1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 19 oktober 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid:

Transkript

1 till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handlingar

2 1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 19 oktober 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 09:30 ca 14:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Mari Nilsson, Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuellt tillkommande/utgående ärenden Beslutsärenden 1. Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn (Bordlagt 14/9) Diarienummer HS Motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper (Bordlagt 14/9) Diarienummer HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 (Bordlagt 27/9) Diarienummer HS Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin (Bordlagt 27/9) Diarienummer HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin (Bordlagt 27/9) Diarienummer HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag Diarienummer HS Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Diarienummer HS Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) 8. Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad Diarienummer HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Diarienummer HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Diarienummer HS Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg Diarienummer HS Svar på primärvårdsstyrelsens begäran om ersättning för kvälls- och helgöppen mottagning Öckerö jourcentral Diarienummer HS Samarbetsavtal för försörjning av produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion Diarienummer HS Nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård Diarienummer HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Diarienummer HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 Diarienummer HS Yttrande över remiss Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) Diarienummer HS LÄNK TILL REMISSEN 18. Yttrande över remiss Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Diarienummer HS LÄNK TILL REMISSEN 19. Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården Diarienummer HS xxx Beslutsärenden informationen noteras 20. Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 Diarienummer HS

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lägesrapport inrättande av närakut på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Diarienummer HS Redovisning av satsning på bättre akutsjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Diarienummer HS Lägesrapport av omställningen i hälso- och sjukvården Diarienummer HS Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Diarienummer HS Delegeringsärenden 25. Delegeringsärenden Anmälningsärenden 26. Anmälningsärenden Information A. TBE-vaccination och vaccinering av riskgrupper B. Inför revidering av KoK 2019 Jonas Andersson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( 3 (3)

5 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn1 7 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Protokollsanteckning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen medger att protokollsanteckning från ledamöterna för Socialdemokraterna får bifogas protokollet (bilaga 217A). Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande till hälso- och sjukvårdsstyrelsen daterat att hälso och sjukvårdsdirektören ska få i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn. Frågan om TBE och TBE-vaccination fick under sommaren stor uppmärksamhet i media. Med anledning av detta har ett informationsärende med regionens smittskyddsläkare planerats till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 19 oktober för att lämna en lägesrapport kring TBE i Västra Götaland, bland annat kring smittspridning och vaccinationsgrad, till styrelsen. Ärendet bordlades på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 30 augusti Beslutsunderlag Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 213 Yrkande från Jim Aleberg (S) Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs (bilaga 217B). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet bordläggs. Skickas till Thomas Wahlberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

6 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Bilaga 217A Protokollsanteckning från (S) om gratis TBE-vaccin för barn PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 1 Dnr: HS Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnadsfritt TBE -vaccin för barn Det är bra att denmoderatledda regionmajoriteten väljeratt titta närmarepå vårt förslagför att ökatbe-vaccineringen. Nu gällerdet att ärendetinte hamnari långbänk,utankankommaigånginnannästafästingsäsong. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

7 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Bilaga 217 Yrkande från (L) om Kostnadsfritt TBEW-vaccin för barn Yrkande (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 1 Kostnadsfritt TBE - vaccin för barn Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Hälso - och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande till hälso- och sjukvårdsstyrelsen daterat att hälso och sjukvårdsdirektören ska få i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBEvaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn. Frågan om TBE och TBE-vaccination fick under sommaren stor uppmärksamhet i media. Med anledning av detta har ett informationsärende med regionens smittskyddsläkare planerats till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 19 oktober för att lämna en lägesrapport kring TBE i Västra Götaland, bland annat kring smittspridning och vaccinationsgrad, till styrelsen. Från den politiska majoritetens sida vill vi avvakta smittskyddsläkarens lägesrapport innan vi tar ställning till Alebergs yrkande och vi avser således att tills vidare bordlägga ärendet. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderat.se/vg Miljöpartiet mp.se/vastra-gotaland Liberalerna vastsverige.liberalerna.se/ Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna wp.kristdemokraterna.se/vg

8 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn 24 (29) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsdirektören ska få i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn Yrkanden på sammanträdet Jim Aleberg (S) yrkar följande (bilaga 213): 1. Att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

9 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Bilaga 213 Yrkande från (S) YRKANDE Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnadsfritt TBE -vaccin för barn Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn TBE är en virussjukdomsomspridsav fästingaroch somkanorsakaen inflammationi hjärnan,hjärnhinnornaellerpå bådaställena.de flestasomsmittasfår lindrigabesvärmed feberoch huvudvärkoch blir friskaefter någradagar,menupp till en tredjedelfår hjärninflammationellerhjärnhinneinflammation. Mot TBE finns ingenbehandling,mensjukdomenkanförebyggas genomvaccination. Vaccinationen gestill barnfrån och med1-årsålder.för att geett fullgott skyddbehövsflera doservaccinvid fleratillfällen.i västragötalandsregionen kostarvaccinet300kronor per dos,vilket kanbli mycketpengarför mångabarnfamiljer. Sedanbörjanav 2000-talethar antaletrapporterade fall av TBE mer än fördubblats. Sjukdomsfallinträffar ocksåutanförde traditionellariskområdena. Detta tyderpå en ökad utbredning, och flerafall av smittanhar påträffatsi storadelarav VästraGötalandsregionen. För att nå regionensmålom det godalivet och en jämlikhälsabehövsen översynav prissättningen för TBE-vaccin. Med denöversynenvill vi få en analysav hur situationen medtbe-fall serut i vår regionoch få förslagpå åtgärderför att nå fler invånaremed vaccination, och utredamöjligheternaatt göravaccinetkostnadsfrittför barn. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

10 Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 35 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnadsanalys vad det hade kostat erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper. Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården har båda ställt sig bakom förslaget att utreda kostnaderna för en kostnadsfri vaccination av riskgrupper, men anser att beslut om genomförande bör fattas först då resultatet av denna utredning föreligger. Folkhälsomyndigheten har gett en rekommendation om införande av pneumokockvaccination för riskgrupper i det nationella vaccinationsprogrammet. Den samlade bedömningen är dock att VGR bör invänta regeringens beslut i frågan, med tanke på att kunskapsläget är svårtolkat, och att ett nationellt beslut innebär förbättrade möjligheter för såväl gemensamt genomförande som uppföljning. Motionen föreslås därför avslås. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Förslag till yttrande Motionen Yrkanden på sammanträdet Inga-Maj Krüger (SD) yrkar i första hand att ärendet ska bordläggas och i andra hand att motionen ska bifallas (bilaga 233). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet bordläggs. Skickas till Jan Kilhamn Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

11 Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 36 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Thomas Wahlberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

12 rotokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Bilaga 233 Yrkande från (SD) om vaccinering av riskgrupper Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yrkande Ärende 17 Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Heikki Klaavuniemi har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnaden för att erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri sådan vaccinering av riskgrupper. Folkhälsomyndigheten bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram för just de riskgrupper som motionen avser. Den hälsoekonomiska analysen visar att pneumokockvaccination för personer i dessa grupper innebär en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, är kostnadsbesparande och har bättre effekt än en situation utan vaccination. Motionen är lagd dels inspirerat av folkhälsomyndighetens rekommendation, som även har lämnats till regeringen, dels med en strävan att göra vården mer jämlik i Sverige. Idag utförs vaccinering kostnadsfritt för personer i riskgrupper i Stockholm, Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Skåne och Västmanland. Vidare är vaccinet kraftigt subventionerat i Västernorrland samt Västerbotten, medan vi i VGR tar 1000kr för vaccinet. Denna ojämlikhet är svår att försvara och därför finner vi det angeläget att tillstyrka motionen. Sverigedemokraterna föreslår Att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen Inga-Maj Krüger Ledamot HSS (SD) Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

13 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 1 (3) Remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnadsanalys vad det hade kostat erbjuda kostnadsfria pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper. Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till primärvårdsstyrelsen, styrelsen för NU-sjukvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården har båda ställt sig bakom förslaget att utreda kostnaderna för en kostnadsfri vaccination av riskgrupper, men anser att beslut om genomförande bör fattas först då resultatet av denna utredning föreligger. Folkhälsomyndigheten har gett en rekommendation om införande av pneumokockvaccination för riskgrupper i det nationella vaccinationsprogrammet. Den samlade bedömningen är dock att VGR bör invänta regeringens beslut i frågan, med tanke på att kunskapsläget är svårtolkat, och att ett nationellt beslut innebär förbättrade möjligheter för såväl gemensamt genomförande som uppföljning. Motionen föreslås därför avslås. Fördjupad beskrivning av ärendet Folkhälsomyndigheten (FoHM) lämnade den 27 april 2016 förslag till regeringen om införande av särskilda vaccinationsprogram mot bland annat allvarlig pneumokocksjukdom. Bakgrunden är en omfattande utredning, kunskapsgenomgång och hälsoekonomisk analys utfärd av sammansatt expert från kliniska och prekliniska experter samt deltagare från smittskydd i Folkhälsomyndighetens regi. Man bedömer att pneumokockvaccination till vissa riskgrupper bör införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Bedömningen har gjorts utifrån de 3 kriterier och 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten. Det förslag som FoHM lämnat in till regeringen innebär att personer som är äldre än två år och har någon av följande diagnoser och tillstånd omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocksjukdom: kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom, såsom KOL eller svår astma, kronisk leversjukdom, kronisk njursvikt, diabetes mellitus, avsaknad av mjälte/mjältfunktion samt andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med sekretstagnation, t.ex. kroniska Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

14 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) neurologiska sjukdomar, Downs syndrom eller cystisk fibros. Dessutom föreslås att även följande tillstånd omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocksjukdom: likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen, cochleaimplantat samt tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom eller behandling, t.ex. lungcancer, behandling med TNF-alfahämmare eller cytostatika. FoHM bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram för riskgrupperna. Den hälsoekonomiska analysen visar att pneumokockvaccination för personer i dessa grupper har en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår eller är kostnadsbesparande och har bättre effekt (mätt i kvalitetsjusterade levnadsår) än en situation utan vaccination. Tidsplanen är dock är inte känd för regeringens beslut om pneumokockvaccination och utvidgning av det särskilda vaccinationsprogrammet. Det är viktigt att notera att FoHM i såväl Kunskapsunderlaget som Rekommendation om pneumokockvaccination betonar att riskgrupperna är heterogena, att individuella bedömningar är avgörande för flera av riskgrupperna, att den samlade kunskapen om skyddseffekten av proteinkonjugerade vacciner (som är den dyraste av de två pneumokockvaccintyperna) är ofullständig och att systematisk översikt över effekten av dessa proteinkonjugerade vacciner ännu saknas. Ett exempel på komplexiteten i den hälsoekonomiska analysen är att pneumokockvaccination till friska personer över 65 år inte kunde anses vara kostnadseffektiv enligt de kriterier som används, men att FoHM ändå väljer att rekommendera vaccination till denna stora riskgrupp, med motivationen att risken för invasiv pneumokockinfektion ökar med ökande ålder. Att vaccination har en god effekt i vissa grupper är helt klart, men mer forskning behövs. När kunskapsläget är så pass svårtolkat finns det en fördel att avvakta ett gemensamt nationellt beslut vilket också kan förbättra möjligheterna för en gemensam nationell uppföljning. Ett vaccinationsprogram som genomförs på nationell bas har bättre förutsättningar att nå god följsamhet genom samlade insatser kring budskap och kommunikation än regionala initiativ. Befintliga riktlinjer för VGR angående pneumokockvaccination stöder vaccination av riskgrupper, vilket även sker i stor utsträckning att nå ytterligare patienter i riskgrupper är prioriterat men bedöms bäst göras inom ramen för ett nationellt program. Kostnaden för att genomföra vaccination av immunsupprimerade riskpatienter inom VGR kan inte beräknas i detalj. En grov uppskattning med utgångspunkt i FoHMs hälsoekonomiska värdering kan vaccinkostnaden enbart för denna grupp i regionen uppskattas till ca 3,8 miljoner kronor. Till detta tillkommer personalkostnader, information kring programmet och administration av uppdraget, en total uppskattning vore då 5-7 miljoner för regionen. Vad gäller tidsaspekten för att ta fram eventuella regionala riktlinjer och kostnadsanalys i det fall ett regionalt beslut tas separat för VGR är bedömningen att ett år behövs för detta. Någon ny hälsoekonomisk analys för VGR utöver det arbete som FoHM redan gjort nationellt bedöms inte nödvändigt. Den samlade bedömningen är att det är rimligt att invänta ett nationellt beslut kring pneumokockvaccination. Enligt aktuell lagrådsremiss om ny ordning för nationella

15 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) vaccinationsprogram är det Regeringen som ska fatta beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas, programmen sedan genomföras av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kostnaden. De vaccinationer som ingår ska erbjudas den enskilde kostnadsfritt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

16 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jan Kilhamn Telefon: E-post: jan.kilhamn@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnadsanalys vad det hade kostat erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper. Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården har båda ställt sig bakom förslaget att utreda kostnaderna för en kostnadsfri vaccination av riskgrupper, men anser att beslut om genomförande bör fattas först då resultatet av denna utredning föreligger. Folkhälsomyndigheten har gett en rekommendation om införande av pneumokockvaccination för riskgrupper i det nationella vaccinationsprogrammet. Den samlade bedömningen är dock att VGR bör invänta regeringens beslut i frågan, med tanke på att kunskapsläget är svårtolkat, och att ett nationellt beslut innebär förbättrade möjligheter för såväl gemensamt genomförande som uppföljning. Motionen föreslås därför avslås. Koncernkontoret Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

17 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Datum Diarienummer HS Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör 2 (2) Anders Carlqvist Avdelningschef Bilagor Förslag till yttrande Motionen Länkar: Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag: Underlag för hälsoekonomisk analys Befintliga riktlinjer för Västra Götaland angående pneumokockvaccination Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Besluten skickas till Regionstyrelsen, i både pdf- och wordformat För kännedom till Jan Kilhamn, Koncernstab hälso- och sjukvård, jan.kilhamn@vgregion.se Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland, leif.dotevall@vgregion.se Thomas Wahlberg, Smittskydd Västra Götaland, thomas.wahlberg@vgregion

18 riskgrupper - HS Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : motion pneumokockvacc.pdf

21 271 Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin - HS Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag 262 Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin 39 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Inga-Maj Krüger (SD) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillför barn- och ungdomspsykiatrin erforderliga medel så att inte Habilitering och Hälsa/barn- och ungdomshabiliteringen behöver reducera sin viktiga verksamhet. Yrkanden på sammanträdet Inga-Maj Krüger (SD) yrkar följande (bilaga 262): 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillför barn- och ungdomspsykiatrin erforderliga medel så att inte Habilitering och Hälsa/barn- och ungdomshabiliteringen behöver reducera sin viktiga verksamhet. Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

22 271 Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin - HS Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (SD) om att HSS ska överföra medel till BUP

23 och ungdomspsykiatrin - HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag 263 Avstå från överförning av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin 40 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen väntar med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag. Yrkanden på sammanträdet Jim Aleberg (S) yrkar följande (bilaga 263): 1. Att vänta med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag. Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

24 och ungdomspsykiatrin - HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (S) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin YRKANDE Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yrkande om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till BUP Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Att vänta med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag Sommaren 2014 fattades beslut om en regional medicinsk riktlinje som innebar en förändrad gränsdragning beträffande ansvaret för barn över 6 år med neuropsykiatriska funktionshinder. I ett slag överfördes ett stort antal patienter från Habilitering och Hälsa till BUP, där väntetiderna till diagnostik och behandling ökade kraftigt. Vi kan konstatera att den riktlinjen hade behövt åtföljas av ett politiskt beslut om ökade resurser till BUP. Nu finns ett förslag om en överföring av 32 Mkr under två år från H&H till BUP att hanteras i beställningsarbetet. Samtidigt har situationen förändrats. Konsekvensbeskrivningar visar att minskade resurser på H&H skulle innebära svårigheter att genomföra den tidiga intensivträning för barn 0-5 år med neuropsykiatriska funktionshinder som är så viktig för deras utveckling och möjligheter att senare klara sin skolgång. Beslutade regionala medicinska riktlinjer markerar vikten av att dessa barn upptäcks tidigt och snabbt får intensivträning. Samtidigt har BUP tillförts ökade resurser för såväl neuropsykiatri och annan psykiatrisk vård. De uppföljningar som psykiatriberedningen tagit del av visar att tillskotten varit viktiga för att kunna ta hand om fler patienter, men samtidigt finns det begränsningar i tillgången på utbildad personal och på lokaler. Verksamheterna beskriver vikten av att också arbeta effektivare med de personalresurser man har. Det är också viktigt med ökad kompetens i primärvården för att upptäcka och ta hand om lindrigare fall av psykisk ohälsa hos barn, och ökad samverkan mellan regional och kommunal verksamhet för att skapa bättre förutsättningar i skolan och på fritiden för barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

25 och ungdomspsykiatrin - HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (S) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Att nu föra dessa resurser till BUP från Habilitering och Hälsa anser vi riskerar att ge allvarliga negativa effekter i för de barn som vi vill hjälpa. Därför yrkar vi att denna överföring inte genomförs nu, utan vi bör invänta mer underlag för vilka konsekvenser den regionala medicinska riktlinjen kan riskera få. Jim Aleberg (S) 2e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

26 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn1 7 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Protokollsanteckning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen medger att protokollsanteckning från ledamöterna för Socialdemokraterna får bifogas protokollet (bilaga 217A). Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande till hälso- och sjukvårdsstyrelsen daterat att hälso och sjukvårdsdirektören ska få i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn. Frågan om TBE och TBE-vaccination fick under sommaren stor uppmärksamhet i media. Med anledning av detta har ett informationsärende med regionens smittskyddsläkare planerats till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 19 oktober för att lämna en lägesrapport kring TBE i Västra Götaland, bland annat kring smittspridning och vaccinationsgrad, till styrelsen. Ärendet bordlades på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 30 augusti Beslutsunderlag Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 213 Yrkande från Jim Aleberg (S) Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs (bilaga 217B). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet bordläggs. Skickas till Thomas Wahlberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

27 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Bilaga 217A Protokollsanteckning från (S) om gratis TBE-vaccin för barn PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 1 Dnr: HS Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnadsfritt TBE -vaccin för barn Det är bra att denmoderatledda regionmajoriteten väljeratt titta närmarepå vårt förslagför att ökatbe-vaccineringen. Nu gällerdet att ärendetinte hamnari långbänk,utankankommaigånginnannästafästingsäsong. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

28 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Bilaga 217 Yrkande från (L) om Kostnadsfritt TBEW-vaccin för barn Yrkande (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 1 Kostnadsfritt TBE - vaccin för barn Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Hälso - och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande till hälso- och sjukvårdsstyrelsen daterat att hälso och sjukvårdsdirektören ska få i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBEvaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn. Frågan om TBE och TBE-vaccination fick under sommaren stor uppmärksamhet i media. Med anledning av detta har ett informationsärende med regionens smittskyddsläkare planerats till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 19 oktober för att lämna en lägesrapport kring TBE i Västra Götaland, bland annat kring smittspridning och vaccinationsgrad, till styrelsen. Från den politiska majoritetens sida vill vi avvakta smittskyddsläkarens lägesrapport innan vi tar ställning till Alebergs yrkande och vi avser således att tills vidare bordlägga ärendet. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderat.se/vg Miljöpartiet mp.se/vastra-gotaland Liberalerna vastsverige.liberalerna.se/ Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna wp.kristdemokraterna.se/vg

29 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn 24 (29) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsdirektören ska få i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn Yrkanden på sammanträdet Jim Aleberg (S) yrkar följande (bilaga 213): 1. Att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

30 268 Kostnadsfritt TBE-vaccin för barn - HS Protokollsutdrag 217 HSS Gratis TBE-vaccin för barn : Bilaga 213 Yrkande från (S) YRKANDE Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnadsfritt TBE -vaccin för barn Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en översyn med förslag på hur fler invånare kan nås av TBE-vaccination, samt utreda möjligheterna att göra vaccinet kostnadsfritt för barn TBE är en virussjukdomsomspridsav fästingaroch somkanorsakaen inflammationi hjärnan,hjärnhinnornaellerpå bådaställena.de flestasomsmittasfår lindrigabesvärmed feberoch huvudvärkoch blir friskaefter någradagar,menupp till en tredjedelfår hjärninflammationellerhjärnhinneinflammation. Mot TBE finns ingenbehandling,mensjukdomenkanförebyggas genomvaccination. Vaccinationen gestill barnfrån och med1-årsålder.för att geett fullgott skyddbehövsflera doservaccinvid fleratillfällen.i västragötalandsregionen kostarvaccinet300kronor per dos,vilket kanbli mycketpengarför mångabarnfamiljer. Sedanbörjanav 2000-talethar antaletrapporterade fall av TBE mer än fördubblats. Sjukdomsfallinträffar ocksåutanförde traditionellariskområdena. Detta tyderpå en ökad utbredning, och flerafall av smittanhar påträffatsi storadelarav VästraGötalandsregionen. För att nå regionensmålom det godalivet och en jämlikhälsabehövsen översynav prissättningen för TBE-vaccin. Med denöversynenvill vi få en analysav hur situationen medtbe-fall serut i vår regionoch få förslagpå åtgärderför att nå fler invånaremed vaccination, och utredamöjligheternaatt göravaccinetkostnadsfrittför barn. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

31 Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 35 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnadsanalys vad det hade kostat erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper. Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården har båda ställt sig bakom förslaget att utreda kostnaderna för en kostnadsfri vaccination av riskgrupper, men anser att beslut om genomförande bör fattas först då resultatet av denna utredning föreligger. Folkhälsomyndigheten har gett en rekommendation om införande av pneumokockvaccination för riskgrupper i det nationella vaccinationsprogrammet. Den samlade bedömningen är dock att VGR bör invänta regeringens beslut i frågan, med tanke på att kunskapsläget är svårtolkat, och att ett nationellt beslut innebär förbättrade möjligheter för såväl gemensamt genomförande som uppföljning. Motionen föreslås därför avslås. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Förslag till yttrande Motionen Yrkanden på sammanträdet Inga-Maj Krüger (SD) yrkar i första hand att ärendet ska bordläggas och i andra hand att motionen ska bifallas (bilaga 233). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet bordläggs. Skickas till Jan Kilhamn Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

32 Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 36 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Thomas Wahlberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

33 rotokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Bilaga 233 Yrkande från (SD) om vaccinering av riskgrupper Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yrkande Ärende 17 Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Heikki Klaavuniemi har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnaden för att erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri sådan vaccinering av riskgrupper. Folkhälsomyndigheten bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram för just de riskgrupper som motionen avser. Den hälsoekonomiska analysen visar att pneumokockvaccination för personer i dessa grupper innebär en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, är kostnadsbesparande och har bättre effekt än en situation utan vaccination. Motionen är lagd dels inspirerat av folkhälsomyndighetens rekommendation, som även har lämnats till regeringen, dels med en strävan att göra vården mer jämlik i Sverige. Idag utförs vaccinering kostnadsfritt för personer i riskgrupper i Stockholm, Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Skåne och Västmanland. Vidare är vaccinet kraftigt subventionerat i Västernorrland samt Västerbotten, medan vi i VGR tar 1000kr för vaccinet. Denna ojämlikhet är svår att försvara och därför finner vi det angeläget att tillstyrka motionen. Sverigedemokraterna föreslår Att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen Inga-Maj Krüger Ledamot HSS (SD) Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

34 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 1 (3) Remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnadsanalys vad det hade kostat erbjuda kostnadsfria pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper. Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till primärvårdsstyrelsen, styrelsen för NU-sjukvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården har båda ställt sig bakom förslaget att utreda kostnaderna för en kostnadsfri vaccination av riskgrupper, men anser att beslut om genomförande bör fattas först då resultatet av denna utredning föreligger. Folkhälsomyndigheten har gett en rekommendation om införande av pneumokockvaccination för riskgrupper i det nationella vaccinationsprogrammet. Den samlade bedömningen är dock att VGR bör invänta regeringens beslut i frågan, med tanke på att kunskapsläget är svårtolkat, och att ett nationellt beslut innebär förbättrade möjligheter för såväl gemensamt genomförande som uppföljning. Motionen föreslås därför avslås. Fördjupad beskrivning av ärendet Folkhälsomyndigheten (FoHM) lämnade den 27 april 2016 förslag till regeringen om införande av särskilda vaccinationsprogram mot bland annat allvarlig pneumokocksjukdom. Bakgrunden är en omfattande utredning, kunskapsgenomgång och hälsoekonomisk analys utfärd av sammansatt expert från kliniska och prekliniska experter samt deltagare från smittskydd i Folkhälsomyndighetens regi. Man bedömer att pneumokockvaccination till vissa riskgrupper bör införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. Bedömningen har gjorts utifrån de 3 kriterier och 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten. Det förslag som FoHM lämnat in till regeringen innebär att personer som är äldre än två år och har någon av följande diagnoser och tillstånd omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocksjukdom: kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom, såsom KOL eller svår astma, kronisk leversjukdom, kronisk njursvikt, diabetes mellitus, avsaknad av mjälte/mjältfunktion samt andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med sekretstagnation, t.ex. kroniska Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

35 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) neurologiska sjukdomar, Downs syndrom eller cystisk fibros. Dessutom föreslås att även följande tillstånd omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocksjukdom: likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen, cochleaimplantat samt tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom eller behandling, t.ex. lungcancer, behandling med TNF-alfahämmare eller cytostatika. FoHM bedömer att de hälsoekonomiska effekterna motiverar ett införande av pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram för riskgrupperna. Den hälsoekonomiska analysen visar att pneumokockvaccination för personer i dessa grupper har en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår eller är kostnadsbesparande och har bättre effekt (mätt i kvalitetsjusterade levnadsår) än en situation utan vaccination. Tidsplanen är dock är inte känd för regeringens beslut om pneumokockvaccination och utvidgning av det särskilda vaccinationsprogrammet. Det är viktigt att notera att FoHM i såväl Kunskapsunderlaget som Rekommendation om pneumokockvaccination betonar att riskgrupperna är heterogena, att individuella bedömningar är avgörande för flera av riskgrupperna, att den samlade kunskapen om skyddseffekten av proteinkonjugerade vacciner (som är den dyraste av de två pneumokockvaccintyperna) är ofullständig och att systematisk översikt över effekten av dessa proteinkonjugerade vacciner ännu saknas. Ett exempel på komplexiteten i den hälsoekonomiska analysen är att pneumokockvaccination till friska personer över 65 år inte kunde anses vara kostnadseffektiv enligt de kriterier som används, men att FoHM ändå väljer att rekommendera vaccination till denna stora riskgrupp, med motivationen att risken för invasiv pneumokockinfektion ökar med ökande ålder. Att vaccination har en god effekt i vissa grupper är helt klart, men mer forskning behövs. När kunskapsläget är så pass svårtolkat finns det en fördel att avvakta ett gemensamt nationellt beslut vilket också kan förbättra möjligheterna för en gemensam nationell uppföljning. Ett vaccinationsprogram som genomförs på nationell bas har bättre förutsättningar att nå god följsamhet genom samlade insatser kring budskap och kommunikation än regionala initiativ. Befintliga riktlinjer för VGR angående pneumokockvaccination stöder vaccination av riskgrupper, vilket även sker i stor utsträckning att nå ytterligare patienter i riskgrupper är prioriterat men bedöms bäst göras inom ramen för ett nationellt program. Kostnaden för att genomföra vaccination av immunsupprimerade riskpatienter inom VGR kan inte beräknas i detalj. En grov uppskattning med utgångspunkt i FoHMs hälsoekonomiska värdering kan vaccinkostnaden enbart för denna grupp i regionen uppskattas till ca 3,8 miljoner kronor. Till detta tillkommer personalkostnader, information kring programmet och administration av uppdraget, en total uppskattning vore då 5-7 miljoner för regionen. Vad gäller tidsaspekten för att ta fram eventuella regionala riktlinjer och kostnadsanalys i det fall ett regionalt beslut tas separat för VGR är bedömningen att ett år behövs för detta. Någon ny hälsoekonomisk analys för VGR utöver det arbete som FoHM redan gjort nationellt bedöms inte nödvändigt. Den samlade bedömningen är att det är rimligt att invänta ett nationellt beslut kring pneumokockvaccination. Enligt aktuell lagrådsremiss om ny ordning för nationella

36 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (3) vaccinationsprogram är det Regeringen som ska fatta beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas, programmen sedan genomföras av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kostnaden. De vaccinationer som ingår ska erbjudas den enskilde kostnadsfritt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

37 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jan Kilhamn Telefon: E-post: jan.kilhamn@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från januari 2017 föreslagit att regionfullmäktige ger berörd instans i uppdrag att utreda kostnadsanalys vad det hade kostat erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper, samt att regionfullmäktige beslutar att VGR ska erbjuda kostnadsfri pneumokockvaccinering av riskgrupper. Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för NU-sjukvården har båda ställt sig bakom förslaget att utreda kostnaderna för en kostnadsfri vaccination av riskgrupper, men anser att beslut om genomförande bör fattas först då resultatet av denna utredning föreligger. Folkhälsomyndigheten har gett en rekommendation om införande av pneumokockvaccination för riskgrupper i det nationella vaccinationsprogrammet. Den samlade bedömningen är dock att VGR bör invänta regeringens beslut i frågan, med tanke på att kunskapsläget är svårtolkat, och att ett nationellt beslut innebär förbättrade möjligheter för såväl gemensamt genomförande som uppföljning. Motionen föreslås därför avslås. Koncernkontoret Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

38 sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper : Yttrande över motion av Heikki Klaavuniemi (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper Datum Diarienummer HS Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör 2 (2) Anders Carlqvist Avdelningschef Bilagor Förslag till yttrande Motionen Länkar: Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag: Underlag för hälsoekonomisk analys Befintliga riktlinjer för Västra Götaland angående pneumokockvaccination Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Besluten skickas till Regionstyrelsen, i både pdf- och wordformat För kännedom till Jan Kilhamn, Koncernstab hälso- och sjukvård, jan.kilhamn@vgregion.se Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland, leif.dotevall@vgregion.se Thomas Wahlberg, Smittskydd Västra Götaland, thomas.wahlberg@vgregion

42 tre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Yrkande Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Yrkande (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 3 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar 195 mnkr av de anslagna 200 mnkr för akutsjukvården till sjukhusstyrelserna baserat på respektive sjukhus volym. 2) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 5 mnkr till centrala och regionövergripande satsningar. 3) Hälso- och sjukvårdsdirektören får även fortsättningsvis i uppdrag att halvårsvis återrapportera till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om hur satsningen för bättre tillgänglighet och införandet av akutläkare på akutmottagningarna fortskrider. Ärendet I det tjänsteutlåtande som framlades till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 27 september föreslogs att styrelsen skulle fo rdela 195 mnkr av de anslagna 200 mnkr fo r akutsjukva den till sjukhusstyrelserna. Medlen föreslogs fördelas på ett sådant sätt att 60 procent baserades på sjukhusens volymer, medan 40 procent skulle baseras på förbättring av total vistelsetid på akutmottagningen. Bakgrunden till förslaget var att den stora satsning på akutsjukvården som hälso- och sjukvårdsstyrelsen genomfört sedan 2015 ännu inte gett några större förbättringar avseende kötider och vistelsetider på sjukhusens akutmottagningar. Akutvårdssatsningen byggde från början på ett förtroende mellan sjukhusstyrelserna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sjukhusstyrelserna åtog sig ett uppdrag att minska väntetiderna på respektive akutmottagning och att styrelsens arbete skulle följas upp utifrån av styrelserna egenpåtagna målnivåer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förband sig att, under den tid satsningen pågår, lämna ersättning till sjukhusen utifrån antalet besökare på akutmottagningen. Det fanns i överenskommelsen ingen prestationsbaserad ersättningskomponent, utan hälso- och sjukvårdsstyrelsen förutsatte att sjukhusen skulle arbeta mot de målnivåer de själva formulerat. Vi kan nu konstatera att sjukhusen ännu inte nått upp till de mål de själva formulerat och åtagit sig. Men vi menar att det vore olyckligt att från hälso- och sjukvårdsstyrelsen sida bryta överenskommelsen genom att nu införa en ny prestationsbaserad ersättningskomponent. En sådan komponent innebär enbart en risk om minskad ersättning för sjukhusen gentemot den tidigare överenskommelsen och det finns inget mervärde för sjukhusen gentemot tidigare överenskommelse. Vi tror därmed inte att en prestationsersättning skulle innebära ett större incitament än dagens ersättningssystem, utan risken är snarare tvärtom. Från den GrönBlå politiska ledningen yrkar vi därför att hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar beslut om ett oförändrat system för ersättning till sjukhusstyrelserna i det rubricerade ärendet. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderatvg.se/vgr Miljöpartiet mp.se/vastra-gotaland Liberalerna vastsverige.liberalerna.se/ Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna wp.kristdemokraterna.se/vg

43 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 27 september Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen 12 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet I budget för 2018 finns medel avsatta för att fortsätta satsningen på akutsjukvård i Västra Götalandsregionen (VGR) och förbättra den totala vistelsetiden (TVT) för personer som söker vård vid akutmottagningarna i VGR. Målet är att 90 % av individerna ska ha en TVT under fyra timmar, alltså kunna lämna akutmottagningen eller bli inlagda vid en vårdavdelning. Då tidigare års fördelade medel inte har gett avsedd effekt på TVT föreslås en förändring av fördelningen för Fördelningen grundar sig på akutmottagningens volym av besök från 2016 med en fast komponent för den långsiktiga satsningen på akutläkare och en rörlig komponent som tilldelas om akutmottagningen har förbättrat TVT. Prioriterade åtgärder ska också genomföras vid varje akutmottagning. TVT som grund för fördelning av medel redovisas varje månad som måluppfyllnaden för de tre senaste månaderna. Förbättrad TVT är högre måluppfyllnad av TVT jämfört med föregående månads måluppfyllnad av TVT. Alltså januaris TVT (perioden oktoberdecember) ska vara förbättrad mot decembers TVT (perioden september-november). Detta följs upp löpande varje månad. Utbetalning av medel sker för införandet av akutläkare i januari 2018 och sedan månadsvis kopplat till förbättrad TVT utifrån följande modell med tillhörande kriterier för respektive akutmottagning: För införandet av akutläkare tilldelas 40 % av volymbaserad årlig summa. Totalt 78 mnkr. Resterande summa, totalt 117 mnkr för helåret, 9,75 mnkr som fördelas per månad betalas ut månatligen utifrån följande kriterier för respektive akutmottagning: 1) Fast utbetalning på 20 % av volymbaserad summa per månad. 2) De akutmottagningar som har en förbättrad TVT delar på resterande medel utifrån sin andel av den totala volymerna av de akutmottagningar som har förbättrat sin TVT eller bibehåller en måluppfyllnad på minst 90 %. Utbetalning sker månadsvis. Enligt fördelningsmodellen kommer alla akutmottagningar garanteras 60 % av de medel som finns fördelade för respektive akutmottagning och vid förbättrade resultat varje månad möjlighet att få resterande 40 %. Det säkerställer Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

44 Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 27 september Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen 13 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kontinuiteten för pågående initiativ och uppmuntrar till ständig förbättring av TVT. De centrala medlen planeras användas till bland annat uppdatering och förbättring av akutdatabasen för att öka användbarheten för utveckling av verksamheten och att stödja akutmottagningarna med implementering och utveckling av prioriterade åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar med instämmande av Jim Aleberg (S) att ärendet ska bordläggas. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet bordläggs. Skickas till Tobias Nilsson Viktor Storberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

45 ng på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tobias Nilsson & Viktor Storberg Telefon: / E-post: tobias.nilsson@vgregion.se/ viktor.storberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar 195 mnkr av de anslagna 200 mnkr för akutsjukvården till sjukhusstyrelserna enligt följande inriktning: 60 % baseras på volym och 40 % baseras på förbättring av total vistelsetid. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 5 mnkr till centrala och regionövergripande satsningar. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får även fortsättningsvis i uppdrag att halvårsvis återrapportera till hälso- och sjukvårdsstyrelsen om hur satsningen för bättre tillgänglighet och införandet av akutläkare på akutmottagningarna fortskrider. Sammanfattning av ärendet I budget för 2018 finns medel avsatta för att fortsätta satsningen på akutsjukvård i Västra Götalandsregionen (VGR) och förbättra den totala vistelsetiden (TVT) för personer som söker vård vid akutmottagningarna i VGR. Målet är att 90 % av individerna ska ha en TVT under fyra timmar, alltså kunna lämna akutmottagningen eller bli inlagda vid en vårdavdelning. Då tidigare års fördelade medel inte har gett avsedd effekt på TVT föreslås en förändring av fördelningen för Fördelningen grundar sig på akutmottagningens volym av besök från 2016 med en fast komponent för den långsiktiga satsningen på akutläkare och en rörlig komponent som tilldelas om akutmottagningen har förbättrat TVT. Prioriterade åtgärder ska också genomföras vid varje akutmottagning. TVT som grund för fördelning av medel redovisas varje månad som måluppfyllnaden för de tre senaste månaderna. Förbättrad TVT är högre måluppfyllnad av TVT jämfört med föregående månads måluppfyllnad av TVT. Alltså januaris TVT (perioden oktoberdecember) ska vara förbättrad mot decembers TVT (perioden september-november). Detta följs upp löpande varje månad. Utbetalning av medel sker för införandet av akutläkare i januari 2018 och sedan månadsvis kopplat till förbättrad TVT utifrån följande modell med tillhörande kriterier för respektive akutmottagning: Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

46 ng på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Datum DiarienummerHS För införandetav akutläkaretilldelas 40 % av volymbaseradårlig summa. Totalt 78 mnkr. Resterandesumma,totalt 117 mnkr för helåret,9,75 mnkr som fördelas per månadbetalasut månatligenutifrån följandekriterier för respektive akutmottagning: 1) Fastutbetalningpå 20 % av volymbaseradsummaper månad. 2) De akutmottagningarsom har en förbättradtvt delarpå resterandemedelutifrån sin andelav dentotala volymernaav de akutmottagningarsom har förbättratsin TVT eller bibehåller en måluppfyllnadpå minst 90 %. Utbetalningsker månadsvis. Enligt fördelningsmodellenkommeralla akutmottagningargaranteras60 % av de medelsom finns fördeladeför respektiveakutmottagningoch vid förbättrade resultatvarje månadmöjlighet att få resterande40 %. Det säkerställer kontinuitetenför pågåendeinitiativ och uppmuntrartill ständigförbättringav TVT. De centrala medlenplanerasanvändastill bland annatuppdateringoch förbättring av akutdatabasen för att öka användbarheten för utveckling av verksamhetenoch att stödjaakutmottagningarna medimplementeringoch utveckling av prioriterade åtgärder. Fördjupad bes kri vning av ärendet Total vistelsetid Det är fortsatt störreförbättringarsom behövsför att akutmottagningarna i VGR skanå upp till slutmålet90 % av besökenmed en TVT under4 timmar under 2018.Sedanjuni 2016har det varit ingen eller marginelltpositiv utvecklingvilket behöverförbättras. Prioriterade åtgärder Undervåren2017 har en fördjupadanalysgenomförtsdär orsakertill den låga måluppfyllnadenhar analyserats.det är framförallt faktorerinom akutmottagningeneller sjukhusetsom påverkar TVT och underde senaste18 månadernahar antalbesökinte påverkatmåluppfyllnaden.analysenhar lett fram 2 (4)

47 ng på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HS (4) till prioriterade åtgärder som ska genomföras vid varje akutmottagning för att förbättra TVT och vården för patienterna: Inför och säkra effekt av VGR s operativa modell (exv. STREAM-team, förenklad triage, planstyrt arbetssätt etc.). Införa inläggningsrätt för akuten på avdelning. Dedikerat arbete för att öka hanteringstakten hos läkare (mål 1,5 patient/timme) genom exv. fokus på att minska administrativ tid. Fortsätta införandet av akutläkare. Fördelning av medel För att intensifiera arbetet med de prioriterade åtgärderna har en ny fördelning av medel skapats. Den långsiktiga satsningen på införande av akutläkare behöver vara möjlig att planera och är således en fast utbetalning till respektive akutmottagning. Resterande del av budgeterade medel utgår från att respektive akutmottagning förbättrar sin TVT varje månad. Tabell 1. Underlag för fördelningsberäkning av medel Akutmottagning Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Sahlgrenska universitetssjukhuset Sahlgrenska Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra Skaraborgs sjukhus - Lidköping Skaraborgs sjukhus - Skövde Södra Älvsborgs sjukhus VGR Summa Inflöde 2016 (antal besök) Andel av totala antalet besök (%) Prestationsbaserade medel 2018* (mnkr) Garanterade medel 2018 (mnkr) ,6% 6,5% 15,6% 3,57 5,11 12,15 5,350 7,658 18, ,4% 8,90 13, ,1% 7,86 11, ,4% 9,70 14, ,2% 8,71 13, ,7% 11,8% 11,7% 100,00% 3,69 9,17 9,16 78,00 5,534 13,753 13, * 1/12 av summan utbetalas månadsvis vid förbättrad TVT och de redovisade beloppen är beräknade på om alla akutmottagningar förbättrar sin TVT varje månad Beredning Sektorsrådet för akutsjukvård har medverkat i beredningen av ärendet. Information enligt MBL 19 sker till regionstyrelsens MBL-grupp den 25 september 2017.

48 ng på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel HS Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen fördelning av medel 2018 : Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Besluten skickas till Berörda sjukhusstyrelser Ann Söderström för genomförande Anna Erlingsdotter Wass Leena Ekberg för kännedom Emma Mattsson för utskick till koncernledning hälso- och sjukvård Tobias Carlson för utskick till sektorsrådet i akutsjukvård 4 (4)

49 271 Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin - HS Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag 262 Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin 39 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Inga-Maj Krüger (SD) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillför barn- och ungdomspsykiatrin erforderliga medel så att inte Habilitering och Hälsa/barn- och ungdomshabiliteringen behöver reducera sin viktiga verksamhet. Yrkanden på sammanträdet Inga-Maj Krüger (SD) yrkar följande (bilaga 262): 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillför barn- och ungdomspsykiatrin erforderliga medel så att inte Habilitering och Hälsa/barn- och ungdomshabiliteringen behöver reducera sin viktiga verksamhet. Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

50 271 Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin - HS Överföring av medel till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (SD) om att HSS ska överföra medel till BUP

51 och ungdomspsykiatrin - HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag 263 Avstå från överförning av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin 40 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen väntar med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag. Yrkanden på sammanträdet Jim Aleberg (S) yrkar följande (bilaga 263): 1. Att vänta med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag. Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

52 och ungdomspsykiatrin - HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (S) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin YRKANDE Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yrkande om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till BUP Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Att vänta med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag Sommaren 2014 fattades beslut om en regional medicinsk riktlinje som innebar en förändrad gränsdragning beträffande ansvaret för barn över 6 år med neuropsykiatriska funktionshinder. I ett slag överfördes ett stort antal patienter från Habilitering och Hälsa till BUP, där väntetiderna till diagnostik och behandling ökade kraftigt. Vi kan konstatera att den riktlinjen hade behövt åtföljas av ett politiskt beslut om ökade resurser till BUP. Nu finns ett förslag om en överföring av 32 Mkr under två år från H&H till BUP att hanteras i beställningsarbetet. Samtidigt har situationen förändrats. Konsekvensbeskrivningar visar att minskade resurser på H&H skulle innebära svårigheter att genomföra den tidiga intensivträning för barn 0-5 år med neuropsykiatriska funktionshinder som är så viktig för deras utveckling och möjligheter att senare klara sin skolgång. Beslutade regionala medicinska riktlinjer markerar vikten av att dessa barn upptäcks tidigt och snabbt får intensivträning. Samtidigt har BUP tillförts ökade resurser för såväl neuropsykiatri och annan psykiatrisk vård. De uppföljningar som psykiatriberedningen tagit del av visar att tillskotten varit viktiga för att kunna ta hand om fler patienter, men samtidigt finns det begränsningar i tillgången på utbildad personal och på lokaler. Verksamheterna beskriver vikten av att också arbeta effektivare med de personalresurser man har. Det är också viktigt med ökad kompetens i primärvården för att upptäcka och ta hand om lindrigare fall av psykisk ohälsa hos barn, och ökad samverkan mellan regional och kommunal verksamhet för att skapa bättre förutsättningar i skolan och på fritiden för barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

53 och ungdomspsykiatrin - HS Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (S) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Att nu föra dessa resurser till BUP från Habilitering och Hälsa anser vi riskerar att ge allvarliga negativa effekter i för de barn som vi vill hjälpa. Därför yrkar vi att denna överföring inte genomförs nu, utan vi bör invänta mer underlag för vilka konsekvenser den regionala medicinska riktlinjen kan riskera få. Jim Aleberg (S) 2e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

54 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Yrkande Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag Yrkande (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS XX-XXXX Ärende nr: 6XXXX Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag Förslag till beslut 1. Att uppdra åt Hälso- och sjukvårdsdirektörenatt, utifrån diskussionenvid Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde kring ärendet Ordnat införandeetapp 2, göra en analysav processernaför ordnat införande av nya läkemedeloch metoder mellan det regionalaarbetet kontra det nationellasamt föreslåhur processernakan synkroniseras bättre. Sammanfattning av ärendet Nyaläkemedelutvecklaskontinuerligt och genomett tidigt godkännandekan patienter dra nytta av nya läkemedelsnabbare.ett ordnat införandeav nya läkemedelsyftar till att uppnå en jämlik, ändamålsenligoch effektiv läkemedelsanvä ndning Dennationellt samordnadeprocessenkring ordnat införande genomnt-rådet involverar flera aktörer, däriblandsamtligalandsting,sverigeskommuneroch Landsting(SKL),ett flertal myndigheter,läkemedelsföretagoch patientorganisationer.det nationellaarbetet med ordnat införandesyftar till en ökad enhetligheti läkemedelsanvändningen i Sverigeoch resurseffektivitetgenomen sammanhållen process.tillgången till nya läkemedel kan variera mellan både landstingoch patientgrupper.parallelltmed dennanationellaprocesssker ett horisontellt arbete i VästraGötalandsregionengenomRegionensProgram- och prioriteringsrådet (PPR)kring regionalaprioriteringar och ett ordnat införande. De komplexaprocessersom sker både på nationell och regionalnivå, ställer krav på en genomlysningav hur samordningenoch ansvarsfördelningen fungeraroch kan utvecklasför att undvikamålkonflikter och överlappning. Vänersborg, Martin Andreasson(M) TonyJohansson(M) CeciliaAndersson(C) Monica Selin(KD) JonasAndersson(L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderat.se/vg Miljöpartiet mp.se/vg Liberalerna liberalerna.se/ Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna kdvg.se

55 7-4 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 27 september Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisat förslag till ordnat införande 2017 etapp Regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017 tas från befintlig budget för ordnat införande. För 2018 tas 69,3 mnkr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Regiongemensam introduktionsfinansiering 2018 av i tidigare etapper prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 123 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 4. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2019 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2020 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande Sammanfattning av ärendet Program- och prioriteringsrådet (PPR) har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper samt aktuella medicinska kunskapsunderlag. Nomineringarna har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. I etapp föreslås ett ordnat införande av 14 nya läkemedelsterapier/metoder/ kunskapsunderlag med regional introduktionsfinansiering. Förslaget innebär regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017, 69,3 mnkr 2018, 91 mnkr 2019 samt 6,8 mnkr Beredning Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter samt medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella kunskapsunderlag som presenterats i PPR. PPR har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Skickas till Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

56 7-4 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 27 september Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Samtliga utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård Program- och prioriteringsrådet, medicinska sektorsråd, Regionalt cancercentrum, läkemedelskommittén och terapigrupper Claes Jönsson Anders Carlqvist Jan Kilhamn Karin Fröjd Anna Wallman Anna Lindhé Leena Ekberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

57 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 1 (17) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Lindhé och Anna Wallman Telefon: , E-post: anna.lindhe@vgregion.se, anna.wallman@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisat förslag till ordnat införande 2017 etapp Regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017 tas från befintlig budget för ordnat införande. För 2018 tas 69,3 mnkr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Regiongemensam introduktionsfinansiering 2018 av i tidigare etapper prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 123 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 4. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2019 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2020 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande Sammanfattning av ärendet Program- och prioriteringsrådet har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper samt aktuella medicinska kunskapsunderlag. Nomineringarna har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. I etapp föreslås ett ordnat införande av 14 nya läkemedelsterapier/metoder/ kunskapsunderlag med regional introduktionsfinansiering. Förslaget innebär regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017, 69,3 mnkr 2018, 91 mnkr 2019 samt 6,8 mnkr Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

58 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Nya metoder inom medicin och diagnostik ska underställas ett ordnat införande när de har en större ekonomisk betydelse och i regionens budget har medel för introduktionsfinansiering avsatts. Regionens Program- och prioriteringsråd (PPR) har, som en del av sitt uppdrag, att utarbeta ett samlat förslag till ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag vid två tillfällen per år. Från och med 2015 finns en nationell samverkansmodell för läkemedel. Landstingens samverkan innefattar framtagande av gemensamma underlag och rekommendationer från NT-rådet (nya terapier) till landstingen om ordnat införande av nya läkemedel. I Västra Götalandsregionen pågår nu ett arbete för att få den nationella och regionala processen för ordnat införande att fungera ihop. Förslag En viktig utgångspunkt för PPRs arbete är Socialstyrelsens modell för prioriteringar. Modellen bygger på de etiska principer som beslutats av riksdagen. Behovs- och solidaritetsprincipen har tillämpats och även kostnadseffektivitetsprincipen när förutsättningar har funnits. PPR har med hjälp av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag utarbetat ett samlat förslag. I etapp föreslås ett ordnat införande med introduktionsfinansiering av 14 nya läkemedelsterapier, metoder och kunskapsunderlag enligt tabellen nedan. De utgör de läkemedel, metoder och kunskapsunderlag som fått prioritet 1 och 2 enligt modellen för rangordning. De nomineringar som erhållit rangordning 3 har i en samlad bedömning fått en relativt lägre prioritet och föreslås för närvarande inte omfattas av ordnat införande i rutinsjukvård med introduktionsfinansiering. Läkemedel/metod/kunskapsunderlag Läkemedel Keytruda (lungcancer, 1:a linjen)* Ibrance (bröstcancer)* Cometriq (tyreoideacancer) Kyprolis (multipelt myelom, kombi dex)* Stelara (Crohns sjukdom) Taltz (psoriasis) Oluminant och Xeljanz (reumatoid artrit) Metod/kunskapsunderlag r-tms HRMS Ultraljud under första trimestern RMR Hårborttagning RMR Svårläkta sår RMR Cervixcancerprevention RMR Multipelt Myelom Summa: Prio *** *** **** **** Introduktionsfinansiering, mnkr 2017 nov-dec xxx xxx 0,3 xxx 1,3 -** 0,5 0,8 1,1 0,3 7, xxx xxx 1,6 xxx 6,7 -** 3,5 xxx xxx 3,3 xxx 10,1 -** 6,0-3,0 3,2 3,3 6,6 1,3 6,0 3,6 69,3 6,0 2,5 3,0 5,5 1,7 3,5 7,5 91 3,0 2,3 1,5 6,8

59 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS *) **) ***) ****) Läkemedelskostnader enligt avtal är konfidentiella Introduktionsfinansieras t o m via medel avsatta i etapp Beviljats finansiering av apparaturen via strategisk utrustningsinvestering Tillämpning av nationella riktlinjer/nationellt vårdprogram. Rangordning ej gjord. Nya läkemedel/indikationer 16 nya läkemedel/indikationer har nominerats av hälso- och sjukvårdsförvaltningar, sektorsråd, terapigrupper och processägare till ordnat införande 2017 etapp 2. Därutöver är åtta nominerade utifrån att de är aktuella i den nationella processen för ordnat införande. Av totalt 24 nomineringar bedömdes 12 uppfylla kriterierna för att ingå i etappen och har analyserats för att ge underlag för prioritering. Sju läkemedelsbehandlingar som i prioriteringsmodellen fått rangordning 2 prioriteras för introduktionsfinansiering: Keytruda (pembrolizumab) vid första linjens behandling av metastaserad icke-småcellig lungcancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 i minst 50 % av tumörcellerna och som inte har mutationer i EGFR eller ALK Keytruda är ett immunonkologiskt läkemedel som tillhör gruppen PD1hämmare. Det är bland annat indicerat för behandling av icke-småcellig lungcancer som har spridit sig eller inte kan opereras bort. Den nu aktuella nominering avser första linjens behandling, det vill säga behandling av patienter som tidigare inte fått kemoterapi. PD1-hämmare vid lungcancer omfattas av nationellt ordnat införande. NTrådet har bedömt att kostnaden för behandlingen är rimlig i förhållande till nyttan och rekommenderar landstingen att använda Keytruda vid ickesmåcellig lungcancer i första linjen. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell för introduktionsfinansiering har behandling med Keytruda i första linjen fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som god. Effekten är måttlig. I registreringsstudien visades en förlängd progressionsfri överlevnad, från 6,0 månader med kemoterapi till 10,3 månader med pembrolizumab (Keytruda). Keytruda har upphandlats i nationell samverkan mellan landstingen och VGR har tecknat avtal. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. 3 (17)

60 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Ibrance (palbociklib) vid hormonreceptorpositiv (HR +), human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2-negativ (HER2 -) lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer i kombination med aromatashämmare eller fulvestrant Ibrance är ett nytt peroralt läkemedel för behandling av patienter med en viss typ av spridd bröstcancer. TLV har bedömt att kostnaden för Ibrance är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen med begränsning. Begränsning innebär att läkemedlet endast subventioneras för behandling i kombination med en aromatashämmare (hormonbehandling vid cancer). I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Ibrance fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. Kombinationen av palbociklib + aromatashämmaren letrozol ökade progressionsfri överlevnad hos postmenopausala kvinnor utan tidigare behandling av avancerad bröstcancer till 24,8 månader, från 14,5 månader med placebo och letrozol. Införande med introduktionsfinansiering i VGR avser användning i enlighet med TLVs förmånsbeslut. I samband med förmånsbeslutet har trepartsöverläggningar mellan TLV, företaget och landstingen resulterat i sidoöverenskommelse om riskdelning för att minska osäkerheten kring kostnaderna. VGR har tecknat avtal med läkemedelsföretaget. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 50 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Cometriq (cabozantinib) vid progressiv, icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad medullär tyreoideacancer Cometriq är ett nytt peroralt läkemedel som används för att behandla medullär sköldkörtelcancer som inte kan tas bort med kirurgi eller som har spridit sig till andra delar av kroppen. TLV har bedömt att kostnaden för Cometriq är rimlig i förhållande till nyttan och beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen vid aktuell indikation. Cometriq har fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. Effekten bedöms som måttlig. I en nyckelstudie förlängde cabozantinib (Cometriq) progressionsfri överlevnad från 4,0 månader med placebobehandling till 11,2 månader med aktiv behandling. De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till 3,3 mnkr. Ca 3-4 nya patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. 4 (17)

61 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Kyprolis (karfilzomib) i kombination med dexametason vid multipelt myelom hos vuxna patienter som tidigare har fått minst en behandling Kyprolis används för att behandla patienter med myelom som har fått minst en tidigare behandling. Myelom är en cancerform som uppstått i plasmaceller (en typ av vita blodkroppar). Nya läkemedel vid multipelt myelom omfattas av nationellt ordnat införande. NT-rådet har bedömt att kostnaden för behandling med Kyprolis är rimlig i förhållande till nyttan vid aktuell indikation och rekommenderar landstingen att använda Kyprolis i kombination med dexametason under förutsättning att avtal om återbäring tecknas med företaget. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Kyprolis i kombination med dexametason fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. I registreringsstudien visades att karfilzomib (Kyprolis) i kombination med dexametason gav en förlängd progressionsfri överlevnad på 18,7 månader jämfört med 9,4 för kontrollbehandlingen. VGR har tecknat avtal i enlighet med NT-rådets rekommendation men det finns en osäkerhet eftersom avtalet löper ut under våren Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 30 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Stelara (ustekinumab) vid måttlig till svår aktiv Crohns sjukdom som fått otillräckligt svar eller inte längre svarar på eller varit intoleranta mot antingen konventionell terapi eller en TNFα-antagonist eller som har medicinska kontraindikationer mot sådana terapier. Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom där patienterna har stora besvär med bland annat frekventa diarréer, risk för malnutrition och fistelbildningar i tarmen. Stelara är avsett för patienter som inte svarar tillräckligt bra på eller inte tål konventionell behandling. Stelara får rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som god med en minskning av sjukdomssymptom. Hälsoekonomiskt underlag saknas för den aktuella indikationen. Stelara ingår i läkemedelsförmånen men beslutet baseras på tidigare godkända indikationer (psoriasis). De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till ca 15,1 mnkr. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 60 nya patienter per år bedöms bli aktuella för behandling vilket innebär ca 190 patienter i behandling när fullt infört. 5 (17)

62 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Taltz (ixekizumab) vid måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som ej svarat på lokal eller peroral systemisk basbehandling, som bedömts behöva biologiska läkemedel och som inte svarat på, eller inte tolererat, TNF-alfa-hämmare och IL-12/IL-23-hämmare. Taltz är avsett för patienter som inte svarar tillräckligt bra eller inte tål etablerad behandling vid psoriasis. Läkemedlet har en liknande verkningsmekanism och målgrupp som Cosentyx som beviljades introduktionsfinansiering i etapp Taltz bedöms likvärdigt med Cosentyx och får rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med hög svårighetsgrad och det vetenskapliga underlaget graderas till måttligt starkt. En svaghet i det vetenskapliga underlaget är att den nominerade patientgruppen inte studerats direkt, men effekten har kunnat säkerställas i studier på varierande patientpopulationer och bedöms vara överförbar till den nominerade populationen. TLV har bedömt att kostnaden för Taltz är rimlig i förhållande till nyttan och Taltz ingår i läkemedelsförmånen med begränsning. Inga tillkommande kostnader beräknas utöver de som redan avsatts för introduktionsfinansiering av Cosentyx i etapp Introduktionsmedel för Cosentyx till och med juni 2019, föreslås även kunna avropas för kostnader för Taltz. Ca 30 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Oluminant (baricitinib) och Xeljanz (tofazitinib) vid aktiv reumatoid artrit med intolerans mot metotrexat eller otillräckligt svar på behandling med TNF-alfa-hämmare eller intolerans mot TNF-alfahämmare. Oluminant och Xeljanz är två nya perorala läkemedel för behandling av reumatoid artrit (RA) för patienter som inte svarar tillräckligt bra eller inte tål konventionell behandling. Läkemedlen är alternativ till varandra. De tillhör båda gruppen JAK-hämmare och anses likvärdiga på gruppnivå. Oluminant och Xeljanz omfattas av nationellt ordnat införande. TLV har bedömt att kostnaden är rimlig i förhållande till nyttan för behandling av patienter med måttlig till svår RA när ett eller flera sjukdomsmodifierande antireumatika (DMARDs) inte haft tillräcklig effekt eller gett biverkningar. Läkemedlen ingår i förmånen med denna begränsning. NTrådet rekommenderar landstingen att i valet mellan Olumiant, Xeljanz och TNF-hämmare, i första hand använda det mest kostnadseffektiva alternativet. I dagsläget är landstingens kostnad för behandling med TNFhämmare i många fall lägre än kostnaden för behandling med JAKhämmare. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell har Oluminant och Xeljanz fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med hög svårighetsgrad. Det 6 (17)

