram sådana data inom primärvården i Västra Götaland saknas och efterfrågas. Inom sjukhusvården, såväl den slutna som den öppna delen, behöver Strama-arbetet intensifieras. Antibiotikaanvändningen är hög och användningen av bredspektrumantibiotika ökar. Det driver resistensutvecklingen och andelen resistenta bakterier ökar snabbare inom sjukhusvård än inom primärvård. Exempelvis ses en påtagligt högre andel multiresistenta tarmbakterier med så kallat ESBL inom sjukhusvården. Stora skillnader finns i förskrivning mellan förvaltningar och vårdenheter utan påvisade medicinska orsaker. Införandet av ett IT-baserat uppföljningssystem (Infektionsverktyget) skapar goda förutsättningar för utvärdering. För att intensifiera arbetet inom sjukhusvården krävs fortsatta utbildningsinsatser om aktuella behandlingsriktlinjer och vårdrelaterade infektioner samt stöd till verksamheterna från Sjukhusstrama i samarbete med infektionskliniker och vårdhygienenheter. Sjukhusstramagrupperna i samverkan med respektive infektionsklinik bör initiera så kallade Antimicrobial stewardship-program på enheter med hög förbrukning. Denna typ av program införs nu på flera håll i Sverige och har dokumenterat god effekt. Det innefattar bland annat så kallade antibiotikaronder med regelbunden genomgång och feedback på all insatt antibiotikabehandling på en enhet. En ständig ökning av patienter med svårbehandlade infektioner inom flera verksamheter kommer dessutom att öka behovet av infektionskonsulter i behandlingen av den enskilda patienten. Ansvarsfördelning Koncernkontoret/Regionala Strama Leda, samordna och bistå det strama-arbete som bedrivs i regionen inklusive inom specialiserad öppen vård, tandvård och kommunal äldreomsorg. Samverka på det nationella planet inom ramen för NKS och Programråd Strama, med Folkhälsomyndigheten samt andra landsting/regioners regionala stramagrupper.

160 14 Analysera och övervaka antibiotikaresistensläget i Västra Götaland i samarbete med de mikrobiologiska laboratorier som betjänar regionens vårdgivare. Analysera och övervaka förskrivning och följsamhet till behandlingsriktlinjer, ställt i relation till det lokala resistensläget, på övergripande nivå i Västra Götaland. För sjukhusvården sker det sistnämnda huvudsakligen via Infektionsverktyget. Såväl under- som överförskrivning måste bevakas, det senare med särskilt fokus på resistensdrivande behandlingar. Bedriva omvärldsbevakning och sprida nyheter av vikt inom Västra Götaland samt stå till tjänst med information och utbildning till beslutsfattare samt allmänheten. Alla förvaltningar Arbeta utifrån de punkter som beskrivs i Stramas 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens (se underlag alternativt Öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna genom att varje verksamhet har kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. Säkra att varje antibiotikaordination, inom all vårdverksamhet, dokumenteras med en indikation. Primärvården Kontaktläkare till Strama ska finnas inom varje verksamhet och varje verksamhet ska genomföra förbättringsarbete och årligen rapportera strama-arbetet utifrån Regionala Strama riktlinjer och anvisningar i krav- och kvalitetsboken i Västra Götalandsregionen. Regionala Strama ansvarar för att föra ut kunskap om nya behandlingsriktlinjer och analysera följsamheten till dessa i samarbete med Stramas kontaktläkare. Stramas kontaktläkare ska uppmärksamma kollegor och chefer inom den egna verksamheten på nya behandlingsriktlinjer, det lokala förskrivarmönstret och följsamheten till riktlinjerna. Sjukhusvården (sluten och öppen vård) Respektive förvaltning ansvarar för att Sjukhusstramagrupper ges ett långsiktigt uppdrag samt förutsättningar att genomföra uppdraget inom den egna förvaltningen. Sjukhusstrama ansvarar för strama-arbete inom sjukhusvården, med stöd från Regionala Strama Sjukhusstrama ska övervaka och analysera lokala resistens- och förskrivardata samt följsamhet till behandlingsriktlinjer på förvaltningsnivå med särskilt fokus på resistensdrivande behandlingsalternativ. I arbetet ingår att identifiera verksamheter med hög antibiotikaanvändning och i samarbete med respektive infektionsklinik bidra med riktade insatser till dessa. Antimicrobial stewardship program, med antibiotikaronder, bör ingå som del i dessa insatser. Kontakt-/verktygsläkare (motsvarande) till Sjukhusstrama och infektionsverktyget utses inom varje verksamhet och i samarbete med Sjukhusstrama ges uppdrag och

161 15 förutsättningar att öka följsamheten till behandlingsriktlinjer inom den egna verksamheten Sjukhusstrama ansvarar för att föra ut kunskap om nya behandlingsriktlinjer och analysera samt öka följsamheten till dessa i samarbete med verksamheterna. Infektionsverktyget är ett viktigt instrument i detta arbete. Närsjukhusvården (specialistsjukhusvården) Kontaktläkare till Strama ska finnas inom varje verksamhet. Regionala Strama ansvarar för att föra ut kunskap om nya behandlingsriktlinjer och analysera följsamheten till dessa i samarbete med Stramas kontaktläkare. Stramas kontaktläkare ska uppmärksamma kollegor och chefer inom den egna verksamheten på nya behandlingsriktlinjer, det lokala förskrivarmönstret och följsamheten till riktlinjerna. Tandvården Antibiotikaansvarig tandläkare bör införas för tandvården. Denne ska uppmärksamma kollegor och chefer om aktuella behandlingsriktlinjer, det lokala förskrivarmönstret och följsamheten till riktlinjerna. Tandvården ansvarar för att föra ut kunskap om aktuella behandlingsriktlinjer och analysera följsamheten till dessa i samarbete med Regionala Strama. Mikrobiologiska laboratorierna De mikrobiologiska laboratorier som anlitas av regionens vårdgivare ansvarar för att bistå med epidemiologiska resistensdata i relation till lokalt rekommenderad empirisk behandling av våra vanligaste infektioner samt för att upptäcka särskilt oönskad resistensutveckling Mål Att antibiotikaförskrivningen på recept minskar till en nivå motsvararande 250 recept/1000 invånare och år i regionen som helhet. Att användningen av antibiotika på rekvisition inom sjukhusvården minskar. Minskning av total antibiotikaanvändning (DDD/vårddygn och år) bör vara minst 10 % under jämfört med 2015 Att antibiotikaronder införs på minst en verksamhet med hög antibiotikaförskrivning per sjukhusförvaltning. Att förskrivning av resistensdrivande och bredspektrum antibiotika minskar så att: o andel kinoloner av urinvägsantibiotika som förskrivs till kvinnor inom primärvården respektive öppen specialistvård underskrider 10 % o färre än 10 % av patienter inom sjukhusvård med afebril urinvägsinfektion initialt behandlas med kinoloner o antalet patienter som antibiotikabehandlas för afebril UVI inom sjukhusvården minskar genom att behandling av asymtomatisk bakteriuri minskar

162 16 o minst 55 % av patienter inom sjukhusvård med samhällsförvärvad pneumoni initialt behandlas med penicillin V eller G o andelen av penicillin/penicillin+ cefalosporin+piperacillin-tazobactam (parenterala beredningar) ökar inom slutenvården och uppnår målet 70 % (parenterala beredningar mätt med DDD) i regionen som helhet och inom samtliga sjukhusförvaltningar undantaget den högspecialiserade vården 3.3 Trycksår Inriktning I den regionala sammanställningen av genomförda journalgranskningar på sjukhusen enligt metoden MJG bedöms alla trycksår vara undvikbara. Andelen trycksår är 4 % av alla somatiska vårdskador men konsekvenserna, med såväl långvarigt lidande för patienten som höga kostnader i vården, gör dem angelägna att minska. Det är viktigt att det finns rutiner för att snabbt identifiera patienter som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Det är dessutom viktigt att använda omvårdnadsåtgärder och att de förebyggande åtgärderna fortsätter i hela vårdkedjan så länge risker finns kvar. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer genomförande och analys av punktprevalensmätning trycksår Leder regionala nätverk för trycksår Initierar och stödjer erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna Undersöka möjligheten att använda det webbaserade systemet Kvartalen som redovisar kvalitet i sjukhusvården och möjliggör jämförelser mellan sjukhus Sjukhusförvaltningarna Deltar i regionalt nätverk Arbetar med förebyggande åtgärder enligt SKL:s åtgärdspaket för att förebygga trycksår Utbildningar av medarbetare Punktprevalensmätning trycksår genomförs årligen Rapportera trycksår i MCP Mål Förekomst av trycksår kategori 2-4 i somatisk sluten vård ska understiga 5 % för regionen som helhet (mätt genom punktprevalensmätning)

163 Strålsäkerhet Inriktning Strålsäkerhet för patienter innebär att minimera risken för att vävnads- eller organskador uppkommer efter överexponering vid undersökningar eller behandlingar. Tillräckliga säkerhetsbarriärer i verksamhetsprocessen behöver finnas och tillämpas före och under undersökningar och behandlingar. Förutom direkta skador ska också cancerrisken hanteras, där enskilda patienter eller hela patientgrupper kan utsättas för onödigt höga risker. Denna risk hanteras genom att begränsa överanvändning av strålning. Allmänt gäller att all medicinsk bestrålning skall vara berättigad för den enskilde patienten. Med detta menas att nyttan med den diagnostiska informationen skall vara större än de strålningsrisker som bestrålningen förväntas medföra. Dessutom skall undersökningsmetoden vara optimerad vilket innebär att alla stråldoser till patienter och personal skall hållas så låga som det rimligen är möjligt utifrån givna ekonomiska och samhälleliga förutsättningar utan att äventyra den diagnostiska informationen eller behandlingsresultatet. En strålsäker verksamhet karakteriseras av att rätt exponering ges vid rätt tidpunkt och att omotiverad eller oavsiktlig exponering av patienter förhindras. Alla patienter oberoende av vårdgivare ska ha samma säkerhet. Ett ledningssystem för strålsäkerhet har införts under Det övergripande målet med ledningssystemet är att strålningsriskerna som finns i verksamheten är identifierade och hanteras på ett adekvat sätt. Av ledningssystemet framgår också ansvarsfördelning. Av regiondirektören fastställda koncerngemensamma strålsäkerhetsmål omfattar områden där förbättringsbehov har identifierats och som är särskilt viktiga ur strålsäkerhetssynpunkt. Dessa beslutas för en längre period för att möjliggöra långsiktighet i arbetet. Samverkan inom strålsäkerhet ska ske genom strålsäkerhetsrådet som ska ledas av en av regiondirektören utsedd strålsäkerhetsexpert. Detta arbete är under uppstart Mål och Ansvarsfördelning Strålsäkerhetsmål för framgår av rutin för strålsäkerhetsmål (RS ). Där berör följande mål patientsäkerhet: Vidareutveckling av ledningssystem för verksamhet med strålning, chefer och medarbetare ska ha tillräcklig kompetens, utrustningar och strålkällor som används i vården ska vara kontrollerade enligt plan, systematisk och regelbunden uppföljning av exponering av patienter vid diagnostik och röntgenvägledd behandling ska göras, strålningsrelaterade avvikelser ska systematiskt tas omhand och utredas, samt förberedelser för akutmottagningar och därefter specialistmottagningar att ta omhand personer vid strålningsrelaterad händelser i samhället. Ansvarsfördelning framgår av Riktlinje gällande organisation, ansvar och samverkan för strålsäkerhet (RS ) Intern kontroll av strålsäkerheten sker genom en koncerngemensam uppföljning av strålsäkerhet. (Rutin Diarienummer RS ) Förvaltningarna sammanställer en strålsäkerhetsrapport som lämnas till Koncernkontoret senast 1 mars varje år och en koncerngemensam Strålsäkerhetsrapport sammanställs och fastställs av regiondirektören och tillställs regionstyrelsen senast 1 april varje år.

164 Överbeläggningar Inriktning Överbeläggningar och utlokaliseringar medför ökad risk för vårdskador vilket stöds av regionala data och av nationella mätningar. Antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser vid regionens sjukhus har under varierat mellan 2,7 och 3,4. Regionen ligger över riksgenomsnittet. Medelbeläggningen vid avdelningarna har på regionnivå legat kring %, men med en stor variation mellan sjukhusen (2015 mellan %). Fortsatt arbete innebär att anpassa antalet vårdplatser efter behov avseende både akut och planerad vård. Detta innebär bl.a. att se över fördelningen av vårdplatser mellan olika verksamhetsområden och behovet under olika veckodagar och årstider. Bristen på hälsooch sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor, innebär att insatser behöver göras när det gäller översyn av arbetsuppgifterna för olika personalgrupper och deras fördelning vid vårdenheterna. Ett fortsatt arbete med att anpassa medelvårdtider är också nödvändigt. Detta kan b l.a. innebära att effektivisera sjukhusens interna processer men också att förkorta tiden för vårdplanering inför överföring till kommunal hälso- och sjukvård. Ett utvidgat samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommuner är viktigt för att förebygga akuta behov av slutenvårdsinsatser. Ansvarsfördelning Koncernstaben I sin produktions- och kapacitetsplanering ta hänsyn till behovet av vårdplatser Utveckla system som stödjer förvaltningarnas samverkan kring användningen av vårdplatser Vårda system för uppföljning av beläggningsgrad, överbeläggningar, utlokaliseringar samt ledtider i vårdplaneringsprocessen Förvaltningarna Planera för så många disponibla vårdplatser att en medelbeläggning som medför hög kvalitet och patientsäkerhet kan upprätthållas Öka inslaget av samverkan mellan förvaltningarna kring användning av vårdplatser Rapportera överbeläggningar, utlokaliseringar och disponibla vårdplatser till SKL:s nationella databas Indikatorer för uppföljning Genomsnittlig beläggningsgrad på disponibla vårdplatser Antal beläggningar över 100% av disponibla vårdplatser Antal utlokaliseringar

165 Fallskador Inriktning I den nationella sammanställningen Markörbaserad journalgranskning, Skador i vården utveckling visar att andelen fallskador är ca 5,5 % i den slutna, somatiska vuxensjukvården. Ungefär hälften av fallskadorna anses undvikbara och andelen har varit oförändrad under åren. Metoden MJG uppmärksammar enbart när patienten fått en fysisk skada i samband med fall, varför antalet fallhändelser som inträffar på sjukhus troligen är större än vad som framkommer i den nationella sammanställningen. Erfarenhetsmässigt rör det sig ofta om allvarliga skador som frakturer och blödningar. Arbetet med att förebygga fallskador sparar patienten onödigt lidande. Vårdtiden ökar i genomsnitt från 6 dagar till 14 dagar vid en vårdskada enligt ovan nämnda rapport, varför även onödiga kostnader kan minskas Koncernstaben har under 2016 utarbetat ett kunskapsunderlag för fallpreventivt arbete i Västra Götalandsregionen med utgångspunkt från SKL:s kunskapsunderlag. Implementeringen av detta arbete sker stegvis under Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer genomförande av fallpreventivt arbete utifrån kunskapsunderlaget Leder regionala nätverk för fallskador tillsammans med trycksår Initierar och stödjer erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna Förvaltningarna Mål Implementera fallpreventivt arbete utifrån kunskapsunderlaget Deltar i regionalt nätverk Utbildar medarbetarna Rapporterar fall i avvikelserapporteringssystemet Halvera vårdskador orsakade av fall till 2018 och långsiktigt minska fallvårdskadorna med 95 %. Mäts mot utgångsläge Undernäring Inriktning Undernäring medför ökade risker för uppkomst av några av de vanligaste skadorna i vården, bl a vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallskador. Undernäring är oftast orsakad av en bakomliggande sjukdom. Brister i vård och behandling kan bidra till att patienten inte får sitt behov av näring tillgodosett och därigenom bidra till att undernäringen i sig uppkommer, förvärras eller att den kvarstår onödigt länge. Undernäring kan därigenom i sig själv utgöra en vårdskada. Det finns idag ingen kunskap om hur vanlig denna vårdskada är, även om det finns belägg för att den förekommer i betydande omfattning.

166 20 Enligt SOSFS 2014:10 om förebyggande av och behandling av undernäring ska vårdgivaren fastställa rutiner för när en patients näringstillstånd ska utredas, hur en utredning ska göras, samt hur undernäring ska förebyggas och behandlas. Trots att undernäring länge har varit ett välkänt problem har inte tillräckliga resultat uppnåtts för att uppfylla de krav som framkommer av Socialstyrelsens föreskrifter. För att minska risken för uppkomst av de vanligaste vårdskadorna, inklusive undernäring, bör ett arbete bedrivas som inriktar sig på öka tillämpningen av rutiner för att förhindra och behandla undernäring. Ansvarsfördelning Koncernstaben Under 2017 upprätta regionala medicinska riktlinjer som säkerställer att kraven enligt SOSFS 2014:10 uppfylls (så långt det är möjligt ska hänvisning göras till de rutiner som finns i Vårdhandboken) Under 2017 i journalsystemen för slutenvård inrätta de sökord som behövs för att säkerställa och följa upp dokumentation av riskbedömningar och upprättande av individuella nutritionsplaner samt för behandling och uppföljning i enlighet med de upprättade nutritionsplanerna Förvaltningarna Under 2017 upprätta och införa rutiner för bedömning av risk för undernäring, upprättande av individuella nutritionsplaner och uppföljning av nutritionsbehandlingen (så långt det är möjligt ska de rutiner som finns i Vårdhandboken tillämpas och bygga på de regionala medicinska riktlinjerna) Säkerställa att sådana händelser där undernäring uppkommit eller förvärrats under sjukhusvård och som inte uppenbart har orsakats direkt av patientens grundsjukdom rapporteras och handläggs i avvikelsehanteringssystemet MCP 3.8 Läkemedelsrelaterade skador Inriktning Undvikbara läkemedelsrelaterade skador drabbar ca 1500 patienter årligen inom den somatiska slutenvården av vuxna i Västra Götalandsregionen. Läkemedelsfel kan inträffa vid en rad steg i processen från beslut att behandla med ett läkemedel fram till att det tillförs patienten. För att förebygga skador krävs regionalt insatser framför allt inom läkemedelsorganisationen, patientsäkerhetsorganisationen och IS/IT organisationen. Insatserna kan omfatta säkra läkemedelsrekommendationer, säker läkemededelshantering, säkert IT-stöd (beslutstöd och stöd vid förskrivning, ordination, iordningställande och tillförsel) och säker informationsöverföring. Betydelsen av patientdelaktighet i dessa sammanhang kan inte överskattas. Under åren har insatserna inom detta område fokuserats på patientdelaktighet och informationsöverföring, riktlinjer och rutiner har skapats för att säkerställa att alla patienter som skrivs ut från sjukhus erhåller en skriftlig läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista. Arbetet med att öka följsamheten till riktlinjer om läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse fortsätter 2017.

167 21 För inneliggande patienter på sjukhus finns det bl.a. risk för fel i ordination, iordningställande av fel läkemedel eller styrka och administrering till fel patient. Sjukhusapoteket VGR har påbörjat ett projekt för breddinförande av slutenvårdados i VGR. Perorala läkemedel kommer att packas i påsar, ett läkemedel per påse och intagningstillfälle. Påsarna märks med patient-id, läkemedel och styrka, klockslag etc. Farmaceut utför farmaceutisk validering av ordination före packning av läkemedel i påsar. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stöd till läkemedelskommitté i arbetet med regionala medicinska riktlinjer Stöd till arbetet med säkrare IT-stöd i läkemedelsprocessen Fortsatt uppföljning av att patienter som skrivs ut från sjukhus erhåller skriftlig läkemedelsberättelse Stödja implementering av eped som stöd vi ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård Sammanställning och analys av Lex Maria-ärenden och händelseanalyser avseende läkemedelsavvikelser i VGR:s regionala databas och i NITHA Kunskapsbanken, i syfte att identifiera bakomliggande orsaker och förebyggande åtgärder som ett led i att utveckla strategin att minska läkemedelsrelaterade vårdskador Förvaltningarna Följa upp och säkra att patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade fem eller fler läkemedel erbjuds läkemedelsavstämning Följa upp och säkra att samtliga patienter som skrivs ut från sjukhus erhåller skriftlig läkemedelsberättelse och läkemedelslista vid utskrivningen Medverka i projekt slutenvårdsdos Medverka i utvecklingen av farmaceutiska tjänster i vården Följa upp kvalitetsrevision av läkemedelshantering Implementering av eped som stöd vi ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård Indikatorer för uppföljning Andelen patienter som erhåller läkemedelsberättelse och läkemedelslista Antal vårdplatser som försörjs via slutenvårdsdos och för hur stor andel (%) av alla perorala läkemedel Antal farmaceutiska tjänster i vården Mål VGPV: Andel listade patienter 75 år och äldre med olämpliga läkemedel ska minska mot föregående år Specialistvården: Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år

168 Patientsäkerhetsforskning Inriktning Västra Götalandsregionen skall även under 2017 stödja forskning inom patientsäkerhetsområdet som bedrivs inom regionen. Ansvarsfördelning Koncernstab Informera förvaltningarna om medel som finns tillgängliga för patientsäkerhetsforskning och om aktuella ansökningsperioder Årligen sammanställa och till förvaltningarna återföra information om den patientsäkerhetsforskning som bedrivits på basen av de särskilda medlen Stödja och medverka till forskningsresultaten sprids Förvaltningarna Säkerställa att informationen om tillgängliga medel och ansökningsperioder sprids Säkerställa att de projekt som erhållit medel kan genomföras inom angivna tidsramar Säkerställa att de resultat som framkommer av forskningen sprids inom förvaltningen och till koncernstaben 3.10 Patientsäkerhetsutbildning Inriktning Öka kunskapen och medvetenheten kring patientsäkerhetsfrågor för att uppnå hög säkerhet i hälso- och sjukvården samt att orientera sig om teorier och metoder för detta. Ansvarsfördelning Koncernstaben Anordna utbildningar i patientsäkerhet för befattningshavare på hög strategisk nivå i förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete, samt utbilda utbildare Förvaltningarna Säkerställa att förvaltningens linjechefer har den kompetens som de behöver avseende patientsäkerhet Säkerställa att personalen ges möjlighet att genomgå de E-utbildningar i patientsäkerhet som hålls tillgängliga.

169 24 Dokumentnamn: Riktlinjer för patientsäkerhet Diarienummer: HS Beslutad av: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kontaktperson: Karin Möller, Patientsäkerhetsenheten, Koncernkontoret

170

171

172 Ärende 16

173 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 16 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Persson Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Begäran om ersättning för etablering och verksamhet i ny familjecentral Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att inte betala ut ersättning enligt krav- och kvalitetsboken för deltagande i familjecentral till Närhälsan Billingen. Sammanfattning av ärendet Närhälsan Billingen vårdcentral begär, i samarbete med fem andra vårdcentraler i Skövde kommun, dispens angående krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och begär ersättning för deltagande i familjecentral. I en inkommen skrivelse redogör vårdcentralen för kommande familjecentralsverksamhet i Skövde som inte kommer att uppfylla kraven för en familjecentral enligt Kravoch kvalitetsboken för VG Primärvård. Dels då barnmorskemottagningen inte kommer vara i samma lokaler, men i anslutning till dem, och dels då ingen vårdcentral kommer att ha hela sin barnavårdscentrals (BVC) uppdrag i lokalerna. Skrivelsen menar att det ur konkurrenssynpunkt och ur samverkanssynpunkt är bättre att organisera arbetet på föreslaget sätt för att utveckla ett mer kraftfullt stöd till sina barnfamiljer i Skövde. Vårdcentralerna som står för skrivelsen begär att ersättas på samma sätt som vårdcentraler som deltar i familjecentral som uppfyller definitionen i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Bedömning på en likadan dispensansökan som inkom till koncernstab hälso- och sjukvård gjordes (diarienummer HSNÖ ) av enhet Primärvård. Bedömningen var att den verksamhet som planeras inte kommer vara en familjecentral enligt den rådande skrivning som finns i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård Verksamheten kommer mer likna vad som enligt Socialstyrelsen kallas familjecentralsliknande verksamhet. Familjecentralsliknande verksamheter ersätts idag inte inom VG Primärvård. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

174 Datum Diarienummer HS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet En begäran om ersättning för etablering och verksamhet i ny familjecentral har skickats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen från Vårdcentralen Centrum, Hentorps vårdcentral, Norrmalms vårdcentral, Allemanshälsans vårdcentral, Vårdcentralen City och Billingens vårdcentral. Alla belägna i Skövde kommun. I skrivelsen framgår att kommunen kommer starta en öppen förskola med socialtjänstens öppna verksamhet och bjuder där in barnmorskemottagning och vårdcentralerna att delta. Barnmorskemottagningen kommer samverka i närliggande men inte i samma lokaler. I den tänkta familjecentralen vill de sex vårdcentralerna samverka. De uttrycker att det inte finns något intresse för att någon BVC skulle flytta in i familjecentralen, ur konkurrenssynpunkt och vårdvalssynpunkt. Istället vill de samverkande vårdcentralerna anställa en distriktsköterska eller barnsjuksköterska som placeras på familjecentralen och utför arbetsuppgifter för samtliga BVC, medan den BVC-verksamhet som genomförs enligt gällande styrdokument med kontroller och vaccinationer fortsatt finns kvar på respektive vårdcentral. Arbetsuppgifterna för den distriktssköterska/barnsjuksköterska som anställs på familjecentralen skall vara för samtliga samverkande vårdcentraler och utformas och följas upp av en styrgrupp bestående av representanter för samtliga involverade vårdcentraler. Rådande förutsättningar Nedan presenteras de förutsättningar som fastställs i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård 2016, för att bedriva en vårdcentral i Västra Götalandsregionen. I det här underlaget används krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård som gäller för Krav för att bedriva BVC Den BVC- verksamhet som varje vårdcentral har som krav att bedriva innefattar enligt kapitel i Krav- och kvalitetsboken bland annat samverkan med andra vårdgivare, myndigheter och huvudmän för att erbjuda ett lättillgängligt stöd för barn och föräldrar i närområdet. Uppdraget innefattar ett hälsofrämjande och förebyggande arbete där barn och familjer med behov av stöd tidigt ska kunna upptäckas och erbjudas och lotsas till rätt stöd. Det är grundläggande krav för alla vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen. Denna verksamhet inryms under ordinarie ersättning. Familjecentral En familjecentral definieras i kapitel i Krav- och kvalitetsboken "där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samverkar och är samlokaliserade, erbjuder ett lättillgängligt stöd för barn och föräldrar." Det framgår under samma rubrik även att minst en BVC ska ha hela sitt uppdrag på familjecentralen. Utöver grunduppdraget för BVC så finns en möjlighet utifrån Krav- och kvalitetsboken att för en vårdcentral som har sin BVC-verksamhet lokaliserad på en familjecentral, få extra ersättning. Dels i form av en engångssumma, kr, som betalas ut när verksamheten startat, dels i form av en verksamhetsersättning som utgår månadsvis, kr/månad. Detta står att läsa

175 Datum Diarienummer HS (3) om i kapitel särskild ersättning för åtagande inom närområde, familjecentral. Bedömning I dagsläget så är det gällande politiska beslut som finns om ersättning för vårdcentraler som samverkar i familjecentraler den skrivning som finns i Kravoch kvalitetsboken för VG Primärvård. Det arbetssätt som planeras att införas i Skövde stämmer väl överens med det uppdrag som idag beskrivs för BVC i kapitel 2.7.7, alltså ordinarie BVC-verksamhet. Däremot uppfyller det inte kraven för att benämnas som familjecentral enligt rådande definition. Den verksamhet som beskrivs liknar mer vad som av Socialstyrelsen (2008 "Familjecentral kartläggning och kunskapsöversikt") benämns familjecentralsliknande verksamhet, vilket innebär bland annat att alla aktörer inte är samlokaliserade. Den typen av verksamhet bedrivs utan ersättning från VG Primärvård på många håll i regionen. Det finns idag inget beslut som stödjer extra ersättning till en familjecentralsliknande verksamhet inom VG Primärvård. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Skrivelse från Närhälsan Billingen vårdcentral m fl vårdcentraler i Skövde kommun Besluten skickas till Närhälsan Billingen vårdcentral

176 Ärende 17

177 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 17 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Nina Hautanen Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regelverk för den producentneutrala dietistverksamheten på primärvårdsnivå Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner förslaget till regelverk på hur uppdraget om producentneutral dietistenhet praktiskt ska genomföras i relation till vårdcentralerna. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utarbeta formerna för ett projekt där högre dietisttäthet i Skaraborg utvärderas. 3. Hälso- och sjuvårdsstyrelen reserverar maximalt 5,0 mnkr per år under 2 år för att finansiera projektet i Skaraborg. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag till regelverk för hur uppdraget om producentneutral dietistverksamhet praktisk ska genomföras i relation till vårdcentralerna. Regelverk för uppdraget Ansvarsfördelning - avgränsning Dietistverksamheten ska arbeta med patienter som behandlas inom primärvårdsnivån och där vårdcentralens läkare är behandlingsansvarig. Dietistansvaret för kost- och/eller nutritionsrelaterade problem följer den läkare och den vårdnivå som har behandlingsansvaret för nutritionsproblem eller bakomliggande sjukdomsorsak. Kostnadsansvaret för produkter relaterade till nutritionsproblem ändras inte utifrån dagens regelverk och belastar således inte dietistenheten. Organisation En gemensam organisation och ledning föreslås för verksamheten med lokaler på 4 orter i regionen. Dessa 4 noder servar de vårdcentraler som finns inom ett givet geografiskt område, Det geografiska områden överensstämmer i huvudsak med hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Smärre avvikelser kan dock förekomma kopplat till den nya nämndindelningen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

178 Datum (3) 1. Borås, med service till vårdcentraler inom södra HSN 2. Skövde, med service till vårdcentraler inom östra HSN 3. Uddevalla med service till vårdcentraler inom norra HSN 4. Göteborg, med service till vårdcentraler i västra HSN och Göteborgs HSN Den producentneutrala dietistenheten ska vara en så kallad fri nyttighet för vårdcentralerna inom vårdval VG Primärvård. Möjligheter ska finnas för vårdcentraler att avropa ytterligare tid till självkostnad. Dietistverksamheten ska vara lokaliserade i lokaler som är neutrala och inte ger vissa vårdcentraler fördelar i tillgång före andra till resursen. Dokumentation och journalföring ska ske enligt lagar och föreskrifter. Målgrupper för dietistverksamheten Prioriterade målgrupper är personer med problematik som undernäring men också personer med problematik kring övervikt och fetma. Många äldre patienter och/eller patienter med livslånga sjukdomar, exempelvis KOL, har risk för eller har redan utvecklat undernäring. Vid sidan av undernäring eller övernäring, är individer med kost- eller nutritionsrelaterade problem prioriterade målgrupper för dietistinterventioner. Nedan redovisas prioriterade patientgrupper. Patienter med problem som följd av långvariga/livslånga sjukdomar (metabola syndromet, psykiska sjukdomar, astma/kol, hjärtkärlsjukdom, m.fl.) Mag- tarm sjukdomar Allergi/intolerans Övervikt utan koppling till långvarig/livslång sjukdom Förebyggande insatser riktat mot riskgrupper (ohälsosamma matvanor) Arbetsformer Dietisterna ska erbjuda individuell behandling, gruppbehandling, konsultationer till annan personal, dietist direkt 1 och utredningar i samband med nutritionsbehandling. Kostbehandling sker individuellt eller i grupp och innebär ofta att både anhöriga och familj kan involveras. Nya arbetsformer bör på sikt utvecklas som Lync/Skype för uppföljningsbesök och distansmöten mellan professioner. Utgångspunkten är att patientbesök ska ske på respektive vårdcentral. Om dietisterna ska ta emot patienter i egna lokaler så ställer det andra krav såsom lokalytor, tillgänglighetsanpassning etcetera som inte har beaktats i kalkylen.