63 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms starkt, effekt/riskbalansen bedöms som god med en god effekt på sjukdomssymptom. Införande med introduktionsfinansiering i VGR avser användning i enlighet med NT-rådets rekommendation. De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till 6,0 mnkr. Priserna planeras omförhandlas hösten Ca 100 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. VGR:s kostnader enligt avtal för Keytruda, Ibrance och Kyprolis är konfidentiella. Beräkning av kostnader enligt avtal är baserade på antaganden om utfall av användningen vilket innebär en osäkerhet. Utfallet under hela introduktionsperioden är även beroende av framtida förhandlingar och avtalsvillkor. Under 2018 och 2019 görs uppskattning av återbäring för nästkommande år. Fem läkemedelsbehandlingar får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering: Zykadia (ceritinib) vid ALK-positiv icke-småcellig lungcancer som tidigare behandlats med krizotinib TLV har bedömt att kostnaden för Zykadia är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen. I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Zykadia fått rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för bedömning av effekt i nominerad population bedöms otillräckligt. Zykadia prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. I samband med förmånsbeslutet har trepartsöverläggningar mellan TLV, företaget och landstingen resulterat i sidoöverenskommelse om riskdelning för att minska osäkerheten kring kostnaderna. VGR har tecknat avtal med läkemedelsföretaget. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. Opdivo (nivolumab) + Yervoy (ipilimumab) vid avancerat (ickeresektabelt eller metastaserande) malignt melanom som har uttryck av PD-L1 <1% av tumörcellerna Kombinationsbehandling med Opdivo och Yervoy vid avancerat malignt melanom omfattas av nationellt ordnat införande. NT-rådet rekommenderar landstingen att använda Opdivo i kombination med Yervoy för behandling av patienter med avancerat malignt melanom som har uttryck av PD-L1 <1% i tumörcellerna när patienten bedöms tolerera den kombinerade behandlingen och förutsatt att en stoppregel på 22 månader tillämpas. I övriga fall rekommenderas landstingen avstå från användning av Opdivo i kombination med Yervoy. 7 (17)

64 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS I VGRs prioriteringsmodell har balansen effekt/risk resulterat i rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Kombinationsbehandlingen verkar förvärra komponenternas kända biverkningsprofil, så att oönskade effekter kan bli mer sannolika och mer påfrestande än med läkemedlen var för sig. Behandlingen prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Lonsurf (tipiracil trifluridin) vid metastaserande kolorektalcancer som tidigare har behandlats med 5-FU-, oxaliplatin- och irinotekanbaserad kemoterapi och antikroppar TLV har bedömt att kostnaden för Lonsurf är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen. I VGRs prioriteringsmodell har balansen effekt/risk resulterar i rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Effekten bedöms som liten. Lonsurf prioriteras därmed inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Nulojix (belatacept) till vuxna patienter som genomgått en njurtransplantation och behandlas med immunsuppressiva läkemedel som profylax mot avstötning och: - visar sig vara intoleranta mot immunsuppressiva preparat av typen calcineurinhibitorer (CNI), som för närvarande ingår i standardbehandlingen efter njurtransplantation. De två registrerade CNI-substanserna är takrolimus och ciklosporin - uppvisar försämrad transplantatfunktion som misstänks helt eller delvis vara orsakad av CNI-inducerad njurtoxicitet. - deltagit i läkemedelsprövning med Belatacept, som alternativ till CNI, och rekommenderas fortsätta med preparatet efter studiens slut, pga. välfungerande transplantat och god tolerans av läkemedlet. - har dålig följsamhet vad gäller intag av perorala läkemedel. Eftersom den tillkommande nyttan jämfört med dagens standardbehandling bedöms liten samt att det vetenskapliga underlaget för patientnytta i de nominerade patientgrupperna är begränsat, prioriteras inte behandlingen i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Jinarc (tolvaptan) vid autosomal dominant polycystisk njursjukdom som uppvisar tecken på snabb progress av njurfunktionsnedsättning eller snabb tillväxt av njurstorleken under förutsättning att behandlingen initieras i CKD (chronic kidey disease) GFR (glomerular filtration rate) stadium 2-3 Jinarc vid polycystisk njursjukdom omfattas av nationellt ordnat införande och NT-rådet rekommenderar landsting att använda Jinarc till en 8 (17)

65 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) begränsad patientgrupp enligt ovan, förutsatt att avtal om återbäring tecknas med företaget. En värdering enligt VGRs prioriteringsmodell resulterar i rangordning 3. Patientnyttan bedöms som liten och det vetenskapliga underlaget är begränsat. PPR har noterat att ytterligare studie har publicerats efter NTrådets rekommendation och bedömer att denna stödjer den givna rangordningen. Jinarc prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. VGR har tecknat avtalet enligt NT-rådets rekommendation. Nedan listas de 12 läkemedelsnomineringar som inte uppfyller kriterierna för ordnat införande eller som skjuts upp. Nationella underlag som inväntas är huvudsakligen rekommendationer från NT-rådet och/eller underlag från myndigheter, t ex förmånsbeslut och hälsoekonomiska kunskapsunderlag från TLV. Nya läkemedelsbehandlingar med negativ rekommendation från NT-rådet eller där TLV avslagit förmånsansökan, anses inte vara aktuella för ordnat införande med introduktionsfinansiering i VGR. Substans/ handelsnamn Osimertinib (Tagrisso) Niovolumab (Opdivo) Liposomalt irinotekan (Onivyde) Cabozantinib (Cabometyx) Olaratumab (Lartruvo) Karfilzomib (Kyprolis) Daratumumab (Darzalex) Daratumumab (Darzalex) Elotuzumab (Empliciti) Ixazomib (Ninlaro) Indikation Lungcancer Motivering Skjuts upp, nationella underlag inväntas Hodgkins lymfom Uppfyller ej kriterier, merkostnad <1 mnkr Pankreascancer Skjuts upp, nationella underlag inväntas Njurcancer Negativt förmånsbeslut från TLV Mjukdelssarkom Skjuts upp, nationella underlag inväntas Multipelt myelom, kombi Negativ dex + len rekommendation från NT-rådet Multipelt myelom, Skjuts upp, nationella monoterapi underlag inväntas Multipelt myelom, Skjuts upp, nationella trippel-behandling underlag inväntas Multipelt myelom Negativ rekommendation från NT-rådet Multipelt myelom Skjuts upp, nationella underlag inväntas

66 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Etelkalcetid (Parsabiv) Emtricitabin tenofovirdisoproxil (Truvada) Hyperparatyreoidism vid kronisk njursjukdom Profylax före exponering HIV 10 (17) Uppfyller ej kriterier, merkostnad <1 mnkr Skjuts upp, nationella underlag inväntas. Uppfyller ev ej kriterier, merkostnad <1 mnkr. Nya medicinska metoder och kunskapsunderlag Tio metoder och fyra kunskapsunderlag nominerades av medicinska sektorsråd och verksamheter för ordnat införande i rutinsjukvård i regionen. Fem metoder bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etapp 2. Två metoder som gick vidare till fördjupad analys bedömdes ha otillräckligt vetenskapligt underlag. Tre metoder och fyra kunskapsunderlag föreslås ingå i etapp 2 av ordnat införande med introduktionsfinansiering: r-tms Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering är ett alternativ till behandling med antidepressiva läkemedel eller ECT (elbehandling) vid medelsvår till svår egentlig depression. r-tms innebär att en elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob. Patienten behöver inte sövas för att få behandlingen. Behandlingarna ges i serie om 15 behandlingar/serie. Metoden är nominerad av medicinska sektorsrådet för vuxenpsykiatri och har fått prioritet 4 i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest. I Socialstyrelsens tillstånds- och åtgärdslista beskrivs att tillståndet har hög svårighetsgrad samt att behandling med r-tms ger stor effekt på både symptomfrihet och andelen som svarar på behandling jämfört med skenbehandling, men troligen sämre effekt än ECT. Biverkningarna beskrivs som lindrigare jämfört med ECT-behandling. r-tms föreslås prövas inom specialistpsykiatrin. Då behandlingen ibland blir ett alternativ till ECT föreslås den användas på de ställen där psykiatrin ger ECT behandling idag, dvs. SU, NU, SKAS, SÄS och Kungälvs sjukhus. Patientgrupper som kan komma i fråga för behandling är nya patienter som skulle behandlats med ECT men som kan behandlas med r-tms istället samt läkemedelsbehandlade patienter som är biverkningskänsliga eller där behandlingseffekten är undermålig.

67 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS Fem apparater har beviljats finansiering via strategiska utrustningsinvesteringar, vilket möjliggör behandling för ca 1000 patienter/år. Introduktionsfinansiering föreslås för bemanning av 1 sjuksköterska + 1 undersköterska/apparat. Personalkostnaderna beräknas till ca 1,2 mnkr/apparat/år. Total kostnad blir ca 6 mnkr/år under 2 år fördelat på 3 mnkr 2018, 6 mnkr 2019 och 3 mnkr Utbildningskostnader finansieras via statsbidrag. Uppföljning kommer att göras genom att följa personalkostnader samt uppföljning av antalet rtms-serier respektive ECT-serier som ges i VGR samt förbättring på patientnivå. HRMS för analys av droger i saliv med särskild inriktning mot nya psykoaktiva substanser Metoden innefattar salivprovtagning och analys av nya psykoaktiva substanser och konventionella droger med högupplösande masspektrometri (HRMS) och har en högre analytisk precision och flexibilitet jämfört med äldre tekniker. Metoden innebär en förenklad och förbättrad provtagning för både patient och provtagande personal. Screeningdata levereras snabbt och säkert med hög kvalitet och innefattar en analysrepertoar som alltid speglar det aktuella drogutbudet på marknaden. Metodiken är idag implementerad inom rättsmedicin för toxikologisk analys, men för sjukvårdsprover finns idag inget laboratorium som tillhandahåller heltäckande paket för droganalys i saliv med HRMS. Idag skickas mer än patientprov per år för droganalys till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och bedömningen är att minst av dessa skulle lämpa sig för den nya metoden. Metoden är nominerad av det medicinska sektorsrådet i laboratoriemedicin samt Klinisk kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Instrument har beviljats finansiering via strategiska utrustningsinvesteringar. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år för personalkostnader, studieresor, driftskostnader och mindre investeringar till en total kostnad av 3,25 mnkr/år fördelat på 0,8 mnkr 2017, 3,2 mnkr 2018 och 2,5 mnkr Uppstartfasen är ca 9 mån och innebär en gradvis infasning av kliniska prover från beroendekliniken och psykiatrin. Under denna period består omkostnader främst av personal. Beloppen finansierar merkostnaderna för införande av den nya metoden. Kunderna får tillgång till den nya metoden men debiteras enligt kostnader för gammal metod. När introduktionsfinansieringen upphör debiteras kunderna för den nya analysmetoden i saliv utifrån faktiska kostnader och ingen tillkommande finansiering i budget/vårdöverenskommelser förutsätts. Uppföljning kommer att göras genom att följa personal- och driftskostnader. Ultraljud under första trimestern Ultraljudsundersökningar under graviditet syftar till att skaffa den information som krävs för planering av graviditets- och fosterövervakning. Möjligheterna till att tidigt upptäcka vissa risker kan leda till en säkrare 11 (17)

68 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS graviditet genom bättre handläggning. Att få vissa delar av informationen redan i slutet av första trimestern förbättrar kvinnans självbestämmanderätt och möjlighet till individuell planering. Patienten erbjuds en ultraljudsundersökning mellan graviditetsvecka 1114, ett tillägg till ultraljud i vecka I vecka görs bedömning av av graviditetens läge, fostrets storlek/graviditetsdatering, förekomst av hjärtaktivitet, antal foster, i fall av flerbörd fosterhinnornas utseende samt granskning av fostrets anatomi. I vecka undersöks fostrets anatomi lite närmare. Redan idag genomgår 30-60% av alla gravida en tidig ultraljudsundersökning med mycket varierande kvalitet både gällande personalkompetens och apparatur. Att på ett ordnat sätt införa ultraljud under första trimestern ger alla gravida kvinnor i regionen tillgång till en professionellt kvalitetssäkrad och jämlik vård. Tidigt ultraljud kommer att användas inom hela regionen, både inom öppenvård och slutenvård. Metoden är nominerad av det medicinska sektorsrådet i kvinnosjukvård. VGRs prioriteringsmodell är svår att tillämpa av flera skäl. Eftersom två individer påverkas, varav den ena är en framtid person, är det svårt att bedöma svårighetsgrad och patientnytta och därmed är det även svårt att bedöma kostnadseffektiviteten. Det finns vissa vinster med att införa ultraljud i första trimestern och det finns inga starka etiska invändningar mot en sådan förändrad praktik. Däremot är det viktigt att vården är jämlik, med människovärdesprincipen som överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. Det finns ett potentiellt starkt vetenskapligt underlag som visar att ultraljud i första trimestern är säkrare jämfört med ultraljud under andra trimestern avseende tvillingdiagnostik och datering. Däremot är det osäkert om det finns studier som värderar kliniska utfall för fostret/barnet, även om man kliniskt kan se en koppling. Antal förlossningar i VGR är ca /år. Introduktionsfinansiering föreslås för inköp av 4 ultraljudsapparater samt utökning av personal med 6 barnmorskor under 2 år till en total kostnad av 8,6 mnkr fördelat på 3,3 mnkr 2018, 3 mnkr 2019 samt 2,3 mnkr Ansvaret för utbildning och kvalitetsuppföljning åläggs sjukhusen med fosterdiagnostisk enhet. Uppföljning kommer att göras genom att följa personalkostnader. Fosterdiagnostik följs i nationella Graviditetsregistret. RMR Hårborttagning vid hirsutism och könsdysfori Det medicinska innehållet i RMR Hårborttagning vid hirsutism och könsdysfori förordades av Program- och prioriteringsrådet i april Riktlinjen syftar till att skapa ett standardiserat och jämlikt omhändertagande av patienter med behov av hårborttagning. Den baseras på Socialstyrelsens rekommendationer för god vård av vuxna med könsdysfori. Riktlinjen definierar också när och i vilken omfattning hårborttagning kan erbjudas till kvinnor med olika endokrinologiska/gynekologiska diagnoser. 12 (17)

69 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) I nuläget erbjuds hårborttagning i offentligt finansierad sjukvård i VGR endast till transkvinnor och personer med icke-binär könsidentitet som genomgår könsbekräftande behandling. Antal personer som genomgår könsbekräftande behandling har ökat kraftigt i regionen under de senaste åren. Finansiering av merkostnaderna för denna grupp är ej aktuell för ordnat införande. Däremot finns andra kvinnliga patientgrupper som till följd av endokrinologiska/gynekologiska diagnoser har en lika uttalad behåring som kan leda till stort psykiskt lidande för individen. Denna grupp har tidigare inte erbjudits behandling för hårborttagning och är därför aktuell för ordnat införande. Cirka 100 kvinnor per år med kvarstående mycket uttalad behåring efter optimal medicinsk behandling av polycystiskt ovariesyndrom, kongenital binjurehyperplasi och Cushings syndrom kommer att vara berättigade till hårborttagning. Hårborttagning görs med hjälp av ljus- och nålbaserade metoder. Val av lämplig metod för den individuella patienten görs i samråd med patienten och baseras på hårfärg och hudtyp för att få bästa möjliga behandlingsresultat och undvika brännskador och ärrbildning. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell är inte möjligt att genomföra. Kostnad för behandling med ljusbaserad metod är ca kr/patient och används till ca 70% av patienterna. Kostnad för behandling med nålbaserad metod är ca kr/patient och används till ca 30% av patienterna. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år till en total kostnad av 6,6 mnkr/år fördelat på 1,1 mnkr 2017, 6,6 mnkr 2018 samt 5,5 mnkr Uppföljning görs genom att följa antal behandlade patienter med endokrinologiska/gynekologiska diagnoser som behandlats med ljusbaserad respektive nålbaserad metod. RMR Svårläkta sår Det medicinska innehållet i RMR Svårläkta sår förordades av Program- och prioriteringsrådet i mars Syftet med riktlinjen är att förbättra handläggningen av patienter med svårläkta sår genom att förbättra diagnostik och behandling. Målen är att förkorta läkningstider, förhindra recidiv, minska felaktig antibiotikaförskrivning och minska antalet amputationer. För att nå målen krävs samarbete mellan olika vårdgivare och ökade kunskaper i hela vårdkedjan. Detta ska ske genom: Regional förankring och uppdatering av SÅRWEBBEN från SKAS. Utbildning av läkare och sjuksköterskor i primärvård och kommuner. Anpassning av klinikernas verksamhet så att riktlinjerna kan följas. Att multidisciplinära team ska finnas för patienter med diabetes. Team bedömning, t.ex. i form av ronder för andra sjukdomar som kan ge sår samt nedsatt cirkulation i fötterna. Att möjlighet till multidisciplinära ronder ska finnas för bedömning och behandling av sittsår hos patienter med spinal skada.

70 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) Att rehabiliteringsmedicin får en tydligare roll för trycksår hos patienter med spinala skador. Att ansvarsfördelningen mellan kirurgi, ortopedi och plastikkirurgi förtydligas. För att lyckas med implementeringen föreslås tillsättning av två projektledare på vardera 50% som arbetar på uppdrag av en styrgrupp. För att anpassa Sårwebben efter innehållet i den nya riktlinjen behövs medicinskt kunnig sjuksköterska och läkare samt IT-kunnig person under ca 6 månader. Sårwebben kommer därefter kontinuerligt att behöva uppdateras och förvaltas. Förvaltningskostnaderna ryms inte inom ramen för ordnat införande. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell är inte möjligt att genomföra. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år till en total kostnad av 3,3 mnkr, fördelat på 0,3 mnkr 2017, 1,3 mnkr 2018 samt 1,7 mnkr Uppföljning görs genom att följa tillkommande kostnader för personal samt utbildningskostnader. RMR Cervixcancerprevention RMR Cervixcancerprevention presenterades på Program- och prioriteringsrådet i april Riktlinjen utgår från det nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer. Ett nytt screeningprogram med tillägg av HPV-screening rekommenderas införas och utifrån det beräknas att antalet nyinsjuknande kan minskas med 1020% jämfört med nuvarande program. Under de senaste fyra åren har en tendens till ökning av cervixcancer noterats, såväl regionalt som nationellt. HPV-screening ökar säkerheten i programmet och hittar förändringar som kan utvecklas till cancer som inte upptäcks med enbart cytologi. Med det nationella vårdprogrammet säkerställs att vården är av samma höga kvalitet oavsett var i landet kvinnan bor och att information som är viktig för kallelser kan följa med kvinnan över landstingsgränser. Primär HPV-screening inklusive cytologprovtagning kommer att ske från och med 30 års ålder, medan kvinnor i åldern år kommer att fortsätta screenas med cytologi. Ändrade intervall och förlängd övre åldersgräns innebär initialt en volymökning av screeningprover. Antalet kolposkopi-undersökningar beräknas dock bli relativt oförändrat. Även om den övre screeningåldern höjs och fler cellförändringar upptäcks, så beräknas behovet balanseras av att allt fler kvinnor som kommer till screening är HPV-vaccinerade. Fotodokumentation rekommenderas vid kolposkopi. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell utelämnas eftersom riktlinjerna utgår från det nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention. Introduktionsfinansiering föreslås under 3 år för projektledning samt ökade kostnader för kallelser, provtagning, analys av prover, utrustning,

71 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) IT/systemkostnader och utökning av tjänster. Berörda förvaltningar är Närhälsan, SU, NU, SÄS, SKAS samt övriga gynmottagningar inklusive privata vårdgivare. Kostnaderna beräknas till totalt 11 mnkr, fördelat på 6,0 mnkr år 2018, 3,5 mnkr år 2019 samt 1,5 mnkr år Socialstyrelsen har beräknat att det nya vårdprogrammet kommer att vara kostnadsneutralt på sikt. Uppföljning görs av tillkommande kostnader samt utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för cervixscreening. RMR Multipelt Myelom RMR Multipelt Myelom presenterades på Program- och prioriteringsrådet i mars Den omfattar regionala tillämpningar av det nationella vårdprogrammet som gäller från år 2016 och innebär förbättrade behandlingsalternativ för yngre och äldre vid diagnos samt förbättrade behandlingsmöjligheter vid recidiv. Myelom eller multipelt myelom är en malign tumörsjukdom i benmärgen som karaktäriseras av infiltration av plasmaceller i benmärgen. Myelomcellerna producerar cytokiner som orsakar nedbrytning av skelettet, vilket leder till skelettsmärtor. Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen med en incidens på ca 6/ invånare och år, vilket innebär att ca 600 nya fall diagnostiseras i Sverige årligen. Den betydande förändring som det nationella vårdprogrammet förespråkar innebär merkostnader för autolog stamcellstransplantation inklusive benmärsskörd för ca 10 patienter/år till en tillkommande kostnad på totalt 11,1 mnkr. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år. Uppföljning görs av antal behandlade patienter. Två metoder får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering på grund av otillräckligt vetenskapligt underlag. Det gäller: Autolog stamcellstransplantation vid CNS lymfom Fusionsbiopsi vid prostatacancerdiagnostik. Fusionering av MR-bilden i ultraljudsmaskinen, större sannolikhet att träffa en befintlig tumör vid biopsi. Fem metoder bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etappen: Metod/kunskaps underlag Enhanced Recovery After Surgery - ERAS Intraoperativ stimulering och monitorering på vakna och sövda patienter med högmaligna hjärntumörer Beskrivning Motivering Kurativt syftande kirurgi mot cancer i övre gastro Tumörkirurgi i relation till vitala storhjärnestrukturer. Neuromodelering vid terapiresistent central smärta. Peroperativ monitorering av spinal Merkostnad <1 mnkr Merkostnad <1 mnkr

72 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) funktion vid endovaskulär operation av aortaaneurysm Ultraljud och MRT av lilla bäckenet PET-CT för processen matstrups- och magsäckscancer Ultraljudsundersökning av lever som screening för levercellscancer Vid preoperativ bedömning inför operation av livmodercancer För uteslutande av spridd cancersjukdom, uppföljning av onkologisk behandlingsrespons och diagnostik vid misstänkt recidiv. Livslång övervakning av patienter med kronisk hepatit B infektion utan cirros (utvalda populationer). Merkostnad <1 mnkr Redan finansierad via investeringsberedningen och uppbyggnaden av BOIC Redan finansierad i RMR Levercellscancer, etapp Finansiering Regiongemensam finansiering av introduktionen av ovan redovisade läkemedel/indikationer, metoder och kunskapsunderlag föreslås ske under drygt 2 år, november 2017 till och med december För metoder/kunskapsunderlag som tar längre tid att implementera sker introduktionsfinansiering under 2018 till De tillkommande kostnaderna för förslaget beräknas uppgå till 7,7 mnkr 2017, 69,3 mnkr 2018, 91,0 mnkr 2019 samt 6,8 mnkr 2020 med utgångspunkt från förväntade aktuella patientvolymer. Prognosen för utfallet av tidigare fattade beslut 2017 ligger under budget. De 7,7 mnkr som avser etapp bedöms därför rymmas inom ramen för budgeten, utan att ytterligare medel avsätts. Tidigare uppföljningar av tillkommande kostnader visar att antalet aktuella patienter under introduktionsperioden brukar överskattas och ofta tar etableringen av en ny behandling längre tid än vad som först planerats. Efter att introduktionsfinansieringen upphör tas finansieringsansvaret för de prioriterade läkemedlen, metoderna och kunskapsunderlagen över gemensamt av beställare och utförare i arbetet med vårdöverenskommelser och andra vårdavtal. Det är möjligt att ovan prioriterade åtgärder medför ett större/mindre finansieringsbehov i vårdöverenskommelserna/vårdavtalen än det beräknade beloppet. Ordnat införande med regiongemensam introduktionsfinansiering syftar till att underlätta ett likvärdigt införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag i rutinsjukvård i regionen. Det ordnade införandet innebär både en möjlighet och ett åtagande för utförarförvaltningarna, en möjlighet att få stöd för introduktionen och ett åtagande att föra in de nya läkemedlen, metoderna och

73 273 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag - HS Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag etapp 2 Datum Diarienummer HS (17) kunskapsunderlagen i den redovisade omfattningen. En betydande variation i införandet främjar inte en jämlik vård i regionen. Införandet kommer att följas upp fortlöpande. Introduktionsfinansieringen utbetalas i efterhand mot avrop. Tidigare fattade beslut inom det ordnade införandet uppgår till ca 123 mnkr (exkl. hepatit C) för För att underlätta budgetarbetet förlängs introduktionsfinansieringen för etapp med tre månader och avslutas i juni Beslut avseende Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet 2018 (RS ) omfattar fortsatt introduktionsfinansiering med 90% av nya läkemedel mot hepatit C upp till 93,6 mnkr Beredning Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter samt medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella kunskapsunderlag som presenterats i PPR. PPR har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Förslaget har stämts av i hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp. Koncernstab Hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Claes Jönsson FoU chef samt ordf. Program- och Prioriteringsrådet Besluten skickas till För genomförande: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar För kännedom Program- och prioriteringsrådet, medicinska sektorsråd, Regionalt cancercentrum, läkemedelskommittén och terapigrupper Claes Jönsson Anders Carlqvist Jan Kilhamn Karin Fröjd Anna Wallman Anna Lindhé Leena Ekberg

74 -7 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Fröjd Telefon: E-post: karin.frojd@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rekommendation till landsting och regioner om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig bakom rekommendationen från Sveriges Kommuner och Landsting om etablering av en nationellt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att se över uppdrag, organisation och arbetsformer för de verksamheter som utgör Västra Götalandsregionens kunskapsstyrning så att dessa anpassas till den nya strukturen. 3. Koncernkontorets tjänsteutlåtande skickas till Sveriges Kommuner och Landsting som svar på rekommendationen. Sammanfattning av ärendet Under 2016 tog landsting och regioner beslut om att gemensamt långsiktigt delta i, stödja och finansiera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. För Västra Götalandsregionens (VGR) räkning beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ärendet den 30 november 2016, 180. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i maj 2017 beslutat att rekommendera landsting och regioner att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Vidare har SKL föreslagit att landsting och regioner var och en och i enlighet med egna delegationsordningar fatta beslut i enlighet med förslaget om att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Förslaget om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning innebär ökade möjligheter för kunskapsstyrning utifrån VGR:s behov. Det innebär också behov av översyn av nuvarande kunskapsstyrning och kunskapsorganisation inom hälso- och sjukvården i VGR för att passa den nya strukturen. VGR stödjer SKLs rekommendation men vill tillägga att det är viktigt att den föreslagna programrådsstrukturen modifieras. Bland annat behöver begreppet Nära vård definieras och kunskapsområdena allmänmedicin och geriatrik saknas i programrådsstrukturen trots att dessa områden ansvarar för stora patientgrupper Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

75 -7 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Datum Diarienummer HS med komplexa vårdbehov. Programrådsstrukturen passar dessutom troligen dåligt med den kommunala hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsstyrning. Fördjupning av ärendet Genom att etablera en ändamålsenlig och effektiv struktur som långsiktigt ger stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Landsting och regioner föreslås var och en och i enlighet med egna delegationsordningar fatta beslut i enlighet med förslaget om att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, vilket innebär; att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes - och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper. att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations - och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: - inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält - tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. - tillsätta en strategisk styrgrupp styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) - tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) - inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL att landsting och regioner följer och gör de förändringar som krävs regionalt och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS) i frågor rörande den nationella strukturen. att landsting och regioner tar politiskt inriktningsbeslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ram som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utser landstings- eller regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt. 2 (3)

76 -7 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Datum Diarienummer HS (3) Synpunkter VGR bedömer att programrådsstrukturen som redovisas i underlaget behöver utvecklas. Det nuvarande förslaget utgår från ICD-kategorier och områden av organisatorisk karaktär och det är tveksamt om den speglar invånarnas nuvarande och framtida vårdbehov. Programrådsstrukturen är mycket sjukhustung till sin karaktär och beskrivs som en matris. Det är oklart om de vertikala och de horisontella programområden har olika uppdrag liksom det är oklart hur samverkan ska ske mellan de vertikala och horisontella programområdena. Vidare bedömer VGR att begreppet Nära vård behöver definieras. Kunskapsområdena allmänmedicin och geriatrik saknas i programrådsstrukturen trots att dessa områden ansvarar för stora patientgrupper med komplexa vårdbehov. I underlaget beskrivs att inom snar framtid ska landstingens och regionernas kunskapsstyrning för samordnas med kommunernas hälso- och sjukvård. Den föreslagna programrådsstrukturen passar troligen dåligt med den kommunala hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsstyrning. Koncernstab Hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef Bilagor Rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting Besluten skickas till Sveriges Kommuner och Landsting Anders Carlqvist för genomförande av p. 2

77 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Från: Skickat: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Sveriges Kommuner och Landsting <Utskick@skl.se> den 15 maj :31 Särnå Karin; Tullberg Sofia RÄTTELSE! Meddelande från SKL styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Rättelse SIGN-Rekommendation sammanhållen struktur för kunskapsstyrning.pdf Till samtliga landstings- och regionstyrelser RÄTTELSE I fredags skickades ett meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse angående Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (meddelande nr 9/2017). På själva meddelandebladet, sidan 2, hade fel datum smugit sig in när landstingen och regionerna senast ska godkänna och ställa sig bakom rekommendationen. Rätt datum är 31 oktober För frågor om rekommendationen, kontakta Sofia Tullberg, avdelningen för vård och omsorg, SKL, tel: eller sofia.tullberg@skl.se. Mvh Karin Särnå Handläggare Styrelsesekretariatet Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan Stockholm

78 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 9/2017 Vårt dnr 17/ Avdelningen för vård och omsorg Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Sektionen för kvalitet och uppföljning Sofia Tullberg Rekommendation till landsting och regioner om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Ärendenr15/06658 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsenhar beslutat att rekommendera landsting och regioner att etablera en sammanhållenstruktur för kunskapsstyrningi enlighet med förslaget. Landsting och regioner föreslås var och en och i enlighet med egna delegationsordningarfatta beslut i enlighet med förslaget om att etablera en sammanhållenstruktur för kunskapsstyrning,vilket innebär; att landsting och regioner i samverkan arbetarutifråndengemensamma visionen : Vår framgång räknas i liv och jämlikhälsa. Tillsammansgör vi varandra framgångsrika. att landsting och regioner samarbetar inomdengemensamma strukturenför kunskapsstyrning. att landsting och regioner anpassarsin regionalaochlokalakunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturenmed syfte att få styrka genom hela systemet. att landsting och regioner långsiktigt säkraren regional och lokal kunskapsorganisationi enlighet med den nationella strukturen. att landsting och regioner avsätterresurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledareför aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper. att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisationsoch styrmodell för en sammanhållenstruktur för kunskapsstyrninggenom att: o inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriskafält o tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys,läkemedeloch medicinskteknik, patientsäkerhet etc. o tillsätta en strategiskstyrgrupp styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

79 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Vårt dnr 17/00003 o tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) o inrätta en nationellstödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL att landsting och regioner följerochgördeförändringar somkrävsregionalt och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS)i frågor rörande den nationella strukturen. att landsting och regioner tar politisktinriktningsbeslut omstyrgruppens uppdrag, mandatochdenfinansiella ramsom styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannenspolitiska ledning utser landstings/regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt. Utöver liggandeförslag föreslår styrelsenföljande; att landstingen och regionerna omgående, men senast den 31 oktober 2017, godkänner och ställer sig bakom denna rekommendation. att landstingen och regionerna anmäler till SKL när lokala beslut är fattade. Bakgrund Under 2016 tog landsting och regioner beslut om att gemensamt långsiktigtdelta i, stödja och finansiera en sammanhållenstruktur för kunskapsstyrning.genom att etablera en ändamålsenligoch effektiv struktur som långsiktigtger stöd för kunskapsstyrningpå olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för en mer kunskapsbaserad,jämlikoch resurseffektivvård av hög kvalitet. Utifrån förslagen i beslutsunderlagetom En sammanhållen strukturförkunskapsstyrning i samverkan hälso- ochsjukvård,från juni 2016, tillsattesen interimistiskstyrgrupp med representanter från landsting, regioner och SKL. Uppdraget under hösten 2016 har varit att arbeta fram förslag till hur den sammanhållnastrukturen ska etableras och fungera organisationsstruktur,styrmodell,roller, ansvar och uppdrag för den nationella nivån men även för den regionalaoch lokala nivån. Förslaget i sin helhet redovisas i bifogat underlag, Etableringav ensammanhållen strukturförkunskapsstyrning hälso- ochsjukvårdsamt dess bilaga. Förslagen omfattar den verksamhet som landstingen ansvarar för men arbete pågår med att hitta former för kopplingen även till det gemensamma arbetet med kommunerna. LenaMicko Ordförande

80 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Vårt dnr: 15/06658 Ert dnr: SAMVERKAN FÖR EN MER KUNSKAPSBASERAD,JÄMLIK OCH RESURSEFFEKTIVVÅRD Etableringenav en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamtnationellt system Förankrings - och beslutsprocess: 1. NSK-region beredning 26 januari Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket (HSD) beredning 26 januari Landstingsdirektörsföreningen (LD) beredning 27 januari Lokal beredningi landstingoch regioner 5. Landstingsledningsseminarium avstämning 9 februari HSD ställningstagandemed rekommendationtill LD 23 februari LD ställningstagande utifrån rekommendationfrån HSD 24 februari Sjukvårdsdelegationen beredning 9 mars Sjukvårdsdelegationen beslutom rekommendationtill SKL:s styrelse 6 april SKL:s styrelse beslutom rekommendationtill landstingoch regioner 12 maj Lokala politiska beslutmaj-oktober2017 Sveriges Kommuner och Landstin g Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, g:\avd vård & omsorg\sektionen hälso- och sjukvård\strukturer för kunskapsstyrning \förslag sammanhållenstruktur samt framtidens kvalreg\beslutsunderlag_etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning 2017_ _slutgiltig.docx 1 (25)

81 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Sammanfattningoch förslag Vår framgångräknasi liv och jämlik hälsa Tillsammansgör vi varandra framgångsrika. Under2016tog landstingoch regionerbeslutom att gemensamtlångsiktigt deltai, stödjaoch finansieraen sammanhållenstrukturför kunskapsstyrning. Genomatt etableraen ändamålsenligoch effektiv struktursom långsiktigt ger stöd för kunskapsstyrningpå olika nivåeri systemetskapasförutsättningarför en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektivvård av hög kvalitet. En interimistiskstyrgruppmed representanter från huvudmännenoch SKL tillsattesi augusti2016.uppdragetvar att etableraen sammanhållenstruktur,utifrån förslageni beslutsunderlaget om En sammanhållenstruktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård(se bilaga1). Styrgruppenhar under höstenarbetatfram förslag till organisationsstruktur, styrmodell, roller, ansvaroch uppdrag för den nationella nivån men ävenför den regionala och lokala nivån. Utgångspunktenär att bästamöjliga kunskapskafinnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonaloch patient.det skavaralätt att görarätt och det skafinnas förutsättningarför lärande.det är i mötetmellan vårdpersonaloch patientsom värdet skapas.det är där det avgörsoch är avgörandehur effektiv och ändamålsenligt kunskapss tyrningssystemet,på alla nivåer,är. V ägledandeför det som görsnationellt gemensamtär att det skerinom områdendär samverkanär mer ändamålsenligtoch effektivt än att varje landstinggör arbetetvar för sig och att det kompletteraroch stödjerdet som behövergöraspå regionaloch lokal nivå. Samverkansker i förstahandkring de två delkomponenterna kunskapsstöd och stöd till uppföljning,öppnajämförelseroch analys. Andra viktigt delkomponenter för en effektiv kunskapsstyrningär stöd till utveckling och stöd till ledarskapet, vilket det bästgesförutsättningarför lokalt. Figur 1. En sammanhållenstruktur för kunskapsstyrning.

82 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) En ledstjärnaför det gemensamma arbetetär visionenom att vår framgångräknasi liv och jämlik hälsa tillsammansgör vi varandra framgångsrika. Förslagtill ställningstagande Att landstingoch regioneri samverkanarbetar utifrån dengemensamma visionen: Vår framgångräknasi liv och jämlik hälsa.tillsammansgör vi varandraframgångsrika. Att landstingoch regionersamarbetarinom den gemensamma strukturenför kunskapsstyrning. Att landstingoch regioneranpassarsin regionalaoch lokala kunskapsorganisation till den nationellaprogramområdes - och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genomhelasystemet. Att landstingoch regionerlångsiktigt säkrar en regionaloch lokal kunskapsorganisation i enlighetmedden nationellastrukturen. Att landstingoch regioneravsätterresurserregionalti form av att ta på sig värdskapför ett antal programområden,tillsätter ordförandeoch processledare för aktuellaprogramområden samtavsättertid för experteratt delta i programområden och samverkansgrupper. Att landstingoch regioner,medstöd av SKL, etableraren gemensam organisations - och styrmodellför en sammanhållenstrukturför kunskapsstyrninggenomatt: o inrättanationellaprogramområdenmed experterinom sjukdomsspeci fika eller organisatoriskafält o tillsätta nationellasamverkansgrupper med experterinom tvärgående områdensåsom;uppföljning och analys,läkemedeloch medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. o tillsätta en strategiskstyrgrupp styrgruppför kunskapsstyrningi samverkan(sks) o tillsätta en beredningsgruppsom berederärendeninför ställningstagande och besluti styrgruppen(sks) o inrättaen nationell stödfunktion, som utgårfrån och i förstahand bemannasfrån SKL Att landstingoch regionerföljer och gör de förändringar somkrävs regionalt och lokalt utifrån besluttagnaav styrgruppen(sks) i frågor rörandeden nationellastrukturen. Att landstingoch regionerutifrån en rekommendationfrån SKL:s politiska ledningtar politiskt inriktningsbeslutom styrgruppensuppdrag, mandatoch denfinansiella ram som styrgruppenråderöver för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utserlandstings/regiondirektörentill ombudför hanteringav fråganframåt.

83 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Varje enskilt landstingoch regionär som huvudmanenligt lag ansvarig för att bedriva en god vård som är kunskapsbaserad och jämlik. Beslut från styrgruppen(sks) är därmedvägledandei form av rekommendationer till landstingoch regioner. Fi nansieringenför samverkans delarnainom strukturensker genomde landstingsgemensamt avsattamedlensom finns beslutade(se avsnitt Finansiering samti bilaga1) med eventuellatillägg av statliga medelvia överenskommelser mellan SKL och staten.finansieringsnivånhöjs årligen utifrån LPI-index (exkl. läkemedelskostnader). Särskildasatsningareller utökningav den gemensamma finansiellaramentas beslutom i särskildordning.

84 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Inledning För att patienternaskamötasav och få en god vård som gespå lika villkor, är kunskapsbaserad och av hög kvalitet krävs att vårdenspersonalenkelthar tillgång till aktuell kunskapoch verkari en lärandemiljö. Vårdensprocesseroch resultatbehöver följas upp och återföraspå olika nivåer i systemet.transparensoch öppnajämförelser ökar möjlighetertill lärande.kunskapsunderlagen som möteranvändarnabehöver varasamordnade,framtagna på relevantaområdenoch utformadesåatt de är lätta att användai vårdmötet,exempelvisi form av beslutsstöd.användningav bästa tillgängliga kunskapleder till en hälso- och sjukvårdmed mindrevariationer,bättre effektivitet och högrekvalitet. Den nationellaprogramråds strukturen,med ledningav Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning(nsk och NSK-region), har underflera år byggtsupp av huvudmännenmed stödav SKL och staten.under 2015 genomfördesen utvärdering1 av modellendär det konstaterades att det fannsett behovav ökadsamordningav huvudmännens kunskapsstyrningoch en tydligare organisationför dettaarbete.att uppdrag,organisation,ledningoch styrningbehöverförtydligasoch att en kunskapsstyrningsstruktur permanentas. Programrådsstrukturens fokus har varit på kunskapsunderlag och kunskapsstödvilket behöverkopplasihop medövriga delkomponenterför en effektiv kunskapsstyrning uppföljning, öppnajämförelser och analyssamtstödtill utvecklingoch stöd till ledarskape t. Under2016tog landstingoch regionerbeslutom att etableraen gemensam sammanhållenstrukturför kunskapsstyrning, med stöd av SKL (se bilaga1). En interimistiskstyrgrupphar underhösten2016arbetatfram aktuellt förslagom hur en sådanmodell för huvudmännens kunskapsstyrningssystem bör fungeraoch hur fördelningen av uppdrag,ansvaroch roller bör se ut utifrån visionenom att vi når framgångtillsammansoch att denframgångenräknasi liv och jämlik hälsa. Med visionensom gemensamledstjärna,en modell att verkagenomoch en tydlig ansvarsfördelningavserhuvudmännenatt skapaett l ärandeoch stödjandesystemför hälso- och sjukvårdendär: Bästatillgängliga kunskapanvändsi varje enskilt patientmöte Patientmötet följs upp och analyseraspå såvälindividnivå som på gruppnivå Ny kunskapsnabbtkan omsättas,och ny kunskapgenererasoch systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområdentillsammansmed patientenär en del av vardagen Det är enkeltatt jobbakunskapsbaserat 1 Ulf -JohanOlson,Nationellaprogramråd,Lägesavstämning och förslagkring det nationella programrådsarbetet och NSK-regionsroll somledningsgruppför arbetet,

85 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Nationellakvalitetsregister en avgörandeuppföljningsplattform Parallelltmed framtagandetav huvudmännens kunskapsstyrningsmodell har styrgruppenför Nationellakvalitetsregistertillsatt en projektgruppmed uppdragetatt ta fram förslag kring Framtidenskvalitetsregister. Målet som styrgruppenför kvalitetsregisterhar pekatut är blandannatatt förändraoch vidareutvecklasystemet för Nationellakvalitetsregistertill att bli en integreraddel av kunskapsstyrningen och uppföljningen av svenskhälso- och sjukvårdsamtatt registrensstöd för att uppnå jämlik hälsaoch en resurseffektivvård och omsorgutvecklasoch förstärks.en kommandestyrfunktionför kunskapsstyrningsmodellen behövernärasamverkamed motsvarandefunktion för Nationellakvalitetsregisterför att säkraatt de nationella kvalitetsregistrenblir en integreraddel i kunskapsstyrningssystemet. Den interimistiskastyrgruppenför etableringenav kunskapsstyrningsstrukturen har tagit höjd för arbetetmed nationella kvalitetsregistersom en integreraddel i modellen. Med sikte mot ett gemensamtnationellt system För att få till ett nationelltkunskapsstyrningssystem behöverdet äveninbegripa kommunernaoch staten. Den sammanhållnastrukturenför kunskapsstyrningomfattar i ett förstastegdenverksamhetsom landstingenansvararför mendialog pågårför att hitta former för kopplingenäventill det gemensamma arbetetmed kommunerna. Utifrån överenskommelsen om en evidensbaseradpraktik inom socialtjänstenpågår ett arbetemed framtagandeav en modell och ett partnerskapför samverkanmellan de regionalasamverkans - och stödstrukturernasamtnationell nivå, till stöd för socialtjänstmen ävennärliggandehälso- och sjukvård. Inom ramenför framtagande t av den planenoch modellenförs dialog med representanter från den interimistiska styrgruppenför kunskapsstyrningpå hälso- och sjukvårdsområdet. Landsting,regioneroch SKL behöversamverkamed statenför att få till ett samordnat och effektivt kunskapsstyrningssystem som ger stöd till och utgårfrån patienternas och vårdpersonalens behov.i departementensskrivningen En samladkunskapsstyrning för hälso- och sjukvårdoch socialtjänst(ds 2014:9)beskrivsatt denstatliga kunskapsstyrningen behöverkommuniceraspå ett samordnatsättgenomeffektiva kanaler.genomhuvudmännens kunskapsstyrningsmodell får statenen struktur att verkaigenomför att genereradkunskapskanå dit denskaparvärde.landstingen ansvararf ör implementeringenav aktuell kunskapoch kan genomprofessionella grupperingar,som finns i strukturen,bidra med expertisin i statensarbeten. Regeringenhar tillsatt en utredninggällandeökad följsamhettill nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården(2015:127). Utredningenskakommamed förslagpå hur statenännubättrekan bidra till att säkerställaatt denhälso- och sjukvårdsom erbjudsbefolkningenär kunskapsbaserad och jämlik och gespå samma villkor till kvinnor och män,och hur följsamhettill nationellakunskapsstödska uppnås.utredningensförslag blir viktiga för hur samspeletmellanstat,landstingoch regioner- mot det gemensamma måletom en mer kunskapsbaserad och jämlik vård kan kommaatt seut framåt.

86 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Samspeli en ökad kunskapsstyrning Hälso- och sjukvårdenär en komplex,kunskapsintensivoch multiprofessionellmiljö vilket har stor betydelseinte minst för ledningoch styrning. Det kan därför varatill hjälp att delain systemeti olika nivåerför att beskrivavilk a olika behovsom finns och vilka uppgifterdelarnahar beroendepå var de befinnersig i systemet.en allt mer användindelningsformför dettaär att utgå från mikro-, meso- och makronivå.i komplexasystemskapasresultatgenomsamspelmellan delarna. Varje nivå behöver ge stödtill nästanivå i systemet makronivåntill mesonivå,mesonivåntill mikronivånoch mikronivåntill patienten.det storaarbetetskerpå mikronivå, där värdetskapasi patientmötet.det behövsen stark mesonivåför att ge mikronivån det stödsom behövs,och för att varamottagareav det samladestödetoch kunskapenfrån makronivån.ledningensuppgift är att pekaut riktningentill exempeli form av bättre resultat,skapaenklaregler,sättatydliga mål, systematisktfölja upp, ge återkoppling och vid behovkorrigeramålen.dataför att följa resultatenär avgörande,till exempel i form av datafrån kvalitetsregister.på de olika nivåernabehövsoli ka dataoch de behöveranvändaspå olika sätt. Figur 2. Samspelmellanolika nivåer för ökadkunskapsstyrning.

87 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Roller, ansvaroch uppdragpå olika nivåeri systemet Patienten allt börjar och slutar hos patienten Samarbetetmellanpatienten,närstående och vårdpersonalen ledertill bättre hälsa,högrevårdkvalitetoch frigör resurser.med hjälp av modernteknik kan vinsternabli ännustörreoch patientenkan i allt störreutsträckningdelta i sin egen vård. Patienterhar i dag bättremöjligheterän tidigareatt få information, vilket kan ledatill att de möterprofessionernapå ett mer jämlikt sätt.utvecklingenställer krav på nya sättatt mötapatientenoch därmedkrav på ändradearbetssätt. Mikronivån verksamhet, teamet och mötet med patienten A ktörer och grupperingar på mikronivå skaenkelt ha tillgång till och användabästa möjliga kunskap.de behöverävenha tillgång till uppföljningsdata somkan analyserasofta för att ständigtkunnaförbättrasig. För att kunnaförändrabehöver verksamheten/teamet ha sattupp mål och följa sinaresultatför att semönster,vilket kan ge informationsom ledertill att manbehöverändrasinaarbetssätt. Huvuduppdragetför verksamheten är att, medstöd av meso- och makronivå: Regelbundetanalyserasina resultat Sättamål Jobbamed ständigaförbättringar Anpassaarbetetefter patienternasbehov Efterfrågastöd när manhar behov Spridagod erfarenhetervidare Mesonivån landsting, region, sjukvårdsregion och samverkan med kommuner Aktörer och grupperingarpå mesonivånhar i uppdragatt stödjaimplementering, utvecklingoch förbättringav verksamheten(mikronivån). Ledningarpå mesonivån behöverfölja upp, frågaefter resultatoch föra dialog om kvalitet medverksamheten. Huvuduppdragetför aktöreroch grupperingarpå mesonivån är att: Redovisaalla vårdenhetersresultatoch stimulerajämförelser Regelbundetåterkopplaresultattill vårdenheterna och användaresultateni en kvalitetsdialog Skaparegionalatillämpningarav nationellakunskapsunderlag och beslutsstöd Byggaen strukturför implementeringoch förbättringsarbete Ha ett tydligt ägarskapför resultaten Ansvaraför regionaltprocessarbete Säkerställaprocesseröver administrativagränsersamtlandstingsgränser Skapaförutsättningarför långsiktighetmed grundi politisk prioritering Ta kostnaderför samverkan

88 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Makronivån landsting och regioner i samverkan, SKL och samverkan med staten Aktörer och grupperingarpå makronivåhar i uppdragatt underlättasamverkanmellan huvudmännenoch med myndigheter.de behöverskapastrukturerför att ge förutsättningarför gemensamtframtagandeav användbarakunskapsunderlag och uppföljningar, som stöd för systemet.makronivåkan ocksåbidra i meso- och mikronivånslärandeoch utveckling genomatt t.ex. skapaarenorför erfarenhetsutbyte. Huvuduppdragetför aktöreroch grupperingarpå makronivånär att: Underlättasamverkanmellan huvudmänoch myndigheter Skapaväl förankrade,lättillgängligaoch tydliga riktlinjer och beslutsstöd Skapaförutsättningar för samverkani arbetetmed nationellakunskapsunderlag Skapaförutsättningarför samverkan i arbetetmed indikatorerför god vård och målnivåerkopplattill dessaindikatorer Skapaförutsättningarför samverkanför störrenytta av kunskapsunderlagen, beslutsstödoch implementering Skapastrukturför arbetetmed nationellavårdprogramoch uppföljning genom kvalitetsregister

89 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Organisationsstruktur En förutsättningför framgång,långsiktighetoch hållbarhetär att kunskapsstyrningsstrukturen är en representativmodell. Med det menasatt det är representanter från landstingoch regioner,med stark förankringpå hemmaplan,somi samverkanutgör de olika grupperingarnaoch genomförarbetepå samtliganivåer i systemetmed stöd från SKL och staten. En drivkraft för delaktighetfrån samtligalandstingoch regionerär att från landets samladekompetensfå tillgång till och bidra till det kunskapsstödoch stödtill uppföljning som systemetpå makro- och mesonivåkan bidra medtill patientmötetpå hemmapla n. Huvudmännenskunskapsstyrningsmodell byggerdärmedpå representationfrån landstingoch regioneri form av expertergenomhela strukturen,på de olika nivåernai systemet.frånolika medicinskaprogramgruppereller motsvarandepå mikronivå, till medicinskasamverkansgrupper eller motsvarandepå mesonivånoch vidare till nationellasamverkansgrupper på makronivå landsting och regioneri samverkan. Det finns representationi form av experterfrån samtligasjukvårdsregion er i de nationellaprogramområdena och samverkansgrupper na. De olika expertgrupperingarna på makronivåbehöverhitta former för samverkanmed relevanta myndigheter,professions - och patientorganisationer. Figur 3. Kunskapsstyrningi samverkan hälso- och sjukvård.matrismodell.

90 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Nationellaprogramområden Ett nationellt programområdebestårav expertermed representationfrån samtliga sjukvårdsregionersom har ett tydligt uppdragoch mandatatt företrädaregioneninom det specifikasjukdoms-/organisatoriskaområdet.gruppenbestårav deltagarefrån alla sjukvårdsregioneroch en multiprofessionellsammansättning skaeftersträvasliksom representativetfrån såväl sjukhus- som primärvård. Antalet deltagaresom behövsför att nå båderepresentativitetoch multiprofessionell sammansättning i de olika programområdena kan variera. Programområdets uppdragär att leda och samordnakunskapsstyrningen inom aktuellt fält. De har bland annatuppdragetatt följa upp och analyserasitt område,göra behovsanalyser, identifieranär det saknaskunskapsstödoch bidra i arbetetmed användningoch utvecklingav relevantanationellakvalitetsregister.analyserinom fältet och förslagfrån enskildaprogramområden ska innehållaekonomiska värderingarsom underlag för prioriteringar. Programområdet kan ha behovav att tillsätta undergrupperför genomförandetav sitt uppdrag, s.k. expert-/projektgrupper, som bistårprogramområdetinom ett specifikt områdeoch/elleri specifikafrågor. Expert-/projektgrupperkan t.ex. bidra i framtagandeav nationellavårdprogram,deltai arbetemednationell och regional nivåstruktureringsamtbidra i diskussionerom kompetensförsörjning och e-hälsa. T ex kan det vara ändamålsenligtatt programområdetför Endokrinasjukdomartill sin hjälp tillsätter en expertgruppför diabetesmed företrädarefrån samtligaregioneroch relevantakvalitetsregister. Primärvårdsperspektivet skasärskiltbeaktasoch patientinvolveringskaalltid övervägasi de konkretaarbetenprogramområdena och dessexpertgrupperinitierar. Programområdena har äveni uppdragatt närasamverkamedvarandrai de områden där det utifrån patientperspektivet bedömsnödvändigt.detta blir särskiltviktigt utifrån perspektivetmultisjuklighetoch i det förebyggandearbetet.vidare skade programområden som avserdiagnostik,vård och behandlingutifrån en mer organisatoriskaspektgenomförasitt uppdragi närasamverkanmedde mer medicinskaområdena. Nationella programområdentillsätts utifrån vad bedömsge förutsättningarför en effektiv kunskapsstyrningför hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet. Programområden bildas initialt på aggregeradnivå delsmedutgångspunkti den internationellasjukdomsklassifikationen ICD-10-SE och delsutifrån ett antal områden av mer organisatoriskkaraktär(se lista nedan).

91 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Förslag till programområden Infektion Cancer Endokrinasjukdomar Psykiskasjukdomar Nervsystemet Ögon Öron/näsa/hals Hjärta/kärl Andningsorgan Rörelseorganen Hud/Venereologi Kirurgi inkl. matsmäl tning Urologi samtnjure Kvinnosjukvårdoch förlossning Barn/Unga Sällsyntasjukdomar Tandvård Näravård Akutvård Medicinsk diagnostik Rehabiliteringoch habilitering Omvårdnad Värdskapetför programområdena fördelasmellan regionerna.ordförandeblir den expertvars regionär värd. Ordförandefastställsav styrgruppen.till varje programområdefinns det ett regionaltprocesstödi form av en processledare som tillsätts och finansierasav värdregionen.den nationellastödfunktionenhar i uppdrag att stödjarespektiveprogramområdes processledare i arbetssättoch metodanvändning. Programområdena behöverhitta former för samverkanmed myndigheteri de fall de har uppdragkopplattill programområdets fält såsomt ex Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Den programrådsstruktur som för närvarande arbetarpå uppdragav NSK-region modifierasoch införlivas i ovanstående programområden. Utgångspu nkten för programområdesstrukturen ligger i linje medhur det till stora delarserut över landetidag vad gäller indelning av regionalaoch lokala medicinska programgruppereller motsvarande.det får därför utgöraett utgångslägeoch en grundstrukturför landstingenoch regionernasgemensamma kunskapsstyrningsarbete samtför den anpassningsom behövergörasregionaltoch lokalt. Införandetaktenför de olika programområdena kan seolika ut utifrån förutsättningaroch nuläge. Regional och lokal följsamhetti ll dengemensamma strukturens införandetaktskaeftersträvas. Över tid kan det vara önskvärtoch ändamålsenligtatt ha en annanutgångspunktför programområdesstrukturen, en utveckling som då görstillsammansöver landet.