179 Datum (3) En producentneutral dietistenhet med fyra noder, utbudspunkter, i regionen kräver aktivt förhållningssätt av dietistverksamheten för att nå ut till de geografiskt spridda vårdcentralerna. Vårdcentralernas olika storlek, patientsammansättning, sociala förutsättningar och geografi kan ge olika förutsättningar för att samverka med dietisterna. Arbete med kost och över-/undervikt förutsätter kompetens från olika discipliner och en god samverkan mellan olika yrkesgrupper. Läkare, fysioterapeuter, specialistsjuksköterskor, kuratorer är naturliga och nödvändiga samverkanspartners för dietister. Förslaget är att dietistverksamheten tecknar samarbetsavtal med respektive vårdcentral där det lokala samarbetet regleras. Det ger möjlighet att lokalt komma överens om hur patientkontakterna ska ske, frekvens, vilken konsultation, handledning och utbildning dietisterna ska tillhandahålla och formerna för samarbetet. Dietist direkt Konceptet Dietist direkt föreslås ingå i uppdraget för dietistenheten. Dietist direkt är ett koncept som innebär att vårdgivare kan via mejladress eller ett telefonnummer ha kontakt med schemalagd dietist dagtid. Detta ger personalen på vårdcentralerna möjlighet att på ett enkelt sätt ställa frågor rörande kost och nutrition. Utvecklingsområde I Skaraborg finns dietister med ett inarbetat arbetssätt mot vårdcentraler och mödrahälsovård. Dietisttätheten idag i Skaraborg är högre än den nivå som föreslås i den nya dietistverksamheten. Därför föreslås att under en begränsad tid i projektform utreda effekterna av högre dietisttäthet. Riktvärdet är fördubblad dietisttäthet jämfört med övriga områden. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utarbeta formerna för ett sådant projekt och maximalt 5,0 mnkr per år avsätts i budget. Beredning MBL 23 september Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Besluten skickas till Styrelsen för beställd primärvård Per Nyström: per.o.nystrom@vgregion.se Nina Hautanen: nina.hautanen@vgregion.se

180 Ärende 18

181 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 18 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Annelie Åberg Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Fördelning av statsbidraget 2017 utifrån flyktingsituationen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar 190 mnkr av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen för användning enligt upprättat förslag om åtgärder i hälso- och sjukvården under förutsättning att regionstyrelsen fattat beslut om tilldelade medel Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram anvisningar för utbetalning och uppföljning av medlen. Sammanfattning av ärendet 190 mnkr av statsbidraget utifrån flyktingsituationen fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, för användning inom hälso- och sjukvården. Medlen fördelas enligt följande: SKL Kunskapslyft i regionen 10 mnkr, Kompetenshöjande insatser på asylboende 2,6 mnkr, Kompetenshöjande insatser primärvård 0,3 mnkr, Information 0,5 mnkr, Smittskydd 0,5 mnkr, Vaccination 1,5 mnkr, Skabbmedicin 0,5 mnkr, Hälsoundersökningar 10 mnkr, Vårdcentraler 44,6 mnkr, Beställd primärvård 14 mnkr, Sjukhus 75 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Barn- och ungdomstandvård 19 mnkr, Röda Korset 4 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Samordning 1 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande och minska trycket på den kommunala ekonomin, beslutade regeringen i december 2015 om ett tillfälligt stöd under 2016 till kommuner och landsting. Västra Götalandsregionen förväntas tilldelas 376 mnkr fortsatt tillskott för Fördelningen 2017 är baserad på utfallet av statsbidrag till kommuner respektive landsting för mottagande av asylsökande och nyanlända. Prognosen för antalet asylsökande till Sverige är i dag ca personer år Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

182 Datum Diarienummer HS (7) Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Enheten administrerar den statliga schablonersättningen från Migrationsverket. Medel behöver också tillföras för att stimulera, stödja och täcka merkostnader för de verksamheter inom hälso- och sjukvård som under fortsatt 2017 kommer att påverkas av flyktingsituationen När den asylsökande erhållit sitt uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad upphör den statliga ersättningen från Migrationsverket för hälso- och sjukvård. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts då inom ordinarie ersättningsmodeller. Verksamheter som har identifierade behov av de tillförda medlen är framförallt: Vårdcentraler inklusive barnavårdscentraler Mödrahälsovården och barnmorskemottagningar Ungdomsmottagningar Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Kvinnosjukvård Infektionssjukvård Förlossningsvård Akutmottagningar Folktandvården Habilitering och hälsa Flyktingmedicinska mottagningar Smittskydd Riktade åtgärder Utbildning och Information SKL programmet Hälsa i Sverige- för asylsökande och nyanlända Ett kompetenslyft och utbildningssatsning i hela Sverige. I början av sommaren 2016 beviljade regeringen SKL 30 mnkr för att sprida och implementera effektiva arbetssätt för att främja nyanlända och asylsökandes hälsa genom programmet: Hälsa i Sverige- för nyanlända och asylsökande. Västra Götalandsregionen har liksom övriga landsting i Sverige gått med i den nationella satsningen Hälsa i Sverige syftar till att effektivisera och förbättra vården och omsorgen för att förbättra hälsan hos gruppen asylsökande och nyanlända. Målet för programmet och för landstingens/regionernas deltagande är att öka antalet genomförda hälsoundersökningar, göra det lättare att identifiera behov och erbjuda tidiga insatser för att förhindra en negativ utveckling av den fysiska och psykiska hälsan samt öka förutsättningarna för en snabb återhämtning och etablering. Det är en systematiskt organiserad utbildningsmodell som ska höja kunskapen i Västra Götalandsregionen. Målet är att i december 2018 ska den stora utbildningssatsningen vara genomförd för att sedan övergå till upprätthållande av kompetensmål. Utbildningssatsningen ska riktas till asylsökande, personal som möter patientgruppen på olika nivåer i sjukvården. Konceptet är att utbilda

183 Datum Diarienummer HS (7) utbildare över hela regionen på plats i deras närområde. Kostnaderna ska täcka de som utbildar utbildare och deras omkostnader med resor, lokalkostnader samt material. De ska också täcka kostnaderna för utbildare som ska verka i olika noder i Västra Götalandsregionen. Den primära satsningen är att utbilda alla asylsökande i hälso- och sjukvård, egenvård, informera om hälsoundersökningar och på så sätt förebygga hälsa på ett tidigt stadium och fokusera på förebyggande hälsovård och därmed avlasta sjukvården Beräknad kostnad 2017: 10 mnkr, beräknad kostnad 2018: 10 mnkr Kompetenshöjande insats på asylboenden Utbildning till personal på olika boenden i basal kompetens i bemötande av människor i kris. Ett 2 årigt projekt med utbildningsinsats gentemot anläggningsboenden i Västra Götalandsregionen. Avslutas dec Beviljade medel 2016: 2,6 mnkr, 2017:1,3 mnkr i tidigare beslut HS Behov av justering av kostnad. Projektet startade sep 2016, beräknad kostnad för 2017 är 2,6 mnkr. Beräknad kostnad 2017: 2,6 mnkr Kompetenshöjande insatser i primärvården Behandling med traumaspecifik psykoterapi är förstahandsval vid PTSD. Därför avsätts resurser för utbildningsinsatser för primärvårdspersonal traumaspecifik behandling för vuxna och barn och ungdom fortsatt även under 2017 med påföljande handledning i behandlingsmetoden Beräknad kostnad 2017: 0,3 mnkr Information Tillsammans med koncernstab kommunikation och externa relationer inventera, köpa in och utveckla nationellt och regionalt befintligt informations- och utbildningsmaterial. Uppdraget innefattar material riktat både till personal och till flyktingar. Beräknad kostnad 2017: 0,5 mnkr Total beräknad kostnad Utbildning och Information 2017: 13,4 mnkr Riktade åtgärder Smittskydd En ökad risk för spridning av smittsamma infektioner finns när ett stort antal människor bor på en liten yta som asylboenden. Exempel på detta är epidemisk gulsot, vattkoppor, tarminfektioner eller tuberkulos. Det kan även röra sig om mindre allvarliga infektioner som vinterkräksjuka eller influensa. Smittskydd Västra Götaland bistår även vid handläggningen av utbrott av smittsamma sjukdomar som kräver särskilda åtgärder när flera personer insjuknar och som kräver omgående vaccination eller andra preventiva åtgärder av närkontakter. Beräknad kostnad 2017: 0,5 mnkr

184 Datum Diarienummer HS (7) MPR-vaccination Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna idag och ett utbrott hos ovaccinerade asylsökande skulle kunna leda till allvarliga komplikationer och stor smittspridning i samhället. Folkhälsomyndighetens rapport Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos asylsökande visade på ett behov av att vaccinera med MPR för att öka skyddet för de asylsökande och förebygga utbrott i samhället. En MPR-vaccination ger även skydd mot röda hund (som bl. a kan ge upphov till fosterskador) och påssjuka. En MPR-vaccination anses ge 95 % skydd mot mässling, och två doser med minst en månads mellanrum ger 99 % skydd. Polio är ytterligare en infektionssjukdom med allvarliga konsekvenser som föreslås ingå i vaccinationserbjudande till vuxna asylsökande. Utredning pågår av smittskydd och medel önskas avsättas för att finnas att tillgå vid eventuellt senare beslut om vaccination av MPR. Beräknad kostnad 2017: 1,5 mnkr Skabb medicin Skabb är ett utbrett problem inom de tillfälliga boendena. De asylsökande är extremt trångbodda med tillgång till få toaletter. En tredjedel av de asylsökande bedöms ha symptom på hudsjukdom redan vid ankomst. Förslag är att det fortsätter vara kostnadsfritt även Beräknad kostnad 2017: 0,5 mnkr Hälsoundersökningar Hälsoundersökningen ersätts med 2060 kronor per undersökning genom statlig ersättning och utbetalas via enheten för asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Verksamheterna upplever ersättningen för låg i förhållande till de kvalitetskrav som ställs på undersökningen tilldelades medel för att öka kvaliteten och för att fortsätta stimulera antalet genomförda hälsoundersökningar. IGRA- testet för asylsökande blev kostnadsfritt och Västra Götalandsregionen ökade ersättningen med 500 kronor per utförd hälsoundersökning utöver den statliga ersättningen. Förslaget är att ersättningen fortsätter under Beräknad kostnad 2017: 10 mnkr Verksamhetstillskott Vårdcentraler Bilden av ökad påverkan på vårdcentralerna på grund av flyktingsituationen ser olika ut i regionen. En del vårdcentraler har märkt av ett ökat antal vårdsökande. Andra vårdcentraler upplever inte någon större skillnad mot tidigare. Eftersom det är svårt att veta vilka vårdcentraler som kommer att belastas då nya asylboenden startar och stänger samt för att de asylsökande och nyanlända har rätt att söka sin vård var de vill föreslås ett generellt tillskott till vårdcentralernas ersättning.

185 Datum Diarienummer HS (7) Tilldelade medel fördelas till vårdcentralerna utifrån listningspoäng, vilket innebär att alla vårdcentraler inom vårdvalssystemet får en rättvis fördelning av tillskjutna medel. Dessa medel kan då användas till de merkostnader som uppkommer på vårdcentralen och välja samverkan med andra verksamheter. I förlängningen, då de asylsökande folkbokförs i Västra Götalandsregionen, kommer de med automatik att listas på vårdcentral och då kommer ordinarie ersättningssystem inom VG att gälla. Beräknat verksamhetstillskott 2017: 44,6 mnkr Beställd Primärvård De av flyktingsituationen huvudsakligen berörda verksamheterna inom beställningen för beställd primärvård är: Mödrahälsovård, Barnmorskemottagningar, Barn - och ungdomsmedicin, Ungdomsmottagningar samt Kris- och traumamottagningen i Göteborg Beräknat verksamhetstillskott beställd primärvård exkluderat ungdomsmottagningar: 12,3 mnkr Ungdomsmottagningar Beräknat verksamhetstillskott till samtliga ungdomsmottagningar lika fördelat med hänsyn till storlek på uppdraget mellan samtliga ungdomsmottagningar inom beställd primärvård, kommuner och Angereds närsjukhus:1,7 mnkr Totalt beräknat verksamhetstillskott 2017: 14 mnkr Sjukhus Fördelningsnyckeln till sjukhusen baseras på kommunernas flyktingåtagande år 2016, det vill säga personer med uppehållstillstånd som erhållit kommunplacering. I förhållande till folkmängd tar kommunerna i norra och östra delarna av regionen emot störst andel flyktingar. I norr fanns störst andel kommunplacerade flyktingar Det ökade antalet flyktingar på sjukhusen märks främst inom akutsjukvård, kvinnosjukvård, barnsjukvård*, infektionssjukvård och inom psykiatrin. Resursen har fördelas med tanke på de sjukhus som har dessa, eller delar av dessa uppdrag. *I Göteborg finns barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i Närhälsan regi. I övriga delar av regionen ligger barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i sjukhusens ansvar. SJUKHUSEN Sjukhusens andel av 75,0 mnkr SU 20,3 NU 21,8 SKAS 16,5 SÄS 10,5 KS 3,7 AL 1,5 ANS 0,7 TOT 75,0 Beräknat verksamhetstillskott 2017: 75 mnkr

186 Datum Diarienummer HS (7) Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa bedriver specialiserad vård inom områdena hörsel, syn och habilitering. Verksamheterna vänder sig både till barn och vuxna. Verksamhetspåverkan ses främst i det ökade antalet remisser till barn- och ungdomshabiliteringen och hörselverksamheten. Tolkverksamheten ser ett ökat antal tolkuppdrag för hörselskadade asylsökande och nyanlända. Beräknat verksamhetstillskott 2017: 2 mnkr Barn- och ungdomstandvård Med underlag från Migrationsverket beräknas gruppen upp till och med 24 år som beviljats uppehållstillstånd och är kommunmottagna under de senaste 24 månaderna för helår 2017 d.v.s. den åldersgrupp som omfattas av den fria tandvården till barn och unga vuxna, uppgå till personer. Identifierade vårdbehov och kostnaden för utförd vård inom denna grupp överstiger i stor grad ersättningsnivån i regionens fastställda kapiteringsmodell. Den genomsnittliga merkostnaden för den fria tandvården för nyanlända i åldersgruppen med rätt till fullständig och kostnadsfri tandvård beräknas för 2017 till kr per person i åldersgruppen 3-17 år och i gruppen år till Den ofinansierade merkostnaden, d v s skillnaden mellan kapiteringsersättning och faktisk vårdkostnad, för den fria tandvården för nyanlända personer i åldern upp till och med 24 år beräknas för 2017 för allmän- och specialisttandvård uppgå till 27,5 mnkr. Det föreslagna verksamhetstillskottet innebär därför en förhöjd ersättning i kapiteringsmodellen för tandvård till nyanlända barn och unga för att med verkningskraft kunna följa av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställda Riktlinjer om tandvård till barn 3-19 år samt Riktlinjer om fri tandvård till Unga Vuxna år. Beräknat verksamhetstillskott 2017: 19 mnkr Röda Korset Barn och Unga Röda korset har fått beslut om ekonomiska medel till Västra Götalandsregionen för att starta ett projekt med behandlingsteam för unga flyktingar, RKC-Unga. Diarienummer HS Medel 2016 utgick från balanserade statsbidrag från tidigare år. Medel finns inte avsatta i budget för Beräknad kostnad 2017: 2 mnkr Röda korset mobilt team Avtal IOP för verksamheten i Vänersborg, Mobila behandlingsteam efter traumatiserade upplevelser, upphör under 2016 och är under uppföljning och utredning för att eventuellt förlängas. Medel avsetts för eventuell förlängning. Medel 2016 utgick från statliga rehabiliteringsgarantin och nämndbeslut. Medel finns inte avsatta i budget för Beräknad kostnad 2017: 2 mnkr

187 Datum Diarienummer HS (7) Angered Närsjukhus Flyktingbarnteamet Uppdraget för Flyktingbarnteamet att utöka det geografiska området, skapa mobila lösningar och arbetssätt i hela Västra Götalandsregionen för att förstärka och bygga upp vårdinsatser vid posttraumatiskt stressyndrom och annan psykisk ohälsa hos barn och unga med flyktingbakgrund. Beslut HS Medel finns inte avsatta i budget för Beräknad kostnad 2017: 4,5 mnkr Samordning Behovet av samordning av insatserna inom hälso- och sjukvården för att möta behovet hos de nyanlända och asylsökande. 1 mnkr föreslås i nuläget avsättas för detta och disponeras av hälso- och sjukvårdsdirektören. Beräknad kostnad 2017: 1 mnkr. Genomförande av beslut Uppföljning sker inom befintliga rutiner. Beredning Beredning har skett inom koncernstab hälso- och sjukvård med berörda avdelningar. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef vårdbehov och patientsäkerhet Beslutet skickas till Regionstyrelsen, för kännedom Koncernstab Ekonomi för kännedom Sjukhusstyrelserna för genomförande Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna för kännedom Styrelsen för beställd primärvård, för genomförande Styrelsen för Habilitering och Hälsa, för genomförande Primärvårdsstyrelsen för genomförande Tandvårdsstyrelsen, för genomförande Smittskydd, för kännedom

188 Ärende 19

189 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 19 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Annelie Åberg Telefon: E-post: Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kompletterande åtgärder för 2016 i hälso- och sjukvården utifrån flyktingsituationen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar 32 mnkr av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen för användning enligt upprättat förslag om åtgärder i hälso- och sjukvården under förutsättning att regionstyrelsen fattat beslut om tilldelade medel Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram anvisningar för utbetalning och uppföljning av medlen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen tog beslut om fördelning på 26 mnkr till hälso- och sjukvård för åtgärder att hantera den akuta flyktingsituationen. Regionstyrelsen tog ytterligare beslut om fördelning av statsbidraget som innebar att 150 mnkr tilldelades hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader med anledning av det tillkommande vårdbehovet under 2016 samt nya vårdbehov som har uppmärksammats. Tillkommande ersättning av 32 mnkr till nedanstående verksamheter syftar till att användas till att täcka merkostnad för 2016 som inte uppmärksammats i de två tidigare besluten Diarienummer HS Fördjupad beskrivning av ärendet För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande och minska trycket på den kommunala ekonomin, beslutade regeringen i december 2015 om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Västra Götalandsregionen har tilldelats 231 mnkr. Det tillfälliga stödet utbetalas 2015 men avses även täcka kostnader som uppstår Fördelningen är baserad på utfallet av statsbidrag till kommuner respektive landsting för mottagande av asylsökande och nyanlända. Regionstyrelsen beslutade att avsätta 26 mnkr av statsbidraget till de verksamheter som utför hälsoundersökningar inklusive kostnadsfri tuberkulostestning samt till att erbjuda gratis behandling mot skabb, kompetenshöjande insatser på asylboenden och till kompetenshöjande insatser för primärvårdens personal. Regionstyrelsen beslutade om ytterligare fördelning av statsbidraget för hantering av flyktingsituationen. 150 mnkr tilldelades hälso- och sjukvårdsstyrelsen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

190 Datum Diarienummer HS (4) för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader med anledning av det tillkommande vårdbehovet under Regionstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att precisera ytterligare insatser inom hälso- och sjukvården. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Enheten administrerar den statliga schablonersättningen från Migrationsverket. När den asylsökande erhållit sitt uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad upphör den statliga ersättningen från Migrationsverket för hälso- och sjukvård. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts då inom ordinarie ersättningsmodeller. Inför budgetarbetet 2016, d.v.s. våren 2015, togs hänsyn till den då prognosticerade flyktingsituationen. Nya vårdbehov har också uppmärksammats. Statsbidraget på 150 mnkr till hälso- och sjukvård avser att ersätta vårdgivarna för det tillkommande vårdbehovet under 2016 som man inte kunde förutse. Verksamheter som har identifierade behov av de tillförda medlen är framförallt: Vårdcentraler inklusive barnavårdscentraler Mödrahälsovården och barnmorskemottagningar Ungdomsmottagningar Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Kvinnosjukvård Infektionssjukvård Förlossningsvård Akutmottagningar Folktandvården Habilitering och hälsa Flyktingmedicinska mottagningar Smittskydd Medlen används även till riktade åtgärder inom information, kommunikation och utbildning till både vårdgivare och flyktingar. Hälso- och sjukvården kommer fortsatt att behöva jobba mer aktivt och uppsökande för att informera och säkerställa att asylsökande får adekvat information om tillgången till hälso- och sjukvård. Verksamhetstillskott Tandvård Hälso- och sjukvårdsnämndernas sammanlagda beställning avseende barn- och ungdomstandvård omsluter 375 mnkr för Med underlag från Migrationsverket beräknas gruppen upp till och med upp till 24 år som beviljats uppehållstillstånd och är kommunmottagna under de senaste 24 månaderna för helår 2016 d.v.s. den åldersgrupp som omfattas av den fria tandvården till barn och unga

191 Datum Diarienummer HS (4) vuxna, uppgå till personer. Identifierade vårdbehov och kostnaden för utförd vård inom denna grupp överstiger i stor grad ersättningsnivån i regionens fastställda kapiteringsmodell. Det beslut om medelstilldelning på 12 mkr som HSS beslutade har tillförts folktandvården och genomförda insatser har delredovisats i juni 2016 enligt följande: 1. Huvuddelen (f.n. avsatt 10 mkr) fördelas direkt till folktandvårdens kliniker utifrån andel nyanlända (inom 2 år) barn, ungdomar och unga vuxna 3-24 år mkr är avsatt för promotionsinsatser av lokal karaktär som information, möten mm vid flyktingboenden, hem för ensamkommande barn, introduktionsklasser, föreningsliv mm. 3. Centralt kompetens- och driftsstöd till kliniker och behandlare, och registervård 1 mkr är avsatt. Avser 0,8 tjänst tandläkare Den ofinansierade merkostnaden för den fria tandvården för nyanlända personer i åldern upp till och med 24 år beräknas för 2016 för allmän- och specialisttandvård uppgå till 27,5 mnkr. Kostnadsökningen jämfört med bedömningen i början av 2016 beror främst på att gruppen nu omfattas av mer fullständig tandvård än tidigare, samt att kostnaderna för specialisttandvård stigit under Det föreslagna verksamhetstillskottet innebär därför en förhöjd ersättning i kapiteringsmodellen för tandvård till nyanlända barn och unga för att med verkningskraft kunna följa av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställda Riktlinjer om tandvård till barn 3-19 år samt Riktlinjer om fri tandvård till Unga Vuxna år. Beräknat verksamhets tillskott: 7 mnkr Vårdcentraler Vårdvalet avseende VG Primärvård omsluter mnkr för år 2016 och finansieras av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bilden av ökad påverkan på vårdcentralerna på grund av flyktingsituationen ser olika ut i regionen. En del vårdcentraler har märkt av ett ökat antal vårdsökande. Andra vårdcentraler upplever inte någon större skillnad mot tidigare. Det är fortfarande långa köer till vårdcentraler men i nuläget finns det inga påtagliga effekter i form av förlängda väntetider av annan vård. Tidigare fattat beslut innebär bland annat ökning av ersättning till de enheter som utför hälsoundersökningar inklusive kostnadsfri IGRA-test, erbjudande av gratis behandling mot skabb, kompetenshöjande insatser på asylboenden, samt kompetenshöjande insatser för primärvårdens personal. Det beslutades att fördelningen av Statsbidraget för vårdcentralerna skulle ske i Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vi ser ett fortsatt behov att täcka de ökade kostnaderna på vårdcentralerna som uppkom under första delen av Fördelning till vårdcentralerna bör göras utifrån listningspoäng, vilket innebär att alla vårdcentraler inom vårdvalssystemet får en rättvis fördelning av tillskjutna medel. Dessa medel kan då användas till de merkostnader som uppkommer på vårdcentralen och välja samverkan med andra verksamheter. I förlängningen, då de asylsökande folkbokförs i Västra Götalandsregionen, kommer de med automatik att listas på vårdcentral och då kommer ordinarie ersättningssystem inom VG

192 Datum Diarienummer HS (4) Beräknat verksamhetstillskott: 24 mnkr Ungdomsmottagningar Beställd Primärvård, Närhälsan tilldelades 15 mnkr i förra beslutet varav i beräkningen ingick 1 mnkr fördelat på 7 ungdomsmottagningar. I beslutet som togs tilldelades inte de ungdomsmottagningar som har samma uppdrag i samverkansavtal med Västra Götalandsregionen, men med kommunen som huvudman. Fördelning föreslås baserat på storlek av uppdrag till Göteborgs kommun som har 6 enheter, Angered närsjukhus i samverkan med Göteborgs kommun, Stenungssund kommun samt Tjörns kommun. Beräknat verksamhetstillskott: 1 mnkr Beredning Uppföljning av tilldelat statsbidrag har följts upp dels via delårsrapporter samt dialog möten med avtalsansvariga. Dialog har förts med samtliga förvaltningar som tilldelats statsbidrag gällande flyktingsituationen. Genomförande av beslut Den tillkommande ersättningen betalas ut som tillkommande ersättning från HSS. Ingen fakturering sker. Medlen är av ettårs karaktär och kan inte flyttas över till Uppföljning av genomförda insatser till följd av bereds enligt gällande rutiner på HSS. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef vårdbehov och patientsäkerhet Besluten skickas till Avdelningschefen Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna för kännedom Primärvårdsstyrelsen för kännedom Tandvårdsstyrelsen för genomförande Styrelsen för beställd primärvård för kännedom Koncernstab Ekonomi för kännedom

193 Ärende 20

194 Yrkande (2) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 20 Införande av valfrihetssystem inom mödrahälsovården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att till styrelsens sammanträde den 19 oktober komplettera förslaget till krav- och kvalitetsbok utifrån vad som anförts i detta yrkande. Beskrivning av ärendet Vid sitt sammanträde den 28 januari 2016 beslutade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra förberedelser för inrättandet av ett valfrihetssystem för mödrahälsovård med målet om ett beslut i Regionfullmäktige under hösten I uppdraget ingick att ta fram en konsekvensanalys som belyser för- och nackdelar med inrättandet av ett valfrihetssystem. Vid styrelsens sammanträde den 16 juni presenterades som svar på uppdraget en rapport inklusive ett förslag till Krav- och Kvalitetsbok. Rapporten innehöll förslag till vårdgivaruppdrag, ersättningsmodell, metod för uppföljning, samt en risk- och konsekvensanalys. Av rapporten kan vi konstatera att det är fullt möjligt att genomföra en reform för stärkt valfrihet och ökad mångfald i regionens mödrahälsovård. Liksom alla reformer som genomförs inom hälso- och sjukvården finns såväl möjligheter, som risker. Vi menar dock att det förslag till krav- och kvalitetsbok som presenterats för hälso- och sjukvårdsstyrelsen på ett bra sätt omhändertar de risker som ett valfrihetssystem kan medföra. Många av de risker som lyfts fram i rapporten är dessutom svagheter som redan finns i dagens mödrahälsovård, såsom problem med sammanhållna journaler och avsaknad av variabler för kvalitetsuppföljning. Rapporten pekar dock ut ett antal områden som behöver genomlysas ytterligare innan ett beslut om införande av ett vårdval kan fattas. Från den politiska ledningen i GrönBlå Samverkan ger vi därför hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att fortsatt utreda bland annat nedanstående områden: - Beställning av och gränsdragning gentemot specialistmödrahälsovård, - Risken för undanträngningseffekter av vårdbehövande utsatta grupper - Undvikande av överbelastning på slutenvården till följd av ökat söktryck - Fortsatt utveckling av familjecentralsverksamheten - Utvecklat IT-stöd, inklusive tillgång till sammanhållet journalprogram - Utformning av uppdrag avseende ultraljud - Modell för att säkerställa geografisk tillgänglighet - Omställningen för Närhälsans mödrahälsovård - Modell och indikatorer för uppföljning, inklusive kvalitetsmässiga indikatorer För att kunna fatta beslut om införandet av ett vårdval behöver det liggande förslaget till krav- och kvalitetsbok kompletteras utifrån ovanstående frågeställningar. Utan en komplett krav- och kvalitetsbok saknas en klar bild av de positiva och eventuella negativa konsekvenser som vårdvalet medför. Hälso- och sjukvårdsdirektören ges därför i uppdrag att till hälso- och sjukvårdsstyrelsen ta fram förslag till hantering av ovanstående frågor, inklusive justeringar av liggande förslag till krav- och kvalitetsbok. Det är viktigt att under arbetets gång genomlysa kostnadsbilden, bland annat med tanke på den omfattande kostnadsutveckling som påvisats inom ramen för vårdval rehab. Även samverkansfrågorna måste fortsatt vara en grundläggande riktlinje i det vidare GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg liberalerna.se/ centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

195 2 (2) utredningsarbetet. Detta gäller också utifrån Barnkonventionens artikel 24 som reglerar rätten till bästa möjliga hälsa och att säkerställa en god mödrahälsovård före och efter förlossningen. Under förutsättning att kvarstående frågetecken rätas ut är ambitionen från GrönBlå Samverkan att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar beslut om att lämna förslag till Regionfullmäktige om att vid sitt sammanträde den 31 januari besluta om ett införande av ett vårdval inom Västra Götalandsregionens mödrahälsovård från den 1 september Vänersborg, Martin Andreasson (M) Tony Johansson (MP) Jonas Andersson (L) Cecilia Andersson (C) Monica Selin (KD)

196 Ärende 21

197 Yrkande (3) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer HS Ärende nr: 21 Inrättande av Innovationsfond Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta: 1) Att inrätta en Innovationsfond i enlighet med upprättat förslag. 2) Att avsätta 20 mnkr ur 2016 års ännu ej fördelade statsbidrag och/eller utvecklingsmedel för finansiering av Innovationsfonden. 3) Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en översyn av befintliga strukturer och styrdokument och om nödvändigt återkomma med förslag till förändringar. Bakgrund Västra Götalandsregionen har under lång tid varit ledande i utvecklingen av ordnat införande av nya läkemedel och metoder. Det är en position att vara stolt över och vårda. Samtidigt kan den svenska hälso- och sjukvårdens globala position, att ligga i framkant och driva utvecklingen framåt, riskera att försvagas då kraven på evidens kan leda till att andra gör det utvärderingsarbete som krävs för att skapa evidens. Detta i kombination med en allt mer komplex organisationsstruktur samt juridik som ställer nya krav på samarbeten mellan offentliga och privata aktörer, har bidragit till att det blivit svårt att testa nya arbetssätt eller ny teknik för att arbeta smartare. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Vårdens medarbetare vittnar ofta om stor arbetsbelastning och tuffa arbetsvillkor och den vård och omsorg som bedrivs idag kommer att behöva genomgå stora förändringar för att leva upp till allt större krav från vårdtagare, medarbetare och anhöriga. För att nå de kraven samt för att kunna ta emot en växande och framför allt åldrande befolkning krävs effektivisering och reformering av vården. Västra Götalandsregionen har en tydligt uttalad ambition att tillvarata den omställning och nya arbetssätt som innovation och digitalisering innebär. Ett innovativt arbete för att modernisera vården är en viktig faktor för att åstadkomma en personcentrerad vård och stärka förutsättningarna för kommunikation mellan vården och patienten. Ett tydligt innovationsarbete kräver också ett tillvaratagande av den kompetens och idéer som finns hos våra medarbetare samt ett ökat samarbete med olika typer av företag för att ta fram bättre GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

198 Yrkande (3) produkter och tjänster för vården. Ärende För att öka Västra Götalandsregionens förmåga att snabbt kunna agera utifrån nya förändringsbehov och mer flexibelt kunna stimulera innovationsprojekt i verksamheterna inrättas en särskild Innovationsfond. Inrättandet ska möjliggöra ett snabbt införande, utvärdering samt implementering av nya arbetssätt och innovativ teknik. Alla som arbetar inom regionfinansierad hälso- och sjukvård ska kunna ansöka, oavsett yrkeskategori och befattning. Innovationsfonden ska syfta till att stödja verksamheter som vill ta fram nyskapande lösningar. Lösningarna kan vara både produkter, tjänster och idéer som löser ett problem. Innovationsfondens medel föreslås för 2016 uppgå till 20 miljoner kronor. För att skapa möjlighet för medarbetare och externa parter att ansöka om medel för sina innovationer bör utlysning av fondens medelstilldelning, med tillhörande kriterier och ansökningsförfarande, nå ut till regionens medarbetare så fort som möjligt. Innovationsfonden föreslås vara öppen för ansökningar under november månad 2016, för beredning och beslut av medel under december Utlysningstext, bedömningskriterier och ansökningsinstruktioner bör därför publiceras så snart som möjligt. För att starta arbetet redan innevarande år ska befintliga strukturer i Västra Götalandsregionen i första hand användas. I de fall beredningsfunktion, styrdokument och/eller delegationsordningar behöver justeras ges hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en översyn samt återkomma till styrelsen. Även om mycket redan finns att tillgå kan arbetet med intern anpassning behöva ske parallellt med att ansökningstiden löper. Ambitionen i denna första utlysning ska vara att få igång arbetet och lära för framtiden. Inför kommande år kan strukturen komma att behöva förändras. Skapandet av bättre förutsättningar för innovation och diffusion för att möta de utmaningar vården står inför kräver dock betydligt mer än politiska beslut. Det kommer krävas ett förändrat ledarskap, nya attityder, justeringar i hur vården är organiserad, hur ersättningssystem är utformade och lokalernas utformning. Förslaget om att inrätta en Innovationsfond ska därför ses som en del i en större helhet för att ge hälso- och sjukvården rätt förutsättningar att inte bara klara framtidens utmaningar, utan även påbörja resan från ständiga krislarm till att bli den välfungerande och attraktiva samhällsinstitution den borde vara. Vänersborg, GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

199 Yrkande (3) Jonas Andersson Folkpartiet Tony Johansson Miljöpartiet Martin Andreasson Moderaterna Cecilia Andersson Centerpartiet Monica Selin Kristdemokraterna GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vgr mp.se/vg vast.liberalerna.se centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

200 Ärende 22

201 Ärende 22 Datum: Diarienummer HS Anmälan av delegeringsbeslut vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 28 september 2016 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över delegeringsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över delegeringsärenden: Delegeringsärenden avgjorda av hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande: 1. Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för ledamöter och ersättare i hälso- och sjukvårdsstyrelsen ( ) Delegeringsärenden avgjorda av hälso- och sjukvårdsdirektören 2. HSD-D : Regional Medicinsk Riktlinje Ohälsa med hållpunkter för svag teoretisk begåvning utredning och insatser för vuxna. Diarienummer HS HSD-D Val av nytt personuppgiftsombud för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Diarienummer HS HSD-D Regional Medicinsk Riktlinje Ansvarsfördelning mellan dermatovenereologi och allmänmedicin. Diarienummer HS HSD-D Regional Medicinsk Riktlinje Utredning vid misstanke om ADHD hos vuxna. Diarienummer HS HSD-D Regional Medicinsk Riktlinje Att bekräfta total hjärninfarkt med angiografi på patient inför eventuell organdonation Diarienummer HS HSD-D Tillämpningsanvisning, Ny benämning på intyg 3440:2, Villkorligt körkortstillstånd för deltagande i försök med alkolås Diarienummer HS HSD-D Regional Medicinsk Riktlinje Mammografiscreening. Diarienummer HS Delegeringsärenden avgjorda av chefen för enheten tandvård: 9. Avtal om fri tandvård för unga vuxna (20-24 år) Avtal tecknat , diarienummer HS Avtal tecknat , diarienummer HS Avtal tecknat , diarienummer HS Avtal tecknat , diarienummer HS Avtal tecknat , diarienummer HS Avtal tecknat , diarienummer HS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST: epost@vgregion.se

202 Ärende 23

203 Ärende 23 Datum: Diarienummer HS Sammanställning över anmälningsärenden vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 28 september 2016 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden: Personalutskottet PLUS som ordinarie verksamhet organisatoriskt och ekonomiskt. Diarienummer RS Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Övrigt Beslut om upphandling av specialiserad närsjukvård i Göteborg. Diarienummer HSNG Från regionfullmäktiges presidium: Summering av demokratitorg Skrivelse och rapport. 4. Från Svenska Röda Korset. Ansökan om förlängning av pilotprojekt gällande Mobilt Behandlingsteam, Vänersborg Diarienummer HS Från HSO Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uddevalla, Angående Hjälpmedelsjour för elrullstolar. Diarienummer HS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST: epost@vgregion.se