92 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Nationellasamverkansgr upper Nationellasamverkansgrupper tillsätts initialt för följandesex områden: Metoderför kunskapsstöd, Nationellakvalitetsregister,Uppföljning och analys,l äkemedeloch medicintekniskaprodukter, Forskningoch Life SciencesamtPatientsäkerhet. Uppdragetär att leda och samordnadet nationellt gemensamma arbetetinom området. Dessasamverkansgrupper bemannasmed experteroch företrädarefrån respektivesjukvårdsregionsamtfrån SKL. De sex samverkansgrupperna kan om det bedömsrelevantävenbeståav företrädarefrån myndigheteroch andraintressenter antingensom ordinariemedlemmaralternativtsom adjungerade.de kan ävenvid behovknyta till sig expertgrupper,referensgrupper, nätverketc. Samverkansgrupperna utgårfrån områdendär det i dagslägetfinns nationellt gemensamma struktureroch/eller arbeten.samverkansgrupperna ledsav en av de regionalaföreträdarnaalternativtav en regionaltoberoendesamordnare.arbetet inom områdenasker i löpandesamarbetemed programområden a och övriga samverkansgrupper i modellen. Ordförandeför respektivesamverkansgrupp nominerasav gruppenoch fastställsav styrgruppen.samverkansgrupperna behöverhitta former för samverkanmed myndigheteri de fall de har uppdragkopplat till aktuellt område. Samverkansgrupperna stödsav och samspelarmed dennationellastödfunktioneni dessarbete. I takt med etableringenfår det prövasom strukturenför samverkansgrupper behöver modifieraseller om ytterligaresamverkansgrupper behöverinrättas, t ex för tillfälliga satsningar. Metoder för kunskapsstöd Samverkansgruppen för Metoderför kunskapsstödliknar dagensnationella samverkansgrupp för kunskapsstyrning(nsk-region).samverkansgruppen fungerar somen stödfunktionför programområdena s arbetemed olika typer av nationella kunskapsstöd. För behovsinventering, förankringoch spridningkan samverkansgruppen ha en referensgruppbeståendeav flera regionalaföreträdare. Inom ramenför samverkansgruppens uppdragligger till exempelatt; Ta fram arbetssättför programområdena i sitt uppdragatt leda och samordna kunskapsstyrning en inom sitt fält Hanterarutiner för nomineringoch bemanningi de olika programområdena Säkerställajävsreglerför ledamöter/experter i de olika programområdena med tillhörandeexpert- och projektgrupper Ta fram arbetssättför hur nationellavårdprogramutarbetas,förankrasoch sprids Ta fram arbetssättför hur underlagför regionalnivåstruktureringutarbetas, förankrasoch sprids Exempelpå ett uppdragsom kan finnaskopplat till samverkansgruppen är arbetet mednationellt kliniskt kunskapsstöd. Det är en viktig plattform och infrastrukturför 13

93 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) att öka förutsättningarför jämlik vård genomatt se till att vårdensmedarbetare, var i landetman än befinnersig, har smidig tillgång till bästatillgängliga kunskap. Nationella k valitetsregister Samverkansgruppen för Kvalitetsregisterleder och samordnardet nationellt gemensamma arbetetinom kvalitetsregisterområdet. Vilket uppdraggruppenskaha och hur den skavara sammansattär ännuinte klart då Styrgruppenför nationella kvalitetsregisterhar tillsatt en särskildprojektgruppför att ta fram förslagom Framtidenskvalitetsregister.Det förslagetskavara klart vid utgångenav marsoch kan kommaatt påverkautformningen av aktuellt samverkansområde och dess uppdrag. Uppföljning och analys Samverkansgruppen för Uppföljning och analyslederoch samordnardet nationellt gemensamma arbetetinom uppföljningsområdetför hälso- och sjukvård.gruppen hanteraroch berederfrågor somrör utveckling, drift och förvaltning avseende registrering,insamling,lagring, presentationoch analysav vårddataför olika ändamål.ett viktig t uppdragför gruppenär att, tillsammansmedkompetensoch resurserpå SKL, ta fram underlagoch bistå programområdena i derasanalyserinom sitt fält. Samverkansgruppens ledamöterhar expertkunskapeller ansvarigroll för uppföljning inom sitt landsting/regionen.företrädarefrån myndigheterna,i första hand Socialstyrelsen,bör knytastill gruppen.gruppensbildandeoch nya arbetsformerkan innebäraatt existerandenätverkinom uppföljningsområdetslåsihop eller får förändraderoller. Viktiga frågeställningar och utvecklingsområden för samverkansgruppen är bl. a; Vilka datainsamlingarskaavvecklas,beståeller utvecklas? För vilka sjukdomstillståndoch ur vilka kvalitetsaspektersaknasdet dataoch bra data?vilka bristerär såviktiga att nya datainsamlingarbör göras,och hur? Utveckling och ställningstagande till olika presentationslösningar, bådeför att undvikamerkostnaderoch för att underlättaför användare. Utveckling av rapporteringoch analysav hälso- och sjukvårdenskvalitet och effektivitet. Exempelpå aktuelladatainsamlingsområden; Väntetideri Vården;väntetidsrapporteringen Nationell Patientenkät Hälso- och sjukvårdsbarometern Standardiserade vårdförloppi cancersjukvård Patientsäkerhet; punktprevalensmätning, markörbaser ad journalgranskning,vri mm Vårdplatsanvändning; överbeläggningar, utlokaliseringar,utskrivningsklara patienter Slutenvårdsdatabasen; slutenvårdsanvändning för individer 65 år och äldre KPP-databasen 14

94 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Verksamhetsstatistik PrimärvårdsKvalitet Utvidgadtillgängligheti primärvården Infektionsverktyget(genomInera) Berördatjänstemänpå SKL stödjersamverkansgruppens arbetegenomatt inom ramenför det nationellt gemensamma arbetetsamlain och sammanställadata, utvecklainsamlingssätt,arbetamedutveckling av nya indikatoreroch utveckla presentationsytor utifrån bland annatdatainsamlings områdenaovan. Läkemedel och medicintekniska produkter Samverkansgruppen för Läkemedeloch medicintekniskaprodukterleder och samordnardet nationellt gemensamma arbetetinom området. Inom ramenför samverkansgruppens uppdragligger till exempelatt ledaoch samordna ; A rbetetmedlandstingenssamverkansmodell för läkemedelmed ordnatinförande av nya läkemedel,gemensamma prisförhandlingaroch upphandlingar NT-rådets arbetemed förankringoch kommunikationtill programområden i sambandmedrekommendationer av nya läkemedel,som kan få en inverkanpå t ex nationellavårdprogram Samverkanmedl äkemedels kommittéerna Samverkanvid införandeav nya medicintekniskaprodukter.exempelvis utvecklakanalertill programområden för att identifieranya produkterdär samverkankrävs (horizonscanning),kommunikationav nationella kunskapsunderlag och rekommendationer,förankring av gemensamma rekommendationer, samverkankring uppföljning och koordineringav kommunikationgällande nya medicintekniskaprodukter Arbetetmedatt i nitiera utveckling av kunskapsunderlag som stöd för beslutom införande,t.ex. förenkladehta -analysersom kan utvecklasav ett landsting för alla landstingsräkning Arbetetmedatt föra dialog med upphandlingsnätverk för medicinskteknik Till sin hjälp kan samverkansgruppen utseexpert- och projektgrupper, referensgrupper, nätverketc. Berördatjänstemänpå SKL bistår i samordningenav redanetableradenätverkoch är stöd till det löpandearbeteti landstingenssamverkansmodell för ordnatinförandeav läkemedel. Forskning och Life Science Samverkansgruppen för Forskningoch Life Sciencelederoch samordnardet nationelltgemensamma arbetetinom området. Inom ramenför samverkansgruppen s uppdragligger till exempelatt; Bistå Nationell styrgruppför ALF (representanter från Universitetslandstingoch statligarepresentanter medsyfte att föreslåhur den forskningsombedrivsmed ALF -medelskautvärderassamtfölja resultatet) 15

95 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) SamordnalandstingensFoU-cheferi ett nätverk.nätverkethar som uppdragatt följa och samordnautvecklingeninom hälso- och sjukvårdensfou i landsting och regioner,delaerfarenheteroch problemsamtinitiera och driva strategiska utvecklingsfrågor Bistå i frågor avseendenationellasatsningarsom exempelvisklinisk behandlingsforskning, nationell samordningav kliniska studieroch andra nationellainitiativ Omvärldsbevaka Stödjakoppling mellan programområde n och regionalaforskningsnoder Till sin hjälp kan samverkansgruppen utseexpert- och projektgrupper, referensgrupper, nätverketc. Patientsäkerhet Samverkansgruppen för Patientsäkerhet fungerarsom en stödfunktionför det nationelltgemensamma patientsäkerhetsarbetet. För behovsinventering, förankring och spridninghar samverkansgruppen bl. a ett patientsäkerhetsnätverk med kontaktpersonerfrån samtligalandstingoch regioneroch län. Samverkansgruppen möterkontinuerligtmyndigheterna, i förstahandsocialstyrelsen. Inom ramenför samverkansgruppens uppdragligger till exempelatt; Stödja utveckling, drift och förvaltning av ett antal evidensbaserade åtgärdspaket somrör patientsäkerhet Stödja utveckling,drift och förvaltning av uppföljningssystemkopplat till patientsäkerhet t ex punktprevalensmätningar, överbeläggningsuppfö ljning, infektionsverktygetosv Sammans tälla analysoch lägesrapporter Stödja ledningoch styrning för patientsäkerhet genomt ex nationellt ramverk för patientsäkerhet Berördatjänstemänpå SKL bistår samverkansgruppen i olika aktivitetersom rör kunskapsstöd, uppföljning, utveckling och ledarskapinom patientsäkerhetsområdet. 16

96 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Nationell stödfunktion En nationellstödfunktiontillsätts meduppdragatt stödjaprogramområden a och samverkansgrupperna i derasarbete.med det menasatt ge stöd till samverkansgrupperna och de regionalaprocesstöden i programområdena genomatt t ex; Bidra medkoncept,mallar och till ett likartat arbetssättinom strukturen Säkrastrukturensinre samverkandvs. att programområdena hittar former att samverkamellan sig samtmed och mellan samverkansgrupperna Samspelamedoch stödjasamverkansgrupperna och beredningsgruppen i beredningav underlagför beslutoch ställningstagande i styrgruppen Skapamötesplatseroch tillhandhållaplattform för informationsspridning,med utgångspunktfrån SKL för regioner och landstingi samverkan V araett administrativtstödtill styrgruppen,inklusive en sekreterarfunktion Hanteraprocessenför verksamhetsplaner, budgetoch inhämtningenav gemensamma medelför modellen Säkraatt programområdena och samverkansgrupperna bemannasmed SKLrepresentationdär det bör/skafinnas Bidra medkompetensi drift, förvaltning och utvecklinginom de olika programoch samverkansområdena Den nationella stödfunktionenutgårifrån och bemannasi förstahandfrån SKL. Regionala strukturer En förutsättningför att kunskapsstyrningsmodellen skanå maximal nytta är att huvudmännenmöterupp med lokala och regionalakunskaps organisationersom initierar frågor för nationellasamverkansamtkan ta emot,anpassaoch omsättadet somtas fram nationellt, såatt det når hela vägenut till patientmötet.lokalt och regionaltfinns det redanidag olika medicinskaprogramgrupper,samverkansgrupper och kunskapsstyrningsorganisationer som blir viktiga samarbetsytor.för att underlättasamverkanytterligarebehöverlandstingoch regionernaseöver och anpassasinakunskaps styrningsorganisationer till dennationellaprogramområdes och samverkans strukturen,i syfte att få styrkagenomhela systemet. Kunskapsstyrningsorganisationen på regionalnivåbehöverbli starkför att kunna bidra till det nationellt gemensamma arbetet,för att förankrai sjukvårdsregionen, föra ut kunskapenoch stödjaimplementeringen.den regionalaoch lokala nivån är vidarehelt avgörandeför att identifierabehovav förändringoch behovav gemensam nationellsamverkan. 17

97 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Styrmodell Ledningenpå makronivåhar en viktig uppgift i att stödjaoch verka för en kunskapsbaserad och jämlik hälso- och sjukvårdav hög kvalitet. Styrmodellen för huvudmännens kunskapsstyrningbehöverge stöd för samverkani hela systemet, över helalandet.det behövergesförutsättningarför nationelltgemensamtoch samordnatarbetemedframtagandeav målgruppsanpassade kunskapsunderlag och uppföljningar.styrmodellenskabidra till att pekaut och hålla gemensamriktning för landstingenskunskapsstyrningsarbete i samverkan. Strategiskstyrgrupp En strategiskstyrgrupptillsätts - styrgruppför kunskapsstyrning i samverkan(sks). Styrgruppenska verkaför att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännenoch professionenoch att den är samordnad,effektiv, ändamålsenligoch användbar.det motsvarardet uppdragrådetför styrning medkunskaphar utifrån statensansvaroch roll gentemothuvudmännen.styrgruppenssammansättning och dessmötenavser ävenatt varaett stöd och en arenaför dialog mellan huvudmännenoch stateni dessa frågor på tjänstemannanivå. Styrgruppenbör finna former för strategiska samverkansmöten medstaten, t ex. i form av Rådetför styrningmedkunskap. Uppdragetför styrgruppenär att godkännaverksamhetsplaner, fördelaoch följa upp de gemensamma medlen,hålla riktningenutifrån vision- och målbeskrivningoch görahorisontellaprioriteringarför kunskapsstyrningsfältet. Styrgruppenbeslutarom nya och eventuellavvecklingav programområden samtjusteringari programområdesstrukturen för att säkerställaändamålsenlighet och följsamhettill utvecklingeninom hälso- och sjukvården. Styrgruppenfår sitt uppdragoch mandatfrån politiken. SKL:s politik beslutarom en rekommendationtill landstingoch regionerom att ta politiskt inriktningsbeslutom styrgruppensuppdrag,mandatoch den finansiellaram som styrgruppenråderöver för det gemensamma arbetet.nuvarandefinansiellaram finns beskriveni aktuellt underlagmenkan behövajusterasöver tid. Sjukvårdshuvudmannens politiska ledningrekommenderas vidareatt utselandstings-/regiondirektörentill ombudför hanteringav fråganframåt. Styrgruppensäkraratt strukturenföljs upp kontinuerligtgällandeinnehåll och funktionssättliksom dessekonomiskakonsekvenser. Styrgruppenbemannasmed representanter från tjänstemännens chefsnätverkpå följandesätt: Två representanter från landstingsdirektörsföreningen Fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket Samtligasex sjukvårdsregionerskavara representerade. Utöver dessarepresentanter ingår: En representantfrån SKL, förslagsvisdirektörenför avdelningenför vård och omsorg 18

98 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Styrgruppensledamöter,samtdessordförande,utsesav landstings- och regiondirektöreri enlighetmeduppdragetsom ombudför huvudmannen,med undantagför representanten för SKL, vilken utsesav förbundetsverkställande direktör. Vid behovkan styrgruppenutökasmed ytterligareledamöter. En sekreterarfunktionbemannasfrån SKL. Representanter från ekonomidirektörsnätverket, personaldirektörsnätverket och informationsdirektörsnätverket adjungeras. Styrgruppenutservid behovett arbetsutskottsombemannasutifrån gruppenmed minst två av hälso-och sjukvårdsdirektörerna, SKL:s representantsamtsekreterare. Uppdragetär att hanteralöpandeärendenoch frågor för styrgruppensräkning. Styrgruppoch arbetsutskottbehöverhitta former för samverkanmed relevanta myndigheter,professions - och patientorganisationer. Styrgruppenavrapporterarlöpandetill hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket och landstingsdirektörsföreningen. Beredningsgrupp En beredningsgrupp tillsätts av styrgruppen.beredningsgruppen stödjer styrgruppeni dessuppdraggenomatt ta emotoch beredaunderlagfrån programområdena inför ställningstagande, horisontellaprioriteringaroch beslut i styrgruppen. Uppdragetskeri samspelmedsamverkansgrupperna och den nationellastödfunktionen.beredningsgruppen bidrar äventill att säkraoch stödjasamordningmellanprogramområden och mellanprogramområdena och samverkansgrupperna. Gruppenhar ävenen viktig funktion i att säkraoch stödjaperspektivsåsomt.ex. vårdkedjor, multisjuklighetoch ekonomisk värderingin i programområdenas arbetesamtatt förankrapågåendearbeteut i respektiveregion. Beredningsgruppen bestårav representanter från samtligasjukvårdsregioner. Styrgruppenbeslutarom beredningsgruppens sammansättning och omfattning utifrån behov. 19

99 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Figur 4. Styrmodellför en sammanhållenstruktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Politiken För politiken nationellt,regionaltoch lokalt kan strukturenge stöd och underlagför att leda och styra mot en mer jämlik och resurseffektivhälso- och sjukvård.utifrån analyserinom samverkansstrukturen, med helalandetskunskapoch datasom underlag,kan politiska beslutsunderlag tasfram för den egnaregionalaoch lokala planeringen och prioriteringen. Därmedgesförutsättningarför mer kraftfulla och underbyggdaanalyseroch underlagom t.ex. utvecklingenav en mer jämlik vård. En nuvarandeviktig politisk grupperingför styrgruppenatt ge stöd och underlagtill är Huvudmannagruppen i sin formaliseradedialog medstatenom huvudmännens behovav och former för statlig kunskapsstyrningi hälso- och sjukvårdoch socialtjänst.genomatt huvudmannagruppensuppdragnu föreslåssammanlänkas medskl:s ordinariepolitik gesförutsättningarför att förankringenmellan SKL:s medlemmarspolitiska dialog och medlemmarnas tjänstemannadialog i form av styrgruppenför kunskapsstyrningi samverkan(hälso- och sjukvård) blir starkare. De regionalaoch lokala kunskapsorganisationerna förseraktuell politik med underlagutifrån den samladekunskapenoch analysen,nedbrutenutifrån relevanta geografiskaområden. 20

100 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) SKL:s politik, Huvudmanna gruppenoch denregionala/lokalapolitiken har i sin tur sedanformer för dialog med rikspolitiken. Huvudmännenoch statensstyrgruppför nationellakvalitetsregister Nationellakvalitetsregisterär avgörandeför att på olika nivåeri systemetkunna följa, jämföraoch lära av vårdensresultat.storasatsningarhar gjorts och görs även framåtfrån staten,huvudmännenoch vårdenspersonalför att det skafinnas kvalitetsregistersom stödoch stimulansför en bättrehälso- och sjukvård. Styrgruppenför nationellakvalitetsregisterhar utsetten projektgruppför Framtidens kvalitetsregistermed uppdragetatt ta fram förslag på hur kvalitetsregistersystemet kan utvecklasoch bli en integreraddel av kunskapsstyrningen och uppföljningenav svenskhälso- och sjukvård.styrgruppenför kunskapsstyrningi samverkan(sks) behövernärasamverkamed nuvarandeoch en framtidastyrgruppför de nationella kvalitetsregistren.inom ramenf ör kunskapsstyrningsmodellen tillsätts en särskild samverkansgrupp för kvalitetsregister(seovanundersamverkansgrupp för Nationellakvalitetsregister)med en tillhörandestödfunktionför den nationella samordningenoch administrationen. 21

101 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Finansiering Bakgrund Under2014tog landstingoch regionerbeslutom att gemensamtetableraoch finansieraett antalsamverkansstrukturer, eller långsiktigastödstrukturer.det handlar om samverkansmodell för ordnatinförandeinom läkemedelsområdet, en gemensam stödstrukturför Nationell Patientenkätoch den nationellaprogramrådsstrukt uren. Utveckling av samverkan,samordningenoch innehålleti strukturernahar byggtsupp underett antal år med hjälp av statlig finansiering. Det finns ävenandrasamverkansstrukturer somutvecklatsde senasteåren, exempelvisinom ramenför cancersatsningen med RCC i samverkansamtnationella kvalitetsregistersom finansierasgemensamtav statoch landsting.satsningarnadrivs via överenskommel ser mellan statenoch SKL. För Nationellakvalitetsregisterlöpte den femårigagemensamma satsningenfrån landstingenoch statenut den31 december2016.under2017är det ett övergångsår där en projektgrupp,utseddav styrgruppenför kvalitetsregister, har uppdragetatt ta fram förslagom Framtidenskvalitetsregistersom en integreraddel av kunskapsstyrningssystemet. Satsningenpå cancerområdet pågårtill och med2018 och inför avslutningenbör det finnasen långsiktigplan för den stödjandestrukturen och gemensamma arbetetoch det bör, sålångt som möjligt, integrerasi densammanhållnastrukturenför kunskapsstyrning. Inom områdetpsykisk hälsaoch ohälsahar det underflera år gjorts satsningargenom överenskommelser mellan statenoch SKL. Överenskommelsenför 2017 har en liknandeinriktning somtidigaremen utgör ocksåutgångspunkten för arbetetde närmasteårenutifrån behovetav en långsiktig plan för områdetpsykiskhälsa. Områdetpsykiskhälsaavsesvaraen integreraddel av huvudmännens kunskapsstyrningsmodell, på alla nivåer i systemet,med utgångspunkti pågående arbeteoch struktur. En sammanhållenstruktur för kunskapsstyrning Finansiering nationellt gemensamt I och med beslutetom en sammanhållenstrukturför kunskapsstyrningstår landsting och regionerför en långsiktig finansieringav den verksamhetoch de funktioner de vill samordnamedstöd av SKL på aktuellt område. I strukturenintegrerasnuvarande samverkansstrukturer som tidigarebeslutatsom. Det ger förutsättningarför en helhetssyn,att stödetoch tjänsternatillhandahållspå ett effektivt, sammanhålletoch ändamålsenligtsättsamtatt ledningenoch styrningenblir tydlig. Finansieringenför de nationelladelarnainom strukturensker genomde landstingsgemensamt avsattamedlensom finns beslutade(se bilaga1) med eventuellatillägg av statligamedelvia överenskommelser mellanskl och staten. 22

102 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) De landstingsgemensamma medlenför nationellasamverkansstrukturer inom aktuellt område,med stöd av SKL, beståri nulägetav föl jandedelaroch nivåer: Kunskapsstöd Nationella programrådsstrukturen (7 miljoner/år) Biobanksrådet(0,8 miljoner/år) Landstingenssamverkansmodell för ordnatinförandeav läkemedel (11 miljoner/år) Uppföljning, Öppnajämförelseroch analys Stödtill uppföljning,öppnajämförelseroch analys(30 miljoner/år) Stödstruktur för Nationell Patientenkät(5,3 miljoner/år, ) Nationella kvalitetsregister(100 miljoner/år) Totalt: kr Kostnadenfördelasper landstingoch regionutifrån befolkningsmängd. Medel som landstingenlångsiktigt gemensamtavsätterför kunskapsstyrningsstrukturen behöverpå sikt bli mer av en tot alpott. Finansieringsnivånhöjs årligenutifrån LPI-index (exkl. läkemedelskostnader). Särskildasatsningareller utökningav den gemensamma finansiellaramentasbeslut om i särskildordning.utifrån de gemensamma medlenkan styrgruppengöra fördelningoch prioritering med visionensom ledstjärna. Statenhar över tid bidragit med medel,och gör såfortfarande,för utvecklingsinsatser av olika slag.i de fall staten,genomöverenskommelser mellan SKL och staten,finansieraren uppbyggnadinom ett områdedär huvudmännen långsiktigtförväntasståför förvaltning och fortsatt utvecklingsåbehöverdet göras hållbartfrån början.förutsättningarför hållbarhetär blandannatatt det inte görsför stort, för kostnadsdrivande och att det inte går bredvidlinjen och befintliga strukturer. Finansiering regionalt och lokalt Utöver finansieringenför det nationelltgemensamma stårlandstingenför kostnader för den avgörandekunskapsstyrningsorganisationenregionalt och lokalt. Landsting och regionerbehöveravsättaresursertill att bemannaoch processled a nationella programområden samtbemannasamverkansgrupper och styrgrupp. Landstingenkan genomen gemensamstrukturenklarefördelaarbeteöver landet, alla behöverinte göraallt och man kan byta tjänster medvarandra.i takt medatt en sammanhållenstruktur för kunskapsstyrningbyggsupp skalandstingenkunna växla över en del arbetesom i nulägetsker på hemmaplantill nationellnivå. Landstigenbehövergå igenomsinagrupperingaroch derasuppdragför att undvika dubbelarbete,inom en nivå och mellannivåer. Nytta behöveröver tid kunna räknashem i form av en vård av högrekvalitet, som gesutifrån bästamöjliga tillgängliga kunskap,är mer jämlik över landetoch det med hjälp av ett mer resurseffektivtsamlatsystem. 23

103 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (25) Utvecklingsinsatsersom övergår i långsiktig förvaltning Med stöd av medelvia överenskommelser mellan statenoch SKL bedrivsnationellt gemensamma utvecklingsprojekt.ofta drivs projektenav SKL, tillsammansmed landstingoch regioner.vissa projekt avslutasmen för någrabehövsdet beslutom långsiktigförvaltning och finansiering. Projektsom berörkunskapsstyrningsområdet, och som skaleva kvar i olika former, behöverintegrerasi modellen.vid behovav utökadgemensamfinansieringsramtasbesluti särskildordning.redanvid beslutom att startaupp ett projekt bör förvaltningsfråganfinnas med. Exempelpå ett pågåendeprojekt som närmarsig sitt slut och där beslutom långsiktighanteringoch finansieringbehövertasär följande: Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstödär en utvecklingsinsatsdär SKL, tillsammansmed landstingoch regioner,samordnarett arbeteför att ta fram gemensamma nationella kliniska kunskapsstöd- innefattandediagnos- och behandlingsrekommendationer. Arbetethar bedrivitssedan2015och har sin grund i den förstudiefrån 2014 som bådevisadepå ett stort behovav verksamhetsnära kunskapsstödi primärvårdenoch på vinster i att samordnautvecklingen.arbetet bedrivssom projekt, genomen överenskommelse mellan SKL och regeringenkring insatserför att förbättravården för personermedkroniskasjukdomar,underåren Nationellt kliniskt kunskapsstödär en viktig plattform och infrastrukturför att öka förutsättningarför jämlik vård genomatt setill att vårdensmedarbetare, var i landet manän befinnersig, har smidig tillgång till bästatillgängliga kunskap. Infrastrukturenär uppbyggdför att kunnahanterautvecklingenmot allt mer struktureradinformation som omfattarävenbeslutsstödsdelar, och för att informationenskakunnaöverförasautomatisktför att presenteras i framtida vårdinformationssystem. Innehållsmässigtär kunskapsstödför primärvårdendet förstasom tasfram, menavsiktenär att infrastrukturenskakunnaanvändasoavsett områdeoch därför testasden äveninom specialiseradvård genomett delprojekt inom barnmedicin. Avsikten är att plattformenoch arbetetblir en integreraddel av en sammanhållen strukturför kunskapsstyrninginför 2018 för en långsiktig förvaltning, utveckling och fi nansieringav i första handlandstingoch regioner.skl och Ineraarbetarmed att ta fram former för förvaltningen.avsiktsförklaring gällandelångsiktig finansiering,på totalt 13,8 miljoner/år,går ut till landstingoch regionerför ställningstagande undermarsmånad. 24

104 sting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning : Meddelande från Sveriges Kommuner och Landstings styrelse om Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

105 amiljer i sorg och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Martin Dohlsten Telefon: E-post: martin.dohlsten@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Förlängning av Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Bräcke diakoni om stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förlänger Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Bräcke diakoni om stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad med ett år från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december Finansiering sker med kr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att teckna en förlängning av IOP med Bräcke diakoni avseende stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 30 november 2016, 181, beslutat att ingå ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Bräcke diakoni om en verksamhet gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad. Detta IOP tecknades för perioden 1 januari december Finansiering skedde med kr från hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsmedel. I detta IOP finns möjlighet att förlänga partnerskapet med 1+1 år. Bräcke diakoni har inkommit med önskemål av att förlänga detta IOP. Koncernkontoret bedömer att det finns ett fortsatt behov av verksamheten och den bedrivs med god kvalitet, därav rekommenderas en förlängning för Fördjupad beskrivning av ärendet Bräcke diakoni har sedan 2012 bedrivit stödgrupper för barn, unga och vuxna i familjer som förlorat en förälder. Under åren som gått har mer än 150 barn och unga samt 100 vuxna deltagit i gruppverksamheten. Målet med verksamheten är att genom en evidensbaserad metod anordna stödgrupper för familjer där en förälder har dött och ge dem möjlighet att möta andra familjer i samma situation för att dela erfarenheter i sorgeprocessen. Under våren 2017 har en gruppomgång skett och ytterligare en gruppomgång pågår förnärvarande. Varje gruppomgång består av 7 tillfällen varannan vecka. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

106 amiljer i sorg och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad Datum Diarienummer HS (3) Deltagare under våren 2017 var 9 föräldrar, 14 barn i åldern 9-16 samt 7 unga vuxna i åldern år. Åtta personer, med olika professionell bakgrund såsom sjuksköterska, barnsjuksköterska, socionom, pastor, vårdutvecklare, pator samt diakon, arbetade som grupphandledare under vårens gruppomgång. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) IOP är en del av den sociala ekonomin och omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta som syfte och målsättning. Verksamheter av detta slag har inte vinstintresse som främsta drivkraft och eventuellt ekonomiskt överskott återinvesteras i verksamheten. IOP är en överenskommelse mellan två parter som syftar till att utveckla möjligheterna för den idéburna sektorn att utgöra en viktig del av välfärdsutvecklingen och som ett komplement till det offentliga vårdutbudet. IOP som överenskommelse ökar samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn, vilket stärker demokrati, delaktighet och integration i samhället. Ett IOP skrivs runt en specifik verksamhet som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill medverka i. Ett IOP är byggt på respekt för varandras olika förutsättningar och grundar sig på öppenhet mellan parterna. Dialogen karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet, förståelse och respekt samt långsiktighet och transparens. Förutsättningar för att kunna teckna ett IOP är bl.a. att verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen, det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda och att allt eventuellt ekonomiskt överskott återinvesteras i verksamheten. Rättsläget kring IOP är fortfarande oklart och att det saknas rättspraxis vad gäller denna typ av överenskommelser. Utredningar som gjorts, bl.a. av Göteborgs stads stadsjurist, visar att det är juridiskt möjligt att ingå IOP men att det emellertid är viktigt att pröva varje potentiell verksamhet mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna och att inte se själva IOPavtalsformen som en garant för samarbetets tillåtlighet. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Idéburet offentligt partnerskap (lop) mellan Bräcke diakoni och Hälso-och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad. Förfrågan om förlängning av Stödgrupper till barn och familjer i sorg

107 amiljer i sorg och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad Datum Diarienummer HS Besluten skickas till För genomförande; Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör För kännedom; Leena Ekberg Anna Erlingsdotter Wass Maude Kardell, maude.kardell@brackediakoni.se 3 (3)

108 org och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : HS Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Bräcke diakoni och Hälso- och sjukv _1_1 Dnr: HS ^ ^ GÖTALANDSREGIONEN Bracke 0101^0111 Ideburet offentligt partnerskap (lop) mellan Bräcke diakoni och Hälso-ochsjukvärdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad HS

109 org och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : HS Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Bräcke diakoni och Hälso- och sjukv _1_1 Dnr: HS Bakgrund Varje är förlorar ca 3500 barn i Sverige en förälder. Att mista en familjemedlem päverkar heia familjen och sorgen hos barn och unga efter en förälders död kan bidra till ohälsa längre fram i livet. En arbetsgrupp bildades 2010 med personer frän Hospice pä Bräcke diakoni, Änggärdens hospice och Palliativt centrum vid Sahlgrenska universitetssjukhus för att starta upp gruppverksamheten "Barn och Familj i Sorg och Saknad". Syfte var att, via gruppverksamhet, ge stöd ät barn och familjemedlemmar efter en förälders död. Gruppverksamheten drevs under tre är, mellan , med ekonomiskt stöd av Göteborgs Barnhusfond. Under 2015 tog Västra Götalandsregionen (VGR) över och har nu genomfört tvä gruppomgängar. Under ären som gätt har mer än 150 barn och unga samt 100 vuxna deltagit i gruppverksamheten och det finns ett brett intresse av att verksamheten ska fä fortsätta. Det finns Ingen annan liknande verksamhet inom VGR. SYFTE Syftet med detta iop mellan Bräcke diakoni och VGR, genom hälso- och sjukvärdsstyrelsen, är att genom en evidensbaserad metod anordna stödgrupper för familjer där en förälder har dött och ge dem möjlighet att möta andra familjer i samma Situation för att dela erfarenheter i sorgeprocessen. IOP SOM SAMVERKANSFORM IOP är en del av den sociala ekonomin och omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta som syfte och mälsättning. Verksamheter av detta slag har inte vinstintresse som främsta drivkraft och eventuellt ekonomiskt överskott äterinvesteras i verksamheten. IOP är en överenskommelse mellan tvä parter som syftar till att utveckla möjligheterna för den ideburna sektorn att utgöra en viktig del av välfärdsutvecklingen och som ett komplement till det offentliga värdutbudet. IOP som överenskommelse ökar samspelet mellan den offentliga och ideburna sektorn, vilket stärker demokrati, delaktighet och integration i samhället. PARTER Bräcke diakoni, organisationsnummer Västra Götalandsregionen genom hälso- och sjukvärdsstyrelsen, organisationsnummer TIDSPERIOD Partnerskapet gäller för perioden med möjlighet till ärs förlängning om bäda parter är överens om detta. VÄRDEGRUND FÖR PARTNERSKAPET Partnerskapet bygger pä respekt för varandras olika förutsättningar och grundar sig pä öppenhet mellan parterna. Dialogen karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet, förstäelse och respekt samt längsiktighet och transparens. Parterna ska i dialogen säkerställa att verksamhet och insatser bedrivs i eniighet med principerna för IOP. MÄLGRUPP Barn, unga och familjemedlemmar frän en familj där en förälder har dött, oavsett orsak. Familj definieras utifrän det som en person menar är dennes familj.

110 org och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : HS Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Bräcke diakoni och Hälso- och sjukv _1_1 Dnr: HS UPPDRAG Stödgruppsträffarna syftar till att barn och familjer i sorg och saknad, efter att en familjemedlem har gätt bort ska fä träffa andra i en liknande Situation. Deltagarna delar erfarenheter i en sorgeprocess och fär möjlighet att tala om svära tankar och känslor. Deltagarna fär bekräftat att de inte är ensamma i upplevelser, känslor och tankar och de fär även hitta sin berättelse för att hälla kvar anknytningen till den bortgängna föräldern/familjemedlemmen. Familjekonceptet innebär att familjen ska gä tillsammans men delas upp i grupper utifrän älder dar man talar om och arbetar med samma tema i alla grupper. Grupperna delas in i kategorierna; Barn 812 är, Tonär, Unga Vuxna och Föräldrar. I gruppen för Unga Vuxna finns det möjlighet att gä utan föräldrar. Gruppverksamheten omfattar 7 tillfällen med ett speciellt tema varje gäng. Flera professioner ska vara gruppledare för att tillgodose en bred kompetens. Sjuksköterska, socionom, lärare, diakon är lämpliga yrkeskategorier. Gruppledarna fördelas i grupperna beroende pä deras kunskap och intresse, samt gruppernas storlek. Det ska vara minst 2 gruppledare i varje grupp, men barngruppen kan behöva 2-4 gruppledare beroende pä storlek dä barn kan behöva fränvara en stund och göra annat om koncentrationen avtar. Verksamheten kommer att vara placerad vid Arena: Första Läng, Första Länggatan 17 b, , Göteborg. SAMVERKAN Värdegrunden för lop förutsätter att samverkan sker kontinuerligt mellan parterna och med andra aktörer, sä som värdgrannar och annan ideburen verksamhet. Dialog om mälgruppens behov ska ske fortlöpande mellan parterna. VERKSAMHETSANSVAR Bräcke diakoni är verksamhetsansvarig för stödgrupperna. Verksamheten ska ledas av chef, motsvarande verksamhetschef inom hälso- och sjukvärd (SOSFS 1997:8). Bräcke diakoni är värdgivare eniigt patientsäkerhetslagen {2010:659} kapitel 1, paragraf 3. ARBETSGIVARANSVAR Bräcke diakoni är arbetsgivare och svarar för att gällande lagar, författningar och avtal följs. Bräcke diakoni följer gällande kollektivavtal. EKONOMI Ett lop innebär att bäda parter bidrar finansiellt eller kompetensmässigt. Parternas insats skiljer sig ät i omfattning. Hälso- och sjukvärdsstyrelsen finansierar verksamheten som regieras i detta lop under 2017 med SEK. Bräcke diakoni bidrar till detta lop genom kompetens och erfarenhet om metoden, samordning/ rekrytering av gruppledare, betalning av arvode till gruppledarna, samordning av grupperna, tillhandahällning av ändamälsenliga lokaler, upptryckning av informationsmaterial, tillhandahällning av fika i samband med träffarna.

111 org och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : HS Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Bräcke diakoni och Hälso- och sjukv _1_1 Dnr: HS FAKTURERING Bräcke diakoni fakturerar Västra Götalandsregionen kvartalsvis. Frän 1 januari 2018 justeras ersättningen ärsvis med värdprisindex (VPl) som fastställs och publiceras av Sveriges kommuner och landsting. De VPl som används är föregäende ärs indexsiffra, dvs. för 2018 används VPl för TOLKSERVICE Bräcke diakoni ska tillhandahälla tolk till deltagare som inte förstär eller kan uttrycka sig pä svenska spräket. Bräcke diakoni ska anlita Tolkförmedling Väst, som Västra Götalandsregionen har avtal med ( Västra Götalandsregionen svarar för dessa tolkkostnader. AVVIKELSER Om avvikelser frän verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringarna genomförs föra en dialog och pä rätt nivä godkänna förändringarna. UPPFÖUNING OCH UTVÄRDERING Bräcke diakoni upprättar en verksamhetsplan och vid ärets siut en ärsberättelse som redogör för verksamheten under det gängna äret. Ärsberättelsen lämnas till Koncernkontoret, VGR senast den 15 februari. Under verksamhetsäret ska minst tvä dialogmöten ske mellan parterna, ett under vären och ett under hösten. Koncernkontoret har huvudansvaret att kalia till dessa möten, men bäda parter kan päkalla det om behov uppstär. Efter varje termin skickar Bräcke diakoni in en uppdateringsrapport som vid behov och när nägon part sä önskar följs upp med fysiska möten. En detaljerad uppföljningsplan ska arbetas fram mellan parterna och ska vara klar senast 31 Mars OMFÖRHANDLING Om nägon av parterna inte uppfyller vilikoren för överenskommelsen eller brister i sina ätaganden, eller väsentligt ändrade omständigheter inträffar, sä kan nägon av parterna när som helst under Perioden päkalla nya förhandlingar alternativt säga upp överenskommelsen. I sädana fall gäller nio mänaders uppsägningstid. PARTERNAS KONTAKTPERSONER Västra Götalandsregionen Bräcke diakoni Martin Dohlsten Christina Berg ; martindohlsten(5)vgregion.se christina.berg@brackediakoni.se

112 org och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : HS Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Bräcke diakoni och Hälso- och sjukv _1_1 Dnr: HS UNDERSKRIFTER Göteborg den 7-1 För Västra Götalandsregionen TiTSöderström Hälse- och sjukvärdsdirektör Göteborg den ^ 'h-odl^ För Bräcke diakoni Maude Kardell Wahlbäck Omrädeschef- Bräcke diakoni (a^

113 lande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad - HS Förlängning av IOP med Bräcke diakoni gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad : Förfrågan om förlängning av Stödgrupper till barn och familjer i sorg Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Kardell Maude <Maude.Kardell@brackediakoni.se> den 21 april :02 Martin Dohlsten Berg Christina; Glemme Agneta Förfrågan om förlängning av Stödgrupper till barn och familjer i sorg Hej Martin, Utifrån att arbetet med stödgrupperna för Barn och familjer i sorg löper på med god kvalitet, och att behovet finns, är Bräcke diakoni intresserade av att förlänga idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Bräcke diakoni och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande stödgrupper för barn och familjer i sorg och saknad Dnr: HS Nuvarande avtal gäller tom För att vi ska kunna planera för verksamhetsåret 2018 behöver besked ges under september /Vänliga hälsningar Maude Maude Kardell Wahlbäck Områdeschef, Äldreomsorg & Hospice Tel , Mobil Bräcke diakoni Växel Box 21062, Göteborg brackediakoni.se

114 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Stefan Bengtsson Telefon: E-post: stefan.bengtsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner att vårdepisodersättning införs inom områdena Obesitaskirurgi Ryggkirurgi Höft- och knäkirurgi 2. Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder, styrelserna för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Alingsås lasarett, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården och Södra Älvsborgs sjukhus får i uppdrag att teckna tilläggsöverenskommelser om att införa vårdepisodersättningar 2018 i enlighet med förslag i detta tjänsteutlåtande. 3. Regionfullmäktige noterar informationen om arbetet med att fortsätta utveckla ersättningssystemet till sjukhusen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har utrett frågan om ersättningssystem för sjukhusen och beslutade den 21 mars 2017, 73, att överlämna förslaget till fortsatt arbete för att utveckla ersättningsystemen för sjukhusen till hälso-och sjukvårdsstyrelsen för ställningstagande och fortsatt arbete. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har därefter, den 28 mars 2017, 71, godkänt förslaget om fortsatt arbete för att utveckla ersättningsystemen för sjukhusen och gett hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med konkreta förslag till förändringar av ersättningssystem för sjukhusen. Arbetet har resulterat i ett antal piloter och förslag till förändringar av nuvarande sätt att ersätta sjukhusen för utförd verksamhet. Syftet är att stödja omställningen av hälso- och sjukvården, det vill säga förstärkning av den nära vården, koncentration av vissa delar av sjukvården, kvalitetsdriven vård samt digitalisering. Arbetet med Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

115 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Datum Diarienummer HS att utveckla ersättningssystemen drivs just nu parallellt kring tre områden, som tillsammans utgör ett sammanhållet ersättningssystem för akutsjukhusen. Vårdepisodersättning Vårdepisodersättning är ett led i att utveckla ett ersättningssystem för kvalitetsdriven vård, vilket innebär att vårdgivaren får ersättning för en paketlösning som inkluderar alla delar i den definierade vårdepisoden. Modellen ger vårdgivare incitament att ta helhetsansvar för patienten, vilket innefattar såväl rutinmässiga vårdkontakter som hantering av eventuella komplikationer. Ersättningen beror delvis också på hur lyckad behandlingen varit för patienten. Ersättning för mobil närvård Arbetet syftar till att ta fram ersättningar som stimulerar utvecklingen och kvaliteten i mobil närvård. Arbetet genomförs inom ramen för utveckling av den nära vården. I begreppet mobil närvård omfattas både primärvård och sjukhusvård i hemmet. Under våren 2017 samordnades arbetet med krav och kvalitetsboken för vårdval vårdcentral för Beslut har tagits om ny ersättningsmodell för mobil hemsjukvårdsläkare vilket ingår i Krav- och kvalitetsboken från och med Arbetet fortsätter under 2017 och 2018 med utveckling av ersättningsmodell för mobil hemvård (sjukhusvård i hemmet), med inriktning att genomförande kan ske Gemensamt DRG-pris Inriktningen för fortsatt arbete är att sjukhusen ska ha samma ersättning för samma vård, det vill säga ett gemensamt DRG-pris. För beställarna innebär det att samma behandling ska kosta lika mycket på samtliga sjukhus. Skillnader i uppdragen mellan sjukhusen, till exempel randning vid ST-utbildning, utbudspunkter och en högre andel kostnadskrävande patienter ersätts särskilt genom särskild ersättning som inte ingår i DRG-priset. Med gemensamt DRG-pris tydliggörs frågor om behov av volymer inom olika vårdområden vilket förväntas ge en ökad tydlighet i ansvarsfördelning mellan beställare och utförare och bidra till vård på lika villkor Förändringarna avser den somatiska vården, inte psykiatrin. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bereder frågan om att utveckla och införa en utvecklad ersättningsmodell med gemensamt DRG-pris. Under året har en projektorganisation inom koncernkontoret tillsammans med representanter från sjukhusen arbetat med utvärdering och validering av modellen. Planering pågår avseende införande av ett regiongemensamt DRG-pris. I arbetet ingår bland annat tidsplan för införandet, konsekvensbeskrivning och simulering av förväntat resultat. Förslag till beslut om införande 2019 planeras att lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i januari 2018 för slutgiltigt ställningstagande i regionfullmäktige. 2 (7)

116 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Datum Diarienummer HS Fördjupad beskrivning av ärendet Vårdepisodersättning för höft- och knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Vårdepisodersättning innebär att vårdgivaren får ersättning för en paketlösning som inkluderar alla delar i den definierade vårdepisoden. Modellen avser planerad vård och ger vårdgivare incitament att ta helhetsansvar för patienten, vilket innefattar såväl rutinmässiga vårdkontakter som hantering av eventuella komplikationer. Eventuell ytterfallsersättning tillfaller vårdgivaren precis som tidigare. För att skapa rättvisa förutsättningar justeras ersättningen utifrån patientens förutsättningar (casemix). Ersättningen beror delvis också på hur lyckad behandlingen varit för patienten. Illustration av en vårdepisod: Vårdepisodersättning har visat sig medföra både bättre hälsoresultat och lägre kostnader vid tillämpning såväl i Sverige som internationellt. Ett exempel är Stockholms Läns Landsting som införde vårdepisodersättning i vårdval för höftoch knäprotesoperationer Uppföljning visar att detta resulterat i 20 procent lägre kostnader och 26 procent färre re-operationer. De operationer som föreslås ersättas med vårdepisodersättning är: Obesitaskirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Ryggkirurgi SU, SkaS och NU-sjukvården Höft- och knäoperationer SU, SkaS, NU-sjukvården, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett För var och en av dessa operationer har nationella expertgrupper (inom ramen för det nationella forskningsprojektet Sveus) med representanter för bland annat medicinsk profession, patientgrupper och kvalitetsregister, tagit fram definition av vårdepisod, komplikationer med mera. De har även tagit fram förslag till ersättningsmodell. Vårdepisodersättningens design och förväntade resultat Vårdepisodersättning innebär att vårdgivaren får ersättning för en paketlösning som inkluderar alla delar i den definierade vårdepisoden. Modellen ger vårdgivare incitament att ta helhetsansvar för patienten, vilket innefattar såväl rutinmässiga vårdkontakter som hantering av eventuella komplikationer. För att skapa rättvisa förutsättningar justeras ersättningen utifrån patientens förutsättningar (en svårare patient som kräver mer resurser ger en högre ersättning). I ett första steg föreslås VGR införa vårdepisodersättning inom höft/knäproteskirurgi, obesitasoperationer samt ryggkirurgi. Ytterligare vårdepisoder kan komma att föreslås efter utvärdering av dessa. 3 (7)

117 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Datum Diarienummer HS I praktiken kommer den nya modellen att innebära relativt små administrativa förändringar. Ordinarie ersättning betalas ut enligt nuvarande modell och vid regelbundna körningar månadsvis görs beräkningar som justerar den utbetalda ersättningen enligt den nya ersättningsmodellen. Vårdepisodersättningen utgår ifrån gällande ersättningsprinciper i VGR. Vid införandet kommer därför ersättningen att baseras på nuvarande DRG-pris vid respektive sjukhus. När DRGpriserna i ett senare skede harmoniseras mellan sjukhusen är tanken att detta gäller även för vårdepisodersättningen. Införande av vårdepisodersättningar förväntas under 2018 endast att innebära marginella förändringar i ersättningen till sjukhusen. Grundkomponenten i vårdepisodersättningen är att vårdgivaren erhåller ett paketpris för hela vårdkedjan, vilket täcker in samtliga rutinkontakter. Till detta ges också en garantiersättning för potentiellt undvikbara komplikationer. Genom att arbeta med kvalitetshöjande åtgärder och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, som förbättrar hälsoutfallet, minskar komplikationerna samt reducerar icke värdeskapande aktiviteter, kan vårdgivaren minska sina kostnader och får då behålla överskottet. Vårdgivaren ges frihet och stimuleras att ta ett helhetsansvar för patienten med fokus på goda hälsoresultat och resurseffektivitet. Med en vårdepisodersättningsmodell vet beställaren i mycket hög utsträckning vad varje vårdepisod kostar och utföraren vet hur mycket ersättningen för episoden är. För att modellen ska uppnå önskad effekt är det viktigt att dialog förs mellan sjukhusens ledning och berörd klinik, då vårdepisodersättningen kommer att betalas ut till sjukhusen på samma sätt som övrig ersättning. Incitament behöver därför skapas internt inom sjukhusen. Höft och knäproteskirurgi Sex offentliga vårdgivare inom VGR inkluderas i ersättningspiloten för höft och knäproteskirurgi: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Alingsås lasarett, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården och Södra Älvsborgs sjukhus. Endast patienter folkbokförda i Västra Götaland och över 18 år inkluderas. Ersättningen täcker rutinmässiga besök före och efter operationen, samt kostnaden för själva operationen med slutenvårdsinläggning. Ytterligare pre- eller postoperativa rutinbesök inom samma episod genererar inte extra ersättning. Ersättningen justeras utifrån patientens egenskaper (t.ex. ålder, samsjuklighet, tidigare operation). Ansvar för potentiellt undvikbara oönskade händelser (PUOH), till exempel postoperativ blödning, infektioner eller reoperation, gäller inom antingen 30 dagar eller 2 år från operation beroende på PUOH-kategori. Sjukhuset ansvarar för kostnader för PUOH, oavsett var vård för dessa ges. PUOH kan bli kostsamma varför ett maximalt kostnadsansvar på kronor sätts. Vid 1 år efter operation inhämtas hälsoresultat från Svenska höftprotesregistret (smärta och 4 (7)

118 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Datum Diarienummer HS patienttillfredsställelse) vilket utgör grunden för den utfallsbaserade ersättningen. Resultatet ställs i relation till ett förväntat resultat. Om utfallet är som förväntat sker ingen justering. Ersättningen ökas vid bra hälsoresultat och reduceras om prestationen inte är i nivå med förväntat. Obesitaskirurgi Två vårdgivare inom VGR inkluderas i ersättningspiloten för obesitaskirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs sjukhus. Endast patienter folkbokförda i Västra Götaland och över 18 år inkluderas. Ersättningen täcker rutinmässiga besök före och efter operationen, samt kostnaden för själva operationen med slutenvårdsinläggning. Ytterligare pre- eller postoperativa rutinbesök inom samma episod genererar inte extra ersättning. Ersättningen justeras utifrån patientens egenskaper (t.ex. ålder, samsjuklighet, tidigare operation). Ansvar för potentiellt undvikbara oönskade händelser (PUOH), till exempel postoperativ blödning, infektioner eller reoperation, gäller inom antingen 30 dagar eller 2 år från operation beroende på PUOH-kategori. Sjukhuset ansvarar för kostnader för PUOH, oavsett var vård för dessa ges. PUOH kan bli kostsamma varför ett maximalt kostnadsansvar på kronor sätts. Vid given uppföljningstid (2 år efter operation) inhämtas hälsoresultat viktnedgång och mått på psykosocial funktion från Scandinavian Obesity Surgery Register vilka utgör grunden för den utfallsbaserade ersättningen. Resultatet ställs i relation till ett förväntat resultat. Om utfallet är som förväntat sker ingen justering. Ersättningen ökas vid bra hälsoresultat och reduceras om prestationen inte är i nivå med förväntat. Ryggkirurgi Tre vårdgivare inom VGR inkluderas i ersättningspiloten för ryggkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus och NU-sjukvården. Endast patienter folkbokförda i Västra Götaland och över 18 år inkluderas. Vårdepisoden sträcker sig från 6 månader före operation till 2 år efter. Patientgruppen delas in i 3 subgrupper. Ersättningen täcker rutinmässiga besök före och efter operationen, samt kostnaden för själva operationen med slutenvårdsinläggning. Ytterligare pre- eller postoperativa läkarbesök inom samma episod genererar inte extra ersättning. Ersättningen justeras utifrån patientens egenskaper (t.ex. ålder, samsjuklighet, tidigare operation). Ansvar för potentiellt undvikbara oönskade händelser (PUOH), till exempel postoperativ blödning, infektioner eller reoperation gäller från och med 60 dagar till och med 2 år från operation beroende på PUOH-kategori och subgrupp. Sjukhuset ansvarar för kostnader för PUOH, oavsett var vård för dessa ges. PUOH kan bli kostsamma varför ett maximalt kostnadsansvar på kronor sätts. Vid given uppföljningstid (1 år efter operation) inhämtas hälsoresultat Global assessment (GA)- smärta (ben/arm) från Swespine och utgör grunden för den utfallsbaserade ersättningen. Om utfallet är som förväntat sker ingen justering. 5 (7)

119 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Datum Diarienummer HS Ersättningen ökas vid bra hälsoresultat och reduceras om prestationen inte är i nivå med förväntat. Utifrån data och de definitioner av subgrupper som togs fram inom Sveus har vårdepisodersättning för tre subgrupper tagits fram (Diskbråck, Spinal stenos och Ritzopati). Tillsammans utgör dessa tre subgrupper 92 % av alla ryggoperationer som utförs av de offentliga sjukhusen i regionen. Resterande subgrupper som definierats av Sveus expertgrupp förekommer i så låg frekvens att inga case mixmodeller eller robusta skattningar av resurser och kostnader kan göras. Dessa sällandiagnoser ersätts därmed enligt nuvarande ersättningslogik. Kommunikation Kommunikationsinsatser kommer att genomföras mot beställare och berörda utförare, för att öka kunskapen om vad införande av vårdepisodersättningar innebär. Genomförande av beslut Införandet av vårdepisodersättningar kommer att kräva tilläggsöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och berörda sjukhusstyrelser. Tekniska förutsättningar är redan förberedda och kräver inga ytterligare insatser. Beredning Utvecklingsarbetet med vårdepisodersättningar har genomförts i samarbete med Sveus, ett forsknings- och utvecklingsarbete som initierades av Socialdepartementet 2012 och där VGR deltagit från start tillsammans med ytterligare sex landsting, patientorganisationer, kvalitetsregister, medicinska specialistföreningar och akademin (KI). Under forskningsprojektet tog brett sammansatta expertgrupper fram definitioner av vårdepisod, identifiering av potentiellt undvikbara oönskade händelser, urval av relevanta nyckeltal samt identifiering av faktorer som man bör case mix-justera för vid jämförelse av utfall. Dessa komponenter har implementerats i en ny analysoch uppföljningsplattform ( Sveus analysplattform ), vilken nu görs tillgänglig för medarbetare vid verksamheterna inom VGR. I VGR har arbetet förberetts genom arbetsgrupper med representanter från samtliga berörda sjukhus, under ledning av Koncernkontoret. Arbetet påbörjades 2015 och information har under arbetets gång lämnats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, ägarutskottet, hälso- och sjukvårdsnämnderna och berörda tjänstemannaledningar. Förhandling enligt MB 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 9 oktober (7)

120 gi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi - HS Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi : Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi Datum Diarienummer HS (7) Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till: Regionstyrelsen Regionfullmäktiges beslut skickas till: För genomförande: Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder Sjukhusstyrelserna för: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Alingsås lasarett, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården, Södra Älvsborgs sjukhus För kännedom: Regiondirektören Sjukhusdirektörerna Tomas Andersson - Enhet Specialistvård Stefan Bengtsson, regional vårdanalys, projektledare

121 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Staffan Cavefors Telefon: E-post: staffan.cavefors@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Förslag till beslut 1. Av statsbidraget för 2018 för ökad välfärd fördelar hälso- och sjukvårdsstyrelsen 155 mnkr för åtgärder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medlen framgår. 3. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 155 mnkr av statsbidraget utifrån ökad välfärd/migration fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för användning inom hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter års statsbidrag är i samma storleksordning som 2017 men fördelningen har anpassats efter uttalade behov. Medlen fördelas enligt följande: Sjukhusen 55,7 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Beställd primärvård 10,6 mnkr, Vårdval rehab 4 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Tandvården 25 mnkr, Vårdcentraler 14,8 mnkr, Hälsoundersökningar 5 mnkr, MPR-vaccination 0,8 mnkr, Röda Korset 13 mnkr, Hälsa i Sverige 9 mnkr, Kunskapshöjande insatser på asylboende, KIPA, 2,6 mnkr, Kompetenshöjande aktiviteter 1 mnkr, Information 0,5 mnkr, Oförutsedda kostnader 5 mnkr, Förvaret 1 mnkr, Kom hit flykting 0,5 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Prognosen för antalet asylsökande som kommer till Sverige under 2017 är enligt Migrationsverket mellan personer. Antalet personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd uppskattades 2015 av Röda Korset till någonstans mellan Antalet nyanlända som har blivit kommunplacerade i Västra Götaland, VG, var under 2016 totalt Under de första sex månaderna 2017 har 4500 personer Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

122 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) kommunplacerats i VG. (Antalet kommunplacerad är inte samma sak som antalet nyanlända). Antal asylsökande inom VG var 1 januari och 1 januari Antalet inskrivna i Migrationsverkets system inom VG den sista juni 2017 är Totalt har Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd alla kategorier under januari till juni Asylsökandes och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånds vårdkonsumtion i VGR har presenterats i en rapport under våren Nedan följer några av resultaten: Under 2016 har tolkkostnaderna för asylsökande inom sjukvården och tandvården ökat med 66 % jämfört med Asylsökande har fler registrerade besök/asylsökande på akutmottagningar än folkbokförda. Vidare konsumerar asylsökande mer slutenvård än folkbokförda och har längre vårdtider. Statistiskt är det Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds upptagningsområde och Sahlgrenska universitetssjukhuset som har registrerade besök av personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Om man räknar ihop vårdkonsumtionen i primärvård, specialiserad öppenvård och specialiserad slutenvård så framträder främst följande diagnoser som mer än dubbelt så vanliga hos asylsökande som hos folkbokförda. - F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. - F32 Depressiv period. - E11 Diabetes mellitus typ 2. - N18 Kronisk njursvikt. - Z22 Bärare på agens för infektionssjukdom. - G47 Sömnsvårigheter. - Z61 Problem som har samband med negativa händelser under barndomen. Under 2016 registrerades 2200 besök för asylsökande barn med PTSD inom VGR. Motsvarande siffra för vuxna asylsökande var 800. För 2015 var siffrorna för barn 1400 och vuxna 700 besök. Fördelningen av statliga medel för ökad välfärd/migration 2018 är baserad på genomförda aktiviteter och identifierade behov som verksamheterna har rapporterat per juni Vidare ligger rapporten om asylsökandes vårdkonsumtion även den till grund för fördelningen av 2018 års medel. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd via Asylenheten inom VGR. Enheten administrerar den statliga schablonersättningen från Migrationsverket angående asylsökande och från staten angående de utan nödvändiga tillstånd. Utöver detta behöver medel tillföras för att stimulera, stödja och täcka merkostnader för de verksamheter inom hälso- och sjukvård som fortsatt under 2018 kommer att påverkas av ökad andel utlandsfödda medborgare, asylsökande, nyanlända och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. När den asylsökande erhållit sitt uppehållstillstånd och blivit folkbokförd upphör den statliga ersättningen från Migrationsverket för hälso- och sjukvård. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts då inom ordinarie ersättningsmodeller.