204 Informationsärende E

205 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (1)31 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Rapport och beslutsunderlag Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Utfärdat av: Utf datum: Charlotte Barouma, Göran Fälthammar Målbild Framtidens Vårdcentral Nulägesbeskrivning Målbild Aktivitetsplan Rapporteras Jag vet var min vårdcentral ligger och dit kan jag komma när jag behöver det. Om jag behöver hjälp från annat håll så kommer vårdcentralen att hjälpa mig rätt. Utskriftsdatum:

206 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (2)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Sammanfattning Våren 2015 fick vi frågan av hälso-och sjukvårdsdirektören om vi ville bidra till att ta fram en långsiktig målbild för primärvårdens roll i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdssystem. Vi blev mycket glada för detta förtroende att få sätta ord på den erfarenhet vi fått under vardera drygt 30 års läkararbete blev till en spännande resa som startade 1 oktober Vår svåraste utmaning blev att inte producera för många förslag. Till slut blev det ändå 43 stycken. Primärvård är en mångfacetterad verksamhet och vi har haft ett långsiktigt perspektiv. Vi blev snabbt eniga om målet - att primärvården ska bli basen i sjukvården på riktigt. För den som inte uppenbart måste ha vård på sjukhus ska vårdcentralen vara den helt naturliga första anhalten. Vårdcentralens arbetssätt och resurstilldelning måste duga till att hjälpa varje individ hela vägen. För att nå dit behöver en större andel av totala hälso-och sjukvårdsbudgeten föras över till primärvården. Det behövs en 5-årsplan med målet att VG Primärvårds andel av totala hälsooch sjukvårdsbudgeten ska öka till 25 procent. Under arbetets gång blev vi ofta varse att begreppen Tillit och Tillgänglighet är centrala. För att invånarna i framtiden spontant ska söka till vårdcentralen och känna tillit krävs hög kvalitet, god tillgänglighet och möjlighet till VG Primärvårds andel av totala hälso- och sjukvårdsbudgeten ska öka till 25 procent kontinuitet för dem som regelbundet behöver vård. Likaså att vårdcentralen kan samordna patientens alla hälso- och sjukvårdsbehov. Om jag som patient inte ser att vårdcentralen hjälper mig med alla mina ärenden på ett sätt som är effektivt och som jag är trygg med så vänder jag mig inte dit utan letar andra vägar. Därför behöver allt förändringsarbete syfta till just detta. Primärvården ska alltid vara nåbar Vårdguiden har en viktig funktion när vårdcentralen och jourcentralerna är stängda men det är mycket svårt att bedöma sjukdomstillstånd per telefon. Genom att införa 1177 live vill vi öka invånarnas tillgång till primärvård. Det innebär att en allmänmedicinskt kunnig sjuksköterska finns i tjänst på sjukhusens akutmottagningar sena kvällar och nätter. Det finns två dominerande hinder för vårdcentralerna att uträtta ett fullgott arbete. Det ena är gränsstriderna mellan primärvård och specialistvård, Inrätta ett Rättsskipande Kunskapsråd tvisterna om vem som ska göra vad och vem ska betala. Här tror vi att ganska små förändringar kan göra stor nytta, exempelvis att helt undanta vissa dyra läkemedel och medicinska undersökningar från det skarpa kostnadsansvaret. Vi förordar att det inrättas ett regionalt rättsskipande kunskapsråd som har mandat att peka med hela handen. Det andra stora hindret är bristen på allmänläkare. Därför lägger vi ett flertal förslag som ska bidra till att Västra Götalandsregionen får tillräckligt många allmänläkare. Det handlar både om att få in nya läkare, att utbilda fler och att få dem vi har att stanna kvar. Primärvården ska bli basen i sjukvården på riktigt Primärvården ska alltid vara nåbar 24/7 - förstärk med 1177 live Kraftsamla kring att öka antalet allmänläkare Utskriftsdatum

207 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (3)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Mycket talar för styrning mot mindre mottagningar där ägarna arbetar i kärnverksamheten. Det var en av framgångsfaktorerna i det norska fastlege-tricket. Kanske kan allmänläkarnas arbete underlättas i vissa avseenden. Rapporten innehåller förslag om pilotprojekt där arbetsterapeuter tar över sjukskrivningsansvaret för vissa långvariga åkommor. Likaså projekt där legitimerade kiropraktorer eller naprapater gör första bedömningen vad gäller muskuloskeletala åkommor. Den lilla andel patienter som behöver remitteras vidare från vårdcentralen till specialistbedömning ska vara trygga med att de får träffa rätt doktor i rätt tid. Det är patientens behov som ska styra, inte mottagarens interna processer. Det är sekundärvården som ska avlasta primärvården precis som Göran Stiernstedt säger i sin utredning Effektiv Vård. Vi föreslår en ny vårdgaranti för de patienter som fått remiss från vårdcentralen. Primärvården för äldre behöver rustas inför äldreboomen. Ökad kompetens och tydligt Ny vårdnivå Mobil Närvård samordningsansvar är önskvärt. Äldresköterska som fast vårdkontakt och som specialistsköterska för äldre föreslås bli obligatoriskt år En ny vårdnivå Mobil Närvård hoppas vi också snart ser dagens ljus. Rapporten innehåller förslag om en Regional Äldrehälsovårdsenhet, bland annat som stöd för vårdcentralernas utvecklingsarbete kring äldre. Långsiktigt föreslår vi också att Västra Götalandsregionen bygger upp ett Allmänmedicinskt Kunskapscentrum. E-hälsosatsningar bör syfta till att skapa mer tid för det värdefulla mötet med patienten och att öka invånarnas möjlighet att själva skaffa information om sin hälsa. Vi tror inte att system för digitala läkarbesök är klokt att utveckla i nuläget men gärna Ny vårdgaranti för patienter som fått remiss från vårdcentralen Bygg upp en Regional Äldrehälsovårdsenhet som kan växa ut till ett Regionalt Kunskapscentrum för Allmänmedicin e-lösningar som förenklar administrativa sysslor eller öka patientens möjlighet att ta del av sin vård. Mycket tid går åt till att leta information. Vi drömmer om att Västra Götalandsregionen skapar en digital sökmotor där all information som behövs för En dröm om VG-pedia hälso-och sjukvårdsarbetet lätt hittas. Vi kallar den VG-pedia och håller tummarna. Vi är övertygande om att en resursförstärkning enligt ovan tillsammans med övriga prioriterade förslag skulle ge primärvården möjlighet att spela sin roll som basen i sjukvården fullt ut. Det skulle innebära en avgörande skillnad för invånarna i Västra Götaland och för sjukvårdens funktion som helhet och vara samhällsekonomiskt lönsamt. Alingsås Charlotte Barouma och Göran Fälthammar Utskriftsdatum

208 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (4)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Innehållsförteckning 1 Inledning Metod Enkät Referens- och beredningsgrupper inom VGR Intervjuer Seminarier Studiebesök Politikermöten Nulägesbeskrivning Tillit Tillgänglighet Personcentrerat arbetssätt E-hälsa Kunskapsstöd Målbild Tillit Tillgänglighet Personcentrerat arbetssätt E-hälsa Kunskapsstöd Utvecklingsplan med prioriterade aktiviteter Tillit Tillgänglighet Personcentrerat arbetssätt E-hälsa Kunskapsstöd Lågt hängande frukter Övriga förslag, visioner och innovationer Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Aktiviteter i tabellform Hur blev det som det är? Ekonomisk historik Enkäten Referenser Utskriftsdatum

209 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (5)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral 1 Inledning VG-PV har funnits i sex år. Vårdvalsreformen har på många sätt varit en framgång men det kvarstår dock en rad utmaningar. Hösten 2015 fick Charlotte Barouma och Göran Fälthammar uppdraget att ge inspel till det övergripande förändringsarbetet inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård. Bägge har arbetat både som allmänläkare och vårdcentralchefer i drygt 30 år vardera, såväl på landsbygd som i storstad. Syftet med uppdraget är att tillföra verksamhetsperspektivet, att bidraga med verksamhetsnära kompetens och erfarenhet. Vilken position ska VG-PV ha i Västra Götalandsregionens (VGR) sjukvårdssystem i ett långsiktigt perspektiv? Vad krävs av en vårdcentral för att möta såväl dagens som morgondagens krav från medborgarna? Uppdraget är avgränsat till vårdcentralernas verksamhet med syftet att utveckla, förbättra och kvalitetssäkra utifrån aktuella problemområden. I VGR finns ett semantiskt problem där begreppet primärvård organisatoriskt innefattar många olika verksamheter medan man i vardagligt tal menar vårdcentralens uppdrag och verksamhet. När vi skriver primärvård menar vi vårdcentral/vg Primärvård. Vårdcentralernas inre organisation, kultur och arbetssätt har inte berörts även om de givetvis har stark påverkan på patientupplevda parametrar. Däremot betonas vikten av ledarskap och frånvaron av stöd- och utvecklingsforum för ledarna. Samordning behövs med andra uppdrag och beslut inom hälso- och sjukvårdssektorn i Västra Götaland. Uppdraget innebär framtagande av en målbild för framtidens vårdcentral (inom VG-PV) och presenteras i tre delrapporter: Nulägesbeskrivning Målbild Slutrapport med utvecklingsplan för prioriterade aktiviteter Uppdraget organiseras inom ramen för Koncernstaben Hälso- och sjukvård och involverar primärt Enheten för primärvård inom Avdelning Kvalitetsstyrning, Uppföljning och Avtal respektive Avdelning Systemutveckling och Strategi. Andra uppdrag där det finns beroende och/eller kopplingar: Målbild hälso- och sjukvård 2025 Utveckling närsjukvård (Förändringsagendan) Översyn av Krav- och kvalitetsboken (KoK-bok) 2017/2018 Hälso- och sjukvårdsavtalet (VGR/VGK) Effektiv vård (SOU 2016:2) Arbetsorganisation Uppdragstagare: Charlotte Barouma och Göran Fälthammar Projektledare: Håkan Hilmér och Sylvia Määttä Processledare: Kerstin Hinz Bidrar med sakkunskap efter behov: Koncernkontoret, olika referensgrupper Utskriftsdatum

210 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (6)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral 2 Metod Vi har kanske valt en något oortodox metod men målsättningen har varit att ta del av de dokument vi funnit relevanta (se referenslista): att tala med personer med stor erfarenhet från både primärvård och beställaruppdrag, med politiker från både VGR och övriga Sverige samt att träffa fackliga företrädare. Vi har till och med haft förmånen att diskutera med nationella utredare. Rapportens struktur har inspirerats av Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård (överenskommelse mellan staten och SKL 2015) respektive VGR:s handlingsplan utifrån densamma (HS ). Ur detta har vi formulerat de fem rubrikerna Tillit, Tillgänglighet, Personcentrerat arbetssätt, E-hälsa och Kunskapsstöd. 2.1 Enkät Via en webbenkät fick företrädare för alla vårdcentraler inom VG-PV möjlighet att tycka till. Enkäten innehöll tio frågeställningar som skickades ut den 26 januari 2016 från via koncernkontorets enhet för primärvård och avslutades den 4 februari Flera av företrädarna representerar mer än en vårdcentral varför svarsfrekvensen 42,8% får anses som god. Många lämnade viktiga synpunkter i fritextfälten. Resultaten är sammanställda i Excel och Powerpoint (bilaga nr 3). 2.2 Referens- och beredningsgrupper inom VGR Allmänmedicinska sektorsrådet Specialinbjuden referensgrupp med bland annat medicinsk rådgivare från tidigare VG-PV-enheten, chefsläkare Närhälsan, ST-studierektorer, representanter från PrimÖRs styrelse, PVO-chefer Närhälsan Beredningsgrupp för KoK-boken 2017 Tjänstemannagruppen inom enhet primärvård, koncernkontoret 2.3 Intervjuer Göran Stiernstedt, statlig utredare SOU 2016:2 Anna Ingmanson, sekreterare SOU 2016:2 Agneta Hamilton, ordförande Allmänmedicinska Sektorsrådet, styrelseledamot PrimÖR, f d ordförande lokala SFAM Jörgen Månsson, adj. professor Sahlgrenska Akademin, sjukhuschef Carlanderska Sjukhuset, styrelseledamot PrimÖR Utskriftsdatum

211 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (7)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Ove Andersson, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen, 2a vice ordförande Sveriges Läkarförbund Jonas Andersson, ordförande Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen Eva Nilsson-Bågenholm, f d ordförande Sveriges Läkarförbund, regeringsutnämnd Nationell äldresamordnare Inger Hagqvist, regional studierektor och huvudansvarig PLUS-programmet i VGR, Olof Norin, konsult, avdelning för vård och omsorg SKL, projektledare för Flippen i primärvård och medicinsk rådgivare SLL Dag Norén, Implement Consulting Group, inhyrd konsult VGR, uppföljning projekten Mobil närsjukvård Tobias Nilsson, ansvarig för framtagande av rapport om omställningen, för koncernkontoret, hälso- och sjukvård VGR, 1177 Vårdguiden (Annelie Söderström, enhetschef Göteborg, två företrädare i 1177:s monter under ST-Forum i Gbg 9/3-16) Johan Frisack, pol mag Indikator (tidigare ansvarig för Nationella Patientenkäten) 2.4 Seminarier VGR:s ST-Forum 2016 Göteborgs Region (GR) workshop Undvikbar slutenvård Dagens Medicin Multisjuka Äldre Dagens Medicin Primärvårdens dag 2016 Nätverksträffar med företrädare för Skaraborgsmodellen Workshop om nya Hälso- och Sjukvårdsavtalet 2.5 Studiebesök Nötkärnan Bergsjön Vårdcentral och BVC (nordöstra Gbg) Wästerläkarna (västra Göteborg) Västerleden vårdcentral (Askim-Frölunda-Högsbo) Vårdcentralen Kusten (Ytterby) 2.6 Politikermöten Föredrag för GPÖ med efterföljande diskussioner Utskriftsdatum

212 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (8)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral 3 Nulägesbeskrivning Vårdvalssystemet för primärvård i Västra Götalandsregionen kallas VG Primärvård (VG-PV). Sedan 1 oktober 2009 kan invånarna välja vilken av de cirka 200 vårdcentralerna man vill tillhöra. Uppdrag och ersättningssystem definieras i Krav- och Kvalitetsboken (KoK-boken). Samma förutsättningar gäller för alla vårdcentraler. I dagsläget drivs 112 vårdcentraler i offentlig regi och här är 61 procent av invånarna listade. Det finns 92 privat drivna vårdcentraler och de har listat 39 procent. I Göran Stiernstedts aktuella utredning (SOU 2016:2) framhålls att vården i Sverige i internationell jämförelse är "sjukhustung". Alltsedan VG-regionen bildades har politiska ambitioner och budgettexter talat om att överföra resurser från slutenvården till primärvården. Trots detta är även VG-regionen fortsatt alltför sjukhustung. Införandet av VG-PV 2009 har tvärtom inneburit att regionens utgifter för vårdcentralsvården är lägre 2015 än 2008 (jämfört med index). Tyvärr har det uppstått en myt att vårdcentralerna fått mer pengar och kommit undan" besparingar och därmed ökat sin andel av sjukvårdsutgifterna. I praktiken har detta medfört att sjukhusen och ibland även beställarna - anser det vara rätt att föra över ansvaret för vissa patientgrupper till vårdcentralerna. (För utförligare historik - se bilaga). Denna missuppfattning har till och med föranlett dåvarande VG-PV-kontoret att utfärda dementi och förtydligande. Vårdcentralerna har ändå lyckats öka tillgängligheten för patienter och invånare och vårdvalet har blivit en stor framgång. 3.1 Tillit Tillit som värdegrund Vi tror att begreppet tillit är viktigt att ha som värdegrund i allt arbete med att utforma och utveckla hälso- och sjukvård och det är alltid patientens tillit som ska beaktas i första hand Kontinuitetens betydelse för tillit Ur patientens synvinkel kan kontinuitetens betydelse aldrig överskattas det vill säga att mötas av en person man träffat förut, som känner till vilka sjukdomar eller andra bekymmer man har. Att ständigt behöva berätta och förklara för okända personer är tidsödande och negativt för trygghetskänslan Invånarens tillit till vården Det råder en bristande tillit på flera olika plan i hälso- och sjukvården och i slutändan riskerar patienterna att drabbas. Generellt har befolkningens tillit till vårdcentralerna ökat efter vårdvalet man får själv välja vårdcentral och det är lättare att få tid. I Nationella patientenkäten har många frågor bärighet på tillit och svaren visar att tilliten är otillräcklig. Variationer finns och det är främst vårdcentralens storlek och ledning som har betydelse. Det finns också en alltför låg tillit till möjligheten att få specialistvård när man behöver det. Mängden privata sjukvårdsförsäkringar har exempelvis tredubblats och omfattar nu 2,7 miljarder kr/år Vårdgivarnas tillit till varandra Utskriftsdatum