123 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) Ekonomi Hälso- och sjukvård Sjukhusen Sjukhusen inom VGR får medel avsatta till sin förvaltning utifrån inrapporterade kostnader och behov per juni Dessa medel bör främst fördelas mellan följande verksamheter: - Infektionssjukvård - Kvinnosjukvård - Barnsjukvård inklusive barn- och ungdomspsykiatrin - Vuxenpsykiatrin - Akutmottagningar Se tabell nedan för fördelning mellan regionens sjukhus. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 55,7 mnkr. Sjukhusen SU NU SKAS SÄS KS AL ANS FSS Lundby Andel av 55,7 mnkr ,7 0,6 0,4 Flyktingbarnteamet Behovet grundar sig på rapporterade aktiviteter och behov per juni Sjukvårdande behandling har under de första fyra månaderna av 2017 ökat med 632 % jämfört med föregående år och behovet finns för att fortsätta öka dessa aktiviteter. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 4,5 mnkr. Beställd primärvård Behovet för verksamheterna baseras på rapporterade aktiviteter och behov per juni Prioriterade verksamheter är: - Barnmorskemottagningar - Barn- och ungdomsmedicin - Kris och trauma mottagningen - Ungdomsmottagningar Se tabell nedan för fördelning mellan verksamheterna. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 10,6 mnkr. Verksamhet Barnmorskemottagningar Barn- och ungdomsmedicin Andel av 10,6 mnkr 8 mnkr 1 mnkr

124 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS Kris och traumamottagningen Ungdomsmottagningar 4 (7) 0,6 mnkr 1 mnkr Vårdval rehab Andelen nyanlända i behov av vårdval Rehabs insatser bedöms enligt verksamheten öka. Tydliga anvisningar kommer tas fram för utbetalningen av ersättningen. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 4 mnkr. Habilitering och hälsa Inrapporterade besök utifrån målgruppen visar på fortsatt samma påverkan på verksamheten 2018 som 2017, eventuellt tom lite högre antal besök. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 2 mnkr. Barn och ungdomstandvård Avsatta medel baseras på inrapporterade aktiviteter och behov per juni Ökade kostnader för fria tandvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd 0-24 år. Prioriterade verksamheter är - Allmän tandvård - Specialist tandvård TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 25 mnkr. Vårdcentraler Påverkan på vårdcentralerna på grund av flyktingsituationen ser olika ut i regionen. Hälsooch sjukvårdsnämnderna tilldelas medel för att genom tilläggsuppdrag utöka verksamheterna vid de vårdcentraler i sitt område som 2018 bedöms ha en förhöjd vårdtyngd till följd av migrationen samt för att delvis kunna fortsätta med redan påbörjade aktiviteter inom respektive nämndområde. Fördelningen av medel baseras på föregående års fördelning av statsbidraget till nämnderna. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 14,8 mnkr. Göteborgs HSN Norra HSN Södra HSN Västra HSN Östra HSN Totalt: Hälsoundersökningar 3,9 mnkr 4,1 mnkr 2,1 mnkr 1,8 mnkr 2,9 mnkr 14,8 mnkr Hälsoundersökningen ersätts med 2080 kronor per undersökning genom statlig ersättning. Verksamheterna upplever ersättningen för låg i förhållande till de kvalitetskrav som ställs på undersökningen. Under två år har medel tilldelats från statsbidraget för att stimulera antalet genomförda hälsoundersökningar. IGRA-

125 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) testet har varit kostnadsfritt och VGR har ökat ersättningen med 500 kronor per utförd undersökning utöver den statliga ersättningen. Förslaget är att ersättningen fortsätter under TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 5 mnkr. MPR-vaccination Avdelningen Smittskydd har gjort en kartläggning och analys av behovet av vaccin hos asylsökande. Rapporten lyfter fram att Folkhälsomyndigheten rekommenderar att även vuxna asylsökande bör erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccin, i samband med hälsoundersökning. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,8 mnkr Röda korset Röda Korset Trauma center, RKC, mobil och unga har avtal om Idéburet offentligt partnerskap, IOP, med HSS i VGR. RKC mobil handlar om ett center baserat i Vänersborg på Restad gård, det asylboende som kommer vara kvar inom VG enligt Migrationsverket. RKC unga handlar om barn och ungdomar inom hela VG. Vidare har RKC Göteborg och Skövde IOP med HSNG och HSNÖ. Behovet för dessa verksamheter kvarstå och har ökat varför alla RKC läggs under samma finansiering. Verksamhetstillskott för 2018 grunder sig i inrapporterade aktiviteter och behov per juni Se tabell nedan för föredelning mellan verksamheterna. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 13 mnkr. Verksamhet RKC mobil RKC unga RKC Göteborg RKC Skövde Andel av 13 mnkr 2 mnkr 2 mnkr 5,5 mnkr 3,5 mnkr Övriga riktade verksamheter Hälsa i Sverige- för asylsökande och nyanlända i VGR Hälsa i Sverige är ett tvåårigt projekt som startade januari Aktiviteterna som erbjuds är kultur- och språkanpassad hälsoinformation och hälsostöd i grupp till målgruppen i hela VGR. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 9 mnkr Kompetenshöjande insats på asylboenden Utbildning till personal på olika boenden i basal kompetens i bemötande av människor i kris. Ett tvåårigt projekt med utbildningsinsats gentemot anläggningsboenden i Västra Götalandsregionen. Utifrån taget beslut skulle projektet avslutas december 2017 men det kom inte igång förrän september 2016 varför medel avsätts även för Projektet utvärderas under hösten 2018.

126 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 2,6 mnkr. Kompetenshöjande insatser För att möta behovet av behandling för PTSD behöver fler terapeuter utbildas inom rekommenderade åtgärder. Vidare kan det finnas andra utbildningsbehov som framkommer under TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 1 mnkr. Information Befintligt översatt informationsmaterial behöver inventeras och utifrån inventeringen behöver behoven som uppkommer tillgodoses. Samarbete kommer att ske med Tolkförmedling Väst. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,5 mnkr. Oförutsedda händelser och behov Världen förändras snabbt. Vi vet inte exakt hur behovet kommer se ut under 2018 för målgruppen asylsökande, nyanlända och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Den senare gruppen kommer förmodligen öka. Vidare bedrivs ett konstant arbete med att omvärldsbevaka och följa upp målgruppens behov inom VGR och utifrån detta arbete kan behov av finansiering uppkomma. Noggranna anvisningar för dessa medel kommer utarbetas. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 5 mnkr. Förvaret Migrationsverket Migrationsverket har en önskan om att vården kommer till förvaren som finns inom VG. För tillfället finns 60 platser i Kållered men planen är att öppna 60 platser till någonstans inom VG. Hur behovet av sjukvård för de förvarstagna bäst ska tillgodoses ska utarbetas i noggranna anvisningar. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 1 mnkr. Kom hit Flykting Projektet kom hit flykting avslutas till årsskiftet Utifrån projektets slutredovisning bör ställningstagande till fortsatt verksamhet och finansiering beredas i särskild ordning. Projektet har tagit fram bildmaterial till vården och översatt dessa till flera olika språk. Nyttjandet av hemsidan inklusive framtaget material behöver spridas inom hela VGR och hemsidan behöver fortsatt underhåll. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,5 mnkr. Genomförande av beslut Anvisningar för fördelning av medlen, där utbetalning och uppföljning av medlen framgår, kommer att tas fram och skickas till berörda styrelser. 6 (7)

127 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) Beredning Beredning har skett inom koncernstab hälso- och sjukvård med berörda avdelningar. En arbetsgrupp med representanter från Avdelning Ekonomi och Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag och avtal har tagit fram förslaget. Vidare har Nätverket hälso- och sjukvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd inom Koncernstab Hälso- och sjukvård konsulterats. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 14 september 2017, 220, återremitterat ärendet för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Koncernkontoret har därefter gjort en översyn av de föreslagna medlen till vårdcentralerna och tagit fram ett justerat förslag i detta tjänsteutlåtande. Regionstyrelsen har den 3 oktober 2017 beslutat om fördelning av statsbidraget för ökad välfärd och fördelat 205 mnkr till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader med anledning av det tillkommande vårdbehovet under Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 9 oktober Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Tjänsteutlåtande daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut , 220 Besluten skickas till Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, leena.ekberg@vgregion.se, för genomförande. Enheten för nämndsamordning för genomförande. Samordnare för beredningsgrupp för statsbidrag Regionstyrelsen för kännedom. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Enheten Smittskydd, thomas.wahlberg@vgregion.se, för kännedom.

128 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration 12 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen återremitterar ärendet för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Sammanfattning av ärendet 190 mnkr av statsbidraget utifrån ökad välfärd/migration fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för användning inom hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter års statsbidrag är i samma storleksordning som 2017 men fördelningen har anpassats efter uttalade behov. Koncernkontoret har föreslagit att medlen fördelas enligt följande: Sjukhusen 55,7 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Beställd primärvård 10,6 mnkr, Vårdval rehab 4 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Tandvården 25 mnkr, Vårdcentraler 49,8 mnkr, Hälsoundersökningar 5 mnkr, MPR-vaccination 0,8 mnkr, Röda Korset 13 mnkr, Hälsa i Sverige 9 mnkr, Kunskapshöjande insatser på asylboende, KIPA, 2,6 mnkr, Kompetenshöjande aktiviteter 1 mnkr, Information 0,5 mnkr, Oförutsedda kostnader 5 mnkr, Förvaret 1 mnkr, Kom hit flykting 0,5 mnkr. Beredning Ärendet har beretts av Koncernkontoret tillsammans med berörda avdelningar. En arbetsgrupp med representanter från Avdelning Ekonomi och Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag och avtal har tagit fram förslaget. Vidare har Nätverket hälso- och sjukvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd inom Koncernstab hälso- och sjukvård konsulterats. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 4 september Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar följande (bilaga 220): 1. Ärendet återremitteras för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

129 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 14 september Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration 13 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet återremitteras. Skickas till Leena Ekberg för genomförande Lina Gustin Anna Erlingsdotter Wass Staffan Cavefors Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

130 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Bilaga 220 Yttrande från (L) om Riktat statsbidrag Ökad välfärd Yrkande (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 4 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Ärendet återremitteras för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Sammanfattning av ärendet Från den politiska ledningen önskar vi att återremittera ärendet om riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 avseende ökad välfärd och migration. Orsaken till vårt återremissyrkande är att delar av den under våren beslutade ökningen av ersättningen i Krav- och Kvalitetsboken för Vårdval Vårdcentral skulle finansieras genom delar av det riktade statsbidraget. I det förslag som nu ligger är istället förslaget en fördelning av medel till vårdcentralerna utifrån samma modell som 2016 och 2017, det vill säga att dessa medel fortsatt används vid sidan av det ordinarie ersättningssystemet. Vi önskar därför återremittera ärendet för låta förvaltningen ta fram ett nytt förslag till fördelning av det riktade statsbidraget, där dessa medel ingår i det ordinarie ersättningssystemet. Utöver ovanstående menar vi i den politiska majoriteten att vi bör avvakta regionstyrelsens beslut om hur stor andel av statsbidraget som regionstyrelsen avser att fördela till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Vi konstaterar att regionstyrelsen ännu inte påbörjat beredningen av detta ärende. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderat.se/vg Miljöpartiet mp.se/vastra-gotaland Liberalerna vastsverige.liberalerna.se/ Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna wp.kristdemokraterna.se/vg

131 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lina Gustin Telefon: E-post: lina.gustin@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Förslag till beslut 1. Av statsbidraget för 2018 för ökad välfärd fördelar hälso- och sjukvårdsstyrelsen 190 mnkr för åtgärder i enlighet med detta tjänsteutlåtande, under förutsättning att hälso- och sjukvårdsstyrelsen tilldelas motsvarande medel från regionstyrelsen. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medlen framgår. 3. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 190 mnkr av statsbidraget utifrån ökad välfärd/migration fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för användning inom hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter års statsbidrag är i samma storleksordning som 2017 men fördelningen har anpassats efter uttalade behov. Medlen fördelas enligt följande: Sjukhusen 55,7 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Beställd primärvård 10,6 mnkr, Vårdval rehab 4 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Tandvården 25 mnkr, Vårdcentraler 49,8 mnkr, Hälsoundersökningar 5 mnkr, MPR-vaccination 0,8 mnkr, Röda Korset 13 mnkr, Hälsa i Sverige 9 mnkr, Kunskapshöjande insatser på asylboende, KIPA, 2,6 mnkr, Kompetenshöjande aktiviteter 1 mnkr, Information 0,5 mnkr, Oförutsedda kostnader 5 mnkr, Förvaret 1 mnkr, Kom hit flykting 0,5 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Prognosen för antalet asylsökande som kommer till Sverige under 2017 är enligt Migrationsverket mellan personer. Antalet personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd uppskattades 2015 av Röda Korset till någonstans mellan Antalet nyanlända som har blivit kommunplacerade i Västra Götaland, VG, var under 2016 totalt Under de första sex månaderna 2017 har 4500 personer Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

132 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Datum Diarienummer HS (7) kommunplacerats i VG. (Antalet kommunplacerad är inte samma sak som antalet nyanlända). Antal asylsökande inom VG var 1 januari och 1 januari Antalet inskrivna i Migrationsverkets system inom VG den sista juni 2017 är Totalt har Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd alla kategorier under januari till juni Asylsökandes och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånds vårdkonsumtion i VGR har presenterats i en rapport under våren Nedan följer några av resultaten: Under 2016 har tolkkostnaderna för asylsökande inom sjukvården och tandvården ökat med 66 % jämfört med Asylsökande har fler registrerade besök/asylsökande på akutmottagningar än folkbokförda. Vidare konsumerar asylsökande mer slutenvård än folkbokförda och har längre vårdtider. Statistiskt är det Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds upptagningsområde och Sahlgrenska universitetssjukhuset som har registrerade besök av personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Om man räknar ihop vårdkonsumtionen i primärvård, specialiserad öppenvård och specialiserad slutenvård så framträder främst följande diagnoser som mer än dubbelt så vanliga hos asylsökande som hos folkbokförda. - F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. - F32 Depressiv period. - E11 Diabetes mellitus typ 2. - N18 Kronisk njursvikt. - Z22 Bärare på agens för infektionssjukdom. - G47 Sömnsvårigheter. - Z61 Problem som har samband med negativa händelser under barndomen. Under 2016 registrerades 2200 besök för asylsökande barn med PTSD inom VGR. Motsvarande siffra för vuxna asylsökande var 800. För 2015 var siffrorna för barn 1400 och vuxna 700 besök. Fördelningen av statliga medel för ökad välfärd/migration 2018 är baserad på genomförda aktiviteter och identifierade behov som verksamheterna har rapporterat per juni Vidare ligger rapporten om asylsökandes vårdkonsumtion även den till grund för fördelningen av 2018 års medel. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd via Asylenheten inom VGR. Enheten administrerar den statliga schablonersättningen från Migrationsverket angående asylsökande och från staten angående de utan nödvändiga tillstånd. Utöver detta behöver medel tillföras för att stimulera, stödja och täcka merkostnader för de verksamheter inom hälso- och sjukvård som fortsatt under 2018 kommer att påverkas av ökad andel utlandsfödda medborgare, asylsökande, nyanlända och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. När den asylsökande erhållit sitt uppehållstillstånd och blivit folkbokförd upphör den statliga ersättningen från Migrationsverket för hälso- och sjukvård. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts då inom ordinarie ersättningsmodeller.

133 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Datum Diarienummer HS (7) Ekonomi Hälso- och sjukvård Sjukhusen Sjukhusen inom VGR får medel avsatta till sin förvaltning utifrån inrapporterade kostnader och behov per juni Dessa medel bör främst fördelas mellan följande verksamheter: - Infektionssjukvård - Kvinnosjukvård - Barnsjukvård inklusive barn- och ungdomspsykiatrin - Vuxenpsykiatrin - Akutmottagningar Se tabell nedan för fördelning mellan regionens sjukhus. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 55,7 mnkr. Sjukhusen SU NU SKAS SÄS KS AL ANS FSS Lundby Andel av 55,7 mnkr ,7 0,6 0,4 Flyktingbarnteamet Behovet grundar sig på rapporterade aktiviteter och behov per juni Sjukvårdande behandling har under de första fyra månaderna av 2017 ökat med 632 % jämfört med föregående år och behovet finns för att fortsätta öka dessa aktiviteter. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 4,5 mnkr. Beställd primärvård Behovet för verksamheterna baseras på rapporterade aktiviteter och behov per juni Prioriterade verksamheter är: - Barnmorskemottagningar - Barn- och ungdomsmedicin - Kris och trauma mottagningen - Ungdomsmottagningar Se tabell nedan för fördelning mellan verksamheterna. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 10,6 mnkr. Verksamhet Barnmorskemottagningar Barn- och ungdomsmedicin Andel av 10,6 mnkr 8 mnkr 1 mnkr

134 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Datum Diarienummer HS Kris och traumamottagningen Ungdomsmottagningar 4 (7) 0,6 mnkr 1 mnkr Vårdval rehab Andelen nyanlända i behov av vårdval Rehabs insatser bedöms enligt verksamheten öka. Tydliga anvisningar kommer tas fram för utbetalningen av ersättningen. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 4 mnkr. Habilitering och hälsa Inrapporterade besök utifrån målgruppen visar på fortsatt samma påverkan på verksamheten 2018 som 2017, eventuellt tom lite högre antal besök. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 2 mnkr. Barn och ungdomstandvård Avsatta medel baseras på inrapporterade aktiviteter och behov per juni Ökade kostnader för fria tandvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd 0-24 år. Prioriterade verksamheter är - Allmän tandvård - Specialist tandvård TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 25 mnkr. Vårdcentraler Påverkan på vårdcentralerna på grund av flyktingsituationen ser olika ut i regionen. Hälsooch sjukvårdsnämnderna tilldelas medel för att genom tilläggsuppdrag utöka verksamheterna vid de vårdcentraler i sitt område som 2018 bedöms ha en förhöjd vårdtyngd till följd av migrationen samt för att kunna fortsätta med redan påbörjade aktiviteter inom respektive nämndområde. Fördelningen av medel baseras på föregående års fördelning av statsbidraget till nämnderna. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 49,8 mnkr. Göteborgs HSN Norra HSN Södra HSN Västra HSN Östra HSN Totalt: Hälsoundersökningar 13,1 mnkr 13,9 mnkr 7,0 mnkr 5,9 mnkr 9,9 mnkr 49,8 mnkr Hälsoundersökningen ersätts med 2080 kronor per undersökning genom statlig ersättning. Verksamheterna upplever ersättningen för låg i förhållande till de kvalitetskrav som ställs på undersökningen. Under två år har medel tilldelats från statsbidraget för att stimulera antalet genomförda hälsoundersökningar. IGRA-

135 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Datum Diarienummer HS (7) testet har varit kostnadsfritt och VGR har ökat ersättningen med 500 kronor per utförd undersökning utöver den statliga ersättningen. Förslaget är att ersättningen fortsätter under TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 5 mnkr. MPR-vaccination Avdelningen Smittskydd har gjort en kartläggning och analys av behovet av vaccin hos asylsökande. Rapporten lyfter fram att Folkhälsomyndigheten rekommenderar att även vuxna asylsökande bör erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccin, i samband med hälsoundersökning. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,8 mnkr Röda korset Röda Korset Trauma center, RKC, mobil och unga har avtal om Idéburet offentligt partnerskap, IOP, med HSS i VGR. RKC mobil handlar om ett center baserat i Vänersborg på Restad gård, det asylboende som kommer vara kvar inom VG enligt Migrationsverket. RKC unga handlar om barn och ungdomar inom hela VG. Vidare har RKC Göteborg och Skövde IOP med HSNG och HSNÖ. Behovet för dessa verksamheter kvarstå och har ökat varför alla RKC läggs under samma finansiering. Verksamhetstillskott för 2018 grunder sig i inrapporterade aktiviteter och behov per juni Se tabell nedan för föredelning mellan verksamheterna. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 13 mnkr. Verksamhet RKC mobil RKC unga RKC Göteborg RKC Skövde Andel av 13 mnkr 2 mnkr 2 mnkr 5,5 mnkr 3,5 mnkr Övriga riktade verksamheter Hälsa i Sverige- för asylsökande och nyanlända i VGR Hälsa i Sverige är ett tvåårigt projekt som startade januari Aktiviteterna som erbjuds är kultur- och språkanpassad hälsoinformation och hälsostöd i grupp till målgruppen i hela VGR. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 9 mnkr Kompetenshöjande insats på asylboenden Utbildning till personal på olika boenden i basal kompetens i bemötande av människor i kris. Ett tvåårigt projekt med utbildningsinsats gentemot anläggningsboenden i Västra Götalandsregionen. Utifrån taget beslut skulle projektet avslutas december 2017 men det kom inte igång förrän september 2016 varför medel avsätts även för Projektet utvärderas under hösten 2018.

136 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Datum Diarienummer HS TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 2,6 mnkr. Kompetenshöjande insatser För att möta behovet av behandling för PTSD behöver fler terapeuter utbildas inom rekommenderade åtgärder. Vidare kan det finnas andra utbildningsbehov som framkommer under TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 1 mnkr. Information Befintligt översatt informationsmaterial behöver inventeras och utifrån inventeringen behöver behoven som uppkommer tillgodoses. Samarbete kommer att ske med Tolkförmedling Väst. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,5 mnkr. Oförutsedda händelser och behov Världen förändras snabbt. Vi vet inte exakt hur behovet kommer se ut under 2018 för målgruppen asylsökande, nyanlända och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Den senare gruppen kommer förmodligen öka. Vidare bedrivs ett konstant arbete med att omvärldsbevaka och följa upp målgruppens behov inom VGR och utifrån detta arbete kan behov av finansiering uppkomma. Noggranna anvisningar för dessa medel kommer utarbetas. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 5 mnkr. Förvaret Migrationsverket Migrationsverket har en önskan om att vården kommer till förvaren som finns inom VG. För tillfället finns 60 platser i Kållered men planen är att öppna 60 platser till någonstans inom VG. Hur behovet av sjukvård för de förvarstagna bäst ska tillgodoses ska utarbetas i noggranna anvisningar. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 1 mnkr. Kom hit Flykting Projektet kom hit flykting avslutas till årsskiftet Utifrån projektets slutredovisning bör ställningstagande till fortsatt verksamhet och finansiering beredas i särskild ordning. Projektet har tagit fram bildmaterial till vården och översatt dessa till flera olika språk. Nyttjandet av hemsidan inklusive framtaget material behöver spridas inom hela VGR och hemsidan behöver fortsatt underhåll. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,5 mnkr. Genomförande av beslut Anvisningar för fördelning av medlen, där utbetalning och uppföljning av medlen framgår, kommer att tas fram och skickas till berörda styrelser. 6 (7)

137 277 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HS Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Datum Diarienummer HS (7) Beredning Beredning har skett inom koncernstab hälso- och sjukvård med berörda avdelningar. En arbetsgrupp med representanter från Avdelning Ekonomi och Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag och avtal har tagit fram förslaget. Vidare har Nätverket hälso- och sjukvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd inom Koncernstab Hälso- och sjukvård konsulterats. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 4 september Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Besluten skickas till Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, leena.ekberg@vgregion.se, för genomförande. Enheten för nämndsamordning, lina.gustin@vgregion.se, för genomförande. Samordnare för beredningsgrupp för statsbidrag Regionstyrelsen för kännedom. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Enheten Smittskydd, thomas.wahlberg@vgregion.se, för kännedom.

138 278 Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg - HS Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg : Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljar östra hälso- och sjukvårdsnämnden 5,75 mnkr 2017 och 4,8 mnkr 2018 för utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg (Mariestad, Töreboda och Gullspång). 2. Finansiering sker ut hälso- och sjukvårdsstyrelsens omställningsmedel. 3. De tillskjutna medlen för 2018 avser täcka projektets kostnader för tre huvudprojektledare, delprojektledare och koordinator för utveckling av dagsjukvård i Mariestad samt fyra delprojektledare för övriga högprioriterade delprojekt (Vård på rätt vårdnivå, etablera multiprofessionella team, mobil vård o omsorg barn o unga, mobil vård o omsorg psykiatri o missbruk). 4. Särskild ersättning för deltagande i arbetsgrupper inte ska utgå. 5. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att samordna utvecklingen i projektet med det regionala omställningsarbetet i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har inkommit till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med en ansökan om medel för utveckling av närsjukvård i Norra Skaraborg (Mariestad, Töreboda och Gullspång). Ansökan avser kronor för 2017 och kronor för 2018, medlen ska användas till projektledning och utvecklingsarbete inom huvudprojektet. I ansökan efterfrågas även ställningstagande i frågan om eventuell kompensationsersättning till verksamheter för deltagande i projektens olika arbetsgrupper. Fördjupad beskrivning av ärendet Arbetet med utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg påbörjades under I projektet deltar samtliga vårdgivare i Norra Skaraborg och syftet är att använda de gemensamma resurserna på bästa möjliga sätt utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Samtliga parter godkände en projektplan Arbetet leds av en politisk styrgrupp och en beredningsgrupp. Projektområden och prioritering Närsjukvård i norra Skaraborg beskrivs utifrån följande projektområden: 1. Mobil vård och omsorg Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

139 278 Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg - HS Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg : Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg Datum Diarienummer HS (5) 2. Nära vård och omsorg 3. Förebyggande vård och omsorg 4. Vårdplatser (september februari 2017) 5. Organisation och finansiering 6. Forskning och utveckling Utifrån projektområdena har huvudprojektets politiska styrgrupp gjort en prioriteringsordning över vilka delprojekt som bedöms mest angelägna och därför bör starta först. De högst prioriterade delprojekten är: Delprojekt 1:1 Utveckla mobil närvård barn och unga Delprojekt 1:2 Utveckla mobil närvård inom vuxenpsykiatrin Delprojekt 2:1 Samverkan och samarbete mellan sjukhus och primärvård. Delprojekt 2:2 Utveckla dagsjukvården Delprojekt 2:6 Vård på rätt vårdnivå- samverkan med ambulans Delprojekt 3:2 Etablera multiprofessionella team - förebyggande vård, rehabilitering och omsorg Tidplan Den redovisade tidplanen för utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg presenteras nedan Start av delprojekt: Mobil Närvård barn och unga, augusti Mobil Närvård psykiatri och missbruk, november Samverkan och samarbete mellan sjukhus och primärvård ex hjärtsvikt, maj Utveckla dagsjukvården, mars Vård på rätt vårdnivå- samverkan med ambulans, maj Etablera multiprofessionella team förebyggande vård, rehabilitering och omsorg, juni Våren 2018 Start av delprojekt Utveckla virtuella möten Profession-patient, Medarbetare- medarbetare Utveckla fast vårdkontakt i den nära vården för individer med kronisk sjukdom Identifiera, klargöra och utveckla strategier för storkonsumenter i alla organisationer Utveckla akuta läkarbesök i hemmet jourtid Strukturerad bedömning vid akut försämring inom kommunal vård och omsorg Tidig identifiering av individer med risk för sjukdom och ohälsa Utveckla en samverkans-plattform med Folkhälsan Finansiering Parterna står för sina egna kostnader i projektet, men arbetet kräver i uppbyggnadsskedet ledning och medel till omställningsarbetet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljade 2016 cirka 5 mnkr till mellanvårdsplatser och projektledning. Projektet med utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg har fortsatt under 2017 och har för närvarande tre deltidsanställda projektledare från såväl kommun,

140 278 Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg - HS Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg : Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg Datum Diarienummer HS sjukhus och primärvården som håller samman arbetet. Därutöver har delprojekt kring dagsjukvård inkl. samverkan mellan sjukhus och primärvård startat upp och arbetsgrupper för andra delprojekt är under bildande. För det genomförda arbetet under 2017 och det fortsatt planerade genomförandet under 2018 ansöker projektet om medel för fortsatta projektledningsresurser. Genomförbarhet Utifrån ansökan och projektunderlag framkommer att det för projektet utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg finns sex högt prioriterade delprojekt. Dessa planeras alla starta under Dessutom beskrivs att uppstart av ytterligare sju delprojekt planeras under Idag (september 2017) är delprojektet kring dagsjukvård inkl. samverkan mellan sjukhus och primärvård det projekt som startat upp verksamhet. Övriga högprioriterade delprojekt har för närvarande bildat arbetsgrupper eller håller på att rekrytera projektledare för genomförande. Efter dialog med processansvarig görs bedömningen att en framgångsfaktor i projektet är ett samlat fokus på en begränsad omfattning av genomförandeprojekt under Av denna anledning rekommenderas att de medel ansökan omfattar begränsas till genomförande av de sex högt prioriterade delprojekten 2018 enligt tabell 1. Övrig ersättning I den principiella frågan kring ersättning till enskilda verksamheter för deltagande arbetsgrupper rekommenderas att särskild ersättning för deltagande i arbetsgrupper inte bör utgå. Motiveringen till detta är att utveckling är en del i sjukvårdens uppdrag och att de administrativa processerna för utvecklingsarbete inte bör öka vilket bedöms bli konsekvensen av införandet av en process med ersättning för deltagande i utvecklingsarbete. 3 (5)

141 278 Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg - HS Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg : Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg Datum Diarienummer HS (5) 2017 Kronor Anm Projektledare x 50% Mellanvårdsplatser mån Utveckling av dagsjukvård Koordinator + 2 delprojektledare 10 mån Vård på rätt vårdnivå- samverkan med Delprojektledare ambulans - Etablera multiprofessionella team förebyggande vård, rehabilitering och omsorg - Mobil vård o omsorg barn o unga Kommunikation/övrigt Summa Projektledare Utveckling av dagsjukvård Delprojektledare x 50% Koordinator + 2 delprojektledare 12 mån Vård på rätt vårdnivå- samverkan med ambulans - Etablera multiprofessionella team förebyggande vård, rehabilitering och omsorg - Mobil vård o omsorg barn o unga - Mobil vård o omsorg psykiatri o missbruk 4 deltidstjänster Kommunikation/Övrigt Summa Tabell Genomförande av beslut Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att följa genomförandet och att samordna utvecklingen i projektet med det regionala omställningsarbetet i Västra Götalandsregionen. Beredning I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från operativa styrgruppen för nära vård inom ramen för omställningen. Ytterligare information kring status och planering i projektet (utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg) har inhämtats från processansvarig för östra hälso- och sjukvårdsnämnden.

142 278 Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg - HS Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg : Medel för utveckling av Närsjukvård i Norra Skaraborg Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Besluten skickas till Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Daniel Carlzon för vidarebefordran till berörda 5 (5)

143 279 Begäran om ersättning för kvälls- och helgöppen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Svar på primärvårdsstyrelsens begäran om ersättning för kvälls- och helgöppen mottagning Öckerö jourcentral Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avslår primärvårdsstyrelsens begäran om att erhålla särskild ersättning för att driva kvälls- och helgöppen mottagning i Öckerö i relation till sina öppettider. 2. Koncernkontorets tjänsteutlåtande skickas till Primärvårdsstyrelsen som svar på deras skrivelse. Sammanfattning av ärendet Primärvårdsstyrelsen genom ordförande och vice ordförande har i en skrivelse från september 2017 framfört en begäran om särskild ersättning till jourcentralen i Öckerö kommun i relation till de aktuella öppettiderna. I skrivelsen hänvisas till västra hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , 1, där Närhälsan Öckerö vårdcentral och Hönö vårdcentral beviljades dispens från krav på öppethållande vid Öckerö jourcentral. Nuvarande öppettider är vardagar och lördagar, söndagar och helgdagar I Krav- och kvalitetsboken för 2017 kap. 2.4 Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap anges att mottagningen ska vara öppen alla vardagar till minst kl och lördagar, söndagar och helgdagar till minst 6 timmar vardera. I Krav- och kvalitetsboken kap Särskild ersättning för deltagande i kvällsoch helgöppen mottagning anges också att särskild ersättning utgår för kvälls- och helgöppen mottagning med ett mer begränsat befolkningsunderlag med ett fast belopp per månad, i det aktuella fallet kr. Skrivelsen från primärvårdsstyrelsen är ställd till regionstyrelsen. Koncernkontoret bedömer att detta ärende bör avgöras av hälso- och sjukvårdsstyrelsen som ansvarar för tillämpningen av Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. Koncernkontoret bedömer att det är tydligt i Krav- och kvalitetsboken att en kvälls- och helgöppen mottagning ska vara öppen alla vardagar till minst kl och lördagar, söndagar och helgdagar till minst 6 timmar vardera och att detta utgör grund för att särskild ersättning utbetalas. Koncernkontoret förslår därför att Primärvårdsstyrelsens begäran avslås. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

144 279 Begäran om ersättning för kvälls- och helgöppen Datum Diarienummer HS (2) Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Skrivelse från primärvårdsstyrelsen daterat Besluten skickas till Primärvårdsstyrelsen

145 279 Begäran om ersättning för kvälls- och helgöppen

146 andsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Nytt samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Rolf Färnlöf Telefon: E-post: rolf.farnlof@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Samarbetsavtal för försörjning av produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Samarbetsavtal för försörjning av produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att underteckna Samarbetsavtal för försörjning av produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Samarbetsavtalet ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blåsoch tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter har bedömt att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) står bakom avtalsförslaget. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

147 andsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Nytt samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion Datum Diarienummer HS Fördjupad beskrivning av ärendet Medborgarna ska uppleva en sömlös vård och att skattemedlen används på ett klokt sätt. För att uppnå detta måste kommuner och region samarbetar så långt det är möjligt. Kvalitet- och kostnadseffektivitet är viktiga faktorer att gemensamt ta ansvar för. I Västra Götaland regleras ansvarsfördelningen och samverkan för hälso- och sjukvård i Hälso- och sjukvårdsavtalet för Västra Götaland samt i handböcker för förskrivning. Försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion är en hälso- och sjukvårdsinsats där behovet av tjänster, produkter och volymer kan ändras under avtalsperioden. Bedömningen är att ett samarbetsavtal ger ett mer flexibelt system där det är lättare att anpassa försörjningen till nya förutsättningar. Förslaget till samarbetsavtal har tagits fram i samverkansgrupper med representanter från VGR samt kommuner. En ny finansieringsmodell har tagits fram där finansieringen av tjänsterna som ingår i försörjningen av produkterna sker via ett procentuellt påslag på produktpriset. Påslaget baseras på varuvärdet av produkterna som kunden har köpt. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet. Specifikationerna är webb-baserade och förändring i innehållet kan göras under avtalstiden. Beslut om förändringar i specifikationerna fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Beredning Det gemensamma arbetet har utförts inom ramen för samarbetsorganisationen för läkemedelsnära produkter. Organisationen har följande gemensamma grupperingar; Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter Baserat på utvärderingen som genomförts rekommenderade Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter att ett förnyat avtalsförslag skulle tas fram. LiSAgruppen bedömde att samarbetet bör fortsätta och ställde sig bakom Ledningsrådets bedömning och rekommendation om att ta fram ett nytt avtal vid möte den 19 september Den politiska beredningsgruppen och SRO ställde sig bakom förslaget den 22 september (3)

148 andsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Nytt samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion Datum Diarienummer HS (3) Koncernkontoret Ann Söderström Förvaltningschef Anders Carlqvist Avdelningschef Bilaga Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med specifikationer Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till: Regionstyrelsen regionstyrelsen@regionstyrelsen.se Regionstyrelsen beslut skickas till: Regionfullmäktige regionfullmaktige@vgregion.se

149 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion vid Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Gäller från och med 1 maj

150 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Samarbetsparter I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Område hjälpmedel och läkemedelsnära produkter inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso- och sjukvårdsavtalet) och relaterade handböcker vid förskrivning av; Förbrukningsartiklar vid inkontinens, blås- och tarmdysfunktion Nutritionsprodukter Stomihjälpmedel Diabeteshjälpmedel Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och länets kommuner upphör Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter att träda ikraft Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Regionservice samarbete kring denna verksamhet. 3. Syfte och mål Samarbetsavtalet ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av försörjning för nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 4. Samarbetsavtalets omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med specifikationer reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Parterna tecknar ett avtal för perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. 5. Avtalsinnehåll Förskrivning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt påverkas av 1

151 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion förändrade förutsättningar. Förändrade förutsättningar kan ändra behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Förändring av innehållet i specifikationerna kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN). Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Specifikation A Finansiering av försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 6. Vårdgivarens ansvar Vård och behandling med nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska följa gällande lagar och regelverk. 7. Gemensamt finansiellt ansvar Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 8. Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp två gånger om året. Nedanstående grupp ansvarar för uppföljning av ekonomin Verksamhetschef Skövdedepå/LMN Regionutvecklare - Kunskapsstöd för läkemedel och hjälpmedel Verksamhetsdeltagare Västra Götaland Verksamhetsdeltagare Kommun Controller Regionservice/Skövdedepå/LMN Controller Koncernstab hälso- och sjukvård Controller/ekonom kommun 1-2 st. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) ansvarar för uppföljning och utvärdering av samarbetsavtalet. 2

152 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Samarbetsavtalet ska följas upp avseende patientsäkerhet och leveranssäkerhet samt ekonomi enligt vad som framgår nedan. Rapportering görs till respektive vårdgivare. Finansiering av samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Läkemedelsnära produkters (LMN) roll för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9. IT-stöd Vårdgivarna och Regionservice har ett IT-system som ger stöd vid beställning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 10. Uppsägning och övergång Om överenskommelse rörande fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp senast tolv månader innan avtalstiden löper ut förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör ska vårdgivarna och Regionservice samverka kring hantering av administration, teknisk dokumentation, lokaler och personal. Regionservice är skyldig att till vårdgivarna överlämna uppgifter som är av betydelse inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 11. Tvist I de fall tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal inte kan lösas inom ramen för samarbete och styrning (Specifikation D) i detta avtal, ska tvist avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 3

153 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande 4

154 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland 5

155 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter Kunskapsorganisationen Läkemedelsnära Produkter finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av LMNs kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Kostnaden per produktområde kan komma att ändras utifrån ändrade krav på uppdraget enligt specifikation C. Över och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. För mer information se Specifikation C. 6

156 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 7

157 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av produkter ifrån Skövdedepån Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland ska regleras enligt kravspecifikation. Skövdedepåns kundtjänst och distribution finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av Skövdedepåns kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. Kostnadsspecifikation för de olika extra kostnader ex. akutleverans, anskaffning mm. 8

158 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9

159 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation B Innehåll 1. Beskrivning av produktområden Krav på hantering av produktsortiment Leveransregler Kundtjänst Fakturering Kvalité och uppföljning Roller och ansvar Utveckling

160 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Beskrivning av produktområden Blås- och tarmdysfunktion Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Produktområdet innefattar urinkatetrar, urinpåsar, absorberande skydd samt tillbehör. Nutrition Produkter inom: Livsmedel för speciella medicinska ändamål som kosttillägg/näringsdrycker, komjölksproteinfri modersmjölksersättning, sondnäring, berikningsprodukter, produkter för metabola sjukdomstillstånd och specialprodukter med mera. Glutenfria och proteinreducerade torrvaror Sondmatningstillbehör nasogastrisk sond, gastrostomiknappar och kopplingsslangar, gaststomikatetrar, enterala sprutor, sondmatningsaggregat med mera. Patientantalet uppgår till ca individer 2. Krav på hantering av produktsortiment 2:1 Inköp av upphandlade produktsortiment VGR som distributör ska köpa produkter via Koncerninköps upphandlade leverantörer. Koncerninköp ansvarar för att förse distributören med aktuella handlingar. 2:2 Delegation kring frågor om produktleverantörens avtal Distributören äger rätt att ha till förfogande avtalshandlingar inklusive allmänna bestämmelser kopplade till produktleverantörerna under den tid som avtalet gäller. Distributören ska använda delegationen i syfte att kontinuerligt utveckla relationen med produktleverantörerna med målet att effektivisera och utvärdera logistikförutsättningar. 2:3 Anskaffning (dispensprodukter) av produkter utanför avtal ej upphandlade produkter Vid speciella behov som inte kan tillgodoses av det upphandlade sortimentet kan förskrivare beställa produkter utanför avtal. Enbart av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) godkända dispensprodukter kan förskrivas. Övriga produkter är ej möjligt att förskriva. Distributören ska debitera kunden enligt produktleverantörens prislista. Leveranstiden ska inte överstiga 10 arbetsdagar. Om leveranstiden överstiger 10 dagar ska återkoppling via mail till förskrivaren ske. Patienten kontaktas via telefon/mail. Distributören ska förse VGR/LMN med information om anskaffningar enligt överenskommen rutin. 11

161 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion :4 Registervård av produktavtal i Sesam Läkemedelsnära Distributören ansvarar för att artikelregistret i Sesam LMN innehåller korrekta uppgifter. Uppdatering och registervård utförs i nuläget manuellt för beställningssystemet Sesam (LMN). Samtliga artikelförändringar skall godkännas av LMN/Koncerninköp enligt överenskommen process. Processen innebär bl.a. en säkrad kommunikation via fastställd struktur i Excel. 2:5 Lagerhållning och transport av produkter Produkterna ska lagerhållas och hanteras på ett sådant sätt att dess kvalité inte riskeras. Distributören ska förpacka samtliga produkter så att de klarar transport. Kartonger ska vara av god kvalité och i neutralt emballage. 2:6 Sterila produkter och produkter med begränsad hållbarhet För sterila produkter och med begränsad hållbarhet gäller att minst 2/3 av hållbarhetstiden ska återstå vid leverans till distributör. Hållbarhetstiden för leverans ut till patient ska inte understiga den tid förskrivning har för avsikt att räcka. 2:7 Ompackning av produkter I förekommande fall ska distributören packa om produkter från produktleverantör, för leverans ut till patient. Sterila produkter som ompackas ska följa gällande regelverk. Antalet produkter som ompackas kan komma att variera över tid. 2:8 Produktförändringar Samtliga produktförändringar under pågående avtalstid ska kanaliseras från produktleverantör till LMN/Koncerninköp, där beslut om produktförändring sker. Distributören ska i samråd med produktleverantör hantera produktförändringen. Beslut om tillägg av ny produkt i produktavtal beslutas av LMN/Koncerninköp som vidarebefordrar korrekt information till distributören. 2:9 Sortimentsbyte i samband med ny produktupphandling. Process för sortimentsbyte utarbetas som i en överenskommelse mellan LMN och distributör. Ambitionen är att minska kassationen. Distributör ska förses med korrekt information i form av fastställd struktur i Excelformat minst tre månader innan nytt avtal börjar gälla. Eventuella konverteringslistor/crosstabeller och annan information i samband med sortimentsbytet utförs av LMN produktkonsulent. 2:10 Returer av produkter Retur orsakad av felplock eller transportskada En leverans som innehåller fel artiklar mot beställningsunderlaget eller om en transportskada har skett, ska distributören ta emot en returorder samt komma överens med patient om ny leverans. Den som har kostnadsansvaret krediteras varuvärdet och distributören står för distributionskostnaden. 12

162 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Retur orsakade av förskrivare eller patient Transportrelaterade returer ex. produkter som inte hämtats från utlämningsställe, felaktig portkod och adress debiteras den som har kostnadsansvaret en returkostnad. Förskrivaren/patient ska återkoppla gällande felaktig produkt inom två veckor från leveransdatum Den som har kostnadsansvaret debiteras en returkostnad enligt avtalad prislista. Retur ska inte ske: Om produkten är av ett så ringa värde att frakt och logistikkostnaderna överstiger varuvärdet. För produkter förskrivna utanför avtal. Produkter från dödsbon. 2:11 Reklamation av produkt Om levererad produkt visar sig vara behäftad med fel kontaktar patienten distributör för retur och ny leverans i enlighet med upprättad överenskommen process LMN/Distributör. Returer och reklamationer där ny leverans till patient är nödvändig skall hanteras med kortast möjliga leveranstid. Det kan innebära akuta leveranser för att inte äventyra patientsäkerheten. 3 Leveransregler. 3:1 Leverans till ordinärt boende Ska ske kl. 08:00 19:00 vardagar Samtliga beställningar ska levereras inom 4 arbetsdagar, beställningsdagen är dag 0. Beställningen ska levereras i sin helhet vid samma tillfälle. Delleveranser ska enbart ske vid restsituationer från produktleverantör. Leveransalternativ se 3:7. 3:2 Leverans till kommunala särskilda boenden Ska ske kl. 08:00-16:00 vardagar till en anvisad fast leveranspunkt. Transportören ska även kunna erbjuda inbärningstjänst till enskild avdelning/enhet om så önskas. 3:3 Akutleverans/Expressleverans Akut leverans kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter dagen efter att beställning skett och ska även innefatta patienter boende på orter med lantbrevbärarlinje. Beställningen ska vara distributören tillhanda före kl. 14:00 vardagar. En akut leverans kan begäras av förskrivare eller patient. Expressleverans kan bara nyttjas för nutritionsområdet. Kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter samma dag som beställningstillfället. Beställningen ska vara distributören tillhanda innan kl. 14:00 vardagar. Kan enbart begäras av förskrivare. 13

163 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion :4 Utomlänsleveranser/ Patienter som vistas utomlands Patienter som är folkbokförda i Västra Götaland kan få leverans till annan ort utanför länet inom Sverige. Leverans till utlämningsställe utanför länet medför ingen extra transportkostnad. Önskas leverans till hemadress utanför länet tillkommer ytterligare avgift. Patienter som under en tid vistas utomlands kan endast få sina beställda produkter levererade inom Sveriges gränser. Det innebär att patienten själv ansvarar för att produkter transporteras till utlandet. 3:5 Kollimärkning och följesedlar Samtliga leveranser inklusive särskilt boende ska individmärkas. Leverans ska vara försedd med en följesedel per individ. Följesedeln ska innehålla information om levererade och eventuella restnoterade produkter, uttagsnummer samt hur många antal uttag som finns kvar på förskrivningen. 3:6 Leveransförseningar Om leveranstiden överskrider 5 dagar ska patienten kontaktas. 3:7 Leveransalternativ Följande leveransalternativ skall vara möjliga. Får ställas utanför (FSU), innebär att leveransen ska ske till ordinärt boende utan mottagarkontroll (kvittens). Produkterna ska ställas skyddat för väderleksförhållanden, och om möjligt på ett sådant sätt att eventuell risk för stöld elimineras. I flerfamiljshus ska produkterna ställas utanför patientens dörr. Leverans till utlämningsställe innebär leverans till något av transportörens avtalade utlämningsställe/servicepoint för paket, inom Sverige. Avisering sker via sms om mobilnummer angivits annars aviseras leveransen med brev. 4 Kundtjänst Distributören ska driva en kundtjänst och utföra service för patienter och vårdgivare i Västra Götaland. Kundtjänst ska utföra varierande arbetsuppgifter enligt beslutad uppdragsbeskrivning. Distributören ansvarar för att kundservice har nödvändig kompetens. LMN ansvarar för information och utbildning enligt överenskommelse med distributören. LMN och distributör ansvarar för att utveckling av arbetet sker i takt med förändrade behov/förutsättningar. 4:1 Uppdragsbeskrivning Kundtjänst Ta emot beställningar via telefon/1177 på registrerade förskrivningar. Leveransavisering till patienter Leveransfrågor via e-post och telefon Registrering av manuella förskrivningar enligt gällande rutiner. Hänvisa av produktfrågor till respektive produktkonsulent inom LMN Informera förskrivare och patienter i samband med leveransförseningar Ta emot produktreklamationer enligt rutin. 14

164 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion :2 Tillgänglighet Kundservice ska vara tillgänglig via telefon och mail vardagar procent av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. E-post skall besvaras inom 2 timmar. 5 Fakturering I Sesam LMN finns ett register över samtliga kunder/kostnadsansvariga. Samtliga kunder/ kostnadsansvarig ska faktureras en gång/månad enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. 5:1 Betalningsvillkor 30 dagar netto. 6 Kvalité och uppföljning 6:1 Kvalitetsuppföljning Ska ske månadsvis enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. Uppföljningen ska innehålla ett antal parametrar inklusive returleveranser. Statistiken redovisas totalt och separerat per produktområde. Patientsäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser Förhindra upprepning av negativa händelser Ledningsrådet LMN kvartalsvis Leveranskvalitet (Rätt produkt till rätt patient i rätt tid) Undersöka följsamhet till Ledningsrådet LMN överenskommelse/instruktion/rutin kvartalsvis 15

165 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Leveranssäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel läkemedelsnära produkter som levererats inom fastställd leveransram Säkerställa att patientens behov av läkemedelsnära produkter tillgodoses Ledningsrådet LMN kvartalsvis Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 3 minuter ska vara 85 % Säkerställa god tillgänglighet Ledningsrådet LMN kvartalsvis Tillgänglighet 7 Roller och ansvar Distributören ansvarar för att lagar, regler och riktlinjer inom ramen för uppdraget följs. 8:1 Utveckling Distributören ska samverka med Ledningsrådet LMN och kan under avtalstiden komma överens med vårdgivarna om förändringar och utveckling i syfte att öka kvalitet för patienterna samt öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg. 16

166 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion :2 Samverkan Ska ske kontinuerligt och vid särskilda behov enligt överenskommelse för samverkan. Ledningsrådet LMN Läkemedelsnära Produkter Process Distribution Process Produkt Process IT Process Ekonomi 17

167 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 18

168 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation C Läkemedelsnära Produkters (LMN) roll och uppdrag LMNs uppdrag ska utföras enligt evidensbaserad praktik (EBP). LMN arbetar med kvalitet och kompetens kring läkemedelsnära produkter, som stöd för Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland. Uppdraget omfattar produkter, distribution och IT-stöd. LMN ska arbeta med: Uppdrag Syfte Hur ska det utföras Uppföljning Produktansvar vid upphandling av läkemedelsnära produkter God livskvalité och kostnadseffektivt Kravställare för distribution av läkemedelsnära produkter Rapportering var Enligt upphandlingsplan Kvartalsvis Rätt produkt till rätt patient i rätt tid Enligt kravspecifikation intern distribution Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Information och rådgivning av upphandlat sortiment och övriga produkter Förskrivning med hög kvalité Omvärldsbevaka, följa behovs och produktutvecklingen Kontinuerligt LMNs hemsida Kompetenshöjande insatser kring vård, behandling och förskrivningsprocess för hela vårdkedjan. Öka kompetensen inom området vilket leder till god vård Utifrån behov Årligen Ledningsrådet LMN Vara ett stöd i förskrivningsprocessen Säkra att patienters behov av läkemedelsnära produkter sker säkert och på samma sätt oavsett var man bor eller var man vårdas. Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Administrativ service och support av beställarsystem Säkerställa kvalitén Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Samverka med nationella organ, utbildningsinstitutioner och liknande Kvalitetsrapport Säkerställa kompetensen för god vård inom LMN området Belysa effekten kvalité, kostnad och kunskap Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Årligen Ledningsrådet LMN och LMNs hemsida Arbeta med ökad delaktighet för patienter/användare i samband med upphandlingsprocessen. Öka möjligheterna för patienter/användare att få tillgång till välfungerande förbrukningsartiklar och hjälpmedel Kartlägga förskrivarnas kompetens avseende Uroterapeut/distriktsjuk sköterska med förskrivnings kurs/7,5 kurs inkontinens vård. Informera om produktutveckling och bilda referensgrupper vid upphandling Årligen Ledningsrådet LMN Ledningsrådet LMN 19

169 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 20

170 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Allmänt Specifikation D anger hur samarbete och styrning hanteras. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i Ledningsrådet LMN. Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter (LMN) Ledningsrådet LMN är ett forum för utveckling av förskrivnings- och försörjningsprocesserna och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Med läkemedelsnära produkter avses produkter vid blås- och tarmdysfunktion, diabetesprodukter, stomiprodukter och nutritionsprodukter. Ledningsrådet LMN består av representanter från Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Uppdrag Ledningsrådet LMN utgör forum för principiella frågor och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Ytterligare produktområden kan tillkomma efter beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören. Arbetsuppgifter Ledningsrådet LMN ska Ansvarar för regelverk för förskrivning och hantering av läkemedelsnära produkter Verka för evidensbaserad förskrivning och jämlik vård i Västra Götaland genom handböcker Vara uppdragsgivare för Läkemedelsnära produkter (LMN) Identifiera behov och initiera utbildningsplanering gällande läkemedelsnära produkter Initiera och följa upp upphandlingar inom området Initiera utveckling av IT-stöd inom området Initiera, prioritera och svara för utvecklingsinsatser inom området Bereda frågor för politiska beslut Omvärldsbevaka, följa och bidra till utveckling inom området Utgöra forum för informationsutbyte mellan verksamheterna i kommunerna och Västra Götalandsregionen Samverka med berörda parter inom sitt ansvarsområde. 21

171 tsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna gällande produkter inom nutrition och blås- och tarmdysfunktion : Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Arbetsorganisation Ledningsrådet LMN består av tjänstemän från VGR och VGK. Representanter Ordförande Antal 1 VGK 5 VGR 9 Utses av Koncernstaben för Hälso- och sjukvård Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGRs förvaltning Arbetsformer Ledningsrådet för Läkemedelsnära produkter sammanträder tio gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Alla beslut ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beslut kan fattas när minst hälften av de utsedda representanterna från VGR respektive VGK närvarar eller på annat sätt inför mötet deltagit i avgörandet. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslut ska dokumenteras. Beredningsgrupper LMN ansvarar för att hantera och bereda frågor kopplade till samarbetsavtalet. Förkortningar Länkar LMN Läkemedelsnära produkter VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) Samorganisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund. VästKom Ledningsråd LMN Ledningsrådet LMN 22

172 landsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : Nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Martin Dohlsten Telefon: E-post: martin.dohlsten@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar ett nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Svenska Röda Korset, om mobilt behandlingsteam vid Restad Gård, Vänersborg med omnejd, då nuvarande IOP inte går att förlänga. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar sin del av detta IOP under perioden med 2,33 mnkr. 3. Finansiering för november december 2017 sker med kr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. Finansiering för 2018 sker med 2 mnkr från 2018 års statsbidrag för ökad välfärd. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 29 april 2015, 81, beslutat att ingå ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Svenska Röda Korset om ett mobilt behandlingsteam med utgångspunkt på Restad Gård. Detta IOP har förlängts en gång (HS ). Avtalstiden löper ut den 31 oktober 2017 och utifrån avtalet finns ingen möjlighet till ytterligare förlängning. Svenska Röda Korset har inkommit med en förfrågan kring förlängning av avtalet. Då det i nuvarande IOP inte finns möjlighet till ytterligare förlängning gör Koncernstab hälso- och sjukvård bedömningen att skriva ett nytt IOP kring denna verksamhet. Målgruppen för den verksamhet som avses är personer som drabbats av trauma eller annan svår psykisk ohälsa till följd av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Verksamheten riktar sig till boende vid anläggningsboendet Restad Gård i Vänersborg, men även andra vuxna asylsökande i Fyrbodalsområdet. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

173 landsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : Nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård Datum Diarienummer HS Fördjupad beskrivning av ärendet I samband med att drygt flyktingar sökte asyl i Sverige ingick Västra Götalandsregionen, genom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Svenska Röda Korset ett IOP. Syftet med detta IOP var att starta ett samarbete för att möta vård behovet hos krigs- och tortyrskadade flyktingar i Fyrbodalsområdet. Sedan 1 november 2015 bedriver vårdenheten, Svenska Rösa Korset, i samverkan med Västra Götalandsregionen ett mobilt behandlingsteam på Restad gård för vuxna asylsökande med svåra krigs-, tortyr- och flyktupplevelser i Fyrbodalsområdet. Sedan uppstarten av verksamheten på Restad gård har behandlingsteamet tagit emot 180 remisser och behandlat 120 patienter. Det mobila behandlingsteamet är uppsökande och lättillgängliga, genom sin mobila verksamhet på andra anläggningsboenden, vårdcentraler och HVB-hem. Trots minskat antal asylsökande och neddragningar av antalet anläggningsboenden i Fyrbodalsområdet ligger antalet remisser till Röda Korsets mobila behandlingsteam kvar på en fortsatt hög nivå motsvarande nivån Västra Götalandsregionen, genom hälso- och sjukvårdsstyrelsen, bidrar till detta IOP genom finansiering av verksamheten. Röda korset bidrar med frivilliginsatser, kunskap och erfarenhet om traumabehandling och migration, handledning och behandlingskonferenser i Skövde samt samverkan inom Röda Korset och med vårdgrannar. Koncernstab hälso- och sjukvård bedömer att det finns ett fortsatt behov av verksamheten och den bedrivs med god kvalitet, därav rekommenderas tecknandet av ett nytt IOP. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) IOP är en del av den sociala ekonomin och omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta som syfte och målsättning. Verksamheter av detta slag har inte vinstintresse som främsta drivkraft och eventuellt ekonomiskt överskott återinvesteras i verksamheten. IOP är en överenskommelse mellan två parter som syftar till att utveckla möjligheterna för den idéburna sektorn att utgöra en viktig del av välfärdsutvecklingen och som ett komplement till det offentliga vårdutbudet. IOP som överenskommelse ökar samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn, vilket stärker demokrati, delaktighet och integration i samhället. Ett IOP skrivs runt en specifik verksamhet som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill medverka i. Ett IOP är byggt på respekt för varandras olika förutsättningar och grundar sig på öppenhet mellan parterna. Dialogen karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet, förståelse och respekt samt långsiktighet och transparens. 2 (3)

174 landsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : Nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård Datum Diarienummer HS (3) Förutsättningar för att kunna teckna ett IOP är bl.a. att verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen, det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda och att allt eventuellt ekonomiskt överskott återinvesteras i verksamheten. Rättsläget kring IOP är fortfarande oklart och att det saknas rättspraxis vad gäller denna typ av överenskommelser. Utredningar som gjorts, bl.a. av Göteborgs stads stadsjurist, visar att det är juridiskt möjligt att ingå IOP men att det emellertid är viktigt att pröva varje potentiell verksamhet mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna och att inte se själva IOPavtalsformen som en garant för samarbetets tillåtlighet. Finansiering Västra Götalandsregionens bidrag till verksamheten kring ett mobilt behandlingsteam förslås till 2,33 mnkr för avtalsperioden Detta är samma finansieringsnivå som för det gällande IOP. Finansiering för 2017 föreslås ske med kr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. Finansiering för2018 med 2 mnkr föreslås ske ur statsbidraget för ökade flyktingströmmar. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård. Förfrågan kring förlängning IOP Restad gård. Besluten skickas till För kännedom, Peter Hagman, peter.hagman@redcross.se Leena Ekberg För att genomförande: Ann Söderström Anna Erlingsdotter Wass Ida Wernered regionsutvecklare, Avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal. ida.wernered@vgregion.se

175 - HS Nytt Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : Förfrågan kring förlängning IOP Restad gård.