213 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (9)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral VGR:s revision visar att det brister i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun vad gäller de mest utsatta patientgrupperna. Det skapar tillitsproblem. Även inom VGR:s hälso- och sjukvård sjukhus/specialiserad öppenvård/primärvård finns det på många ställen brist på tillit. Det finns en misstro mot att de andra verkligen gör det de ska, att man exempelvis försöker skjuta över kostnadsansvar eller att andra ha sämre kompetens än man själv. I flera år har det varit otydligt huruvida specialistvården ska ombesörja sin egen provtagning. Allt fler patienter hänvisas till vårdcentralerna och deras volymer av så kallad extern provtagning har ökat markant med ökade kostnader som följd. Kommun och primärvård är missnöjda med varandras insatser och mycket tid läggs på att skapa samverkansdokument. All denna tillitsbrist kostar tid, energi och pengar. I vår enkät till alla vårdcentraler i VGR ställdes frågan Ser du några hinder för att ni ska kunna tillhandahålla bästa tänkbara allmänmedicinska vård? Så många som 70 procent svarade ja. Personalbrist (och då främst allmänläkarbrist) respektive Finansiering hamnade högt men ett ännu större hinder var Gränsdragning gentemot specialistvården både praktiskt och ekonomiskt (vem gör vad och vem betalar). Detta är ogynnsamt för tilliten mellan vårdcentraler och specialistvård men främst för patientens tillit till sjukvården kommer jag att få den röntgenunder-sökning jag behöver? Vårdgivarnas tillit till beställaren Många av dem som besvarat vår enkät tycker att det finns detaljer i KoK-boken som inte gynnar patienterna. Ur kommentarsfälten framgår främst att vissa kvalitetsparametrar inte är relevanta att registrera eller inte bör ge ekonomisk ersättning samtidigt som viktigare parametrar såsom kontinuitet och läkartäthet inte premieras. I SOU 2016:2 påpekas att detaljstyrande ersättningssystem påverkar de professionellas upplevelse av att vara kontrollerade och ifrågasatta vilket försämrar utförarnas tillit till beställaren. Vårdcentralerna beskriver en trötthet vad gäller kraven på insatser som ligger utanför själva kärnverksamheten eller som inte har upplevts som nödvändiga. Exemplen är många och Utskriftsdatum

214 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (10)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral även om flera av dem är vällovliga så har de inneburit en belastning och inkräktat på ordinarie arbete. Olika projekt, införande av IT-system som inte alltid är användarvänliga, nya arbetsmetoder och kvalitetskrav etcetera behöver tid och kraft för implementering. Som exempel kan nämnas Pascal, KLARA-SVPL, Rehab koordinator, Vårdsamordnare psykisk ohälsa, Ordnat införande av dyra läkemedel, Standardiserade vårdförlopp vid cancermisstanke. Flera nya kvalitetsregister har införts samtidigt som vårdcentralerna får oerhört många mail angående forskningsdeltagande, enkäter av olika slag, ekonomiska redovisningskrav med mera. Det faktum att vårdcentralerna inte får ha stängt på vardagar försvårar arbetet med verksamhetsutveckling, att få ut information och stärka det inre teamarbetet, exempelvis genom personalkonferenser Samverkan Samverkan är för det mesta vägen till tillit. I VGR togs ett omfattande grepp om samverkansstrukturer i samband med VG-PVs införande. Det har lett till att samverkan funnits som en obligatorisk del av alla verksamheter men organisationen är för fragmentiserad, mötena alltför många och att det är för många kockar. Sedan VG-PV startade har ett föredömligt samverkansarbete mellan offentliga och privata utförare och beställare pågått (i så kallade Dialogmöten) och KoK-boken har stadigt finslipats. Detta har ökat tilliten mellan alla parter. 3.2 Tillgänglighet I SOU 2016:2 framhålls att värdet av hälso- och sjukvården uppstår i mötet eller interaktionen mellan patienten och vården. Tillgänglighet kan betyda olika saker och påverkas av olika faktorer. Det kan betyda möjlighet att få besökstid till olika professioner eller att komma fram i telefon eller via mail, att få information på olika sätt med mera. Det kan också handa om den fysiska tillgängligheten utifrån fysiska eller psykiska handikapp eller möjligheten att få tolk. Tillgänglighet kan påverkas av geografiska faktorer - avstånd, kommunal samfärdsel liksom av snökaos eller patientavgifter. Inom VG-primärvård har man tagit ett bra grepp om dessa frågor på flera sätt exempelvis genom krav på fysisk tillgänglighet (Tillgänglighetsdatabasen), hemsidor och kontaktmöjlighet via mail och 1177, ekonomisk stimulans för hög telefontillgänglighet, separat tolkersättning, vettiga patientavgifter. Inte minst ledde beslutet om vårdval till etablering av flera nya vårdcentraler. De allra flesta invånare har nära till en vårdcentral. Vi har sett att det fortsatt inte är tillräckligt lätt för befolkningen att komma i kontakt med sin vårdcentral eller få tid för besök. Får man tid blir det kanske inte den tid man behöver vare sig vad gäller klockslag eller tidsrymd för besöket. Därför lägger vi tyngdpunkten på denna typ av tillgänglighet. Tillgänglighet är betydelsefullt för alla patientgrupper även om de mest sjuka skattar kontinuitet och kompetens ännu högre. Dessa tre faktorer - tillgänglighet, kontinuitet, kompetens - är viktigast för patienters tillit och trygghet och bör därför beaktas i allt utvecklingsarbete. Utskriftsdatum

215 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (11)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Vårdcentralernas antal och storlek Införandet av VG-PV ökade vårdcentralernas tillgänglighet avsevärt, nya vårdcentraler tillkom och tillgänglighet var villkoret för att kunna lista och överleva ekonomiskt. Befolkningen ökar, likaså andelen äldre. Ingen nettoökning av antalet vårdcentraler har skett sedan starten Sannolikt finns en optimal storlek för en vårdcentral mellan listade. Medelvärde och median i VGR ligger kring 8000 listade/vårdcentral. Vissa har blivit mycket stora vilket kan påverka tillgängligheten negativt lokaler, P-platser med mera ka n komma att begränsa. För stor personalgrupp kan minska effektiviteten och trivseln. De vårdcentraler som har färre än 3000 listade har svårt att klara KoK-bokskraven vad gäller öppettider och tillgång till olika specialistsjuksköterskor, psykolog och allmänläkare Öppettider Vårdcentraler inom VG-PV ska ha öppet alla vardagar och minst 45 timmar per vecka. Många har prövat längre öppethållande men upphört då efterfrågan varit låg. Patienterna tycks inte ha något större behov av att komma efter kontorstid. De flesta öppettider ligger nu i spannet 07:30-17:00. Enstaka erbjuder kvällsöppet för sina listade patienter. För vissa små vårdcentraler eller vårdcentraler som har bemanningsproblem är det ett problem att öppettiderna överstiger gängse heltid, alltså 40 timmar per vecka. Antalet jourmottagningar i VGR har ökat kraftigt sedan 2009, framför allt i Göteborgsområdet. Liksom tidigare har vårdcentraler med bemanningsproblem ett högre utnyttjande av jourcentralerna. Geografiska tillgängligheten påverkar invånarnas benägenhet att uppsöka jourmottagning. Rådande jourutbud innefattar vardagar minst till klockan 22 samt lördagar och helgdagar minst sex timmar. Dessutom finns läkare i dygnet-runt-beredskap för patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård samt för dödsfall och vårdintygsbedömningar. Via 1177 och sjukhusens akutmottagningar kan patienten få en tid på sin vårdcentral redan påföljande vardag. Intrycket är att detta jourutbud är tillfyllest med två undantag: Jouröppettider söndagar är otillräckliga. Här ses ett ökat antal sökande på grund av att vårdcentralen varit stängd en hel dag (lördagen). Sjukhusens barnakutmottagningar fylls av alltför många barn som har sjukdomar som lika bra/bättre kan hanteras på primärvårdsnivå. Detta beror dels på etablerade sökmönster som kan ha geografiska eller kulturella grunder, dels på att det är svårt för 1177 att bedöma barns symtom telefonledes och de då nödgas hänvisa till barnakutmottagningen när jourcentralen är stängd Antalet besök och andra kontakter Antalet vårdcentralsbesök har stadigt ökat men sjunker Det ekonomiska incitamentet för att ha många besök eller andra kontakter är litet och i den bästa av världar kan man tänka att besöksminskningen beror på ett tillfredsställt behov. Mycket tyder dock på att vårdcentralspersonalen inte mäktar med att upprätthålla samma höga tillgänglighet. Utskriftsdatum

216 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (12)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral I vår enkät är vårdcentralernas självupplevda tillgänglighet (telefon, epost, besök) Bra eller Mycket bra hos endast procent. Detta talar för sviktande kapacitet att upprätthålla sin roll som första linjens sjukvård. Till och med 2015 utgick en relativt hög målrelaterad ersättning för antalet besvarade inkommande telefonsamtal. Då det var svårt att kvalitetssäkra svarsstatistiken togs denna ersättning bort och effekten av detta är för tidigt att utvärdera Tillgänglighet för utsatta patientgrupper Vårdcentralen har uppdraget att aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan olika vårdnivåer och huvudmän. Det handlar oftast om gruppen äldre och multisjuka. Vårdcentralerna kan sällan uppfylla behoven och orsakerna är flera. Patienterna är många gånger alltför sjuka exempelvis svår hjärtsvikt eller ovanliga genetiska sjukdomar där allmänläkarens kompetens inte räcker till. Hembesök av läkare hinns inte med behovet uppstår ofta akut men vårdcentralen har svårt att ha en tom lucka för de en till två timmar som hembesöket kräver. När alla invånare har rätt till besök inom vårdgarantins krav (sju dagar) och allmänläkarna är för få blir läkarnas tidböcker fyllda långt i förväg. Störst är behovet av hembesök av läkare hos patienter i ordinärt boende medan SÄBO är hyggligt bra tillgodosedda. Sedan 2015 får vårdcentralerna högre ersättning för hembesök men vi vet ännu inte om detta kommit de mest behövande tillgodo. Läkartillgång på korttidsboenden har också varit bekymmersam. Från 2016 ska en vårdcentral i varje kommun ha hela behandlingsansvaret, tidigare var det listande vårdcentral vilket innebar att sköterskor på korttidsboenden fick lägga mycket tid på att ringa runt och leta läkare. Resultatet är att det blivit bättre för sjuksköterskor och förhoppningsvis även för de boende men ibland ett svårt och otydligt uppdrag för den ansvariga vårdcentralen. Antalet korttidsplatser kan variera kraftigt från dag till dag och de boende är ofta mycket sjuka. Ett korttidsboende kan faktiskt både stängas och uppstå över en natt, det är frivilligt för kommuner att inrätta dem. Vårdcentralernas tillgänglighet och kompetens för människor med psykisk ohälsa på primärvårdsnivå ökade redan för år sedan då de flesta fick psykoterapeutisk eller psykosocial kompetens. I och med införandet av VG-PV blev krav på sådan kompetens än mer stringent och inför 2017 ska alla vårdcentraler tillhandahålla leg psykolog. Uppdraget för psykisk ohälsa är beskrivet i KoK-boken och är adekvat. Vad gäller åldersgruppen 16 år och äldre är tillgängligheten mestadels god vad gäller psykiska primärvårdsdiagnoser. Många patienter söker för psykosociala bekymmer vilket riskerar att täppa igen tillgängligheten till psykologisk kompetens Personal Personaltillgång är grunden för tillgänglighet i sjukvården vare sig man har kontakt via telefon, e-post, Skype med mera eller ett fysiskt möte. Av de vårdcentraler som uppgett personalbrist som hinder för att ge bästa möjliga vård har de allra flesta (88 procent) angett alllmänläkarbrist. Man har inte heller tillräckligt med distriktssköterskor, andra specialistsjuksköterskor eller psykologer (19-27 procent anger dessa yrkesgrupper). Långvarig brist på nyckelkompetenser innebär en klar utmattningsrisk för personalen och därmed ytterligare försämrad tillgänglighet för patienten. Utskriftsdatum

217 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (13)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Allmänläkarbristen Enligt Läkarförbundets mätningar saknas minst 1400 allmänläkare i Sverige och detta avspeglas i alla landsting. Läkarförbundet har jämfört allmänläkartätheten i Sverige 1998 och 2012, Här ligger VGR på 16e plats bland de 21 landstingen med genomsnittligt listade/heltidsläkare, avsevärt sämre än de rekommenderade nivåerna trots att antalet läkare per capita ökar mer här än i de flesta länder. I Danmark är alla allmänläkarmottagningar privata och oftast små. Man har rätt att sätta stopp vid 1600 listade, ännu färre om man arbetar deltid. Varje år genomförs en nationell översyn så att antalet allmänläkare är tillräckligt för befolkningens behov. I Norge har en allmänläkare ansvar för i genomsnitt 1152 invånare och måste ha dispens för att lista fler än De allra flesta (95 procent) är här privata. I Sverige är situationen ungefär lika bekymmersam som i Norge innan man 2001 genomförde den lyckosamma Fastlegereformen. Det bör understrykas att en bidragande orsak var att man tillät läkare utan specialistutbildning att etablera sig som fastlege. I Sverige har vi aldrig nått målet från tidigt 1990-tal om en allmänläkare per 1500 invånare. I VGR har politiken i flera år varit välvilligt inställd till fler ST-block i allmänmedicin och antalet har stadigt ökat. Specialistutbildningen kräver cirka fem års heltidstjänstgöring. Studierektorerna påtalar ett växande problem med sidotjänstgöringsplatser, främst inom hud och gynekologi. Specialistklinikerna tillhandahåller utbildningsplatser utifrån sina egna behov och många har ingen tydlig beställning utifrån ett samhällsbehov. Det utgör påtaglig bromskloss för att bli färdig allmänläkare. Dessutom har den genomsnittliga tid som ST-läkaren i allmänmedicin behöver för att bli färdig specialist ökat till sju-åtta år på grund av deltidsarbete, föräldraledighet mm varför det reella tillskottet av färdiga allmänläkare blir otillräckligt Ledarskap Vår erfarenhet visar att små, läkarledda vårdcentraler har lättast att rekrytera allmänläkare oavsett offentlig eller privat drift. I Konkurrensverkets rapport 2014:2 konstateras att vårdcentraler där ägare arbetar i verksamheten hade bättre resultat och bemanning. De allra flesta sådana vårdcentraler är relativt små och ägs av allmänläkare. Utifrån sin stora primärvårdsenkät 2015 konstaterar Läkarförbundet att Därför behövs en utveckling mot större andel små privata vårdgivare. I de möten och intervjuer vi genomfört framförs ofta att chefskap/ledningsfrågor har stor påverkan vad gäller möjlighet att rekrytera och behålla personal. Man efterlyser mer makt åt professionen, det vill säga mindre detaljstyrning och att mer hänsyn tas till den anställdes önskemål och behov vad gäller arbetsvillkoren Specialistvården Tillgängligheten till specialistvård haltar och vi delar till fullo Göran Stiernstedts uppfattning (SOU 2016:2) att den nuvarande strukturen och uppdragsfördelningen vad gäller primärvård och sjukhusanknuten vård är en viktig bidragande orsak till ineffektiviteten i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Ur vårdcentralspatientens synvinkel innebär detta ofta att de inte får komma till vissa specialiteter inom rimlig tid eller ibland inte får komma alls oavsett hur remissen från vårdcentralen är utformad. Utskriftsdatum

218 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (14)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Tillgänglighet för remissbedömning hos olika specialister varierar. Sämst ställt är det inom psykiatri inklusive BUP men även neurologi, ryggortopedi, kardiologi, hud, gynekologi, reumatologi med flera har alltför långa väntetider. Det tycks saknas nyckeltal för hur många läkare av olika specialiteter som behövs för en viss folkmängds behov. Den medicinska utvecklingen ställer större krav på specialistvården och det ger i sin tur en överskjutning av specialistvård till vårdcentralerna. Detta påverkar vårdcentralernas tillgänglighet såväl på grund av att fler patienter ska tas om hand som att vårdcentralen behöver längre tid för dessa patienter än specialisten som har både vana och kompetens. Många lägger alltså mycket tid på att skyffla runt remisser och de som kommer i kläm är förstås i slutändan patienterna Ekonomi Tillgängligheten påverkas av de ekonomiska resurserna. Flera mycket erfarna ledare som är verksamma inom VG-PV, såväl i privat som i offentlig regi, är samstämmiga i att finansieringen inte är tillräcklig för det breda uppdrag som beskrivs i KoK-boken. Man betonar att man professionellt sett absolut är nöjd med att ha ett brett allmänmedicinskt uppdrag men att uppdraget har ökat successivt utan motsvarande ekonomisk kompensation vilket också försämrar tillgängligheten. Stiernstedts utredning Effektiv vård (SOU 2016:2) pekar på att primärvården i Sverige har en påfallande liten andel av totala hälso- och sjukvårdsbudgeten i ett internationellt perspektiv och att kostnadsökningen de senaste åren främst är att hänföra till den sjukhusbundna vården. 3.3 Personcentrerat arbetssätt Det allmänmedicinska arbetssättet är i sin grund personcentrerat varje patientmöte skräddarsys utifrån individens symtom, funktion och personliga förutsättningar och uppfattningar. Någon har sagt specialistläkaren lär känna sjukdomen som människan har medan allmänläkaren lär känna människan som har sjukdomen Grupper med särskilda behov Personal på vårdcentral lär känna hela familjerna och följer dem ofta i decennier. Det finns dock grupper som i ännu högre skulle gagnas av ett personcentrerat arbetssätt, främst de med omfattande behov såsom äldre, barn och psykiskt sjuka med insatser från både kommun och landsting. Här behöver vårdcentralerna i ännu högre grad ta hänsyn till den enskildes samtliga behov och skapa individuella planer med patient och närstående som samarbetspartners Möjlighet att läsa sin journal Vårdcentraler erbjuder sällan aktivt sina patienter att ta del av dokumentationen. Man upplever att patienterna sällan efterfrågar sin journal förutom när det gäller exempelvis försäkringsärenden eller flytt till annan ort Kontinuitet och delaktighet Ett personcentrerat arbetssätt gynnas av att patienten får träffa samma personer/team på vårdcentralen. Sådan kontinuitet ökar också patientsäkerheten. Det är viktigt att patienten känner sig delaktig i besluten. Enligt Vårdanalys Rapport 2012:1 (om patientupplevd kvalitet i vården) fick mottagningar med hög andel läkarbesök bättre betyg medan stora mottagningar Utskriftsdatum