178 ka Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : IOP mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård DNR: HS

179 ka Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : IOP mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård BAKGRUND I samband med att drygt flyktingar sökte asyl i Sverige ingick Västra Götalandsregionen, genom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Svenska Röda Korset ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) (HS ). Syftet med detta IOP var att starta ett samarbete för att möta vård behovet hos krigs- och tortyrskadade flyktingar i Fyrbodalsområdet. Sedan 1 november 2015 bedriver vårdenheten, Svenska Rösa Korset, i samverkan med Västra Götalandsregionen ett mobilt behandlingsteam på Restad gård för vuxna asylsökande med svåra krigs-, tortyr- och flyktupplevelser i Fyrbodalsområdet. Antalet asylsökande har minskat markant sedan årsskiftet Under 2016 tog Sverige emot knappt asylsökande och under de fem första månaderna 2017 har Sverige tagit emot ca 9000 asylsökande. I Västra Götalandsregionen har antalet personer i Migrationsverkets mottagningssystem minskat från drygt vid halvårsskiftet 2016 till drygt den 1 juni Den 1 juni 2017 var 3611 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem inom Fyrbodalsområdet. Trots minskat antal asylsökande och neddragningar av antalet anläggningsboenden i Fyrbodalsområdet ligger antalet remisser till Röda Korsets mobila behandlingsteam kvar på en fortsatt hög nivå motsvarande nivån SYFTE Syftet med verksamheten är dels att tidigt nå ut med bedömnings- och behandlingsinsatser till vuxna asylsökande med svåra krigs-, tortyr- och flyktupplevelser och dels upparbeta metoder för bemötande och behandling av flyktingar med dessa erfarenheter. Genom att erbjuda vårdinsatser via en ideell aktör är målsättningen att människor med bristande tilltro till myndigheter och det offentliga samhället ska våga söka vård och behandling för sina traumasyndrom. IOP SOM SAMVERKANSFORM IOP är en del av den sociala ekonomin och omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta som syfte och målsättning. Verksamheter av detta slag har inte vinstintresse som främsta drivkraft och eventuellt ekonomiskt överskott återinvesteras i verksamheten. IOP är en överenskommelse mellan två parter som syftar till att utveckla möjligheterna för den idéburna sektorn att utgöra en viktig del av välfärdsutvecklingen och som ett komplement till det offentliga vårdutbudet. IOP som överenskommelse ökar samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn, vilket stärker demokrati, delaktighet och integration i samhället. PARTER Svenska Röda Korset genom enheten Vård, organisationsnummer Västra Götalandsregionen, organisationsnummer TIDSPERIOD Partnerskapet gäller för perioden med möjlighet till max 2 års förlängning om båda parter är överens om detta. Överenskommelse om förlängning nedtecknas skriftligen.

180 ka Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : IOP mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård VÄRDEGRUND FÖR PARTNERSKAPET Partnerskapet bygger på respekt för varandras olika förutsättningar och grundar sig på öppenhet mellan parterna. Dialogen karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet, förståelse och respekt samt långsiktighet och transparens. Parterna ska i dialogen säkerställa att verksamhet och insatser bedrivs i enlighet med värdegrunden för IOP. MÅLGRUPP Målgruppen är personer som drabbats av trauma eller annan svår psykisk ohälsa till följd av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Målgruppen omfattar personer vid anläggningsboenden i Vänersborgstrakten med utgångspunkt från anläggningsboendet Restad Gård, Vänersborg. UPPDRAG Röda Korset ska tillhandahålla ett mobilt traumateam knutet till Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) i Skövde. Uppdraget ska rikta sig till boende vid anläggningsboendet Restad Gård, men även andra vuxna asylsökande i Fyrbodalsområdet. Teamet bör bestå av psykolog/psykoterapeut, kurator och en sjukgymnast/fysioterapeut. Teamets inriktning är traumabehandling främst genom rådgivning, psyko-edukativa insatser, stabilisering, samtalsterapi samt sjukgymnastik. Vid behov av medicinsk konsultation samråder teamet med RKC:s läkare alternativt läkare inom primärvården, psykiatrin eller annan medicinsk specialitet. I de fall patienten har kontakt med läkare vid vårdcentral, psykiatri eller annan vårdgivare, har läkaren inom dessa verksamheter det medicinska ansvaret för den vård som där ges. Förebyggande hälsoarbete kan ske i form av hälsolektioner, gruppträning eller andra lämpliga former. SAMVERKAN Värdegrunden för IOP förutsätter att samverkan sker kontinuerligt mellan parterna och med andra aktörer, så som vårdgrannar och annan idéburen verksamhet. Dialog om målgruppens behov ska ske fortlöpande mellan parterna. VERKSAMHETSANSVAR Svenska Röda Korset är ansvarig för verksamheten. Svenska Röda Korset ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska Röda Korset meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Svenska Röda Korset är vårdgivare enligt patientsäkerhetslagen {2010:659} kapitel 1, paragraf 3. ARBETSGIVARANSVAR Svenska Röda Korset är arbetsgivare och svarar för att gällande lagar, författningar och avtal följs. Svenska Röda Korset följer gällande kollektivavtal.

181 ka Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : IOP mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård EKONOMI Ett IOP innebär att båda parter bidrar finansiellt eller kompetensmässigt. Parternas insats skiljer sig åt i omfattning. Västra Götalandsregionen finansierar verksamheten med två (2) miljoner SEK/år. Från 1 januari 2019 justeras ersättningen årsvis med vårdprisindex (VPI) som fastställs och publiceras av Sveriges kommuner och landsting. Det VPI som används är föregående års indexsiffra, dvs. för 2019 används VPI for Svenska Röda Korset bidrar med frivilliginsatser samt kunskap och erfarenheter om traumabehandling och migration, samverkan med andra aktörer, kompetensutveckling, handledning och behandlingskonferenser genom RKC, Skövde. Svenska Röda Korset som en del av den idéburna sektorn utgör en viktig del av välfärdsutvecklingen och som ett komplement till det offentliga vårdutbudet. Behandlingsteamets samarbete med rödakorskretsar och andra delar av Röda Korset ger ytterligare mervärde. Frånvaron av ekonomiskt vinstintresse innebär att verksamheten återinvesterar alla eventuella övervärden tillbaka in i verksamheten, samt att verksamheten bedrivs på långsiktig grund med utgångspunkt från målgruppens behov. FAKTURERING Svenska Röda Korset fakturerar Västra Götalandsregionen kvartalsvis. TOLKSERVICE Svenska Röda Korset ska tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Svenska Röda Korset ska anlita den tolkförmedling, som Västra Götalandsregionen har avtal med, för närvarande Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkkostnaderna. Västra Götalandsregionen ansvarar för kostnaderna för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Svenska Röda Korset rekvirerar denna service genom Västra Götalandsregionens tolkcentraler, se AVVIKELSER Om avvikelser från verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringarna genomföras föra en dialog och godkänna förändringarna. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Årligen upprättar Svenska Röda Korset en verksamhetsplan och vid årets slut en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen lämnas till kontaktperson inom Västra Götalandsregionen senast den 15 februari. Under verksamhetsåret ska minst två dialogmöten ske mellan parterna, ett under våren och ett under hösten. Västra Götalandsregionen har huvudansvaret att kalla till dessa möten, men båda parter kan påkalla det om behov uppstår. Efter varje kvartal ska Svenska Röda Korset skicka en uppdateringsrapport till kontaktperson inom Västra Götalandsregionen.

182 ka Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård : IOP mellan Svenska Röda Korset och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, gällande mobilt behandlingsteam på Restad gård OMFÖRHANDLING Om någon av parterna inte uppfyller villkoren för överenskommelsen eller brister i sina åtaganden, eller väsentligt ändrade omständigheter inträffar, så kan någon av parterna när som helst under perioden påkalla nya förhandlingar alternativt säga upp överenskommelsen. I sådana fall gäller nio månaders uppsägningstid, och uppsägning ska godkännas av båda parter. PARTERNAS KONTAKTPERSONER Västra Götalandsregionen: Svenska Röda Korset: Ida Wernered Peter Hagman ida.wernered@vgregion.se peter.hagman@redcross.se UNDERSKRIFTER Detta IOP har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit ett exemplar var. För Västra Götalandsregionen För Svenska Röda Korset Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen Anna Ernestam T.f. Generalsekreterare Svenska Röda Korset

183 S Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: E-post: lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner upprättat förslag till yttrande. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionen bifalls. Sammanfattning av ärendet Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) har i en motion från november 2016 föreslagit åtgärder för att förbättra omhändertagandet av barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) inom Västra Götalandsregionen, förhindra att dessa barn faller mellan olika vårdgivare och att de uppmärksammas tidigt. Motionen har skickats på remiss till styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus, styrelsen för Habilitering & Hälsa och till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Dessutom har styrelsen för Angereds Närsjukhus inkommit med ett remissyttrande. Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till motionens förslag, några hänvisar till befintliga styrande dokument på området och pågående arbete inom ramen för omställningen av hälso- och sjukvården i VGR. Under 2015 och 2016 har arbete pågått för att tydliggöra ansvar inom vårdnivåer och vårdgivare för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Två utredningar Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin (beslutad av regionfullmäktige den 31 januari 2017) och Stärkt första linjens vård vid psykisk ohälsa (beslutad av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 1 juni 2016) klargör och förtydligar uppdrag och ger förslag till utveckling och förbättringar. Arbete sker nu för att implementera förslagna åtgärder. Enligt den regionala utvecklingsplanen ska barn- och Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

184 S Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Diarienummer HS (3) ungdomspsykiatrin (BUP) erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdiagnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån hens symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation. Det sammanhållande ansvaret för utredning och diagnosticering av barn och unga med NPF innehas av BUP. Andra åtgärder som syftar till klargörande av ansvar för vårdinsatser har pågått och pågår genom framtagande av regionala mediciniska riktlinjer. Åtgärder pågår också för att säkerställa tidig upptäckt av barn med NPF. Åtgärder i samverkan med kommunerna i Västra Götaland sker inom ramen för revidering av Västbus riktlinjer. Beredning Koncernkontoret har föreslagit att motionen är besvarad då arbete pågår inom flera områden enligt motionens intentioner. Psykiatriberedningen har den 5 oktober 2017 föreslagit att motionen bifalls. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef Bilagor Förslag till yttrande Psykiatriberedningens beslut daterat Psykiatriberedningens beslut daterat Yttrande från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset daterat Yttrande från styrelsen för Angereds Närsjukhus daterat Yttrande från Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus daterat Yttrande från styrelsen för beställd primärvård daterat Yttrande från primärvårdsstyrelsen daterat Yttrande från styrelsen för Habilitering & Hälsa daterat Motionen Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut skickas till: Regionstyrelsen Regionfullmäktiges beslut skickas till: Regionfullmäktige

185 S Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Diarienummer HS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3 (3)

186 S Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Sammanfattning Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) har i en motion från november 2016 föreslagit åtgärder för att förbättra omhändertagandet av barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom Västra Götalandsregionen, förhindra att dessa barn faller mellan olika vårdgivare och att de uppmärksammas tidigt. Motionen har skickats på remiss till styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus, styrelsen för Habilitering & Hälsa samt till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Dessutom har styrelsen för Angereds Närsjukhus inkommit med ett remissyttrande. Sammanställning av remissyttranden Styrelsen för beställd primärvård har den 17 februari 2017 föreslagit att motionens samtliga förslag bifalls. Styrelsen för Habilitering & Hälsa har den 9 mars 2017 ställt sig positiv till motionen i sin helhet och anser det angeläget med att det görs en översyn som handlar inte bara om ansvaret Västra Götalandsregionen har som landstingshuvudman, utan även om hur samarbetet ska kunna utvecklas med primärkommunerna. Styrelsen har även skickat med uppgifter om andra utredningar som gjorts på området för att styrka att det är angeläget att en utredning kommer tillstånd. Primärvårdsstyrelsen har den 17 mars 2017 föreslagit att motionens samtliga förslag bifalls och lämnat ett antal förslag till åtgärder: - revidering av den regionala medicinska riktlinjen om ansvarsfördelning och samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn-och ungdomshabilitering - regionövergripande modell(er) för tidig identifiering av autism inom barnhälsovården Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

187 S Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen - medverkan från vårdcentraler, förskola/skola, elevhälsa och socialtjänst i regionala flöden för upptäckt, utredning och insatser för barn och ungdomar med NPF - En objektiv och korrekt behovs- och nulägesanalys för ämnesområdet i de olika delarna av regionen. Förslagen ovan och det sammanhållna ansvaret för barn med NPF synkroniseras och samordnas med de befintliga omställnings- och utvecklingsuppdragen i VGR. Styrelsen för Angereds Närsjukhus har den 24 april 2017 ställt sig bakom motionens förslag och bedömer att tidig upptäckt och tidiga insatser för barn med NPF är av största vikt. På Angereds Närsjukhus pågår arbete med sammanhållna utredningar inom neuropsykiatri för barn och ungdomar. I yttrandet framför styrelsen att det finns ett ständigt ökande behov av neuropsykiatriska bedömningar och behandlingsinsatser och det är angeläget att säkra resurser för uppbyggnad av multiprofessionella team med kompetenser för att möta dessa behov. Styrelsen är intresserad av att utveckla arbetet tillsammans med sina vårdgrannar. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har den 27 april 2017 föreslagit att motionen bifalls. Nuvarande och kommande styrdokument besvarar motionens önskan om insatser för att förbättra koordination, samverkan och sammanhållet ansvar för barn med NPF. Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus har den 30 mars 2017 hänvisat till pågående utvecklingsarbete och poängterat vikten av att följa upp hur aktuella styrdokument och handlingsplaner tillämpas för att få en bättre och mer sammanhållen vård för målgruppen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens bedömning Motionärerna Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) lyfter ett angeläget ämne i sin motion. Mycket av det som motionärerna efterfrågar pågår redan. Ett omfattande arbete har under 2015 och 2016 lagts ner för att samordna och stärka upp arbetet inom barnpsykiatrin. Detta hade inte varit möjligt utan de 250 mnkr som tillförts psykiatrin under de senaste tre åren, där hälften tillfallit barnpsykiatrin. Resultatet ser vi i en kraftig ökning av såväl remisser som antalet besök på mottagningarna. Dessutom pågår ett arbete med att revidera Västbus riktlinjer med syftet att ytterligare tydliggöra rutinerna för samverkan kring den enskilde vårdtagaren I hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattades även beslut om att avsätta ytterligare 6 mnkr till de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna ( Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa diarienummer HS ). Medlen ska användas för att stärka upp arbetet med att ta fram en gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Dialog med Västra Götalands 49 kommuner är avgörande för ett framgångsrikt arbete. 2 (3)

188 S Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dessa medel skulle exempelvis kunna användas till en fortsatt utvecklingsarbete på Angereds närsjukhus. Med sitt fokus på helhetssyn och tidiga insatser för barnen och deras familjer är de ett utmärkt exempel på det pågående omställningsarbetet och kan även framöver bli ett föredöme i Västra Götalandsregionens arbete med barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I enlighet med motionens intention krävs nu ett strukturerat uppföljningsarbete för att följa hur aktuella styrdokument och handlingsplaner tillämpas och säkerställa att alla barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tidigt får den vård de behöver. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör 3 (3)

189 nsnedsättningar : Expediering av HS Protokollsutdrag från psykiatriberedningens sammanträde den 15 september Motion av Lena Hult och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Ben Norman den 9 oktober :33 HSS FB Expediering av HS Protokollsutdrag från psykiatriberedningens sammanträde den 15 september Motion av Lena Hult och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Protokollsutdrag från psykiatriberedningens sammanträde den 15 september Motion av Lena Hult och Christin Slättmyr (S) om barn och unga...pdf; Yrkande och protokollsanteckning pdf Hej! Här kommer beslut från psykiatriberedningen Public uppdaterade protokollsutdraget för september istället för att skapa ett nytt för oktober - men bifogat utdrag stämmer alltså trots fel namn på filen. Vänligen, Ben Norman Nämndsekreterare norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendesamordning och kansli Postadress: Uddevalla sjukhus, Fjällvägen 9, Uddevalla Besöksadress: Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: / Epost: ben.norman@vgregion.se

190 nsnedsättningar : Expediering av HS Protokollsutdrag från psykiatriberedningens sammanträde den 15 september Motion av Lena Hult och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Ben Norman den 19 september :09 Lise-Lotte Risö Bergerlind Expediering av HS Protokollsutdrag från psykiatriberedningens sammanträde den 15 september Motion av Lena Hult och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Protokollsutdrag från psykiatriberedningens sammanträde den 15 september Motion av Lena Hult och Christin Slättmyr (S) om barn och unga...pdf Hej! Här kommer beslut från psykiatriberedningen Vänligen, Ben Norman Nämndsekreterare norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendesamordning och kansli Postadress: Uddevalla sjukhus, Fjällvägen 9, Uddevalla Besöksadress: Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: / Epost: ben.norman@vgregion.se

191 tin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Protokollsutdrag Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svar på motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

196 h Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Protokollsutdrag Styrelsen för Angereds Närsjukhus, Yttrande över motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

200 HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : RS Remissyttrande barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar _1_1.pdf 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer STYRKSFSS Ert diarienummer RS Mottagare: regionstyrelsen@vgregion.se Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Sammanfattning Vi anser att det är viktiga frågor som lyfts fram i motionen och vill peka på att en del av frågeställningarna belyses i den nyligen antagna regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin I planen ingår 8 nya regionala medicinska riktlinjer (RMR) antagna av Program och Prioriterings Rådet (PPR) i december Flera RMR riktar sig till nämnda målgrupp. Hösten 2016 gjordes en uppföljning av den RMR som reglerar ansvarsfördelningen mellan BUP och HAB. För närvarande pågår en kompletterande datainsamling i syfte att än tydligare skapa en bild av hur övergången från HAB och mottagandet hos BUP utfallit för målgruppen. Ansvarsdokument avseende ansvarsfördelning och konsultationer har även upprättats mellan primärvård och BUP. Dokumentet förväntas antas av PPR under februari månad. Inom VGR pågår även arbete med en länsgemensam handlingsplan avseende psykisk hälsa och förslag finns om att en översyn ska göras gällande VÄSTBUS nuvarande riktlinjer. Arbetet omfattar även en revidering av Råd och stöd där allsidig elevutredning ingår. Syftet är att förbättra samverkan mellan kommunala och sjukvårdande instanser så att barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bättre ska fångas upp och inte hamna mellan stolarna mellan huvudmännen. Sammanfattningsvis pågår ett betydande arbete kring målgruppen. Det är därför av vikt att noga följa upp de beslut som fattats och tillämpningen av dessa. I förlängningen är vår förhoppning att detta ska leda till en tydligare och mer sammanhållen vård för målgruppen. Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Västra Götalandsregionen Ordförande Staffan Setterberg Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Verksamhetschef psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus Katarina Andersson Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: Kungalvs.sjukhus@vgregion.se

201 HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : RS Remissyttrande barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar _1_1.pdf 2 (2) Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: Kungalvs.sjukhus@vgregion.se

202 Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Protokollsutdrag Styrelsen för beställd primärvård, Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

205 ionsnedsättningar - HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Remissyttrande motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.pdf 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Sammanfattning Motionen ställer de frågor som i nuläget är mest kritiska och angelägna för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i Västra Götaland, idag och i framtiden. I motionen görs också en korrekt sammanfattning av den aktuella övergripande problembilden. Samtidigt ser vi att öar av välfungerande teamsamverkan för barns bästa med hög kompetens finns och har funnits i regionen, t ex småbarnsteamet Uddevalla, barnoch ungdomsmedicin Härryda, barnneuroutredningsteamet i Borås, utvecklingsneurologiska enheten i Mariestad och Hjällboprojektet i Angered. Alla dessa initiativ verkar dock emot den organisatoriska strukturen. Systemet måste börja verka i samma kraftriktning som dessa lokala initiativ, inte motverka och bryta ner välfungerande samverkan. Närhälsan barn- och ungdomsmedicin (BUM) har stora delar av den nära specialiserade vården för barn och ungdomar och kunde vid ett utökat tilläggsuppdrag bidra mer till att fylla mellanrummen för barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Central barnhälsovård och psykologenheterna för mödra- och barnhälsovård (PMBHV) har kompetens och erfarenhet av införande och uppföljning av autismscreening i Göteborg. Samtidigt pågår omställningen av hälso- och sjukvården i regionen och med den nära vården i fokus är både BUM och PMBHV utvecklingsuppdrag i vårdöverenskommelsen Detta faller väl samman med motionärernas fråga om att utreda ett sammanhållet ansvar för barn med NPF. Primärvårdsstyrelsen bifaller motionärernas förslag till regionfullmäktige och föreslår följande: Regional medicinsk riktlinje HSD-A (Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn och ungdomspsykiatri samt barn-och ungdomshabilitering) revideras enligt aktuellt forsknings- och kunskapsläge och uppdragsförslag tas fram av ansvariga verksamheter tillsammans d.v.s. barnhälsovård, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, regionalt kompetenscentra barnneuropsykiatriska kliniken, BNK samt barn- och ungdomshabilitering. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

206 ionsnedsättningar - HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Remissyttrande motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.pdf Remissyttrande från primärvårdsstyrelsen, Det behövs regiontäckande modell(er) för tidig identifiering av autism inom barnhälsovården, detta bör ges som ett samlat uppdrag till primärvård, barnhälsovård och specialiserad vård. NOT; Tidig identifiering (innan 4 års ålder) av NPF är en komplex uppgift. Det råder en stor variation i barns utveckling och beteende, vilket innebär svårigheter att säkerställa NPF under förskoleålder. Problemens omfattning och inverkan på barnets vardag är viktigt att uppmärksamma och blir avgörande för val av åtgärd, oavsett ev diagnos. Även vårdcentraler, förskola/skola, elevhälsa och socialtjänst är viktiga aktörer och skall medverka i att regionala flöden för upptäckt, utredning och insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder etableras. En objektiv och korrekt behovs- och nulägesanalys görs för ämnesområdet i de olika delarna av regionen. Ovanstående uppdrag och frågan om ett sammanhållet ansvar för barn med NPF synkroniseras och samordnas med de befintliga omställningsoch utvecklingsuppdragen i regionen - Nära vården, Göteborgssjukvården, regionala BUP-planen samt utvecklingsplan för barnhälsosjukvården. Primärvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Ann-Sofie Alm ordförande Marie-Louise Gefvert primärvårdsdirektör 2 (2)

207 sättningar - HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motionssvar Habilitering & Hälsa- barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.docx Förslag till motionssvar Datum Diarienummer: H&H Ert diarienummer RS (2) Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Styrelsen för Habilitering & Hälsa ställer sig positiv till motionen i sin helhet och anser det angeläget med att det görs en översyn som handlar inte bara om ansvaret Västra Götalandsregionen har som landstingshuvudman, utan även om hur samarbetet ska kunna utvecklas med primärkommunerna. För att en utredning ska kunna genomföras där patientgruppen sätts i centrum måste därför primärkommunerna involveras i ett tidigt skede. Då det under många år har uppmärksammats att vården inte fungerar för patientgruppen så vill vi också för att styrka hur angeläget det är att en utredning kommer tillstånd skicka med uppgifter om andra utredningar som har gjorts Innan beslutet om att en RMR neuropsykiatriska vården för barn och unga RS skulle göras skrev en grupp från BHV, BUM, BUP och Habilitering & Hälsa: Vi undertecknade företrädare, tycker det är mycket positivt och angeläget att utreda hur väl dagens vårdorganisation fyller behoven av vård för barn- och ungdom med utvecklingsneurologisk och psykiatrisk problematik. Företrädare för berörda verksamheter är överens om att gränserna mellan barnhälsovård, barnmedicin, barnpsykiatri, barnneuropsykiatri och barnhabilitering inte alltid är ändamålsenliga vare sig utifrån patient- eller verksamhetsperspektiv. Det är dags att tänka sig in i konsekvenserna av en vårdstruktur där de traditionella verksamhetsgränserna ifrågasätts och där man utifrån en gemensam resurs söker tillfredsställa barnens behov av vård och uppföljning. Vi är angelägna om att få bidra till en sådan utredning eftersom vår uppfattning är att det inom nuvarande resursramar skulle kunna bedrivas ett mer kostnadseffektivt arbete med patienten i fokus. Bilda flera Barncentrum Den RMR som sedan skapades blev inte alls någon utredning med intentionerna beskrivna ovan. Istället för att ha som målsättning att sudda ut gränserna mellan ovan nämnda verksamheter och att bilda ett Barncentrum skapades istället skarpa gränser mellan verksamheterna där begåvningsnivå används som skiljelinje. Postadress: Besöksadress: Telefon: E-post:

208 sättningar - HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motionssvar Habilitering & Hälsa- barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.docx 2 (2) Förslag till motionssvar I januari 2017 slutfördes rapporten från Nämndfördjupning: Utvärdering införande RMR för barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser. Inledningsvis var det styrelsen för Habilitering & Hälsa som uppmärksammade de växande problem som det ökande antalet patienter med diagnoser inom neuropsykiatriska området har. För att få till stånd en genomlysning av situationen och omhändertagandet av barn och ungdomar med AST-diagnoser. Anledningen var bl a att det sedan 2007 har varit en tredubbling av antalet patienter med autismspektrumtillstånd (AST) i Habiliteringsverksamheten inom Habilitering & Hälsa. Habilitering & Hälsa Patric Cerny Ordförande Mikael Forslund Direktör

209 edsättningar - HS Motion av Lena Hult (S) och Christin Slättmyr (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, svar senast 30 april 2017

212 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Yrkande Demokratitorg 2017 Yrkande (1) Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS XX-XXXX Ärende nr: XXXX Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avgeryttrande enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har av regionfullmäktigespresidiumombetts lämnasynpunkterpå temat Hälsaoch vård i rapporten från demokratitorgen under våren Under våren 2017 genomfördestio demokratitorgpå lika mångaskolor runt om i VästraGötaland.Bifogadrapport innehålleren sammanfattningav demokratitorgenoch skriftliga synpunkterfrån elever på de deltagandeskolornamed förslagoch önskemål.vissa av dessaberör regionensverksamheteroch är möjliga att påverkagenompolitiskabeslut. Somett led i dialogenmed invånarnavill regionfullmäktigespresidiumgärnafå svarfrån berörda nämnderoch styrelser,med reflektioner på de synpunkter,frågor och förslagsom har framkommit i rapporten. De synpunktersom framkommeri rapporten är värdefullaför hälso- och sjukvårdsstyrelsen och kommer kunna fungerasom ett bra underlagi styrelsensfortsatta och löpandearbete med att säkerställakvalitet och tillgänglighettill hälso- och sjukvårdi VästraGötaland. Styrelsenkommer att ta med sig synpunkternai det fortsatta arbetet och i dialogernamed hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusensstyrelser. Vänersborg, Martin Andreasson(M) TonyJohansson(M) CeciliaAndersson(C) Monica Selin(KD) JonasAndersson(L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna moderat.se/vg Miljöpartiet mp.se/vg Liberalerna liberalerna.se/ Centerpartiet centerpartiet.se/vastragotaland Kristdemokraterna kdvg.se

213 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 Yttrande Datum: XX Diarienummer: HS-XXX Ärendenummer: XXX Till regionfullmäktiges presidium Yttrande på remiss Demokratitorg 2017 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har av regionfullmäktiges presidium ombetts att lämna synpunkter på temat Hälsa och vård i rapporten från demokratitorgen under våren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ansvar för den offentligt finansierade sjukvården i Västra Götaland. Styrelsen har ett övergripande ansvar för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Det handlar bland annat om invånarnas tillgång på hälso- och sjukvård och dess innehåll, kvalitet och tillgänglighet. De synpunkter som framkommer i rapporten är värdefulla för hälso- och sjukvårdsstyrelsen och kommer kunna fungera som ett bra underlag i styrelsens fortsatta och löpande arbete med att säkerställa kvalitet och tillgänglighet till hälso- och sjukvård i Västra Götaland. Styrelsen kommer att ta med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet och i dialogerna med hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusens styrelser. Synpunkter i rapporten under avsnittet Hälsa och vård: Bättre tillgänglighet till ungdomsmottagningarna och sjukvård i allmänhet önskas. Möjlighet att kunna gå dit efter skolan och på helger. Kommentarer från hälso- och sjukvårdsstyrelsen: Den upplevda otillgängligheten är ett bekymmer och uppmärksammas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Huvudansvaret för ungdomsmottagningar ligger dock hos hälsooch sjukvårdsnämnderna. Det är därför viktigt att avtalen avseende ungdomsmottagningarna som hälso- och sjukvårdsnämnderna tecknar med kommunerna säkerställer en god tillgänglighet i hela Västra Götaland. I dag pågår bland annat piloter med digitala ungdomsmottagningar, vilket syftar till att förbättra tillgängligheten. Under 2017 har Västra Götalandsregionen gemensamt med VästKom arbetat fram ett Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland som syftar till främja jämlik vård, öka tillgängligheten och stärka en mer strukturerad samverkan mellan regionen och kommunerna. Ungdomarna anser att det talas för lite om psykisk ohälsa och önskar att de i skolan fick mer info om psykisk ohälsa, samt var den som mår dåligt kan vända sig. De betonar vikten av att ha vuxna att prata med. Kommentarer från hälso- och sjukvårdsstyrelsen:

214 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 Detta är en betydelsefull synpunkt som är viktig att ha med sig i det fortsatta arbetet gentemot kommunerna. Samtidigt är det i Västra Götalandsregionens budget för 2018 ett prioriterat mål att den psykiska ohälsan ska minska. Därtill pågår en särskild satsning inom barn- och ungdomspsykiatrin och på unga vuxnas psykiska hälsa. Vården och omsorgen av barn och unga som lider av psykisk ohälsa ska ske i god samverkan mellan olika ansvariga aktörer. Förra året startade Västra Götalandsregionen ett pilotprojekt om förstärkt första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Genom pilotprojekt har ett antal vårdcentraler fått ett tilläggsuppdrag att genom mer specifik kompetens kunna ge diagnos och behandling till barn och unga med psykisk ohälsa. Dessa vårdcentraler tar emot patienter som söker direkt och bistår även andra vårdcentraler med kunskap och möjlighet till kompletterande behandlingar. Väntetiderna i vården är för långa, både på akuten och vårdcentralen, tycker ungdomarna. De tror att mer drop in-tider, senare tider, mer resurser till sjukvården och bättre löner till sjukvårdspersonalen skulle minska kötiderna. Kommentarer från hälso- och sjukvårdsstyrelsen: Tillgängligheten till vården är viktig och är en mycket prioriterad fråga för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Styrelsen följer upp tillgänglighetssituationen månadsvis och genomför aktivt åtgärder för att tillgängligheten till vården för invånarna ska förbättras. Öppettider och sjukvårdens struktur och lokaler ska vara anpassade efter de behov som finns. Tiden som sjukvårdens personal använder för direkta patientkontakter måste öka, utvecklingen av IT-stöd fortsätta och indikationer, remissrutiner samt rutiner för tidsbokning och uteblivna besök ses över. Högprioriterat i närtid är väl fungerande ambulansverksamhet, förbättrade flöden på akutmottagningarna och kortare väntetider. För att åstadkomma ett bättre flöde på akutmottagningarna krävs att bakomliggande service, såsom till exempel sängplatser och röntgenverksamhet, finns tillgängliga. Nya arbetssätt som kan förbättra och effektivisera akutmottagningarnas verksamhet behöver ständigt uppmärksammas. En del känner att de inte får ett bra bemötande i sjukvården. Ungdomarna upplever att de inte tas på allvar för att de är unga och att det är svårt att förstå vad läkaren säger. Vikten av information och kommunikation framhålls. Det kan handla om kommunikation från sjukvårdspersonalens sida, exempelvis i väntrummet på akuten eller under ett besök. Men också generell information om sjukvården till unga i mer förebyggande syfte var den som mår dåligt kan vända sig, till exempel. Kommentarer från hälso- och sjukvårdsstyrelsen: Att ungdomar får information som de förstår och att de upplever att de får ett bra bemötande är viktigt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tar med sig synpunkterna i styrelsens fortsatta arbete. All verksamhet inom hälso- och sjukvården måste ses ur patientens perspektiv och kvalitet ska framför allt definieras utifrån ett patientperspektiv. I alltför liten utsträckning har vården följt med i den utveckling som setts i stora delar av övriga

215 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 samhället när det gäller att möta individers önskan och krav på service och tillgänglighet. Hälso- och sjukvården ska därför präglas av personcentrerad vård. Det innebär att i högre grad fokusera på de resurser varje person har samt vad det innebär att vara människa och i behov av vård. För arbetet med att höja vårdens kvalitet innebär det att krav ställs på att patienten blir delaktig i sin egen vård, men också att patienten på olika sätt kan påverka hur vården utformas och hur behoven på olika sjukvårdsinsatser bedöms. Genom digitaliseringens möjligheter ska regionen bli bättre på att möta patienters vilja att informera sig om sin sjukdom, öka tillgängligheten till vårdservice digitalt, samt att få patienterna delaktiga i besluten kring dem. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

216 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Demokratitorg våren 2017 En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg våren 2017

217 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Inledning Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station bemannas av minst en politiker. Vårens demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Fritid och Kultur, 3. Hälsa och vård samt 4. Kollektivtrafik och infrastruktur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångspunkt. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 146 Demokratitorg genomförts på 78 skolor i 40 kommuner. 318 regionpolitiker och ca gymnasieelever har deltagit i Demokratitorgen. Projektledare: Rasmus Jonsson Redaktör: Andréa Kihl Text: Amir Fikic, Andréa Kihl, Angela Lindqvist, Anna Pettersson, Hanna Wiksten, Isabelle Asadian Falahieh, Isabell Kristensen, John Nelander, Jonas Franzén, Lina Häger, Maja Wadstein, Malin Isaksson, Malin Johansson, Sofia Reimer Foto: Rasmus Jonsson, Thomas Lidén och Ingibjörg Sigurðardóttir Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de tio Demokratitorg som genomfördes under våren Sammanställningen lyfter genom citat och direkta förslag fram elevernas åsikter och kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledning om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. 2

218 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Deltagande skolor Fågelviksgymnasiet, Tibro Fågelviksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med både högskoleförberedande program och yrkesprogram, samt Sveriges enda Motocrossgymnasium. På skolan går ca. 450 elever. På Demokratitorget deltog ca. 60 elever från Samhälls-och Naturprogrammen årskurs 2 och 3. På grund av bortfall av politiker fick stationerna Trygghet, samt Framtid, jobb och utbildning slås ihop till en station. Samtalen vid två stationer leddes av GR personal: Framtid, jobb och utbildning (och Trygghet) samt Fritid och kultur. Plusgymnasiet, Uddevalla Plusgymnasiet är en fristående gymnasieskola med högskoleförberedande program och yrkesprogram. På Demokratitorget deltog 55 elever i årskurs 1, 2 och 3 från Samhällsprogrammet och Hantverksprogrammet Stylist. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm Samskolans gymnasium är en fristående gymnasieskola med 550 elever. Skolan erbjuder programmen Ekonomi, Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. På Demokratitorget deltog ca. 60 elever från Samhällsprogrammet, årskurs 1. Rudbecksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med yrkesprogram och högskoleförberedande program. På skolan genomfördes två Demokratitorg under dagen. På förmiddagen (Torg 1) deltog 59 elever från årskurs 1 och 2 från programmen: Fordon och transport, Industriteknik, Restaurang och Livsmedel, Naturvetenskap, Teknik, Samhäll och Ekonomi. På eftermiddagens Demokratitorg (Torg 2) deltog ca 40 elever med diagnoserna Aspergers syndrom eller högfungerande autism. Eleverna går årskurs 1, 2 och 3 på Samhälls-, Natur och Estetiska programmet. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Schillerska gymnasiet, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet Göteborg är en fristående gymnasieskola med ca 400 elever. På skolan finns programmen Teknik, Ekonomi, Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. Under Demokratitorget deltog ca 40 elever från samhällsprogrammet, årskurs 1. Kunskapskällan, Herrljunga Kunskapskällan är en fristående gymnasieskola med ca. 250 elever och har både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Under Demokratitorget deltog 54 elever i årskurs 1, 2 och 3 från programmen Ekonomi, Samhäll, Industriteknik, El och Energi samt Lärlingsutbildningen. Schillerska gymnasiet erbjuder Samhäll, Natur, Ekonomi, Estetiska och Humanistiska programmet. 54 elever från Ekonomiprogrammet och Samhällsprogrammet årskurs 2 deltog i Demokratitorget. Ållebergsgymnasiet, Falköping Ållebergsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med yrkesprogram och högskoleförberedande program. På Demokratitorget deltog 40 elever från samhällsprogrammet. Lagmansgymnasiet, Vara Lagmansgymnasiet i Vara är en kommunal gymnasieskola med ca 350 elever. Skolan erbjuder både högskoleförberedande program och yrkesprogram. 40 elever från samhällsprogrammet, årskurs 1, 2 och 3, deltog under Demokratitorget. 3

219 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Innehåll Framtid, jobb och utbildning... 5 Kollektivtrafik och infrastruktur 28 Fågelviksgymnasiet, Tibro 5 Fågelviksgymnasiet, Tibro 28 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg 6 Kunskapsgymnasiet, Göteborg 6 Kunskapskällan, Herrljunga 7 Lagmansgymnasiet, Vara 8 Plusgymnasiet, Uddevalla 8 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) 9 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) 9 Schillerska gymnasiet, Göteborg 10 Ållebergsgymnasiet, Falköping 11 Fritid och kultur 12 Fågelviksgymnasiet, Tibro 12 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg 13 Kunskapsgymnasiet, Göteborg 14 Kunskapskällan, Herrljunga 15 Lagmansgymnasiet, Vara 16 Plusgymnasiet, Uddevalla 16 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) 17 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) 17 Schillerska gymnasiet, Göteborg 18 Ållebergsgymnasiet, Falköping 19 Hälsa och vård 20 Fågelviksgymnasiet, Tibro 20 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg 21 Kunskapsgymnasiet, Göteborg 22 Kunskapskällan, Herrljunga 22 Lagmansgymnasiet, Vara 23 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) 24 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) 25 Schillerska gymnasiet, Göteborg 26 Ållebergsgymnasiet, Falköping 27 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg 29 Kunskapsgymnasiet, Göteborg 29 Kunskapskällan, Herrljunga 30 Lagmansgymnasiet, Vara 30 Plusgymnasiet, Uddevalla 32 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) 33 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) 33 Schillerska gymnasiet, Göteborg 34 Ållebergsgymnasiet, Falköping 35 Valbara teman 36 Jämställdhet och jämlikhet 36 Kunskapsgymnasiet, Göteborg 36 Lagmansgymnasiet, Vara 37 Plusgymnasiet, Uddevalla 37 Ållebergsgymnasiet, Falköpin 39 Fågelviksgymnasiet, Tibro 39 Kunskapskällan, Herrljunga 39 Schillerska gymnasiet, Göteborg 39 Miljö och Klimat 40 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) 40 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) 40 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg.. 41 Bilaga 1: 43 Tankar och åsikter från Post-it lappar 43 Kunskapsgymnasiet, Göteborg 43 Kunskapskällan, Herrljunga 43 Plusgymnasiet, Uddevalla 43 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) 43 Schillerska gymnasiet, Göteborg 43 Bilaga 2: Punktlista 44 Framtid, jobb och utbildning 44 Fritid och kultur 45 Hälsa och Vård 46 Kollektivtrafik och infrastruktur 47 Valbara teman 48 4

220 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utbildning De flesta av ungdomarna planerar att plugga vidare efter gymnasiet, men tar gärna ett års paus efter studenten för att jobba, tjäna pengar och resa. Mer information och diskussion i skolan kring yrken och framtidsmöjligheter, även prao, är något som de unga efterfrågar. Ungdomarna tycker att det är svårt att få sommarjobb/extrajobb utan kontakter och menar att kommunens feriejobb är viktiga av den anledningen. Många upplever att kontakter är viktigare än CV för att få jobb. Svårigheter att få jobb under 18 år är också något som de tar upp. Efter gymnasiet planerar många att flytta ifrån orten de bor på för att de måste på grund av studier, eller för att de vill ha omväxling. Många kan tänka sig att återvända senare i livet. De som vill stanna vara kvar bekymrar sig för svårigheten att få bostad. Bostadsbristen är generellt något som oroar ungdomarna, både på större och mindre orter Fågelviksgymnasiet, Tibro Erfarenhet av arbetsmarknaden Lager och sjukvård är två vanliga erfarenheter när det gäller sommarjobb. Bemötandet är oftast positivt, speciellt för de som fått jobb genom kontakter och därför är på en arbetsplats där de redan känner någon. Det finns erfarenheter både av att det är lätt att få jobb och av att många inte ens svarar på ens ansökan. Dock upplevs utbudet av feriejobb som bra. Inom den privata sektorn upplever vissa elever att jobben är lite mer stressiga och slitsamma, samtidigt ger de betydligt bättre betalt. Skickar man mail eller ringer när man söker jobb är det risk att arbetsgivarna inte hör av sig, man får ett bättre bemötande om man går dit. Jag har jobbat på lager. Det finns lite jargong hos lagerarbetare och känns som att många gubbar är lite rasistiska. De har andra värderingar. Det känns som att man blir lite utnyttjad för att man är yngre. Framtidsplaner Något år är en vanlig tidsram för hur länge eleverna tänker sig att de vill jobba efter studenten, sedan vill de flesta läsa vidare. Många vill ut och resa. Avståndet till högskoleutbildningar gör att många tror att de kommer behöva flytta i framtiden. Eleverna verkar överlag öppna för att lite vad som helst kan hända framöver, och att möjligheter som öppnar sig med jobb och studier kan få leda vägen. För mig spelar det ingen roll var jag jobbar, bara jag får ett jobb. Har jag ett jobb kommer jag förmodligen jobba, annars läsa vidare. Man kanske får möjligheter att bli au pair, får man det så drar man ju! Flytta eller stanna kvar? Det de flesta elevers svar på frågan om vad som skulle få ungdomar att stanna i Tibro är att låta bli att lägga ned gymnasieskolan. Många påpekar också att det inte finns jobb eller bostäder. Få vill stanna i staden, men vissa kan tänka sig att komma tillbaka när de blir äldre och skaffar familj. Flera elever tycker att Göteborg är en stad som lockar, men att det är för svårt att få boende där. 5

221 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utb ildning Det är inte jättekul här. Det man är intresserad av inom jobb och utbildning finns inte, det finns mest jobb inom service, industrin och militären. Jag tror att om det är något som jag verkligen vill. Då kan man utvecklas inom det och få bättre lön. Allt blir sämre om man tar något som man egentligen inte vill. När man är ung vill man härifrån, men när man skaffar familj vill man kanske tillbaka. Det är ett bra ställe att växa upp på. Boende i framtiden De allra flesta eleverna trivs bra i Göteborg, men vill gärna studera eller jobba någon annanstans efter gymnasiet. Många tror att de kommer att vara borta från Göteborg och regionen ett par år, men återkomma till staden när det är dags att söka jobb eller bilda familj. Det känns inte som att så många flyttar tillbaka, kanske efter ett tag. De som pluggar stannar kvar i andra städer Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Studera vidare Eleverna läser på samhällsprogrammet och de flesta är inställda på att studera vidare efter gymnasiet. Många valde samhällsprogrammet för att det ger en bred bas och att de känner att de kan välja att gå vidare till i stort sett vad som helst. De allra flesta eleverna säger att de vill ta en liten paus efter gymnasiestudierna. Många vill passa på att resa eller jobba för att tjäna ihop lite pengar inför studierna. Andra vill bara ta en paus i studierna för att få variation. Jag tycker det är klokt att ha tid emellan. Antingen vill jag spara pengar så jag har pengar. Och ska jag orka plugga vill jag ta lite ledigt. Man kan få nya insikter under det året och få nya perspektiv Vill helst plugga direkt. Tar jag ett års paus kanske jag upplever att skolan inte är lika viktig. Nu är jag inne i rutinen Extra- och sommarjobb Många har haft jobb på ett eller annat sätt. Några har haft feriejobb, men flertalet elever har också fått extra- eller sommarjobb genom kontakter eller att de själva tagit kontakt med företag. Många av eleverna menar att kontakter är viktigt för att få ett jobb. Samtliga elever tycker att både lön och trivsel är viktigt för att trivas på ett jobb, men att trivsel är viktigast. Några elever anser att de får betala för mycket skatt på den lilla lön de drar in, medan några elever tycker att de får räkna med lite lägre lön eftersom de är unga utan erfarenhet Jag har jobbat rätt mycket. Jag har två jobb. Jag tycker det är rätt enkelt om man visar framfötterna. Jag har bara bott här och har inget att jämföra med. Jag kommer inte plugga här, man kommer ingenstans. Inte för jag inte gillar Göteborg, men jag vill göra annat. Jag tror att efter gymnasiet är det många som vill ha omväxling, t.ex. stora städer eller utomlands. Sedan tror jag man kommer tillbaka. Det är här man trivs. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Varför samhällsprogrammet De flesta eleverna på Kunskapsgymnasiet valde samhällsprogrammet för att det är en bred linje med möjlighet till att läsa vidare. De flesta eleverna visste inte vad de ville arbeta med i framtiden och såg Samhällsprogrammet som en bra grund för att ta beslut om arbete senare. Många av eleverna hade också en bild av yrkesprogram som en smal väg att gå och hade därför inte valt yrkesprogram. Jag valde samhäll för man kan ångra sig. Jag tycker en yrkeslinje är onödigt för det är mindre brett. Jag hade hellre gått ett yrkesförberedande, men det finns inte så mycket som är intressant. Man är ganska fast i de yrkena. Du är ganska fast med en lön och samma arbetsuppgifter. Om du vill utvecklas mer behöver du läsa studieförberedande. Svårt med extra- och sommarjobb Några av eleverna har haft extra- eller sommarjobb men framförallt feriejobb. Det är få elever som har fått jobb på annat sätt än genom kommunens feriejobb. Många av eleverna säger sig inte heller ha försökt skaffa jobb på annat sätt, dels på grund av okunskap om var de ska vända sig, men också för att de tycker det är pinsamt att ta de initiativen. Eleverna pekar också 6

222 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utb ildning på svårigheten med att söka jobb om de inte än fyllt 18 år. Jag har kompisar som har sökt jobb så, men då frågar de hur gamla de är och om man är under 18 så är det hej då. Jag vill ta upp en sak. Jag är ett år äldre. Under 2 år får du söka feriejobb, men jag fyller 18 efter sommaren och därför är det jättesvårt att få jobb i år. Jag hamnar emellan. Bristyrken Några av eleverna var medvetna om en del av de bristyrken som finns. De flesta eleverna menar att de inte bryr sig så mycket om bristyrken eller inte när de väljer väg framåt, utan intresse för jobbet är viktigare. Man tänker inte så mycket på vad som är bristyrken. Man har inte så mycket koll på det, det beror mer på intresse. Stanna kvar i Göteborg De allra flesta eleverna vill stanna kvar i Göteborg även efter gymnasietiden. Många vill inte lämna sin familj och sina vänner. Det som oroar eleverna är bristen på bostäder, som i så fall kan göra att de tvingas välja en annan plats där det är lättare att få en bostad. Någon elev vill bort från Göteborg på grund av otrygghet. Jag är jätteorolig för boende. Det är brist på bostäder. Man har inte råd att bo i Göteborg och att bo utanför innebär jättemycket pendling. Det tar tid och för mig som vill jobba och plugga här, så vill jag ha mer bostäder. Jag vill plugga och sen flytta. Jag har tröttnat, jag vill fly. Det har hänt för mycket dåliga saker. Jag har alltid tänkt att bo kvar i GBG, för min familj finns här. Jag har aldrig tänkt att jag ska plugga eller jobba utomlands. Kunskapskällan, Herrljunga Konkurrens om jobb Elever som läser teoretiska program upplever en stor konkurrens om jobb under studietiden, medan de som läser yrkesprogram till stor del inte har sökt jobb under studierna, men ser ändå ljust på framtiden. Vill de ha ett jobb är de övertygade om att de kan få det. Elever från de teoretiska programmen är istället mer inställda på att de kan behöva flytta till ställen där de hittar jobb. Det känns som att man måste plugga vidare för att få ett jobb. Numera måste man gärna vara utbildad, vara ung och ha 10 års erfarenhet. (teoretiskt program) Det är inte svårt att få jobb om man är framåt. Så länge man vågar och är framåt så finns det alltid jobb. (yrkesprogram) Framtid utanför hemkommunen Många av eleverna är övertygade om att de kommer att lämna Herrljunga efter studierna. De ser fördelar med hemkommunen, så som att den är mysig och naturnära, men lockas mer till större städer. Tillgänglighet och kommunikationer prioriteras högt av eleverna. Ett ytterligare skäl till att de ser en framtid utanför Herrljunga är att bostadspriserna i Herrljunga är för höga samtidigt som utbudet är väldigt smalt. Jag tänker att det finns mycket mer jobb i de större städerna och det är enklare att röra sig där. Kollektivtrafik och annat. Sommarjobb Flertalet av framförallt eleverna som går teoretiska program har haft sommarjobb, men upplever att det är ett begränsat utbud av olika sorters sommarjobb. Samtidigt konstaterar de att kommunens feriejobb endast erbjuds för elever upp till 18 år. Flera av eleverna i årskurs tre, som trots allt fortfarande går i gymnasiet, har därför inte möjlighet att söka jobben. Ett problem som eleverna upplever är att besked om huruvida de fått feriejobb som de sökt dröjer väldigt länge och då kan det vara för sent att söka andra jobb. Här i Herrljunga är det väldigt tråkiga saker att göra. Antingen jobbar man med gamlingar eller som vaktmästare. Eget företag Flera av eleverna har haft egna företag som de startat genom skolan (ung företagsamhet), och några av dem skulle kunna tänka sig att vara egenföretagare framöver. De upplever dock egenföretagande som väldigt tidskrävande och menar därför att det krävs att de kommer på en rolig idé som de kan driva för att de ska tänka sig att investera tiden. 7

223 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utb ildning Lagmansgymnasiet, Vara Att bo kvar på bygden Det råder delade meningar hos eleverna om att bo kvar eller att på sikt flytta tillbaka till Skaraborg. En del elever betonar att tryggheten på landsbygden eller att framtida familjebildning kan få dem att bo kvar. Vissa elever uttrycker att de definitivt inte vill bo kvar eftersom de upplever det för händelsefattigt på landsbygden. Ett par elever kan inte tänka sig att bo kvar på grund av klimatet och vill bo utomlands. Vara är så litet. Det blir enformigt och tråkigt. Det finns inget att göra. Om du säger att du vill ut och köpa kläder, behöver du åka till Trollhättan. När man är i åldern för att skaffa familj, flyttar många tillbaka för att det är tryggt här. Val av framtida yrke Ett par elever har en klar bild över vad de vill jobba med på sikt. En enskild elev har sökt till lärarutbildningen efter gymnasiet. Vissa elever vet inte exakt vad de vill jobba med men har ändå idéer om tänkbara arbetsområden och yrkesprofessioner. Många uttrycker att de inte vet alls vad de vill jobba med i framtiden. Ett par elever vill starta eget. Jag vill starta eget företag, någonting inom skönhet och hudvård. Just nu jobbar jag som bartender och på Hemköp. Sommarjobb Många elever har fått sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett par elever har fler än ett jobb under sommaren. Vissa elever har inte sökt sommarjobb eller väntar fortfarande på besked. Ett par elever berättar att de inte vill ha sommarjobb. Jag har inte sökt, ska ta ledigt i sommar. Ta t lugnt! Jag ska odla och sånt med mamma. Jag har fått jobb på både ICA och på ett konditori. Jag tyckte det var ganska lätt. Plusgymnasiet, Uddevalla Jobberfarenheter och bemötande på arbetsmarknaden De flesta av eleverna har sommarjobbat. Eleverna upplever det svårt att få jobb om de är under 18 år, speciellt i de mindre orterna längst kusten. Det är också i dessa orter flera av eleverna bor. En hel del av eleverna har jobbat inom servicebranschen, framförallt café, restaurang och butik. Vissa elever tycker inte alls att de fått ett bra bemötande på arbetsmarknaden. Det finns inte så mycket att söka ute på kusten. Och man måste kunna pendla. I kustbandet vill de ha personer över 18 år. Det är ofta små verksamheter, kiosker mm och det är kontakter som gäller för att få jobb där. Jag tvingas jobba 10 h utan rast. När en inte vet om sina rättigheter själv är det lätt att bli lurad. Som ung blir du inte bemött på samma sätt som de äldre på arbetsplatsen. Jag jobbade inom äldrevårdens hemtjänst. Jag fick inte ens komma in i vissa hem på grund av att jag är mörkhyad. Tankar kring lön och arbetsvillkor På frågan om drömjobb svarar en del elever att de inte vet ännu medan några svarar polis, psykolog, riksdagsledamot mäklare och jurist. Eleverna tycker att bra lön är viktigt i framtiden, för att kunna göra de saker de vill i livet. Men andra faktorer som tid, trivsel och att arbetet känns meningsfullt är också viktigt. Det måste vara tillräcklig lön annars är det inte värt. Jag gillar att resa till exempel. Då kan jag inte fastna på i månaden. Det beror lite på. Kanske kan ha sämre lön men mer ledighet. Då är det ju värt ändå! Hur kan Uddevalla bli en roligare stad att bo i? Efter gymnasiet planerar många av eleverna att flytta från Uddevalla för att studera i framförallt Göteborg, Stockholm eller utomlands. Vissa vill jobba för att tjäna pengar och sen resa. Några bor helst kvar i Uddevalla och Fyrbodal eller i en ort längre ut på kusten. På frågan vad som kan göra Uddevalla 8

224 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utb ildning till en bättre stad att bo i svarar eleverna mer studentliv, bättre och fler krogar och klubbar och ett mer varierat föreningsliv (inte bara hockey och fotboll). Eleverna upplever också att det är svårt att få bostäder i Uddevalla, kön till hyreslägenheter är rejält lång. Satsa mer på studentlivet så det blir mer som Göteborg och Karlstad. Det finns ju ingen högskola här. Eller att man gör Trollhättan roligare. Högskolan Väst när jag kommer dit känns det som ett gymnasium. Det känns inte kul. Det är ju fint här på sommaren Ett förslag är att öppna ett fik vid ån! Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Erfarenhet av arbetsmarknaden De flesta eleverna har haft sommarjobb, vissa genom kommunen och andra hos privata arbetsgivare. För att få jobb på egen hand har många lyckats bra genom att använda kontakter. Löneskillnaden är stor mellan kommunala och privata sommarjobb, och för den som inte fyllt 18 är lönen ännu lägre. De flesta har ändå känt sig väl bemötta på sina arbetsplatser, även om vissa uttrycker att de inte känner att de behövs eller får arbeta på riktigt. Först och främst vill jag ut och resa, det är det enda jag vet just nu. Jag vet att om jag tar paus kommer jag inte orka komma tillbaka till att plugga. Jag vill ju gå i högskolan, men tar jag paus kanske jag blir trött och inte orkar plugga igen. Lön kontra trivsel Många elever anser att lönen är mindre viktigare än trivseln, men idealet är ett jobb där det går att få både och. Flera relaterar lönenivåer till bostadsorten och tänker att chanserna till ett välbetalt jobb finns i större städer, eller efter en utbildning i någon av högskolestäderna. Även trygghet på jobbet kommer upp som en viktig punkt. Lön är inte det viktigaste, man ska ha tid för sin frihet efter jobbet. Pengarna kan ju göra så att man trivs, man mår bra av en tillräcklig lön. Flytta eller stanna kvar? 45 kr i timmen för ett sommarjobb inom kommunen, det känns som slavarbete. En vanlig framtidsplan bland eleverna är att flytta ifrån Tidaholm tillfälligt för att läsa på högskola. Vissa vill också passa på att resa. Samtidigt uttrycker många att de trivs och att Tidaholm är en stad som de kan tänka sig att låta sina egna barn växa upp i. Det känns svårt att slita sig från familjen, tycker vissa. De flesta elever som vuxit upp i ännu mindre orter utanför staden vill dock flytta därifrån. Jag har jobbat med barn och då fick jag göra det dagislärarna inte ville göra själva. Jag vill bo i en lite större stad, där finns mer möjligheter och mer pengar att tjäna. De pratade inte så mycket med en, tog en inte så seriöst. Det kändes som att de inte ville ha en där och att man var i vägen. Det lockar att komma ifrån ett tag och plugga men sen komma hem igen. Framtidsplaner Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) En vanlig plan hos eleverna är att jobba något år och sedan läsa vidare på högskola, dock har de flesta inte bestämt sig för vad de vill bli. Få verkar planera att läsa vidare med en gång eller förvänta sig att hitta drömjobbet direkt efter gymnasiet. Flera elever uttrycker att det skulle behövas mer information om yrkeslivet i skolan för att få en tydligare bild av vilka framtidsmöjligheter som finns. Utbildning Elevernas uppfattning om skolan är att det mesta funkar bra. Lärarna har bra förståelse för ungdomarna och det går bra att bo på egen hand i internatet. Det är mindre klasser och bättre möjlighet att få hjälp jämfört med i högstadiet. Något flera 9