219 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (15)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral med många listade var förenat med sämre betyg. Mottagningar lokaliserade i VGR fick sämre betyg avseende upplevd delaktighet vid besök hos läkare men inte för besök hos sjuksköterska (jämfört med Region Halland och Skåne) Vårdlogistik I SOU 2016:2 konstateras att vården präglas av industriell logik på så sätt att organisation och flöden är lika oavsett patientens egenskaper och behov. Så är ofta fallet även på vårdcentralerna, där kontinuitet och tillgänglighet måste konkurrera med varandra. Höga tillgänglighetskrav gör att det blir viktigare att se till att patienten snabbt får en tid än att hen får träffa samma person. Vårdcentralernas snävt tilltagna besökstider begränsar möjligheten att lyssna till patientens livsberättelse en förutsättning för personcentrerat arbetssätt inom vården. 3.4 E-hälsa E-hälsa handlar om hur vården och omsorgen som helhet skall fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster och administrativa stöd. Dessa ska förenkla för både individen och professionen Vårdguiden Från 2016 ska alla vårdenheter i VGR tillhandahålla e-tjänster via 1177 Vårdguiden samt erbjuda basutbud för kontakt med vården, exempelvis för att boka besökstid, beställa nya recept, bli kontaktad med mera. Vårdcentralerna har varit ålagda att tillhandahålla motsvarande tjänster i flera år. Det finns också ett antal rekommenderade tjänster, exempelvis Råd och stöd för att ändra levnadsvanor. VGR-invånarna har lägre anslutning till 1177 än riksgenomsnittet. Vårdcentralernas upplevelse är att dessa tjänster utnyttjas i tämligen låg grad men att det är i stigande. Möjligheten att lista om sig elektroniskt (via Mina Vårdkontakter) utnyttjas alltmer Liten probleminventering Svaren i vår enkät visar på sämre tillgänglighet för epost än för telefonsamtal. Det är svårt att veta om det beror på att epost prioriteras lägre eller helt enkelt är en sämre metod än telefonsamtal respektive fysiskt besök? Vårdadministrativa förbättringar i form av SMS-påminnelser, information om vaccination till riskgrupper, provsvar per till exempel mail förekommer men ännu inte i någon hög utsträckning. Erfarenhet visar att introduktion av e-tjänster tar tid, personalen behöver tillägna sig ett nytt arbetssätt och invånarna behöver upptäcka nyttan med e-tjänsten. Allt fler funktioner inom vården ska skötas i datoriserade system och här finns en viss digital trötthet Hälso- och sjukvårdssektorn är belagd med höga sekretess- och säkerhetskrav och därför är inloggnings-procedurerna ofta krångliga. Journalsystem, ordinationssystem för läkemedel, hjälpmedel, näringsprodukter med mera uppfattas som tungrodda ofta för att man inte får tid och utbildning i samband implementering men också för att det krävs alltför många klick. Utskriftsdatum

220 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (16)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Vissa system behövs så sällan att användaren inte kan få rutin, exempelvis intyg för sjöfolk. Detsamma gäller vissa kvalitetsregister där övning ger färdighet men sällananvändning tar kraft. Vårdcentralernas största bekymmer för både patienter och personal vad gäller e är svårigheten att inhämta information från olika vårdenheters dokumentationssystem och att kommunicera med varandra kring den enskilda patienten Funderingar kring e hälsa och jämlikhet Man kan fundera på e-tjänster ur perspektivet jämlik vård finns här socioekonomiska skillnader? Är e-tjänster fördelaktiga när det exempelvis handlar om att kommunicera på olika språk? Christer Andersson, chef för en vårdcentral i Bergsjön med en majoritet av icke svenskfödda invånare säger att efterfrågan på e-tjänster där är låg men lite i stigande. Det viktigaste i hans allmänmedicinska arbete är fortfarande det fysiska mötet där han kan använda alla sina sinnen och samtidigt förmedla information. 3.5 Kunskapsstöd Den som arbetar i vården fattar många beslut. Dessa beslut ska bygga på bästa tillgängliga kunskap för att göra bästa möjliga nytta för patienten Patienten Det är på många sätt gynnsamt om patienter besitter en hög kunskap om sin egen hälsa och många efterfrågar mer information. Här har till exempel 1177 Vårdguiden utvecklats positivt men alltför få känner till dess kapacitet Personalen Allmänmedicin har blivit en alltmer komplex och omfattande specialitet och behovet av struktur och kunskapsstöd till personalen är därför stort. På senaste år har det kommit många bra digitala kunskapsstöd av stort värde för vården vad gäller hur medicinska åkommor ska diagnosticeras och skötas Ledningen Ledarskapet inom VG-PV behöver stödjas. Det saknas strukturer för exempelvis interkollegialt stöd och kunskapsutveckling. På sjukhus träffar ledarna varandra ofta, kanske dagligen i matsalen. På vårdcentral är ledaren ensamvarg utan möjlighet att i vardagen bolla med annan ledare eller rådgivare. Man ska inte glömma vikten av det lokala ledarskapet. Det är ledarens ansvar att bevaka fortbildningsbehovet hos sin personal. Det är också ledarens ansvar att filtrera och sortera det stora informationsflödet som numera drabbar de allra flesta instanser. En ledare i hälso- och sjukvård behöver också kunna ta ett övergripande medicinskt kvalitetsansvar Informationssökning Det finns behov av bättre administrativa kunskapsstöd. Många letar information kring hjälpmedelsregler, telefonnummer, vem som ansvarar för vad, vart patienten kan remitteras, hur långa väntetiderna är, vart olika dokument ska skickas och så vidare. Likaså finns behov av lättillgänglig information kring den ständigt pågående medicinska utvecklingen. Utskriftsdatum

221 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (17)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral För vissa patientgrupper är behovet av ett bättre kunskapsstöd extra uttalat det gäller grupper som nu hamnar mellan stolarna när de flyttas mellan vårdnivåer eller när flera huvudmän är inblandade. Främst patienter med funktionshinder vid överföring från Barnhabilitering till Vuxenhabilitering men även psykisk ohälsa och missbruk och barn- och ungdomspsykiatri samt äldre i största allmänhet fast med fokus på dem med omfattande behov Gränsstriderna Sjukvården utvecklar nya behandlingsmetoder, mediciner, undersökningar och i kombination med det skarpa kostnadsansvaret uppstår lätt konflikter mellan vårdgivare, Svarte-Petterstrider. De rättsskipande instrumenten RMR (Regional Medicinsk Riktlinje), ordnat införande med mera har gett positiva resultat men räcker inte till. Det stjäl tid från både patienter och personal att söka sanningen om vem som ska göra vad och vem som ska betala. I enkäten ställer vi frågan Ser du några hinder för att ni ska kunna tillhandahålla bästa tänkbara allmänmedicinska vård?. Ja-svaren fördelar sig enligt nedan: Det visar sig alltså att dessa gränsstrider utgör det enskilt största hindret för att kunna tillhandahålla bästa tänkbara allmänmedicinska vård. Ett hinder som till och med anses större än bristen på allmänläkare Lära av varandra Ett annat perspektiv på kunskapsstöd är att kunna korsbefrukta varandra, att dela med sig av de goda exemplen och skapa nätverk för kunskapsutbyte. I sjukvården råder tyvärr en lite tråkig kultur där vi hellre letar nackdelar än fördelar, inte delar med oss av erfarenheter och inte premierar dem som gör rätt och bra saker. Utskriftsdatum

222 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (18)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral 4 Målbild Med utgångspunkt från vad vi uttryckt i föregående kapitel vill vi nu formulera en målbild där vissa delar kan vara är mer angelägna eller brådskande än andra. Vi har avstått från att ange någon tidsram utan har istället valt att beskriva hur det ser ut när målbilden är uppnådd. (I kapitel 5 finns en utvecklingsplan där vi rangordnat våra förslag.) VG Primärvård är en pålitlig och resursstark bas för regionens hälso- och sjukvård och dess andel av hälso-och sjukvårdsbudgeten är 25 procent. 4.1 Tillit Ordet tillit ingår i allt värdegrundsarbete och det är alltid invånarens tillit som beaktas i första hand Invånarnas tillit Tilliten är hög på alla plan inom hälso- och sjukvården. Invånarna vet vilken vårdcentral de tillhör och kan lätt få kontakt. Den som behöver får besökstid samma dag. Vårdcentralen har god samverkan med olika specialistkliniker och invånarna känner sig trygga med att de får vård på rätt nivå och i rätt tid. Vårdcentralen har ett huvudansvar för att samordna vården för dem som har behov av insatser från många olika håll. På vårdcentralen har patienten en fast vårdkontakt en person som har ett helhetsansvar, som känner sina patienter väl och som är lätt för den sjuke och närstående att nå. Vårdcentralerna organiserar sitt arbete så att dessa patienter alltid får hembesök när det behövs Tillit mellan vårdcentraler och kommuner Samverkan med kommunal hälso- och sjukvård präglas av att patientens behov ska vara avgörande för vem som gör vad. Kostnader för hjälpmedel med mera regleras inte längre via skatteväxling utan tas från en gemensam pott Tillit mellan vårdcentraler och övrig regional sjukvård Tydliga sjukvårdsbeställningar och samverkansdokument samt regionala beslut om gränssnitt ger god samarbetsanda mellan vårdcentraler och övrig regional sjukvård. Utskriftsdatum

223 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (19)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Kostnadsansvaret för vissa dyra läkemedel och speciella medicinska undersökningar har tagits bort och invånarna risker inte längre olika behandling härvidlag. Så kallad extern provtagning är adekvat ekonomiskt ersatt och tydligt reglerad vad gäller ansvar. Härmed avses den provtagningsverksamhet som vårdcentralen behöver upprätthålla för listade patienter som utreds och behandlas vid andra vårdinrättningar Tillit mellan vårdcentraler och beställare/ överordnade Hög autonomi och låg detaljstyrning gäller för både offentliga och privata vårdcentraler. Kvalitetsindikatorer är relevanta och tas fram i samverkan med professionen. Rapportering kräver ingen extra arbetsinsats och eventuell målrelaterad ersättning baseras på rätt arbetssätt snarare än påverkningsbara mätvärden. KoK-bokens innehåll revideras och utvecklas som tidigare i föredömlig samverkan mellan beställare och utförare. Innehållet separeras i två delar varav den ena är renodlad avtalstext och den andra mer ger uttryck för politisk vision, värdegrund och liknande. Vårdcentralerna har fått mer arbetsro och tid för kärnverksamheten genom att inflödet av nya arbetsverktyg och förändringsprojekt har avtagit. Antalet mailutskick till verksamhetscheferna har reducerats genom att de nu filtreras via en regional informationsfunktion. De flesta vårdcentraler drar nytta av möjligheten att hålla stängt för intern verksamhetsutveckling några dagar per år. Det finns avtal med närliggande vårdcentral om att täcka upp och patienterna är väl informerade. 4.2 Tillgänglighet Vårdcentralernas antal och storlek Regionalt stöd för nyetablering leder till att antalet vårdcentraler ökar i paritet med befolkningsutvecklingen och invånarna har en god tillgänglighet och äkta valfrihet Öppettider tillgänglighet dygnet runt Vårdcentralerna har öppet på vardagarna. Öppettiderna kan variera men invånarna kan komma i kontakt med allmänmedicinsk personal dygnet runt. Tekniska lösningar för kommunikationen har utvecklats och används i större utsträckning än tidigare. Till primärvårdens jourmottagningar går bara den som inte kan vänta till nästa vardag. Jourmottagningarna har öppet till klockan 22:00 på vardagar, minst sex timmar på lördagar och minst åtta timmar på söndagar. Vissa jourmottagningar behöver ha lite extra helgöppet avsett för barn med åkommor som inte kräver sjukhusets resurser. Övrig tid tillhandahålles bedömning och rådgivning telefonledes via 1177/Vårdguiden eller personlig bedömning av jourhavande primärvårdssköterska på sjukhusets akutmottagning ( 1177 live ). Båda dessa instanser har möjlighet att boka besök påföljande dag på patientens vårdcentral. När vårdcentralerna är stängda finns som tidigare jourhavande läkare i beredskap för vårdintyg, dödsfall och för akuta hembesök för patienter inskrivna i den kommunala hälsooch sjukvården. Utskriftsdatum

224 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (20)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Antalet besök och andra kontakter Invånaren har flera enkla sätt att komma i kontakt med sin vårdcentral och få återkoppling inom ett dygn. Vårdgarantin ger rätt till personligt besök inom tre dagar men de allra flesta får komma samma dag om det behövs. Vissa åkommor sköts via digitala möten. (se 4.4 ehälsa). Tillgänglighet behöver inte längre mätas i antal besök eller andra kontakter En ny vårdnivå för utsatta patientgrupper Mobil Närvård Det finns en egen mobil vårdstruktur Mobil Närvård - för individer som har så uttalade sjukvårdsbehov att vårdcentralens kapacitet inte räcker. Här inkluderas de mest sköra hemsjukvårdspatienterna och de patienter som vistas på korttidsboende. Majoriteten tillhör gruppen sköra äldre men även yngre med funktionshinder och multisjuklighet omfattas, exempelvis unga som utremitteras från Barnhabiliteringen vid 18 års ålder. Patienter kan skrivas ut från sjukhus direkt till Mobil Närvård. Huvuduppgift är att tillhanda nära vård, mestadels i form av hembesök. Vård i livets slutskede ingår i uppdraget Uppskattningsvis är 1-2 patienter per 1000 invånare i i behov av Mobil Närvård. Vårdcentralen har fortsatt det basala ansvaret för läkarinsatser i kommunal hemsjukvård men ska lämna över till Mobil Närvård när patientens vårdbehov överstiger vårdcentralens resurser och kunskaper. Boende på särskilda boenden (SÄBO o BmSS) har också fortsatt kontinuerlig uppföljning från vårdcentralens läkare men teamet erbjuder en konsultativ funktion. I Mobil Närvård finns tillräcklig läkar- och sköterskebemanning och adekvat medicinsk kompetens. Den är organisatoriskt placerat mellan primärvård och specialistvård och har nära samverkan med kommunen. Ansvarsområdet är geografiskt och synkroniserat med den kommunala hälso- och sjukvården. När en patient överförs till Mobil Närvård sker avlistning från vårdcentralen som då inte längre får någon ersättning och inte heller längre har något vårdansvar. Listning sker istället på lokala enheten för Mobil Närvård. Denna listning innebär inte att patienten kan välja fritt och den renderar ingen ekonomisk ersättning utan är främst till för att ge patienten en hemvist. Sjukhus, vårdcentraler med flera måste veta vilken vårdenhet som har ansvaret för journalföring, läkemedels- och hjälpmedelsförskrivning, provtagningar etcetera. Likaså vart epikriser, remissvar med mera ska skickas och vart anhöriga kan vända sig för stöd och information. Mobil Närvård finansieras genom budgetbeslut Personalen Antalet allmänläkare, specialistsköterskor och psykologer är tillräckligt på vårdcentralerna och följer nationella eller regionala nyckeltal för befolkningens behov. Ortopedmedicinsk personal och arbetsterapeuter förstärker arbetet kring muskuloskeletala åkommor och långtidssjukskrivningar. Tillräcklig bemanning gör att invånarna lätt kan få besökstider till den yrkesgrupp som åkomman kräver. Utskriftsdatum