225 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utb ildning saknar är möjligheten att göra prao, vilket tagits bort. Inte alla känner till att skolan har en yrkesvägledare. Ett förslag kommer också upp om att få möjlighet att prova på utbildningar. Betygssystemet är flera elever missnöjda med. Bland annat uttrycker de att det borde bli enklare att förstå kunskapskraven. Man får mer hjälp här, och man kan bli vad man vill efter programmet. Det känns som att jag har valt rätt. Lärarna säger att man ska sikta högt. Men när man går på den här skolan tror man inte man ska nå högst i näringskedjan. Framtid Många av eleverna saknar en diskussion kring yrken i skolan. Alla har ju inte en tydlig bild av vad de vill bli. Det är svårt att veta vilka alternativ som finns och vad som krävs, dessutom skulle det bli lättare att fokusera på skolan med ett tydligt mål i sikte. Att komma ut i jobb känns nervöst och jobbigt, säger en elev. Man borde göra nåt för att vuxna ska kunna gå vidare i karriären och lämna plats för de yngre inom jobb som kräver lägre utbildning. I Bollebygd (som jag är ifrån) är det svårt att få ett jobb som betalar om man har en diagnos, det är mer som praktik. De är inte så bra på att fixa rätt sorts arbete. Det ska vara lätt att söka jobb, man ska inte behöva ha hackerskills. Ibland tar folk hand om en för mycket, trots att man vill ta eget ansvar. De behandlar en som ett barn. Ungdomar måste bli självständiga, det är svårare om man bor hemma. Schillerska gymnasiet, Göteborg Studera vidare Eleverna läser samhällsprogrammet eller ekonomiprogrammet och de flesta har siktet inställt på fortsatta studier efter gymnasiet. Några av eleverna vill ha sabbatsår då de kan resa eller arbeta ihop pengar, men vill därefter studera vidare. Endast ett fåtal elever vill inte plugga vidare alls. Den övergripande åsikten hos eleverna är att de måste plugga vidare för att bli något i framtiden. Vill man inte vakna kl. 5 varje dag och vara hantverkare så känner jag att man behöver plugga. Jag pluggar inte för att det är det bästa jag vet, men främst för att komma vidare och hitta det jag tycker är kul. Boende Många av eleverna vill stanna kvar i Göteborg men ser det som en omöjlighet då bostäderna är få och dyra. Eleverna anser att även studentbostäderna ligger på ett mycket orimligt pris de tycker därför att det kanske ska satsas på bättre kollektivtrafik snarare än dyra nya lägenheter som eleverna ändå inte har råd att bo i. Det väntas av en att man ska få jobb direkt. De går ofta på erfarenhet, men hur får man erfarenhet om man inte får ett första jobb? Bygg bostäder som man har råd att betala. Det går inte att bo i centrum om man är student. Om man inte har pappas pengar. Självständighet Det ska vara tryggt. Upplyst och gärna med kameror, och nära hållplatsen. Bostaden är det viktigaste för att bli självständig, och internatet är bara delvis träning inför framtiden. Flera grupper uttrycker att skolan borde förbereda dem bättre för vuxenlivet genom att lära ut praktiska kunskaper som att bo självständigt, ta ett lån och betala räkningar. Eleverna anser även att kommunens kan göra mer för att skapa billiga bostäder och på det sättet hjälpa ungdomar som vill vara mer självständiga. Extrajobb/sommarjobb En hel del av eleverna har någon form av extrajobb eller sommarjobb. Några har fått jobb genom kommunens feriejobb, och andra har sökt tjänsterna själva. I stort sett samtliga elever trycker på vikten av kontakter när det kommer till att söka och få arbete. Just detta anser eleverna är mycket orättvist de 10

226 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Framtid, jobb och utb ildning tycker att systemet borde förändras. Flera tycker också att det vore bra om feriejobb från kommunen även kunde sökas på andra lov, t.ex. höst- och jullov. Har man kontakter får man lätt jobb. Men om man söker på CV är det inte lika lätt, det känns orättvist. Ofta vill de ha erfarenhet, men om man inte jobbar någonstans så har man ju ingen erfarenhet. Bemötande på arbetsmarknaden De flesta eleverna som varit ute i arbetslivet tycker att de har blivit bemötta bra och med respekt. Några elever uttrycker däremot att de utsatts för åldersdiskriminering då kollegor bemött dem nedvärderande, som om eleverna inte kan något på grund av ålder. Eleverna tycker också att vissa arbeten har orimliga förkunskapskrav med tanke på uppgifterna som ska utföras. Många jobb kräver körkort, även om man undrar varför. En grej att ta bort det kravet där det inte behövs. Det blir ett hinder för många. satsning medan mer eller mindre alla tycker att det är för dåligt betalt. Det var aldrig den 18-årsgränsen förr. Varför måste man vara 18 år för att lasta varor på ett lager? Alltså, det är inte svårt att lägga upp gurka på ICA. Det är skevt. Det är extremt dåligt betalt för feriepraktik. Det har gjort att jag har valt att jobba svart. Men då har man inget på CV:t i slutändan. Ett annat problem. Man vill ju ha sommarjobb, men man måste ha fyllt 18. Det är lite orättvist. De som fyller 18 första halvåret får jobbet och bättre betalt än dem som fyller det andra halvåret. Flyttar från orten Majoriteten av eleverna ser inte att de om fem år kommer att bo kvar på orten. Många betonar att de kommer att plugga vidare och att utbildningsmöjligheterna i Skaraborg är begränsade. Vissa tar upp bostadsbristen som orsak till flytten medan andra menar att den lilla orten inte har ett tillräckligt rikt kultur- och nöjesliv för att få dem att stanna. Ållebergsgymnasiet, Falköping Det är inte mycket runtomkring här som lockar unga. Kommer man från en liten ort, lockar en storstad mycket. Många elever uttrycker att det saknas billiga lägenheter på orten och då i synnerhet hyreslägenheter för unga. Flera påpekar ändå att det byggs en hel del på orten, men att det då antingen blir för dyra lägenheter eller att det satsas mer på hus och villor. Den generella bostadsbristen för unga och risken för ökad segregering är återkommande röster från eleverna. Alltså i Skaraborg finns inga jätteattraktiva högskolor. Ingenting som jag har fastnat för i alla fall. Jag tycker att det är tråkigt att bo här. Jag längtar bort. Jag kan tänka mig plugga i Göteborg eller utomlands. Brist på billiga bostäder Det är klart att jag skulle överleva i Falköping. Men det är svårt att passa in i mindre städer. Överlag är det svårt att hitta hyresrätter. Väldigt hög hyra. Det måste byggas mer billiga lägenheter. Dom bygger några nya lägenheter i Falköping. Men de blir för dyra. Alla som har låg inkomst bor någon annanstans. Det blir ett slags problem. Måste minska segregeringen. Jobb under 18 år Flertalet av eleverna återkommer till att kontakter är avgörande för att få ett jobb. Majoriteten av dem betonar också att det är sämre möjligheter, villkor och lön om man är under 18 år. Vissa uttrycker sig positivt till kommunal feriepraktik som 11

227 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Något som efterfrågas på alla orter är fler mötesplatser där unga kan hänga med kompisar samt träffa nya människor. Mötesplatser kan exempelvis vara fik som är öppna även kvällar/nätter och där det inte är köptvång för att få sitta. Det också vara lokaler att kunna testa på olika aktiviteter i. Ungdomarna önskar att de kunde få information om kulturaktiviteter via sociala medier som Facebook och Instagram. De tycker att kultur som opera, teater och museer borde rikta sig mer till unga, både i innehåll och marknadsföring. Många tar endast del av den sortens kultur via skolan. Ungdomar i de mindre orterna upplever att det är svårt att utöva samt ta del av kultur på orten de bor i. Det gäller även utövande av viss idrott. Kulturevenemang som ungdomarna generellt vill ha mer av är musikfestivaler och event som samlar och enar orten de bor i. De önskar att festivaler och musikkonserter inte har 18-årsgräns. Fågelviksgymnasiet, Tibro Det som finns och det som saknas Majoriteten av eleverna menar att flera i regionen är mer intresserade av idrott än av kultur. Eleverna anser att det finns en stor möjlighet att utöva, som de själva uttrycker det, de vanliga sporterna såsom fotboll, handboll, innebandy, tennis, pingis, konståkning o.s.v. Det saknas dock möjligheter att träna t.ex. thaiboxning, MMA, vilket flera av eleverna saknar. Generellt menar eleverna att regionen bör satsa mer på idrott och musik för det är många som är intresserade av det. De tar upp att flera ungdomar i Tibro tränar konståkning på hög nivå och att det bör finnas is året runt, vilket det inte gör i dag. Eleverna menar att regionen inte lägger tillräckligt med resurser på de duktiga ungdomsidrottarna. Flera elever menar att kulturupplevelser är dyra och att kulturen är svårtillgänglig. De menar att det inte finns tillräckligt med information om det som händer, vilket gör att de efterfrågar bättre marknadsföring. Oftast är det i den lokala tidningen som information om aktuella händelser annonseras men eleverna menar att informationen borde spridas via sociala medier och via kommunens hemsida. Kommunens hemsida är krånglig och det är svårt att orientera sig där, menar eleverna. Borde satsa mer på idrott, det är vi intresserade av. Och de som satsar på idrott ska få möjligheter! Satsa på sport och musik. Vi har konståkning och skulle vilja ha is året runt och det kostar pengar de som tränar måste åka till andra klubbar. Kulturen är dyr och svårtillgänglig. Man bör förbättra det som finns i Tibro, sprida information, införa studentpriser! Satsa mer på ungdomarna Eleverna säger att det finns en fritidsgård, Ungdomens Hus, men de flesta vet inte var det ligger. Den är svår att hitta så det vore bättre om den hade legat mer tillgängligt, menar de. 12

228 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Eleverna anser att de aktiviteter som finns där är mer riktade mot de yngre barnen och att det inte finns så mycket för gymnasieungdomarna. Flera av eleverna lyfter fram att det finns ett badhus i Tibro som är i mycket dåligt skick och att det bör fixas i ordning alt. att det bör byggas ett nytt badhus. I nuläget är det många som åker till Karlsborg om de ska bada. Eleverna menar att skolan bör satsa mer på att väcka elevernas intresse för kultur genom att gå på teater tillsammans lite oftare. I dag görs det för sällan, menar de. De teaterföreställningarna som de vill se är sådana föreställningar som har teman som intresserar ungdomar. Eleverna efterfrågar även möjligheten att kunna påverka valet av artister som bjuds in på Tibros festival. De menar att det inte sällan är artister som deras föräldrar är intresserade av, istället för att ha en större blandning av artister. Flera av eleverna menar att det är viktigt att satsa på olika ungdomsföreningar speciellt med tanke på de nyanlända ungdomarna och integration. Genom att dessa ungdomar ges möjlighet att vara med i föreningarna kan de lära sig språket lättare, få nya vänner och därmed lättare komma in i samhället, menar eleverna. Band som väljs är mer sånt som våra föräldrar lyssnar på. Det hade varit roligt att kunna påverka. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kultur och fritid enligt eleverna För eleverna är kultur och fritid det som är utanför skolan och arbete. Det som man väljer att spendera tid på. Det kan vara: sport och träning, teater, kulturhus. Göteborgsoperan, konserter, musik, netflix, film, konst, utställningar, umgås, fika och mat, dans, kläder, skapande, bloggande mm. Operan besöks av eleverna via skolan, men inte på fritiden. Vad behöver förändras inom kultur och fritid? Eleverna anser att mellan åldrarna år finns inte så mycket att göra inom kultur och fritid. De menar att det behövs fritidsgårdar och möjlighet till att vara inomhus. Eleverna menar att det lösa hänget är ett dilemma och att det bör finnas platser att vara på där man kan umgås, mötas, spela spel, baka m.m. En elev lyfter att församlingshemmet skapar sådana möjligheter t.ex. (via konfirmationen) och som positivt att alla är omkring samma ålder där. Mötesplatserna skapar möjligheter för att lära känna fler människor samt mötas om man bor långt ifrån varandra. Många elever upplever att de inte går mycket på teater, musikaler eller opera. Några få gör det. En del anser att det är bra att det finns kvar, medan andra tycker att mycket pengar läggs just här samt att det är dyrt. Majoriteten av eleverna önskar att det satsas mer på event, festivaler, artister och den typen av gemenskap. Även bidrag till sporten. Många unga anser att det finns gott om fikaställen, men önskar större platser. Några föreslår att de inte ska behöva vara bundna till ett specifikt fik, utan att unga ska kunna köpa fika på olika platser och sedan samlas på en gemensam plats, allmän uteservering t.ex. När det gäller Göteborgs symfoniker känner många av eleverna att utbudet främst är för äldre. De menar att hade utbudet intresserat dem, t.ex. mer likt konserter, så hade de gått dit. Eleverna säger att de gillar event som: Way Out West, Summerburst, Kulturkalaset, Slottsskogen, Matevent (t.ex. vid Kulturkalaset, Brunnsparken). Ett dilemma som eleverna lyfter är att mycket som erbjuds är från 18 år, något som de vill ska förändras. Utveckling av Göteborgs-operan Majoriteten av eleverna går inte alls på teatrar, musikaler eller på Göteborgsoperan. Några berättar att de gillar Göteborgsoperan, men att det handlar om att göra mer intressanta teman och att anpassade till ungas generation. Lägre pris önskas också för att unga ska kunna gå. Phantom of the Opera nämns som en positiv föreställning. Disneyfilmer till Opera kan ju vara lite kul. Kör in Håkan där! (Håkan Hellström) Bio har bättre priser och är mer moderna. 13

229 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Sociala medier som forum för spridning Eleverna nämner sociala medier som exempel på forum för att sprida vad som händer i t.ex. Göteborg. Nu tycker eleverna att de inte får reda på vilka evenemang som finns. Men sociala medier är ett bra forum då det används dagligen. Instagram tas upp som ett bra forum för spridning (tex. Fotografiska, Stockholm) men även tidningar. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Vad är kultur och fritid utifrån eleverna? Eleverna ser kultur som traditioner, fokus på olika kulturer t.ex. Somalisk kultur, turkisk kultur. De berättar vidare att kultur kan innebära länder, olika danser (beroende på t.ex. land/kultur), melodier, musik, musik som kan påminna om något, språk, etnicitet, sammanhållning, traditioner, kläder, en av de unga ställer frågan om det har med religion att göra, caféer, idrott, bio, träning, gym, umgås med kompisar, kultur är något traditionellt menar eleverna, kultur som varje person bär med sig, teater, film, midsommar, kulturkalas, ridning, CrossFit, konst, tavlor, seder, teater, konst, mat (olika kulturer), skejtar, engagerar sig i organisation och festivaler. Eleverna ser vikten av att själva få vara delaktiga i att skapa kultur. Att få pröva aktiviteter, t.ex. dans. Vad behövs för förändring inom Kultur och Fritid? Eleverna menar att är det en konsert de gillar, så går de på den, detsamma gäller om det är bio. Kostnader är något de måste ta hänsyn till, säger eleverna. Några tycker att bio är för dyrt. En del elever menar att det finns få saker att göra för de som inte intresserar sig för instrument, måleri eller Opera. Eleverna lyfter även dilemmat att många konserter har 18-årsgräns, till exempel Summerburst. En del menar att Tintin, Espresso House (caféer) samt MC Donalds är de ställena som de kan gå till och vara ute sent på. Övriga ställen är barer och pubar och de inte får gå till. De menar att det finns ställen de kan vara på såsom Frölunda torg, Kulturhuset och Ungdomarnas hus. Majoriteten vill, trots att ställena finns, ut i stan för att umgås. Önskan från eleverna är dock att det skall finnas tillgängliga klubbar utan åldersgräns. Eleverna ser att det satsas pengar på sport, men fokus läggs på fotbollen, menar en elev och önskar att det satsas också på andra sporter såsom t.ex. handboll och basket. Konserter är typ 18-årsgräns. Typ Summerburst. Bara för det är alkohol behöver inte alla vara berusade. Sluta stöta ut ungdomar vid sådana tillfällen Mötesplatser utifrån unga Mötesplatser enligt eleverna är ställen där man träffar vänner men också en plats för nya möten. Eleverna berättar att det finns ställen de är på som inte är så bra, mitt på torg t.ex. och önskar att det fanns ännu fler mötesplatser för ungdomar, där man kan träffas från olika platser och länder. En del elever önskar att det ska finnas mötesplatser där alla är vid samma ålder, går igenom samma saker etc. Vuxna kanske kritiserar, menar en av de unga. Eleverna ser det som viktigt att våga vara sig själv. Eleverna ser också att hemmet, fotboll, Slottsskogen, stan, bibliotek, hästtävlingar, caféer, idrott är mötesplatser. Där de träffar sina vänner och umgås, menar de. En del vet att kulturskolan finns som mötesplats, andra inte. En del menar att de har fått reda på den via blanketter och reklam, medan andra menar att de fått informationen då de var yngre. En del vet inte om den alls. Eleverna berättar att det kanske inte finns pengar för aktiviteterna och att man då istället får gå en promenad. Mötesplatser. Bygga mer mötesplatser för ungdomar. Förstår andra mer. Koncentrera pengarna på detta. Prova på grejer skulle vara jätteintressant! Få ett bättre grepp om vad man gillar. Lära sig mer om andra kulturer. Mångkulturellt land. Få reda på mer om andra kulturer. Vad eleverna ser som lustfyllda event Rix FM, Kulturkalaset, Bråvalla/Summerburst och utan åldersgräns, fler caféer som är öppna längre (likt utomlands), Ullevi och Gothia (men unga nämner också att efter Gothia finns inte så mycket att göra). Eleverna reflekterar kring hur ofta Ullevi egentligen används för band och konserter. De upplever att det är mycket träningsmatcher där samt att Liseberg, som har många spelningar, lätt blir fullt. Eleverna reflekterar kring möjligheter att ha fler spelningar på Ullevi istället. Kulturkalaset (GBG). Något man gör tillsammans, hela staden. 14

230 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Bättre information till unga gällande kultur och fritid En del elever upplever att de sällan får reda på om något händer. Informationen får de tillgång till via vänner främst. De menar att det kan finnas event inom t.ex. måleri som de inte vet om. Eleverna ser att det kan behövas spridning genom t.ex. Facebook eller hemsida, men nämner att alla inte har Facebook. Instagram lyfter eleverna upp som positivt för spridning, men även att sprida informationen i stan på större skärmar, reklam på TV, bussar, skapa nya grupper på Facebook kring vad som sker i staden och i de olika stadsdelarna. Eleverna menar att det kan finnas väldigt bra artister, men få vet om dem. De önskar också en samlad sida för eventen som händer i Göteborg. Nordstans hemsida lyfts som exempel för event. Kunskapskällan, Herrljunga Förutsättningar för fritidsaktiviteter Många elever idrottar och tränar på fritiden och det är främst genom skolan de kommer i kontakt med kultur i form av teater, konserter eller opera. Eleverna upplever generellt att det finns bra förutsättningar för dem att kunna utöva sina fritidsaktiviteter, men att vissa anläggningar och lokaler behöver förbättras. De borde ha tider för allmänheten i idrottshallarna. Och idrottshallen är inte handikappanpassad, det går inte att komma upp i läktarna med rullstol. Man åker inte till simhallen för att bada och ha skoj en lördag, då åker man till Vara, det är större och bättre. Jag tycker att biblioteket behöver utvecklas, det är en gammal byggnad, inte så trevlig att sitta i och plugga. Behov av mötesplatser Många av eleverna tycker att det behövs fler mötesplatser för unga i deras ålder. Det handlar både om ställen att bara umgås på men också om lokaler där man kan utöva specifika aktiviteter. Förslagen sträcker sig från biljardhall och paintballbanor till utomhusgym och aktivitetshus med pingis och shuffleboard. Jag vill ha ett öppet garage. Det är flera kommuner som har investerat i det, för ungdomar, för de som vill. Där det kan finnas ett antal liftar, verktyg och sådär. Det vore kul med ett utomhusgym, definitivt på sommaren. Det hade kunnat vara en sån samlingsplats. Det finns folk som är sugna på att spela musik men det finns inga lokaler att hyra. Vi har två studios som vi spelar i men det är våra egna grejer, kommunen har inget sånt att erbjuda. Kulturutbudet på orten Flera av eleverna upplever att det finns för lite att göra i kommunen. Eleverna beskriver att de behöver åka till andra orter både för att ta del av ett bredare kulturutbud men även för att utöva vissa fritidsaktiviteter. Bland de orter som nämns är Vara, Borås, Alingsås, Skövde och Göteborg. Alla åker till Borås eller så för att gå på bio. Här finns inget att hitta på, det är det som är problemet. Vi brukar åka härifrån. Skolans roll för kulturen Vissa elever uttrycker att de främst kommer i kontakt med kultur genom aktiviteter skolan anordnar, bland annat besök till Göteborgsoperan. Några elever föreslår att man genom skolan skulle kunna få prova på olika kulturaktiviteter. Jag tror att om man ska vidga sitt eget kulturella perspektiv får det nog komma från skolan. Jag fick en idé. Skulle man inte kunna lägga undan pengar och hålla i fristående kurser i fotoredigering och filmredigering? Det kan ju bli lite fel också, när skolan tar med oss på sånt vi är helt ointresserade av. Det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma, för t.ex. när vi såg Hans och Greta låg hälften och sov. 15

231 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Lagmansgymnasiet, Vara Konserthusets utbud Många av eleverna tar främst del av kultur genom skolans undervisning eller via konserthuset. Vara konserthus ligger i skolans lokaler, något som flera av eleverna beskriver som positivt. Vissa önskar att utbudet skulle breddas med fler artister och evenemang som riktar sig till unga. Några elever tycker att det är svårt att hitta information om vad som händer på konserthuset. Vi har ju bra lokaler precis här intill. Vi har tagit upp att man skulle kunna använda lokalerna mer till artister vi tycker om och dras till. Öka utbudet. Alléhallen vi spelar innebandy på är inte alls bra. Vi har varit i kontakt med kommunen att renovera men det känns inte som att kommunen är alltför villig att supporta klubben. Om vi är såpass många att man inte kan sitta hemma då har man ingenstans att ta vägen. Då får man gå runt här eller sitta i en park och frysa. Det känns inte som att det behövs mötesplatser egentligen, man umgås över nätet, sitter hemma hos varandra. Plusgymnasiet, Uddevalla Billigare bio Det är fräckt att det kommer kända komiker till lilla Vara. Nackdelen är att biljetterna tar slut så fort. Det finns inget direkt utbud som man känner till. Det är lätt att man missar när det väl händer någonting. Kultur genom skolan Det är många av eleverna som bara tar del av teater, opera och liknande när skolan arrangerar det. Några tycker att det hade varit bra om eleverna själva fått vara delaktiga i att bestämma vilka kulturevenemang man ska besöka. Vi var ju i Göteborg på operan, på Hair. Det är ändå en trevlig grej att man lägger den energin på elever, alltså resa till Göteborg är ju ganska stort. Det hade inte varit fel om man hade fått lite alternativ att välja på, så hade man fått rösta. En sak vi pratat om vi vår klass är att de lite mer yrkesförberedande linjerna kostar mer, då kan vi studieförberedande få hitta på lite mer kulturgrejer. Mötesplatser för unga Idrotten är en viktig mötesplats för många av eleverna. Förutsättningarna för att utöva sin sport upplevs som bra, även om vissa anläggningar skulle behöva rustas upp. Vissa ser ett behov av fler mötesplatser som är anpassade för unga i gymnasieåldern, medan andra anser att det inte behövs eftersom man umgås på nätet. Det största önskemålet från eleverna är billigare bio. Studentrabatt på bio skulle kunna vara ett alternativ. De uppskattar även utomhusbion som är årligen i Uddevalla, och hade gärna sett att den blir en mer frekvent aktivitet. Bio, det är typ det enda roliga vi har i Uddevalla förutom att gå på krogen. Jag tycker även att kommunen ska ha mer sociala tillställningar som t.ex. Pride eller Solid Sound. Mer sådant, inte bara en gång om året, utan flera. Kommunen har utebio en gång om året, men vad händer om det regnar den dagen? Fler mötesplatser Något många av eleverna efterfrågar är fler mötesplatser. Framförallt eleverna som är från platser utanför Uddevalla såsom Färgelanda och Orust känner en avsaknad av platser för ungdomar att ses. Eleverna som bor i Uddevalla önskar istället fler platser som inte är för dyra att vara på. Caféer är exempelvis en naturlig mötesplats, som de å andra sidan inte har råd med. Ett ytterligare förslag på potentiell mötesplats är en idrottsplats inomhus som inte är bunden till någon specifik förening. Vidare är evenemang som Solid Sound och den årliga karnevalen i Uddevalla väl uppskattade av eleverna och utgör bra mötesplatser, speciellt när de vill träffa nya personer. De upplever dock en otrygghet när de ska ta sig hem på kvällarna efter exempelvis evenemang eller krogbesök, en känsla som förvärras med tiden. 16

232 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Satsa på biblioteken Flera av eleverna tycker om att läsa och ser gärna att det satsas mer på biblioteken. Bara det att biblioteken finns och utgör en mötesplats är i sig värdefullt, men de kan också tänka sig att utbudet skulle kunna förbättras om biblioteken samverkar mer. Varför har inte fler bibliotek gemensamt nätverk? / / Då skulle alla inte behöva ha en kopia av någon speciell bok och så skulle man kunna ha mer variation. Racingbana På några håll upplever eleverna en form av ointresse från samhället för deras intressen. Några av eleverna nämner bilracing som ett stort intresse och skulle gärna ha en racingbana där de kan köra lagligt och dessutom inte vara en trafikfara för andra. Kommunala aktiviteter På lokalt håll upplever eleverna att det visserligen finns en del aktiviteter, men att informationen om dessa inte når ut. Informationen kan med fördel läggas ut på sociala medier, förslagsvis genom kommunernas Facebooksidor. Någon menar också att det är bättre att det tillhandahålls lokaler, där ungdomar själva kan avgöra vad de vill göra, snarare än att kommunerna hittar på aktiviteter som eleverna kanske inte har glädje av. Från flera håll efterfrågas dessutom mer vattenrelaterade aktiviteter. Uddevalla är vattennära och det är något eleverna tycker kan lyftas än mer. Badhuset kan enligt eleverna dessutom med fördel både fräschas till och byggas ut med rutschkanor och liknande. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Elevernas tankar kring kultur och fritid Kultur är brett för eleverna och kan innefatta allt från länderkultur till konst, LAN och bilar. På fritiden håller eleverna på med olika aktiviteter några sportar, exempelvis gymnastik och fotboll. Flera gymmar och vissa har bilar och körning som sitt stora fritidsintresse. LAN, att samlas och spela onlinespel, är också ett intresse hos några elever. Kultur är samlingsnamn för sociala aktiviteter. Det behöver inte vara sociala aktiviteter heller utan aktiviteter som karakteriserar samhället. Bättre mötesplatser Eleverna önskar att det fanns en naturlig mötesplats i Tidaholm. Unga vill socialisera sig som en av eleverna uttrycker det. Några elever pratar om att Magasinet finns, men att det behöver rustas och att det dessutom är mycket tjafs där. Ett fik öppet på kvällar/nätter dit alla kan gå tar eleverna upp som förslag. Kanske en större byggnad där man kan samlas. Sitta tillsammans, fika, träffas. Det är svårt om man vill träffas ett gäng på ett fik, det är ju inte så stora ställen. Så en fritidsgård eller liknande behövs Jag tycker att det ska vara öppet för alla. Sen är det ju inte kul om massa 10 åringar hänger där.. 15-årsgräns behöver det vara. Vad borde kulturpengar läggas på? Eleverna önskar att det satsas på aktiviteter som samlar ihop staden, gärna fler konserter och festivaler. Andra saker som eleverna vill satsa på är: fler utegym, större kulturskola, roligare badhus, konstgräsplan för fotboll, multisporthall och en motorfordonsplats att samlas på med bilar. Eleverna som idrottar tycker att kulturskolan redan har pengar och att idrottsföreningarna borde få mer. Andra elever vill dock att kulturskolan ska bli större och marknadsföra sina aktiviteter mer och inte bara för de yngre barnen. Konserter event och grejer som samlar ihop staden. Roliga grejer som gör att alla möts. Det hade blivit mer gemenskap. Utegym, mer konserter och festivaler för specifika målgrupper så det finns något för alla inte bara bluesfestivalen. Finansiering till Lan. Större kulturskola, och marknadsför den mer! Pimpa upp badhusen! Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Kultur och fritid för eleverna Eleverna menar att kultur innebär gemenskap, intressen/ aktiviteter/traditioner som för människor samman. På fritiden spelar eleverna datorspel, sjunger i kör, spelar teater, ritar, bågskytte, scouter, chattar med personer från andra länder. 17

233 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur Vissa elever stannar på elevhemmet och gör gemensamma aktiviteter över helgerna. Det kan vara allt ifrån ridning och gokart till längre utflykter. Eleverna tycker att det är viktigt med rättvis fördelning av kulturpengar i samhället mellan idrott och konst. Det behöver vara rättvist så att alla får en liten del av pengarna. Till exempel i USA går mycket pengar till idrotten men inte mycket till konsten Vad behövs i Tidaholm Teater, konstprojekt, spelhall, kampsport och bågskytte, lokal för LAN Eleverna upplever att det är svårt att utöva kultur i små städer som Tidaholm. Till exempel finns ingen teater och de som håller på med bågskytte och kampsport måste pendla in till Skövde. Flera av eleverna spelar själva teater och önskar att det fanns en teatergrupp att gå med i. Annat som eleverna önskar är bättre gym och en spelhall med både gamla spel (spelmaskiner) samt nya onlinespel. Några elever efterfrågar en lokal som går att anordna LAN i. Badhus, parker och utegym är också något som eleverna gärna vill ha. Sen är ett problem också att i små städer är det svårt att utföra kultur. Måste till exempel åka till Skövde för att utföra kampsport. Vi borde införa en teatergrupp! Jag har spelat teater länge men här finns inget att gå med i. Starta något konstprojekt. Om det ändå byggs nytt Bygg så att de smälter in mer! Det är så fult med gråa betongbyggnader. Jag skulle personligen vilja ta tag i ett sådant projekt. Konsthus och vägg för muralmålningar Flera av eleverna går estetiska programmet Bild och Form och håller själva på med konst. De tycker att det borde satsas på ett Konsthus där allt finns samlat: utställningar men också kulturutbildningar i konst, musik etc. I Konsthallen skulle också nya konstnärer som de själva kunna ställa ut. En vägg/ mur som det går att göra muralmålningar på är också något som eleverna efterfrågar. Jag tycker att det borde satsas mer på konst. Ett konsthus! Så man kan utforska sig vidare. Ett konsthus skulle vara en jättebra plattform att börja ställa ut på. Jag vill se väggkonst, muralmålningar. Som i Philadelphia i USA. Det går ju att betala människor för att måla på väggen. Det skulle också skapa jobb för konstnärer. Schillerska gymnasiet, Göteborg Hur locka unga till museum och opera? Eleverna associerar kultur och fritid till kulturskola, dans, konst, teater och museer men också fritidsaktiviteter som sport. På fritiden håller de på med allt ifrån musik, dans, scouterna, fotboll och umgås med vänner. Om de går på operan, teater och museer är det ofta tillsammans med föräldrar eller med skolan. Vissa säger att de associerar opera till pensionärer och finkultur. För att locka unga till museer tror de på fler utställningar som de själva kan relatera till: t.ex. 90-talet, musik och fashion/identitet. Aktuella ämnen och möjlighet att få lära sig nya saker kan också locka unga till museum tror eleverna. När det gäller Operan är ett förslag fler musikaler, gärna internationella. Eleverna tror att reklam är viktigt för att locka fler unga till opera och teater, att eventen syns i media, sociala medier etc. Det som får en att vilja gå på sådana event är att det är mycket reklam kring det, att det syns i media. Det är inte så mycket reklam kring föreställningar, musikaler etc. till unga. Det bästa för att locka unga till museer är att ha något som vi kan relatera till. Typ nostalgi: 90 talet, musiken, vi som växte upp då. Fashion och identitet. Rör om litegrann! Nu vet vi vad som väntar på muséer. Det behövs något mer aktuellt. Inte historia från talet. Jag gick på en utställning om Romers historia, det var mer intressant. Det är ändå aktuellt idag. Ställen att hänga och umgås på Eleverna efterfrågar fler platser i stan där de kan umgås inomhus, utan att behöva köpa något. Eleverna uppskattar stadsbibliotekets ungdomsdel där de kan spela spel, umgås, hänga. De tycker det borde finnas fler sådana platser. Ett 18

234 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Fritid och kultur annat förslag som tas upp är en park för ungdomar ute en äventyrspark med linbana och klätterväggar. Det finns ett ungdomens hus men man går inte dit. Det är inte så populärt. Ställen man kan hänga på är oftast fik. Då måste man ju betala för att sitta där. Det finns inga andra bra ställen. På sommaren kan man ju sitta i en park, men inte resten av året. Det behövs ett säkert ställe för minoritetsgrupper att vara på, jag kan inte gå ut och festa utan att vara rädd att bli nerslagen. Det finns ingenstans att gå för mig i en såhär liten stad i alla fall. Dyrt att hålla på med sång och musik En del elever som sjunger i kör tycker inte att det finns några bra och billiga alternativ för unga som blivit för gamla för att gå kulturskolan. Kyrkokörerna finns men de är svåra att komma med i. Aktiviteter borde vara mer tillgängliga för folk i vår ålder samt äldre. Finns för barn, kulturskolan och så. Men i vår ålder är det svårt att fortsätta, det blir dyrt. Det vore kul att kunna fortsätta med kör. Men efter kulturskolan blir det kyrkokörer. Det är svårt att hitta alternativ till det. Stor inomhusarena för att locka fler artister till Göteborg Flera av eleverna har åkt till Stockholm för att se stora artister som exempelvis Drake och Kygo. Eleverna önskar att Göteborg kunde locka hit fler av de större artisterna Göteborg borde ha en arena som Globen. Göteborg borde satsa på att bygga en Globen. Skandinavium är skit. Och Ullevi funkar på sommaren. Med en stor inomhusarena hade vi kunnat dra hit stora artister. Nu är allt i Stockholm. Ållebergsgymnasiet, Falköping Behovet av mötesplatser Kulturutbudet på orten Bland eleverna finns en generell uppfattning om att kulturutbudet på orten är begränsat. Eleverna upplever att det finns bra förutsättningar att utöva idrottsaktiviteter i Falköping, men om de vill hitta ett större kulturutbud behöver de åka till andra städer. Vissa tror att om det bara satsas på kultur för unga skulle många vilja ta del av det. Vi har en biograf men den är inte så jättepopulär. Man åker hellre till Skövde och större städer där det finns större utbud. Det var en konsert för några helger sen. Det var ett UF-företag på skolan som fixade så att ett hiphop-kollektiv kom hit, det var lyckat. Det händer inte så ofta evenemang för unga. När det väl händer något så är alla där. Falköping är känt för att vara en knegarort. Det är inte så mycket kultur integrerat i själva orten. Du jobbar 7 4, sen är det bra, upplever jag det som. Om eleverna var kulturchefer När eleverna får spåna fritt om vad de skulle vilja satsa kommunens kulturbudget på sträcker sig förslagen från fotomuseer och musikfestivaler till interaktiva street art-utställningar och insatser för integration. Många av eleverna idrottar på fritiden eller umgås med vänner hemma. Eleverna uttrycker en stark önskan om fler mötesplatser där de kan umgås med sina vänner. De upplever att det i dagsläget inte finns några platser anpassade för deras ålder. Några elever pratar även om vikten av trygga platser för minoritetsgrupper. Jag skulle börja satsa pengar för att arrangera saker som förenar den ganska stora invandrargrupp vi har i Falköping med de som kommit in i samhället redan. Till exempel ett språkcafé. Man kan aldrig boka en lokal om man är ungdom, de vill inte ha en där. Det finns ingenstans man kan vara, det finns bara McDonalds ifall man är vår ålder. Jag skulle vilja öppna ett ställe som är öppet dygnet runt där alla kan hänga. Där man kan hänga om man inte har något att göra. Jag tänker på kulturkalaset i Göteborg. Jag vill ha någonting liknande här, där folk kan mötas. 19

235 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård Bättre tillgänglighet till ungdomsmottagningar och sjukvård i allmänhet önskas. Möjlighet att kunna gå dit efter skolan, på kvällar och på helger. Ungdomarna anser att det talas för lite om psykisk ohälsa och önskar att de i skolan fick mer info om psykisk ohälsa samt var den som mår dåligt kan vända sig. De betonar vikten av att ha vuxna att prata med. Väntetiderna i vården är för långa, både på akuten och vårdcentralen, tycker ungdomarna. De tror att mer drop-in-tider, senare tider, mer resurser till sjukvården och bättre löner till sjukvårdspersonal skulle kunna minska kötiderna. En del känner att de inte får ett bra bemötande i sjukvården. Ungdomarna upplever att de inte tas på allvar för att de är unga och att det är svårt att förstå vad läkaren säger. Vikten av information och kommunikation framhålls. Det kan handla om kommunikation från sjukvårdspersonalen sida, exempelvis i väntrummet på akuten eller under ett besök. Men också generell information om sjukvården till unga i mer förebyggande syfte var den som mår dåligt kan vända sig, till exempel. Fågelviksgymnasiet, Tibro Ungdomsmottagningens öppettider Ett bekymmer som flera av eleverna upplever är att ungdomsmottagningarnas öppettider är både korta och på dagtid, då eleverna är i skolan. De flesta av eleverna är från antingen Hjo, Karlsborg eller Tibro, och de delar uppfattningen om att tillgängligheten är begränsad. De har förståelse för att kommunernas ungdomsmottagningar inte kan vara fullt bemannade, men hade hellre sett att mottagningarna i så fall är öppna mer på eftermiddagar eller helger. De flesta av eleverna har med sina högstadieklasser besökt en ungdomsmottagning, men några menar att det skulle vara bättre om eleverna får gå dit exempelvis i årskurs sex istället för årskurs åtta som det är nu. Psykisk ohälsa Eleverna är generellt eniga om att det talas för lite om psykisk ohälsa, inte minst i skolan. Flera upplever att de har en stressig miljö i skolan och att den psykiska ohälsan inte tas på allvar. Många vet vart de ska vända sig om de skulle må dåligt, men det finns även de som antingen inte vet eller upplever det som att skolan och vårdinstanserna prioriterar bort frågan. Vi har idrott och hälsa, men det är typ inget om det psykiska, utan det är mest kost och sånt. Försöka fånga upp personer i tid. Om man ser att någon inte mår bra kanske man ska försöka se den personen och försöka göra något åt det i tid. Prata mer om det i skolor. Det är många som inte mår bra och inte vet att det finns hjälp. Vårdcentraler med förbättringsutrymme Den främsta kritiken eleverna har är avseende vårdcentralernas service. De flesta är överens om att det är svårt att få en läkartid och att rådgivningstjänsten 1177 är ett bristande komplement. Bland de elever som har haft läkarkontakt på sina vårdcentraler är erfarenheterna blandade; medan vissa har väldigt positiva intryck, finns det även de som inte upplever att 20

236 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård de fått någon hjälp. Språkbarriärer är ett exempel som några lyfter, och de beskriver läkarbesök där de behövt använda Google translate för att försöka förstå läkarna. Många elever jämför vårdcentralerna med tandläkarmottagningar, som de överlag har väldigt bra erfarenheter av, och deras slutsats är att vårdcentraler tycks ha ett betydligt stressigare läge. Om man ringer dit [1177] och säger att man har ont i huvudet, då har man garanterat cancer typ. Man måste typ vara döende för att få en tid. När jag var på vårdcentralen förstod jag inte ett ord vad personen sa till mig. Så jag hämtade inte ut medicinen för jag förstod inte vad jag skulle göra med den. Alla har ju ändå bemött mig ganska trevligt så jag har varit nöjd. Men när det är stressigt så känner man att de inte bryr sig så mycket. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Väntetider Många elever säger att de inte har så mycket egen erfarenhet av sjukvården, men lyfter fram att de vid egna besök upplevt och även hört ifrån andra att det är långa väntetider. Eleverna är mycket positiva till att det är gratis tandvård för dem och att de blir kallade regelbundet. Vid behov av tandställning upplever de att de kan vara långa väntetider. De nämner att fler kanske skulle stanna inom vården om vi höjde deras löner, kanske skulle också fler lockas till yrket och det i sin tur kunde också leda till minskade väntetider. En del lyfter att de p.g.a. väntetiderna har vänt sig till den privata vården. Det är effektivt vid akuta fall. Vid mer lindriga skador så tar det längre tid. Allt som är lindrigt kan ta en hel dag. Min mamma behövde operera sin fot, när hon gick till vårdcentralen så skulle det ta ett år. Privat skulle hon få tid en vecka. Inte ok att det ska handla om hur mycket pengar man har. När man går till ungdomsmottagningen finns det väldigt få sjuksköterskor och det är få drop- in tider. Svårt vid behov av p-piller, ingen chans att bara gå dit och få tid. Långa väntetider på både små och stora problem. Information och kommunikation Vikten av tydlig information och kommunikation inom sjukvården lyfter många elever fram som viktigt. Jag hade skadat armen och jag var hos fyra olika läkare och alla gjorde samma sak. Det kändes som om de kunde ha gett mig en lapp med informationen och haft kontakt mellan läkarna. Först vårdcentralen och sedan på Östra. Man kanske kan skriva väntetiderna på nätet På mellanstadiet hade man möten med skolsyster som informerade och det borde man ha även i vår ålder, så vi får bra information. Nu kanske det är så att man sitter hemma och försöker lösa det själv istället för att söka hjälp. Vi behöver veta var vi kan vända oss och vad som händer runt psykisk ohälsa. Bra med kanske tjej- och killgrupper. Miljön Det framkommer att de tycker att sjukhusmiljön är viktigt för välmåendet. Allt ska vara så kliniskt rent, men det känns mer ofräscht. Det skulle vara mer färger. Man mår antagligen dåligt när man kommer dit och man vill inte må sämre. Kalla verktyg. Skulle göra skillnad med färger, varmare. Ser ut som budgetställen, men de kanske visst ska lägga pengar på lönerna men de borde tänka känslan. Skulle inte behöva vara tråkiga plastgolv. Jag vet att de har gjort det lite trevligare på barnavdelningen, för jag var där för att ta blodprov och där fick jag en bättre känsla, det kändes bra. Där var de pedagogiska, känns inte alls på samma sätt på vanliga. Min kompis låg inne och i hennes rum var det draperier och hon låg i samma rum som en äldre som kändes som om hon höll på att dö, hennes familj satt och grät. Känns inte ok. Det känns fel att jag sitter och lyssnar på deras gamla minnen. 21

237 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård Kunskapsgymnasiet, Göteborg de berättar hur de känner. En del nämner också önskan om information kring psykisk ohälsa. Många elever lyfter fram en önskan om ökade öppettider efter skoltid, då de upplever att det är svårt att gå ifrån under skoldagen. Det nämner också att de ibland upplever att det är långa väntetider inom vården. Viktigt att vuxna visar att de är tillgängliga och lyssnar. Viktigt att de är flexibla, lyssnar och att de tar reda på roten till problemen. Öppettider och sånt borde ändras. T.ex. öppettiderna på ungdomsmottagningen, de är där kl.10-14, jag går i skolan den tiden. Tror det finns många ungdomar som mår dåligt. Svårt för oss att hitta någon att prata med, svårt att prata med en äldre skolsköterska som hummar. Skulle vara lättare med yngre, där man ändå kan känna att det är skönt att prata med dem. Kanske psykologstudenter. Öppettider Inte så lätt att gå ifrån skolan. När man går på drop- in, vill skolan ofta ha bevis på att jag har varit där. Då kostar det pengar, onödigt, ge mig ett kvitto t.ex. som man kan ta med sig till skolan. Det borde vara mer läkare som tar hand om de akuta och sjuksköterskor som tar hand om de som har det mindre jobbigt eller inte är lika skadade på akuten. Då skulle det gå fortare att få hjälp. Bemötande Flera elever pratar om vikten av ett bra bemötande. Vissa upplever att de inte tas på allvar för att de är unga eller när det handlar om psykisk ohälsa. Viktigt att de tar hänsyn. Senast jag tog en spruta, jag har sprutfobi. Senast fick jag en sur sjuksköterska som inte tog mig seriöst. Hon stressade mig och tog mig inte seriöst. Jag är jätterädd, för nu ska jag ta en spruta om tre år och jag är nu ännu oroligare. Går man själv tar de det inte så seriöst som om man har en vuxen med sig. Man känner att de bara vill få det gjort och ta in nästa person. Mer information. Många som blir psykiskt sjuka, deprimerade och så. Viktigt att få information om det. Pratade om det i 7:an, men det behövs mer information nu också. Kunskapskällan, Herrljunga Bättre öppettider på ungdomsmottagningen Många elever tycker att ungdomsmottagningen i Herrljunga har öppet alldeles för sällan. Ungdomsmottagningen har öppet en dag i veckan och endast under skoltid. Några elever berättar att de fått vänta flera veckor på att få en tidsbokning och de tycker att det är jobbigt att de måste gå dit under skoltid. Om ungdomsmottagningen fanns på skolan eller som en mobil mottagning på festivaler tror inte eleverna skulle påverka så att fler besökte den utan snarare tvärtom. Herrljunga behöver fokusera på ungdomsmottagningen. Det är väldigt dåliga öppettider, telefontider och så. Öppet under skoltid bara, så man måste gå på lektionstid. Ungdomsmottagningen i Herrljunga är öppen bara en dag i veckan, ibland är hon inte där vissa veckor. En gång fick jag vänta 4 veckor på att förnya ett recept. Säger jag till läraren att jag mår psykiskt dåligt inför ett prov så tar det inte oss på allvar på samma vis som om jag har brutit min arm. Om man flyttar in ungdomsmottagningen på skolan så kanske inte folk vill visa att de går dit. Information och stöd vid behov Akuten och vårdcentralen Många tar upp att det är viktigt att det finns personer att prata med när de mår dåligt, att de lyssnar och tar dem seriöst när Många av eleverna har erfarenheter av att behöva vänta väldigt länge på akutmottagningen. De flesta upplever dock att de oftast får vänta på grund av att det finns andra patienter som 22

238 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård behöver prioriteras före dem och att detta är okej. Vissa elever tycker att stämningen på akuten är stressig och att bemötandet varit dåligt. Flera elever tycker att vårdcentralen i Herrljunga inte fungerar bra, utan upplever den som slarvig och stressig. Jag är inte ofta på vårdcentral, men har varit på akuten två gånger: då fick vänta 10 timmar och 7 timmar. En gång hade en buss krockat och det var därför jag fick vänta. Andra gången åkte jag till McDonalds, för att jag inte fick äta på sjukhuset. Då missade jag min tid, trots att de på akuten sagt att jag kunde åka iväg en stund och äta. Jag har haft många upplevelser på akuten, fått vänta flera timmar på att sys och röntgas. Väntan innan man får komma in är jobbig, är väl inte så akut så är väl därför man får vänta. Vårdcentralen funkar inte här. Man ringer och ska få en tid men det har väldigt sällan funkat. De ringer inte upp, utan ringer för sent. Man är där och har varit på besök, de säger de ska ringa upp samma dag. Så jag jobbar inte den dagen, väntar på samtalet. Men de glömde ringa upp, de är slarviga. Många har bytt till Fristads vårdcentral. Litar inte alls på dem på Herrljungas vårdcentral. Otillgänglig skolsköterska och kurator Man hör inte så ofta om det. Jag fick reda på för ett år sen att en jag känner hade mått dåligt på högstadiet, men jag visste inte om det. Psykisk dåligt räknas typ som att man är sämre, att man skäms. Lagmansgymnasiet, Vara Tillgängligheten En del elever upplever att det har blivit svårare att söka vård nu när de inte har sjukvården i sin närhet. De upplever att de inte blir så trevligt bemötta och får vänta länge om de åker till en annan vårdcentral än den de tillhör. Vad är det ni tänker att centralisering av sjukvården är bra för? Det blir svårare för oss som bor på landsbygden. Svårt när man är yngre och inte har körkort. Tillhör Lidköping, men har närmare till Trollhättan. Vi har åkt till Trollhättan istället och det blir svårare, när man inte bor i den kommunen får man vänta längre. De är sura för att man inte åker till där man tillhör. Många av eleverna upplever att skolsköterskan och kuratorn sällan finns tillgänglig på plats på skolan. Några elever är osäkra på om skolan har en kurator. Jag har tandställning och när jag får tandläkartider får jag åka till Falköping. Jag missar hela skoldagen och det kostar. Skolsköterskan är aldrig på plats i sitt rum. Omöjligt att träffa henne när man kommer dit. Hos vissa elever finns det en önskan om att minska väntetiderna inom vården genom att t.ex. öka dagarna för drop- in och att vården erbjuder senare tider, då det är svårt att gå ifrån under skoldagen. En del elever känner också att de ibland inte blir tagna på allvar. Samtidigt finns elever som känner att de har får en fint bemötande inom vården och får bra hjälp. Många gånger då man haft ont i huvudet och går till skolsköterskan, så står det på hennes dörr att hon inte är här, hon är i möte eller är på någon annan skola och så. Talar inte om psykisk ohälsa Väntetider och bemötande Majoriteten av eleverna anser att man inte talar alls om psykisk ohälsa med sina vänner. Många säger att de skulle prata med sin familj om de mår psykiskt dåligt. Några elever påpekar att psykisk ohälsa känns skambelagt. Den personen jag träffade var bara där på måndagar. Om man är ledig eller sjuk blir det långa perioder innan man kan träffa dem igen. Tror inte många pratar om det, om det inte är offentligt känt. Annars håller man det för sig själv. Jag bor i Grästorp och ska man gå dit så får man ta ledigt ifrån skolan. Det blir svårt när det är korta öppettider. De har drop- in i två timmar på tisdagar annars är det tider som man får boka. 23

239 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård Hjälp vid psykisk ohälsa Eleverna vet att det finns hjälp att få hos kuratorer, skolsyster och på ungdomsmottagningen. De önskar att de i tidig ålder ska få information om hur kroppen fungerar, vad som kan hända, vad de kan göra åt det och var man vänder sig vid behov. Viktigt att det finns vuxna som håller koll på elevernas hälsa. Just nu är den psykiska ohälsan väldigt hög. Viktigt att börja prata om det i tidig ålder. Lärarna kanske skulle hjälp till att organisera. Gör en strukturerad plan hur de kan jobba. Alla lärare kan inte hjälpa oss att fördela tiden till uppgifterna i skolan och det skapar stress. Bra att förklarar hur vår hjärna fungerar. Bra att få prata omoch att de lär ut studieteknik. En sak jag har tänkt på, på skolan har vi en kamratstödjare anställd på skolan. Det är positivt att han går och pratar med elever som sitter själva. Bara att han säger hej betyder något. Eleverna ska kunna se att det finns en möjlighet. Kontakten mellan lärare och kurator viktig, så det håller koll på elevernas hälsa. Kan vara svårt att själv göra det. Plusgymnasiet, Uddevalla Bättre information om ungas rätt till vård Ett flertal av ungdomarna vet att man kan vända sig till 1177 om man blir sjuk, men det är samtidigt många som efterfrågar bättre information om vilken rätt man har till vård. Har man blivit illa bemött inom vården kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Ett förslag är att bättre informera i skolorna om hur man söker hjälp hos ungdomsmottagningen och vårdcentralen. Man får ju inte den information. Man vet inte alltid sina rättigheter för man får inte den informationen. Speciellt inte när man är ung. Jag har tagit reda på all information själv. Det är inte rätt att många som mår dåligt inte vet hur man får hjälp. Tillgänglig vård Eleverna upplever att det är svårt att komma i kontakt med vården när de behöver. Ungdomsmottagningarnas telefontider är förlagda under skoltid och de stänger ofta tidigt. Ett flertal elever föreslår utökad drop- in och längre öppettider. Elever som har erfarenhet av vården tycker att det är alldeles för långa väntetider på vårdcentraler och akutmottagningar. Att lösa personalbristen inom vårdyrken kan öka tillgängligheten. Det är svårt att få hjälp på ungdomsmottagningen för det känns som att de aldrig har öppet. De har bara telefontid en kort stund varje dag och då svarar de inte för det är många som ringer. Man sitter i kö på lektionerna för att komma fram till ungdomsmottagningen. Man borde försöka få in ungdomar inom vården på kvällar och helger så att det inte är så lite personal. Motionera för att må bra Ett flertal av eleverna sportar eller går till gymmet. Många av dem gör det för att må bra och vet om att det är hälsosamt. Andra gör det för att det är kul. Vissa elever upplever att det är svårt att hinna med att träna efter skolan, speciellt om man pendlar till skolan i Uddevalla från annan ort. Det är svårt att hinna med att träna efter skolan. Jag är hemma kl på kvällen och då ska man hinna med allt annat så som att äta middag och göra läxorna. Jag tränar för att hålla mig frisk. Jag springer och promenerar. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Det som behövs för att må bra Många elever uttrycker att det som behövs för att unga och vuxna ska må bra är att det finns ett utbud av olika aktiviteter som ska locka till fysisk aktivitet. De flesta anser att träna är bra för hälsa. Många uttrycker att även mat spelar viktig roll i hur vi mår att äta rätt, d.v.s. nyttig och näringsrik mat i stället för skräpmat är att föredra. Flera elever tycker att skolmaten är smaklös och dålig. De tycker att det borde finnas fler alternativ. Maten på sjukhuset tycker de inte heller är särskilt god. Flera menar att det är speciellt viktigt att den maten som serveras på sjukhusen ska vara näringsrik för att patienterna snabbt ska 24

240 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård kunna återhämta sig. Eleverna tar även upp fallen de flera äldre personer som får hjälp hemma blivit undernärda för att den maten som de serveras varit halvfabrikat och inte näringsrik. Det tycker att det är allvarligt. När det handlar om de äldres välmående poängterar flera elever att det är viktigt att de äldre kommer ut mer än de gör i dag i stället för att sitta inne. Majoriteten av eleverna anser att det är även viktigt med mental hälsa och att inte stressa för mycket. Många menar att skolarbetet stressar dem. Eleverna säger att de inte har tid med andra aktiviteter för att de känner att de måste prestera i skolan hela tiden. Om man ska må bra behövs att det ska finnas fler alternativ, saker att göra, någonting som låter bra och lockande. Maten på sjukhuset ska vara ätduglig, behöver inte vara lyx men att det är lite gott. Två rätter. Maten är jätteviktig för att patienten ska få näring och bli snabbare frisk. Skola stressar. Det ska presteras hela tiden! Om man är sjuk går man till skolan ändå kommer för tidigt tillbaka. Vårdcentral och sjukhus De flesta elever har någon gång varit i kontakt med en vårdcentral och delar upplevelsen att det tar mycket lång tid att bli undersökt. Eleverna säger att det tar tid om man ringer och försöker boka en tid för undersökning. Flera anser att undersökningen går för fort och de undersöks ofta av nya läkare. Många menar att det vore bättre att komma till samma läkare. Många elever uttrycker att det bemötandet de får av vårdpersonalen bör vara bättre. De berättar att det flera gånger har känts som att de inte tas på allvar, vilket gör att de ofta är tvungna att överdriva sina besvär. De anser även vara mycket viktigt att det ska finnas en dialog mellan läkare och patient och att patienten förstår det som sägs. Majoriteten av eleverna saknar erfarenhet av sjukhus men uttrycker att det är värt att åka till en annan ort om specialvård skulle behövas. De uttrycker att de har förtroende för ambulanspersonalen när det gäller val av sjukhus om de skulle råka ut för en olycka. De säger att det tar lång tid att få en tid hos en specialläkare på sjukhuset. Vårdcentralen i Tidaholm är jättedålig. För det första får man inte komma dit när man behöver det, för det andra blir man inte tagen på allvar. Om du ringer och säger jag behöver vård, säger de vi ringer dig om en vecka. Det tar lång tid när man väl är där att få träffa en läkare. Jag fick en gång ett brev från Skaraborgs sjukhus att jag skulle vänta i 8 månader. Ungdomsmottagning och elevhälsa Flera elever menar att ungdomsmottagningens besöksoch telefontider inte är tillräckliga. Ungdomsmottagning i Tidaholm hade öppet två gånger i veckan och nu är det enbart en gång i veckan, vilket eleverna anser är för lite. Telefontider fungerar dåligt, säger eleverna. De anser att det är viktigt att kunna ringa till ungdomsmottagning för flera av eleverna vill kunna ha möjlighet att vara anonyma. Majoriteten av eleverna anser att ungdomsmottagningen borde ligga mer tillgängligt än det gör i dag. De säger att personalen från ungdomsmottagningen har varit på skolan och att eleverna har varit där på besök, vilket de tycker är positivt. Det som flera tjejer tar upp som en jämställdhetsfråga är att UMO brukar endast dela ut kondomer men inga preventivmedel för tjejer, vilket de anser diskriminerande. Eleverna anser att de får en bra undervisning i sex och i skolan. De tycker dock att information om alkohols och drogers farliga påverkan på hälsan inte är tillräcklig. Elevhälsan tycker de flesta fungerar bra och det är lätt att gå till skolsköterska och/eller kurator. Vi har pratat om ungdomsmottagning, deras telefontider som är begränsade och behöver utökas. Jag var där EN gång och då var det stängt! Men info finns på nätet. Vi har varit där med skolan och de har varit på skolan och presenterat sig och pratat med oss flera gånger. Det kan vara lite svårt att hitta, att veta var det ligger, ligger lite undangömt. Borde ligga lite mer tillgängligt. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Det som behövs för att må bra Flera elever tycker att det kan vara svårt att veta vad som behövs för att må bra. En del av eleverna anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och menar att de har för lite idrott i skolan, endast en gång i veckan. Treorna har ingen undervisning i 25

241 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård idrott, vilket är dåligt, menar eleverna. Eleverna uttrycker att det är viktigt med en undervisning som förklarar kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. De tycker att det bör finnas fler aktiviteter eftersom fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt. Majoriteten av eleverna anser att även kost påverkar hur vi mår och tycker att skolmaten bör bli bättre. Det finns få vegetariska alternativ och ofta smakar maten konstigt, säger de. inte vara så stressade! Det går för fort Det är ganska svårt att må bra när man inte vet hur man ska göra för att må bra. Ungdomsmottagning och elevhälsa Lägg mer på fysisk aktivitet! Vi har gympa och det är väldigt lite, en lektion i veckan, många elever bara sitter på gympan, de deltar inte. Treorna har ingen gympa alls. Dåligt! Man kan undervisa lite mer om kopplingen mental och fysisk hälsa, att man får veta att man faktiskt mår bra psykiskt av fysisk aktivitet. Kost är också viktigt. Skolmaten behöver bli bättre så att man får det man gillar. Ofta får vi konstiga grejer. Vegetariska alternativ är inte så bra. Vårdcentral och sjukhus De flesta elever har någon gång varit i kontakt med en vårdcentral och delar upplevelsen att det tar mycket lång tid att bli undersökt. Flera anser att undersökningen går för fort. De menar att läkare inte är fokuserad på individen och att det är för stressigt. Flera elever anser att det är väldigt lätt att få en diagnos och att vården fokuserar mer på att skriva ut medicin i stället för att ordentliga undersökningar ska göras. Några elever tycker att vården skulle privatiseras. Detta skulle göra att högra krav kan ställas på den vård som ges, anser de. Många elever uttrycker att det bemötandet de får av vårdpersonalen bör vara bättre. De berättar att det flera gånger har känts som att de inte tas på allvar. De anser att det är mycket viktigt att det finns en dialog mellan läkare och patient och att patienten förstår det som sägs. Elevernas erfarenheter av sjukhus skiftar några tycker att det fungerar bra och några är missnöjda och tycker att det är ostrukturerat på sjukhus. Det är bra att ha gratis sjukvård men om man hade betalat själv från sin plånbok ställer det högre krav. Kanske privat sjukvård som man betalar själv? Läkare ska vara tydliga så att man förstår, annars blir man förvirrad. Flera elever uttryckte sitt missnöje med öppettider på ungdomsmottagning som har öppen enbart en gång i veckan. Majoriteten av eleverna anser att elevhälsan inte fungerar så bra. Det behövs mer personal, menar de. Det finns en skolsköterska. Dock är hon inte alltid tillgänglig, vilket gör att eleverna inte riktigt vet vart de kan gå om det händer något eller om de mår psykiskt dåligt. I grundskolan var sköterskan aldrig där, hon var alltid på möten jag har bara varit hos kuratorn. På min skola hade vi en sköterska för två skolor, så när hon inte var där visste man inte vad man skulle göra om man mådde dåligt. Schillerska gymnasiet, Göteborg Väntetider/ Information Majoriteten av eleverna anser att det är alltför långa väntetider. De är samtidigt medvetna om att vården måste prioritera de som är mest skadade. Om de får information om nuläget under tiden de väntar, känns det mer accepterat att vänta. Man får ganska snabbt träffa någon sjuksköterska som man får hjälp av, sedan får man vänta på läkaren. Känns ok att vänta lite då, för då har man fått en bekräftelse på hur allvarligt det är. En lösning kan vara att man får veta mer, någon kommer och informerar t.ex. om det har hänt en olycka. Då har man lättare att förstå, så man inte tror att man är bortglömd. Vårdpersonalen har det stressigt, många patienter, ibland är man där jättekort tid. De behöver sätta sig ner, lyssna. Ta sig tid, 26

242 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Hälsa och vård Bemötande Flera elever upplever att de inte tas på allvar för att de är unga. De lyfter fram betydelsen att vuxna verkligen lyssnar ordentligt på dem, så de känner sig tagna på allvar, vill gå dit och får rätt typ av vård. Jag bokade en tid till vårdcentral och finns vänta typ tre veckor. Jag fick vänta när jag var i väntrummet och när jag kom in gick det så fort, hej och hej då. Därför söker jag inte hjälp och därför går jag inte ditt, känner inte att de lyssnar och tar mig på allvar. Jag önskar att det hade tagit mig på allvar mer. Bara för att det inte är livshotande så betyder det inte att det inte är jobbigt för mig. Jag har en vän som mår dålig och de sa; du verkar inte må dåligt. Tog henne inte på allvar och först när det blev sämre fick hon tillslut hjälp. Min kompis hon har gått på BUP. Hon har svårt att lita på folk, hon har ångest och hon har bytt läkare 5 gånger. Det är viktigt att det är stabilt, systemet ska vara stabilt. Det känns inte som de bryr sig. Ållebergsgymnasiet, Falköping Hjälp vid psykisk ohälsa Eleverna anser att det är viktigt att de tidigt informeras om psykisk ohälsa. De vill veta vilken hjälp som finns att få och vad det kan innebära. De nämner också behovet att vi pratar mer om det, eftersom de känner det som att psykisk ohälsa inte är lika accepterat som andra sjukdomar. De lyfter fram vikten av att det att finns vuxna som lyssnar, så de kan hitta roten till problemen. Det borde finnas fler att prata med och föreläsningar. Det är inget konstigt att man är deppig ibland och att vi pratar om det är viktigt, så det inte blir en depression. Höga krav och stress Majoriteten upplever att det är höga krav i skolan och stress kring betyg. Vissa anser att det är dålig samordning kring provperioderna vilket leder till att många ständigt känner sig stressade och aldrig blir helt lediga. Några lyfter fram ett behov av att få lära sig att planera sin tid bättre, för att på så vis minska stresskänslan. Framtidstänkandet stressar. Skolan är framtiden för oss. Det vi inte har kontroll över stressar, ångest kring betyg. Det handlar mycket om planering, för har jag inte planerat upp det blir jag stressad. Bra att lära ut hur man kan strukturera och planera, så man kan släppa det. Det skulle bli mindre stress. Det matas hela tiden in att lyckas man inte i skolan, så lyckas man inte. Väntetider Flera är missnöjda över vårdens öppettider och att det är långa väntetider. Flertalet upplever samtidigt att de får bra hjälp, när de väl får vård. De har konstiga telefontider och de svarar inte. Det är drop-in tid när vi går i skolan. Det är bara en dag när det är mellan kl Bättre efter kl.16 när vi har slutat. Många vill bara gå dit. Ungdomsmottagningen, där är det bra personal att prata med. Det är ofta de står här i skolan och gör tester och det blir en påminnelse om att de finns. Telefontiderna är inte bra. Får ingen kontakt om man ringer eller mejlar. När man bestämmer sig för att be om hjälp, då kan det ta veckor att nå fram. När de ringer kanske man inte vill/kan svara eller man svara inte för att det är dolt nr. Tar 6 månader att få någon gratis vård, då får man gå privat och det är inte säkert att man kan göra. Viktigt att förebygga. Viktigt att sätta fokus på att vi vet var vi ska kolla, om det känns fel. Jag håller med om bilden. Stressigt. Tryck ifrån många olika håll. Det blir en påfrestning. Viktigt att psykisk ohälsa inte är så tabu, man ska kunna sjukskriva sig om man inte mår bra. 27

243 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infrastruktur Bättre kommunikationer efterfrågas utanför tätorterna. För få, eller inga bussavgångar på landsbygden gör att många unga med körkort väljer bort kollektivtrafiken. Ungdomarna beskriver att de gärna hade åkt kollektivt om det fungerade. Överfulla bussar till och från skolan är ett problem enligt ungdomarna. De tycker att det är farligt och otryggt att tvingas stå upp i så höga hastigheter och vill att extrabussar sätts in dessa tider. Billigare kollektivtrafik efterfrågas. Ungdomarna upplever att priserna för kollektivtrafik-korten ökar varje år. De tycker också att det är orättvist med olika regler för korten beroende på vilken kommun de bor i. Gratis kollektivtrafik för alla unga under 18 år är ett återkommande förslag. Ungdomarna känner sig otrygga vid resecentrum, tågstationer och på bussar och spårvagnar, i synnerhet på kvällar och helger. De tror att fler bussar/vagnar kan öka tryggheten då det blir mindre trångt ombord. Ett förslag är att ha värdar vid hållplatser och på bussar/vagnar alternativt en trygghetscentral att ringa till vid behov (som SL har i Stockholm). Fågelviksgymnasiet, Tibro Ont om bussar och bristande förbindelser Flera av eleverna bor inte i Tibro utan i andra orter: Hjo, Karlsborg, Mölltorp, Forsvik med flera. Vissa elever har upp till fem mil till skolan. Ovanligt många elever har körkort och en hel del har bil. Flera säger att de gärna skulle ta bussen istället för bil om det fanns bussar som gick dit de bor. Fågelsviksgymnasiet ska lägga ner om ett år och eleverna oroar sig för att det redan nu ska bli svårare att ta sig till och från Tibro. Alla bussar går genom Skövde. Till exempel: när jag ska åka till Hjo tar det en timme via Skövde. Det tar 20 min med bil. Det fanns en buss mellan Hjo och Karlsborg men den tog de bort. För mer än tre år sedan pratade vi med politiker. De sa att de skulle fixa det. Har ju inte hänt något. Bättre förbindelser behövs Tibro Hjo. Ibland får vi vänta två timmar på att komma hem. När vi börjar 11 får vi åka in på morgonen och hänga i Tibro. Samma grej när vi slutar kl. 12 och får vänta till kl. 14. Bussarna från Hjo till Tibro slutar gå vid 17. Efter fem kan du inte ta dig hit. Otryggt på bussar och resecentrum kvällar och helger Eleverna tycker att det känns otryggt i bussar och vid resecentrum på kvällar och helger. Bråk som börjar på resecentrum följer med in på bussen. Eleverna tror att fler bussar lördag och fredagskvällar till och från Skövde skulle minska otryggheten eftersom det inte blir lika trångt. Dessutom skulle säkerheten öka eftersom folk skulle slippa stå upp i bussen när den kör på landsvägarna. Jag är mer rädd på buss än vid resecentrum för på bussen är jag fast. Jag kan inte gå därifrån och det finns inga vakter. Fredag och lördagskvällar/nätter är det ont om bussar och dåliga tider. Alla sitter på varandra. Eller står upp. Det är ju inte säkert. Det gäller bussarna Skövde-Tibro- Karlsborg samt Skövde-Hjo. Dyra busskort och ofräscha bussar Eleverna tycker att det är alldeles för dyrt att åka buss. Flera menar att det är billigare att åka bil än buss trots parkeringsavgifter. Om de ska välja bussen måste det bli billigare. Vissa elever tycker att bussarna är ofräscha/ostädade, de nya bussarna tycker de är bra. 28

244 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur Busskorten är dyra. Nästan hela studiebidraget går åt till att köpa fritidskort då har man busskort men man är ju pank så det går inte att hitta på något ändå på fritiden. Det borde vara gratis för studenter att åka buss! Eller billigare i alla fall. Det är billigare att åka tåg, tex MTR express till Göteborg. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Otryggt Eleverna beskriver att det ofta känner sig otrygga då de åker kollektivtrafik på kvällarna, särskilt under fredag och lördag kväll och natt. De berättar att det stiger på fulla människor som söker kontakt, eller uppför sig störande och hotfullt. Eleverna förklarar att det känns extra otryggt om de är få människor på vagnen eller om de befinner sig på en gammal vagn, dvs. den typ av spårvagn där vagnarna är separerade från varandra. Flerparten av eleverna föreslår någon typ av vakter eller värdar för att öka känslan av trygghet på kollektivtrafiken men också på vissa mer stökiga hållplatser. Det är väldigt olika var man är i stan om man känner sig säker eller inte jag tänker om man inte skulle kunna sätta in vakter, säg vid Hjalmar Branting, att det skall stå en vakt där och så dom kan hjälpa till och man känner sig mer trygg. Lite otryggt ibland faktiskt, beror på vilken linje man åker. Om en linje har varit någonstans där det är mer oroligt, då känns det inte bra. just Valand är en osäker plats på helgerna, fredag och lördag kväll. Där skulle dom kunna ha vakter. Gratis kollektivtrafik hela tiden (även under sommaren) Merparten utav eleverna lyfter frågan kring gratis kollektivtrafik hela tiden, även under sommaren. De menar att det ger större frihet, möjligheter till att besöka kompisar och hitta på roliga aktiviteter. Vidare påpekar eleverna att de ändå åker, men utan att betala. Varför kostar det på helger om man skall in till Chalmers på helgen och plugga matte. Ett sommarkort ger mer frihet, man kan åka långt. Synd med helgerna, då tjuvåker majoriteten det är inte bra. Överfulla fordon Flera utav de elever som bor utanför centrum beskriver att deras expressbussar snabbt blir överfulla. Särskilt kommer det kritik från de ungdomar som åker Blå Express från Kungsbacka mot Göteborg. De berättar att människor ofta får stå upp även då bussen åker på huvudled och i snabb hastighet vilket de beskriver som olustigt. Vidare är det en relativt lång resa från tex Kullavik in till Svingeln och ofta måste de stå upp hela vägen. Att bussarna är överfulla gör också att de ofta är sena menar eleverna, något som gör att de inte riktigt litar på busstiderna. runt 7.30 (blå express) vid Snipen då är det fullsmockat, alla bussar fylls upp och ibland kommer inte alla på. Vi från Kullavik kommer ofta sent på grund av att bussen är sen, det är bara en fil på vägen så det blir en kö rakt in. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Gratis kollektivtrafik Eleverna önskar att det skulle vara gratis kollektivtrafik hela tiden så att de slapp förhålla sig till tider, dagar eller att det är sommarlov. Några påpekar att det tar en stund att åka hem ifrån stan och att kortet då känns begränsande. Det påverkar hur de kan träffa sina kompisar, plugga sent på tex. biblioteket samt fritidsaktiviteter. Fixa så att tiderna blir senare på spårvagnskorten jag har en timme att komma hem. Jag bor i Hjällbo och det är jobbigt för mig. Det är dåligt att de inte gäller på helgerna, där kan ni göra en insats. Häromdagen var jag på mattehjälp på Chalmers och så skall jag 29

245 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur åka hem och då funkar inte kortet. Jag har pluggat matte och då skall jag betala för att komma hem. Vagn 13 från Hisingen. Flera utav eleverna behöver ta sig från Hisingen till skolan, de byter då till spårvagnslinje 13 vid Hjalmar Brantingsplatsen. Något som blir ett problem eftersom linje tretton ofta bara är en vagn och då blir helt full redan vid de första stationerna. Eleverna berättar att vagn 13 ofta bara åker förbi pga. av att den är full med folk och att de då måste vänta i 10 minuter till nästa vagn. Något som påverkar deras ankomst till skolan. Nummer 13 är alltid bara en vagn och det är jättetrångt, så ibland när man vill hoppa på så åker den bara förbi och man får vänta till nästa typ 10 min. Linje 13 är full, så full att den inte borde köra alls. Det borde förbättras med fler vagnar. En vagn räcker inte. Sommarlovskort Eleverna har under högstadietiden fått något som de kallar sommarlovskort dvs. ett kort de kan använda i kollektivtrafiken. Nu är de inte säkra på att de kommer att få ett liknande kort när de börjat på gymnasiet. Sommarkortet är viktigt beskriver eleverna, det ger större frihet och tillgång till aktiviteter i hela Västra Götalandsregionen. De önskar få ett även under somrarna då de går på gymnasiet. Alla tyckte att det var jättebra (med sommarlovskort), man tog bussen så det var positivt. Våra föräldrar blev glada. Det var bra om man ville göra en liten dagsutflykt eller så. Kunskapskällan, Herrljunga Tågtider som passar skoltiderna Flera elever uttrycker att de ändrade tågtiderna gör det svårt för dem i vardagen. Särskilt påverkar det skoltiderna. De får ofta ta tidiga tåg för att sedan vänta länge tills skolan börjar, likaså på eftermiddagen då de inte hinner med tåget utan måste vänta länge på nästa. De beskriver att mycket tid går åt till att vänta i skolan för att tågtiderna inte alls passar deras skoltider. Tågtiderna blev ändrade efter vintern och passar inte med skoltiderna. Ofta så börjar man 9.45 och då hinner man inte åka dom tåg som går alla såna tider typ morgonen 8.23 och vi börjar 8.45 över det funkar inte. Och hem också, dom tågen hinner man inte med och måste vänta länge Man måste ofta vänta väldigt länge på tågen eftersom dom inte kommer så ofta Fler turer för ett hållbart liv Många av eleverna beskriver att tågtiderna påverkar dem negativt. Särskilt beskriver några elever hur tågtiderna till Borås hindrar dem från att tacka ja till arbete, både under sommaren och resten utav året. Eleverna menar även att deras fritid begränsas av tågtiderna: de skulle gärna åka mer till Borås eftersom det där finns fler saker som känns roliga att göra på fritiden men att tågen hem från Borås är få och att det sista går runt 18-tiden på helgerna. Det behövs bättre kontakt med Borås. Jag jobbar i Borås ibland och sommartiderna på tågen är inte så bra och då måste jag tacka nej till jobb! Borås har så usla tider, sista från Borås på helgerna går kl. 18. Vilket är jobbigt om man vill kolla på bio eller något. Dyrt att åka kollektivtrafik Eleverna upplever att det är dyrt att åka kollektivtrafik. Särskilt om de vill göra något på helgerna eller vid tider som faller utanför fritidskortets tids- eller geografiska zon. De beskriver att de skulle åka mer om det var billigare. Om man får låna kort så kanske annars är det jävligt dyrt att åka tåg. Dom höjer varje gång, jag blir så arg. Det är svindyrt att åka tåg på kvällen Alingsås till Herrljunga typ 100 kr tur och retur det kan bli 300 på att resa en kväll, det är saftigt om man bara har studiebidraget.. Lagmansgymnasiet, Vara Kollektivtrafiken inte ett tillräckligt bra alternativ till bilen En större del utav eleverna beskriver hur bristen på kollektivtrafik, framför allt senare turer på eftermiddag och 30

246 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur kvällar, gör att de väljer bilen istället. De förklarar att det känns osäkert med bussarna och tågen eftersom det ibland inte kommer ersättningsfordon vid inställda turer. De kan då bli tvungna att vänta utomhus i upp till en timme och kanske längre, vidare kan inställda turer påverka huruvida en elev kan ta sig till skolan eller inte. Resultatet blir att flera av eleverna tar bilen eftersom de inte ser kollektivtrafiken som ett tillräckligt bra alternativ. Sedan jag tog körkort så har jag knappt åkt kollektivtrafik. Men det är jävligt jobbigt om tåget är inställt. Det kommer ingen ersättningsbuss. Vintertid kommer det nästan inga bussar. Det är otryggt. Jag får skriva till läraren och vara hemma från skolan den dagen På kvällar finns det ingen kollektivtrafik, sista går kanske vid 17 på kvällen till Kvänum. Med tanke på att jag har bil så är det inget problem.. Åka kollektivt på fritiden Många av eleverna beskriver att deras fritid blir lidande pga. kollektivtrafiken. Främst beskriver de hur bussarna går sällan eller aldrig ute på landsbygden. Eleverna förklarar hur deras kompisrelationer blir drabbade, att de vill träffa sina kompisar under kvällar och helger också. Vidare blir det svårare att ta sig till och hem ifrån fritidsaktiviteter samt jobb. Eleverna behöver mycket hjälp från vårdnadshavarna för att ta sig till och från platser utanför skoltid. Jag tänker lite så här att det är viktigt att umgås med sina kompisar men det är svårt om man bor i Nossebro. Då kan man inte göra det. Jag måste planera och be mamma och pappa att köra mig. Jag tycker att det ska finnas fler bussar. Förbindelsen till Kvänum är sådär jag skall jobba i Vara i sommar och det finns inga bussar som passar, då kommer jag få flytta till mina föräldrar och cykla. Jag kan inte ta mig med kollektivtrafiken till jobbet från där jag bor nu. Jag åker kollektivt mer på sommaren till kompisar, eftersom jag bor som jag bor så jag måste ta mig till Vara, jag är beroende av att mina föräldrar kör. Det är skolbuss till och från skolan. Otrygga stationshus/platser Flera elever beskriver stationshusen i regionen som otrygga platser. Många väljer att stå utanför istället för att gå in eftersom de upplever stämningen inne i vänthallarna som hotfull. Eleverna önskar fler väktare eller synliga poliser. det är väl mer stationerna. Jag står helst inte i ett stationshus, då står jag utanför. Ibland när jag åker från Skara till Vara så, det är lite knepigt folk som hänger i stationshuset. Jag har vänner som blivit hotade, det har varit gängbråk. Fritidskort inte för alla? Eleverna upplever en orättvisa över att alla ungdomar inte får ett fritidskort. Några elever beskriver särskilt hur det drabbar dem som har skolbuss till och från skolan. De känner sig begränsade att åka kollektivtrafik på fritiden pga. av att de inte får något fritidskort och resorna därför blir dyra. Sedan det här med busskorten, hur kommer det sig att bara dom som har linjebussar som får busskort? Plusgymnasiet, Uddevalla Många av eleverna pendlar in till gymnasieskolan antingen från yttre delar av Uddevalla kommuner eller från andra kommuner så som Orust, Sotenäs, Färgelanda eller Vänersborg. Fulla bussar Något som många nämner är fulla bussar. Det handlar framför allt om stadsbussarna i Uddevalla, men också om pendelbussarna som avgår på morgon och efter skolans slut. När det gäller stadsbussarna verkar det handla om de flesta av bussarna, förutom de som går till och från Herrestad. Det är väldigt fullt vid tiderna när folk slutar skolan. Det är folk som står hela vägen till Färgelanda, så det är inte så kul. Det fungerar inte så bra, bussen är alltid full trots att det är tredje stoppet. Man dör ju om man åker buss med så mycket folk i. Jag tar 2an och 3an och då står jag precis bredvid busschauffören 31

247 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur för att den är så full. Det får plats 30 personer och det är säkert 60 personer i bussen. Tänk om bussen skulle krocka, stadsbussarna har ju inte ens bälten. De tar in hur många som helst. Och massa barnvagnar. Vi har skickat klagomål till Västtrafik och sagt att de måste skicka en extrabuss, men fick bara ett standardsvar tack för ditt mejl och inget annat svar. Diskussion om priset Många av eleverna nämner dyra priser när de tillfrågas om vad de tycker om kollektivtrafiken. De upplever att priserna höjs för varje år och har gjort det under lång tid. Flera elever nämner att det är mycket dyrare priser i Västra Götaland än vad det är i exempelvis Stockholm. När eleverna informeras om att resenären står för den ena halvan av priset och skattebetalaren för den andra halvan är det få som känner till detta. Det finns olika uppfattningar bland eleverna om ifall detta är en bra fördelning av kostnaden. Jag har fritidskort som gäller 100 dagar, det kostar ca 800 kr nu. Vid varje vinter så höjs priset. Det är ju ingen som åker om det blir för dyrt. Månadskortet för ungdomar som gäller bara i Uddevalla borde kosta 270 inte 370 kr. Jag tycker inte heller det ska vara dyrare bara för att man bor längre bort, jag måste ju åka buss mer och då borde det inte vara dyrare. Priserna höjs hela tiden, men våra studiebidrag höjs aldrig. Studenter borde därför ha lite rabatt! Anslutningar Många av eleverna pendlar långt för att ta sig till skolan i Uddevalla och det är vanligt att de behöver byta mellan bussar och tåg. De berättar om att anslutningarna på många håll inte fungerar så bra som de önskat, så som i Håby, Myggenäs och Dingle. De upplever att förseningar inte kommuniceras mellan chaufförerna eller att bussar och tåg inte väntar in varandra. Undantaget tycks vara Torp terminalen där alla är eniga om att det fungerar mycket bra med kommunikation och anslutningarna. Förseningar Många elever nämner problem med försenade och inställda tåg, vilka många nyttjar för att ta sig till och från skolan. De berättar också att informationen om förseningar och inställda turer inte kommuniceras så bra som de önskat, såväl som ersättningsbussar som inte kommer eller inte rymmer samtliga passagerare. Jag var med om att en gång skulle jag åka tåget från Uddevalla till Stenungssund. 5 min innan det skulle gå fick vi information om att det var inställt, så då vi fick springa in till Kampenhof istället. Bussarna hade inte fått information om detta. Så hälften av de som skulle med tåget fick inte plats i bussen för tåget hade inte meddelat bussen. För tåget till Strömstad meddelas först är 20 minuter sent och sen 20 minuter sent igen. Och så till sist får en reda på att det är inställt pga. av personalproblem. Det skapar ju problem för dem som åker tåget. Jag åkte tåg till en början, men det så mycket ersättningsbussar, och så fick en inte plats på dem. Så efter ett tag började jag åka buss istället, och det fungerar rätt bra. Bemötande De flesta av eleverna tycks ha bra upplevelser av personalens bemötande och uppträdande, med några få undantag. Det handlar då antingen om att bli misstrodd gällande sin ålder eller att de upplever busschaufförerna kör vårdslöst. Bemötandet är bra. De kollar bara kortet. Vi brukar inte prata så mycket. Har en kort är det inga problem. Idioten sparkade ur mig från bussen för han trodde att jag inte var ungdom. En gång fick jag visa id-kort, men då trodde mig ändå inte. Så då jag har fått gå hem. Jag har blivit utkallad flera gånger. De kör ganska vårdslöst. Jag kan dock inte klandra dem för tidtabellerna är för tighta. Jag kan inte ens komma fram så snabbt med bil. 32

248 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) På Rudbecksgymnasiet går det elever både från närområdet och från mer avlägsna orter. Medan eleverna från Tidaholm önskar praktiska saker såsom laddningsuttag för telefonerna i bussarna, önskar eleverna som bor ute på landsbygden framförallt bättre anslutningar. Flera av dem har inte bussar som de kan ta till/från skolan och är därför tvungna att åka bil, mopedbil eller traktor istället. Gärna kollektivt, om det hade gått Majoriteten av eleverna förhåller sig positivt till att åka kollektivt till och från skolan. Även om de skulle skaffa körkort menar flera att de skulle kunna tänka sig att åka kollektivt, om det är praktiskt med restider och närhet till hållplatser. I dagsläget är dock tillgängligheten och anslutningarna framförallt för eleverna som bor på landsbygden väldigt begränsade. Flera av eleverna har inte bussar alls som de kan ta, och för många åker sista bussen för dagen runt klockan 16, medan de slutar skolan senare än så vissa dagar. Därtill kan bytestiderna bli uppemot en timme mellan varje buss. En viss väntetid, upp till en halvtimme, tycker eleverna är rimlig, men inte mer än så. Lösningen för flertalet elever har därför blivit att åka mopedbil, traktor eller bil med föräldrarna. Jag bor i Hjo, då får vi ofta vänta i någon timme för att åka hem. Ibland får man vänta först en timme i Skövde och sen en timme i Hjo. Jag åkte traktor till skolan, 2,5 mil. Det är för att det inte går en enda buss därifrån jag bor. Längre bytestider Att kollektivtrafiken kostar är något eleverna ställer upp på. Även om de tycker att biljetterna är dyra, tycker de flesta att priserna på enkelbiljetterna skulle vara rimliga om giltighetstiden skulle förlängas. Eleverna åker gärna till Skövde, men att betala 104 kronor varje gång de ska åka och träna eller träffa kompisar är inte hållbart sett till deras begränsade studiebidrag. I flera andra kommuner får studenter busskort antingen gratis eller rabatterade, och eleverna hade gärna sett liknande upplägg, som exempelvis gratis busskort över sommarloven eller billigare fritidskort. 100 kr tur och retur till Skövde bara för att gå på middag liksom Det ärendet du har i Skövde tar ofta mer tid och då blir det ganska dyrt. Skulle man förlänga bytestiden hade det varit rimligt. Fem timmar istället för tre kanske? Bemötande Medan de flesta av eleverna har positiva intryck av busschaufförerna, finns det flera som upprepat fått otrevligt bemötande. Det brukar variera mellan busschaufförerna, exempelvis hälsar vissa glatt och önskar resenärerna en trevlig dag, medan andra upprepade gånger kör förbi eleverna när de står vid busshållplatserna. De elever som har kontaktat Västtrafiks kundservice med klagomål, frågor eller synpunkter har generellt ett negativt intryck och upplever sig inte hörda. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Hur fungerar kollektivtrafiken? Många elever är nöjda med hur kollektivtrafiken fungerar. Det som kan bli bättre är fler bussar på bättre tider. Då inte bara stadsbussarna utan även landsbygdsbussarna. Flera elever upplever att det blir jobbigt när bussar eller tåg plötsligt blir inställda eller inte går som de ska. Ett par elever menar också att det vore bättre om det var färre byten på resorna, eller att bytena sker inom samma färdmedel så att de inte behöver byta från tåg till buss under samma resa. En gång på sommaren fick vi vänta i Skövde i 3 timmar, fast det inte ens var något jätteallvarligt som hade hänt. Jobbigt att behöva byta buss så ofta, måste byta från tåg till buss och sen gå, när det egentligen är en rutt man enkelt kunde ta en buss till. Bemötande & trygghet Eleverna är överlag nöjda med bemötande och trygghet i kollektivtrafiken. Ibland kan det vara sura busschaufförer och i vissa fall körde för fort. Eleverna tar upp att vissa bussar kan vara ohygieniska och lukta illa. På en del stationer är det problem med alkoholiserade personer. 33

249 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur Jag skulle säga att de helt enkelt är människor, antingen har de en dålig dag eller så har de en bra dag, de är ganska vänliga. När man väntar på tågen och bussarna är det ofta fulla och knäppa personer, i Göteborg och Falköping, känns inte helt okej. Priser och kort En del elever tycker att det är lite krångligt med alla olika busskort och att priserna är för höga. Ett par av de elever som bor på internat men har föräldrahemmet någon annanstans tycker att det borde vara smidigare att byta mellan Västtrafik och SJ. En elev tycker att skolan borde vara mer givmilda när det gäller flerkommunskort. Priset på fritidskort ökar, känns som mer och mer pengar för varje gång man köper. Västtrafik gäller inte hela vägen. Kostar en del extra med det också. Skolan är lite snål med busskort, jag bor utanför Tidaholm men får bara kort in till Tidaholm, var tvungen att byta adress till min kille i Skövde för att få billigare kort, Schillerska gymnasiet, Göteborg Förseningar i kollektivtrafiken De flesta eleverna åker kollektivt till skolan varje dag. På morgonen är det ofta förseningar och det är trångt på bussar och spårvagnar. Eleverna tycker att det ska finnas fler bussfiler och tätare turer för att förhindra detta. Det är viktigt att det finns en alternativ plan om det skulle ta stopp i trafiken. På vintern skulle plogar på spårvagnar och elslingor i spåren kunna hjälpa. När det är förseningar är de dåliga på att förvarna i tid. Det kan vara bättre kommunikation i högtalarna och att det står i appen. Otryggt på kvällar och helger Flera elever upplever att det känns otryggt att åka kollektivt på kvällar och helger. Det är framförallt på spårvagnen och när det är folktomt som det finns en oro. En lösning kan vara att ha värdar på spårvagnar och bussar vissa tider. Eleverna berättar att det hade känts tryggt om det fanns någon förutom chauffören att söka hjälp hos. Ett annat förslag är att upprätta en trygghetscentral dit man kan vända sig snabbt. Det kan kännas otryggt på spårvagnar på kvällar och helger eftersom det är många berusade ute. Man skulle kunna ha spårvagnsvärdar på dessa tider så man känner sig säker. På tunnelbanan i Stockholm finns det en trygghetscentral som man kan ringa. Det skulle kunna vara en lösning även här. Mer jämlik tillgång till kollektivtrafiken Flera elever vill att det ska vara billigare att åka kollektivt medan andra tycker att dagens prissättning är rimlig. Att det däremot finns skillnader mellan olika kommuner och regioner upplevs som orättvist. Beroende på vart man bor har eleverna olika förutsättningar för att använda sig av kollektivtrafiken. Eleverna tycker även att det är problematiskt att spårvagnarna inte alltid är tillgängliga för personer med funktionsvariationer eller för barnvagnar. Vi som bor utanför Göteborg räcker busskorten bara till klockan 19 medan korten i Göteborg räcker till klockan 22. Vi får heller inget sommarkort som eleverna som bor i Göteborg får. Det finns ramper på spårvagnarna, men det är ofta sönder. Då kan personer få vänta länge innan de har möjlighet att åka med en annan vagn. De äldre vagnarna har dörrar som behöver tryckas upp. Det går ju inte för dem med barnvagnar. Varför finns de kvar? Det kan bli mycket förseningar i kollektivtrafiken. På morgonen blir det knökat på spårvagnarna och ibland får man inte ens plats. Vi skulle kunna utöka trafiken i rusningstrafik och så behövs det fler bussfiler så att de kommer fram. 34

250 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Kollektivtrafik och infras truktur Ållebergsgymnasiet, Falköping Åka kollektivt på fritiden Många elever beskriver att deras fritid blir lidande pga. kollektivtrafiken. Främst beskriver de hur bussarna går sällan eller aldrig ute på landsbygden. Vidare berättar några elever att de skulle önska fler avgångar från större orter, som Skövde, för att kunna göra roliga och givande saker på fritiden. Eleverna förklarar att deras kompisrelationer blir drabbade, att de vill träffa sina kompisar under kvällar och helger också. Jag bor i Odenberg, bussen slutar gå klockan 18 på fredag eftermiddag och börjar gå klockan 05 på måndag morgon, det blir en hel helg utan kollektivtrafik det kan bli problematiskt. Idrottsaktiviteter som drabbas..det går ett tåg 22 och ett tåg 02 (från Skövde) Man får sitta på resecentrum och vänta Billigare kollektivtrafik Ett stort antal elever berättar att de tycker att det är för dyrt att åka kollektivtrafik. De beskriver hur de tror att fler skulle åka om det var billigare, att vissa av deras kompisar inte alls har råd att åka överhuvudtaget. Samt att en billigare kollektivtrafik är bra för miljön. Det måste bli billigare, det är inte rimligt att ett fritidskort ska kosta så mycket som det gör nu. Vi ungdomar måste kunna åka kollektivtrafik, och för alla dom som inte har råd, för miljön.. Några 100 kr billigare som start, annars tycker jag att det skulle vara gratis för alla under 18. Viktigt att hålla ner priset för allas skull. Kollektivtrafik till skolan (från landsbygden) Eleverna uttrycker att kollektivtrafiken generellt fungerar dåligt ute på landsbygden. Extra jobbigt upplevs det att de inte kan ta sig till skolan vid tider som stämmer överens med skoltiderna. Ofta får de ta en tidigare buss och vänta på skolan tills de börjar, likaså på eftermiddagen då de får vänta tills bussarna går. Några elever har hittat alternativa sätt att ta sig till skolan, som samåkning med andra i familjen, moped eller bil. Det kostar pengar att ta mig till skolan varje dag! - jag måste ta moppen. Jag betalar för att gå i skolan, vilket inte känns ok Jag tror jag är den som åker mest den fungerar rätt dåligt, skulle nästan säga att det är fördjävligt. 6 mån om året går den (kollektivtrafiken) konsekvent den går sällan ute på landsbygden, man kan få sitta och vänta i några timmar och i skolan några timmar... Bemötande Några elever upplever att de inte blir bemötta med respekt av personalen på kollektivtrafiken. De beskriver att de blir bemötta med misstro. Vidare berättar några elever att de sett personalen behandla människor rasistiskt. Chaufförer som uttryckt sig rasistiskt och det är ganska ofta när man åker tåg att man blir bemött som om man var en brottsling vad man en gör, att de är på jakt efter en... Generellt...rasism i bussvärlden, hur människor med andra hudfärger blir bemötta jag tycker att det är fördjävligt. Som nyinkommen är det svårt att förstå det här med kontoladdning tågkontrollanterna borde få bemötande-utbildning om hur de skall göra och förklara. Kanske en folder på olika språk 35

251 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman Valbara teman Alla ungdomar deltog några veckor innan Demokratitorget i en förberedande träff som leddes av en processledare från Pedagogiskt Centrum. Där fick de ge förslag på ämnesområden som de skulle vara intresserade av att diskutera med politikerna. De temaområden som har diskuterats under vårens demokratitorg är: jämställdhet och jämlikhet, trygghet, miljö och klimat samt integration. De tematiska ämnena kan ses som en antydan om vilka frågor som engagerar unga idag. Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola är det svårt att lyfta fram gemensamma beröringspunkter mellan skolorna. Nedan presenteras de fyra temana och de gymnasium där temana diskuterades. Jämställdhet och jämlikhet Kunskapsgymnasiet, Göteborg Jämställdhet och jämlikhet lika rättigheter oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder Eleverna tycker att jämställdhet och jämlikhet handlar om lika värde och lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder. Eleverna menar att även om lagar reglerar att alla människor är lika värda finns normer som gör att det i praktiken inte blir så. Människor blir diskriminerade på olika sätt. Kvinnor och män får inte lika lön för lika arbete. Det finns så mycket som inte är jämställt, säger eleverna. Det är inte lika värde idag. Vi har normer som säger hur vi ska vara. Och det blir det ju ändå samhällskillnader mellan människor. Man säger att det är jämställt på arbetsmarknaden men det är det ju inte. Kvinnor och män som tjänar olika fast de har samma jobb. Tänker på folk med diagnos i skolan, får de jämlik hjälp? Det är ganska jämlikhet mellan kön. Finns kanske annat som behöver prioriteras. Jobba med killars kvinnosyn, redan från tidig ålder Eleverna, både tjejer och killarna upplever att vissa killar har väldigt skev kvinnosyn. De tar upp exempel på hur tjejer trakasseras i samhället på grund av hur de klär sig och beter sig. Eleverna säger att det är gamla normer som lever kvar, om hur en kvinna ska vara och hur en man ska vara. För att öka jämställdheten tycker eleverna att killar redan i tidig ålder borde få lära sig hur de ska bete sig mot tjejer. Jag kan inte ha många killar på min snapchat för då är jag en hora. Det är gamla normer som fortfarande finns kvar, hur en tjej ska vara. Enligt mig nu 2017 finns inget sånt. Killar måste lära sig. Men det är inte bara killar heller. Det finns tjejer som ser en tjej som en hora. Som tycker som killar gör. För att det är lite coolt att tycka som killarna. Jag har varit med om småkillar som kan säga fruktansvärda saker om oss tjejer. Även om vi är typ 10 år äldre. Vad har de fått de ifrån? När de är i sån låg ålder, hur kan de säga såna saker? Rasistiska kränkningar Eleverna kan själva ge exempel på trakasserier och kränkningar som de varit med om eller haft anhöriga som fått utså. Eleverna beskriver hur de fått rasistiska kommentarer på grund av sin hudfärg och att de bär sjal. Vissa av tjejerna säger att de inte känner sig trygga ute. Var med min syster i stan. Kom en person och sa Jävla blatte fly från mitt land. Det är kränkning och rasism. 36

252 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman De vanligaste kränkningarna är på grund av kön. Eller på grund av att jag är svart eller att jag bär sjal. Kan höra på staden vuxna människor som häver ur sig rasistiska kommentarer. Och kompisar som blir tafsade på stan. Kvinnor få aldrig ta på sig vad de vill. För lite kläder eller för mycket kläder. Jag har vänner som blivit nedslagna på grund av att de bär sjal. Har du för lite kläder kan du bli våldtagen. Man hör mycket i media. Killar som ger sig på tjejer. På grund av det blir man rädd och begränsar sig väldigt mycket. Ens frihet går bort. Lagmansgymnasiet, Vara Vad är jämställdhet? Enligt eleverna innebär jämställdhet att det ska vara lika mellan män och kvinnor, inom bl.a. lön men också i relationer. Ett par elever breddar begreppet och menar att det handlar om allas lika värde, oavsett kön, religion eller etnicitet. En elev menar att det är jämställt när tjej kan gå ute på kvällen utan att vara rädd. Alla ska behandlas lika oavsett kön religion eller etnicitet, man ska inte hämmas i den man är. När man inte är rädd när man går ute att bli våldtagen, bara en sån sak, då är det ganska jämställt. Är det jämställt i Sverige? De flesta eleverna är överens om att det ser relativt bra ut i Sverige men att det finns saker att förbättra. Det finns olika förväntningar på kvinnor och män som håller kvar dem i gamla roller. Ett par av tjejerna har blivit utsatta för tafsningar, då framförallt på klubben. Flera elever menar att orsaken till många av problemen är att folk är uppväxta med det. Därför är undervisning om jämställdhet i tidiga åldrar en möjlig lösning. Medan en elev är kritisk till att prata om det i tidig ålder. Det är normer och tar lång tid att förändra, juridiskt sett är det jämställt men inte praktiskt sett. Killar får inte gråta, då är man omanlig, tjejer ska helst gilla rosa och jobba inom vården. Lära ut från första början när man är små att det inte är okej att dra i hennes hår bara för att du gillar henne. Sexuell läggning En del elever tror att det kan vara svårt att komma ut med en annan sexuell läggning än heteronormen. En del elever tror att det är lättare för tjejer att komma ut som homo eller bisexuella än för killar. Samtidigt finns det elever som har egna erfarenheter av det och inte helt delar uppfattningen om att det är svårt. Samtidigt märker man i kompiskretsar att man skämtar om det, att vara bög är ett skällsord, det har det vart ganska länge, finns fortfarande saker att jobba, inget som går av sig själv. Plusgymnasiet, Uddevalla Förebilder Början av samtalen handlade om förebilder som jobbat jämställdhet & jämlikhet. Eleverna nämner bland annat organisationen Cumuluskraft, Nelson Mandela, Michelle Obama, Joakim Lamotte, Anna Whitlock, Rosa Parks, Susan B Antony, Martin Luther King, Margaret Thatcher, Thomas Sowell, Bill Gates, Kurt Cobain och Zara Larsson. Är det jämställt? De flesta elever tycker att det inte är jämställt. Det kan vara allt ifrån att män får högre lön till kvinnoförnedrande kommentarer på jobbet. Flera elever har upplevt situationer där killar tillåts att göra dumma saker. Det kan vara ute på klubben eller på idrottslektionen. Min chef kallar mig lilla gumman, han säger bra jobbat mannen till killar och bra jobbat lilla vännen till mig, det är jätteförnedrande. Markerar man det så tar man för mycket plats, om man säger ifrån är man en feminist som förtjänar att dö. Orsaker & lösningar Flera elever menar det handlar om normer som sätts redan i tidig ålder. Det finns förväntningar om att män ska vara på ett visst sätt och kvinnor på ett visst sätt. Lösningarna är mer undervisning om t.ex. genus eller att sexualkunskapen breddas 37

253 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman till att handla om mer om respekt. Ett par elever tycker att det finns en påtvingad jämställdhet och vill inte att staten ska lägga sig i vad som är en fråga att hantera på individnivå. Jag praktiserade på förskola, en liten tjej som satt o skrek vid bordet när vi åt fick mycket skäll, sen när en kille kastade en macka var det inte alls lika mycket big deal, för att han är kille, dom som gör det är så omedvetna. Kanske borde ha bättre sexualkunskap där man inte bara lär sig om sex och mens, utan också hur man respekterar varandra, oavsett kön, ett nej är ett nej. Rasism Ett par elever har upplevt rasism i olika former. Problemet ligger i attityder men positivt är att attityder kan förändras. Det kan också handla om föräldrarnas värderingar. När det gäller konflikten mellan yttrandefrihet och kränkningar så menar en elev att man måste kunna begränsa yttrandefriheten och inte tillåta kränkningar. En annan elev menar det är viktigt att acceptera allas åsikter och inte förtrycka någon. Folk kollar ofta på hudfärgen, jag känner ju jag är annorlunda, idealen uppbyggda på vita människor, får alltid kämpa extra. Föräldrarnas fel, tror inte att någon föds rasist, om farsan säger dom är så här, dom tar våra jobb då lär sig barnet, då hittar dom fakta som stämmer med det dom tror. Ållebergsgymnasiet, Falköping Är det jämställt i Sverige? Eleverna är överens om att det inte är helt jämställt i Sverige. En del menar att det ser bra ut i jämförelse med andra länder, medan andra menar att det är en väldigt lång väg kvar. Lika lön mellan kvinnor och män är något som flera elever tycker borde vara självklart. Flera elever har upplevt kränkningar i någon form. Det kan handla om förminskning av kvinnor eller homofobiska kommentarer. Det är ju inte könet som får lönen. Ute en kväll, det åker förbi en bil full med bilar, dom tutar och visslar, häng med oss tjejer Har en bror som är öppet homosexuell, mer socialt acceptabelt än det var för länge sen, men går förbi i korridoren med sin pojkvän folk som gör kräkljud, på stan folk som pekat finger från bilen. Orsaker Många elever menar att ojämställdhet är inbyggt i strukturer redan i uppfostran. En elev lyfter fram att folk är rädda för femininitet och att de gärna vill hålla isär maskulinitet och femininitet. Flera elever landar i att undervisning i tidiga åldrar är en lösning. Ett par elever sätter tilltro till den nya generationen. Man skulle kunna lära ut i tidig ålder så att det blir en självklarhet i tidig ålder. I min kompiskrets är vi öppna, inte så dömande som generation längre. Jag tror att vår öppenhet kan besegra det. Nätet Ett par elever tar upp kränkningar på nätet och menar att det är lätt att gömma sig bakom en datorskärm. En elev berättar om ett stort bråk som ägde rum på sociala medier i samband med den internationella kvinnodagen. Det startades genom ett inlägg om varför inte männen har en egen dag som sedan eskalerade. Kvinnor kan inte äga sin sexualitet utan att bli kallade horor. Händer väldigt mycket på nätet, det är lättare att gömma sig bakom en datorskärm. Killar som skrev att kvinnor ska brännas på bål, hela Falköping & Skövde som va med, ingen idé att ens argumentera, de blir triggade, dom skrev ju det för att va coola. 38

254 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman Trygghet Fågelviksgymnasiet, Tibro Trygghet människorna inte känner sig otrygga, finns alltid nån anledning att man agerar utåt. Vissa elever känner sig tryggare i större städer med mycket folk runt omkring sig, andra tänker att mindre orter är tryggare eftersom det inte inträffar lika mycket där. Hemmet och skolan upplevs som en trygg plats av de flesta. Dock uttrycker vissa av tjejerna att det känns otryggt när vuxna män som går vuxenutbildning i skollokalerna stirrar eller försöker ta kontakt med dem. Många associerar otrygghet med att vara ute själv på kvällarna när det är mörkt. I Tibro, Hjo och Karlsborg släcks varannan gatlampa efter kl. 12 vilket eleverna är kritiska till. Sociala medier och snabbare spridning av nyheter tror många är anledningen till att känslan av otrygghet ökar trots att brottsligheten minskar. Trygghet i världen En del elever menar att världen blivit otryggare. Terrorattentatet i Stockholm kommer upp i ett par av diskussionerna men flera elever menar att det, precis som mycket annat man läser, inte finns någon anledning att lägga fokus på. Enda gången jag känner mig otrygg är om jag är ute själv på kvällen, det behöver inte bara gälla Tibro utan var som helst. Många känner sig mer otrygga med invandrare som kommer, dom tror dom drar med sig kriminalitet, jag tycker bara det är falskt, dom drar alla över en kant. När man går hem sent på kvällen i Tibro springer man nästan, speciellt i närheten av parken. När man tänker på trygghet inför framtiden är det lite dåliga upplysningar i skolan om vad man kan söka för utbildning och vad man behöver för det. Kunskapskällan, Herrljunga Tryggt i Herrljunga Många elever menar att det är tryggt i Herrljunga. En del menar att det borde kännas mer otryggt eftersom det skulle ta lång tid för polisen att komma ifall något skulle hända. Men eftersom det är en liten stad och många känner varandra så blir det säkrare. Ett par elever lyfter fram att det varit stökigt i vissa områden i Falköping där många nyanlända bor och att det är politikernas uppgift att se till att skapa trygghet för de grupperna. Inte direkt otrygg i Herrljunga, i Göteborg är det lite värre, det är i de större städerna som det mesta sker. Man tänker att en sån grej som hände i Stockholm skulle inte kunna hända i Herrljunga, det känns inte som ett rimligt mål. Anser att det ligger hos kommunpolitikerna att se till att dom Man läser ju hela tiden att folk blir skjutna, men jag går inte runt o tänker på det. Ytterst sällan man nås av det som är positivt, skulle ha lite media som t.ex. tar upp att 20 % blir friskare. Schillerska gymnasiet, Göteborg Trygghet Det finns många olika aspekter av trygghet. Eleverna tar upp allt från att kunna gå på gatan sent på kvällen och vara trygg, till familj och gemenskap och vikten av att ha bra sociala relationer. Samt att veta att man kan få hjälp när man behöver det. Otrygghet Flera elever pratar om vissa platser inne i stan känns otrygga, bl.a. i Nordstan och på Centralen. Där finns gäng och alkoholiserade personer. Ett par elever upplever att det är otryggt att åka spårvagn sent på kvällen. Några elever tar upp problem med hatgrupper och mobbingsidor och ett par elever har upplevt rasism. I Nordstan känner man sig otrygg, massa gäng, läskig känsla, fulla personer, vissa går efter en, känns obehagligt. Jag känner inte tillit till människor jag inte känner, speciellt i kollektivtrafiken eller på stan, har upplevt väldigt mycket rasism. 39

255 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman Bli samhället tryggare eller otryggare? Det är blandade åsikter om samhället blir tryggare eller otryggare. En del menar att otryggheten kommer närmare och närmare, med exempelvis terrorattacken i Stockholm. Samtidigt menar flera att orsaken till otrygghet är den stora mängd nyheter som visas i media. Andra orsaker kan komma från fördomar och även från föräldrar som varnar sina barn för vissa situationer. Tror att det har blivit tryggare men att man tror att det blivit otryggare för att vi läser nyheter, får reda på saker man inte behöver få reda på, ibland oroar jag mig för saker jag absolut inte kan påverka. Militärtjänst När det gäller militärtjänst finns det flera olika åsikter. Vissa vill göra lumpen, andra kan tänka sig göra det och vissa vill absolut inte göra det. Vissa tycker att det är bra att folk utbildas så att vi kan försvara oss medan andra tycker att det är slöseri med pengar och några menar att upprustning riskerar att starta krig istället för att motverka dem. Att rusta upp är lite det som startar osäkerheten, tänker man att det ska bli krig så blir det krig. Jag tycker att det är bra, det handlar om att vi måste kunna försvara oss, det är bra att vara förberedd. Miljö och Klimat Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Samhället är inte hållbart idag Eleverna är överens om att samhället inte är hållbart. De tar upp allt ifrån oekologiskt mat till utlandsresor och källsortering. Flera elever menar att orsaken är bekvämlighet. I vissa fall handlar det om individens ansvar, i andra fall finns det saker regionen kan göra. Den stora frågan är kollektivtrafiken. I Sverige är vi bra på att hantera miljöförstöring här, men vi som konsumenter är inte bra, många onödiga produkter köps, och mycket är importerat. Öka kollektivtrafiken För att eleverna ska ha möjlighet att leva ett hållbart liv måste kollektivtrafiken byggas ut och anpassas. Det handlar om tätare turer och lägre priser. Samtidigt menar ett par elever att det inte är bra att det ska gå tomma bussar, de efterfrågar bättre planering i vilka turer som sätts in. En elev tror att det blir svårt att ställa om helt till kollektivtrafik på landsbygden, utan menar att det handlar om att använda förnyelsebara drivmedel. Ska man välja bort bilen måste man ha ett alternativ, om man ska göra nåt i stan går det inte, busstiderna är inte så bra. I den här kommunen är nog kollektivtrafiken största problemet vi har, svårt att ta sig till andra städer för oss utanför Tidaholm svårt på kvällar o helger. Idéer Flera elever har idéer för att lösa hållbarhetsutmaningarna. Vissa är på individnivå andra på samhällsnivå, det är allt ifrån ändrade regler för A-traktorer till klimatvänliga fonder (se punktlista, bilaga 2). Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Satsa på kollektivtrafiken Det främsta eleverna föreslår för en hållbar miljö, är en satsning på kollektivtrafiken. De vill dels att det ska finnas miljövänliga alternativ för resor, både avseende kortare sträckor och längre sådana. För längre resor är tåg en bra lösning och en av elevernas vision är att det ska finnas bra tågförbindelser över hela landet, så att tåg blir det självklara valet vid inrikessemestrar. Eleverna menar också att väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att få fler att avstå 40

256 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman från bilen, speciellt de som bor på landsbygd. Ett alternativ skulle vara att ha mer tillgängligt på nära håll, så man inte blir beroende av att åka längre sträckor för alla ärenden. Vi allihop bor inte i Tidaholm. Om man bor i storstäder är det enkelt att komma åt det man behöver, men om man bor som jag gör är det svårare. Det är en mil till civilisationen. Jag tycker att man ska bygga fler och bättre järnvägar, eller kollektivtrafik. Det ska gå från Riksgränsen till Malmö, alltså det ska gå genom Sverige. Så vill man resa så kan man ta tåget. Jag tycker att man transporterar mycket med båtar, men man kan säkert transportera mer med tåg. Kanske se till så man kan åka tåg under vatten? Med för mycket bilar så tycker jag att man måste satsa mer på kollektivtrafiken. Skolans roll Flera av eleverna ser skolans roll som avgörande för att medvetandegöra människor om miljöfrågor och ge inspiration för hur man kan vara mer miljövänlig. Att använda information som styrmedel föreslås av flera elever och även att skolor serverar vegetarisk mat vissa dagar i veckan för att avdramatisera avsaknaden av kött i maten. Alltså små steg, om hela massan tar små steg så blir det bättre. Utbildning är en stor del. Kanske att skolorna börjar inkludera vegetariska rätter några dagar i veckan. Så man tar bort att vegetariskt är äckligt. Informera om att det finns mer än en sak man kan göra. Informera ungdomar om att man kan äta vegetariskt, att man kan spara energi, att det finns en risk, inte ta det för givet. Ny teknik och miljövänligare bränslen Skulle eleverna få en påse pengar att styra själva över i miljöfrämjande syfte, är det flera som skulle satsa de pengarna på utveckling av nya tekniker. Miljövänligare bränslen menar flera är rätt väg att gå, och satsningar på elbilar blir en naturlig del i detta. Någon håller dock inte med och menar att det görs tillräckligt som det är, och att exempelvis kampanjer för miljöbilar och kollektivtrafik är att dra det för långt. Ärligt talat så tycker jag att Sveriges miljöpolitik är så bra och Sverige är ett föredöme så vi behöver inte göra så mycket. Vi har redan infört källsortering. Det här med att göra något åt bilar är för mycket. Vi har gjort vårt, de andra får göra sitt. Integration Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Integration att komma in i samhället Eleverna beskriver integration som nyanländas möjligheter att komma in samhället genom bostad, utbildning och jobb. Eleverna tar upp hur integration är ett ansvar från samhället och från individen. Några elever lyfter hur en person kan ha bott länge i Sverige, ha både jobb och bostad, men ändå inte vara integrerad att lära sig språket och kulturen är därför också ett eget ansvar. Eleverna är överens om att språket är mycket viktigt för att komma in i samhället. För att öka integrationen tror de på att skapa förutsättningar för möten mellan människor. Det kan handla om föreningsliv och aktiviteter, inte minst för de unga människor som kommer hit. I ett långsiktigt perspektiv handlar integration om att ge förutsättningar för folk att ta sig ur problemområden. Till exempel genom utbildning. Samskolan har till exempel en sprintklass. Jag tycker att det är viktigt att få in unga som kommer hit. Det är bra för oss också. Och de kan lära sig språket. Om alla skolor hade en sprintklass hade det varit bra för integrationen. Jag tror man ska sätta sig själv i samma situation: Hur hade jag velat bli bemött i ett nytt land? Kommer man till ett samhälle där alla är kritiska så blir man själv kritisk. Blanda upp bostadsområden för att öka integrationen Enligt eleverna handlar integration till stor del om hur folk bosätter sig i samhället. Eleverna anser att det är problematiskt för integrationen när nyanlända koncentreras till vissa områden samtidigt som det finns områden där människor aldrig kommer i kontakt med nyanlända. Eleverna tycker att 41

257 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Valbara teman samhället är segregerat idag. För att förbättra integrationen bör bostadsområden blandas upp mer, men det behöver också blir lättare för människor att röra sig över stadens olika områden. Det är många nyanlända som kommer hit och hamnar på samma ställe. Man lär sig inte språket så fort och kommer inte in i samhället. Man borde öka möjligheten för människor att ta sig mellan de olika delarna i Göteborg. Eller bygga ut de delar som finns. Att man blandar upp bostäder är viktigt. Det är ju segregerat, i Göteborg och i hela Sverige. Sätt en flyktingförläggning i Långedrag till exempel. Det är den vägen man får gå tror jag. Jag tycker att det blivit bättre med integrationen. Bor i Särö. Det är ett väldigt segregerat område på sitt sätt. Men sedan flyktingar kommit till Säröskolan har det blivit mer blandat. Man drar sig till sin egen kultur. Kan prata samma språk. Känner samvaro. Då blir det ju uppdelat. Många av oss bor väst/sydväst om Göteborg. Det är ju mycket samma människor som bor där. Hade det varit mer uppblandat så hade integrationen varit bättre. Man har fördomar om det man inte vet om. Men det handlar ju om pengar. Det är dyrare huspriser vid havet, alla kan inte bo där. Man kan ju inte ta in folk innan man har bostäder. Och sen när det gäller att få in folk i jobb och utbildning det blir kostnader på kort sikt men kan bli vinst på långt sikt. Sätter du upp bostäder för flyktingar i ex Hovås, det kommer att sänka marknadsvärdet i området och folk som bor där kommer att flytta därifrån. Diskussion kring svårigheter med integration bostäder, fördomar och bristen på möten Integrationen blir svår att få till när människor vill bosätta sig med folk från sitt eget land, menar eleverna. Samtidigt, säger eleverna, är det svårt för nyanlända att ha råd med en bostad i centrala Göteborg eller i villaområden vid havet. Eleverna betonar att fler bostäder behöver byggas. Bostadsbyggande tar dock tid en del elever tycker att Sverige inte ska ta emot flyktingar om det inte finns tillräckligt med bostäder. Andra elever menar att vi måste ta emot ändå av humanitära skäl och att länderna i EU måste samarbeta mer. Kostnader för att integrera kommer upp i samtalen. Eleverna menar att det på kort sikt kan kosta samhället att integrera nyanlända i jobb och utbildning men att det på längre sikt kommer att löna sig. Eleverna anser att fördomar finns åt båda hållen hos de som kommer hit och hos svenskarna som bor här. Möten behövs för att minska fördomarna. Men, som en elev uttrycker sig vilka man umgås med beror till stor del på var du bor, vilken skola du går på och vad du har för fritidsintressen. 42