225 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (21)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Allmänläkarbristen VGR har högst allmänläkartillgång i hela Sverige. Arbetsvillkoren för allmänläkarna har förbättrats och de orkar arbeta mer och längre. De kan sköta en del av sin administration på distans och vårdcentralen anställer servicepersonal så att all medicinsk personal gör rätt saker och kan arbeta mer effektivt. De allmänläkare som är duktiga handledare ägnar en stor del av sin arbetstid till att utbilda 3-5 ST-läkare vardera vid certifierade utbildningsvårdcentraler. Det finns över 500 ST-block i allmänmedicin i regionen och det är konkurrens om dessa platser. Studierektorerna deltar i beställningsarbetet gentemot regionens specialistkliniker och de privata specialistmottagningarna, så att antalet sidotjänstgöringsplatser för ST-läkare i allmänmedicin dimensioneras korrekt. ST-läkare inom exempelvis psykiatri, neurologi, gynekologi, geriatrik och flera invärtesmedicinska specialiteter gör sidotjänstgöring 1-6 månader på vårdcentral. Regionen anordnar skräddarsydda fortbildningsprogram för utlandsutbildade allmänläkare, likaså för svenskutbildade specialister som vill sadla om till allmänmedicin. Språkkunskaper hos utlandsfödda läkare tas tillvara och stor vikt läggs vid att mycket goda kunskaper i svenska är av vital betydelse för utövande av allmänmedicin Ledarskap På varje vårdcentral finns allmänläkare i ledande ställning. Detta är gynnsamt för rekryteringen och säkerställer att verksamhetsbeslut alltid präglas av medicinsk säkerhet. De olika yrkesgrupperna upplever att deras innovationsförmåga och kunskaper får utrymme och de känner sig inte detaljstyrda. Stor hänsyn tas till de anställdas önskemål och behov vad gäller fortbildning, arbetstider med mera. Vårdcentraler med listade och där ägarna arbetar i kärnverksamheten har som tidigare lätt att rekrytera personal och uppnå goda resultat vad gäller kvalitet, patientnöjdhet och patientsäkerhet. Politiska beslut och regelverk i VG-PV styr därför mot att fler vårdcentraler har sådan utformning. Vårdcentraler drivs med hög grad av autonomi och har representation i samverkans- och utvecklingsgrupper. Delregionala nätverk befrämjar chefernas utveckling och kunskaper Specialistvården En ny slags vårdgaranti gör att patienter känner sig trygga när vårdcentralen har skickat en remiss för specialistbedömning. Det är förstås den medicinska åkommans allvarlighetsgrad som främst styr väntetiden men även en människas allmänna sjukdomsgrad och psykosociala situation vägs in. Likaså kan samhällsekonomiska faktorer påverka väntetiden såsom att undvika långvarig sjukskrivning. Patienten får alltså träffa en läkare med rätt kompetens inom den tid som läkaren på vårdcentralen anser behövas och som anges i remissen. Det är detta som är den nya vårdgarantin och som används istället för den gamla tremånaders-garantin. Det möjliggörs genom att fler specialister har sökt sig till närsjukvården och att remissreglerna styr till rätt doktor utifrån varje patients behov. VGR har tagit fram nyckeltal så att man nu vet hur många psykiater, gynekologer, neurologer med flera öppenvårdsspecialister befolkningen behöver. Flaskhalsen för första bedömningsbesök har försvunnit. Närsjukvård/öppen specialiserad vård kan ha flera olika utseenden det kan vara specialistsjukhus (såsom i Frölunda eller Angered), Utskriftsdatum

226 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (22)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral öppenvårdsmottagningar på länsdelssjukhus eller privata specialistmottagningar. Öppenvårdsspecialistmottagningar kan vara lokaliserade nära en vårdcentral men servar då fler än just den vårdcentralens listade patienter. Däremot bedrivs inte öppen specialiserad vård på enskilda vårdcentraler eftersom patientunderlaget till varje enskild specialitet är för litet, även på mycket stora vårdcentraler. Det är Regionalt Kunskapscentrum för Allmänmedicin, ReKAM (se 4.5) som avgör gränssnittet mellan specialistvårdens respektive vårdcentralernas ansvar. Måns Roséns konstaterande att träning ger färdighet innebär att vården av patienter med sällsynta sjukdomar koncentreras till specialistsjukvården Ekonomi VG Primärvårds andel av regionens kostnader för hälso-och sjukvård uppgår till 25 procent. Den särskilda ersättningen för geografi har justerats, bland annat så att vårdcentraler i små kommuner/kommundelar kan klara sig även om befolkningsunderlaget är otillräckligt. En modell för nyetableringsstöd har utarbetats så att vårdcentraler kan övertas eller nystartas även av icke tidigare etablerade aktörer. Man följer Kammarkollegiets principer för värdering av vårdenheter. De som erbjuder sig att starta en vårdcentral på en plats anvisad av VGR får hjälp med listningsprognos och bankgaranti. Den månatliga ersättning som vårdcentralen får från regionen betalas ut med en månads kortare dröjsmål än tidigare. Vissa vårdcentraler har växt så mycket så att personal, lokaler eller P-platser inte längre förslår. Ibland har till och med patientsäkerheten äventyrats. De kan säga nej till invånare som är bosatta utanför den egna kommunen/stadsdelen. Därmed vågar andra vårdcentraler etablera sig, det finns tillräckligt antal invånare att lista. Samtidigt riskerar ingen vårdcentral att bli så stor att den inte längre kan erbjuda sina patienter god vård. 4.3 Personcentrerat arbetssätt Ett tillräckligt antal allmänläkare och specialistsjuksköterskor på vårdcentralerna gör att det i sin grund personcentrerade allmänmedicinska arbetssättet kan blomma ut. Det finns tid i varje patientmöte att lyssna till patientens berättelse. I samverkan med patienten kan läkaren, sköterskan, psykologen eller teamet utveckla en vårdplan som är anpassad till individens symtom, funktion och personliga förutsättningar och uppfattningar. Vårdprogram för olika stora diagnoser används men handläggningen anpassas alltid till den enskilda patientens behov och önskemål. Exempelvis kan patienten själv välja typ av läkemedel eller alternativ behandling efter att ha fått adekvat medicinsk information kring sin åkomma. Likaså ska patienten kunna påverka målet med behandlingen Grupper med omfattande behov Vårdcentralens uppdrag omfattar vissa grupper med ett större behov av personcentrerat arbetssätt än genomsnittet. De kan exempelvis ha nedsatt autonomi på grund av psykiska eller fysiska funktionshinder eller vara allmänt sköra på grund av ålderdom och flera olika sjukdomar. De har ofta insatser från både kommun och landsting. Vårdcentralen anpassar sin vårdlogistik för äldre För dessa grupper har vårdcentralerna anpassat sin vårdlogistik vilket innebär att patienterna tillförsäkras tillräckligt med tid och kompetens för att tillgodose deras totala behov av vård Utskriftsdatum

227 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (23)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral och stöd. Bland annat har vårdcentralerna huvudansvar för samordning av vård- och omsorgskontakter och för att ordinationslistan som används av kommunsköterskan alltid är aktuell. Om det är önskvärt så sker vården i patienternas hem och det finns alltid en Samordnad Individuell Plan (SIP) som utgår från patientens behov och önskemål. Äldresköterska som specialistsköterska och fast vårdkontakt för äldre Det finns en tydligt definierad och lätt nåbar fast vårdkontakt, för de äldre patienterna utgörs denna av en äldresköterska. Patienter, närstående och samverkanspartners har en väg in. Hen är en specialistsköterska för äldre, man kan jämföra med diabetessköterskan eller BVCsköterskan, leg sjuksköterska med påbyggnadsutbildning. Äldresköterskan arbetar enligt de metoder, riktlinjer och krav som regionen (Regionala Äldrehälsovårdsenheten, RÄHV se 4.5.4)) fastställer - såsom webb-kollen, SIP, demensutredningar, riskbedömning enligt Senior Alert, benskörhetsbedömningar och vaccinationsprogram med mera. Likaså deltar äldresköterskan i den samordnade vårdplaneringen för att trygga patientens övergång mellan olika vårdnivåer I den händelse vårdcentralens kompetens och resurser är otillräckliga för en enskild patient så säkerställer vårdcentralen att ansvaret för patienten överförs till enheten för Mobil Närvård. (se 4.2.4) Psykisk ohälsa och missbruk Vissa personer med psykiska åkommor har nytta av KBT online kognitiv beteendeterapi som personen kan tillgodogöra sig i sin egen takt och vid valfri tid på dygnet samt från valfri plats. De flesta vårdcentraler kan erbjuda detta. Likaså finns arbetssätt som anpassats till personer med missbruk av alkohol eller tabletter fokus ligger på helhetssyn, samsyn kring problemlösningen och teambaserad vård Möjlighet att läsa sin journal Nya digitala möjligheter har ökat patientens delaktighet i sin vård och sin vårddokumentation. Genom att patienten även kan lägga upp information om sig själv kan vårdpersonalen i vissa fall lättare individanpassa vården. 4.4 E-hälsa Mer tid har kunnat friställas till de viktiga fysiska mötena mellan patienter och sjukvårdskunniga tack vare att vårdcentralen infört vissa digitala informations- och administrationssystem /Mina vårdkontakter har fler funktioner Patienter kan få rådgivning via en chattfunktion som nås via 1177/Vårdguiden. Härifrån kan frågorna vid behov ledas vidare till listande vårdcentral. Patienterna har möjlighet att via 1177/Mina vårdkontakter fylla i frågeformulär inför besöket på vårdcentralen och som där underlättar diagnostik och vårdplanering. Frågeformulären är enkla, har få frågor och är anpassade efter patientens sökorsak (magont, sömnproblem, receptförnyelse, diabetes ) Flera sätt att kommunicera mellan patient och vårdcentral Ett minskande antal invånare ringer vårdcentralen, istället utnyttjar de digitala kontaktfunktioner såsom mail eller Mina vårdkontakter. Utskriftsdatum

228 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (24)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Journalsystemens utformning ger patienten möjlighet att välja på vilket sätt han/hon vill få information om återbesökstid, provsvar och dylikt genom personligt besök, brev, telefon/sms, digitalt, med/utan tolk? Videoteknik (exempelvis Skype) används i vissa sammanhang i stället för att patienten kommer till vårdcentralen främst i extrem glesbygd. Ett annat exempel där videokonsultation används är när en patient behöver en kortare uppföljning av sin medicinering det blir som en förstärkt telefontid. Löpande information från vårdcentralen till listade patienter exempelvis angående influensavaccination, väntetider på Drop In, infektionsläget - förmedlas via sociala medier eller hemsida/app Digitala knep för sammanhållen vårdkedja Patienter med omfattande behov och som ska skrivas ut från sjukhus har fått en ökad trygghet genom att deras läkare eller sköterska på vårdcentralen kan delta i utskrivningssamtalet via videolänk. De patienter som har en samordnad individuell plan (SIP) kan läsa denna via 1177/Mina vårdkontakter. Där kan även övriga berörda ta del av dokumentet och samordningsansvarig kan justera och signera. VG-regionen och VästKom har enats om ett avtal med innebörden att olika huvudmän kan få digital tillgång till varandras journalsystem IT i vården för ökad patientsäkerhet och förenkling De digitala journalsystemen kan införliva nya beslutsstöd och webbsystem. Exempelvis NjuRen för upptäckt av nedsatt njurfunktion eller varningssystem gällande interaktioner mellan förskrivna läkemedel. Alla vårdcentraler har tillgång till andra vårdgivares journaldata inom regionen. Patientens medgivande kan lämnas muntligt och dokumenteras av mottagaren på ett strukturerat och spårbart sätt. Den digitala läkemedelslistan gör att vårdgivaren kan se såväl ordinerade som uthämtade läkemedel. Remisshanteringen sker digitalt och det finns ett regionalt adressregister för säker överföring. Patienten vinner tid på att remiss, bekräftelse och remissvar slipper gå via vanlig postgång. En Single-sign-on-lösning underlättar arbetet avsevärt då alla funktioner som kräver inloggning (Pascal, SärNär, KIV, WebSesam med flera) blir tillgängliga genom endast en inloggning. 4.5 Kunskapsstöd Invånarna 1177 Vårdguiden har utvecklat sin funktion som informationskälla för allmänheten vad gäller allt som rör hälso- och sjukvård. Den är nu känd för de allra flesta invånare och antalet telefonsamtal rörande egenvårdsråd har minskat, både hos 1177 och hos vårdcentralerna. Ett stort antal invånare har installerat 1177-appen och alla som ny- eller omlistas får erbjudande om denna app Patienternas input till egna vårdcentralen verktyg för tjänstedesign? Utskriftsdatum

229 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (25)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Vårdcentralerna vill ta reda på vad deras patienter tycker till förmån för det lokala förbättringsarbetet. En regionalt utformad enkät delas ut till alla patienter som besöker vårdcentralerna under vissa veckor varje år. Patienter får tycka till om allt från P-platser, WC, väntrum till bemötande, väntetider med mera. Resultaten hanteras lokalt Ett rättskipande kunskapsråd Regionen har inrättat ett kunskapsråd med mandat att avgöra gränsstrider mellan primärvård och övrig regional sjukvård. Rådet har bred representation och besluten baseras på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet men också på hälsoekonomi och patientsäkerhetsaspekter. Primärvårdens representanter har tolkningsföreträde när det gäller överföring av nya arbetsuppgifter från sjukhus till vårdcentraler. Brukarrådet inom ReKAM, Regionalt Kunskapscentrum för Allmänmedicin (se ) utgör remissinstans. Primärvårdens uppdrag blir allt tydligare och definieras inte längre som en negation till sjukhusvården. Målet är att avgöra vilken vård som inte kräver specialistvårdens kompetens så att primärvården successivt kan ta ansvar för detta så snart den själv erhållit kompetens och resurser. Rådets arbete bidrar markant till vårdcentralernas ökade arbetsro och gynnar patienternas tillit till vården liksom vårdgivarnas respekt för varandra och för VG-regionens ledning Regionalt Kunskapscentrum för Allmänmedicin (ReKAM) Ett regionalt kunskapscentrum för allmänmedicin är under uppbyggnad. Här samverkar de olika allmänmedicinska yrkesgrupperna för att ta fram kvalitativa arbetssätt inom en mängd olika områden för vårdcentralernas räkning. Här anordnas utbildningsaktiviteter för både region och kommun. Kunskapscentret är den den naturliga remissinstansen för alla frågor som berör vårdcentralerna och inrymmer ett Brukarråd. ReKAM utökas successivt med olika enheter främst för olika stora grupper inom allmänmedicin såsom Regionala Barnhälsovårdsenheten. Här ryms även Studierektorsenheten för ST Allmänmedicin och Enheten för ledarskapsutveckling i primärvård (läs mer under 4.5.6) Regional Äldrehälsovårdsenhet (RÄHV) Den första enhet som byggts upp inom ReKAM är den Regionala Äldrehälsovårdsenheten - en enhet som fokuserar på äldres hälsa, vård och omsorg. I likhet med den Regionala Barnhälsovårdsenheten säkerställer RÄHV primärvårdens kvalitet - men för de äldre invånarna. Dess uppdrag är bland annat att öka vårdcentralernas kunskaper om gerontologi och geriatrik, om aktuell vetenskap och beprövade metoder för äldre. Den ska också verka för jämlik vård för alla äldre i regionen genom att ta fram regionala riktlinjer samt vara delaktig i vårdsamverkansarbeten. Vid RÄHV fram en vetenskapligt grundad modell för förebyggande hälsovård för äldre i samverkan med Institutionen för Allmänmedicin. Allt implementeringsarbete sker via de fyra delregionala Äldrehälsovårdsenheterna som också innefattar de tidigare vårdsamverkansgrupperna för äldrefrågor. Här erbjuds bland annat utbildningar till både regionens och kommunernas hälso- och sjukvårdspersonal Utbildningsvårdcentraler Vissa vårdcentraler kan beviljas uppdrag som Utbildningsvårdcentral. All personal har här fokus på utbildning/handledning. Här finns allmänläkare med minst 10 års erfarenhet och som vill lägga en större del av sin arbetstid på att handleda. Kanske är denna läkare på väg mot pension och vill kunna överföra både sina patienter och kunskaper till yngre kollegor. Utskriftsdatum

230 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utgåva (26)31 Dokumentbeskrivning: Utvecklingsplan framtidens vårdcentral Grupper om 3-6 ST-läkare får en väl strukturerad handledning där flera moment kan komma många till godo samtidigt och ST-läkarna lär sig inte bara av handledaren utan också av varandra. Utbildningsvårdcentral faller inom ramen för tilläggsuppdrag och renderar särskild ekonomisk ersättning. Kompetenskrav är tydliga och lokalisering kan styras till områden med behov av fler allmänläkare. I områden som har särskilt svårt att rekrytera läkare kan en komponent av etableringsstöd för familjen vävas in Ledarskapsutveckling VGR har tillsatt en processledare och en styrgrupp för ledarskapsutveckling inom VG Primärvård. Vårdcentralernas verksamhetschefer och medicinskt ansvariga läkare har tid och råd att deltaga i delregionala nätverksmöten. Här får ledarna fortbildning och interkollegialt stöd samt ett forum för spontan samverkan. Denna verksamhet ligger organisatoriskt under ReKAM VG pedia Regionen har byggt upp en unik sökmotor kallad VG-pedia. Mängder av tid sparas genom att anställda inom hela regionen nu lätt kan finna information om allt från hemliga telefonnummer, väntetider och remissinstanser till riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, aktuella forskningsprojekt, samverkansavtal med mera VG korrespondenten Varje månad får varje anställd i VG-regionens sjukvård ett mail med ett färskt nummer av VG-korrespondenten. Den är lättläst och fullmatad med positiva exempel från vårdverkligheten och syftet är dels att inspirera till förbättringsarbeten, dels att sprida en kultur av att lära om och av varandra utan inslag av avundsjuka. Den har också ett angenämt inslag av skvallerpress såsom presentation av nya anställda, beslut från Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen, reportage från patientföreningar med mera. Likaså kan regionen här ha möjlighet att sprida information om utbildningar eller om viktiga förändringar som berör många anställda. Utskriftsdatum