258 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Bilaga 1 Bilaga 1: Tankar och åsikter från Post-it lappar När samtalen vid varje Demokratitorg var genomförda gavs alla deltagande ungdomar möjlighet att skriva ner förslag eller åsikter på en post it-lapp. Det skulle vara sådant som de inte fått chans att säga eller något som de ville betona som särskilt viktigt. Alla ord är elevernas egna. Ett antal av skolorna står inte med nedan, det är för att eleverna där inte skrivit några Post-it lappar. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Ta tillbaka bussen som stannar utanför skolan Fler bostäder i Göteborg En vagn mer på Västtågen under rusning Ville nämna att man borde ha koll på Västtrafiks tider eftersom bussar eller spår kan vara sena eller tidiga vilket förstör ens schema Jämställdhet mellan könen, att homo-hetro osv. inte ska vara något att skämmas över Vårdcentralen kan bli bättre med tider, drop-in, ej vänta länge om det är akut Förebyggande arbete behövs inom jämställdhetsfrågan Trafik-bostad-arbete: hela skiten hör ihop. Fixa trafiken så flyttar fler utanför stan! Kunskapskällan, Herrljunga Bygg fler ställen för aktiviteter för ungdomar Bättre att prata om saker såsom psykisk ohälsa enskilt Att fler tåg ska stanna i Torpåkra och Mollaryd. Det kommer underlätta mycket för många elever. Och sänk priset på tågbiljetter Roligt, borde göras på alla skolor Satsa på Västtrafik Bättre tågtider Fler lokaler att hyra för musikändamål i Herrljunga Tågen till Alingsås kostar för mycket Billigare fritidskort Dåligt att fritidskort bara går efter klockan 2 Plusgymnasiet, Uddevalla Ha fler hundgårdar och ha fler ställen man kan släppa hundarna Ha fler hundgårdar i Uddevalla Öppna Trädgården igen. Bidra till uteliv och ungdomar i Uddevalla Tjörn som är en mindre ö har dubbelt så mycket aktiviteter för ungdomar än Orust! Mer fokus på saker att göra och platser att träffas på! Hundgård, där man kan släppa sin hund och det blir en mötesplats. Hade varit jättekul och mysigt. Försöka sänka biobiljetterna. Mer säkerhet, speciellt på nätterna Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Gratis p-piller till alla tjejer på Ungdomsmottagningen Direktbuss till Jönköping. Cykelbanor från städerna till mindre byar t.ex. Tidaholm till Ekedalen Varför får elever inte mer info om t.ex. psykisk ohälsa och vart man kan vända sig? Schillerska gymnasiet, Göteborg Trygghet: folk måste lära sig att kunna agera Inför fler elbussar Lära sig att agera Allt för många fulla gubbar på spårvagnar i vissa områden Tågen mellan Göteborg och Älvängen känns otrygga på natten Mycket missnöjd med tandvården eftersom de ignorerar mina klagomål, förminskar och säger åt mig att vänta tills det blir sämre, när jag redan nu har problem Bra belysning skulle göra att jag känner mig tryggare. T.ex. i gångtunnlar i Backa 43

259 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Bilaga 2 Bilaga 2: Punktlista Nedan följer en sammanställning av de konkreta förslag och önskemål som ungdomarna framfört vid vårens Demokratitorg. Framtid, jobb och utbildning Fågelviksgymnasiet, Tibro Fågelviksgymnasiet borde inte läggas ned Släck inte varannan gatlampa på kvällen Det syns för få poliser ute på kvällarna Fler bostäder behövs Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Många vill studera vidare Kontakter viktigt när man söker jobb Trivsel före lön Eleverna planerar lämna Göteborg efter gymnasiet för att sedan komma tillbaka Kunskapsgymnasiet, Göteborg Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Hjälp egenföretagare och ungdomar matchas, t.ex. genom gratisannonser online Höj lönen för kommunala sommarjobb, gärna till kr i timmen Öka möjligheterna för ungdomar under 18 att få jobb För att få ungdomar att vilja stanna i Tidaholm behövs fler utbildningar i Skövde Låt eleverna få mer kontakt med yrkeslivet genom mer information, yrkesvägledning, mässor etc Prioritera att hjälpa unga människor få ett eget billigt, enkelt boende Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Yrkesprogram för smalt Svårt att få extra- och sommarjobb om man är under 18 år Många vill stanna i Göteborg Brist på bostäder oroar Prioritera att hjälpa unga människor få ett eget billigt, enkelt boende Hjälp från kommunen att skaffa första boendet Skapa fler lätta jobb för ungdomar och sänk kraven för feriejobb Mer kontakt med arbetslivet redan i skolan Kunskapskällan, Herrljunga Schillerska gymnasiet, Göteborg Fler jobb till ungdomar Sommarjobb även för elever som fyllt 18 Bygg fler bostäder som dessutom ungdomar har råd med Lagmansgymnasiet, Vara Bygg fler och billiga hyreslägenheter Plusgymnasiet, Uddevalla Uddevalla skulle vara roligare att bo i om det fanns mer studentliv, bättre uteställen/klubbar Satsa mer på föreningslivet, utöver hockey och fotboll Öppna ett fik vid ån Marknadsför regionens jobb mer för unga så att unga vet att de finns Viktigt att studera vidare efter gymnasiet Bygg fler billiga bostäder Kontakter är viktigare än CV för att få jobb orättvist! Fler feriejobb genom kommunen året runt Ållebergsgymnasiet, Falköping Bättre jobbmöjligheter till ungdomar under 18 år Fler sommarjobb till unga Bygg fler och billiga hyreslägenheter Blanda bostäder, för mångfalden 44

260 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Bilaga 2 1 Fritid och kultur Fågelviksgymnasiet, Tibro Satsa mer på idrott och musik Bättre marknadsföring via sociala medier och kommunernas hemsidor Gör kulturen mer tillgänglig Mer kulturaktiviteter inom ramen för undervisning Satsa på föreningar och därmed på integration Möjliggöra för ungdomarna att påverka Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Skapa mer för ungdomar på Operan, konserthus och teatrar Stadsevent, artister, festivaler (likt Way Out West, Kulturkalaset, Summerburst), event/evenemang, bio, musik och konserter ser unga som lustfyllt Skapa fritidsgårdar och Action Parks. Mötes och hängplatser. Fritidsgårdarna önskas ha fokusområden såsom måleri/utställning, konst, musik etc. Skapa möjligheter för artisterna att komma hit Större platser för t.ex. fik. Att fler får plats! Allmänna uteplatser lyfter en del av eleverna för att skapa möten och att ha ett ställe i stan som de kan vara på. Mer pengar till sport Fler utställningar riktade till unga Kunskapsgymnasiet, Göteborg Musik och dans Få konserter hit, konserter samt artister som unga gillar, festivaler, underhållning Mat (och från olika kulturer). Möjligheter för småföretagare och gatustånd Fler aktiviteter och ej enbart en vecka. Längre perioder! Möta personer, som kommer till skolan, och berättar om sina fokusområden/aktiviteter/inspiration utifrån t.ex. dans. Unga ser det som viktigt att personerna besöker skolan, men också att skolan får besöka dem. Fler mötesplatser för ungdomar. Pröva på! Lära sig mer om andra kulturer Satsa på handboll samt basket. Mycket fokus på fotbollen idag Bio med filmer som ungdomar gillar Klubbar utan åldersgräns Slottsskogen, en positiv mötesplats. Önskar att matställena har öppet längre så unga kan mötas och umgås Inte så dyr kostnad (för aktiviteter/event) Mer fokus samt info kring aktiviteter/event som händer på vinter Kunskapskällan, Herrljunga Fler generella mötesplatser där unga kan umgås Rusta upp och förbättra befintliga mötesplatser, simhall, bibliotek, idrottshallar. Större möjligheter att få prova på nya aktiviteter Det är viktigt att de kulturupplevelser skolan anordnar är relevanta för eleverna Lagmansgymnasiet, Vara Större utbud för unga på konserthuset Mer delaktighet kring de kulturaktiviteter skolan erbjuder Fler fysiska mötesplatser där unga kan umgås Plusgymnasiet, Uddevalla Fler festivaler Billigare bio Utomhusbio Satsa på biblioteken Bilracingbana Fler vattenrelaterade aktiviteter och bättre badhus Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Satsa på en social mötesplats för unga, gärna med 15 års-gräns. Ett café som har kvälls/nattöppet till exempel. Fler aktiviteter som samlar ihop staden till exempel festivaler och konserter för alla smaker Fler utegym, större kulturskola, roligare badhus, konstgräsplan för fotboll, multisporthall och en motorfordonsplats att samlas på med bilar Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) En teater och teaterförening i Tidaholm Lokal att ha LAN i Spelhall med spelmaskiner samt onlinespel Möjlighet att utöva för sporter som kampsport och bågskytte i Tidaholm Konsthus med utställningar, möjlighet att ställa ut och gå kurser Vägg/mur i staden för muralmålning och väggkonst Bättre badhus, parker och gym. Gärna utegym. Schillerska gymnasiet, Göteborg Mer museiutställningar som unga kan relatera till Mer internationella musikaler till Operan Fler ställen att kunna umgås på gratis inomhus, som Stadsbibliotekets ungdomsdel. Bättre alternativ för unga som vill fortsätta syssla med kultur men är för gamla för kulturskolan En äventyrspark ute med linbana och klätterväggar Ållebergsgymnasiet, Falköping Fler mötesplatser så att unga slipper träffas enbart hemma eller på McDonalds Satsa på mer kultur som är riktad till unga 45

261 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Bilaga 2 Hälsa och Vård Fågelviksgymnasiet, Tibro Prata mer om psykisk ohälsa Bättre öppettider på ungdomsmottagningen Fler tider och bättre bemötande på vårdcentralen Låt eleverna besöka ungdomsmottagningen i tidigare åldrar Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Minska väntetiderna. Positivt med gratis tandvård. Viktigt med tydlig information och kommunikation. Sjukhusmiljön är viktig för välmåendet Kunskapsgymnasiet, Göteborg Viktigt med bemötandet och att de tas på allvar Information i skolan runt psykisk ohälsa Det behöver finnas personer att prata med vid behov Kunskapskällan, Herrljunga Längre öppettider och helgöppet på ungdomsmottagningen i Herrljunga Bättre tillgänglighet på skolsköterskan Mer personal på akutmottagningen Mindre slarv på vårdcentralen i Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Vården ska finnas nära och du ska få ett bra bemötande. Tidig information runt psykisk ohälsa. Viktigt att det finns vuxna som håller koll på elevernas hälsa. Ökade öppettider, genom drop- in tider på flera dagar och senare tider. Bättre skol-och sjukhusmat Korta väntetiderna till vårdcentral och sjukhus Bättre dialog mellan läkare och patient-bättre bemötande Utöka besöks- och telefontider till UMO Bättre information om hur alkohol och droger påverkar hälsan Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Mer och bättre undervisning i idrott och hälsa Bättre skolmat Mer individfokuserad vård Bättre dialog mellan läkare och patient Utöka öppettider på ungdomsmottagning Mer resurser till elevhälsa Schillerska gymnasiet, Göteborg Förkorta väntetiderna Information i väntan på vård Viktigt med bemötandet, så eleverna känner att de tas på allvar Ållebergsgymnasiet, Falköping Tidigt information om psykisk ohälsa Samordning bland lärarna kring prov Närvarande vuxna Ökade öppettider inom vården Plusgymnasiet, Uddevalla Längre öppettider och mer drop- in på ungdomsmottagningen Enklare att boka tid hos ungdomsmottagningen Kortare väntetider inom vården Mer tillgänglig information om ungdomars rätt till vård 46

262 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Bilaga 2 1 Kollektivtrafik och infrastruktur Fågelviksgymnasiet, Tibro Bättre förbindelser mellan Hjo och Tibro. Varför måste alla bussar gå via Skövde? För tryggheten och trafiksäkerheten behövs fler bussar på kvällar/helger mellan Skövde-Tibro- Karlsborg samt Skövde-Hjo. Wifi på bussen och möjlighet att ladda mobilen Billigare busskort! Synpunkt: Stadsbussarna i Skövde borde ha någon mer linje. Ta tillbaka gamla linje 6 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Otrygghet Gratis kollektivtrafik hela tiden, även under sommaren. Överfulla fordon, särskilt Blå Express Kungsbacka-GBG på morgonen Kunskapsgymnasiet, Göteborg Gratis kollektivtrafik Spårvagnslinje 13 från Hisingen behöver ha fler än en vagn Sommarlovskort Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Fler bussar och bättre förbindelser till och från landsbygden utanför Tidaholm Laddningsuttag (USB) i bussarna Bättre anslutningar Billigare resor Längre bytestider för enkelbiljetter Direktbuss till Jönköping Större sittplatser, anpassade för längre personer Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Fler bussar mellan Tidaholm och Hjo Sätt in bälten på tåg Sänk priserna Bra att de har wifi på stadsbussar Förbättra möjligheterna för rullstolar och barnvagnar Fritidskorten borde gälla större delar av dygnet Istället för att betala per station så borde man betala för sträckan Schillerska gymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Ållebergsgymnasiet, Falköping Tågtider som passar skoltiderna Fler tågturer till och från Borås, för ett hållbart liv Dyrt att åka kollektivtrafik Kollektivtrafiken inte ett tillräckligt bra alternativ till bilen. Viktigt att kunna åka kollektivt på fritiden Otrygga stationshus/platser Fritidskort inte för alla? Fler bussfiler och tätare turer Spårvagnsvärdar på kvällar och helger Införande av en trygghetscentral för kollektivtrafiken Samma villkor för busskorten för alla elever Bättre tillgänglighet för personer med funktionsvariationer Gör det lättare att åka kollektivtrafik på fritiden. Billigare kollektivtrafik Bättre kollektivtrafik till skolan (från landsbygden) Bättre bemötande från buss och tågpersonal Plusgymnasiet, Uddevalla Stadsbussarna i Uddevalla är alltid fulla, även pendelbussarna på morgonen och efter skolan Det är ofta problem med tågförseningar och information kommuniceras inte tillräckligt bra till resenärer Anslutningarna mellan buss och/eller tåg i Håby, Dingle och Myggenäs fungerar inte bra. Anslutningar på Torp Terminalen fungerar bra 47

263 283 Yttrande över remiss Demokratitorg HS Yttrande över remiss Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport 2017 Bilaga 2 1 Valbara teman Jämställdhet och jämlikhet Kunskapsgymnasiet, Göteborg Schillerska gymnasiet, Göteborg Lagmansgymnasiet, Vara Miljö och Klimat Lika lön för lika arbete prioriterad fråga om jag går samma utbildning som min manliga kollega varför ska han tjäna mer? När det gäller jämlikhet: se på människan utifrån vad individen behöver diagnos etc. Jobba med killars kvinnosyn redan från tidig ålder Öka jämställdheten och jämlikheten med bättre sammanhållning, jobbförhållanden (lika lön etc.) och ömsesidig respekt Ordna föreläsningar eller temadagar på skolan om jämställdhet och jämlikhet Satsa på insatser vid tidig ålder Strängare straff för våldtäkt Gör sexualkunskapen bredare än det heterosexuella Ta fram förebilder som inte är inom den heteronormativa gruppen Plusgymnasiet, Uddevalla Undervisning om genus redan från första klass Arrangera föreläsningar på t.ex. fritidsgårdar om jämställdhet Göra mer reklam för hbtq evenemang, samt hbtq-cafét Ållebergsgymnasiet, Falköping Mer om jämställdhet i undervisningen Skapa ett mer jämlikt samhälle genom att aktivt gå emot kapitalismen och marknadens intressen. Trygghet Fågelviksgymnasiet, Tibro Fågelviksgymnasiet borde inte läggas ned. Släck inte varannan gatlampa på kvällen. Det syns för få poliser ute på kvällarna. Fler bostäder behövs. Kunskapskällan, Herrljunga Prata om det som känns bra, att det inte är som media säger Det var bra att det sattes in lampor i parken i Herrljunga Spårvagnsvärd under vissa mer utsatta tider eller, en trygghetscentral dit man kan ringa dit någon som kommer när det stökigt, på gång att bli bråk eller om någon är rasistisk. Tätare spårvagnturer runt 12-slaget så att man slipper stå och vänta så länge vid Brunnsparken eller Centralen Mindre pappersarbete för poliser så att det kan vara ute inte bara när det har hänt något dåligt En elev vill att svenska poliser ska få elchockpistoler Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Subventionera elbilar Fler el-laddningsstationer Undervisa ännu mer om miljö & klimat mer i skolan Arrangera klädbytardagar Källsorteringskärl i varje hushåll Ändra lag för a-traktorer: öka gränsen för hastigheten och få ner varvtalen Handla klimatvänliga fonder Gör vandringsleder, vid sisustugan i hökens ås Minska matsvinn genom att sluta titta på datummärkning och börja använda sunt förnuft Ge bönderna bättre betalt Mer information om energianvändning i vardagen Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Satsa på kollektivtrafiken Mer miljövänliga bränslen Mer miljömedvetenhet genom utbildning Satsa på nya tekniker Integration Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Minska segregationen genom att aktivt blanda upp bostadsområden Gör det lättare för människor att röra sig över stadens områden Språket är viktigt för möjligheten att komma in i samhället Möten mellan nyanlända och svenskar behövs för att motverka de fördomar som finns. Viktigt att få in de nyanlända unga i samhället mer aktiviteter, mötesplatser Bygg fler bostäder, till alla 48

264 284 Remiss om utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ulrika Eriksson Krebs Telefon: E-post: ulrika.eriksson.krebs@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har av Socialdepartementet beretts möjlighet att lämna synpunkter på Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29). Svar ska vara inne senast den 31 oktober Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till yttrande där VGR i huvudsak ställer sig bakom de förändringar som föreslås i promemorian. VGR stödjer följande förslag: om utökat utbyte in i läkemedelsförmånerna att förskrivare och expedierande farmaceut ska ha möjligheter att motsätta sig utbyte att byte av läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen regleras och att av TLV fastställt förmånspris ska användas även vid expedition av läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen att kostnadsfriheten för smittskyddsläkemedel ska gälla även läkemedel som förskrivs av andra förskrivarkategorier än läkare VGR motsätter sig följande förslag att arbetsplatskod inte ska vara obligatoriskt vid förskrivning av läkemedel enligt Smittskyddslagen för att patienten ska erhålla läkemedlet utan kostnad att avvakta Apoteksmarknadsutredningens arbete med frågan om läkemedel som klassificerats som utbytbara och är utanför förmånerna i situationer där patienten själv betalar och vill genomföra ett byte Beredning I beredningen har synpunkter inhämtas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Smittskydd Västra Götaland och Läkemedelskommittén i Västra Götaland. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

265 284 Remiss om utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) Datum Diarienummer HS (2) Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef Bilaga Förslag till remissyttrande Länk till remissen Besluten skickas till Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Ulrika Eriksson Jan Kilhamn Thomas Wahlberg

266 284 Remiss om utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer S2017/03877/FS Socialdepartementet Yttrande över Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) ställer sig i huvudsak bakom de förändringar som föreslås i promemorian. VGR stödjer förslaget om utökat utbyte in i läkemedelsförmånerna att förskrivare och expedierande farmaceut ska ha möjligheter att motsätta sig utbyte att byte av läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen regleras och att av TLV fastställt förmånspris ska användas även vid expedition av läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen att kostnadsfriheten för smittskyddsläkemedel ska gälla även läkemedel som förskrivs av andra förskrivarkategorier än läkare VGR motsätter sig förslaget att arbetsplatskod inte ska vara obligatoriskt vid förskrivning av läkemedel enligt Smittskyddslagen för att patienten ska erhålla läkemedlet utan kostnad att avvakta Apoteksmarknadsutredningens arbete med frågan om läkemedel som klassificerats som utbytbara och är utanför förmånerna i situationer där patienten själv betalar och vill genomföra ett byte Fördjupad beskrivning av ärendet VGR instämmer i bedömningen att det är angeläget att motverka en utveckling där fler läkemedel lämnar förmånssystemet och håller med om att byte av läkemedel in i förmånssystemet är en åtgärd som kan verka i den riktningen. VGR stödjer förslaget om utökat utbyte in i läkemedelsförmånerna. VGR vill betona betydelsen av att nogsamt följa upp och ersätta landsting/regioner för de merkostnader detta kan innebära. VGR stödjer förslaget att förskrivare och expedierande farmaceut ska ha möjligheter att motsätta sig utbyte. VGR vill belysa att komplexa begränsningar i TLVs förmånsbeslut gör det svårhanterat för apotekspersonal att bedöma utbytbarhet. Adekvat IT-stöd behövs annars finns risk för kostnadsökning för landstingen. VGR förväntar sig även att den tekniska lösningen stödjer öppenvårdsapoteken med information om patienten är en förmånsberättigad person, vilket i dagsläget inte framgår om läkemedlet inte ingår i läkemedelsförmånen.

267 284 Remiss om utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29) VGR motsätter sig förslaget att avvakta Apoteksmarknadsutredningens arbete med frågan om läkemedel som klassificerats som utbytbara och är utanför förmånerna i situationer där patienten själv betalar och vill genomföra ett byte. VGR anser att det bör kunna gälla redan från och med att de övriga föreslagna ändringarna genomförs i situationer där patienten betalar hela kostnaden för läkemedlet. VGR stödjer att byte av läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen regleras och att av TLV fastställt förmånspris ska användas även vid expedition av läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen. Promemorian föreslår att arbetsplatskod inte ska vara obligatoriskt vid förskrivning enligt Smittskyddslagen för att patienten ska erhålla sitt läkemedel utan kostnad. VGR anser att det är nödvändigt både för regional och nationell uppföljning av förskrivningar enligt Smittskyddslagen att kravet på giltig arbetsplatskod gäller även för dessa förskrivningar för att läkemedlet ska kunna expedieras utan kostnad för patienten. En ökande användning av e-recept borde dessutom innebära att detta är mindre av ett praktiskt problem i framtiden. VGR stödjer föreslagen ändring i Smittskyddslagen med innebörden att kostnadsfriheten ska gälla även läkemedel som förskrivs av andra förskrivarkategorier än läkare. Erfarenhet visar dock att preparat förskrivs enligt SmL för behandling av tillstånd fristående från den smittsamma sjukdomen, varför det finns en potential för kostnadsökning om man öppnar upp för fler förskrivare. Premorian nämner att det i dag saknas ett funktionellt system för den skyldighet som finns på öppenvårdsapoteken att skriftligen underrätta den som utfärdat receptet om utbyte av läkemedel. VGR anser att detta borde ändras så att kravet på skriftlighet tas bort. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

268 Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) - HS Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) : Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Fröjd Telefon: E-post: karin.frojd@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har av Socialdepartementet beretts möjlighet att yttra sig över remissen av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48). Svar ska vara inne senast den 20 oktober Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till yttrande. I yttrandet instämmer Västra Götalandsregionen (VGR) med behovet av att förnya svensk kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. VGR instämmer också i att statens roll ska vara mer övergripande, samordnad och inte detaljstyrande, att landstingen ska samverka, samt att professioner och patienter ska ges bättre förutsättningar för att delta i kunskapsstyrning. VGR anser att utredning har för mycket fokus på förändring av organisationsstrukturen för kunskapsstyrning på nationell och regional/lokal nivå. VGR anser att de största hindren för kunskapsbaserad och jämlik vård är inte organisatoriska på nationell nivå utan finns på förvaltnings-, verksamhets- och medarbetarnivå. Det finns förslag i utredningen som VGR stödjer, men som behöver utredas ytterligare såsom förslagen om vårdkommittéer, ändrat uppdrag för Rådet för kunskapsstyrning, digital kunskapstjänst, nationell uppföljning och läkemedelsbokens framtid. VGR stödjer förslaget att SKL inte längre företräder landstingen i samråd med staten om kunskapsstyrning, men hur detta samråd ska ske behöver ytterligare utredas. Dessutom behöver kommunernas deltagande i kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård, samt om socialtjänstens kunskapsutveckling ska inkluderas eller särbehandlas i kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård ytterligare utredas. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

269 Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) - HS Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) : Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Datum Diarienummer HS (2) Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef Bilagor Förslag till yttrande Länk till remissen Beslutet skickas till Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se och s.fs@regeringskansliet.se

270 ver remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) - HS Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) : Yttrande över remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer S2017/03403/FS Socialdepartementet Rosenbad Stockholm Yttrande över Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) instämmer med behovet av att förnya svensk kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. VGR instämmer också i att statens roll ska vara mer övergripande, samordnad och inte detaljstyrande, att landstingen ska samverka, samt att professioner och patienter ska ges bättre förutsättningar för att delta i kunskapsstyrning. VGR anser att utredningen har för mycket fokus på förändring av organisationsstrukturen för kunskapsstyrning på nationell och regional/lokal nivå. VGR anser att de största hindren för kunskapsbaserad och jämlik vård är inte organisatoriska på nationell nivå utan finns på förvaltnings-, verksamhets- och medarbetarnivå. Det finns förslag i utredningen som VGR stödjer, men som behöver utredas ytterligare såsom förslagen om vårdkommittéer, ändrat uppdrag för Rådet för kunskapsstyrning, digital kunskapstjänst, nationell uppföljning och läkemedelsbokens framtid. VGR stödjer förslaget att SKL inte längre företräder landstingen i samråd med staten om kunskapsstyrning, men hur detta samråd ska ske behöver ytterligare utredas. Dessutom behöver kommunernas deltagande i kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård, samt om socialtjänstens kunskapsutveckling ska inkluderas eller särbehandlas i kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård ytterligare utredas. Synpunkter 16.1 Ansvarsfördelning mellan stat och sjukvårdshuvudmän VGR instämmer i utredningens bedömningar Professionernas och patienternas förutsättningar VGR stödjer inte förslaget om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen eftersom nuvarande lagtext är tillräckligt tydlig Utvecklad styrning för kunskapsbaserad och jämlik vård VGR instämmer i utredningens bedömning. Utredningen fokuserar dock lite för mycket på att skapa en ny organisation för att utveckla och sprida kunskap. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

271 ver remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) - HS Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) : Yttrande över remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Huvudproblemet med bristande implementering är inte otydlig nationell organisation, avsaknad av kunskapsunderlag och dålig spridning, utan landstingens, verksamheternas och medarbetarnas begränsade möjligheter att införa ny kunskap. Implementering kräver ofta resurstillskott eftersom ny kunskap ofta är kostnadsdrivande, samt bättre IT-stöd, systematisk uppföljning, analys och åtgärd Nationella riktlinjer enbart vägledande VGR stödjer utredningens bedömning att inte göra nationella riktlinjer obligatoriska Förslag om samråd kring vårdens övergripande resultat och framtida inriktning. VGR stödjer förslaget, men hur samrådet ska ske bör ytterligare belysas Förslag om nationell process för särskilda satsningar VGR stödjer förslaget Förslag om förtydligad samverkansskyldighet för huvudmännen VGR stödjer förslaget, men anser att det inte behöver införas i Hälso- och sjukvårdslagen Förslag om att inrätta vårdkommittéer VGR stödjer förslaget, men det behövs en fördjupad analys av Läkemedelskommittéernas nuvarande arbete så att deras goda arbete tillvaratas. Dessutom behövs en fördjupad målbild och konsekvensbeskrivning som omfattar bland annat kommunernas involvering i vårdkommittéer och statligt stöd för de ökade kostnader för landstingen som vårdkommittéer innebär Rekommendationer till landstingen VGR stödjer rekommendationen om samverkan. VGR bedömer att denna samverkan mellan landstingen kan ske utan att skapa en ny juridisk organisation Förslag om ett nationellt kansli VGR stödjer förslaget Förslag om en nationell digital kunskapstjänst VGR stödjer förslaget, men det behövs ytterligare analys. En fråga som behöver analysera är hur vi säkrar it-stöd för den nationella digitala kunskapstjänsten på landstingsnivå så att den blir tillgänglig för vårdens medarbetare Förslag om en utvecklad roll för Socialstyrelsen VGR stödjer förslaget Förslag om Rådet för statlig styrning med kunskap VGR anser att ändrat uppdrag för Rådet för statlig styrning bör ytterligare utredas. Är det klokt att särbehandla kunskapsstyrning för socialtjänsten eller ska hälsooch sjukvård och socialtjänst utveckla kunskapsstyrning tillsammans? 2 (3)

272 ver remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) - HS Yttrande över remiss om Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) : Yttrande över remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) 3 (3) Förslag om förändringar gällande SBU, Läkemedelsverket och övriga berörda myndigheter. VGR stödjer förslagen, men avseende Läkemedelsboken bör man först utreda om det finns behov av fortsatt utgivning Förslag om förbättrad nationell uppföljning VGR stödjer förslaget, men området behöver belysas ytterligare. Det finns mycket stora problem med IT-system, kvalitetsregister och registrering som behöver förbättras innan förslaget om förbättrad nationell uppföljning kan genomföras Förslag om en genomförandekommitté VGR stödjer förslaget Finansiering av utredningens förslag VGR anser att förslagen i utredningen kommer att innebära betydligt ökade kostnader för landstingen som bör få statligt finansieringsstöd för genomförandet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

273 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS xxx Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Möller Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen noterar informationen. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheterna att införa funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård som en del i ordinarie verksamhet och återrapportera det till hälso- och sjukvårdsstyrelsen under våren Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade 2013 att avsätta medel för att implementera, bygga upp kompetens och införa nya arbetssätt på vårdcentraler för individer med psykisk ohälsa. Vårdcentralerna erbjöds att delta i metodutvecklingen. Göteborgs Universitet genomför vetenskapliga utvärderingar av utvecklingsarbetet. Idag deltar ca 100 vårdcentraler i projektet. Information ges om erfarenheterna av den kliniska implementeringen, och av den vetenskapliga utvärderingen. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Karin Rignér Enhetschef Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

274 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : TU HS Sommarrapport (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Brezicka Telefon: E-post: thomas.brezicka@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 Ärende 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Riskerna för uppkomst av vårdskador under sommaren har i likhet med 2016 varit hög inom somatisk vård även om medelbeläggningsgraden var något lägre (98 % respektive 100 %). Tillgången på vårdplatser vad reducerad med 23 % jämfört med under våren regionövergripande, vilken är mindre än (25 %). Kungälvs sjukhus (KS) och Alingsås lasarett (AL) hade den största reduktionen med 26 %, Norra Älvsborgs och Uddevalla sjukhus (NU) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) den lägsta med %. Inom somatiken var medelbeläggningsgraden >100 % vid dessa fyra sjukhus. Samverkan mellan sjukhusen och kommunerna var rapporterat god, även om det tidvis vårdades många utskrivningsklara patienter på sjukhusen. Påverkan på verksamheten har trots den höga beläggningsgraden inte vid något tillfälle rapporterats som allvarlig eller kritisk. Inga allvarliga händelser har rapporterats. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Möller Avdelningschef Bilagor Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:??

275 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 En rapport från avdelning patientsäkerhet, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen 1

276 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 En rapport från avdelning patientsäkerhet, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen Kortfattat Riskerna för uppkomst av vårdskador under sommaren har i likhet med 2016 varit hög inom somatisk vård även om medelbeläggningsgraden var något lägre (98 % respektive 100 %). Tillgången på vårdplatser vad reducerad med 23 % jämfört med under våren regionövergripande, vilken är mindre än (25 %). Kungälvs sjukhus (KS) och Alingsås lasarett (AL) hade den största reduktionen med 26 %, Norra Älvsborgs och Uddevalla sjukhus (NU) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) den lägsta med %. Inom somatiken var medelbeläggningsgraden >100 % vid dessa fyra sjukhus. Samverkan mellan sjukhusen och kommunerna var rapporterat god, även om det tidvis vårdades många utskrivningsklara patienter på sjukhusen. Påverkan på verksamheten har trots den höga beläggningsgraden inte vid något tillfälle rapporterats som allvarlig eller kritisk. Inga allvarliga händelser har rapporterats. Förslag på insatser: Ta lärdom av varandra särskilt av de förvaltningar som lyckats hålla beläggningsnivåerna nära målet om högst 90 % Fortsätt säkra tillgången till personal och gör varje vårdplats till en säker vårdplats Säkerställa att inga patienter vårdas i korridorerna - öppningsbara fysiska vårdplatser på alla avdelningar Fortsätta utveckla den goda samverkan med kommunerna 2

277 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Innehåll Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren Kortfattat... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Arbete i chefläkarnätverket under våren Vårdplatstillgången under sommaren... 5 Överbeläggningar Veckorapportering under sommarveckorna Har vårdskadorna ökat under sommaren 2017? Särskilda verksamhetsområden Chefläkarnas reflektioner över sommaren Budskap inför sommaren 2018 och för resten av året Denna rapport har sammanställts av Thomas Brezicka, regionläkare, avdelning patientsäkerhet, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen. e-post: thomas.brezicka@vgregion.se Rapporten föredras för Regionstyrelsen (RS ) och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HS ) varefter den publiceras. 3

278 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Sammanfattning Sommaren 2017 var en ur vårdplatstillgång och beläggningsgrad jämförbar med förra sommaren, som då betecknades som en av de svåraste på många år. Trots detta var upplevelsen av svårigheterna inte lika uttalade. Riskerna för uppkomst av vårdskador har varit hög inom den somatiska slutenvården till följd av den alltjämt höga beläggningsgraden (98 %), vilket inte kan ses som acceptabelt, även om det kan vara oundvikligt med dagens tilldelning av resurser och tillgång till kvalificerad personal. Trots detta har inga allvarliga incidenser rapporterats. Att sommaren förflutit på ett så bra sätt som skedde beror på goda och förutseende insatser från personal och chefer där det, som tidigare år, finns en vilja och ett stort intresse att lösa de problem som man stod inför och som uppkom löpande. Det fanns fler tillgängliga vårdplatser under sommaren än vad som prognosticerades. Reduktionen av disponibla vårdplatser var under sommaren 2017 reducerat med 23 % jämfört med våren vilket är mindre än den Kungälvs sjukhus (KS) och Alingsås lasarett (AL) gjorde den största reduktionen med 26 %, vilken ändå var mindre än Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och Norra Älvsborgs och Uddevalla sjukhus (NU) gjorde den minsta reduktionen (19-20 %). Precis som förra året var de genomsnittliga beläggningsnivåerna under sommaren inom somatiken vid dessa sjukhus över 100 %, vilket medför stora risker för patientsäkerheten. Påverkan på verksamheterna rapporterades som mest ansträngd på nivå 2 (betydande påverkan). Ingen allvarlig eller kritisk påverkan har rapporterats. Överlag var påverkan mindre uttalad i sommar jämfört med förra sommaren, trots att beläggningsnivåerna var i stort sett desamma. Antalet avvikelserapporter har inte ökat under sommaren. Inga allvarliga händelser har rapporterats. Följande insatser föreslås för att stärka patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet: Måndagsmöten bör fortsätta med befintlig struktur Fortsätt säkra tillgången på omvårdnadspersonal Ta lärdom av de förvaltningar som lyckats minska sin beläggningsgrad och öka platstillgången Det bör på varje avdelning finnas fysiska beredskapsplatser som vid behov kan öppnas upp med tillhörande ökning av bemanningen Förutsättningarna bör utvecklas på alla nivåer så att fler fysiska vårdenheter kan öppnas vid höga överbeläggningsnivåer Gör varje vårdplats till en säker vårdplats med grundläggande omvårdnadsresurser Strikt avhållsamhet från att utlokalisera patienter det i akuta vårdskedet Fortsatt utveckling av samarbetet med kommunerna så att patienterna kan få den vård/omvårdnad de behöver på rätt ställe 4

279 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Inledning I denna rapport redovisas data som rör tillgången till disponibla vårdplatser1 vid de sjukhus som VGR driver. Andra områden berörs endast summariskt. Anledningen är de stora problem med vårdplatstillgången som är återkommande varje sommar och som huvudsakligen bottnar i svårigheter med bemanningen. I år har bemanningsproblemen som tidigare år främst berört sjuksköterskor och undersköterskor. De åtgärder som vidtagits för att så långt det är möjligt tillgodose behoven under sommaren och utfallet redovisas i en separat rapport framställd av HRavdelningen. Arbete i chefläkarnätverket under våren 2017 Frågan om sommarplaneringen och den prognostiserade vårdplatstillgången har ställts till förvaltningarna månadsvis under mars-maj. Under samma tid hölls återkommande arbetsmöten med chefläkare från några förvaltningar för att dela med sig av goda erfarenheter i hur man kan förbereda sig inför sommaren. Följande goda exempel från olika förvaltningar spreds i chefläkarnätverket som underlag för hur man kan förbereda sig i förvaltningarna. Bakjourer Ansvar och befogenheter vid Södra Älvsborgs Sjukhus (Riktlinje, Barium-id 17093) Somatiska vårdplatser vid Södra Älvsborgs Sjukhus (Riktlinje, Barium-id 13193) Överföring av patient mellan sjukhus (Rutin SkaS; Barium-id 25342) Kompetensutveckling för bakjoursansvariga en patientsäkerhetsfråga (Sveriges Läkarförbund) SU visade på hur de arbetar med workshifting och förutseende personalresursplanering inför semestertider. Inom ambulanssjukvården finns sedan länge en regional samverkan med tillhörande funktion vid Koncernkontoret. Särskild regionövergripande samverkan finns sedan tidigare inom dessa specialiteter när det gäller barnmedicin, BUP, neonatal och förlossning. Vårdplatstillgången under sommaren Under sommarveckorna fanns i VGR genomsnitt 3016 disponibla vårdplatser per dag (må-fre)2, vilket är 12 färre än motsvarande period Platstillgången överträffade den prognosticerade under varje sommarvecka. 1 2 Definitionerna i Socialstyrelsens termbank tillämpas för begreppen disponibel vårdplats och överbeläggning. Om inte annat anges har det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser beräknats på värdena må-fre. 5

280 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 1. Prognostiserad tillgång till vårdplatser respektive utfall av disponibla vårdplatser (enligt Cognos) under sommarveckorna inom somatisk och psykiatrisk slutenvård i VGR. Medelvärden per må-fre för angiven period visas. Platstillgången under sommaren (veckorna 26-33) utgör en nerdragning av vårdplatstillgången jämfört med antalet under typiska vårmånader (mars-april) från 3896 till 3016, en minskning med 23 %. Minskningen var mindre i år än förra året då den låg på 25 % (från 4011 till 3028). Den genomsnittliga beläggningsgraden per dag i hela VGR var 95 % under sommaren och var en minskning från 97 % jämfört med sommaren Jämfört med våren var beläggningsgraden 3 % högre i absoluta tal, vilket är samma förändring som under Störst nerdragning inom somatisk sjukhusvård gjorde SU med 27 % (29 % 2016) samt AL och KS båda med 26 %. Reduktionen inom somatisk vård vid KS4 var i år inte var lika påtagligt som rekordet 2016 (32 %). Beläggningsgraden inom somatisk vård låg under sommaren på i snitt 98 %, att jämföra med under vårens siffra om 93 %. Förra året var motsvarande siffror 100 % respektive 95 %, d v s beläggningsgraden stiger i absoluta tal med 5 % under sommaren jämfört med den under våren ( ). KS uppvisade också den högsta beläggningsgraden inom somatisk vård på 112 % (samma storleksordning som förra året), vilket medför en påtagligt ökad risk för uppkomst av skador på patienterna. SÄS ökade sin beläggningsgrad till 105 % jämfört med förra sommarens 101 %, vilket är en olycklig utveckling. Samtliga sjukhus utom SU och SkaS (båda hade 93 % medelbeläggning) hade en genomsnittlig beläggningsgrad på >100 % vilket är nivåer som påtagligt ökar risken för uppkomst av vårdskador och är inte förenligt med en hög patientsäkerhet. 3 Om inte annat anges är beläggningsgraden beräknad på ett genomsnitt av den dagliga beläggningsgraden under alla veckans dagar. Denna beräkningsgrund har valts på grund av betydelsen av beläggningsgrad över tid på arbetsbelastningen och benägenheten att upptäcka och registrera avvikelser. Här har alla veckans dagar betydelse, inklusive den nergång i beläggningsgrad som ofta ses under helger, vilket ger personalen en viss möjlighet till återhämtning. 4 Förkortningar på förvaltningar som används: SU, Sahlgrenska universitetssjukhuset; NU, Sjukvården i Norra Älvsborg och Uddevalla; SkaS, Skaraborgs sjukhus; SÄS, Södra Älvsborgs sjukhus; KS, Kungälvs sjukhus, Al, Alingsås lasarett 6

281 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Område Alla spec Somatisk Psykiatri Sjukhus AL KS NU SU SkaS SÄS VGR AL KS NU SU SkaS SÄS VGR KS NU SU SkaS SÄS VGR Disponibla vårdplatser Mars-april v Beläggningsgrad (%) Mars-april v % 101% 98% 110% 98% 101% 90% 91% 90% 90% 97% 102% 92% 95% 97% 101% 99% 112% 100% 105% 90% 93% 91% 93% 98% 105% 93% 98% 95% 98% 90% 88% 87% 86% 86% 74% 91% 89% 88% 85% Reduktion (%) vpl 26% 26% 20% 24% 22% 19% 23% 26% 26% 24% 27% 22% 21% 25% 29% 5% 14% 22% 7% 14% Tabell 1. Disponibla vårdplatser och beläggningsgrad (båda medelvärde per dag under respektive period) under vår respektive sommar Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU-databasen. Reduktionen av disponibla vårdplatser under sommaren relativt våren var mindre i sommar jämfört med Reduktion av disp vpl vår-sommar Somatik+Psykiatri 25% 25% 24% 25% 24% 23% 22% 23% 22% 21% 20% VGR Figur 2. Reduktion av disponibla vårdplatser (medel må-fre) under sommarveckorna jämför med vårmånaderna marsapril. Underlaget bygger på utfallsdata ur Cognos/VVU. 7

282 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Minskningen av nerdragningarna ska ses mot bakgrund av den minskande tillgången till disponibla vårdplatser under ordinarie tid (representerat av mars-april) sedan 2013 med nästan 450 vårdplatser. Sjukhus AL KS NU SU SkaS SÄS VGR Tabell 2. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser per dag (må-fre)i VGR och förvaltningarna under vårmånaderna marsapril (somatik+psykiatri). Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU. När tillgången på disponibla vårdplatser successivt minskade under sommarveckorna uppvisar den genomsnittliga beläggningsgraden sett över VGR som helhet ett tvåpuckligt förlopp. Detta kan betyda att vårdbehovet kvarstår under de initiala sommarveckorna och ökar de sista medan det är lägre i mitten av sommaren. För att dämpa ökningen av beläggningsgraden bör fler disponibla vårdplatser finnas under dessa perioder (särskilt veckorna och 31-33). Den ökning som ses medför ökade risker för patientsäkerheten och om den kunde dämpas skulle också riskerna bli lägre. Inom den somatiska slutenvården låg beläggningen på % sett regionövergripande. Beläggningsgrader som innebär förhöjd vårdskaderisk sågs vid samtliga sjukhusen, även om SU och SkaS inte nådde nivåer som innebar kraftigt förhöjd risk5. Kraftigt förhöjd risk sågs under majoriteten av sommarveckorna vid NU, SÄS och KS. Figur 3. Disponibla vårdplatser och beläggning inom somatisk slutenvård sommarveckorna under 2016 och 2017 (medelvärde för må-fre). Källa: Cognos/VVU. Figur 4. Disponibla vårdplatser och beläggning inom psykiatrisk slutenvård sommarveckorna under 2016 och 2017 (medelvärde för må-fre). Källa: Cognos/VVU. 5 För detaljer kring beläggningsgradens betydelse för vårdskade- och arbetsmiljörisk se rapporten Överbeläggningar och rapporterade skador i vården. 8

283 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 5. Vårdplatstillgång och beläggningsgrad VGR-övergripande inom somatik och psykiatri enligt utdataportalen Cognos. Medelbeläggningen (%) antal genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser må-fre visas. Figur 6. Vårdplatstillgång och beläggningsgrad VGR-övergripande inom somatik respektive psykiatri enligt utdataportalen Cognos. Medelbeläggningen (%) antal genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser må-fre visas. 9

284 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 7. Vårdplatstillgång (linje) och beläggningsgrad (stapel) inom somatik för respektive förvaltning enligt utdataportalen Cognos. Medelbeläggningen (%) antal genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser må-fre visas. Grön stapel=ingen ökad risk för vårdskada, gul stapel=ökad risk för vårdskada, röd stapel=kraftigt ökad risk för vårdskada och arbetsmiljöpåverkan. Beläggningsgraden inom somatiken har under sommarveckorna tidigare år i absoluta tal ökat med 1 % för varje år. I år var beläggningen 98 % vilket är lägre än 2015 och 2016 och utgör förhoppningsvis ett trendbrott. Trots minskningen innebär nivån att patientsäkerhet var hotad. Skillnaden i beläggningsgrad mellan vår och sommar har de senaste åren varit 4-5 % i absoluta tal. Målet bör förstås vara att beläggningen på våren inte ska överstiga 90 % och att ingen ökning ska ske under sommarmånaderna. Två förvaltningar (SU och SkaS) är på väg mot dessa mål. 10

285 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 8. Utvecklingen av beläggningsgraden inom somatisk slutenvård i VGR övergripande under vår respektive sommar Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU. Figur 9. Beläggningsgrad somatisk vård vid respektive sjukhusförvaltning under sommarveckorna (må-sö). Utfallsdata hämta ur Cognos/VVU. 11

286 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 10. Utvecklingen av beläggningsgraden inom somatisk slutenvård vid SU respektive SkaS under vår respektive sommar Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU. Överbeläggningar Ett visst inslag av överbeläggningar under perioder kan förekomma utan att patientsäkerheten behöver försämras. En förutsättning är att den genomsnittliga beläggningsgraden håller sig kring max 90 %. Detta betyder att det samtidigt som det finns en genomsnittlig förekomst av överbeläggningar som ligger på minst 1,0/100 disponibla vårdplatser måste det också finnas lediga vårdplatser motsvarande minst 10/100 disponibla vårdplatser (målnivåer), så att beläggningsgraden blir 90 %. Överbeläggningar och lediga vårdplatser bör dessutom variera mellan de individuella avdelningarna (fysiska vårdenheter) över tid så att inte vissa avdelningar ständigt har en hög belastning. Om det är så är det på dessa avdelningar som vårdskaderisken ökar till följd av en hög beläggningsgrad. Det bör således sannolikt finnas en balans mellan lediga vårdplatser och överbeläggningar. AL hade under sommarveckorna lägst förekomst av överbeläggningar (5,1 per 100 disponibla vårdplatser), jämte SU (5,6) och SkaS (5,7). AL hade dock betydligt högre medelbeläggning (101 %) jämfört med dessa förvaltningar (93 %), vilket betyder att AL hade en jämnare fördelning av sina överbeläggningar över avdelningarna medan de var mer ojämnt fördelade vid de andra sjukhusen. Man kan anta att vissa avdelningar vid SU och SÄS oftare var överbelagda än andra, vilket i så fall innebär att såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön vid dessa avdelningar äventyrades. Insatser bör 12

287 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 därför göras för att öka personaltillgången vid de avdelningar som har ständiga överbeläggningar om det finns utrymme för det i form av fysiska vårdplatser som inte är disponibla. Saknas sådana fysiska vårdplatser bör istället nya avdelningar öppnas för vård av patienterna som idag ligger i korridorer, dagrum etc. Situationen vid NU och SÄS var under sommaren allvarlig eftersom man där hade såväl hög beläggningsgrad (105 %) som stort antal överbeläggningar (8,4-9,5). På KS måste situationen rubriceras som mycket allvarlig (13,8). Dessa siffror kan kontrastera mot upplevelsen av att sommaren varit relativt lugn och att inga allvarliga incidenter rapporterats, vilket i och för sig är bra. Här kan gott ledarskap och goda förberedelser med realistiska föresatser inför en ansträngande sommar vara av betydelse. Att inga allvarliga incidenter rapporterats behöver inte betyda att sådana inte inträffat, eftersom personalens förmåga att upptäcka oönskade händelser och att komma ihåg dem man upptäcker och avsätta tid att rapportera dem minskar vid hög arbetsbelastning. Överbeläggningarna var oförändrade i sommar jämfört sommaren 2016 då de hade ökat med % mellan 2013 och Trenden kan vara bruten. Siffrorna talar för att vissa avdelningar har det ständigt tyngre än andra där man lyckats minska beläggningsgraden betydligt. Kanske det är så att den rapporterat goda samverkan med kommunerna i sommar gjort att utskrivningsklara patienter i högre omfattning kunnat skrivas ut till kommunal omsorg från avdelningar med just uppgiften att härbärgera patienter som närmar sig slutet av sin vårdepisod (s k UK-avdelningar/utskrivningsklara). Patienterna vid dessa avdelningar kommer från vanliga avdelningar, som därför inte längre har några sådana patienter, men som ändå, precis som tidigare, har överbeläggningar och enbart vårdar patienter som har ett behov av slutenvård. Dessa resonemang är hypotetiska men kan vara av relevans, varför monitorering avseende detta kan behövas för att förstå och styra patientflödena. Hur stor andel av vårdplatserna som upptogs av utskrivningsklara patienter har inte kunnat undersökas eftersom den regionövergripande utdataportalen för sådana uppgifter inte ännu är tillgänglig. Figur 11. Överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser inom somatisk slutenvård inom VGR. Siffrorna anger medelvärdet per dag för respektive period under åren Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU. 13

288 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 12. Överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser inom somatisk slutenvård vid de olika sjukhusen. Siffrorna anger medelvärdet per dag(må-sö) för respektive period under åren Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU-databasen.. Det finns ett linjärt samband mellan beläggningsgrad och överbeläggningar. Sambandet visar extrapolerat att beläggningsgraden bör vara i snitt 85 % (15 lediga vårdplatser/100 disponibla) för att uppnå en situation utan överbeläggningar. Denna beläggningsgrad är nära den empiriska nivån 86 % för när beläggningsgraden börjar utgöra en patientsäkerhetsrisk (se rapport Överbeläggningar och rapporterade skador i Västra Götalandsregionen ). Utfallen ger vid handen att en överbeläggningsnivå på 2-4 överbeläggningar/100 disponibla vårdplatser kan få förekomma över tid utan att detta behöver ha en alltför påtaglig inverkan på patientsäkerheten (gäller vid målnivån för beläggningsgrad på 90 %). Vid jämförelse med utfallet 2016 har ingen betydande förändring skett avseende utfallet av beläggningsnivåer och överbeläggningar denna sommar. 14

289 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 13. Förhållandet mellan beläggningsgrad (%) och överbeläggningar (per 100 disponibla vårdplatser) inom somatisk slutenvård under perioderna mars-april och sommarveckorna Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU-databasen. Grönt område anger beläggningsnivåer som inte medför ökade risker för patientsäkerheten vid överbeläggningar, gult och rött anger ökad risk, och rött att arbetsmiljön är kraftigt påverkad med minskad uppmärksamhet och rapporteringsbenägenhet av risksituationer. Streckad blå linje anger den av HSS uppsatta målnivån för beläggningsgrad (högst 90%). Figur 14. Förhållandet mellan beläggningsgrad (%) och överbeläggningar (per 100 disponibla vårdplatser) inom somatisk slutenvård under 2016 och 2017 (mätperioderna för mars-april och veckorna har slagits ihop för respektive linje). Varje punkt motsvarar en förvaltning och mätperiod. Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU-databasen. 15

290 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 15. Förhållandet mellan beläggningsgrad (%) och överbeläggningar (per 100 disponibla vårdplatser) inom somatisk slutenvård under sommarveckorna Varje punkt motsvarar en förvaltning och det genomsnittliga utfallet under respektive vecka. Utfallsdata hämtade ur Cognos/VVU-databasen. VGR-symbolen anger snittet regionövergripande för hela regionen under de visade veckorna. Veckorapportering under sommarveckorna Regiondirektören fastställde inför sommaren en regional riktlinje för Veckovisa samverkansmöten om regional lägesbild (dnr RS ) där möten ska hållas varje måndag eftermiddag. I denna fastställs att syftet med mötena är att skapa en samlad lägesbild över hur verksamheterna är påverkade och utifrån denna bild bedöma om det behövs en fördjupad lägesanalys och förslag till åtgärder. Vid mötena deltar varje förvaltning med sin tjänsteman i beredskap (TiB), chefläkare och tjänstemän med förvaltningsövergripande beslutsmandat för akuta samverkansåtgärder. Lägesbilden sammanfattas av regionchefläkaren eller hälso- och sjukvårdsdirektören. Rapporter ska lämnas från varje förvaltning om hur situationen upplevdes utifrån förmågan att klara sitt uppdrag, enligt en 5gradig skala (grad 0-4, där 0 är ingen påverkan och 4 kritisk påverkan). 16

291 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Överlag var den rapporterade påverkan på verksamheten under veckorna måttlig. Mest ansträngd situation rapporterades från SÄS där den i genomsnitt var måttlig-betydande. Den högsta påverkan som rapporterades var betydande, vilket förekom i cirka en fjärdedel av samtliga rapporter och sågs framför allt i början av sommaren (veckorna 24-27) i samband med platsnerdragningarna och då den första beläggningspuckeln inträffade. Den rapporterade påverkan var betydligt mindre i sommar jämfört med förra sommaren då allvarlig påverkan (grad 3) rapporterades vid flera tillfällen. Värt att notera är att trots att beläggningsnivåerna var högre i sommar vid SÄS var den rapporterade påverkan på verksamheten mindre uttalad. Detta talar för att det finns fler faktorer än beläggningsnivåerna som har betydelse för hur påverkan på verksamheten upplevs. Vilka dessa är bör identifieras eftersom de kan utgöra viktiga framgångsfaktorer, sannolikt inte minst ur arbetsmiljösynvinkel. Sporadiska rapporter förekom från SU och NU om att det fanns många utskrivningsklara patienter där kommunerna har betalningsansvar, vilket bland annat föranledde fördjupade analyser från förvaltningarna (se nedan). Denna parameter förefaller inte ha varit konsekvent rapporterad varför närmare analys inte låter sig göras. Det rapporterade sammantagna intrycket under sommaren var att samverkan med kommunerna hade fungerat bra. Fördjupad analys begärdes bland annat av Analys kring hemtagning av kommunala patienter (rapport måndag vecka 25) Förvaltningarnas kontaktytor till kommunernas socialchefer eller jourhavande beslutsfattare (vecka 26) Analys av hur man ser på öppning av extra platser och normalläge (vecka 25) Redogörelse av falska larm till förlossningssjukvården (vecka 31 och 32) Hur dessa analyser utföll är inte redovisat. AL KS NU SkaS SU SÄS AL KS NU SkaS SU SÄS Måndagsrapport vecka Tabell 3. Rapporterad (måndagsmöten vecka 24-34) påverkan på verksamheten enligt den 5-gradiga skalan (0=ingen påverkan, 4=kritisk påverkan) sommaren För jämförelse visas rapporteringen från sommaren Figur 16. Fördelning av rapporter med avseende på allvarlighetsgrad sommaren 2017 (11 veckor x 6 rapporter/vecka = 66 rapporter). 17

292 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Inför mötena framställdes en rapport över platsläget och beläggningsgraden för utfallet den föregående veckan. Figur 17. Typisk veckorapport med beskrivning av platstillgång, beläggningsgrad och överbeläggningar. Har vårdskadorna ökat under sommaren 2017? Med tillgängliga data kan denna fråga inte besvaras. Det instrument som ger data som är behäftad med rimligt låg bias är markörbaserad journalgranskning (MJG). I förra årets rapport visades att vårdskadeförekomsten relativt sett ökade under sommaren jämfört med nivån under typiska vårmånader för åren På grund av det minskade antalet journaler som granskades 2016 är framställning av statistik för att belysa denna fråga därför egentligen inte längre möjlig. Det finns ingen anledning att tro att ökningen av vårdskador under sommaren skulle utebli mot bakgrund av att beläggningsgraden inte minskat. 18

293 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 18. Andelen vårdtillfällen med skador under vår- respektive sommarmånader mätt med MJG Källa: Västra Götalandsregionens data ur SKLs databas för markörbaserad journalgranskning av somatisk slutenvård av vuxna. Rapportering av oönskade händelser i avvikelsehanteringssystemet är inte tillförlitlig när det gäller att bedöma frekvensen av inträffade händelser. Orsaken är att systemet är behäftad med stor bias som orsakas av patientsäkerhetskulturen i verksamheten samt förmågan hos en den enskilda hälsooch sjukvårdspersonalen (medarbetaren) att upptäcka händelser och benägenheten att rapportera dem. Systemet är användbart för att upptäcka händelser som sedan utreds och där utredningsresultaten utgör underlag för utveckling av patientsäkerheten i verksamheten. Trots dessa reservationer kan en redovisning av rapporteringsfrekvensen ändå vara intressant. Generellt ses en ökning av antalet inrapporterade ärenden per månad sedan, vilket sannolikt kan tillskrivas en ökad benägenhet att rapportera händelser. Under sommarmånaderna går rapporteringen ner. Denna nergång beror sannolikt på minskad benägenhet att rapportera på grund av personal med mer begränsad erfarenhet, ökad beläggningsgrad med åtföljande ökad arbetsbelastning och minskad vårdproduktion. Figur 19. Utveckling av rapportering av oönskade händelser i avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro under för månaderna januari-juli. 19

294 286 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren HS Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017 : Sommaren 2017 utifrån patientsäkerhet Vårdplatser och patientsäkerhet i VGR sommaren 2017 Figur 20. Utveckling av rapportering av oönskade händelser i avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro under Medelvärdet per månad under respektive period (jan-maj och juni-juli) visas. Av rapporter från chefläkarna har inga allvarliga händelser rapporterats som kan tillskrivas ogynnsamma förutsättningar som rådde under sommaren. Särskilda verksamhetsområden Förlossningsvården särskilda problematik redovisas i en särskild rapport. Följande uppgifter har varit tillgängliga vid skrivandet av denna rapport. Under juni-juli hänvisades totalt 25 patienter till andra förlossningsenheter utanför den egna förvaltningen, att jämföras med 8 patienter 2016 NU-sjukvården står för 19 av dessa hänvisningar (NU stod för samtliga 8 patienter som hänvisades 2016), medan SU hänvisade 5, SÄS 1 och SkaS inga SkaS tog emot många patienter från andra förvaltningar Endast SU hänvisade patienter (3 st) till andra landsting Inga händelser (skador) har framkommit som kan hänföras till hänvisningarna För barnsjukvården, inklusive neonatal och barn- och ungdomspsykiatri har inga särskilda rapporter inkommit. Inga rapporter om att situationen varit mer ansträngd under sommaren jämfört med under resterande året har inkommit från Närhälsan och Folktandvården. För ambulanssjukvården har det överlag fungerat väl. Inga avvikelser av allvarligare slag har rapporterats. Chefläkarnas reflektioner över sommaren Inga allvarliga händelser har rapporterats Antal dvpl har ökats genom öppnande av stängda vpl; inga patienter har behövt vårdas i korridorer (SÄS) Personal har fått arbeta extraturer (SÄS, SkaS) och övertid (SÄS) men inga har beordrats (SÄS); personaltillgången har varit lägre (SkaS); arbetsmiljön har som regel uppfattats som god (SÄS) Samverkan mellan verksamheterna har varit god (SkaS); belastningen på neonatologin har varit tidvis hög (SÄS, SkaS); medicin har haft problem (NU); flödet på akutmottagningarna har varit högt (SÄS, KS); brist på IVA-kompetens och fördröjda akuta operationer (AL) Samverkan mellan kommunerna har fungerat bra (SkaS) och antalet utskrivningsklara patienter har varit färre (NU) 20

Visa mer